god tid 5/2010

32
LEDARE Förbundsordförande Ole Norrback bekymrar sig i ledaren över att äldre och deras ökande antal allt oftare ses som ett problem och som en ibland hotfullt växande kostnadspost. – Så vill vi inte bli betraktade. Det är därför viktigt att vi ständigt påminner om att vi är mänskor som andra och att vi, trots att vi lämnat det aktiva yrkeslivet, fortfarande vill vara med och förbättra vårt samhälle. Utgående från våra förutsättningar vill vi dela med oss av allt det som ett långt liv lärt oss. SIDAN 2 Undervisningsråd, häradsdomare och pensionär nästan samtidigt För Alice Lillas i Korsholm (bilden) har det senaste halvåret varit omtumlande på flera sätt. Republikens president förlänade henne titeln undervisningsråd och hon har också – efter många år i tingsrätten – fått rätt att kalla sig häradsdomare. Ytterligare har hon hedrats med ett folkbildningspris av Svenska folkskolans vänner samt gått och blivit pensionär efter att under de senaste trettiofem åren ha fungerat som rektor för Korsholms vuxeninstitut. SIDAN 7 Student för 83 år sedan! På Hagaro i Norra Haga bor en dam som blev student 1927, för 83 år sedan! Sin studentmössa med Nylands nations färger i fodret har Maj-Len Åhman burit varje första maj sedan dess. SISTA SIDAN Svenska pensionärs- förbundets tidning Nr 5 11.6.2010 Årgång 38 Brudvalet är årets produktion på Lurens sommarteater. Isabel Vikström i rollen som Lovisa Ulrika. Foto MATS TUOMINEN Sommar med kultur Friluftsteatrar, sommarfester, dansbanor, konserter. Sommarens kulturutbud är ymnigt. Kulturtränarens karta över Sommar-Finland hjälper dig hålla kulturkondisen uppe också under sommaren. SIDORNA 16–17 Foto ROGER LIND

Upload: svenska-pensionaersfoerbundet-god-tid

Post on 12-Mar-2016

243 views

Category:

Documents


8 download

DESCRIPTION

Svenska pensionärsförbundets medlemstidning

TRANSCRIPT

Page 1: God Tid 5/2010

GOD TID 5/2010 – 1

LEDAREFörbundsordförande Ole Norrback bekymrar sig i ledaren över att äldre och deras ökande antal allt oftare ses som ett problem och som en ibland hotfullt växande kostnadspost.

– Så vill vi inte bli betraktade. Det är därför viktigt att vi ständigt påminner om att vi är mänskor som andra och att vi, trots att vi lämnat det aktiva yrkeslivet, fortfarande vill vara med och förbättra vårt samhälle. Utgående från våra förutsättningar vill vi dela med oss av allt det som ett långt liv lärt oss. SIDAN 2

Undervisningsråd, häradsdomareoch pensionär nästan samtidigt

För Alice Lillas i Korsholm (bilden) har det senaste halvåret varit omtumlande på flera sätt. Republikens president förlänade henne titeln undervisningsråd och hon har också – efter många år i tingsrätten – fått rätt att kalla sig häradsdomare. Ytterligare har hon hedrats med ett folkbildningspris av Svenska folkskolans vänner samt gått och blivit pensionär efter att under de senaste trettiofem åren ha fungerat som rektor för Korsholms vuxeninstitut. SIDAN 7

Student för 83 år sedan!På Hagaro i Norra Haga bor en dam som blev student 1927, för 83 år sedan! Sin studentmössa med Nylands nations färger i fodret har Maj-Len Åhman burit varje första maj sedan dess. SISTA SIDAN

Svenska pensionärs- förbundets tidningNr 5 11.6.2010 Årgång 38

Brudvalet är årets produktion på Lurens sommarteater. Isabel Vikström i rollen som Lovisa Ulrika. Foto MATS TUOMINEN

Sommar med kulturFriluftsteatrar, sommarfester, dansbanor, konserter. Sommarens kulturutbud är ymnigt. Kulturtränarens karta över Sommar-Finland hjälper dig hålla kulturkondisen uppe också under sommaren. SIDORNA 16–17

Foto ROGER LIND

Page 2: God Tid 5/2010

2 – GOD TID 5/2010

KansliPb 129, 00101 Helsingfors

www.spfpension.fiBesöksadress

Annegatan 25 A, 3 våningenBesökstid vardagar kl. 10–14

Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 020 72 888 12

[email protected]

Ombudsman för Mellan- och Östnyland:Jan Holmberg

tfn 020 72 888 [email protected]

Kansliet: tfn 020 72 888 10

[email protected]

SPF:s bankkonton:Aktia 405511-41177

Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundetsösterbottniska distrikt

Handelsesplanaden 23 A, 65100 VasaTelefon- och besökstid kl. 10–14

Ombudsman: Per Thomasfolk

tfn 020 72 888 18, gsm 050-557 5389 [email protected]

Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i ÅboAuragatan 1 C 13, 20100 Åbo

Ombudsman för Åboland, Åland,Västnyland och övriga Finland:

Mona Lehtonentfn 020 72 888 16, gsm 040-353 9905

[email protected]

Förbundstidningen

GOD TIDAnsvarig utgivare:

Ole [email protected]

Chefredaktör: Ulf Wahlström

gsm 050-368 [email protected]

Prenumerationer,adressändringar:

Åsa Barmantfn 020 72 888 14

Adress: Pb 129, 00101 Helsingfors

tfn 020 72 888 [email protected]

Prenumerationspris 25 €

Annonser:Jonny Åstrand

Petalaxvägen 1866240 Petalax

tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 [email protected]

Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm.

Moms 0%

ISSN 0359-8969

Tryckeri: KSF Medias tryckeri, Vanda 2009

Redaktionsråd: Ordförande:

Anders G. Lindqvist Medlemmar:

Roger Lind, Maj-Britt Paro, Carin Åminne

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET

Kommande program15 juni Internationella dagen mot våld mot äldre i Helsingfors. Se sidan 2820 juli Kaffekvarnen Live på Hästöskatan i Kronoby. Se sidan 304 augusti Österbottnisk sommardag, Forsby, Pedersöre. Se sidan 269–13 augusti Sommarvecka vid havet i Pargas. Se sidan 2417 augusti Västnyländsk sommarfest på Ramsholmen i Ekenäs. Se sidan 23 21–27 augusti Resa till Baltikum från Österbotten. Se sidan 102–3 september Kursen Skriv om ditt liv börjar på Axxell City i Helsingfors. Se sidan 2510–11 september Föreningsfestivalen i Helsingfors. Se sidan 1015 september Festdag för fullvuxet folk i Kulturhuset G18 i Helsingfors. Se sidan 2630 september Motionsdag på Solvalla. Se sidan 54 oktober Seniorernas friskvårdsdag med mässa och motion i Botniahallen, Korsholm7 oktober SAMS höstseminarium i Folkhälsans auditorium i Helsingfors12 oktober SPF Österbottens endagsresa till Härmä SPA19–21 oktober Seniorskeppet med Kaffekvarnen Live. Se sidan 310 november SPF:s höstmöte i Tammerfors. Se sidan 3

Vi blir allt flera, vi äldre. Vi är också en allt större del av hela befolkningen. I ekonomiska termer är vi inte speciellt produktiva. Vi lever längre i medeltal och vi blir allt dyrare i vården.

Samtidigt hostar vårt lands och hela Europas ekonomi. Idag är tillväxten för liten för att vi på sikt skall kunna upp-rätthålla alla de ordningar för vår välfärd, som vi byggt upp. Skatterna måste höjas de närmaste åren, men utan en större tillväxt är sannolikt också nedskärningar att vänta. Den som är lagd för att klaga och marra kommer att finna flera nya orsaker under de kommande åren.

Hur än systemändringarna görs, kom-mer pensioneringen att senareläggas. Det är inte speciellt orättvist, eftersom den genomsnittliga livslängden också ökar. De nuvarande pensionärerna är inte rika, men i genomsnitt har de mera samlat kapital än någon generation före oss. Allt flera kommer därmed också att ärva allt mera, också om mycket få kommer att ärva mycket. De riktigt rika – hur gränsen än dras – är nämligen få i vårt land.

När tiden i arbetslivet förlängs, blir åtgärder som stärker motivationen och ökar trivseln allt viktigare. Varför oroar sig så många unga för framtiden i arbets-livet? Varför tycks utbrändheten öka, och inte bara som en följd av att problemet uppmärksammas mera? Varför går så många och väntar på pensioneringen? All produktion är ett resultat av mänsklig aktivitet. Den som är välmotiverad och trivs på jobbet, är oftast en större tillgång för både kunden och framför allt för den som producerar. Trivs man, så stannar man också gärna längre kvar på jobbet.

På förståndigt ledda arbetsplatser ägnas trivselfrågorna berättigad uppmärk-samhet. Metoderna är många, men en resurs glöms ofta i sådana sammanhang. Varför inte fråga dem, som redan lämnat arbetslivet, varför de trivdes så bra just då, när de trivdes som bäst på jobbet. Vid pensioneringen är livserfarenheten och ofta levnadsvisdomen som störst. Då bryts banden mer eller mindre helt till arbetslivet, som upptagit en så stor del av det aktiva livet. Ingen frågar mera efter de samlade kunskaperna och erfa-

renheterna. Vi har inte skapat tillräckligt goda system för att överföra kunskaper och erfarenheter mellan dem som slutat och dem som fortsätter.

Många låter konsulter komma med förslag om trivsel och motivation och i ökande omfattning också förslag till men-torprogram. Alltför många konsultförslag jag tagit del av har varit hurtiga, flum-miga, välmenande – och dyra. Varför inte fråga dem som har erfarenhet av jobbet, men inte längre är med, vad de skulle göra för att förbättra stämningen? Då skulle man sannolikt få en rad praktiska råd närmast gratis. Trivsel skapar man mera med vanligt folkvett än med teoretiska och psykologiserande flumrapporter.

Som ordförande i Pensionärernas intres-seorganisation rf (PIO) hade vi nyligen inbjudit arbetsmarknadens parter till ett möte om pensionärerna som en resurs i samhället. Vi var eniga om att mycket mera kan och bör göras, medan idéerna till hur det konkret kunde ske, inte var speciellt många. Därför kommer vi att fortsätta det här arbetet.

Staten är inte heller någon förebild när det gäller att använda oss äldre som resurspersoner. Vi äldre är med i delega-tioner utan beslutanderätt, men vi har inte varit representerade bl.a. i de senaste stora utredningarna om pensionssyste-men. Det är konstigt att den grupp som rimligen borde veta mest om pensioner inte bereds plats när systemändringar planeras. PIO:s årsmöte nyligen beslöt erbjuda vår sakkunskap till regeringens förfogande. Det erbjudandet kommer att upprepas tills vår medverkan börjar ses som välkommen och naturlig.

Allt oftare ses vi äldre och vårt ökande antal som ett problem och som en ibland hotfullt växande kostnadspost. Så vill vi inte bli betraktade. Det är därför viktigt att vi ständigt påminner om att vi är mänskor som andra och att vi, trots att vi lämnat det aktiva yrkeslivet, fortfarande vill vara med och förbättra vårt samhälle. Utgående från våra förutsättningar vill vi dela med oss av allt det som ett långt liv lärt oss.

OLE NORRBACK

förbundsordförande

LEDARE

Bara en växande utgiftspost? Vad blev det av äldreråden?Allt oftare stöter jag på medlemmar i äldreråden, som inte är helt nöjda med verksamheten. Orsakerna är i huvudsak två. Dels kan förväntning-arna bland äldre ha varit för stora, och dels tycks kommunerna ha haft svårigheter att hitta sådan verksam-het, som känns meningsfull.

Äldreråden har ju ingen egentlig beslutanderätt. Deras roll är att lyfta upp frågor, som sedan förs vidare till beslutande organ i kommunen. I synnerhet de, som förväntat sig stora möjligheter att påverka, kan känna sig besvikna. Det bästa sättet att försöka påverka sin kommun är ställa upp i val och gå med i kommunalpolitiken.

Många vill förstärka rollen genom en särskild lag om äldreråden. Det lå-ter sig säkert göras. Speciallagar av den arten är dock inte helt lätt att förena med det allmänna synsättet, enligt vilket de folkvalda medlemmarna i fullmäktige skall ha den övergripande makten och att beredande organ till-sätts av fullmäktige enligt behov.

Äldreråden kan ändå redan nu ta egna initiativ och vara pådrivare. I ett brev har PIO rf föreslagit att äldrerå-den skulle be om rapporter när det gäller kvaliteten i äldrevården i kom-munen. Här kunde äldreråden ha en av sina viktigaste uppgifter. Den här verksamheten kunde också systema-tiseras så att äldreråden årligen skulle ge sin syn på åldringsvården. Också på andra områden finns det rum för initiativ, både från råden själva och från kommunerna. Med kreativitet kan rådens uppgift bli mycket mera meningsfull, också utan en lag.

OLE NORRBACK

Page 3: God Tid 5/2010

GOD TID 5/2010 – 3

Effektivering inom paraplyorganisationerTiden är inne för olika organisationer att effektivera sin verksamhet. Paraplyorganisationerna Social- och hälsoorganisationernas samarbetsförening SAF (på finska förkortas föreningen YTY), Centret för hälsofrämjande (Tekry) och Centralförbundet för Socialskydd och Hälsa rf (STKL) har inlett fusionsförhandlingar. Penningautomatföreningen RAY:s penningmedel håller på att minska, vilket innebär att alla organisationer som får medel av RAY granskas. Svenska pensionärsförbundet hör till alla tre paraplyorganisationer, eftersom de har haft olika funktioner inom social- och hälsovårds-området. Avsikten är att dessa tre organisationer ska bli effektivare tillsammans och samgåendet ska ske med snabbast möjliga tidtabell, från början av 2011.

Fullmäktige för YTY, TEKRY och STKL beslu-tade att bemyndiga varje organisations styrelser att bereda beslutet att organisationerna går samman. En grupp som består av respektive organisations ordförande och verksamhetsledare koncentrerar sig på sex frågor:

1. Organisationernas verksamhetsbetingelser och hurdana behov den nya organisationen ska kunna svara mot

2. Missionen och uppdragen för den nya or-ganisationen

3. Grundstrukturen inklusive medlemmarna och beslutsstrukturer

4. Den stiftande processen för den nya orga-nisationen

5. Eventuella åtgärder vid övergångsperioden6. Finslipning och eventuellt intentionsavtal.

YTY har varit en lobbyorganisation inom social- och hälsovårdsväsendet och bland annat grundat ett nätverk i riksdagen för social- och hälsovårds-frågor. STKL har arbetat med utbildning av förtroendevalda och anställda inom social- och hälsovårdsväsendet och Tekry har haft många viktiga projekt i hälsofrämjande syfte och likaså lobbat inom detta område. Förhoppningsvis kom-mer den nya organisation som bildas att bli en aktiv och effektiv organisation som stödjer sina medlemsorganisationer i utbildning och lobbning samt har givande projekt.

Ny socialvårdslag med speciallagarMinister Hyssälä tillsatte våren 2009 en arbets-

grupp för att se över socialvårdslagen. Den 4 juni 2010 föreslog arbetsgruppen att den nya socialvårdslagen ska stiftas som en allmän lag med stöd av vilken socialvården i framtiden pri-märt ska fullföljas. Målet är en enkel och klar lag där man definierar gemensamma principer för socialvårdsverksamheten, dess tjänster och stöd-verksamhet. En ny socialvårdslag skulle omfatta en främjande, förebyggande och korrigerande verksamhet. Mellanrapporten från gruppen som ska förnya socialvårdslagstiftningen överläts till omsorgsminister Paula Risikko och sänds nu för en snabb utlåtanderunda. Lagen bereds till 2011 som ett förslag till socialvårdslag och ett lagstift-ningsprogram som gäller förslagets speciallagar. Samtidigt bereds lagar om service för åldringar. Om ordnandet, utvecklingen och övervakningen av socialvård planerar man stadga i lagen om ordnande av social- och hälsovård.

Upprop för att besöka ensamma äldreI slutet av 2008 fanns 31 725 personer på långvår-den i hela Finland. Av dem var 16 452 på äldre-boende och 13 271 på hälsocentralernas långvård (10 939 av dessa personer fanns på bäddavdelning och 2 332 personer på sjukhus) och på vårdan-stalter för handikappade fanns 2002 personer. Det brukar vara en välkommen gest att besöka dessa personer som bor på långvården. Ett besök antingen på sjukhuset eller hemma kan ge upphov till en fin upplevelse eller en återkoppling av en lång vänskap eller kontakt. Gör därför en annan människa glad: besök någon du länge har tänkt att du skulle besöka, just den här sommaren!

Jag vill tillönska dig och dina närmaste en riktigt avkopplande och skön sommar!

VERONICA FELLMAN

verksamhetsledare

I BLICKFÅNGETI BLICKFÅNGET

Seniorskeppet 19–21.10.2010

Seniorskeppet till Stockholm med M/S Mariella. Försäkra dig om plats för dig själv/din förening och boka i tid. Bindande föreningsbokningar senast 10.8.2010.

Program ombord 19.10 börjar kl. 14.00

Kaffekvarnen Live med Mårten Holm ombord

och underhållning av Håkan Streng

180 euro/person i A-hytt, 2 personer i hytten 160 euro/person i B-hytt, 2 personer i hytten

Priset innehåller kryssning och måltider samt program

Bokningar och närmare information: Friman Resor, tfn 019-24 81004 eller e-post: [email protected]

Fotograf Charles Hammarsten

Gästartist i Stockholm,

Lill-Babs

Svenska pensionärsförbundet rf

Kallelse till höstmöteSvenska pensionärsförbundet r.f. sammankallas till stadgeenligt höstmöte onsdagen den 10 november 2010 kl. 10.00 på UKK-institutet, Kaupinpuistonkatu 1, 33500 Tammerfors. Fullmaktsgranskningen inleds kl. 9.00, lunchen serveras kl. 12–13.

För transport till höstmötet vänligen kontrollera med ombudsmannen i din region.

Enligt förbundets nya stadgar, som godkändes av vårmötet den 28 april 2010, har förbundets medlemsföreningar i enlighet med 13 § rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande:Medlemsföreningar med

högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad •representant, 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) •befullmäktigade representanter, 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) •befullmäktigade representanter, 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) •befullmäktigade representanter, 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) •befullmäktigade representanter och medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att •sända sex (6) befullmäktigade representanter.

Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet.

Vid höstmötet behandlas i stadgarna under 10 § för höstmötet nämnda ärenden.

En motion till höstmötet ska skriftligen inlämnas till styrelsen senast den 31 augusti.

Vi uppmanar föreningarna att meddela namnen på de befullmäktigade representanterna till höstmötet senast den 15 oktober 2010 till Åsa Laukonlinna på kansliet i Helsingfors, tel. 020-7288810 eller e-post [email protected].

De befullmäktigade representanterna kommer att få egna nummerlappar på höstmötet. Även övriga höstmötesdeltagares namn ska meddelas på förhand.

Deltagaravgiften är 25 euro per person. I priset ingår buffélunch, kaffe och möteshandlingar. Deltagaravgiften betalas in på konto Aktia 405511-41177 i samband med anmälan.

Helsingfors den 2 juni 2010

Styrelsen

Page 4: God Tid 5/2010

4 – GOD TID 5/2010

Man hade lyckats engagera två talare med erfarenhet av den äldre befolkningens behov. Den första sakkunniga var riksdagsledamot Jacob Söderman som konstaterade att i riksdagen är den äldre ålders-gruppen starkt underrepresenterad. Endast fyra ledamöter är nu över 70, och de valdes alla in före sin 70-årsdag.

Söderman gav några tips på hur man ska agera för att bli beaktad. Man ska följa med sin tid och rea-gera på missförhållanden. Det krävs att man sätter sig in i problem och skaffar sig bakgrundsinformation. Man kan skriva debattartiklar samt skriva på internet. Många politiker följer med debatten i pressen och på internet. Ett knep är också att uppvakta politiker samt att inbjuda dem till debatter. Söderman nämn-de inte ordet ”lobbning”, men det kanske beskriver processen. Man kan såklart också gå med i ett parti och den vägen försöka påverka.

Det som man inte alltid kom-mer att tänka på är hur viktig själva beredningen är i olika frågor. Riksdagsman Söderman sa att 90 procent av makten egentligen till-hör beredarna. Hur stor procenten i verkligheten är kan man diskutera men man kan säkert hålla med om att den är stor. Det gäller alltså att försöka påverka frågor redan i beredningsskedet.

Även frågan om äldreombuds-män kom upp. Här förespråkar Jacob Söderman kommunala äld-reombudsmän som på ett mer konkret sätt kunde lyfta fram frågor som berör äldre samt stå till tjänst som rådgivare. En nationell äldreombudsman skulle troligtvis leda till onödig byråkrati med en

INCLUSAge-seinarium:

Hur får vi vår röst hörd?

Hur kan seniorerna få sin röst hörd i samhället? Hur kan vi få en dialog med beslutsfat-tarna? Kan man påverka och vilka kanaler finns? Detta är frågor man lyfte fram under den tredje diskussionsträffen som anordnades inom projektet INCLUSage. Diskussio-nen genomfördes 29 april, dvs. Europadagen för solidaritet mellan generationerna.

stor stab av medarbetare. I den allmänna diskussionen tog

man fram bl.a. konkurrensutsät-tandet av vårdtjänster. Det som oroar Söderman mycket är den allmänna inställningen till äldre människor. Han jämförde med sin tidigare period i riksdagen då alla var måna om att förbättra den äldre befolkningens levnadsvillkor. Man tog det som sin hederssak att äldre skulle få det bättre. Enligt Söder-man är atmosfären i riksdagen och samhället nu den motsatta. Man river ner och drar in.

