föredragningslista - sandviken · 4. valärenden 5. justering investeringsbudget år 2016...

KALLELSESida1(17)

Nämnd/StyrelseKommunfullmäktigeSammanträdesdatum2016-11-21

Mötets diarienummerKS2016/8

Tid Måndag 2016-11-21 kl 13:00

Plats Kommunfullmäktigesalen

Vid förhinder att delta meddela ditt partis gruppledare för inkallande av ersättare.

På grund av kraftig luftburen nötallergi får det inte förekomma födoämnen medhasselnötter, valnötter och paranötter i lokalen.

FöredragningslistaNr Ärende Diarienummer

1. Upprop2. Val av justerare3. Allmänhetens frågor4. Valärenden5. Justering investeringsbudget år 2016 KS2016/1856. Delårsrapport för kommunen och

kommunkoncernen för 2016KS2016/576

7. Näringslivsstrategi KS2016/2568. Förvärv av elnät i Österfärnebo KS2016/6069. Skattesats för 2017 KS2016/50610. Budget 2017 KS2016/57311. Svar på medborgarförslag om

enprocentregel och riktlinjer för konstnärlig utsmyckning av offentlig miljö

KS2016/126

12. Svar på motion från (V) om utfasning av mikroplast

KS2016/147

13. Svar på interpellation från Per Kihlgren (SD) om situationen för Sandvikens hemlösa

KS2016/532

14. Svar på interpellation från Per Kihlgren (SD) om utanförskapsområden

KS2016/533

15. Svar på interpellation från Nils Gunnar Kempe (L) om spontanidrottsplats vid Björksätraskolan

KS2016/548

16. Svar på interpellation från Nils Gunnar Kempe (L) om Rättviksmodellen

KS2016/580

of 231

Sandvikens kommunSammanträdesdatum2016-11-21


Sida2(17)

Nämnd/StyrelseKommunfullmäktige

Nr Ärende Diarienummer

17. Svar på interpellation från Per Kihlgren (SD) om förbud mot mobiltelefon i skolan

KS2016/594

18. Anmälan av motioner, medborgarförslag och interpellationer

19. Frågor20. Handlingar för kännedom

Monica JacobssonOrdförande

Angelica LindbergSekreterare

of 231



Sida3(17)


Innehållsförteckning1. Upprop ........................................................................................................................4

2. Val av justerare ...........................................................................................................4

3. Allmänhetens frågor....................................................................................................4

4. Valärenden ..................................................................................................................4

5. Justering investeringsbudget år 2016..........................................................................5

6. Delårsrapport för kommunen och kommunkoncernen för 2016.................................7

7. Näringslivsstrategi ......................................................................................................8

8. Förvärv av elnät i Österfärnebo ..................................................................................9

9. Skattesats för 2017 ....................................................................................................10

10. Budget 2017 ..............................................................................................................11

11. Svar på medborgarförslag om enprocentregel och riktlinjer för konstnärlig utsmyckning av offentlig miljö .................................................................................13

12. Svar på motion från (V) om utfasning av mikroplast ...............................................15

13. Svar på interpellation från Per Kihlgren (SD) om situationen för Sandvikens hemlösa .....................................................................................................................17

14. Svar på interpellation från Per Kihlgren (SD) om utanförskapsområden .................17

15. Svar på interpellation från Nils Gunnar Kempe (L) om spontanidrottsplats vid Björksätraskolan........................................................................................................17

16. Svar på interpellation från Nils Gunnar Kempe (L) om Rättviksmodellen ..............17

17. Svar på interpellation från Per Kihlgren (SD) om förbud mot mobiltelefon i skolan18. Anmälan av motioner, medborgarförslag och interpellationer.................17

19. Frågor ........................................................................................................................17

20. Handlingar för kännedom .........................................................................................17

of 231



Sida4(17)


1. Upprop

2. Val av justerare

3. Allmänhetens frågor

4. Valärenden

of 231



Sida5(17)


KS2016/185

5. Justering investeringsbudget år 2016

Förslag till beslutKommunfullmäktige föreslås besluta att

1. Godkänna en total ökning av 2016 års investeringsplan med 26 010 tkr.

2. Godkänna en investeringsvolym för år 2016, efter justering hösten 2016, på maximalt 288 210 tkr.

SammanfattningI kommunens investeringspolicy, antagen av kommunfullmäktige 23 februari 2009, § 6, ges två tillfällen till justering av gällande investeringsplan, på kommunfullmäktiges möte i april och november.

De justeringar som behöver göras hösten 2016 är att revidera anslag på enskilda projekt vars budget prognosticeras göra över- eller underskott under 2016, samt föra in nya projekt som varit uppe för beslut.

2016 års investeringsplan För år 2016 har kommunfullmäktige fastställt en maximal investeringsvolym på 262 200 tkr. De justeringar som här föreslås medför en ökning med 26 010 tkr till 288 210 tkr. Ökningen består till största delen av Ängsbacken etapp 2, där bygget ligger före tidsplanen och investeringsbeloppet därför behöver utökas med 15 000 tkr under 2016. Den totala investeringen för projektet är fortfarande detsamma, 130 000 tkr.

Till 2017 års investeringsplanRedan nu syns i planeringen vissa projekt som kommer att behöva skjutas framåt i tiden, från 2016 till 2017. Denna justering, idag 5,8 mkr, kommer slutligen att redovisas för kommunfullmäktige i samband med att fullmäktige tar ställning till vårens justering av 2017 års investeringsplan, vid sitt sammanträde i april 2017.

of 231



Sida6(17)


Total justering per nämnd i tkrDen föreslagna utökningen av 2016 års investeringsplan, på 26 010 tkr, fördelar sig på nämnderna enligt nedan, i tkr.

Kunskapsnämnd ökning med 7 500 tkr

Omsorgsnämnd ökning med 15 000 tkr

Individ- och familjeomsorgsnämnd ökning med 1 750 tkr

Kultur- och fritidsnämnd ökning med 1 300 tkr

V.G. Samhällsbyggnadsnämnd ingen förändring

Arbetslivsnämnd ökning med 830 tkr

Kommunstyrelsen minskning med 1 670 tkr

- Teknisk vht, fastigheter – parker ökning med 6 700 tkr

- Teknisk vht, gator minskning med 5 400 tkr

- Exploateringsområde ingen förändring

- Sandbacka Park ingen förändring

BeslutsunderlagJustering av 2016 års investeringsplan, hösten 2016.Bilaga, Investeringsplan för 2016 Tjänsteskrivelse 2016-10-06

of 231



Sida7(17)


KS2016/576

6. Delårsrapport för kommunen och kommunkoncernen för 2016

Förslag till beslutKommunfullmäktige föreslås besluta att godkänna delårsrapporten för Sandvikens kommun med kommunkoncern för perioden januari till augusti 2016.

SammanfattningEkonomikontoret översänder härmed delårsrapport för Sandvikens kommun, med kommunkoncern, per den sista augusti 2016.

BeslutsunderlagDelårsrapport för per den sista augusti 2016Tjänsteskrivelse 2016-10-11

of 231



Sida8(17)


KS2016/256

7. Näringslivsstrategi


1. Anta Näringslivsstrategin.

2. Näringslivskontoret ges i uppdrag att arbeta fram handlingsplaner utifrån Näringslivsstrategin.

SammanfattningKommunstyrelsen har gett Näringslivskontoret i uppdrag att ta fram en hållbar näringslivsstrategi. Strategiarbetet har tagits fram i dialog med näringsliv och politik våren 2016. Strategin baseras på underlagsmaterial från kommunen, en enkät riktad till företag, fokusgrupper med företagare, företagsfrämjande aktörer, kommunala tjänstemän och ungdomar som varit UF-företagare samt, intervjuer med företag. Utifrån detta arbete finns nu en näringslivsstrategi framtagen.

Näringslivsstrategin ska vara grunden för kommunens arbete med att skapa ett hållbart företags- och förnyelseklimat som ligger i linje med Vision 2025. Den ska främja såväl nyföretagande som utveckling i befintliga företag – oavsett bransch – samt göra hela kommunen attraktiv för nyetablering. Strategin ska främja öppenhet för nya idéer och innovation. Den ska tydliggöra kommunens insatser inom det näringslivspolitiska området och inom de övriga områden som främjar ett gott företagsklimat.

Utifrån näringslivsstrategin ska sedan handlingsplaner tas fram som mer i detalj redovisar vilka insatser som ska genomföras. Dessa handlingsplaner ska innehålla mål, tidplan och ansvarsfördelning.

BeslutsunderlagNäringslivsstrategiTjänsteskrivelse 2016-10-07

of 231



Sida9(17)


KS2016/606

8. Förvärv av elnät i Österfärnebo

Förslag till beslutKommunfullmäktige föreslås besluta att godkänna att Sandviken Energi Elnät AB förvärvar elnätet i Österfärnebo.

SammanfattningSandviken Energi Elnät AB har för avsikt att förvärva elnätet i Österfärnebo av Österfärnebo El ekonomiska förening. Köpeskillingen uppgår till 1 500 000 kronor. Som stöd till förvärvet hänvisas till ett fullmäktigebeslut 1992-03-02. Där framgår att bolaget aktivt ska verka för att på längre sikt vidga sitt verksamhetsområde till att omfatta hela kommunen.

Ett förvärv av Österfärnebos elnät blir ingen betydande lönsam affär för Sandviken Energi Elnät AB. Däremot möjliggör förvärvet synergieffekter i form av gemensamma underhålls- och investeringsprojekt mellan Sandviken Energi Vatten AB, Sandnet och Sandviken Energi Elnät AB inom Sandviken Energi koncernen.

Sandvikens kommun får rådighet över infrastrukturen samt en möjlighet att erbjuda en hög driftsäkerhet till en rimlig kostnad för invånarna i Österfärnebo inom Sandvikens kommun.

SSAB har erhållit information kring förvärvet. På sammanträdet den 19 oktober 2016 konstaterade styrelsen i Sandvikens Stadshus AB att man inte har något att erinra mot förvärvet utan beslutade om att ärendet ska lämnas vidare till kommunstyrelsen, för beslut i kommunfullmäktige.

BeslutsunderlagLetter of intentKalkylunderlagStyrelseprotokoll Sandviken Energi Elnät ABTjänsteskrivelse 2016-10-21

of 231



Sida10(17)


KS2016/506

9. Skattesats för 2017

Förslag till beslutKommunfullmäktige föreslås besluta att fastställa Sandvikens kommuns skattesats för år 2017 till 21 kronor och 61 öre per skattekrona.

SammanfattningEnligt kommunallagen ansvarar kommunstyrelsen för att skattesatsen fastställs för följande budgetår, före oktober månads utgång. Därefter har kommunfullmäktige att fastställa skattesatsen, före november månads utgång.

Skattesatsen föreslås oförändrad och utgöra 21 kronor och 61 öre per skattekrona. Med skattekrona avses hur stor del av varje intjänad 100 kronor som beskattas.

BeslutsunderlagTjänsteskrivelse 2016-10-10

of 231



Sida11(17)


KS2016/573

10. Budget 2017

Förslag till beslutKommunfullmäktige föreslås fastställa i sin helhet budget 2017 med flerårsplan för åren 2018 och 2019 innehållande:

Information om nämndernas verksamhetsuppdrag, framgångsfaktorer, mål och mått samt nämndernas syn på framtida förutsättningar.

Budgeterad ram baseras på befolkningsprognos 2016:38 710 invånare för år 201739 265 invånare för år 201839 852 invånare för år 2019

Årlig generell rationalisering med 1 procent för åren 2017 till 2019.

Definitiv ekonomisk ram för år 2017 till 2 152 miljoner kronor.

Preliminär ekonomisk ram för åren 2018 och 2019 till 2 213,4 miljoner kronor respektive 2 284 miljoner kronor.

Resultatet för år 2017 budgeteras till 10 miljoner kronor, för år 2018 till 11 miljoner kronor och för år 2019 till 12 miljoner kronor.

Fördelning av kommunbidrag för år 2017: TkrKommunfullmäktige 6 792Överförmyndarnämnden i Västra Gästrikland 3 284Kommunstyrelse 7 867Kommunstyrelse projektmedel 23 237Kommunstyrelseförvaltning 183 570Kunskapsnämnd 871 924Omsorgsnämnd 633 971Individ- och familjeomsorgsnämnd 180 381Kultur- och fritidsnämnd 123 680Västra Gästriklands Samhällsbyggnadsnämnd 48 016Arbetslivsnämnd 59 278 Totalt: 2 142 000

Verksamhetsförändringar 2017 för respektive nämnd.

Kommunfullmäktiges riktade medel till respektive nämnd motsvarande 86 miljoner kronor, vilka följs upp i årsredovisningen för år 2017.

Medborgarservice finansieras från och med 2017 i sin helhet inom kommunstyrelseförvaltningens budgetram.

Från kommunstyrelseförvaltningens ram 2017 överförs 180 000 kronor till individ- och familjeomsorgsnämnden avseende kompletterande medel till barn- och ungdomsstrateg.

Fördelning av preliminär ram per nämnd för åren 2018 och 2019.

of 231



Sida12(17)


Investeringsplan för år 2017 uppgår till maximalt 365 miljoner kronor. Preliminär investeringsplan för åren 2018 och 2019 uppgår till maximalt 305,25 respektive 296 miljoner kronor.

Exploateringsplan för år 2017 och preliminär exploateringsplan för åren 2018 och 2019.

Kommunens egen upplåning tillåts öka med maximalt 320 miljoner kronor år 2017 för att finansiera bland annat fastställd investeringsvolym.

Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utfärda ägarens årliga uppdrag avseende kommunal verksamhet förlagda till de kommunala bolagen Sandvikenhus AB, Sandviken Energi AB, Högbo Bruk AB och Göransson Arena AB.

SammanfattningEkonomikontoret har på uppdrag av kommunstyrelsen sammanställt förslag till budget för Sandvikens kommun för år 2017 med flerårsplan för åren 2018 och 2019.

Den 13 juni 2016, § 125, fastställde kommunfullmäktige budgetramar för åren 2017 till 2019. Den framtagna budgeten baseras på samma förutsättningar. Endast investeringsutrymmet för 2017 har ändrats från 369 miljoner kronor till 365 miljoner kronor.

Kommunstyrelseförvaltningens ram 2017 har justerats genom att 180 000 kronor överförs till individ- och familjeomsorgsnämnden avseende kompletterande medel till barn- och ungdomsstrateg.

BeslutsunderlagBudget 2017 innehållande kommun-, resurs-, investerings- och exploateringsplanTjänsteskrivelse 2016-10-07

of 231



Sida13(17)


KS2016/126

11. Svar på medborgarförslag om enprocentregel och riktlinjer för konstnärlig utsmyckning av offentlig miljö


1. Avslå förslaget om att enprocentmål för konstnärlig utsmyckning av offentlig miljö införs.

2. Ge i uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen (tekniska kontoret) att tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen och Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning arbeta fram en riktlinje för kommunens offentliga konstnärliga utsmyckning av offentliga byggnader.

3. Förslag till riktlinje för kommunens offentliga konstnärliga utsmyckning av offentliga byggnader ska vara framtagen senast juni 2017 för beslut i kommunfullmäktige under 2017.

