GOD TID 5/2012 – 1

LEDAREI ledaren oroar sig Ole Norrbck för den växande inåtvända nationalismen, rädslan för allt som är annorlundasamt och den hatfyllda debatten i de sociala medierna. De är, menar han, tydliga varningssignaler om hårdare attityder i vårt samhälle. – Vill vi ha en blomstrande framtid ”med lust och fägring stor” måste vi våga bekämpa avarterna i samhället och i debatterna, skriver Norrback och citerar ur sommarpsalmen. SIDAN 2

Populär farfar i slöjdenNär Christian Nylund (bilden) i Vasa blev pensionär för drygt två år sedan beslutade han sig för att ägna en del av sin tid åt att vara medfostrare. Han blev med andra ord – som en del andra under senare år – det som vi brukar kalla farfar i skolan. SIDAN 6

Olympisk trädgårdI Surrey, England har Inger Laan (bilden) anlagt en olympisk trädgård för att fira att OS hålls i London i sommar. SIDAN 14

Svenska pensionärs- förbundets tidningNr 5 8.6.2012 Årgång 40

40 ÅR 2012

Foto PATRICK STRAFFORD

Nu är den här, sommaren, oberoende av vad vädergubbarna och -gummorna rapporterar. Stugvistelse, resor i hemtrakterna eller mera fjärran, friluftsliv, trädgårdspyssel och till och med jordbruk hör till pensionärernas sommar-program. Höjdpunkterna består av familjekalas, sommarfester med andra pen-sionärer, friluftsteater-, utställnings- och museibesök. Varför inte titta in i Inger Laans olympiska trädgård om du råkar vara i England eller ta en kryssning med hundraåriga skärgårdsbåten J.L. Runeberg som vi skriver om på sidorna 14–15? Njut av sommaren!

Ljuvlig sommarSkärgårdsbåten J.L. Runeberg fyller hundra och firade nyligen med en jubileumskryssning. Journalisten och fartygsforskaren Thure Malm-berg kan sin J.L.Runeberg utan och innan, men så är han också hederspassagerare nummer 2. Han deltog i kryssningen och är pappa till boken om skärgårdsbåten i vå ra hjärtan. Foto MAJ-BRITT PARO

Foto ROGER LIND

2 – GOD TID 5/2012

KansliPb 129, 00101 Helsingfors

tfn 020 72 888 10kansliet@spfpension.fi

www.spfpension.fiBesöksadress

Annegatan 25 A, 3 våningenBesökstid vardagar kl. 10–14

Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 020 72 888 12

veronica.fellman@spfpension.fi

Ombudsman för Mellan- och Östnyland:Jan Holmberg

tfn 020 72 888 13jan.holmberg@spfpension.fi

Verksamhetssekreterare:Veronica Biaudet

tfn 020 72 888 82veronica.biaudet@spfpension.fi

SPF:s bankkonton:Aktia 405511-41177

Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundetsösterbottniska region

Handelsesplanaden 23 A, 65100 VasaTelefon- och besökstid kl. 10–14

Ombudsman: Patrick Ragnäs

tfn 020 72 888 18 patrick.ragnas@spfpension.fi

Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i ÅboAuragatan 1 C 13, 20100 Åbo

Ombudsman för Åboland, Åland,Västnyland och övriga Finland:

Mona Lehtonentfn 020 72 888 16

mona.lehtonen@spfpension.fi

IKT-koordinator Eric Janssontfn 020 72 888 17

eric.jansson@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TIDAnsvarig utgivare:

Ole Norrbacktfn 020 72 888 15

ole.norrback@spfpension.fi

Chefredaktör: Ulf Wahlström

tfn 020 72 888 80ulf.wahlstrom@spfpension.fi

Prenumerationer,adressändringar:

Åsa Danielssontfn 020 72 888 14

asa.danielsson@spfpension.fi

Prenumerationspris 40 €

Annonser:Jonny Åstrand

Petalaxvägen 18, 66240 Petalaxtfn 06-347 0608, fax 06-347 1018

gsm 0500-924 528cjcenter@malax.fi

Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm

ISSN 0359-8969

Annonsfakturering:Åsa Laukonlinna, tfn 020 72 888 19

asa.laukonlinna@spfpension.fi

Tryckeri: KSF Medias tryckeri, Vanda 2011

Redaktionsråd: Anders G. Lindqvist, ordförande,

Roger Lind, Maj-Britt Paro, Carin Åminne

Så har redan några generationer sjungit vid skolårets slut och när sommaren står för dörren. För oss äldre symboliserar psalmen också vår barndoms somrar, som i minnet ofta är soligare, varmare, längre och gladare än de ofta i verkligheten var. Precis som mänskor kan också psalmer leva ett eget liv och förändras i takt med tiden. En sång eller en psalm kan berätta så mycket mera än det som orden och musiken säger.

Den första versen i vår skolavslutnings-psalm, liksom också melodin, antas ha ett profant ursprung. Det religiösa budskapet har kommit till senare, och verserna har skrivits om efter hand i takt med att at-tityderna i samhället förändrats. I synen på kärleksbudskapet, kristendomens vik-tigaste, har innehållet tydligt förändrats. Uttrycket ”Giv kärlekseld i hjärta” finns med som tanke i alla versioner, men fortsättningen har skiftat. ”Förnya själ och and”, följde i den första versionen, som sedan byttes till ”men dämpa lustans brand” i stället. Från att första ha lyft fram det religiösa, sedan varnat för köttets lustar, har de här två raderna nu följande ordaly-delse: ”Giv kärlek åt det hjärta, som ingen kärlek får.” Nu har den medmänskliga aspekten lyfts fram, vilket naturligtvis bäst svarar mot vår tids synsätt. De ändrade texterna på bara två rader i en enda psalm visar tydligt hur attityder och värderingar förändras övertid, trots att de formulerats inom samma konservativa institution, dvs. kyrkan.

Vid sidan av det religiösa budskapet står i synnerhet den första versen för optimism, hopp och tro på ljusare tider. Som äldre hopps vi att våra barn och barnbarn skall få det ännu bättre än vi haft det. Trots att vi varje dag talar om kris i ekonomin, har vi tillväxt i vårt land. Materiellt blir det alltså bättre, i medeltal. Staten och kom-munerna har bara större åtaganden än vad vi har pengar till just nu, och därför ökar lånebördan, tillväxten till trots. Vi får räkna med att service, producerad av stat och kommun, kommer att omstruktureras för att kunna hållas kvar på hög nivå. Bl.a. därför anses sammanslagningar av kommu-ner nödvändiga. Alla, som för sin välfärd är beroende av staten och kommunerna, får räkna med att den servicens blomster

knappast blir mera prunkande under de närmaste åren.

Brist på råvaror är i längden ett hot mot tillväxten, om vi inte förändrar våra konsumtionsmönster. Samtidigt som en stor, om än krympande del av världens befolkning svälter, slänger vi en allt större mängd av matvarorna hos oss. I längden kan vi inte heller fortsätta att bränna upp naturresurser, som olja och gas, som inte är förnybara. Om våra åkrar skall producera mera bränsle för uppvärmning och bilar, kommer matpriserna att stiga med katastrofala följder för de fattigaste. Skall framtidens välfärdsblomster prunka för oss alla på vår jord krävs det mycket nytänkande, av oss alla.

Fred och stabilitet är ändå grundförut-sättningarna för ett gott liv. Hur mycket vi än hoppas, är fred inte ett för evigt uppnått tillstånd i vår del av världen. Fred med grannarna, med grannkommunerna och med andra länder måste man alltid arbeta för, och den når man bäst när man respekterar varandra och är beredd till sam-arbete. För många av oss är EU det stora europeiska fredsprojektet. Den växande inåtvända nationalismen, rädslan för allt som är annorlunda, och som också drabbar oss finlandssvenskar, samt den hatfyllda debatten i de sociala medierna, är tydliga varningssignaler om hårdare attityder i vårt samhälle. Vill vi ha en blomstrande framtid ”med lust och fägring stor” måste vi våga bekämpa avarterna i samhället och i debatterna. Vill vi att fredens blomster skall växa och prunka måste vi våga försvara de svagare och det positivt annorlunda, samt vara öppna för nya intryck och för världen omkring oss. Man blir aldrig för gammal för att vara nyfiken!

OLE NORRBACK

förbundsordförande

LEDARE

Den blomstertid nu kommer

Nya lagar löser inte alltid problemenVi har en övertro på lagars och be-stämmelsers välsignelse i vårt land. Flera gånger har vi både i förbundet och i God Tid talat om behovet av en lag om äldreomsorg. Nu är ett förslag ut på remissrunda. Det stora proble-met är fortfarande om lagens anda lovar mera än vad pengarna räcker till. Den risken är ganska uppenbar.

När resurserna är knappa, fanns det i början ett förslag om att lagen skulle gälla bara dem som är över 75 år. Den tanken har man nu klokt nog avstått från. Behoven är inte alltid relaterade till ålder, och hänsyn till behoven är ändå viktigast. Tanken på en individuell vårdplan finns kvar, vilket är bra om den kan förverkligas utan stor byråkrati. Byråkratirisken finns.

Många har krävt att personalens storlek skall vara relaterad till antalet vårdbehövande. Nu finns klokt nog inget sådant stadgande. Behoven är individuella och kan därför variera mycket. Om lagen stadgar om ett bestämt antal anställda per vårdbehö-vande, blir det talet lätt norm, utan hänsyn till behoven. I stället borde krafterna sättas in på övervakningen av kvaliteten. Här har kommunerna ett stort ansvar, oberoende av om de själva producerar eller köper tjänsterna.

I lagen finns inget explicit krav på service på svenska. Här är språklagen inte tillräcklig, utan ett stadgande bör finnas med i varje speciallag, som reglerar servicen till personer med begränsade möjligheter att tillvarata sina egna intressen.

Äldreråden i kommunerna föreslås nu bli lagstadgade. Nu är man i pensionärsorganisationerna oroade över att äldreråden kommer att bemannas mest av politiker med få eller inga representanter för oss pensionärer. Självfallet är det så att politiker skall sitta i organ som har makt. Får äldreråden politisk makt är den utvecklingen ofrånkomlig. Det är alltid bra att tänka efter före, också när man kräver nya lagar.

OLE NORRBACK

40 ÅR 2012

Kommande program1 augusti Region Österbottens sommarfest på Åminne folkpark i Malax. Se sidan 214 augusti Region Åbolands sommarfest i Korpo8 augusti Östnyländska distriktets sommarfest i Liljendal, Bygdegården kl. 1316 augusti SPF Västnylands sommarfest i Kyrkslätt. Se sidan 2511 september Region Österbottens höstresa till hotell Keurusselkä1 oktober SPF Mellannylands motionsdag i Solvalla, Esbo7 oktober Östnyländska distriktets kyrkodag i Lovisa kl. 1311 oktober Samrådet i SPF Helsingfors seminarium, Folkhälsan, Topeliusgatan k. 11–1529–31 oktober Semiorskeppet. SPF:s ’Schlagerskepp’ Silja Serenade till Stockholm. Se sidan 107 november Svensk festdag i G18 i Helsingfors kl. 12–16 10 november Östnyländska distriktets höstmöte i Sibbo kl. 1330 november 40-årsjubileumsseminarium i Korsholm21 november SPF:s höstmöte med 40-årsjubileumsfest i Tammerfors. Se sidan 314 december Jubileumsmottagning på SPF:s kansli i Helsingfors 40 ÅR 2012

Under SPF:s 40-årsjubileumsår arrangeras festligheter och seminarier i de olika regionerna.

GOD TID 5/2012 – 3

Minnesprogram och självbestämmandeEtt av regeringsprogrammets mål är att Finland ska vara Europas tryggaste land. Den 15 juni firar vi dagen mot våld mot äldre. Är Finland ett tryggt land? Mordstatistiken har gått ned under 1991–2010, men nyligen har det inträffat det fruktansvärda våldsdådet i Hyvinge, som riktade sig mot ungdomar, invandrare känner sig otrygga, äldre känner sig osäkra när de går sent hem, så för vem är Finland tryggt? Har känsloklimatet i Finland blivit kallare? Vi ska inte behöva ha ett samhälle där man inte vågar gå ut av rädsla för att bli skymfad eller, ännu värre, åthutad eller behandlad illa för den man är. Det gäller att föregå med gott exempel och ta hand om de dina och följ med dina nära och kära. Nationellt program för minnessjukdomMan ska inte behöva skämmas för ett dåligt minne, inte heller för en minnessjukdom.

År 2010 klassificerades ungefär totalt 130 000 personer med en minnessjukdom som var minst medelsvår. Social- och hälsovårdsministeriet inför ett nationellt minnesprogram, och därmed kom-mer Finland med flera andra länder att införa Europaparlamentets förklaring om att förebygga Alzheimers sjukdom och andra minnessjukdomar. Syftet är att främja livskvaliteten hos personer med minnessjukdom eller besvär med minnet.

Enligt en finsk undersökning kostar social- och hälsovården för personer med minnessjukdom och deras närstående 23 600 euro per år. När tjänster skräddarsys enligt klienternas behov och det fanns en kontaktperson som koordinerade servicehel-heten var kostnaderna endast 15 600 euro per år. Hemvården förbättrar minnessjuka personers livskvalitet och kommer därför att utvecklas i detta hänseende. Det finns inget läkemedel mot minnes-sjukdomar, men det är möjligt att förebygga och vårda minnessjukdomar. Tidig diagnos och vård och rehabilitering i rätt tid kan förbättra minnes-sjuka personers funktionsförmåga och livskvalitet, vilket dessutom är kostnadseffektivt. Ändå måste vården övervakas.

SjälvbestämmanderättSocial- och hälsovårdsministeriet har börjat ar-beta på ett utkast till regeringens proposition till

riksdagen med förslag till lag om inskränkning av patienters och socialvårdsklienters grundläggande fri- och rättigheter i syfte att garantera nödvändig vård och omsorg, vilket populärt kallas lagen om självbestämmanderätt. Bestämmelserna kan gälla personer med utvecklingsstörningar, min-nessjukdomar eller hjärnskador och personer vars kognitiva funktionsförmåga är nedsatt på grund av psykisk sjukdom. Omsorgen omfattar vård på institution, boendeservice, arbetsterapi, dagverksamhet, hemservice och hemsjukvård. Det är meningen att vården av och omsorgen om de patienter som omfattas av lagen ska bygga på frivillighet, men i särskilt angivna situationer kan vissa åtgärder som inskränker de grundläggande friheterna och rättigheterna riktas mot patienterna oberoende av deras vilja, om inga andra medel står till förfogande för att garantera nödvändig vård och omsorg. Det är meningen att sköta den äldre enligt bästa förmåga.

Självbestämmanderätten tillgodoses genom en plan, genom att personalen får introduktion, kom-pletterande utbildning och handledning, genom att patienterna får information om självbestäm-manderätten och grunderna för inskränkningar av den samt genom att patienten får stöd i sina beslut med hjälp av assisterat beslutsfattande. Här är de närståendes omdöme om patientens vilja och önskemål ytterst viktiga. Lagen är om-debatterad och ingalunda lätt att stipulera. Det är bra att ministeriet har öppnat diskussionerna. Etisk-moraliska aspekter behöver allt mer tas fram i vården av äldre för att den äldres integritet ska komma till uttryck i alla situationer.

Ha en skön sommar och ta vara på dig!

VERONICA FELLMAN

verksamhetsledare

I BLICKFÅNGETI BLICKFÅNGET

Baka SPF-tårtanSvenska pensionärsförbundet fyller 40 år. Jubi leumsåret till ära utlyser vi en tävling för våra läsare: vi söker den godaste födelsedagstårtan.

Skicka in ditt recept, gärna med foto eller skiss hur tårtan skall se ut när den serveras.

Det vinnande förslaget publiceras i God Tid och tårtan kommer att serveras på någon av förbundets tillställningar under jubileumsåret.

Det vinnande receptet belönas med en trevlig tårt bok. Bland alla de insända bidragen lottar vi ut tre böcker.

Skicka receptet till Svenska pensionärsförbundet, Veronica Biaudet, PB 129, 00101 Helsingfors eller veronica.biaudet@spfpension.fi

Höstmöteskallelse 2012Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt höstmöte den 21 november 2012 kl. 10.00 på Scandic Hotell Rosendahl, Pyynikintie 13, 33230 Tammerfors. Höstmötet är samtidigt förbundets 40-årsjubileumsfest.Fullmaktsgranskningen inleds kl. 9.00, jubileumslunchen serveras kl. 12. Fri transport från järnvägsstationen i Tammerfors till Hotell Rosendahl.

Förbundets medlemsföreningar har i enlighet med förbundets stadgar 13 § rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande:Medlemsföreningar med – högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, – 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, – 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, – 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, – 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och – medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter. Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet.

Vid höstmötet behandlas i stadgarna under 10 § för höstmötet nämnda ärenden, vilka upptas på föredragningslistan.

Vi uppmanar föreningarna att meddela namnen på de befullmäktigade representanterna samt övriga höstmötesdeltagares namn på förhand till höstmötet senast den 2 november 2012 till SPF:s kansi, tel. 020-7288810 eller e-post kansliet@spfpension.fi.

Deltagaravgiften är 50 euro per person och betalas in på något av Svenska pensionärsförbundets konton senast den 2 november 2012:Aktia FI93 4055 1140 0011 77, BIC-kod HELSFIHH, Nordea FI72 1572 3000 3952 36, BIC-kod NDEAFIHH,OP-Pohjola FI77 5780 3820 0359 61, BIC-kod OKOYFIHH

Styrelsen

Svenska pensionärsförbundets 40-årsjubileum kan uppmärksammas med en inbetalning på något av förbundets konton ovan eller på den av höstmötet 2010 grundade Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland, vars kontonummer är Aktia FI40 4055 0010 8895 39; BIC-kod HELSFIHH,Nordea FI38 1555 3000 1131 50; BIC-kod NDEAFIHH,Vasa Andelsbank FI15 5670 0820 2286 15; BIC-kod OKOYFIHH.

För mer information om Scandic Hotell Rosendahl, se www.scandichotels.fi/rosendahl, välj svenska.

40 ÅR 2012

Årets pensionär Förbundet kommer att utse Årets pensionär för första gången på höstmötet 21.11.2012.

Förslag på en person som skulle vara förtjänt av utmärkelsen skickas med motiveringar till

Veronica Biaudet, Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors

eller veronica.biaudet@spfpension.fi.

Personen behöver inte vara medlem i SPF men har gjort ovanligt goda insatser för seniorer i

Svenskfinland.

Förslagen skall skickas in senast 30.9.2012.

4 – GOD TID 5/2012

40 ÅR 2012

I God Tids serie intervjuer med SPF-personalen träffar vi här Jan Holmberg, ombudsman för Mellannyland och Östra Nyland.

I nummer 2 presenterades Patrick Ragnäs, i nummer 3 Veronica Biaudet och i nummer 4 Åsa Danielsson och Åsa Laukonlinna.

Det fanns då, 2005, trettontusen medlemmar i förbundet, i dag är vi nära nittontusen. Både medlems-kåren, verksamheten och organi-sationen har vuxit så det knakar.

Åboland och Åland fick tre år senare sin egen ombudsman, Mona Lehtonen, som idag också har Väs-tra Nyland inom sitt revir. Janne arbetar nu för Mellannyland och Östra Nyland, totalt 26 föreningar och Esboföreningens 9 klubbar.

– Ett trevligt jobb, man träffat massor av olika människor, ingen dag är den andra lik, säger han.

För två år sedan hade Janne ”för många bollar i luften”. Hjärtat sade stopp och det ledde till bypasso-peration.

– Jag hade tur, kom in i rätt tid och har inga men av det äventyret, säger Jan Holmberg glatt, men medger att han lärt sig en del om hur många bollar det går att jong-lera med samtidigt.

Samhällsfrågor i fokusDet var krigstid då Ingåpojken Jan Holmberg kom till världen. Familjen flyttade till Karis där Janne gick ut skolan och blev po-litiskt aktiv redan som 18-åring. Som SU-ordförande kom han in i fullmäktige men märkte snart att kommunalpolitiken inte var den rätta vägen:

– Jag är för otålig, vill att saker ska gå snabbt framåt.

Men samhällsfrågor har Jan Holmberg i praktiken ändå ar-betat med hela livet, inom SFP, i Folktinget och nu inom Svenska pensionärsförbundet.

– På sikt är svenskans ställning i metropolområdet och äldrefrå-

gorna speciellt i Helsingforsre-gionen de stora utmaningarna, säger Holmberg. – Vi måste arbeta hårt och målmedvetet på att hitta modeller för fungerande svenska lösningar över kommungränserna. Och då menar jag inte lagstift-ning utan konkreta åtgärder på individnivå.

– Glöm kommungränserna, se helheten på annat sätt, för regio-nens sextiotusen finlandssvenskar!

Drömmarnas hus i EkenäsJanne Holmberg, 60 år för en dryg vecka sedan, är Drumsöbo med hustrun Hillevi, sextonåringen Kim och veteterriern Anna, ”värl-dens snällaste”.

Hillevis bokcirkel inspirerade cirkelns äkta män att starta sin egen bokcirkel:

– Vi är sju gubbar med helt olika erfarenheter och livsåskådning och vi har förskräckligt roligt, berättar Janne.

Skärgårdsliv är ett annat stort intresse. Kirjais i Nagu har varit knutpunkten tills ett hjärteprojekt kunde förverkligas. En drömstuga i Ekenäs är nu färdig med slut-granskningen nyss avklarad.