ÅldersledarskapDen andra experten som deltog i INCLUSage seminariet var profes-sor Matti Ylikoski. Han talade om arbetsförmågan samt hur man kan förbättra den. Han lyfte fram begreppet ”ikäjohtaminen”, ålders-ledarskap.

Den självupplevda hälsan har stor betydelse. I senare forskning har man kommit fram till att det blir vanligt att också yngre personer känner sig utmattade. Det intres-santa är att de som är kvar i arbets-livet vid ca 55–65 års ålder har en nedåtledande kurva när det gäller hur man uppfattar sin egen hälsa. Men då man blivit pensionär går kurvan först uppåt! Här kommer begreppet åldersledarskap in. För att främja hälsan under pensions-tiden är det viktigt att man redan före det, på arbetsplatserna anam-mar en sådan syn att uppgifter och arbetsförhållanden justeras med tanke på arbetstagarens ålder. Om man tar i beaktande dessa fakto-rer kan man höja arbetstagarnas hälsouppfattning och samtidigt uppnå organisationens/företagets

uppställda mål. Man ska anamma två strategier inom åldersledarskap. Dels ska man satsa på åtgärder som upprätthåller och främjar hälsan, dels ska man justera kravnivån så att den blir anpassad till individens kapacitet. Det är ett universalt fenomen att arbetsförmågan i all-mänhet går ned vid stigande ålder, men äldre kan kompensera detta på många sätt. Det krävs av våra ledare att de inser detta, menar Ylikoski. Som ett exempel kan man nämna behovet av pauser. För yngre har pauserna inte så stor betydelse, men för äldre arbetstagare blir de viktiga. De har även en social funktion. För äldre är även mikro-pauser viktiga.

Trots att inlärningen för de flesta individer blir långsammare med stigande ålder kan detta kom-penseras med erfarenhet. Med sin professionalitet har de äldre mycket att ge en arbetsgemenskap. De kan också förmedla s.k. tyst kunskap till yngre arbetstagare som är viktig för organisationen.

Professor Matti Ylikoski beto-nade avslutningsvis betydelsen av att individen känner samhörighet eller gemenskap med något (yh-teisöllisyys). Han refererade till Michael Marmots kända studier om socioekonomisk bakgrund när det gäller hälsa. Känslan av att ha kontroll över sitt liv är lika viktig för hälsan som att undvika tobaksrökning.

Vädja till känslornaEftermiddagen avslutades med en paneldiskussion med samma tema som dagen dvs. Hur kan seniorernas roll förbättras när det gäller beredandet av samhälleliga beslut? Panelen leddes av stude-rande Armi Murto. Medverkande var Pentti Friberg, ordförande för Dragsfjärds Pensionärer, Per-Erik Lönnfors, pensionär och förfat-tare, Alf Skogster, ordförande för Grankulla svenska pensionärer och Tuula Öhman, ordförande för äldrerådet i Helsingfors.

Den sakkunniga panelen disku-terade många olika aspekter som ofta byggde på egna erfarenheter. Pentti Friberg lyfte fram vikten av kontakt med medlemmarna och äldre personer i övrigt för att kunna veta deras behov. Det är bra att förbundet är med i olika organ så-som PIO, men i föreningarna görs viktigt arbete med medlemmarna, dem man arbetar för. Detta gäller också arbetet i äldreråden, man behöver kontakten till de äldre.

Per-Erik Lönnfors har lång jour-nalistisk erfarenhet och gav några praktiska tips på hur man ska få sin röst hörd. Man ska framför allt vara kortfattad och också konkret. Ens budskap har bättre genomslag-skraft om man vädjar till känslorna

och inte bara baserar sig på fakta. Det är också viktigt att man inte ger upp i första taget, utan är beredd att upprepa sig flera gånger.

Alltmer av den politiska debat-ten förs i våra dagar i internet. Det är sociala medier som gäller för den som vill påverka. Ordförande för panelen Armi Murto berättade hur hon direkt kan nå över 1000 personer via sin Facebookprofil. Deltagarna i panelen medgav att Facebook och dylika medier kom-mer att få en stor betydelse inom politiken, men om man vill nå de äldre är det ännu inte rätt forum. Tuula Öhman förde fram behovet av att utveckla apparaturen. Dato-rerna blir mindre och mindre för varje dag och det blir svårare för äldre att använda dem. När synen och motoriken blir sämre, borde tangentbord, mus och skärm få en bättre utformning.

För att föra fram sitt budskap är det viktigt att samarbeta med andra aktörer. I Grankulla samarbetar man med de finska föreningarna. Alf Skogster berättade om verk-samheten med farfar i skolan och påpekade att det också är en typ av samarbete med andra eftersom man kommer i kontakt med barn, lärare och föräldrar.

Projektets styrgruppsordförande Filip Hamro-Drotz tackade alla närvarande och sammanfattade dagen. Den äldre befolkningen blir allt större och betydelsen ökar. Det är viktigt att bygga nätverk och att vara trovärdig i sitt budskap.

INCLUSage projektet vill öka dialogen och diskussionen mel-lan beslutsfattare och seniorer. Informationsdagarna ordnas inom projektet INCLUSage som är en del av det europeiska Age Platform. Motsvarande dagar anordnas i åtta andra europeiska länder, bl.a. Polen, Italien och Tyskland. Projektet finansieras av den europeiska fonden PRO-GRESS och nationell aktör för INCLUSage projektet är Svenska pensionärsförbundet.

Text och foto MONA LEHTONEN

Riksdagsledamot Jacob Söderman var en av talarna på diskussionsdagen för INCLUSage-projektet.

INCLUSage projektets styrgruppsordförande Filip Hamro-Drotz (t.h) och verksamhetsledare Veronica Fellman (t.v) tackar panelen på diskussionsdagen Third Awareness Day. Panelen fr.v. Pentti Friberg, Per-Erik Lönnfors, Tuula Öh-man, Alf Skogster och debattens ordförande Armi Murto.

Page 5: God Tid 5/2010

GOD TID 5/2010 – 5

Föreningsvisa anmälningar tas emot Solvalla tel. (09) 8678 430 senast 15.9.2010.

9

MOTIONSDAG PÅ SOLVALLA 30.9.2010

10.

NYTT FRÅN EU

KanslistängtSvenska pensionärsförbundets kanslier i Helsingfors, Vasa och Åbo är stängda i juli.

Förbundet önskar alla en riktigt skön sommar!

Det här tänkesättet underströks starkt av emeritusprofessor Eino Heikkinen från Jyväskylä uni-versitet på ett seminarium som Pensionärsförbundens intresse-organisation PIO rf arrangerade i Helsingfors i anslutning till sitt vårmöte. Heikkinen är professor i gerontologi och folkhälsa och hans tema var ”Seniorerna – en resurs också för andra”.

Enligt professor Heikkinens uppfattning borde integrations-perspektivet alltid tillämpas där det bara är möjligt redan när man börjar planera åtgärder som berör den äldre befolkningen.

– Det skulle alltså gälla att undvika åtgärder som isolerar se-niorerna från det övriga samfundet exempelvis i fråga om boendet och användningen av service. Seniorernas kraftresurser och möj-ligheterna att använda dem borde upptas till seriös granskning också då stads- och landsbygdspolitiken utformas.

Som exempel på missriktat tänkande nämnde Heikkinen strävandena att bygga åldringshem i mammutklassen. Han misstänkte också att den planerade nya lagen om äldrevård blir problematisk – uttryckligen med tanke på inte-greringsbehovet.

Som ett positivt exempel nämn-de han universitetsstaden Lund i södra Sverige där man aktivt har gått in för att ta in representanter för seniorerna i planeringsorgan av olika slag.

– Resultaten har varit goda.Professor Heikkinen konstatera-

de att antalet personer i 65–69-års-

åldern kommer att stiga från ca 530 000 (10,6 procent) år 1990 till ca 950 000 (17,6 procent) år 2020. Motsvarande siffror beträffande åldersgruppen 85+ är ca 140 000 (2,9 procent) och ca 285 000 (5,3 procent). Det dominerande draget i den yngre åldersgruppen är att kraftresurserna ökar klart jämfört med motsvarande åldersgrupp i föregående generation. I den äldre åldersgruppen orsakas problemen av att många lider av flera sjukdo-mar samt av ett ökat behov av hjälp till följd av försvagad funktions-förmåga. Dock ser det ut som om den friska ålderdomen skulle bli längre än för närvarande och den av sjukdom belastade ålderdomen på motsvarande sätt kortare.

Utmaningarna blir enligt Heik-kinen stora särskilt när det gäller frågan om hur seniorernas ökade kraftresurser skall användas. Det krävs enligt honom särskilt flexibi-litet inom olika samhällssektorer, i hobbyverksamheten, frivilligarbe-tet och förtjänstarbetet. Verksam-hetsmöjligheterna borde utökas på bred front. Ett beaktansvärt drag i detta sammanhang är att seniorerna inte vill binda sig för längre tid. Det begränsar bland annat benägenheten att fortsätta i arbetslivet.

Sju procent jobbarDet sistnämnda belystes sedan litet närmare när arbetsmarknadsorga-nisationernas representanter lade fram aktuell pensionsrelaterad statistik. Det framgick bland annat att pensionärerna är kvar i arbets-livet i något större utsträckning än

tidigare och att det handlar om ganska regelbundet jobbande, som dock ofta bara sker på deltid.

I slutet av år 2007 fanns det ca 15 000 ålderspensionärer i arbets-livet, vilket är sju procent av alla dem som lyfter ålderspension. De här arbetande pensionärerna har i genomsnitt en något högre pension än pensionärerna i allmänhet, ca 1 700 euro i månaden. Den genom-snittliga totalpensionen var i slutet av fjolåret 1 344 euro i månaden.

Det bjöds också på litet histo-riskt perspektiv. Seminariedeltagar-na fick veta att det första officiella pensionssystemet i världen togs i bruk år 1889 i Bismarcks Tyskland. Pensionsåldern var då 70 år. Den sänktes emellertid redan år 1916 till 65 år.

Med och påverkaPensionärernas möjligheter att påverka sina egna angelägenheter är för närvarande högst bristfäl-liga. Den aktiva befolkningens och beslutsfattarnas märkligt reserve-rade inställning till pensionärernas kapacitet kommenterades i såväl professor Heikkinens anförande som under PIO rf:s vårmöte i övrigt. Aktivering efterlystes från PIO:s sida.

Vårmötet godkände ett ställ-ningstagande enligt vilket PIO gör anspråk på en plats i den planerade nya pensionsförhandlingsgrup-pen, den som skall fortsätta den s.k. Rantalagruppens arbete. ”De egentliga experterna” – pensionä-rerna alltså – skulle säkert kunna göra en konstruktiv insats i den nya arbetsgruppen. (PIO)

Seniorerna bör integrerasAntalet medborgare i pensionsåldern ökar kraftigt i vårt land under de närmaste åren. Det ställer samhället inför nya och stora utmaningar. I den situationen borde ledstjärnan för beslutsfattandet vara att försöka undvika åtgärder som är ägnade att isolera de äldre från samhället i övrigt.

Den äldre befolkningen bör integreras – inte stötas ut

Styrelsen för Svenska pensionärs-förbundet godkände den 2 juni den europeiska deklarationen om äldres rättigheter och skyldigheter då de är i behov av vård och omsorg. Europeiska Unionens Daphne III-program har stött deklarationen, som har utvecklats bland annat av vår europeiska organisation AGE Platform Europe. Deklarationen stödjer sig på artikel 25 i Stadgan om de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen.

Deklarationen börjar med orden ”Mänsklig värdighet är okränkbar” och fortsätter med att referera till att ålder och hjälpbehov inte får vara grund för inskränkningar i de omistliga mänskliga rättigheter och den medborgerliga frihet som är er-känd internationell norm och som ingår i demokratiska författningar. Deklarationen tar upp många av de frågor som finns i den finländska grundlagen, men fokuserar på äldres rättigheter.

Tio artiklar utgör deklaratio-nens substans, och de är följande:

Artikel 1. Rätt till värdighet, fysiskt och psykiskt välbefinnande, frihet och trygghet.

Artikel 2. Rätt till självbestäm-

mande och rätt till respekt för din fria vilja.

Artikel 3. Rätt till privatliv: rätt till respekt för och skydd av ditt privatliv och din intimsfär.

Artikel 4. Rätt till skräddarsydd vård av hög kvalitet.

Artikel 5. Rätt till personlig information, rådgivning och in-formerat samtycke.

Artikel 6. Rätt till kommunika-tion, delaktighet i samhällslivet och kulturella aktiviteter.

Artikel 7. Rätt till yttrandefrihet samt tanke- och trosfrihet: tro, kultur och religion

Artikel 8: Rätt till palliativ vård och stöd, samt respekt och värdig-het i livets slutskede.

Artikel 9: Rätt till upprättelse vid våld, övergrepp och försum-melse.

Artikel 10: Dina skyldighe-ter – ditt ansvar gentemot andra människor, både privatpersoner och personer som arbetar i din omgivning.

Förbundet har deklarationen i sin helhet på webbplatsen och sänder den på begäran till den som önskar.

VERONICA FELLMAN

I vårmötet deltog Nordea Organisationsbankens förbundschef Kaija Roukala och PIO:s ordförande Ole Norrback.

Om äldres rättigheter

PIO höll vårmöte:

Page 6: God Tid 5/2010

6 – GOD TID 5/2010

VIVA LAS VEGAS

6–7 AUGUSTI KL 20.30 PÅ ANDERSUDDE

RÖSTER FÖR ÖSTERSJÖNFrån Sinatra till Supremes i en glittrande galaföreställning

För fjärde gången i rad ordnas en av sommarens musikaliska höjdpunkter på ÅLAND

SOLISTER: Johnny Ahlström Björn Blomqvist Leonarde Brändström Mikael FagerholmJohanna GrüssnerTherese Karlsson Minna-Lisa Mattsson Annika Sjölund Frida Österberg

DANSARE

STORBAND under ledning av Fredrik Erlandsson

REGI Pernilla Skifs

Ring Hotel Arkipelag

018-24020 för information

och köp av biljetter

á 55 euro

Där bildar verk av Carl Larsson, Anders Zorn, Bruno Liljefors och inte minst Prins Eugen en fascinerande helhet tillsammans med finländska sekelskiftes-

EXKLUSIVT KRYSSNINGSPAKET TILL RÖSTER FÖR ÖSTERSJÖN: Res bekvämt från Åbo, bo 2 nätter på högklassiga Hotell Arkipelag och upplev galaikonserten Röster för Östersjön den 6 augusti kl. 19.30. Två Viking Line buffémiddagar samt restaurang Arkipelags galabuffé före konserten ingår.

Paketpris per person: 360€ i dubbelrum eller 450 € i enkelrum.

Mera information och anmälningar senast 28 juni: [email protected] eller 018-15 987. ÖSTERSJÖFONDEN

www.rosterforostersjon.ax

Examensarbetet ”kartläggning av betydelsefulla aktivitetsområden för finlandssvenska pensionärer”

gjordes i samarbete med Svenska pensionärsförbundet rf (SPF) un-der åren 2009–2010. Syftet med

Examensarbete: SPF-medlemmarna är aktiva och nöjdaDe flesta SPF-medlemmar är aktiva och nöjda, visar Minna Pitkämäkis examensarbete vid yrkeshögsko-lan Arcada.

Lediganslagna medel från Svenska kulturfondenSvenska kulturfonden och Svenska pensionärsförbundet har övergått till praxis att alla förbundets föreningar ansöker om medel direkt från Svenska pensionärsförbundet. Förbundet erhöll totalt 25 000 euro av Svenska kulturfonden att delas ut till föreningarna och delade ut 20 000 euro på våren och har 5 000 euro att dela ut på hösten. Styrelsen har beslutat att lediganslå 5 000 euro att ansöka om senast den 31 oktober 2010 enligt följande kriterier:

a) Medlen beviljas främst för utvecklingsprojekt med tyngdpunkt på medlemsvärvning och på nya verksamhetsformer.b) Både regioner, verksamhetsområden, föreningar och icke registrerade sammanslutningar som hör till förbundet kan ansöka om medlen, dock inte fysiska personer.

Förbundet distribuerar ansökningsblanketter, på vilka föreningarna skriver motiveringar till sin ansökan om medel i vanlig ordning.

Anvisningar och ansökningsblanketter finns på förbundets webbplats www.spfpension.fi/blanketter och erhålls per e-post eller på papper av Åsa Laukonlinna från kansliet, tel. 020-7288810 eller per e-postadressen [email protected].

Ansökningstiden för dessa medel är den 31.10.2010 för förbundets föreningar. Kontakta Veronica Fellman, tel. 020-7288812 eller e-post [email protected] för närmare information.

arbetet var att kartlägga vilka akti-vitetsområden som kunde använ-das i ett hälsofrämjande program för finlandssvenska pensionärer. Grunden till arbetet utgick från hälsofrämjande programmet Li-festyle Redesign som har utvecklats i USA. Genom det hälsofrämjande programmet vill man förhöja äldres hälsa och livskvalitet. Programmet hjälper äldre personer att ändra sina dagliga rutiner så att de kan vara friska och produktiva. För att få fram vilka aktivitetsområden som är viktiga för finlandssvenska pensionärer så gjordes en enkät-undersökning. Aktivitetsområden som togs upp i enkäten var att sköta hemmet, att studera/lära sig nya saker, personlig vård, att röra sig tryggt i hemmet, att klara sig i samhället, att motionera, att utöva lugna fritidsaktiviteter och att ha socialt umgänge.

Enkäterna skickades till 100 fin-landssvenska pensionärer som var medlemmar i Svenska pensionärs-förbundet. Av 100 enkäter kom 69 enkäter tillbaka. Över hälften av de som svarade på enkäten var kvinnor (63,2 procent). Svararnas medelål-der var 74 år. Undersökningsresul-tatet visar att medlemmarna i SPF kan utföra flera aktivitetsområden och de är nöjda med sitt utförande

samt anser dem viktiga. Undersök-ningen visar dock att motion, att lära sig nya saker och att ha socialt umgänge medförde vissa problem för de äldre.

Utgående från resultatet utveck-lades ett exempel på hur ett hälso-främjande program kunde se ut för finlandssvenska pensionärer. Temat i det hälsofrämjande programmet är att lära sig nya saker, att motio-nera och att ha socialt umgänge. Programmet skulle ge information om aktiviteter och dess inverkan på hälsan. Metoder som skulle användas är informering, storybe-rättande, personlig reflektion och direkta upplevelser (t.ex. utfärder). Programmet utgår ifrån de äldres erfarenheter, åsikter och kunska-per. Programmet skulle innehålla gruppsessioner och individuella sessioner i nio månaders tid. Inne-hållet i temat motion skulle vara stresshantering, avslappning, fysisk aktivitet och mental aktivitet. I socialt umgänge skulle innehållet vara relationer, kommunikation, kulturmedvetenhet och att hantera förlust och sorg. Innehållet i att lära sig nya saker skulle vara att använda sinnen, att använda olika sätt att lära sig t.ex. läsa, skriva, repetera mm. samt att tillämpa kunskap och att göra uppgifter med olika krav.

Efter varje gruppsession skulle de äldre få en sammanfattning av vad som behandlats under gruppses-sionen. Deltagarnas upplevelser av sitt utförande av aktiviteter skulle bedömas i början och i slutet av programmet.

För att kunna utveckla ett fin-ländskt hälsofrämjande program krävs det flera forskningar kring ämnet. För att få specifikare infor-mation om programmets innehåll och programmets betydelse för äldre bör det undersökas och testas i praktiken. Undersökningen gav information om SPF:s medlem-mar och det kan sägas att SPF:s medlemmar är aktiva och nöjda. Studien stöder tanken om äldre att det är möjligt att vara aktiv även som äldre och att de flesta äldre är aktiva och delaktiga. Studien stöder även tanken om att det är viktigt och har betydelse att vara aktiv då man blir äldre.

Ett stort tack åt alla som deltagit i undersökningen!

Arbetet finns att läsa i sin helhet på följande internetsida: https://publications.theseus.fi/hand-le/10024/13956

MINNA PITKÄMÄKI

Page 7: God Tid 5/2010

GOD TID 5/2010 – 7

Till på köpet har Alice Lillas i samma veva och inom samma tidsrymd gått och blivit pensionär – detta efter att under de senaste trettiofem åren ha fungerat som rektor för vårt största svenska vuxeninstitut (tidigare medborga-rinstitut) utanför Helsingfors. Nu på senaste tid lär Raseborg – efter kommunsammanslagningen i om-rådet – ha gått förbi.

Väntar och serSkall vi nu förvänta oss att den nyblivna pensionären Alice Lillas låter sig engageras i någon pensio-närsförening och därmed kanske också i vårt förbund Spf?

– Nej, inte nu i rappet åtmins-tone. Jag har händerna fulla med förtroendeuppdrag åtminstone den pågående valperioden till slut. Se-dan får vi se vad framtiden för med sig, säger hon en aning tolkbart.