4. I utredningen beakta medborgarförslagets intentioner.

SammanfattningEtt medborgarförslag har inkommit angående enprocentregeln för konstnärlig utsmyckning av offentlig miljö enligt följande:

”/…/ yrkar undertecknad att Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag

- att utarbeta riktlinjer för kommunens konstnärliga utsmyckning

- att enprocentmålet genomförs

- att de nya riktlinjerna inarbetas i de kommunala bolagens ägardirektiv

- att de nya riktlinjerna inarbetas i samtliga berörda förvaltningar och nämnder

- att Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för uppföljningen av de nya riktlinjerna

I Sandvikens kommun har gjorts och görs många viktiga satsningar i frågan om konstnärlig utsmyckning av offentlig miljö. För att få ytterligare kontinuitet och långsiktighet i frågan om konstnärlig utsmyckning av offentlig miljö och i det här fallet byggnationer så är medborgarförslagets intentioner mycket viktiga.

Offentlig konstnärlig utsmyckning på kommunal mark är idag beslutat att vara en uppgift och ett ansvar för kultur- och fritidsnämnden och det är här som arbetsprocessen kring detta tas fram.

of 231



Sida14(17)


Medborgarförslaget uppfattas i första hand beröra konstnärlig utsmyckning av offentlig miljö i form av just byggprojekt (nybyggnation och om/tillbyggnad).Vad gäller ny- och ombyggnationer av Sandvikens kommuns byggnader är det kommunstyrelsens ansvar och utförs av kommunstyrelseförvaltningen (tekniska kontoret). Det föreslås därmed vara kommunstyrelseförvaltningens (tekniska kontorets) uppgift att arbeta fram ett förslag på hur en riktlinje för en dylik arbetsprocess bör se ut. Förslaget bör tas fram i samarbete med representanter från kultur- och fritidsförvaltningen och Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning.

Utredaren föreslår att kommunstyrelsens beslut från år 2006 om att enprocentregeln inte skall tillämpas fortsatt gäller och att en riktlinje för offentliga konstnärlig utsmyckning av offentliga byggnader ska tas fram.

Underlaget i tjänsteskrivelsen är framtaget av kommunledningskontoret. Informationsinsamlandet till tjänsteskrivelsen har gjorts med hjälp av kultur- och fritidsförvaltningen, tekniska kontoret och Sandvikenhus.

BeslutsunderlagMedborgarförslag: ”Yrkande till kommunfullmäktige angående enprocentregeln för konstnärlig utsmyckning av offentlig miljö”, daterad 2016-02-16.Tjänsteskrivelse, KS2016/126, 2016-09-26, Medborgarförslag om enprocentregeln och riktlinjer för konstnärlig utsmyckning av offentliga byggnationer.

of 231



Sida15(17)


KS2016/147

12. Svar på motion från (V) om utfasning av mikroplast


1. Motionen avslås.

2. Ge kommunstyrelsen i uppdrag att följa Naturvårdsverkets uppdrag rörande mikroplast och före juni 2017 inventera förekomst av mikroplast i upphandlade produkter hos befintliga leverantörer.

3. Inventeringen avrapporteras som information till serviceutskottet med förslag till vidare hantering.

SammanfattningI motionen” Utfasning av produkter med tillsatser av mikroplast inom Sandviken kommun” föreslår Vänsterpartiet Sandviken följande:

Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige föreslås besluta

- Att ge Inköpskontoret i uppdrag att i samarbete med kommunens förvaltningar och bolag säkerställa att verksamheterna snarast upphör med inköp, användning och spridning av produkter med tillsatser av mikroplast.

Kommunstyrelsen föreslås besluta

- Att ge kommunledningskontoret i uppdrag att återkomma med en redovisning under 2017 om hur utfasningen av produkter med tillsatser av mikroplast har fortskridit.

- Att ge kommunledningskontoret i uppdrag att i samarbete med kommunens förvaltningar och bolag samt andra aktörer utreda andra möjliga åtgärder för att förhindra spridning av mikroplast i naturen.

- Att ge kommunledningskontoret i uppdrag att återkomma med en redovisning under 2017 om vilka andra åtgärder som behöver genomföras inom kommunen för att förhindra spridning av mikroplast i naturen.

Mikroplaster är mikroskopiska partiklar under 5 millimeter som anses påverka den marina miljön negativt. Mikroplasterna finns i en rad olika produkter såsom exempelvis däck och kosmetiska produkter. Regeringen har gett i Naturvårdsverket i uppdrag att utreda frågan om mikroplast och uppdraget ska avrapporteras i juni 2017.

Då Naturvårdsverket har ett uppdrag att identifiera viktigare källor och föreslå åtgärder vad gäller mikroplast kan det vara rimligt att invänta slutresultatet innan större beslut såsom utfasning av produkter tas. Kommunfullmäktige föreslås därmed besluta att motionen avslås.

Det finns idag belägg för att mikropartiklar utgör en speciell utmaning i nedskräpningen av den marina miljön och det här är en viktig fråga. Inför att avrapportering sker från Naturvårdsverket i frågan föreslås därför

of 231



Sida16(17)


serviceutskottet besluta att inköpskontoret innan juni 2017 inventerar förekomst av mikroplast i produkter hos befintliga leverantörer.

Underlaget i tjänsteskrivelsen är framtaget av kommunledningskontoret och avstämt med inköpskontoret.

BeslutsunderlagMotion: ”Utfasning av produkter med tillsatser av mikroplast inom Sandviken kommun”, Vänsterpartiet Sandviken, 2016-02-28, Dnr: KS2016/147Tjänsteskrivelse ”Motion. Utfasning av produkter med tillsatser av mikroplast inom Sandvikens kommun”, 2016-10-06, Dnr KS2016/147

of 231



Sida17(17)


KS2016/532

13. Svar på interpellation från Per Kihlgren (SD) om situationen för Sandvikens hemlösa

14. Svar på interpellation från Per Kihlgren (SD) om utanförskapsområden

15. Svar på interpellation från Nils Gunnar Kempe (L) om spontanidrottsplats vid Björksätraskolan

16. Svar på interpellation från Nils Gunnar Kempe (L) om Rättviksmodellen

17. Svar på interpellation från Per Kihlgren (SD) om förbud mot mobiltelefon i skolan18. Anmälan av motioner, medborgarförslag och interpellationer

19. Frågor

20. Handlingar för kännedom

of 231

Tjänsteskrivelse

Handläggare Vårt diarienummer Er beteckning Datum SidaErika Ågren/EL 2016-10-11 1 (5)

Postadress Telefon E-post Internet OrganisationsnummerSandvikens kommun811 80 Sandviken

026 - 24 00 00 (vx) www.sandviken.se 212000-2346

Justering av 2016 års investeringsplan, hösten 2016

Förslag till beslutKommunfullmäktige föreslås besluta

1. Godkänna en total ökning av 2016 års investeringsplan med 26 010 tkr.

2. Godkänna en investeringsvolym för år 2016, efter justering hösten 2016, på maximalt 288 210 tkr.

Sammanfattning av ärendetI kommunens investeringspolicy, antagen av kommunfullmäktige 23 februari 2009, § 6, ges två tillfällen till justering av gällande investeringsplan, på kommunfullmäktiges möte i april och november.

De justeringar som behöver göras hösten 2016 är att revidera anslag på enskilda projekt vars budget prognosticeras göra över- eller underskott under 2016, samt föra in nya projekt som varit uppe för beslut.

2016 års investeringsplan För år 2016 har kommunfullmäktige fastställt en maximal investeringsvolym på 262 200 tkr. De justeringar som här föreslås medför en ökning med 26 010 tkr till 288 210 tkr. Ökningen består till största delen av Ängsbacken etapp 2, där bygget ligger före tidsplanen och investeringsbeloppet därför behöver utökas med 15 000 tkr under 2016. Den totala investeringen för projektet är fortfarande detsamma, 130 000 tkr.

Till 2017 års investeringsplanRedan nu syns i planeringen vissa projekt som kommer att behöva skjutas framåt i tiden, från 2016 till 2017. Denna justering, idag 5,8 mkr, kommer slutligen att redovisas för kommunfullmäktige i samband med att

Kommunfullmäktige

of 231

Sandvikens kommun Tjänsteskrivelse

Datum Sida2016-10-06 2 (5)

fullmäktige tar ställning till vårens justering av 2017 års investeringsplan, vid sitt sammanträde i april 2017.

Total justering per nämnd i tkrDen föreslagna utökningen av 2016 års investeringsplan, på 26 010 tkr, fördelar sig på nämnderna enligt nedan, i tkr.

Kunskapsnämnd ökning med 7 500 tkr

Omsorgsnämnd ökning med 15 000 tkr

Individ- och familjeomsorgsnämnd ökning med 1 750 tkr

Kultur- och fritidsnämnd ökning med 1 300 tkr

V.G. Samhällsbyggnadsnämnd ingen förändring

Arbetslivsnämnd ökning med 830 tkr

Kommunstyrelsen minskning med 1 670 tkr

- Teknisk vht, fastigheter – parker ökning med 6 700 tkr

- Teknisk vht, gator minskning med 5 400 tkr

- Exploateringsområde ingen förändring

- Sandbacka Park ingen förändring

ÄrendetI kommunens investeringspolicy, antagen av kommunfullmäktige 23 februari 2009, § 6, ges två tillfällen till justering av gällande investeringsplan; kommunfullmäktiges möten i april och november.

Årets investeringsplan har, efter fullmäktiges justering i april 2016, en maximal ram på 262 200 tkr.

Tekniska kontoret har sammanställt höstens justering av årets investeringar. Justeringen består av, investeringsanslag som utökas eller minskas samt några helt nytillkomna.

Nya projekt skrivs med kursiv stil.Belopp tkr

Kunskapsnämnden Ökning/Minskn BeslutInventarier, grundskola och förskolaUtökning på grund av fler förskoleplatser

1 000 KUN 2016/189

Påbyggnad paviljong Österfärnebo skolaUtökat elevunderlag på Österfärnebo skola

1 500 KS2016/297

of 231


Datum Sida2016-10-06 3 (5)

Sätralinjens förskola; paviljonger.Utökat behov av förskoleplatser

5 000 KS2016/453

Summa: 7 500

Förändring av årets ram: 7 500 tkr

Belopp tkrOmsorgsnämnden Ökning/Minskn BeslutÄngsbacken etapp 2Ytterligare medel i år behövs pga att arbetet ligger före tidplan. Totalbeloppet är oförändrat.

15 000

Inköp av 3 parcyklarVerksamheten har fått bidrag för att köpa in 3 parcyklar.

210 ON2016/6

Bidrag - Inköp av 3 parcyklar -210 ON2016/6

Summa: 15 000


Belopp tkrIndivid- och familjeomsorgsnämnd Ökning/Minskn BeslutLäkarstigen 4 & 8, hyresgästanpassningUtökat anslag behövs.

1 750

Summa: 1 750


Belopp tkrKultur- och fritidsnämnden Ökning/Minskn BeslutNy uteridbana inkl belysning & bevattning, STORKUtökat anslag behövs.

1 300

Summa: 1 300


Belopp tkrArbetslivsnämnden Ökning/Minskn BeslutInventarier skol- och kontorsmöbler vuxenutbildningenFlytt till andra lokaler har gjort att behovet uppstått.

830 AN2016/21

of 231


Datum Sida2016-10-06 4 (5)

Summa: 830

Förändring av årets ram: 830 tkr

Belopp tkrKommunstyrelsen Ökning/Minskn BeslutIT-utrustningMinskat anslag behövs i år.

-2 000

IT-utrustning vuxenutbildningFlytt till andra lokaler har gjort att behovet uppstått.

330 AN2016/21

Summa: -1 670

Minskning av årets ram: -2 000 tkrÖkning av årets ram: 330 tkrFörändring årets ram: -1 670 tkr

Belopp tkrTeknisk verksamhet, fastigheter Ökning/Minskn BeslutStorkök-byte av grytorReinvesteringsmedel används till de grytor som behöver bytas.

-500

Sätra skola + förskola inkl gymnastikProjektet behöver mindre med medel 2016 på grund av reviderad tidplan.

- 800

Olsbacka röda & vita huset samt markberedning paviljonger.Projektet behöver ytterligare medel i år. Den totala budgeten förändras inte.

5 000

Björksätraskolan, reinv ventilation mmÖkat anslag behövs.

650

Söderskolan, reinv ventilation mmÖkar anslag behövs.

2 350

Summa: 6 700

Ökning av årets ram: 8 000 tkrMinskning årets ram: -1 300 tkrFörändring av årets ram: 6 700 tkr

of 231


Datum Sida2016-10-06 5 (5)

Belopp tkrTeknisk verksamhet, gator Ökning/Minskn BeslutUtveckling centrum inkl DrottningenMindre medel behövs i år. Men kommer att behöva skjutas över årsskiftet.

-5 000

Cirkulation Järbovägen-GranvidjevägenPrognosen är att projektet behöver mindre medel främst på grund av låga ändrings-, tilläggs- och avgående kostnader

-400

Summa: -5 400

Förändring av årets ram: -5 400 tkr

Total justering enligt ovanstående för år 2016


Den förslagna förändringen innebär en ökning av 2016 års investeringsanslag med 26 010 tkr.

BeslutunderlagJustering av 2016 års investeringsplan, hösten 2016.

