Förstärkt jobbskapandei Kalmar länOECD-rapport om den framtida arbetskraftsförsörjningen i regionen

2

Ansvaret för översättningens kvalitet och dess överensstämmelse med texten på det ursprungliga språket ligger helt på författarna av översättningen. Om det föreligger någon skillnad mellan den ursprungliga texten och översättningen, gäller den ursprungliga texten före översättningen.

3

Ursprungligen publicerad av OECD på engelska som:

Niklasson, L., J. Barr and M. Meghnagi (2016), ”Boosting Job Creation in Kalmar, Sweden”, OECD Local Economic and Employment Development (LEED) Working Papers, No. 2016/02, OECD Publishing, Paris

© 2016 OECD© 2016 Regionförbundet i Kalmar län för den här svenska utgåvan

4

FörfattareDenna rapport har skrivits inom Programmet för utveckling av lokal ekonomi och sysselsättning (Local Economic and Employment Development, LEED) inom Orga-nisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (Organisation for Economic Co-operation and Development, OECD) som en del av ett projekt i samarbete med Regionförbundet i Kalmar län. Detta projekt är del av OECD LEED-programmet under ledning av Sylvain Giguère.

De huvudsakliga författarna är Lars Niklasson (Linköpings Universitet) samt Jo-nathan Barr och Michela Meghnagi (OECD). Författarna vill tacka François Iglesias, Pierre Georgin, Angela Attrey samt övriga kollegor inom OECD LEED-programmet för deras hjälp med att framställa denna rapport.

Till sist, ett särskilt tack till de lokala representanter som deltog i intervjuer och sam-tal, och som tillhandahöll viktig dokumentation och kommentarer för denna rapport.

5

InnehållsförteckningSAMMANFATTNING ..............................................................................................................................6

De viktigaste rekommendationerna ............................................................................................... 7

FÖRORD ..................................................................................................................................................8

OECDs analys av brister .................................................................................................................10

ARBETSMARKNADEN OCH EKONOMIN I KALMAR LÄN .......................................................12

INTRODUKTION .................................................................................................................................. 13

Ekonomisk bakgrund ......................................................................................................................13

Demografiska trender ......................................................................................................................14

Utbildning och kompetensnivå .....................................................................................................16

Arbetsmarknaden i Kalmar län .....................................................................................................17

Balans mellan utbud och efterfrågan på kompetens .............................................................20

Sammanfattning ...............................................................................................................................22

ANALYS AV JOBBSKAPANDET .......................................................................................................... 23

Resultat från analysverktyget ........................................................................................................24

Samordning av arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik och regional utvecklingspolitik ......................................................................................................25

Skapande av produktiva ekonomier ............................................................................................29

Stöd till nyföretagande och ekonomisk utveckling ..................................................................33

Säkerställande av att tillväxten är inkluderande ......................................................................37

MOT EN HANDLINGSPLAN FÖR KALMAR LÄN: REKOMMENDATIONER OCH GODA EXEMPEL ............................................................................... 40

Samordna insatserna inom arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik och regional utvecklingspolitik ....................................................................41

Skapa produktiva ekonomier .......................................................................................................42

Stöd entreprenörskap och ekonomisk utveckling ...................................................................46

Säkerställ att tillväxten är inkluderande ....................................................................................48

REFERENSER ...................................................................................................................................... 49

6

SammanfattningI de flesta OECD-jämförelser är Sverige ett land med hög levnadsstandard, hög livskvalitet och en utvecklad aktiv arbetsmarknadspolitik. Sverige är också en av de mest innovativa OECD-ekonomierna. På den regionala nivån är Kalmar län en region med goda naturresurser i form av skog, vatten och vackra omgivningar. Det är också en region som är känslig för växlingar i den globala ekonomin. Länet har haft en stadig tillväxt före den finansiella krisen och en stark återhämtning efter den, men har kämpat för att återfå sin ställning sedan 2010.

Programmet för utveckling av lokal ekonomi och sysselsättning (Local Economic and Employment Development, LEED) inom OECD har utvecklat ett innovations-projekt kring lokalt jobbskapande (”Boosting Job Creation”) med syftet att hjälpa lokala ekonomier utveckla evidensbaserade metoder för att skapa arbetstillfällen utifrån samsyn bland lokala intressenter. I Kalmar län har projektet byggt på analys av arbetskraften och kompetensutvecklingen i länet. Ett antal lokala intressenter i Kalmar län har engagerats i projektet för att få ytterligare underlag om de politiska utmaningarna i länet och de åtgärder som är nödvändiga för att stimulera tillväxt och välstånd. En tidigare OECD-rapport för Småland-Blekinge färdigställdes 2012 och många viktiga frågor som lyftes fram i den rapporten är fortfarande aktuella, inte minst i Kalmar län.

Demografiska förändringar kommer att sätta press på den lokala ekonomin i Kalmar län. Från 2003 till 2012 har länets befolkning minskat, då många har flyttat från re-gionen för att söka jobb i andra delar av Sverige. Vidare befinner sig Kalmar län i en jämnviktssituation på låg kompetensnivå, där låg efterfrågan på kompetens möts av ett lågt utbud av kompetens. Detta betyder att det finns många okvalificerade jobb i regionen, där arbetsgivare har få motiv att öka kompetensen hos sina anställda, vilket i sin tur skapar ytterligare begränsningar för ekonomins utveckling.

Lokala insatser för att skapa jobb och utveckla ekonomin i Kalmar län bör fokusera på hur man kan öka produktiviteten och utveckla ekonomin till produktion och branscher med högre värdeskapande. Det betyder att man bör titta på hur man effektivt kan samordna offentliga insatser och samarbeta med lokala arbetsgivare för att öka kompetensen hos den existerande arbetskraften genom fokuserade beslut och insatser. Några åtgärder har gjorts i jordbrukssektorn vilka kan utökas till besöksnäringen och handelssektorn som också är betydelsefulla för regionen. När det gäller anställning och utbildning måste det göras större ansträngningar i arbetet med grund- och gymnasieskolorna för att skapa tydliga karriärvägar som ger information till eleverna om framtida jobbmöjligheter och vilka utbildningar som är kopplade till lokala företag.

Det finns tecken på att kvinnorna i länet står inför en bipolär arbetsmarknad med en blandning av högt och lågt kvalificerade arbetstillfällen. Riktade program och åt-gärder bör initieras för att främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, särskilt för dem som är lågutbildade. Till sist utgör invandrare en viktig källa till arbetskraft för Kalmar län, för att öka tillgången på kompetens i regionen. Det är avgörande att säkerställa funktioner som validerar invandrarnas kompetenser, förser dem med språkträning och hjälper dem in på en arbetsmarknad som underlättar integrationen i det lokala samhället.

7

De viktigaste rekommendationerna

Samordna insatserna inom arbetsmarknadspolitiken, utbildningspolitiken och den regionala utvecklingspolitiken

• Utveckla de regionala partnerskapen till system för lärande som effektivt främjar evidens-baserade metoder för jobbskapande, anställning och delaktighet.

Skapa produktiva ekonomier – undvik lågkompetensfällan

• Betona tydligare hur viktigt det är med jobb med hög kvalitet och bättre utnyttjande av kompetens för att stimulera den totala produktiviteten inom den lokala arbetsmarknaden.

• Öka arbetsgivarnas deltagande (särskilt små och medelstora företag) inom systemen för utbildning och kompetensutveckling och undersök hur man kan utveckla tydligare ”karriärvägar” i regionen.

Stöd entreprenörskap och ekonomisk utveckling

• Förbättra jobbkvaliteten i utvalda sektorer, såsom besöksnäringen, genom att skifta från medel- och lågteknologisk industri till mer kunskapsintensiv produktion.

Säkerställ att tillväxten är inkluderande

• Öka sysselsättningen (arbetskraftsdeltagandet), speciellt bland sårbara grupper som invandrare och kvinnor. Detta kan göras genom tydliga möjligheter till eget företagande, baserat på kompetensutveckling och mentorskap.

8

FörordOECD:s Program för utveckling av lokal ekonomi och sysselsättning (Local Economic and Employment Development Program) engagerar sig i lokala ekonomier för att hjälpa dem att utveckla evidensbaserade metoder för jobbskapande som baseras på en så bred enighet som möjligt bland lokala aktörer. OECD har mer än trettio års erfarenhet inom området och har analyserat och byggt upp lärdomar från fram-gångsrika strategier för lokalt jobbskapande över hela världen. Lokala aktörer får hjälp att identifiera de delar som behöver stärkas i de befintliga strategierna. Realis-tiska förslag till förändringar beaktas, med tanke på de nationella och lokala politiska sammanhangen. Detta arbete underbyggs genom konkreta exempel på metoder som används på platser som står inför liknande utmaningar, både inom respektive land och på andra håll.

De viktiga stegen i varje rapport är sammanfattade i Box 1.

Box 1. Sammanfattning av OECD LEED’s jobbskapande metod• En analys av brister: Detta innebär att titta på styrkor och svagheter på den lokala ar-

betsmarknaden, samt de offentliga insatserna i det lokala sammanhanget, med hjälp av nyckelindikatorer och riktmärken som fastställts av OECD.

• En workshop för att diskutera resultatet av analysen och dess implikationer för lokala åtgärder. Vid detta rundabordssamtal får lokala aktörer hjälp att identifiera de huvudsakliga möjligheter och utmaningar som finns i det lokala sammanhanget för jobbskapande, utifrån analysen av bristerna. OECD bidrar med fakta och goda exempel utifrån de erfarenheter man har från andra områden med liknande utmaningar.

• En åtgärdsplan och praktiska förslag för dess implementering: utifrån diskussionerna under workshopen och i samråd med berörda aktörer tas en åtgärdsplan fram. Denna kommer att ange mål och praktiska åtgärder att genomföra i relation till de utmaningar som identifierats genom diskussionerna. Möjligheter till fortsatt stöd från OECD kommer också att identifieras där så är nödvändigt och/eller lämpligt.

Hög arbetslöshet förblir ett betydande problem för många kommuner och regioner efter den ekonomiska krisen. På många ställen kommer det att ta tid innan arbets-tillfällen och produktivitet är återställda. Detta är självklart ett problem för nationella regeringar. Men nationella politiker dikterar inte ett samhälles framtid. Kommuner, distrikt, provinser och regioner har egna möjligheter att snabba på förändring och att hitta nya ekonomiska möjligheter. Med rätt strategier och implementering kan framtiden för lokala företag, jobb och människor förändras till det bättre.

Att konstruera framgångsrika strategier för jobbskapande är ingen enkel uppgift, utan förutsätter att många delar i det politiska maskineriet faller på plats. Lokala och regionala aktörer måste ha förmågan att agera snabbt och beslutsamt utifrån de styrkor och svagheter som finns I den lokala ekonomin och bygga på de lokala komparativa fördelarna, men ändå förbli öppen för diversifiering och förändring. De måste också visa en vilja att engagera alla lokala aktörer för att bygga den kritiska kapacitet och de resurser som behövs för att generera faktisk och långsiktig tillväxt.

9

Som svar på denna utmaning har OECD:s LEED-program utvecklat ett antal tematiska områden som lokala aktörer samt arbetsmarknads- och utbildnings-organisationer kan fokusera på för att bygga en hållbar tillväxt på lokal nivå. Dessa inkluderar:

1. Samordning av arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik och regional utvecklings-politik: I takt med att vi rör oss mot en kunskapsbaserad ekonomi blir kompetent arbets-kraft allt viktigare för företagens beslut när det gäller lokalisering och/eller expansion i ett visst område. Detta gör det nödvändigt att koppla samman arbetsmarknadspolitiken, ut-bildningspolitiken och den regionala utvecklingspolitiken i det lokala sammanhanget. Företagen måste kunna hitta lämplig kompetens i takt med att de expanderar och växer.

2. Skapande av produktiva ekonomier – att undvika lågkompetensfällan: Det finns betydande lokala variationer i arbetsgivares efterfrågan på kompetens. Vissa områden har fastnat i en situation med jämnvikt på en låg kompetensnivå, där lokala arbetsgivare erbjuder lågkvalificerade jobb och agerar på marknader med låga priser, vilket betyder att det finns få kvalificerade jobb tillgängliga. I sådana regioner kan efterfrågan på högre kompetens stimuleras genom ny teknik, ledarskapsutveckling och stöd till företag som innefattar stöd till kompetensutveckling.

3. Stöd till företagande och ekonomisk utveckling: Skapandet av nya jobb leds generellt av ett litet antal “högtillväxtföretag” som är starkt beroende av sitt lokalekonomiska sammanhang. Beslutsfattarna kan stödja en sådan hög tillväxt genom att utveckla lokala entreprenöriella ekosystem och riktat stöd såsom affärsacceleratorer. Partnerskap mellan universitet, yrkesutbildning, lokala ekonomiska organ och företag kan bidra till att främja kunskapsutbyte och därmed innovation och diversifiering - att bygga nya jobb utifrån de gamla.

