GaudeamusNUMMER 3/2011STOCKHOLMS UNIVERSITETSSTUDENTKÅRS TIDNINGÅRGÅNG 87

DAGS ATT VÄLJA Gadden guidar till studentkårsvalet i maj på sidorna 10 –11.

NYHETER: NY (O)ORDNING PÅ SUB STUDENTPROTESTER PÅ ISPLA DÖDSHOT I COLOMBIA FORSKNING: BEGÅVADE BARN SOM VUXNA EXTRA: STREETSTYLE SU”Hos naturvetarna sågs det som lite fult att tänka i termer av pengar medan ekonomerna ofta var ovetande om miljöfrågor.” Eleonora Horn om perspektivkrockar och drivkrafter i månadens porträtt.

With summaries in English

Framtidstro, frihet – och korruption i utbildningssystemet.Gadden besöker Ryssland 20 år efter Sovjet. Sid 20

En ny tid

comviq.secomviq.se

0 kr/min till Comviq- och Tele2-mobiler. Öppningsavgift 69 öre. Prisplanen gäller i 30 dagar, därefter ringer du med prisplanen Bas. För mer info se comviq.se. Comviq marknadsförs av Tele2.

RING FRÅNTENTA-TOAN

FÖR 0 KR/MIN

3/2011 Gaudeamus 3

Kommentar till direKtrepli-Ken det var er lärare som agerade fel (nr 2/2011):

”Man blir stum” Jag undrar var i regelboken det står att det går nio studen-ter på en lärare – detta med anledning av prefektens kom-mentar att ”ord står mot ord”! Nio studenter har fel gentemot en lärare!

Hur ska man kunna sätta nå-got emot ett sådant uttalande?

Man blir stum och det hela förklarar en del juridiska orättvisor som sipprar ut i samhället, för universitetet är väl ändå kanalen till hur sam-hällsordningen så småningom utvecklas. Det vill säga, stu-denterna använder sig utav det de lärt sig på universitetet.

I sakens natur är mätning-ar relativa, kan man då mäta dumhet? Prefekten i det här fallet gör i alla fall det; en lä-rares ord är rättare än nio stu-denters!? Eva BorGstuderande eKonomisK historia

Kommentar till novellen jag tänKer åKa till gävle, sa jag (nr 2/2011):

NovellrecensionBra, fyndig historia utifrån en ganska enkel igenkännings/realistisk tematik. Finns vissa intressanta egna poetiska

toner rent språkligt exem-pelvis hur Martas bullätande beskrivs.

Dramaturgin och uppbyggna-den är bra. Dock känns slutet lite sluttande och platt rent språkligt och vad det gäller att vara innovativ, och lyfter inte helt. Här känns språket lite konstruerat, och har även tidi-gare vissa tendenser att göra det. Bra novell om den bittra ensamma trettioplus-kvinnan som inte kan gå vidare i sitt liv och intressant hypotes att en man måste ingå i ekvationen (Peder eller luggmannen) vilket

känns otroligt provocerande. aNNa

Kommentar till nyheten Kom-muniKation och sena betyg största problemen enligt studenter (nr 2/2011):

Mindre pluggtid Våra betyg har försenats flera gånger då lärare har varit sjuka, vilket är förståeligt. Men, omten-tan är ju fortfarande på samma tid så man får färre dagar att plugga till den. I så fall borde omtentan också skjutas upp!Majja

GaudeamusGaudeamus utges av Stockholms universitets studentkår. Årgång 87. Gaudeamus redaktion är fristående och har till uppgift att granska studentkårens och universitetets verksamhet samt att bevaka studentnyheter. Papperstidningen utkommer 8 ggr/år. Längst bak i tidningen hittar du universitetets och studentkårens informationssidor.

ChEfrEdaktör/aNsvariG utGivarE Amalthea Frantz 08-674 62 49amalthea@sus.su.se

rEportEr/rEdiGErarE Jennie Aquilonius 08-612 03 83jennie.aquilonius@sus.su.se

MEdarBEtarE i dEtta NuMMErtext: Derya Aktas, Emma Andersson, Matilda Andersson, Victor Estby, Moa Greitz, Sophie Heine, Simon Johansson, Pia Karlsson, Charlotte Lind, Moa Mattsson, Lisa Ragvals, Hanna Reinholdsson, Johan Rönnblom, Sara Sharifpour, Awad Smew. foto: Agnes Brynge, Cornelis Rikken. illustration: Chanda Björk, Liv Enqvist, Touba Guerroumi, Emma Hanquist, Helena Strömberg.omslagsbild: Sophie Heine.Grafisk formgivning: Jesper Weithz.

koNtaktpostadress: Box 50006, 104 05 StockholmBesöksadress: Nobelhuset, Frescativägen 14

telefon: 08-674 62 49, 08-612 03 83hemsida: www.gaudeamus.seE-post: gaudeamus@sus.su.se

aNNoNsBokNiNG Tomat: 046-13 74 00

tryckeri: V-TAB, Örebroupplaga: 34 700 ex (TS 2010)Nästa nummer: 26 maj.Material: 2 maj–16 maj.

Nr 3/2011 Intro & Insänt

341 068

sedan årsskiftet ställs inte längre nyinköpta böcker upp efter ämne i universitetsbiblioteket, utan på en egen hylla, ordnade efter inköps-datum. två uppställningssystem kommer alltså att finnas parallellt. Krångligt, tycker vissa studenter. framtiden, svarar biblioteksledningen. läs nyheten på sid 6.

förprogrammerad barnaföderska som har det tufft i karriären. den bilden av ”kvinnan” framträdde i svensk dagspress på interna-tionella kvinnodagen 2010. i sin c-uppsats i retorik har Moa Mattsson med hjälp av begrepp som metaforer och troper undersökt tidningarnas bildspråk. språket kan både reproducera och förändra våra förväntningar på vad en kvinna är, eller bör vara, skriver hon. läs essän på sid 16.

vårEN har slaGit till med full kraft sedan förra numret av Gadden kom ut. På vissa nytagna foton har vi tyckt oss tvungna att beskära bort snöfläckar. Sommaren känns ologiskt mycket närmare än den nyss avslutade vintern.

Den 15 april har passerat – studievalen för i höst ska vara avklarade. Och innan det blir sommar på riktigt ska studentkårsvalet i maj också klaras av. Varje vår varje år är det valår för kåren. Skillnaden mot förr är att väljarbasen krympt. Läs mer på sidorna 10–11.

På campus byts vinterjackor mot vårkläder. Några av dem, precis i skarven mellan snålblåst och sommarsol, har vi fångat på bild på sidorna 18–19. Där fick vi för att vi i förra numret skrev att modereportage hörde till Gad-dens 90-talshistoria. På kultursidorna är det dags för sista delen av artikelserien: 00-talet.

I slutet av maj är vi tillbaka. Då skriver vi om utgången av årets historiska kårval. Och mycket mer, som vanligt.

Vår och val

Ur innehållet: GaudEaMus 3/2011 OPINION S. 3–5 • INRIKES S. 6–11 • uTRIKES S. 12–13 • FORSKNING OCH ESSä S. 14–17 • ExTRA S. 18–19 REPORTAGE S. 20–21 • PORTRäTT S. 22 • KuLTuR S. 24–27 • uNIVERSITETETS SIDOR 28–29 • STuDENTKÅRENS SIDOR 30–31

Insänt

varför får jaG GaudEaMus?Därför att du finns registrerad som student eller doktorand vid Stockholms univer-sitet. Från och med vårterminen 2010 finansieras tidningen delvis av universitetet. Detta regleras i ett avtal mellan universitetet och Stockholms universitets student-kår, och däri ingår även att tidningen ska skickas hem till alla studenter.

varför får jaG iNtE GaudEaMus?Därför att din adress inte har registrerats eller är felaktig/ofullständig. Registrera din rätta adress via Stockholms universitets hemsida under Mitt universitet/Mina studier. ändringen bör utföras minst tre veckor innan tidningens utgivningsdatum. Redaktionen kan inte ta emot och utföra adressändringar.

Behöver ju inte ha med berömmelse att göra, som det står. Man lever bara en gång och folk

känner väl att de vill leva fullt ut! Eller???? ”toBE Kommenterar Kulturessän generation doKu (nr 2/2011) ”TYCKER DU NÅGOT? Skicka dina åsikter till gaudeamus@sus.su.se.

comviq.secomviq.se

0 kr/min till Comviq- och Tele2-mobiler. Öppningsavgift 69 öre. Prisplanen gäller i 30 dagar, därefter ringer du med prisplanen Bas. För mer info se comviq.se. Comviq marknadsförs av Tele2.

RING FRÅNTENTA-TOAN

FÖR 0 KR/MIN

”Kvinnan” – en moder i motvind

stor ändring på biblioteket okänd för studenter

4 Gaudeamus 3/2011

i stoCkholMs uNivErsitEts verksam-hetsplan för 2011–2012 står det att: ”frå-gor som rör tillgänglighet, mottagande och bemötande av människor med oli-ka behov och bakgrund ska ges hög pri-oritet.” Universitet ska vara ett jämställt och jämlikt lärosäte som karaktäriseras av öppenhet. Men strukturen för jämlik-hetsarbetet är otydlig, det saknas resur-ser och arbetet drivs av ett fåtal överbe-lastade handläggare.

aNsvarEt för uNivErsitEtEts likabe-handlingsarbete har till stora delar de-legerats ut på institutionerna, och dessa har enligt Likabehandlingsplanen 2010 ett ansvar att vidta tre aktiva åtgärder som bedöms förebygga diskriminering och trakasserier mot studenter. En aktu-ell uppföljning visar dock att endast 13 av de totalt 59 institutioner som svarade på förfrågan följer dessa riktlinjer.

dE två GruppEr som tidigare hade an-svar för jämlikhetsfrågor på central nivå har nyligen ersatts med Rådet för jäm-ställdhets- och jämlikhetsfrågor. I dags-

läget finns dock fortfarande ingen utar-betad struktur för hur universitetet ska arbeta med dessa frågor. Att vice rektor har fått ordföranderollen i rådet är en signal om att jämlikhetsarbetet har fått ökad prioritet, men det är svårt att se hur jämlikhetsarbetet ska utföras då rå-det helt saknar budget. Det är viktigt att universitetets centrala struktur för jäm-likhetsarbete tydliggörs snarast, att rå-det ges legitimitet att driva jämlikhetsar-betet framåt samt att det görs utrymme i budgeten för att möjliggöra detta.

EN aNNaN dEl av universitetets jämlik-hets- och tillgänglighetsarbete sker ge-nom stöd och service till enskilda stu-denter. På grund av bristfälliga resurser och hög arbetsbelastning ser vi stora problem med den service som studen-ter erbjuds. Vid Studentavdelningen finns endast en tjänst som samordnare av jämlikhetsfrågor mot studenter. När jämlikhetssamordnaren var föräldrale-dig två månader i början av året togs ing-en vikarie in.

ÄvEN för sErviCE till studenter med funktionshinder och Språkservice är läget kritiskt. Medan antalet studenter som söker stöd har ökat har bemanning och resurser inte följt med. Bara mellan år 2009 och år 2010 ökade antalet stu-denter som sökte stöd med omkring 10 procent. Studenter med neuropsykia-triska diagnoser mer än fördubblades bland antalet sökande. ”Vi hinner inte andas mellan studenterna som vi tar emot, det är ett så pressat schema”, sä-ger en av handläggarna på Studentav-delningen. Studenter som vill boka tid för individuellt stöd möts i dag av en tre veckor lång väntetid.

iNforMatioNEN på universitetets webb-sidor riktade till studenter som har be-

hov av extra stöd är otillräcklig och på den engelska sidan till och med felaktig då den hänvisar till fel kontaktperson. Studentkåren har påpekat detta vid ett flertal tillfällen men inget har hänt. Att det finns tillgänglig information handlar om att ge studenterna möjlighet att få det stöd som de har rätt till och behöver för att kunna genomföra sin utbildning.

Vi har stor respekt för de som arbetar på Studentavdelningen och vet att deras ar-bete är mycket uppskattat, men i nuläget behövs förstärkning och läget är akut.

vi sEr följaNdE övergripande föränd-ringar som nödvändiga: Mer riktade re-surser till jämlikhetsarbetet, en förstärk-ning av personalstyrkan samt tydligare strukturer för både det centrala och lo-kala jämlikhetsarbetet.

aNNa GöthNEr

JäMLIKHETSSEKRETERARE

joNas EkluNd

STuDIEMILJÖSEKRETERARE

STOCKHOLMS uNIVERSITETS STuDENTKÅR

dEN första april i år skrev Gaudeamus i sin nättidning en artikel gällande det kommande valet och den valnämnd på Stockholms universitets studentkår, SUS, som administrerar kårvalet. I ar-tikeln som publicerades har en av val-nämndens ledamöter valt att kritisera beslut som tagits av nämnden. Kritiken grundar sig på att besluten som fattats inte tagits överensstämmande med val-ordningen, det dokument som reglerar dels kårvalet och dels valnämndens ar-bete.

Enskilda ledamöter har också anklagats för jäv, eftersom ledamoten i detta fall även är partiombud, vilket är märkligt då fyra av fem ledamöter i val-nämnden är medlemmar i partier och därför också borde anses jäviga. Kåren ska enligt vår mening vara en organisa-

tion som är öppen och lättillgänglig för alla dess medlemmar vilket flera partier under året uttryckt i SUS fullmäktige. Att diskussionen om valnämndens arbete tas upp är välkommet, men att det sker på det här sättet är olyckligt.

valNÄMNdENs arBEtE har under flera år bedrivits under sekretess och man har tidigare litat på ledamöternas integritet att inte diskutera valnämndens frågor med sina egna partier. Det går fritt att spekulera i varför det har sett ut på det-ta sätt, men det har givit ledamöterna i valnämnden möjligheten att förutsätt-ningslöst diskutera alla valnämndens ärenden inom gruppen utan risk för kri-tik från det egna partiet eller någon an-nan. Ytterligare en anledning kan vara att alla partier inte har möjlighet till re-

presentation i valnämnden och det där-för ger en skev informationsspridning mellan partierna utan sekretess.

Nu när frågan kommit upp så upp-muntrar vi till att diskussionen förs vi-dare, men då i sitt rätta forum. Hur val-nämnden ska bedriva sitt arbete och om vi i överhuvudtaget ska ha en valnämnd är något som ska diskuteras brett mellan de som ska representera våra medlem-mar, det vill säga ledamöterna i SUS full-mäktige.

vad GÄllEr dEt enskilda beslut som be-skrivs i artikeln om godkända partire-gistreringar så har vi fullt förtroende för den valnämnd som tillsatts och deras kompetens. Vi tycker att det är självklart att kårpolitiken gynnas av att fler partier ställer upp och att fler blir engagerade,

varför vi tolkar valnämndens beslut som att de värdesätter människors engage-mang och kårpolitikens mångfald fram-för rigida tolkningar.

siMoN rosE

(MISS)NÖJESPARTIET ENVOyS A.L.V.V.

sEBastiaN liNdholM

PARTIOMBuD THE INTERNATIONAL PARTy

Erik arroy

PARTIOMBuD S-STuDENTER

MartiN sahliN

PARTIOMBuD GRÖNA STuDENTER

Elias EfvErGrEN

PARTIOMBuD VäNSTERNS STuDENTFÖRBuND

Debatt & Opinion Gör diN röst hörd

stockholms universitet – funkar det?

”Vi har fullt förtroende för valnämnden”

Kritiskt läge för jämlikhet och tillgänglighet:

Kårvalet:

Som ett led i arbetet för att göra Su till ett öppnare uni-

versitet bjuder Stockholms universi-tets jämlikhetsnätverk och studie-miljönätverk för första gången in till ett gemensamt möte. Temat är tillgänglighet, och huvudfrågan är: Stockholms universitet – funkar det?

Mötet hålls i Glasrummet utanför biblioteket den 9 maj kl 13–16. Alla intresserade är välkomna att dis-kutera såväl fysisk som psykosocial tillgänglighet, i såväl studier som studentliv. Mer information: www.sus.su.se/funkar-det

!

Diskussionsmöte om tillgänglighet

studenterna på stockholms universitet har rätt till ett jämlikt och tillgängligt universitet. därför måste de områdena får mer resurser, menar skribenterna. foto: agnes brynge

3/2011 Gaudeamus 5

dEt Är NEdslåENdE att läsa om hur kvinnan fortfarande presen-teras som i första hand en moder, som dessutom har det tufft i karriären. Det berättar Moa Mattsson om i essän på sidan 16. Hon har undersökt bildspråket som dagspressen använde för att be-skriva kvinnan på internationella kvinnodagen 2010.

Det är inte bara på internationella kvinnodagen som språket reproducerar gamla malätna uppfattningar om kvinnor. Jag har bland annat ofta reagerat på språket i tv- och radiosändningar från oroshärdar. I vart och vartannat inslag rapporteras att inte bara militärer utan även kvinnor och barn skadas eller dödas. Som att det skulle vara värre att kvinnor dör än män. Det luktar åsikter som ”kvinnor är mer sårbara” lång väg. För visst finns det kvinnliga soldater och det dör även civila män som är precis lika skyddslösa som civila kvinnor i krig som förs med vapen, flyg och robotar. Varför inte nöja sig med att konstatera att civila – av alla kön – skadas och dödas?

ModErskapEt, soM fraMtrÄdEr tydligt i Mattssons uppsats, har följt kvinnan likt en fotboja genom historien. Varit anledningen att knyta henne till hemmet, låsa in henne där. Ett tag skulle hon inte läsa på universitetet eftersom blodet behövdes mer i livmo-dern än i hjärnan (förutom att hon var mindre intelligent). Biolo-giska förklaringar av den här typen är skrämmande. Och det är än mer obehagligt att de fortfarande är vanliga.

Alltför många som jag träf-fat på förklarar diverse köns-relaterade beteenden med biologi. Det kan låta ungefär så här: ”Killar är de som rag-gar på krogen eftersom det ligger i deras natur att jaga”. Eller ”Kvinnor är biologiskt sett bättre föräldrar än män.” Samtidigt viftar dessa perso-ner, oftast män, bort genusvetenskaplig forskning med ett ”men det är ju inte riktig forskning”. Sina killar-är-förprogrammerade-att-jaga-argument behöver de dock inte få vetenskapligt bevisade.

dEt fiNNs oCkså en oroväckande tendens att vilja dra fokus till-baka till män när en diskussion ska handla om kvinnor. Ett exem-pel är när SVT:s Debatt skulle handla om att 17 kvinnor dödas av sin partner varje år. En stor del av programtiden togs upp av män som menade att män minsann också dödas. Absolut, det är inte

bra att någon av något kön dödas, men nu var det ett annat våld som togs upp. Ett systematiskt våld som kostar samhället runt 30 miljarder varje år (Socialstyrelsen 2006) och som i värsta fall slutar med en död kvinna.

Moa MattssoN MENar att det är viktigt att diskutera de språkbilder som används om kvinnan just för att vi kan förändra eller repro-ducera världen genom språket. Det är sant. Genom att beskriva världen formar vi den. Medierna har en viktig roll i skapandet och återskapandet av vad en kvinna är. De flesta av oss, även jag själv, är dock barn av vår tid och reproducerar omedvetet de bilder vi har av världen, just för att de är omedvetna. Det vi kan göra är att försöka hålla koll på oss själva och det vi skriver. Vi kan också för-söka bryta oss ur invanda tankemönster och öppna upp för nya perspektiv.

Att korsbefrukta olika synvinklar står även i centrum i kursen Världens eko på universitetet. Läs mer om kvinnan som driver den på sidan 22.

Jennie Aquilonius Reporter/redigerare Gaudeamus

OENsE?Kommentera kröni-kan, skriv till jennie.aquilonius@sus.su.se.

Gör diN röst hörd Debatt & Opinion

”Det kan låta ungefär så här: ’Killar är de som raggar på krogen eftersom det ligger i deras natur att jaga.’”

Språket skapar världen

Men stackars lilla Lundström, ja säg vad ska man tro

om dessa storstadsdjunglernas lagar

som säger att du inte ska ha nånstans att bo,

du säger inte mycket eller klagar,

och flyttar dig när makten så behagar.

Och Andersson och Pettersson, de pluggar och står i

för att de ska försöka att bli lärda.

Men även de kan gripas snart för lösdriveri,

i skolbänkarna sitter de nu tärda

och lär sig om hur lite de är värda.

viCtor EstBy

Ny Gemenskap, en verk-samhet för hemlösa män-niskor i Stockholm, körs ut när Stiftelsen Stock-holms Studentbostäder måste bygga om lokalerna till studentbostäder.

thE iNtErNatioNal party, TIP, would like to share a few suggestions to the student union’s electoral board. We are aware that

they have been going through a tough time recent-ly, but we have to hand it to them, student politics at Stockholm University is a pretty mysterious game.

On April 4th, the electoral board unconstitu-tionally removed five representatives from TIP’s nomination list, and rejected our statement of appeal on April 11th. To learn more about this is-sue, please visit vote4tip.blogspot.com.

first, tip would like to suggest that the electoral board put forth a motion to the student council to amend the following constitutional by-law. “Val-ordning §10 (Sida 26, Punkt 6)”; located on page 26 of student union’s “stadga”. This rule needs clearly state that no more nomination additions can be made after the completion of the schedu-led nomination meeting. This amendment will prevent any unnecessary problems from happe-ning – such as the one TIP is involved in.

Second, if the electoral board is having a hard time understanding why a certain party made a particular decision that does not abide by their perspective of democracy, just give their party ombudsman a call instead of seeking advice from a competing party representative, as they have re-cently done – one can say that method questions their integrity, neutrality and professionalism.

Third, if a party has three days to argue an electoral board’s decision, it is not wise that the board’s chief electoral officer contacts their par-ty ombudsman to announce the board’s lack of interest in considering their statement of appeal before receiving it. They should know better than to have done that.