Bilaga, Investeringsplan för 2016

Protokollsutdrag skickas tillTekniska kontoret:Erika ÅgrenElisabeth LönnEkonomikontoret:Fredrik HögbergHelena Zellner

Underskrifter

Erika ÅgrenTeknisk chef

Kerstin RydingEkonomichef

of 231

Investeringsplan för 2016

Tot

utgift/ink

omst

Anslag

2016

Justerat

anslag våren

2016

Ökn/minskn

höst 2016

Justerat anslag

hösten 2016

Kunskapsnämnd

Invent o utrustn gymnasieprog 4 000 3 500 3 500

Utemiljö, skolor-förskolor 1 000 1 000 1 000

Inventarier, grundskola o förskola 4 600 6 100 1 000 7 100

Gullvivans fsk 45 600 11 000 16 750 16 750

Inventarier Gullvivan 600 600 600

Förskola Storvik 4 avdelningar 40 000 5 000 1 000 1 000

Påbyggnad paviljong Österfärnebo skola 1 500 1 500

Paviljonger Kungsgårdens skola och förskola 2 100 2 100

Sätralinjens förskola; paviljonger 5 000 5 000

Två förskoleavd Hammarskolan 1 250 1 250

Diverse investeringar 500 500 500

Summa 26 700 32 800 7 500 40 300

Omsorgsnämnd

Omsorg inventarier 600 600 600

Ängsbacken, tillbyggnad, -statsbidrag -4 500 -4 500

Inventarier Ängsbacken 250 250

Ängsbacken etapp 2 (budget 4 vån) 130 000 40 400 20 400 15 000 35 400

Välfärdsbredband (data/tv) 500 1 300 1 300

Nyckelfria lås 1 500 0 0

Inköp av 3 parcyklar 210 210

-bidrag -210 -210

Lillvik ombyggn tillgängl entré 2 500 2 500 2 500


Summa 46 000 21 050 15 000 36 050

Individ- och familjeomsorgsnämnd

Läkarstigen 4 & 8, hyresgästanpassning 1 700 1 750 3 450


Summa 100 1 800 1 750 3 550

Kultur- och fritidsnämnd

Ny flygel till Musikverket, Kulturcentrum 600 600 600

Ny uteridbana inkl belysning & bevattning, STORK 2 200 2 200 1 300 3 500

Reinv gymutrustn Parkbadet 350 350 350


Summa 3 650 3 650 1 300 4 950

Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd

Totalstation & GNSS-instrument 450 450

Kontormöbler 100 100


Summa 100 650 0 650

Arbetslivsnämnd

Inventarier YH 575 575 575

Bidrag inventarier YH -575 -575 -575

Inventarier skol- och kontorsmöbler vuxenutbildning 830 830


Summa 100 100 830 930

Kommunstyrelsen

Nyanskaffning fordon 6 000 8 600 8 600

IT-utrustning 24 000 32 000 -2 000 30 000

IT-utrustning vuxenutbildning 330 330

Stadshuset 82 000 8 000 9 200 9 200

Div inv servicekontor 200 200 200


Summa 38 350 50 150 -1 670 48 480

Teknisk verksamhet, fastigheter - parker

Diverse investeringar 4 000 4 400 4 400

Energibesp åtgärder 4 000 4 500 4 500

Tillgänglighet 1 000 1 000 1 000

Reinvestering fastigheter 40 700 37 100 37 100

-bidrag -500 -500

Trådlösa nät i adm byter namn till Trådlösa nät 300 300 300

Storkök-byte av grytor 500 500 -500 0

Sätra skola + förskola inkl gymnastik 5 000 1 000 -800 200

Hammar, ombyggnad 2 750 2 750

Olsbacka, röda & vita huset samt markberedning paviljonger 30 600 20 000 5 000 25 000

Fettavskiljare 50 50

Björksätraskolan, reinvestering ventilation mm 8 000 12 350 650 13 000

Murgården, reinvestering ventilation mm 9 000 9 000 9 000

Söderskolan, reinvestering ventilation mm 11 300 12 650 2 350 15 000

Summa 83 800 105 100 6 700 111 800

Teknisk verksamhet, gator

Reinvestering gata 5 000 5 000 5 000

Förbättring trafikmiljö, tillgänglighet 400 400

Gatubelysning byte till LED 39 000 8 000 2 000 2 000

Utveckling centrum inkl Drottningen 82 000 20 500 25 800 -5 000 20 800

Trafiklösn Gävlev 4 000 0 0

Trafikplats Tuna E16 44 000 2 000 4 000 4 000

Cirkulation Järbov-Granvidjev 5 000 5 000 -400 4 600

- statsbidrag -2 500 0 0

Summa 42 000 42 200 -5 400 36 800

Exploateringsområde

Tuna 7 200 700 700

Bredmossen 2 000 2 000

Summa 7 200 2 700 0 2 700

Sandbacka Park

Div investeringar etapp 1-5 2 000 2 000 2 000

Summa 2 000 2 000 0 2 000

TOTALT 250 000 262 200 26 010 288 210

of 231

KommunstyrelseförvaltningenPostadressSandvikens kommunKommunstyrelseförvaltningen811 80 Sandviken

BesöksadressStadshuset, Odengatan 37

Telefon026-24 00 00Fax026-27 39 80

[email protected]

Organisationsnr212000-2346PlusGiro3 22 28-9

TJÄNSTESKRIVELSESida1(1)

Datum2016-10-11

K.Ryding, 026-24 13 [email protected]

Kommunstyrelsen

Delårsrapport för Sandvikens kommun och kommunkoncern per 31 augusti 2016

Förslag till beslutKommunfullmäktige föreslås besluta

- godkänna delårsrapporten för Sandvikens kommun med kommunkoncern för perioden januari till augusti 2016.

ÄrendetEkonomikontoret översänder härmed delårsrapport för Sandvikens kommun, med kommunkoncern, per den sista augusti 2016.

BeslutsunderlagDelårsrapport för per den sista augusti 2016.

Protokollsutdrag skickas tillEkonomikontoret

Underskrifter

Fredrik Högberg Maria Kjellman WallénEkonomichef Ekonomisekreterare

of 231

januari - augusti 2016

Delårsrapport

of 231

Kommunens vision 3

Organisation 4

Väsentliga händelser och framtid 5 - 8

God ekonomisk hushållning 9

Balanserad styrning 10 - 15

Driftsredovisning 16

Investeringsredovisning 17 - 18

Balanskravsutredning 19

Sammanställd redovisning 20

Redovisningsprinciper 21

Övriga upplysningar 22

Resultaträkning och balansräkning 23 - 24

Noter 25 - 26

Revisionsutlåtande 27 - 28

Innehållsförteckning

Förvaltningsberättelse

Övergripande information

Ekonomisk redovisning

of 231

3

Vi bryr oss om varandra, reagerar och agerarVi har ett tolerant och jämlikt samhälle med närhet mellan människor som växer upp, lever och åldras i trygghet. Vi känner oss säkra i alla miljöer.

Tillsammans skapar vi ett öppet och demokratiskt samhälleI vårt förändringsarbete ser vi till hela kommunens unika behov och vi stödjer lokal utveckling. Här ges möjlighet att förverkliga drömmar och livsprojekt. Vi gör varandra bättre, ser att olikheter berikar vårt samhälle samt vågar utmana och skapa förändring. Kommunens verksamheter möter människors behov.

Ett delat ansvar – ett enat samhälleOavsett om vi är tjej eller kille, kvinna eller man har vi alla samma möjligheter och ansvar. Det handlar om kunskap, attityd, makt, trygghet och bemötande.

I Sandviken är världen alltid närvarandeGenom vår gemensamma utveckling med Sandvik och andra internationella företag har vi en global plattform. Internationellt utbyte berikar vårt samhälle. Ett varierat näringsliv med många entreprenörer och kulturarbetare är vår språngbräda till framtiden.

Den aktiva staden - fylld av liv och rörelseSandviken är en ung stad med öppna mötesplatser för alla, präglade av interna-tionell närhet och närvaro. Vi utvecklar kommunikationen mellan människor och platser.

Vi lär för livet Vi ser det livslånga lärandet och möjligheten till utbildning som avgörande framgångsfaktorer, såväl för samhället som individen. Vår särställning inom teknik och IT har byggts i samverkan mellan skola och näringsliv.

Vår miljö – vårt ansvarI Sandviken är miljöfrågor viktiga. Vi har lärt oss att leva och verka inom naturens ramar. Vi arbetar för en långsiktig hållbar utveckling.

Vi mår bra till kropp och själ Genom vårt nyskapande idrotts-, kultur- och friluftsliv har vi en unik livsmiljö för oss själva och våra gäster. Det bidrar till livskvalitet, hälsa och tillväxt.

I Sandviken är världen alltid närvarandeHär känner vi oss hemma och gör varandra bättre

Kommunens visionSandvikens kommuns vision 2025, fastställdes av kommunfullmäktige 2009, § 21.


Kommunens visionorganisation och övergripande information

of 231

4 Organisation

Kommunen

Kommunkoncernen

Personalkontoret

Kommunledningskontoret

Ekonomikontoret

IT-kontoret Informationskontoret

Servicekontoret

Inköpskontoret

Tekniska kontoret

Västra Gästriklands

samhällsbygg-nadsnämnd

Västra Gästrik-lands samhälls-byggnadsför-

valtning

Individ- och familjeomsorgs-

nämnd


förvaltning

Kunskaps-nämnd

Kunskaps-förvaltning

KommunfullmäktigeÖverförmyndarnämnd

Revision

Valnämnd

Omsorgs-nämnd

Omsorgs-förvaltning

Kultur- ochfritidsnämnd

Kultur- ochfritids-

förvaltning

Arbetslisvsnämnd

Arbetslivs- förvaltning

Sandbacka Park Utvecklingskontoret

Gästrike Räddnings-tjänstförbund

Gästrike Återvinnare

Stiftelsen Rosenlöfs Tryckeri

Sandviken Energi AB Göransson Arena AB

Sandvikenhus ABHögbo Bruks AB

SandvikenEnergi Elnät AB

Bångbro Kraft AB KnutenFastigheter HB

Kommunfullmäktige

27%

24%

100%

100%

SandvikensStadshus AB

100% 100% 100% 100%

100% 1% 99%

Sandviken Energi Vatten AB

100%

100%

SandvikensSpecialfastigheter AB

Näringslivskontoret

Sandvikens Nytto-fastigheter AB

Kommun-styrelse

Kommun-styrelse-

förvaltning

organisation och övergripande information

Organisation

of 231

5Väsentliga händelser och framtid

Väsentliga händelser och framtid

Resultatet för kommunkoncernen för perioden januari till och med augusti 2016 uppgår till 167,5 mkr av vilka kommunen står för 93,7 mkr . Koncernens resultat för motsvarande period förra året var, 92,4 mkr. Befolkningen i Sandvikens kommun fortsätter att öka. Den sista juli 2016 var invånarantalet 38 667 personer. Det är en ökning med 353 personer sedan 1 januari i år.

De budgeterade ekonomiska ramarna för år 2016 baserades på invånarantalet den 1 november 2015. Då var antalet invånare i Sandvikens kommun 38 253 personer. Det är färre invånare än vad fullmäktige fastställt inför år 2016 och innebär därmed att skatteintäkterna är något lägre än budgeterat.

Inför budget 2017 har de ekonomiska ramarna baserats på 38 710 invånare. Det finns goda förhoppningar om att kommunen ska nå denna nivå till den 1 november 2016.

Antalet asylsökande och nyanlända har avtaget under året, i Sandviken som i landet i övrigt. I slutet av år 2015 beslutade riskdagen om ett tillfälligt statsbidrag för flyktingmottagning till Sveriges kommuner. Sandvikens kommun fick totalt 58,3 mkr. Av detta bidrag valde kommunen att redovisa 4,5 mkr på år 2015, medan resterande belopp på 53,8 mkr finns att tillgå under år 2016. På kommunfullmäktiges sammanträde i september 2016 beslutades om att omfördela delar av det tillfälliga statsbidraget till nämnder som under året haft utökade kostnader på grund av flyktingmottagandet. Totalt omfördelas 31 mkr.

En gemensam nämnd för samhällsbyggnad, Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd, startade den 1 april 2016. De deltagande kommunerna är Sandviken, Hofors och Ockelbo med Sandviken som värdkommun. Genom samordning av resurser är ambitionen att tillskapa en effektiv förvaltning och säkra framtida kompetensförsörjning. Vissa inkörningsproblem har orsakat ökade handläggningstider framförallt inom bygglovshanteringen. Resursförstärkningar har nu gjorts för att komma till rätta med problemet.

Medborgarservice är från och med 2016 i full drift. Syftet med medborgarservice är att underlätta för kommunens invånare i deras kontakter med kommunen och att göra hela organisationen mer tillgänglig. Antalet ärendetyper som nu handläggs av medborgarservice ha ökat väsentligt under perioden.

Fyrtio nya E-tjänster har tillkommit under året. Totalt erbjuder Sandvikens kommun nu sina invånare 60 E-tjänster, inom olika områden. Arbetet med att digitalisera de kommunala verksamheterna pågår kontinuerligt men kommer att intensifieras.

Kommunfullmäktige antog i juni 2014 en bredbandsstrategi för Sandvikens kommun. Målet är bland annat att 90 procent av hushållen och företagen år 2020 ska ha tillgång till 100 mb. Kommunstyrelsen beslutade i mars 2016 att godkänna medfinansiering av projektet, som drivs av Sandviken Energi AB, med maximalt 13 mkr under åren 2016 – 2018.

Det nya vård och omsorgsboendet på Ängsbacken, etapp 1, öppnades inför årsskiftet 2015/16, här har 44 boende beretts plats i nya och funktionella lägenheter och gemensamhetslokaler. Etapp 2 av Ängsbackens om/nybyggnation är nu i full gång. Personal- och ytterligare gemensamhetsytor är färdigställda och projektering av nybyggnationen, för vilket ny detaljplan antagets, pågår. När hela projektet är klart i januari 2019, kommer totalt 88 personer ha sina boenden i det nya och ändamålsenliga Ängsbacken.

Utbudet av TV-kanaler kommer att öka inom samtliga vård- och omsorgsboenden. Samtidigt är arbetet inlett, för att kunna erbjuda tillgång till WiFi vid kommunens boenden.

Kommunen har utrett tillgänglighet till bostäder i Sandviken. Här framgår i vilka bostadsområden tillgängligheten behöver förbättras och ger förslag på enkla åtgärder. Utredningen utgör också ett underlag för beslut om framtida inriktning och olika boendeformer. Den demografiska utvecklingen kommer att ställa omsorgsverksamheterna inför stora utmaningar. Insatser som ger möjlighet att bo kvar hemma så länge som möjligt blir därför viktiga.

Gullvivans förskola i Järbo, med fyra avdelningar, färdigställdes i juli 2016. Arbetet med ytterligare förskolelokaler i anslutning till Gullvivans förskola Järbo fortsätter, med projekteringsarbete under hösten 2016. Paviljonger har även färdigställts i Kungsgården under perioden och beslut fattats om en påbyggnad av nuvarande paviljonglösning i Österfärnebo. Ytterligare lokaler ska enligt plan vara klara under 2017.

Den nybyggda Gullvivans förskola i Järbo har utrustats med kök för egen matlagning. Totalt finns nu 16 förskolor inom kommunen med egna tillagningskök.

Förskolan och grundskolan har haft en kraftig ökning av antalet barn och elever. Detta i kombination med brist på utbildad personal gör att läget är ansträngt. En konsekvens av det ökade antalet elever på högstadiet är att flera elever inte fått sitt förstahandsval tillgodosett. Kommunen har också en ökning av elever inom gymnasieskolan. Utökningarna av elever på gymnasiet har medfört att nya lokaler tagits i anspråk och ny personal har anställts. Söktrycket till de nationella programmen har ökat inför hösten 2016.

förvaltningsberättelse

of 231

6 Väsentliga händelser och framtid

Befolkningsprognosen visar på att antalet gymnasieplatser behöver utökas ytterligare de kommande åren. Även inom förskolan kommer antalet barn att öka. Dessa ökningar innebär ett utökat behov av såväl personal som lokaler. Rekrytering av behörig personal är en särskilt stor utmaning, då konkurrensen mellan kommunerna är hård.

Den digitala infrastrukturen i grundskola och gymnasiet är mycket god. Ambitionen är nu att ta nästa steg och höja förskolan till samma höga nivå.

Olsbacka ”vita” skola, har renoverats och under perioden kompletterats med paviljonger. Här startade Centrum för Vuxnas Lärande verksamhet i augusti 2016. Den gamla ”röda” skolan kommer också att byggas om, med inflyttning under våren 2017. Vuxenutbildningen har fortsatt att expandera vilket beror både på fler sökande och utökat antal platser inom kommunens vuxenutbildning. De nya reformerna som ingår i regeringens budgetproposition innebär en kraftig utökning av den yrkesinriktade vuxenutbildningen samt en ny lagstiftning vad gäller rätten till behörighetsgivande studier. Det gör att efterfrågan på arbetslivsnämndens tjänster kommer att vara fortsatt stor, och till stora delar ökande, även under kommande år.