– Jag ser Knipan från stugan och har farledens blinkljus på tomten så det är lätt att hitta hem, säger Janne och drar till med sitt oefter-härmliga skratt.

Skrattet sitter befriande löst hos Janne Holmberg. Han har en skönt absurd humor och förmågan att se det komiska också i de mörkaste situationer. Goda skratt förlänger liv, som vi vet.

Text och foto

MAJ-BRITT PARO

Janne vill jobba försvenskt över gränser

När Jan Holmberg för sju år sedan blev ombudsman på förbundskansliet fick han hela södra Finland plus Åland på sin lott. Österbotten hade från tidigare sin egen ombudsman, Per Thomasfolk.

Föreningarna är enligt en färsk kartläggning rätt nöjda med förbundets service, vilket gläder Jan Holmberg. Men hela tiden krävs nya idéer för framtidens många nya pensionärer.

SPF fyller 40 årSvenska pensionärsförbundet fyller 40 år i år. Du kan som privatperson gratulera förbundet genom att betala in minst 40 euro till något av Svenska pensionärsförbundets följande konton:

– Aktia, IBAN FI93 4055 1140 0011 77, BIC HELSFIHH– Nordea, IBAN FI72 1572 3000 3952 36, BIC NDEAFIHH– Andelsbanken, IBAN FI77 5780 3820 0359 61, BIC OKOYFIHH

Du får ditt namn och din hemort publicerad i God Tid under en vinjett. Nämn 40 år och ditt namn och din hemort i meddelanderutan.

Medlemsföreningar är välkomna med att gratulera förbundet i God Tid för minst 40 euro och då publicerar God Tid namnet och orten.

Finlandssvenska organisationer, kommuner och andra samfund är välkomna med att gratulera förbundet i God Tid för exempelvis 100-–500 euro och får då sitt namn, ort och egen logo publicerad.

Företag erbjuds deltagande på samma villkor, minst 40 euro med enbart namn och ort och 100–1500 euro med namn, ort och logo.

Uppgifterna syns löpande under året beroende på spaltutrymme och tillgången på namn.

Du är välkommen att ringa runt och fråga om också andra personer önskar gratulera på samma sätt. Förbundets annonsackvisitör kommer att ringa runt till olika företag och organisationer. Du får gärna ge tips om företag eller organisationer som kan kontaktas. Kontakta förbundets verksamhetsledare om mer information.

Om du har en jämn födelsedag får du gärna passa på att samla in pengar till förbundet eller till Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland rs. Kontona för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland är

– Aktia FI404055 0010 8895 39, BIC HELSFIHH– Nordea FI381555 3000 1131 50, BIC NDEAFIHH– Vasa Andelsbank FI155670 0820 2286 15, BIC OKOYFIHH

Tag gärna kontakt med verksamhetsledare Veronica Fellman, tel. 020-7288812 eller e-post veronica.fellman@spfpension.fi. Information om förbundet finns på vår webbplats www.spfpension.fi.

VERONICA FELLMANverlsamhetsledare

Jubileumsupplaga av

PENTAGO-spelet: SPF 40 årDet mest framgångsrika svenska sällskapsspelet någonsin

Sålts i över 1 miljon exemplar i fler än 50 länder världen över.

PENTAGO är lika genialt enkelt att lära sig och att spelasom det är svårt att bemästra.

Lägg en kula, vrid en bricka och vinn med fem i rad.

PENTAGO-spelet har varken åldersgräns eller språkbarriärer. Rekommenderas för ålder 8 år uppåt.

PENTAGO-spelet är en fantastisk hjärngymnastik uppmärksammat av läkare, men viktigast av allt, det är riktigt, riktigt skojigt.

En utmärkt sommargåva på stugan eller i båten.

Gå in på hemsidan www.pentago-online.com och spela mot datorn.Det ger en uppfattning om hur man bygger upp en strategi för att vinna.

Priset på spelet är 30 euro.Beställ spelet från SPF-kansliet, 020 72 88810 eller

på nätet, www.spfpension.fi/blanketter

GOD TID 5/2012 – 5

VI GRATULERAR SPF 40 ÅRMarianne och Torolf Fröjdö Kronoby

Svenska Pensionärsgillet i Hangö rf

Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors

Lappfjärds Pensionärsklubb rf

Britt-Louise och Jan-Erik Granö Vasa

Nedervetil pensionärsklubb rf

Björneborgs Svenska Pensionärsförening

FPA INFORMERAR

Under sommarens lopp utreder FPA ungefär 5 700 personers rätt till folkpension. Även om ingen ännu ansökt om pensionen skulle de här personerna kunna ha rätt till en liten folkpension eftersom de inte får så mycket i arbetspension. De som fyllt 65 år kan nu ansöka om folkpension genom att ringa servicenumret eller genom att gå till FPA-byrån.

Personer som har en liten arbets-pension förstår inte alltid att ansöka om folkpension som ett komplement till arbetspensionen, även om de skulle ha rätt till folkpension. I bland blir ansökan ogjord, då ålderspensio-nen enligt arbetspensionslagarna kan börja redan vid 63 år och ålderspen-sionen enligt folkpensionslagen först vid 65 års ålder.

FPA gör varje år en datakörning och försöker hitta personer med en liten arbetspension, som skulle kunna ha rätt till folkpension. I årets datakörning i maj hittades

ungefär 5 700 personer.FPA utreder nu noggrannare

dessa personers situationen i enlig-het med registeruppgifterna. Perso-nerna kommer att få en uppmaning om att fylla i ansökan, för i FPA:s register finns inte uppgifter om alla pensioner från utlandet.

Muntlig ansökanNytt är att personer som fyllt 65 år kan ansöka om ålderspension enligt folkpensionslagen muntligt, endera genom att ringa FPA:s servicenummer eller genom att gå till FPA-byrån. Ålderspension kan sökas också via e-tjänsten genom att logga in med nätbankskoderna (www.fpa.fi/etjanst).

Däremot måste personer som vill ansöka om sjukpension eller arbetslöshetspension fylla i blan-ketten som kommer med brevet från FPA. Den retroaktiva ansök-ningstiden för folkpension är sex månader. (FPA)

FPA utreder vem som har rätt till folkpension

Pensionärsförbundens intresse-organisation PIO gjorde historia genom att första gången sända ut en enkät om intressebevakningen, vars svarstid var 18–27 april 2012. Enkäten sändes per post eller e-post till PIO:s samtliga 1315 föreningar.

En del av de svarande lämnade sina åsikter första gången på en internetbaserad blankett utfor-mad på programmet Webropol. Det är orsaken till att PIO anser svarsprocenten 59 som god.

Totalt 774 föreningar svarade på enkäten, som bland annat

tog upp frågor om föreningar-nas verksamhetsbetingelser, de kommunala tjänsternas tillstånd samt föreningarnas påverkans-möjligheter och möjligheten att bli hörda.

Svarsmaterialet analyseras under sommaren och enkät-resultaten presenteras i PIO-medlemsföreningarnas tidningar i början av hösten.

Enkätresultaten används bland annat när PIO gör upp mål inför kommunalvalet 2012 och vid utvecklingen av den regionala intressebevakningen.VF

PIO tackar för enkätsvar

Makars egendomsförhållanden under äktenskapetDet har visat sig råda oklarhet om hur äk-tenskap och makes giftorätt påverkar rätten att råda över egendomen och hur man an-svarar för skulder under äktenskapet. Det är därför på sin plats att här kort beskriva hur dessa frågor har reglerats juridiskt. Jag skall i en senare artikel beskriva reglerna för avvittring mellan makar och egendomsför-delningen när äktenskapet upplöses.

Rätt att disponeraöver sin egendomHuvudregeln i gällande äktenskapslag är klar och enkel: Äktenskap medför inte inskränkning av makes rätt att självständigt disponera över sin egendom. Målsman-naskapet existerar inte mer. Den egendom make vid äktenskapets ingående har för-blir hans tillhörighet. Likaså är det, som make under äktenskapet förvärvar, hans egendom.

Vardera maken har utgångsmässigt gif-torätt i den andras egendom. Man har inte giftorätt i egendom som undantagits gifto-rätten genom äktenskapsförord, gåvobrev, testamente eller förmånstagarförordnande avseende personförsäkringar. Man har inte heller giftorätt i egendom som trätt i stället för sådan egendom. Giftorätten kan vidare uteslutas från egendomens avkastning. Man är skyldig att så vårda egendom, vari andra maken har giftorätt, att egendomen ej otillbörligen minskas. I övrigt aktualiseras giftorätten vanligen först när äktenskapet upplöses.

Det finns ett mycket betydande undan-tag från ovan nämnda självständiga dispo-sitionsrätt och undantaget gäller oberoende av om giftorätt föreligger eller inte:

– en make får inte utan den andra ma-

kens skriftliga samtycke överlåta eller hyra ut fast egendom, bostadsaktier, hyresrätt eller andra rättigheter som medför besittningsrätt till en lägenhet, som är avsedd att användas som makar-nas gemensamma hem. Även följande överlåtelser kräver makes

tillstånd:– överlåtelse av lös egendom som ingår i det bohag som är avsett för makarnas gemensamma begagnande,– behövliga arbetsredskap som används av den andra maken, eller– lös egendom, som är avsedd för den andra makens eller barnens personliga bruk.I praktiken kan mottagaren lättare få

godtrosskydd gällande denna egendom, enär användningsändamålet oftast inte är lika uppenbart som beträffande bostaden. Här är den andra makens samtycke heller inte nödvändigt, om det på grund av hans frånvaro eller annat därmed jämförbart hinder skulle orsaka oskäligt men och dröjsmål att inhämta hans samtycke.

En rättshandling som en make företagit i strid med de ovan nämnda förbuden skall förklaras ogiltig, om den andra maken väcker talan därom inom tre månader från det han fick vetskap om rättshandlingen. Det föreligger således en reaktionsplikt, om man framgångsrikt vill motsätta sig en överlåtelse. Domstolen kan på ansökan, trots makens förvägrade tillstånd, ge till-stånd till överlåtelsen, t ex i fall av chikanöst motsättande.

Disponeringsförbudet gäller således inte t ex placeringsbostäder, vilka makarna ju inte nyttjar som gemensamt hem. Beträf-fande fritidsbostäder kan gränsdragningen

vara oklar, i fall man vistas där under en betydande del av året. För att underlätta köparens möjligheter att få lagfart och registrera köpet brukar man vanligen utverka säljarens makes samtycke också till bostadsförsäljningar som inte gäller makarnas gemensamma hem.

Gåvor mellan makarTidigare var gåvor mellan makar förbjudna. Det är de inte nu längre. En gåva erhållen av maken skall dock anmälas hos magi-straten, för att gåvotagaren skall kunna få skydd mot återvinningsanspråk från givarens borgenärer, vid givarens eventuella konkurs eller utsökning. Detta, för att man i obeståndssituationer inte skall kunna un-danhålla egendom från sina fordringsägare genom påstådd gåva till maken. Man kan alternativt ange gåvan i ett äktenskapsför-ord som ges in för registrering till magi-straten (t ex en värdefull morgongåva vid äktenskapets ingående).

UnderhållspliktEnligt äktenskapslagen skall vardera maken efter förmåga bidra till familjens gemen-samma hushåll och makarnas underhåll. Makarnas underhåll omfattar tillgodo-seende av deras gemensamma samt vardera makens personliga behov.

Om en make försummar sin underhålls-skyldighet eller om makarna bor åtskils, kan domstolen ålägga den ena maken att betala underhållsbidrag till den andra. Då domstolen dömer till äktenskapsskillnad och den ena maken anses behöva under-hållsbidrag, kan domstolen ålägga den andra maken att betala underhållsbidrag i enlighet med vad som prövas skäligt.

Skyldighet att betala periodiskt under-hållsbidrag upphör, om den som har rätt till bidraget ingår nytt äktenskap.

Skulder och överlåtelserVardera maken svarar enligt huvudregeln ensam för den gäld, som han gjort före äktenskapet eller under dess bestånd. För gäld, som endera maken gjort för familjens underhåll, t ex butiks- och kontokortskre-diter, ansvarar dock makarna solidariskt. Detta solidariska ansvar tillämpas ej på penninglån, som ena maken upptagit.

Presumtionen beträffande krediter, som under äktenskapet tagits av bägge makarna, är att de svarar solidariskt för skulden, dvs. om inte annat avtal uttryckligen har träffats.

Om make överlåter eller förpantar sin make tillhörigt eller gemensamt lösöre, utan den andra makens samtycke, har den andra maken rätt att lösa in det åter, även om mottagaren var i god tro. Egendomen återgår, utan lösen, om förvärvaren inte var i god tro eller om inget vederlag gavs vid överlåtelsen.

Om man har gett tillstånd åt sin make att förvalta sin egendom, så är maken berättigad att använda avkastningen till familjens underhåll, utan redovisnings-skyldighet. Förvaltningsrätten kan givetvis fråntas, i fall man misstänker missbruk.

OLOF REHN

advokat

Nu har igen gått ett år sedan senaste kalenderbeställning, så det är dags igen för att beställa SPF-kalendrar för 2013. Du kan köpa kalendern med pärm, som antingen är samma som för 2012, blå med en ljusblå rand horisontellt i mitten eller mörkblå. Kalendern säljs också utan pärm. Priset för en kalender med pärm är 12 euro och utan pärm 10 euro. Franke-ringskostnader tillkommer.

Kansliet tar emot beställningar ome-delbart av såväl föreningar som pri-vatpersoner, tel. 020-7288810, eller e-post kansliet@spfpension.fi. Kalen-dern distribueras i mitten av oktober till Svenska pensionärsförbundets kanslier i Helsingfors, Vasa och Åbo. Det är avgiftsfritt att avhämta och köpa kalendrarna vid kanslierna.

Kalendern kommer också att finnas till salu och för distribution på höst-mötet 21.11, på Seniorkryssningen 29–31.10 och på jazzkryssningen 17–19.11. Upplagan är begränsad, så det lönar sig att beställa på förhand. Kalendern är en utmärkt julklapp till dig själv eller någon du vill glädja!

VERONICA FELLMAN

SPF-kalendern 2013

6 – GOD TID 5/2012

När God Tid en dag i maj söker upp honom för att få en vardags-bild av hur det går till är det i slöjdsalen han håller hus. Runtom honom flockas elever i klass 1 och 2 i större och mindre grupper – och även enskilt.

De behöver hjälp med något. Christian förklarar ibland muntligt och kollektivt hur det skall gå till. Andra gånger visar han praktiskt hur man skall göra. På vilket sätt han handleder och hjälper beror förstås på situationen från fall till fall.

I ett annat hörn av slöjdsalen står läraren Fred Hollsten med andra elever runt sig. De behöver handräckning eller förklaring av ett eller annat slag.

– I sådana här situationer är det suveränt och guld värt att ha en medhjälpare som Christian – inte minst just i slöjdsalen. Som ensam lärare har man ju inte tillräckligt med händer och munnar för att visa och förklara. Man är tacksam om det finns en far- eller morför-älder att fördela uppgifterna med, säger Fred Hollsten.

Byggmästare inom lantbrukChristian Nylund – en av våra för närvarande ca 250 medfost-rare i drygt 100 skolor runtom i Svenskfinland – är byggmästare till utbildningen. Sitt yrkesverk-samma liv ägnade han i huvudsak åt lantbruksrådgivningen, dvs. som anställd inom Österbottens Svenska Lantbrukssällskap. Där arbetade han i trettiofem år, först

tjugo år som byggnadsrådgivare och därefter femton år som orga-nisationskonsulent.

I den förstnämnda funktionen planerade, ritade och gav han råd åt lantbrukarna i fråga om produk-tionsbyggnader och bostäder. Som organisationskonsulent skötte han personalfrågor, ordnade kurser, resor och en hel del annat.

Med sin tekniska utbildning i bakgrunden, sin praktiska erfaren-het av byggnadsverksamhet och sin mångåriga funktion också som teoretisk föreläsare i olika sam-manhang, har det inte varit någon svårighet för honom varken att praktiskt handleda elever i slöjd eller att stå framför klassen och berätta om t.ex. hur det var förr i det ena och det andra avseendet.

Det lät intressant,så han nappade– Då jag inför 63-årsdagen började fundera på vad jag i fortsättningen skulle ägna dagarna åt råkade jag lämpligt höra att Folkhälsans resurspool ville ha medfostrare till lågstadiet. Det lät intressant, så jag nappade genast på möjligheten. Man hade ju hört begreppet skol-farfar och hade absolut inget emot att bli en sådan, förklarar Christian Nylund.

Det är i klasserna 1–6 i Vasa övningsskola som han nu under två läsår ställt sig till förfogande och tänker fortsätta med. Han berättar att det varit fritt fram för honom att vid lämpliga tillfällen t.ex. ställa sig framför en klass och berätta om

sådant som han själv antagit att skulle kunna intressera eleverna.

Gamla sakeroch skolan förrDet är en hel del som han hunnit tala om under de gångna termi-nerna. Han har t.ex. berättat om vad han sysslat med under sin yrkesverksamma tid och vad det innebär att nu vara pensionär. Han har också förmedlar bilder av hur det var att vara skolelev för 55 år sedan – i dåvarande ”småskolan” och ”storskolan”.

– Vid jämförelse mellan nu och då är det ju vitt skilda skolor vi talar om. Eleverna fick stora ögon och ställde många frågor t.ex. när jag berättade att vi hade utetupp och att vi måste ta med oss bröd och mjölk till skolan, säger Christian Nylund.

Eleverna har också fått sig till livs hur bilar, prylar, redskap och olika apparater såg ut förr i tiden. Gamla sedlar och mynt har han också förevisat och berättat om. En safariresa till Sydafrika fick eleverna presenterad för sig i ord och bild.

Som synes – en farfar i skolan kan ha mångskiftande frihet att förmedla sådant som han själv och förhoppningsvis även eleverna intresserar sig för. För Christian Nylund – med den bakgrund han har – är det ändå slöjden och hand-ledningen i det ämnet som ligger honom närmast hjärtat. Härom talar också bilderna i anslutning till den här texten.

Text och foto ROGER LIND

När Christian Nylund i Vasa blev pensionär för drygt två år sedan beslutade han sig för att ägna en del av sin tid åt att vara medfostrare. Han blev med andra ord – som en del andra under senare år – det som vi brukar kalla farfar i skolan. Det har han nu, med Vasa övningsskolan som plats för sin insats, hållit på med under fyra terminer. Och han trivs med sin uppgift!

Här har Laban Wikstrand och Jennifer Forsman något gemensamt på gång. Något längre bort ses Hannes Ulfvens.

Fila så här, visar Christian Nylund att eleven Emil Hoffman skall göra.

Christian visade hur man ska såga, Agnes Söderström råkade titta på foto-grafen.

Full fräs i slöjdsalen i Vasa övningsskola med skolfarfar Christian Nylund (t.v.) och läraren Fred Hollsten längre bort i rollerna som handledare.

Populär farfar i slöjden

GOD TID 5/2012 – 7

Det har varit stor aktivitet på presidentvalsfronten i år. Och mera är på kommande. I samband med detta har mycket skrivits om presidenternas makt och betydelse. Många presidenter har fortfarande den internationella tyngd, som gör att valutgången emotses med spänning runt om i världen. I den allt mera globaliserade världen, alltså. Det är inte alldeles likgiltigt, inte ens ur ett enkelt vardags-perspektiv, vem som residerar i Élyséepalatset, Vita huset eller Kreml, för att nämna några av maktens centra.

Så har det inte alltid varit. Ett exempel: År 1913 var det presidentval i USA. Huvudkandidaterna var två, den sittande republikanen Willian Howard Taft och utmanaren demokraternas Woodrow Wilson, som sedan blev vald och ytterligare en gång återvald för en andra fyraårsperiod. Han var aktiv vid tillkomsten av Nationernas Förbund och erhöll Nobels fredspris 1919.

Den 5 juli 1913 skrev Guss Matsson (1873–1914) i sin kolumn i Dagens Tidning bl.a. följande: ”Jag måste erkänna att ingendera i högre grad fängslar mig. Taft ser ut som en mycket vattenlagd kubikrot --- och Wilson liknar på håret en barn-

morska som jag 1894 såg i Pihlajavesi sysselsatt med att hjälpa klockaren vaccinera 25 skrikande barn. Jag tror mycket gott om herrarna, men de hade lika gärna fått heta Wift och Talson utan att det påverkat min inre människa.”

Så lätt tog alltså Guss Mattsson på valbestyret i USA, och då skall vi komma ihåg att Mattsson inte bara var en utmärkt, fortfarande mycket läsvärd kåsör utan också en berest och i politiska frågor väl insatt journalist.

Men då låg USA ännu långt borta, begreppet globalisering var okänt i den politiska vokabulären och det massmediala genombrottet med dess out-tömligt framvällande information skulle ännu låta vänta på sig. Den gamla, goda tiden? Tja.

ANDERS G. LINDQVIST

Om presidentvalUPPSNAPPAT

Medellivslängden har ökat sedan 1800-talet med ett år för varje 5-års period. De största orsakerna är lägre spädbarnsdödlighet och bättre förebyggande hälsovård.

När vi är i medelåldern (46 år >) har många av oss en god ekonomi och våra barn har flugit ut ur boet, vi har en subjektiv känsla av hög livskvalitet. Kännetecknande är regelbundna fysiska och sociala aktiviteter, naturnära aktiviteter, mindre TV-tittande och förmåga att skapa regelbunden stimulerande aktivitet i olika livssituationer (Norling 2000).