Fourth, we know this is a difficult task for po-litical bodies at Stockholm University to under-stand, but here is a very important piece of advi-ce: appoint a secretary, ask them to take minutes, publish them no more than three days after the meeting, and provide written statements when making decisions. If parties have to be transpa-

rent and “democratic”, the electoral board should be as well – the students and parties deserve that. It will also provide back-up when the board lands in a big pile of shit again.

aNd lastly, aN easy one: make sure all of the im-portant information on the union’s English pages is updated. For crying out loud, how can student politics include everyone when English students are lacking information and provided with out-dated documents? This only leads to more pro-blems and a continued disinterest in participa-tion amongst the students.

kylE vErBooMEN

THE INTERNATIONAL PARTy

a piece of advice from tipThe student union election:

(fritt efter Ferlin och Vreeswijk)

the parties’ posters were all over campus during last year’s student union election. the election of 2011 is coming up and the international party is critical of the electoral board. photo: jennie aquilonius

Gaudeamus has contacted the project manager of the student union’s electoral board for a comment, but has not recieved any respons.

hemläxa för hemlösa och studenter

6 Gaudeamus 3/2011

sedan årsskiftet ställs inte längre nyinköpta böcker upp efter ämne i uni-versitetsbiblioteket, utan på en egen hylla, ordnade efter inköpsdatum. två uppställningssystem kommer alltså att finnas parallellt. krångligt, tycker vissa studenter. framtiden, svarar biblioteksledningen.

Moa GrEitz

På svenska bibliotek har man traditio-nellt använt sig av ett klassifikations-system där böckerna tilldelas en bok-stav från A till Ä, där varje bokstav står för ett huvudämne. Internationellt an-vänder man sig däremot av Deweysys-temet, där böckerna i stället får en siff-ra. Biblioteken i Sverige går alltmer över till Deweysystemet, så även Stockholms universitetsbibliotek, SUB, där böcker från 2011 och framåt klassificeras enligt Deweysystemet.

Detta innebär att man även måste änd-ra uppställningssystem för de nya böck-erna. Ett sätt är att ställa upp dem i äm-neskategorier efter hur de klassificerats i Deweysystemet, men på SUB har man i stället beslutat att böcker införskaffade från och med 2011 ska ställas upp på en-tréplanet, grupperade efter när de köptes in, utan hänsyn till ämneskategori.

att MaN valt att göra så har både praktis-ka och ekonomiska skäl, säger Catarina Ericson-Roos, överbibliotekarie på SUB.

– Den gamla uppställningen är svår att underhålla och planera på ett till-fredsställande sätt eftersom olika äm-nen växer olika fort, vilket kostar stora personella insatser. Och att börja ställa upp den nya litteraturen i ämneskatego-rier utifrån Deweysystemet hade med-fört samma problematik.

Ett annat problem med att ställa upp böcker efter ämnesordning, menar Cat-arina Ericson-Roos, är att många böcker ställs tillbaka på felaktig plats av använ-darna och då inte återfinns förrän vid bibliotekets städdagar som sker en gång per termin.

Marketta Khan, bibliotekarie på SUB, är också positivt inställd till nyordningen.

– Det är helt klart en underlättning i arbetet, säger hon.

studENtEr vi pratat med är dock mer skeptiska till hur systemet kommer fung-era. De undrar också varför de inte hört något om nyordningen. Den enda infor-mation som SUB gått ut med är en notis i bibliotekets nyhetsbrev i höstas. Även Jonas Eklund, studiemiljösekreterare på Stockholms universitets studentkår, är kritisk till det nya uppställningssystemet.

– Möjligheten att gå till ”sin” hylla för att slumpvis titta bland böcker för att få idéer eller hitta nya infallsvinklar för-svinner helt, säger han.

MEN CatariNa EriCsoN-roos menar att systemet inte bara kommer att under-lätta för bibliotekarierna, utan även för studenter.

– Ämnesindelade hyllor avspeglar allt mindre vad biblioteket de facto har inom olika ämnen. E-böcker finns över-huvudtaget inte på någon hylla. Ur ett pedagogiskt perspektiv är därför den bästa ingången till litteratur inom ett visst område bibliotekets katalog.

Att den nya uppställningen innebär att man alltid måste gå via datorn för att leta

upp en bok är inget problem – det är fram-tiden, menar Catarina Ericson-Roos.

– Det gamla systemet innebär att en bok bara kan ställas på ett ställe samtidigt som den kan handla om flera aspekter.

att ÄNdra klassifikatioNssystEM till Dewey gör successivt alla bibliotek, men bland Sveriges universitetsbibliotek är det än så länge bara SUB och Örebro UB som i samband med det har infört ett uppställningssystem baserat på inköps-datum i stället för ämne.

På Linköpings universitet tillsatte man i samband med övergången till Dewey-klassifikationen en specialgrupp som skulle titta på olika möjligheter för upp-ställningen av böckerna. Projektledaren för gruppen, Eva-Lisa Holm Granath, menar att systemet för uppställning av böcker som SUB nu inför aldrig var ak-tuellt att införa i Linköping, eftersom det är extremt icke användarvänligt.

– Vi har alltid lagt oss vinn om att stu-denter ska kunna hitta böcker ämnes-vis på hyllor och inte bara via dator- katalogen.

på liNköpiNGs universitetsbibliotek be-slutade man i stället att nyinköpta böck-er ställs upp ämnesvis efter Deweyklas-sifikationen. Visserligen innebär även detta att två uppställningssystem verkar parallellt, men det menar Eva-Lisa Holm Granath är tillfälligt, eftersom böcker som lämnas igen från studenter märks om och ställs upp i de nya hyllorna.

– Hittills har vi märkt om 10 000 böck-er, och tanken är att alla böcker så små-ningom ska vara uppställda ämnesvis efter Deweyklassifikationen.

aNNa johaNssoN, studerar ekonomi.– Jag har alltid gått till

datorn när jag ska ha tag i en bok, så för mig personligen kommer det inte innebära någon skill-nad, men det kan ju bli trassligt för andra. Det är

konstigt att man inte hört något om det.

joEl EkluNd, studerar litteratur- vetenskap och franska.

– Varför har man gjort det så krångligt? Det blir ett jäkla letande när man ska ha tag i en viss bok. Det är ju därför man har ansträngt sig för att få det här fina systemet som är

nu, som en tjänst, för att underlätta för oss studenter.

sofia apElMark, studerar svenska.– Det verkar konstigt.

Då kan olika upplagor av samma bok hamna på olika ställen. Samtidigt har vi inte hört fördelar-na, det kanske är en bra grej. Någon anledning

måste det ju finnas bakom ändringen.

Nyheter hÄNdEr i svENska studENtvÄrldEN

Extremt icke användarvänligt eller framtidens bibliotek? det råder oenighet kring universitetsbibliotekets nya system. foto: moa greitz

stor ändring på biblioteket okänd för studenter

the stockholm university library (suB) has changed its classification system and all new books will from now on be classified in accordance to the international dewey decimal Classification system instead of the traditionally used system in sweden.

this change means that the books purchased after january 2011 will be arranged on other shelves than the old books and in accordance to the day they were purchased, without con-sidering the topic of the book.

the Environmental health officer at the student union, jonas Eklund, is critical and believes that this decision will make it harder for students to find books. But according to suB the decision will not affect the library’s services towards students since all the books, and e-resources, are searchable online in the library catalogue.

some other university libraries in sweden, like linköping university, have instead cho-sen to continue to arrange their new books in accordance to topics.

summary in English

Vad tycker du om sUB:s nya system?

efter att artikeln skrivits, och jonas ek-lund bloggat om förändringen, har sub bett om ursäkt för ”om vi har varit otydli-ga med informationen kring bibliotekets nya hylluppställningssystem.” sub ord-nar nu guidade visningar under vecka 21.

3/2011 Gaudeamus 7

Hi there......Elissa Berrill, who took the initiative to start the English language support programme. the first session was held on april 4.

How was the first language workshop?

– Well, it did go really well. Nine students came and we had nine spaces; so it was perfect

actually.what kind of help do you offer at the tutoring sessions?

– Basically: you bring something that you have written – in the past or so-mething you are working on now – and then the tu-tors help you with it. From formulating your ideas, “what is your thesis sta-tement? What is your supporting argument?” Referencing is another big thing that people needs help with. And of course: grammar. And many people have knowledge of a structure, but just don’t know how to put it in Eng-lish. Or reference it properly. why is the workshop needed?

– I have seen two major things: first, people sometimes become embarras-sed about their writing, and don’t really want to show it. So they bring it to their group unfinished and the burden falls on the English speaking persons in the group to correct the English before handing it in. So it creates a lot of group tension, both the embarrassing part and the extra work part. We need some service to help the students to improve their own self confidence – a lot of it is about self confidence.who are the tutors?

– They are students. Anybody that wants to volunteer can be a tutor. Most of them are native English speakers, but not all of them. And all of the tutors did really well this first time, and every-body seemed happy with what help the got. So basically it is a win-win – stu-dents helping students – situation. do you need to pre-book a session, or can you just drop in?

– you can do both. Right now we are going to start booking half of the tutors; half the time slots, and have half drop in. And hopefully we get more tutors in the future, so we can have more spaces.

johan rönnblom

studenter vid ispla protesterade den 7 april mot ett förslag som de menar skulle öka personalens arbetsbelast-ning och försämra utbildningen.

det här är en storm i ett vattenglas, menar prefekten lars fant. Beslutet har nu bordlagts i väntan på fackliga förhandlingar.

jENNiE aquiloNius

”Vad ska vi göra?” ”Bordlägg beslutet!” Ropen skallade utanför ISPLA, institu-tionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, vid tvåtiden den 7 april. Ett 30-tal studenter hade samlats och krävde att förslaget Normer för tids-beräkning av undervisning, examination och kursutveckling skulle bordläggas på institutionsstyrelsemötet samma dag.

Förslaget reglerar bland annat hur många arbetstimmar lärare får lägga på kurser utöver själva lektionstimmarna. Studenterna är kritiska till hur ledning-en har hanterat förslaget och är oroliga för att de nya normerna innebär högre arbetsbelastning för lärarna samt säm-re kvalitet i utbildningen, framförallt på spanska sektionen.

– Siffrorna ändras hela tiden och pro-cessen har varit ogenomskinlig. Hur ska vi kunna fatta beslut på ett styrelsemöte om något som vi inte förstår konsekven-serna av? Siffrorna hade ändrats igen samma dag vilket inte gav oss tid att för-ankra förslaget hos våra studenter, sä-ger Sindy Yanez Ramirez, ordförande i studentrådet och representant i institu-tionsstyrelsen.

iNför dEt uppMÄrksaMMadE styrelse-mötet den 7 april lämnade studentrådet in en motion där de krävde att beslutet skulle bordläggas. Motionen togs dock inte upp eftersom studentrepresentan-terna, enligt prefekt Lars Fant, inte pre-senterade den som ett särskilt förslag.

Även en grupp lärare hade lämnat in en motion där de skriver att det nya försla-get leder till minskad arbetstid, ibland upp till 60 timmar, vilket skulle gå ut över löner, arbetsbelastning och utbild-ningens kvalitet.

ENliGt prEfEkt lars Fant handlar det hela om en storm i ett vattenglas. Refor-men skapar enligt honom ett lättöver-skådligt system som är rättvist för alla lärare. Tidigare har till exempel spansk-undervisningen fått förhållandevis stör-re resurser än den portugisiska.

– Det rådande systemet är en djungel där vissa har förhandlat till sig högre er-sättning än andra. Det är sådana orätt-visor vi vill komma åt. De flesta kurser berörs inte alls. Några får en liten ökning av sina arbetstimmar och ett fåtal måste göras om av ekonomiska skäl.

lars faNt MENar att många av siffrorna som studenternas och lärarnas beräk-ningar grundar sig på är felaktiga, att uppgifterna ändrats sedan dess.

– Några lärare kan ha gett studenterna uppfattningen att det är något alarme-rande som händer och att det drabbar utbildningens kvalitet. Det är inte helt schysst om lärare påverkar studenter för att gynna sina egna intressen.

Han tror dock inte att de nya normer-na håller i längden.

– Ekonomiskt kommer inte det nya systemet fungera eftersom vi får allt sämre anslag från universitetet. Vi har en svår ekonomi och måste använda lä-rarna till fullo.

Lars Fant anser att det har rått full öp-penhet runt hela processen. Han ska ha tagit upp förändringarna i exempelvis medarbetarbrev och på ett personalmöte den 17 mars lades förslaget fram tillsam-mans med information om hur varje lära-re påverkades. Därefter har ledningen fått

in synpunkter från avdelningarna som bakats in i förslaget. Det nya systemet har också förklarats för studentrådet.

EN av lÄrarNa, som vill vara anonym, menar att prefekten på personalmötet informerade om att det skulle bli för-ändringar, men inte vad de innebar.

Sedan ska preliminära siffror ha läm-nats i lärarnas postfack – tillsammans med ett nytt tjänstgöringsschema som var anpassat efter de nya reglerna.

– Folk var förvirrade och jag fick ta hjälp av kollegor för att förstå vad det egentligen innebar. På den följade äm-neskonferensen var många arga, men det blev ingen diskussion utan vi fick höra att vi skulle komma och prata en-skilt med ledningen, vilket gjorde det svårare för oss att förhandla.

På sin synpunkt om att samma ar-bete nu förväntades utföras på mindre tid blev svaret att läraren skulle göra om kursupplägget.

Att det nya systemet skulle vara mer rättvist är läraren skeptisk till och menar att det är ett vanligt argument för att för-svara försämringar.

– Att lärarna skulle utnyttja studenter-na för sina egna syften stämmer inte hel-ler. Studentrepresentanter har varit när-varande vid alla möten och därmed fått samma information som personalen.

NåGra av lÄrarNa vid ISPLA har kon-taktat fackförbunden SULF och ST som nu kallat till MBL-förhandlingar den 18 april. På institutionsstyrelsemötet den 7 april beslutades därför att förslaget skul-le bordläggas så länge.

– Styrelsen gick först efter universi-tetets delegationsordning som anger att ärenden om riktlinjer för tjänsteför-delning ska tas i styrelsen. Facket anser dock att det är en arbetsgivarfråga, säger Lars Fant.

protest mot förändring av lärares arbetstid

hÄNdEr i svENska studENtvÄrldEN Nyheter

studenterna jannika ojeda (t.v.) och Noemi Nilsson (bredvid) ledde aktionen utanför ispla:s institutionsstyrelsemöte. foto: jennie aquilonius

Elissa Berrill.photo: johan rönnblom

“Tutor Tuesdays”Every tuesday at 4 pm–6 pm at “Glas- rummet” (next to the library).

the English language support program-me is a collaboration between the interna-tional student Coordinators, the internatio-nal student ambassadors and the Central international students Council (CisC).

8 Gaudeamus 3/2011

att som doktorand leva på bidrag eller stipendier har många nackdelar. Nu väljer fler och fler lärosäten att an-ställa i stället.

stockholms universitet är blygsam-mare: andelen anställda doktorander ska öka de närmaste två åren, men att anställa alla bedöms vara omöjligt.

aMalthEa fraNtz

Doktorander som inte är anställda le-ver i regel på utbildningsbidrag eller sti-pendier, och faller då till stora delar ut-anför både socialförsäkrings- och pen-sionssystemet. Bidraget ligger på 15 500 kronor i månaden före skatt, medan in-gångslönen för en doktorand vid SU är 21 600 kronor.

Linköpings universitet beslutade att ge alla sina doktorander anställning re-dan år 2007. I februari i år fattades sam-ma beslut vid Chalmers tekniska hög-skola i Göteborg.

Apropå detta skrev SU:s rektor Kåre Bremer i sin blogg att ”forskarutbild-ningen vid Stockholms universitet är av den omfattningen att en omedelbar omvandling av alla utbildningsbidrag till doktorandtjänster är omöjlig”.

MEN lÄNGrE södErut var det möjligt: Lunds universitetsstyrelse klubbade den 15 april att ersätta utbildningsbi-drag med anställningar till årsskiftet 2012–2013.

– Lunds universitets beslut innebär

inget nytt för diskussionen av denna fråga vid Stockholms universitet, säger Kåre Bremer.

dÄrEMot Är ”Goda sociala och ekonomis-ka förutsättningar för alla doktorander” ett prioriterat mål i Stockholms universi-tets nya verksamhetsplan för 2011–2012. Ett delmål är att andelen som har dokto-randanställning ska öka till år 2013.

I dagsläget varierar doktorandernas försörjningsformer inom Stockholms universitet, till exempel erbjuder Juridi-cum och meteorologiska institutionen doktorandtjänst från start. Detta beror inte på att vissa institutioner har bättre ekonomi än andra, utan på att ”konkur-rensen från arbetsmarknaden gör det nödvändigt”, enligt Bremer.

Enligt Högskoleförordningen ska ut-bildningsbidrag omvandlas till dokto-randtjänst senast när det återstår två år av forskarutbildningen. Naturveten-skapliga och humanistiska fakulteten har valt att tillämpa samma regel även för dem som har stipendier.

stoCkholMs uNivErsitEts studentkårs doktorandombud undersökte dokto-randernas villkor under 2006–2007. De siffrorna visade att strax över 50 procent hade anställning, men svarsfrekvensen på enkäten var låg, runt en tredjedel av de tillfrågade. Senare statistik från Högsko-leverket anger en högre andel anställda.

Det behövs nu en översyn av finansie-

ringsformerna för doktorander vid SU för att målet i verksamhetsplanen ska kunna följas upp, menar studentkåren och Centrala doktorandrådet.

Under våren i år kommer represen-tanter för arbetsgivare, fack och dokto-rander att träffas för att diskutera dok-torandfrågor, enligt Stockholms univer-sitets personalchef Marie Högström. Det är dock inte säkert att gruppen även kommer att undersöka de olika finan-sieringsformerna.

aNdra lÄrosÄtENs BEslut om att an-ställa alla doktorander har föregåtts av långvarigt påverkansarbete från dokto-randorganisationerna. Även SU:s dok-torander har länge drivit frågan.

– Vår förhoppning nu är att andelen doktorander med anställning ska öka starkt till år 2013. Men vårt långsiktiga mål är fortfarande att samtliga ska bli anställda, säger Thomas Wimark, ordfö-rande för Centrala doktorandrådet.

Nyheter hÄNdEr i svENska studENtvÄrldEN

fler doktorandtjänster – men inte för alla

i havE a tendency to start sweating when I show my passport at the

airport check-in. My passport is blue, because I come from a country outside the EU, al-though the country geographi-

cally is located within Europe. Usually, the airport staff wants to investigate foreign passports with unusual care, creating annoyance and sighs in the queue.

But now, I can see the end of sweat and sighs. I’ll get the autumn-colored Swedish passport in Sep-tember. i CaME to Sweden as an exchange student with a scholarship from the Swedish Institute. My plan was to stay for a year and study journalism at a Swedish folk high school. To my great joy, after one year of studies, I got a job within the media industry. I felt like the happiest person ever..!

But my one-year student visa expired and I needed

to get a residence permit to be allowed to start wor-king. My employer, on the other hand, thought it too complicated to apply for a work visa for me, coming from outside the EU. (In some strange way, my em-ployer was to prove to the Migration Board that there was no-one in the EU who could have done my job instead. Today, the rules are more flexible.)

I decided to choose another solution to enable me to work. According to Swedish law you can have a student visa and work simultaneously, an oppor-tunity used by many. To obtain a new student visa I applied to a lot of freestanding courses at Stockholm University and was, of course, accepted.

thEN, aNothEr thiNG needed to be proved to the Migration Board: that I could financially support myself in Sweden. As I could not get Swedish student aid, I had to show that I had SEK 70 000 on my bank account.

In reality, I had a couple of thousands. A very kind friend transferred the needed 70 000 just for the day.

I could start working as I had my student visa, but I had great financial difficulties. I microwaved rice pudding for lunch while my fellow employees looked

askance at me. I couldn’t pay for public transport – I had to outrun SL-guards twice.

My student visa expired six months later. I had to apply for new courses at SU. This carousel went on for two more years. thEN My partNEr and I moved in together, which gave me a two-year residence permit. He is my gate-way into the Swedish welfare system. After five years I’ll finally have my passport.

But – I was lucky. I obtained a residence permit before the government decided to introduce tuition fees for students from outside the EU. With current legislation, I would probably never had come to Swe-den, and never written this column.

My younger sister is studying dentistry in our home country. She is very skilled. I wonder how I can help her to come and study at Karolinska institutet? Any suggestions?

Marina popova is a fictitious name.

The road to a Swedish passportCOLuMNIST MARINA POPOVA

stockholms universitet utgör arbetsplatsen för många doktorander. de sociala villkoren varierar kraftigt inom gruppen, enligt doktorandrepresentanter. foto: agnes brynge

COmmENTs? Visit www.gaudeamus.se.

3/2011 Gaudeamus 9

vad visar rapporten?– Nu har vi svart på vitt det vi länge har

trott: att studenterna vid SU inte speglar hur det ser ut i länet, framför allt gällan-de social bakgrund. Att representationen av personer från icke traditionella stu-diemiljöer, alltså där föräldrarnas högsta utbildningsnivå är gymnasieutbildning, är extremt låg. Humanistiska fakulteten har exempelvis den lägsta andelen stu-denter med icke-traditionell studiebak-grund, tätt följd av juridiska fakulteten. Det finns ingen utbildning som utmärker sig genom många studenter från studie-ovana hem, men lärarprogrammet har en högre andel än andra utbildningar.

– När det gäller övergången från gym-nasium till högre utbildning visar sta-tistiken att Norrtälje kommun har den lägsta övergången, särskilt bland kil-lar. Danderyd skiljer ut sig genom att

ha den högsta representationen, efter Stockholms stad, av länets kommuner på juridiska fakulteten. Vissa andra som Sollentuna och Nacka har en jämn för-delning över fakulteterna. var det något särskilt du reagerade på?

– Jag blev förvånad över att statisti-ken är så utmärkande som den är. Att det verkar vara ett starkt samband mel-lan studenters studieval och deras för-äldrars utbildningsnivå. Så ska det inte vara, alla ska känna att de platsar, det ska inte bakgrunden avgöra.

– Det är tråkigt att den kvinnliga afri-kanska gruppen är lågt representerad. I alla andra grupper, utom den asiatiska, är det fler kvinnor än män som stude-rar. I den asiatiska gruppen är skillna-den på väg att jämna ut sig, men i den afrikanska gruppen har i stället ande-len män ökat något. Siffrorna skiljer sig

dock inom länder och mellan nationer på samma kontinent. varför behövs breddad rekrytering?