4. Säkerställande av att tillväxten är inkluderande: Vissa missgynnade grupper, såsom unga utanför utbildningssystemet, utan sysselsättning eller utbildning (så kallade NEET), kan möta många typer av hinder för anställning, vilket kräver riktat stöd för att säkerställa att inga personer eller grupper lämnas åt slumpen. Användande av evidensbaserade metoder är avgörande för att ta itu med både omedelbara hinder för anställning och de bakomliggande orsakerna till långsiktig utestängning från arbetsmarknaden.

10

OECDs analys av brister

Som en del av projektet har LEED-programmet använt sin forskningsbas för att ut-veckla en uppsättning av ”best practice” (goda exempel) inom respektive område. Dessa används för att bedöma lokala omständigheter genom ett utvärderingsverk-tyg med indikatorer, som tillsammans utgör ett slags instrumentbräda (se box 2). Instrumentbrädan gör att de lokala beslutsfattarna får en tydligare översikt över styrkor och svagheter i den nuvarande politiken, och dessutom möjlighet att bättre prioritera framtida åtgärder och resurser. Ett värde mellan 1 (låg) och 5 (hög) tilldelas varje indikator, vilket motsvarar de relativa styrkorna och svagheterna i de lokala insatserna, utifrån ”best practice” i andra OECD-länder.

Box 2. Ökat jobbskapande: Analysverktyg1. Samordning mellan arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik och regional utvecklingspo-

litik – bättre samordnade strategier och program för lokal ekonomisk utveckling

1.1.Graden av flexibilitet i utformningen och genomförandet av politik och åtgärder

1.2.Graden av integration mellan arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik och regional utvecklingspolitik

1.3.Utnyttjandet av lokala data i evidensbaserat beslutsfattande

2. Skapande av produktiva ekonomier – Värdeökning genom kompetens och undvikande av lågkompetensfällan

2.1.Omfattningen av tillgänglig utbildning för ett brett spektrum av branscher, samt dess flexibilitet och förmåga att tillgodose behoven hos arbetstagare och arbetslösa personer

2.2.Graden av arbetsgivarnas medverkan i att styra kompetensutveckling mot efterfrågan samt i vilken utsträckning utbildningen motsvarar företagens behov

2.3.Graden av stöd till arbetsgivare samt små och medelstora företag för att maximera användningen av kompetens, förbättra arbetets organisering, användande av arbets-kraften, arbetskraftsplanering och kompetensutveckling

3. Stöd till nyföretagande och ekonomisk utveckling – Fokusera insatser mot lokala syssel-sättningssektorer och investeringar i jobb med hög kvalitet

3.1.Graden av anpassning av program och tjänster till den lokala företagsdemografin, speciellt behoven i små och medelstora företag

3.2.Graden av tillgång till finansiering av små och medelstora företag

3.3.Omfattningen av hjälp till små och medelstora företag att dra nytta av internationaliseringsmöjligheter

3.4.Graden av utveckling av lokala entreprenörs- och innovationsekosystem, samt om-fattningen av kunskapsutbyte

4. Säkerställande av att tillväxten är inkluderande – utnyttja möjligheten att utveckla ekonomi och kompetens för att stärka de utsatta på arbetsmarknaden

4.1.Omfattningen av åtgärder för att stödja integration på arbetsmarknaden av missgynnade grupper samt flexibiliteten i att anpassa insatser till olika målgrupper

4.2.Omfattningen av evidensbaserade verktyg som används för att mäta utanförskap på arbetsmarknaden och för att stödja metoder som vänder sig till många intressenter för att ta itu med utanförskap

11

Tillvägagångssättet i Kalmar

Denna studie har tittat på de organisationer som är engagerade i arbetskrafts- och kompetensutveckling i Kalmar län, Sverige. Det bör noteras att denna rapport inte tar särskild hänsyn till lokala aktiviteter på Öland som, även om det är en del av Kalmar län, har sin egen tydliga identitet. Dock är Öland inkluderat i de data som presenteras i denna rapport gällande arbetsmarknad och sysselsättningsutveck-ling. I början av juni 2015 intervjuades en rad intressenter inom arbetsmarknads-politiken, utbildningspolitiken och den regionala ekonomiska utvecklingspolitiken. Syftet med samtalen var att kartlägga de lokala institutionella förutsättningarna, samt att identifiera nuvarande lokala möjligheter att stödja skapandet av arbets-tillfällen. Preliminära resultat presenterades och diskuterades vid ett seminarium i Kalmar i september 2015 och vid en regional konferens om ekonomisk utveckling i Oskarshamn i oktober 2015.

12

DEL 1

Arbetsmarknaden och ekonomin i Kalmar länKalmar län är ett län i sydöstra Sverige, övervägande bestående av landsbygd. Trender visar att befolkningen har minskat och blivit äldre under de senaste åren. Men tack vare invandringen har de långsiktiga utmaningarna kopplat till bristen på arbetskraft delvis minskat.

Den lokala arbetsmarknaden påverkades kraftigt av den ekonomiska nedgången, men arbetslösheten har sjunkit under de senaste två åren och kan jämföras med övriga Sverige 2014. Dock är länets arbetspro-duktivitet en av de lägsta i landet. Den lokala ekonomin kännetecknas av stark tillverkningsindustri och offentlig sektor.

Vid en jämförelse mellan tillgång och efterfrågan på kompetens, befinner sig Kalmar i en jämnvikt på en låg kompetensnivå men mycket nära en situation av kompetensbrist. Detta indikerar att även om både tillgången och efterfrågan på kompetens bör förbättras för att gå mot en jämnvikt på hög kompetensnivå, så borde viktiga prioriteringar för politiken vara att öka tillgången till kompetens och att behålla kvalificerad arbetskraft.

13

IntroduktionKalmar län är ett län i sydöstra Sverige. Det är uppkallat efter Kalmar stad, som var en viktig handelsstad och ett administrativt centrum under medeltiden. Staden ligger i hjärtat av Skandinavien och gav namn till Kalmarunionen, som var en union av tre riken; Danmark, Norge och Sverige (inklusive nuvarande Finland).

Kalmar anses vara ett övervägande landsbygdsområde på grund av dess låga befolkningstäthet på 21 personer per kvadratkilometer. Länet har tolv kommuner och en sammanlagd befolkning på 236 000 personer. Den största staden är Kalmar med cirka 36 000 invånare (SCB, 2015). Kalmar är också residensstad i länet, med ett antal industrier och ett av Linnéuniversitetets campus.

Ekonomisk bakgrund

Den svenska ekonomin har visat sig motståndskraftig under den globala finan-siella och ekonomiska krisen och dess storlek är nu över nivån före krisen (OECD 2015a). Men liksom i många andra OECD-länder, har produktivitetstillväxten avtagit de senaste åren. Med en brottoregionalprodukt (BRP) på 72 600 miljoner kronor under 2013, bidrar Kalmar län endast till 1,9 procent av Sveriges totala BNP. Detta placerar Kalmar bland de fem län som har lägst bidrag till den nationella tillväxten. Förutom av den ekonomiska krisen kan detta till en del förklaras av problem med tillgänglighet och bristande transportinfrastruktur i länet och mer allmänt i området Småland-Blekinge (OECD 2012).

Figur 1.1 visar att även om länet återhämtade sig relativt snabbt från krisen 2008 har BRP vuxit med en mycket långsammare takt än i resten av landet. I Sverige har Kalmar bland de lägsta genomsnittliga nivåerna av BRP per capita och BRP per sysselsatt (Figur 1.2), vilket tyder på en låg nivå gällande arbetsproduktivi-teten i länet. BRP per sysselsatt ökade i genomsnitt med 2,2 procent per år i Kalmar mellan 2003 och 2013, medan den svenska genomsnittsnivån ökade med 2,8 procent och med 3,4 procent i Stockholms län.

Figur 1.1 BRP (miljoner SEK), Kalmar län, 2003-2014

Källa: SCB

14

Figur 1.2 BRP per capita och per anställd (tusentals SEK), underregioner (TL3), Sverige, 2014

Source: Statistics Sweden

Demografiska trender

På senare år har befolkningen i Kalmar län sakta minskat. Mellan 2001 och 2014 minskade befolkningen i länet med 7 300 invånare på grund av negativa migrationsflöden från länet till andra delar av Sverige (Figur 1.3).

Figur 1.3. Intern migration i Kalmar län (personer), 2003-2012

Källa: OECD (2015), “Small regions, TL3: Demographic statistics”, OECD Regional Statistics (databas). DOI: http://dx.doi.org/10.1787/data-00525-en

Befolkningen i Kalmar län är äldre än i resten av Sverige, vilket kan påverka tillgången till arbetskraft och kompetens. Närmare bestämt är den arbetsföra befolkningen (i åldrarna 15-65 år) i Kalmar län 59,9 procent av den totala be-folkningen, vilket är nästan tre procentenheter lägre än det svenska genom-snittet. Den tillgängliga unga befolkningen är betydligt mindre än det svenska genomsnittet medan andelen äldre är högre (se figur 1.4).

15

Figur 1.4 Fördelning av befolkningen i Kalmar län och Sverige fördelat på ålder, 2012

Källa: OECD (2015), “Small regions, TL3: Demographic statistics”, OECD Regional Statistics (database). DOI: http://dx.doi.org/10.1787/data-00525-en

Mellan 2001 och 2015 ökade andelen utlandsfödda både i Kalmar län och i Sverige (se figur 1.5). Denna trend kommer säkerligen att accelerera under de kommande åren tack vare inflödet av flyktingar till Sverige. Givet att immigranterna, både kvinnor och män, generellt sett är yngre än den svenskfödda befolkningen (74 procent av de kvinnliga och 75 procent av de manliga invandrarna var i arbetsför ålder 2014), kan sådana migrationsflöden uppväga det nedåtriktade trycket av en åldrande be-folkning och minska arbetskraftsunderskottet över tid. I likhet med många andra regioner inom OECD kommer integrationen av invandrare på arbetsmarknaden och deras bidrag till tillväxten att bero på förmågan hos programmen och insatserna på den lokala nivån att matcha arbetskraftsbehoven med migranternas kompetens och egenskaper (OECD, 2014).

Figur 1.5 Andel utlandsfödda I Kalmar län och i Sverige, 2001-2014 Källa: SCB

16

Utbildning och kompetensnivå

Sverige har en relativt hög nivå av både utbildning och kompetens, enligt OECD:s vuxenkompetensundersökning (Survey of Adult Skills, PIAAC) (Bussi och Pareli-ussen, 2015). Dock visar nya resultat från OECD:s PISA-undersökning att nivån för 15-åringar har sjunkit (OECD, 2015a). Några av de faktorer som bidrar till dessa dåliga utbildningsresultat är brister i lärarnas utbildning, bristen på stöd för elever som upplever svårigheter och att läraryrket inte anses attraktivt.

Utbildningsnivån hos befolkningen i Kalmar län kan betraktas som relativt låg i jämförelse med övriga Sverige. Kalmar rankas på 18:e plats av de 21 svenska länen, både för sin högre andel personer med låg utbildningsnivå (17 procent av individerna har 10 år eller kortare utbildning jämfört med det svenska genom-snittet på 15 procent) och för sin lägre andel personer med högre utbildning (22,1 procent jämfört med det svenska genomsnittet på 24,2 procent). Detta trots närvaron av ett universitet med över 9 000 studenter i Kalmar.

Figur 1.6 Andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning samt grundskola (10 år eller mindre), Svenska län, 2014

Källa: SCB

Givet utvecklingen av nettoantalet immigranter till Sverige, bör särskild uppmärk-samhet riktas mot att säkerställa att nyanlända invandrare har den kompetens som krävs för att effektivt integreras i den lokala arbetsmarknaden. Nyare forskning har visat att lägre läskunnighet och lägre utbildningsnivå leder till lägre sysselsättnings-prognos för invandrare (Buss och Pareliussen, 2015). Därför behöver Kalmar län säkerställa validering av kompetensen hos de nyanlända invandrarna och flyktingarna samt höja deras kompetensnivå – särskilt läskunnigheten – och ge dem möjlighet att lära sig det svenska språket (OECD, 2015a).

17

Arbetsmarknaden i Kalmar län

Under krisen ökade arbetslösheten i Sverige med nästan tre procentenheter, men en del av denna ökning har nu återtagits. I oktober 2015 var arbetslösheten 6,7 procent, långt under toppen på 8,9 procent under 2010. Sysselsättningsgraden (för åldersgruppen 15-64 år) har återgått till den nivå den låg på före recessionen och är den näst högsta bland OECD-länderna (74,9 procent, att jämföra med OECD-genomsnittet på 65,8 procent 2014). Även om långtidsarbetslösheten har ökat sedan början av krisen, är den fortfarande låg i jämförelse med andra OECD-länder (OECD, 2015b).

