global asset allocation strategy 2017 – vinna eller …...december även om ett nej skulle vara...

Global Asset Allocation Strategy2017 – Vinna eller försvinna?

Asset AllocationDecember 2016

2017 – vinna eller försvinna?

• Vi behåller övervikten i aktier då vi anser att de har överhanden in i det nya året. Osäkerhet kring den politiska scenen kvarstår, positiva fundamenta talar ändå för fortsatt potential i aktier trots perioder med ökad volatilitet.

• Den globala tillväxten blir fastare och vinsterna vänder upp in i tillväxtläge. Risker efter ett långt aktierally finns där, kanske särskilt politiskt, men till och med Trump som president har mottagits positivt av marknaden.

• Feds åtstramande policy sätter viss press uppåt på räntorna och håller investerarna nervösa. Kraftigt stigande räntor ser vi dock inte som vårt huvudscenario, och aktier klarar högre räntor så länge de baseras på bättre ekonomisk data.

Behåll övervikt i aktier. Neutral mellan regionerna. Inom långa

räntor, övervikta tillväxtmarknadsobligationer.

Källa: Thomson Reuters

2

-505

1015202530354045

Totalavkastning i SEK, %

2016 – fin avkastning i de flesta marknader

Vinnare – Råvarurelaterade regioner och USA/AsienFörlorare – Europa-relaterade investeringar


3

200719921987 20121984 2010

2015 1978 20062011 1956 2016 1988 19992005 1948 2014 1986 19961994 1947 2004 1979 1983 2013

2001 2000 1970 1916 1993 1972 1982 2009 19971973 1977 1990 1960 1912 1971 1964 1976 2003 19911966 1969 1981 1923 1911 1968 1952 1967 1998 19891957 1962 1953 1902 1906 1965 1949 1963 1961 19851941 1946 1939 1896 1899 1959 1944 1951 1943 19801940 1932 1934 1895 1892 1926 1909 1942 1925 1955 1995

1974 1903 1929 1914 1894 1889 1921 1905 1919 1924 1950 19751930 1890 1913 1887 1888 1881 1886 1901 1898 1922 1938 1945 1958

2008 1917 1920 1884 1910 1883 1882 1874 1878 1900 1891 1918 1936 1927 1928 1935 19541931 1937 1907 2002 1893 1876 1873 1877 1875 1871 1872 1897 1880 1885 1904 1915 1908 1879 19331873

-40%

-45%

-35%

-40%

-30%

-35%

-25%

-30%

-20%

-25%

-15%

-20%

-10%

-15%

-5%

-10%

-0%

-5%

+0%

+5%

+5%

+10%

+10%

+15%

+15%

+20%

+20%

+25%

+25%

+30%

+30%

+35%

+35%

+40%

+40%

+45%

+45%

+50%

+50%

+55%

Total return (USD)

2016 – ännu ett bra år för aktier trots allt

S&P500 totalavkastning sedan 1871

Källa: Thomson Reuters/Nordea

2016 fram till 28 nov

4

Heta ämnen 2017?

• Det sista steget i konjunkturcykeln? Efter en av de längsta, och långsammaste,cyklerna i historien kommer 2017 vara punkten då vi går in i slutfasen där bolagenökar investeringarna och inflationen stiger. Aktier går bättre än både krediteroch statsobligationer.

• Centralbankerna lämnar ”all in”-policyn? Fed höjer ett flertal gånger medan inflationsriskerna ökar från flera håll i USA. ECB måste överväga när det är dags att avsluta QE-programmet. EUR/USD förblir volatil när förväntningarna på centralbankerna trycker valutorna upp och ned. Valutorna påverkar tydligt aktieavkastningen.

• Vinsterna på spåret för det bästa utfallet på fem å r? Energisektorn lämnar en två-årig vinstrecession och leder de sammantagna vinsterna 5-7 % högre. Marginalernavisar äntligen tecken på liv i Europa medan potentialen är lägre i USA på grund avstigande löner på en ansträngd arbetsmarknad.

