INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP

LOKALPRODUCERAD MAT OCH OMSTÄLLNING TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLEEn undersökning av villkoren för lokala matproducenter i Kungälvs kommun

Ylva Hasselberg

Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområde MiljövetenskapES1510, Examenskurs i miljövetenskap, 15 hpGrundnivåTermin/år: VT 2020

Handledare:Gunilla Almered Olsson Institutionen för Globala Studieroch Dan Strömberg Institutionen för Biologi och Miljövetenskap

Examinator: Johan Höjesjö Institutionen för Biologi och Miljövetenskap

Foto försättsblad: Ylva Hasselberg

FörordJag vill rikta ett stort tack till Gunilla Almered Olsson som föreslog det här projektet för mig och introducerade mig till föreningen Kungälvsmat, samt hjälpte till att utforma metoden och göra urval för intervjuer. Tack för många givande diskussioner och ditt stora engagemang för frågor kring hållbarhet och matproduktion. Tack till både Dan Strömberg och Gunilla för handledning och återkoppling under arbetets gång. Tack till Anton för stort stöd och för korrekturläsning. Jag vill också tacka alla er som ställde upp på intervjuer och lät mig få en inblick i bland annat hur det är att vara småskalig matproducent. Tack för att ni tog er tid att delta i en intervju.

Ylva Hasselberg, Göteborg 2020-05-27

ii

SammanfattningDet globala matsystemet med storskalig produktion, långa avstånd och dålig insyn i produktionen har resulterat i att konsumenter i högre utsträckning efterfrågar lokalproducerad mat, där de har möjlighet att få en relation och en ökad närhet till maten. Lokalproducerad mat säljs bland annat i gårdsbutiker, på REKO-ringar och Bondens marknad, som alla är exempel på alternativa matsystem (Alternative Food Network (AFNs)). Den här studien försöker besvara frågan om vilka hinder och drivkrafter som finns för lokalproducerad mat genom samtalsintervjuer med småskaliga producenter i Kungälvs kommun, samt med butikschef för City Gross Ytterby och administratör för REKO-ring Kungälv. Genom intervjuerna uppenbarade sig ett antal problem kring både produktion, distribution och försäljning, som innefattar dålig lönsamhet, tidsbrist, begränsningar för att expandera, konkurrens, svårigheter för dagligvaruhandeln att ta in varorna och bristfällig kommunikation mellan producenter, dagligvaruhandel och konsumenter. Utöver hindren framkom många drivkrafter för producenterna, såsom att stå för bra, kvalitetsmässiga produkter och hållbar matproduktion nära konsumenterna. De känner också stor uppskattning från kunder och vill gärna visa upp sin gård. Småskaligheten är en inriktning de är stolta över och inte vill förlora. I rapporten dras slutsatsen att många småskaliga producenter inte vill utöka och att det därför behövs fler lokala matproducenter för att möta den växande efterfrågan. Om försäljningen ska öka krävs enklare kanaler för försäljning och tydlig information för kunderna, samt att lokalproducerad mat lyfts i samhällsdebatten. För att lyckas skapa ett lokalt matdistributionssystem krävs en total systemförändring, där bättre samarbete och koordination mellan aktörerna är avgörande.

iii

Abstract

The global food system, including large-scale production, long distances and low transparency in the production, has resulted in an increased demand for locally produced food, where consumers get greater opportunities to connect with the food and reduce the distance. Farmers sell their products through Alternative Food Networks (AFNs), such as on-farm stores and Farmers market. This study attempts to search out which barriers and drivers that exist for local food. This is made through interviews with small farmers in Kungälv Municipality, the store manager on City Gross Ytterby and the administrator for REKO-ring Kungälv. The results showed a number of barriers that include low profit, time constraints, barriers to expansion, competition, barriers to market entry and insufficient communication between producers, retailers and consumers. Furthermore, the drivers were, among others, to have good quality products and a sustainable food production near consumers. They feel the appreciation from customers and gladly show their farms. The small-scale orientation is something they are proud of and not want to loose. In this report it is concluded that many small producers do not want to expand and therefore more local food producers are needed to meet the growing demand. To increase consumption of local food it requires easier channels for the products into the market, clear information to consumers and more attention in the media. In order to create a local food system, a complete structural change is needed, where better cooperation and coordination between all involved parts are crucial.

iv

Innehållsförteckning Förord

Sammanfattning

Abstract

Innehållsförteckning

1. Inledning................................................................................................................................11.1. Syfte och frågeställningar................................................................................................3

2. Bakgrund om lokalproducerad mat....................................................................................32.1. Vad är lokalproducerad mat?...........................................................................................32.2. Miljöpåverkan..................................................................................................................42.3. Småskaliga livsmedelsföretag i Sverige..........................................................................5

3. Metod.....................................................................................................................................73.1. Litteratursökning..............................................................................................................73.2. Intervjuer..........................................................................................................................7

3.2.1. Urval av intervjupersoner.........................................................................................83.2.2. Intervjuguide.............................................................................................................8

3.3. Behandling av data...........................................................................................................93.4. Avgränsningar................................................................................................................10

4. Resultat................................................................................................................................104.1. Vad betyder begreppet ”Lokalproducerad mat” för dig?...............................................104.2. Försäljning av lokalproducerad mat..............................................................................11

4.2.1. Försäljning till butiker............................................................................................114.2.2. REKO-ring..............................................................................................................134.2.3. Gårdsbutik...............................................................................................................134.2.4. Övriga försäljningskanaler......................................................................................13

4.3. Hinder för lokalproducerad mat.....................................................................................144.3.1. Produktion...............................................................................................................154.3.2. Distribution.............................................................................................................154.3.3. Försäljning..............................................................................................................16

4.4. Drivkrafter för lokalproducerad mat..............................................................................174.4.1. Drivkrafter för att bli matproducent........................................................................174.4.2. Miljövänlig produktion och kvalitet.......................................................................184.4.3. Småskaligheten och efterfrågan..............................................................................20

4.5. Lösningar för ökad produktion och konsumtion av lokalproducerad mat.....................21

5. Diskussion............................................................................................................................225.1. Vad är lokalproducerad mat?.........................................................................................225.2. Försäljning av lokalproducerad mat..............................................................................235.3. Hinder för lokalproducerad mat.....................................................................................275.4. Drivkrafter för lokalproducerad mat..............................................................................295.5. Lösningar för ökad produktion och konsumtion av lokalproducerad mat.....................305.6. Lokala matsystem i framtiden........................................................................................32

6. Slutsatser..............................................................................................................................34

7. Referenser............................................................................................................................35

v

Bilagor

1. InledningGlobaliseringen och industrialiseringen av matsystemet har inneburit högre produktivitet och en större tillgång på livsmedel (Berti & Mulligan 2016; Oliver el al. 2018), samtidigt som matförsörjningskedjorna i större grad kontrolleras av ett fåtal stora livsmedelsföretag (Godfray et al. 2010; Oliver et al. 2018). I den här rapporten undersöks villkoren för lokala matproducenter med målsättning att identifiera vilka hinder och drivkrafter de möter i sin verksamhet. Dagens livsmedelsindustri resulterar i stora konsekvenser inom såväl ekologisk som ekonomisk och social hållbarhet (Berti & Mulligan 2016; Oliver et al. 2018). Den storskaliga och alltmer industrialiserade livsmedelsproduktionen ger upphov till koldioxidutsläpp, både från tillverkning av insatsmedel som konstgödsel, bekämpningsmedel och drivmedel för maskiner, och från nedhuggning av skogar för expansion av odlingsmark (Olsson 2019). Utöver det utgör läckage av gödningsämnen (Conijn et al. 2018) samt ett minskat antal arter av växter, inklusive ogräsarter, insekter och fåglar på grund av bekämpningsmedel, problem till följd av livsmedelsproduktionen. Minskningar i biologisk mångfald har direkta kopplingar till ett intensifierat och storskaligt jordbruk (Macfadyen et al. 2012).   Importen av mat har ökat till följd av billigare transporter och färre barriärer inom handeln mellan länder (Nilsson 2008; Godfray et al. 2010). Matbutiker importerar varor från hela världen för att kunna erbjuda ett stort utbud året om till ett lågt pris (Sundin & Troeng 2009). Sedan 1990-talet och inträdet i EU har Sverige utvecklat ett starkt importberoende av mat, och har idag en självförsörjningsgrad på endast 50 procent (Furustam 2012). Samtidigt lyfts den låga självförsörjningsgraden av insatsmedel, såsom drivmedel, foder, gödningsmedel, växtskyddsmedel och utsäde, upp som ett ännu större problem (Eriksson 2018). En högre självförsörjningsgrad ger många fördelar, till exempel ökad matsäkerhet och resiliens som kan vara avgörande under en eventuell kris (Karlsson 2017). Resiliens benämns som ett systems förmåga att svara på och anpassa sig till störningar, samtidigt som dess funktion bibehålls. På en nationell nivå påverkas resiliensen av faktorer som självförsörjningsgrad och huruvida det finns lager för livsmedel. Den påverkas också av diversiteten av grödor som odlas och den ekonomiska förmågan att kompensera för underskott i den egna produktionen genom import från andra länder (Seekell et al. 2017). Importberoendet av mat från andra delar av världen är sammankopplat med ett antal villkor för att fungera; tillgång till mark, vatten och energi, och frånvaro av naturkatastrofer och politiska konflikter. Dessa parametrar är dock osäkra i världen idag, och därav äventyras matsäkerheten genom beroendet av ett globalt matsystem (Olsson 2019).   Det ohållbara i matsystemet syns också för små familjeföretag som får en allt mindre del av priset och upplever höga barriärer för att få tillgång till marknaden (Berti & Mulligan 2016). En liten producent kan ha svårt att möta matbutikers krav på en viss volym och regelbundna leveranser (Martinez et al. 2010). Problem kan även handla om svårigheter angående logistik

1

och transport, dålig kunskap kring marknadsföring, tidsbrist, mycket administrativt arbete, eller att producenten riskerar att förlora sin särpräglade identitet vid expansion (Björklund et al. 2008) i en tid där alla förväntas växa och tjäna pengar, och där många små aktörer slås ut. Som konsekvens av dessa hinder överges många gårdar och landsbygden avfolkas, en trend som pågått under de senaste årtiondena (Keenleyside, Tucker & McConville 2010; Berti & Mulligan 2016). Små gårdar är viktiga för det rurala landskapet och för att upprätthålla sysselsättning och företagande på landsbygden (Berti & Mulligan 2016).   Vägen mot ett hållbart matsystem innebär många förändringar jämfört med idag. Det som kan karaktärisera ett hållbart matsystem är: En högre andel av maten produceras och konsumeras lokalt, med färre mellanhänder och högre transparens, samt en sammankoppling av stad och land; organiserade distributionskanaler för lokal mat; ett skifte i produktionsmetoder, från besprutade monokulturer och genmodifierade grödor till agro-ekologiska metoder som främjar biodiversitet, mångfunktionalitet, recirkulering och bevarande av naturresurser; att traditionell kunskap och vetenskaplig forskning kombineras; en styrning där producenterna får vara med och bestämma (och gå från top-down till bottom-up), där de även får rimligt betalt; reflektion kring djurhänsyn och etik; minskad klimatpåverkan genom lägre köttkonsumtion, mindre matsvinn och effektiv energianvändning (Olsson 2019). Bilden är dock mer komplex än så. En ökande population och efterfrågan på biobränsle sätter stor press på jordbruket (Alexander et al. 2017). Enligt FAO behöver livsmedelsproduktionen i världen öka med 70 procent till år 2050 för att möta behovet (Furustam 2012). Att uppnå matsäkerhet och tillfredsställa behovet av mat till den växande befolkningen med hänsyn till begränsade naturresurser och klimatförändringar är en stor utmaning i dagens läge (Smith & Gregory 2013; Seekell et al. 2017).   Företeelser som andelsjordbruk (Community Supported Agriculture), REKO-ringar och Bondens marknad har blivit vanligare i världen och går under namnet Alternative Food Networks (AFNs) (Goodman, DuPuis & Goodman 2012; Lutz, Smetschka & Grima 2017; Sundström 2019). Den här rörelsen, tillsammans med det stora intresset för lokalproducerad mat, kan ses som ett svar på att fler inser det ohållbara i det konventionella matsystemet och istället för anonymitet och massproduktion söker ett hantverk och en relation till sin mat (Nilsson 2008; Martinez et al. 2010; Nilsson & Wejåker 2016). De vanligaste anledningarna till att svenska konsumenter väljer lokalproducerad mat enligt flera undersökningar är: gynna lokala producenter, främja sysselsättningen, klimathänsyn med kortare transporter, en tydlig avsändare, djuretik, bättre kvalitet och smak, levande landsbygd, samt att maten är småskaligt producerad (Björklund et al. 2008; Törn & Carlén Öhberg 2010; Wretling Clarin 2010; Bosona & Gebresenbet 2018). Lokalproducerad mat värderas ofta högre än ekologiskt producerad mat (Wretling Clarin 2010). Många konsumenter uppger dock att det är svårt att hitta lokalproducerad mat (Sundin & Troeng 2009) och det finns ett flertal barriärer för att som småskalig producent kunna komma in i matbutiker (Amsköld & Trost 2017). Samtidigt är det en minoritet av konsumenterna som vill åka ut till bonden och handla i till exempel gårdsbutiker istället för i sin vanliga matbutik (Törn & Carlén Öhberg 2010). 

2

1.1. Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka villkoren för matproducenter i Kungälvs kommun i relation till omställningen mot ett hållbart samhälle.

Följande frågeställningar har satts upp:

1. Hur sker försäljning av lokalproducerad mat?2. Vilka hinder och drivkrafter kan identifieras för producenterna? Finns det skillnader

mellan olika kategorier? (Till exempel mellan kött, ägg och grönsaker)3. Vad krävs för att produktion och konsumtion av lokalproducerad mat ska växa och

kunna bidra till ett mer hållbart matsystem?