Varför vi känner oss otrygga Orsaker till en känsla av otrygghet är försämrad funktionsförmåga, sjukdomar och ensamhet. Beho-vet av utomstående hjälp ökar. Det leder till äldres känsla av värdelöshet. De känner sig osäkra inför framtiden. Om ekonomiska bekymmer förekommer, ökar också det känslan av osäkerhet.

Livskvalitet är en subjektiv känsla, en känsla av att vara tillfreds med sitt liv. Man ställer sig frågan hur jag känner jag mig nu – och i relation till hur jag vill känna mig. Tillfreds med livet känner man sig om man kan handla självständigt, om man har kontroll over sitt liv och klarar av vardagen. Goda mänskliga relationer och hjälp vid behov ger livskvalitet.

Vissa människor är lyckligareVissa människor är lyckligare än andra TROTS hälsoproblem, lägre

inkomster och lägre social status, och trots att döden gör sig påmind bland nära och kära.

De här människorna får mera ut av den tid de har kvar att leva. De undviker situationer som förorsa-kar stress, otrygghet och rädsla. De kontrollerar bättre sina känslor och lider mindre av negativa sinnes-stämningar. De förstår sig bättre på andra människor och på deras motiv.

Husdjur skapar trygghetAndra människor skapar trygghet, också vetskapen om att man får hjälp när det behövs! Och husdjur skapar trygghet: Human–animal bond… Människans band till sitt husdjur kan vara starkare än till andra människor. Människan kan vara mindre stressad med sina djur än med sin bästa vän. Husdjur ger ökad livskvalitet (Barker) och ökar omtanken om allt levande. Enligt Barker lever människan som har ett husdjur friskare, insjuknar mindre och återhämtar sig snabbare. Häl-soproblemen och behovet av läkar-hjälp minskar. Blodtrycket sjunker, likaså mängden stresshormoner.

Utmaningar Utmaningar finns! Det är mycket viktigt att man tränar sin hjärna, vilket man kan göra på många olika sätt – bl.a. inom musik och konst och genom att anta nya utmaningar. Att lösa korsord, läsa böcker, lyssna och utbyta tankar med andra, delta i aktiviteter som erbjuds m.m. är tillfällen som hjäl-per oss att träna vår hjärna.

Viktigt att komma ihåg är att man ska sköta sin kropp, och att motion är den bästa medicinen för både kropp och själ! Tänk också på att ”du är vad du äter” – och att ”lagom är bäst”.

Njut av maten – och kom ihåg att tillgodose ditt behov av kalk och D-vitamin!

Medicin ska alltid hjälpaHälsokontroller är viktiga. Tänk på att kontrollera syn, tänder, hörsel, sömn, mage och hud. Uppsök läkare vid behov och minns att ta medicinerna regelbundet.

En medicin skall alltid hjälpa – inte stjälpa. Fördelar med en medicin är att den lindrar, kurerar, hindrar och ökar livskvaliteten. En medicin kan ha biverkningar, för-sämra livskvaliteten och vara sämre än andra vårdalternativ. Enligt WHO (Världshälsoorganisatio-nen) använder endast 50 procent av människorna sina mediciner så som de ordinerats (rätt tid, rätt dos osv): 1/3 tar sina mediciner regelbundet, 1/3 tar då och då och 1/3 tar dem inte alls. Tänk på att effekten av en medicin avtar dra-matiskt om den tas oregelbundet! Det är livsviktigt med uppföljning av medicinerna. Kroppen förändras med åldern. Mediciner samverkar – det är mycket viktigt att läkaren vet vilka alla mediciner patienten använder – eller inte använder.

Utmana din läkareUtmana din läkare! Diskutera med läkaren om du behöver de mediciner du har. Fråga om det

Lyckligast är de som är över 50, sade MD Robert Bergholm under sin föreläsning i maj i Folkhälsans Seniorhus i Helsingfors. – Viktigast är grundinställningen till livet, till-lade han. Enligt en amerikansk forskning om psykosocialt välbefinnande blir livet bara roligare med åren.

finns någon medicin som du sak-nar. Diskutera uppföljningen av medicineringen.

Var förutseende. Skaffa det eller de hjälpredskap som du vet att du behöver. Skaffa dig trygghetsalarm och hemhjälp enligt behov. Håll reda på vart du kan ringa om du

behöver hjälp. Tänk på att söka dig till ett servicehus eller annat tryggt boende i tid.

Sköt om dig och var social – var förutseende – glöm krämporna och njut av livet! Så råder dr Robert Bergholm oss gamyler!

VALBORG LOUHISTO

Sköt om dig och var social, var förutseende, glöm krämporna och njut av livet! råder dr Robert Bergholm. Foto ULF WAHLSTRÖM

KURIREN 5

Aira Samulin är inbiten användare av Bioteekkis Hainrusto + Viher-simpukka:”Det knakar inte i ledernadå jag tar två kapslar om dagen av preparatet, så det gör jag även i fortsättningen.”Pröva du också;hajbrosk stärkeroch grön-mussla smörjer!

Innehåller vik- tiga byggstenar för lederna

Ledernas rörlig- het och spänst ökar

Även för lång- varig användning Försäljning: hälso- och natur-kostaffärer samt -avdelningar

Evighetsmaskin!

Tel. (02) 434 7000 • www.bioteekki.fi

Läkarråd: Glöm krämporna och njut av livet

8 – GOD TID 5/2012

Svenska pensionärsförbundet har ingått avtal om medlemsförmåner med nedanstående företag. För detaljer kontakta SPF:s kansli, tfn 020-728 88 10

Medlemsförmånen gäller billigare flyg med Blue1 och SAS och möjligheten att samla poäng för flugna flyg med dessa bolag och andra flygbolag inom Star Alliance. Förbundet önskar att medlemmarna

registrerar sig i Blue1’s lojalitetsprogram SAS EuroBonus och meddelar att de är medlemmar i Svenska pensionärsförbundet. Medlemskap i programmet kostar inget. Kontakta förbundskansliet för närmare

information, vi sänder dig mer material, en broschyr och ansökningsblankett för denna förmån.

MEDLEMSFÖRMÅNER

Advokatbyrå Boucht & Nikula erbjuder förbundets medlemmar sina tjänster till rabatterat pris.

Hartmansgränd 3, 65100 Vasa och Stationsvägen 1, 68600 Jakobstad.Tfn 06-3171 846, e-post peter.boucht@boucht-nikula.com. www.boucht-nikula.com

Advokatbyrån behandlar arvs-och testamentsrättsliga frågor, fukt-och mögelproblem, familjerätt, arbetsrätt, straffrätt mm. Advokaterna bistår också i rättshjälpsärenden. Telefonnumret är 06-3171 846. Meddela att du är

SPF-medlem när du tar kontakt så får du förmånligare tjänster av advokatbyrån.

www.spfpension.fi/medlemmar/wformaner och länk till www.rehnco.fi

Svenska Pensionärsförbundet r.f., dess medlemsföreningar och klubbar kan boka båtresor med Viking Line till specialpris.

Information om aktuella förmåner, erbjudanden, värdekuponger, konferensresor till stamkundspris samt medlemsförmåner hittas på Svenska Pensionärförbundet r.f:s eget extranät: http://www.vikingline.fi/spf

Du kan boka på Viking Lines hemsida, via vår resetjänst per telefon 0600-415 77 (1,64 / svarat samtal + lna/msa) eller e-post booking@vikingline.com eller hos resebyrån.

När ni bokar resor via Tallink Silja kan ni meddela att ni är medlemmar hos SPF. Därmed kan ni få köpa billigare biljetter.

Aktia Skadeförsäkring Ab har tillsammans med Svenska pensionärsförbundet byggt upp försäkringslösningarsom anpassats till pensionärers behov. Dessa lösningar erbjuds idag endast till förbundets

medlemmar och deras make/maka. Vi erbjuder er rese- och olycksfallsförsäkringar som till skillnad frånbranschens motsvarande försäkringar är ikraft ända tills den försäkrade fyller 80 år.

Fråga mer på Aktias försäkringsservice, tel. 010 80 81 80. Via servicenumret kan man uppdatera sitt försäkrings skydd och därmed se till att man har sina försäkringar i skick (tjänsten är öppen vardagar 8.30–16.30,

samtalspriser: från fast linje 8,28 cent/samtal + 5,95 cent/minutoch från mobiltelefon 8,28 cent/samtal + 17,04 cent/minut).

Se också www.spfpension.fi/medlemmar/formaner.

HOTELL HAIKO HERRGÅRD, med sitt läge mitt i en vacker herrgårdspark, lockar med solig service, herrgårdsstämning, läckra menyer, sagolikt vackra strandvyer, avkopplande badavdelning och sköna

spabehandlingar i vuxen smak. Läget är förträffligt, bara en halvtimmes bilfärd från Helsingfors och en knapp halvmil från den idylliska Gamla Stan i Borgå. Tfn 019-576 01, www.haikko.fi

Meddela att du är medlem i SPF vid anmälningen.

MEDLEMSREKRYTERING

Tävlingen 2012Föreningar med minst 10 poäng 31.5

Nya

med

lem

mar

Ökn

ing

i pro

cent

Poän

g

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS 48 11,1 70,2

Nedervetil pensionärsklubb 24 22,4 68,9

Larsmo-Eugmo pensionärsförening 41 12,8 66,5

Pensionärsklubben Milstolpen 39 11,7 62,5

Närpes Pensionärsförening 48 5,1 58,2

Pensionärsföreningen Nygammal i Petalax 30 13,1 56,2

Borgå svenska pensionärsförening 41 5,3 51,6

Ingå Pensionärer 19 11,6 42,2

Österby Pensionärer 16 10,3 36,6

Korsholms Pensionärsförening 28 3,6 35,2

Korsnäsnejdens Pensionärer r.f 20 7,3 34,5

Grankulla svenska pensionärer 24 5,1 34,2

Munksnejdens Pensionärer 22 6,0 34,0

Pargas Svenska Pensionärer 22 5,2 32,4

Åbo Svenska Pensionärsklubb 20 5,9 31,8

Norra Kyrkslätts Pensionärsförening 19 5,2 29,4

Pedersöre Pensionärsklubb 16 5,6 27,1

Nykarleby Pensionärer 15 5,3 25,5

Lappfjärds Pensionärsklubb 17 4,2 25,4

Sjundeå Pensionärer 10 7,4 24,8

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån 15 4,6 24,1

Ekenäs Pensionärer 18 2,7 23,4

Vanda svenska pensionärer 11 5,7 22,4

Tenala-Bromarf Pensionärer 10 6,0 21,9

Svenska Pensionärsgillet i Hangö 6 7,8 21,6

Sibbo Svenska Pensionärsförening 16 2,6 21,1

Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb 11 3,0 17,1

Pensionärer i Östra Helsingfors 8 4,5 17,0

Pensionärsföreningen ETTAN 6 5,1 16,2

Eira Pensionärer 6 5,0 16,0

Pensionärsklubben i Kristinestad-Tjöck PIKT 7 4,2 15,3

Kimito Pensionärsförening 8 3,6 15,2

Kronoby Pensionärer 10 2,4 14,9

Munsala Pensionärsklubb 7 4,0 14,9

Lovisanejdens Svenska Pensionärer 8 3,2 14,5

Malax Pensionärer 9 2,6 14,3

Kronohagens-Skatuddens pensionärer 2 6,1 14,1

Kyrkslätt Pensionärer 9 2,3 13,6

Vasanejdens Pensionärer 2 5,7 13,4

Esbo svenska pensionärer 11 1,1 13,3

Terjärv Pensionärer 8 2,6 13,3

Pyttis svenska pensionärsförening 2 5,4 12,8

Karis Pensionärer 7 2,7 12,5

Korpo Pensionärsförening 4 4,1 12,2

Björneborgs Svenska Pensionärsförening 4 3,6 11,2

Jeppo Pensionärsklubb 4 3,4 10,9

Arkadia Pensionärer 4 3,4 10,8

Pensionärshemsföreningen i Kronoby 4 3,3 10,7

Drumsö Pensionärer 5 2,8 10,6

Övermark Pensionärsförening 5 2,5 10,0

Hela förbundet 796 4,3

Georg Lång fyller 80 år i augusti 2012Georg kommer att vara bortrest på 80-årsdagen men hoppas atteventuell hyllning med anledning av bemärkelsedagen riktas tillStiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland.

Stiftelsens kontonummer är Aktia FI40 4055 0010 8895 39,Nordea FI38 1555 3000 1131 50 och Vasa AndelsbankFI15 5670 0820 2286 15. Skriv Georg Lång i meddelanderutan.

Närmare information om stiftelsen ges av dess ombudsmanVeronica Fellman, telefon 020-7288812, e-post veronica.fellman@spfpension.fi

Jämt i toppen, VIPS lederMed Vasa Svenska Pensionärs-förening VIPS i täten leder sex österbottniska föreningar årets medlemsrekryterings tävling när fem månader har gått.

VIPS ligger på 70,2 poäng följd av Nedervetil pensionärsklubb med 68,9 poäng. Trean Larsmo-Eugmo pensionärsförening har samlat 66,5

poäng, fyran Pensionärsklubben Milstolpen (Jakobstad) 62,5 poäng och femman Närpes Pensionärsför-ening 58,2 poäng. På sjätte plats ligger Pensionärsföreningen Ny-gammal i Petalax med 56,2 poäng.

Bästa förening utanför Österbot-ten är fjolårsvinnaren Borgå svenska pensionärsförening med 51,6.

GOD TID 5/2012 – 9

”Jag idkar motion för att hålla humöret uppe och mediterar för att hållas fysiskt i skick”

KITTYS COACHING

Har du hört någon säja som jag skriver i rubriken? Många av er läsare har nog upplevt hur fysisk aktivitet, påverkar sin-nestämningen; om man tycker om det, blir man nöjdare med sig själv och glad av att känna kroppen i rörelse. Om man inte tycker om den fysiska aktiviteten blir man kanske frustrerad och arg. Om man kan vara fysiskt aktiv tillsammans i en grupp, där man känner sig trygg och fri, så kan man få nästan lyckokänslor. Endel upplever lycka också ensamma t.ex.under en promenad i naturen eller när de flyter omkring i vattenbassängen.

Många av er har säkert också provat på att meditera för att t.ex. uppleva lugn, för att förankra sig i nuet och kanske också för att sänka blodtrycket . Ofta tycker jag att jag mediterar när jag är fysiskt aktiv, det är nästan samma sak för mig, jag förankrar mig i nuet och centrerar mig.

Visst, vi har stort inflytande över vårt sin-nesstillstånd och vår kropps tillstånd och de påverkar varandra på ett mångfasetterat sätt, som vi inte närmelsevis vet så mycket om som vi skulle vilja. Sambandet mellan tankar, känslor, psyket och kroppen är spännande.

Jag tror på att lyckliga mänskor är mer benägna till en hälsosam, livsstil och gör bättre val. Så först ska du prioritera det som gör dig lycklig, sen vill du också äta tillräckligt hälsosamt, hålla konditionen och satsa på att sova tillräckligt bra. I vardagslivet går det ändå snett ibland, då jobbet är roligt och engagementet starkt, så glömmer vi bort att lyssna till kroppens och det egna sinnets behov. Vi jobbar på, svarar på andras frågor, krav och förvänt-ningar. Sen undrar vi varför vi blir trötta ? ”Låt dem inte äga dig”, skulle jag gärna säja. Alla blir inte trötta alls, de som är på rätt ställe ”får mera energi av att göra av med energi”. Så fungerar rätt sorts motion också; genom att förbränna energi får du mera energi.

Pensionärer lär också ha väldigt bråttom har jag hört. Så kanske det gäller er läsare

också, att endel av er skulle behöva mera sådant som höjer sinnesstämningen eller lugnar ner er. Enligt forskning rör dom flesta pensionärer för lite på sig för att hålla sin hälsa, speciellt med tanke på ledrörlig-het, smidighet och muskelstyrka. Dessa påverkar blodcirkulationen , hjärtats funk-tionsförmåga, blodsockret, hjärnans kog-nitiva förmåga och ledbrosket, balansen, orken, förmågan att motstå infektioner och sinnesstämningen. Det var ett stort misstag att skilja på kropp och själ! Det var visst på 1600-talet, kyrka och stat skulle hållas skiljt. Vi har inte ännu heller fått ihop dem, helheten glöms ofta bort.

Det var meningen att jag skulle skriva om motion och sinnesstämning. Idén fick jag från vårens studenskrivningar, där löd frågan så här: ”Hur kan samban-den mellan motion och sinnesstämning förklaras?” Forskarn besvarar frågan ur flera synvinklar. Med sinnesstämning menar man människans relativt varaktiga och rådande känslostämning i vardagen. Främjar motion ett positivt sinnelag el-ler är de som idkar regelbunden motion annars också mindre benägna att bli t.ex. deprimerade? Enligt forskning kan motion främja en positiv känslostämning. Man har t.ex. kunnat minska på medecinering hos depressiva då de hittat sin egen form av fysisk aktivitet som de njuter av. Å andra sidan kan motion också ha en negativ inverkan på sinnesstämningen. För hård motion eller för stora krav på sig själv kan påverka sinnesstämningen negativt. Enligt flera beteendevetenskaplig studier försämras ofta självförtroendet om man jämför sig med andra i motionsformen. Av nån anledning jämför vi oss nästan alltid med dem som är bättre än vi själva. Så sluta jämföra, njut! Att berömma sig själv främjar optimism och motivation och ger en känsla av utvecklingsmöjligheter.

Fysiologiska och biokemiska förmedlingsmekanismer Motion förbättrar blodcirkulationen och höjer kroppstemperaturen, vilket minskar

muskelspänningar och det sympatiska nervsysstemets aktivitet. Lätt motion några timmar före läggdags har konstaterats förbättra insomnandet och sömnen för de flesta. Motion ökar produktionen av transmittorämnen i nervsystemet t.ex. endorfiner ökar känslan av vällust och sero-tonin förbättrar sömnens kvalitet. Motion förbättrar minnet och tankens snabbhet, minskar ångest och depression. Minskad kortisolproduktion kan minska stress.

Motion har ett samband med lärande och koncentrationsförmåga (hjärnans förbättrade blodcirkulation och syretillför-sel) i alla åldrar . En god fysisk kondition försnabbar återhämtningen efter stressiga (fysiskt eller psykiskt) situationer samt motverka många sjukdomar och smärt-tillstånd. Rätt motion är medicin vid många sjukdomar och besvär nuförtiden. Adrenalin eller testosteron ”kicken” vid motion ger mången vällustkänslor. Ett ne-gativt tvångsmässigt beroende till motion kan också uppstå, av många olika orsaker.

Skador och olyckor som motionen kan medföra samt för stor belastning i förhållande till kondition och hälsa kan naturligtvis förorsaka en säkninga av sin-nesstämningen. Trygg och lämplig motion är viktigt!

PsykosocialaförmedlingsamekanismerMotion påverkar sinnesstämningen posi-tivt om du samtidigt upplever en känsla av att lyckas, en känsla av behärskning,att du klarar av en utmanande situation, uppnår dina mål, får ökade färdigheter och bättre kondition. Om krämpor och symptom minskar, irritation och nervositet minskar är det ganska klart att sinnesstämningen förbättras. Också känslan av att förebygga sjukdomar har samband med sinnesstäm-ningen. Förväntningar som är kopplade till motion påverkar hur motion upplevs och hurudan betydelse (neg aller pos.) den har för sinnesstämningen. Om du lever i en kultur som uppskattar och god-känner motion får du mera välbehag och självuppskattning också. Motion påverkar

bevarandet av vikten, påverkar kroppsbil-den och jaguppfattningen, självaktningen och självförtroendet och via dem påverkas sinnesstämningen.

Om du motionerar i en grupp och får stöd, uppmuntran och positiv feedback känner du oftast välbehag. Tvångsmotion kan förstås ge upphov till obehag eller om du får negativ feedback och känner dig utanför gruppen. Motion kan ge upphov till känslor av otillräcklighet, oförmåga, känslor av misslyckande och rädsla. Det som en får välbehag och njutning av kan av en annan upplevas ångestfyllt och otrevligt.

För många handlar fysisk aktivitet om glädje, omväxling och uppiggande social samvaro oberoende av om den främjar den psyksiska och fysiska hälsan eller inte. De här människorna ser fram emot nästa gång, dom har inga motiovationsproblem med att få det gjort. Lyssna nästa gång till hur den fysiska aktiviteten höjer din sinnesstämning, humöret eller vad du vill kalla det. Du kan tänka på en skala från 1 till 10, och pricka in hur humöret är före aktiviteten och sedan efter.

Gott humör håller oss igång

KITTy SEPPÄLÄ

Mag. i hälsovetenskaper, fysioterapeut

Specialist i egenvård och fysisk aktivitet i

förebyggandet och vården av sjukdomar samt

besvär i stöd- och röresleapparaten

www.terveysvalmennus.fi

Hälsocoaching

Välmående, fysisk aktivitet och egenvård för att hålla sig i skick året runt

Finlandssvenskarna i Helsing-fors, Vanda, Esbo och Grankulla är 65 000 till antalet, räknar man med alla 14 kommuner i huvudstadsregionen är ta-let 81.000 – en ”medelstor stad” som ligger utspridd, med en procentuell andel mellan Vandas 5 och Grankullas 40 procent.