Trots återhämtningen i den svenska ekonomin har arbetsmarknadens bristande flexibilitet begränsat tillgången till jobb för unga människor med låga kvalifikationer samt invandrare (OECD, 2015a). Ungdomsarbetslösheten har bara minskat till cirka 23 procent under 2014, att jämföra med OECD-genomsnittet på strax under 15 procent.1 Andelen ungdomar som varken har arbete eller utbildning (”Not in employment or in education and training”, NEET) var cirka 7 procent under 2013, långt under OECD-genomsnittet (14,3 procent), men högre än före krisen.

I detta sammanhang verkar den lokala arbetsmarknaden i Kalmar län ha påverkats i relativt sett högre grad av den ekonomiska recessionen än den svenska ekono-min i stort. Siffrorna tyder på att arbetslösheten i Kalmar var lägre än det svenska genomsnittet före krisen, men ökade kraftigt mellan 2008 och 2009 och är högre än det svenska genomsnittet till och med 2012. Under de senaste två åren har arbetslösheten minskat i en snabbare takt i jämförelse med resten av landet. Denna trend fortsatte 2015 enligt färska uppgifter från Arbetsförmedlingen.

Figur 1.7. Arbetslöshet, andel (procent), Kalmar län och Sverige, 2000-2014

Källa: OECD (2015), “Small regions, TL3: Regional labour market”, OECD Regional Statistics (database). DOI: http://dx.doi.org/10.1787/data-00528-en

1Som SCB framhåller kan det höga värdet på ungdomsarbetslösheten delvis förklaras av vissa nationella institutionella särdrag och strukturen i det svenska utbildningssystemet. Mer information om internationell jämförbarhet kan hittas i detta dokument: http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/AM0401_2013A01_BR_AM76BR1304.pdf

18

Under de senaste tio åren har sysselsättningsgraden för personer mellan 20 och 64 år varit lägre i Kalmar län än i övriga Sverige. Mellan 2005 och 2008 ökade sysselsättningsgraden i en stadig takt i länet, men föll sedan dramatiskt som en följd av den senaste ekonomiska krisen och har ännu inte återhämtat sig till nivån före krisen. Dessa trender kan tyda på att den lokala arbetsmarknaden i Kalmar län är mer sårbar för konjunktursvängningar än andra län.

Figur 1.8 Sysselsättningsgrad (procent), Kalmar län och Sverige, 2005-2014 Population i åldern 20 till 64 år

Källa: SCB

Den offentliga sektorn är den största arbetsgivaren i Kalmar län med 35 procent av arbetskraften anställd inom offentlig förvaltning, utbildnings- och hälsosektorerna. Även om tillverkningsindustrin förlorat många arbetstillfällen under de senaste åren, till följd av nedläggning av ett antal företag, inklusive Kalmar Varv och Kalmar Verk-stad/Bombardier, står sektorn fortfarande för 18 procent av den totala sysselsätt-ningen. Kalmar län kännetecknas av förekomsten av många små och medelstora företag i branscher med lågt förädlingsvärde och låg produktivitet (OECD, 2012).

Det största företaget i området är Scania, som tillverkar lastbilar för den globala marknaden och har en stor anläggning i Oskarshamn (norra Kalmar län). Utan-för Oskarshamn finns ett kärnkraftverk som bildar ett nav för en mer avancerad arbetsmarknad, bland annat ett institut för geologisk forskning. Sysselsättningen i tjänstesektorn i Kalmar län (54,6 procent) är en av de lägsta bland de svenska länen. Inom tjänstesektorn är några styrkeområden handel, reparationer samt logi och mat, som omfattar många yrken inom turistsektorn.

19

När det gäller yrken har Kalmar en låg andel av befolkningen anställd i högt eller medelhögt kvalificerade yrken (48,7 procent under 2012 jämfört med 52,3 procent i genomsnitt i Sverige och 61 procent i Stockholm). I Kalmar län finns en tydlig segregation efter kön på arbetsmarknaden, med män mer benägna att vara anställda i vetenskapliga arbeten samt fysiska yrken. Samtidigt tende-rar kvinnor på arbetsmarknaden att uppleva ökad polarisering mellan relativt kvalificerade arbeten inom utbildnings- och hälsosektorerna eller mycket lågt kvalificerade arbeten. Yrken i vården och försäljningssektorn verkar lika vanliga bland män och kvinnor. I allmänhet kan detta innebära att män är mer benägna att arbeta inom den privata sektorn medan kvinnor arbetar i den offentliga.

Figur 1.9 Anställning per sektor, Kalmar län, 2014

Källa: SCB

20

Balans mellan utbud och efterfrågan på kompetens

OECD:s LEED-program har utvecklat ett statistiskt verktyg för att analysera balansen mellan utbud och efterfrågan på kompetens inom lokala arbetsmarknader (Froy, Giguere och Meghnagi, 2012). I den svenska kontexten kan detta verktyg hjälpa beslutsfattarna att få en förståelse för den bristande matchningen av färdigheter som kan förekomma på regional nivå. Det kan ge underlag för insatser på lokal nivå.

Figur 1.10 Analys av relationen mellan utbud och efterfrågan på kompetens

Källa: Froy, F., S. Giguère and A. Hofer(eds.) (2009), Designing Local Skills Strategies, http://dx.doi.org/10.1787/9789264066649-en adapted from Green (2003).

I figurens övre vänstra hörn (kompetensunderskott), möts efterfrågan på hög kom-petens av ett utbud av låg kompetens, en situation som resulterar i kompetens-luckor och brister. I det övre högra hörnet möts efterfrågan på hög kompetens av ett lika stort utbud av hög kompetens, vilket resulterar i en jämnvikt på hög kompetensnivå. Detta är den önskade situationen för alla högpresterande lokala ekonomier. I det nedre vänstra hörnet möts efterfrågan på lågutbildade av ett utbud av låg utbildning, vilket resulterar i en jämnvikt på en låg kompetensnivå. Utmaningen för beslutsfattarna är att få fart på ekonomin i en nordöstlig riktning mot det övre högra hörnet. Slutligen, i det nedre högra hörnet möts efterfrågan på lågutbildade av ett utbud av hög kompetens, vilket resulterar i en ekonomi där den höga kompetens som finns inte utnyttjas. Detta leder till utvandring av kompetent arbetskraft, undersysselsättning, underutnyttjande av kompetens och utnötning av humankapital. Alla signalerar outnyttjade möjligheter att skapa välstånd.

21

Box 1.1 Förklaring av det diagnostiska verktyget

Analysen genomförs på regional nivå 3 (regioner med en befolkning på mellan 150 000 och 800 000). Tillgången på kompetens mättes genom andel av befolkningen med eftergymna-sial utbildning. Efterfrågan på kompetens mättes genom den andel av befolkningen som var anställda i medelhögt kvalificerade yrken och genom produktiviteten per anställd. Indexen är standardiserade enligt inter-decil-metoden och jämförs med det nationella medianvärdet. Ytterligare beskrivningar av metoden finns i Froy, Giguère och Meghnagi 2012.

Källa: Froy, F., S. Giguère and M. Meghnagi (2012), “Skills for Competitiveness: A Synthesis Report”, OECD Local Economic and Employment Development (LEED) Working Papers, No. 2012/09, OECD Publishing. doi: 10.1787/5k98xwskmvr6-en

Kartan nedan visar resultatet av det kompetensdiagnostiska verktyget på länsnivå i Sverige. Kalmar län är i en jämvikt på låg kompetensnivå, vilket tyder på en relativt låg nivå av både kompetensförsörjning och efterfrågan jämfört med andra svenska län.

Figur 1.11 Balansen mellan utbud och efterfrågan på kompetens i Sveriges län, 2013

Källa: LEED-analys och användande av SCBs data

22

När man undersöker Kalmar läns exakta läge inom den låga kompetensjämvikten är det intressant att notera att länet är mycket nära ett kompetensunderskott. Detta tyder på att även om både tillgången och efterfrågan på kompetens bör förbättras för att gå mot en hög kompetensjämvikt, är den viktigaste frågan att lösa att höja kompetensförsörjningen och behålla kompetenta medarbetare.

Figur 1.12 Kompetensutbud och -efterfrågan, Svenska län, 2013

Källa: LEED-analys och användande av SCBs data

Sammanfattning

Kalmar län har minskat i befolkning under de senaste åren, främst på grund av flyttning till övriga landet. Andelen av befolkningen i arbetsför ålder är lägre än i övriga Sverige, vilket innebär en risk för arbetskraftsbrist. Detta kompenseras i viss mån av ökad internationella migration av en yngre befolkning. Mellan 2001 och 2015 ökade andelen utlandsfödda som bor i Kalmar län från 6,4 procent till 11,7 procent. Att attrahera kompetenta individer genom internationell invandring och integrera dessa i den lokala arbetsmarknaden är en nyckelfråga för länet.

Ovanstående genomsnittliga andel av sysselsättningen i den offentliga, tillverk-nings- och jordbrukssektorerna tyder på att Kalmar län har behållit en rela-tivt diversifierad ekonomisk bas. Arbetsproduktiviteten i Kalmar är relativt låg i jämförelse med andra län i Sverige, liksom andelen sysselsatta i medelhögt kvalificerade yrken. Detta är tydliga tecken på att arbetsgivarna efterfrågar låg kompetens. Tillgången på kompetens i Kalmar är också relativt begränsad på grund av den låga utbildningsnivån. Dessa karakteristika resulterar i en låg kom-petensjämvikt för länet i jämförelse med andra svenska län.

23

DEL 2

Analys av jobbskapandetDetta avsnitt återger resultaten från analysen av jobbskapandet i Kalmar län, utifrån OECD:s analysverktyg, den så kallade instrumentbrädan. Resultaten diskuteras för de fyra temaområdena i analysen: 1) Samord-ning av arbetsmarknadspolitiken, utbildningspolitiken och den regionala utvecklingspolitiken; 2) Skapande av produktiva ekonomier; 3) Stöd till företagande och ekonomisk utveckling; och 4) Säkerställande av att tillväxten är inkluderande.

24

Resultat från analysverktyget

Denna del av rapporten presenterar de viktigaste resultaten från det fördjupade fältarbetet och lyfter fram framgångsrika initiativ som har tagits i Kalmar län samt de organisationer som utför innovativa insatser. Den samlade bedömningen identifierar ett rejält utbud av program och insatser för att stödja skapandet av arbetstillfällen och sysselsättning. Detta betyder naturligtvis inte att länet inte har några utmaningar när det gäller att främja lokala arbetstillfällen och ekonomisk utveckling (vilket framgår i avsnitt 1 i denna rapport).

Figur 2.1 visar de övergripande resultaten från analysen av jobbskapandet. Bedömningen ger poäng mellan 1 (låg) och 5 (hög) baserat på styrkor och svag-heter i insatserna. Dessa resultat har presenterats och diskuterats med lokala aktörer i Kalmar under en OECD-workshop för att säkerställa deras validitet. I detta avsnitt presenteras resultaten från vart och ett av de prioriterade områdena och diskuteras i tur och ordning. Innovativa program och strategier är markerade för att visa vilka åtgärder som vidtas i Kalmar län för att öka den lokala sysselsätt-ningen och den ekonomiska utvecklingen.

Figur 2.1 OECDs bristanalys för Kalmar län

25

Samordning av arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik och regional utvecklingspolitik

Figur 2.2 Analysresultat för samordningen av arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik och regional utvecklingspolitik

Graden av flexibilitet i utformningen och genomförandet av politik och initiativ

OECD definierar flexibilitet som “möjligheten att påverka politiken, vad gäller ut-formning, genomförande och resultat, för att göra den bättre anpassad till lokala sammanhang, till åtgärder som genomförs av andra organisationer, till strategier som följs samt till de utmaningar och möjligheter som finns” (Giguere och Froy 2009). Flexibilitet handlar om det utrymme som ges i styrningen av de arbets-marknadspolitiska insatserna snarare än om flexibilitet på arbetsmarknaden. Att ge lokal flexibilitet betyder inte nödvändigtvis att regeringarna måste överföra uppdraget till kommunerna (Giguère och Froy, 2009). Regeringarna behöver bara ge lokala organisationer ett tillräckligt ansvar för att utforma strategier och åtgärder, att hantera budgetar, att fastställa mål, att besluta om tillträde och att upphandla tjänster.