• Politik, politik, politik: en räcka val i Europa tillsammans med starten på Brexit hämmar förtroendet för euron. Europeisk politik har mer ned- än uppsida trots redan skeptiska investerare. På detta kan Trump, och även maktskiftet i Kina, blir drivkrafter i båda riktningarna. En fortsatt euro-kris, protektionism från USA och en kinesisk boom/bust är uppenbara teman; utmaningar geopolitiskt saknas inte heller.

5

Boom, bust eller basscenario under 2017?

• Basscenariot: den modesta tillväxten fortsätter och stödet från centralbankerna avtar. Politiska risker dämpar entusiasmen men vinsterna växer med 5-7%. Inflationen stiger på högre råvarupriser och löner. Något högre räntor äter upp avkastningen i obligationer medan aktier kan avkasta 5-10%.

• Boomscenariot: bolagen ökar investeringarna och konsumtionen lyfter med högre löner. Tillväxtaccelerationen medger tvåsiffrig vinsttillväxt och aktier stiger kraftigt. Högre inflation ger multipla räntehöjningar från Fed vilket ger negativ avkastning i de flesta ränteslag.

• Bustscenariot: Trump driver igenom skyhöga tariffer och startar ett handelskrig, hög inflation och slutligen recession. Vinsterna följer med ned och aktier kraschar. Statsobligationer det enda tillgångsslag som ger positiv avkastning.

Utsikter för aktier kommande 12 månader

Utsikter för europeiska räntor kommande 12 månader



6

Det sista steget i investeringscykeln?

Aktiers och krediters utveckling i olika faser av k onjunkturcykeln

Återhämtning (2H08-1H09) Uppsving (2H09-2016)

Krediter bättre än aktier Både aktier och krediter stiger

Låg tillväxt Hög tillväxt

Nedgång (2H07-1H08) Expansion (2017-?)

Både aktier och krediter faller Aktier över krediter

Belåningsgraden sjunker

Belåningsgraden ökar

Balansräkningarna återställs.Skuldminskning, fokus på överlevnadoch ett positivt kassaflöde.En ny ”bull”-marknad på gång.

Bättre vinster, antalet M&A-affärer börjar att öka.Centralbankerna börjar dra tillbaka stimulanserna

Recession. Bolagen kämpar med attta ned belåningsgraden på fallandeintäkter och sjunkande tillgångsvärden.Fortsatt "bear”-marknad i krediter.Aktier dras med.

Bolagens marginaler toppar, belåningenökar, kassaflödena minskar, volatilitetenstiger. M&A-affärerna allt mer spekulativa.

"Bear”-marknad startar i krediter, i aktierär det fortsatt en "bull”-marknad.

Aktie- och kredit-klockan

2 3

41

7

Var är vi i konjunkturcykeln?Stora regionala skillnader, men globalt mellan åter hämtning och expansion

Källa: Nordea ISA

2016 2015

Faktor Återhämtning Uppsving Expansion Nedgång

Ekonomisk tillväxt Svag/förbättras Svag/försämras

Kredittillväxt Svag Faller

Penningpolitik Stramas åt Lätt

Inflation Låg/stabiliseras Hög/stiger Modest/faller

RäntekurvanFlat/

inverterad Blir brantare

VärderingUnder snittet/

stigerRunt snittet/

stigerUnder snittet/

faller

FundamentaVinster upp/belåning ned

Vinster upp/belåning ned

Vinster ned/belåning upp

Krediter vs. aktier Krediter Krediter och aktier ned

VolatilitetÖver snittet/

fallerÖver snittet/

stiger

Modest/förbättras

Stark/Planar ut

Hög

Lätt Börjar stramas åt

Modest/stiger

Brant Planar ut

Över snittet/stiger

Vinster upp/belåning upp

Krediter och aktier upp

Aktier

Under snittet/stiger

Under snittet/stabil

Accelererar

8

Är vi på väg mot recession 2017?