För visst är, som hon säger, pen-sionärsfrågorna viktiga, och visst följer hon med lite från sidan – bl.a. via God Tid, som kommer hem på maken Dans namn.

Dessutom är det så att hon genom åren haft väldigt mycket med pensionärsfrågor att göra i sin egenskap av planerare av kurser

Undervisningsråd, häradsdomareoch pensionär nästan samtidigtFör Alice Lillas i Korsholm – ekonomie magister till ut-bildningen – har det senaste halvåret varit omtumlande på flera sätt. Det började med att hon av republikens president förlänades titeln undervisningsråd. Hon har också – efter många år i tingsrätten – fått rätt att kalla sig häradsdomare. Ytterligare har hon hedrats med ett folkbildningspris av Svenska folkskolans vänner samt dekorerats med ett gyllene förtjänsttecken av Svenska folkpartiet.

och förläsningar inom ramen för vuxeninstitutet. Och inte bara planerat, utan också satt sig ner för att lyssna och inregistrera.

– Än så länge, det vill säga efter fyra månader som pensionär, känns friheten från förvärvsjobb närmast som en längre semester. Under sommaren vill jag låta bitarna falla på plats. Sedan hoppas jag bl.a. kunna ägna mer tid än hittills åt vänner och bekanta, litteratur, resor och handarbete som jag är väldigt intresserad av, summerar hon sina tankar.

Spännande växelverkanmed kommuninvånarnaEfter drygt 43 år i förvärvslivet – först bl.a. som lärare vid han-delsläroverken i Jakobstad och Vasa samt de 35 senaste åren som rektor för Korsholms vuxeninstitut – gick Alice Lillas i pension den 1 februari i år.

I den sistnämnda yrkesfunk-tionen har hon varit ledare för en läroinrättning med mer än 5 000 enskilda elever årligen – på en kom-munbefolkning om drygt 18 000. Räknar man ihop totala antalet deltagare kurs för kurs och lämnar obeaktat att somliga deltar i fler

kurser, så kan det årliga deltagar-antalet uppges till ca 9 200.

– Planeringen för en verksam-het av det här slaget har kort sagt gjorts för såväl arbete som för fritid och personlig utveckling. Det har gällt att år för år genom växelver-kan spana in kommuninvånarnas synpunkter, behov och önskemål, konstaterar Alice Lillas.

– Det har också, tillägger hon, varit viktigt att beakta utvecklingen i samhället, lagstiftning och all-männa trender. Ny kunskap och forskning har vi försökt lyfta fram i populär form. Det har varit ett spännande jobb, förklarar Alice Lillas.

”Betydande resursperson”Alice Lillas förlänades hederstiteln undervisningsråd av president Tarja Halonen på framställan av Samkommunen för Svenska Öst-erbottens förbund för utbildning och kultur (SÖFUK), Korsholms kommun och Finlandssvenska arbis- och medborgarinstitutför-bundet.

I motiveringen för titeln sägs bland annat ”att Lillas lett och aktivt deltagit i folkbildningen i Österbotten och Svenskfinland. Genom sitt värv som lärare, rektor, styrelsemedlem och styrelseordfö-rande för SÖFUK har hon varit en betydande resursperson. Alice Lillas har aktivt och osjälviskt ver-kat för SÖFUK sedan 1997. Hon har fungerat som samkommunens styrelseordförande sedan maj 2001. Lillas är även styrelsemedlem i Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Aka-demi”.

Svenska folkskolans vänners folkbildningspris fick hon bl.a. för att hon ”under sina nästan 35 år som rektor vid Korsholms vuxeninstiut byggt upp och ut-vecklat den fria bildningen och vuxenutbildningen i Vasaregio-nen”. Svenska folkpartiet gyllene förtjänsttecken motiveras med att hon ”under lång tid jobbat för öst-erbottnisk och för finlandssvensk gärning inom den finlandssvenska folkbildningen samt genom att hon under lång tid fungerat som ordförande för Svenska kulturfon-dens delegation”.

Låt oss till sist konstatera att Alice Lillas minsann inte lider brist på arbetsuppgifter även om hon nu

blivit pensionär, något som hon ju själv också påpekade ovan. Hon innehar för närvarande, i största korthet, bl.a. följande förtroen-deposter:

– Ordförande för samkommu-nen Svenska Österbotten förbund för utbildning och kultur (SÖFUK) med 15 ägarkommuner, 2 500 stu-derande i olika yrkesutbildning på andra stadiet, inkluderande Wasa Teater och Kulturösterbotten och med antalet anställd totalt motsva-rande 380 årsverken.

– Ledamot i styrelsen för Ab Yrkeshögskolan Novia vid Åbo Akademi.

– Ordförande för centrumpla-neringen i Korsholm för vilken man med en internationell arki-tekttävling redan försökt vaska fram nya idéer, utgående från vilka arbetet nu fortsätter. Bl.a. skall nuvarande riksvägen genom kom-muncentrum bli huvudgata i och med att en omfartsväg norrut från Vasa skall byggas.

– Styrelsemedlem i Havets Hus, infopunkten som skall byggas på Bergskär i Replot som infart till världsnaturarvet i Kvarken.

– Ordförande för rådgivande delegationen för Musikfestspelen Korsholm.

– Uppdraget som nämndeman i Österbottens tingsrätt fortsätter.

– Ordförande för delegatio-nen för Korsholms gymnasiums skolfond.

Vid sidan av nämnda uppdrag med mer eller mindre kommunal förankring är Alice Lillas också med i en grupp som efterhand och på olika sätt skall dokumentera ungdomsdanserna under 1950-, 1960- och 1970-talet. Ett allmänt upprop för insamling av uppgifter har gjorts, ett ifyllnadsformulär ut-arbetats och ett tjugotal skribenter vidtalats. Responsen har varit god och arbetet skall resultera i utgiv-ning av en bok.

Sommaren började för Alice Lil-las på så sätt att vecka 22 var den första hittills i år där alla dagar inte hade anteckning om något möte eller liknande uppdrag.

Text och foto ROGER LIND

Som pensionär hoppas Alice Lillas kunna ägna mer tid åt bl.a. litteratu-ren än tidigare. I praktiskt hänseende vill hon gärna syssla med handarbete, som också är ett av hennes intressen.

Sedan slutet av 1980-talet det då nybyggda kulturhuset varit huvud kvarter för Korsholms vuxeninstitut, liksom också för kommunens bibliotek. Sedan bör-jan av februari i år är tidigare rektorn Alice Lillas utflyttad från platsen – dvs. nyliven pensionär.

Page 8: God Tid 5/2010

8 – GOD TID 5/2010

Medlemsvärvningstävlingen mellan föreningarna, januari–maj 2010Varje ny medlem ger en poäng, varje procents ökning resulterar i två poäng.

Österby i ledningenKotkanejden utanför tävlingen

MEDLEMSVÄRVNING

Föreningar med 10 poäng eller mer

Nya medl.

Ökning%

Poängtotalt

Österby Pensionärer 37 34,3 106

Korsholms Pensionärsförening 69 9,9 89

Mariehamns Pensionärsförening 41 18,0 77

Esbo svenska pensionärer 33 3,5 40

Larsmo-Eugmo pensionärsförening 23 7,7 38

Hangö Pensionärer 7 15,2 37

Ekenäs Pensionärer 28 4,4 37

Borgå svenska pensionärsförening 28 4,4 37

Sibbo Svenska Pensionärsförening 25 4,4 34

Lappfjärds Pensionärsklubb 23 5,7 34

Grankulla svenska pensionärer 21 5,1 31

Nykarleby Pensionärer 16 6,0 28

Kronoby Pensionärer 19 4,7 28

Kyrkslätt Pensionärer 18 4,8 28

Lovisanejdens Svenska Pensionärer 14 6,3 27

Pargas Svenska Pensionärer 17 4,0 25

Pensionärshemsföreningen i Kronoby 9 8,0 25

Övermark Pensionärsförening 12 6,6 25

Norra Kyrkslätts Pensionärsförening 15 4,7 24

Pedersöre Pensionärsklubb 14 5,2 24

Åbo Svenska Pensionärsklubb 14 4,2 22

Vanda svenska pensionärer 10 6,1 22

Vasa Svenska Pensionärsförening 14 3,4 21

Munksnejdens Pensionärer 13 4,1 21

Munsala Pensionärsklubb 9 5,2 19

Nedervetil pensionärsklubb 7 6,1 19

Svenska Pensionärsgillet i Hangö 4 6,8 18

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån 11 3,4 18

Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb 12 3,2 18Malax Pensionärer 11 3,3 18

Arkadia Pensionärer 6 5,4 17

Haga Pensionärer 4 6,3 17

Sjundeå Pensionärer 7 5,0 17

Karis Pensionärer 8 2,8 14

Vasanejdens Pensionärer 2 5,9 14

Eira Pensionärer 5 4,7 14

Jeppo Pensionärsklubb 5 4,7 14

Pensionärer i Östra Helsingfors 6 3,4 13

Tenala-Bromarf Pensionärer 6 3,5 13

Pensionärsklubben Milstolpen 7 2,3 12

Sv.Pensionärsföreningen i Tammerfors 5 3,7 12

Korsnäsnejdens Pensionärer 7 2,5 12

Pensionärsföreningen Hankens Seniorer 2 5,0 12

Vörå Pensionärsklubb 4 3,7 11

Lovisa svenska församlings pensionärer 5 3,2 11

Närpes Pensionärsförening 9 0,9 11

Terjärv Pensionärer 7 2,1 11

Hela förbundet 766 4,3

Några månader har gått sedan jag senast skrev om mina erfarenheter och tankar i anslutning till IT-tutorverksamheten som nu har ett arbetsår bakom sig och tar en paus för sommaren. Det har varit ett arbetsdrygt år med en tidvis nästan fulltecknad kalender, men samtidigt ett trevligt och givande år. Nästan varje dag har bjudit på nya kunskaper och erfarenheter och fina människokontakter.

Från början var det meningen att vi tutorer, för-utom att verka som stödpersoner under IT-kurser, också skulle vara verksamma som handledare vid ”datorpunkter” på platser där seniorer samlas till olika slag av verksamhet. Trots att man på något håll från början var positivt inställd till detta och lovade ställa upp med en dator, ändrade man sig sedan och det blev egentligen inte alls någon sådan verksamhet. Det var beklagligt eftersom idén var god, men samtidigt var det åtminstone i detta skede bra. Det hade blivit för arbetsdrygt för de få aktivt verksamma.

Datorrådgivningen på Luckan kom däremot väl igång genast från början. Rådgivningen har bestått i att en av mina tutorkolleger och jag har varit på plats ett par timmar varannan torsdag och efter bästa förmåga försökt besvara seniorers IT-frågor och reda ut deras datorproblem. Det har gällt allt från hur man skriver en stor bokstav till rätt avancerade frågor eller invecklade problem. Det är bra att vi är två tutorer på plats samtidigt. Dels kompletterar vi varandra kunskapsmässigt och dels behöver vi faktiskt vara två för att undvika köer.

Kursverksamheten har förstås ändå varit det viktigaste. När jag senast skrev hade en fullsatt fortsättningskurs i Arbis regi nyss startat med tolv deltagare. Den fullföljdes planenligt, men med några färre deltagare på slutet. Någon ny grundkurs blev det inte under vårvintern. Däremot höll jag själv i egen regi två fullsatta (sju personer) försökskurser ”ABC i datorhantering” i Gillesgår-dens styrelserum.

För fortsättningskursens del gällde samma sak som tidigare kunde iakttas i grundkurserna. En del av deltagarna gjorde mycket stora framsteg och blev riktigt duktiga medan andra hade betydligt svårare att hänga med, trots tutorhjälp, och ett par slutförde inte studierna. Orsaken till ojämnheten blev ganska uppenbar då man märkte att de som klarade sig bäst, på ett undantag när, gått i den första av höstens grundkurser, där man åtmins-tone under ett par kurstimmar lärt sig skriva. I den andra grundkursen hann man tyvärr inte alls med skrivande.

För ABC-kursernas del var resultatet gott. Man blev nästan förvånad över hur mycket dessa äldre seniorer, som ofta redan passerat 80-årsstrecket, lärde sig under de sex dubbeltimmarna med en veckas mellanrum för övning och läxläsning. De flesta av dem kunde ingenting om datorer då de började. Kursen var tänkt som en förskola för en kommande grundkurs och fokuserade på att lära in hantering av mus, tangenter och ”knappar” av olika slag. Genom övningsuppgifter lärde alla deltagarna sig dock både att skriva och söka upp program, även på Internet. På så sätt fick de liksom på köpet en stor dos värdefull IT-kunskap och goda möjligheter för fortsatta självstudier.

Det goda resultatet berodde förstås mycket på att deltagarna var duktiga och motiverade men troligen också på att jag som kursledare var sam-spelt med dem. Jag tillhörde samma ålderskategori och hade upplevt samma inlärningsmetoder som deltagarna en gång på 30- och 40-talet. Jag hade själv skaffat mig mina datorkunskaper genom själv-studier och egna upptäckter och så gjorde vi ofta också nu på kursen, där vi alla trivdes. I oktober står igen en likadan kurs på programmet.

Hur det blir med övriga datorkurser i höst vet jag inte, men med beaktande av ”vårt mål”, d.v.s. att snabbt ge seniorer grundfärdigheter för att klara sig i datorvärlden, är det specialkomponerade grundkurser som vi borde inrikta oss på. Jag skulle tro att intresserade tutorer med ett års praktiktid som handledare bakom sig – såsom vi nu har – är väl (och kanske rentav bäst) lämpade både som grundkursplanerare och lärare för seniorerna. Nya tutorer borde utbildas och verka som handledare och samtidigt lära sig för kommande uppgifter.

Det är också en del andra erfarenheter från mitt första tutor-år som jag vill dela med mig av men i dag tar jag bara upp det som gäller seniorers datoranskaffning, som egentligen borde ske redan före grundkursen. Man lär sig nämligen mycket mera om man kan öva hemma.

När senioren än bestämmer sig för att skaffa dator är det många frågor han vill ha svar på. Han bör då vända sig till en tutor eller någon annan som kan sätta sig in i hans situation och har kunskap för att svara rätt. Felaktiga råd kan leda till köp av en dyr dator som aldrig blir använd.

Under datorkurserna nyttjas äldre datorer som finns i datorsalarna och Windows-programmet XP och motsvarande skrivprogram som finns instal-lerat i dem. XP är ett bra program och enklare för seniorerna att arbeta med än det nyare (och sämre) programmet Vista och det nyaste och mest annorlunda programmet Windows 7. Det bästa för senioren är därför att börja med en dator med programmet XP. Nya datorer med XP finns inte, men man kan få programmet installerat i dem. Enklast och förmånligast är det i alla fall att köpa en begagnad dator med detta program. I Åbo fås bra sådana datorer till hälften av priset för nya och ”gamla datorer” är ofta t.o.m. hållbarare än nya.

Här kommer dock tyvärr vuxna barn ofta emel-lan med: ”Det är klart att mamma skall ha en helt ny dator som inte bereder henne bekymmer” och då blir det antagligen så. Den nya datorn kan dock bereda mycket mera bekymmer med sitt i många avseenden annorlunda program, som kanske dessutom kräver snabbare och dyrare Internetan-slutning. Till råga på allt saknar de nya datorerna ofta helt ett skrivprogram som då måste installeras. Ett bättre sätt för barnen att hjälpa är kanske att ge sin egen dator med XP till sin mamma eller pappa och skaffa en ny dator till sig själv.

GRETA STENBERG

IT-tutor, Åbo

Nya erfarenheter och mera tutortankar

Felaktiga råd kan leda till köp av en dyr dator som aldrig blir använd.

Österby Pensionärer har fått 37 nya medlemmar i år (31.5) och leder medlemsvärvningstävlingen mellan föreningarna på 106 poäng. Nej, det är inte fråga om en plötslig spurt utan att redaktören missade att föreningen låg bra till redan tidigare. Vi ber om ursäkt.

Och vad hände med Kotkanej-dens pensionärer som enligt förra numret av God Tid ledde tävling-en? Medlemsaktivitetskommittén

ansåg att det var orättvist mot de andra föreningarna att Kotkanej-den tävlar i samma gren eftersom föreningen grundades i år.

I Kotka lär man vara nöjd med lösningen och föreningen erhåller ett pris på 400 euro som motsvarar första pris i tävlingen.

Tabellen nedan upptar förening-ar som samlat 10 poäng eller mer. Vi höjer gränsen så småningom för att spara på utrymmet. UW

Page 9: God Tid 5/2010

GOD TID 5/2010 – 9

Eric Janssons officiella titel är IKT-projektkoordinator. Akro-nymen står för informations- och kommunikationsteknologi och Eric ska koordinera ett tvåårigt projekt vars mål är att hjälpa SPF-medlemmarna att utnyttja teknologin.

Koordinatorns huvuduppgift att samordna utbildningen av IT-handledare som i sin tur utbildar seniorerna.

– Det finns inget som säger att precis alla måste skaffa sig en dator och lära sig att använda den. Som tur är klarar man sig – ännu – väl-digt långt utan datorer, däremot gör datorer många saker enklare att sköta vilket lockar fler och fler in i datorvärlden. säger Eric.

– När man bestämt sig för att bli datoranvändare finns det några bra tumregler att komma ihåg: Datorer bits inte och risken att allvarligt ha sönder en dator är också liten. Bäst lär man sig använda en dator genom att friskt pröva sig fram och lära sig via att göra (learning by doing). Även om det är bra att pröva sig fram kan det ändå i början vara bra att ha

IKT-koordinator Eric Jansson: Datorn bits inteDatorer bits inte och risken att allvarligt ha sönder en dator är liten. Bäst lär man sig använda en dator genom att friskt pröva sig fram och lära sig via att göra. Även om det är bra att pröva sig fram kan det ändå i början vara bra att ha någon nära till hands om frågor dyker upp, säger mannen som ska hjälpa pensionärerna att komma till rätta i datormiljön.

någon nära till hands om frågor dyker upp, fortsätter han.

Eric Jansson, 28, är relativt färsk diplomingenjör inom datateknik (Åbo Akademi) och har under de fyra senaste åren jobbat som vika-rierande matte- och kemilärare på Sarlinska skolan i Pargas.

Han berättar att han med en åld-rande släkt har god kontakt till äldre personer och deras tekniska kunskap, allt från okunniga och ointresserade till sin 85-åriga far som varit hans förebild vad gäller teknik.

– Han håller videokontakt med sin bror i USA och jobbar dagligen med bildbehandling.

Eric är Pargasbo och kommer att vara stationerad i Åbo i anslutning till förbundets kansli där. Han räk-nar dock med att tillbringa en stor del av sin tid på resande fot. Han börjar jobba den 16 augusti.

– Jag välkomnar alla intresserade in i datorvärlden, där finns mycket intressant att upptäcka och finna sysselsättning med, tillägger Eric.

Stort intresse för tjänstenBakom sig har Eric en styrgrupp med Pentti Friberg från Dragsfjärd

som ordförande. Styrgruppen gick igenom arton ansökningar till ko-ordinatorstjänsten och stannade för Eric efter att tio av dem intervjuats av en panel.

Styrgruppen har diskuterat den fortsatta verksamheten och bland annat konstaterat att samarbetet med medborgar- och arbetarinsti-tuten är mycket viktig. Instituten har seniorundervisning i sina pro-gram och vore bra samarbetsparter när man ordnar kurser för IT-handledare.

Styrgruppen räknar med att handledarkurserna kunde starta tidigast på vårterminen 2011. Förbundskansliet har uppmanat föreningarna att utse en person som sköter datorrelaterade frågor. Före kurserna ska projektkoordinatorn vara i kontakt med de här perso-nerna och planera samarbetet.

Digistoff 2En del av projektet går ut på att hjälpa föreningarna att skapa och upprätthålla egna webbsidor.

I dag har ett tjugotal föreningar egna webbplatser som förbun-det erbjudit gratis genom den

finlandssvenska webbportalen Kulturhuset.

En ny version av publicerings-verktyget Digistoff gör det ännu enklare att arbeta med webbplat-sen. Digistoff 2 kommer snart att erbjudas både de föreningar som redan har webbplatser och de föreningar som planerar att öppna

en webbplats.Webbplatser kan beställas på

adressen www.spfpension.fi/be-stall.

Kulturhuset erbjuder de fören-ingar som har webbplatser ett gratis bokföringsprogram och medlems-registerprogram.

ULF WAHLSTRÖM

På fritiden är Eric Jansson scoutledare i St. Simons Sjöfarare i Pargas. Han är också aktiv i församlingens ungdomsverksamhet.

IT för seniorer. Även om det är bra att pröva sig fram kan det ändå i början vara bra att ha någon nära till hands om frågor dyker upp. Foto PETRI HAAPALAINEN/KUVAKOTIMAA

Page 10: God Tid 5/2010

10 – GOD TID 5/2010

www.spfpension.fi/startsida/medlemsformaner och länk till www.rehnco.fi

Svenska pensionärsförbunet har ingått avtal om medlemsförmåner med nedanstående företag. För detaljer kontakta SPF:s kansli, tfn 020-728 88 10

Medlemsförmånen gäller billigare flyg med Blue1 och SAS och möjligheten att samla poäng för flugna flyg med dessa bolag och andra flygbolag inom Star Alliance. Förbundet önskar att medlemmarna registrerar sig i Blue1’s lojalitetsprogram SAS EuroBonus och meddelar att de är medlemmar i Svenska pensionärsförbundet.