I likhet med övriga Sverige är flexibilitet en svår fråga i Kalmar län, eftersom arbets-marknadspolitiken är centralt utformad och genomförs på samma sätt i hela landet. Jämfört med andra OECD-länder är den lokala flexibiliteten i arbetsmarknadspoliti-ken låg. Arbetsmarknadspolitiken har ett nationellt perspektiv på arbetsmarknaden, med fokus på geografisk rörlighet snarare än att få människor att stanna kvar i ett visst område. Utbildningsinsatser kan erbjudas om det finns en identifierad kom-petensbrist i det lokala sammanhanget. De arbetsmarknadspolitiska programmen är utformade nationellt av regeringen och de övergripande besluten fattas av riks-dagen. Hela uppsättningen av ungefär ett dussin program måste implementeras lokalt. Arbetsförmedlingens arbetsprocesser är likformade över hela landet för att säkerställa att klienterna behandlas på ett enhetligt sätt (OECD, 2015)

När det gäller den ekonomiska styrningen av Arbetsförmedlingen är budgetarna beslutade nationellt, i stort sett utan möjlighet att flytta pengar mellan tilldelade programbudgetposter. Tillgängliga medel kan fördelas geografiskt inom Arbets-förmedlingens marknadsområde, men inte mellan program utan tillstånd från den centrala nivån. Ansvarsutkrävandet är nästan helt riktat uppåt i Arbetsför-

26

medlingens hierarki och till regeringen. Den lokala arbetsförmedlingen informe-rar andra lokala aktörer för att samordna och samarbeta med dem.

Outsourcing sker nationellt och bygger på en inventering av de lokala behoven. Outsourcing av verksamhet kan vara ett instrument för att stärka flexibiliteten, men det kan också göra det svårare att anpassa enhetliga program till individu-ella behov.

Sammantaget har lokala Arbetsförmedlingskontor möjlighet att erbjuda tjänster till de flesta individer som kommer till deras kontor. Tjänsterna fokuserar på de arbetslösa och de som är längst bort från arbetsmarknaden. Personer med jobb kan behandlas som ombytessökande, vilket är viktigt för Arbetsförmedlingen i sin relation med lokala arbetsgivare.

En stor del av yrkesutbildningen ges av Arbetsförmedlingen genom sina upp-handlade kontrakt. Lokala intressenter (exempelvis arbetsgivare) kan begära särskilda utbildningsprogram för att tillgodose lokala behov, men godkännande-processen kan vara betungande. Upphandling tar mycket tid på grund av rätts-liga processer. Det är mycket vanligt att valet av utförare överklagas till förvalt-ningsdomstolarna. Tjänster kan tillhandahållas mycket snabbare när det redan finns ett outsourcat program på plats.

I Kalmar län är rätten till subventionerad utbildning för arbetslösa genom Arbets-förmedlingen beslutad nationellt och begränsad till vissa målgrupper. Kommu-nerna kan ge liknande typer av utbildning genom Komvux, med mindre reglering, vilket innebär att den kan utvecklas och levereras mer effektivt. Programmen drivs i allmänhet internt av gymnasieskolor som är en del av Komvux. Volymer och tillgänglighet styrs av lokala beslut. Ytterligare program och kurser erbjuds av folkhögskolor, studieförbund, universitet och privata företag.

Utbildning levereras av olika utförare, inklusive icke vinstdrivande aktörer. Sam-ordningen med det offentliga utbildningssystemet är stor för vissa segment av arbetsmarknaden, som invandrare, där Integrationsrådet är ett forum för sam-ordning. Samordning i allmänhet görs mer på ad hoc-basis.

Att leverera gemensamma program på lokal nivå kan vara en utmaning på grund av svårigheterna att samarbeta mellan Arbetsförmedlingen, som är nationell, och kommunerna, som är lokala. Arbetsförmedlingens regler gör det omöjligt att medfinansiera utbildningsinsatser hos kommunerna. Arbetsmarknadspolitiska insatser och utbildningspolitiska insatser skulle kunna levereras annorlunda om det fanns mer flexibilitet och samarbete över organisationsgränserna.

Graden av integration mellan arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik och regional utvecklingspolitik

Politiken samordnas i viss mån genom den regionala utvecklingsstrategin (se box 2.1). Insatserna är ofta integrerade men detta görs på ad hoc-basis. Mer omfattande samordning gällande kompetensutveckling samt invandring och arbetslösa ung-

27

domar behövs, men samordningen av arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik och regional utvecklingspolitik är begränsad. Det finns vissa kopplingar mellan de tre områdena när det gäller samverkan för att ta itu med ungdomsarbetslösheten. Gemensamma strategier utvecklas också av Regionförbundet i Kalmar län efter samråd med kommuner och myndigheter inom ramen för den regionala utveck-lingsstrategin (RUS). Arbetsförmedlingen samarbetar med kommuner i Kalmar län för att utveckla sådana strategier.

Box 2.1 Kalmars regionala utvecklingsstrategi

Regionförbundet i Kalmar län har haft en ledande roll för den ekonomiska utvecklingen i länet sedan 1997. Det inrättades som en indirekt vald organisation, som ägs av länets kommuner och Landstinget i syfte att integrera utvecklingsperspektiv för lokala och re-gionala nivåer, och samtidigt ta över ledarrollen från Länsstyrelsen. Regionförbundet har i uppdrag av regeringen att ta fram en regional strategi som nationella myndigheter och andra offentliga organisationer måste beakta i sin verksamhet i regionen. Den regionala strategin fokuserar på ett antal områden, bland annat kompetensutveckling, företagsut-veckling och utveckling av infrastrukturen. Det finns ett stort antal partners inom området kompetensutveckling och jobbskapande:

• Arbetsförmedlingen erbjuder en uppsättning generella insatser för de arbetslösa.

• Andra nationella myndigheter utöver Arbetsförmedlingen är involverade i kompetensut-veckling och utbildning. Högre utbildning är ett nationellt ansvar genom Linnéuniversi-tetet och Yrkeshögskolan, som ger utbildningar i länet. Kompetensutveckling finansieras även av Försäkringskassan.

• Landstinget finansierar ytterligare kompetensutvecklingsinsatser, bland annat genom Folkhögskolor.

• Kommunerna anordnar utbildning för arbetslösa som inte är berättigade till stöd från Arbets-förmedlingen, till exempel invandrare som inte talar svenska. Kommunerna är också viktiga leverantörer av kompetensutveckling och utbildning genom Komvux. De har ett allmänt ansvar för medborgarnas välfärd och är mycket självständiga, till exempel genom att de själva beslutar om skatter och utgifter.

• De bredare insatserna för ekonomisk utveckling bygger på samarbete med Trafikverket, Tillväxtverket, Vinnova med flera myndigheter. Almi är en nationell/regional organisation för lån till växande företag (SME).

• Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden tillhandahåller finan-siering på projektbasis i samarbete med och samfinansierat av svenska organisationer.

Ett antal organisationer arbetar med affärsutveckling och kompetensutveckling, allt från all-männa näringslivsorganisationer till mer specifika partnerskap för att utveckla teknikcollege.

Samarbete i form av partnerskap finns mellan Arbetsförmedlingen och de insatser för kompetensutveckling som görs av kommunerna genom Komvux. Det finns potential att utveckla dessa samarbeten ytterligare. I Kalmar län finns erfarenhet av samordning av program och finansiering till gemensamma projekt. Exempel är Campus Västervik, där eftergymnasial yrkesutbildning tillhandahålls för att tillgo-dose lokala behov, samt fördubblingen av gymnasieutbildningen i Oskarshamn för att möta kraven från den lokala arbetsgivaren Scania.

28

Utnyttjandet av lokala data i evidensbaserat beslutsfattande

Politiken är datadriven och lokala initiativ bygger på tillförlitliga fakta. De lokala insatserna och strategierna hänvisar till ett brett utbud av lokalt specifika data som uppdateras regelbundet. Regelbundna undersökningar och utvärderingar genomförs för att fastställa vilka typer av kompetenser som finns inom den lokala arbetskraften.

Årliga undersökningar genomförs med lokala arbetsgivare för att bedöma deras kompetensbehov och förekomsten av kompetensluckor och brister. Resulta-ten av undersökningarna ligger till grund för sysselsättnings- och utbildnings-program. Utvärderingsdata används och refereras till i politik och insatser. En mängd information om arbetsmarknaden finns tillgänglig från SCB och denna information kan ofta delas upp på läns- och kommunnivå.

Tidigare OECD-undersökningar har påvisat den starka utvärderingskulturen i Sverige (OECD, 2015). Det finns många organ som gör utvärderingar och ger underlag till den nationella politikutvecklingen. Detta inkluderar utvärderingar av sysselsättningspolitiken (IFAU), regional utvecklingspolitik (Tillväxtanalys), samt organ för utvärdering av grundskolan (Skolverket) och högre utbildning (tidigare Högskoleverket, nu Kanslersämbetet). Ytterligare utvärderingar tillhandahålls av Statskontoret och Riksrevisionen. Institutet för Framtidsstudier och Finansde-partementets expertgrupp för studier i offentlig ekonomi (ESO) ger också ut ett antal utvärderingar.

Arbetsmarknadsområden är konstruerade statistiskt genom att identifiera de tydligaste pendlingsmönstren. De flesta svenska länen består av några få så-dana områden, vilket tyder på att städerna är väl integrerade med närliggande områden. Det finns en viss likhet mellan län och arbetsmarknadsområden. En OECD-undersökning som genomfördes under 2012 visade att länsöver-skridande pendlingsmönster bara har genomgått måttliga förändringar under de senaste två decennierna. När det gäller antal resor, har andelen invånare som pendlar ut från Kalmar län ökat med 2,4 procentenheter (OECD, 2012) sedan 1993. Den största ökningen vad gäller pendling är till destinationer utanför regionen och mot andra storstadsområden i Sverige.

29

Skapande av produktiva ekonomier

Figur 2.3 Analysresultat för skapande av produktiva ekonomier

Omfattningen av tillgänglig utbildning för ett brett spektrum av branscher, samt dess flexibilitet och förmåga att tillgodose behoven hos arbetstagare och arbetslösa personer

Utbildning är allmänt tillgänglig i de större kommunerna. Bristen på välutvecklad transportinfrastruktur utgör ett av de största hindren i de mer avlägsna delarna av Kalmar län. Antalet tillgängliga kurser är relativt många. I de större orterna, som Kalmar, finns det ett tillräckligt brett utbud av kurser tillgängliga lokalt så att de berörda kan välja att studera lokalt eller resa någon annanstans. Men personer från andra delar av länet tvingas resa någon annanstans för att hitta de kurser de behöver. Kvinnor verkar vara mer villiga än män att flytta till områden med större utbud av utbildning. Svårigheter i samband med pendling har identifierats som ett stort hinder för kompetensutveckling, till exempel av Campus Västervik.

Box 2.2 Campus utbildningsanläggningar

Campus i Västervik, Vimmerby och Hultsfred skapades med målet att erbjuda utbildnings-möjligheter för att göra eftergymnasiala utbildningar mer tillgängliga utanför de största orterna. Dessa centra erbjuder kurser och program via distansundervisning och andra allmänna tjänster för studenter. Kurser tillhandahålls av tre universitet och vissa privata anordnare. Universiteten tillhandahåller en introduktionskurs i juridik samt kompletta program för sjuksköterskor och barnskötare. Program för att utbilda tekniker i processori-enterad produktion inom industrisektorn tillhandahålls via Yrkeshögskolan.

Dessa centra har inrättats av lokala aktörer för att nå ut till en bredare allmänhet, inklusive personer som är ovilliga att flytta till de större orterna. Det antas att många som deltar i dessa initiativ inte skulle ha genomfört ett liknande program om det inte var tillgängligt lokalt.

Dessa centra har nära samarbete med lokala arbetsgivare för att säkerställa att lokala behov uppfylls och att de personer som går kurserna också hittar jobb efteråt. Resultaten är lovande då nästan alla som tar examen (96 procent) hittar ett jobb efter utbildningen.

Källa: http://www.vastervik.se/Campus-Vastervik/

30

Olika typer av utbildning finns i länen, så som: 1) subventionerad utbildning till arbetslösa; 2) subventionerad utbildning för arbetstagare som tillhandahålls av arbetsgivare och ibland medfinansieras av ESF, 3) grundläggande utbildning, inklusive program på grundskolenivå för att läsa in en utbildning, som tillhanda-hålls av Folkhögskolor; 4) modulutbildning, som tillhandahålls av Linnéuniversi-tetet och andra, som distanskurser och som kvällskurser (t ex kväll, halvfart på campus). Det finns inga gymnasiala yrkesskolor som drivs av företag i regionen. Yrkeshögskolan är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretis-ka och praktiska studier i nära samarbete med arbetsgivare och industrin. Den driver för närvarande fyra program i regionen.

Tidigare OECD-rapporter om Sverige har visat den innovativa karaktären hos Yr-keshögskolan, som är en eftergymnasial yrkesutbildning med vissa likheter med det som i Storbritannien kallas ”polytechnics”. Utbildningsprogrammen bedrivs i korta cykler och på projektbasis. Finansieringsbeslut fattas nationellt, baserat på en bedömning av arbetsmarknadens behov, medan utbildningarna levereras av många typer av utbildningsanordnare, även tillsammans med andra offentliga system (OECD, 2014).