– Svenskan faller mellan stolarna, konstaterade Johanna

Westman i sin diskussionsinled-ning. I sin utredning för Magma rekommenderar hon en särlös-ning för service på svenska i regionen som helhet även om kommunerna bibehålls. En gemensam strategi utarbetas, en nämnd tillsätts med mandat att utifrån beställa tjänster som hemkommunen inte kan erbjuda på svenska och en tjäns-teman på ledningsgruppsnivå

SPF Mellannyland om språklig samserviceSPF Mellannyland höll den 14 maj ett seminarium kring svenskans ställning i huvudstadsregionen utgå-ende från Johanna Westmans Magma-studie Språket på agendan i metropolen - med service på svenska i fokus.

utses till föredragande i den svenska nämnden.

Men en förutsättning är enighet över kommungränserna i regionen. Det måste ske nu, i en situation då lagstiftningen omarbetas och alla tiders chans finns att förenas kring ett nytt koncept.

Personalbrist i vårdenFrån sin utsiktspunkt inom social- och hälsovården i Esbo vittnade Marianne Mustajoki om hur svensk vårdpersonal hela tiden minskar samtidigt som integrationen av utländsk vårdpersonal ”inte går” att göra på svenska. Ett organ behövs

med rätt att styra den svenska servicen, det räcker inte med välvilligt finskt stöd om en strukturell form saknas.

Läkaren Göran Lindén pe-kade på bristfällig utbildning av svensk personal i vården: – Det är där vi ska börja! Es-bopensionärernas ordförande Lasse Hoffman betonade att det är dags för oss alla att ”ta i” Magmarapporten och föra den vidare, genom envis aktivitet inför höstens kommunalval.

Som andra inslag vid semi-nariet informerade Hbl-redak-tören Johanna Törn-Mangs om tidningsläsning på pekdator.

MAJ-BRITT PARO

I höst blir det två år sedan Eric Jansson började jobba på förbundet med att basa för det tvååriga IKT-projektet. Penningau-tomatföreningen RAY har beviljat projektet en förlängning till 2014, men Eric har valt att söka nya utmaningar inom IT-branschen.

Han försäkrar att han trivts med arbetet och med pensionärerna och säger att IT för pensionärer är mycket viktigt och aktuellt oberoende vem det är som håller i trådarna för projektet.

På sitt möte senaste vecka gav för-bundsstyrelsen arbetsutskottet fullmakt att utreda olika alternativ för att besätta IKT-projektkoordinatorstjänsten efter att Eric slutar i höst.

ULF WAHLSTRÖM

Eric Janssontackar för sig

10 – GOD TID 5/2012

Seniorskeppet 29–31.10.2012

Välkommen med på SPF:s svängiga jazzkryssning till Stockholm 17-19.11 med Viking Lines M/S Mariella. För den trevliga underhållningen står Emma Salokoski Ensemble, Dean Martin & Frank Sinatra Show, MinisterJazz med Claes Andersson, Birger´s Ragtime Band och redaktör Åke Grandell.

195 € i A-hytt med fönster185 € i B-hytt utan fönster

I priset ingår resa och 2-personers hytt, 2 x middag (specialkomponerad jazzmeny) inkl. måltidsdrycker, 2 x frukost, 2 x eftermiddagskaffe med tilltugg, kryssningsprogram och ”jazzgott”.

Bokningar och förfrågningar : Friman Resor telefon 019-248 1004 eller e-post info@frimanresor.fi

Vi förbehåller oss rätt till ändringar i programmet.

Resor 2012Kryssning till St. Petersburg 11–14.6, fullbokad

Gotland 14–17.6,fulbokad

Estland med Tartu och Viljandi 27–29.8

Slovakien 27.8–2.9

Östnyländska herrgårdar1.9

Kroatien 28.9–5.10 (Österbottens regions resor), fullbokad

Kroatien II 5–11.10 (Österbottens regions resor)

Seniorskeppet 29–31.10

Jazzkryssning 17–19.11

RES MED SPF

Kom med på SPF Österbottens höstresa II till Kroatien och Montenegro. Upplev Dubrovnik, Budva, Podgorcia, Shkodersjön, halvön Peljesas, Mostar m.m. under 7 dagar (resa I fullbokad, 8 dagar).

Resa II ordnas 5.10–11.10.2012 med Blue 1:s flyg från Vasa och med byte i Helsingfors till Dubrovnik, återresan från Dubrovnik till Stockholm och vidare från Stockholm direkt både till Vasa och Helsingfors. Oravais Trafiks turistbuss möter i Dubrovnik.

Resans pris 1390 € per person och singelrumstillägg 150 €.

I resans pris ingår frukost och middag alla dagar och lunch 6 dagar samt måltidsdrycker till alla måltider. Uppsamling med buss norr- och söderifrån till och från flygfältet i Vasa. Lokalguide hela resan och reseledare från pensionärsförbundet.

Anmälan om deltagande i resa II till SPF:s kansli i Vasa tel. 020 7288818, e-post patrick.ragnas@spfpension.fi

Upplysningar om resan ger också Bert Bäck tel. 050 69006 eller Henrik Svarfvar tel. 050 69341.

SPF Österbotten Teknisk researrangörResegruppen Oravais Trafik

Pärlor på Balkanhalvön

Tartu och Viljandi 27–29.8

Kom med på en tredagars resa till Estland med städerna Tartu och Viljandi.

ProgramMåndag 27.8 Avfärd med Viking XPRS från Helsingfors kl. 11.30 Busstransport till hotell Dorpat i Tartu. Middag på hotellet.

Tisdag 28.8 Utflykt till Otepää och Sangaste slott. Lunch på slottsrestaurangen. Middag på restaurang i Gamla stan.

Onsdag 29.8 Besök i Viljandi och dess fästningsruiner. Besök till Olustvere herrgård.

Avfärd till med Viking XPRS kl. 18. Buffémiddag ombord. Ankomst till Helsingfors kl. 20.30

Pris 385 euro, tillägg för enkelrum 40 euro.

I priset ingår Båt- och bussresor, övernattning i dubbelrum på hotell Dorpat med frukost, två luncher och tre middagar, kaffe under bussresan till och från Tartu, inträdesavgifter och guidningar.

Med på resan är SPF:s reseledare Tina Fabritius. Anmälningar och förfrågningar: Friman Resor tfn 019 248 1004 eller info@frimanresor.fi

Sangaste slott

Detaljerade reseprogram finns på www.spfpension.fi/resor

NÅGRA PLATSER KVAR

Foto TALLINK

40 ÅR 2012

Kom med på SPF:s ’Schlagerskepp’ med Silja Serenade till Stockholm.

Thomas Lundin med gästerJubileumskryssningen bjuder på mångsidigt program med schlagershow med Svenne Hedlund, allsång, miniseminarium, utfärder i Stockholm, karaoke, seniordans, föreläsningar, Pidro blixtturnering, Bridge mm.Anmälningar till programmen efter att informationsbrevet skickats hem i september.

I priset ingår båtresor, måltider och program.

Pris i dubbelhytt: Seaside-hytt 215 euro/person Promenade-hytt 205 euro/person B-hytt 180 euro/person

Förhandsbokningar och förfrågningar: Friman Resor tfn 019-248 1004 eller info@frimanresor.fi

Foto GAFUR BEKNAzAROV

Jazzkryssning 17–19 november 2012

40 ÅR 2012

GOD TID 5/2012 – 11

RES MED SPF

Följ med på en intressant resa med högklassigt program till Slovakien. I Tatrabergen upplever vi majestätiska höjder och underbara vyer. Vi gör en dagsutflykt till den vackra staden zakopane i Polen. I Bratislava bekantar vi oss med sevärdheterna i gamla stan samt besöker det medeltida slottet Cerveny Kamen vid mindre Karpaternas sluttning. Med på resan guiderna Muska och Göran Stenius.

Måndag 27.8: Avfärd från Vasa kl. 7.00, från Helsingfors kl. 8.25 till Wien. Bussfärd till staden Nitra därifrån vidare till HögaTatra i Inkvartering på 4-stjärniga badhotellet Granhotel Stary Smokovec. Välkomstmiddag på hotellet.

Tisdag 28.8: Skogsvandring genom vackra landskap till bergshotellet Bielikova chata där vi har lunch. Middag på hotellet.

Onsdag 29.8: Dagsutflykt till zakopane i Polen. På kvällen zienarmiddag med underhållning i byn Stara Lesna i Slovakien.

Torsdag 30.8: Utfärd till Bratislava via Ruzomberok och Rajecke Lesna, Priedvidza och Bojnice där vi besöker det sagolika slottet. Inkvartering på det 4-stjärniga Hotel Devin invid Donau och gamla stan. Middag på hotellet.

Fredag 31.8: Sightseeing i Bratislava. Gemensam lunch.

Lördag 1.9: Utflykt till bergen Karpaterna och det medeltida renässansslottet Cerveny Kamen. Lunch med ugnstekt gås.Fritt kvällsprogram.

Söndag 2.9: Frukost på hotellet och ledig tid i Bratislava. På vägen till Wien besök vid City Outlet Parndorf nära Wien för uppköp. Avgång kl. 19.20, ankomst till Helsingfors kl. 22.40, avgång till Vasa kl. 23.59. Pris: 1 490 € från Helsingfors, 1 590 € från Österbotten. Enkelrumstillägg 135 €

I priset ingår flygresor, logi med frukost, 4 luncher och middagar, buss- och tågresor, inträden, reseledare. I priset ingår inte resenärs- och resegodsförsäkring och måltidsdrycker förutom till gåslunchen och zienarmiddagen.

Förfrågningar, anmälningar och utförligt reseprogram: SPF, Veronica Biaudet, tfn 020 7288 882, veronica.biaudet@spfpension,fi.Sista anmälningsdag 21.6.2012

Upplev någonting nytt, kom med på en resa till Slovakien med Tatrabergen och Bratislava 27.8−2.9.2012

PENTAGO-turnering ordnas på

SENIORSKEPPET30.oktober i Stockholm4:de året.Ställ upp!Fina priser !

PENTAGO-tävlingBygg en slogan av ordet PENTAGO.P kan stå för pensionärexempelvis.

Sänd in förslagen till Stig Simelius (e-mailmilean@kolumbus.fi )senast 31.augusti 2012.SPF premierarde bästa förslagen.

Resor Pris / person

om inget annat nämns

www.frimanresor.fi

019-248 1004Fax 019-248 7058

info@frimanresor.fi

Kontorstid: må - fre kl. 8 - 16

Registrerad researrangör KUVI 3050/00/MjMv

Ett plock bland våra resor 2012

18-19.8 Röster för Östersjön 275,-Välgörenhetskonsert med Ålands främsta sångarelit i den fantastiska miljön på Andersudde.

31.7-1.8 Hemlig resa

11-16.9 Sydvästra Schweiz och kantonen Wallis6 platser kvar!

29.9-7.10 Side, Turkiet 595,-

Kontakta oss för utförligare program!

230,-

2-4.11 Jesus Christ Superstar - Stockholm 335,-Se en av vår tids största rockstjärnor i tidernas största rockopera på Göta Lejon i Stockholm. Ola Salo i huvudrollen.

1360,-

6-9.12 Julmarknad i Nürnberg

14-18.10 Istanbul 970,-Kulturresa till Istanbul.

21-27.10 Spa Hotel Rüütli i Kuressaare 530,-En skön vecka på spa i Kuressaar på Ösel. Anneli Hofer är reseledare.

19-21.10 Ledin Showtime - Stockholm 335,-Tomas Ledins succéföreställning i Stockholm.

19-21.10 Dirty Dancing - Stockholm 295,-Teaterresa till Stockholm

Dagsutfärd till Tervik och Stensböle gårdar med Bernt ”Morre” Morelius som ciceron.

I priset 95 euro ingår inträdesavgifter och guidning, bussresor, lunch och eftermiddagskaffe.

Begränsat antal platser.

Anmälningar till Friman resor, tfn 019 2481004

Östnyländska herrgårdar lördag 1 september

Sommaren 2012 i Korsnäs

KORSNÄS

* Korsnäsveckan 30.6-8.7* Världsarvsbåtturer: Molpehäl lorna 3.7, 5.7, 19.7, 22.7. Ström- mingsbådan 4.7. Rönnskär 7.7* Världsarvsdagen 12.8. på Molpe- hällorna* Lantdagen 11.8

Biblioteket öppet hela sommaren, ART-tur-nutidskonstutställning.

Hembygdsmuseet & Prästgårds- museet öppet 26.6-5.8.

www.korsnas.fi

Samrådet i SPF Helsingfors ordnar följande resor:30 juni Raseborgs sommarteater

11–12 juli Operan i Nyslott, Aida

3 augusti Fredrikshamn Tattoo

Det kan löna sig att kontakta Clara von Bonsdorff tfn 040-544 4031 om eventuella annuleringar.

12 – GOD TID 5/2012

Getavägen 196 AX-22410 Godbywww.stallhagen.com

Stallhagen är ett mikrobryggeri på Åland som har bryggt öl av hög kvalitet sedan 2004.

HELENE SCHJERFBECK och hennes tid 25.5 – 23.9

ÖSTERBOTTENS MUSEUM Museigatan 3, tfn 06 325 3800

Öppet ti, to, fre, lö och sö 12-17, ons 12-20, må stängt

Europeiska jordbruksfonden förlandsbygdsutveckling:Europa investerar i landsbygdsområden

Historisk vandring och Två hamnars vandring Upplev Björkö till fots, Vi startar i 1809 års Björkö, upplever stugan där tiden stått stilla. Två hamnars vandring är mellan Svedjehamn och Bodback. Björkös historia återges med berättelser, förevisningar och smakprov. Vandringen avslutas vid Cafe Salteriet, med kaffe och smörgås.

Boka 0443245730 Mer information

http://bjorkomuseum.hembygd.fi/start/

Lantlig litengårdsbutik

med bla ekologiska spannmålsprodukter, syltar, safter, honung, bönor, choklad, smak-

satt te, tidig potatis, grönsaker och bär

Spjutsundsvägen 103, Box - Sibbowww.handelsmanscafe.fi

tel 050-59 24 255/ Gustav husmanskost i Slow Food anda

Hertonäs gårds museum är öppet för allmänhetenvarje söndag kl. 12–14 från maj till och med september.

Oktober till april öppet första söndagen i månaden.Guidad tur omfattande också Knusbacka gård börjar kl. 14.

Även enligt överenskommelse 09-789 874.

Besök Hertonäs Gård

Hertonäs Gårds museum BorGByGGarväGen 12 Hfrswww.HertonasGard.fi

JuniJuliAugustiSeptemberOktoberNovemberDecemberJanuari ´13

1, 8, 15, 19, 26, 293, 6, 10, 13, 17, 20, 24, 27, 313, 7, 10, 17, 317, 14, 2119, 261, 9, 306, 21, 27, 304

3, 10, 17, 20, 271, 4, 8, 11, 15, 18, 22, 25, 291, 5, 8, 12, 192, 9, 16, 2321, 284, 112, 9, 22, 281, 6

En dag i Stockholm med släktbussen under sommaren: avresa tisdagar 19.6 - 7.8. Pris 19-30.6 & 1-8.8 från 75€/pers. Pris 1-31.7 från 105€/pers.

www.lindskok.fiLunchööpet utan bordsbokning 25.6-12.8 alla dagar kl. 12-15

Övriga tider enligt beställning.

touring.partner@kolumbus.fi

Närpesvägen 20, 06-2243350 linda@lindatours.com

Res med Linda Tours och Touring Partner.

Oslo & Bohuslän 12-18.7

Nordkapp & Hurtigruten

24-30.7

GOD TID 5/2012 – 13

Garantiprodukter JA HBGrevensbäcksgatan 1O 852 38 SundsvallSVERIGE

Eleganta, naturtrogna och lättskötta peruker med hög kvalité.

Gratis broschyrer. Utökat sortiment. Många olika modeller och färgsättningar.

Nu även peruker med äkta hår.

Tel +46 60-63 111 65www.perukcentralen.com

DAMPERUKER

PERUKCENTRALEN.COM

Välkommen till

Kimo Bruk!22.6 kl.13 Midsommarstången reses7.7 kl. 10-16 Smidesdag9.7 kl. 18.30 MC - träff norrifrån17.7 kl 19 MC - träff söderifrån

Beställningsrestaurang Bruks-gården, museum, galleri,

guidade rundturertel. 0400-455080, www.kimobruk.fi

Sommaren 2012 i Kronoby3.6-26.8. 13.00-17.00 Öppet hus på Torgare13.6. 19.00- Visafton-Sofie&ViktoracousticduovidTorgare7.7. 11.00-20.00KrombidanicentrumavKronoby7.7-15.7. NedervetilveckanpåolikaplatserruntomiNedervetil8.7. 13.00- TerjärvhembygdsfestvidTerjärvhembygdsgård10.7. 19.00-21.00FinskspråkigallsångskvällvidNedervetilhembygdsgård11.7. 19.00- AllsångskvällvidTerjärvhembygdsgård28.7-29.7 12.00-18.00Konstrundan/SixtenAhlsved28.7-29.7 12.00-18.00Konstrundan/VivanHuhta4.8. 10.00-15.00GammaldagsmarknadvidTolvmansgården

DET SMAKLIGASTE RESMÅLET

Traditionell karamellfabrikI vår fabriksbutik kan du se framställningen av karameller. Detta avgiftsfria resmål passar såväl familjer som grupper och vi garanterar en smaklig upplevelse för besökare i alla åldrar. Smakprover bjuder vi alltid på!

ProgramserviceNamitupa anordnar även intressanta aktiviteter för både mindre och större grupper. Strand-bastu, intressanta attiraljer, motion och upplevelser.

FlodkryssningarPå den helt täckta 52 personers �odbåten Jaakko Ilkka kan du uppleva en stämningsfull �odkryssning, arrangera sammanträden eller familjefester. Även med måltider och program.

Läs mera på www.namitupa.fi

Kauppatie 25 60800 Ilmajoki06-424 1912 / 050-571 5671

namitupa@namitupa.fi

www.najaden.fi Live Music

NAJADENBAR & PIZZERIA

TullmagasinetSommarkafé i havsmiljö

Andra sjön, NykarlebyÖppet alla dagar från 27.5Bokningar o. förfrågningar

tel. 040-860 1692

Program hela veckan med ”Langradin”, utställningar, dans och mycket mera!

www.vora.fi

Vörådagarna 2-10.7

VÖRÅKOMMUN

Vörådagarna 30.6-8.7

14 – GOD TID 5/2012

Luften är fuktig, gräset vått efter veckor av regn, men solen tittar äntligen fram och vi vågar tända den guldglänsande lilla olympiska facklan. Inger Laan har gett sig i kast med något rätt unikt. Hon har skapat en liten olympisk trädgård som reflekterar den medaljskörd som London får uppleva i sommar. Guld, silver, brons, ute i det gröna.

Och ovanom de olympiska ringarna där murgrönan nästlat sig in har Ingers granne gett henne fotografier av Englands enda triumf

i ishockey. På vinterolympiaden 1936 i Garmisch Partenkirchen vann det engelska ishockey-teamet guld. God Save the King! lydde det då.

Inger och hennes holländska man Dirk bor i Reigate, söder om Storlondon. Inger har bott i England sedan 1967. Hon är född Hindsberg och gick i Svenska samskolan i Tammerfors och efter det i Svenska handelshögskolan i Helsingfors. Hon kommer bra ihåg de olympiska spelen i Helsingfors

Inger Laans olympisk trädgård i Surrey– Jag har valt gräs och blad i guld, silver och brons för att blommor dör bort och eftersom trädgården öppnas för besökare i sommar så måste det vi kall-lar trädgårdens ”olympiska gömställe” planteras med tanke på lång sikt.

1952 då hon var liten flicka och Coca Cola introducerades första gången i Finland. Hennes bror minns också att det var första gången han såg en svart människa.

– Jag hörde till Lielahden Urhei-lijat och gillade att skida och idka friidrott. Men i England blev det sedan tennisen som tillfredställde samma behov.

På väggen hos Inger finns en massa små skedar som var pris i höjdhopp och längdhopp, och hon berättar att hon vann Svensk ungdoms skidtävling i Rovaniemi och fick renhorn i pris som nu begapas och beundras av engelska vänner och gäster.

Jag undrar hur hon kommit att ägna sig åt trädgårdsodling. Är det bara så att den traditionella

engelska trädgårdskulturen smit-tat av sig?

Te och våfflorInger studerade trädgårdsdesign i England och har jobbat som egenföretagare. Hon och Dirk har också i flera år tillhört Natio-nal Gardens Scheme som är en nationell trädgårdsförening vars medlemmar håller öppet hus vissa tider på sommaren för att förevisa sin trädgård. Man serverar te och våfflor och allt inträde tillfaller föreningen som stöder välgörande aktivitet med intäkterna.

– Jag har alltid velat ha en trädgård med atmosfär och olika inslag i olika delar. En del med ormbunkar under en stor idegran. I bakre delen en öppen trädgård med

Den gulds-kimrande krukan repre-senterar guld-medaljen. Den olympiska elektriska facklan i förgrun-den lyser som en eld.

Den här krukan och växten repre-senterar silverme-daljen.

en stor damm och två fontäner, och så en buxbomshäck med pelare som fördelar grönskan.