Medlemskap i programmet kostar inget. Kontakta förbundskansliet för närmare information, vi sänder dig mer material, en broschyr och ansökningsblankett för denna förmån.

www.aktia.fi

www.doctagon.fiwww.spfpension.fi/startsida/medlemsformaner/doctagon

www.spfpension.fi/startsida/medlemsformaner/haiko

www.vikingline.fi/formaner/spf

Vi reser till det okända Estland och Riga SPF i Österbotten reser i augusti 2010 till Estland och Lettland där vi bekantar oss med det okända östra Estland. Besök görs hos Seto-folket i Setomaa med deras livsstil, mat och unika folkdräkter. Vi bjuds också på underhållning på Setofolkets eget språk.

Vi besöker också Lettlands huvudstad Riga med dess sevärdheter och badorten Jurmala hinner vi också med.

Vår Baltikum resa ordnas 21–27 augusti 2010 med buss från Österbotten via Björneborg och Helsingfors. Hemfärd valbar med flyg eller buss från Riga. Resenärer från södra Finland kan också ansluta sig till gruppen i Vikings terminal.

Resenärer från alla regioner är välkomna med.

Resans pris är 775 € med flyg från Riga och med buss från Riga är priset 620 €.

Priset innehåller resa med buss (hemresa med flyg ), hotell med halvpension och 2 luncher samt reseledare från pensionärsdistriktet.

Anmälan så fort som möjligt till: SPF:s kansli i Vasa tfn 020 7288818. Upplysningar ges även av Bert Bäck tfn 050-69006 eller Henrik Svarfvar tfn 050-69341.

RES MED SPF

I arvsbeskattningen värderas boets tillgångar till gängse värde vid den avlidnas frånfälle. Med gängse värde avses egendomens sannolika försäljningspris. Försäljningskost-nader beaktas inte.

Fr.o.m. början av år 2010 gäller skattestyrelsens nya direktiv för hur egendom skall värderas. I första hand sker värderingen utgående från referensköp, om likadana el-ler jämförbara överlåtelser finns. I annat fall bestäms objektets värde genom olika kalkyler baserade på faktauppgifter om objektet ifråga. T.ex. avkastningsvärde- eller kost-nadsvärdemetoder kan användas.

Beträffande fritidsfastigheter kan enligt de nya skattedirektiven värderingen av tomtmark även baseras på av skattestyrelsen med-delade s.k. landskapsvisa genom-snittliga kvadratpriser (olika skalor för stranddetaljplaneområde och för glesbygdsområde). Byggnads-beståndet värderas utgångsmässigt

enligt kostnadsvärdemetoden. Skattestyrelsen har dock även i direktiven publicerat tabeller med normkvadratpriser, bestämda på basen av byggnadens ålder och användningssätt. De nya direktiven kan i något fall leda till en strängare beskattning för arv (och gåva) av fast egendom på landet, inklusive sommarställen, trots att detta inte primärt har varit skattemyndighe-ternas avsikt.

För värdering av gårdsbruk lik-som förbehåll om avkastningsrätt gäller även nya regler. Det nya re-gelverket gällande långtidssparande har vidare medfört förändringar i beskattningen av försäkringsersätt-ningar. Härom berättas mera i ett senare nummer av God Tid.

Depositioner och fordringar värde-ras normalt till nominellt värde. Börsnoterade värdepapper värderas enligt kursen på dödsdagen, vilket med en volatil börs kan vara pro-

blematiskt, om dödsboutredningen tar tid innan arvet kan fördelas.

Från boets tillgångars värde kan vissa avdrag göras. Till exempel begravnings- och boupptecknings-kostnader samt obetalda skulder får avdras. Däremot inte boskif-teskostnader.

Arvsskatten fastställs separat för samtliga förmånstagare på basis av den arvslott som tillfallit dem. Arvsskatt ska betalas på arvslott som är 20 000 euro eller mera. Arv-låtarens sedvanliga bohag är skatte-fritt upp till 4 000 euro. Arvlåtarens make får göra ett makeavdrag om 60 000 euro. Under 18 år gammal arvinge i direkt nedstigande led får gör ett minderårigavdrag om 40 000 euro, om han eller hon ärver arvlåtaren direkt (utan testamente eller avstående från arv).

OLOF REHN

advokat

Advokatbyrå Rehn & Co Ab

Värdering av tillgångar vid arvsbeskattningen

MEDLEMSFÖRMÅNER

Förening 2010Förening 2010 eller Föreningsfestivalen, som evenemanget också

kallas, äger rum 10–11.9.2010 i centrum av Helsingfors.

I Föreningsfestivalen samarbetar föreningarna för att erbjuda ett

forum för fortbildning, inspiration och utbyte av tankar.

Viktigt är att alla deltagare trivs och får med sig värdefull kunskap

och nya erfarenheter.

Temat för festivalen 2010 är frivillighet och finansiering.

Temat kommer att lyftas fram genom intressanta föreläsningar,

workshops och diskussioner under fredag 10.9 i Scandic

Continental på Mannerheimvägen 46, där även övernattningen

sker.

På kvällen blir det buffé, program och mingel i samband med

Svenska studiecentralens 90-års mottagning på G18.

Under lördag 11.9 ordnas den traditionella föreningsmässan

på Narinken (torget) vid Kampen med aktiviteter, information

och underhållning. Svenska pensionärsförbundet är medlem

i Finlandssvensk Festivalförening, som ordnar festivalen, och

kommer att synas på torget. Välkommen att delta eller hälsa på!

Festmiddagen arrangeras på Scandic Continental på lördag kväll.

Man kan anmäla sig till festivalen till och med den 12 augusti

på webben under festival.fi, som även ger mer information om

Förening 2010.

Page 11: God Tid 5/2010

GOD TID 5/2010 – 11

Några läsare har hört av sig, när jag för två nummer sedan efterlyste tryckfel. För dessa fels benägenhet att – som det brukar heta, litet ursäktande – ”smyga sig in” går ingen fri. När hans nuvarande majestät i Sverige ännu var kronprins blev han i en tidning ”knorprins”. Omkastade bokstäver är kanske det vanligaste tryckfelet. Bara ibland bli effekten komisk.

En annan läsare berättar att hon en gång för fir-mans ledningsgrupp skulle skriva ett protokoll, pöytäkirja alltså. Men hur det nu var så blev det ”pötyäkirja” i stället. Tryckfelsnisse kan ibland vara på retsamt humör. Naguborna lär någon gång för flera årtionden sedan ha kallats till ”skrämbildsundersökningar”. Ett mera lugnande besked kunde den tidning erbjuda som skrev om ”kyssningsmissilerna”.

När en församling anställde ny kantor uppgav ortstidningen att han hade avlagt diplomsångar-examen och dittills mest uppträtt som ”frilands-sångare”. Huruvida han sedan som kantor upp-trädde också i växthusen är inte känt. En annan tidning kunde rapportera att ”staten skulle utföra sprängningar trots protes från markägare”. Alltid hjälper det inte att vara rustad till tänderna, som det heter.

En snickarmästare hade avlidit, och i nekrologen stod det att han närmast sörjes av två bräder. Där

ser man hur en yrkesman kan få är nära relation till sitt arbetsmaterial.

Vissa felaktigheter kan också uppstå i den bråd-ska som ofta råder på redaktionerna. En tidning diskuterade det växande rattfylleriet och skrev: ”För det första måste skärpen straffas …” Den förträff-liga tidningen Grönköpings veckoblad, som ofta snappar upp liknande tassigheter, hade försett sin notis med rubriken ”Ändå hängslena?”

En tidning noterade giftermålsfrekvensen och att många särskilt på sommaren ”knöt hymnens band”. Uppenbarligen florerade detta främst inom någon kyrkokör. Om en konstnär i Sverige skrev ortstidningen att han ställde ut sina ”silleben”. Och föralldel, somliga målar blombilder, varför inte någonting i fiskväg som omväxling.

ANDERS G. LINDQVIST

Om ytterligare tryffelUPPSNAPPAT

BesökSPF:s webbplats

www.spfpension fi

Page 12: God Tid 5/2010

12 – GOD TID 5/2010

Page 13: God Tid 5/2010

GOD TID 5/2010 – 13

Unga trebarnsmamman Piret Virkus är en av dem som genom Peeteli fått en möjlighet att klara av en tuff vardag. För sex år sedan stod hon en dag utanför Peetelis dörr med en två månaders baby på armen och bad om hjälp, totalt utblottad, rädd och ensam sedan hennes mamma dött och äldre syster gift sig.

– Det är en väldig utveckling Piret har gått igenom under de sex åren, berättar Mirjam Niilisk. – I dag är hon en arbetsam ung kvinna och en bra mamma. Barnen har inte samma pappa. Två av fäderna har försvunnit, den tredje visar nu lite vilja att ta sitt ansvar och hans mor har lovat ta barnen till sig på landet över sommaren.

Piret arbetar som städerska på ett sjukhus och bor med sin lilla familj i en lägenhet på 28 kvm. De två äldsta, Maris och Marek, går i skola och lilla Mari-Liis skall börja skolan till hösten – såvida pengar kan ordnas för att bekosta hennes skolgång.

Matpaket blev börjanMari-Liis är fadderbarn för Re-beckalogen nr 16 Teresa i Hel-singfors. Logen har bl.a. bekostat hennes barnträdgård.

En lördag i maj gjorde en grupp Rebeckor ett besök hos Peeteli och fick träffa Piret och hennes tre barn. Och samtidigt bevittna det underverk församlingen under kort tid har åstadkommit i en kyrka som under Sovjettiden beslagtogs, gjordes till TV-studio och 1993

Peeteli en väg till framtidför Tallinns gatubarn”Det lilla du kan göra är så mycket för barnet.”

Det här mottot är ledstjärnan för Mirjam Niilisk, socialarbetare vid Peeteli församlings hem för gatubarn i Tallinn. Här har många från början utslagna barn fått chansen till ett meningsfullt liv.

återbördades i ett eländigt skick.Den evangelisk-lutherska Be-

telkyrkan Tallinna Peeteli Kodugus ledd av kyrkoherde Avo Üprus driver nu i kyrkobyggnaden ett hem och ett dagcenter för gatu-barn. Den lilla församlingen lever ur hand i mun, ekonomin bygger på insamlade bidrag och hjälpför-sändelser från främst Norden och Tyskland.

Mati Sinisaar heter mannen som kan sägas vara upphovet till hemmet för gatubarn. Han levde efter en fängelsedom själv på samhällets skuggsida och kom i kontakt med barnen i den ryska stadsdelen Kopli, där det efter frigörelsen från Sovjet uppstått en slum av arbetslösa och kriminella. Föräldralösa barn levde på gatan, hungriga och skyddslösa i bottenlös misär. Mati började bära matpaket till barnen.

Femton ut i livetBarnen visste att Mati kom ”från kyrkan” och ville se hans kyrka.

– Så kom det sig att barn små-ningom började bo här, berättar Mirjam Niilisk. Huset var ännu i dåligt skick efter Sovjettiden, allt var förfallet men här fanns åtmins-tone tak över huvudet.

Inför julen 1997 kunde det första daghemmet för gatubarn öppnas i renoverade utrymmen. Ett trettiotal barn fick mat och kläder men var alltjämt hemlösa. Ett år senare be-slöts att kyrkan blir ett heltidshem för dem som vill klara av att gå i skola och lämna drogerna.

I dag har ett dussintal barn sitt hem här tills de fyllt 18 år. Femton barn har redan lämnat hemmet och skapat sig ett liv på egen hand.

I kyrkans källarvåning fanns ett stort skräpförråd som nu förvandlats till ett dagcenter för hemlösa barn. För att få bygglov måste man öka källarens höjd med 60 cm. Marken grävdes bort med spadar, källaren

fick ett golv och runt hela kyrkan dränerades marken för att slippa flöd-vattnet. Här får sig gatubarnen mat, värme och vänligt bemötande.

Hela barnhemsverksamheten leds av eldsjälen Mati Sinisaar.

Av fri viljaDe flesta av gatubarnen är knarkbe-roende och illa skadade av vanvård.

För en fristad hos Peeteli är kravet att barnet ska gå i skola och lämna drogerna.

– Många återvänder till gatan men kommer till slut när viljan mognat fram. Här är öppna dörrar, ingen hålls kvar mot sin vilja, säger Mirjam Niilisk.

Miljam berättar om ett gripande öde. Lilla Marina hittas i en kloak, där hon sökt sig skydd över natten i två år, sedan hon var nio år gam-mal. En liten vilde med grov röst, smutsig och misshandlad. Peeteli lovar henne ett hem om hon går med på att gå i skola. Hon försöker, men hamnar snart på gatan igen. När det inte finns plats för henne på ett sommarläger erbjuder sig en norsk dam att ta henne med till sin stuga på en ö i Norge.

– Det blev en annorlunda som-mar för hela ön, skrattar Mirjam. – Men efter den upplevelsen var Marina mogen att välja skolan framom gatan.

År 2005 beviljades den norska damen titeln ”Viron ystävä” och kallades till drottning Sonja. Hon ville gärna ha Marina med sig på mottagningen. Händelsen upp-märksammades med en helsida i Aftenposten: ”Fra kloakken till dronningens slott”.

I dag är Marina gift med en estnisk man. För ett och ett halvt år sedan fick paret sitt första barn.

Text och foto MAJ-BRITT PARO

Mirjam Niilisk är ett kärt stöd för Piret Virkus och hennes barn Mari-Liis, Maris och (sittande) Marek. Pojkarna går i skola och om pengar kan ordnas blir Mari-Liis skolbarn i höst

I Peetelikyrkans dagcenter har gatu-barnen i Tallinn en tillflykt på dagarna. De får äta sig mätta, göra sig rena och leka eller spela på datorn i den varma källarlokalen.

Page 14: God Tid 5/2010

14 – GOD TID 5/2010

Hemlig resa 3-4.8

Utö 7-8.7

Side - Turkiet 2-9.10

Kulturresa till Istanbul 24-29.10

Röster för Östersjön - Andersudde 7-8.8

Schweiz 7-12.9

Spavecka på Fra Mare i Hapsal 14-20.11

Julmarknad i Bremen 4-7.12

Operett i Tallinn 25-26.11

Resor Pris / person

om inget annat nämns

www.hangonliikenne.com

019-248 1004Fax 019-248 7058

[email protected]

Kontorstid: må - fre kl. 8 - 17

Registrerad researrangör KUVI 3050/00/MjMv

Följ med på årets hemliga resa! Anneli Hofer leder resan. Pris: 215,-

Följ med på vår skärgårdsresa till Utö! I priset ingår bussresa till Åbo, retur från Nagu, en natt på Utö Havshotell inkl. frukost, guidning och inträden, två luncher, en middag på Utö Havshotell och båtresorna. Anneli Hofer är reseledare. Pris: 260,-

Kom med på vår höstresa till sol och värme! I priset ingår flyg, sju nätter på lägenhetshotell Side Village i 2-personers lägenhet mot trädgården, transport mellan flygfält och hotell. Anneli Hofer är reseledare. Några platser kvar! Pris från: 590,-

Vi bor på ett fystjärnigt hotell och gör dagsutfärder och har program alla dagar med en lokal svenskspråkig guide. Helpension. Anneli Hofer är reseledare. Begär vårt dagsprogram och läs mer om fascinerande Istanbul. Pris: 1270,-

Högklassig välgörenhetskonsert på Andersudde utanför Mariehamn. Intäkterna för konserten går till Östersjöfonden. Årets tema är Viva Las Vegas, musik som i original framförts av Frank Sinatra, Barbara Streisand, Elvis Presley m.fl. och som framförs i en glittrande föreställning medan mörkret sänker sig över Andersudde. Båtresorna med Viking Line, en natt på Hotell Park Alandia. Anneli Hofer är reseledare. Pris: 290,-

Välkommen på en resa till hjärtat av Schweiz! Bland Berner Oberlands majestätiska 4000-metersberg har vi vår bas. Vi kommer att göra utflykter i alla riktningar där fantastiska neturscenarier kommer att blandas med besök i pittoreska byar och intressanta städer. Pris: 1330,-

Anneli Hofer är reseledare. Helpension och 2-3 behandlingar dagligen. Egen buss med hela resan. Vi gör även en utflykt under veckan i Hapsal. Pris: 480,-

Vår julmarknadsresa går i år till Bremen. Julmarknaden betraktas av många som Tysklands vackraste och bästa. Doft av kanel, stekta äpplen och Glühwein samt julpynt och julmusik skapar en härlig julstämning. Lägg sedan till middagar, guidad tur i Bremen och program med reseledare Anneli Hofer, övernattning på centralt beläget hotell, Finnairs flyg till Hamburg och busstransporter i Tyskland och ett besök på julmarknaden i Hamburg och Ni har en oförglömlig resa att se fram emot. Pris: 785,-

Läderlappen av Johann Strauss. Anneli Hofer är reseledare. Pris bekräftas inom kort.

Närpes 020 7434530 Vasa 020 7434520www.ingvesresor.fi

Kalifornien och sydvästra USA 19.11-2.12Sydafrika 3-16.2.2011

Ännu hinner Du med pånågon av våra sommarresor!

Fjord-Norge 19-25.7Göta Kanal & Gamla Linköping 27-30.7Helsingfors, Tallinn och Stockholm 9-12.8

Höstens resor:Engelska slott och trädgårdar 21-27.8Wien, Budapest o. Eger 4-11.9Alper och sjöar i Schweiz 8-14.9Provence med Franska Rivieran 16-23.9.Slovenien-Kroatien 24.9-1.10La Bella Italia 1-10.10Grekland 4-11.10Sardinien 10-17.10

Långresor:

Minnen, upplevelser och resor…

Beställningsrestaurang i bruksgårdenMuseum, galleri, guidade rundturer tel 0400-455080 • www.kimobruk.fi

Välkommen till Kimo bruk!13.6 kl 12 Veteranbilsträff25.6 kl 13 Midsommarstången reses3.7 kl 10-17 Smidesdag på Kimo bruk. Marknad, mat, program och smide.6.7 och 19.7 kl 19 MC-träff3.8 kl 19 Allsång med Helmerz orkester

Strandhagen är ett stämningsfullt Bed & Breakfast ställe, 17 kmfrån Borgå centrum, mitt i naturen invid havet.Huvudbyggnadens 4 trivsamma rum har plats för 8 gäster.Övernattning 50 euro/ person/ natt, morgonmål ingår.

Strandhagen B&B - för Dig som njuter av det goda i livetStrandhagen B&B i Pirlax, Borgå 040-7680484 / 040-5668802 www.strandhagen.fi

Kuriren

2x50mm / färg

öppet alla dagar28.6–15.8 kl. 11–17 och enl. överensk.

• Trivsamt friluftsmuseum• Tidsresor och skattjakt för barn

• Husdjur i museiparken• Sommarcafé• Museibutik

Tel. (06) 344 2200 www.stundars.fi

Den givna platsen för alla sommarträffar!Kaffe, Läskedrycker, Hembakt dopp, Glass, mmTill bokade grupper enligt beställning.Öppet 16.6-5.8 Vardagar em. o kvällareller enligt beställning.förhandsbokning för större grupper - 040 8295628, Julia

Verkans sommar-cafe'i Norrnäs

Pensionärsdans i Norrnäs Paviljong

lördagen den 3.7 kl. 19-24med Närpes spelmansgilleInträde: 12€ serveringarr:Norrnäs Uf

Vard/Ark.: 11-14, Lö-Sö/La-Su: 11-15

• BREAKFAST • À LA CARTE • TAKE AWAY • CATERING

Roadside 21, Sandövägen/Santalantie 21, Hangö Hanko Tel./Puh: 019-248 5555, E-mail: [email protected]

LUNCH / LOUNASCafé & Restaurant

ÖPPET/AUKI Vard./Ark.: 06–23 Lö–Sö/La–Su 08–23A-Rättigheter/Anniskeluoikeudet

www.ot-resor.fiTel. 06-318 4000

OT-resorOT-resor

Sommarresor med OT

Bornholm - TrädgårdarBornholm - TrädgårdarResa 5-9.7

Öland - BlomstergårdenÖland - BlomstergårdenResa 5-9.7

Svenska HurtigruttenSvenska HurtigruttenResor 23-25.7 och 6-8.8

Saima Kanal – ViborgSaima Kanal – ViborgResa 5-7.7

Riga ExpressRiga ExpressResa 12-15.7

KuV

i 36

03/0

0/M

jMv,

SM

AL

2149

5

Passionsspelen iOberammergau

– med rundresa i Schweiz

Passionsspelen iOberammergau

– med rundresa i SchweizNyinsatt resa! Med 10 årsmellanrum uppförs det världs-berömda heldagsprogrammetkallat Passionsspelen i bajer-ska Oberammergau. Vår sjudagar långa resa innehållerförutom själva festspelenockså en efterfrågad rundresai Schweiz med bl.a. tågresanGlaciär-expressen.Resa 15–21.9. Flyg från Vasa,Kronoby, Åbo och Helsingfors,till och från Europa, OT-bussenpå rundresan. Boka nu!