Box 2.3 Linnaeus Technical Centre i Kalmar

Linnaeus Technical Centre är ett projekt som innehåller flera områden för samverkan mellan den lokala verkstadsindustrin och Linnéuniversitetet. Den ökade synligheten för ingenjörsföretag i Kalmar län och Kronobergs län förväntas leda till ett större intresse bland studenterna och en ökad rekrytering till företagen. Samtidigt kommer projektet att ge ytterligare finansiering till forskningen vid universitetet.

Linnéuniversitetet (Campus Kalmar och Campus Växjö) är navet i projektet med lokala “noder” på fyra platser i de två länen. De lokala noderna arbetar med forskning och utveck-ling, kompetensutveckling och med att bygga relationer med studenter. Projektet samfinan-sieras av de två regionerna, universitetet och Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Källa: http://lnu.se/forskargrupper/linnaeus-technical-centre

Graden av arbetsgivarnas medverkan i att styra kompetensutveckling mot efterfrågan samt i vilken utsträckning utbildningen motsvarar företagens behov

Trots det breda utbudet av utbildning rapporterar arbetsgivare problem med att utbildningsinsatserna inte är anpassade till deras behov. Det finns särskilda pro-gram och initiativ på plats för att öka kompetensutvecklingen på arbetsplatser-na. Exempel finns i den allmänna strävan att skapa fler praktikplatser. Termen praktik används allmänt om alla typer av på jobbet-utbildning. Praktiken kan vara betald, obetald eller ges med förmåner såsom subventionerade studielån, om det är en del av ett program inom högre utbildning. Det kan finnas ytterligare stöd till arbetsgivarna, till exempel i lärlingssystemet, där arbetsgivare förväntas erbjuda arbetsplatsförlagt lärande. Insatser utan subventioner utgör en form av kostnadsdelning med företagen, som i Yrkeshögskolan.

31

Det finns ett särskilt program inom Arbetsförmedlingen för att tillhandahålla sådana platser för arbetslösa ungdomar. Det finns också arbetsgivarorganisationer och andra som hjälper till att rekrytera intresserade företag samt intresserade ungdomar. Det finns särskilda program och initiativ på plats för att öka antalet praktikplatser hos företagen. Detta görs genom branschspecifika samarbetsar-rangemang, även kända som “noder”. Verksamhetsförlagd utbildning genomförs av företagen själva när de betalar offentliga leverantörer av kompetensutveckling för att ge kurser inom företagen.

Skräddarsydd utbildning finns tillgänglig i ett antal sektorer genom industripro-grammen vid gymnasiala yrkesskolor. De genomförs också av offentliga leveran-törer till företag som köper in kurser och program. Lärlingsplatser har diskuterats under lång tid och har införts som ett alternativ till yrkesgymnasiet. Lärlingsplats erbjuds inom några sektorer, främst byggsektorn, och anammas av färre än 20 procent av ungdomarna i åldern 15-24 år (OECD, 2015).

Yrkesvägledning inriktad på lokala företag erbjuds av både anordnarna av vuxenutbildning och av universiteten. Detta sker till exempel genom samver-kanskoordinatorer inom Arbetsförmedlingen. Samtidigt verkar kompetensen hos gymnasieeleverna inte tillgodose behoven hos arbetsgivarna, men det finns ak-tiviteter för att koppla ihop studenter med lokala industrier, till exempel genom arbetsmarknadsmässor.

Graden av stöd till arbetsgivare samt små och medelstora företag för att maximera användningen av kompetens, förbättra organisering av arbetet, användningen av arbetskraften, arbetskraftsplanering och kompetensutveckling

Större företag kan hjälpa lokala små och medelstora företag att utveckla kompeten-ser, till exempel genom Arbetsgivarringen i Kalmar. Ibland är det mindre företaget ett bemanningsföretag som tillhandahåller personal på kontrakt och som investe-rar i kompetensutveckling och tar risker i sin roll som underleverantör. Ett område för samarbete mellan mindre och större företag är exportfrämjande åtgärder, vilket är relativt vanligt inom IT-sektorn. Ett specialarrangemang är Information Engine-ering Center (IEC), knutet till Linnéuniversitetet. På senare tid har även en strategi införts för livsmedelsektorn, för att främja en värdekedja “från jord till bord”.

32

Box 2.4 En lokal ekonomisk utvecklingsstrategi för livsmedelssektorn

I september 2015 godkände Regionförbundet i Kalmar län tillsammans med Länsstyrelsen och lantbrukarorganisationen LRF en strategi för att vidareutveckla livsmedelssektorn. Mer än 900 personer var inblandade i utvecklingen av strategin och en styrgrupp har bidragit till identifiering av de långsiktiga målen och verksamhetsplaneringen för de närmaste 5-10 åren. Ett av målen med strategin är att lägga grunden för investeringar i särskilda projekt i Europeiska regionala utvecklingsfonden och andra fonder.

Strategin bygger på ett antal studier om begreppet gröna näringar, det vill säga branscher som baseras på jord, skog, trädgård eller landsbygd, inklusive fiske. Strategin bygger på en analys av styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Den kommer att genomföras genom sju kärnaktiviteter, inklusive ett bättre utnyttjande av de befintliga stödsystemen för före-tag, riktat stöd till forskning och utveckling och en arbetsgrupp för kompetensutveckling. Arbetsgruppen kommer att undersöka möjligheten att inrätta ett livsmedelcollege, vilket i Sverige betyder en organiserad samverkan mellan företag i branschen och leverantörer av yrkesutbildning (främst inom gymnasieutbildning, men också högre nivåer). En aktivitet är att tillhandahålla extern kvalitetskontroll av utbildningsprogrammen för att säkerställa att de uppfyller branschstandarder.

Källa: http://www.rfkl.se/sv/Verksamheter/Naringsliv-Tillvaxt/Livsmedelsstrategi/

Den offentliga sektorn arbetar med andra arbetsgivare för att förbättra kompe-tensutnyttjande och arbetsorganisation. Organisationer, nätverk och aktiviteter finns, som omfattar stora arbetsgivare och branschorganisationer. Dessa organi-sationer hjälper företag att växa, till exempel genom lån och bidrag och stöd för att förbättra kompetensutnyttjande och arbetsorganisation. Särskilt stöd ges till små och medelstora företag för att stimulera kompetensutveckling genom att anpassa utbildningar till behoven hos mindre företag. Det finns en rad olika strategier för att förbättra arbetsorganisation och arbetsproduktivitet, särskilt inom turism och livsmedelssektorn. Konsulter som mellanhänder finns för att hjälpa till att engage-ra små och medelstora företag i kompetens- och kunskapsutveckling i regionen. Ytterligare tjänster tillhandahålls av Information Engineering Center (IEC), koor-dinatorer för branscher, liksom “noder” och Landsbygdsakademin, som finan-sieras av det europeiska programmet för landsbygdsutveckling. Valbara kurser i entreprenörskap ges vid Linnéuniversitetet, Campus Västervik och i vissa pro-gram från Arbetsförmedlingen. I gymnasieskolan ges elever möjlighet att starta ett företag genom Ung Företagsamhet (UF).

Box 2.5 Information Engineering Center

Information Engineering Center (IEC) är ett utåtriktat projekt på Linnéuniversitetet. Det är skapat som en medlemsorganisation bestående av forskare, små och medelstora företag samt organisationer inom den offentliga sektorn. Syftet med IEC är att förbättra kunskap och forskning om informations- och kommunikationsteknik (IKT) i företagen, och sam-tidigt ge forskarna en bättre förståelse för företagens behov. Det är en arena för nätverk genom att anordna formella och informella möten. Det ger företagen möjlighet att bestäl-la forskningsprojekt med anknytning till verkliga problem som lokala företag står inför. Det finns nu 15 specialiserade grupper av användare i IEC inom områdena programme-ring, datamining och visualisering.

Källa: http://lnu.se/forskargrupper/information-engineering-center-iec

33

Stöd till nyföretagande och ekonomisk utveckling

Figur 2.4 Analysresultat gällande stöd till nyföretagande och ekonomisk utveckling

Graden av anpassning av program och tjänster till den lokala företagsdemo-grafin, särskilt behoven i små och medelstora företag

När man tittar på små och medelstora företag i Sverige kan man se att de utgör 99,8 procent av alla företag och 65,4 procent av den totala arbetskraften (OECD, 2015). Lokalt är små och medelstora företag en viktig källa till nya arbetstillfällen och ett framträdande inslag i den lokala ekonomin i Kalmar län. Därför är det viktigt att se till att insatser och åtgärder är lyhörda för deras behov. Kalmar län har ett brett spektrum av branscher som bygger på handel, försäljning och tillverk-ning inom områden som bilkomponenter, bioteknik, trä för bostäder och möbler samt miljöenergitekniker. Det finns också flera välkända industrikluster inom glas, möbler och aluminium.

Det finns väl utvecklade stödmekanismer för små och medelstora företag när det gäller affärsutveckling och arbetsorganisation. Dessutom är program och sysselsättningsinitiativ riktade till viktiga lokala sysselsättningssektorer genom Arbetsförmedlingen. Analyser har också utförts av regionala utvecklingsaktörer i samarbete med andra organisationer för att tillhandahålla ett brett spektrum av sysselsättningsåtgärder. Detta har varit en del av den regionala utvecklingspo-litiken i de flesta svenska län, genom övergripande planeringsdokument (RUS, RUFS) eller genom partnerskap för kompetensutveckling.

Dock är andelen arbetare i lågkvalificerad produktion med lågt förädlingsvärde en strukturell fråga som begränsar länets tillväxtpotential. Kalmar län är nära botten när man tittar på andelen arbetstagare i professionell och vetenskaplig verksamhet i svenska län (OECD, 2012). Under de senaste åren har det skett en viss expansion mot mer service och teknikinriktade sektorer.

34

Graden av tillgång till finansiering av små och medelstora företag

Tittar man på utlåning till små och medelstora företag är det svårt att erhålla specifika data på länsnivå. På nationell nivå har OECD funnit att det skedde en nedgång i svenska genomsnittliga lån till företag i allmänhet under 2010. Även om utlåning till företag ökade igen 2011, är denna nivå fortfarande under genomsnittet 2009 (OECD, 2015). Kvartalsvisa undersökningar av det svenska finansieringsföretaget ALMI visar att andelen bankchefer som rapporterade en ökning av lånevolymerna till företag nått en lägsta nivå under det sista kvartalet 2008, vid det mest kritiska ögonblicket under den finansiella krisen. Situationen förbättrades något efter krisen men har aldrig återhämtat sig helt, vilket satte tryck på de små och medelstora företagen. De senaste uppgifterna från under-sökningen visar att företagslån nu ökar successivt.

Under perioden 2007 till 2012 var 2008 en lägsta punkt där små och medelstora företags lån stod för endast 7 procent av all utlåning. Denna andel har dock sedan stigit till nästan 12 procent under 2012. Ökningen förklaras främst av en ökning av andelen kortfristiga lån (OECD, 2015).

I Kalmar län har entreprenörer tillgång till stöd och finansiering genom både nationella program och lokala initiativ. Men enligt uppgifter i samtalen med OECD anses denna finansiering inte tillräcklig för att möta efterfrågan. Det finns ett brett utbud av offentliga finansieringsprogram för nystartade företag i regionen. Men även dessa anses otillräckliga för att möta efterfrågan och företagare verkar ha svårt att komma åt dem. Finansieringen tillhandahålls av organisationer som Almi Företagspartner och Landsbygdsprogrammet. Regionförbundet i Kalmar län erbjuder checkar för konsultstöd.

Omfattningen av hjälp till små och medelstora företag att dra nytta av internationaliseringsmöjligheter

I Sverige tillhandahålls exportkreditgarantier genom Svensk Exportkredit (EKN), som erbjuder garantier för upp till 75 procent av de totala transaktionerna. Under 2012 uppgick volymen av garantier till 2,2 miljarder kronor, vilket visar på fortsatt nedgång sedan tidigare år, från 2,9 miljarder kronor 2010 till 2,6 miljarder kronor under 2011 (OECD, 2015).

I Kalmar län finns stöd och rådgivning för internationalisering av små och medelstora företag hos bland annat organisationer för företagsstöd. Exempel är Exportrådet och Handelskammaren. Det tas initiativ för att uppmuntra små och medelstora företag till internationalisering genom coaching av stora företag, men de små och medelstora har svårigheter att komma åt dem. En framgångsrik erfarenhet är coaching som till-handahålls av regionförbundets kontor i Shanghai, där små och medelstora företag får hjälp att få tillgång till den asiatiska marknaden.

35

Graden av utveckling av lokala entreprenörs- och innovationsekosystem samt omfattningen av kunskapsutbyte

Om man tittar på data och trender över nystartade företag kan man se att Kalmar län släpar efter andra län i Sverige. Figur 2.5 visar att Kalmar län har ett nyföreta-gande under genomsnittet bland befolkningen i arbetsför ålder. 2013 var Kalmar län det femte lägsta bland svenska län vad gäller nystartade företag.