Dina favoritfärger?– Det får inte finnas alltför

många primadonnor i en trädgård! Därför tycker jag om den ur-sprungliga phlox paniculata och al-thaea cannabina, en hög malvaväxt med ljusröda blommor. Floxen ger också hemlandstoner från min mormors trädgård i Kottby och min pappa hade fina pioner. Jag gillar skira färger mera än exotiskt starka färger.

Ärvt intresseInger berättar att hon alltid som liten var omringad av växter och in-tresset kan vara ärftligt och gå långt tillbaka. Riktigt långt tillbaka.

– Min mormorsmormorsmor-mor Sophie Creutz, född 1753, reste till Tyskland och upplevde engelsmannen Capability Browns nya landskapsarkitektur som var en revolt mot den formella franska trädgårdsstilen och hade mjuka gräsmattor, träd i klungor, små sjöar. Hon beundrade dem och samlade frön tillbaka hem.

Medan Inger planterar kockar Dirk i huset; hans middagar är legendariska. Men under själva olympiaden kommer Inger och Dirk inte att sitta i sin olympiska trädgård utan då bär det av till Finland på två veckor.

Du då, undrar jag, är du patriot och hoppas på finländska medaljer?

– Det är alltid roligt med hem-landsmedaljer, men det som fått mig att tända är nånting annat. Kalla det ”olympic spirit” på engel-ska, eller glädjen att kunna prestera inom det område man kan.

Just så har Ingers olympiska trädgård också vuxit fram.Text KERSTIN LINDMAN-STRAFFORD

Foto STEPHEN STRAFFORD

Inger Laan i sin trädgård med de olympiska ringarna i bakgrunden.

GOD TID 5/2012 – 15

Vädret var värdigt den nyckfulla fröken April, men mångt hann pu-bliken uppleva av Havshamnen och Esboskärgårdens stränder innan regndiset svepte in Pokalavattnen och guiden Berndt Gottberg fick krydda sin berättelse med bilder

Skärgårdsbåten i våra hjärtan

J.L. Runeberg 100 årFestligt flaggprydd låg J.L. Runeberg vid Slottskajen på Kristi himmelsfärdsda-gen, redo för sin jubileumskryssning genom inre skärgården till Porkala Marin. Rutten var inte den vanliga – tur retur Borgå – utan en hyllning till hundraår-ingens anrika historia som skärgårdsångare. Dagen till ära firades till och med bröllop ombord.

för fantasin. På hemvägen stannade båten ett slag vid sidan av farleden och på uppklarnat hav lovade Nik-las Rönnberg och Nina Immonen på fördäck att älska varandra i nöd och lust.

På kommandobryggan hittar vi Rederi Ab J.L. Runebergs vd Ted Lönnroos vid spakarna (också den gamla ratten finns kvar och är bruk-bar). Rederiets styrelseordförande Ingmar Gustafsson är givetvis med och firar båten som blev hans skötebarn och livsintresse då han tog över som vd och skeppare 1986. Med är också hederspassag-erare nr 4, fartygsforskaren Bengt Sjöström.

Bok om båten i våra hjärtanJubileumskryssningen är samtidigt en lansering av en pinfärsk bok, J.L. Runeberg – skärgårdsbåten i våra hjärtan, skriven av Thure Malm-berg, journalist och fartygsforskare. På resan ut har kryssningspubliken mättat sig med laxsoppa och vid hemfärdens kaffe med jubileums-

bakelse har intresserade sin chans att få Thures signatur i boken.

Thure Malmbergs bok är ett rikt illustrerat, vackert äreminne över den sista klassiska skärgårdsbåten i Finland i reguljär linjetrafik. Texten andas djup kunskap och varm känsla för det unika fartyget. J.L. Runeberg byggdes 1912 under namnet Helsingfors Skärgård för att frakta passagerare, mjölk, fisk, boskap och varor på rutter mellan Porkala och Helsingfors. Senare blev målen Hangö, Borgå och Lovisa med olika stopp på vägen.

Efter skiftande öden och ägar-byten och med ångmaskinen 1961 ersatt med dieselmotor fick J.L. Runeberg i mars 1986 sitt hem hos Ingmar Gustafsson och Ted Lönnroos i nybildade Rederi Ab J.L. Runeberg. Räddningen av den slitna båten och kampen för dess fortsatta liv är en kulturgärning av stora mått. År 1995 upptogs hon i Finlands register över tradi-tionsfartyg.

Text och foto MAJ-BRITT PARO

Boken om skärgårdsbåten i vå ra hjärtan skildrar ingående J.L. Rune-bergs hundraåriga historia, rikt il-lustrerad.

Thure Malmberg kan sin J.L.Runeberg utan och innan, men så är han också hederspas-sagerare nummer 2. Här pausar båten på Porkala Marin under jubileumskryssningen.

Stämningsfull vigsel till sjöss mellan Niklas Rönnberg och Nina Immonen.

16 – GOD TID 5/2012

BOENDE

En kommande ombyggnad av vårt badrum känns lockande eller hemsk, beroende på vem som vill bygga om och varför. Byggdelar och inredningar slits och deras brukstid har gränser. Vår egen och badrummets funktionsduglighet kan bli sämre. Inredningstidningar och andra kommersiella aktörer vill underkänna våra badrum. Då växer vårt behov av kunskap, erfarenhet och stöd. Om de kommersiella aktörerna får sin vilja igenom, kan ombyggnadsprojektet och därmed också vårt behov av pengar bli enormt. Vi har alltså allt skäl att tänka efter före.

I gamla flervåningshus är installationerna för vatten, värme, avlopp och ventilation en del av stommen (murade kanaler) eller inmurade eller ingjutna i stommen. Påfrestningarna på huset har ökat: när badkaret är borta, sköljer duschvattnet över badrumsgolvet i stället för att gå genom badkarsavloppet. När det inte längre fanns ute-luftsventiler i ytterväggen, och när frånluften från rummen leddes via springan vid badrumströskeln, blev ventilationen bristfällig eller sårbar. Rädslan för asbest och mögel började hota vår nattsömn, i enstaka fall också vår hälsa.

Badrummen har högre bygg- och brukskostnad men sämre hållbarhet än bostadens övriga rum. Det skall inte vara slumpen, modetidskrifterna, nybyggnadsreglerna eller något byggföretag som bestämmer om, när och hur våra badrum reno-veras. Den tekniska och funktionella dugligheten skall avgöra. En viktig faktor är våtrummens omfattning: skräckexemplet är bostadsmässornas hem med över 30 kvadratmeter våtrum och därmed orimligt höga bygg- och driftskostnader och ökad risk för framtida fuktskador.

Att förstora ett badrum kräver bygglov och är besvärligt och dyrt. Därför skall vi främst satsa på uppfinningsrikedom: hur kan badrummet göras tekniskt och funktionellt bättre utan att förstoras? En rejäl spegel, ny belysning och rymliga vägghän-gda skåp kan göra badrummet funktionellt bättre. Gamla wc-stolar kan ersättas av nya snålspolande och gamla kranar av nya vattensnåla. Duschplatsen skall utformas enligt de duktiga danskarnas princip ”mer torrt i våtrummen”. Badrummets värmeele-ment har en viktig funktion och skall inte tas bort. I flervåningshuset gör en bra tvättstuga att trängseln och fuktbelastningen i badrummen minskar.

Alla hus skall underhållas. Därför skall vi mäta och iaktta hur badrummen fungerar. Med två eller tre års mellanrum skall bostädernas golvbrunnar och vattenlås rengöras, badrumsgolven fuktkartläggas och eventuella läckage i kranar och wc-stolar kon-trolleras. Gamla vattenlednings- och avloppsrör kan undersökas, kartläggas och lämnas kvar på sin plats. Därefter kan, om så behövs, rören beläggas invändigt eller nya ersättande rör installeras synligt innanför eller utanför badrummet. Alla enstaka skador i badrummet skall åtgärdas snabbt och inte vänta i månader och år på något jätteprojekt.

BENGT-VILHELM LEVÓN

Hur kan vi renovera vårt badrum?

Om vardagen hemma känns otrygg eller besvärlignär du inte mera trivs hemmaVÄLKOMMEN TILL BRUMMERSKA HEMMETI VÄSTRA BAGGBÖLEHemmet erbjuder tryggt boende för dig som funderat på enboendeform där man inte behöver bekymra sig för matlagning,städning och tvätt. Hemmet erbjuder omsorg dygnet runt ochprogram.Serviceboendet Stjärnan erbjuder 22 bostäder med plats förtotalt 24 personer och i hemmets gruppboende Björkenvårdas de som lider av minnesstörningar.

Ta kontakt med verksamhetsledare Pia Ahlmobiltelefon 040 74 94 194eller brummerskahemmet.pia.ahl@kolumbus.fi. Bekanta ermed vår hemsida www.brummerskahemmet.fi

Hedvig Sofiahemmet ligger bara några km från Hel-singfors centrum. Så här idyllisk är gårdsmiljön vid annexet, som tyvärr på grund av resursbrist inte ännu har kunnat iståndsät-tas ens utvändigt. Renoveringen av hvudbyggnadens fasader samt förbättringen av gården och plan-teringarna går raskt framåt. Snart blommar gården.

Vi hoppas på ditt stöd till förbätt-ringarna (konto FI434055 0010 119887). Anders Ekman (0400 686 840) berättar gärna om stiftelsen,Björn Sundqvist (010 617 8202) om husen, Johanna Börman-Lång-ström (0500 924 948) om boende-platserna. Tack för ditt bidrag!Se också vår hemsida www.hedvigsofiahemmet.fi

Leschehemmet har för tillfället några rum lediga och miljön är hemlik. Hemmet erbjuder tryggt boende med utbildad svenskspråkig personal dygnet runt. Kosthållet förestås av en egen matglad kock.Vi erbjuder även sjukskötartjänster, läkarmottagning, fysioterapi, frisör och fotvård samt olika aktiviteter. För kortare perioder erbjuds intervallvård.

Kontakta föreståndare för mera information, tfn 09 631 110, 040 582 8442e-post: info@leschehemmet.orgadress: Villagatan 3, 00150 Helsingforshemsida: www.leschehemmet.org

LeschehemmetEtt svenskspråkigt servicehem, i havs-nära jugendmiljö, i södra Helsingfors

Lisbeth Blomqvist

BLOMSTERFONDEN- Det trygga boendet i Helsingfors !

Stiftelsen Blomsterfonden i Helsingfors upprätthåller och hyr ut pensionärsbostäder i Helsingfors. Vi erbjuder allt från självständigt boende till vård i livets slutskede. Du väljer själv servicenivån på ditt boende, allt från boende på egen hand boende till helinackordering, vilket kan kompletteras med bland annat läkar- och sjukskötartjänster.

Våra lägenheter har trygghetslarm och vår svenskspråkiga personal är tillgänglig dygnet runt på våra tre trivsamma hem i Kottby. För dig och dina grannar i din egen ålder, erbjuder vi både gemensamma och individuella aktiviteter. Här har du naturen nära, liksom även goda förbindelser in till centrum.

Vill du veta mera? Kontakta då:Vd Kjell Nyberg tfn (09) 7771 2212, e-post: kjell.nyberg@blomsterfonden.fiVårdansvarig Carina Hellgren tfn (09)-7771 2214 e-post: carina.hellgren@blomsterfonden.fiPersonalansvarig Monica Ståhls-Hindsberg tfn (09) 7771 2213, e-post: monica.stahls-hindsberg@blomsterfonden.fi

Köp förmånlig rödfärgpastatill god kvalitet, endast 2.15€/kg

TAM-TEK tel. 019-2413771- 044-295 4877

Folkhälsans projekt Matlust för äldre personer pågår 2011–2013 i Nyland, Åboland och Österbotten. Projektet stöds av penningauto-matföreningen RAY.

Projektet har som målsättning att förbättra äldre personers näringssta-tus, att öka kunskapen om bra mat för äldre, att motarbeta ensamhet och att skapa äldres förutsättningar för att kunna bo hemma längre.

Inom projektet hålls föreläsnin-gar för alla intresserade, matskolor för äldre (65 +) och utbildas mats-kolledare. Fortbildning ges och slutseminarier hålls. Målgrupper är äldre personer, närståendevårdare till äldre och frivilliga personer som arbetar med äldre.

Som bäst ger Matlusten mat-glädje och ökar matlusten, är en social händelse, en paus i vardagen,

Projektet matlust föder nya kontakter, skapar sociala nätverk för de äldre och dessas närståendevårdare, skapar nätverk för personer som jobbar med äldre och är till privatekonomisk och samhällsekonomisk nytta.

I södra Finland leds projektet av Folkhälsan-anställda Hedvig (Edi) Jorpes från Åbo, tfn 044 788 3644 och i Österbotten av Carina Blom, tfn 044 788 1026.

Läs närmare på webben, www.folkhalsan.fi/matlusten.

VALBORG LOUHISTO

GOD TID 5/2012 – 17

FÖRENINGSNYTT

Hälsningar från Pargas

Pargas Svenska Pensionärer, med 425 medlemmar i slutet av 2011, fungerar i många avseenden lika-dant som de flesta pensionärsfören-ingarna i Finland gör. Föreningen har en styrelse, som sammanträder 10 gånger om året. Förutom de lag-stadgade medlemmarna i styrelsen utses personer som sköter t.ex. IT-handledningen, medlemstidningen och tekniken i möteslokalen.

Bland övriga funktionärer kan nämnas en reseledare, en per-son som ansvarar för föreningens webbplats och en fotograf. Det som uppenbarligen är ganska unikt för vår förening är de s.k. verksamhetsgrupperna. Det utses en verksamhetsgrupp för varje må-nad med huvuduppgift att ordna program för månadsmötet, utse ett värdpar, en konferencier samt kaffekokare och -serverare.

Verksamheten utgörs först och främst av månadsträffarna. De är

mycket populära och antalet del-tagare brukar röra sig kring 150. Programinslagen har varit mång-sidiga och innehållsrika. Det har bland annat hållits föredrag ryans historia, fågelarter och fågelliv i Pargas samt hushållsavdraget. Vi har fått vara med om en uppvisning av herrmode och fått en gedigen undervisning i trädgårdsodling och hantering av läsplattor. Åbo Underrättelser och Radio Vega har presenterats liksom andra företag på orten.

Sången och musiken har haft en framträdande plats på träffarna. Vi har fått lyssna till pianomu-sik, visor, ”tantjazz” och gluntar. Barnkörer har uppträtt med olika repertoarer. Allsången skall heller inte glömmas. Det har framförts sketcher och berättats vitsar på folkmål. Självfallet har lucia och julen uppmärksammats i fest-liga tecken. Kaffepausen, som är

I Pargas ordnar verksamhetsgrupper i tur och ordning programmet för pensionärsföreningens månadsmöten.

mycket efterlängtad, utmärks av ett ytterst livligt samspråk vid borden.

Omtyckta resorDe resor som arrangerats har varit synnerligen populära och man har sökt sig bl.a. till Azorerna, Korsika, Budapest, Viborg och Barcelona. Man har också besökt många orter i hemlandet och då har det ofta i resan ingått t.ex. ett teater- eller museibesök. Då och då ordnas en s.k. hemlig resa varvid resmålet inte

i förväg bekantgjorts.Föreningen har också deltagit

i den frågesporttävling som ord-nas mellan de finlandssvenska pensionärsföreningarna och åren 2011 och 2012 lyckades laget ta sig till finalen. Kontakter med andra pensionärsföreningar har också tagits och resulterat i besök och svarsbesök.

Många är de kurser och före-läsningar som anordnats, ofta i samråd med olika organisationer.

Pargasföreningens styrelse. Från vänster Jan-Erik Bergqvist ordförande, Bjarne Nylund, Synnöve Ljung, Pirkko Karrento, Mai Lindblom, Tuula Jo-hansson, Robi Lindblad, Olle Anckar och Ralf Wahtera.

Gluntsångarna Erik Törnqvist, Bosse Öblom och Ralf Müller

”Kultur ger kraft”, ”Att möta sor-gen” och ”Matlust” må tjäna som exempel på sådan verksamhet.

Föreningen vinnlägger sig också om medlemmarnas fysiska hälsa genom att bjuda på olika former av motion, t.ex. vanlig gymnastik och vattengymnastik. Sommartid kan man ställa upp i orientering och spela petanque.

Föreningen har en livlig s.k. smågruppsverksamhet. Det finns två musikgrupper som samlas för att lyssna på och diskutera musik av olika slag. I en litteraturgrupp analyseras aktuella författare och deras verk. Pensionärerna kan spela bridge en gång i veckan samt ägna sig åt bowling. Datahandledning ges också liksom information om trädgårdsodling. Några pensionärer har fått lära sig att göra mat, lämp-lig för äldre.

ParentesenAtt synas och höras utåt har varit en viktig sak för pensionärsfören-ingen. Det finns en medlemstid-ning, Parentesen, som utkommer en gång i månaden. I föreningens styrelse sitter en person som är ansvarig för informationen om det som föreningen sysslar med. Detta ”pressombud” annonserar i ortstidningen om förestående möten, skriver referat av månads-mötena, resor och utflykter samt övrig verksamhet. Föreningen har också en egen webbplats. Denna artikel kan tjäna som exempel på vår strävan att också synas utan-för Pargas. Nyligen hördes vår stämma långt utanför hemorten då representanter för föreningen deltog i en serie radiointervjuer där man diskuterade de äldre som en resurs, vänpooler, äldreboende och kärleksrelationer på äldre dar.

Text BJARNE NyLUND

Foto ROBI LINDBLADFru Fortuna har gynnat Pirkko Lehtonen, Christina Karlsson och Birgitta Gröndahl.

Den 23 maj samlades Ekenäs Pen-sionärer till vårfest på Hotel Sea Front. Programmet gick i trai-tionell stil med uppträdanden av föreningens egna krafter EP-kören och seniordansarna kompletterat med några gästartister.

Raseborgs musikinstitut inledde programmet. Eleverna hade haft en musicalafton som inspirerat dem till kvällens framträdanden. Under ledning av Runar Eriksson som kompade på restaurangens gamla engelska piano framförde eleverna nummer ur flere musicals men också en gammal klassiker som Fűr Elise fanns med på repertoaren.

Dans och sång och huvudbrySeniordansarna hade våren till ära skrudat sig i ljusgrönt och vitt med en liten blombukett alternativt en grön slips. Dansarna leds av ett team med Regina Forssten i spet-sen. För kvällen hade man övat in

Ekenäs pensionärer tog in vårenfyra danser, Möte med vännerna, Viva España, Hermiones tango och Mambo Jambo. Dansarnas glada framtoning fick stämningen direkt att stiga.

Också EP-kören (bilden) hade våren som tema. Under ledning av kantor Pia Nygård sjöng kören flere vårsånger. Våren kommer, Det är någon som sjunger för mig och Säg

det i toner hette några av sångerna. I den sången hade Pia Nygård några solon.

Boris Westerlunds musikaliska frågesport innehöll frågor om djur och natur. Det gällde att lagvis identifiera växter och djur med ledning av en musiksnutt. I allt

från operetter till barnvisor kunde det gömma sig svalor, flundror och en liten ponny.

Festen avslutades med dans och Boris Westerlund fortsatte spela efter att ha fått förstärkning av Rudolf Kvarnström.

ISA FORSBÄCK

18 – GOD TID 5/2012

FÖRENINGSNYTT

Klubbens ordförande Ole Nord-ström hälsade välkommen och noterade att i nya förslaget till äldreomsorgslag finns brister som äventyrar kvaliteten av vården för de äldre.

Förtjänstmärken utdelades av regionens ordförande Henrik Svarfvar, ombudsman Patrick Ragnäs samt Ole Nordström.

Inga Ljung och Yngve Forsgård premierades för långt och digert arbete i och för klubben.

Inför 30-årsfirandet hade Ole Nordström sammanställt en his-torik, som festdeltagarna sedan kunde studera i hemmiljö, och med hjälp av den låta upplevelser och minnen nostalgiskt träda fram.

Endast fyra personer har svingat

ordförandeklubban under de tret-tio år som gått sedan starten. Förutom nuvarande ordförande har Ruth Bäckstrand, Ulla-Brita Grahn och Gustav Julin i histo-riken berättat minnen från sina ordförandeår.

Nordström presenterade fest-skriften med att till först uppmärk-samma hedersmedlemmen Ruth

Den vitala föreningen, i dag Lojo svenska seniorer celebrerade den 10 maj sitt 35-års jubileum med en festmiddag på Ojamo gård. Ett femtiotal medlemmar deltog i festen, som inleddes med väl-komstskål och välkomstord av föreningens ordförande Birgit Pihl. Hon nämnde att grundarna av föreningen haft som målsätt-

ning att få i gång en meningsfull verksamhet. Med Kurt Jansson som ordförande började man med att inreda Gerknäs skola, som man fick disponera. Man sydde och snickrade, spelade teater, bildade en sånggrupp och lärde sig senior-dans. Seniordans och hobbyklubb är föreningens stöttepelare i dag utökade med nya aktiviteter som

samtalscafé, motionsevenemang och reseverksamhet.

Lojoguiden Leena Holm berät-tade om gårdens historia. Överste-löjtnant Dimitri Swertschkoff lät år 1850 uppföra huvudbyggnaden i rysk empirestil. Den stora salen, där gästerna samlats hade vackra takmålningar, dörrar som kunde tänkas komma från ett fartyg. På

Lojo seniorer firade 35-års jubileumDet började med en kurs ”Aktuellt för pensionärer” i MBI. År 1977 grundades Sydlojo svenska pensionärer i Virkby.