– Det är viktigt av flera orsaker. Vi vill att lärosätet ska spegla hela samhället. På bland annat kurser i statsvetenskap och journalistik, där majoriteten av studen-terna har högutbildade föräldrar, är bred-dad rekrytering viktig eftersom studen-terna kanske ska arbeta på ledande posi-tioner i samhället. Det handlar om kom-petens och kunskap. Att inte bara lära sig genom böcker utan även genom möten med andra människor. Det handlar också om att legitimera universitetet som en de-mokratisk plattform, och om kvalitet: att få in olika synvinklar i forskningen.

– Breddad rekrytering innebär inte, vilket folk ibland tror, sämre kvalitet. Det handlar om att alla som är intresserade och har en förmåga, oavsett bakgrund,

ska kunna hitta rätt. Att det inte ska vara traditioner som styr våra val.vad vill du att rapporten ska leda till?

– Att den ska höja medvetenheten om frågans vikt på universitetet och få insti-tutioner att börja arbeta mer aktivt med breddad rekrytering. Den ska användas som ett verktyg för oss på Studentavdel-ningen och representanter från student-kåren i möten med fakulteter och insti-tutioner. Vi har tagit fram en broschyr med tips och exempel på hur arbetet kan gå till. Det är framförallt tre områ-den vi fokuserar på: samarbeten med ungdomsskolor för att avdramatisera högskolan och väcka intresse, mentorer för förstaårsstudenter för att undvika avhopp samt samarbeten med alumner i slutet av utbildningen som kan ge en inblick i arbetslivet.

jennie aquilonius

... faezeh khalaji, handläggare på studentavdelningen som tagit fram en kartläggning av studentpopulationen vid stockholms universitet.

faezeh khalaji blev förvånad över det starka sambandet mellan studenters studieval och deras föräldrars utbildningsnivå. foto: jennie aquilonius

”studenternas sociala bakgrund speglar inte det övriga samhället”

I propositionen Den öppna högskolan definieras breddad

rekrytering ”som en ökad rekrytering av socialt och etniskt underrepresen-terade grupper vid högskolan”. Hög-skolelagen från 2001 anger även att lärosätena ska bredda rekryteringen.

I Kartläggning av studentpopulatio-nen vid Stockholms universitet, avse-ende födelseregion, föräldrarnas ut-bildningsnivå samt gymnasieövergång har det undersökts vilken utbildnings-nivå föräldrar till studenter på Stock-holms universitet har, var studen-terna är födda och vilken gymnasie-bakgrund de har. underlaget är från läsåren 03/04–08/09 och kommer från SCB. Rapporten är framtagen i linje med Su:s handlingsplan för breddad rekrytering för perioden 2009–2012.

Läs mer om rapporten: www.su.se/foralla.

!

hÄNdEr i svENska studENtvÄrldEN Nyheter

Kritiserat förbud fortsätter att finnas kvaraNtECkNiNGsförBudEt på Juridicums tentaskrivningar var både omdebatterat och kritiserat när det infördes år 2007. Omfattande kritik till trots – examina-tionsreglerna kommer vara kvar även i fortsättningen.

Anteckningsförbudet innebär att stu-denten inte får ha några otillåtna an-teckningar i lagboken under salsskriv-ning. Men vad som räknas som otillåtna anteckningar skiljer sig åt från kurs till kurs och informationen om vad som gäller har inte alltid nått fram.

– Anteckningsförbudet kom till för att minska disciplinärenden inom den juri-diska fakulteten, men anmälningar om fusk har i själva verket ökat, säger Filip Vujcic, ledamot och skyddsombud i Ju-ridiska linjerådet.

höstEN 2009 uppGav Said Mahmoudi, dekanus vid juridiska fakulteten, till Gaudeamus att examinationsregler-na skulle ses över och förhoppningsvis även revideras. Men någon ändring har ännu inte blivit av, och planeras inte hel-

ler i dagsläget, enligt Mahmoudi:– Reglerna kommer vara kvar, men vi

försöker förenkla genom punktinsatser. Under förra veckan begärde vi av ledning-en att få införa helt digitala skrivningar. Datorerna som finns i tentasalarna räcker inte i dag och vi har därför begärt att fler datorer ska köpas in. Då kan studenterna få tillgång till lagboken elektroniskt och kan därmed inte bli anklagade för fusk.

EN vaNliG kritik mot anteckningsförbu-det har varit att det inte är förenligt med

hur man arbetar som jurist. – Att arbeta som jurist handlar inte om

att man ska lära sig saker utantill, säger Filip Vujcic, och fortsätter:

– Vi försöker få fler kurser att tillåta an-teckningar i lagböckerna. I Uppsala och Lund har man inte anteckningsförbud, och det fungerar problemfritt. Vi för-står inte varför det inte skulle fungera här. Vårt absoluta minimikrav är att åt-minstone tillåta korshänvisningar i lag-boken.

hanna reinholdsson

Rapporten

Ett ögonblick...

10 Gaudeamus 3/2011

Nyheter hÄNdEr i svENska studENtvÄrldEN

En frivillig kårs första val

prior to the student union election, Gaudeamus asked all the parties this ques-tion: if your party were to run the student union 2011–2012 – in what ways would the stockholm university students notice a difference in comparison to now?

at www.gaudeamus.se/in-english you can find all the parties’ answers in English. read about the election and how to vote on page 31 (stockholm university student un-

ion’s information pages).

The student union election

det är åter tid för studenterna vid stockholms universitet att gå till valurnorna. i årets kårval kämpar tio partier om makten över sus verksam-het under läsåret 2011–2012. det har dock hettat till i debatten innan val-rörelsen ens har börjat.

jENNiE aquiloNius

Tio partier ställer upp, däribland ny-komlingarna Moderata studenter och The International Party, TIP. Det finns alltså två alternativ mer att rösta på jäm-fört med förra året.

Nytt för i år är även att studerna kan personrösta. En kandidat behöver fem procent av rösterna för att flyttas upp från sin plats på listan.

Ekonomerna fick flest röster i 2010 års val. Sedan dess har de styrt i koa-litionen Fem hamnar i kläm som även

består av Kårpartiet Juridicum, Huma-nisterna och samhällsvetarna, Social-demokratiska studenter och Gröna stu-denter.

EftEr EN låNG tids lugn och nästintill konsensusliknande förhållanden börjar det åter hetta till i kårpolitiken. Den för-sta kontroversen handlar om en reser-vation mot valnämndens beslut att god-känna samtliga tio partiers partiregistre-ringar. Läs mer om det i artikeln Kritik mot godkända partier på Gaddens hem-sida. Den senaste uppståndelsen rör att TIP fick kandidater strukna från sin no-mineringslista.iBåda frågorna bemöts på debattsidorna 4 och 5.

sNart koMMEr kårvalEt att börja sy-nas på campus i form av partiernas kampanjer.

stoCkholMs uNivErsitEt studentkår har länge velat bygga sig ett nytt kårhus. Ef-ter många turer bestämdes för drygt ett år sedan att Akademiska hus blir bygg-herre, Stockholms universitet hyresgäst och studentkåren andrahandshyres-gäst. Då var inflyttningen planerad till år 2012.

Arbetsnamnet är ”kårhuset”, men byggnaden som ska ligga söder om Söd-ra huset är tänkt att inrymma både kå-rens verksamhet, öppna mötesplatser för studenter och administrationsloka-

ler för universitetet. Den 29 mars i år beviljades bygglov,

och inflyttningen är nu beräknad till hösten 2013.

I mitten av april lade Akademiska hus fram sina kostnadsberäkningar. Stock-holms universitets förvaltningschef, Ann-Caroline Nordström, menar dock att det är för tidigt att säga om det blir något kårhus.

– Vi förhandlar fortfarande om hy-resavtalet med Akademiska hus. Men vi har stora förhoppningar om att bygget

ska bli av.Från början var det tänkt att även

Allhusets konsert- och festverksamhet skulle beredas plats i det nya huset, men detta frångicks av kostnadsskäl. Motive-ringen var bland annat att festverksam-heten kunde stanna i Allhuset.

Under våren 2011 har studentkåren dock sagt upp hyresavtalet för Allhuset – också det av ekonomiska skäl. Ett tag var det tal om att bara fortsätta hyra Lil-la salen, men även den idén lades ned. Däremot planeras en bokningsbar lokal

som ungefär motsvarar Lilla salen i det nya kårhuset. vart ska kårens festverksamhet ta vä-gen i framtiden?

– Mingel och sociala aktiviteter kom-mer det finnas plats för i det nya huset. Vad gäller större fester så vill vi utveck-la samarbetet med fakultetsförening-arna – att hyra deras lokaler ibland är mycket billigare än att hyra Allhuset år efter år, säger Filip Solsjö, vice kårord-förande.

amalthea frantz

nytt kårhus klart 2013 – förhoppningsvis

Årets kårval äger rum mellan 9–13 maj. Tio partier konkurrerar om de 41 platserna i kårfullmäktige, SuS högsta beslutande organ. Där utses

bland annat kårens ordförande och vice ordförande. Alla studenter som löst kårmedlemskap senast 21 dagar före valets första

dag har rätt att rösta. För att rösta krävs att studenten har sitt campuskort redo. Det går bra att rösta online men även i Glasrummet utanför biblioteket, som får agera vallokal. Mer information om valet finns här: www.sus.su.se/karval2011.

Kårvalet

under året som gått har hyresavtalet för allhuset sagts upp och Glasrummet har blivit kårens ansikte utåt. kåren bor fortfarande kvar i sitt hus, men planerna på det nya huset går sakta men säkert framåt. i förra valet kunde studenterna rösta både i vallokaler och via webben. vem som ska få fatta nästa läsårs beslut avgörs i kårvalet i början av maj.

KOmmER DU aTT RösTa I KÅRValET? Kommentera artikeln på www.gaudeamus.se. eller mejla gaudeamus.sus.su.se.

foto

: jen

nie

aqui

loni

us

fo

to: j

enni

e aq

uilo

nius

foto

: am

alth

ea f

rant

z

foto

: cor

nelis

rik

ken

foto

: jen

nie

aqui

loni

us

!

3/2011 Gaudeamus 11

EkoNoMErNa

Savas Caliskan:– Det senaste året präglades av

kårobligatoriets avskaffande, vil-ket har inneburit en omställnings-fas av SUS. En början på att skapa en kår med mervärde för studen-ten och möjlighet att erbjuda trygg-het, förmåner och gemenskap. I det förra kårvalet blev Ekonomerna det största partiet, vilket möjliggjordes genom ett brett stöd från studenter för vår agenda och de frågor vi dri-vit. Nytt år kräver nya krafttag – en fortsatt utveckling av medlemsför-måner, mer praktik i framtida yrkes-roll, tydligare transparens i kårens verksamhet, främjande av entre-prenörskap och större stöd och in-citament för fakultetsföreningar att bedriva studiesocial verksamhet.Läs mer www.ekonomerna.org.

GröNa studENtEr

Martin Sahlin:– Gröna studenter arbetar för

studenters rätt till bättre och bil-ligare kollektivtrafik, god bostads-politik och bättre hälsa. Universite-tet måste ta ansvar för studenters situation och vi kräver att kurs-planer och kurslitteratur regleras bättre än i dag. Gröna studenter arbetar för framtidens campus, kortsiktigt med viktiga men enkla satsningar som fler mikrovågsug-nar och matplatser. På längre sikt ska alla beslut vara ekologiskt, po-litiskt och socialt hållbara för uni-versitetets studenter.

huMaNistErNa oCh

saMhÄllsvEtarNa

Simon Junström:– Mänskligare studentkår! Just

som vi arbetar för stoltare huma-nister och samhällsvetare, arbe-tar vi för stoltare kårmedlemmar. Vi vill se en mänskligare kår – SUS som folkrörelse, där medlemskapet blir ett egenvärde och en deltagan-deplattform. Detta kräver transpa-rens. Att medlemmarna ser SUS’ arbete blir i sig ett framsteg; att vi lägger mest krut på att öka student-inflytandet blir tydligt. Vi kommer dit genom budgetändringar: mer pengar på inflytande och aktivite-ter, mindre på administration.Läs mer humsam.wordpress.com eller facebook: humanisterna & samhällsvetarna.

hÄNdEr i svENska studENtvÄrldEN Nyheter

vårEN 2010 GiCk deltagandet i kårvalet upp något – till 9,3 procent av de röstberättigade (år 2009 var siffran 7,6).

För ett år sedan var det dock obligatoriskt för alla studenter att vara med i kåren, och organisationen stod inför den största utmaningen på länge: frivil-ligt medlemskap från och med hösten 2010. I år får bara kårmedlemmar rösta, och det återstår att se hur många procent av dem som gör det – och hur många procent av Stockholms universitets studenter dessa i sin tur utgör.

uNdEr dEt iNNEvaraNdE verksamhetsåret har Stock-holms universitets studentkår, SUS, styrts av en bred koalition där fakultetspartierna varit störst: Ekono-merna, Hum-Sam och Juridicum. Även Gröna stu-denter och Socialdemokratiska studenter har ingått. I den här tidningen har läsaren kunnat följa hur kåren satsat på till exempel rabatter och förmåner för med-lemmar, på att anställa två studentombud i stället för ett, samt på att nå ut till internationella studenter.

Samtidigt har andra ämnen seglat upp. Redan i början av verksamhetsåret anklagades kårens led-ning för bristande kommunikation. Då var det oppo-sitionspartiet Envoys som kritiserade hur ledningen skött kontakten med Campusbutiken och kårför-eningarna. Bristande kommunikation har därefter, dessvärre, fortsatt vara ett aktuellt ämne – det har gällt allt från internt i organisationen, till avsakna-den av protokoll för kårens högsta beslutsfattande möten, till det faktum att Stockholms universitets studentkår i år nedprioriterat det utåtriktade opi-nionsarbetet och exempelvis inte skickat ut några pressmeddelanden.

När kåren nyligen beslutade att ansöka om med-lemskap i Sveriges förenade studentkårer var ett av argumenten att den organisationen ska få stå för tyck-andet i utbildningspolitiska frågor, medan SUS ska satsa på sin kärnverksamhet: lokalt studentinflytande.

studENtiNflytaNdE Är NåGot som få studenter ar-gumenterar emot. Studenter som ideellt och aktivt vill arbeta med det är däremot oftast en bristvara. Enligt undersökningar som kåren låtit utföra är det för många medlemmar viktigast med konkreta saker som rabatter och möjlighet att få hyra studentbostad.

Samtidigt är det de få, men engagerade, som drivit kårens arbete framåt genom åren. Och de männis-korna har ofta starka åsikter om både utbildnings-politik och hur en studentkår ska vara. På kultur-sidorna i det här numret reflekterar en före detta kårmedarbetare över kårens förändring de senaste åren, och bilden som framträder är onekligen den av en något vilsen organisation.

Kårobligatoriets avskaffande har tvingat kåren att profilera sig mer. Men, samtidigt står SUS (i likhet med många andra kårer runt om i landet) fortfa-rande inför ett vägskäl – ska tyngdpunkten ligga på service och förmåner eller på att vara en stark och stridbar studentröst? Kan båda delarna prioriteras, utan att ta resurser från studentinflytandet, som alla tycker är viktigt? Vilket förhållningssätt genererar flest medlemmar, och vilket lägger grunden för det mest effektiva studentinflytandet?

partiErNas svar hÄr intill varierar. Det stundande kårvalet kan sluta hur som helst – tecken i tiden är nya partier för internationella respektive moderata studenter.

För majoriteten av den minoritet som röstar lär andra frågor än rabatter och förmåner vara avgöran-de. Frågan är vilken väg de vill att den frivilliga stu-dentkåren ska slå in på.

KOMMENTAR: KÅRVALETAMALTHEA FRANTZ

I slutet av mars kontaktade Gadden alla kårpartier och frågade:om ni får styra kåren nästa läsår – på vilka sätt kommer stock-holms universitets studenter att märka skillnad jämfört med nu?Alla partier ombads även skicka med en hemsidelänk eller liknande, där väljare kan hitta mer information.

soCialdEMokratiska studENtEr

Erik Arroy:– Genom medlemskapet i Sve-

riges förenade studentkårer vill vi göra SUS till en stark del i den na-tionella studentrösten. Medlem-skapet ger helt nya möjligheter att påverka den högskolepolitiska agendan, till exempel då det rör studenters socioekonomiska situ-ation och utbildningens kvalitet. Samtidigt vill vi föra studentkåren närmare er studenter. S-studenter vill satsa på att motverka social snedrekrytering till högskolan och minska glappet mellan studier och arbetsliv. Det kan handla om men-torer i arbetslivet, fler gästföreläsa-re och mer praktik.Läs mer www.sus.su.se/s-studenter eller facebook: Kårpartiet social-demokratiska studenter.

thE iNtErNatioNal party

Sebastian Lindholm:– You will notice greater

connectivity between inter-national students and Swe-

dish students. Both groups, in the council together for the first time, will enjoy equal rights. TIP will fight for your mutual concerns (ex: housing) and your individual in-terests (ex: English tutoring). With better union communication and visibility, you will be aware of more activities and student clubs. With TIP, you will be able to see the uni-on acting on campus for a sustai-nable, cultural and inclusive stu-dent life.Read more vote4tip.blogspot.com and facebook: the international party (tip).

vÄNstErNs studENtförBuNd

Sandra Lindquist: – VSF är ett revolutionärt socia-

listiskt, feministiskt och antirasis-tiskt förbund. VSF vill sätta fokus på maktperspektivet – att studen-ter faktiskt har olika intressen. Vis-sa har rika föräldrar som kan hjälpa till ekonomiskt, andra måste klara sig själva. Kåren bör arbeta mer för studenternas rättigheter, annars förlorar den sitt existensberätti-gande. Kåren bör användas som ett redskap för att kämpa mot stu-denters fattigdom och avgifter för utomeuropeiska studenter, och för att kämpa för avgiftsfri kollektiv-trafik och gratis kurslitteratur. VSF vill göra universitetet till en icke-kommersiell mötesplats för alla, oavsett plånbok.Läs mer vansterstudenterna.se.

det tionde partiet, Borgerliga studenter – Opposition 68, har inte skickat in svar på frågan.

kårpartiEt juridiCuM

Martina Ogenhammar:– Kårpartiet Juridicum vill fort-

sätta att förvalta det förtroendet vi fick av Stockholms universitets studenter under 2010 års kårval. Vårt arbete under det gånga året har koncentrerat sig på att han-tera kårobligatoriets avskaffande och de utmaningar som har följt av detta. Vi har lyckats med att för-bättra långsiktigheten i studentkå-rens ekonomi och att öka student-kårens tillgänglighet och synlighet. Under det kommande året vill vi fortsätta bedriva ett effektivt stu-dentinflytande med särskilt fokus på arbetslivsanknytning.

(Miss)NöjEspartiEt ENvoys a.l.v.v

Mia Lina Steen:– De senaste åren har kåren ge-

nomgått enorma försämringar som göms bakom ord som kärn-verksamhet och professionalise-ring. Man har till råga på allt stängt mikrovågsrum, gemensamhets-ytor, slutat skriva protokoll och föl-ja stadgan. Det verkar som om att desto mer professionell kåren blir desto mer sluten blir den. Vi tycker detta är fel och kommer alltid att skrika om det så högt vi kan! Med Envoys på kåren vet ni att det finns någon på andra sidan vansinnet, med ett stadigt grepp om verklig-heten.Läs mer facebook: missnöjes-partiet envoys a.l.v.v eller mejla missnojespartietenvoys@gmail.com.

ModErata studENtEr

Jasmin Farid:– Studenter ska kunna känna sig trygga under sin studietid. Det ska finnas möjligheter att kunna jobba vid sidan av studierna. Men fribe-loppet begränsar möjligheterna för de studenter som får studieme-del. Moderata studenter vid Stock-holms universitet kämpar därför för att höja fribeloppet. En annan viktig fråga som kåren måste ta på fullaste allvar är bostadsfrågan då studenterna blir fler och bostäder-na färre. Det behövs fler bostäder anpassade till studenter.

Det är på detta sätt Moderata studenter vill göra skillnad. Läs mer facebook: moderata stu-denter vid stockholms universitet.

12 Gaudeamus 3/2011

ingrid Corpus är en av fyra studenter som besöker sverige för att berätta om situationen i Colombia. tillsammans med Colombianätverket anordnade de måndagen den 4 april en iscensatt dödsskjutning utanför allhuset.

hur är situationen i Colombia just nu?– Landet går igenom stora förändring-

ar. Regeringen försöker förändra utbild-ningsväsendet i grunden. Vi, som stu-dentorganisation, har därför organise-rat olika grupper runt om i landet för att protestera mot den nya utbildningspoli-tiken. Men protesterna har gjort att vi bli-vit väldigt utsatta, dels från olika illegala paramilitära grupper som hotar och för-följer studenter, men även från polisen.vilka är de största förändringarna som ni protesterar mot?

– Regeringen vill förändra hela den övergripande lagen om utbildningsvä-sendet. De vill minska den autonomi som universiteten traditionellt har haft och det handlar också om stora ned-skärningar. Och de pratar om universitet som ska vara vinstdrivande, att staten inte längre ska stå för några kostnader; universiteten måste själva hitta finan-siering på privat håll. Man vill alltså på-börja en privatisering av universiteten – det är det vi protesterar mot. du har själv blivit utsatt för hot…

– Ja. Hoten kom en vecka efter att vi haft stora protester mot nedskärningar på mitt universitet. Bland annat fanns inga pengar till att betala lärarnas löner, vilket ju påverkar undervisningen. Un-der tre veckors tid var det protester på universitetet och en massa kravallpo-liser var där. Men även folk som fotade de som demonstrerade; för att kartläg-ga dem. Det första hotet kom den första mars via internet och där stod det bland annat: ”Det här är inget skämt längre; nu är det allvar. Vi ska rensa universitetet.” Väldigt hårt språk och många förolämp-ningar. Det andra hotet var ännu obe-hagligare, för det var mer välstrukturerat och välskrivet. I ett brev förklarades en rad studenter som militära mål. Det var namn på studenterna, vad de studerar, var de bor… Och det här hotet var, till skillnad mot det första, undertecknat –

av en paramilitär högerextrem grupp.du nämnde att hoten även delades ut på campus?