Även om antalet nyanmälda, till arbetsförmedlingen, lediga platser ökar i jämförelse med förra året så fortsätter arbetslösheten samtidigt att öka i kommunen. Arbetslösheten i Sandviken är för närvarande den högsta på 20 år. Bland annat är inflyttningen av nyanlända med uppehållstillstånd till Sandviken fortsatt hög, om än något mindre än under 2015.

Kultur och fritidsnämnden har under perioden lagt fokus på aktiviteter och insatser för ökad integration. Projektet ”Föreningsmatchning” startas i syfte att utifrån personliga intressen matcha utrikesfödda med föreningar. Projektet ”Tillsammans” ger nyanlända möjligheter till kulturaktiviteter och besök på Kulturcentrum. Kulturskolan ingår i det nationella projektet ”Kulturskolan gör skillnad” för att nå nyanlända barn och unga med kulturskoleverksamhet.

I övrigt har sportbiblioteket invigts, med gratis utlåning av sportutrustning, Sandvikendagarna genomförts tillsammans med företagare, organisationer och föreningar på orten samt kulturskolan arrangerat två uppmärksammade konserter i Göransson Arena, med 550 medverkande elever och sammanlagt 7 000 besökare. Utbudet av sommarlovsaktiviteter för barn och unga utökades kraftigt genom särskilda statliga bidrag.

Kultur- och fritidsnämnden har under perioden tillfälligt ökat föreningsstödet till ideellt arbete med integration, samtidigt

som kommunstyrelsen under perioden avsatt 400 tkr för stöd till ideella föreningar och organisationers integrationsarbete. Det finns fortsatt behov av ökade insatser för integration inom kultur- och fritidssektorn samt bättre samordning av kommunala och ideella insatser. Behovet av mötesplatser för ungdomar har också ökat.

Satsningen på centrum har pågått under perioden. Projektet ”Plussa centrum” har som mål att uppfylla sandvikenbornas önskan om ett tryggt och levande centrum och skapa fler miljöer och platser för möten och lek. Arbetet med att utveckla och bygga om centrum beräknas vara klart under år 2017.

Nationaldagen firades som vanligt i Stadsparken, med fler besökare än någonsin tidigare.

Under perioden har Drottningtorget invigts med Plaskkalaset, barnens egen invigning. ”Drottningen”, den tidigare Baptistkyrkan, som är Sandvikens centrums äldsta byggnad, har återfått sin ursprungliga tegelröda färg och hyrs nu ut för restaurangverksamhet.

Även Jansasparken har invigts under perioden, i juni 2016. Betydande investeringar har gjorts dels i fjärrvärmeledningar och dels i underhåll av vatten och avloppsledningar i centrum. Ombyggnationen av Jansasparken innehåller ett nytt fördröjningsmagasin för dagvatten. Det ska undanröja problem med översvämningar i centrum vid häftiga regnväder.

Kommunfullmäktige har avsatt medel för att bygga om Stadshuset. Stadshuset som uppfördes 1965, är i behov av underhållsåtgärder när det gäller tekniska installationer. Samtidigt är tanken att antalet arbetsplatser i huset ska ökas, och arbetsmiljöproblem åtgärdas. Arbetet påbörjas under hösten 2016.

Arbetet med att ta fram en heltäckande översiktsplan och bostadsförsörjningsplan pågår. Fokus inom kommunkoncernen är att främja ett ökat bostadsbyggande i kommunen, eftersom det råder brist på bostäder.

Inom vuxenvården ökar antalet placeringar på institution. De ärenden som aktualiseras är komplexa och svårhanterliga då personerna ofta har sammansatta problem, bestående av både ett missbruk samt någon form av psykisk funktionsnedsättning.

Våld i nära relation har på senare år utvecklats till det enskilt största problemområdet som orsakar skyddsbehov för barn och kvinnor.

Inflödet av ärenden till ungdomsenheten har ökat jämfört med


of 231

7Väsentliga händelser och framtid

tidigare år. Problembilden är komplex och sammansatt och förutsätter samverkan med andra huvudmän.

Under senaste åren har Sandvikens familjecenter fått ett ökat antal ärenden med familjehemsplacerade barn. Familjebehandling vid familjehemsplacering har blivit en möjlighet att hjälpa till att bibehålla och förbättra de placerade barnens relation till sina biologiska föräldrar. Där arbetet lyckats stärka föräldraskapet har det möjliggjort att fler barn än tidigare kunnat återvända till sina ursprungsfamiljer. Familjehemsrekryteringen står inför stora utmaningar då det blivit allt svårare att rekrytera kompetenta familjehem.

Under 2015 anvisades omkring 150 ensamkommande barn till Sandvikens kommun. Det var svårt att hitta lämpliga placeringsalternativ för dessa barn. Därför öppnade Pangea under våren 2016 tre nya HVB-hem i egen regi. Under år 2016 har antalet ensamkommande barn till Sandvikens kommun sjunkit påtagligt. Migrationsverket har under året sagt upp avtalet angående mottagandet av ensamkommande barn. En ny anvisningsmodell har införts som innebär att barnen fördelas mellan kommunerna, baserat på bland annat kommunstorlek och tidigare flyktingmottagande. Detta medför att kommunen framledes antagligen kommer att ta emot färre barn än många andra kommuner i samma storlek.

Den 22 juni 2016 invigdes Europas första elektrifierade trafikled utefter E16, i Sandviken. Det är en två kilometer lång forsknings- och demonstrationssträcka för ett tvåårigt försöksprojekt som ska visa vad som händer när långtradare, bussar och andra tunga transporter i fart kopplar upp sig mot ett luftburet elnät i vanlig trafikmiljö. Projektet väcker stor uppmärksamhet från både regionala, nationella och internationella besökare och medier.

I ett samarbete mellan Sandvikens kommun, Sandvik AB och AGA Gas AB, har en satsning på vätgas skett. Vätgasbilar har upphandlats under perioden och kommunen har beställt en vätgasbil som levereras under hösten 2016. Även Sandviken Energi AB och Sandvikenhus AB har köpt var sin vätgasbil som levereras under hösten. En tankningsdepå för vätgasfordon ska enligt långt gångna planer öppnas utefter Sätragatan i Sandviken.

Vätgassatsningen tillsammans med elvägen och att delar av Skandinaviens största vindkraftpark finns i kommunen har börjat kommuniceras inom konceptet Sandviken Pure Power. Filmer med temat Sandviken Pure Power har tagits fram av kommunen och fått stor spridning i sociala medier.

Under perioden har ett nytt el-avtal upphandlats för kommunkoncernen. Avtalet löper från och med den 1 januari 2017. Avtalet möjliggör för koncernen att välja ”Bra

miljöval” eller ”Grön el” och samtidigt sänka kostnaderna för elförbrukningen, i förhållande till tidigare avtal. .

Organisationen har fått som uppdrag att öka andelen ekologiska livsmedel i verksamheten. Ett led i detta utgörs av att underlätta för lokala leverantörer att kunna leverera varor till kommunen. Under år 2015 uppgick andelen lokala leverantörer till knappt 25 procent av livsmedelsinköpen, eller drygt sex mkr.

Kommunstyrelsen har under perioden beslutat godkänna inrättandet av ett biotopskyddsområde på några av Sandvikens kommuns fastigheter i Överbyn, i närheten av Högbo. Området är ett skogsområde med högt naturvärde och utgör en nationellt prioriterad skogstyp för formellt skydd av skog – medelålders till sen lövsuccession.

Antalet miljöbilar ökar. Idag är andelen miljöbilar totalt 60 procent. Om minibussar exkluderas uppgår andelen till 74 procent.

Förslag till en näringslivsstrategi har arbetats fram under perioden och kommer att föreläggas fullmäktige under hösten 2016.

Arbetet med att skapa ”världens bästa försörjningskedja” för regionens viktiga stål- och processindustri fortsätter under 2016. För att aktivt kunna arbeta med leverantörsutveckling har ett samarbete initierats mellan de fyra Gästrikekommunerna och IUC (industriellt utvecklingscenter) Dalarna.

På uppdrag av kommunfullmäktige pågår ständigt arbetet inom förvaltningen med att effektivisera och samordna funktioner inom kommunkoncernen. Ännu ett steg har tagits genom att ytterligare fakturahantering samordnats från och med 1 januari 2016. Även gemensam löneadministration planeras till 1 januari 2017.

Historiskt låga räntenivåer medför lägre räntekostnader inom såväl bolag som kommun. Sandvikens kommun infriade under år 2015 ett borgensåtagande mot Kommuninvest, för Samkraft AB:s räkning. Beloppet uppgick till 9,3 mkr. I maj 2016 fick kommunen tillbaka 5,8 mkr. Totalt uppgick därmed infriandet av borgensåtagandet, för Sandvikens kommuns del, till 3,5 mkr.

En medarbetar- och ledarenkät har genomförts under september 2016. För första gången sker detta under 2016 gemensamt med samtliga bolag inom kommunkoncernen.

Rekrytering av personal är idag en viktig fråga inom kommunen. Inom flera verksamheter finns brist på sökande


of 231

8 Väsentliga händelser och framtid

till ledigförklarade tjänster. Personalrekrytering står därför i fokus under året. En utbildningssatsning i kompetensbaserad rekrytering för alla chefer genomföras under hösten 2016.

Sandviken Energi AB har inom flera verksamhetsområden påverkats av att perioden varit varmare än normalt, cirka 96 procent av ett normalår. Verksamheterna har också påverkats av de rekordlåga elpriserna under perioden.

En utredning avseende möjligheterna till regional fjärrvärmesamverkan pågår. När det gäller fjärrvärmen har konkurrensen ökat från framförallt värmepumpar, genom låga elpriser och räntenivåer.

Förhandlingar pågår med Österfärnebo El om eventuellt köp av bolagets elnät. Köpet ska enligt plan vara klart innan 31 december 2016. Vädersäkring av elnätet mellan Storvik och Granstanda har påbörjats med den första etappen, som går mellan Granstanda och Fäbodsjön. Övriga etapper kommer att byggas om under åren 2017 och 2018.

Av kommunens samtliga vattenmätare är nu 95 procent utbytta till digitala mätare. Byggnation av nytt avloppsverk i Järbo pågår och följer uppgjord tidplan. Överklagan av ledningsrätt för överföringsledningen mellan Kungsfors och Järbo är ännu inte slutbehandlad och tidpunkt för genomförande osäkert. Hantering av avloppet från Kungsberget blir därför utmanade när turistsäsongen startar.

Bångbo Kraft AB har under perioden avyttrat tre vattenkraftstationer i Borrsjöån samt en station i Tämnarån. Det erhållna priset för stationerna blev högre än förväntat.

Under året har Mekkab AB likviderats.

Sandvikenhus AB har under perioden renoverat stammar i sina fastigheter i Södra Björksätra. På Nya Bruket pågår samtidigt en större upprustning av hela området. Nyproduktionen av 74 bostäder på Sveavägen i centrala Sandviken börjar närma sig sitt slut. Lägenheterna bli inflyttningsklara till slutet av året. Sandvikenhus AB redovisar för perioden en uthyrningsgrad på i genomsnitt 99,1 procent.

På Industrivägen bygger Sandvikens Nyttofastigheter AB om en fastighet för att anpassa den till verksamhet inom Sandviken Energi AB.

Inom Sandvikens Specialfastigheter AB har smärre hyresgästanpassningar gjorts under perioden.

Samarbetet mellan Högbo Bruk AB, arbetslivsnämnden, individ- och familjeomsorgsnämnden och arbetsförmedlingen fortsätter när det gäller sysselsättningsskapande åtgärder. Idag sysselsätts cirka 100 personer i någon form av arbetsmarknadspolitisk åtgärd i Högbo.

Nya Svartviksstugan invigdes den 3 mars, efter att ha återuppförts i exakt samma stil som den tidigare stugan som brann ner under sensommaren 2014.

Högbo Bruk har stått värd för en mängd större och lyckade arrangemang under perioden, såsom Diggiloo, Antikrundan, Musik kväll vid milan och den traditionella ”Högbodagen”.

Högbo Bruk AB har under perioden beviljats bidrag från Göranssonska fonderna till upprustning av ”Längan”. Syftet är att samtliga produktionsenheter som ingår i Högbo Gårdshandelsförening skall flyttas in i de rustade lokalerna. Bidraget uppgår till 17,5 mkr möjliggör en stor investering på bruket.

Högbo Bruk AB har också förvärvat Wallströms Trävaru AB:s fastighet i Skönsvik under perioden. Lokalerna ska framför allt användas som förråd.

I april genomförde Göransson Arena AB tillsammans med Gävle kommun och SAIK innebandy, för andra året European Floorball Tour, denna gång för tjejerna. Detta som en del i att få in fler idrotter i arenan. Det är viktigt att samarbetet över kommungränserna fortlöper, då det borgar för en fortsatt utveckling av arenabolaget.

De evenemang som genomförts i Göransson Arena under perioden har varit av stabil karaktär med låg eller ingen riskexponering och antalet evenemang maximerat.

Bolagsordningar har fastställts för Högbo Bruk AB och Göransson Arena AB. Arbetet med avkastningskrav för ytterligare och ägardirektiv för samtliga bolag fortsätter.


of 231

9God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning

Enligt kommunallagen ska budgeten innehålla mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin anges finansiella mål och för verksamheten anges verksamhetsmål.

Finansiella mål

Fullmäktige har fastställt tre finansiella mål inför år 2016.

Resultatet för året budgeteras till 9 mkr. Sandviken kommuns resultat för perioden uppgår till 93,7 mkr, och prognosen för helåret pekar mot ett positivt resultat på 24,5 mkr. Det första målet är därmed uppfyllt för perioden och bedöms uppnås för helåret 2016.

Det tillfälliga statsbidraget för flyktingmottagning, som kommunen erhöll för åren 2015 och 2016, på totalt 53,8 mkr för år 2016 har påverkat resultatet för perioden liksom prognos för året. Dessutom har det infriade borgensåtagandet mot Samkraft AB blivit lägre än vad som ursprungligen befarades. Det förbättrar resultat och prognos med 5,8 mkr. Ytterligare en positiv post är de 3,4 mkr i återbäring på genomsnittlig låneskuld respektive ränta på insatskapital, som kommunen fått från Kommuninvest i Sverige AB.

Det andra målet är att investeringsplanen för året uppgår till maximalt 262,2 mkr, efter justeringen av fullmäktige i april 2016, § 56. Investeringsvolymen för perioden uppgår till 134,9 mkr. Med en linjär förbrukning innebär det att beloppet ligger under det tak för investeringar som fullmäktige fastställt för året. Målet måste därför anses vara uppfyllt för perioden och antas göra så även på helårsbasis.