• Nej, det är vi inte. Den globala ekonomin förblir i ett ”muddle through”-scenario med låg tillväxt, som kan öka något på kort sikt. Ökande investeringar, mer expansiv finanspolitik och en stadig konsumtion stödjer de ekonomiska utsikterna.

• Makrosiffrorna från speciellt de utvecklade länderna har fortsatt att slå förväntningarna, lett av Europa.

• Längre ut har dock riskerna för ett boom-bust-scenario ökat. Den troliga källan är USA om Trumps ekonomiska politik överhettar ekonomin. Vi ser ändå att den risken är relativt liten.

• Tillväxtländerna fortsätter att förbättras men risken för handelsbarriärer och högre räntor i USA tynger. Riskerna mot återhämtningen är således högre här fram till vi får mer klarhet i den globala handelspolitiken.

Bolagen signalerar en bättre ekonomi


9

Hur ser de ekonomiska utsikterna ut runt om i värld en?

• Förbättras , stöd från kommande finanspolitik.

• Risk för ökad inflation och än högre räntor.

• Förbättras på högre råvarupriser, Brasilien fortsatt i recession.

• Mexiko drabbas hårdast om Trump följer upp sina löften om handelsbarriärer.

• Förbättras på stigande råvarupriser, men tillväxten fortsatt låg.

• Bättre än förväntat och över potentialen, stöd från penningpolitiken.

• Politiska risker stör.

• Trög tillväxt med reformarbetet på lågvarv. Ändå bättre än förväntat.

• Svagare yen ger stöd.

• Högre tillväxt med stöd av skattereformer.

• Kortsiktiga risker på starkare dollar och kontantreformen.

• 2016 stabilt, tillväxten bromsar dock framgent.

• Risker i bostadmarknaden och höga skuldnivåer.

10

Vad för Trumps presidentskap med sig?

• Åsikterna om Trump är många, liksom spekulationerna kring den politik han väntas föra. Hittills ser markanden högre tillväxt och inflation, och de amerikanska räntorna samt inflationsförväntningarna har stigit kraftigt sedan valet.

• Trumps agenda är fiskalt expansiv, men riskerna för handelskrig är också en del av paketet. Exakt hur de två kommer att spela ut är okänt då inga skarpa förslag ligger på bordet än. Större klarhet kommer efter den 20 januari, då han installeras som president.

• Dock, räntorna i USA är bara på de nivåer som rådde i början av 2016, och med potentiellt högre tillväxt kan både räntor och inflationsförväntningar stiga ytterligare. Vi ser hursomhelst inte en lika kraftig rörelse som den under november.

• På medellång sikt är vår syn att politiken måste bli konkret. På kort sikt drivs marknaderna snarare av spekulation än fakta kring Trump.

Marknadens dom: Trump är positiv för tillväxten


11

Är valen i Europa ett hot eller bara brus?

• Marknaden är något mindre uppspelt inför den italienska folkomröstningen den 4 december även om ett Nej skulle vara ännu en spik i ”etablissemangskistan”. Till viss del är det dock redan prissatt då spreaden mellan Italien och Tyskland stigit ordentligt inför valet.

• Ett Nej kan komplicera den politiska bilden inför 2017. Flera högprofilerade val ska hållas med populister långt fram. Både EU och euron kommer under press om de är framgångs-rika. På detta ska Brexitförhandlingarnastarta. Tillsammans riskerar de att kullkasta de ganska hyggliga utsikterna Europa har efter flera år med besvikelser.

• Sentimentet mot Europa har därför en slagsida mot det negativa in i 2017. Det finns ändå en uppsida om populisterna misslyckas och etablissemanget tar krafterna bakom på allvar och börjar reformera.

Marknaden ser potentiellt trubbel i Italien


Folkomröstningar och ValDec 2016 Folkomröstning, ItalienMar 2017 Allmänna val, NederländernaApr 2017 Presidentval, FrankrikeSep 2017 Federalt val, Tyskland

12

Kommer centralbankernas åtstramningar att krascha p artyt?