Tallinn – hotellresaTallinn – hotellresaResor 16-18.7 och 20-22.8

Alperna i kvadratSlovenien – ÖsterrikeSlovenien – Österrike

Vandra i undersköna alpland-skap ELLER utflykter medstadsbesök, kultur, upplevel-ser. ELLER kombinera enligteget intresse. 8 dagar underbästa resetid för alpländernasklimat! Flyg från Österbottenoch Mariehamn. Resa 4–11.9.

Under planering...Frankrike – NormandieFrankrike – Normandie

Paris, Monnets hem i Giverny,invasionskusten i Normandie,Bretagne och Jersey.Resa 24.9–1.10

Italien de LuxeItalien de LuxeRundresan i Italien, från Venedigtill Capri. Favorit i repris!Resa 4–13.10

SPJUTSUNDSVÄGEN 103

01190 BOX SIBBO

+358 50 - 592 42 55

WWW.UUWANAS.COM

SPJUTSUNDSVÄGENSPJUTSUNDSVÄGEN 10301190 BOX BOX BOX SIBBO

+358 50 - 592 42 55

WWW UUWANAS COM

MAJATALO VÄRDSHUS

Page 15: God Tid 5/2010

GOD TID 5/2010 – 15

KURIREN  5

Sommarcafé - Kesäkahvila

ÖPPET – AVOINNA 11.00-17.00

01.05-31.08

Lunch vardagar / Lounas arkisin 11-13

VÄLKOMMEN – TERVETULOA

FÖRFRÅGNINGAR OCH BOKNINGAR - KYSELYT JA VARAUKSET Anna Svarvar, 050 3435146 - Anna Sundstén 050 5768265 – www.nykarleby.fi/brostugan

Sommarkafé

Öppet 1.5–31.8 kl. 11–17Lunch vardagar 11–13VÄLKOMMEN!

Förfrågningar och bokningar: Anna Svarvar, 050 343 5146, Anna Sundstén 050 576 8265w

ww

.nyk

arle

by.fi

/bro

stug

an

Öppet: Juli alla dagar kl. 12-17Augusti endast lö och sö kl. 12-17För grupper även andra tider enligtöverenskommelse.

Sö 20.6 Dragspelsfestival kl 14

Lö 10.7 Sommarmarknad 11-15

Sö 25.7 Allsång med Pörtom förs. kl. 14

Åk buss med

Vi skräddarsyrEr föreningsresa

Peter SöderqvistVasa

0500-162 120

[email protected]

Brages friluftsmuseumBrages friluftsmuseumBrages friluftsmuseumBrages friluftsmuseumBrages friluftsmuseumSandviken, Vasatfn 06-3127166,www.elisanet.fi/vasa.brage

Välkomna till oss på Bragegården!

16.6 - 30.9

16.630.614.76.8

11.811.812.9

Museet öppet:1.6-31.8tis-fre kl. 11-17 lör-sön kl. 12-16Övriga tider öppet enligtöverenskommelse.

Temautställning:“Tå Mick for ti Amerika”Gårdskonsert med Visans vänner kl. 18Allsångskväll med Bragekören kl. 18Loppis och lekdag kl. 11-15Öppning av utställningen“Fiskargubben på Laangreve”,fiskförsäljning, arbetsdemonstrationer m.m.Pensionärernas allsång kl. 13Gammaldags kaffekalas kl. 18Skördemarknad kl. 11-15

Välkommen till

Café Ekborglängs Salovägen i Svartå. 019-325091 www.ekborg.fi

Öppet alla dagar.

Öppethållningstider:7.6 - 15.8varje dag 10-18, lunch 12-15

Hantverkardag 4.7Visfestival 23-24.7Barnens Dag 25.7Surströmmings premiär 21.8

TullmagasinetSommarkafé i havsmiljö

Andra sjön, NykarlebyÖppet alla dagar från 27.5Bokningar o. förfrågningar

tel. 040-860 1692

���

��

RES MED SPF

Rakvere, Estland 4–7.10.2010Kombinerad SPA och kulturresa

Måndag 4.1010.30 samling i Viking terminalenpå Skatkudden11.30 Viking XPRS avgår till Tallinn11.45 Bistro Buffé-lunch16.00 ankomst till Rakvere Hotel Aqva Hotel och incheckning 18.30 middag Tisdag 5.10Morgonsimning + frukost på hotellet10.00 rundtur i Rakvere Fritt program Onsdag 6.10Morgonsimning + frukost på hotellet10.00 halvdagsutflykt inkl. lunch Torsdag 7.10Morgonsimning + frukost på hotellet10.00 avfärd från Rakvere 11.00 Sagadi herrgård rundvandring 14.00 avfärd mot Tallinn via Palmse och lunch på vägen17.00 incheckning till Viking XPRS18.15 Bistro Buffé-middag 20.30 ankomst Helsingfors

Fri tillgång till spahotellets vattenavdelning hela dagen. Det finns därtill möjlighet att köpa spatjänster på hotellet, t.ex.forvård eller massage.

Pris: 485 €/person i dubbelrumTillägg för singelrum för 3 nätter är 105 €.

Bokningar och närmare information: Friman Resor, tfn 019-2481004

eller e-post: [email protected]

Page 16: God Tid 5/2010

16 – GOD TID 5/2010

Kulturtränarens karta över Sommar-Finland är en hopvikbar karta i fickformat att packa ner i utfärds-

Kulturtränarens karta erbjuder soliga aktiviteterHar du prövat på flamenco, kammarmusik, cirkus eller videokonst? Lockar tanken på en lugn eftermid-dag ägnad åt orgelmusik? Eller är det kanske dags att hitta en ny kulturell sommartradition? Kulturtränarens karta över Sommar-Finland 2010 hjälper dig hålla kul-turkondisen uppe också under sommaren.

korgen, bilens handskfack eller att ta med i båten. Kartan presenterar Finlands sommarevenemang på

ett lekfullt sätt genom nio olika kulturstigar. Därtill listar kartan många av sommarsäsongens konst-utställningar.

Avsikten med Kulturkondis sommarkarta, som sammanställts i samarbete med Finland Festivals, är att på ett lätt och roligt sätt presen-tera sommarsäsongens mångsidiga möjligheter för kulturupplevelser i vårt land. Kartan vill lyfta fram

även mindre kända evenemang samt uppmuntra finländarna till att ta kulturaktiviteterna med som en del av sommarnjutningen.

De över 80 olika sommareve-nemang från hela landet som presenteras på kartan är alla ar-rangerade av Kulturkondis part-ners. Kulturtränarens karta över Sommar-Finland hämtas gratis hos de arrangörer som nämns på kartan

samt hos ett urval turistbyråer över hela landet: från Hangö till Torneå och från Borgå till Mariehamn.

Vinn biljetter till 20 evenemangFör webbentusiaster finns kartan även i elektronisk form online på adressen kulturkondis.fi. På samma adress finns även en som-martävling, där man genom att rösta fram den intressantaste kul-turstigen är med om två lottningar som äger rum i juni. För att sänka tröskeln för att pröva på nya som-marevenemang lottar Kulturkondis ut inträdesbiljetter till 20 konserter, festivaler och tillställningar samt andra priser donerade av partner-snätverket.

Du kan också friska upp minnet från sommaren genom att dela med dig av blomstertidens kulturupp-levelser via en erfarenhetsrapport som kan skivas och publiceras på webben. Bland alla dem som fyllt i en erfarenhetsrapport senast 31.8.2010 lottas Kulturkondis-produkter.

Kulturkondis är Svenska kultur-fondens, Finska kulturfondens och Yleisradios gemensamma, riksom-fattande projekt. Kulturkondis mål är att sänka trösklar och minska fördomar som ibland hänför sig till kultur samt uppmuntra folk att pröva nya kulturgrenar. Läs mer på www.kulturkondis.fi

Att delta i Svenska pensionärsförbundets aktiviteter ger kulturpoäng. Bilden är från österbottniska distriktets sommardag 2008 i Åminne folkpark. I år hålls som-mardagen på Forsby danspaviljong i Pedersöre den 4 augusti. Foto MAJ-BRITT PARO

Nina Kaipainen, Joonas Heikkinen, Robert Kock, Nina Särkimäki, Daniel Isaksson och Alma Pöysti turnerar med Skärgårdsteatern i Nyland, Åboland och på Åland. Först föds man ju heter årets produktion. Foto JAN ROSSTRÖM

Page 17: God Tid 5/2010

GOD TID 5/2010 – 17

Att samla kulturpoängSvenska pensionärsförbundet samarbetar med Rundradion kring projektet Kulturkondis. Ett skräddarsytt kulturkort publicerades i God Tid nr 9 i fjol för SPF:s medlemmar.

Så här samlar man kulturpoäng:Det skräddarsydda papperskortet från God Tid kan ge •maximum en poäng per dag för en halv timme kultur – på samma sätt som det traditionella motionskortet.Har man många kulturhobbyn samma dag, anteckna po-•ängen enligt den konstform som betyder mest eller som gav den starkaste upplevelsen.Det skräddarsydda papperskortet är i kraft t.o.m. •30.11.2010 och endast med det kan man delta i Kulturkon-dis lottning i december 2010.

Vill man skapa en egen profil på webben på adressen kulturkondis.fi kan man också samla elektroniska kulturpoäng.

På webben kan man samla gränslöst med poäng per dag för •olika kulturprestationer. På webben får man även poäng för att skriva och kommen-•tera erfarenhetsrapporter, starta och delta i diskussioner eller genom att utmana andra tränare.Samlandet av kulturpoäng i webbversionen är kontinuerligt •och fungerar som en kalender eller dagbok som kan påbörjas när som helst.Med webbpoängen kan man • inte delta i lottningen, utan de aktivaste kommer med på Kulturkondis egen topplista, Hall of Fame, som är öppen för alla användare av kulturkondis.fi.

BORGÅAvanti! SommarmusikBorgå turistbyråLuckan i BorgåDEGERBYDegerby ungdomsförening r.f.ESBOEsbo stads kulturtjänsterEsbo turismFinns sommarteaterGallen-Kallela museetHanaholmens kulturcentrum FinlandOrgelnatt och ariaUtställningscentret WeeGeeGODBYGustav Vasa-dagarnaVikingamarknadenGUSTAVSGustaawan kammariGustavs turistinformationHANGÖHangö musikdagarHangö stads turistbyråHangö teaterträffHELSINGFORSCircus HelsinkiDidrichsens konstmuseumFinland FestivalsFinlands fotografiska museumGalleri VirkaHelsingfors festspelHelsingfors stadsmuseumHelsingfors stads turist- och kongressbyråKabelfabrikenKiasma – museet för nutidskonstKulturcentret Caisa

Kulturfabriken KorjaamoLuckan i HelsingforsMartin Wegelius-institutetTekniska museetWorld Village Festival – Världen i bynJAKOBSTADJakobs dagarJakobstads turistbyråPopkalasetJOMALASkördefesten på ÅlandKARLEBYKarleby operaförening rf/Karleby operasommarKarleby turismLuckan i KarlebyKASKÖKaskö musiksommarKaskö stads info/StadshusetLuckan i KasköKAUSTBYKaustinen Folk Musik FestivalKIMITOArSboretum/Westers trädgårdKimitoöns musikfestspelLuckan i KimitoKRISTINESTADLuckan i KristinestadKYRKSLÄTTLuckan i KyrkslättMARIEHAMNKatrina kammarmusikVisit Åland/Ålands TuristinformationÅlands SjödagarPARGASPIUG TeatersalTeaterboulage

PÅLSBÖLE, FinströmÅlands countryfestivalRASEBORGCircus HelsinkiEkenäs sommarkonserterFaces FestivalLuckan RaseborgPopkalasetRaseborgs sommarteaterRaseborgs stads kulturbyråSALOSalo konstmuseumSOLFStundarsTORNEÅTorneå-Haparanda turistbyråVANDAVanda Teaterförening r.f.VASAKuntsi museum för modern konstTikanoja konstnärshemVasa körfestivalVasa stads medborgarinfoVasa studentteater RamppiÖsterbottens turismÅBO2011 HörnetLuckan ÅboSeikkisrockTurku Touring turist- och kongressbyråÅbolands hantverk rf/GullkronaÅbo museicentralÅbo musikfestspelÅbo konstmuseumÅbo stadsbibliotekÅbo stads kulturcentral

Här hittar man kulturkartan:

Kulturtränarens karta erbjuder soliga aktiviteterMånga pensionärsföreningar och enskilda pensionärer besöker sommarte-atrar, bl.a. Raseborgs Sommarteater. Stråtrövare i Sherwoodskogen är från vänster Jan Korander (Robin Hood), Kåre Collin (Lille John), Tommy Haakana (broder Tuck), Catrine Krusberg (Röda Jill) och Kim Snygg (mjölnare Much). Foto JAN LINDROOS

Page 18: God Tid 5/2010

18 – GOD TID 5/2010

Beställ läkaren hem till dig.

www.doctagon.

Doctagons hemläkare gör hembesök

i huvudstadsregionen alla dagar

kl 8-23. Ring 010 633 8585 och

beställ läkaren hem till dig.

Vi talar alla svenska.

Hemläkaren

Vi erbjuder även Hemvård.

FÖRENINGSNYTT

Det känns inte alltid så lätt att beröra frågor om döden och det faktum att vi alla en gång kommer i slutskedet av vårt liv. Men just därför är det både viktigt och nödvändigt att vi, enskilt och tillsam-mans, kan tala om det som angår oss alla.

Just nu pågår arbete som syftar till en förbättring av just vården i livets slutskede i vårt land. Då är det på plats att också pensionärs- och seniororgani-sationerna följer med och påverkar den utveckling som äger rum.

För det första kan vi konstatera att resurserna i Fin-land är otillräckliga för palliativ vård (ta hand om symptom) och övrig vård i livets slutskede; det som på finska kallas ”saattohoito”. Det finns fyra sär-skilda hem i landet för denna vård men som helhet är det slumpartat och ojämlikt med möjligheterna till en vård på hög nivå i livets slutskede.

Omkring 15 000 personer är årligen i behov av organiserad vård i livets slutskede. Omkring häften av dem kan skötas hemma men resten behöver en angiven plats för vården. För dem som vårdas hemma bör det vid behov ges möjlighet till en vårdplats på en vanlig sjukhusavdelning och en del av dem som vårdas hemma behöver en plats på sjukhus för några av de sista dagarna. En viktig men också ibland svår fråga är att snabbt och utan onödig byråkrati få en sådan plats när det behövs.

För cancerpatienter har det i någon mån ordnats med vårdmöjligheter i livets slutskede men för andra är det sämre. En arbetsgrupp på social- och hälsovårdsministeriet föreslår en trestegsmodell för vård i livets slutskede och enligt den skall det på lokal nivå finnas berdskap för sådan vård i alla vårdenheter. På regional nivår, större städer och

centralsjukhus, skall det finnas mera sakkunskap också för att ge stöd åt den lokala vården; utbild-ning, uppföljning och konsulttjänster.

Universitetssjukhusen och de specialiserade hemmen för vård i livets slutskede skall delta i utbildning, planering och uppföljning på högsta nivå.

Det här låter ju bra men hur går det i praktiken och hur länge tar det att förverkliga sådana planer och goda föresatser?! Här ges det en roll till alla pensioinärsorganisationer att, ofta tillsammans, följa med och skjuta på utvecklingen. För den pro-cessen gäller det att ha all tillgänglig information, inte minst om alla fördelar med en organiserad vård i livets slutskede.

Där en sådan vård är genomförd i flera europeiska länder visar det sig att all vårdkvalitet stiger och patienternas människovärde beaktas. Kostnaderna sjunker för mediciner, laboratorieprov och behov av intensivvård. Ingripanden för förstahjälp och upplivningsförsök minskar och behandlingstiderna vid allmänna sjukhus avtar också – när man til-lämpar existerande europeiska kriterier för vård i livets slutskede.

Låt oss arbeta och påverka för att de kan för-verkligas också i vårt land.

HÅKAN HELLBERG

Vård och värde i livets slutskedeHÅKANS HÖRNADEBATT

Pensionärsförbundens intresseor-ganisation PIO rf har i vår i ett brev uppmanat de kommunala äldreråden att aktivera sig som övervakare av vårdkvaliteten inom äldreomsorgen.

Det är en viktig uppmaning. Kanske till och med viktigare än många tror eller inser. Ett av de största problemen i den kommunala beslutsprocessen är nämligen just en övervakning och bedömning av vad fattade beslut egentligen har för konsekvenser för dem som berörs. Det innebär bland annat att beslut fattade i bästa välmening och med bästa avsikter kan få oönskade, ibland direkt oacceptabla konsekvenser.

Inte minst då ekonomin kärvar till sig och tjänstemän och besluts-fattare tvingas se över verksamhe-ten ur ett inbesparingsperspektiv är övervakningen av största betydelse. Och det är som vi alla vet just nu i en sådan verklighet vi lever.

En effektiv övervakning förutsät-ter dock att man dels känner till hur det bör vara, dels vet eller kan utreda vilka konsekvenser olika beslut rimligtvis kan antas få.

På frågor som har att göra med hur det borde vara finns det god hjälp att fås: de kommunala so-cial- och patientombudsmännen. Till dem kan man alltså vända sig om man är osäker på huruvida de beslut som fattas i kommunen eller det sätt på vilket en anhörig sköts verkligen uppfyller lagens krav.

Frågor som har att göra med vilka konsekvenser beslut kan få är svåra, men inte omöjliga. Ett effektivt hjälpmedel i försöken att preventivt bedöma konsekvenser är det som på finska förkortas IVA. Förkortningen står för ”Ih-misiin kohdistuvien vaikutusten arviointi” alltså bedömning av konsekvenser för människan.

Enligt Institutet för hälsa och välfärd, som utarbetat systemet är avsikten med bedömning av kon-

sekvenser för människan ”att på förhand producera uppgifter om sådana konsekvenser av ett projekt, en plan, ett program eller ett beslut som riktar sig mot människornas hälsa och välfärd. Bedömningen av konsekvenser fungerar som ett hjälpmedel vid planering och beslutsfattande. Med hjälp av den kan man finna nya synvinklar och lösningsalternativ. I motsats till den traditionella evaluerings-forskningen är bedömningen av konsekvenser för människan förebyggande, den granskar kon-sekvenserna av beslut som befinner sig på planeringsstadiet”.

Bedömningen av konsekvenser för människan innehåller såväl en bedömning av de sociala effekterna som hälsoeffekterna. IVA är med andra ord en mycket omfattande process, som gediget genomförd ger beslutsfattarna alternativ och bra grund för besluten.

På initiativ av undertecknad har social- och hälsovårdsnämnden i Esbo fattat beslut om att bered-ningen av ärenden ska omfatta såväl en juridisk bedömning som en IVA-bedömning. Med tanke på PIO:s uppmaning till äldreråden kunde detta kanske vara en väg att rekommendera. Äldreråden kunde aktivt informera nämnderna om behovet av juridiska bedömningar och bedömningar av konsekvenser för människan samt lobba för att beslut i den riktningen tas. För egen del tror jag nämligen mera på preventiva åtgärder än på att fokusera på att rätta till redan gjorda misstag. Jag tror också att preventiva bedömningar måste bli en del av beredningen.

För äldrerådens del skulle detta innebära att tjänstemannaappara-ten tar hand om arbetet och att rå-dens roll blir att tillsammans med medlemmarna i berörda nämnder övervaka att beredning motsvarar de krav som ställs på den.

STIG KANKKONEN

Esbo

Hur övervakavårdkvaliteten?

“Om du vill kan du trygga förmånerna hos den växande skaran pensionärer”

Svenska pensionärsförbundet r.f. tar emot gåvor,donationer och testamenten.

Enligt lagen om överlåtelseskatt 1996/931 är gåvor,donationer och testamenten till institutionerskattefria både för mottagaren och givaren.

Kontakta Svenska pensionärsförbundet r.f:s verksamhetsledare Veronica Fellman,tfn 050-409 7489 eller 020 7288810

Page 19: God Tid 5/2010

GOD TID 5/2010 – 19

Den länge efterlängtade resan till Uppsala var ett faktum. Solen sken och den första värmen hade kom-mit, lövsprickningen var i full gång, fåglarna kvittrade. Livet log!

Museum Gustavianum i Upp-salas äldsta byggnad, byggd 1625 med sina slitna stentrappor vitt-nade om många tidigare släktled. Museet dignade av gamla intres-santa föremål, som viskade ”ve-tenskap” i våra öron. Vår initierade guide berättade om den svenska storhetstiden. I den anatomiska teatern, där medicinestuderande fick sina första lärdomar i anatomi sjöng Furorna några sånger under

Furorna från Esbo ficknya körvänner i Vänge

Pensionärskören Furorna i Vänge i Uppsala. I bakgrunden Vänge medletida kyrka.

FÖRENINGSNYTT

Nationella veterandagen den 27 april hade Grankulla svenska pen-sionärer besök av vänorten Dan-deryds pensionärsförening IDUN. De två föreningarna har under de senaste åren turvis besökt varandra och en positiv kontakt har uppstått. IDUN har under ett års tid haft en studiegrupp kring Finlands historia och kultur, och för dem blev det en värdefull upplevelse att få vara med om veterandagen på Kauniala krigsinvalidsjukhus. Besöket där inleddes med en kort presentation av Kaunialas historia framförd av ordföranden för Kaunialan Tove-rikunta rf, vår medlem, Herbert Mäklin. Efteråt guidade han oss runt i sjukhusbyggnaderna.