– Ja. Eller, det andra hotbrevet kom dels på Facebook och via e-post, men det sattes även upp på alla skoltoalet-terna. Nio av dem som var på listan från kvartersorganiseringen (grupper med bas ute i stadsdelarna, red. anm.) döda-des i slutet av februari. Så hoten är på allvar. Men än så länge har ingen stu-dent dödats på mitt universitet. Är det bara studenterna som aktiverat sig eller är det även lärare?

– Det är komplicerat. På många uni-versitet så deltar rektor och professorer i kartläggningen av studenter som de tyck-er är ”besvärliga”, och ger informationen till de grupper som hotar studenterna. Från de lärare som är fackligt aktiva får vi en del stöd, men de är få. Fackanslut-ningen bland lärare är väldigt låg, mycket som ett resultat av alla hot och mord. Men även de lärare som är organiserade kan inte göra så mycket, utan det är mer upp-muntrande ord och en dunk i ryggen.varför besöket till sverige och Norge?

– Vi vill påtala de övergrepp som be-gås. Därför är det viktigt med arbetet ut-anför Colombia. Att till exempel i Sve-rige uppmärksamma vad studenterna i Colombia utsätts för. Det viktigaste är att visa vad som händer och att förstå att

det enda studenterna i Colombia gör är att försvara sin utbildning, sitt universi-tet – att vi inte sysslar med massa andra grejer. Vi försvarar bara vår rätt till ut-bildning. Och på grund av det så utsätts man för dödshot. varför dagens iscensättning av en dödsskjutning?

– Det är en symbolisk handling för att visa på det våld som studenterna ut-sätts för – och har varit utsatta för under många år nu. Och för att väcka uppmärk-samhet kring det som händer och för att försöka bygga broar av solidaritet.

johan rönnblom

Utrikes studENtEr i vÄrldEN

colombia:

ACEu, Asociación Colombiana de Estudiantes universitarios

(Colombias organisation för universi-tetsstuderande), är en öppen och ideell branschorganisation för studenter på de colombianska universiteten.

Colombianätverket är en ideell orga-nisation som ”stödjer kampen för fred och rättvisa i Colombia och jobbar för ökad kunskap om Colombia i Sverige”. Nätverket är i sin tur medlem i Latin- amerikagrupperna.

Ingrid Corpus är representant för ACEu på universidad del Cauca i södra Colombia.

!arrangörerna

”än så länge har ingen student dödats på mitt universitet”

”vi försvarar vår rätt till utbildning. och på grund av det så utsätts man för dödshot”, säger colombianska studenten ingrid Corpus. foto: johan rönnblom

Hallå där......filip wästberg, student i arabiska och Mellanösternstudier vid institutionen för orientaliska språk, som tillsammans med liberala ungdomsförbundet deltar i workshopen youth in politics i alexandria, Egypten.

Vilken syn har egyptiska studenter på sin framtid?

– Många hoppas på demokratisering och kommer att kämpa för den, men de är inte alltför hoppfulla. Just nu går ut-vecklingen åt fel håll. Det hölls nyligen en omröstning om att ha parlamentsval redan i september, vilket är på tok för tidigt för att de demokratiska krafter som finns i landet ska hinna mobilisera och organisera sig. De som tjänar på ett tidigt val är gamla regeringspartiet NDP och Muslimska brödraskapet som båda redan har fungerande organisationer.hur känns Egypten efter Mubarak?

– Det finns en enorm stolt-het i Egypten över att det är folket själva som störtat Mu-barak, något som visar sig i att man ser Facebook överallt i kaféer, bagerier och restau-ranger. Det finns också en känsla av att folket här har återvunnit sin stolthet över att vara egyptier, vilket så klart

är häftigt att uppleva på plats. Däremot finns det en stor rädsla för vad armén, som nu har makten, har för planer.vad har du upplevt hittills?

– Delegationen har varit på Svenska in-stitutet i Alexandria där workshopen med de unga egyptiska politikerna äger rum. Vi har också haft en paneldiskussion i biblioteket i Alexandria som var öppen för allmänheten. Där diskuterade vi betydel-sen av ungdomars deltagande i politiken. Sedan har det varit tv- och tidningsinter-vjuer. Man märker verkligen att det finns ett enormt intresse för politik i landet.har du fått användning av kunskaper-na från din utbildning?

– Jag har faktiskt inte pratat så mycket arabiska i och med att den egyptisk-arabiska dialekten skiljer sig något från den moderna standardarabiskan som jag studerar. Störst nytta har jag haft av de kunskaper jag fått i att studera Mellan-österns och Nordafrikas moderna histo-ria. Att jag kan diskutera egyptisk historia med egyptier skapar inte bara förtroende utan också en samhörighet mellan den svenska kulturen och den egyptiska.

awad smew

filip wästberg.foto: privat

”Youth in Politics”ordnas av svenska institutet i syfte att star-ta en politisk diskussion mellan ungdomar i sverige och Egypten. ytterligare en work-shop äger rum i stockholm i juni. läs mer om projektet här: www.swedenabroad.com.

höga avgifter och utbildning på auktionstudiEavGiftErNa ska höjas kraftigt i England, och universiteten har börjat re-dovisa sina siffror: som det ser ut nu pla-nerar två tredjedelar av dem att ta ut den högsta tillåtna avgiften på 9 000 pund, skriver The Guardian. Konsekvenserna befaras dels bli att många inte kommer att ha råd att studera på något universi-tet över huvudtaget, dels att de universi-tet som trots allt valt en lägre avgift kom-

mer att få lägre status.Analyser i olika brittiska tidningar

kommer till samma slutsats: regeringen har tänkt fel från början. Det finns inga incitament för lärosätena att inte ta ut den högsta avgiften. Efterfrågan på ut-bildning är större än tillgången och an-talet studenter som ett lärosäte får anta är bestämt av regeringen. ”Om man ska införa ett marknadsbaserat system så

måste det finnas konkurrens”, säger en utredare.

Utvecklingen är ett nederlag för reger-ingen, som nu överväger en slags auk-tion: universiteten lämnar slutna bud med sina tänkta avgifter, och studieplat-ser går till det lärosäte som erbjuder en utbildning som ger mest för skattepeng-arna, enligt Times Higher Education.

amalthea frantz

3/2011 Gaudeamus 13

inte bara i arabländer utan också i Afghanistan har demonstrationer ägt rum den senaste tiden, och media rapporterar om hur oskyldiga har

dödats. Dock förekommer många fredliga manifestationer också, ofta i universitets-städer. Studenter vid universitetet i Jala-labad i sydöstra Afghanistan har vid flera tillfällen demonstrerat mot regeringen och den amerikanska ockupationen. För något halvår sedan krävde de frigivning av en kamrat som anklagats för att vara med-lem i det olagliga islamistiska partiet – och efter några dagar lyckades de faktiskt.

När FN-kontoret i Mazaar drabbades av en upphetsad främlingsfientlig mobb nyligen tågade studenterna i Jalalabad i en fredlig demonstration med ett klart politiskt budskap: fria val, tillåtande av alla politiska partier, straff för korruption, ut med de utländska ockupanterna och bestraffning av koran-brännaren i USA.

MEN jÄMfört MEd 1960-och 70-talen är studentde-monstrationer sällsynta i dagens Afghanistan. Antonio Giustozzi, forskare och författare som skrivit mycket om Afghanistan, har nyligen publicerat en artikel om politisk aktivism bland afghanska studenter. Han jäm-för med den studentrörelse som på 60- och 70-talen utvecklades till de politiska partier som senare utgjor-de kärnan i motståndsrörelsen mot Sovjetunionen.

På 60-talet hade högre utbildning högsta prioritet i Afghanistan. En ny utbildad klass växte fram med krav på inflytande, ofta i opposition till regeringen. En poli-tisering och radikalisering ägde rum på gymnasier och universitet. I början av 70-talet utkristalliserades två antagonistiska grupperingar bland studenterna, båda emot etablissemanget: en maoistisk rörelse med sym-patisörer bland unga från den urbana medelklassen och en islamistisk rörelse, med studenter huvudsakligen från landsbygden. 1973 var islamisterna i klar majoritet.

De politiska partierna bestod av intelligentian, den utbildade klassen, vare sig de var maoister, sovjet-kommunister, nationalister eller islamister. Etnisk bakgrund var en icke-fråga.

utMÄrkaNdE för alla partierna, enligt Giustozzi, var en ideologisk bas och en hög grad av oberoende – en skarp kontrast till dagens situation. Aktivisterna från 1970-talet, i den mån de fortfarande lever, anser att dagens studenter är mer intresserade av konsumtion än av politik. Studenter är cyniska, säger de, och tror inte på att samhället kan förändras genom kollektiva ansträngningar. Majoriteten av dagens studenter ut-märks av ett narcissistiskt, pragmatiskt och hedonis-tiskt tänkande.

Dock förekommer det en viss politisk aktivitet bland studenterna, både öppet och underjordiskt. En-ligt Giustozzi grupperar de sig efter etnisk tillhörighet och inte efter ideologiska linjer. Han påstår att etnici-tet är en av få politiska frågor som kan mobilisera ett betydande antal studenter och ser partier för hazaras, uzbeker, tadzjiker och pashtuner.

En annan skillnad jämfört med den tidigare stu-dentrörelsen är att efter 2001 har de politiska partierna utvecklat en slags beskyddarverksamhet gentemot stu-denterna. Partierna rekryterar studenter efter etnicitet och lockar med fri bostad och fria läromedel, kontanter, och utlandsstipendier. Studenter värvas för att stödja partiernas kandidater eller för att själva ställa upp i val.

Politisk aktivitet har blivit en ny karriärväg. Par-timedlemskap ger möjlighet till social klättring. Att bli inflytelserik är drivkraften, säger Giustozzi – han kunde ha lagt till att om man vill bli rik i Afghanistan är politisk karriär det snabbaste sättet.

Många studenter är aktiva i underjordisk verksam-het. Talibaner finns knappast alls på universiteten; de lockar inte den utbildade klassen. Det illegala is-

lamistiska partiet Hezb-i-Islami har medlemmar på många universitet, också bland lärarna. Detta parti är det enda som inte rekryterar på etnisk grund. På vissa universitet där partiet är starkt är medlemskap inget man döljer trots att partiet är förbjudet.

så låNGt Är nog de flesta som studerat Afghanistan ense med Giustozzi. Men, som så många andra som skriver om islam och politisk islam tar Giustozzi ibland miste. När han till exempel konstaterar att vänsterns tillbakagång och en växande fundamen-talistisk och islamistisk rörelse förekommer i många muslimska länder, inte bara i Afghanistan, använder han begrepp som extremism, fundamentalism och islamism som om de vore utbytbara storheter. Politisk

islam eller islamistiska rörelser är ju inte enhetliga, utan representerar, som bland andra Mattias Gardell be-skrivit i boken Bin Laden i våra hjär-tan – Globaliseringen och framväx-ten av politisk islam (Leopard, 2005), olika politiska ideologier, från vänster till höger. Hur det ledande islamis-tiska partiet i Afghanistan kommer att utvecklas om det blir lagligt återstår att se – för närvarande är det terro-riststämplat av USA.

I ett annat sammanhang skulle eta-blissemanget lugnt kunna räkna med att de studenter som i dag demon-strerar på gatorna kommer att utveck-las till lydiga samhällsmedborgare när de börjat arbeta och bildat familj. Men, säger Giustozzi, med tanke på

de få arbetstillfällen som står till buds i Afghanistan är det långt ifrån säkert att studenterna kommer att pacificeras.

avslutNiNGsvis drar Giustozzi två, något märk-liga, slutsatser. Beskyddarverksamhet, som vanligt-vis betraktas negativt, kan i den afghanska kontexten ses mera positivt, påstår han, eftersom partierna har insett nyttan av att försäkra sig om de ungas lojalitet. Vore inte de ungas politiska kunnande och självstän-diga tänkande att föredra, kan man undra. Vidare menar han att den etniska fragmenteringen av den utbildade klassen inte bådar gott för landets politiska system och partiväsende men att etniska partier är att föredra framför mer extremistiska organisationer.

Hur någon förutom diktatoriska härskare, mario-nettregimer och utländska ockupanter skulle tjäna på en politik och ett partiväsende som styrs av etniska motsättningar kan man vidare fråga sig. Guistozzis slutsatser verkar passa alltför bra in hos sådana makt-centra – kanske beroende på det faktum att USAID (”USA:s Sida”) bekostat hans studie?

soM MåNGa vÄstErlÄNNiNGar beskriver Giustozzi politiska företeelser i Afghanistan utifrån etniska ut-gångspunkter. Efter 2001 är afghaner sällan afgha-ner utan pashtuner, tadzjiker, uzbeker, och så vidare. Etniska konflikter beskrivs av journalister och andra som orsak till dagens situation i Afghanistan men säl-lan frågar man sig varför.

Frågar man en afghan däremot, förnekas inte att etnicitet har blivit en stor fråga. Orsaken är man klar över: det är den gamla kända tekniken att härska och söndra som åter kommit till användning.

pia karlsson har arbetat i afghanistan till och från sedan 1996. hon har tillsammans med amir mansory skrivit avhandlingen an afghan dilemma: education gender and globalisation in an islamic context (2007), vid institute of international education, stockholms uni-versitet. hon arbetar sedan 2008 vid Karlstad universi-tet som lärare och koordinatör av eu- och sida-finan-sierade masterutbildningar i afghanistan.

studENtEr i vÄrldEN Utrikes

även om den inte är lika stor som under 1970-talet, så existerar det en afghansk studentrörelse. Etnicitet sägs dock ha blivit viktigare än ideologi för den. Pia Karlsson, som länge arbetat i landet, ifrågasätter det västerländska perspektivet.

afghanistan:

av PIa KaRlssON (text och foto)

studerande vid Nangarhars universitet, jalalabad.

komplexa studentrörelser

”Det illegala islamistiska partiet Hezb-i-Islami har medlemmar på många universitet, också bland lärarna. Detta parti är det enda som inte rekryterar på etnisk grund.”

14 Gaudeamus 3/2011

Cornelia wulff, nybliven doktor i psy-kologi, har studerat om det finns en koppling mellan barndomsbegåvning samt hälsa och trivsel på jobbet. hon kom fram till att begåvning inte nöd-vändigtvis är så viktig.

EMMa aNdErssoN

Forskning har tidigare visat att begåvade barn anpassar sig lättare under skoltiden och senare även i arbetslivet. En god an-passning i skolan innebär ofta att barnet har lättare för att prestera, och det har an-tagits att bra resultat i skolan – höga betyg – ger större möjligheter till lycka när man är äldre. Den lyckan kan kokas ner till olika faktorer, såsom en god hälsa samt känslan av tillfredställelse och trivsel.

Bra skolrEsultat GEr ofta ett starkt akademiskt förtroende som gör det möj-ligt att också fortsätta prestera bra. En sådan elev kan uppleva framgång i form av fler valmöjligheter när det gäller sko-lor att läsa vidare på, och en bättre skola kan göra det lättare att senare få ett jobb man vill ha.

En förklaring till en hög yrkesnivå kan vara att man har en bättre utbildning som inkörsport, och i så fall kan barn-domsbegåvning ha påverkat indirekt:– Begåvning påverkar ju yrkesnivån, de som har lättare för sig klättrar också lät-tare i yrkeslivet, menar Cornelia Wulff.

CorNElia wulff har tidigare arbetat som lärare både i en gymnasieskola och på universitetet, och där föddes idén till avhandlingen. När hon började forska 2001 var inte frågeställningen lika ak-tuell som den kanske är i dag, men hon upplever att frågans popularitet har gått upp och ner genom åren.

I dag är det mest i diskussioner kring skolan som frågan har aktualiserats – huruvida barndomsbegåvning kan sty-ra lycka och framgång senare i livet. Det fanns sedan tidigare en del forskning i ämnet; frågor som huruvida yrkesval styr framtida lycka, och var barndoms-begåvning kommer ifrån, har alltid varit aktuella.

i studiEN tittadE Cornelia Wulff på en grupp av kvinnor och män som föddes på 1950-talet, och som ingår i det så kallade IDA-projektet på psykologiska institutionen. Inom projektet utfördes bland annat intelligenstest vid 10–13 års ålder, och sedan har gruppen följts fram till ungefär 50 års ålder.

Det är intelligenstesten som ligger till grund för begreppet barndomsbegåv-ning. Testen kan ses som en bakgrunds-faktor, och betyg som ett mått på presta-tion där bakgrundsfaktorn delvis skulle kunna förklara betygsnivåer, men även nivån på hälsa och trivsel senare i livet.

CorNElia wulff har kunnat visa att just för den självrapporterade hälsans skull var begåvning oviktig, och vilken yrkes-nivå man har hade också mindre bety-delse. Att hälsan inte såg ut att påverkas av begåvning kan bero på gruppen som studerades (generellt frisk och välfung-erande) men också på hur det svenska samhället är och har varit uppbyggt med ett starkt socialt skyddsnät.

När det gäller känslan av tillfredstäl-lelse och trivsel så fann hon däremot att yrkesnivån hade betydelse. Orsakerna till trivsel var då inte direkt kopplade till begåvning enligt Cornelia Wulffs resul-tat, men som tidigare nämnts kan man se begåvning som en inkörsport till en högre yrkesnivå. Faktorer som påverkar trivseln på jobbet visade sig vara en god arbetsmiljö och att man har ett tillräck-ligt kvalificerat jobb som kan ge utma-ningar – faktorer som ofta förknippas med en högre yrkesnivå.

avhaNdliNGEN BEhaNdlar trE studier med lite olika fokus. I en av studierna kunde Cornelia Wulff ana en tendens att yrkesnivån kan ha större betydelse för mäns känsla av tillfredställelse och triv-sel på arbetsplatsen, än för kvinnor.

– Det kan ha med generationen att göra, kvinnor kan ha gjort andra val på bekostnad av yrkesnivå, som att vara hemma mer med barnen till exempel. Det jag visade var att män trivdes bättre inom vissa yrken än kvinnor och tvärt-

om, men det beror säkert på den segre-gerade arbetsmarknaden.

De här skillnaderna tror hon mycket beror på att gruppen som studerades föddes på 1950-talet, växte upp i en mer könssegregerad skola och arbetsmark-nad än i dag. Ifall man skulle göra en liknande undersökning i framtiden med en grupp som föddes under 1980-talet, vilka har gått i en skola som är bättre på att utjämna dessa skillnader, tror Corne-lia Wulff att resultaten skulle bli andra än de hon nu fått fram.

– Utbildningarna i dag är mer jämställ-da och synen på familjen är annorlunda vilket kan bära med sig förändringar och därmed påverka inställningen till arbe-tet. Den här generationen kanske vill ha ut något annat av sitt arbetsliv, med andra värderingar finns en annan syn på arbetslivet. Det vore konstigt om det inte ändrade inställningen.

EN faktor soM Cornelia Wulff tittade på var stress samt förmågan till att sty-ra sitt arbete själv, och hon tror att det har en viss betydelse för trivsel och häl-sa. Vinklingen mot stress är något som hon skulle vilja fortsätta att forska inom framöver.

– Man skulle kunna tänka sig att fler arbetsplatser kan utformas utifrån att personalen i större utsträckning får möj-lighet att styra sin dag själv för att mins-ka stress. Att det inte bara skulle gälla för högre yrkesnivåer som chefer.

Hallå där......dag jenssen, professor vid institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi (GMt) som leder ett av forskningsprojekten i fuNCfood, vars syfte är att undersöka hälsoeffekterna av vanliga livsmedel som tomatjuice och rödvin.

Kan man bli mindre stressad av tomatjuice?

– Vi gjorde en förstudie till FuNC-FOOD-projektet med just tomatjuice. Det visade sig att stress som framkom-mit av fysisk belastning helt försvann hos de försökspersoner som druckit ett glas tomatjuice om dagen. Om man gör något fysiskt ansträngande ger tomat-juicen ett ökat skydd mot de radikaler som bildas naturligt i kroppen.

vad går fuNCfood ut på?– Att söka ämnen i vår diet

som kan motverka uppkom-sten av cancersjukdomar, diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar. Det handlar om att identifiera så kallade functional foods: mat som har en positiv inverkan på vår hälsa när den är en del av vårt dagliga födointag.

– Vi arbetar utifrån en lista på tänk-bara ämnen i mat som kan ha positiva hälsoeffekter. Det första steget är att testa dessa ämnen i vävnadsodlingar. De ämnen som uppvisar bäst resultat i od-lingarna går vidare till djurförsök och de i sin tur bästa resultaten testar vi sedan på frivilliga försökspersoner. Om vi ser en skillnad i stressnivåer när försöks-personerna tagit respektive avstått från en särskild produkt har vi belägg för att det ingående ämnet kan utnyttjas för till-verkning av functional food-produkter.på vilka sätt kan resultaten vara viktiga?

– Eftersom vi testar livsmedlen för att kunna bekämpa våra vanligaste sjukdo-mar kan positiva resultat innebära ett minskat lidande för många människor som, om de anpassar sin föda, drabbas i mindre omfattning. Som en följd kan även vårdkostnaderna i samhället sjunka.

– Men för att människor ska dra nytta av forskningen är det viktigt att livsmed-elsindustrin använder sig av resultaten för att producera fler functional foods.har ni stött på några motgångar?

– Det kan ibland vara svårt att be-visa vilken komponent det är i ett visst livsmedel som är den verksamma. I tomatjuice tror vi exempelvis att ämnet är antioxidanten lykopen, men vi har svårigheter att bevisa det.

awad smew

Ny forskning koll på akadEMiN

dag jenssen.foto: privat

Barndomsbegåvning och vuxenhälsa

illustration: emma hanquist

!FUNCFOOD

Ett europeiskt-indiskt samarbete där stockholms universitet koor-

dinerar tre av åtta forskningsprojekt. läs mer på funcfood.gmt.su.se.