• Centralbankernas extremt expansiva politik har givit ett starkt stöd åt aktier sedan finanskrisen. Styrräntorna har sänkts under noll och kvantitativa lättnader har drivit ned långräntorna. Nu divergerar centralbankerna vilket gör investerarna förvirrade. Hur långt kan divergensen gå?

• I USA höjer Fed räntan vilket skapar oro. Aktier brukar dock falla först i slutet av cykeln då räntan höjs på grund av överhettning. Nuvarande höjningar sker i huvudsak på en bättre ekonomi och borde därmed inte utgöra ett hot mot aktier.

• Andra centralbanker, ledda av ECB och BoJ, fortsätter att stimulera med öppna spjäll för närvarande. Också i tillväxtländerna är politiken expansiv. Generellt är därför den globala penningpolitiken stödjande för aktier.

Centralbankerna divergerar

Stigande styrräntor har inte inneburit slutet för a ktier



13

Är den 35-åriga ”bull”-marknaden i räntor över?

• Räntorna har fallit till rekordnivåer på senare år på låg inflation, modest tillväxt och en extrem penningpolitik. Botten verkar i nuläget vara bakom oss då inflationstendenserna ser ut att öka.

• Räntorna har redan stigit något och trycket på än högre räntor finns där. Trumpsekonomiska politik är inflationistisk (expansiv finanspolitik, handelshinder) vilket fått inflationsförväntningarna att stiga. Kraften i rörelsen är ändå begränsad då ekonomin fortfarande är känslig för stigande räntor.

• På andra håll i världen är trycket uppåt på räntorna begränsat. Högre nivåer i USA kan dra upp räntorna på andra håll men fortsatt expansiv penningpolitik begränsar rörelsen. Generellt kommer avkastningen från mer säkra obligationer att i bästa fall vara modest kommande år.

Räntorna fortsatt låga trots uppgången på sistone


14

Finns det mer utrymme för krediter att prestera?

• Kreditmarknaderna har haft ett enormt rally sedan finanskrisen. Fallande räntor och kreditspreadar har drivit utvecklingen.

• Vi anser att den bästa avkastningen är bakom oss och att avkastningen framöver kommer att vara betydligt mer modest. En lågräntemiljö med viss press uppåt på räntorna och det faktum att vi är sent i kreditcykeln begränsar möjligheterna. Krediter kommer dock troligen att slå statsobligationer, som i första hand är mer av en hedge mot dåliga utfall än en källa till avkastning.

• Speciellt de mest riskfyllda obligationerna erbjuder avkastningsmöjligheter. Tillväxtmarknadsobligationer är vår favorit på hygglig ränta och ekonomier som stabiliseras. Protektionism och en starkare dollar håller dock marknaden volatil. Marknaden för high yield lugnar ned sig med stigande oljepriser och färre konkurser, men i nuläget är vi bekväma med en neutral allokering.

Lägre avkastningspotential över tillgångsslagen


15

Från vinstrecession till tvåsiffrig vinsttillväxt?

• Efter två år med vinstrecession blev tredje kvartalets vinster en vändpunkt för amerikanska bolag. Stigande tillväxt och högre oljepriser. Nästa år följer övriga regioner med och de globala vinsterna vänder tillbaka till tillväxt.

• Även före USA-valet var den globala ekonomin på väg uppåt. Trump kommer att addera till bilden med sänkta skatter och avreglering, vilket kan gynna de amerikanska bolagen.

• De största motvinden härrör från dollarns nyvunna styrka, vilket drabbar exporten. En mer restriktiv handelspolitik från Trumpssida är en ännu okänd risk som kan drabba vinsterna negativt.

• Aggregerat förväntar analytikerna att de globala vinsterna ska växa med 12% under 2017. Det är för optimistiskt enligt oss, men 5-7% vinsttillväxt är möjligt 2017, vilket ger ett stabilt stöd åt aktier.

Vinsterna på uppgång


16

Är vi i en aktiebubbla?