Sedan fick gästerna tillfälle att delta i festen för veteranerna. Ge-neral Jaakko Valtanens tal hade välvilligt översatts till svenska, så att gästerna kunde följa med.

Efter festens slut följde ett besök på begravningsplatsen med hjäl-tegraven och krigsinvalidernas gravplatser. Kunnig guide på en rundtur i Grankulla var vår med-lem, förra kultursekreteraren Clara Palmgren.

Gästerna upplevde dagen som mycket givande och uttryckte sin tacksamhet över den värdefulla kontakt som uppstått mellan oss pensionärer i Sverige och Finland. Respektive förenings webmaster fann också varandra, så vi kan vara ganska säkra på att kontakten består. Grankullapensionärernas ordförande Alf Skogster har all or-sak att vara nöjd med den kontakt han återetablerat.

MARGARETA SIRVIÖ

Vänortsgäster i Grankulla

Värdar och gäster besökte hjältegra-ven och krigsinvalidernas gravplatser i Grankulla.

Johan Cantells ledning, medan nyfikna museibesökare stannade upp och lyssnade i den unika salen, som hade en fantastisk akustik.

Den egentliga orsaken till vårt besök var konserten i Vänge med-eltida kyrka med Sävsångarna som värdar. Kyrkan med sina takmål-ningar var en liten, stilig kyrka, där körerna sjöng några sånger tillsammans och några var för sig. Vi sjöng sakral musik, kompone-rad av de stora gamla mästarna bl.a. Mozart, Haydn och Sibelius. Också Kaj Gustafssons ”Det är vackrast när det skymmer”, gjorde stort intryck på vår talrika publik.

Efter konserten samlades vi utanför Församlingsgården och njöt av den varma sommarkvällen, glatt sjungande folkvisor tillsammans med Sävsångarna. Det var den full-ständiga pastorala idyllen! Under middagen, som församlingen bjöd oss på sjöng vi bl.a. ”Finlandia” och bjöd Sävsångarna till Esbo på svarsvisit år 2012.

I Carl von Linnés museum med sina små rum med lågt till tak lärde vi oss att ”Ingenting gör mer till en god hälsa och livstid än glädjen!”. Hans oerhörda flit upp i hög ålder minde oss om att det man brinner för gör man hela livet, det pensio-neras man inte ifrån! I trädgården uppvaktade vi en körmedlem, som firade sin bemärkelsedag (80år) med sångerna ”Uti vår hage” och ”Här är gudagott att vara”.

I Uppsala Domkyrka förundra-des vi över dess fräschör trots de många åren sedan 1200-talet. Vår guide, Sävsångarnas dirigent Jens Henriksson kunde sin kyrka och plockade fram idel rariteter. Sången ”Sanctus” ljöd andäktigt i S:t An-nas kapell.

En korrigering från senaste arti-

kel om Furorna! Kören startade år 1992 och firar sitt 20-års jubileum i oktober 2012. Men vi skall hinna med mycket före det!

Med sångarhälsningBENITA BÄRLUND

ordförande

Foto JAN SANDSTRÖM

Page 20: God Tid 5/2010

20 – GOD TID 5/2010

FÖRENINGSNYTT

Ingå Pensionärers länge plane-rade utfärd till Kimitoön skedde torsdagen den 27 maj. 45 delta-gare plockades upp i arla morgon-stund, avsikten var att vi skulle vara framme vid Amosparken i Kimito kyrkby ca 9.30.

Växlande molnighet följde oss hela dagen, men eftermiddagen blev mer åt det soliga hållet. Att vi blev fuktade med några droppar regn bekom ingen illa.

Amosparken, en 11 ha stor samling av olika spelplaner invid skolcentrum är en relativt ny an-läggning, som ännu inte är helt genomförd. MA-Arkkitehdit står för planeringen och arbeten påbör-jades 2003. År 2006 blev Amospar-ken vald till årets idrottsplats i Finland och Amosparkens skola fick pris för bästa skolplan. Bl.a. finns i Amosparken fyra hektar fotbollsplaner, rullskridskobana, minibasketplan, motionslekpark sam vandringsleder och naturstig. På kommande är ännu en utomhus simbassäng, övningsplats för golf, idrottshall samt frisbeegolf.

För ingåborna var besöket in-tressant eftersom man i kyrkbyn har planer på något liknande, dock i mindre skala.

På Sagalunds café väntade för-middagskaffet och en rundvand-ring bland museibyggnaderna. Som guide hade vi Jarmo Kujala, alias farbror Blå och på vandringen mötte vi både tant Brun, tant Grön och tant Gredelin.

Så tog vi farväl och åkte till Dragsfjärd för ett kort besök i den nyligen renoverade kyrkan, där

det ännu doftade av nymålat trä. På Labbnäs Semesterhem väntade oss ett läckert lunchbord och som förning hem hade många beställt en nybakt Dragsfjärdslimpa. Som socker på bottnen väntade ett besök på Söderlångvik, Amos Andersons sommarresidens, och vid det laget lyste redan solen över oss och över tusentalet äppelträd, som ännu inte blommade.

Som information kan jag be-rätta, att hissen i museet nu kan användas, den som Amos lät in-stallera men aldrig hann använda innan han dog under påsken 1961 på Söderlångvik. Vivan Engblom, som på 90-talet gav en intervju om sina 43 år på gården, sade bl.a. att ”doktorn ville att hans hem skulle vara öppet för alla, man skulle bara tänka sig att Amos själv var ute på en promenad medan gästerna fick bekanta sig med hans vackra hus.”

Utfärden avslutades med kaffe i f.d. ladugården, där kiosken med växthusens produkter på senare år har utvidgats till en riktig liten butik. Hemfärden inleddes med en rundtur i Dalsbruks centrum, där de elva gamla kolugnarna väckte intresse liksom också platsen för den ursprungliga masugnen. Nästa gång vi åker till Kimitoön ska det bli på en onsdag då kommersen på torget är livlig och sommargästerna många. Då ska vi besöka Mormors stuga på Högsåra, Blåmusslan och Kasnäs, men allt detta hade blivit för mycket för en dag.

Text och foto

DORRIT KROOK

Ingåpensionärer restetill Amos Andersons ö

På Sagalunds museiområde mötte Ingåresenärerna Tant Brun, här med Far-bror Blå.

Det låg feststämning i luften, då Karis Pensionärer i slutet av april samlades till en trivseleftermiddag och kväll. Salen i Brankis var nästan fylld till sista plats av föreningens egna medlemmar och av en buss-last inbjudna gäster från Tenala-Bromarf Pensionärer.

Efter välkomstord av ordföran-den Bo-Viking Karlsson sjöng visklubben fyra sånger med vatten som tema avslutande med Georg Malmstens Seitskärsvalsen. Sångar-nas ledare Pia Nygård avtackades för det gångna året med en bukett blommor.

Sedan blev det dags för alla att förse sig från ett dignande buf-fébord, där det fanns allt från sill och andra fiskrätter till ett flertal sallader och kalvstek i pepparsås. Det lekamliga avrundades senare med kaffe och dopp.

Vårfesti Karis

Två elever från Folkhögskolans teaterlinje, Elin Smedlund och John Finne, framförde tre sånger. Gemensamt för dem alla var att leva här och nu och ta hand om varandra. Elin och John berättade också på ett livfullt sätt om sin klassresa till Rom, som varit helt fantastisk tills det blev aktuellt för hemresa. Då satt askpelaren från

Eyjafjallajökull käppar i hjulet. Efter vissa förvecklingar blev det sedan en tre dygn lång bussresa genom sex länder hem till Karis.

Innan orkestern Håll i gång spelade upp till den första valsen, uppträdde seniordansarna under ledning av Regina Forssten. Man dansade bl.a. Kretsfox och Pjukala schottis.

Innan festen avslutades drogs vinsterna i månadslotteriet. Hu-vudvinsterna var tre produktkor-gar, av vilka två donerats av firma WD Kuivaus, den tredje stod föreningen för.

Den gästande föreningens ord-förande Stig Nyberg tackade för inbjudan och överräckte en hem-lighetsfull kasse, vars innehåll Karispensionärerna kunde avnjuta vid majmötet. I glada vänners lag går tiden fort och snart var det dags för alla att ta farväl för att bege sig hemåt i den ljusa vårkvällen. CJ

Seniordansarna är redo för Stjärnevalsen från Danmark.

Elin Smedlund sjunger om två lyckliga dårar ackompanjerad av John Finne.

Då man blir äldre märker man mången gång att minnet blir sämre, man glömmer saker och ting som har varit hur lätt som helst att komma ihåg. För att råda bot på detta hade vi i Kyrkslätt möjlig-heten att delta i en kurs kallad Minnesträning. Denna kurs hölls av hälsovårdare Margareta Holm-berg under mars och april i två grupper.

Det var ingen svårighet att få

Minnesträning för Kyrkslätts pensionärerdeltagare, för att komma ihåg och minnas är en av de väsentligaste egenskaper som människan besit-ter. Deltagarna var fulla av entusi-asm över att kunna träna minnet i alla dess former. Uppgifterna var synnerligen intressanta och man märkte att det finns många knep att komma ihåg olika siffror, namn och olika händelser.

Efter genomgången kurs, som bestod av fyra sessioner, var alla

Några deltagare i Min-nesträ-ningen med Mar-gareta Holm-berg i Kyrkslätt.

övertygade om att detta givit en möjlighet att förnya sig i ämnet ”Jag har ett gott minne”.

Övningarna gav mången den hjälp man behöver i det vardagliga livet.

Vi hoppas att vi under hösten kan fortsätta på detta tema för att ge pensionärerna i Kyrkslätt en god fortsättning på sitt goda minne.

FREDRIK MALMSTEN

Page 21: God Tid 5/2010

GOD TID 5/2010 – 21

FÖRENINGSNYTT

För andra året i följd arrangerade de svenska och finska pensionärerna i Grankulla en gemensam vårav-slutning i Nya Paviljongen. Även detta år var konsertsalen fylld av förväntansfulla, sommarklädda pensionärer och stämningen var hög och glad. Kauniaisten Suoma-laiset Seniorit ry stod för program-met före pausen och Grankulla svenska pensionärer hade senare delen på sin lott.

Båda föreningarna hade mycket musik och sång och dans på pro-grammet och båda föreningarna hade också involverat yngre gene-rationer i sina program.

Grankulla pensionärernas se-niordansare uppträdde med tre

danser under ledning av Salme Hansson. Det gavs också en upp-visning i linedans som presente-rades av Kirsi-Marja Vinberg. Bland linedansarna sågs också den svenska föreningens ordförande Alf Skogster.

Som kronan på verket upp-trädde en lågstadie jättekör från Granhultskolan under ledning av Inga-Britt Sandström. I Gran-hultskolan kommer åtta svenska pensionärer att från hösten med-verka som skolfarfar.

En enig publik hoppas att tra-ditionen med gemensam våravslu-ning skall fortsätta.

MARGARETA SIRVIÖ

Grankulla samarbetar överspråk- och generationsgränser

Pensionärsföreningarna i Peder-söre, Kållby, Esse, och Purmo har som tradition att avsluta vinterns föreningsträffar och inleda som-marlovet med en gemensam fest för de fyra föreningarna. I år var det Pedersöre Pensionärsklubbs tur att ordna festen som hölls i Anders-sénssalen i Bennäs.

Festen inleddes med en brudvals av Pedersöre spelmanslag under Max Portins ledning. I sin häls-ning påminde ordförande Knut Brännbacka hur viktigt det är med medlemsvård, från sin erfarenhet som farfar i skolan önskade han att han kunde ha kvartsamtal med varje medlem.

Kommunens hälsning fram-fördes av kommunstyrelsens ord-förande Henrik Sandberg som önskade pensionärsföreningarna fortsatt framgång och kom med en retorisk fråga: Varför finns ingen i kommunfullmäktige av kommunens ca 1 500 personer över 65 år?

Efter allsången När solen tän-der sina strålar uppträdde Mikael

Fröjdö med trevligt mellansnack och två Taubesånger, Calle Sche-wens vals och Här är den sköna sommaren.

Festtalet hölls av Bo-Sanfrid Höglund som på ett känslosamt och medryckande sätt berörde flygolyckan i Kvevlax den 3 januari 1961, där 22 passagerare och tre i besättningen omkom och han själv som 16 åring miste sin 39-årige far. Tiden läker alla sår sa han men är-ren består. Hans äldre syster hade i trängseln utanför JT:s fönster, läst den tidens handskrivna löpsedel, planet Kronoby–Vasa hade krasch-at i Kvevlax och alla hade omkom-mit. I utredningen som följde har mycket förtigits och undanhållits, ingen krisgrupp fanns att vända sig till för de sörjande. Av slutrap-porten framgick att planet DC 3:an var i skick, men flygkaptenen var en före detta 37–årig stridspilot med alkoholproblem som vid olycks-tillfället hade 2 promille alkohol i blodet.

Inget ont som inte har något gott med sig, avslutade Bosse sitt

föredrag, efter olyckan utrensades olämpliga piloter och därmed kunde framtida flygolyckor und-vikas.

Efter pausen läste Ragni Sund-vik två egna dikter Vårglädje och Jordbruk förr om våren mycket medryckande, för många av oss har varit med om jordbruksarbe-ten på våren. Ännu sjöng Mikael Fröjdö Drömmens skepp av Staffan Percy. Innan det var det dags för avslutning gav Max förslag till en sång och provsjöng några verser av Tänk att det blivit folk av oss ändå. Efter att medverkanden och köket tackats påminde vice ord-förande Per Sundstén vikten av fyra-föreningsfestens betydelse för medlemmarna, det är liksom kit-tet som håller ihop medlemmarna i Pedersöre pensionärsföreningar. Det blir nog fyra-föreningsfest nästa år också, lovade Per-Erik Ede, ordförande för Purmo pen-sionärsförening som inbjöd till fest år 2011.

PS

Avslutning i PedersöreAvslutning i Pedrsöre Fr. v. Per Thomasfolk, Torolf och Marianne Fröjdö, Bo-Sanfrid Höglund samt Inger och Knut Brännbacka.

Första anhalt var Nynäshamn, en ”badort” för stockholmare, mycket idyllisk, med fin stadsplan ritad av Alvar Aalto. Vi gjorde en härlig sightseeing längs den smala strandpromenaden.

Vi bordade färjan till Visby, tre timmar tog överfarten, och framme började med en rund-vandring i gamla stan, Visby hör till UNESCO:s världsarv.

Visby låg framför oss i strålande solsken. Staden, en idyllisk ort, nu inbäddad i en skir grönska, rosorna ännu i knopp, men fruktträden överfyllda av blommor i vitt och rött.

Vi såg härliga små, med pietet, restaurerade hus, vid slingrande smala gränder. Men även höga fler-vånings gamla trappgavel packhus, nu renoverade till bostadshus.

Vi besökte även den sevärda botaniska trädgården, här trivs en massa exotiska träd, buskar och växter. Gotland har ju ett klimat som lämpar sej för odling, varmt, fuktigt och soligt.

Den enorma höga 3½ kilometer långa ringmuren väcker beundran. Mycket fint restaurerad med go-tiska portar, enorma vakttorn.

Visby är cirka 1000 år gammal. och var i tiden den viktigaste Han-sastaden och centrum för handeln i Östersjön. I staden, som bebod-des av tyskar, danskar, balter och svenskar, fanns 17 kyrkor, de flesta nu i ruiner. Här fanns olika tros-samfund, tyskarna hade sin egen helgedom, klostren hade ju även sina egna kyrkor. Tyskarnas Sankta Maria kyrka är numera Visby stifts domkyrka. Den höjer sej högt över stan, mycket synligt med sina tre svarta tornspiror. Ringmuren är på sina ställen raserad av bland annat Valdemar Atterdag som slog sitt huvud blodigt mot densamma, men erövrade ändå stan och hela Gotland.

Gutarna som gotlänningarna kallar sig själva, närde sig som

Östersjövikingar och som vanliga sjörövare, strandröveri var vanligt och man bad i kyrkorna att Gud skulle låta fartyg förlisa så att man kunde bli vrakplundrare

Jordbruksbyggd.Vi gjorde en utfärd till Fårön högst uppe i norr. Färden gick genom skogar av martall och enbuskar. Klimatet är ju behagligt men den evigt, ofta hårda vinden hindrar träden att växa högt.

Fåröns specialitet är ”Raukar”. Kalkbergen består av olikt hårda kalklager. Under år tusende föror-sakar vågsvallet en erosion och den mjukare bergarten smulas sönder och kvar blir raukarna bestående av den hårdare kalk arten. Där står de på stranden som i en nästan mänsklig skepnad, troll, häxa eller något slags djur, här är det fritt fram för fantasin.

Färden tillbaka till Visby gick via Slite, där vi som hastigaste besåg cementfabriken med det enorma kalkstensbrottet. Vi hade nu besett största delen av Got-lands norra delar och konstaterat att gotlänningarna har en mycken annorlunda natur än vi här hemma. Heldagsutflykten var en mycket givande upplevelse.

Gotland och Visby har sedan urminnes tider älskats av staterna kring Östersjön. Dock i sin kärlek har de varit ganska hårdhänta. Tyska Orden försökte inta ön. Rys-sar hade ett gott öga till holmen. Lybeckarna kramade även de, hårt om gutarna. Danskerna med Val-demar Atterdag i spetsen våldtog ön. Men tillsist var det svenskarna som slöt Gotland i sin famn och så småningom införlivade ön till ett län i Sveariket. Ön är ett eget stift om vilket Falstaff Fakir skrev så här:

”Vattnet är ett farligt gift, vilket omger Visby stift.”

Pressattaché PELLE

Pressfoto MARK

Lyckad resa till rosornas, ruinernas och solens öPensionärsföreningarna i Tammerfors och Björne-borg gjorde en lyckad resa tillsammans till Gotland i slutet av maj.

Pensionärer från Björneborg och Tammerfors reste till Gotland i maj.

Page 22: God Tid 5/2010

22 – GOD TID 5/2010

Att se bättreger mig högrelivskvalitet

– Med åldern har jag fått sämre syn. Det berättar KjellLundberg, 78 år, som bor i Luleå och är före detta rektor.

Under flera år har han varken kunnat läsa tdiningeneller lösa korsord mer än någon minut i taget. Och bilratten har hans hustru fått överta.

– BLUE EYE är bra för mina ögon. Nu kan jag köra biligen och jag löser flera korsord varje kväll.

Glad pensionärEfter att ha gått i pension har Kjell varit aktiv på många sätt. Hanhar rest mycket, skött om sin trädgård och varit verksam i olika för-eningar och organisationer för handikappade ungdomar. Han ärockså guide på Gammelstad kyrka och kyrkstad, som finns med påUnescos världsarvslista.

Bättre syn ger mig större frihet– Jag hade läst om att luteinet i BLUE EYE är gynnsamt för synen.

När man blir äldre förändras synen, så jag tyckte det var värt attprova.Han fortsätter:

– Jag förväntade mig inga underverk, men var glad att manbara behövde ta en tablett om dagen, lätt att komma ihåg ochinte så jobbigt att svälja.

– Att åter kunna göra det jag en gång kunde, ger livet en annandimension säger Kjell. Bättre syn ger mig mycket större frihet ochglädje i livet.

Bevarar synskärpanDet unika kostillskottet BLUE EYE innehåller starka antioxidantersom bevarar synskärpan och skyddar ögat. Endast en tablett per

dag motsvarar en hel kopp svenska blåbär med hög halt av anto-cyaner, 37,5mg (färgämnet i blåbär). Utöver 25 mg lutein och blå-bärextrakt innehåller BLUE EYE även andra starka antioxidanter såsom quercetin, rutin, salvia, zink, selen och E-vitamin som kan mot-verka oxidativ stress i ögonen.

Lutein är bra för synenLutein har fått sitt namn efter ”Macula lutea”- gula fläcken. Lutein,ut-vunnet ur ringblomma, är en stark antioxidant, som ansamlas ochfinns naturligt i gula fläcken i ögats näthinna. Med kosten får vi i osscirka 2,2 mg lutein per dag. Forskning och vetenskapliga studier*visar att ett extra tillskott av lutein på minst 6-14 mg per dag är bramot åldersförändringar i ögat, vilket kan hjälpa till att bevara en godsynskärpa och klara ögon.

Fakta om BLUE EYE

För ansträngda och åldrande ögon.

Gynnar ögats hälsa och funktioner genom en bra sammansättningav antioxidanter.

Bevarar synskärpan och skyddar ögat mot solens skadliga UV-strålar.

Är marknadsledande och innehåller 25 mg lutein per tablett.

Finns i hälsobutiker och vissa apotekoch kostar 32 euro för drygt två må-naders förbrukning.

Kan beställas fraktfrittdirekt hem i brevlådan på06 -343 65 06 eller viawww.elexironline.fi

Elexir Nordiska AB • Tel 06-343 65 06 • www.elexir.se

Elexir är ett svenskt företag som utvecklar naturliga och ekologiska egenvårdsprodukter för den nordiska marknaden.De högkvalitativa produkterna tillverkas enligt Läkemedelsstandard uteslutande i Norden.

* Nutrition Journal 2003, 2:20 Mozaffarieh et al • ClinicalTrials.gov ID: NCT00029289

Blue_Eye_kjell_Finland_Kyrkpressen 208x250_Layout 1 2010-02-19 15:12 Sida 1

GH Golfrestauranti Gammelboda,

Ekenäs

OBS!Semesterstängt 25.6-11.7

Välkommen

till

Öppet alla dagarkl. 8 _

Tel. 019-222 3204

Björknäsgatan 12, Ekenäs

Tel. 019-241 3200

Sommaröppetalla vardagar kl. 11-15

Övriga tider enligtöverenskommelse.