3/2011 Gaudeamus 15

– Korsbefruktning inom kriminologi är lite svårt, eftersom ämnet redan är så oerhört korsbefruktat. Krimino-login är väldigt tvärdisciplinär, med element från sociologi, psykologi, juridik, statsvetenskap, genusveten-skap och i vissa fall även biologi.

– Men om jag skulle välja något skulle jag personligen vilja korsbe-frukta kriminologin med ett huma-nioraämne, som litteraturveten-skap. Hur framträder brottsligheten

i skönlitteraturen? Hur skildras den som begår brott, och hur skildras den som utsätts? Hur framträder de samhälleliga institutionerna som ska kontrollera, be-kämpa och hantera brottsligheten? Hur har det föränd-rats över tid?

– Med hjälp av litteraturvetenskapliga tolkningsverk-tyg tror jag att man skulle kunna få ett ganska spän-nande perspektiv på brottsligheten i ett samhälle vid en given tidsperiod, eftersom skönlitteraturen i någon mån är kopplad till den tid den skapas i.

– Min önskedröm är ett antal bre-da, stora och välkoordinerade forsk-ningsprogram vid SU som i enlighet med Lundadeklarationen från 2009 identifierar och försöker svara på några av dagens ”stora utmaningar” och som omfattar både den offentliga och privata sektorn. Ur mitt perspek-tiv kunde det vara: Immaterialrättens roll för global tillväxt och utveckling.

– En sådan ansats kräver forsknings-samverkan mellan många: antropologer, biologi/-tek-niker, ekonomer, jurister, medicinare, statistiker, stat-vetenskapare, sociologer, tekniker et cetera. Den kunde genomföras i kluster med problem och frågeställningar för såväl helheten som för respektive område.

– Att de ingående ämnena utvecklas inom sina res-pektive discipliner är nödvändigt. Forskare ska inte vara tvärvetenskapliga i en politikermening. Då hinner vi aldrig bli bra på det vi sysslar med. Men genom att fler dras in under ett gemensamt paraply föds inte bara ny kunskap inom respektive disciplin. Korsbefruktningen leder till ökad förståelse och djupare insikter om kring-liggande områden som höjer det egna resultatet.

– Den stora vinsten är inte bara för forskarna som tillsammans utvecklat ny kunskap, utan framför allt för samhället som helhet som får ett ”paketsvar”. Att såda-na stora forskningsinsatser inte sker i mycket större ut-sträckning beror naturligtvis på att de är tungrodda och kräver en administrativ skicklighet av sitt eget slag.

– Jag tror att man har mycket att vin-na på att ha mer samarbete mellan naturvetenskap och samhällsveten-skap i forskningen, särskilt när det handlar om tillämpad forskning med någon form av miljö- eller resursin-riktning. Generellt tycker jag att na-turvetare och samhällsvetare förstår varandras perspektiv rätt dåligt.

– Så fort du lämnar grundforsk-ningen och ger dig in på någonting

mer tillämpat krävs fler infallsvinklar än bara den som din egen disciplin står för. Ofta tycker jag att vi från na-turvetenskapligt håll med förundran i rösten säger ”vi har ju berättat hur det ska vara för att bli så bra som möjligt; varför gör ni inte bara så?” om någon bevaran-defråga, utan att ha någon känsla för vad som i prak-tiken är möjligt att genomföra. Att förstå hur forskare från andra fakulteter ser på något man jobbar med ökar möjligheten att det man kommit fram till är tillräckligt brett för att kunna användas som underlag för någon form av åtgärds- eller policybeslut. Har man dessutom samarbetat är nog möjligheten ännu större.

– Jag är fysisk oceanograf och samarbetar just nu med två marinekologer i ett projekt om spridning av marina larver och hur det påverkar funktionaliteten av marina reservat. Jag tror att ifall man ska gå vidare med frågan om optimering av marina reservat skulle det vara mycket fruktsamt att ha med en jurist och någon från ekonomisidan.

röstEr ur akadEMiN Panelen

vilka ämnen skulle du vilja korsbefrukta?

haNNa CorElldoKtorand, meteorologisKa institutionen

av jENNIE aqUIlONIUs

porträttet på sidan 22 handlar om en kvinna som leder en tvärvetenskaplig kurs där perspektiv från olika disci-pliner blandas. vi blev nyfikna på vilka ämnen andra akademiker drömmer om att kombinera.

MariaNNE lEviNprofessor,juridisKa institutionen

ChristoffEr CarlssoNdoKtorand, KriminologisKa institutionen

foto

: sta

ffan

Wes

terl

und

Medverka i panelen!Gaudeamus panel tar upp aktuella frågor. Deltagar-na varierar. Arbetar du på universitetet och vill tycka till? Mejla gaudeamus@sus.su.se

ExTRafGuEst CoMiC: vErMiN By touBa GuErrouMi

touba Guerroumi”I study molecular biology (2:nd year bachelor); comments, questions or what ever (colab sug-gestions?) are welcome in my inbox: touba. guerroumi@gmail.com.”

16 Gaudeamus 3/2011

”Jag kan inte leva utan kvinnan”, konstaterade Björn Ranelid på internationella kvinnodagens hundraårsjubileum förra året i Dagens Nyheter. Internationella kvinnodagen instiftades för att

visa stöd gentemot den kvinnliga rösträtten och har sedan 1910 firats, och debatterats, mer eller mindre kontinuerligt i Sverige varje år den åttonde mars. Ra-nelids text har ingenting med kvinnlig rösträtt att göra och är på så vis ett utmärkt exempel på hur kvinnoda-gen har kommit att bli en dag då ”kvinnan” gestal-tas och beskrivs i ganska vid mening. Nästintill alla dagstidningar ägnar utrymme åt denna dag och dess mittpunkt: ”kvinnan”.

För att lovorda denna ”kvinna”, eller för att mana till förändringar inom samhällets strukturer an-vänds ett bildspråk – troper och figurer – och däri-bland finner vi metaforen.

”I dimly remember that, as a schoolboy, I felt at once intrigued by metaphor and disappoin-ted at the way it was discussed by my English teachers.” Med dessa ord öppnar David E. Coo-

per sin bok Metaphor och sätter fingret på det kom-plexa i att söka förklara vad en metafor egentligen är. Det finns många som velat definiera metaforen och den har på så vis kommit att bli ett väldigt motstridigt begrepp.

För att på ett någorlunda enkelt sätt beskriva metaforen kan vi använda oss av Janne Lind-qvist Grindes definition ur Klassisk retorik för vår tid, där han skriver att en metafor är

en ”trop baserad på likhet” och att den ”bygger på att man nämner något som liknar det man vill säga.” En

trop, menar Lindqvist Grinde, är ”ett ord eller ett ut-tryck som används i en annan betydelse än den gäng-se” och som används för att beskriva det förhållande som finns mellan sakled och bildled, alltså mellan själva tinget och termen.

I Retorisk handbok med lexikon beskrivs tropen som ett samlingsnamn för ”de figurer som brukar kallas textfigurer […] vilka innebär att talaren med en figur gör en slags konstfull betydelseöverföring.” Om metaforen kan beskrivas som en trop är den alltså allt bildspråk som på ett konstfullt sätt överför betydelse från ett ting till ett annat.

George Lakoff och Mark Johnson utvecklar dessa tankar i boken Metaphors We Live By från 1980. Där menar de att metaforen, eller så kallade metaforiska koncept, inte bara formar vårt sätt att uttrycka oss utan även vårt sätt att tänka och på så vis vårt age-rande. Ett pedagogiskt exempel är metaforen ”time is money”. Utifrån denna metafor talar vi sedan om ”tid” som något vi kan ”tjäna” eller ”förlora” på samma sätt som vi talar om pengar.

Frågan är då varför det är intressant att un-dersöka dagspressens bildspråk på just in-ternationella kvinnodagen? Utan att gå in vidare djupt på genusforskaren Judith Butlers

resonemang kan vi ändå konstatera en av hennes

Essä fördjupa diG

Varför essän? uppsatser och avhandlingar skrivs för fullt på landets universitet och högskolor, men för det mesta hamnar de i dammiga arkiv. Därför har Gadden infört essäsidor. Vi vill lyfta fram ny och spännande forskning. Har du nyligen forskat klart eller skrivit en uppsats? Hör av dig till oss: gaudeamus@sus.su.se

”En hyfsat destruktiv trop som alltså liknar kvinnan vid en maskin: en maskin med ett förutbestämt öde.”

av mOa maTTssON (text) och CHaNDa BjöRK (illustration)

”Kvinnan” – en moder i motvindFörprogrammerad barnaföderska som har det tufft i karriären. Den bilden av ”kvinnan” framträdde i svensk dagspress på internationella kvinnodagen 2010. I sin c-uppsats i retorik har Moa Mattsson med hjälp av begrepp som metaforer och troper undersökt tidningarnas bildspråk. Språket kan både reproducera och förändra våra förväntningar på vad en kvinna är, eller bör vara, skriver hon.

3/2011 Gaudeamus 17

mest centrala teser: kön skapas ur diskurs. En vidare-utveckling av bland annat Simone de Beauvoirs kända uttalande: ”man föds inte till kvinna, man blir det.” Om vi lägger ihop denna teoretiska utgångspunkt med Lakoff och Johnsons teorier om metaforiska koncept (som jag hädanefter väljer att kalla troper) som för-ändrar vårt synsätt och vårt sätt att agera blir interna-tionella kvinnodagen ett givande fenomen att studera. Då nästan alla dagstidningar väljer att debattera eller ”fira” kvinnodagen i någon mån är det nyttigt att även söka de troper som används då ”kvinnan” diskute-ras, både på ett konkret plan men också mer abstrakt som ett fenomen. Dessa troper kan sedan reprodu-cera eller omvandla vår syn på vad en kvinna ska vara och hur hon ska bete sig och mer långsiktigt: styra våra förväntningar på den människa vi väljer att kalla ”kvinna”.

Det mest intressanta är hur kvinnan ofta ob-jektifieras till ett högre väsen eller en mo-der i svensk dagspress på internationella kvinnodagen. Då mödrar ofta är kvinnor

kan inte detta ses som något spektakulärt i sig, men sättet tematiken tas upp på är häpnadsväckande. Re-duceringen av kvinnan till en förprogrammerad bar-naföderska bör inte bara uppmärksammas, utan även diskuteras.

Förutom Björn Ranelids ovan citerade text där han beskriver, genom en ström av troper och bildfigurer, modern/kvinnan som något gudomligt väsen med ena foten i himmelen och den andra långt nergrävd i jorden, återfinns andra artiklar (kanske lite mer seriösa) med samma tematik. På samma uppslag i Dagens Nyheter skrev Katarina Wennstam till exempel att ”i förlossningen är alla kvinnor [min kursivering] en och samma kropp”, ett påstående som kanske sät-ter många kvinnor i dagens samhälle i en konstig situ-ation. Sitter själva ”kvinnligheten” i moderskapet?

Svenska Dagbladet publicerade en artikel om vil-ken förälder som egentligen ska ta hand om barnen där psykologen Eva Rusz fick uttala sig och påpeka att kvinnan är ”förprogrammerad” att ta hand om barn. En hyfsat destruktiv trop som alltså liknar kvinnan vid en maskin: en maskin med ett förutbe-stämt öde.

På samma sida gick att läsa en annan artikel där Carlos Rojas och flickfotografen Bingo Rimér upp-manar män att ta ut mer föräldraledighet; detta gjordes genom att ikläda sig lösgravidmagar. Dessa båda artiklar pekar åt samma håll: kvinnan ska vara hemma. Om inte detta går att lösa får männen ta på sig kvinnans roll och på så vis ”lura” biologin för att kunna ge barnen en god framtid.

I en artikel ur Aftonbladet får vi följa Anna och Helena som fick sparken när de berättade för sin arbetsgivare att de var gravida. Återigen tas detta upp som ett problem för ”kvinnor”, istället för

”mödrar”. Anna och Helena ”är två exempel på hur det är att vara kvinna [min kursivering] i Sverige 2010.” Givetvis är dessa båda kvinnor, och kvinnorörelsen har trots allt sitt ursprung i kvinnans låsning till hem-

met och hennes rättigheter där. Men återigen, detta är kvinnodagens hundraårsjubileum och att skriva om kvinnan som en moder reproducerar snarare Eva Rusz tankar än utvecklar jämställdheten.

Parallellt med ovan nämnda alster publicera-des det samma dag även artiklar som foku-serar på kvinnan som företagare. Där kan vi läsa om hur svårt kvinnor har det i det offent-

liga, att de ”arbetar i motvind”. En destruktiv metafor då en naturkraft kan vara tuff att bekämpa. Aftonbla-det konstaterar samtidigt enkelt: ”Det är svårt att ta sig fram som kvinna”.

Detta är några få artiklar ur urvalet som använder ett bildspråk där kvinnan definieras som något alla inte är helt bekväma med. Det finns fler.

Sett till de mönster som går att skönja i den journalistiska debatten som jag pekat på går det alltså att i definitionen ”kvinna” (om vi nu ska ha en sådan) lägga till vissa egenska-

per: kvinnan är i första hand en moder och när hon ska göra karriär kan hon räkna med motvind. Detta är långtifrån alla artiklars explicita teser, men det finns där och skapar på så vis en obekväm diskurs som exkluderar stora delar av den till synes homo-gena gruppen ”kvinnor”.

”På samma sida gick att läsa en annan artikel där Carlos Rojas och flickfotografen Bingo Rimér uppmanar män att ta ut mer föräldraledighet; detta gjordes genom att ikläda sig lösgravidmagar.”

Om författarenMoa Mattsson skrev sin c-uppsats i retorik vid lit-teraturvetenskapliga institutionen vid uppsala

universitet hösten 2010. hon avslutar nu i april sin filo-sofie kandidatexamen med att vara med och anordna en genuskonferens vid samma institution.

Moa Mattsson har även läst litteraturvetenskap och attiska (klassisk grekiska). fram till årsskiftet var hon ordförande för en av de största studentföreningarna vid uppsala universitet: litteraterna.

till hösten blir det masterprogrammet i retorik och platon på originalspråk.

!

18 Gaudeamus 3/2011

ModEiNdustriN har aldriG varit större och den fortsätter bara att växa. För-utom att industrin omsätter miljarder dollar varje år är den dessutom en av de mest inflytelserika aktörerna i dagens samhälle.

Mode är alltså mycket mer än bara kläder – det är både pengar och männi-skopåverkan på samma gång.

dEt har traditioNEllt sett varit de stora modetidningarna som påverkat människor mest vad gäller kläder, skor och andra accessoarer, men nu har mak-ten luckrats upp.

I en värld där sociala medier spelar en allt större roll har modebloggarna fått stort inflytande i den exklusiva indu-strin. De sitter inte bara front-row på vis-ningarna, utan blir också trendsättare.

MEN varifråN kaN vanliga studenter hit-ta inspiration? De som inte har råd att spendera tiotusentals kronor på den se-naste it-väskan.

Och som får ont i magen av att se de dyra prislapparna i de glossiga tidningar-na eller listan på den senaste raden dyra klädinköp modebloggaren gjort.

EN suBkultur iNoM modebloggosfären är streetstylebloggarna. Streetstyleblog-

gandet går ut på att bloggaren, precis som namnet antyder, publicerar in-spirerande bilder på gatumode.

Personerna som porträtteras kan vara alla från chefredaktören på Vogue, till affärsmannen på Lon-dons gator, till grannflickan i huset bredvid.

dEt Är just blandningen av perso-ner som gör streetstylebloggandet tillgängligt för alla – även den fattige studenten. Här finns inspiration till hur man kan klä sig coolt i varda-gen utan att behöva ta ett sms-lån. Ett par jeans för en hundralapp kan till exempel kombineras med en dyrare överdel.

Streetstylebloggarna är inte helt verklighetsförankrade, men mer så än modetidningarna. De uppmuntrar till att skapa sig en egen stil, som till skillnad från catwalkmodet, faktiskt går att använda hela dagen, varje dag. Kombinationer-na är oändliga, endast fantasin sätter gränser.

GaudEaMus toG siG ut på campus en kall, blåsig vårdag för att streetstylefotografe-ra och fråga ett gäng vanliga studenter om deras klädval och shoppingvanor.

GaddEN tar tEMpEN på studENtModEtExtra

Inom modebloggosfären finns en sub-kultur som fokuserar på gatan i stället för på catwalken. Gaddens reporter gav sig ut på campus en blåsig vårdag för att utforska modeterrängen och streetstylefotografera.

av awaD smEw (text och foto)

streetstyle su

FamiljehemsbankenMötesplatsen inom familjevården

Vill Du göra en skillnad för någon?Som kontaktfamilj, familjehem eller jourhem

kan Du göra en skillnad!

Besök www.familjehemsbanken.se

pari, 21 år, lÄsEr CivilEkoNoMi

vad har du på dig?– Trenchcoat InWear, byxor Marks&Spencer.

vilka är dina bästa budgettips?– Jag försöker att investera i stilrena basplagg, särskilt på reor. Men inget från H&M,

deras kläder går sönder efter några tvättar. Satsa på kvalitet! Jag syr dessutom 70 pro-cent av mina klänningar själv. Det blir både bättre passform och billigare.köper du på impuls eller planerar du först?

– Nästan allt är planerat. Jag har en lista på de plagg jag måste ha. När jag åker till London en gång om året på sommaren, bränner jag pengar på kläderna på listan.

3/2011 Gaudeamus 19

Hallå där......sofia hedström, modejournalist som, tillsammans med fotografen anna schori, är aktuell med boken Modemanifestet: de stilsmartas handbok.

Kan man se modemässigt snygg ut utan att det kostar skjortan?

– Självklart. I Modemanifestet finns 51 recept från stilsmarta runt om i hela världen på hur man kan förnya och förändra det man redan har utan att be-höva spendera en massa pengar.varför skrev du boken?

– Efter att ha jobbat som modejournalist i sju år kände jag att det måste finnas nå-got mer än trendhysteri. Jag bestämde mig för att utsätta mig för ett experiment, den stilsmarta shoppingdetoxen: 365 dagar utan shopping. Samtidigt började Anna Schori och jag resa runt i uSA, på Island och i Sverige. På resan upptäckte vi en ny rörelse – de stilsmarta.vad är budskapet i din nya bok?

– Använd kläder du redan har i din garderob. Vi svenskar shoppar mellan 15 och 20 kilo kläder varje år och har därför överviktiga garderober som tär på miljön. Jag tycker att alla borde testa en kortare variant av shoppingdetoxen. Den är en spännande utmaning och jag lovar att mode efteråt blir roligare än vad det var innan.hur undviker man att dras med i sam-hällets shoppinghysteri där tusentals kronor läggs på dyra märkeskläder?

– Shopping är enormt frestande, något jag framförallt upplevde under de tre för-sta månaderna på detoxen. I manifestet finns sju punkter på hur man ska få ett hälsosamt förhållningssätt till kläder och mode. Det finns handfasta tips på hur man motstår shoppinglustarna som att inte shoppa i grupp och inte röra plaggen man är sugen på. Jag lever efter mani-festet och har i dag både en hälsosam garderob och ett sunt shoppingbeteende. hur kan studenter med tunna plån-böcker få kläderna att räcka längre än en säsong eller trendfas?

– Testa Modemanifestets kokbok för kläder. Där finns allt ifrån hur man tvät-tar sina chinos med studsbollar och sne-akers till hur man broderar över fläckar.

awad smew

sofia hedström.foto: chito yoshida

sofia Hedström......har intervjuat höjdare i modevärlden som vivienne westwood och karl lager-feldt. Modemanifestet: de stilsmartas handbok (Nordstedts förlag) är hennes första bok och en vädjan till hållbar mode-konsumtion. läs hedströms blogg på: blog.svd.se/modebloggen/.

MartiNa, 23 år, lÄsEr juridik

vad har du på dig?– Kappa MQ, byxor Zara, skor

Converse.favoritbutik?

– Massimo Dutti. De har snygga grejer.

Erik, 24 år, lÄsEr koNstvEtENskap

vad har du på dig?– Jacka H&M, halsduk Polo Ralph Lau-

ren, jeans Acne, väska Sandqvist.försöker du att följa modevärldens trender?

– Absolut. Det är kul när mode och trender förändras. Jag läser i tidningar vad andra tycker är snyggt och inspire-ras av det. hur skulle du beskriva din stil?

– Som en kombo av budget och mär-ken. Jag har budgetkläder för att dölja märkeskläderna och märkeskläder för att dölja budgetkläderna.

josEfiNE, 22 år, lÄsEr juridik

vad har du på dig?– Jacka New Yorker, Tröja H&M, Skor

Vagabond.hur mycket pengar brukar du spendera på kläder varje månad?

– Runt 2 000 kr. Det blir nog rätt myck-et impulsköp.

the sartorialiststreetstylebloggarnas urfader. sedan 2005 har fotografen scott schuman dri-

vit bloggen som rankats på time Magazines “top 100 design influencers”. dyrt och billigt, nytt och vintage, män och kvinnor, unga och gamla. Bilderna är tagna i hip-pa, chica områden i New york, Milano, florens och paris. inspiration på hög nivå. www.thesartorialist.blogspot.com

jak&jil inte budgetklass, men ögongodis i mängder. tommy tons blogg är den där alla moderik-tiga personer vill synas. här visas snygga bilder på de mest prominenta moderedaktö-rerna på de internationella modetidningarna, plagg och accessoarer från de senaste kol-lektionerna samt trendiga modeller fångade på bild på väg till eller från modevisningar. www.jakandjil.com

stockholm streetstylesvenskduon Caroline Blomst och daniel troyse står bakom streetstylebloggen med en bra blandning av exklusivt mode och vanliga, trendiga personer på gatan. Bilder från alla de stora modestäderna och även här hemifrån stockholm. lediga modeller, “models off duty”, är ett återkommande fenomen. carolinesmode.com/stockholmstreetstyle

viCtor, 22 år, lÄsEr psykoloGi

vad har du på dig?– Jacka Zara, byxor JC, skor Converse.

varifrån får du modeinspiration?– Jag var punkare förut, så då kom

mycket av inspirationen från musiken. Musiken inspirerar i dag också, men det gör även personer på stan.

IDEéR? Har du åsikter om mode, konsumtion eller vad du vill läsa i Gadden i framti-den – besök www.gaudeamus.se eller mejla oss på gaudeamus@sus.su.se

!