2. Bakgrund om lokalproducerad mat

2.1. Vad är lokalproducerad mat?Det finns ingen bestämd, universell definition av vad lokalproducerad mat egentligen är, till skillnad från ekologiskt där produktionen måste uppfylla olika krav för att få märkningen (Martinez et al. 2010). Lokalproducerad mat är ändå en ofta använd term i allt från marknadsföring till miljödebatter. För mindre företag är det vanligt att lyfta fram olika typer av mervärden vid marknadsföringen av sina produkter, såsom att den är lokalt producerad (Levrén 2008). Många konsumenter tycker att det är viktigt att veta var och hur maten har kommit till. Vad som räknas som lokalproducerat skiljer sig däremot åt. Enligt en undersökning genomförd av Coop 2009 anser en majoritet att livsmedlen ska härstamma från regionen där de bor, medan andra avgränsar det till sin kommun och ytterligare några inkluderar produkter producerade i Sverige (Wretling Clarin 2010). I en enkätundersökning 2010 valde en majoritet alternativet ”I angränsande kommuner” eller ”I min kommun” för vad de räknar som lokalproducerat. När respondenterna fick välja en siffra blev resultatet att 10 mil eller kortare räknades som lokalproducerat (Törn & Carlén Öhberg 2010). Däremot behöver inte geografin vara den viktigaste egenskapen för att beskriva lokalproducerad mat. Konsumenter värderar egenskaper som smak och kvalitet, samt associationer till en bättre livsstil, högre än den faktiska geografin (Wretling Clarin 2010). Några aktörer har valt att definiera vad som är lokalproducerat. För att vara med på Bondens egen marknad ska det vara producerat inom 250 km (Nilsson 2008). Västra Götalandsregionen skriver att “För Västra Götalandsregionen som organisation räknas satsningar inom det egna geografiska området Västra Götaland som satsningar på närproducerat.” (Västra Götalandsregionen 2018).  Att olika begrepp, som ”lokal mat”, ”regionalt” och ”närproducerat”, används av olika aktörer kan orsaka en osäkerhet hos konsumenter för vad de faktiskt betalar för (Hallberg & Granvik 2013). I ett projekt av Svenska lantbruksuniversitetet försökte de stora

3

branschorganisationerna i livsmedelskedjan samt konsumentorganisationer att komma överens om hur begreppen ska definieras och användas. Efter seminarier och workshops stod ingen gemensam definition klar. Det de kom fram till var att de som använder begreppen ”lokalproducerad mat” och liknande begrepp i marknadsföring för sina produkter själva måste förtydliga eller definiera vad de menar. Det viktigaste är att konsumenterna får tillräckligt med information för att kunna göra val utifrån sina preferenser och att inte försvåra för företag med fler regler, då de flesta har byggt upp och förankrat sin verksamhet på ett fungerande sätt (Hallberg & Granvik 2013). I litteraturen benämns ofta lokalproducerat som ett koncept med småskalig produktion där maten produceras och konsumeras lokalt, vilket medför både sociala, ekonomiska och miljömässiga fördelar (Björklund et al. 2008; Nilsson 2008; Martinez et al. 2010; Berti & Mulligan 2016). Detta utgör en alternativ väg för matproduktion istället för den anonyma, globala massproduktionen som dominerar livsmedelsmarknaden idag. Det stämmer väl överens med konsumenternas ökade medvetenhet om matproduktionens påverkan på planeten och strävan efter att få veta var och hur maten är producerad, och efter en större transparens i livsmedelskedjan (Nilsson 2008; Hallberg & Granvik 2013). Lokalproducerad mat kan associeras med mer hållbara produktionsmetoder (Martinez et al. 2010) och småskaliga producenter är ofta mer måna om att verksamheten sker i samklang med naturen och att miljön skyddas (Nilsson 2008). ”Lokalt” är en subjektiv term som beror på omständigheterna (Nilsson 2008), vilket innebär att svenska varor kan ses som lokala i jämförelse med varor från södra Europa eller Sydamerika. Joosse (2014) illustrerar denna oklarhet med olika exempel på lokalproducerat: Det egenodlade i trädgården eller inköp i en liten gårdsbutik direkt från bonden kan betecknas som lokalproducerat. Samtidigt kan bröd och ost på en flygresa sju kilometer upp i luften också kallas lokalproducerat (Joosse 2014). Frågan kan problematiseras vidare genom att ta hänsyn till var förpackning sker eller varifrån olika insatsmedel kommer, såsom foder och gödsel. Kan något kallas lokalproducerat om all gödsel importeras från ett annat land? Sverige har idag en hög grad av import av insatsmedel till jordbruket (Eriksson 2018). Samma fråga kan ställas om förädlade produkter. Är produkten lokal bara för att råvaran har odlats lokalt? Coelho, Coelho och Egerer (2018) belyser detta med ett exempel om solrosolja, där odlingen sker i Portugal och fröna sedan transporteras till Spanien, där förädling av oljan sker innan den skickas tillbaka till Portugal för att paketeras och distribueras till butiker och kunder. ”Närproducerat” och ”lokal mat” används i princip synonymt med lokalproducerat. I den här rapporten kommer jag uteslutande att använda begreppet ”lokalproducerad mat”.

2.2. MiljöpåverkanEn anledning till att konsumenter väljer lokalproducerad mat är för att minska sträckan som maten har transporterats. I Storbritannien har begreppet “food miles” spridit sig för att uppmärksamma hur långt maten har färdats. Kortare transporter anses leda till minskade utsläpp av växthusgaser och en minskad klimatpåverkan överlag från livsmedlet (De Cara,

4

Fournier & Gaigné 2017; Coelho, Coelho & Egerer 2018), men klimatpåverkan sker i alla steg i livsmedelskedjan, från jordbearbetning till försäljning. De största utsläppen sker i själva jordbruket. En produkts klimatpåverkan efter att den lämnat gården (från transport, förpackning, tillagning och avfallshantering) är av mindre betydelse, framförallt för kött- och mejeriprodukter (Sonesson, Davis & Ziegler 2010). Transporten står i de flesta fall för mindre än 15 procent av de totala utsläppen av växthusgaser som en produkt orsakar (Coelho, Coelho & Egerer 2018). För importerade tomater med längre transport kan följaktligen den totala energianvändningen bli lägre än för inhemska tomater som odlas i växthus uppvärmda med fossil energi. Längre transporter är också ofta mer effektiva och välpackade jämfört med de mindre effektiva transporter som sker till lokala marknader (Nilsson 2008). Lokalproducerade grönsaker kan dock i vissa fall ha lägre utsläpp av växthusgaser än importerade, beroende på produktionsmetod och transportens utformning (Coelho, Coelho & Egerer 2018). Det är viktigt att poängtera att lokalproducerad mat inte automatiskt innebär miljövänligt producerad mat. Miljöpåverkan avgörs av produktionsmetoder i kombination med transporter. Många konsumenter förknippar lokalproducerad mat med en liten gård eller ett familjeföretag, där produktion sker på ett miljövänligt sätt och med en större hänsyn till djur och natur. Det kan vara fallet för många. Flera studier och livscykelanalyser visar att lokala, säsongsbetonade livsmedel förbrukar mindre energi och genererar mindre föroreningar (Nilsson 2008). Däremot finns det ingen garanti för dessa fördelar och inte heller någon definition över hur produktionen ska gå till. För att lokalproducerad mat ska vara lika med hållbart producerad bör jordbruket främja ekosystemen och den biologiska mångfalden, samt ekosystemtjänster som pollination, kolinlagring och bekämpning av skadedjur (Macfadyen et al. 2012; Coelho, Coelho & Egerer 2018). Om den lokalproducerade varan däremot också är märkt med KRAV finns det garantier för att exempelvis inga giftiga bekämpningsmedel har använts och att regler kring djurhållning och djurfoder följs (KRAV 2015; Bosona & Gebresenbet 2018). Djur på KRAV-märkta gårdar får också beta utomhus i större utsträckning, vilket ger öppna landskap och en högre biologisk mångfald. Studier har visat att artrikedomen kan vara 30 procent högre på ekologiska gårdar än på konventionella (Bengtsson, Ahnström & Weibull 2005). Lokalproducerad mat kan alltså komma från både storskaliga och småskaliga företag, samt vara antingen ekologiskt eller konventionellt producerad. Däremot har en konsument större chans att ta reda på hur produktionen har gått till via kontakt med bonden vid köp av lokalproducerade varor (Fall 2013).

2.3. Småskaliga livsmedelsföretag i SverigeTill skillnad från lokalproducerad mat finns det definitioner kring småskaligt producerad mat. Enligt EU:s definition klassas livsmedelsföretag med upp till 49 anställda och mindre än 10 miljoner euro i årlig omsättning som småskaliga företag (Lindow 2012). När Livsmedelsverket gick ut med en marknadsöversikt över livsmedelsindustrin 2012 fanns det ungefär 3400 företag inom livsmedelsindustrin. Av dessa räknades 96 procent som

5

småskaliga företag medan 43 procent av alla livsmedelsföretag i Sverige har inte några anställda alls. Däremellan finns en klass med en till nio anställda som kan kallas för mikroföretag, och de utgör 80 procent (Figur 1). Även om de små företagen är störst till antalet är den största produktionen koncentrerad till stora företag (Lindow 2012).

Figur 1. Småskaliga livsmedelsföretag. En illustration över andelen livsmedelsföretag med noll, upp till nio, och upp till 49 anställda. Figur producerad utifrån data från Lindow 2012.

I Jordbruksverkets rapport ”Hållbar konsumtion av jordbruksvaror - vad får du som konsument när du köper närproducerat” (Wretling Clarin 2010) lyfter författaren fram att vad som menas med småskalig livsmedelsproduktion dock kan variera beroende på vem som tillfrågas. Det finns också fler sätt att definiera begreppet än utifrån antal anställda. Ett företag inom mjölk- och mejerisektorn kan räknas som småskaligt om produktionen underskrider 2 miljoner liter mjölk per år enligt Livsmedelsverket. Alltså kan produktionsmängd, ekonomisk omsättning eller antal anställda styra. Andra menar att storleken inte är det primära i frågan, men att produkterna är odlade eller tillverkade i en viss region och med ett visst hantverk, till skillnad från storskalig massproduktion. Produkter från småskaliga företag har även i många fall en tydlig avsändare. Många konsumenter väljer därför dessa produkter framför mer anonym mat från storskalig produktion (Wretling Clarin 2010). De flesta producenter som säljer direkt till konsumenter är småskaliga. Livsmedelskedjan är kortare och producenten står själv för flera av leden i tillverkningen och försäljningen, som lagring, förpackning, transport och marknadsföring. I det storskaliga livsmedelssystemet hanteras detta av marknaden där olika aktörer svarar för respektive led i kedjan (Björklund et al. 2008; Martinez et al. 2010).

6

3. MetodFör att besvara frågeställningarna var det angeläget att belysa producenternas perspektiv. Därför genomfördes en kvalitativ studie med samtalsintervjuer. Detta för att få en förståelse för hur producenternas verksamheter ser ut och hur de ser på de strukturer som idag finns för lokalproducerad mat. En inledande litteratursökning genomfördes också för att få en förförståelse av ämnet och för att kunna relatera det insamlade materialet till litteraturen. Till skillnad från i en kvantitativ studie ges inte statistiskt signifikanta resultat.

3.1. LitteratursökningOlika databaser, i första hand Web of Science och Google Scholar, användes för att hitta relevanta artiklar och böcker. Även hemsidor och rapporter från Jordbruksverket har använts. Några nyckelord vid sökning var: ”Lokalproducerad mat”, ”Consumers + Local food”, ”Challenges + Local food”, ”Självförsörjningsgrad”. Detta gav en blandning av engelska och svenska resultat, och studier utförda i olika länder. 

3.2. IntervjuerFrågeundersökningar är ett samlingsbegrepp för metoder där information samlas in från människor. Enligt Esaiasson et al. (2017) delas de in i informantundersökningar, där intervjupersoner används som vittnen för att beskriva en händelse eller struktur, och respondentundersökningar, då intervjupersonerna själva och deras tankar är studieobjekt. De är sedan indelade i frågeundersökningar, där många personer får i princip samma frågor, ibland i enkätform, och samtalsundersökningar, där det blir ett mer interaktivt samtal utifrån förbestämda teman och frågor. För den här studien användes samtalsundersökning, med ett fåtal intervjupersoner, för att kunna gå på djupet och kartlägga de olika uppfattningar som finns inom populationen kring ett ämne.  Under rådande förhållanden med hög smittorisk i samhället fick deltagarna själva välja om de ville genomföra intervjun ansikte mot ansikte på deras gård eller via Skype eller telefon. Till slut skedde två intervjuer ansikte mot ansikte, fyra över telefon och tre via Skype. Att intervjusituationen blev olika för intervjuerna kan vara en eventuell felkälla.  Intervjusituationen kan bli mer avslappnad och ge mer djupgående svar om den sker i verkligheten, framförallt om intervjupersonen känner sig trygg på platsen för intervjun (Esaiasson et al. 2017). Det betyder också att inspelningsmöjligheter försvann för fyra av intervjuerna (de som genomfördes på telefon), vilket ställde höga krav på anteckningar och på att sammanfattningen skrevs nära inpå intervjun. Intervjuerna tog mellan 45 och 60 minuter. Innan intervjun startade klargjordes syftet med intervjun och att den var en del av en vetenskaplig studie. Intervjupersonerna fick bekräfta att det var okej att intervjuerna spelades in, om så var möjligt, samt ge sin tillåtelse till att använda deras namn i rapporten.

7

3.2.1. Urval av intervjupersonerFör att få en bra spridning på intervjuerna har strategiskt urval tillämpats, efter principen maximal variation. Den avgörande faktorn i den här studien var livsmedelskategori. Följande produktkategorier har ingått i intervjustudien: Lamm, ägg, nötkött, mejeri, spannmål, frilandsgrönsaker, tomater. För att bestämma antal intervjuer gjordes en avvägning som handlade om hur många intervjuer som kunde genomföras i förhållande till hur mycket tid som kunde läggas ner på varje intervju. En vanlig strategi enligt Esaiasson et al (2017) är att göra urvalet i flera steg tills en så kallad teoretisk mättnad har uppnåtts, alltså att en ytterligare intervju inte skulle tillföra något mer. I en så kort studie som denna fanns inte tiden att tillfråga fler intervjupersoner allt eftersom, utan urvalet gjordes i ett enda steg och ett antal intervjupersoner valdes ut och kontaktades (Tabell 1). Detta urval baserades på vad som producerades, att få en så jämn könsfördelning som möjligt samt på storlek. Urvalet påverkades också av att det redan hade skapats en kontakt till några producenter på en informationsdag för medlemmar i Kungälvsmat där de visade intresse för studien och att delta i en intervju. Ett mail med information om studiens syfte och intervjuernas genomförande skickades ut till åtta producenter, samt till butikschef för City Gross och administratör för Reko-ringen Kungälv. Sedan blev de uppringda för att boka in en tid om de svarade att de ville vara med. Efter att ha fått två nej-svar och ett ja-svar från en reserv resulterade det i sju producenter, butikschef för City Gross och administratör för Reko-ringen Kungälv, alltså nio intervjuer, under två veckor. Alla producenter är småskaliga och ligger i Kungälvs kommun.

3.2.2. IntervjuguideUnder intervjuerna användes tre olika intervjuguider; en för producenterna, en för administratör för Reko-ringen, och en för butikschef på City Gross. Samtliga producenter fick alltså exakt samma frågor, medan frågorna fick anpassas lite för de andra två intervjuerna även om de följde samma teman. Frågorna var uppdelade efter följande teman; bakgrund, produktion/inköp & försäljning, lokalproducerat & ekologiskt, relationer med andra aktörer, samt framtiden. Intervjun med administratör för Reko-ringen var lite kortare. I det fallet ströks temat relationer med andra aktörer. Många frågor är sådana som Esaiasson et al. (2017) kallar för tematiska frågor, där intervjupersonen utifrån så liten påverkan som möjligt får berätta vad hen upplever är viktigt, till exempel “Skulle du vilja berätta hur…?”, “Kan du beskriva vad … betyder för dig?”, “Hur tänker du kring…?”. Uppföljningsfrågor som “kan du ge ett exempel?”, “hur fungerar det?” och “är det så här du menar?” är bra att använda för att få en så stor förståelse som möjligt, men står inte utskrivna i intervjuguiden. Intervjuguiderna kan läsas i Bilaga 1-3. Något som kunde ha underlättat är om intervjuguiden hade testats i förväg, innan den riktiga studien inleddes, för att se hur den fungerar och för att bli mer bekväm med att ställa frågorna. Intervjuguiden upplevdes dock fungera bra, och alla frågor fungerade till mer eller mindre alla producenter. 