Ojamo gårds marker ligger landets äldsta järngruva. Gården förvaltas i dag av Vanha-Lohja Säätiö.

Efter middagen följde uppvakt-ningar. Kurt Askolin, Sylvi Hag-ström, Alice Lemström, Carita Luoma och Bebe Nurkka kallades till hedersmedlemmar. Maj-Len Backman, Birger Grönberg, Viva Holm, Ulla Holmström, Snöfrid Rantanen, Göta Ruuskanen och Litti Wahlbeck fick motta fören-ingens bordsstandar. Birgit Pihl fick för sina 14 förtjänstfulla år som ordförande motta ett Kaleva-

lasmycke. Arla Kaurila, mångårig seniordansledare uppvaktades med blommor.

Kantor Timo Saario bjöd på ett mångsidigt sång- och musik-program. Han inledde med Slum-rande toner. Som allsång sjöngs bl.a. Ljuvliga ungdom, En gång jag seglar i hamn, Sista visan och Som-marpsalm.

Festen avslutades med kaffe och tårta.

Text VIVA HOLM

Foto HARDy SKOG

Maj-Len Backman, Birger Grönberg, Viva Holm, Ulla Holmström, Snöfrid Rantanen, Göta Ruus-kanen och Litti Wahlbeck fick motta föreningens bordsstandar.

Birgit Pihl fick motta ett Kalevalasmycke för sina 14 förtjänstfulla år som ordförande.

Jeppo Pensionärsklubb firade 30 år Bäckstrand med en blomma. Hon var stiftande medlem och klubbens första ordförande.

Klubben hade på 1980-talet valt en lystringssång, som var skriven av framlidne distriktsordförande Alfred Smeds. Sången har inte sjungits på en tid, men vid festen sjöng man De gångna åren.

Fjalar och Mayvor Fors berät-tade i ord och bild om sin Indien-resa de hade företagit. De hade av en tidigare elev i Lannäslund

lantbruksskola blivit bjudna till bröllop. Berättelsen gav en bild av problem när man kommer i kon-takt med en ny kultur både positivt och negativ.

Under pausen bjöds på kaffe och tårta som bidrog till en trevlig samvaro.

Efter ordet fritt och uppvakt-ningar avslutades festen med Härlig är kvällen.

Text och foto GUSTAV JULIN

Festpublik. Fr.v. Carita och Henrik Svarvar, Patrik Ragnäs, Ulla-Brita Grahn, Ulla och Ole Nordström.

Jeppo Pensionärsklubb firade sin 30 åriga verksamhet i församlingshemmet i Jeppo den 7 maj. Festen, som var rikligt besökt, inleddes av Jeppo ungdomsorkester som spelade några stycken. Allsången leddes av Purmopojkarna och klubbens sångledare Yngve Forsgård. Purmopojkarna framförde egna nummer i flera repriser under kvällen.

Munksnejdens pensionärer uppmärksammade i maj årets jubilarer bland med-lemmarna. I samband med detta firades att Clara von Bonsdorff blev kallad till hedersordförande i föreningen. Hon verkade under många år som fören-ingens ordförande och hon är fortfarande aktiv i Samrådet. SIV LINDHOLM

Clara von Bonsdorff är hedersordförande

GOD TID 5/2012 – 19

FÖRENINGSNYTT

I medlet av maj förflyttade sig medlemmarna i Åbo svenska pen-sionärsklubb till 1500-talet. Hov-musicus slog på stora gonggongen och meddelade, att hans kungliga höghet hertig Johan på Åbo hus skulle bevista vårfesten med sin höga närvaro – och in trädde hertigen i kunglig skrud och glans.

Tryggve Forssell som i många år underhållit stora skaror av Åbobor

och turister under en mångfald gästabud berättade på vårfesten om livet på slottet, sjöng den tidens vi-sor ackompanjerad av hovmusicus Kalle Kive1ä samt gick runt i salen och skålade galant med de många gästerna – särskilt med de vårligt eleganta damerna.

Text CARIN ÅMINNE

Foto JAN-HENRIK STRANDELL

Med hertig Johan på vårfest

Herig Johan skålade galant.

Den första verkligt varma vårdagen, på aftonen till Kristi himmelsfärds-dagen, samlades ett drygt sextiotal Karispensionärer på Brankis för att delta i säsongens sista månadsträff.

Dagens gäst var fysioterapeut Bo Sundman från Hjälpmedels-centralen, som är en del av Västra Nylands sjukvårdsområde. Cen-tralen har snart verkat i tre år och erbjuder hjälp vanligtvis helt gratis av olika slag för äldre personer och handikappade. Verksamhetens målsättning är att stöda kom-muninvånarnas möjligheter att klara sig självständigt i hemmiljö

och skapa större förutsättningar för socialt umgänge.

– Ring eller kom på besök, om du får besvär du inte haft tidigare, t.ex. att stiga upp ur sängen, vi hittar säkert hjälp för dig, sade Sundman.

Mellan de olika program numren sjöng man allsång, gamla bekanta visor som exempelvis Sjösala vals. Carita Johansson ledde en ordlek, där alla svar utgjordes av flick- eller pojknamn.

Under en längre tid hade man diskuterat vad göra med förenin-gens gamla dukar, som inte använts

på flera år. Nu auktionerades de bort till medlemmarna för en billig penning. Som mäklare fungerade Louise Grönmark och Kinnan Mannström.

Innan orkestern Håll i gång fick spela upp till dans, var det igen dags att mjuka upp benmusklerna med Wivas gymnastiska övningar.

Avslutningsvis kan nämnas att årets hemliga resa företogs en solig dag i början av maj med Stig Ber-glund vid ratten. Huvudmålet var marskalk Mannerheims Marskin maja i Loppis, där man även åt en god lunch. CJ

Våravslutning med auktion i Karis

Än en gång reste 48 pensionärer från Larsmo-Eugmo pensionärs-förening på en veckas hälsoresa till Haapsalu i Estland.

Varför åker man? Vad får man uppleva? För att sköta om sin kropp, den enda man har!

Före behandlingarna börjar skall man till läkare, där man diskuterar lämpliga behandlingar för varje enskild ”patient”. Tre behandlingar per dag erhålls.

Här finns massage för axlar, rygg och ben. Eller massagestol med avkopplande skön musik.

Undervattensmassage, där man får massage liggande i ett bad-kar. Med en vattenstråle får man

massage under vatten, behagligt avslappnande.

Paraffinbehandlingen verkar som en minibastu, torr hud blir mjukare och får en frisk lyster, förbättrar blodcirkulationen.

Saltkammaren, där luftvägarna stimuleras, är avstressande.

Vattengymnastik i simbassän-gen, där en ledare visar olika rörels-er i vatten.

Och inte att förglömma gyt-tjebadet!

Redan år 1825 öppnade doktor Hunnius den första kuranstalten i Haapsalu.

Gyttjan från Haapsaluviken visade sig göra underverk!

Larsmo-Eugmo-pensionärer på hälsoresa

Matdags. Vår chaufför Peter vid bordsändan

En vacker kväll i april njöt tjugofyra Munksnejdenpensionärer av Tjaj-kovskijs Spader Dam i operahuset i Tallinn.

I vår grupp fanns såväl opera-habitueer som noviser på området. Rätt allmänt omdöme var att första aktern var väl lång men att helheten var en fröjd för såväl öra som öga. Dräktprakten var imponerande och servicen snabb i mellanakten.

Vår ordförande Nina Krogius hade arrangerat resan. Med sin guideerfarenhet visste hon att vi också behövde egen tid, så föl-jande förmiddag hann vi flanera eller shoppa. Lokalguide följde oss

sedan i bussen ut till konstmuseet Kumu, som är ritat av den finlän-dske arkitekten Pekka Vapaavuori. Utifrån är det mycket diskret, gömmer sig nästan i terrängen, men väl inne är det rymligt och öppet. Samlingarna är omfattande och vi hade möjlighet att se bara en bråkdel av de utställda verken. Vår guide presenterade speciellt den estniska konsten från förra sekelskiftet – stora likheter med verk av finländska konstnärer från samma tid. Vi såg en del rysk konst av bl.a. Ilja Repin och vi glömmer knappast den stor salen med 300 skulpterade huvuden – och en mås.

Efter detta åkte vi på sightseeing och fick oss till del komprimerad estnisk historia och information om Estlands situation idag. Esterna är till antalet en miljon, men de minskar, ryssarna i landet är hundratusen. Esterna är sambor, ryssarna gifter sig, esterna är vänner av euron som gör att landet närmar sig västeuropa.

Middagen intog alla tillsam-mans på båten på återresan och hem kom mätta resenärer som stimulerats av kultur i många for-mer; musik, bildkonst, gammal och ny historia och inte minst trevlig samvaro.

SIV LINDHOLM

Spader Dam och konst i Tallinn

Munksnejdenpensionärerna samlade inför guidning på Kumu

Granlulla svenska pensionärers ordförande Alf Skogster (med mikrofonen) hälsar välkommen till föreningens traditionella Första maj-lunch. Foto CARITA FREDRIKSSON

Man blir inpackad med 45 gradig gyttja över hela kroppen, där man ligger i 20 minuter. Un-der processens gång avsöndras svavelväte som ger den speciella lukten till gyttjan.

Detta är något man får ha över-seende med, när kroppens celler förnyas och överflödig vätska och gifter från kroppen avlägsnas.

Det var full rulle hela veckan. Man skulle passa sina behandling-stider, morgonmål och två andra mål per dag. Ut och promenera, simma eller bada bastu. På kvällen kunde det vara uppträdande av ortens dansare, antingen ungdomar som dansade modern dans, eller så en annan kväll estnisk folkdans.

OLE WÄRNMAN

20 – GOD TID 5/2012

rodakorset.fi

Po

lisst

yrels

en

s ti

llstå

nd n

r 20

20

/20

11/2

603/2

.11.

20

11.

Insa

mlin

gst

id

1.1.

20

12-3

1.12

.20

13 i h

ela

lan

det,

uto

m p

å Å

lan

d.

Åla

nds

lan

dsk

aps-

re

geri

ng

, ti

llstå

nd n

r 13

78 K

12/1

4.1

1.20

11.

För

hum

anit

är h

jälp

verk

sam

het

.

0600 155 90 (9,93 € + lna) Nordea FI29 1572 3000 3727 30

Hjälp till hemlandet.Hjälp behövs varje dag, även här nära. Någon dag kan det vara du som är i behov av hjälp. Genom att ge ett bidrag till Bättredag-insamlingen stö-der du Finlands Röda Kors arbete i hemlandet. Var god och hjälp.

FÖRENINGSNYTT

Återigen möttes Grankulla svenska pensionärer rf och Kauniaisten suomalaiset seniorit ry till en glad våravslutning i Nya Paviljongen. Den talrika publiken hälsades väl-komnen av respektive ordförande Alf Skogster och Kalervo Karp-pinen. I publiken fanns också in-bjudna pensionärer från Träskända seniorer rf.

Traditionsenligt uppträdde också elever från Granhultskolan med sång under ledning av Lotta Vaenerberg och från Grankulla musikinstitut fick vi höra junior-blåsarna Puhallinjuna under led-ning av Albinus Borg.

De svenska pensionärernas ord-förande Alf Skogster kunde stolt framvisa en 20-mannad manskör

ledd av Barbro Smeds, en senior-dansgrupp och en linedansgrupp båda med c:a 25 dansare, ledda av Salme Hansson och Alf Skogster och en teatergrupp på tio per-soner under ledning av Margareta Sirviö.

Vidare fanns med på program-met seniorzumba med Nina Wile-nius och Madrigalkören och vår-musik med Margareta Rapo vid pianot. Vilken livsglädje! Publiken var nöjd och imponerad.

Två dagar senare var det dags för Grankulla svenska pensionärer att ställa upp för Grankulla-dagen med det återkommande populära lotteriet, som ger oss synlighet och dessutom ett välkommet bidrag till vår kassa.

MARGARETA SIRVIÖ

Aktiva pensionärer i Grankulla

Barbro Smeds ledde manskören GSP Klang. Foto CARITA FREDRIKSSON

Björneborgs Svenska Pensionärs-förening och Svenska Pensionärs-föreningen i Tammerfors gick samman och gjorde en gemensam resa till estländska spaorten Hapsal för att sköta om vår hälsa.

I början av 1800-talet upptäckte ortens läkare, doktor Hunnius att fiskarena behandlade sina krämpor med havslera. Han analyserade gyt-tjan och fann att den innehöll en massa olika mineraler. Efter flere experiment var han övertygad om lerans helbrägdande egenskaper. Han grundade den första badin-rättningen i Hapsal 1825.

Men först när järnvägen drogs från S:t Petersburg och tsarerna med familjer började fly det ohäl-sosamma klimatet i staden vid Nevan, blev Hapsal en mycket populär badort.

Den mest kända byggnaden i staden är nog kejsarens perrong, en 216 meter lång, täckt station, dvs exakt lika lång som tsarens tåg. Detta för att ingen av passagerarna

skulle bli våt vid ankomsten i hän-delse av regn.

Till tsarernas följe slöt sig även S:t Petersburgs övre klass, furstar och adelsmän med familjer, åtföljda av tjänstefolk. Nöjesetablissemang sköt upp som svampar efter regn. Det ordnades konserter, teatrar, dans tillställningar och tackvare att tjänstefolket som var med, skötte barnen, kunde ädlingarna roa sig nästan dygnet runt.

Även konstnärer sökte sej till Hapsal, den mest berömda är väl Pjotr Tjajkovskij som här började komponera någon av sina operor.

Till NucköVi gjorde en endags utflykt med buss. Först en rundgång på bi-skopsborgen i Hapsal som har Estlands största enskeppiga dom-kyrka från 1200-talet och befäst gårdsplan.

Vi fortsatte vi till Nuckö, ett av Estlandssvenskarnas centrala bosättningsområden. På Nuckö har

det funnits många svenska skolor, t.o.m. ett svenskt folkskollärarse-minarium, svensk lantmannas-kola och en svensk folkhögskola. Svenskarna försvann, 1943 rodde, paddlade eller seglade ca 8 000 över till Sverige undan ryssarna.

Intresset för svenska finns dock fortfarande kvar i trakten. Nuckös kyrkvaktmästare kunde tala be-hjälpligt svenska. Någon form av folkhögskoleutbildning har även de senaste åren funnits på ön.

Vi besökte herrgården Lyckholm som restaurerats av sina tidigare ägare, släkten von Rosen. Den gamla huvudbyggnaden var en enda ruinhög när ägarna igen kunde överta gården. Det gamla stallet har nu inrättats till ett allmoge museum med verktyg m.m. från bondgårdarna i trakten, vars ägare visat ett stort intresse för projektet.

Vårt följande mål var Nuckö kyrka som är byggd på 1500-talet. Svensk gudstjänst hålls sommartid. Efter besöket, fyra dagar på spa-

Småföreningar delade buss till badort

hotellet, kunde vi konstatera att fysioterapi nog inte direkt botar, men ger tillfällig lindring i mus-kelstyvhet, fyra dagar är även en för kort tid. Men de andra behandlin-garna, bad floating, saltrummet,

örtbadet, elektroterapin osv., gav nog en och annan ett välbefinnande och lindring för gamla leder, ben, armar, och kanske även för själen.

Pressattaché PELLE

Pressfoto MARK

Sällskapet samlat på Lyckholm herrgårds trappa

Nuckö gamla kyrka

GOD TID 5/2012 – 21

Boken Det goda åldrandet belyser ett gott åldrande och hot mot gott åldrande ur ett salutogent perspek-tiv, samt speglar komplexiteten i åldrandet. De olika perspektiven ger en bild av aktuell forskning om äldre personers situation. Boken har sammanlagt 13 författare som har en omfattande erfarenhet av forskning om ålderstigna perso-ner. De har forskat främst inom arbetsterapi, geriatrik, omvårdnad och sjukgymnastik, vid Umeå universitet. Boken har redigerats av Astrid Nordberg, Berit Lundman och Regina Santamäki Fischer.

Innehållsförteckningen ger en bild av bokens omfattning: 1 Syn på åldrande och äldre personer, 2 Utveckling av identitet under livsloppet, 3 Inre styrka hos äldre personer, 4 Transitioner under ål-drandet, 5 Andlighet och åldrande, 6 Den åldrande kroppen, 7 Målti-dens och näringens betydelse för äldre personer, 8 Fysisk aktivitet för äldre personer, 9 Aktivitetsen-gagemang under åldrandet, 10 Självständighet och gemenskap under åldrandet och 11 Vård och omsorg för ett gott åldrande. I slutet av varje kapitel nämns ett flertal referenser.

Huvudbudskapet är att många äldre personer har det bra under åldrandet, men att det är möjligt att

främja upplevelse av hälsa även hos dem som lever med olika former av illabefinnande i samband med förluster och ohälsa, eller under den sista tiden av livet. Att främja hälsa handlar om att hos äldre personer, hos deras närmaste och i samhället ta tillvara yttre och inre resurser, samt att ge adekvat vård och omsorg, medicinsk behandling och rehabilitering enligt individens behov.

Boken är I första hand avsedd för studenter på grundläggande utbildningsnivå och för vida-reutbildning av personal inom vård och omsorg. Den är också lämplig att använda inom praktisk verksamhet.

Boken visar att upplevelsen av ett gott åldrande beror på oss själva och på våra närstående, på samhället i stort, på hur vården och omsorgen är organiserad och på hur den ges.

Boken är även en hälsosam läsning för den som redan är äldre och som vill förstå och påverka sin egen situation.

VALBORG LOUHISTO

DET GODA ÅLDRANDET Studentlitteratur Ab, Lund Art.nr 33758.ISBN 978-91-44-06804-6. 275 sidor. 2012. www.studentlitteratur.se

Det goda åldrandet

Välkommen på SPF region Österbottens

SOMMARDAGonsdagen 1 augusti på Åminne folkpark i Malax

– Festtal av europaparlamentariker Carl Haglund– Programinslag– Musik– Dans till tonerna av Smedarna– Förbundsordförande Ole Norrback och verksamhetsledare Veronica Fellman deltar

Klockan 11.00–12.30 buffébord 13.00–14.30 program i paviljongen 14.30–15.00 kaffepaus 15.00–18.00 dans/alternativprogram

Anmälningar till den egna föreningen senast 23.7

Svenska pensionärsförbundet erhåller varje år en summa från Svenska kulturfonden för att dela ut till pensionärsföreningar enligt deras ansökan. Förbundsstyrelsen har på sitt möte i mars beslutat om fördelningen av bidrag.

I år hade det inkommit ansökningar om totalt 70590 euro då motsvarande summa ifjol var 61791.

Följande föreningar erhöll bidrag: Österbotten: SPF Region Österbotten 2000, Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb 600, Nedervetil pensionärsklubb 700, Övermark Pensionärs-förening 450, Vasanejdens Pensionärer 300, Korsholms pensionärsförening 900, Jeppo Pensionärsklubb 950, Pensionärsklubben Mil-stolpen 1900, Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS 700. Nyland: Ekenäs Pensionärer 400, Esbo svenska pensionärer ESP (inkl. Pensionärskören Fu-rorna) 2000, Liljendal församlings pensionärer 1050, Kronohagen-Skatuddens pensionärer 300, Borgå svenska pensionärs förening 900, Pensio-närsföreningen Ettan 600, Grankulla svenska pensionärer 500, Kotkanejdens pensionärer 500, Karis Pensionärer 400, Isnäs pensionärer 500, Lovisanejdens svenska pensionärer 1000, Pernå pensionärer 500, Österby Pensionärer 350, Samrådet i SPF Helsingfors 2000, Trä-skända Seniorer 400, Ingå Pensionärer 700. Åboland: Korpo Pensionärer 1000, Pensionärs-klubben Festingarna i Nagu 700, Åbo Svenska Pensionärsklubb 500, Pargas Svenska Pensio-närer 750. Åland: Mariehamns pensionärsförening 400. Utomstående föreningar: Östnyländska pen-siontagare 250, Vasa Pensionstagare 400, Bor-gånejdens svenska pensionstagare 400.

Totalt delades 25.000 euro ut.

Föreningarna fick 25 000i Kulturfondsbidrag

40 ÅR 2012

Under april och maj månad har förbundets IKT projekt gjort en undersökning om pensionärers datoranvändning. Resultaten från undersökningen är ännu inte helt klara men såhär inför sommarpau-sen tänkte jag ändå komma med några intressanta plock ur enkäten.

Eftersom enkäten nästan i sin helhet gjorts på internet får vi anta att de som besvarat den ger en ganska beskrivande bild av vad pensionärer använ-der sin dator och internet till. Om vi först börjar med vem den ”stereotypiska” användaren är, base-rat på vilka svar som fått mest röster. Den vanligaste datoranvändaren är en dam i åldern 65–70 år från södra Finland. Hon är en vanlig föreningsmedlem som har använt dator även i sitt arbete. Hon har en egen dator med internetuppkoppling hemma och har haft dator i över 15 år. Datorn använder hon främst till att skriva e-post, betala räkningar, skriva texter, söka information från internet och läsa nyheter. Datakurser har hon deltagit i både via sitt arbete och via arbetar-/medborgar- eller vuxeninstitut. Får hon problem med datorn är det i första hand barn och barnbarn hon vänder sig för att få hjälp. Datorer är intressant för henne men att använda Facebook eller skriva en egen blogg bryr hon sig inte om.