Tips på streetstylebloggar

20 Gaudeamus 3/2011

dEt Är kNÄpptyst i rum nummer 423 på Juridiska fa-kulteten när Sergej Sovosko går fram till podiet och tit-tar ut över publiken.

– De som tjänar mer ska betala mer i skatt, fastslår den ryske studenten.

– Fel, säger Lena Ivanovna, nästa talare vid podiet. Rättigheter är kopplade till skatt och mer skatt betyder fler rättigheter för de rika. Det är orättvist.

Åhörarna lyssnar. Talarna är välformulerade. Men så har de också kommit till Moskvas statliga universitet MGU (Moskovskij Gosudarstvennyj Universitet på rys-ka) denna söndag för att vara med i Juridiska fakulte-tens årliga debattävling. Argumenten skär som knivar genom luften när semifinalisterna ger sig på ”för och emot progressiv skatt”.

– Vi måste träna oss, säger Sergej Morozov, juridik-studerande och en av arrangörerna. Det här är bra för våra karriärer. Vi har varit tysta här i landet under lång tid. Men kanske är det bättre debattklimat nu, i det nya Ryssland.

att pluGGa i Ryssland är att plugga i ett land som har förändrats från grunden de senaste åren. När Sovjet-unionen föll 1991, försvann inte bara politisk ideologi och ekonomiska system utan också värderingar. Hög-skolan är en del av omvandlingen. Frågan är vad den betyder för landets studenter.

– Livet är en debatt, du vet, ler Sergej Morozov.

EftEr uNioNENs upplösNiNG blev det en explosion av nya lärosäten i landet. Det gamla statsmonopolet på ut-bildning var brutet. Landet behövde ny kunskap. Unga ville plugga. Medan nya, privata universitet etablerade sig, skapade gamla sovjetiska institutioner nya inrikt-ningar. Än i dag har Ryssland en stor mängd universi-tet. Många erbjuder både fria och avgiftsbelagda kurser och utbildningar. MGU, vars fulla namn lyder ”Mosk-vas statliga universitet uppkallat efter M V Lomonosov”,

grundades redan år 1755 av den ryske vetenskapsman-nen Michail Lomonosov. Med sina 40 000 studenter för-delade på 39 fakulteter är detta universitet det största och mest prestigefyllda av lärosäten i Ryssland.

på Ett sÄtt verkar MGU inte ha förändrats ett dugg se-dan sovjettiden. Uniformsklädda vakter står vid varenda ingång och kräver legitimation och elledningarna häng-er alltjämt på sniskan i klasar i slitna studentkorridorer.

Men universitetet har förändrats. Och då är det inte automaterna i vilka man laddar mobilen, eller den läckra italienskinspirerande salladsbaren i en av byggnaderna, som är den största förändringen. Den största förändringen på universitetet är friheten, säger Sergej Karpov, historieprofessor och dekan vid Histo-riska fakulteten samt medlem av Ryska vetenskaps- akademien. Tidigare var alla studenter tvungna att läsa kurser som ”vetenskaplig kommunism” och ”det kom-munistiska systemet”. Med Sovjetunionens fall gick all politisk ideologi i graven.

– Attityden till utbildning här i Ryssland har föränd-rats, säger Sergej Karpov. Vi har fått yttrandefrihet. Ing-en kan tvinga på oss någon politisk ideologi. Nu är vi självständiga.

EN aNNaN förÄNdriNG är det europeiska samarbetet. För några år sedan skrev Ryssland under Bolognade-klarationen. Det innebär att Ryssland, liksom övriga Europa, har utbildningssystem med en fyraårig bache-lorexamen och en tvåårig masterexamen.

Bolognadeklarationen har dock inte helt slagit rot i Ryssland. Många ryska arbetsgivare gillar inte de nya ex-amensgraderna och universiteten har fortfarande kvar sovjetiska specialistdiplom. Det betyder att studenterna får två diplom, vilket kan vara bra då de söker jobb.

I år är det 20 år sedan sovjetunionen föll och Ryssland bildades. allt förändrades. För studenterna började en ny tid. På moskvas statliga universitet fortsätter förändringen, med sikte på framtiden.

av sOPHIE HEINE (text och foto)

Ryska studenter rustar för debatt

sergej sovosko mötte bifall och protester då han pläderade för progressiv skatt i juridiska fakultetens debattävling. att kunna argumentera är en värdefull kunskap på arbetsmarknaden, menar arrangörerna.

Reportage GaddEN i Moskva

Moskvas statliga universitet, uppkallat efter M v lomonosov, är inrymt i en av de byggnader josef stalin lät uppföra på 1950-talet. i den här byggnaden finns studentrum, samlingssalar och små matsalar.

3/2011 Gaudeamus 21

för studENtErNa Är Bologna bra, menar Jevgenij Amtipov. Han är ordförande i MGU:s studentkår och tar emot i kårens pampigt möblerade kontor i huvud-byggnaden .

– Studenter kan välja fritt och flytta om de vill. Jevgenij Amtipov avbryts av att en flicka tittar in ge-

nom dörren.– Säljer ni biljetter här?Studentkåren ska snart ha fest. Vid sidan av Lomono-

sovkonferensen, en samling för unga vetenskapsmän, hör fester och högtidsfirande till aktiviteterna. Någon di-rekt politisk verksamhet har studentkåren vid MGU inte.

– Senare, säger Jevgenij Amtipov till flickan, och åter-vänder till Bolognas konsekvenser.

– Men för universiteten kan det bli förluster om någ-ra ungdomar lämnar utan att andra kommer.

studENtErNa aNN aGapova och Liza Tjerkova gillar för-ändringarna. De läser andra året juridik och stortrivs.

– Nivån på lärarna är hög och vi kan praktisera utom-lands, säger Ann Agapova. Vi har många valmöjligheter och kan välja mellan olika språk.

Likt många andra juridikstudenter har Ann Agapova och Liza Tjerkova valt engelska. De föredrar faktiskt att

hålla seminarierna på det främmande språket. – Engelskan har mer informativa uttryck, säger Liza

Tjerkova.Juridik räknas vanligen in i ämnesgruppen ”ekonomi

och organisationsledning”. Det är den disciplin som utex-aminerar störst andel studenter per år i Ryssland. På andra plats kommer humaniora, visar rysk statistik. Längst ner hamnar teknik- och naturvetenskapliga yrken.

Förhållandet syns på arbetsmarknaden. Medan det råder brist på tekniker har landet överskott av personer med ekonomi- och organisationsledarutbildning. Ann Agapova och Liza Tjerpova är inte oroliga. Medan Liza Tjerpova vill stanna i Ryssland, planerar Ann Agapova på att jobba utomlands.

– Helst Nederländerna, säger den ryska juridikstu-denten.

MEN förÄNdriNGarNa har en baksida. Den stora mäng-den universitet gör kvaliteten osäker. Efter många olika reformer är antagningsprocessen snårig och borgar för korruption, en metod som används skoningslöst i da-gens ryska samhälle. Statusen för högre utbildning har sjunkit. Påver undervisning, korruption och begränsa-de möjligheter att göra akademisk karriär har skuld i detta, skriver Eugene Vorotnikov på den Londonbase-rade sajten University World News.

– Situationen kan ses som ett kulturellt fenomen, sä-ger Erik Johansson, utredare med inriktning på utbild-ning i forna Sovjetunionen, vid Högskoleverket i Stock-holm. I Sovjetunionen fanns en stolthet över utbild-ningssystemet. Tillsammans med militärindustrin var det kanske den organisation som fungerade bäst. Ti-digare var man en supermakt. Nu har detta förändrats.

kaNskE har iNtE allt från sovjettiden försvunnit. Svetla-na Jatsuk som läser vid Historiska fakulteten är böjd att tro det. Anledningen till att hon började studera historia var att hon är medlem i den ryska socialistiska rörelsen Avanti och ville lära sig den ryska socialismens historia.

– Jag brann för det, säger Svetlana Jatsuk och packar upp sin laptop för att sätta sig i biblioteket i väntan på kvällens seminarium. Men kursen var inte bra.

Svetlana tyckte inte att den information hon fick var tillförlitlig.

– Här fanns professorer från sovjettiden. De hade sina gamla åsikter. Jag fann inte vad jag sökte.

Det slutade med att Svetlana Jatsuk bytte inriktning. – Nu läser jag fransk medeltid, säger Svetlana Jatsuk.

Jag separerar mitt intresse och min utbildning. Andrew Vlasov, också han student vid Historiska fa-

kulteten, säger sin mening.– Visst har vi några gamla lärare. Men generellt finns

här ingen sovjetatmosfär. De lärare som har varit ut-omlands är uppdaterade och bra.

för att BlaNd annat höja kvaliteten och bättre använda de regionala resurserna, pågår nu ett projekt för att ska-pa ett nätverk av sju nya federala universitet runt om i landet. Universiteten, som är en sorts spetsuniversitet, ska bland annat driva avancerad forskning och utveckla samarbete med universitet i Europa, Asien och USA.

Framtiden får utvisa vart förändringarna leder Ryss-lands studenter. Men mycket tyder på att de kommer att läsa mer utomlands, i högre grad sätta ihop sina egna program och genom koll på kraven stärka sig för konkurrensen på arbetsmarknaden.

i ruM NuMMEr 423 viner argumenten.– Progressiv skatt minskar samhällsklyftorna, säger

anhängarna.– Tvärtom, den ökar dem, säger motståndarna.

Stockholms universitet har ett avtal med Moskvas statliga universitet.

Avtalet omfattar ett arbetsprogram som säger att universiteten kan sända 3–6 studenter om året för att läsa kostnadsfritt vid det andra univer-sitetet. Studierna kan vara mellan tre månader och ett år. Inom ramen för arbetsprogrammet driver Su och MGu ett antal gemensamma forskningsprojekt kring olika teman.

Ryska studenter rustar för debatt

sergej sovosko mötte bifall och protester då han pläderade för progressiv skatt i juridiska fakultetens debattävling. att kunna argumentera är en värdefull kunskap på arbetsmarknaden, menar arrangörerna.

samarbete med sU

!

Vill du läsa ryska eller lära dig mer om Ryssland: kontakta Slaviska institutionen,

www.slav.su.se.

mer från Ryssland

studier i ryssland innebär mindre självständigt arbete, säger joar lindh, nyutexaminerad student från stockholms universitet som sedan i somras bor i Moskva för att plugga ryska ett år på Moskvas stat-liga universitet.

joar liNdh, soM just tagit examen i företagsekonomi, har lätt att peka på skillnader mellan ryska och svenska studier.

– I Ryssland är det fler lektioner, i Sverige förväntas man göra mer hemma, säger Joar, 23 år, i telefonen från Moskva.

Joar har ungefär 15 lektioner i veckan. Tempot är la-gom hårt, säger Joar, som har läst tre nivåer ryska vid Slaviska institutionen på SU. Och lärarna är duktiga.

– Men ibland pratar de med studenterna som om de pratade till barn. Det är svårt när man kommer från Sverige där relationen mellan lärare och studenter är jämbördig.

Det ryska universitetet är över huvudet taget lite mer som i en skola, säger Joar.

– På min institution finns en klocka som ringer när rasten är slut. Det är nästan lite barnsligt.

Som många andra utländska studenter bor Joar i studentkorridor i MGU:s stora huvudbyggnad. I det gemensamma köket finns bara två spisar och eftersom Joar dessutom inte har något kylskåp på rummet, äter han de flesta måltider ute.

– En sallad plus soppa och huvudrätt i universitetets matsalar kostar runt 30 svenska kronor. Det är bra, sä-ger Joar.

Ryskt studentboende är mer kontrollerat än svenskt, påpekar Joar. Två gånger måste man visa passersedel för att alls komma till sitt rum. Och på våningen sit-ter en vakt.

– Om de hör något misstänkt kommer de och knack-ar på. Det finns många regler.

Joar tycker sig ha förstått logiken.– Det är som med det mesta i Ryssland. Det finns reg-

ler men det betyder inte att man måste följa dem.

”ryskt universitet lite mer av skola”

ann agapova (t.h.) och kompisen Maria ivanovna (t.v.) är ofta på universitetet mellan nio på morgonen och sex på kvällen.

standarden på boendet på universitetet är inte hög, menar joar lindh (t.h.), här på MGu, tillsammans med en tysk stu-diekamrat. ”Men det uppvägs av alla trevliga människor man träffar och det roliga som man får vara med om.” foto: privat

!

22 Gaudeamus 3/2011

koldammet som låg likt ett tunt lager över kläder och fönsterrutor i den polska staden Katowice, var en av orsakerna till att Eleo-nora Horn sökte sig till naturvetenskapen.

Konsekvenserna av människans livsstil framträdde tydligt där.

Nu leder hon den tvärvetenskapliga kvällskursen Världens eko på Stockholms universitet. Här ger fram-stående föreläsare från olika discipliner sin syn på hur jordens miljöproblem ska lösas. Ekonomi och naturve-tenskap blandas med filosofi och psykologi.

– Det intressanta ligger i mötet mellan olika per-spektiv. Naturvetarna menar ofta att det är självklart att vi inte får överskrida jordens resurser, och om bara den kunskapen når ut kommer folk ändra sitt bete-ende. Ekonomen ser i stället ekonomiska verktyg som exempelvis marknadsföring som nycklarna till pro-blemen. När åsikterna blandas inser många att de-ras egna lösningar inte är tillräckliga, säger Eleonora Horn.

solENs första varMa strålar silar in genom den lilla konferenssalens rutor. Stockholm Resilience Centre är beläget i ett av Kräftriktes röda tegelhus, och här ges Världens eko på kvartsfart varje höst. Kursen star-tades för tio år sedan i syfte att ge ett brett perspektiv på miljö- och hållbarhetsfrågor genom att korsa olika discipliner.

Eleonora Horn är i slutet av sin utbildning och för-söker knyta ihop en företagsekonomiexamen med en i biogeovetenskap. Tillsammans med samhällsplanerar-studenten Viktor Liedner arbetar hon på deltid med att planera och genomföra Världens eko. Till sin hjälp har de även en juridik- och miljövetenskapsstudent och två personer från centret.

– Det är en dröm att få plocka ihop intressanta före-läsare och möta studenter som är mer engagerade och genuint intresserade än på någon annan universitets-kurs som jag har läst. Det ger en kick, säger Eleonora Horn.

Hon och Viktor Liedner väljer ämnen och föreläsare som de sedan sätter ihop till ett program. Föreläsning-arna följs av diskussioner, simulerade avtalsförhand-lingar och frågestunder. På programmet i höst står bland andra folkhälsovetaren Hans Rosling och den australienske miljöprofessorn Will Steffen.

koldaMMEt i katowiCE upplevde Eleonora Horn när hon i slutet av 90-talet arbetade som svensk- och eng-elsklärare på den polska stadens universitet och bodde i koldistrikten.

– En stor del av lokalbefolkningen arbetade inom kol-kraften. De var medvetna om industrins problem men arbetslösheten var stor och det skulle krävas större sam-hälleliga förändringar för att avveckla kolbrytningen. Där insåg jag dilemmat med människans livsstil. Tidi-gare hade jag pluggat i Ryssland och där sett döda, äckli-ga floder. Det fick mig att fundera över hur vårt levnads-sätt påverkar ländernas gemensamma hav, Östersjön.

ElEoNora horN lutar sig tillbaka i stolen och konfe-renssalens glödlampa får hennes hår att glänsa i rött. Den blå blicken vandrar upp i taket medan hon funde-rar över varför det sedan blev studier i företagsekonomi och inte i naturvetenskap, som hon egentligen ville.

– Jag vågade inte satsa på naturvetenskapen. Jag hade av någon anledning satt en stämpel på mig själv och såg mig inte som en naturvetare.

I början av 2000-talet tog lusten överhanden och Eleonora Horn började plugga biogeovetenskap. Hon reagerade mot tankesätt både inom ekonomin och na-turvetenskapen.

– Hos naturvetarna sågs det som lite fult att tänka i termer av pengar medan ekonomerna ofta var ove-tande om miljöfrågor. En hel del har förändrats sedan dess, men det finns mycket kvar att göra. De senaste åren har mediernas uppmärksamhet också skapat ett större intresse och en ökad medvetenhet.

GENoM vÄrldENs Eko kan Eleonora Horn själv skapa de perspektivkrockar som hon saknat på andra ut-bildningar. Hon leder kursen för andra gången och var

innan dess med som student. Särskilt en föreläsning har fastnat i minnet, den gavs hösten 2010 av miljö-psykologiforskaren Chris von Borgstede från Göte-borgs universitet.

– Hon berättade om orsaker till varför vi gör som vi gör och inte alltid lever som vi lär. Bland annat räcker det inte med kunskap för att folk ska ändra sitt ageran-de. En vanlig uppfattning är annars att människors atti-tyder måste förändras för att nya beteenden ska skapas. Men hon menade att det även kan vara tvärtom, att nya sätt att bete sig kan leda till attitydförändringar.

Etiska frågeställningar och existentiella dilemman diskuteras ofta under kursens gång. Det kan handla om problemet att jordens resurser inte är oändliga och att människan inte klarar sig om vi fortsätter i dagens takt. Andra frågor som dyker upp är hur hela världens befolkning ska kunna äta sig mätt och vad som behövs för att folk ska ta forskningen på allvar.

På kursen möts även människor i olika skeden i li-vet. Deltagarna är en blandning av yrkesverksamma personer, doktorander och nykläckta studenter. Eleo-nora Horn anser att kunskaperna som förmedlas blir en hjälp i arbetslivet.

– På arbetsmarknaden möts ofta personer från oli-ka discipliner som talar helt olika språk. Efter Världens eko förstår naturvetaren mer av vad ekonomen snack-ar om, och tvärtom. En av våra studenter som arbetar inom en stor varuhuskedja fick också blodad tand och planerar att läsa mer om miljöfrågor för att kunna för-ändra företaget inifrån.

ElEoNora horN MENar att människan måste förändra samhällsstrukturen och sin livsstil radikalt. Det bety-der inte att vi behöver gå tillbaka till grottstadiet, men vi behöver hitta andra värden.

– Vi måste titta mer på vad som gör oss lyckliga och hitta en välfärd som inte enbart mäts i BNP-tillväxt. Det behövs kraftfulla politiska beslut, framförallt när det gäller energi. Till exempel skulle energiåtgången i mil-jonprogramshusen kunna halveras om byggnaderna renoverades. Vidare borde köttproduktionens miljö-påverkan tas med i priset.

I framtiden vill Eleonora Horn fortsätta jobba med miljö och hållbarhet, helst med fokus på Östersjön. Ett vatten vars vågor bär med sig ett eko av världens miljöförstöring.

Porträttet GaddEN MötEr

Perspektivkrockar ger nya insikterav jENNIE aqUIlONIUs (text och foto)

eleonora horn Född 1973. uppväxt i stockholms innerstad. Senast lästa bok den stora förnekelsen av johan rockström och anders wijkman. Roligast med att leda Världens eko att få sätta ihop programmet. Förebild ”jag beundrar Marie-louise kristola, programledare för klotet i p1.”

”Hos naturvetarna sågs det som lite fult att tänka i termer av pengar medan ekonomerna ofta var ovetande om miljöfrågor.”

3/2011 Gaudeamus 23

24 Gaudeamus 3/2011

GäSTKRÖNIKA CHARLOTTE LIND

MiN påGåENdE dElkurs erbju-der inte mindre än 895 sidor information om andra länders politik. Detta ska jag ta till mig på tre veckor. Bara att plöja alltså. Vad kursen däremot inte lär mig är hur det där plöjan-det av litteraturen egentligen ska gå till.

på uNivErsitEt fiNNs hur mycket kunskap som helst samlad på de 70 olika institutionerna. Endast två per-soner är anställda på universitetets Studieverkstad för att hjälpa studenter med hur man går till väga för att klara sina studier. Går du dit får du lära dig studietek-nik, vilken inlärningsmetod som passar dig utifrån personlighet och får tips om planering samt hur du bäst pluggar inför en tenta. Men utöver detta finns yt-terligare en sak att lära sig, något som varken står i lä-roböcker eller kan läras ut av studiepedagoger – något bara du själv kan lära dig.

att ta siG an ett projekt som du inte riktigt ser konturerna på, att inte veta hur du ska göra men ändå lyckas hitta ett sätt, är en kunskap i sig själv. Visserligen faller inte allt på plats direkt, men det

behöver det inte göra heller. Efter ett tag knäcker du koden, märker vad det innebär att ta sig an nya utma-ningar. Det är egentligen det enda du behöver kunna för att nå din universitetsexamen: vetskapen om att du är kompetent nog att klara av den. Att inse detta är en rikedom som gör dig självständig och självgående, som ger självförtroende och styrka.

dEN iNsiktEN koMMEr att sprida sig till andra områden i ditt liv. Den rustar dig för oförutsedda händelser i livet (och hur mycket i livet är förutsägbart egentli-gen?). Du kommer kunna planera och strukturera, ställa rätt frågor och utvärdera fler situationer än då du bara sitter med näsan i böckerna. Du tillåter dig att utvecklas för du vet att du kan utvecklas. Du försätter dig själv i rörelse, du fastnar inte i gamla idéer om att du inte kan, inte vet, inte förstår. Det ligger en frihet i att veta att det är du som bestämmer. Och den frihe-ten äger du alldeles själv. Den kan ingen ta ifrån dig. Den kan ingen sätta betyg på.

så dEt viktiGastE du kommer lära dig på universitet är inte statsvetenskap, juridik eller språk, inte heller någon metod för att skriva uppsats. Det är vetskapen om att du kan ta till dig ny kunskap, att du kan läsa 895 sidor och göra dem till dina.

Charlotte lind studerar political sience med universite-

tets skönaste klasskamrater. flyttade från Göteborg för ett

halvår sedan för att ta tag i studierna och tackar rudi Bjer-

regaard på studieverkstaden för hjälpen – och sig själv för

de nya insikterna.

artist tove kjellmark (left) and curator kristyna Müller (right), in tove’s studio, presenting “real anatomy”.what is it like to have kristyna as a curator? and what of your work will we see on the exhibition?