8

Tabell 1. Intervjupersonerna som deltog i studien. Här framgår också datum och plats för intervjun, samt vad de producerar. ”Arbetstid” redogör för hur många som arbetar på gården och hur mycket. 50 % innebär att en person har en halvtidstjänst utanför den egna gården. 100 % betyder att all arbetstid ägnas åt den egna gården. ”Ja” under ”Kungälvsmat” betyder att producenten är med i föreningen Kungälvsmat.

Kod NamnDatum

Plats för intervju

Gård Kategori Arbetstid Anställda Märk-ning

Kungälvs-mat

IP 1 Maria Lagergren15/4-2020

Skype Dalis gård Lamm 2 personer50 % &fritiden

0 Nej Nej

IP 2 Maria Bark Arnesson16/4-2020

På gården i Kode

Björröds ägg Ägg 2 personer50 % &100 %

0 Nej Ja

IP 3 Anders Andersson17/4-2020

Telefon Stora Lycke Nötkött 1 person100 %

0 KRAV Ja

IP 4 Johan Höckerfors17/4-2020

Telefon Glose NötköttSpannmål

1 person100 %

0 KRAV Ja

IP 5 StureMoberg20/4-2020

Skype Odlarsture, Dösebacka

Frilands-grönsaker

1 person Fritiden

0 Nej Nej

IP 6 GlennEriksson21/4-2020

Skype Hoffrekullens Handels-trädgård

Tomater 2 personer100 %

ca 8 (säsongs-anställda)

Svenskt sigill

Ja

IP 7 HåkanLarsson23/4-2020

Telefon Skålldals lilla ekomejeri

Mejeri 3 personer100 %

0 KRAV Nej

Kod NamnDatum

Plats för intervju

Position

IP 8 AamuLaiho15/4-2020

Telefon Administratör Reko-ringen Kungälv

IP 9 Kenneth Hult21/4-2020

City Gross Ytterby

Butikschef City Gross Ytterby

3.3. Behandling av dataDirekt efter avslutad intervju sammanfattades intervjun i ett “fall”, där hela intervjuns innehåll skrevs ner. Behovet av att transkribera exakt fanns inte, och var inte möjligt för de intervjuer som inte spelades in. Efter det sammanfattades svaren uppdelat per fråga, för att ge en överblick och möjlighet till att jämföra svaren från alla intervjupersoner. För att lyfta det som verkligen berörde frågeställningarna (hinder, drivkrafter och lösningar) och för att kunna hitta mönster och samband strukturerades intervjupersonernas svar upp schematiskt under olika kategorier (se figur 3, 4 och 6). Esaiasson et al. (2017) trycker på att en forskare inte ska

9

lockas till att räkna procent eller liknande, eftersom det är just en kvalitativ metod, och inte en kvantitativ metod. Till sist relaterades resultatet från intervjuerna med litteraturen.

3.4. AvgränsningarPå grund av ämnesområdets omfång och arbetets begränsade tidsspann har vissa avgränsningar fått göras. Undersökningar från konsumenters perspektiv kunde ha ingått, likaså fler butiker och grossister, för att få en ännu bredare bild av ämnet, men det hade blivit ett alldeles för stort arbete. Fokus har legat på att undersöka producenters perspektiv. Det bedömdes dock viktigt att inkludera någon intervju från försäljningssidan. Antalet intervjuer begränsades till nio stycken. Den geografiska avgränsningen drogs vid Kungälvs kommun, detta för att det var möjligt att få kontakt med föreningen Kungälvsmat, som också gav kontaktuppgifter till producenterna. Det var också viktigt att undersöka Kungälv för att dess läge är nära Göteborg.

4. ResultatUnder resultatdelen presenteras enbart resultaten från intervjuerna. Intervjupersonerna hänvisas till med förkortningen IP och kodningen kan ses i Tabell 1 (i metoden). Under varje rubrik är intervjusvaren sammanfattade istället för att redovisa varje intervju separat. Eftersom samtalsintervjuerna kretsade kring ett begrepp som det inte finns någon allmän definition för (lokalproducerad mat) är det relevant att få veta hur intervjupersonerna tänker kring begreppet, så detta kapitel inleds med en redovisning av det. Därefter följer resultaten för rapportens frågeställningar: hur försäljning sker; vilka hinder producenterna uppfattar; vad som är deras drivkrafter; och slutligen vilka lösningar de efterfrågar eller föreslår.

4.1. Vad betyder begreppet ”Lokalproducerad mat” för dig?Alla som medverkade i en intervju fick frågan Vad betyder begreppet ”lokalproducerad mat” för dig? Det som efterfrågades var alltså deras egna associationer. Svaren handlade till största del om geografin, och lite om andra egenskaper som förknippas med lokalproducerad mat (Tabell 2). Många svarade att det ska vara producerat i området, men vad ”området” betyder varierar. IP 7 menar att det är olika för olika personer, och IP 4 att ”området” är ganska töjbart. Enligt IP 5 är det svårdefinierat, men det handlar i första hand om produkter som går att producera i området. IP 1 håller med om att det beror på produkten. Lokalproducerat kött är det som produceras inom kommunen eller regionen, medan för hasselnötter, som inte odlas här, kanske Spanien kan ses som lokalt (IP 1). Hon framhäver också att hur kunderna uppfattar lokalproducerat kan vara ganska svängigt (IP 1). På Citygross tolkar de lokalproducerat som småskaligt och att det ska vara producerat i Västra Götaland, förklarar butikschefen (IP 9) och exemplifierar med att Göteborgs Kex därför inte ses som lokalproducerat, trots att det ligger i Kungälv. Andra egenskaper som associerades till

10

lokalproducerad mat av intervjupersonerna var kvalitet, hembygd, småskalighet, ansvarsfull uppfödning och målmedvetenhet.

”Det går inte att säga att såhär är lokalproducerat. För det kan vara antingen konventionellt eller ekologiskt. Det finns en stor variation för hur produktionen kan gå till.” (IP 8).

Tabell 2. Tabellen visar vad producenterna svarade på frågan Vad betyder begreppet ”lokalproducerad mat” för dig? De tillfrågades inte specifikt efter ett numeriskt avstånd, därav har inte alla angett något. Geografiskt område

Avstånd Övriga egenskaper Fördelar med lokalproducerad mat

Kommun eller region

Kommun eller region

Töjbart område

Närproducerat = i KungälvLokalproducerat = region

Kommun

Västra Götaland

10-15 mil

10 mil

10 mil

Kontroll på hela kedjan. Transparens.

Hembygd. Målmedvetna producenter. Kvalitet.

Producerat nära konsumenterna. Småskaligt.

Producerat i området. Ansvarsfull uppfödning.

Småskalighet. Familjejordbruk.

Producerad i området där man bor.

Småskalig leverantör

Korta transporter. Få en relation till sin produkt. Miljö - öppna landskap. Arbetstillfällen.

Korta transporter. Miljö. Arbetsmöjligheter.

Öppna hagmarker. Kortare transporter. Djurhänsyn.

Korta transporter

Närhet. Det känns bättre att ha vetskap.

Korta transporter. Värna lokal arbetsmarknad. Arbetstillfällen.

Korta transporter. Genuin känsla.

Kunna fråga producenten. Medvetenhet om djuren och produktionen.

Hantverk och kvalitet. Ger livsmedelsproduktion i fler delar av landet.

4.2. Försäljning av lokalproducerad matFöljande produktkategorier har ingått i intervjustudien: Lamm, ägg, nötkött, mejeri, spannmål, frilandsgrönsaker, tomater. I detta avsnitt presenteras svaren på frågorna Hur går försäljningen till? och Vilket försäljningssätt föredrar du? Hur varorna säljs varierar från fall till fall. För vissa sker försäljning genom en förening, eller direkt till butiker. I stor utsträckning sker försäljningen direkt mellan producenter och konsumenter, utan mellanhänder, exempelvis i gårdsbutiker, via privata kontakter eller på REKO-ringar. Figur 2 visar en översikt över alla de försäljningskanaler som de intervjuade producenterna använder sig av.

4.2.1. Försäljning till butiker De som säljer till butik är: IP 2 och IP 7 direkt till butik, IP 3, IP 4 och IP 6 via förening eller grossist.

Äggproducenten (IP 2) och mejeriet (IP 7) säljer direkt till livsmedelsbutiker i närheten. IP 7 beskriver att butiker har hört av sig till mejeriet för att kunna få in deras produkter, och aldrig

11

tvärtom. De levererar en del av sina mjölkprodukter från det egna mejeriet i egen kylbil till affärerna fem dagar i veckan. Den största delen av mjölken hämtas av Arla på gården och säljs i butik den vägen (IP 7). IP 2 berättar att de i början fick stå och marknadsföra i butikerna, och har själva kontaktat en del av butikerna, men även denna producent har varit med om att butiker har kontaktat dem. En stor del av äggen säljer de i butik. De sköter leverans själva och plockar upp varorna på hyllan (IP 2).    Nötköttsproducenterna (IP 3 & IP 4) säljer huvuddelen av sina produkter till föreningar som i sin tur sköter kontakter med butiker, och i vissa fall restauranger och skolor. Båda säljer en tjur i månaden till Kungälvsmat och en stor andel av köttet till Kaprifolkött. IP 4 säljer även kött till Gröna Gårdar.   IP 6 säljer tomater via en lokal grossist till butiker utmed västkusten. De är också med i föreningen Odlarlaget, som är baserad i Helsingborg. IP 6 berättar att kontraktet med grossisten skrivs redan på hösten, så egentligen är allt de producerar sålt redan innan de sår (IP 6). Butikschef på City Gross (IP 9) berättar att en del små företag hör av sig direkt till butiken, men att de själva inte har tid att leta upp lokala leverantörer. Istället är Producentorganisationen Lokalproducerat i Väst till stor hjälp för att bjuda in leverantörer till exempelvis mässor och etablera kontakter till inköpare (IP 9).

Figur 2. Dessa försäljningssätt använder sig producenterna i intervjuerna av för att sälja sina varor.

12

4.2.2. REKO-ringDe som säljer på REKO-ring är: IP 2 och IP 5. IP 6 funderar på att börja med det.

REKO-ringar (som står för ”rejäl konsumtion” och har sitt ursprung i Finland) har vuxit i Sverige de senaste fyra åren och är ett sätt för producenter att sälja direkt till konsumenter (IP 8). REKO-ringen i Kungälv startade 2018 och har nu vuxit till ca 15 producenter och 50 kunder per tillfälle, berättar administratören för REKO-ringen i Kungälv. Producenter publicerar sitt utbud i en Facebook-grupp där vem som helst kan beställa. Sedan möts de på en bestämd plats och tid varannan vecka för utlämning av varorna. Genom REKO-ringen erbjuds kunder ett brett utbud av lokalproducerad mat och möjlighet att få kontakt med producenter (IP 8). IP 2 förklarar att butiken är deras trygghet, där 90 procent av äggen säljs, medan andra försäljningssätt, där REKO-ringar ingår, används för att sälja det som är över. De ser det också som en stor fördel med att det är trevligt att träffa kunderna (IP 2). För IP 5 är REKO-ringen den försäljningskanal som föredras, framförallt eftersom allt är förbeställt och de vet exakt hur mycket som kommer att säljas när de åker iväg. Står de istället på en marknad är det svårare att uppskatta vad som går åt, och risken är stor att varorna kan ta slut för tidigt på dagen eller att det blir över, förklarar han (IP 5).

4.2.3. GårdsbutikDe som har en egen gårdsbutik är: IP 2, IP 5, IP 6 och IP 7. IP 1 säljer en liten del av sina varor i ett samarbete med en gårdsbutik på en annan gård.

Gårdsbutiker är den försäljningskanal som flest av producenterna uppger att de använder sig av (fyra av sju). I gårdsbutiken säljs egna varor, men också många andra lokala produkter från producenter som de samarbetar med (IP 2, IP 6, IP 7). IP 7 berättar att i deras gårdsbutik är det självbetjäning, eftersom det skulle ta för mycket tid att bemanna upp butiken, men det finns alltid någon att ringa på för att ställa frågor eller prata. IP 5 har startat ett café som hänger ihop med butiken.

4.2.4. Övriga försäljningskanalerIP 4 har testat att låta barnens idrottslag sälja köttlådor, på samma sätt som många klasser och lag säljer Newbody-kläder eller kakor (IP 4). Från mejeriet körs mjölk in till en glasstillverkare i Göteborg (IP 7). IP 2 kör en “äggförsäljningsrunda” samma tid varannan söndag, liknande konceptet för glassbilen, där kunder kan handla. Facebook eller sms-listor används av IP 1 och IP 3 för att kunna sälja kött i sina respektive kontaktnät. På olika sätt anordnas ibland “öppen gård”, “öppet växthus” eller “öppen trädgård”, då allmänheten är välkommen till gården för att se hur produktionen går till (IP 2, IP 5 & IP 6).

13

”Vanliga människor kommer hit och tar del av vår verksamhet. Det är ju just för att vi vill kommunicera med kunden, för det är jätteviktigt, och visa upp vår produktion helt enkelt. Det ska liksom inte vara något hemligt. […] Jag vet av kunder idag att det är viktigt att veta hur produkten kommer till, hur djuren har det och så vidare.” (IP 2)

4.3. Hinder för lokalproducerad matHinder har strukturerats upp under kategorierna produktion, distribution och försäljning (Figur 3), och resultaten från intervjuerna kommer här att presenteras i den ordningen. 

Figur 3. Schemat visar de hinder för lokalproducerad mat som intervjupersonerna kunde komma på under intervjuerna. De är sedan strukturerade under produktion, distribution och försäljning.

14

4.3.1. ProduktionMed hinder för produktionen menas hinder internt i verksamheten eller extern påverkan på produktionen och på möjligheten att utöka verksamheten. Gemensamt för alla producenter som deltog i studien var att de kände en tidsbrist. IP 4 hade gärna haft fler djur, men säger att det hade varit svårt att hinna med själv. Dessutom är en ökning från 200 till 300 djur för lite för att det ska vara ekonomiskt lönsamt att anställa personal (IP 4). Om IP 2 skulle skaffa fler djur hade fler byggnader behövts, något som också beskrivs som olönsamt för en så liten utökning. Därför hävdar hon att själva småskaligheten är deras största hinder för att utöka produktionen, och förklarar att en liten utökning ändå innebär en stor investering. ”Det blir en flaskhals.” (IP 2). Hon upplever det som att de i så fall måste bygga storskaligt, kanske starta eget packeri, och det skulle innebära en produktion som är större än de själva kan sälja (IP 2). IP 6 uppger att deras största hinder i dagsläget är svårigheten med att få tag på arbetskraft. De har behov av säsongsanställda och i många år har personal från Polen kommit till gården, berättar han, vilket har fungerat väldigt bra. Problemet är de regler som försvårar för anställning av utländsk arbetskraft (IP 6). IP 6 beskriver det som frustrerande att inte veta hur mycket de ska så i början av säsongen eftersom det kanske inte finns arbetskraft när det är dags för skörd. Vidare beskrivs den låga lönsamheten som ett hinder (IP 1, IP 2, IP 6). Ett exempel som nämns är att vid inträdet i EU, när tull på importerade varor togs bort, kunde svenska grönsaksodlare förlora en tredjedel av inkomsten på grund av ökad konkurrens och sjunkande priser (IP 6). IP 6 saknar en jordbrukspolitik som satsar på utveckling och prioriterar jordbruket. Olika faktorer samspelar och gör att stora aktörer blir större och små producenter, men också små grossister, slås ut (IP 5 & IP 6).