• Precis som vinsttillväxten har varit frånvarande de sista åren har någon uppvärdering inte heller skett – p/e-talet för globala aktier ligger på samma nivå som i början av året, och i början av 2015. När vinsterna återvänder kommer också uppvärderingen tillbaka på agendan.

• Uppgången i räntorna under hösten gör aktier relativt sett mindre attraktiva, men skillnaden mellan vinstavkastningen och statsräntorna talar fortsatt för tillgångsslaget.

• Väger vi in avsaknaden av mer attraktiva alternativ ser vi inte att värderingen kommer att bli någon central drivkraft under 2017. Värderingen är inte i något bubbelterritorium och har utrymma att öka om vinsterna levererar någorlunda som förväntat.

Aktier är varken billiga eller dyra…

…men relativt extremt låga räntor är valet enkelt



17

Är investerarna redan “all-in”?

• Trots hyggliga makrosiffror och imponerande vinster har riskaptiten i marknaden inte reagerat nämnvärt. Visserligen rekommenderar vissa rådgivare, inklusive vi själva, en övervikt i aktier, men denna hållning är inte legio på marknaden.

• Varken institutionella eller individuella investerare är överdrivet optimistiska kring aktier men negativiteten har inte heller fått fäste. Faktum är att aktieallokeringarna ligger, om än över vattenytan, klart under det historiska snittet. Det ger en hyggligt positiv bakgrund, och marknadsutvecklingen kommer därför att vara styrd av data och till viss del politik.

• Noterbart är dock att globala investerare fortsätter att ha en hög andel kontanter på sidlinjen. Det betyder att när data förbättras och marknaden fortsätter upp kommer rörelsen att förstärkas av mer pengar som vill in.

Investerarnas försiktighet till aktier…

…och höga kontantandelar ger stöd åt aktier när data förbättras



18

Hur är utsikterna för tillväxtmarknadsaktier?

• Utsikterna är sköra men förbättras. Fundamenta var på bättringsvägen inför det amerikanska valet – då osäkerheten återigen tilltog.

• Fundamentalt sett har tillväxtmarknaderna förbättrats under de senaste månaderna. Företagsvinsterna har ökat med draghjälp från stigande råvarupriser och bättre marginaler, makroekonomiska data har rört sig i rätt riktning och penningpolitiken har fortsatt att ge stöd.

• Efter valet ökade däremot riskerna tydligt. Den protektionistiska retoriken var specifikt riktad mot tillväxtmarknader, samtidigt som stigande amerikanska räntor och dollarn satte press på länder med stora underskott i bytesbalansen och höga statsskulder.

• Sammantaget balanseras de bättre fundamentala drivkrafterna av ökade risker. Det motiverar neutral vikt i tillväxtmarknader.

Utvecklade marknader var vinnarna efter valet

Vändningen av vinsttrenden gynnar tillväxtmarknader framöver



19

Not till fördelningen inom Tillväxtmarknader: Neutral allokering motsvaras av 10 % Asien, 3 % Lat inamerika, 2 % Östeuropa. En bred tillväxtmarknadsallokering (exempelvis via en fond) kan nå samma syfte för investerare som inte önskar dela upp innehaven.

Globala aktieportföljen, december 2016

20

Fördelning långa räntor – Defensiv/Försiktig, decemb er 2016

Not till fördelningen inom Långa räntor: Neutral allokering motsvaras av 40 % statsobligatio ner, 40 % företagsobligationer investment grade (hälften Europa, hälften USA), 15 % företagsobligat ioner high yield och 5 % tillväxtmarknadsobligation er (hårdvaluta).

21

Not till fördelningen inom Långa räntor: Neutral allokering motsvaras av 30 % statsobligatio ner, 30 % företagsobligationer investment grade (hälften Europa, hälften USA), 30 % företagsobligat ioner high yield och 10 % tillväxtmarknadsobligatio ner (hårdvaluta).

Fördelning långa räntor – Balanserad/Fokus Tillväxt, dec. 2016

22

Ansvarsreservation

23

global asset allocation strategy 2017 – vinna eller …...december även om ett nej skulle vara...

Documents