– Me and Kristyna agreed that both of our voices should be heard during this process, which they have. We con-nected since the beginning, so the collaboration has worked out as we hoped. To have Kristyna as a curator has worked perfectly, we have different responsibilities but the same understanding, which feels really good.

– So far we’ve decided on three objects that will work as a red thread during the exhibition: the film “Naked”, “Real Anatomy” and an illustration called “Post-Its”. These are, like most of my work, strongly focused on the in-ner and outer realities and also the connection between Man and machine, says Tove.

Kultur allt fråN sEriEr till sCEN

”Detta är egentligen det enda du behöver kunna för att nå din universitetsexamen.”

students Curating art

venue Glasburen, E-building floor 4.april 26–29 Launch of the website

www.smallworldsproject.com and presentation of the first exhibition ”Bedsit Land”.Artist Cajsa von Zeipel. Curator Stefanie Hessler.May 2–6 Exhibition with Tove Kjellmark. Curator Kristyna Müller.May 9–13 Items of Dual use Artists Lina Persson and Henrik Andersson, Sweden.Muzzumil Raheel and Ayesha Jatoi, Pakistan.Curator Waheeda Bano Baloch.May 16–20 Preview of “Reading the Object: Artist-Made Books from the Collection at Moderna Museet” (May 21–August 21 2011). Curator Anne Catrine Goska.May 23–27 Dual, site specific installation by the artist Dominic Redfern. Curator Anabelle Lacroix.program’s website www.arthistory.su.se – search for Curating art.

Remaining exhibitions

Min viktigaste lärdom

!

By DERYa aKTas (text and photo)

Have you noticed new art on campus? Eight international students are having their exhibitions from mid March to the end of May at Glasburen.

International Master Program in Curating Art, in-cluding Management and Law, is a 2-year master

program that started in 2009 and has become very popular within two years.

The program only admits between seven and nine stu-dents, whereas no exchange students are accepted. Inter-national students, so called “free movers”, are on the other hand eligible to apply.

International master Program in Curating art

!

Curator anabelle lacroix.what made you interested in this program?

– I wanted to be a curator and looked at different programs and this one see-med very complete and professional. I decided to take the master because that program has both theoretical and practical aspects. We do projects and we have law and management cour-ses as well as a study of art theory and aesthetics, says Anabelle.

artist henrik andersson and curator waheeda Bano Baloch exhibit “items of dual use”. what was the idea behind your final project?

– The project looks closely into the international ex-changes and their consequences in a global perspective. Globally raising hatred, unrest and turmoil are the main concerns I wanted to speak about, says Waheeda.

photo: private

3/2011 Gaudeamus 25

aMalthEa fraNtz

Gaudeamus har gått från 1920-talets skämtblad via pe-rioder av nöjestidning och mer eller mindre politisk nyhetstidning, och plötsligt är vi framme i 2000-talet – nutid och framtid.

Men, i dag är det ändå ett tag sedan det var år 2000. Under 00-talet växlar tidningen, liksom under 90-talet, flera gånger tyngdpunkt: djupgående artiklar kontra lättsmälta tips. Ibland går det väldigt fort. Dels vad gäller tekniken – under vissa perioder har Gadden uppenbara problem med krånglande datorprogram och obefintlig korrekturläsning, samtidigt som internet blir alltmer självklart som informationskälla (både för journalister och studenter: en artikel hösten 2000 handlar om hur ”halvsanningar och hellögner” på nätet kan avslöjas).

Redaktörsbytena går också väldigt fort ibland, medan kraven från tidningens ägare studentkåren växlar – peng-ar ska sparas, och det föreslås att redaktören ska bli en kårfunktionär i stället för en anställd journalist. Det se-nare blir inte verklighet. Däremot: det billigare dagstid-ningspapper, som chefredaktören motsätter sig år 2003, är det som nu kladdar trycksvärta på läsarens fingrar.

fEstivalEr Är lika heta som på 90-talet, då kåren star-tade sin Majölsfestival och Humanistiska föreningen Pop Dakar. År 2002 är det dags för Popaganda, som 2007 ersätts av Re:publik.

Bland de ämnen som behandlas i såväl nyhetsartik-lar som debattinlägg märks: genus och jämställdhets-frågor (såväl i universitetsvärlden som i tv-serien Sex and the City), akademins marknadsanpassning, ungas bristande engagemang i partipolitiken, bostäder, Israel-Palestina-konflikten, dålig tillgänglighet för funktions-hindrade studenter, homoäktenskap. Med andra ord – många av frågorna känns igen från både 90-talet och nutiden. Ett annat debattämne är avgifter för utländska studenter, som Sveriges förenade studentkårer varnar för år 2004: de kan vara ”ett första steg mot en avgiftsfi-nansierad högskola” i Sverige.

lokala NyhEtEr soM sticker ut och skrivs om även i större medier, är sabotaget på institutionen för bio- kemi och biofysik våren år 2004 – den allvarligaste hän-delsen är utsläpp av explosiv gas. En före detta student vid institutionen döms senare till rättspsykiatrisk vård för bland annat försök till allmänfarlig ödeläggelse.

Hösten år 2004 stoppar studentkåren i sista stund (och till synes regelvidrigt) en sedan länge planerad stödfest för organisationen Planka i Allhuset. När besö-karna försöker festa utanför i stället möts de av polis.

Men mest uppmärksamhet mätt i proportioner får en notis hösten år 2006, som säger att prinsessan Madelei-ne inte betalt sin kåravgift. Detta slås upp stort i flera dagstidningar. Det hela visar sig dock vara ett misstag, beroende på ett ”systemfel” hos studentkårerna.

Ett drygt halvår tidigare har prinsessan medverkat i ett personporträtt i Gaudeamus, och bland annat be-rättat om sin tentaångest. Över huvud taget satsar Gad-den denna tid mycket på porträtt – varje omslag är ett sådant, från hösten 2003 till hösten 2007.

Då görs tidningen om igen, och börjar bli lik dagens – under 2007 och 2008 införs forskningsessäerna och artikelsammanfattningarna på engelska, och utrikes-sidorna kommer tillbaka.

stoCkholMs uNivErsitEt öppNar sitt ”mångreli-giösa andaktsrum” år 2000. Kåren inviger sin egen andrahandsbokhandel ett år senare, dock efter mycket ”juridiskt trassel” med grannen Akademibokhandeln. Vid samma tid kan studenter rösta om vilka lokaler de gillar bäst på campus – 48 procent väljer Aula Magna, bara tre Allhuset.

Fler och fler antas till Stockholms universitet, samtidigt som studenternas förkunskaper sägs bli allt sämre – och studenterna verkar hålla med själva, i alla fall i en artikel år 2005. Samma år berättar universitetet hur det tänkt pro-filera sig i framtiden: genom att lyfta fram natur- och me-todämnen (inte helt populärt bland alla institutioner).

En följetong under hela decenniet är det planerade kårhuset. Många gånger tycks det vara nära att börja byggas, och många är de ”kårhusextra” som följer med Gadden som bilagor. Men i slutet av 00-talet är framti-den för huset ännu oviss – och som vi nu vet har denna ovisshet följt med ända fram till i dag.

vad GÄllEr sjÄlva studentkåren så beskriver Gaudea-mus dess första år av det nya millenniet som turbulen-ta och krisartade. Kåren håller inte helt med själv. Men faktum är att kårfullmäktiges talman avgår i protest mot ”lekstuga och apspel” år 2000: många av ledamö-terna kommer inte alls till fullmäktige, och de som är där uppges ha sprungit ut och in eller lyssnat på musik i hörlurar under pågående förhandlingar. Det förekom-mer även nattliga riva-ned-moståndarnas-alla-affi-scher-kampanjer runt kårvalen. Senare hoppar många av kårens medarbetare av under pågående verksam-hetsår. Även år 2005 är stämningen hätsk och konflik-terna många – och då håller även kårpolitikerna själva med. Bland annat överklagas kårvalresultatet redan i förväg, då ett av partierna anser sig ha fått sin valpro-paganda censurerad.

Politiskt så växer fakultetspartierna sig starka i början av decenniet, medan avslutningen är en vänstersväng. Deltagandet i kårvalen fortsätter dock att sjunka.

Mot slutet av decenniet blir också det som stötts och blötts på debattsidorna plötsligt verklighet: det obliga-toriska medlemskapet i studentkårer ska avskaffas.

uNGEfÄr dÄr koMMEr också undertecknad in och tar över redaktörskapet. Jag överlåter ödmjukt till min efterträdare att någon gång i framtiden sammanfatta Gadden under min ledning – och hoppas att tidningen tillåts leva till dess.

Helena strömberg EN aKaDEmIsK POÄNG

allt fråN sEriEr till sCEN Kultur

mED GaDDEN GENOm TIDERNa – 9:E OCH sIsTa DElEN: 00-TalET

lÄs DEl 1 – 8 på www.gaudeamus.se

nummer 1/00: om 00-talets ”disajnhajp”. nummer 7/02: re-portage om vad det egentligen innebär att studera heltid. nummer 1/04: andy Candy guidar regel-bundet läsarna till allt från campusmat till utflyktsmål under mitt-en av 00-talet. nummer 3/06: port-rätterad prinsessa (som duas i artikeln). nummer 7/07: Nya forskningsessäsidor – ämnet är denna gång ”snippor” med mera.

ww

w.m

enan

da-s

erie

r.blo

gspo

t.com

sabotage, prinsessångest och apspel

26 Gaudeamus 3/2011

jaG MiNNs MiN första dag på studentkåren. Det var en måndag, hösten 2008. Jag sattes vid ett skrivbord i ett stort och ljust rum och ombads välja vilken fakultet jag skulle studiebevaka. Jag valde den samhällsveten-skapliga och började arbeta. Ärligt talat så visste jag inte vad jag höll på med. Jag gick på en intuition om att det var ämnesråden jag skulle arbeta med, att det lokala studentinflytandet behövde stärkas. Jag sökte upp råden och engagerade mig i deras verksamhet.

Jag minns att många aktiva blev förvånade. Mitt beteende bröt lite mot kårens tidigare uppträdande. Det gjorde mig glad, men mest av allt var jag glad över att jag hade ett jobb som kändes ”på riktigt”. Det låter banalt så här i efterhand, men bara det att jag hade ett kontor och arbetstider, chefer och medarbe-tare, en dator och en mejladress, ja allt detta gjorde att jag mådde bra. Jag arbetade ofta över bara för att jag kunde.

att orostidEr kaN ge kraft åt genomgripande för-ändringar tycks lika sant för små sammanhang som för stora. För Stockholms universitets studentkår var kårobligatoriets avskaffande det överhängande hotet när jag började som studiebevakare. Hur skulle kåren överleva när det blev frivilligt att vara med?

I kölvattnet av detta problem fick ord som effektivi-tet, ett lösningsorienterat arbetssätt, sänkta trösklar, öppenhet och service ny flytförmåga inom organi-sationen. Begrepp som strategisk och operativ plan, samt en modell för så kallad full kostnadstäckning, skulle ge studentkåren ny bäring. Självhjälpsgurun David Allens bok, Getting Things Done, delades ut till medarbetarna och vi skulle alla få svart bälte i var-dagseffektivitet. Powerpoint-presentationer och excel-ark blev till oumbärliga teknologier för ledningen.

just ordEt profEssioNalisEriNG är nog ett nyckel-begrepp i sammanhanget. Genom nya organisations-kartor, roll-ups, tjänstemän, grafiska profiler, visitkort, hemsidor etcetera skulle studentkåren omvandlas till en professionell organisation, värdig både medlem-marnas och universitets ekonomiska stöd.

Men vad är en professionell organisation med profes-sionella medarbetare? I studentkårens värld kan frågan tyckas banal. Professionalitet är en självklarhet, dess innebörd tagen för given. Men då man inte riktigt kan förklara (kanske av brist på erfarenhet) vad professio-nalitet egentligen är har man, om än omedvetet, försökt att praktiskt konstruera den – för den egna självbilden snarare än för studenterna. Studentkåren har behövt övertyga sig själv om att den är professionell, lika mycket som den behövt övertyga universitetet och studenterna.

Missförstå mig inte. Mycket av det som har hänt inom studentkåren de senaste åren är bra för dess medlemmar. Sänkta medlemsavgifter i kombination med ökade förmåner är ett tecken på det, liksom de nya utbildningarna för lokalt aktiva.

MEN förÄNdriNGsproCEssEN Är så pass stor och kom-plex att någon ensidig bild inte går att underhålla. Det är även lätt att vara efterklok, men ibland blir vissa trender synliga först på avstånd. En trend har att göra med förenklingar. Argumentet har varit att kåren måste underlätta för råd och föreningar att rekrytera med-lemmar. Och vem skulle kunna vara emot det? Särskilt då det ger studentkåren tillfälle att agera på ett sätt som professionella organisationer förväntas agera. Man har producerat en massa texter – promemorior, policys, riktlinjer och instruktioner för råd och föreningar – där man tagit gällande textmassa och gjort den mindre.

I egenskap av ledningssekreterare var jag under mitt

andra år på kåren involverad i flertalet förenklingar, vars verkan nog var större på kårens självbild än på engagerade studenters praktiska arbete. Produktionen av nygamla dokument producerade även konkreta bevis på att vi gjort någonting bra och professionellt, något som senare kunde bli till en synliggjord siffra i det nya verksamhetsrapporteringssystemet. Ännu ett enhetsmål hade uppnåtts! Professionalism har blivit både ett medel och ett mål i sig självt. Den självupp-fyllande visionen ekar dessvärre rätt tomt i en orga-nisation som inte förmår producera de protokoll som medlemmarna har en demokratisk rätt till.

EN aNNaN trENd som följt i kårobligatoriets skugga är att den exekutiva makten stärkts. Breda politiska koali-tioner, gjorda för att skapa politisk stabilitet för en orga-nisation i kris, har marginaliserat oppositionen. På kår-fullmäktige, studentkårens högsta beslutande organ, skruvar sig ledamöter i en obekväm tystnad. Det finns självfallet undantag och jag är inte ett av dem. Men talmannens återkommande ”det här beslutet måste ni faktiskt debattera!” är snarare regel än undantag.

Det finns en uppgivenhet som jag tror bottnar i att frågor redan är uppgjorda, men också i att man inte förstår det professionella nyspråk som kåren talar. Vi bör nog vara tacksamma för att excelkunniga männis-kor styrt kåren de senaste åren, samtidigt tror jag att den teknokratiska diskursen, i sig ett tecken på ”pro-fessionalitet”, rest fler trösklar för engagemang än vad de flesta reflekterat över.

simon johansson är masterstudent i socialantropologi. han satt i kårfullmäktige för studentinflytandepartiet läsåret 2008–2009, och året därefter i fullmäktige samt styrelsen för partiet humanisterna och samhällsvetarna.

Kultur allt fråN sEriEr till sCEN

av sImON jOHaNssON (text) och lIV ENqVIsT (illustration)

Professionalitet, tydliga mål och effektivitet – det är några av den nya, frivilliga studentkårens interna ledord. Tidigare kårmedarbetaren Simon Johansson menar att nyspråket även handlar om kårens behov av en självbild, och frågar sig vad som hänt med grunden – engagemanget.

En kår i förvandling

3/2011 Gaudeamus 27

VårlikMons kallentoft(pocketförlaget)

Linköpings-polisen Malin Fors är tillbaka för fjärde gången. På stora torget i Linköping exploderar en

bomb. En aktivistgrupp tar genast på sig dådet med förklaringen att attentatet är en protest mot finanskrisen. En förklaring som ingen, speciellt inte Malin Fors, kan tro på. Parallellt läser vi om Malin Fors osympatiska mamma som avlider och huvudpersonens ångest över att hon inte kan sörja tillräckligt.

skulle jag dö under andra himlarjohannes anyuru(Norstedts)

Johannes Anyuru, tidigare mest känd som poet, roman-debuterade under sensommaren

med Skulle jag dö under andra himlar. Boken handlar om en skulptör som drabbas av ett flertal dödsfall i sin närhet. Han tappar fotfästet och reser till Madrid där han träffar Nina, en konstnär från Peru. Anyuruläsaren känner igen sig i författarens prosapoetiska berättarstil.

Oväntat besök på star streetMarian keyes(Norstedts)

Marian Keyes är bra på att hålla ordning på ett stort persongalleri. även i nya Oväntat besök på Star Street

bollar hon med flera huvudkaraktärer, här hyresgästerna i ett hus på Star Street 66 i Dublin. Längst ned hittar vi paret Matt och Meave, ovanför dem en ljusskygg trädgårdsmästare och i en annan lägenhet musikbolagschefen Katie.

I långa loppetMiika Nousianinen(Brombergs)

Nousianinen slog igenom hos de svenska läsarna med sin Hallonbåts-flyktingen, som utkom på svenska 2009.

Precis som då använder han sig här av en stor portion absurdism.

Martti är en stor beundrare av finska långdistanslöpare. Hans största dröm är att hans dotter Heidi ska bli landets nästa stora löpare och för att uppnå drömmen pressar han henne till max.

jockum NordströmGunnar lundkvist(orosdi-Back)

Förlaget Orosdi-Back ger ut en serie som presen-terar svenska illustratörer och konstnä-rer i pocket-

format. Gunnar Lundkvists, serieskapare och mannen bakom bland annat Klas Katt, bidrag är en bok om Jockum Nordström. Här guidas vi bland Nordströms målningar och illustrationer.

Bild saknas

riddarna riddarna(Novoton)

”En blandning av indie/metal/skrot och blues” är hur bandet själva beskriver musiken som levereras i debutski-van Riddarna. Bandet

består av killarna Edward Forslund, Patrik Jakubowski och Erik Dahlström som startade på Gotland men som nu-

mera är bosatta i Göteborg. Den första låt jag fick höra var ”Lyss-

na, rock’n’rollen är död” när den lades upp på youtube av bandet i början av förra året. Riddarna har beskrivits som ”the translation of rock’n’roll in Swe-dish” av Absolut Noise som inte helt oväntat även förutspått att debutskivan blir en av årets bästa.

På skivan finns spår vid namn ”Kän-ner du som jag”, ”Kom fram” och ”Förbjudna saker”, och de sköna tit-

larna avslutas passande med låten ”Hej då”. Skivan är lite indie, skrotiga toner och en massa härlig rock med en gnutta pop.

”Rytmen i mitt liv” är en svensk rock-cover på 90-tals klassikern ”The rythm of the night” och för mig är den på god väg att bli sommarens mest spelade låt, med toner som får en att längta till sena kvällar på festivalernas campingplatser.

sara sharifpour

väntrum valeria parrella(astor förlag)

Väntrum presenterar Maria, en italiensk fyr-tiotvåårig kvinna som fött sitt första barn på tok för tidigt och Irene, dottern som i kuvös pendlar mellan födsel och död. De korta dia-

logerna bjuder på skarpt klarspråk, i motsats till de vackra beskrivande for-muleringarna som är mer förvirrande än nödvändiga.

I många fall är romanen väldigt nära att nudda botten i ett hav av ångest, precis innan livbojen av sarkastisk dia-log fångar upp och räddar:

– Vi ska ta med henne hem, Maria, låt dem nu lysa på henne med lampan och allt annat som behövs, men sedan tar vi med henne hem, solbränd som Dona-tella Versace.

Som läsare är jag glad att varken ha ett foster i eller utanför kroppen. Jag är glad att jag inte kan känna igen mig i huvudkaraktärens ångestdvala. Men

ändå ilar det på huden och romanens ord gör mina ludna armar hårt stickiga.

Titeln Väntrum säger allt och ing-enting, rumsligt träffande och känslo-mässigt förklarande. upplevelsen blir som starkast när läsaren själv väntar. Parrellas romandebut passar bäst som rumslig isolering i trängd och framåt-gående miljö. Egoisten i mig mår bra, för plötsligt blir min väntan på nästa tunnelbana så ovidkommande liten i jämförelse med bokens innehåll. Ro-manen är en skildring av hur livet sätts i perspektiv när det betydliga blir obe-tydligt, och tvärtom.

Stundtals blir jag som läsare sur, ir-riterad och förvirrad, stundtals fnyser jag skrattande åt träffande dialoger. Hos mig får dialogerna högst betyg och hoppen mellan tid och rum lägst. Jag förstår Parrellas önskan om att subtilt försöka beskriva historien om Italien i historien om den väntande modern. Tyvärr blir det för rörigt. När sista sidan är utläst är jag mätt men ändå hungrig, ett ouppklarat virrvarr av namn och platser jag gärna vetat mer om skapar ett svårmättat sug.

om astor förlag: Jag minns att jag för ett antal år se-

dan var på en bokpresentation hos ett sprillans nytt förlag, Sekwa. Nischen var franskspråkig litteratur utgiven på svenska. Jag minns att jag tvivlade på hur förlaget skulle kunna överleva. Så kom Igelkottens elegans av Muriel Barbery som blev bokklubbarnas topp-favorit och litteraturtanternas gull-unge. Och vips så var förlaget mer än en fluga.

Jag kan inte låta bli att jämföra Astor Förlag med Sekwa. Astor inriktar sig på italiensk och spansk samtidsprosa och vill verka för litterär mångfald. Med ut-givningen av Valeria Parrellas Väntrum är man på god väg. Här finns likheter med ovan nämna Barbery och den nu-mera svenska pocketkändisen Anna Ga-valda och hennes Tillsammans är man mindre ensam. Mindre förlag som både Sekwa och Astor är varmt välkomna att konkurrera om boklådornas utrymme med de stora förlagsjättarna (ingen nämnd, ingen glömd). Jag väntar med öppna armar på Astors nästa utgivning.

Matilda andersson

lisa ragvalsgaudeamus pocketexpert sedan år 2005

allt fråN sEriEr till sCEN Kultur

POCKETsPalTEN poCkEt Är BilliGt oCh Bra

NYa sKIVOR Ett axploCk ur MusikdjuNGElN

dE sENastE vECkorNa har jag haft näs-tan oförskämt mycket att göra, föreläs-ningar och seminarier att gå på, uppsat-ser att skriva… repa med bandet, vara social med vännerna, och vid sidan av det så ska ju kärlekslivet också ägnas lite tid. Då jag slutar studera vid universite-tet i sommar så måste jag också ta mig tid att planera min framtida karriär.

jaG tror dE flesta studenter kan rela-tera till känslan att inte ha tid för allting som ska göras.