4.3.2. DistributionMed hinder för distribution menas barriärer för att komma in på marknaden, alltså att kunna sälja sina varor till grossister och livsmedelsbutiker. Som beskrivits ovan säljer två av producenterna en del av sina produkter direkt till butiker (IP 2 & IP 7) medan tre stycken säljer via föreningar och en lokal grossist (IP 3, IP 4 & IP 6). IP 3 pekar på att det är svårt att sälja sina varor till butiker som ensam producent, och tror att det underlättar att vara med i en förening, eller att det till och med är nödvändigt. Flera tror att enskilda, engagerade handlare eller butikschefer spelar stor roll för hur mycket lokala produkter som tas in i butiken (IP 1, IP 2, IP 4). Butikschefen (IP 9) håller med om att relationer och engagemang spelar roll men tänker att alla butikschefer borde vara intresserade av att ta in lokala produkter, eftersom de tjänar pengar på att ta in det som efterfrågas. Enligt IP 2 är det ett hinder att kommunikationen mellan producenterna och dagligvaruhandeln kan vara bristfällig. Hon förklarar att det inte känns som att det finns en så stor förståelse för djurens liv och att det kan bli brist på ägg ibland, något som inte händer hos en storskalig leverantör (IP 2). IP 1 ser problematik i uppkomsten av mellanhänder, och att någon annan utmed kedjan tjänar pengar. Det innebär att producenten i slutändan får en mindre andel av priset, förklarar hon. IP 1 säljer inte något till butiker i dagsläget, men önskar att dagligvaruhandeln skulle ta in deras produkter,

15

framförallt för att det är viktigt att finnas där kunden ändå är. Hon uttrycker dock att det känns omöjligt att kunna få betalt för jobbet de gör:

“Det är ju inte så billigt med lamm i butik, men det (ett högt pris) är inget som kommer oss (producenter) till del.” (IP 1)

IP 9 berättar att City Gross i Ytterby försöker ta in många lokala leverantörer, dels som motpol till de stora företagen, dels för att möta efterfrågan som finns. Att vara en del av en nationell butikskedja, som City Gross är, innebär att mycket av utbudet styrs på en högre nivå, förklarar han. De enskilda butikerna kan däremot komma med önskemål om produkter de vill ta in. Efter det sker kontroller av livsmedelsföretagen, eftersom det är viktigt med kvalitet och säkerhet (IP 9). För producenterna kan det dock kännas som mycket administrativt arbete, uppger IP 2. Tidsbrist är även ett hinder i butiker, säger IP 9, och påpekar att de har svårt att hinna skylta tydligt om varorna i hyllan, något som kan vara avgörande för att en kund ska vilja testa en ny, okänd produkt (IP 9). Ett annat hinder enligt IP 9 är att han upplever att det ibland saknas förståelse från producenternas sida. Vid prissättning till exempel får det inte bli för dyrt jämfört med likvärdiga, storskaligt producerade varor eftersom det skulle göra den lokala (dyrare) produkten mer svårsåld. Lokalproducerad mat är generellt dyrare än konventionellt producerad mat, uppger IP 9. En del kunder är beredda att betala lite mer, något de ser på City Gross med till exempel den lokala honungen som säljer bra, men ibland tycker han att det kan vara bättre att sätta ett lägre pris med förhoppningen att försäljningen blir högre (IP 9).   En stor anledning till att det är svårt för butiker att ta in många små lokala leverantörer är att deras system i väldigt hög grad är automatiserade (IP 6 & IP 9). IP 9 förklarar att datasystem sköter beställningar när lagersaldot sjunker då varor går igenom kassan. Lokala leverantörer hamnar vid sidan om, de passar inte in i det stora systemet (IP 9). För butikerna innebär det att det mesta får skötas för hand, något som både tar tid och kraft. Vidare uttrycker IP 9 att små volymer i sig eller säsongsvariation inte ses som hinder, utan det är just det stora antalet leverantörer, som i sin tur innebär fler beställningar, fakturor, följesedlar och personer som ska in på lagret.

4.3.3. FörsäljningMed hinder för försäljning menas det som står i vägen för att kunna sälja sina varor och vad som hindrar att fler köper lokalproducerad mat. IP 5, IP 6 och IP 7 anser att den hårda konkurrensen från olika håll är ett hinder. IP 6 ser störst konkurrens med utländska varor där förutsättningarna kring odling, energiåtgång, arbetskraft och politiska styrmedel kan skilja enormt (IP 6). Det finns naturligtvis konkurrens mellan småskaliga aktörer inom samma produktgren, men grönsaksodlaren (IP 5) resonerar att eftersom ingen kan förse alla med allt bör det snarare betraktas som att småskaliga producenter komplimenterar varandra istället för att de konkurrerar. IP 7 resonerar att eftersom de är ensamma med sin produktgren i området

16

känner de inte av någon konkurrens med andra småskaliga aktörer. IP 7 nämner också en tredje form av konkurrens, den med handelns egna märkesvaror (EMV), och hur ett stort antal varumärken bidrar till lägre priser och innebär fler val som kunden måste ta ställning till i butiken.

“Det är tråkigt att handeln har egna märken på mjölk. De pressar priserna till max. Det är ingen snäll värld, men det är inget som går att komma ifrån. I kyldisken finns idag tusen varianter. [...] Det är inte lätt att vara kund heller.” (IP 7)

Alla intervjupersonerna konstaterar att det finns en stor efterfrågan på lokalproducerad mat. IP 9 menar att lokalproducerad mat generellt är lite dyrare än konventionell, vilket kan vara ett hinder eftersom konsumenter styrs av priset när de handlar. Det är svårt att uppskatta hur mycket mer kunderna är beredda att betala för en vara som för dem har ett mervärde, såsom småskaligt och lokalt producerad, enligt IP 9. Han tror också att konsumenter styrs av vanor och köper produkter de känner igen. Däremot i kategorier som öl finns det en större benägenhet att testa nya lokala sorter (IP 9). Att det är svårt att nå ut med information om till exempel produktionen till konsumenter är också ett betydande hinder (IP 1, IP 2, IP 5, IP 7). IP 5 märker det genom att kunder frågar varför hans grönsaker är dyrare än de i affären. IP 8 tror att det beror på att de inte förstår att kvalitet kostar mer eller att det har lagts ner mer arbete på maten de köper. Trots det märker hon av ett stort intresse för lokalproducerad mat (IP 8).

”Utifrån efterfrågan skulle jag kunna producera betydligt mer. Problemen ligger i grossist- och detaljistleden.” (IP 6)

Detta citat visar att IP 6 märker av en stor efterfrågan och att produktionen i största mån begränsas av faktorer i distributionsledet.

4.4. Drivkrafter för lokalproducerad matI det här avsnittet presenteras de drivkrafter, sett ur producentens perspektiv, som finns för lokalproducerad mat (Figur 4). Med drivkrafter menas vad som gjorde att de ville bli producenter och startade sin verksamhet, samt vad som driver dem att fortsätta.

4.4.1. Drivkrafter för att bli matproducentIP 3, IP 6 och IP 7 har tagit över gården från tidigare generationer. För IP 2 var det bland annat lusten att testa något nytt som gjorde att de bytte grisar mot hönor och började lägga mer tid på gården. IP 1 köpte gård och flyttade från stan när Länsstyrelsen startade ett projekt för att få fler lammproducenter i området. På samma sätt var det en utomstående faktor som

17

gjorde att mejeriet ställde om till KRAV-märkt produktion 2010, nämligen att Arla efterfrågade fler KRAV-märkta mjölkbönder och hade ett ganska bra erbjudande (IP 7).

Figur 4. Drivkrafter för lokalproducerad mat. Dessa punkter nämnde intervjupersonerna som positiva faktorer i deras arbete. De är sedan strukturerade utifrån vad som kan ha bidragit till att de blev matproducenter och vad som driver dem att fortsätta, samt utifrån egna värderingar och externa faktorer.

Grönsaksodlaren har gått från hobbyodling till en utökad odling med försäljning, gårdsbutik och odlingskurser för att inspirera andra till att odla, men jobbar fortfarande 100 procent vid sidan om odlingen (IP 5).

“Detta är inte bara för att man tjänar pengar, det är en livsstil också. Det är mitt strå till stacken, alltså att det ska vara bra.” (IP 5)

4.4.2. Miljövänlig produktion och kvalitetIP 2 beskriver att de har valt att ligga kvar i det småskaliga spåret och satsa på att ha hög kvalitet och service. Djurhänsyn lyfts upp som en viktig del av flera producenter. IP 1 slaktar sina lamm på hösten för att de ska få en naturlig uppfödning och kunna beta gräs ute tillsammans med tackorna. IP 3 ser de korta transporterna och samarbetet med ett småskaligt slakteri som en stor fördel eftersom det gör att hela processen blir mycket lugnare för djuren. IP 2 och IP 4 tänker att eftersom varken antal djur eller produktion maximeras kan djuren få

18

gott om plats. IP 7 resonerar på samma sätt och exemplifierar det med att djuren på gården håller sig friska och sällan behöver penicillin.

Figur 5. De aspekter som producenterna själva berättade att de tar hänsyn till eller använder sig av i sin verksamhet för att bli så miljövänliga som möjligt.

Alla svarade ”Ja” på frågan Anser ni själva att ni har en miljövänlig produktion? Exempel på vilka metoder och åtgärder de nämnde i samband med denna fråga visas i Figur 5. Tre av gårdarna är KRAV-certifierade (IP 3, IP 4, IP 7). För IP 4 känns det självklart att ha en så miljövänlig produktion som möjligt, och han ser vilken nytta djuren gör när de får beta och hålla hagmarkerna öppna. IP 2 har gått ur KRAV på grund av regeländringar som skulle höja deras kostnader (IP 2). Hon menar att de är tillräckligt kända för att fortsatt ha många kunder, så att de inte förlorade på att lämna KRAV. De uppfyller fortfarande i princip kraven för certifiering (IP 2). IP 6 anser att deras produktion är miljövänlig och han berättar att de försöker vara så öppna som möjligt med hur produktionen går till, genom hemsidan och ”öppet växthus”. Däremot förklarar IP 6 att han inte tror att ekologisk odling är rätt väg att gå för dem. IP 5 säger att han i princip har en ekologisk odling. Anledningen till att inte KRAV-certifiera sig är, enligt honom, att det är för dyrt, speciellt för en så liten produktion som han har. IP 1 har tagit ett aktivt val att inte certifiera sig trots att produktionen uppfyller kraven för ekologiskt eftersom det skulle innebära ett högre pris. Dessutom upplever hon inte att det finns efterfrågan på just ekologiskt (IP 1).

19

”Jag tycker ju att det viktigaste egentligen är att kunden kan få insyn i det man gör, att det är transparent och att om man frågar kan man få svar på hur de (djuren) äter, bor och så vidare. Vi försöker berätta så mycket som möjligt och folk är väldigt intresserade. [...] Vi upplever att kunden tycker att det är viktigare än att det är ekologiskt.” (IP 1)

4.4.3. Småskaligheten och efterfråganI slutet av intervjun fick producenterna frågan Skulle du vilja utöka din produktion och försäljning om du kunde? IP 7 beskriver att de inte vill utöka verksamheten eftersom de då lätt kan ”tappa sin grej och hela känslan”. Deras drivkraft är att vara småskaliga och ha en genuin känsla i produktionen (IP 7), och det känns igen i fler svar. IP 3 och IP 4 svarade också att de inte skulle vilja utöka sin verksamhet om de kunde, i alla fall inte utan bättre lönsamhet (IP 4). IP 1, IP 2, IP 5 och IP 6 svarade att de gärna hade utökat verksamheten lite, men IP 5 betonar att det inte får gå så långt att det uppstår en större ekonomisk press eller tappar känslan och småskaligheten. IP 1 ser en stor drivkraft i att ha en bra produktion, att kunna ha koll på hela kedjan och att kunna kommunicera det till kunden (IP 1). En stor drivkraft till att fortsätta med verksamheten är uppskattningen som kommer från kunderna, berättade IP 5 och IP 7 i samband med frågan Hur viktigt är det att träffa och skapa kontakt med konsumenter? IP 3 förklarar att om kunderna är nöjda kommer de tillbaka (IP 3) och kan också tipsa andra de känner så att kännedom om företagen sprids, något som beskrivs som ”ringar på vattnet” av IP 5. Att träffa kunderna upplever alla sju producenterna som både trevligt och viktigt. IP 4 berättar att han dock har fått prioritera bort det. IP 3, som liksom IP 4 inte har så mycket försäljning direkt till kunder, tycker ändå att det är väldigt roligt att få stå i till exempel butiker och på mässor och träffa intresserade kunder. Många vill prata och ställa frågor, berättar IP 7. Det ger också tillfälle att visa och förklara hur produktionen går till (IP 1, IP 2, IP 5 & IP 7). För IP 7 är en stark drivkraft att det är roligt att jobba på den egna gården, ibland så roligt att det är svårt att sluta. IP 3 uppskattar friheten att vara hemma och kunna bestämma över sig själv. IP 2 och IP 4 beskriver samtidigt att det kan vara ett ensamt yrke att vara matproducent, och att de försöker samarbeta med andra producenter. På frågan Hur viktigt är det att samarbeta med andra producenter? blev svaren att det är viktigt och att det ger både sociala och ekonomiska fördelar (IP 1 & IP 4). Det kan bidra till fler kontakter och hjälp att nå ut i fler kanaler (IP 3 & IP 7) och de delar med sig av tips och idéer (IP 5). Producenterna hjälps också åt med försäljning i varandras gårdsbutiker och på mässor (IP 2 & IP 6). IP 9 lyfter upp efterfrågan som en stor drivkraft för lokalproducerad mat. På City Gross vill de sälja det som kunderna vill ha, och han hoppas att efterfrågan ska öka ännu mer (IP 9). Han poängterar dock att det tar tid att sätta något på marknaden och jämför med när ekologiska produkter fick ett uppsving för cirka fem år sedan och priserna började närma sig de konventionella varorna. Han tror att det är möjligt att vi kommer att se något liknande för

20

lokalproducerad mat om ett tag, även om prisskillnaderna mellan lokalproducerad mat och storskaligt producerad mat idag fortfarande kan vara stora (IP 9).

4.5. Lösningar för ökad produktion och konsumtion av lokalproducerad matNedan följer en sammanställning över intervjupersonernas svar på frågan Har du några egna förslag på åtgärder eller investeringar som skulle behövas för att förenkla för er, eller öka konsumtionen av lokalproducerad mat i regionen? (Figur 6).

Figur 6. Lösningar för ökad produktion och konsumtion av lokalproducerad mat. I schemat presenteras de lösningar som intervjupersonerna efterfrågade eller föreslog under intervjuerna. De är uppdelade efter på vilken nivå implementeringen bör ske. Det som producenterna kan bidra med står under individuell nivå. Lokal nivå innefattar aktörer som producenter och dagligvaruhandeln inom en region, medan konsumenterna och media inkluderas på samhällsnivå. Under nationell nivå finns förslag på vad myndigheter och politiker kan göra.