Det tredje målet är att kommunens egen upplåning ökar med maximalt 220 mkr under året. Under perioden har kommunens egen upplåning minskat med 12 mkr. Däremot har kommunen nyttjat beviljad kredit mot banken med 66 mkr. Sandvikens kommun kan därmed sägas ha ökat sin lånevolym med 54 mkr under perioden. Med en fortsatt linjär upplåning för resterande del av 2016 blir prognosen en utökad upplåning på 81 mkr för kommunen. En av anledningarna är att investeringsvolymen fortfarande ligger under budgeterad nivå för perioden. En andra anledning till att den utökade upplåningen är förhållandevis låg är att kommunen nyttjat den överlikviditet som funnits. Detta för att inte drabbas av negativ ränta på det koncernkonto som finns på högsta nivå mot banken. Upplåningen ligger på en nivå väl under fullmäktiges mål för perioden. Prognosen för året indikerar också att målet gott och väl kommer att uppnås.

Verksamhetsmål

Kommunfullmäktige har inom ramen för balanserad styrning fastställt mål för kommunens ekonomi och en god ekonomisk hushållning med ett effektivt resursutnyttjande inom nämndernas verksamheter.

Tre verksamhetsmål har fastställts för år 2016.

Det första målet är att kommunen årligen ska generera ett positivt resultat och öka med minst en (1) mkr årligen. Sandvikens kommun redovisar ett positivt resultat, på 93,7 mkr, för perioden. Prognosen för helåret 2016 pekar mot ett positivt resultat, på 24,5 mkr. Bland nämnderna är det framförallt individ- och familjeomsorgsnämnden som prognostiserar betydande underskott för året. Vissa nämnders prognoser har påverkats av att kommunfullmäktige den 26 september 2016, beslutade att omfördela del av det tillfälligt statsbidrag för flyktingmottagande, från gemensam finansiering till kunskapsnämnden, 20 mkr, individ- och familjeomsorgsnämnden, 7 mkr, arbetslivsnämnden, 3,4 mkr och Västra Gästriklands Samhällsbyggnadsnämnd, 0,6 mkr. 31 mkr omfördelas och förbättrar den ekonomiska situationen för dessa nämnder. Resultatet på totalnivå för kommunen påverkas inte. Bedömningen är att målet för helåret 2016 kommer att uppnås.

Det andra målet är att en buffert på en (1) procent ska avsättas inom budgetramen för respektive nämnd för utvecklingsinsatser och oförutsedda händelser. Samtliga sju nämnder har avsatt en buffert inför år 2016. Endast omsorgsnämnden har en buffert som understiger en (1) procent, och uppgår till 0,66 procent av kommunbidraget. Den budgeterade bufferten uppgår totalt till 0,97 procent år 2016. På totalnivå kommer därför målet i det närmaste att nås, medan det finns variationer mellan nämnderna.

Det tredje och sista målet är att kommunens verksamheter ska effektiviseras kontinuerligt, med minst en (1) procent av kommunbidraget per år. Detta ska redovisas som budgetårets verksamhetsförändringar inom respektive nämnd. Samtliga nämnder har i sina budgetramar inför år 2016 hanterat en enprocentig effektivisering av verksamheten inom nämnden. Samtliga nämnder har en budget i balans, och har därmed också tagit hänsyn till effektiviseringskravet från fullmäktige. Det går dock inte att göra en direkt koppling mellan fastställda verksamhetsförändringar och den enprocentiga effektiviseringen, eftersom information om detta saknas i kommunplanen. De prognostiserade resultaten totalt för nämnderna pekar mot ett underskott, vilket medför att målet om effektiviseringskravet ej nås. Viktigt är då att komma ihåg de stora volymökningar som nämndernas verksamheter haft att hantera under perioden.


of 231

10 Balanserad styrning

Balanserad styrning

§KOMMUNFULLMÄKTIGE

Balanserad Styrning – uppföljning och prognos av måluppfyllelse per 2016-08-31

För att mäta om de uppställda målen nås finns för varje mål ett eller flera mått angivna i budget 2016. Uppföljning och prognos utgår ifrån de fastställda målen och måluppfyllelse för perioden eller helåret. Graden av uppfyllelse grundar sig på de mätningar som har kunnat ske för perioden. Mätningens resultat åskådliggörs med följande färgmarkeringar:

Kolumn U = Uppföljning Kolumn P = Prognosstatus måluppfyllelse för perioden bedömning måluppfyllelse för helår

Ej påbörjat Uppfylls ej

Påbörjat Delvis uppfylls

Klart Uppfylls

Perspektiv MEDBORGARE

Övergripande målsättning:• Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen och få ett respektfullt bemötande.• Medborgarna ska ges möjlighet att vara delaktiga och få inflytande i kommunens utveckling.

Mål 2016 - 2018 U Mått Status P

Medborgarna är nöjda med den kommunala servicen.

Målnivå: NMI index ska successivt öka till 57

Mätmetod: SCB: s medborgarundersökning för Nöjd – Medborgar- Index, NMI.

Värde år 2012: NMI index 54Värde år 2013: NMI index 51Värde år 2014: NMI index 56Värde år 2015: NMI index 56

SCB:s medborgarundersökning för2016 skickas ut under september ochresultatet presenteras i december.Efter 2015 års medborgarundersökning togs ettanpassat material fram till respektivenämnd. Några nämnder har börjat ta fram handlingsplaner utifrån detta material.

Medborgarna i Sandviken upplever att de har inflytande och möjlighet att påverka kommunens verksamheter, därmed stärks demokratin.

Målnivå:NII index ska successivt öka till 45

Mätmetod: SCB: s medborgarundersökning för Nöjd – Inflytande – Index, NII.

Värde 2012: NII index 38Värde 2013: NII index 37Värde 2014: NII index 41Värde 2015: NII index 37

SCB:s medborgarundersökning för2016 skickas ut under september ochresultatet presenteras i december.Efter 2015 års medborgarundersökning togs ettanpassat material fram till respektivenämnd. Några nämnder har börjat ta fram handlingsplaner utifrån detta material.

Medborgarna upplever att tillgängligheten i kommunen är god.

Målnivå: Index för bemötande och tillgänglighet ska successivt öka till 57.

Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning för Bemötande och Tillgänglighet.

Värde: 2012: Index 53Värde: 2013: Index 52Värde: 2014: Index 56Värde: 2015: Index 59

SCB:s medborgarundersökning för2016 skickas ut under september ochresultatet presenteras i december.Bedömningen utifrån de historiska värdena är att trendenfortsätter.


of 231

11Balanserad styrning

Perspektiv MEDARBETARE

Övergripande målsättning:• Sandvikens kommun har nöjda medarbetare.• Sandvikens kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarnas kompetens och kreativitet samt arbetar

för ökad jämställdhet och mångfald.


Ledarskapet upplevs tydligt och utvecklingsinriktat.

Målnivå 1: Förbättring utifrån index 2014

Målnivå 2: Lägst nivå 3,5

Mätmetod 1: Medarbetarundersökning 2016 och 2018

Värde 2013: MMI 74 för cheferVärde 2014: MMI 74 för cheferVärde 2015: saknas

Mätmetod 2: Intern medarbetareundersökning 2015 och 2017 via intranätet, skala 1-5

Värde 2014: SaknasVärde 2015: 3,9

Enkäten skickas ut under septembermånad och resultatet presenteras i november.

Målet uppnått för 2015 vilket indikerar en utveckling åt rätt håll.

Medarbetarna upplever att de har inflytande och är motiverade i sitt arbete.




Värde 2013: MMI 70Värde 2014: MMI 69Värde 2015: saknas

Mätmetod 2: Intern medarbetarundersökning 2015 och 2017 via intranätet, skala 1-5.





of 231


Medarbetarna är väl förtrogna med Vision 2025 och målen i balanserad styrning och ser sitt ansvar för helheten.


Målnivå 2: Lägst nivå 3

Mätmetod 1: Medarbetarundersökning 2016 och 2018.

Värde 2014: SaknasVärde 2015: Saknas

Mätmetod 2: Intern medarbetarundersökning 2015 och 2017 via intranätet, skala 1-5.




Perspektiv HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING

Övergripande målsättning:• Sandvikens kommun erbjuder en trygg och attraktiv livsmiljö där många vill bo och leva.• Sandvikens kommun verkar för en hållbar utveckling.


Sandviken är en trygg och attraktiv kommun att bo och verka i.

Målnivå 1: NRI-index ska successivt öka till 60

Målnivå 2: NKI-index ska successivt öka till 75

Målnivå 3: NRI-index ska successivt öka till Trygghet 60

Mätmetod 1: SCB medborgarundersökning ”Nöjd-Region-Index NRI”.

Värde 2013: NRI 58Värde 2014: NRI 58Värde 2015: NRI 53

Mätmetod 2: SKL undersökning INSIKT ”Nöjd-Kund-Index” NKI

Värde 2013: NKI 67Värde 2014: NKI 70Värde 2015: NKI 64

Mätmetod 3: SCB medborgarundersökning ”Nöjd-Region-Index NRI” del Trygghet.

Värde 2013: NRI, Trygghet 52Värde 2014: NRI, Trygghet 57Värde 2015: NRI, Trygghet 53

SCB:s medborgarundersökningskickas ut under september ochresultatet presenteras i december.

SKL’s servicemätning INSIKT, Nöjd-Kund-Index, NKI, genomförsunder hösten 2016 och resultatet mäts på helår.

SCB:s medborgarundersökningskickas ut under september ochresultatet presenteras i december


of 231


Sandvikens kommun har en god och jämlik hälsa.

Målnivå: Förbättringar av resultaten utifrån Nationella folkhälsoenkäten 2014.

Mätmetod: Folkhälsoinstitutets Nationella folkhälsoenkät

Värde 2014: Den upplevda goda fysiska, psykiska och sociala hälsan är för män 71 % och kvinnor 70 %

Den nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” genomförs vart tredje år. Nästa enkät sker 2017.

Under hösten 2016 påbörjas projektet ”Skillnader i hälsa” som ska ge en nulägesbeskrivning över hur folkhälsoläget skiljer sig åt mellan socioekonomiska grupper och geografiska områden i Sandvikens kommun. Utifrån resultatet kommer riktade insatser mot prioriterade grupper att genomföras.

Miljö- och klimatpåverkan minskar inom kommunens geografiska område.

Målnivå 1: Energiförbrukning per kWh/m2 minskar successivt under perioden

Målnivå 2: Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser minskar årligen.

Målnivå 3: Vattenkvaliteten i Storsjön förbättras successivt under perioden.

Mätmetod 1: Statistik över energiförbrukning i kWh/m2 i lokaler ägda av kommunen i form av fjärrvärme och elförbrukning.Värde 2013: 216 kWh/m2Värde 2014: 213 kWh/m2Värde 2015: 212 kWh/m2

Mätmetod 2: Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet samt Nationella emissionsdatabasen.

Värde 2012: Utsläpp av växthusgas 7,48 ton CO2/år/invånare Värde 2013: Utsläpp av växthusgas 7,32 ton CO2/år/invånareVärde 2014: Utsläpp av växthusgas 6,79 CO2/år/invånare

Mätmetod 3: Statistik inhämtas från Länsstyrelsen i Gävleborg

Värde 2013: Total-kväve: Österfjärden 748 µ/l och Västerfjärden 639 µ/l. Total-fosfor: Österfjärden 34 µ/l och Västerfjärden 40 µ/lVärde 2014: SaknasVärde 2015: Total-kväve: Österfjärden 625 µ/l och Västerfjärden 480 µ/l. Total-fosfor: Österfjärden 22 µ/l och Västerfjärden 25 µ/l

Energiförbrukningen mäts genomförbrukad fjärrvärme och el perkWh/m2. Förbrukningen har minskatmed knapp en procent för perioden januari-augusti jämfört med samma period 2015.

Koldioxidutsläppet mäts på helår, men redovisning av resultat sker efter ca 18 månader. Bedömningen är att utsläppen fortsätter att minska.

Fosfor- och kvävehalterna i Storsjön har minskat över tiden. Provtagningar har pågått sedan 1986. Siktdjupet i Storsjön är dock förhållandevis lågt och kan indikera en hög näringsbelastning eller bero på ökad mängd organiska ämnen. Det finns inga tendenser på försurning Storsjön. Bedömningen är att halterna av fosfor och kväve fortsätter att minska.


of 231


Perspektiv EKONOMI

Övergripande målsättning:• Sandvikens kommun präglas av god ekonomisk hushållning med ett effektivt resursutnyttjande.


Sandvikens kommun genererar ett årligt positivt resultat.

Målnivå: Öka resultatet med minst 1 mkr årligen.

Mätmetod: Uppföljning sker månatligen samt vid delårsrapport och årsredovisning.

Värde 2013: Budgeterat resultat 6 mkr. Redovisat resultat 40 mkr.Värde 2014: Budgeterat resultat 7 mkr. Redovisat resultat 15 mkr.Värde 2015: Budgeterat resultat 8 mkr. Redovisat resultat 14 mkr.Värde 2016: Budgeterat resultat 9 mkr.

Uppföljning av ekonomin sker månatligen. Resultatet för perioden januari-augusti är 94 mkr. Prognosen för årets slut visar på ett överskott på 24 mkr.

Nämnderna avsätter en buffert inom budgetramen för utvecklingsinsatser och oförutsedda händelser.

Målnivå: Minst 1,0 % av kommunbidraget

Mätmetod: Budgeterad buffert och hur den disponeras under året.

Värde 2014: 0,3 %Värde 2015: 0,71 %

Samtliga nämnder har avsatt enbuffert för utvecklingsinsatser ochoförutsedda händelser. Totalt är 0,97% avsatt till buffert. Procentsatsen varierar något mellan nämnderna. Målet kommer i det närmaste att uppnås.

Kommunens verksamheter effektiviseras kontinuerligt.

Målnivå: Minst 1 % av kommunbidraget per år

Mätmetod: Effektiviseringar redovisas inom respektive nämnd som budgetårets verksamhetsförändringar.

Värde 2014: SaknasVärde 2015: Saknas

Samtliga nämnder har i sina budgetramar inför år 2016 hanterat en enprocentig effektivisering av verksamheten inom nämnden. Uppföljning kan göras först isamband med årsbokslut. De prognostiserade resultaten för nämnderna pekar mot ett mindre underskott totalt, vilket indikerar att målet om effektiviseringskravet ej nås.


of 231


Perspektiv OMVÄRLD

Övergripande målsättning:• Sandvikens kommun arbetar för regional, nationell och internationell samverkan som skapar mervärde för medborgarna

och företag.• Sandvikens kommun lär av många kulturer och utvecklar verksamheter och personal.


Sandviken är en mångkulturell kommun.

Målnivå: Öka kunskapen för att ta vara på positiva effekter från mångkulturella insatser.

Mätmetod: Antalet redovisade projekt.

Värde 2012: SaknasVärde 2014: 15 projektVärde 2015: 15 projekt

Antalet projekt kommer att mätas vid årets slut.