Figur 2.5 Andel nystartade företag per 1 000 invånare I åldern 16-64, 2013

Källa: Tillväxtanalys

Ett växande antal unga människor ser företagande som en önskvärd karriärväg. I många OECD-länder läggs mycket fokus på hur man kan stimulera ungdomars företagande genom starkare nätverk och mentorskap. Ansträngningar görs också för att integrera kunskap och kompetens om företagande i utbildningssystemen. Om man tittar på ungdomars företagande kan man se att trenden är liknande i Kalmar län som den är för befolkningen i arbetsför ålder i stort (se figur 2.6). Vid analys av dessa data förbättras Kalmars position något, men är fortfarande sjätte från botten när det gäller att stimulera nystartade företag bland ungdomar.

Figur 2.6 Andel nystartade företag per 1 000 invånare yngre än 30 år, 2013

Källa: Tillväxtanalys

36

Det finns tydliga könsskillnader i graden av nyföretagande. Som framgår av ta-bell 2.1 är kvinnor mycket mindre benägna än män att starta företag. Det bör noteras att denna trend gäller för hela Sverige.

Tabell 2.1 Andel nyföretagande 2013 sorterat på län och kön

Kvinnor Män

Stockholms län 36.0 64.0

Uppsala län 33.9 66.1

Södermanlands län 33.2 66.8

Östergötlands län 31.2 68.8

Jönköpings län 31.4 68.6

Kronobergs län 32.0 68.0

Kalmar län 33.0 67.0

Gotlands län 34.5 65.5

Blekinge län 29.3 70.7

Skåne län 34.7 65.3

Hallands län 34.5 65.5

Västra Götalands län 33.5 66.5

Värmlands län 33.5 66.5

Örebro län 29.3 70.7

Västmanlands län 31.8 68.2

Dalarnas län 34.3 65.7

Gävleborgs län 31.9 68.1

Västernorrlands län 32.4 67.6

Jämtlands län 32.9 67.1

Västerbottens län 31.3 68.7

Norrbottens län 32.1 67.9

Total 34.0 66.0

Om man tittar på specifika strategier och insatser, finns det samverkande innovations-ekosystem i de större orterna i länet, ofta i form av trippelhelix-samarbete. De större kommunerna (Kalmar, Oskarshamn och Västervik) spelar en roll i ekosystemen för företagande och innovation genom att delta i strategiska partnerskap och samarbete inom en trippel-helixmodell med universitet, företag och den offentliga sektorn.

Kunskapsspridning och samarbete inom innovation och företagande mellan forsk-ningsinstitut och företag uppmuntras främst genom workshops. Linnéuniversitetet spelar en aktiv roll genom sitt IEC och andra aktiviteter. EU:s landsbygdsprogram är involverat i kunskapsspridning och kunskapsdelning. Det finns också en ambi-tion att stödja kunskapsutbyte genom Äspölaboratoriet, som bedriver geologiska studier utanför Oskarshamn.

37

Box 2.6 Nova Oskarshamn

Nova är en organisation för ekonomisk utveckling skapad av Oskarshamns kommun. Den tillhandahåller ett ekosystem av innovation baserat på en trippel helix-modell. Syftet är att upprätthålla samarbete inom forskning och utveckling, utbildning och andra tjänster.

Nova har ett nära samarbete med två stora organisationer inom området, Scania och SKB. Den första är en producent av lastbilar i världsklass, varav vissa delar är tillverkade i Oskarshamn. Den andra är ett nationellt bolag med en filial i Oskars-hamn som hanterar radioaktivt avfall från kärnkraftverk. SKB finansierar forskning inom geologi och driver flera laboratorier. Cirka 100 forskare från åtta universitet är aktiva i laboratoriet utanför Oskarshamn.

Nova ger utbildning som en del av Yrkeshögskolan eller genom avtal med universitet. Det ger möjligheter till nätverkande mellan företag och FoU-anläggningar. Nova tillhandahåller en inkubator och andra tjänster för att hjälpa företag att utvecklas.

Källa: http://www.novaoskarshamn.se/

Säkerställande av att tillväxten är inkluderande

Figur 2.7 Analysresultat för att säkerställa att tillväxten är inkluderande

Omfattningen av åtgärder för att stödja integration av missgynnade grupper samt flexibiliteten i att anpassa insatser till olika målgrupper

Många riktade program och projekt för utsatta grupper, såsom ungdomar som varken har arbete eller utbildning (”Not in employment or in education and training”, NEET), finns i Kalmar län. Ett brett spektrum av initiativ riktar sig till riskgrupper och utvärderingen av dessa visar att de har bidragit till att minska utanförskapet för dessa grupper. Det finns många program från alla nivåer av den offentliga sektorn som stöder individer.

En av de viktigaste prioriteringarna för Arbetsförmedlingen är att hjälpa lång-tidsarbetslösa samt personer med funktionshinder. Arbetsförmedlingen arbetar också med lokala partners för att skapa jobb eller placeringar för människor som inte är redo att gå in i formell anställning (exempelvis funktionshindrade eller personer i utanförskap). Omfattande ansträngningar görs genom subventionera-de arbetstillfällen eller avtal med arbetsgivare, för att skapa jobb och arbetstillfäl-len för människor som inte är redo för en formell anställning.

38

Det finns ett brett utbud av subventioner som kan ges till arbetsgivare som är vil-liga att anställa personer som annars inte skulle hitta jobb, till exempel på grund av psykiska funktionshinder. Detta främjas också genom socialt företagande. Ett annat exempel är det offentliga företaget Samhall som tillhandahåller skyddat arbete och ändå har lyckats etablera sig som ett varumärke.

Under de senaste åren har ett antal initiativ riktats mot invandrare som ses som en möjlig resurs för att minska kompetensbrist och öka tillväxten. Särskilda utbildningsprogram har utformats för lokala riskgrupper som stöds genom att tillhandahålla barnomsorg och extra språkundervisning genom kommunernas försorg. Ett exempel är ett projekt för att stödja mångfald inom vården (Mio, Mångfald i omsorgen).

Speciella modulära kurser inom en rad olika sektorer är tillgängliga för att hjälpa invandrare att förbättra och anpassa färdigheter som erhållits utomlands. Det-ta sker främst genom utbildningar som erbjuds av Arbetsförmedlingen. I länet finns språkutbildning tillgänglig på alla nivåer som möter den lokala efterfrågan. Ytterligare språkutbildning är tillgänglig för specifika yrken; till exempel erbjuds programmet Svenska för invandrare (SFI) lokalt till särskilda grupper, såsom läkare, där kravet på språket kan vara det enda hindret för ett jobb. Detta uppnås även genom arbetspraktik.

Box 2.7 Utveckling av en lokal strategi för integration av invandrare

Lokala aktiviteter för att integrera invandrare i det svenska samhället samordnas av Läns-styrelsen, som är en regional myndighet under regeringen. Strategin har undertecknats av 26 parter, inklusive regionala och lokala myndigheter, nationella myndigheter och privata företag. Den är baserad på en tidigare strategi från 2006 och är kopplad till den allmänna strategin för regional utveckling (RUS), som samordnas av Regionförbundet i Kalmar län.

Strategin bygger på antagandet att invandrare är en viktig källa till kvalificerad arbetskraft i länet. Strategin anger att samarbete behövs för att säkerställa att invandrare behandlas som andra svenskar, för att ytterligare öka regionens attraktivitet för invandrare. För att uppnå detta mål bör större vikt läggas på mångfald i den bredare strategin för regional utveckling.

Strategin har identifierat fem prioriterade områden. Ett avser sysselsättning och kompetens-utveckling, medan andra hänvisar till språkutbildning, hälsa, bostäder och social samman-hållning. Genomförandet av strategin kommer att organiseras genom ett antal arbetsgrupper med årliga uppföljningar. I strategin ingår också en lista över aktiviteter som ska utföras av varje partnerorganisation, inklusive Arbetsförmedlingen och kommunerna, som arrangerar ett antal program för invandrare.

Källa: http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/sv/manniska-och-samhalle/integration/integrationsstrategi-for-kalmar-lan/Pages/default.aspx

39

Omfattningen av evidensbaserade verktyg som används för att mäta utanförskap på arbetsmarknaden och för att stödja metoder som vänder sig till många intressenter för att ta itu med utanförskap

Insatser har genomförts i form av tvärsektoriella program, initiativ och anpassning av generella insatser för att stödja NEETs (“not in education, employment or training”) som inte är registrerade som arbetslösa. Det finns en tradition av program för denna målgrupp. En av de nyare projekten är Plug in, där Regionförbundet i Kalmar län var en av grundarna.

Vissa ad hoc-initiativ finns för att stödja avhoppare från skolan, identifiera färdig-heter och stödja ungdomar att fullfölja utbildning eller övergå till arbetsmarknaden. Ett exempel är Arbetsförmedlingens stöd till icke-traditionell utbildning genom folkhögskolorna.

Box 2.8 Plug in 2.0

Kalmar län var en av grundarna i projektet Plug in, som syftar till att minska andelen elever som inte fullgör gymnasiet inom fyra år, från 24 till 12 procent. Projektet arbetar på flera nivåer. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som företräder statliga, pro-fessionella och arbetsgivarrelaterade intressen för Sveriges kommuner och landsting, har huvudsamordningsroll på nationell nivå. SKL:s fem deltagande regioner översätter de nationella målen till regional nivå, främjar regional samverkan och stödjer arbetet i skolor och kommuner. Slutligen är lokala aktörer, kommuner och skolor ansvariga för genomförandet av de mer än 100 initiativ och projekt som Plug in omfattar. Europeiska socialfonden ger stöd för projektet, som genomförs i kommunerna.

På grund av projektets decentraliserade karaktär, finns det ingen enskild Plug in-modell. Snarare har regioner, kommuner och skolor vidtagit olika metoder. Vissa projekt fokuserar på att förbättra processer och system, till exempel förbättra informationsöverföringen om riskelever när de börjar gymnasiet samt att förbättra IT-system för att spåra elever i skolor. Andra projekt fokuserar mer på stöd till elever, såsom förbättrade möjligheter att nå elever som har hoppat av eller riskerar att hoppa av skolan, individuell coaching och mentorskap samt studiestöd.

Kalmar län är nu en del av Plug In 2,0, som fortsätter att utveckla individuella lösningar. Nyckelbegrepp är flexibilitet, samarbete, relation och uppföljning. Programvara har utvecklats för att ge vägledning till personalen om framgångsfaktorer och goda exempel i hanteringen av avhoppare. Ambitionen är att nå 3.000 unga vuxna i sex län.

Källa: http://www.rfkl.se/sv/Verksamheter/larande-kompetens/Projekt/Plug-In/Plug-In---dokumentation/

40

DEL 3

Mot en handlingsplan för Kalmar län: rekommendationer och goda exempelAtt stimulera jobbskapande på lokal nivå kräver integrerade åtgärder inom arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik och regional utvecklingspolitik. Samordnade lokala insatser kan hjälpa arbetstagare att hitta lämpliga jobb och samtidigt bidra till efterfrågan genom att stimulera produktiviteten. Detta kräver flexibla politiska handlingsramar, information och integrera-de partnerskap som ger hävstångseffekt till de lokala insatserna. I detta avsnitt beskrivs de viktigaste rekommendationerna som framkommit efter genomgången av insatserna för lokalt jobbskapande i Kalmar län.

41

Samordna insatserna inom arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik och regional utvecklingspolitik

Rekommendation: Utveckla de regionala partnerskapen till system för lärande, som effektivt främjar evidensbaserade metoder för jobbskapande, anställning och delaktighet

Stöd till privatpersoner och företag måste levereras på ett mer samordnat sätt. I synnerhet stöd till arbetsgivare tillhandahålls av många organisationer på olika nivåer i Kalmar län. Resurser kan användas mer effektivt om det finns en gemensam för-ståelse för hur stöden förhåller sig till varandra, i syfte att undvika överlappning och dubbelarbete. För närvarande finns det starka informella nätverk, men det finns ingen formulerad och gemensam vision för länet. Många aktörer i Kalmar som deltog i OECD-workshopen poängterade de potentiella fördelarna med att stärka existerande samarbete (till exempel det nyligen startade arbetet med en kompe-tensplattform), vilket skulle kunna bidra till utvecklingen av strategiska insatser i linje med de olika prioriteringarna för varje kommun i länet.

Partnerskapen måste utveckla en långsiktig vision för att kunna arbeta effektivt och ha en varaktig effekt. För områdesbaserade partnerskap måste denna strategi inkludera en vision för regionen med fokus på de resultat som ska uppnås, en handlingsplan för att identifiera prioriteringar på kort sikt och samordnade insatser inklusive aktiviteter och åtgärder som kommer att bidra till att uppnå långsiktigt utfall. Det är också nödvändigt att utveckla ett gemensamt åtagande för att genom-föra program och arrangemang för utvärdering och lägesrapporter.