Åtgärder från producenternas sida innefattar att vara tydlig med information om ursprung och produktion på förpackningar och i olika kanaler för marknadsföring (IP 1, IP 2, IP 6, IP 9) och att samarbeta med andra producenter (IP 5 & IP 7). IP 2 belyste vikten av att bjuda in kunden och visa upp produktionen. Att som producent synas på gården eller på mässor och i butiker tror IP 3 är väldigt viktigt:

”Det är viktigt att vara med fysiskt och visa att man finns.” IP 3

21

Något som efterfrågades av IP 6 och IP 9 var att det skulle finnas en mellanhand, till exempel en förening, som är behjälplig i butiken med skyltning, exponering och information till kunderna, eftersom både butikspersonalen och producenterna har svårt att hinna med det. Kommunikationen mellan producenter och dagligvaruhandeln behöver också öka (IP 2 & IP 9) för att öka förståelsen och skapa en mer hållbar situation. Som skildrats under Hinder är det svårt för dagligvaruhandeln att dels söka upp små lokala leverantörer, dels att hantera ett stort antal beställningar och leveranser. Som en lösning på detta skulle det finnas en kontaktperson som samordnar beställningar och transporter. Då kan butiken ta in en variation av lokala varor genom endast en leverantör (IP 3 & IP 9). Både IP 1 och IP 4 betonar att för att konsumenter ska fortsätta köpa måste de lokala produkterna finnas mer lättillgängliga. Det måste helt enkelt bli lättare för små leverantörer att kunna sälja till dagligvaruhandeln (IP 1). IP 6 konstaterar att hela strukturen för distribution och försäljning av livsmedel behöver förändras, och att detta stora system behöver brytas ner i mindre enheter, så att det blir enklare för en liten producent att sälja till en stor butikskedja, något som är svårt i dagsläget på grund av bland annat deras automatiska system. En åtgärd som föreslogs av många var att öka medvetenheten och förståelsen hos konsumenter om matproduktionens miljöpåverkan och de förutsättningar som de lokala bönderna arbetar med (IP 1, IP 2, IP 4, IP 5, IP 9). Ett sätt för att lyfta frågan till allmänheten är att skriva faktaartiklar och reportage i media om lokalproducerad mat och lyfta upp enskilda producenter, tror IP 9. Ett exempel på hur stort genomslag samhällsdebatten kan få på konsumtionen är att grillost (svensk produkt som liknar halloumi) ökade rejält i försäljning efter debatten om antibiotikaanvändning (IP 9). IP 4 anser också att köttdebatten bör vinklas och handla om att äta mindre och bättre kött. Till sist framkom några önskemål om förändringar på nationell nivå, till exempel att den låga självförsörjningsgraden bör diskuteras mer bland politiker (IP 2 & IP 6). Producenterna hade gärna fått mer betalt för sina produkter och det jobb de lägger ner (IP 1, IP 3, IP 4). IP 5 efterfrågar bättre villkor ekonomiskt för småskaliga producenter, eftersom många kostnader existerar för odlare oavsett storlek och omsättning. Här syftas det på att lagstiftningen borde underlätta för små producenter och minska deras kostnader.

”Att vara liten kostar lika mycket som att vara stor.” IP 5

5. Diskussion

5.1. Vad är lokalproducerad mat?Avsaknaden av en klar definition för vad lokalproducerad mat är kan utgöra problem eftersom det blir upp till var och en att tolka begreppet. Producenterna tänkte i första hand på de geografiska aspekterna när de blev tillfrågade, och att det ska finnas transparens och tydlighet (Tabell 2). För att kunna kommunicera med konsumenterna är det av intresse att veta hur de tolkar begreppet lokalproducerad mat. 

22

I en enkätundersökning av Törn & Carlén Öhberg (2010) framkom i princip bara positiva associationer med lokalproducerad mat. Att varan är svensk var viktigare än att den är lokalproducerad. Respondenterna fick svara på hur långt ett livsmedel får ha färdats för att vara lokalproducerat samt vad ett lokalproducerat livsmedel är för dem. Avståndet fick en stor spridning. Det fanns de som tyckte en mil och någon som tyckte 30 mil, men huvuddelen svarade mellan fem och tio mil. Många ansåg att maten ska vara producerad i sitt närområde, till exempel i kommunen. I övrigt lyftes egenskaper som producerat från grunden, färskhet, korta transporter, kvalitet, vetskap om ursprunget, miljövänligt och småskaligt. För någon är lokalproducerad mat att åka ut till producenten och handla direkt på plats. Några svar handlar också om att det är för dyrt. Av enkätsvaren framkom att över 90 procent av de tillfrågade kommer att köpa mer lokalproducerad mat i framtiden om det finns i fler livsmedelsbutiker och blir billigare (Törn & Carlén Öhberg 2010). Det finns mycket i konsumenternas tolkning av lokalproducerad mat som inte nödvändigtvis stämmer, till exempel att det är miljövänligt. I många fall är småskaliga producenter mer måna om att använda alternativa produktionsmetoder för att kunna skapa ett mervärde kring sin produkt och nå ut till en ny marknad (Nilsson 2008). Bara termen ”lokalproducerat” säger dock ingenting om hur miljövänlig produkten är. Därför är det av stor vikt att producenterna kan nå ut med information om hur produkten kommer till. Den kommunikationen fungerar ganska bra vid försäljning direkt mellan bonde och kund. Om produkterna däremot säljs i butik är förpackningen och skyltning på hyllan avgörande. Coelho, Coelho och Egerer (2018) menar att sådan information och marknadsföring sannolikt ger ökad försäljning.  Det vanligaste svaret som intervjupersonerna nämner som fördelar med lokalproducerad mat är “korta transporter” (Tabell 2). I en konsumentundersökning om mat och klimat (Ekelund & Persson 2012) är att “köpa mer närproducerad mat” det alternativ som flest konsumenter (92 procent) är eniga om kan minska den egna klimatpåverkan från maten. Transporterna står dock för en ganska liten del av matens totala klimatpåverkan (Nilsson 2008; Wretling Clarin 2010; Coelho, Coelho & Egerer 2018). Vid livscykelanalys kartläggs utsläpp längs hela produktionskedjan, från insatser och energianvändning vid produktion till transport, lagring och avfallshantering (Röös 2017). Att korta transporter så ihärdigt lyfts fram som en miljöfördel belyser Wretling Clarin (2010) med följande förklaring “De långa och miljöskadliga transporterna är för många konsumenter det mest uppenbara miljöproblemet med den internationella livsmedelshandeln. Transporterna utgör dock nästan alltid en liten del av de totala utsläppen.” (s 15).  Lokalproducerad mat ger alltså i huvudsak positiva associationer hos konsumenter. Avståndet och innebörden av begreppet skiljer dock från person till person. Därför är det av stor vikt att information om ursprung och produktion finns tillgänglig vid köp av produkten.

5.2. Försäljning av lokalproducerad matDe sju producenterna i studien täcker in en stor mångfald av försäljningskanaler, allt från gårdsbutiker och äggförsäljningsrundor till REKO-ringar och marknader. De flesta av dem

23

har också lyckats få in en fot i dagligvaruhandeln och beskriver att de har fungerande relationer, antingen som direktkontakt med butiker (IP 2 & IP 7), via föreningar (IP 3 & IP 4) eller genom en småskalig grossist (IP 6). Däremot finns det en risk inblandad eftersom ingen egentligen har några kontrakt med dagligvaruhandeln. De säljer när butikerna vill ha och det finns tillgängligt (IP 2, IP 7). Resultaten i Amsköld och Trosts (2017) studie visar även de att det finns en osäkerhet från producenternas sida kring risken att en grossist drar sig ur eller beställer ena veckan men inte den andra. De betonar vikten av ett lokalt matdistributionssystem med goda relationer och effektiva distributionskanaler som gynnar alla inblandade, något som även Lutz, Smetschka och Grima (2017) ser behov av. “Nya sätt behövs för att organisera matförsörjningskedjor som gynnar småskaliga jordbruk där man använder ekologiska och agro-ekologiska metoder. Det behövs också småskaliga och lokalt organiserade system för distribution av matvaror.” (Lutz, Smetschka & Grima 2017 s 1, egen översättning). Så länge små producenter inte har möjlighet att sälja till grossister eller dagligvaruhandeln är alternativa matsystem (AFN:s) av stor betydelse (Aasen Leikvoll et al. 2020). Det som karaktäriserar AFNs är ett kort avstånd mellan producenter och konsumenter, små gårdar med småskalig (och eventuellt ekologisk) produktion, möjlighet att handla direkt av producenten via exempelvis bondens marknad eller andra kanaler, samt ett åtagande att bejaka den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten längs försörjningskedjan (Jarosz 2008). Nedan kommer utvecklingen och framtiden för ett antal alternativa försäljningskanaler att diskuteras kort.   REKO-ringar är ett fungerande försäljningssätt för lokalproducerad mat, enligt administratören för REKO-ringen Kungälv (IP 8), eftersom det har vuxit till ett ganska stort utbud av lokala produkter och är ett sätt för producenter och konsumenter att mötas. Många är väldigt nöjda med produkterna och många producenter kommer tillbaka för att det är något som gynnar dem. IP 8 tror att REKO-ringen kommer finnas kvar och spela en viktig roll i framtiden, men de funderar också på sätt att utveckla konceptet så att det blir mer tillgängligt. Det finns få studier om denna relativt nya försäljningsform. Gustafsson & Runnberg (2018) har genom intervjuer och enkäter bland några svenska REKO-ringar kartlagt de viktigaste anledningarna till att konsumenter handlar via REKO-ringar. Dessa är: ett motstånd till dagens matproduktion och konsumtionssamhälle; stort engagemang för miljön; sociala aspekter; för att stödja bygdens producenter; att få en autentisk upplevelse samt att det är praktiskt att kunna handla av många lokala aktörer på samma ställe (Gustafsson & Runnberg 2018). REKO-ringar har även växt kraftigt i Norge efter att den första startades 2017 (Aasen Leikvoll et al. 2020). Aasen Leikvoll et al. beskriver REKO-ringar som en rörelse som kan ge nya möjligheter för omsättning av lokala, gärna ekologiska, jordbruksprodukter, men de lyfter även fram en del potentiella problem. REKO-ringar fungerar oberoende av varandra och saknar central reglering. Administratörerna arbetar ideellt vilket innebär en risk att de tappar intresset eller möjligheten att fortsätta att utveckla verksamheten. Kontakten sker via Facebook vilket förutsätter att kunderna har vana av att använda sociala nätverk. Det finns också en oro för hur länge kunder kommer att intressera sig för REKO-ringar, om det är

24

hållbart i längden eller en övergående trend. Författarna fastslår att om organiseringen av REKO-ringar kan utvecklas och koordineras från centralt håll finns det stora möjligheter att öka försäljningen av lokala och ekologiska produkter via REKO-ringar, både i Norge och i Sverige. De menar att REKO-ringar kan bli en viktig kanal för att höja medvetenheten kring hållbar matproduktion (Aasen Leikvoll 2020).   Det har skett en ökning i antalet gårdsbutiker i Sverige, alltså där lantbrukare kombinerar sin produktion med förädling och försäljning av sina och andra lokala varor på gården (Lantbrukarnas Riksförbund 2015; Karlsson 2017). En förklaring kan vara att många försöker diversifiera sin verksamhet och sin försäljning för att minimera risker (Lindkvist & Tysk 2016). I den här studien var gårdsbutik den kanal som flest producenter använde sig av för försäljning av sina produkter. Utan anställda kan det dock vara svårt att hinna bemanna butiken, något som IP 7 har löst med självbetjäning vilket fungerar bra så länge det finns tillit. Anledningar till att starta gårdsbutik är enligt Lindkvist och Tysk (2016) den ökade efterfrågan och försök till att öka lönsamheten. Däremot är strävan efter uppskattning från kunder och att stå för bra produkter och djurhållning starkare än den att tjäna pengar (Lindkvist & Tysk 2016).   Det finns även andra försäljningskanaler för lokalproducerad mat. Community supported agriculture (CSA, eller andelsjordbruk på svenska) ger konsumenter möjlighet att få en närmare relation med maten och producenten (Nilsson & Wejåker 2016). Konsumenterna köper andelar av den förväntade skörden genom förskottsbetalning och är med och delar på risken (Martinez et al. 2010). Det ger lantbrukaren en större finansiell säkerhet då betalning sker mer utspritt över året istället för endast vid skörd (Nilsson & Wejåker 2016). Konceptet startade på 60-talet och har sedan spridit sig över världen (Martinez et al. 2010). I Sverige är det ännu i början av utvecklingen med ett femtiotal verksamma andelsjordbruk (Sundström 2019), och kunskapen och forskningen på området behöver bli större (Wejåker & Nilsson 2016). Det kan finnas potential för andelsjordbruk att öka i Sverige baserat på den stora ökning som har skett i USA och flera Europeiska länder som Österrike under många år (Martinez et al. 2010; Lutz, Smetschka & Grima 2017). Bondens Marknad (som härstammar från Farmers market) kan beskrivas som “en allmän plats där flera lantbrukare/odlare samlas på en regelbunden, återkommande basis för att sälja en blandning av färsk frukt och grönsaker och andra produkter från gården direkt till konsumenter” (Nilsson 2008, s 9, egen översättning). I sin studie finner Nilsson (2008) stora sociala fördelar med att delta i Bondens marknad, såsom att träffa andra konsumenter och producenter och att bygga upp en relation och tillit mellan producent och konsument. Dessa fördelar överväger de ekonomiska fördelarna, då merparten av producenternas försäljning inte sker på marknader utan genom andra kanaler (Nilsson 2008).    Än så länge är försäljningssätt med direktkontakt mellan producent och konsument vanliga för lokalproducerad mat och ger en alternativ inkomst. Martinez et al. (2010) konstaterar att lantbrukare som har direkt försäljning till kunder i större utsträckning engagerar sig i aktiviteter på gården som gårdsbutik, försäljning av skogsprodukter, ekologisk odling eller

25

agroturism. En av gårdarna i den här studien är ett bra exempel på det. De har både gårdsbutik och öppen gård två gånger om året, och de har planer på att utöka besöksverksamheten på gården med matrelaterade aktiviteter och kulturevenemang i sina lokaler (IP 2). Vilka lösningar som passar för att utveckla ett lokalt matsystem beror till hög grad på förutsättningarna i området och produktionens inriktning och storlek. Det kan finnas regionala skillnader på tillgången till exempelvis småskaliga slakterier och grossister eller en REKO-ring. Närhet till en stad är en parameter som underlättar försäljningen.   Efterfrågan på lokalproducerad mat har ökat i Sverige (Bosona & Gebresenbet 2018). Dock når utbudet kanske bara ett smalt spann av kundtyper, de som aktivt letar upp gårdsbutiker eller beställer via REKO-ringar. Samma kunder är beredda att göra en extra resa för matinköp eller betala lite mer för en produkt de anser har ett mervärde. Dessa lokala initiativ och försäljningskanaler, utan mellanhänder och med flera fördelar, har av vissa klassats som exklusiva, elitistiska och ojämlika, eftersom det inte finns tillgängligt för alla (Berti & Mulligan 2016). Producenterna själva uttrycker stor förståelse för att det finns olika kundtyper med olika preferenser som inte kan mötas av en sorts aktör. Det måste finnas stor variation i utbudet av varor och leverantörer (IP 2 & IP 5). Det finns däremot nästan säkert en grupp kunder som vill köpa mer lokalproducerad mat men inte gör det. Å ena sidan kan det bero på att de inte vet hur de kommer i kontakt med maten eller producenterna. Det behövs att information finnas samlad, kanske i varje kommun, om vilka producenter som finns, var det finns gårdsbutiker eller en Reko-ring, och vilka andra återförsäljare kunder kan vända sig till. Å andra sidan finns det de kunder som säger att de vill köpa mer lokalproducerad mat men i den verkliga köpsituationen ändå väljer efter pris eller bekvämlighet. Det skulle kunna bli som med ekologisk mat på senare år, att försäljningen får ett uppsving och priset minskar i samband med det, men än så länge är priset ett hinder för försäljningen. En önskan finns bland producenter att nå ut med mer information om hur produktionen går till, för att få konsumenter att förstå varför produkten är dyrare än konventionellt producerad mat (IP 5) eller varför produkterna bara säljs under vissa delar av året när kunderna samtidigt kan köpa motsvarande vara i butik året om (IP 1).   Butikernas utbud styrs av kundernas efterfrågan. Ökade kunskaper och intresse hos konsumenterna skulle kunna öka efterfrågan och även försäljning av lokalproducerad mat som en följd av det. Enligt Karlsson et al. (2017) krävs det att avståndet mellan produktion och konsumtion krymper, till exempel genom kommunikation mellan bönder och samhället, för att öka förståelsen för villkoren kring matproduktion. Också kommunikation mellan bönder och återförsäljare kan bidra till att väcka intresse för hållbar matproduktion och stärka relationen mellan jordbruket och resten av samhället. “Tillsammans kan detta bidra till en ökad acceptans för högre matpriser hos konsumenter” (Karlsson et al. 2017, s 59, egen översättning). Det är en lång väg att gå innan lokalproducerad mat blir självklart i butiker och hos kunder. Ändå känner många producenter att deras situation i förhållande till kunder eller inköpare är ganska bra, någon använde ordet ”idealisk”. De säljer sina varor via olika kanaler, utvecklar sina kontakter och sprider information om sig själva och produktionen. Att dessa

26

mer kreativa försäljningssätt fungerar och växer visar att människor tycker att det är roligt att handla på ett mer genuint sätt, direkt av bonden, och kanske inte finner en stor mataffär helt tillfredsställande.