Passade det här in på dig? Om det inte passade så kan du ta det lugnt, det var bara statistik, man måste inte passa in med majoritetssvaren! Hittar man då något annat intressant bland svaren? Det som säkert många funderar på är vad allt datorer används till bland med pensionärer. De vanligaste alternativen framkom redan, men spridningen är stor. Av de som svarat använder 23 procent datorn som hjälpmedel för släktforskning, 34 procent gör uppköp via nätet och hela 29 procent använder Facebook eller Twitter även om majoriteten är mycket ointresserad av dessa.

Datoranvändningen är också väldigt frekvent, 94 procent använder datorn flera gånger i veckan eller dagligen. Vilket jag också fått bekräftat per-sonligen av många, datorn ger ett sällskap i var-dagen för många! Utöver barn och barnbarn som hjälper om det blir problem så är det nog bekant-skapskretsen som man vänder sig till, make/maka,

släktingar eller någon bekant. Endast 15 procent vänder sig till företag för hjälp. Mycket glädande är också att se att endast 6 procent uppgett att de inte har någon de kan vända sig till vid problem, av dessa är flera också många sådana som inte behöver hjälp utan klarar sig själv! Åsikterna om datorernas pris varierar mycket, svaren har fördelat sig ganska symetriskt mellan dyrt och acceptabelt pris.

Ännu värt att nämna är att i de föreningar där man ordnar någon form av datorstöd, antingen rådgivning, hembesök eller egna kurser, där är medlemmarna mycket nöjda med denna service/verksamhet. Tyvärr är det väldigt få föreningar som har kommit igång med detta. Glädjande nog har 54 procent av förbundets föreningar en egen webbplats som de sköter om, nog har ni väl alla kontrollerat och besökt er egen förenings webbplats?

I höst har det gått två år sedan förbundets IKT-projekt drog igång, projektet har beviljats en förlängning till 2014 men från och med hösten kommer projektet att ha en ny koordinator. Un-dertecknad kommer att gå vidare till nya uppdrag inom IT-branschen, detta kommer i alla fall inte att påverka projektet nämnvärt. IT för pensionärer är något mycket viktigt och aktuellt oberoende vem det är som håller i trådarna för förbundets projekt!

En mera detaljerad rapport om enkäten kom-mer under sommarens lopp, titta gärna in på projektets webbplats om du är nyfiken! Trevlig sommar till er alla!

ERIC JANSSON

IKT-projektkoordinator

Statistik kan vara intressant!

IT-BITEN

22 – GOD TID 5/2012

På det sättet är det inte längre, långt därifrån. Mycket få av de forna dansbanorna – dvs. folkparkerna, paviljongerna och ”lavarna” – är längre i användning. Och på de ställen där det fortfarande dansas rör det sig om någon enstaka gång under året.

Arkivsiffror talarUngefär så kan man allmänt be-skriva utvecklingen. Siffror som projektledare Tina Storsjö på Svenska Österbottens ungdoms-förbund (SÖU) kan plocka fram talar sitt tydliga språk. Förbundet är samlande organ för 115 ung-domsföreningar i Österbotten.

På måfå slår hon med stöd av arkivmaterial upp ett normalt veckoslut i juli 1971. Då ordna-des det danser på 12 olika platser runtom i svenska Österbotten.

Man lockade dansare med stort uppslagna annonser i förbundsor-ganet Österbottniska Posten – sida upp och sida ner. Ungefär likadant var det under andra veckoslut vid den tidpunkten.

– Nämnda siffror skall jämföras med för närvarande kanske fyra danser under goda veckslut i juli, då emigrerade österbottningar i Sverige är hem på besök. Det är en högst väsentlig skillnad jämfört med förr, konstaterar Tina Storsjö.

Nästan slut påvinterdansernaEn annan jämförelse är något jäm-nare men talar ändå samma språk. Antalet stort upplagda midsom-mardanser var 15 stycken år 1969. I år dansas det på bara sex ställen under motsvarande helg.

– Utvecklingen i fråga om de all-

Det var större marknad förrför dansare och arrangörerDu som är pensionär nu, kommer du ihåg vad som för några årtionden sedan på ett så framträdande sätt präglade sommarbilden och utgjorde ett så väsentligt inslag i det program som erbjöds runtom i bygderna? Du minns väl att det ordnades ungdoms-danser i snart sagt varje hörn av din landsända – och många samtidigt rätt nära intill varandra! Det dansades flitigt under veckosluten och mycket ofta framför allt också på onsdagarna mitt inne i veckorna.

männa danserna vintertid har varit än mer bedrövlig än vad som gäller somrarna. Det är bara enstaka stora dansgalor som drar folk, tillägger Tina Storsjö.

Hon redovisar t.ex. att det ett visst – och högst normalt – veckslut i februari år 1969 annonserades för dans på 15 ställen i Österbot-ten. I år, dvs. 2012, ordnades inte någon allmän dans i någon enda ungdomslokal under hela februari.

Fördelningssystemhar inte hjälptPå 1960-talet – då så väldigt många ville ordna danser – började SÖU för sina medlemsföreningar till-lämpa ett visst system – en s.k. festfördelning – som i princip gick ut på att alla skulle ha ett visst livsrum och få ordna ett visst antal danser per år.

Med andra ord ville man dels förhindra alla att föreningarna konkurrerade ihjäl varandra, dels undvika att somliga blev alltför stora och lade beslag på hela dans-marknaden.

Trots att systemet tillämpats fram till nutid har utvecklingen un-der de gångna årtiondena lett fram

till den situation som är i dag. Vad allt som ligger bakom det skedda må andra mer djuplodande utröna och redovisa än vad God Tid för-mår och här har utrymme till.

– Allmänna danser har under lång tid inte varit lönsamma för för-eningarna. I och med det har också erfarenheten och kunskapen att arrangera dem försvunnit alltmer med åren. Men vi skönjer nu en viss ljusning och tror på en uppgång framöver, säger Tina Storsjö.

Snabb utvecklingunder 1960-taletSom en liten tillbakablick på de ti-der då det var livligt i den allmänna danssvängen vill vi här plocka fram en av medlemmarna i Rythm Boys, som i olika skeden under 1960-ta-let betraktades och röstades fram som den populäraste dansorkestern i Österbotten. I den var Dan Lillas, bördig från Jeppo men sedan länge tillbaka bosatt i Korsholm, en av medlemmarna – med dragspel som huvudinstrument.

– Det var en fantastisk ut-veckling under sextiotalet. När vi började med våra spelningar kunde vi ta instrumenten under armarna och vandra upp på scenen. Ett tiotal år senare behövdes bilar med släpkärror för transporten av instrument och all teknisk utrust-ning mellan de olika dansbanorna, illustrerar han.

Små dansbanormen mycket folkHan noterar att banorna och pavil-jongerna där det dansades överlag inte var speciellt stora – men i stället många. Paviljongerna var oftast ganska öppna byggnader utan några glas för öppningarna. Men ändå var det för det mesta fullt med folk överallt.

– Att dansplatserna var många och att det ordnades dans ganska ofta på många av ställena, betydde

förstås att det fanns gott om spel-ningar för orkestrarna. Därför var också orkestrarna många på den tiden, konstaterar Dan Lillas.

I större utsträckning än i nutid bestod orkestrarna av självlärda musiker, som för den skull kunde vara hur bra som helst. De som i dag uppträder som dansmusiker har ofta någon forma av teoretisk musikutbildning bakom sig.

”Inte blev man rikmen hel del ändå”Som medlem i Rythm Boys kus-kade Dan Lillas under sina dans-bandsår runt till dansplatserna överallt i Österbotten och till bety-dande del också över språkgränsen till populära dansställen där. Vissa perioder hade orkestern inte min-dre än 150 spelningar per år.

Förutom huvudinstrumentet dragspel hanterade Dans Lillas också elorgel samt sjöng – både enskilt och i stämmor tillsam-mans med de övriga i bandet. Han påminner sig också tillfällen då bandet – ibland ganska oförberett – hade som uppgift att kompa stora stjärnor från Sverige.

– Nej, man blev inte rik på spelandet, men jag finansierade nog till stor del av mina tekniska studier med inkomster från or-kesterengagemanget. Samtidigt var det stimulerande och ett stort nöje att på det här sättet vara med i svängen, summerar Dan Lillas.

Det må tilläggas att orkeste-rengagemanget också förde med sig en betydande förtjänst även av annat slag, nämligen att han träf-fade sin blivande fru Alice. Och musikaliskt har hans kunnande fått fortsättning i folkmusikgruppen Smedarna, som han varit ledare för under många år och som i nutid uppträder med traditionsrik reper-toar i olika sammanhang runtom i bygden.

Text och foto ROGER LIND

Med inbundna årgångar av Öst-erbottniska Posten och annat ar-kivmaterial kan projektledare Tina Storsjö på Svenska Österbottens ungdomsförbund dokumentera hur utvecklingen varit i fråga om allmänna danser under de senaste årtiondena.

För några årtionden sedan var det pianodragspel som Dan Lil-las hanterade i populära dansbandet Rythm Boys. I nutid är det knappdragspel i folkmusikgruppen Smedarna som gäller.

Dansorkestern Rythm Boys, här fångade på bild i fotostudio en gång på 1960-talet. Fr.v. Dan Lillas, Yngve Forsgård, inlånade semi-naristen Karl-Gustaf Krokfors, John Lillas och Lars Forsgård. Ur privatarkiv.

GOD TID 5/2012 – 23

Kören har under senare år haft framgångar bl.a. med sin Taube-repertoar. Vid flera konserter har man haft nästan fulla konsertsalar. Nu satsar man vidare och spin-ner så att säga vidare på det tema som började för 15 år sedan, då körmedlemmen och mångårige dansbandsmusikern Stig Snickars komponerade Replot brovalsen och vars text skrivits av sångartisten Charles Plogman.

Fond stöder populärmusikOm den planerade jubileumskon-serten, som kommer att ordnas vid Carpella folkpark den 1 september, får vi av körens ordförande Bengt Beijar veta bl.a. följande:

Kören håller nu på och övar in sånger och melodier komponerade av Stig Snickars. Målet med konser-ten är att få in medel för att grunda

en fond – en stipendiefond – som stöder utvecklingen av populärmu-sik i Österbotten.

Kören kommer att framföra sång-er tillsammans med österbottniska solisterna Charles Plogman, Linda Backgren-Holm, Tom Käldström, Erkki Mendelin och Stig Snickars. Solisterna ackompanjeras av Tom-mys orkester och en stråkkvartett under ledning av Lars Hjerpe.

Lasse Eriksson håller i trådarna i egenskap av konferencier. Efter konserten kommer Stig Snickars orkester och Tommys att spela upp till dans.

Man kan köpa biljett till kon-serten (dansen ingår) eller bara till dansen. För att göra dagen extra festlig kan man även köpa en VIP-biljett, där också en jubileumsmid-dag ingår.

Målet är att man skall får en

betalande publik på 500 personer, varav förhoppningsvis 200 betalar VIP-biljett. Karperö ungdomsför-ening är medarrangör för evene-manget.

Åttiosjuårig historiaSingsby Sångkör grundades 1925 och har således en 87-årig historia. Det är en blandad kör, som nu leds av sin sjätte dirigent – Jenny Mendelin. Kören är numera or-ganiserad under vuxeninstitutet i Korsholm och övar varje måndag i Smedsby under höst- och vårter-minerna.

Kören sjunger folkvisor, både finlandssvenska och rikssvenska. Nyare sånger finns också på reper-toaren, samt även en repertoar med andliga sånger för uppträdande i kyrkor.

Text och foto ROGER LIND

Konsert ska ge stipendiepengför österbottnisk populärmusikVi är nu i början av sommaren 2012 och framför oss kan vi se att det – precis som förr – blir evenemang och programinslag av varierande slag runtom i bygderna. En arrangör som tänker bidra på sitt speciella sätt är Singsby Sångkör i Korsholm med sina 28 med-lemmar, varav 25 är pensionärer. De kommer att ordna en stort upplagd jubileumskon-sert med anledning av att Replotbron – Finlands längsta landsvägsbro – fyller 15 år.

I princip övar medlemmar-na i Singsby Sångkör en gång i veckan under skol-terminerna. Samlings-plats är – som här – Se-niorpunkten i Smedsby. Den senaste tiden har man speciellt haft i tankar-na den stort upplagda konsert som ska bli av första dagen i september med anled-ning av att Replotbron fyller 15 år.

Röster på körfestivalUnder dagarna 16–20 maj fylldes Vasa av röster från körer och grup-per av vitt skilda slag – komna från när och fjärran, från närområdet, från vårt eget land och utrikes ifrån. Det var den 20:e körfestivalen som ordnades, Vasa körfestival. Det sjöngs i olika lokaliteter, större och mindre, i kyrkor och på allmänna samlingsplatser.

Förteckningen över deltagande körer och grupper under dagarna upptog drygt ett femtiotal namn. Ett av dem var VIPS-kören, dvs. kören inom Vasa Svenska Pensio-närsförening VIPS med Margot Enström som entusiastisk ledare sedan många år tillbaka.

Ut i världenoch hem igenKören hade äran att inleda pro-grammet i Rewell Center fredagen

den 18 maj. De kunde göra det inför fullsatta bänkrader redan i det skedet på förmiddagen. Med låtar som El Butaquito, Oh, Seniorita, Den vackraste visan, Horgalåten och En natt i Moskva fördes åhörarna ut i vida världen, innan de till sista bars hemåt igen med ett österbott-niskt potpourri.

VIPS-kören består av totalt ca 25 sångare, de flesta kvinnor. Några av dem hade förhinder eller prioriterade andra sysslor, varför det var knappt 20 som lät sin röst komma till uttryck på festivalen. Men bra så, de gjorde väl ifrån sig som del av programmet den tredje festivaldagen.

Efter dem i programmet på samma ställe uppträdde bl.a. grup-per från Ryssland, Rumänien, Sverige och Japan.

Text och foto ROGER LIND

Precis som vid andra framträdanden var det Margot Enström vid pianot som ledde VIPS-kören under framträdandet på körfestivalen.

Pensionärskören Furorna i Esbo var initiativtagare till en ny, djup mässa som framfördes i Hagalunds kyrka den 29 maj. Mässan gjordes tillsammans med Furornas vänkör Sävsångarna från Uppsala. Den vita stenen är en helhet som består av två självständiga element, nya fin-landssvenska texter och rikssvensk modern mässmusik.

Maria Hulthén komponerade år 2009 en pilgrimsmässa med titeln Stenens lovsång. Musiken är färgad av hennes bakgrund som spelman och verket består av sånger för den yttre och den inre vandringen. Sju nyckelord bär en pilgrim med sig på sin vand-ring. Kring dessa skrev Kristina Sandgren Furberg texterna till Stenens lovsång. Hela verket består av 21 sånger och under mässan i Hagalund sjöng körerna femton av dessa.

Furorna ville ge sin mässa ”Den vita stenen” en alldeles speciell dimension och bad vår ärkebiskop

emeritus John Vikström att skriva sju meditationer kring just de sju nyckelord som en pilgrim bär med sig, Andlighet, Frihet, Långsamhet, Delande, Bekymmerslöshet, Tyst-nad och Enkelhet. Meditationerna beaktar både kompositörens ton-språk och tangerar den text som kö-ren framför. Betraktelserna belyser på ett djupt och insiktsfullt sätt vår existens. Vår vandring i livet. Den vita stenen får vara en påminnelse om det enkla faktum att vi och hela vår värld överhuvudtaget finns till.

Konserten var välbesökt, John Vikström hedrade tillställningen med sin närvaro.

Medverkande i mässan var för-utom körerna instrumentalisterna Karin Parkman på flöjt, också Sävsångarnas dirigent, Emma Viljanen-Laurmaa på dragspel och Olav Söderström på piano. Dirigent var Håkan Wikman tf kantor i Esbo svenska Församling.

Sävsångarna är Norra Hagunda församlings seniorkör, som uppträ-

Den vita stenen – en djup mässa om vår livsvandring

der liksom Furorna på gudstjänster, men också på andra ställen där man önskar underhållning för äldre.

Furorna besökte Sävsångarna

våren 2010 och inbjöd då Sävsång-arna till Esbo för att tillsammans sprida sångarglädje och befästa det goda samarbetet. Det är viktigt för

körer att ha goda samarbetspartners och dela med sig av sina egna erfa-renheter och få nya idéer.

BENITA BÄRLUND

Konserten i Hagalunds kyrka var välbesökt. Foto JONAS BÄRLUND

24 – GOD TID 5/2012

on 6.6 kl. 19 to 7.6 kl. 19lö 9.6 kl. 17sö 10.6 kl. 17må 11.6 kl. 19ti 12.6 kl.19lö 16.6 kl. 17sö 17.6 kl. 17må 18.6 kl. 19

Av Astrid Lindgren Staffan Götestam–Anders Berglund Regi: Christian Lindroos

Biljettpris: 8 €/barn, 15 €/vuxna www.netticket.fi, www.ebuf.org, (09) 8678 8435 Finns sommarteater i Esbo 2012

ti 19.6 kl.19on 20.6 kl.19må 25.6 kl.19ti 26.6 kl.19on 27.6 kl.19to 28.6 kl.19lö 30.6 kl. 17sö 1.7 kl. 17

Bokningar från 1.6 tel. 041-4482639 ti-sö kl.12-17eller på www.oravaisteater.fi

Kärlek, dramatik

och 60-talsmusik!

Teaterboulages sommarpjas 2012..

-

.Spelas på Lillholmen

i Pargas 27.6 15.7.!

www.teaterboulage.fi

av Skini Lindgård Regi Riddo Ridberg

Skärgårdsteatern turnerar i sommar

med N Y S N I N G E N

26/06/2012 19:00 -21:00 Lill-Pellinge - Solhälla27/06/2012 19:00 -21:00 Spjutsund - Byarsborg 28/6/2012 19:00 -21:00 Sjundeå – Borgvik02/07/2012 19:00 -21:00 Bromarf - Hembygdens väl 03/07/2012 19:00 -21:00 Dalsbruk - Folkets hus05/07/2012 19:00 -21:00 Högsåra - Sunnanland 08/07/2012 19:00 -21:00 Nagu - Framnäs 09/07/2012 19:00 -21:00 Korpo - Kommunalgården12/07/2012 19:00 -21:00 Geta - Furulund, 13/07/2012 19:00 -21:00 Vårdö - Vårdkasen15/07/2012 19:00 -21:00 Kökar – Vikingalund 16/07/2012 19:00 -21:00 Lappo - Klockkulla 18/07/2012 19:00 -21:00 Nötö - Havsborg20/07/2012 19:00 -21:00 Rosala - Vikingaborg 22/07/2012 15:00 -17:00 Barösund - Walhalla 19:00 -21:00 Barösund – Walhalla

Biljettbokning fr.o.m. 1 juni 045-8526702 eller

e-post skargardsteatern2012@gmail.com

Biljettpris 12€/6€Se mer

www.Skargardsteatern.fi

PÅ SCENEN

Den 27 april fattade Svenska folkskolans vänners styrelse be-slutet att flytta ut Axxell City från G18 till Överby. Från Helsingfors centrum tar det 55 minuter till när-maste busshållplats, sedan återstår 600 meter till fots.

– Det är solklart att läget i centrala Helsingfors är avgörande i synnerhet för äldre, säger Åsa. – Men lika illa är det t.ex. för ungdo-

Axxell City hör hemma i centrumÅsa Stenvall-Albjerg är bekymrad. Den bland pensionärerna så populära kursen Att skriva om sitt liv är hotad när Axxell City i augusti 2013 flyt-tar från Georgsgatan till Överby.– Ett chockerande beslut! säger hon.

marna på medielinjerna med tung utrustning att släpa på.

– Jag vill betona att jag ingen-ting har emot Överby, det är en underbar plats. Men inte för oss!

Beslutet är förhastat och illa genomtänkt, anser Åsa Stenvall-Albjerg:

– Det har tagit tre, fyra år att bygga upp brandet Axxell City på G18. Nu spolieras unika miljöer med ett slag precis när vi kan visa upp bredd i utbudet och ett väx-ande intresse för vår utbildning.

– Visst förstår vi sparkraven, men dethär är inte rätt sätt att spara. Och namnet Axxell City blir ett ironiskt skämt.

Växande behovAtt skriva om sitt liv är en väl etablerad kursform som fortsätter i höst med en ny grundkurs, med

uppföljning våren 2013. En ny novellkurs startar i höst. Text på gång är en handledningskurs för skrivare.

I ett samarbete med konst-linjerna och bildkonstnär Malin Åberg håller Åsa kursen Lust att skriva och skapa, där man förenar ord och bild.

– En ny spännande form är en skrivarkurs i fantasy med Maria Turtschaninoff. Vi har elever mel-lan 13 och 67 år, berättar Åsa.

Åsa Stenvall-Albjerg startade 1996 sina skrivakurser på Finns i Köklax. 1999 flyttade skolan till Helsingfors och blev Cityfolkhög-skolan. För fyra år sedan fick den namnet Axxell City.