En mångfaldsdag med föreläsningar för kommunens medarbetare anordnades i april.Flertalet utbildningsinsatser har hållits inom individ- ochfamiljeomsorgsnämndens verksamheter, samt inom omsorgsnämndens och kommunstyrelsens verksamheter. Ytterligare insatser planeras under hösten inom olika delar av kommunen. Bedömningen är att kunskapen ökat tack vare olika projekt och utbildningsinsatser.

Sandviken har en positiv inflyttning från såväl andra delar av Sverige som från andra delar av världen.

Målnivå: Nettoinflyttning 250 invånare per år.

Mätmetod: SCB, statistik

Värde 2013: 207Värde 2014: 596Värde 2015: 583

Nettoinflyttningen i Sandvikenskommun per 31 juli 2016 var 367.Nettoinflyttningen för året bedöms överstiga målsättningen på 250 individer.

Sandviken har mötesplatser för ökad integration.

Målnivå: Antalet mötesplatser och insatser ökar successivt under perioden.

Mätmetod: Redovisa antalet platser där det sker insatser med fokus på integration.

Värde 2013: SaknasVärde 2014: SaknasVärde 2015: Saknas

En inventering av antalet mötesplatser/projekt sker till årsskiftet. Omsorgsnämnden är delaktiga i KIVO-projektet (”Kvalitetssäkrad inkludering inom vård- och omsorg”). Kultur- och fritidsnämnden deltar i flera projekt där aktiviteter och insatser för ökad integration får särskilt fokus. Även arbetslivsnämnden och individ- och familjeomsorgsnämnden har mötesplatser för att bidra till ökad integration. Kommunstyrelsen och omsorgsnämnden har språkpraktikanter. Bedömningen är att antalet mötesplatser med fokus på integration har ökat.


of 231

16 Driftsredovisning

Driftsredovisning

Kommunens totala resultat för perioden uppgår till 93,7 mkr. Prognosen för helåret visar på ett överskott på 24,5 mkr.

Nämnderna redovisar ett resultat för perioden på 45,1 mkr och en prognos för helåret på -3,7 mkr. I prognosen har hänsyn tagits till att medel om 31,0 mkr, enligt beslut av kommunfullmäktige den 26 september 2016, ska omfördelas från gemensam finansiering ut till vissa nämnder. Dessa medel är delar av det tillfälliga statsbidraget för flyktingmottagning som kommunen erhöll för åren 2015 och 2016. Omfördelningen förändrar inte kommunens resultat på totalnivå.

Kunskapsnämnden, individ- och familjeomsorgsnämnden, Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd och arbetslivsnämnden prognostiserar underskott där individ- och familjeomsorgen har det största prognostiserade underskottet på 14,5 mkr. Orsakerna till underskottet för individ- och familjeomsorgsnämnden är höga kostnader för missbruksvård för vuxna, där antalet ärenden är många, samt att antalet barn och unga i familjehem har ökat under perioden. Arbetslivsnämnden underskott beror främst på ett ökat tryck på arbetsmarknadsåtgärder då Sandviken idag har den högsta

Prognos Resultat Resultat ResultatDriftsredovisning per nämnd (mkr) jan-dec 2016 jan-aug 2016 jan-dec 2015 jan-aug 2015

Kommunfullmäktige 0,3 0,9 0,1 -0,2

Kommunstyrelse 0,0 1,0 0,9 0,9

Överförmyndarnämnden i Västra Gästrikland 0,6 0,0 0,3 0,2

Kunskapsnämnd -3,0 15,7 -18,4 20,0

Omsorgsnämnden 10,0 14,6 7,3 7,8

Individ- och familjeomsorgsnämnd -14,5 -8,0 -17,9 -7,0

Kultur- och fritidsnämnd 0,9 6,3 2,7 2,5

Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd -0,8 1,1 -2,7 1,7

Arbetslivsnämnd -2,1 -3,5 -5,4 -4,1

Kommunstyrelsens förvaltning 4,9 17,0 11,7 14,9

Summa nämnder -3,7 45,1 -21,4 36,7

Gemensamt 28,2 48,6 35,4 -3,7

Totalt 24,5 93,7 14,0 33,0

arbetslösheten på 20 år. Kunskapsnämndens underskott beror på att antalet barn och elever inom verksamheterna har ökat. Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd startade upp sin verksamhet under perioden, vilket orsakat ökade initiala kostnader inom verksamheten. Inom kommunstyrelsen verksamhet redovisas ett överskott för perioden, som tillbetydande del kommer att nyttjas under årets sista tertial. Det gäller hittills ej upparbetade kostnader för fysisk planering, lantmäteri och markarbeten, kostnader för ej aktiverade investeringar samt diverse andra kostnader, inom olika kontor inom kommunstyrelsen förvaltning, för arbeten och aktiviteter som planeras under hösten 2016.

Under gemensam finansiering redovisas såväl positivt resultat för perioden som prognos för året. År 2015 belastades resultatet av ett borgensinfriande på 9,3 mkr för Samkraft AB. Under perioden har 5,8 mkr av borgensinfriandet återförts till kommunen vilket påverkar såväl resultat som prognos positivt. Ytterligare en positiv post är de 3,4 mkr i återbäring på genomsnittlig låneskuld respektive ränta på insatskapital, som kommunen erhållit från Kommuninvest i Sverige AB. Lägre ränta på pensionsskulden samt reglering av preliminära arbetsgivaravgifter beräknas ge ett överskott.


of 231

17Investeringsredovisning

Investeringsredovisning

Investeringsplanen för 2016 fastställdes i budget för år 2016 till 250 mkr. Justeringen som gjordes av fullmäktige våren 2016, KF 2016-04-18 § 56, medförde en utökning med 12,2 mkr, till 262,2 mkr. Ökningen bestod av senarelagda investeringar från 2015 som flyttades över till 2016, till ett belopp av 20,15 mkr, samt minskning av 2016 års anslag med 7,95 mkr. Investeringsplanen innehåller efter vårens justering också ett investeringsbidrag på 5,0 mkr.

Totalt har kommunen investerat 140,2 mkr under perioden januari till och med augusti 2016. Investeringarna inom mark, byggnader samt gatu- och parksidan uppgår till 107,0 mkr. Investeringsbidrag har totalt erhållits med 5,3 mkr under perioden.

År 2014 infördes komponentavskrivning för de kommunala fastigheterna. 2016 har detta också genomförts inom gator och parker. Arbetet med att komponentindela materiella anläggningstillgångar är nu klart utifrån de riktlinjer som gäller idag.

Det enskilt största investeringsprojektet, under perioden, är tillbyggnationen av Ängsbacken etapp 2. Projektet har en total budget på 130 mkr. Investeringen består av ombyggnation av personalutrymmen samt gemensamhetsytor för boende i en del av hus B. Arbetet är här färdigställt. Även en flygeltillbyggnation med fyra våningar samt tillagningskök ingår. Denna flygelbyggnad ska placeras på samma plats som en numera utrymd flygel står. Rivningen av den gamla flygeln har påbörjats. Detaljplanen för området, som tillåter fyra våningar, är antagen med besvärstiden har i skrivande stund ännu inte löpt ut.

31-Aug 31-Dec 31-Dec 31-Dec

Investeringvolym (mkr) 2016 2015 2014 2013Kunskapsverksamhet 4,3 9,2 13,5 6,2Omsorgsverksamhet 0,5 2,0 11,2 2,5Individ- och familjeomsorgsverksamhet - - - 0,3Kultur- och fritidsverksamhet 1,2 0,5 2,1 1,8Samhällsbyggnadsverksamhet 0,6 0,4 0,0 0,1Arbetslivsverksamhet 0,2 1,5 0,1 -Kommunlednings-, service- och teknisk verksamhet 133,4 201,4 125,8 88,1Bruttoinvesteringsutgift 140,2 215,0 152,7 99,0Investeringsinkomster -5,3 -0,5 -0,9 -2,9Summa 134,9 214,5 151,8 96,1

Förändrad redovisningsprincip: from 2010 skall investeringsinkomster hanteras separat från investeringsutgiften och klassificeras som förutbetald intäkt. Detta medför att investeringsutgifterna redovisas under anläggningstillgångar (not 9 och 10) och investeringsinkomsterna redovisas under långfristiga skulder (not 18).

2015 är det första året som det finns medel för reinvestering i fastigheter i investeringsbudgeten. Det är införande av komponentavskrivning som föranleder detta och det är en orsak till att investeringsvolymen har ökat.

Ängsbacken (mkr) UtgiftTotal investeringsplan (under hela löptiden) 130,0

Investeringsplan 2016 för investeringsprojektet 40,4

Vårrevidering investeringsplan 2015 för investeringsprojektet (efter justering)

20,4

Utfall augusti 2014 för investeringsprojektet 24,6

Total prognos investeringsplan (under hela löptiden) 130,0


of 231

18 Investeringsredovisning

Projektet Olbacka, röda & vita skolbyggnaderna, samt markberedning för paviljonger startade i början på året. Ombyggnation har skett av den vita byggnaden. Markberedning har skett för paviljonger samt etablering av paviljonger har skett. Allt var färdigställt till CVL;s skolstart i augusti. Vissa markarbeten återstår. Under hösten pågår projektering av den röda skolan.

Olsbacka, vita & röda samt markberedning paviljonger (mkr) UtgiftTotal investeringsplan (under hela löptiden) 30,6

Investeringsplan 2016 för investeringsprojektet -


20,0


Total prognos investeringsplan (under hela löptiden)

30,6

Utveckling av centrum, inklusive Drottningen, är ett projekt som inrymmer flera delar. Här ingår reinvestering av Jansasparken och gågatorna, byggande av Drottningtorget samt reinvestering och ombyggnation av Drottningen. Jansasparken och Drottningtorget invigdes i juni. Drottningen är färdigställd och hyresgästen har flyttat in och startat sin verksamhet. Nu återstår reinvestering av gågatorna. Totalt är projektet budgeterat till 82 mkr. Under 2017 ska projektet vara klart.

En tillbyggnation av fyra avdelningar, vid Gullvivans förskola, i Järbo, färdigställdes i juli 2016. Nu återstår rivning av den gamla förskoledelen och nybyggnationen av tre avdelningar. Projekteringen sker under hösten 2016.

Till- och ombyggnad Gullvivans förskola (mkr) UtgiftTotal investeringsplan (under hela löptiden) 45,6

Investeringsplan 2016 för investeringsprojektet 11,0


16,8


Total prognos investeringsplan (under hela löptiden)

45,6

Utveckling centrum inkl Drottningen (mkr) UtgiftTotal investeringsplan (under hela löptiden) 82,0Investeringsplan 2016 för investeringsprojektet 20,5


25,8

Utfall augusti 2016 för investeringsprojektet 12,0Total prognos investeringsplan (under hela löptiden)

82,0


of 231

19Balanskravsutredning

Balanskravsutredning

Bedömning av balanskravsresultat baserat på helårsprognos för år 2016 presenteras nedan.

Balanskravet och Ackumulerad pensionsreserv

31 aug 31 dec 2016 2016mkr prognos

Balanskravet Periodens/årets resultat 93,7 24,5Reavinster -0,5 -0,5Balanskravsresultat för perioden 93,2 24,0med helårsprognos Balanskravsunderskott från tidigare år 0,0 0,0Balanskravsresultat att reglera utifrån 93,2 24,0period och helårsprognos Ackumulerad pensionsreserv Ingående värde 121,2 121,2Periodens uppbyggnad (Justerat 93,2 24,0resultat från balanskravet) Summa pensionsreserv 214,4 145,2

EKONOMISK REDOVISNING

of 231

2020 Sammanställd redovisning

Sammanställd redovisning

Koncernredovisning

Syftet med den kommunala koncernredovisningen (sammanställda redovisningen) är att ge en sammanfattande bild av kommunens totala ekonomiska ställning och åtaganden. Den omfattar verksamheter där kommunen har ett väsentligt inflytande eller ekonomiskt åtagande, oavsett om den bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform.

I koncernbokslutet ingår Sandvikens kommun och de bolag, kommunalförbund och stiftelser i vilka kommunen direkt eller indirekt har ett inflytande på minst 20 procent.

I redovisningen ingår koncernen Sandviken Stadshus AB vilken ägs av kommunen till 100 procent. Vidare ingår Gästrike Räddningstjänst (27 procent), koncernen Gästrike Återvinnare (24 procent) och Stiftelsen Rosenlöfs Tryckeri (100 procent).

Övriga delägda bolag, eller förbund, som inte ingår i den ekonomiska redovisningen är Sandviken Utbildnings AB (9 procent). Fram till och med 2014 ingick även kommunalförbundet Region Gävleborg (7 procent). Förbundet är nu avvecklat.


of 231

21Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper

Kommunen och koncernen

De redovisningsprinciper och beräkningsmetoder som använts vid upprättande av Sandviken kommuns Årsredovisning 2015 gäller även för upprättandet av delårsrapporten per sista augusti 2016. Inga förändringar av redovisningsprinciper har skett sedan årsskiftet.

Bolagsskatt redovisas inte i delårsrapporten. Inte heller har bolagen räknat om uppskjuten skatteskuld eller skattefordran för perioden, utan samma belopp kvarstår sedan årsskiftet. Enbart den förändring av latent skatt som kommer från koncernmässiga övervärden har redovisats i kommunkoncernen.


of 231

2222 Övriga upplysningar

Övriga upplysningar

SemesterlöneskuldSedan januari 2007 tillämpas en modell för bokning av semesterlöneskuld som innebär att kostnaden för intjänad semesterlön fördelas jämnt med en tolftedel varje månad. I samband med det byggs semesterlöneskulden upp med motsvarande belopp. När sedan faktisk semester tas ut räknas lönekostnaden av mot semesterlöneskulden. Denna modell medför att det blir en jämn fördelning av semesterlönekostnaden över året samt att det under sommaren, då de flesta semesterdagar tas ut, blir en nedgång i

den ordinarie lönekostnaden.