5.3. Hinder för lokalproducerad matSom en första reaktion sa några av intervjupersonerna att de egentligen inte såg några hinder i sin verksamhet. Det är positivt för att landsbygden och lantbrukaryrket ska kunna framstå som något attraktivt. Däremot påvisade alla områden med förbättringspotential.   Hinder har identifierats utmed alla led: produktion, distribution och försäljning. Hinder för produktionen är att de saknar tid till att hinna göra allt de vill, att det är svårt att få tag på mark eller personal, samt en begränsning i att som småskalig aktör inte kunna utöka verksamheten utan att öka ordentligt i produktion, personal och försäljning. Att sköta direktförsäljning både på och utanför gården (såsom REKO-ringar, gårdsbutik och marknader) är tidskrävande. Dessutom, när produktionen inte intensifieras utan sker småskaligt innebär det fler manuella moment och kräver mer tid från producenterna. För animaliska produkter inkluderas djuromsorg och etik i arbetet och på köpet produceras också ekosystemtjänster. Därför resulterar det i ett högre pris för en lokal produkt jämfört med en importerad, storskaligt producerad produkt. Om konsumenten får en insikt i vilka mervärden som medföljer när de handlar lokalt borde de bli mer måna om att betala ett lite högre pris. Printezis & Grebitus (2018) visar att amerikanska konsumenter är beredda att betala mer för produkter märkta med ”lokalt” än för produkter märkta med ”odlade i USA”. Dessutom var priset konsumenterna var beredda att betala betydligt högre hos de som handlade på Farmers market gentemot de som handlade i en matbutik. Det resultatet pekar på att hela upplevelsen av att åka till en marknad eller gård och få en relation till maten har ett värde för många konsumenter. De kan samtidigt få kontakt direkt med producenten och få veta hur maten kommer till, vilket kan innebära att konsumenterna är beredda att betala lite mer (Printezis & Grebitus 2018). Martinez et al. (2010) beskriver att det är ett tydligt hinder bland små producenter att de begränsas och inte kan skala upp verksamheten på grund av tid och kostnader. Det beskrivs också att de producenter som engagerar sig i aktiviteter utanför gården, som att marknadsföra sig eller stå på mässor, har färre incitament till att expandera (Martinez et al. 2010).  Det som tydligt utmärkte sig i den här studien var att ingen vill utöka produktionen särskilt mycket och att de värdesätter den unika känslan de har som småskaliga producenter, vilket kommer att diskuteras mer under rubriken drivkrafter. Hinder i försäljningen har mest att göra med konkurrens samt att konsumenter kan tycka det är för dyrt eller svårt att hitta lokalproducerad mat, vilket har diskuterats ovan.   De största hindren återfinns i distributionsledet. Några av producenterna uttryckte att butiken skulle kunna innebära en trygghet för försäljningen, men att det blir mycket administrativt arbete för producenterna själva. De upplevde stora brister i kommunikationen och en avsaknad av förståelse mellan producenter och dagligvaruhandeln. Tidsbristen blir

27

också påtaglig i den här situationen när producenterna själva måste sköta transport till butik och butikspersonalen måste sköta leveranserna vid sidan om deras inarbetade system. Det är inte heller lätt att hinna med skyltning i butik, samtidigt som många producenter saknar kunskap om marknadsföring. De flesta producenter vill komma in i dagligvaruhandeln, men där riskerar de även att bli mer anonyma. ”Ju större grossist man levererar till desto mer anonym blir man ju, kan man väl säga.” (IP 6). Producenten får också en mindre andel av priset som kunden betalar. För att de lokala produkterna ska få möjlighet att synas i butiker krävs samarbete mellan producenter, butiker, grossister, media och andra aktörer, på ett sätt som gynnar alla.   För att lokalproducerad mat ska kunna växa behöver de stora distributionskanalerna brytas ner och enklare vägar in på marknaden skapas. Amsköld och Trost (2017) har undersökt vilka hinder det finns för att kunna skapa ett lokalt matdistributionssystem. “Detta system syftar till integration och samordning av lokala aktörer som handlar och producerar livsmedel i samma effektiva nätverk.” (Amsköld & Trost 2017 s1). Det krävs att bättre relationer skapas mellan producenter, grossister och återförsäljare, med samarbete, effektivitet och tillit som nyckelord. Amsköld och Trost (2017) diskuterar frågan utifrån de inlåsningar som finns, alltså att aktörer kan vara fast i ett system som har utvecklats utifrån storskalig produktion och stora importflöden, alltså en helt annan typ av produkter. Lokalproducerad mat passar då inte in i systemet. Det finns inlåsningar i arbetssättet hos aktörerna, i informationshanteringen samt i maktförhållanden, där grossister, ibland oavsiktligt, har fått en maktposition över vad som distribueras. På grund av en dynamisk marknad behöver grossisterna vara lyhörda och mottagliga för förändringar, men alla aktörer kan vara fast i maktförhållanden som är svåra att lägga ifrån sig. För producenterna kan en relation med grossist innebära stor osäkerhet i om de kommer beställa, samtidigt som det finns få andra alternativ för dem att vända sig till om de inte ska behöva stå för all försäljning själva. Författarna beskriver också fall där distribution av lokalproducerad mat har skett utan någon grossist inblandad, med hjälp av nätverk och samordning mellan aktörerna. Dock är det inte ovanligt att dessa initiativ förekommer i projektform, och när projektets tid eller pengar tagit slut rinner det ut i sanden (Amsköld & Trost 2017).   De största skillnaderna som finns mellan livsmedelskategorierna som ingick i studien handlade om föreningar att sälja genom, anställd personal och uppfattad konkurrens. Producenterna av nötkött sålde nästan bara genom föreningar, och det gjorde även tomatodlaren i ganska hög grad, medan det inte förekom hos någon av de andra producenterna. Tomatodlaren är med i en nationell förening för grönsaker och använder sig också av en lokal grossist. Föreningarna för nötkött är mindre och lokala eller regionala. Att det finns fler föreningar för nötköttsproducenter kan vara för att det finns fler producenter och att det finns ett stort behov av att samordna transporter till och från slakterier och butiker. För föreningen Kungälvsmat (se information i Bilaga 4) startade allting med köttlådor och även om det finns några fler kategorier (spannmål, honung och ägg) kan det vara svårt att förändra upplägget för att inkludera fler. Den enda som hade anställda av intervjupersonerna var

28

tomatodlaren. Grönsaksodlingar är ofta mer arbetsintensiva vid skörd än vad djurhållning är. Ett undantag är mjölkgårdar där det också förekommer många arbetsmoment. Hur arbetsintensiv produktionen är kan ha stor betydelse för möjligheten att ha ett annat jobb vid sidan av den egna gården för olika produktkategorier. I den här studien var de som uppgav delvis annan sysselsättning producenterna av lamm, ägg och frilandsgrönsaker. Det är svårt att dra några generella slutsatser utifrån detta för vem som har möjlighet att komplettera lantbrukaryrket med ett annat jobb. I ett fall hade den utomstående sysselsättningen att göra med att det inte var ekonomiskt möjligt att försörja sig helt och hållet på gården så ytterligare inkomst var en förutsättning för att klara sig. De producenter som kände av störst konkurrens var grönsaksodlarna. Det kan bero på att djurprodukter (kött, mjölk och ägg) har lyckats bättre med att differentiera sig och framhäva fördelarna med det lokala samt att de kan förse konsumenterna året om, medan grönsakerna fortfarande för en hård konkurrens mot de importerade grönsakerna.

5.4. Drivkrafter för lokalproducerad matInsikten om att maten som produceras är av bra kvalitet samt att den kan bidra till både biologisk mångfald och hållbar matproduktion nära konsumenten är en stark drivkraft för att vilja vara matproducent. Det finns en målmedvetenhet hos producenterna och en omtanke och genuinitet i det de gör. I jämförelse med majoriteten av maten i butikshyllorna som är storskaligt producerade har dessa småskaliga producenter lagt sig i ett eget spår och kan erbjuda kunder en produkt med ett mervärde. För kunden kan det ge ett mervärde för att de uppskattar mat som de vet är producerat på ett hållbart sätt eller för att de vill gynna lokala bönder på landsbygden och kunna få en relation till maten de äter.    Efterfrågan är en stark drivkraft. Coelho, Coelho och Egerer (2018) menar att det idag finns “en växande rörelse att konsumera lokalproducerad mat” (s 84, egen översättning) och genom att dela kunskap om hur maten odlas och vad vi äter skapas broar mellan produktion och konsumtion (Goodman, DuPuis & Goodman 2012). Relationer och delad kunskap (“Shared knowledges”) mellan producenter och konsumenter menar Goodman, DuPuis och Goodman (2012) är grunden för AFNs. Från intervjuerna framkom tydligt vilken stor betydelse det har att träffa kunderna, prata med dem och få uppskattning. Producenterna visar gärna upp sin gård och berättar om hur produktionen går till. “Det handlar om att minska klyftan som finns mellan konsumenter och landsbygd” förklarar IP 2.   I en studie om lokala matsystem (Lutz, Smetschka & Grima 2017), med workshops och intervjuer med lantbrukare, konstaterade författarna att alla lantbrukare ansåg att deras jordbruk inte skulle ha som syfte att vara vinstdrivande. Det ska vara ekonomiskt hållbart för lantbrukaren med familj, men deras vision är att jordbruket ska bedrivas på ett sätt som bibehåller ett gott liv för alla, jordbrukare, konsumenter och djur. Att samarbeta med andra producenter sågs som en stark tillgång då de kan spara tid och kostnader och dela med sig av kunskap (Lutz, Smetschka & Grima 2017). Detta överensstämmer med de tankegångar som finns hos producenterna i Kungälv. De poängterar den dåliga lönsamheten i branschen och

29

önskar kunna få bättre betalt för den tid de lägger ner. Däremot är inte att tjäna pengar något eget mål i sig. Det viktiga är att känna att de bidrar till att mat produceras i området med hållbara metoder, att konsumenter får lära sig mer om hur maten kommer till, att gårdarna är en del av landskapet och att djuren har det bra.   Djurhänsyn finns med i grunden för verksamheten, där det mesta kretsar kring att djuren ska ha det bra. I början av rörelsen för den ekologiska odlingen fanns en kritik mot den industrialiserade djurhållningen och en strävan mot högre välmående hos djuren och tillfredsställande av djurens naturliga behov och beteende, allt inom ett hållbart jordbrukssystem (Lund 2006). Många av de intervjuade producenterna hade kunnat öka antalet djur med rådande kapacitet av byggnader med mera, men det gör de inte. Det är en självklarhet att djuren ska kunna ha gott om plats, få bra foder och gå utomhus i stor utsträckning. Det finns också en hög ambition att kunna erbjuda konsumenten insyn i produktionen. Till viss del kan det ha att göra med att det finns väldigt lite insyn generellt inom köttproduktionen och det som lyfts i media framförallt är dåliga exempel där djuren lever under hemska förhållanden. Därför är det viktigt att lyfta fram goda exempel på djurhållning. Fördelen med småskaliga gårdar är att det är lättare att få insyn, att ägarna ofta är stolta över sin inriktning och att produktionen inte drivs av ekonomiska intressen till lika stor del. En ekonomisk press kan medföra en mer intensiv produktion på bekostnad av djurvälfärden.    Hedenus, Wirsenius och Johansson (2014) konstaterar att förändringar i människors kost till mindre kött- och mejeriprodukter, är avgörande för att klara det uppsatta målet från Parisavtalet om att begränsa den globala uppvärmningen väl under två grader. En minskning av animaliska produkter i människors kost skulle också ha effekt på matsvinn, då den största andelen avfall i livsmedelskedjan är förknippad med uppfödning av djur (Alexander et al. 2017). En av producenterna såg en risk i att generalisera och bara prata om att allt kött är dåligt för klimatet (IP 4). För att dra resonemanget till sin spets kan det uppstå en situation där alla miljömedvetna konsumenter väljer bort kött och resterande konsumenter inte bryr sig så mycket utan köper billigt kött, och i slutändan minskar målgruppen för ekologiskt naturbeteskött. Betande djur har en central roll i att hindra gräs- och hagmarker från att växa igen. Naturbete ger också en hög biologisk mångfald (Rook & Tallowin 2003). Därför bör debatten handla om att äta mindre men bättre kött, precis som rekommendationerna i WWF:s köttguide säger (Världsnaturfonden WWF 2019). Även Olsson (2018) belyser det i följande citat: “Det betyder för konsumenten: ät endast naturbeteskött från regionala/skandinaviska landskap och låt det bli en delikatess som konsumeras mindre ofta” (Olsson 2018, s 15).