Fastighetsförm.

C-J Lindholm AFM/LKV

0400-473 390(019) 241 5115

[email protected]

Torng. 4,10600 Ekenäs

������������

��������� ������

������������������������

���� �����

Bryggerigatan 9, EkenäsTel. 241 1296, fax 241 3300

kl./klomå-fre 11-15 ma-pe

Välkommen! Tervetuloa!

Stående lunchSeisova lounasStående lunchSeisova lounas

830830

FÖRENINGSNYTT

En grupp pensionärer från Olym-pia i Helsingfors trotsade det gråa vädret den 27 maj och startade på utfärd till Västnyland.Vår kun-niga chaufför Rolf Lundström kunde inte bara köra buss utan han kunde även berätta om min-nesmärken från Sovjet-tiden som bevarats längs vår rutt. Mor-gonkaffet med nygräddad bulle intogs på Kopparnäs gästgiveri. Vi hade fått en mycket bra guide Lena Selen med i bussen och efter kaffet beundrade vi utsikten från Rävberget. Sedan bar det av till Degerby kyrkoby och Kisu

Jernströms bybutik.Där inhand-lades goda skorpor mm.mm.

Vi gjorde även ett besök i Nap-pitiikerit.Degerbyborna behöver inte ta sig in till Stockmann för att köpa knappar, tyg, spetsar och sidenband utan allt vad behövs finns i denna bod. Vi hann även njuta av Degerby stämnings-fulla kyrka innan vi traskade till Igormuseet.I museet finns saker bevarade från Porkkalaparente-sen och ännu efter 50 år hittar folk föremål från den tiden och hämtar dem till museet.Nu sade magen till att det var tid för lunch

så vi vände bussen mot Ingå och restaurang Sågen.

Det var torsdag så lunchen bestod bla.av ärtsoppa och pann-kaka och det smakade bra. Som ”efterrätt” fick vi träffa själva rallykungen Marcus Grönholm.Med mätta magar hann vi ännu besöka Sjundby slott med Berndt Gottberg som guide innan vi anlände till huvudstaden nöjda och belåtna med resan.Ett stort tack till vår reseledare Gretel, chauffören Rolf samt våra guider Lena och Berndt.

Text BARBRO PIETIÄINEN

Olympia på utfärd till Västnyland

Page 23: God Tid 5/2010

GOD TID 5/2010 – 23

Den förtrollande trädgården

EKTA Ekenäs museicentrum gustav wasas gata 11

trädgårdarnas historia

23.4-10.10.2010 TI-SÖ 11-17

Stängt: 30.4, 1.5, 25 -26.6

www.raseborg.fi/museum

ALGT VARUBODEN 0163 123456ALGT VARUBODEN 0163 123456MEDLEM MARIA

4318 7001 2345 67894318

Lönsamt att vara ägarkund!TM

www.varuboden.fi

Apoteket vidRådhustorgeti Ekenäs

Tel. 019-241 1441Öppet:Udda veckor:må-fre kl. 8.30-17.00Jämna veckor:må-fre kl. 8.30-19.00lö kl. 8.30-15, sö kl. 11-14

klipp ut klipp ut

Trädgårdscafé mitt i idyllenAlla dagar 11-19Bastugatan 5, EKENÄS

019-241 5656, 050-556 1665

TRUBADURER:Tisdagar kl. 14, 16, 18

Dragspel och allsångSö 27.6 kl. 14 och 16Duo Polina & Sergei

SOMMARTRUBADURER 2010

Sö 5.9 SÄSONGAVSLUTNINGkl. 14, 16, 18

Emma, Frida, Elinoch Bosse Andersson

Fritt inträde - Välkomna!www.cafegamlastan.fi

29.6 Brittakåren: Anna Eriksson, Maria Lindström och Lolita Ray, Sverige 6.7 Benny Törnroos och Calle Pettersson13.7 Sås och Kopp20.7 Frida Andersson & Niklas Mansner, Kalle Katz, Jani Snellman och Thomas Törnroos27.7 Ami Aspelund & Jasse Varpama och Kaarle Mannila 3.8 Päivi Paunu & Lasse von Hertzen 10.8 Thomas Lundin och Calle Pettersson17.8 Tom Gardberg och Arto Rintamäki, Åbo24.8 Vinylerna: Ungdomarna inom Visans Vänner i Helsingfors31.8 Pär Sörman, Sverige

Ekenäs Församling -mitt i livet

Tel. 019-241 1060 www.ekenasforsamling.fiKyrkan öppen 2.5 - 29.8 alla dagar kl. 10-18

������������������������� ���

Elinstallation

ELOF´s TAXI

Elof Lindholm0400-201 904

EKENÄS1-8 personer

24h

Hjärtligt välkomna till Motel & Restaurant Marine!

Frukost må-fre 6-10, lö-sö 7-10. Baren öppen alla dagar 9-24

Kammakareg. 4-6 10600 EkenäsTel. 019-241 3833

Njut av god Mat i trevlig miljö eller tag en drink tillsammans med dina vänner på vår lummiga terrass!

Restaurangen har öppet må-lö 14-24, sö 14-22

marinemotel & restaurant

Ekenäs, Horsbäck

Reijo Virtanen tel. 040-581 7264Roy Virtanen tel. 040-589 7069

www.raaseporinauto.fi

Vard. 9-17, lö 10-13

Köp förmånlig rödfärgpastatill god kvalitet, endast 2.10€/kg

TAM-TEK tel. 019-2413771- 044-295 4877 Ekenäs

�����������������������������������������������������������������������������������������������������

�����������������

���������������������������������

����������������������������������

���������������������������������������

�������������

���������������

������������������������

����������������������������

������������������

Fullständig begravningsservice – med omtanke och mångårig erfarenhet

VÄLKOMNAwww.torparrian.com

Ekologiskt kött direkt från grillen.Buffet & ölförsäljning.

Lö 26.6 Midsommardans med Gigi & Kajo kl. 21–01Fre 2.7 Mats Bergmans kl. 21–01Fre 9.7 Scotts kl. 21-01 Fre 23.7 Countryafton med Lasse Stefanz kl. 21–01To 29.7 Matz Bladhs kl. 20-24

Sommarensdanser!Misskärrsvägen 23, Tenala

DANS

Ekenäs Pensionärer arrangerar en hejdundrande sommarfest för de övriga föreningarna inom SPF Västnyland tisdagen den 17 augusti kl 13−18 på Ramsholmen i Ekenäs. Festen gästas av förbundsordförande Ole Norrback och verksamhetsledare Veronica Fellman. Festtal av Ole Norrback. Ami Aspelund och Håkan Streng, körsång, seniordans, stort lotteri, dans till orkestern "Håll i gång" Vi bjuder på laxsoppa med limpa, kaffe och tårta. Anmäl er före den 31 juli till Karin Söderqvist 040 561 1407 och betala in 20 € på Ekenäs Pensionärers konto i Ekenäs sparbank märkt "Ramsholmsfesten" 405 200 - 114 776. Hjärtligt välkomna!

Page 24: God Tid 5/2010

24 – GOD TID 5/2010

02-458 3666, Pargas

BOK & PAPPER

WWW.LISCO.FISTRANDVÄGEN 18, PARGAS. TEL. 02-458 7707

AKTUELLA RIKSSVENSKA BÖCKER TILLFÖRMÅNLIGA PRISER

SKÄRGÅRDSKONSERTmed

G R A N K U L L A K A M M A R K Ö R

Dirigent R.W. AHLBERG

Lördag 14 augusti 2010 kl 18.00Framnäs ungdomslokal invid Nagu gästhamn

Efteråt sits, Eijas delikata fiskbordPris: Konsert med sits 25€, endast konsert 15€

Bindande förhandsanmälan till sitsen senast 7.8.2010 till Susanna Ahlfors 040-5703217

el. [email protected]

Fira en aktiv sommarvecka i Pargas den 9–13 augusti på Åbolands folkhögskola.

Kom med på sommarvecka vid havetKom och njut i den vackra skärgården med utfärder, salta bad och samvaro. Du kan också öva dig att an-vända din digitalakamera, överföra bilder till datorn eller syssla med hantverk.

Pris: 295 euro i dubbelrum

395 euro i singelrum

Anmälningar till SPFs kansli 020 7288810, senast den 15 juni.Kursledare: Majlis Kvist tel. 040-754 0550

Välkommen!

A & A HELLBERGSidovind 21, Pargas (02)4583 540Sivutuuli 21, Parainen www.hellberg.fi CITROËN

VVS-installationer och försäljning

Herbert Karlsson 040 5150 775Bengt Karlsén 040 5657 229

Fax (02)458 [email protected]

Örnvägen 4Pargas 21600

Café KajutanLunchvard 10.30-18.00lörd 10.30-17.00

tel. 02-458 1620Vapparv. 3, Pargas

www.skargard.fi

Prenumerera på tidskriften Skärgård eller ge den som gåva – en present som räcker hela året! Fyra innehållsrika tema­nummer för endast 35 euro. Beställ via: www.skargard.fiEller kontakta: Tove Österroos, tfn: (02) 215 3623, e­post: [email protected]

SkärgårdTidskriften som dokumenterar ett kulturarv”Skärgård är en av Svenskfinlands viktigaste och mest oumbärliga tidskrifter”

Bertel Nygård, Vasabladet 27.2 2009

Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi, Fabriksgatan 2 G, 20500 Åbo, FINLAND. Tfn: +358 (0)2 215 4175 eller 050 567 2213

www.skargard.fi

Prenumerera på tidskriften Skärgård eller ge den som gåva – en present som räcker hela året! Fyra innehållsrika tema-nummer för endast 35 euro. Beställ via: www.skargard.fiEller kontakta: Tove Österroos, tfn: (02) 215 3623, e-post: [email protected]

SkärgårdTidskriften som dokumenterar ett kulturarv

”Skärgård är en av Svenskfinlands viktigaste och mest oumbärliga tidskrifter”Bertel Nygård, Vasabladet 27.2 2009

Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi, Fabriksgatan 2 G, 20500 Åbo, FINLAND. Tfn: +358 (0)2 215 4175 eller 050 567 2213

rg-kei t t iot@parnet . f i

Sommar i

Väståboland

Page 25: God Tid 5/2010

GOD TID 5/2010 – 25

L AY O U T & O M B R Y T N I N G A R

Skriv om ditt livAxxell City startar i höst i Helsingfors en ny kurs i ”Att skriva om sitt liv” i samarbete med Svenska pensionärsförbundet. Den som vill fördjupa sitt personliga skrivande och hitta en form för sin livsberättelse får på kursen möjlighet att testa sina texter på andra och hjälp att gå vidare i sitt skrivande. Författarbesök ingår. Tillgång till e-post nödvändig.

Gruppen träffas fyra gånger två dagar i följd under höstterminen. Första kursträffen är 2–3.9, de andra 30.9–1.10, 4–5.11 och 2–3.12.

Kurspris: 280 euro

Sista anmälningsdag 15 juni.

Kursledare är Åsa Stenvall-Albjerg.

Närmare information om kursen finns på www.axxell.fi/city eller kontakta kursledaren, e-post [email protected]

Gunhild Törngren fyllde 70 år. Elis beslöt sig för att skicka ett telegram till den ljuva flickan från ungdomens vår med texten Min-nena lever kvar. Inget svar! Elis hade nästan ångrat sitt övermod då han mitt i allt fick ett svar och i glädjen föreslog han ett möte över en kopp kaffe. Först kände de knappt igen varandra. Deras vägar hade skilts år 1947. Men så gick det som det gick. En vacker dag lämnade Gunhild sin bostad i Borgå för att flytta in hos Elis på Lindahemmet i Söderkulla. Visst är det som en saga med ett lyckligt slut. Och visst är det så, att ibland överträffar verkligheten det som står skrivet i böckerna.

SkrivarådraSkriver gör Elis ungefär enligt pa-rollen ”inte en dag utan en rad”. Vi kom till Lindahemmet för att tala med Elis om hans skrivklåda som har tagit sig uttryck i massvis med opublicerade manuskript. Frågan är när, var och hur han ska få sina alster publicerade.

Gnistan flammade upp då Elis deltog i en skrivarklubb på Linda-hemmet för en inspirerande lärare.

Minnena lever kvarMinnena lever kvar, skrev Elis Tallberg till flickan som en gång var hans ung-domskärlek. De unga tu, Elis och Gunhild träffades år 1945. Elis var då 18 år och Gunhild 17 vårar. De fattade redan då tycke för varandra. Men livet gick sina egna vägar. Bägge gifte sig på var sitt håll och fick barn och barnbarn. Livet bjöd både på glädje och på sorg. Både Elis och Gunhilds livskamrater gick ur tiden till som vi får hoppas en bättre värld.

Hon tyckte att skrivarådran fanns hos Elis och uppmuntrade honom att fortsätta med sin skapande verksamhet som egentligen hade börjat under hans hustrus långa sjukdomstid. Då skrev Elis av sig, i terapeutiskt syfte, på nätterna. Elis livshistoria är fascinerande och han berättar gärna om sitt liv.

Krossad lärardrömElis är född år 1927. Hans föräldrar hade gift sig år 1924. Hans mor var helt finskspråkig och hans far kunde enbart svenska.

Bägge föräldrarna hade haft tuberkulos vilket kom att få en stor betydelse för Elis, som på grund av detta blev portad från Nykarleby seminarium som han hade blivit antagen till. Orsaken var att bägge hans föräldrar hade haft tuberkulos och att hans far hade avlidit då Elis var två år. Därmed krossades Elis dröm om att bli lärare.

Men Amors pilar träffade ho-nom. Föremålet hette Ethel och det äktenskapet varade i 54 år. Elis hade en tid butik på Kitö för att senare bli vaktmästare på Tekniska läroverket i Helsingfors. Ethel var biträdande föreståndare på ett

åldringshem i Helsingfors. År 1990 insjuknade Ethel. Tursamt nog lyckades de efter många om och men få den sista lediga bostaden år 1995 på Lindahemmet.

Terapeutiskt skrivandeElis skötte Ethel vilket han hade lovat i ”lust och nöd”. I terapeu-tiskt syfte började han skriva ord till melodier.

– Det märkliga var att orden bara kom för mig, berättar Elis. Och när min ena son gav mig en begagnad dator märkte jag hur lätt det var att leka med orden. Ethel avled år 2003 och skrivandet var en väsentlig del av Elis sorgearbete.

Det märkliga med Elis är att han har orden i sin makt. Han växte upp under knappa omständigheter. Efter folkskolan i Spjutsund gavs det möjlighet för honom att gå i Kristliga folkhögskolan i Nykar-leby men studierna blev på hälft på grund av att Elis insjuknade i scharlakansfeber.

Några böcker utöver skolböck-erna har Elis inte läst. Så det finns inga modeller för honom. Han bara skriver som orden kommer för mig.

Intryck, fantasier, berättelser

Vad skriver Elis? Det är intryck och berättelser och fantasier. Det är noveller och romaner och utkast till hans mors historia och en tilltänkt bok om hans eget liv. En kortro-man som samtidigt är en thriller handlar om en snåljåp som lyckas komma över ett par jazzstövlar på en auktion. Det vilar en förban-nelse över stövlarna och det slutar med döden för alla som använder stövlarna. Det finns en orsak som Elis inte vill avslöja med tanke på presumtiva läsare. Han hoppas få berättelsen publicerad i likhet med Testamentet som tillsvidare är ett skrivbordsalster.

Detsamma gäller Elis mors his-toria som bland annat handlar om hur hon som nioåring vallade kor

för att sedan hamna som ”hushål-lerska” i Askola.

Kura skymningElis berättar att man kurade skym-ning i hans barndom. Det fanns ingen elektricitet i barndomshem-met på Kitö och mor var en vad man kunde kalla för gudabenådad berättare. Något som har gått i arv till Elis konstaterar vi medan vi tittar på klockan och märker att timmarna har blivit många i sällskap med Elis.

Efter samtalet med Elis har vi förflyttat oss till fjärde våningen för att fortsätta samtalet med Gunhild – ungdomskärleken – som bered-villigt visar på minnenas skattkista med alla gamla, kära fotografier från tiden då det begav sig. Min-nena lever kvar!

Text och foto BENITA AHLNÄS

Elis Tall-berg vid sin dator av gammal modell som han hoppas få i en modernare version.

Den första gång jag såg dig var 1945. Gunhild och Elis år 2010.

Page 26: God Tid 5/2010

26 – GOD TID 5/2010

PENTAGODet mest framgångsrika svenska sällskapsspelet någonsin

PENTAGO är ett roligt strategispel, lika enkelt som raffinerat.

Den som först får fem i rad vinner. Men, när du lägger en kula, ska du först vrida någon av spelets fyra spelbrickor. Det är en större utmaning att få fem i rad än man först kunde tro.

PENTAGO-spelet har en smart Easy Turn mekanisk design som gör att brickorna inte kan falla av.

PENTAGO-spelet har varken åldersgräns eller språkbarrier.

PENTAGO-spelet är god hjärngymnastik och rekommenderas som familjespel.

En utmärkt sommargåva på stugan eller i båten.

Gå gärna in på hemsidan www.pentago-online.com, och spela mot datorn, så ger det en uppfattning om hur man bygger upp en strategi för att få fem i rad och vinna.

Priset på spelet är 30 euro.Beställ spelet från SPF-kansliet, 020 72 88810 eller på nätet, www.spfpension.fi/blanketter.

FESTDAG FÖR FULLVUXET FOLK

Onsdagen den 15 september i Kulturhuset G18 kl. 14–17, en eftermiddag med programunderhållning.

Danskväll kl 18.30-22.00Dansuppvisning: Buggarna med Anita och Per-Erik

Orkester: Diktyon Five

SPF ÖSTERBOTTENS SOMMARDAG

Onsdagen den 4 augusti 2010

på Forsby danspaviljong i Pedersöre

11.00–12.30 Lunch. Köttsoppa, efterrätt

13.00–14.30 Program i paviljongen med bl.a minister Astrid Thors

14.30 Paus, servering

15.00 Dans, Rythm Boys

15.30 Alternativt program

18.00 Dagen avslutas

Inträde: med lunch 25 euro, kaffebiljett 15 euro. Förhandsanmälan till din förening senast den 27 juli

Arr: Svenska pensionärsförbundet, region Österbotten

Sälj, köp eller hyrfastigheter genom

Jakobstadsregionens

FastighetsregisterLediga och aktuella:

affärs-, lager-, kontors- och industrifastigheter samt affärs- och

industritomter

Jakobstadsregionens Näringscentral Pietarsaaren seudun Elinkeinokeskus puh 010 239 7550 www.concordia.jakobstad.fi

I samarbete med regionens kommuner, fastighetsförmedlare och privat personer.

Aktuell information om regionens lediga fastigheter.

Registrets användning förutsätter ingen registrering och är kostnadsfri för alla parter.

www.toimitilat.concordia.jakobstad.fi

MATILDAS NALLEBODSommarloppis & gårdskafé Risöhäll,LarsmoÖppet vard. kl. 11-18, tel 0400-267 985info: rbw-matilda.blogspot.com

FISKARS ANTIKDAGAR

8.-11.7.2010 Gamla Knivfabriken – Fiskars Bruk

Öppet: to 9-17

fre-sö 10-17 www.fiskarsantikdagar.fi Bildkälla: Fiskars Oyj Abp, Hedenström

Annons

Annons

Fästingarnaundviker vitlök

En undersökning i Sverige visar att fästingarna fastnar märkbart mindre på huden på personer som ätit vitlökskapslar*. Dub-belblindtesten gjordes bland försvarsmaktens värnpliktiga i Sverige. Man tror att fästingar-na undviker de svavelföreningar som av vitlöken bildas på huden. Människans näsa kan inte urskilja de svavelföreningar som bildas från kalljäst vitlöks-extrakt. Men fästingarnas lukt-sinne är tusentals gånger känsli-gare än vårt. Luktsinnet är ju av avgörande betydelse då de blod-sugande insekterna letar efter ett lämpligt offer.* Stjernberg L, Berglund J. Garlic as an insect repellent. JAMA 2000;284:831

Kyolic® är en social vitlöksta-blett – utandningsluften skvallrar inte om vitlök – som inte jagar bort vännerna. Kyolic innehåller kalljäst AGE™-extrakt, vars häl-soeffekter har visats i över 650 vetenskapliga studier. De flesta av dem gäller motståndskraften och hjärthälsan. Användarerfa-renheter från USA, Sverige och Åland uppmuntrar till att prova Kyolic också för att hålla fäs-tingarna på avstånd.

I hälsokostaffärer och på apotek

Marknadsförare:Oy Valioravinto Ab, Jakobstad

Page 27: God Tid 5/2010

GOD TID 5/2010 – 27

OP-bonus har redan använts vid betalning av över 1,5 miljon försäkringsräkningar

Så är det – OP-bonus, som samlas för bankärenden, har använts vid betalning av över 1,5 miljon av Pohjolas försäkringsräkningar. Och redan över 300 000 kunder har fått femstjärniga räkningar som har kvittats helt och hållet med OP-bonus. Gå till adressen op.fi/bonus- raknare och se efter hur mycket bonus du kunde få.En ägarkund i Andelsbanken eller kund i Helsingfors OP Bank vars egna eller vars familjs bankärenden är minst 5 000 euro får OP-bonus.