Ovanstående gäller för samtliga grupper utom för lärare med ferielön och anställda med uppehållslön. För dessa grupper med anställda följer bokningen av semesterlöneskuld skolåret. Efter ferieperioden påbörjas intjänandet av en ny semesterlöneskuld. Det innebär att för perioden har endast en mindre del påverkat resultatet.


of 231

23Resultaträkning

Resultaträkning

Kommunen Koncernen

Utfall Utfall Budget Prognos Utfall Utfall jan-aug jan-aug jan-dec jan-dec jan-aug jan-aug(mkr) 2016 2015 2016 2016 2016 2015Verksamhetens intäkter 413,5 306,3 443,2 594,2 857,9 737,3Verksamhetens kostnader -1 657,0 -1 492,4 -2 390,9 -2 565,0 -1 926,4 -1 754,6Jämförelsestörande poster not 1 5,8 -9,3 - 5,8 11,5 -9,3Avskrivningar och nedskrivningar -57,4 -54,6 -86,8 -92,0 -141,5 -134,9Verksamhetens nettokostnader -1 295,1 -1 250,0 -2 034,5 -2 057,0 -1 198,5 -1 161,5 Skatteintäkter 1 103,9 1 067,8 1 693,5 1 656,7 1 103,9 1 067,8Generella statsbidrag och utjämning 283,1 219,1 356,5 424,5 283,1 219,1Finansiella intäkter 11,9 8,5 12,6 16,2 5,2 1,4Finansiella kostnader -10,1 -12,4 -19,1 -15,9 -26,9 -35,1Resultat efter finansiella poster 93,7 33,0 9,0 24,5 166,8 91,7

Förändring latent skatt - - - - 0,7 0,7Periodens resultat 93,7 33,0 9,0 24,5 167,5 92,4


of 231

2424 Balansräkning

Balansräkning

Kommunen Koncernen 31 aug 31 dec 31 aug 31 dec(mkr) 2016 2015 2016 2015TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgånar - - 4,3 5,6Materiella anläggningstillgångar 1 636,0 1 554,9 4 183,7 3 982,1- varav mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 479,5 1 401,9 3 919,9 3 717,4- varav maskiner och inventarier 156,5 152,9 263,9 264,7Finansiella anläggningstillgångar 594,6 375,0 60,3 58,9Summa anläggningstillgångar 2 230,6 1 929,9 4 248,3 4 046,6 Omsättningstillgångar Förråd mm 16,0 16,8 29,1 28,1Fordringar 360,6 242,8 262,2 242,2Kortfristiga placeringar 58,0 58,1 58,0 58,1Kassa och bank - 43,9 22,6 56,2Summa omsättningstillgångar 434,6 361,6 371,9 384,6 SUMMA TILLGÅNGAR 2 665,2 2 291,5 4 620,2 4 431,2 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital not 2 Eget kapital 973,8 959,8 1 476,2 1 398,8Periodens resultat 93,7 14,0 167,5 76,6Summa eget kapital 1 067,5 973,8 1 643,7 1 475,3 Avsättningar Avsättningar för pension och liknande förpliktelser 152,8 148,4 178,5 172,5Uppskjuten skatteskuld - - 109,1 109,8Summa avsättningar 152,8 148,4 287,6 282,3 Skulder Långfristiga skulder 885,8 580,6 1 677,9 1 552,4Kortfristiga skulder 559,1 588,7 1 010,9 1 121,3Summa skulder 1 444,9 1 169,3 2 688,8 2 673,7 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 2 665,2 2 291,5 4 620,1 4 431,3 Panter och ansvarsförbindelser not 3 2 095,4 2 358,7 1 015,8 1 056,7


of 231

25Noter

Noter

1. JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTERKommunen Koncernen

Utfall Utfall Budget Prognos Utfall Utfall jan-aug jan-aug jan-dec jan-dec jan-aug jan-aug

(mkr) 2016 2015 2016 2016 2016 2015Infriande av borgensåtagande - -9,3 - - - -9,3Återförande av infriad borgensåtagande 5,8 - - 5,8 5,8 -Återbetalning av AFA-premier - - - - - -Försäljning av kraftstationer - - - - 5,7 -Summa jämförelsestörande poster 5,8 -9,3 0,0 5,8 11,5 -9,3

2. EGET KAPITALKommunen Koncernen

31 aug 31 dec 31 aug 31 dec (mkr) 2016 2015 2016 2015Ingående Eget kapital vid årets början 973,8 959,8 1 475,4 1 398,0Förändring andel i kommunalförbund - - - 0,8Justeringar av föregående års resultat - - 0,8 -Periodens resultat 93,7 14,0 167,5 76,6Utgående Eget kapital vid periodens slut 1 067,5 973,8 1 643,7 1 475,4


of 231

2626 Noter

3. PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Kommunen Koncernen

31 aug 31 dec 31 aug 31 dec (mkr) 2016 2015 2016 2015BorgensförbindelserKommunala bolag 1 089,7 1 312,7 - -Pensionsutfästelser kommunla bolag 3,2 3,2 - -Småhus och bostadsrättsföreningar 69,9 71,4 69,9 71,4Föreningar och företag 15,8 15,8 24,2 24,1Summa Borgensförbindelser 1 178,6 1 403,1 94,1 95,5

PensionsförpliktelserIB Pensionsförpliktelser vid årets början 769,0 795,5 770,1 799,4Förändringar under räkenskapsperioden -31,2 -26,5 -28,3 -29,3UB Pensionsförpliktelser vid periodens slut 737,8 769,0 741,8 770,1Löneskatt på pensionsförpliktelser 179,0 186,6 179,9 191,1Summa pensionsförpliktelser inkl löneskatt 916,8 955,6 921,7 961,2

Summa panter och ansvarsförbindelser 2 095,4 2 358,7 1 015,8 1 056,7


of 231

27

Utlåtande från revisorerna


of 231

28 28 EKONOMISK REDOVISNING

of 231

Tjänsteskrivelse

Handläggare Vårt diarienummer Er beteckning Datum SidaElisabeth Hansson KS2016/256 2016-10-07 1 (2)



Näringslivsstrategi

Förslag till beslutKommunfullmäktige föreslås besluta att:

1. Anta Näringslivsstrategin2. Näringslivskontoret ges i uppdrag att arbeta fram handlingsplaner

utifrån Näringslivsstrategin

Sammanfattning av ärendetNäringslivskontoret har i april 2015 fått Kommunstyrelsens uppdrag att ta fram en hållbar näringslivsstrategi. Strategiarbetet har tagits fram i dialog med näringsliv och politik våren 2016. Strategin baseras på underlagsmaterial från kommunen, en enkät riktad till företag, fokusgrupper med företagare, företagsfrämjande aktörer, kommunala tjänstemän och ungdomar som varit UF-företagare samt, intervjuer med företag. Utifrån detta arbete finns nu en näringslivsstrategi framtagen.

Ärendet Näringslivsstrategin ska vara grunden för kommunens arbete med att skapa ett hållbart företags- och förnyelseklimat som ligger i linje med Vision 2025. Den ska främja såväl nyföretagande som utveckling i befintliga företag – oavsett bransch – samt göra hela kommunen attraktiv för nyetablering. Strategin ska främja öppenhet för nya idéer och innovation. Den ska tydliggöra kommunens insatser inom det näringslivspolitiska området och inom de övriga områden som främjar ett gott företagsklimat.Utifrån näringslivsstrategin ska sedan handlingsplaner tas fram som mer i detalj redovisar vilka insatser som ska genomföras. Dessa handlingsplaner ska innehålla mål, tidplan och ansvarsfördelning.

BeslutsunderlagNäringslivsstrategi, KS2016/256

Kommunfullmäktige

of 231


Sida2 (2)

Protokollsutdrag skickas tillNäringslivskontoret Elisabeth HanssonEkonom Elisabeth Lönn

Underskrifter

Elisabeth HanssonNäringslivschef

of 231

Datum2016-10-14

DiarienummerKS2016/256

» PROGRAM

Sandvikens Kommuns

Näringslivsstrategiskt program 2016-2025

of 231

Styrdokumentets data

Beslutad av: Kommunstyrelsen

Beslutsdatum och paragraf: 2016-11-01

Diarienummer: KS2016/256

Giltighetstid: 2025-12-31

Dokumentansvarig: Chef för Näringslivskontoret

För revidering ansvarar: Chef för Näringslivskontoret

För uppföljning och tidplan för denna ansvarar:

Chef för Näringslivskontoret

Revidering av styrdokumentRätt att revidera ges på delegation från beslutande organ.

Orsak till revidering: "[Skriv text här]"

Förändring i dokumentet: "[Skriv text här]"

Beslutat av: "[Skriv text här]"

Beslutsdatum: "[Skriv text här]"

Diarienummer: "[Skriv text här]"

of 231

Beskrivning av Sandvikens kommuns styrdokument

Dokument som uttrycker den politiska viljanVISION – övergripande måldokument, beskriver den framtid organisationen strävar motPOLICY – Gemensamt förhållningssätt, viljeinriktning, principer inom ett område i allmänt hållna formuleringar. Kortfattad vägledning för att nå önskad nivå/tillstånd. Innehåller inte mål.PROGRAM – Beskriver inriktningen inom ett område för att styra mot en förändring. Innehåller mål och prioriteringar. Inga detaljerade anvisningarPLAN – Lagstadgade benämningar på styrdokument t. ex. Översiktsplan, DetaljplanRIKTLINJE – Hur en fråga hanteras. Högre detaljeringsgrad än i en policy. Regler eller material av informationskaraktär ska inte finnas om det inte är nödvändigt för förståelse.REGLEMENTE – ansvarsområde och arbetsformer

Grundläggande styrningARBETSORDNING – Föreskrifter som behövs för handläggningen av Kommunfullmäktiges sammanträden.REGLEMENTEN – Föreskrifter om nämndernas och revisionens verksamhet och arbetsformer. Partssammansatta organs uppgifter, sammansättning, mandattid och verksamhetsformerDELEGATION – Överlämnande av beslutsrätt från KF till nämnd eller från nämnd till utskott, ledamot eller tjänsteman, i visst ärende eller grupp av ärenden.BOLAGSORDNING – Aktiebolags/handelsbolags regelverk, som tillsammans med lagstiftning anger ramarna för verksamheten.ÄGARDIREKTIV / ÅRLIGA UPPDRAG – Ägarens viljeinriktning med ett bolags verksamhet utöver vad som framgår av bolagsordningKOMMUNALA TAXOR – Beslut om taxor ska enligt kommunallagen beslutas av KFKOMMUNALA FÖRESKRIFTER. STADGOR – Kommunala föreskrifter av bindande karaktär som riktar sig mot allmänheten.

TjänstemannadokumentVERKSAMHETS- & ARBETSPLANER – Planer utarbetas årligen och anger utförligt vad som ska göras, vilka som är ansvariga och när olika aktiviteter ska vara klara.RUTINER & REGLER – En sammanställning av aktiviteter inom ett visst område som anger hur en uppgift ska utföras. Effekten i verksamheten ska följas upp. Ska vara tydliga och inte medge egna tolkningar.

of 231

Innehåll1 Utgångspunkter.................................................................12 Förutsättningar..................................................................13 Vision..................................................................................24 Kärnvärden och fokusområden .......................................3

4.1 Förklaring av kärnvärden och fokusområden ........................................34.1.1 Kärnvärden ............................................................................................34.1.2 Fokusområden.......................................................................................4

5 Mål och målstruktur ..........................................................56 Delstrategier ......................................................................5

6.1 Arbetskraft- och kompetensförsörjning..................................................56.2 Etablering och expansion ......................................................................66.3 Företagsutveckling och förnyelse ..........................................................66.4 Infrastruktur och tillgänglighet................................................................66.5 Kommunal ärendehantering ..................................................................66.6 Samverkan och en företagsvänlig kultur ...............................................66.7 Varumärke och marknadsföring ............................................................7

of 231

Sandvikens kommunDatum2016-10-14


1(7)

1 UtgångspunkterNäringslivsstrategin ska vara grunden för kommunens arbete med att skapa ett hållbart företags- och förnyelseklimat som ligger i linje med Vision 2025. Den ska främja såväl nyföretagande som utveckling i befintliga företag – oavsett bransch – samt göra kommunen attraktiv för nyetablering.

Strategin ska främja öppenhet för nya idéer och innovation. Den ska tydliggöra kommunens insatser inom det näringslivspolitiska området och inom de övriga områden som främjar ett gott företagsklimat.

Strategiarbetet har tagits fram i dialog med näringsliv och politik våren 2016. Strategin baseras på underlagsmaterial från kommunen, en enkät riktad till företag, fokusgrupper med företagare, företagsfrämjande aktörer, kommunala tjänstemän och ungdomar som varit UF-företagare samt, intervjuer med företag. I enkäter, fokusgrupper och intervjuer ställdes frågor om positiva och negativa aspekter med Sandviken när det gäller näringslivsklimatet och förutsättningarna att driva företag. Vidare berördes vilka utvecklingsmöjligheter som finns samt möjliga hot. Resultatet sammanställdes på olika sätt, bland annat togs en SWOT-analys fram som underlag, det vill säga en analys av styrkor, svagheter, hot och möjligheter för kommunen utifrån ett näringslivsperspektiv. Även om inte allt material presenteras i strategidokumentet så har det spelat roll när fokusområden och delstrategier valts. Materialet är också underlag för avsnittet ”Förutsättningar”.

Utifrån näringslivsstrategin ska sedan handlingsplaner tas fram som mer i detalj redovisar vilka insatser som ska genomföras. Dessa handlingsplaner ska innehålla mål, tidplan och ansvarsfördelning.

Figur 1. Strategiresan

2015

Uppstart för företagare och politiker(Promenaden). Arrangerad av näringslivskontoret/svenskt näringsliv

Oktober 2015

Workshop kommunstyrelsenStrategin och arbetets inriktningOktober 2015

ArbetsmöteNäringslivskontoretNovember 2015

Workshop kommunstyrelsenSlutgiltigt uppläggDecember 2015

Planering undersökningar etc. Näringslivskontoret

Jan-Feb 2016

Genomförande av enkätundersökningFeb-mars 2016

Analys av enkät, förberedelse fokusgruppMars 2016

Genomförandeav 6 fokusgrupper

April 2016

Presentation Sandvikendagarna juni 2016

Workshops kommunstyrelsen och näringslivskontoretSlutgiltigt uppläggMaj 2016

2016

Intervjuer med företag, April-maj 2016

Färdigställande av strategi i samspel med näringslivetJuni 2016

SlutarbeteAugusti 2016

Beslut om strategi november 2016

2 FörutsättningarI Sandviken finns 3 400 aktiva företag, framförallt mikroföretag med 0-9 anställda (över 80 procent av företagen i kommunen). Endast en handfull företag med anknytning till Sandviken exklusive Sandvik och kommunen har fler än 100 anställda. Förutom det globala storföretaget Sandvik finns

of 231



2(7)

andra internationella bolag. I kommunen finns också nytänkande småföretag, konsulter med spetskompetens och duktiga enmansföretagare, i många olika branscher.

Sandviken växer – både till antalet invånare och rent fysiskt. Kungsbergets, Högbos och Sandviks investeringar är exempel på miljardinvesteringar som gjorts de senaste åren i besöksnäringen och i industrin. En satsning på centrum i Sandviken genomförs för att stärka attraktiviteten och förutsättningarna för handeln Den lokala köpkraften är också stark med en hög daglönesumma per invånare.

Sandviken ligger längs Europaväg 16, 20 minuter från Gävle hamn och 80 minuter från Arlanda och Stockholm. Sandviken är centrum i en region med cirka 150 000 människor med närhet till högskolor, teknikparker, världsledande företag och innovationer i framkant. Sandviken är en av de mest forskningstäta kommunerna i landet, i Sandviken bor och verkar ca 700 forskare, på Sandvik och på ytterligare ett antal företag runt om i Sandviken. Till antal patent räknat per 10 000 invånare är Sandviken landets mest innovativa kommun. Forskning pågår inom ett flertal områden med fokus på materialteknik, försörjningskedjor, industriell IT, miljöteknik och fossilfria energikällor. Goda förutsättningar har attraherat etablering av Elväg E16, världens första fullskaliga test av elväg. Områden där kommunen redan i dag, med ett EU-begrepp, är smart specialiserad, dvs. det finns ett antal FoU och styrkeområden som skär genom flera branscher och med potential för fokuserade klustersatsningar. För den som vill veta mer hänvisas exempelvis till denna EU-publikation från 2012 ”Guide to Research and Innovation Strategies for Smart Specialization (RIS3)”. Digitalisering, Internet of Things, 3D-printing och automation innebär ytterligare möjligheter för näringslivet i Sandviken i detta sammanhang.