5.5. Lösningar för ökad produktion och konsumtion av lokalproducerad matFrån producenternas sida är det viktigt att vara synliga, antingen att visa sig själva på gården genom gårdsbutik och ”öppen gård”, eller genom att dela bilder och berättelser på hemsidor och olika sociala medier. Det kan hjälpa mycket att ha en tydlig förpackning med ursprung

30

och information om produktionen, men också om användning eller tillagning. Att producenten själv står i butiker och demonstrerar sina produkter är ett sätt att presentera sin produkt för kunder. Däremot är det förståeligt att de flesta helt enkelt inte hinner det, men ändå känner en del producenter att butikerna nästan förväntar sig det jobbet av dem (IP 6). Grön marknadsföring handlar precis om detta, att marknadsföra mot konsumenter som är beredda att betala lite mer för miljövänliga produkter, genom att framhäva produktens miljöfördelar och att skapa medvetenhet hos konsumenter genom att kommunicera om gårdens arbete för att minimera miljöpåverkan (Brandell & Lundblad 2014).  I sin studie skriver Brandell och Lundblad (2014) att marknadskommunikationen är otydlig mellan producenter och konsumenter och att utbudet och informationen i butik syns dåligt. Att kommunicera muntligt vid direktkontakt kan förmedla budskapet lättare, men då når det inte ut till en så stor kundkrets.   Information på förpackningen behövs också för att konsumenterna inte ska känna sig lurade. Nilsson (2008) påpekar att tilliten till det globala matsystemet sjunker på grund av extremt liten insyn och stora avstånd till maten, samt de följder som storskalig livsmedelsproduktion kan få, såsom sjukdomsutbrott, bekämpningsmedelsrester och djurplågeri. På senare år har även tillsatser och matbluffar varit heta ämnen. Precis som mjölkbonden beskriver handlar kunder av gårdar de tycker är bra och har förtroende för (IP 7). Detsamma gäller för märken eller företag i butikshyllan. Det är viktigt att vårda tilliten de får från kunder genom att vara ärliga och öppna. “Den (tilliten) tar lång tid att bygga upp, och går snabbt att rasera” (IP 7).    Utöver de trogna kunder som åker till gårdsbutikerna, beställer köttlådor eller handlar på REKO-ringar finns också de som vill handla mer lokalproducerad mat men inte känner till några producenter eller butiker där det finns. För att lösa det borde det finnas en sammanställning över producenter i närheten och återförsäljare till dem, som helt enkelt gör lokalproducerad mat mer lättillgänglig att hitta, men också att köpa.   I relationen producent - dagligvaruhandel finns det utrymme för förbättringar. Skyltningen av lokala varor är något som lätt faller mellan stolarna och alla räknar med att någon annan sköter det. Att ha fått hjälp med skyltning från Lokalproducerat i Väst har varit mycket positivt på City Gross i Ytterby (IP 9). Det behövs också en ökad förståelse och kommunikation mellan producenter och dagligvaruhandeln, till exempel om vilket pris som gynnar försäljning och förtjänst bäst, vilka köttdelar som säljer bra, eller anledningar till att det kan bli brist hos producenterna. Föreningar kan agera mellanhand för att underlätta leveranser och kontakten med butiken, så att butikerna får färre leverantörer att hantera. Det är ett samarbete mellan olika aktörer som behöver hitta lösningar tillsammans och försöka se situationen från andras perspektiv.    Om lokalproducerad mat lyftes mer i samhällsdebatten skulle intresset kunna spridas fort. Information når där ut fort och till många. Butikschefen på City Gross (IP 9) föreslår att tidningar skulle kunna lyfta ”veckans lokala producent”. Frågan om var maten kommer ifrån bör också diskuteras mer, likaså Sveriges låga självförsörjningsgrad. Det är dock viktigt att vara öppen för många olika perspektiv i debatten. 

31

    Eftersom efterfrågan kan vara större än utbudet hos producenterna och de inte vill expandera är en lösning att få fler att börja producera mat i området på liknande sätt. För att locka fler producenter, och för den delen behålla de som fortfarande arbetar inom branschen, krävs ett större stöd från myndigheters sida. De kan bidra till att underlätta för producenterna, höja lönsamheten och visa att jordbruket är en prioriterad sektor för utveckling och landets framtida matsäkerhet. Uppskalningen av AFNs måste ske utan att de sociala och miljömässiga fördelarna går förlorade. Det som behöver prioriteras, enligt Berti och Mulligan (2016), är att matcha tillgång mot en ökad efterfrågan från ett bredare spektrum av aktörer (enskilda konsumenter, restauranger, sjukhus, butiker), att få ett större utbud av lokala produkter, att förbättra tillgängligheten och bekvämligheten, samt att skapa ekonomiska och fysiska strukturer i vilka den lokala maten kan transporteras från producent till konsument på ett effektivt sätt.

“Genom utveckling av nya marknader syftar AAFNs (Alternative agri-food networks) till att skapa ekonomisk bärkraft för familjejordbruk och småskaliga jordbruk som inte kan ta sig in på den konventionella livsmedelsmarknaden.”

(Berti & Mulligan 2016, s 4, egen översättning)

5.6. Lokala matsystem i framtidenFör att skapa en övergång mot ett mer hållbart matsystem behöver de alternativa matsystemen med kort produktionskedja (AFN:s) skalas upp. Trots ett växande intresse är andelen småskaligt producerad mat fortfarande väldigt låg jämfört med mat från konventionella system (Berti & Mulligan 2016). Frågan är därför: Hur ska en kommun som Kungälv kunna uppnå en situation där en betydande andel av maten som konsumeras i kommunen kommer från lokala producenter? Som konstaterats ovan är efterfrågan redan större än utbudet för de småskaliga producenterna i Kungälvs kommun och de strävar inte efter att expandera, dels för att de vill behålla sin småskaliga inriktning, dels för att det finns höga barriärer för att expandera som liten producent. Därför kan i stort sett en ökning i produktion av lokalproducerad mat endast följa av att fler blir lantbrukare med småskalig produktion. För att det ska vara möjligt behöver tillgången av resurser ses över, exempelvis hur mycket mark som finns och hur den fördelas till jordbrukare på bästa sätt. I Kungälvs lokala miljömål (Kungälvs kommun 2014) framgår det att det har funnits tankar på att starta en ”betesmarkspool” där markägare och djurägare kan få kontakt och samarbeta kring markresurser. Det är en tänkbar åtgärd för att hindra att markerna växer igen och för att underlätta för producenter, men än så länge har det inte gått från ord till handling. Samtidigt minskar arealen jordbruksmark. Enligt Jordbruksverket (Lindeberg et al. 2017) exploaterades 19 hektar betesmark i Kungälvs kommun mellan år 2011-2015 (vilket motsvarar 0,88 procent). Naturvårdsverket startade hösten 2019 ett projekt för att kartlägga nedlagd jordbruksmark och andra öppna marker i

32

Sverige som skulle gå att omvandla till betesmarker (Södergren 2019). Förhoppningen är att öka lönsamheten för köttproduktion och öka intresset för fler producenter inom djurhållningen. Brist på mark är enligt artikeln ett hinder för expansion, vilket även framkom i den här intervjustudien. Denna och liknande åtgärder kan underlätta för lantbrukare att ha djur, och som följd bevaras värdefulla naturtyper. Idag förekommer ett begränsat utbud av lokala produkter i de stora livsmedelsbutikerna. Om lokalproducerad mat ska kunna bidra med en större andel av den mat som konsumeras i kommunen behöver utbudet i butik öka, eftersom det är där majoriteten av invånarna handlar. Det finns en stor efterfrågan som många butiker har tagit fasta på genom att erbjuda produkter med lokal identitet. Det kräver dock att enskilda butiker och producenter tar initiativ eftersom inköpen styrs centralt och automatiskt (Björklund et al. 2008). Genom kommunikation och engagemang har det skapats små vägar in till dagligvaruhandeln och dessa kan gå att utveckla och använda sig av även i framtiden. Däremot, för att göra lokalproducerad mat till en självklar och betydande del i dagligvaruhandelns utbud behövs omfattande förändringar i distributionsvägarna. En konsekvens av att sälja i butik är uppkomsten av mellanhänder och i sin tur en lägre andel av priset som går direkt till bonden. Därför bör strävan vara mot att samordna transporter men samtidigt ha kvar en så kort distributionskedja som möjligt. Vad gäller pris kan kunder vara beredda att betala ett högre pris om de förstår arbetet och miljönyttan som ligger bakom produkten. I ett större perspektiv kan lokalproducerad mat bidra till att öka kunskapen om matproduktion och dess miljöpåverkan, samt ge insikter om hur målet om matsäkerhet kan uppnås. Under föregående århundrade utvecklades ett matsystem med effektivisering och industrialisering som ledord, och avståndet till maten vi äter har växt. Det globala matsystemet utarmar jordar, sprider giftiga ämnen i naturen och låter vinstintressen gå före djurvälfärd. Framväxten av AFNs visar att det finns ett stort motstånd mot systemet och att det finns alternativa sätt att producera och handla mat på. Den stora utmaningen är att producera mer mat utan att vidare exploatera jordens ekosystem och utarma den biologiska mångfalden (Godfray et al. 2010). Conijn et al. (2018) drar slutsatsen att ingen lösning på egen hand kan erbjuda lösningen. Insatser på ett flertal håll är nödvändigt för att klara av att hålla det globala matsystemet inom planetens gränser. Där spelar lokalproducerad mat en viktig roll.

33

6. Slutsatser De största hindren återfinns i distributionsledet, med inlåsningar i systemen för hur

grossister och dagligvaruhandeln är vana att arbeta. Det är svårt för en småskalig leverantör att komma in och kunna sälja i butik på grund av att de då måste hanteras vid sidan av systemet och för att butiken inte tar in produkter de anser är för dyra. För producenten kan det också innebära mycket administrativt arbete och en lägre andel av priset.

Hinder kan uppstå till följd av bristfällig kommunikation, framförallt mellan producenter och dagligvaruhandeln, när det saknas kunskap om varandras förutsättningar.

Tidsbrist är ett gemensamt hinder för producenterna, tillsammans med för lite betalt för mödan och tiden de lägger ner.

Många småskaliga producenter är nöjda med storleken på verksamheten idag och vill inte expandera eftersom de då riskerar att tappa känslan i det de gör.

För att öka produktionen och möta efterfrågan behöver fler lockas till att bli småskaliga livsmedelsproducenter, exempelvis genom en jordbrukspolitik som ger stöd åt småskaliga producenter.

Att kunna träffa kunderna, prata med dem och få uppskattning är viktiga drivkrafter för producenterna. Likaså att känna att det finns omtanke och genuinitet i det de gör.

Alternativa försäljningskanaler (gårdsbutiker, REKO-ringar med mera) kommer att vara vanliga även fortsättningsvis. De innebär stora marknadsföringsmöjligheter samt en viktig inkomstkälla för många som har svårt att få tillträde till marknaden.

För att öka försäljningen behöver det finnas enkla kanaler för försäljning och tydlig information för kunderna (om ursprung, miljöpåverkan och djurhänsyn), samt att lokalproducerad mat lyfts i samhällsdebatten.

Ett lokalt matdistributionssystem förutsätter samarbete, goda relationer mellan aktörer samt transparens. Flödet av produkter från producent till konsument behöver koordineras och effektiviseras. När utbudet av lokalproducerad mat ökar i butiker är det viktigt att produkterna inte blir anonyma, att distributionskedjorna hålls så korta som möjligt och att produkterna har möjlighet att konkurrera med likvärdiga produkter på hyllan.

Till sist är det viktigt att inkludera alla aktörers perspektiv när möjligheter för ett lokalt matdistributionssystem diskuteras. Det behövs mer kunskap om vilka hinder som existerar för olika aktörer (producenter, föreningar, konsumenter, grossister och dagligvaruhandeln) samt hur dessa hinder kan överkommas.

34

7. ReferenserAasen Leikvoll, G. K., Hvitsand, C., Haugen, I. & Engh, M. (2020) REKO-ring: En viktig omsetningskanal for økologisk landbruk?, (TF-notat nr. 3/2020). Bø: Telemarksforskning.

Alexander, P., Brown, C., Arneth, A., Finnigan, J., Moran, D. & Rounsevell, M. D. (2017). Losses, inefficiencies and waste in the global food system. Agricultural systems, 153, 190-200.

Amsköld, M. & Trost, J. (2017). Den inlåsta distributionen av lokalproducerad mat – En fallstudie om aktörer som handlar med lokalproducerad mat. Kandidatuppsats, Institutionen för service management och tjänstevetenskap. Lund: Lunds Universitet.

Bengtsson, J., Ahnström, J. & Weibull, A. C. (2005). The effects of organic agriculture on biodiversity and abundance: a meta‐analysis. Journal of Applied Ecology, 42(2), 261-269.

Berti, G. & Mulligan, C. (2016). Competitiveness of small farms and innovative food supply chains: The role of food hubs in creating sustainable regional and local food systems. Sustainability, 8(7), 616.

Björklund, H., Cardoso, M., Gebresenbet, G., Gossas, C., Hallberg, I., Ljungberg, D. & Strömblad, F. (2008). De lokala matproducenterna och dagligvaruhandeln. Kartläggning – hinder och möjligheter – förslag. Uppsala: Livsmedelssverige.

Bosona, T. & Gebresenbet, G. (2018). Swedish consumers’ perception of food quality and sustainability in relation to organic food production. Foods, 7(4), 54.

Brandell, M. & Lundblad, E. (2014). Lokala livsmedel - En studie om hur grön marknadsföring kan öka konsumenters medvetenhet om lokal mat. Kandidatuppsats, Fakulteten för kultur och samhälle. Malmö: Malmö Högskola.

Coelho, F. C., Coelho, E. M. & Egerer, M. (2018). Local food: benefits and failings due to modern agriculture. Scientia Agricola, 75(1), 84-94.

Conijn, J. G., Bindraban, P. S., Schröder, J. J. & Jongschaap, R. E. E. (2018). Can our global food system meet food demand within planetary boundaries?. Agriculture, Ecosystems & Environment, 251, 244-256.

De Cara, S., Fournier, A. & Gaigné, C. (2017). Local Food, Urbanization, and Transport‐Related Greenhouse Gas Emissions. Journal of Regional Science, 57(1), 75-108.

Ekelund, L & Persson, K. (2012). Konsumenter om klimat, mat och klimatmärkning. (LTJ-fakultetens faktablad 2012:29). Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet.

Eriksson, C. (2018). Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv (SLU Future Food Reports 1). Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet.

35

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A. & Wängnerud, L. (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle och individ. 5e. uppl. Stockholm. Nordstedts.

Fall, C. (2013) Fem frågor om närproducerat. Sveriges Natur. 4 september. https://www.naturskyddsforeningen.se/sveriges-natur/2013-4/fem-fragor-om-narproducerat [2020-05-04]

Furustam, C. (2012). En trygg livsmedelsförsörjning globalt och i Sverige. Hur ser utmaningen ut? Stockholm: Lantbrukarnas Riksförbund.

Godfray, H. C. J., Crute, I. R., Haddad, L., Lawrence, D., Muir, J. F., Nisbett, N., Pretty, J., Robinson, S., Toulmin, C. & Whiteley, R. (2010). The future of the global food system. Phil. Trans. R. Soc. B, 365, 2769–2777.

Goodman, D., DuPuis, E. M. & Goodman, M. K. (2012). Alternative food networks: Knowledge, practice, and politics. Abingdon: Routledge.

Gustafsson, O & Runnberg, O. (2018). Varför är du Reko? En kvalitativ studie om varför konsumenter väljer att handla via Reko-ringar. Kandidatuppsats, Institutionen för service management och tjänstevetenskap. Lund: Lunds Universitet.

Hallberg, I. & Granvik, M. (2013). Lokal mat-vad är det?. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet.

Hedenus, F., Wirsenius, S. & Johansson, D. J. (2014). The importance of reduced meat and dairy consumption for meeting stringent climate change targets. Climatic change, 124(1-2), 79-91.

Jarosz, L. (2008). The city in the country: Growing alternative food networks in Metropolitan areas. Journal of Rural Studies, 24(3), 231-244.