Så mycket att göra, så lite tid. Den så välkända ångesten tränger sig på, och hotar att dra ner en under isen vid mins-ta tecken på svaghet. Man vågar inte sänka garden, av rädsla att stressen ska träffa ens ömmaste punkt, självkänslan!

När man har så många bollar i luften, så många järn i elden, stora påsar under ögo-nen och mycket skit under naglarna, då gäller det att uppskatta den lilla fritid man faktiskt har för att inte tappa bort sig helt i skyldigheter och plikter. Som Lennon sjöng: ”Life is what happens to you when you’re busy making other plans” – det är någonting som är värt att hålla i minnet.

dEt Är vid sådana här tillfällen i livet man måste kunna koppla av, stressa ner, fästa uppmärksamheten vid någonting annat för en stund. När man kommer hem till studentlyan och halvdöd sjunker ner i fåtöljen framför teven, lägger upp fötterna på soffbordet och smuttar på ett välförtjänt glas rödvin (jag vet att kliché-bilden är att studenten dricker öl, men jag råkar gillar vin bättre, so shoot me!).

Det gäller som sagt att kunna slappna av, och finns det någonting som får en att slappna av mer än välgjord komik? Tack gode gud för Simpsons, Family Guy, Seinfeld och alla andra serier som går, de räddar livet på mig varje dag!

kamasutra Butterfly

Kåseri

Ett gott skratt förtränger livet

lITTERaTUR dialoGstark dEButroMaN på Nystartat förlaG

28 Gaudeamus 3/2011

8/3 Religion som trygghet eller radikaliserande kraft? Svensk-muslimsk identitet bland ungdomar Christer Hedin,��������������������������� och Pia Karlsson Minganti, fi����fi��������������������

15/3 Hur många vargar behöver vi? Biologisk mångfald och rovdjurshat genom historien Linda Laikre, ������������������������������ ochKarin Dirke, u����������������������é���������

22/3 CERN och jakten på ny fysik Kerstin Jon-And, ���������������� ����������������ik och Thord Silverbark, �����������������������é��������.

29/3 Lagarna genom människans historia Arne Jarrick, ���������������������ochMaria Wallenberg Bondesson, fi����fi��������������������

5/4 Kvinnor i akademien, näringslivet och politiken. Hur når vi jämställdhet? Drude Dahlerup, ���������������������������

12/4 Kan kemi göra koldioxiduppfång och lagring billigare? Niklas Hedin, ���������� ���������� ��

26/4 Pompeji, Kairo och Karthago – världsarv under hotArja Karivieri, �������������������������������������������� �ä������ och Nils Billing,�fi����fi����������������������och��ä���ä�����

10/5 Kärlekens kemi – vad händer i vår hjärna när vi blir förälskade? Anna-Lena Ström,�������������������� ��

FRI ENTRÉ. Kl. 18.00 –19.30 (inkl. frågestund) i hörsal 6, hus C, plan 3, Södra huset, Frescati. www.su.se/oppnaforelasningar eller facebook.com/stockholmsuniversitet

3/2011 Gaudeamus 29

8/3 Religion som trygghet eller radikaliserande kraft? Svensk-muslimsk identitet bland ungdomar Christer Hedin,��������������������������� och Pia Karlsson Minganti, fi����fi��������������������

15/3 Hur många vargar behöver vi? Biologisk mångfald och rovdjurshat genom historien Linda Laikre, ������������������������������ ochKarin Dirke, u����������������������é���������

22/3 CERN och jakten på ny fysik Kerstin Jon-And, ���������������� ����������������ik och Thord Silverbark, �����������������������é��������.

29/3 Lagarna genom människans historia Arne Jarrick, ���������������������ochMaria Wallenberg Bondesson, fi����fi��������������������

5/4 Kvinnor i akademien, näringslivet och politiken. Hur når vi jämställdhet? Drude Dahlerup, ���������������������������

12/4 Kan kemi göra koldioxiduppfång och lagring billigare? Niklas Hedin, ���������� ���������� ��

26/4 Pompeji, Kairo och Karthago – världsarv under hotArja Karivieri, �������������������������������������������� �ä������ och Nils Billing,�fi����fi����������������������och��ä���ä�����

10/5 Kärlekens kemi – vad händer i vår hjärna när vi blir förälskade? Anna-Lena Ström,�������������������� ��

FRI ENTRÉ. Kl. 18.00 –19.30 (inkl. frågestund) i hörsal 6, hus C, plan 3, Södra huset, Frescati. www.su.se/oppnaforelasningar eller facebook.com/stockholmsuniversitet

Studentkårens nyheter

3130

STUDENTER FÖRTJÄNAREN TRYGGARE TILLVARO Studielinjen är en kampanj som Saco Studentråd driver för att uppmärksamma studenters bristande inkludering i de traditionella trygghetssystemen. I Sverige 2011 står en sjuk student utan försörjning under sommaren. En student som blir förälder kan ha så lite som 4 000 kronor efter skatt i föräldrapen-ning. Och en student som blir arbetslös efter examen får leva på sparpengar, familj eller ekonomiskt bistånd. Studenter måste få tillgång till socialförsäkringarna på ett sätt som passar dem menar Saco Studentråd. En del i kampanjen är en blogg som det närmsta året kommer att vrida och vända på studenternas trygghetssituation. Saco Studentråd kommer att skriva om problem, förslag till lösningar och hur det fungerar för studenter i dag. De kommer även att bjuda in studenter som hamnat i kläm i systemen, samt låta politiker, studentaktiva och andra befattningshavare komma till tals genom bloggar. Allt för att ge en så heltäckande bild av problemen och lösningarna som möjligt. Läs bloggen på: studielinjen.wordpress.com.NART DAX FÖR RRING

STUDENTKÅREN HAR NU ERHÅLLITSTOCKHOLMS STADS MILJÖDIPLOMERING

Sedan 2009 har Stockholms universitets studentkår arbetat för att få bli miljödiplomerad enligt standarden Svensk Miljöbas, något som blev verklighet 31 mars i år. Hållbarhet är och har under två år varit en del av studentkårens påverkansar-bete, där SUS bland annat jobbar för bättre återvinning på campus och för att det ska vara enklare för studenter att göra miljömässigt bra val i sin vardag. För att få bli miljödiplomerad krävdes bland annat att studentkåren genomförde en miljöutredning där miljöaspekter kartlades och en miljöberättelse som de�nierar mål och handlingsprogram upprättades. Ett par ytterligare krav som ställs på oss som organisation är att vår personal är utbildad i grundläggande miljökunskap och i det miljöled-ningssystem, det vill säga de policys, mål och rutiner kring miljöområdet som vi har inrättat. Det krävs dessutom att SUS hela tiden förbättrar arbetet jämfört med föregående år för att få behålla diplomeringen.

I år satsar Stockholms universitets studentkår extra resurser för att motverka den sociala snedrekryteringen vid Stockholms universitet. En del i detta arbete har varit att initiera en introduktionskurs för alla som vill ha en mjukstart in i universitetsvärlden.

På initiativ av studentkåren kom-mer nu universitetet att erbjuda sommarkursen Introduktion till universitetsstudier. En kurs som syftar till att korta avståndet mel-lan gymnasie- och universitets-studier och därmed öppna dörren till universitetet för fler.

Anna Göthner, jämlikhetssekre-terare på studentkåren, har varit delaktig i arbetet med att ta fram kursen.

– Många personer i samhället känner sig utestängda från univer-sitetsstudier. Den här kursen är ett steg på vägen för universitetet att närma sig det mål som är satt i pla-

nen för breddad rekrytering – att ha ett universitet vars studentpo-pulation speglar samhället i övrigt, säger hon.

Kursen Introduktion till univer-sitetsstudier kommer att hållas på institutionen för pedagogik och didaktik, men kan räknas in som en del i en examen på universitetets alla fakulteter. Kursen kommer att innehålla moment som; att skriva akademiskt, muntlig presentation och studenters rättigheter. Del-tagare på kursen kommer även att få mentorer, som i sin tur är pedagogikstudenter vid universi-tetet. Kursen Mentorskap i högre utbildning ges nämligen parallellt med introduktionskursen. I ett för-sta skede kommer 50 studenter att antas till introduktionskursen och 20 studenter till mentorskapskur-sen. Men i förlängningen hoppas studentkåren att universitetet, om kurserna faller väl ut, kommer att kunna öppna upp för alla studenter som söker dem.

– Vid andra universitet har det visat sig att de studenter som läser

liknande kurser i mindre utsträck-ning hoppar av sina fortsatta studier, säger Anna Göthner.

Sanna Feldell, studentkårens Andre vice ordförande för stu-dentinflytande var den person som först lyfte frågan om en introduk-tionskurs på universitetet.

– Under början av hösten 2010 tog vi upp ämnet med dekanus Gudrun Dahl på den samhällsve-tenskapliga fakulteten. Hon mot-tog frågan med stor entusiasm och sedan dess har det gått fort, kursen kommer att hållas redan till som-maren. Det känns jättekul att vi från studentkåren har fått vara så delaktiga i arbetet med att ta fram kursen, säger Sanna.

Kursens innehåll är ännu inte spikat på detaljnivå. Studentkåren kommer att tillsammans med företrädare från institutionen för pedagogik och didaktik att under slutet av april månad sätta sig ned och planera alla detaljer i kursens upplägg.

Malin Gardmalin.gard@sus.su.se

Studentkåren initierar en ny kurs vid universitetet

Påverka din framtid– din framtid påverkar dig

Studentkårens övergripande syfte är att tillvarata studenter vid Stockholms universitets intressen. Vi vill att utbildningen vid universitetet ska ha

så hög kvalitet som möjligt, vi vill att den ska vara i världsklass. För att möjliggöra detta så krävs det att engagerade och kompetenta personer vill arbeta på studentkåren, och att du som student engagerar dig i kårvalet för att styra studentkårens riktning under det kommande året.

Studentkåren kommer inom kort att börja rekrytera till en mängd olika förtroendeuppdrag såsom studiebevakare och studiemiljösekreterare. Uppdragen är en möjlighet för dig att få jobba med de frågor som driver dig och som är viktiga för studenterna. Om du redan nu bestämt dig för att söka ett uppdrag hos oss eller om du vill veta mer om vad det innebär, håll koll

på vår webbplats under de kommande veckorna!I årets kårval kommer hela tio partier att ställa

upp, två fler än förra året. Valet äger rum 9–13 maj, röstandet sker på internet så du kan rösta var helst du

är bara du har en uppkoppling, men det kommer också att finnas valstation på campus. Något nytt för i år är möjligheten att personrösta, det innebär att den kandidat som flest röster faller på flyttas upp på partiets lista. För en demokratisk organisation

är det viktigt att valdeltagandet är högt. Därför vill jag uppmana alla medlemmar i studentkåren att ta sin chans och rösta i kårvalet, för att påverka din och universitets framtid!

KÅRORDFÖRANDE

Gustav Kihlberg gustav.kihlberg@sus.su.se

Vad tycker du att studentkåren ska fokusera på för frågor under nästa verksamhetsår? Nu har du chansen att påverka detta, genom att rösta i det kommande kårvalet. Men du kan också bli en av SUS många duktiga förtroendevalda för nästa verksamhetsår, rekryteringsprocessen drar snart igång.

“

© Kårsidorna är en medlemsservice från Stockholms universitets studentkår (SUS). Tillförordnad redaktör för innehållet på sidorna är Malin Gard, webbredaktör på SUS. Tips och synpunkter mottages gärna på telefon 08–674 62 03 eller per e-post till malin.gard@sus.su.se.

Runt månadsskiftet april/maj kom-mer vi att börja annonsera alla våra spännande förtroendeuppdrag för nästa verksamhetsår. Vill du jobba för att utveckla studentlivet, surfa in på sus.su.se/jobba-hos-oss. Om du redan nu har frågor om förtroendeuppdragen eller rekryteringsprocessen kontakta Andreas Ahl på andreas.ahl@sus.su.se.

Jobb på SUS

För en demokratisk organisation är viktigt att valdeltagandet är högt.

Studentkårens nyheter

3130

STUDENTER FÖRTJÄNAREN TRYGGARE TILLVARO Studielinjen är en kampanj som Saco Studentråd driver för att uppmärksamma studenters bristande inkludering i de traditionella trygghetssystemen. I Sverige 2011 står en sjuk student utan försörjning under sommaren. En student som blir förälder kan ha så lite som 4 000 kronor efter skatt i föräldrapen-ning. Och en student som blir arbetslös efter examen får leva på sparpengar, familj eller ekonomiskt bistånd. Studenter måste få tillgång till socialförsäkringarna på ett sätt som passar dem menar Saco Studentråd. En del i kampanjen är en blogg som det närmsta året kommer att vrida och vända på studenternas trygghetssituation. Saco Studentråd kommer att skriva om problem, förslag till lösningar och hur det fungerar för studenter i dag. De kommer även att bjuda in studenter som hamnat i kläm i systemen, samt låta politiker, studentaktiva och andra befattningshavare komma till tals genom bloggar. Allt för att ge en så heltäckande bild av problemen och lösningarna som möjligt. Läs bloggen på: studielinjen.wordpress.com.NART DAX FÖR RRING

STUDENTKÅREN HAR NU ERHÅLLITSTOCKHOLMS STADS MILJÖDIPLOMERING

Sedan 2009 har Stockholms universitets studentkår arbetat för att få bli miljödiplomerad enligt standarden Svensk Miljöbas, något som blev verklighet 31 mars i år. Hållbarhet är och har under två år varit en del av studentkårens påverkansar-bete, där SUS bland annat jobbar för bättre återvinning på campus och för att det ska vara enklare för studenter att göra miljömässigt bra val i sin vardag. För att få bli miljödiplomerad krävdes bland annat att studentkåren genomförde en miljöutredning där miljöaspekter kartlades och en miljöberättelse som de�nierar mål och handlingsprogram upprättades. Ett par ytterligare krav som ställs på oss som organisation är att vår personal är utbildad i grundläggande miljökunskap och i det miljöled-ningssystem, det vill säga de policys, mål och rutiner kring miljöområdet som vi har inrättat. Det krävs dessutom att SUS hela tiden förbättrar arbetet jämfört med föregående år för att få behålla diplomeringen.

I år satsar Stockholms universitets studentkår extra resurser för att motverka den sociala snedrekryteringen vid Stockholms universitet. En del i detta arbete har varit att initiera en introduktionskurs för alla som vill ha en mjukstart in i universitetsvärlden.

På initiativ av studentkåren kom-mer nu universitetet att erbjuda sommarkursen Introduktion till universitetsstudier. En kurs som syftar till att korta avståndet mel-lan gymnasie- och universitets-studier och därmed öppna dörren till universitetet för fler.

Anna Göthner, jämlikhetssekre-terare på studentkåren, har varit delaktig i arbetet med att ta fram kursen.

– Många personer i samhället känner sig utestängda från univer-sitetsstudier. Den här kursen är ett steg på vägen för universitetet att närma sig det mål som är satt i pla-

nen för breddad rekrytering – att ha ett universitet vars studentpo-pulation speglar samhället i övrigt, säger hon.

Kursen Introduktion till univer-sitetsstudier kommer att hållas på institutionen för pedagogik och didaktik, men kan räknas in som en del i en examen på universitetets alla fakulteter. Kursen kommer att innehålla moment som; att skriva akademiskt, muntlig presentation och studenters rättigheter. Del-tagare på kursen kommer även att få mentorer, som i sin tur är pedagogikstudenter vid universi-tetet. Kursen Mentorskap i högre utbildning ges nämligen parallellt med introduktionskursen. I ett för-sta skede kommer 50 studenter att antas till introduktionskursen och 20 studenter till mentorskapskur-sen. Men i förlängningen hoppas studentkåren att universitetet, om kurserna faller väl ut, kommer att kunna öppna upp för alla studenter som söker dem.

– Vid andra universitet har det visat sig att de studenter som läser

liknande kurser i mindre utsträck-ning hoppar av sina fortsatta studier, säger Anna Göthner.

Sanna Feldell, studentkårens Andre vice ordförande för stu-dentinflytande var den person som först lyfte frågan om en introduk-tionskurs på universitetet.

– Under början av hösten 2010 tog vi upp ämnet med dekanus Gudrun Dahl på den samhällsve-tenskapliga fakulteten. Hon mot-tog frågan med stor entusiasm och sedan dess har det gått fort, kursen kommer att hållas redan till som-maren. Det känns jättekul att vi från studentkåren har fått vara så delaktiga i arbetet med att ta fram kursen, säger Sanna.

Kursens innehåll är ännu inte spikat på detaljnivå. Studentkåren kommer att tillsammans med företrädare från institutionen för pedagogik och didaktik att under slutet av april månad sätta sig ned och planera alla detaljer i kursens upplägg.

Malin Gardmalin.gard@sus.su.se

Studentkåren initierar en ny kurs vid universitetet

Påverka din framtid– din framtid påverkar dig

Studentkårens övergripande syfte är att tillvarata studenter vid Stockholms universitets intressen. Vi vill att utbildningen vid universitetet ska ha

så hög kvalitet som möjligt, vi vill att den ska vara i världsklass. För att möjliggöra detta så krävs det att engagerade och kompetenta personer vill arbeta på studentkåren, och att du som student engagerar dig i kårvalet för att styra studentkårens riktning under det kommande året.

Studentkåren kommer inom kort att börja rekrytera till en mängd olika förtroendeuppdrag såsom studiebevakare och studiemiljösekreterare. Uppdragen är en möjlighet för dig att få jobba med de frågor som driver dig och som är viktiga för studenterna. Om du redan nu bestämt dig för att söka ett uppdrag hos oss eller om du vill veta mer om vad det innebär, håll koll

på vår webbplats under de kommande veckorna!I årets kårval kommer hela tio partier att ställa

upp, två fler än förra året. Valet äger rum 9–13 maj, röstandet sker på internet så du kan rösta var helst du

är bara du har en uppkoppling, men det kommer också att finnas valstation på campus. Något nytt för i år är möjligheten att personrösta, det innebär att den kandidat som flest röster faller på flyttas upp på partiets lista. För en demokratisk organisation

är det viktigt att valdeltagandet är högt. Därför vill jag uppmana alla medlemmar i studentkåren att ta sin chans och rösta i kårvalet, för att påverka din och universitets framtid!

KÅRORDFÖRANDE

Gustav Kihlberg gustav.kihlberg@sus.su.se

Vad tycker du att studentkåren ska fokusera på för frågor under nästa verksamhetsår? Nu har du chansen att påverka detta, genom att rösta i det kommande kårvalet. Men du kan också bli en av SUS många duktiga förtroendevalda för nästa verksamhetsår, rekryteringsprocessen drar snart igång.

“

© Kårsidorna är en medlemsservice från Stockholms universitets studentkår (SUS). Tillförordnad redaktör för innehållet på sidorna är Malin Gard, webbredaktör på SUS. Tips och synpunkter mottages gärna på telefon 08–674 62 03 eller per e-post till malin.gard@sus.su.se.

Runt månadsskiftet april/maj kom-mer vi att börja annonsera alla våra spännande förtroendeuppdrag för nästa verksamhetsår. Vill du jobba för att utveckla studentlivet, surfa in på sus.su.se/jobba-hos-oss. Om du redan nu har frågor om förtroendeuppdragen eller rekryteringsprocessen kontakta Andreas Ahl på andreas.ahl@sus.su.se.

Jobb på SUS

För en demokratisk organisation är viktigt att valdeltagandet är högt.

Posttidning BGaudeamus, Box 50 006, 104 05 Stockholm

Ramiro, lärarstudent

Lärarstudent? Då har vi en särskild för säkring för dig. Lika omfattande som enkel att skaffa. Och gratis i tre månader. Läs mer på www.lararforsakringar.se

Gaudeamus_feb09.indd 1 09-02-02 14.33.42

STUDENTRABATT HOS TANDLÄKAREN!Undersökning inkl. puts och tandsten = 395 kr

Tandblekning = 1.200 kr

Vi lämnar även 25% studentrabatt på alla typer av behandlingar!

Ring för info och tidsbokning. Vi är anslutna till försäkringskassan.

Hjärtligt välkommen!

Leg. tdl. Jan IsacsonBirger Jarlsg. 36, 114 29 Stockholm, Tel: 08-611 08 02

Är du den Nobelfestens efterfest behöver? Nobel NightCap är efterfesten till Nobelfesten, och anordnas i år på Stockholms universitet. Den arrangeras av Stockholms univer-sitets studentkår. Och nu letar vi efter drivna människor som vill göra det här eventet till ett oförglömligt ögonblick för varje gäst, för Nobelpristagare såväl som student.

Press- och kommunika-tionsansvarigVärdesätter du en god kommu-nikation, både inom gruppen och med andra? Sök press- och kom-munikationsansvarig!

Press- och kommunikationsans-varig arbetar för att både intern och extern kommunikation ska fungera väl. Pressdelen inriktas framförallt mot att arbeta strategiskt för att optimera Nobel NightCaps expon-ering i mediabruset.

Kreativt ansvarigÄr du en kreativ person med förmågan att se helheten? Sök kreativt ansvarig!

Den kreativt ansvarige är den som ser till att Nobel NightCaps tema går som en röd tråd genom hela eventet, från inbjudan till dekor.

Bygg- och dekoransvarigÄr du strukturerad och händig? Sök bygg- och dekoransvarig!

Den som är ansvarig för bygg- och dekor ansvarar för att plan-era dekorens upp- och utförande tillsammans med den kreativt ansvarige, och är även den som ar-betsleder de studenter som arbetar mera aktivt med uppförandet.

UnderhållningsansvarigÄr du en kul person som vill att folk ska ha roligt? Sök underhåll-ningsansvarig!

Underhållningsansvarig arbetar för att gästerna aldrig ska behöva ha tråkigt en endaste sekund. Un-derhållningsansvariga samordnar underhållningen under festen, vilket kan betyda allt från DJ med röjiga dansgolv till en manskör eller varför inte pepparkaksbakning?

Skicka din ansökan till Jenny Hansen, jenny.hansen@sus.su.se