Information och fakta spelar en avgörande roll för att få lokala aktörer att sam-verka. Ofta kan detta vara “kittet” som gör att lokala intressenter får upp ögonen för gemensamma utmaningar. För att bygga en strategi som är relevant för lokala förhållanden är det viktigt att ha en stark evidensbas. Auktoritativa och uppda-terade kunskapsprofiler från lokala arbetsmarknader är viktiga för att förankra utförarnas strategier och att utkräva ansvar. Sådana profiler kan även hjälpa lokala aktörer utveckla en gemensam agenda för åtgärder.

I Kalmar län finns det en möjlighet att utveckla mer formella partnerskap, som kan fungera som lärande system och uppmuntra lokala aktörer att lära sig och tänka tillsammans kring vad som fungerar bäst lokalt. Detta skulle stärka förmågan att analysera lokala data och skapa evidensbaserade metoder för sysselsättning och kompetens. Det gjordes tidigare nationella försök att utveckla lärandesystem på regional nivå. Sådana lärandesystem skulle kunna spela en viktig roll när det gäller att bygga upp mer effektiva stöd till medborgarna, liksom när det gäller att identi-fiera de mest effektiva verktygen och metoderna för att främja lokal sysselsättning och ekonomisk utveckling. Dock skulle dessa system fungera bra endast om de regionala aktörerna kan påverka politikens utformning.

42

Box 3.1 OECD’s exempel: Hur bygger man framgångsrika partnerskap?

Ett lokalt baserat partnerskap är oftast utformat för att föra samman alla berörda aktörer inom en region för att lösa ett specifikt problem inom en gemenskap och/eller förbättra dess övergripande ekonomiska välbefinnande. Men, att samla alla relevanta aktörer är ingen lätt uppgift. Speciellt eftersom det inte bara handlar om offentliga organisationer (vanligtvis på olika nivåer), utan även om att samla arbetsmarknadens parter, det vill säga arbetsgivare, intresseorganisationer, utbildningsanordnare och företrädare för det civila samhället runt ett bord. Oavsett anledning att inrätta ett partnerskap finns det vissa faktorer att tänka på:

• Organisatorisk struktur: För att vara effektivt bör ett partnerskap ha en tydlig och självstän-dig struktur för att markera sin identitet. Strukturen ska ha stabilitet och beständighet, men samtidigt flexibilitet, och det är bra om det finns en viss självständighet från politiskt inflytande. Det är också viktigt att se över kommunikationsvägar för att alla parter ska hål-las informerade och delaktiga. Jämlikhet ska vara en vägledande princip för att bygga ett partnerskap, liksom (för många partnerskap) en ”botten upp-struktur”. Det behövs också tillräckliga personella och finansiella resurser.

• Förberedelse: Förberedande arbete är avgörande för att utveckla ett stabilt och effektivt partnerskap. Noggrann efterforskning om det sammanhang i vilket partnerskapet kommer att fungera måste vara en del av denna fas. Styrkor och svagheter i området bör utvärderas och effektiva åtgärder utformas. En av de viktigaste aspekterna av denna fas är att identi-fiera rätt partners och fastställa tydliga roller för var och en.

• Arbetsplan: Partnerskap måste utveckla en långsiktig strategi för att kunna arbeta effektivt och ha en varaktig effekt. För geografiskt baserade partnerskap bör denna strategi omfatta en vision för regionen, med fokus på resultatet som skall uppnås, en handlingsplan för att fastställa prioriteringar på kort sikt, och ett samordnat arbetsprogram inklusive aktiviteter och åtgärder som kommer att bidra till att uppnå långsiktiga resultat. Arbetsprogrammet skall ange intressen och målsättningar för alla parter samt innefatta aktiviteter och åtgärder som kommer att bidra till en förbättring av det geografiska området.

• Genomförande: I denna fas är partners i regelbunden kontakt för att samordna genomförande, utöka och komplettera arbetsprogrammet med nya åtgärder, och i vissa fall testa nya metoder. PR-aktiviteter bör informera allmänheten om målen, aktiviteter och åtgärder för partnerskapet.

• Övervakning: För att bedöma ett partnerskaps prestationer, bestämma vilka förbättringar som behöver göras och anpassa den fortsatta planeringen, bör ett omfattande utvärderings-system användas. Ett partnerskap bör utvärderas regelbundet och publicera rapporter för att visa mervärdet av sitt arbete.

Källa: OECD (2014), Job Creation and Local Economic Development, OECD Publishing. DOI: 10.1787/9789264215009-en

Skapa produktiva ekonomier • Rekommendation: Betona tydligare hur viktigt det är med jobb med hög kvalitet och

bättre utnyttjande av kompetens för att stimulera den totala produktiviteten inom den lokala arbetsmarknaden.

En viktig del av jobbkvalitet är att förbättra utnyttjandet av kompetensen hos dem som redan är i arbete. Detta kräver inte bara analys av hur kompetens tillhandahålls av utbildningssystemet, utan också av i vilken utsträckning arbetsgivare utvecklar och tar till vara kompetens. OECD-undersökningar har visat att den offentliga sektorn kan bidra till att förbättra hur kompetens tas tillvara genom att använda ett antal olika styrmedel, såsom incitament för arbetsgivare att investera i ny teknik och främjande av mer effektiva former av arbetsorganisation (Froy och Giguère, 2010).

43

I Kalmar län kommer investeringarna i kompetensförsörjning i sig inte vara till-räckliga för att säkerställa jobbskapande och produktivitet i alla lokala ekonomier. I vilken grad lokala arbetsgivare efterfrågar och utnyttjar kompetens måste också beaktas. Där arbetsgivares efterfrågan på kompetens är låg och människors kom-petens inte utnyttjas till fullo finns risk att detta undergräver produktiviteten. Det kan också försämra kvaliteten på lokala arbetstillfällen i form av lägre löner, sämre anställningstrygghet och sämre möjlighet till karriärutveckling.

Box 3.2 OECDs exempel: Mekanismer som kan öka kompetensutnyttjandet

Vägledning, stöd och utbildning

• Stöd tekniköverföring: underlätta arbetsgivarnas investeringar i ny teknik, inrätta partnerskap för utbyte av innovationer och ny teknik.

• Tillhandahåll tekniskt stöd för att förbättra arbetsförhållanden och arbetsorganisation: detta kan innebära att återbemanna frontpositioner inom vissa sektorer och ett minskat beroende av tillfälligt anställda, medan det i andra kan innebära att tillämpa organisations-filosofi som ”lean”. Att ge personalen tillräckligt med tid för att föra vidare kunskaper och lärande är också viktigt.

• Uppmuntra deltagande i utbildning för både chefer och arbetstagare: bättre utbildade chefer kommer sannolikt att skapa mer produktiva arbetsmiljöer för personalen. Samtidigt måste företagen uppmuntras att göra utbildning och andra kompetensutvecklingsmöjligheter tillgängliga för sina anställda.

Finansiering och upphandling

• Säkerställ tillgången på uthålligt kapital: för att investera fullt ut i sin personal och uppgradera sina produktionsprocesser behöver företagen långsiktig investeringssäkerhet. Tillgången till lokalt uthålligt kapital (dvs medel som investeras för medellång eller lång sikt, i allmänhet 5 till 10 år) kommer att vara viktig för detta.

• Utveckla en kvalitetsdriven leveranskedja: Offentlig upphandling kan också användas för att hjälpa lokala företag att tänka långsiktigt och därför investera i ökad produktivitet. Detta kan till exempel inkludera längre avtalsperioder. Dessutom kan statliga kontrakt kräva en viss nivå på arbetsvillkoren och en viss nivå av utbildningsinsatser.

• Stöd socialt företagande: Med tanke på att sociala företag i viss mån kan undvika lite av det kortsiktiga tryck som finns i samband med att tillfredsställa privata aktieägare, kan dessa i vissa fall ha ett längre perspektiv gällande att utveckla och utbilda sin personal.

Påverka annan politik

• Ta bort lokala hinder för fokus på kvalitet inom den offentliga sektorn: Detta kan inkludera för-ändrade incitamentsstrukturer för Arbetsförmedlingens lokalkontor så att de kan koncentrera sig på kvaliteten och inte bara mängden matchningar av arbetssökande.

• Säkerställ att kompetensutveckling ingår i ekonomisk utvecklingspolitik: Lokala partnerskap behövs mellan företag och beslutsfattare inom områdena ekonomisk utveckling, utbildning och sysselsättning, i syfte att säkerställa att kompetensutveckling ses i ett bredare samman-hang av ekonomisk utveckling.

Arbeta i partnerskap

• Arbeta med mellanhänder: mäklare och förmedlande organ kan vara särskilt användbara när man arbetar med arbetsgivares produktivitetsfrågor, särskilt eftersom detta inte är en traditionell uppgift för politiken.

• Arbeta med fackföreningar: Fackföreningar är naturliga partners för att förbättra kvaliteten i arbetet på lokal nivå. De är inte bara involverade i samordningen av utbildning för sina medlemmar, de har också ett intresse av att se till att arbetsorganisationen och anställnings-förhållanden förbättras för den utbildade personalen. De är en bra mellanhand mellan den offentliga sektorn och näringslivet.

Källa: Froy, F. and S. Giguère (2010), “Putting in Place Jobs that Last: A Guide to Rebuilding Quality Employment at Local Level”, OECD Local Economic and Employment Development (LEED) Working Papers, No. 2010/13, OECD Publishing, Paris. DOI: http://dx.doi.org/10.1787/5km7jf7qtk9p-en

44

• Rekommendation: Öka arbetsgivarnas deltagande (särskilt små och medelstora företag) inom systemen för utbildning och kompetensutveckling och undersök hur man kan utveckla tydligare ”karriärvägar” i regionen.

• Tillgängliga data visar att svenska arbetsgivare spenderar relativt stora summor på kompetensutveckling och utbildning för sina anställda. Det är dock vanligt att arbets-givarorganisationerna uttrycker missnöje med bristen på kompetens inom många traditionella sektorer. Detta formuleras i mer generella termer som en fråga om rele-vansen av eftergymnasial utbildning. Arbetsgivarna har en viktig roll att spela för att se till att tillgången på kompetens möter efterfrågan. Därför är det viktigt att systemen för sysselsättning och utbildning utvecklar tydliga, sammanhängande och effektiva strategier för att få input från arbetsgivare om relevansen hos den kompetens som produceras av systemet.

• Medan arbetsgivare är inblandade i utvecklingen av Yrkeshögskolan, finns det ett behov av att säkerställa att de är fullt engagerade i andra utbildningsvägar. Kalmar län skulle kunna jämföra med andra OECD-länder, såsom Kanada och USA, där arbets-givare är aktivt involverade i en för utbildningssystemet rådgivande roll. I USA kan ”community colleges” (lokala eftergymnasiala utbildningsanordnare) snabbt utveckla kurser eftersom de använder branschföreträdare som utbildare. Eftersom dessa lä-rare kommer från industrin, hjälper det också till att säkerställa en god relation med arbetsgivarna. I vissa fall har ”community colleges” skiljt av en särskild del av sin verksamhet från den mer akademiskt inriktade delen, för att vara mer lyhörd för de lokala behoven.

• Ett nytt sätt att skapa “karriärvägar” har utvecklats i USA under de senaste åren och Kalmar län skulle kunna ta efter dessa modeller för att ta itu med några av sina arbetsmarknadshinder. I den här modellen kopplas skräddarsydda kurser ihop för att skapa ”karriärvägar” för personer med mindre kvalificerade arbeten, ofta sam-finansierade av den privata och offentliga sektorn. Huvudkomponenterna i karriär-stegsmetoden innefattar att definiera lämplig utbildning tillsammans med branschor-ganisationer och anordnare av yrkesutbildning, att anpassa utbildningen till behoven hos arbetande vuxna, att koppla utbildning till karriärsteg, från instegsnivå till högre nivå och att sprida information genom vuxenorienterad yrkesvägledning (se ruta 3.3).

45

Box 3.3 OECDs exempel: Karriärklusterinitiativ i Maryland, USA

I USA har de lokala och regionala myndigheterna i allt större utsträckning antagit sektors-strategimetoder för ekonomisk utveckling och ett liknande tillvägagångssätt framträder i arbetsmarknadspolitiken. Eftersom samarbete blir allt vanligare på regional och lokal nivå mellan organisationer för ekonomisk utveckling och för utveckling av arbetskraften, så blir arbetet med kompetensutveckling – bland annat ”skills pipelines” – för betydelsefulla branscher allt viktigare för dem som jobbar med att stimulera ekonomisk utveckling.