Joosse, S. (2014). Is it local? A study about the social production of local and regional foods and goods. Diss, Kulturgeografiska institutionen. Uppsala: Uppsala Universitet.

Karlsson, J., Röös, E., Sjunnestrand, T., Pira, K., Larsson, M., Hessellund Andersen, B., Sørensen, J., Veistola, T., Rantakokko, J., Manninen, S. & Brubæk, S. (2017). Future Nordic Diets: Exploring ways for sustainably feeding the Nordics (Vol. 2017566). Nordic Council of Ministers.

Karlsson, J., M. (2017). Allt fler kombinerar vanligt jordbruk med gårdsbutik. Sydsvenskan. 13 augusti. https://www.sydsvenskan.se/2017-08-13/allt-fler-kombinerar-vanligt-lantbruk-med-gardsbutik [2020-05-18].

36

Keenleyside, C., Tucker, G. & McConville, A. (2010). Farmland Abandonment in the EU: an Assessment of Trends and Prospects. London: Institute for European Environmental Policy.

KRAV. (2015). Marknadsrapport 2015. Uppsala: KRAV. http://arkiv.krav.se/mr2015/marknadsrapport-2015-webb.pdf

Kungälvs kommun. (2014). Kungälvs kommuns lokala miljömål. Kungälv. https://www. kungalv.se/siteassets/dokument/kommun-och-politik/miljo/miljomal-for-kungalvs-kommun-reviderad-feb-2014.pdf

Lantbrukarnas Riksförbund. (2015). Pressmeddelande: Gårdsbutiker vanligt när allt fler efterfrågar lokala livsmedel. https://www.lrf.se/om-lrf/press/pressmeddelanden/2015/ gardsbutiker-vanligt-nar-allt-fler-efterfragar-lokala-livsmedel/ [2020-05-18].

Levrén, D. (2008). Marknadsföring av lokal mat. En fallstudie av tre livsmedelsproducenter. Magisteruppsats, Institutionen för ekonomi. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet.

Lindeberg, G., Edman, T., Moström, J. & Svanström, S. (2017). Exploatering av jordbruksmark 2011-2015. (Rapport 2017:5). Jordbruksverket. https://www.lansstyrelsen.se/ download/18.2e0f9f621636c8440272a4a0/1528447797593/Exploatering%20av%20jordbruksmark%202011-2015.pdf

Lindkvist, S. & Tysk, N. (2016). Drivkrafter bakom att starta en gårdsbutik. Kandidatuppsats, Institutionen för ekonomi. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet.

Lindow, K. (2012). Marknadsöversikt – livsmedelsindustrin. (Rapport 2012:42). Jordbruksverket. http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/ Pdf_rapporter/ra12_42.pdf

Lund, V. (2006). Natural living - a precondition for animal welfare in organic farming. Livestock Science, 100(2-3), 71-83.

Lutz, J., Smetschka, B. & Grima, N. (2017). Farmer Cooperation as a Means for Creating Local Food Systems - Potentials and Challenges. Sustainability, 9(6), 925.

Macfadyen, S., Cunningham, S. A., Costamagna, A. C. & Schellhorn, N. A. (2012). Managing ecosystem services and biodiversity conservation in agricultural landscapes: are the solutions the same?. Journal of Applied Ecology, 49(3), 690-694.

Martinez, S. et al. (2010). Local food systems; concepts, impacts, and issues. (Economic research report, 97). U.S. Department of Agriculture.

Nilsson, H. (2008). Local food systems from a sustainability perspective: experiences from Sweden. International Journal of Sustainable Society, 1(4), 347. 

37

Nilsson, M. & Wejåker, K. (2016). Community supported agrculture – in a Swedish context. Masteruppsats, Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet.

Oliver, T. H., Boyd, E., Balcombe, K., Benton, T. G., Bullock, J. M., Donovan, D., Feola, G., Heard, M., Mace, G. M., Mortimer, S. R., Nunes, R. J., Pywell, R. F. & Zaum, D. (2018). Overcoming undesirable resilience in the global food system. Global Sustainability, 1, 1-9.

Olsson, E. G. A. (2018). Köttdiskussionen på tomgång leder helt fel. ETC. 8 juli. https://www.etc.se/klimat/kottdiskussionen-gar-pa-tomgang [2020-05-15]

Olsson, E. G. A. (2019). The transformative potential of the food system concept. Sustainability conflicts or sustainability transitions? I Olsson, E.G.A. & P. Gooch (red.) Natural resource conflicts and sustainable development. Earthscan. Routledge. ss. 199-216.

Printezis, I. & Grebitus, C. (2018). Marketing channels for local food. Ecological Economics 152 161-171.

Rook, A. J. & Tallowin, J. R. (2003). Grazing and pasture management for biodiversity benefit. Animal Research, 52(2), 181-189.

Röös, E. (2017). Den hållbara gården - finns den?. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet.

Seekell, D., Carr, J., Dell’Angelo, J., D’Odorico, P., Fader, M., Gephart, J., Kummu, M., Magliocca, N., Porkka, M., Puma, M., Ratajczak, Z., Rulli, M. C., Suweis, S. & Tavoni, A. (2017). Resilience in the global food system. Environmental Research Letters, 12(2), 025010.

Smith, P. & Gregory, P. J. (2013). Climate change and sustainable food production. Proceedings of the Nutrition Society, 72(1), 21-28.

Sonesson, U., Davis, J., & Ziegler, F. (2010). Food production and emissions of greenhouse gases: an overview of the climate impact of different product groups. (SIK-rapport No 802 2010). Göteborg: Institutet för livsmedel och bioteknik.

Sundin, J. & Troeng, U. (2009). Ökad närhet i mataffären: Hur närproducerad mat vinner mark i globaliseringens tidevarv. (Arbetsrapporter från Kulturgeografiska institutionen, 683). Uppsala: Uppsala Universitet.

Sundström, R. (2019). Andelsjordbruk jämfört med Community supported agriculture, CSA i Europa och USA. Kandidatuppsats, Institutionen för stad och land. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet.

38

Södergren, K. (2019). Nedlagd jordbruksmark kartläggs för nytt bruk. Land lantbruk. 25 oktober. https://www.landlantbruk.se/lantbruk/nedlagd-jordbruksmark-kartlaggs-for-nytt-bruk/ [2020-05-30]

Törn, Å. & Carlén Öhberg, C. (2010). Vad är ett lokalproducerat livsmedel för dig? Kandidatuppsats, Institutionen för handel och företagande. Skövde: Högskolan i Skövde.

Världsnaturfonden WWF. (2019). Köttguiden. https://wwwwwfse.cdn.triggerfish.cloud/ uploads/2019/11/19-7517-kottguiden_191025_final-2-1.pdf [2020-05-19]

Västra Götalandsregionen. (2018). Mat i Västra Götaland.https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/01cd132e-39cf-44e2-9f52-0246e0a19928/Mat%20i%20V%c3%a4stra%20G%c3%b6taland% 20VGR%20180405.pdf?a=false&guest=true [2020-04-07]

Wretling Clarin, A. 2010. Hållbar konsumtion av jordbruksvaror – vad får du som konsument när du köper närproducerat?. (Rapport 2010:19). Jordbruksverket. http://www2.jordbruks verket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra10_19.pdf

Personlig kommunikationAamu Laiho, IP 8, administratör REKO-ring Kungälv, intervju 2020-04-15Anders Andersson, IP 3, matproducent, intervju 2020-04-17Glenn Eriksson, IP 6, matproducent, intervju 2020-04-21Håkan Larsson, IP 7, matproducent, intervju 2020-04-23Johan Höckerfors, IP 4, matproducent, intervju 2020-04-17Kenneth Hult, IP 9, butikschef City Gross Ytterby, intervju 2020-04-21Maria Bark Arnesson, IP 2, matproducent, intervju 2020-04-16Maria Lagergren, IP 1, matproducent, intervju 2020-04-15Per-Uno Karlsson, medlem i Kungälvsmat, intervju 2020-04-08Sture Moberg, IP 5, matproducent, intervju 2020-04-20

39

Bilagor

Bilaga 1: Intervjuguide Småskalig producentÄr det okej att spela in intervjun?Är det okej att ditt namn används i rapporten?

Uppvärmning/bakgrund1.Namn, namn på gård, plats2.Vad är det som produceras?3.Hur länge har du hållit på med det? Hur blev du producent/bonde4.Hur många arbetar med produktionen? Har du några anställda?5.Hur stor andel av er totala inkomst står den lokala produktionen av? Hur betydelsefull är

den?6.Har du någon annan sysselsättning vid sidan av gården?

Produktion och försäljning7.Hur mycket produceras? Hur mycket säljs?8.Under vilken tidsperiod? Finns det någon säsong?9.Hur går försäljningen till?10. Vilket försäljningssätt föredrar du? Vad är bra med det?11. Vilka led i produktionskedjan står ni för? 12. Hur marknadsförs era produkter?13. Hur ser transporter ut?14. Vilka begränsningar ser du? Vilket led ligger de i? Hur kan de överkommas?

Lokalproducerat och ekologiskt15. Vad betyder begreppet ”lokalproducerad mat” för dig?16. Vad finns det för fördelar med lokalproducerad mat enligt dig?17. Finns det tillräckligt med information i samhället om lokalproducerad mat och hur

småskaliga producenter arbetar?18. Hur skulle du beskriva konsumenters intresse för lokalproducerad mat idag? Har du

märkt någon förändring i efterfrågan?19. Hur går produktionen till? Anser ni själva att ni har en miljövänlig produktion?20. Har dina produkter någon märkning/certifiering? Varför/varför inte?

Relationer med andra aktörer21. Är du medlem i Lokalproducerat i Väst?22. Är du med i Kungälvsmat? 23. Om ja: Vilka fördelar drar du nytta av?

24. Hur viktigt är det att…a …samarbeta med andra småskaliga producenter?b …medverka i något sorts kooperativ eller förening?c …träffa och skapa kontakt med konsumenter?

25. Har du sålt varor till grossist eller dagligvaruhandel? Hur ser den relationen ut? 26. Om inte, vad hindrar?27. Hur tänker du kring att det kan finnas maktförhållanden inom branschen? (alltså att tex

stora grossister och importflöden länge har styrt utbud och distribution. Eller att det finns en konkurrens med stora butiker där de har produkter med sitt eget märke.)

28. Beskriv hur en idealisk situation mellan dig och kunder/inköpare skulle se ut.

Avslutning/Framtiden29. Skulle du vilja utöka din produktion och försäljning om du kunde? På vilket sätt?30. Vilka är de största hindren…

a …i dagsläget? b …för att kunna utöka verksamheten?

31. Har du några egna förslag på åtgärder eller investeringar som skulle behövas för att förenkla för er, eller öka konsumtionen av lokalproducerad mat i regionen?

32. Vad har du för framtidsplaner? 33. Är det något du vill tillägga?

Bilaga 2: Intervjuguide Butikschef på CitygrossÄr det okej att spela in intervjun?Är det okej att ditt namn används i rapporten?

Uppvärmning/Bakgrund 1.Namn2.Position

Inköp och försäljning3.Vad är din roll när det kommer till inköp och sortiment?4.Hur stor är din frihet att välja sortiment och hur mycket styrs du av Citygross nationellt?5.Säljer ni lokalproducerad mat?6.Om ja, inom vilka varukategorier? Om nej, varför inte?7.Om ja, vad är den största anledningen? 8.Hur attraheras fler producenter till din butik?

Lokalproducerat och ekologiskt9.Vad betyder begreppet ”lokalproducerad mat” för dig?10. Vad finns det för fördelar med lokalproducerad mat enligt dig? 11. Finns det tillräckligt med information i samhället om lokalproducerad mat och hur

småskaliga producenter arbetar?12. Hur skulle du beskriva konsumenters intresse för lokalproducerad mat idag? Har du

märkt någon förändring? 13. Strävar ni efter att ha mer ekologiska produkter i sortimentet? 14. Hur skulle du beskriva efterfrågan på ekologiska livsmedel?15. Om en konsument väljer mellan två produkter, en som är lokalt producerad och en

icke lokal produkt, vad tror du får konsumenten att välja den lokala produkten?16. Kan lokalproducerat bli en butiksprofil?17. Vilka problem/begränsningar ser du med lokalproducerad mat?

Relationer till andra aktörer18. Hur ser relationen ut mellan er och de småskaliga producenter som levererar till er?19. Vilka lösningar skulle göra det lättare att ta in mer lokalproducerat i ert sortiment? 20. Skulle ni vilja samarbeta mer med småskaliga lokala aktörer om sagda hinder inte

existerade?21. Är det något du vill tillägga?

Bilaga 3: Intervjuguide Administratör Reko-ringen KungälvÄr det okej att spela in intervjun?Är det okej att ditt namn används i rapporten?

Upp värmning/Bakgrund 1. Namn, sysselsättning2. När startade Reko-ringen i Kungälv?3. Hur många medlemmar finns det?4. Hur många kommer i genomsnitt och hämtar ut varor vid utlämningstillfällena?

Försäljning via Reko-ringen 5. Hur går det till att sälja genom reko-ringen?6. Hur går det till att köpa genom reko-ringen?7. Är reko-ringen ett bra/fungerande sätt att handla lokalproducerad mat på enligt dig?

Lokalproducerat8.Vad betyder begreppet ”lokalproducerad mat” för dig?9.Vad finns det för fördelar med lokalproducerad mat enligt dig?10. Finns det tillräckligt med information i samhället om lokalproducerad mat och hur

småskaliga producenter arbetar?11. Hur skulle du beskriva konsumenters intresse för lokalproducerad mat idag? Har du

märkt någon förändring i efterfrågan?

Avslutning/Framtiden12. Vad är den största fördelen med Reko-ringen?13. Hur ser du på framtiden för Reko-ringar? 14. Vad har ni för visioner och utvecklingsidéer?

Bilaga 4: Kungälvsmat Kungälvsmat är en producentägd förening med ca 25 medlemmar i dagsläget. Det var flera faktorer som spelade in när föreningen startade 2010, bland annat att Scan stängde slakteriet i Skara vilket resulterade i ännu längre transportsträckor för djuren, och att intresset för lokalproducerad mat hade börjat öka hos konsumenter. Syftet med föreningen var att småskaliga producenter skulle kunna hjälpas åt att sälja maten lokalt där den hade producerats. De började med köttlådor, eftersom nötkött var den absolut största produktkategorin i området. Idag säljs köttlådor, men också lite honung, ägg och mjöl, på hemsidan och en del kött säljs till Citygross i Kungälv. Det finns ett fungerande system för logistik och transport, med avtal för transport till slakt och en kyltransportör som levererar de färdiga produkterna till Citygross och till Guddebygård, där de privata kunderna själva får hämta sina beställningar. Föreningen hjälper producenter med marknadsföring, försäljning och transporter. Det har blivit lättare att sälja till dagligvaruhandeln genom att producenterna går samman under föreningen och att butiken då kan göra beställningar till en leverantör istället för till flera små. En annan fördel är att producenterna tillsammans kan ha ett utbud året om, vilket är svårare för en ensam småskalig producent. Försäljningen till Citygross har legat på en stabil nivå. Det som skulle kunna bidra till en utökad försäljning är att dagligvaruhandeln blir mer mottaglig för säsongsvariation i produktion och tillgång, samt att de ökar utbudet av lokalproducerad mat i hyllorna för att möta den efterfrågan som finns (Per-Uno Karlsson).