– I dag är tyvärr hela folkbild-ningsrörelsen i motvind, resurserna minskar och alla kämpar på, säger Åsa. – Samtidigt tyder allt på ett

Såhär glad är Åsa Stenvall-Albjerg inte i dag. Hon upplever Axxell Citys flyttning till Överby som ett dråpslag mot verksam-heten.

växande behov av utbildning som inte mäts med betyg, utan där det ges personlig handledning och eleven får utvecklas i egen takt. Vi borde nu få utvidga och t.ex. skapa

fler workshopar för äldre.Men det måste ske där de äldre

finns.Text och foto

MAJ-BRITT PARO

GOD TID 5/2012 – 25

SUDOKU Lösningen finns på följande sida.

OPTIKER

09-298 1927

Saloviusvägen 3(Kyrkslätts Köpcenter)

BESTÄLLNINGSBUSSAR

6 3 95 18 7

4 2 67 8

3 9 12 5

4 38 7 2

Optisk specialaffär

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Hedra minnet av din kära.Genom att använda Can-cerstiftelsens adresser eller genom en minnesgåva stöder du inhemsk cancerforskning.

Adresser erhålles från vår butik i Helsingfors (Lilla Robertsgatan 9) och från tex. olika varuhus och bokhandlar.

Kontakta oss:tel. (09) 1353 3256lahjoitukset@cancer.fiwww.cancer.fi

Tryggare kan ingen vara

kyrkligt arbete − ta kontakt.

Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75Mannerheimvägen 16 A 9, 00100 Helsingfors

CHARTERBUS

R. LundströmTel. 09-221 4471 www.lundstrom.fiTuristbussar 16-50 pers.

BeställningstrafikAb J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisatel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

Tfn: 0424 2801Fax: 019-241 2044Trollbergsvägen 15,

10650 EKENÄSmagnus.lind@magnusbusstaxi.fi

Tag kontakt, vi kör bl.a.* dagsutflykter* teaterresor

* utlandsresor

Varje kväll

kl. 20-24!

evangelisk-lutherska församlingar

Vill du prata?

JURISTBYRÅBERNDT HOLMSTRÖM

Tidsbeställning:0440 471 235Centralgatan 86-88, 10300 Karis

JURIDISKA TJÄNSTER

Högskolestiftelsen i Österbotten mottarDONATIONER OCH TESTAMENTENför sitt arbete att stöda svensk högskoleverksamhet i Österbotten.Hjälp vid uppgörande av testamenten och donationsbrev.Tag kontakt med VD Håkan Anttila,tel. 0500-362 348 Vasaesplanaden 16, Vasa

Kb Ollas Bokföring Ky

tel. 040-754 3171

Taxi SpetssonInvataxi / 1+8pers.

0400-490681

www.varuboden-osla.fi

Kyrkslätts pensionärer rf och Norra Kyrkslätts Pensionärsförening rf

inbjuder alla pensionärsföreningar inom SPF Västnyland till

Sommarfest

torsdagen den 16 augusti 2012 kl. 13.00–18.00i Långvik Congress Hotel

Program: Hälsning- och festtal, allsång,sång, musik och dans

Matservering från buffetbord, kaffeservering.

Deltagaravgift 25 euro

Välkommen!

Wiik Kylservice Ab

Lovisatel. 040-531 4679

Finlands Seniordansförbund r.f. i samarbete med AVH seniordansklubb och SSC

PROVA PÅ SENIORDANSTisdagen den 28 augusti 2012 kl. 16.00–17.45 och 18.00–20.15på Arbetets Vänner, Annegatan 26, Helsingfors

Seniordansen är en glad motionsform för alla åldrar. Varje dans har sin egen koreografi, steg och turer upprepas under dansens gång. Vi dansar i ring, på rad och tillsammans.

Du är välkommen ensam, man eller kvinna, ung eller gammal. Kom som du är! Ingen särskild klädsel behövs, bara bekväma skor.

Kursledare är Gun Svenlin, verksamhetsledare för Finlands Seniordansförbund r.f.

Varannan tisdag med start den 29 maj mellan klockan 12 och 14 ordnas seniordans på AV, Annega-tan 26. Inge Blomander efterlyser också dansledare som vill delta och leda någon dans. De följande datumen för seniordanserna är 12 och 26 juni samt 10 och 24 juli.

Den 28 augusti mellan klockan 15 och 20 har nybörjare sin chans

att testa lust och anlag för senior-dans på kursen Prova på senior-dans. Också den sker på AV på Annegatan.

Arrangör är Arbetets Vänner Huvudföreningen AVH i samar-bete med Finlands Seniordans-förbund FSDF. Kontakta Inge Blomander, tfn 040-7049305, e-post inge.blomander@gmail.com

Seniordans som sommarnöje

26 – GOD TID 5/2012

”Väl är här storstadssmått i allt,privat liksom offentligt,och livet borde liksom ånnog muddras upp ordentligt.”

Hjalmar Procopé 1924

Diktfragmentet är hämtad ur Hjalmar Procopés diktsvit Gamla Borgå, tillägnad Ville Vallgen, som ingår i hans lyriksam-ling Diktarhemmet. Skalden var den första beboaren i Diktarhemmet där Christer Kihlman numera residerar.

Nästan nittio år har gått sedan raderna skrevs. Huruvida de är relevanta i dag som är lämnar jag åt läsarnas bedömning medan jag vandrar i Gamla stan.

En tvärhand hög pojke i gul skjorta blåser såpbubblor vid foten av Borgbacken där han i vintras åkte pulka för att landa mitt i snödrivorna. Nu är det sommar och maskrosorna lyser gula medan såpbubb-lorna skimrar i alla regnbågens färger för att sedan upplösas i tomma intet. I huset intill bor en man som är född på Stor-furstendömets tid. Han har också lekt på Borgbacken. Han minns de stora båtarna vid hans hemstrand intill Flugutorget och Backmans bastu och tvättstuga och gum-morna som med stelfrusna fingrar sköljde tvätt i Maren.

Pojken med såpbubblorna följer med på vandringen med en vilsegången katt i hälarna på sig. Vid Vävaregränd har en trotsig maskros slagit ut i blom mitt bland kullerstenarna. Klassisk musik hörs från det

som i tiderna var Runar Nyholms gård vid Vävaregränd. Nu är det Aarne Koskimies och hans hustru Marjukkas tusculum. Det är Aarne som trakterar pianot Någon har försett gatuskylten, vid Ågatan på bröderna Tiittulas gård (tidigare Lindbloms gård inrymmande tvättstuga, bastu och mangel) med prefixet T. På andra sidan har Janne Smidstlund hängt upp en cykel vid sitt staket med prislappen 30 euro.

Gamla bron har sett seklerna komma och gå. Hur var det inte på 1700-talet då par-tigängaren Stefan Löfving kämpade mot ryssarna och i stridens hetta förlorade sitt öra. Det finns de som fortfarande letar efter örat.

Vid caféet som i turistbroschyrerna mark-nadsförs som en oas med kvällssol sitter inte bara turister utan även stamgästerna Raija och Kalle Ahlsved och Martin Nybergh.

Tankarna går osökt till en svunnen tid då Ivan Wallensköld-Rotkirch i sin känn-skapa gula oljerock rökande på sin pipa tillsammans med Ralph Flodman hörde till gatubilden vid ett annat café vid Gamla rådhustorget. Nu vilar de bägge under myllan på Näsebackens begravningsplats. – Vänta mig långt borta, där inga vägar är, dit ska jag komma när jag vandrat här. Texten på Ivan Wallensköld-Rotkirchs grav är som en besvärjelse.

Glada skratt hörs på Gamla Rådhustorget. Det är en grupp från Borgå Turistguider på väg att under Maarit Järvinens ledning

bekanta sig med reparationerna av Frysarns gård vid Ågatan. Få vet att hans riktiga namn var Harry Gustafsson och att han redan som åttaåring vid en stallyktas sken från klockan sex på kvällen fram till två på natten hjälpte sin pappa med korvförsälj-ningen på Borgå torg för att sedan pallra sig iväg till skolan som började klockan åtta. – Det var inget pjåskande med barn på den tiden, brukade Frysarn säga. Han hade räknat med att sälja korv med sin världsberömda senap gjort på ett hemligt recep från det ryska hovet som Frysarns far hade köpt av en ”påsaryss” i Terijoki. Frysarn gick ur tiden i juli för två år sedan. Nu är han en legend.

Och legender är också de som har bott i hans grannskap. De är Ulla Möl-lersvärd som bodde i det numera blå huset där Anja Kortejärvi i dag har sin antikhandel. Ulla Möllersvärd förknippas med kejsaren Alexander I och lantdagen i Borgå 1809. I Rådhuset, uppfört efter den förödande eldsvådan i Borgå 1760, sammanträdde adeln och borgerskapet under lantdagen som hade sammankallats av den ryska generalguvernören Göran Magnus Sprengtporten som var född på Gammelbacka gård. De 135 lantdagsmän-nen representerade de fyra stånden som utöver adeln och borgerskapet bestod av prästerskapet och bönderna. Lantdagen i all sin prakt och historiska betydelse återupplivades för tre år sedan då 200-års minnet firades med ”Borgåmått”.

Andra betydande personer som har bott

och verkat vid Rådhustorget är hävda-tecknaren Adolf Neovius, runosångerskan Larin Paraske, konstnären Ville Vallgren och turismens ”grand-old” man Georg Christiernin som vid fyllda 90 år debute-rade med boken Alltid i farten.

I dag bor undervisningsrådet Lars Ny-ström i den möllersvärdska gården. Han är före detta intendent för Johan Ludvig Runebergs hem och Walter Runebergs skulptursamling och rektor för Borgå lyceum. Under de senaste åren har han ägnat sig åt att skriva om J.L.Runeberg och Walter Runeberg. Trubaduren Bosse Träskelin som har förgyllt och förgyller mången pensionärssammankomst med sång och musik bor i samma lägenhet där Georg Christiernin har bott med sin dot-ter Ulla. Vad skulle inte väggarna ha att förtälja om de kunde tala?

Här slutar vandringen. Pojken med såp-bubblorna har försvunnit. Försvunnit har även jag i gränderna i Gamla stan.

BENITA AHLNÄS

SUDOKULÖSNING4 6 2 8 7 3 9 5 1

5 9 7 1 6 2 3 8 4

8 3 1 9 4 5 2 6 7

1 4 5 2 8 7 6 3 9

7 2 9 3 1 6 5 4 8

6 8 3 4 5 9 7 1 2

2 7 4 6 3 8 1 9 5

9 1 6 5 2 4 8 7 3

3 5 8 7 9 1 4 2 6

På vandring i Gamla stan i Borgå

Skribenten är frilans-

journalist och auktoriserad turistguide i

Borgå.Foto MARIA W.

BOSTRÖM

Bli vän med vännerna!

Medlemskapet kostar 10 euro. För avgiften får du kulturtidningen Svenskbygden och föreningens uppskattade årsbok SFV-kalendern. (extra förmån just nu: en bok ur vår publikationsserie)

Surfa över till www.sfv.fi eller ring 09-6844 570.

Du hittar oss också på Facebook, Twitter och YouTube.

Stöd det finlandssvenska bildningsarbetet!

SFV tar emot donationer och testamenten och ger

avgiftsfritt sakkunnig hjälp.

Närmare information ger SFV:s kansli,

tel 09-6844 570.

www.sfv.fi

Svenska folkskolans vänner är en opolitisk, mångsidig och livskraftig förening med cirka tiotusen medlemmar. SFV är aktör inom utbildningssektorn, äger förlag och kulturhus, ger ut egna publikationer och entusiasmerar och stöder personer med priser och medaljer.

Menuetter i sommarnattenoch en bra bok i hängmattan

Upptäck Svenska litteratursäll-skapets bok- och skivutgivning, folkmusik och facklitteratur i ett brett urval.

Läs mer om SLS på www.sls.fi.

sofia häggman

Georg August Wallins Egypten

1843–1845

fil.dr sofia häggman är historiker och egyptolog vid Medelhavsmuseet i Stockholm. Hon bor sedan många år periodvis i Egypten, där hon ägnar sig åt kulturarvsprojekt och dadel-odling. Hennes forskningsintresse är människor och samhälle i Egypten, i såväl faraonsk som modern tid. Hon har tidigare skrivit om försörjning-en av gravarbetarna i Konungarnas dal i boken Directing Deir el-Medina – The External Administration of the Necropolis.

Georg August Wallins Egypten 1843–1845

svensk a litter atursällsk apet i finlandatlantis

ALLDELES HEMLIKT

G eorg august wallin (1811–1852) var en av Finlands mest framstå-ende upptäcktsresande och vetenskapsmän i mitten av 1800- talet. I december 1843 anlände han till Alexandria i Egypten. Året därpå

bosatte han sig i Kairo. Han reste under de följande åren runt i Nildeltat och uppför Nilen. Under sina resor och sin tid i Kairo beskrev och kommen-terade han ett land som var totalt obekant i hans hemland.

Åländskfödde Wallin, som egentligen var fi lolog, hade en skarp etno-grafi sk blick och var en uppmärksam lyssnare. Han intresserade sig för de människor han mötte, uppträdde som muslim, lärde sig tala en fl ytande arabiska och skrev troget både dagbok och brev under sin tid i Egypten. Därför har vi idag möjlighet att följa den rastlöse och ständigt nyfi kne Wal-lin på hans resor.

Det har egyptologen och historikern Sofi a Häggman gjort. Hundrafem-tio år efter Wallin reste hon i hans fotspår från Alexandrias gränder och Kai ros karavanserajer till byarna och fornlämningarna på den egyptiska lands bygden.

Boken innehåller ett unikt bildmaterial. Österrikaren Hubert Sattler seglade på Nilen tillsammans med Wallin och dokumenterade i skisser och målningar det Wallin beskrev i sina dagböcker. Sattlers teckningar komp-let teras av Sofi a Häggmans fotografi er från de platser som Wallin såg och som i många fall fortfarande kan kännas igen på hans beskrivningar.

sofia häggman

ALLDELES HEMLIKT

sls | 758atlantis

foto abu hagar

svensk a litteratursällsk apet i finland | www.sls.fi isbn 978-951-583-231-3issn 0039-68423132385159879

atlantis www.atlantisbok.se isbn 978-91-7353-525-0

F i n l a n d s s v e n s k F o l k m u s i k 6Jeppo spelmän

1. Jeposmetton (1’50) 2. Kengo-Antas vals (2’05) 3. Oravaismenuetten (1’33)

4. Har du na pinnar i gröitin (1’45) 5. Kiback-Ellas vals (1’35) 6. Viktors schottis (1’13)

7. Ta in hiid in fiol (2’04) 8. Skålpolska (1’17) 9. Polka (1’28) 10. Menuett (1’18)

11. Broändas Karl-Johans vals (2’30) 12. Vandringsman (1’43) 13. Kengo-Antas

menuett (1’57) 14. Brännvinspolska (1’40) 15. Gästbåds annandagsmenuett (2’08)

16. Grannas bastun (1’10) 17. Menuett (0’58) 18. Sparven lilla (0’46) 19. Ta in hiid

in fiol (0’59) 20. Trind som in råovo (0’43) 21. Viktors vals (1’16) 22. Anna-Sofias

brudmenuett (1’29) 23. Supanpolska (1’06) 24. Viktors polka (0’54) 25. Polka (1’30)

lRlP 153 svenska litteratursällskapet i Finland 2011

all rights reserved

Skriv i höst!Under hösten ordnar Axxell City följande skrivarkurser på G18 i hjärtat av Helsingfors. Att skriva om sitt liv, samarbetskurs med SPF.Kursträffar 17–18.9, 15–16.10, 12–13.11 och 10–11.12 (må–tis)

Lust att skriva och skapa, kortkurs i samarbete med SPF.Kursträffar 25–26.10 och 22-23.11 (to–fre)

Skriva noveller, en skriv-, läs- och reskurs.Kursträffar 6–7.9, 4–5.10, 1–2.11 och 29–30.11 (to–fre)

Text på gång, handledningskursKursträffar 24–25.9 och 3–4.12 (må–tis)

Kursledare: Åsa Stenvall-Albjerg

Tillgång till dator och e-post är nödvändigt.Ansökan görs på www.axxell.fi/city. För närmare information kontakta kursledaren, e-post: asa.stenvall-albjerg@axxell.fi, tfn 0290 017722.

GOD TID 5/2012 – 27

Vinnare i krysset i nr 4/2012Kurt Björkman, HindhårGöran Björkskog, EkenäsBerit Ekman, BennäsHarald Fors, JakobstadGunilla Winberg, Ekenäs

Vi fick in 189 krysslösningar, grattis till alla fem vinnare.

Lösningen postas till God Tids redaktion senast den 17 augusti 2012. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelan-den i samma kuvert som krysset.

Namn: ......................................................................

Adress: .....................................................................

..................................................................................

E L T A X A N A R O RD E N D E R A L E D EA G A R Y R H E T E NE E V A T O C K A O

Ö R S O P P S A L A SS O R S A V O N

T E R O S E N R A M AI D A I S E R E A RV A L S T J Ä R A SI S K A N A T O K R

E R S D E S A R M E R AV I S I T E R A V A RA H A Å T A R E S T

I S B N L A B I OT A N D D A Y A N D K

N U U D D S E R Ö SN R M O N S T O D S E D A N E NA F E R A A S K A V R A K A D E

A N K A R L I N AK I S O M T Y T T

B R A U T D Ö RO L O V S M Ä S S AK A N O T T O A

T A L M I TK S I B L U S E NF O L K B Å T S YI N G R E S S M M

Ö

28 – GOD TID 5/2012

GOD TID utkommer nästa gång den 31 augusti. Material till nummer 6/2012 bör finnas på redaktionen senast den 17 augusti. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

Utgivningstidtabell för resten av 2012

Utgivningsdag DeadlineNr 6 31 augusti 17 augustiNr 7 5 oktober 21 septemberNr 8 9 november 26 oktoberNr 9 14 december 30 november

Besvikelsernas tragikDe flesta människor förefaller att vara alltför kri-tiska mot vad de i själva verket kan, vad de vill, vad de gör och vad de är. Hur många darrar inte på manschetten exempelvis inför perspektivet att gå upp i en talarstol och hålla ett anförande, kort eller ännu kortare. Rampfebern är enorm.

Jag har väl med åren fått endel rutin på den här punkten, men gudarna ska veta (fast många inte tror det) att jag inte ens ännu under studieåren skulle ha ställt mej upp och sagt något till någon publik, stor eller liten. Dagens barnstjärnor och politiska ungtuppar är produkter av en senare tid.

Vad jag vill ha sagt är att det är viktigt att lära sig inse sitt värde och sin betydelse. Men sedan kan allt självfallet också gå till överdrift. Självmed-vetenheten måste också ha sina gränser. Följande steg heter nämligen i värsta fall storhetsvansinne.

När jag satte mej ner för att skriva den här texten hade vi redan kommit en bit in i den del av våren, då en svit av sk. säsonger avslutas. Inte minst inom idrotten är det finaldags i ett otal kategorier och så kulminerar ju också tingeltangelmarknaden i form av de sk. eurovisorna. För att inte tala om mycket annat.

Men till saken, självförtroendet. Finlands duktiga hockeylirare vann världsmästerskapet. I fjol, i Bra-tislava, alltså år 2011. För finländsk idrottspublik betydde det att Finland kommer att vinna också nu! Egentligen fanns det ingenting i sak som tydde på ett förnyat guld, men upphetsningen bara stegrades, det var Finland som var störst och bäst fast det blev stryk av både den ena och den andra ju längre det led.

Det blev inte guld. Nationalhysterin gick inte i uppfyllelse. Det blev en fjärde plats. Och i arenan satt alla som hade hade klätt sig i landslagsskjortor och betalat sig sjuka till ockerpris och grät! Det var fråga om ett slags självöverskattningens tragik.

En sorts finlandssvensk motsvarighet fick vi uppleva i samband med eurovisionslåtarna. Det var fint gjort av en ung flicka från Sjundeå att vinna den finländska uttagningen med en sång som hennes bror egentligen hade skrivit som en hyllning till deras mamma.

Men sedan kom detta spektakel i och kring det egentliga evenemanget i Baku. Ett utfattigt land har satsat allt på detta gyckel. Staber av folk från hela världen hade åkt till platsen för det hela, tv-människor, musikfolk, journalister och tjocka släkten. Alla hejade och hoppades och trodde.

Finland hade ju inga förutsättningar att vinna nu heller. Men stämningen jagades igen upp via alla medier. Vår flicka skulle åtminstone komma med i finalen! Men vår flicka kom inte till finalen. Det blev 3 minuter i röd kalufs och en grön fläk-tande klänning. Och sedan var det hela förbi. Det var besvikelsernas tragik i en ny version.

Varför måste det föras sånt hysteriskt liv om allt på förhand? Tänk om överspel och efterföljande besvikelser någon gång kunde förvandlas till sansade förväntningar och en glad överraskning!

P-H. NyMAN

PEHÅ I BACKSPEGELNSeniorernas FavoritVilstolen “Assens” Funktion Glid

bredd 74 cmdjup 70 cmhöjd 107 cmpris från 606€

Välkommen och

provsitta

Mångsidiga banktjänster Omfattande

fastighets-förmedlingProfessionella

försäkrinstjänster

Boka tid för

uppdatering av din ekonomi

Ser en människa i varje kund.

välkommen till aktiaBoka tid på tfn 0800 0 2470.www.aktia.fi

Det är viktigt att lära sig inse sitt värde och sin betydelse. Men sedan kan allt självfallet också gå till överdrift.

KanslistängtSPF:s kanslier i Helsingfors, Vasa och Åbo är stängda i juli. Förbundet önskar alla en riktigt skön sommar!