Offentliga utbildningsanordnare och aktörer inom arbetsmarknadspolitiken organiserar sitt arbete med hjälp av ”karriärvägar” och ”klustermodeller”. Upprättande av karri-ärvägsmodeller hjälper till att knyta gymnasieskolor och högskolor till den lokala eko-nomin och att få fram arbetskraft med rätt kompetens för arbetstillfällen i regionen. Maryland började arbeta på en sektorsstrategimodell 1995 under ”School to Work Op-portunities Act”. Ungefär 350 företagsledare i tio olika sektorer fördes samman för att informera beslutsfattare inom utbildningsområdet om deras situation: hur de tjänade pengar och vad de behövde för att lyckas. Det ursprungliga projektet finansierades med 25 miljoner dollar från ”School-to-Work funds”, och tillvägagångssättet var nerifrånstyrt: kartläggning av vilka kunskaper och färdigheter som krävdes samt utveckling av utbild-ningar kring kompetenskluster. Inom varje län fokuserade ett ”Cluster Advisory Board” (CAB) på olika industrikluster. I Montgomery, Maryland, som har det tredje största biotek-nikklustret i USA, finns till exempel en CAB som fokuserar på bioteknik, hälsovetenskap och medicinkluster. Administratörer, rådgivare och lärare använder karriärklustersystem för att utveckla program som sträcker sig från gymnasiet till två- och fyraåriga högskolor/universitet, forskarskolor, lärlingsprogram och utbildning på arbetsplatsen. Även om klus-termodellen ursprungligen utvecklades för gymnasieskolor och ungdomar, börjar det nu anammas av arbetsmarknadsorganisationer och andra program för vuxna över hela USA.

Källa: OECD (2014e), Employment and Skills Strategies in the United States, OECD Reviews on Local Job Creation, OECD Publishing. DOI: 10.1787/9789264209398-en

46

Stöd entreprenörskap och ekonomisk utveckling• Rekommendation: Förbättra jobbkvaliteten i utvalda sektorer, såsom besöksnäring-

en, genom att skifta från medel- och lågteknologisk industri till mer kunskapsintensiv produktion.

• Kalmar län klassas som en ekonomi i lågkompetensjämvikt, vilket innebär att det finns en stor förekomst av lågkvalitetsjobb i regionen i förhållande till andra regioner i Sverige. Medan den offentliga sektorn eftersöker mer kvalificerad personal, söker arbetsgivare i den privata sektorn i länet främst personer med låg kompetensnivå. Detta kommer att ha en inverkan på arbetsmarknaden och produktiviteten i regionen. För att förbli konkurrenskraftig måste den industriella basen i Kalmar län övergå från medelhög och låg teknik till mer kunskapsintensiv produktion. Detta kommer endast att ske om befintliga företag uppgraderar sin produktion eller om nya företag introdu-cerar mer avancerad produktion.

• En annan fråga gäller den relativt låga tillgången till finansiering av små och medel-stora företag. Det är av stor vikt att kapital finns tillgängligt för små och medelstora företag att investera och växa. Det är önskvärt att sådant kapital är kombinerat med kompetens inom management och andra kompetenser som behövs i växande före-tag. Riktade insatser för olika sektorer kan utökas. Stödet till jordbruket skulle kunna utvidgas till stöd för turistnäringen. Det behövs lokala tjänster samt fokuserade inves-teringar i stora attraktioner. Regionen är framgångsrik i att utveckla stora attraktioner (Öland, Glasriket, Astrid Lindgrens värld). Dessa kan vidareutvecklas och fungera som internationaliserade nav.

47

Box 3.4 OECD-exempel: Skapande av en ny typ av turism i Blackpool, Storbritannien

Turism var centralt för den lokala ekonomin i Blackpool, Storbritannien. Här förstod man att den lokala ekonomin skulle gynnas av ett utvecklat utbud av turism. Staden har länge varit en badort som tar emot en stor volym besökare, men med låg betalningsförmåga. Blackpool arbetar hårt för att förbättra sitt erbjudande och locka besökare med högre betalningsförmåga genom att erbjuda en ”produkt” med högre kvalitet. Staden har utökat sina attraktioner med kända varumärken (t ex Madame Tussauds, Nickelodeon, Merlin) och investerar samtidigt kraftigt i infrastruktur (spårvagnar, cyklar, nytt konserthus, upp-rustad strandpromenad). Det konstaterades att enbart kapital och infrastrukturinveste-ringar kommer att vara otillräckliga för att förverkliga stadens vision, och att vid sidan av dem finns det ett behov av investeringar i kompetens, särskilt när det gäller kundservice. Detta innebär investeringar i särskilda färdigheter (till exempel genom lokala kurser inrik-tade på turistnäringen) men också mer informellt lärande och kunskapsdelning.

Särskild tonvikt har lagts på att utveckla informella färdigheter för att förbättra attityden hos servicepersonal, så att de ger en bättre bild av staden och samtidigt blir mer lojala, både mot Blackpool, sina arbetsgivare och sina egna utsikter för att göra karriär. Ett bra exempel på ett sådant initiativ är ”Welcome to Blackpool”, som initialt finansierades av ”the Local Enterprise Growth Initiative (LEGI), infört av den tidigare brittiska regeringen.

Detta projekt utbildar lokalbefolkningen (särskilt de som arbetar med gästmottagning, fritid, turism, transport och detaljhandel) i att uppskatta Blackpools historia, den aktuella utvecklingen och framtida planer. Genom kurser lär sig deltagarna mer om Blackpools attraktioner och tjänster. Den kunskap som förvärvats kan sedan användas för att förbätt-ra besökares och lokala invånares intryck av Blackpool. Arbetsgivarna har rapporterat att den korta kursen gör det möjligt för personalen för att leverera god service, vilket i sin tur imponerar på besökare i staden och skapar ett gott rykte samt fler återkommande besök i Blackpool. Initiativet har visat att taxichaufförer, de som är inblandade i turism samt lokalbefolkningen kan vara utmärkta ambassadörer för Blackpool. Det rapporterades att över 3.000 personer (i alla åldrar) har deltagit i kursen på två år och att mer än 250 or-ganisationer har dragit nytta av detta. Sådana initiativ har varit bidragit till att personalen har stannat kvar i de lokala företagen, som traditionellt haft hög personalomsättning, kopplat till säsongsvariationer i turismen i staden.

Källa: Froy, F., S. Giguère and M. Meghnagi (2012), “Skills for Competitiveness: A Synthesis Re-

port”, OECD Local Economic and Employment Development (LEED) Working Papers, No. 2012/09,

OECD Publishing, Paris.

48

Säkerställ att tillväxten är inkluderande • Rekommendation: Öka sysselsättningen (arbetskraftsdeltagandet), speciellt bland sår-

bara grupper som invandrare och kvinnor. Detta kan göras genom tydliga möjligheter till eget företagande, baserat på möjligheter till kompetensutveckling och mentorskap.

• Kalmar län kommer att behöva fokusera ansträngningarna på att förbättra det totala arbetskraftsdeltagandet för kvinnor och invandrare för att öka det tillgängliga utbudet av arbetskraft i den lokala ekonomin. Kvinnor i länet står för närvarande inför en bi-polär arbetsmarknad med en blandning av högt och lågt kvalificerade arbetstillfällen. Denna rapport har visat att män i länet med högre sannolikhet har antingen profes-sionella och vetenskapliga eller fysiska jobb. Dessa könsskillnader bör vara en grund för politiska åtgärder. Riktade åtgärder bör initieras för att främja kvinnors deltagande, särskilt för dem som är lågutbildade.

• För att ta itu med kompetensbristen har invandrare identifierats som en potentiell källa till högre kompetens. Dock måste Kalmar län titta på ytterligare åtgärder för att påskynda integrationen av invandrare på arbetsmarknaden genom en snabbare bedömning av deras kunskaper. Det finns ingen tvekan om att formella krav som språkutbildning måste riktas till dessa grupper så snart som möjligt för att hjälpa till att snabba på deras integration på arbetsmarknaden.

• Entreprenörskap har en viktig roll att spela i det moderna samhället på grund av dess bidrag till uppkomsten av nya idéer, innovation, skapande av arbetstillfällen och eko-nomisk tillväxt. Det har potential att skapa arbetstillfällen och minska arbetslösheten, inte bara bland befolkningen i allmänhet, utan också bland människor som riskerar socialt utanförskap (OECD, 2014). Det tas många initiativ, både nationellt och lokalt, för att stödja entreprenörskap. För att öka det totala jobbskapandet i länet skulle ett alternativ vara att undersöka möjligheten att stärka små och medelstora företag med internationaliseringsstöd, särskilt med fokus på att koppla samman några av de större företagen i regionen till lokala företag. Det rekommenderas att länet ytterligare undersöker hur man bäst kan främja möjligheter för kvinnors företagande. Lika vik-tigt är att låta invandrare komma in på arbetsmarknaden som egenföretagare. Deras värderingar och tidigare erfarenheter kan vara en källa till inspiration för att skapa nya företag. Det är viktigt att hindren för nystartade företag som skapats av invandrare och andra missgynnade grupper sänks.

• För att framgångsrikt starta och driva ett företag, behöver entreprenörer använda sig av många kompetenser. Bland dessa ingår kunskaper som krävs av de anställda på en arbetsplats, men också de färdigheter som behövs för att möta de ytterligare krav som ställs för att driva ett företag (OECD/Europeiska kommissionen, 2013). Medan vissa av dessa kunskaper inte är absolut nödvändiga för att framgångsrikt driva ett företag, är det sannolikt att de som har dem ökar kvaliteten hos en entreprenörsverk-samhet och chanserna att företaget blir hållbart och växer. Det är därför viktigt att identifiera de kompetenser som krävs hos entreprenörer och fundera över hur de kan förvärvas och stärkas, och hur detta kan stödjas genom offentliga åtgärder.

49

ReferenserBussi, M. and J. K. Pareliussen (2015), “Skills and labour market performance in Sweden”, OECD Economics Department Working Papers, No. 1233, OECD Publishing, Paris. DOI: http://dx.doi.org/10.1787/5js0cqvnzx9v-en

Froy, F., S. Giguère and A. Hofer(eds.) (2009), Designing Local Skills Strategies, Local Econo-mic and Employment Development (LEED), OECD Publishing, Paris. DOI: http://dx.doi.org/10.1787/9789264066649-en

Froy, F. and S. Giguère (2010), “Putting in Place Jobs that Last: A Guide to Rebuilding Quality Employment at Local Level”, OECD Local Economic and Employment Development (LEED) Wor-king Papers, No. 2010/13, OECD Publishing, Paris. DOI: http://dx.doi.org/10.1787/5km7jf7qt-k9p-en

Froy, F., S. Giguère and M. Meghnagi (2012), “Skills for Competitiveness: A Synthesis Re-port”,OECD Local Economic and Employment Development (LEED) Working Papers, No. 2012/09, OECD Publishing, Paris.DOI: http://dx.doi.org/10.1787/5k98xwskmvr6-en

OECD (2015a), OECD Economic Surveys: Sweden 2015, OECD Publishing, Paris. DOI: http://dx.doi.org/10.1787/eco_surveys-swe-2015-en

OECD (2015b), OECD Employment Outlook 2015, OECD Publishing, Paris.DOI: http://dx.doi.org/10.1787/empl_outlook-2015-en

OECD (2015c), “Sweden”, in OECD, Financing SMEs and Entrepreneurs 2015: An OECD Score-board, OECD Publishing, Paris. DOI: http://dx.doi.org/10.1787/fin_sme_ent-2015-35-en

OECD (2015d), Employment and Skills Strategies in Sweden, OECD Reviews on Local Job Crea-tion, OECD Publishing, Paris. DOI : http://dx.doi.org/10.1787/9789264228641-en

OECD/ (2014a), Matching Economic Migration with Labour Market Needs, OECD Publishing, Paris. DOI: http://dx.doi.org/10.1787/9789264216501-en

OECD (2014b), OECD Employment Outlook 2014, OECD Publishing, Paris. DOI: http://dx.doi.org/10.1787/empl_outlook-2014-en

OECD (2014c), Job Creation and Local Economic Development, OECD Publishing. DOI: 10.1787/9789264215009-en

OECD (2014d), Employment and Skills Strategies in Canada, OECD Reviews on Local Job Crea-tion, OECD Publishing. DOI: 10.1787/9789264209374-en;

OECD (2014e), Employment and Skills Strategies in the United States, OECD Reviews on Local Job Creation, OECD Publishing. DOI: 10.1787/9789264209398-en

OECD (2013a) Policy Brief on Youth Entrepreneurship, OECD Publishing, http://www.oecd.org/cfe/leed/Youth%20entrepreneurship%20policy%20brief%20EN_FINAL.pdf

OECD (2012a), the OECD Skills Strategy: Better Skills, Better Jobs, Better Lives: A Strategic App-roach to Skills Policies. OECD Publishing, Paris, DOI: http://dx.doi.org/10.1787/9789264177338-en

OECD (2012b), OECD Territorial Reviews: Småland-Blekinge, Sweden 2012, OECD Publishing, Paris. DOI : http://dx.doi.org/10.1787/9789264169517-en

Stacey, J. (2015), “Supporting Quality Jobs in Tourism”, OECD Tourism Papers, No. 2015/02, OECD Publishing, Paris. DOI: http://dx.doi.org/10.1787/5js4rv0g7szr-en

50

51

www.rfkl.se