PEDERSÖRENEJDENS EGET FÖRSÄKRINGSFÖRETAG- lokalförsäkring i bygden!

LOKALFÖRSÄKRAäven Du din egendom!

Storgatan 8, Jakobstad

Tfn 781 2600

ww

w.lo

kalf

ors

akri

ng

.fi

Ta kontakt och begär offert!Välkommen!

Vi utför allt inom byggnadsbranschen.

ByggtechAb Mäenpää Oy

Mats 050-563 2760,Kim 050-563 2762

[email protected]

ElfirmaK&T

Borgmästars* Elinstallationer

* Försäljning

ESSETel/Fax 06-766 2581GSM 050-562 2445

www.eekab.fi [email protected] 766 1900

Pedersöre kyrka ärunder sommaren öppen

alla dagar kl. 9-16.Välkommen!

Se mera om Pedersöre på www.pedersore.fi

I PEDERSÖRE HARALLA ROLIGTHäng med på våra härliga evenemang. Här har du några axplock, se mer på

24.6 Härlig hantverkarmarknadrig traditionmo, Emil i Lönneberga10–12.7 Essedagarna12.7 Ank-race i Lappfors, kanske din badanka vinner i år?illby30.7 erbacka i Purmo

ber

Välkommen till en aktiv sommarmed oss i Pedersöre!

Turistinfo vid Hotel Polaris i Edsevö

I PEDERSÖREHÄNDER DET!Häng med på våra roliga evenemang.Här har du ett axplock,se mera på www.pedersore.fi

Välkommen till Pedersöre

för en aktiv semester!

30.62-25.73-10.7

10-11.713.722.7

13.811.9

Hantverkarmarknad i BennäsSommarteater vid Åliden i PurmoDansivalveckanmed dans och danskurser för alla åldrarStafett-FM i BennäsSummer Swing vid EssegårdenTallinn Baroqueger konsert i Purmo kyrkaPedersöre UNG rockfestival i ForsbyEssi Blues fest i Ytteresse

Vi tillverkar och reparerar:Stålkonstruktioner, Hallstommar, Byteflak Underleveranser,

Maskiner, Rostfritt

Gunnilsvägen 7, 68820 Esse, fax 06-766 5704 www.warnsmetall.fi050-515 1215 Kaj, 050-546 6306 Jan

Sommar i

Pedersöre

Page 28: God Tid 5/2010

28 – GOD TID 5/2010

VÄLKOMMEN TILL ÅMINNEVÄLKOMMEN TILL ÅMINNEVÄLKOMMEN TILL ÅMINNEVÄLKOMMEN TILL ÅMINNE

www.aminnefolkpark.netwww.aminnefolkpark.net

11.7

Från och med 26.6 vardagar från kl 12.00 - 22.00. Lördagar och Söndagar från kl. 12-22 eller längre. På dans- och pubkvällar är puben öppen till kl. 02.00

Juni:Må-Fre . . 17-22Lö . . . . . . 14-22 (02)Sö . . . . . . 12-20

Maj:Fre. . . . . . 17-22Lö . . . . . . 14-22Sö . . . . . . 12-18

13.8

Sommarrestaurangensöppethållningstider:

4.7

15.5 Ungdomsdans, säsongsöppning med Tombstone19.6 Nilzons, Odeos, The Rogues26.6 Midsommardans, Mackez, 27.6 Konsert med Carola Häggkvist4.7 Mats Bergmans11.7 Scotts, Kicks 17.7 San Marino & Linda, Replay 24.7 Ungdomsdans, (skumdisco) 25.7 Eftermiddagsdans1.8 Matz Bladhs, Gents13.8 Diggiloo 201028.8 Ungdomsdans

15.515.5 Ungdomsdans, säsongsöppning Ungdomsdans, säsongsöppning Ungdomsdans, säsongsöppning med Tombstone med Tombstone19.6 19.6 Nilzons, Odeos, The Rogues Nilzons, Odeos, The Rogues

anttt

omon

omon

oo

27.6 kl. 19 Åminne folkpark, Malax Förköp: www.studioticket. , När-Bok Närpes, Sparbanken i Lapp ärd och

Kristinestad, Andelsbanken i Malax, samtliga kontorBiljetter: Vuxna 35€,vid porten 40€, Barn/stud. 25€, vid porten 30€,

Familj 100 € (2vux+ 2 barn u. 16 år, u. 5 år gratis) (110 € vid porten) +1.50€ exp.avg.Bussar från Vasa/Kvevlax, Närpes/Kaskö och Lapp ärd/Kristinestad

Anmälning till bussar: Ingves Resor, Vasa tfn 020 7434520eller Ingves Resor, Närpes tfn 020 7434530

Busstider: www.belliart. (arr.)

Tel. 040 500 7668 [email protected] www.fagero.fi

FAGERÖ SOMMAREN 2010FAGERÖ SOMMAREN 201026.6 Midsommardans Närpes Spelmansgille Nilzons

10.7 Grisfest Black Jack (swe) Fernandoz (swe)

24.7 Fagerö Dans Lasse Stefanz (swe) Roxie

14.8 Kräftskiva Dansbandskalaset med The Playtones (swe) och Titanix (swe)

11.9 Säsongavslutning Larz-Kristerz (swe) Drifters (swe)

18.9 Komikerafton 2 komiker, bordsreservering, kvällsbit, dans, pubkväll

2.10 Höstdans Timoteij (swe) Wilson Odeos

10-årsjubilerande

MONÄS- RODDEN 30–31.7.2010Dans på Lillönlördagkväll 31.7.På dagen spelarSega Gubbar.Välkommen!

sommarmusik

Försäljningsstället debiterar en serviceavgift 1,50–2,50 € / biljett.

Konstnärlig planeringSeppo Kimanen

TematonsättareToshi Ichiyanagi

Program och uppträdande: www.avantimusic.fi

Välkommen att fira den internationella dagen mot våld mot äldre i Esplanadparken invid scenen den 15 juni kl. 12–16.30

Medverkande är bl.a Pirkko Mannola, jazzbandet VSOP och många andra. Kom och njut av goda musiker och trevliga vänner!

Bilder: Jussi Aalto

1970-201015.6-30.9.2010

Biskopsgatan 17, Åbo • ti–sö 11–16, on även 18–20, 3/1 €www.sibeliusmuseum.abo.fi

Page 29: God Tid 5/2010

GOD TID 5/2010 – 29

SUDOKU Lösningen finns på följande sida.

OPTIKER

(Kyrkslätts Köpcenter) 09-298 1927

Saloviusvägen 3

Kungsg. 8, EkenäsTfn 019-246 2949

Köpmansg. 4, KarisTfn 019-230 161

Fullständig glasögonserviceÖgonläkartjänster

BESTÄLLNINGSBUSSAR

CHARTERBUS

R. LundströmTel. 09-221 4471 www.lundstrom.fiTuristbussar 16-50 pers.

11 5 8

3 6 7 4 99 3

9 54 7 8 2 6 98 2

9 3 5 8 66 5

BeställningstrafikAb J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisatel. 019-531 865,

[email protected] www.tidstrand.fi

Optisk specialaffär

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Hedra minnet av din kära.Genom att använda Can-cerstiftelsens adresser eller genom en minnesgåva stöder du inhemsk cancerforskning.

Adresser erhålles från vår butik i Helsingfors (Lilla Robertsgatan 9) och från tex. olika varuhus och bokhandlar.

Kontakta oss:tel. (09) 1353 [email protected]

Tfn: 0424 2801Fax: 019-241 2044Trollbergsvägen 15,

10650 EKENÄ[email protected]

Tag kontakt, vi kör bl.a* dagsutflykter* teaterresor

* utlandsresor

JURISTBYRÅBERNDT HOLMSTRÖM

Tidsbeställning:0440 471 235Centralgatan 79, 10300 Karis

JURIDISKA TJÄNSTER

Tryggare kan ingen vara

kyrkligt arbete − ta kontakt.

Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75Mannerheimvägen 16 A 9, 00100 Helsingfors

VILL DU

PRATA?

Österbottens svenska evangeliskt-lutherska församlingar

Ring 01019 0072!

Varje kväll

kl. 20-24!

Dans till tonerna av San Marino & Linda och Danswerketfredag 2.7 kl 19.30- 01.00 på Söderkulla gårds utescen

Buffé, grillad korv mm. Inträde.Arr. Sibbo ungdomsförbund, tfn (09) 239 2239

SENIORDANSVerksamhetsledarens rutaSå har våren övergått i sommar och alla dansgrupper har tackat för sej för denna termin.

Våren avslutades med samdans såväl i söder som i norr. Vi startade i Österbotten och Nykarleby redan den 10 april. Vi var 100 dansare från olika grupper som dansade tillsammans hela dagen.

Den 24 april träddes samdansen i söder, denna gång stod Pargas som värd och det blev en härlig gemenskapsdag med dansare från hela Nyland och Åboland. Vi var 150 dansare.

Nu tar dansen sommarpaus förutom Tomtebodansen på Fölisön som tar vid varje tisdag hela sommaren. Ni är välkomna från när och fjärran att dansa med oss där. Närmare info fås på Hbl agendan.

Vi är en grupp på 20 dansledare från Finland som deltagit i seniordansledarnas vart tredje år återkommande stormönstring ISDC 10–15 april. Denna gång stod Frankrike som värd och deltagarna kom från 13 olika länder. Det var ett språkbad utan like. Vi flög från Helsingfors till Zurich och därifrån med buss till kongresshotellet i Gerardmer uppe bland alperna. Landskapet var helt sagolikt – maten och de franska vinerna likaså.

Vi dansade från morgon till sen kväll och delade med oss av varandras danser. Vårt finlandssvenska bidrag var Wilhelm Skatas låt ”The old accordion” som fått danskoreografi av mej.

Den fick mycket beröm och till hösten får ni möjlighet att dansa den i era grupper. Vi har med oss 26 danser i bagaget så det blir att lära ut på dansstugan till hösten. Om tre år står Finland som värd för den internationella kongressen. Platsen är redan bokad till Tammerfors och Varala idrottsinstitut.

Seniordansförbundet satsar till hösten och nästa vår på ett intensi-fierat samarbete med de föreningar som vill introducera seniordans och/eller sittdans på sitt program. Vi bistår gärna med ledare och material. Ta kontakt med undertecknad.

Vårt förbund hoppas få se er på kurser och i grupper till hösten. Välkomna med till Åland i augusti på en veckas round, senior och sittdans. Info fås av Gun 050-3728168.

Jag vill tacka alla ledare och dansare för vårterminen och önskar er alla en skön sommar med mycken dans på bryggorna.

GUN SVENLIN

verksamhetsledare för Finlands seniordansförbund

Köpmansgatan 24, Karis [email protected]

Page 30: God Tid 5/2010

30 – GOD TID 5/2010

SUDOKULÖSNING

7 8 1 3 4 9 5 6 2

2 9 4 1 5 6 3 7 8

5 3 6 2 7 8 4 9 1

6 7 8 5 9 1 2 3 4

9 5 2 4 6 3 1 8 7

4 1 3 7 8 2 6 5 9

8 2 5 6 1 7 9 4 3

1 4 7 9 3 5 8 2 6

3 6 9 8 2 4 7 1 5

PÅ SCENEN

Allt kan hända hos

JohanssonsCarina Wolff-Brandt – Janne Rintala

Johanna Fernholm – Pia Erkko Janne Siltavuori – Sussy Räihä

dram. & regi: Christian Lindroos

Biljettpriser: Barn 6 e, (4–12 år) och likaså för yngre om egen sittplats önskas, vuxna 12 e (13 år–). Inga special- eller grupprabatter.

INFO & BILJETTER: Vardagar kl. 9–16, tfn (09) 8678 8450, bokade biljetter löses ut på spelplatsen mot kontant betalning. Du kan också köpa dina biljetter på nätet www.netticket.fi och i de flesta Luckorna. Finns sommarteater spelar på ”Teaterkullen” Holmen i Köklax (norr om Esbo-gård). P-plats vid Kungsgårdsvägen 35, varifrån 500 m promenadväg.

Finns sommarteater 2010www.ebuf.org

tisdag 8.6 kl. 19 URPREMIÄR!

tor 10.6 kl. 19 lör 12.6 kl. 16sön 13.6 kl. 16mån 14.6 kl. 19tis 15.6 kl. 19lör 19.6 kl. 16

sön 20.6 kl. 16må 21.6 kl. 19tis 22.6 kl. 19ons 23.6 kl. 19mån 28.6 kl. 19 tis 29.6 kl. 19

ons 30.6 kl. 19tor 1.7 kl. 19lör 3.7 kl. 16sön 4.7 kl. 16

q Thomas Lindberg

FSU

Föreställningar i Närpes:

Lurens sommarteater:

Premiär: fredagen den 2.7. 2010 kl. 19.00Föreställningar sö, ti, ons, to. Sista föreställningen fre 6.8.

Spelplan på www.lurens.fi och www.brudvalet fi

Baserar sig på Sigge Strömbergs roman, dramatisering Mikaela Strömberg

öreställningar sö, ti, ons, to. Sista föreställningen fre 6.8. öreställningar sö, ti, ons, to. Sista föreställningen fre 6.8. öreställningar sö, ti, ons, to. Sista föreställningen fre 6.8. Regi:ROBERT

JORDAS

Musik:MATTI

KONTIO

Koreografi :SUSANNE

VIKSTRÖM

Dekor:KJELL

WIDLUND

Dräkter:SONJA

EVERTSON◆ ◆ ◆ ◆

www.brudvalet.fi

Biljetter: ÖNUF:s kansli tel. (019) 532 412 • Lurens sommarteater, från Lovisa centrum 8 km mot Lappträsk

Teater Pargasbjörnenpresenterar:

av Bobo Lundén i regi avförfattaren

Medverkande:Laila Björkstam, Hedi Fredriksson,

Henrik Grönroosen pjäs för alla som fyllt sju årto 22.7 premiär, Houtskär,

Vesterlid kl 19 fr 23.7 Korpo, kommunalgård. kl 19 sö 25.7 Nagu, Gammelgård kl 14 ti 27.7 Gamla malmen, Pargas kl 19

spelplatsen på Gamla malmenligger på Malmgatan 9

biljetter a´ 15/10 kan reserveraspå tel 0400-818 621

www.pargasbjornen.net

on 28.7 kl 19, to 29.7 kl 19sö 1.8 kl 14, må 2.8 kl 19ti 3.8 kl 19, on 4.8 kl 19to 5.8 kl 19, må 9.8 kl 19ti 10.8 kl 19, on 11.8 kl 19to 12.8 kl 19

Kaffekvarnen Live på Hästöskatan i sommar!En sliten grimma, Sjösala vals, Jag har en liten melodi, Swing it ma-gistern Där är några av de gamla goda schlagerklassiker som kom-mer att ljuda över Hästöskatan i Kronoby tisdagen den 20 juli, då Kaffekvarnen Live bjuder på show och dans. Kaffekvarnen Live bandas för radion och sänds senare under sommaren. Showen börjar klockan 14.05 – precis som radioprogrammet.

”Kaffekvarnen – med Mårten mellan melodierna” är ett av Yle Radio Vegas äldsta och mest po-pulära program. Kaffekvarnen har vevats i radion sedan 1994, då programledaren Mårten Holm började intressera sig för gamla lå-tar. I programmet spelar han gamla svenska schlagers från 1910–60-ta-len. Lyssnarna får skriva in och önska och Mårten berättar anekdo-ter om låtarna som spelas. För ett par år sedan gjordes ”Kaffekvarnen Live” första gången. Svenska pensi-onärsförbundet samlade då ett gäng professionella musiker i en tidsen-lig orkester med dragspel, violin, kontrabas, trummor och blås och åkte runt i Svenskfinland.

I sommar står då Kronoby i tur. Under en tisdageftermiddag kan publiken njuta av musik, kaffe med dopp och dans på restaurang Hästöskatan. På scenen finns själv-klart Mårten Holm mellan melo-dierna. För musiken står Bo Lund (dragspel, sång, kapellmästare), Stefan Brokvist (trummis), Eero Paalanen (kontrabas), Marianne Maans (violin och sång), Mika Mylläri (trumpet) och Sonja Bi-skop (sång).

Måretn Holm. Foto JYRKI VALKAMA

Page 31: God Tid 5/2010

GOD TID 5/2010 – 31

Lösningen postas till God Tids redaktion senast den 6 augusti 2010. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset.

Namn: ......................................................................

Adress: .....................................................................

..................................................................................

Vinnare i krysset i nr 4/2010Maj-Lis Lindfors, ÖvermarkUlla Lindholm, SöderkullaLars Lundström, EkenäsGunvor Norrgran, KristinestadHeidi Åhlfors, BjörkbodaVi fick in 220 krysslösningar, grattis till alla fem vinnare!

O R T Ö V E R L A S TO T A L I G E T S A RL Ä G S T R K Ö R EG L I K R Å N G L E TG E L E O S I N S E

R U T T P T V I R I LÄ N Y A S T E R O A TK A I T R Å L Ö M K A

D R I V E A S T O RN Ä S A P A O S K A RA S A S H E R R Y E

S T A B D A N S Ö S E RO D A L I C I F N AD I N E T T A Ö D A S

S A N D M O F J A N TS T E N A R A L T AU T M A R K R I S K A N T Å R N AJ A A F E G M T E N K E L E D

S K R Ä C K B I L DO S T R O N T A U

M B L U E SK Ö R R L Ö N NF L Y G E K O R R E

N A B O A TK A R T O V A L TS N O R K L A N D ET A B U N R E O L

I T

Page 32: God Tid 5/2010

32 – GOD TID 5/2010

GOD TID

utkommer nästa gång den 27 augusti.

Material till nummer 6/2010 bör finnas på redaktionen senast den 13 augusti.

Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

Utgivningstidtabell för resten av 2010

Utgivningsdag Deadline

Nr 6 27.8 13.8

Nr 7 1.10 17.9

Nr 8 5.11 22.10

Nr 9 10.12 26.11

Preliminär utgivningstidtabell 2011

Nr 1 21.1 7.1

Nr 2 25.2 11.2

Välkommen! Tidsbokningar tfn 010 247 100*

Ett allt mångsidigare Aktia - till din tjänst

*från fast linje 0,08 €/samtal + 0,06 €/min., från mobiltelefon 0,08 €/samtal + 0,17 €/min.

bank • försäkringar • fastighetsförmedling

www.aktia.fi

�����������������������

�������������������������� ��������� ��� �������������������� ������������������

����� ­���

���� �����

����������������������

���������������� ������������������

��������������������������������������������������������

�� ���������������������������������������������������� ����������

1140,-852,-

615,-

169,-

567,-

Sittriktiga “Assens”

Seniorernas favorit

Maj-Len Åhman är 102 år gam-mal. Kroppen är späd och lite trött, men minnet är kristallklart. Hon minns sin skoltid i Hangö med glädje och beskriver sin rektor Jeja Roos med särskild värme.

– Han var en underbar lärare och kunde resonera med oss unga, berättar hon. – När vi blev studen-ter uppmanade han oss att bära mössan med heder: ”Ni har jobbat hårt för den, var stolta över den!”

Sju ungdomar avlade sin stu-dentexamen vid Hangö Svenska Samskola år 1927. Men bara sex av dem fick sin mössa:

– En av pojkarna hade lungsot och dog före dimissionen. Han fick sin studentmössa i kistan.

Juridik vid HUUnga Maj-Len Holmberg lämnade Hangö och började studera juridik vid Helsingfors universitet. Hon avlade lägre rättsexamen och fick sedermera tjänst vid Poststyrelsen som hon förblev trogen under arbetslivet.

– Jag minns min muntliga tenta-men för professor Groundstroem, berättar Maj-Len. – Han såg hur nervös jag var och sade ”Nu ska lilla fröken Holmberg inte vara rädd”. Jag klarade mig och han tackade med ett ”bra, bra!” Professorer hade tid att vara personliga på den tiden. Nu är studerandena så många att ingen har tid att bry sig om någon är rädd eller inte.

Maj-Len var som studerande

med om att niga för Finlands två första kvinnor som avlagt högre rättsexamen.

Bröderna Åhmans morMaj-Len Holmberg gifte sig med Gunnar Åhman och fick tre söner, som alla har satt sina spår i Helsing-fors historia: Göran, Kurt-Erik ”Kirre” och Hans Åhman. Fram till 95 års ålder bodde Maj-Len

Åhman i sitt eget hem och för sju år sedan flyttade hon in på Hagaro.

Handarbete har varit hennes stora intresse och korsordslösning är för henne en ”passion”. Det hål-ler de små grå cellerna i trim.

Och varje första maj sätter hon på sig sin studentmössa, med rektor Roos i kärt minne. ”Ära din mössa och låt den inte bli brun!”

Text och foto MAJ-BRITT PARO

Student för 83 år sedan!På Hagaro i Norra Haga bor en dam som blev student 1927, för 83 år sedan! Sin studentmössa med Nylands nations färger i fodret har hon burit varje första maj sedan dess.

Korsordslösning är en passion för Maj-Len Åhman. Onsdagarnas rätt kne-piga Husiskorsord klarar hon av utan bekymmer. Det beror på vanan säger hon anspråkslöst.