3 VisionSandvikens kommun driver ett aktivt arbete för att förnya och stärka positionen som en attraktiv miljö. Utifrån denna utgångspunkt har en vision för näringslivsstrategin formulerats. ”Den moderna industristaden” fungerar som ett samlande begrepp för den utveckling som krävs för att skapa en sådan miljö och säkra en hållbar tillväxt för Sandviken.

Den moderna industristaden – med internationell lyskraft – kännetecknad av öppenhet, närhet, förnyelse, innovation och hållbar tillväxt.

Öppenhet står för att Sandviken ska vara en kommun som är öppen för människor med olika erfarenheter och bakgrund, för olika branscher och företagstyper etc. Närhet står för att Sandviken ska vara en kommun där det är lätt att mötas och där det finns en nära samverkan mellan näringsliv och politik; mellan olika företag etc. och där de finns få eller inga barriärer. Förnyelse och innovation handlar om att kommunen ska vara en kommun där det är lätt att identifiera och förvalta nya trender, kunskaper, kompetenser och nyttiggöra dessa. Hållbar tillväxt är det samlade resultat. Hållbar tillväxt är ett medel och en väg för att en hållbar utveckling och innebär en tillväxt som tar hänsyn till människa, miljö och ekonomi.

of 231



3(7)

4 Kärnvärden och fokusområdenEn rad faktorer har betydelse för att skapa värde för företag och näringsliv och göra Sandviken till en attraktiv och modern industristad. Det rör inte enbart traditionella näringslivsfrågor utan även frågor som exempelvis boende och livsmiljö, fritids- och kulturaktiviteter, mångfald, arbetsmarknadsfrågor, miljö och energi och ett levande centrum. Näringslivsstrategin baseras på fyra kärnvärden som tagits fram under denna strategiprocess. Dessa fyra kärnvärden – attraktion, handling, lärande och möjligheter – ska genomsyra utvecklingsarbetet i alla delar av den kommunala verksamheten. Utifrån dessa kärnvärden har sju fokusområden identifierats. Fokusområden i vilka kommunen ensamma eller tillsammans med andra aktörer ska arbeta med olika insatser.

Figur 2. Näringslivsstrategi för Sandvikens kommun

Den moderna industristaden – med internationell lyskraft – kännetecknad av öppenhet, närhet,

förnyelse, innovation och hållbar tillväxt

MÖJLIGHETER

Varumärke och marknadsföring

Samverkan och en företagsvänlig kultur

Etablering och expansion

Kommunal ärendehantering

Företagsutveckling och förnyelse

Arbetskrafts- och kompetensförsörjning

Fokusområden

Kärnvärden

Vision

ATTRAKTION LÄRANDEHANDLING

Infrastruktur och tillgänglighet

4.1 Förklaring av kärnvärden och fokusområden

4.1.1 Kärnvärden

AttraktionKommunen ska ha som utgångspunkt att genomföra insatser som syftar att till skapa attraktivitet för befintliga företag, nya företag, besökare och för alla människor som ska arbeta i eller driva dessa företag.

HandlingKommunens arbete ska vara lösningsinriktat och handlingsorienterat. Kommunens arbete ska kännetecknas av tillgänglighet, effektivitet och insyn.

of 231



4(7)

LärandeKommunen ska kontinuerligt arbeta med omvärldsbevakning av trender och eventuella förebilder. Kärnvärdet står också för att kommunen ska vara lärande genom att följa upp genomförda insatser och utifrån resultatet genomföra förändringar.

MöjligheterKommunen ska alltid ha som utgångspunkt att se möjligheter i arbetet med att skapa förutsättningar för ett gott näringslivsklimat och en attraktiv livsmiljö.

4.1.2 FokusområdenKommunens ska arbeta med följande fokusområden. Nedan presenteras dessa:

Arbetskraft- och kompetensförsörjning Utvecklingen av Sandviken är beroende av arbetskraft och kompetens. Här har kommunen en viktig roll genom att erbjuda utbildningar som ger företagen tillgång till kompetenta medarbetare och genom att arbeta för en attraktiv miljö som underlättar att attrahera kompetens till kommunen och få ungdomar att vilja stanna kvar.

Etablering och expansion Kommunen har en viktig roll för näringslivet när det gäller tillgång till mark, lokaler och bostäder. Kommunen ska arbeta med en flexibel och dynamisk översiktsplanering för att stärka förutsättningar för etableringar och/eller expansion i hela Sandvikens kommun.

Företagsutveckling och förnyelseAtt arbeta för att främja företagsutveckling och innovation är ett viktigt område för Sandvikens kommun. Att på olika sätt bidra till att skapa goda förutsättningar för att fler ska våga starta företag är ett annat viktigt område.

Infrastruktur och tillgänglighetEn tillgänglig infrastruktur, såväl fysisk som digital, samt ett fungerande transportsystem är en nödvändighet för att skapa förutsättningar för ett gott näringslivsklimat och en attraktiv livsmiljö i Sandvikens kommun.

Kommunal ärendehantering Kommunen har stor betydelse för näringslivet när det gäller handläggning av de olika ärenden där företagen är beroende av kommunala beslut. Det är viktigt att den kommunala handläggningen inte arbetar i stuprör och att den upplevs som lösningsorienterad, rättssäker, effektiv och att det finns insyn.

Samverkan och en företagsvänlig kulturEn viktig del i utvecklingen av näringslivet i Sandviken rör interaktion och samverkan mellan näringsliv, kommun samt de aktörer som arbetar med företagsutveckling.

Varumärke och marknadsföring

of 231



5(7)

Sandviken har en stor potential att stärka sin attraktivitet. Detta fokusområde handlar om att denna insikt ska genomsyra hur Sandviken arbetar med att stärka varumärke och marknadsföring för att attrahera företag, boende och besökare.

5 Mål och målstrukturNäringslivsstrategin för Sandvikens kommun har som övergripande mål en hållbar tillväxt som kännetecknas av ökad sysselsättning, attraktivitet och förnyelseförmåga i näringslivet. Utifrån detta har 10 delmål tagits fram för näringslivskontoret. Dessa framtagna mål ska löpande följas upp och utvärderas. Nedan presenteras målstrukturen och dessa mål.

Figur 3. Mål och målstruktur

• Arbetskraft- och kompetensförsörjning

• Etablering och expansion

• Företagsutveckling och förnyelse

• Infrastruktur och tillgänglighet

• Kommunal ärendehantering

• Samverkan och en företagsvänlig kultur

• Varumärke och marknadsföring

Fokusområdenoch insatser

• Fler sysselsatta i näringslivet• Fler nystartade företag • Fler överlevande (3 år efter

start) och uthålliga företag • Fler innovativa företag

(nystartade och etablerade) • Fler företag som är

internationella• Ökad forskning och utveckling• Fler utländska och nationella

investeringar• Sandviken stärkt som

destination• Levande landsbygd genom

möjlighet till företagande • Sandvikens ranking i relevanta

index har förbättras år för år*

Delmål(Näringslivsarbetet)

Hållbar tillväxt kännetecknad av ökad:• sysselsättning• attraktivitet• förmåga till

förnyelse och innovation

Övergripande mål

*Exempel på relevanta index 2016 är: Svenskt Näringsliv, Stockholm Business Arena, Sveriges kommuner och landsting samt den egna NKI-undersökningen. I dessa index bedöms bl.a. områden som rör ärendehantering, bemötande etc.

6 DelstrategierFör att nå målen ska följande delstrategier känneteckna fokusområdena. Dessa har tagits fram baserats på det som framkommit i underlagsarbetet med strategin. Delstrategierna ska följas upp med handlingsplaner och konkreta insatser:

6.1 Arbetskraft- och kompetensförsörjning Bidra till att skapa god samverkan och ett hållbart samarbete

mellan grundskola/gymnasium och näringslivet inom kommunen, mellan kommuner och med Kompetensforum Gävleborg.

Bidra till att skapa goda relationer mellan Högskolan i Gävle, övriga lärosäten och näringslivet.

Bidra till att skapa ett gott samarbete mellan Arbetsförmedlingen, kommunen och näringslivet.

of 231



6(7)

Skapa möjligheter för alla att validera arbets-, yrkes- och livserfarenheter samt pröva sina betyg för högskolebehörighet eller andra behörigheter.

6.2 Etablering och expansion Arbeta med dynamisk och flexibel översiktsplanering.

Dra fördel av internationella kontakter.

Ha en hög beredskap och agera proaktivt för att underlätta:

o expansion för befintliga företag, nystartade företag och idébärare i hela Sandvikens kommun.

o nyetablering i hela Sandvikens kommun.

6.3 Företagsutveckling och förnyelse Bidra till tillväxt och uthållighet i befintliga och nya företag och

branscher i hela Sandvikens kommun.

Underlätta för alla individer som vill testa och utveckla sina idéer och/eller starta företag i hela Sandvikens kommun.

Bidra till utveckling av styrkeområden och smart specialisering, i samspel med andra aktörer.

Arbeta med omvärldsbevakning för att identifiera, skapa och utveckla framtidens utvecklings- och innovationsområden.

Sandbacka Park, Sandvikens Science Park, ska ha en central roll för utvecklingen av näringslivet där nya innovativa företag och branscher växer fram.

6.4 Infrastruktur och tillgänglighet Det ska finnas en digital infrastruktur som ger goda förutsättningar

för digitala informations- och kommunikationslösningar i Sandviken, för kommun, näringsliv, invånare och besökare.

Infrastrukturen för transport- och trafiklösningar ska vara av hög kvalitet och dimensionerade efter medborgares, besökares och näringslivets behov.

Kommunen ska verka för kollektivtrafik som försörjer hela Sandvikens kommun.

6.5 Kommunal ärendehantering Agera lösningsorienterat och erbjuda tydlig och samordnad

myndighetsutövning och service med en tillmötesgående attityd.

6.6 Samverkan och en företagsvänlig kultur Utveckla samverkan mellan kommunen, näringslivet och dess

organisationer, samt skapa samförstånd om näringslivets betydelse och kommunens roll i utvecklings- och näringslivsarbetet.

Ha en löpande dialog med näringslivet om hur näringslivsstrategin ska konkretiseras.

of 231



7(7)

Arbeta för att skapa en bred samverkan över kommungränser i regionen för att skapa attraktivitet och goda förutsättningar för det regionala näringslivet.

6.7 Varumärke och marknadsföring Marknadsföra kommunen som en attraktiv kommun med god

service till företag, besökare och boende.

Kommunicera de goda resultaten i näringslivet – internt i politik och förvaltning – och externt genom relevanta kanaler och plattformar.

”Den moderna industristaden” ska vara ett av de samlande begreppen som kännetecknar Sandvikens näringslivsutveckling.

of 231

of 231

EkonomikontoretPostadressSandvikens kommunKommunstyrelseförvaltningen811 80 Sandviken


Telefon026-24 00 00Fax026-27 39 80

[email protected]



Datum2016-10-10

Helena Zellner Dnr Dnr KS2016/506

Kommunfullmäktige

Skattesats 2017

Förslag till beslutEkonomikontoret föreslår kommunfullmäktige att

Fastställa Sandvikens kommuns skattesats för år 2017 till 21 kronor och 61 öre per skattekrona.

SammanfattningEnligt kommunallagen ansvarar kommunstyrelsen för att skattesatsen fastställs för följande budgetår, före oktober månads utgång. Därefter har kommunfullmäktige att fastställa skattesatsen, före november månads utgång.

Skattesatsen föreslås oförändrad och utgöra 21 kronor och 61 öre per skattekrona. Med skattekrona avses hur stor del av varje intjänad 100 kronor som beskattas.

Protokollsutdrag skickas tillEkonomikontoret, Fredrik Högberg och Helena Zellner

Underskrifter

Fredrik HögbergEkonomichef

Helena ZellnerEkonomisekreterare

of 231

1

Landsbygdspartiet oberoendes budgetförslag 2017Ingress.Landsbygdspartiet oberoende i Sandviken ansluter till Vision 2025. Arbetet i alla nämnder utgår från balanserad styrning och här ser vi att utvärdering, analys och samordning mellan olika nämnders verksamheter leder till effektiviseringar och kostnadseffektivitet.

Vi tror på och arbetar för jämlikhet mellan medborgarna i stad och land och med jämställdhet, människors lika värde och hållbarhetsprincipen – ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet - som grundstenar i vårt politiska arbete.

Nästan en tredjedel av kommunens medborgare bor på landsbygden och vi har ett särskilt fokus på de möjligheter och behov som följer på att bo och verka i kommunens ursprungsområden.

2006 togs initiativ till lokala utvecklingsplaner med kommunens landsbygdsutvecklare som sammanhållande och drivande kraft. Naturligtvis ha mycket hänt under tio år och planerna behöver revideras och utvecklas. De lokala utvecklingsgrupperna behöver stödjas och organiseras samt ges direkta och enkla kanaler till kommunledningen. Landsbygdsprogrammet är en viktig del i att lyckas få hela kommunen att leva tillsammans med satsning på medborgardialog.

Vi vill också att alla beslut ses utifrån ett landsbygdsperspektiv, likväl som ett barnperspektiv

Vår budget baseras på den antagna befolkningsprognosen 2016 med 38 850 innevånare och en prognosisterad ökning till 39 350 respektive 40 350 innevånare för åren 2018 och 2020

Årlig generell rationalisering med 1,0 procent år 2017 till 2019 Investeringsutrymme för 2017 till max 400 Mkr

Landsbygdspartiet oberoende ber att få lämna följande förslag till budget per nämnd, Mkr

Nämnd Budget 2017Kommunfullmäktige 6,7Överförmyndarnämnd, Västra Gästrikland 3,3Kommunstyrelse 31Kommunstyrelsens förvaltning 183Kunskapsnämnd 877Omsorgsnämnd 632Ifo 177Kultur- och fritidsnämnd 128V:a Gästriklands Samhällsbyggnadsnämnd 45

of 231

2

Arbetslivsnämnd 59Summa 2 142,0

Kunskapsnämnd.De stora kostnaderna är för nämnden är personal och lokaler. Självklart ska kommundelarnas mindre skolor vara kvar, ingen skola får läggas ner av ekonomiska skäl. Men nämnden har också under de närmaste åren andra utmaningar som kräver långsiktiga och hållbara lösningar. Vi nämner några viktiga utmaningar för framtiden som Landsbygdspartiet oberoende vill prioritera.

Vi befinner oss i en ytterst svår situation med akut lärarbrist i hela Sverige, runt 70 000 lärare behöver rekryteras till Sveriges skolor de närmaste fem åren. Läraren är den enskilt viktigaste faktorn för att elever ska lyckas i skolan och då måste vi ha en stabil personalförsörjningsplanering. Pensionsavgångar de närmaste 10 åren, tillika med att många pedagoger lämnar yrket för att det upplevs tungt och slitigt, gör att vi måste ligga steget före. Sandvikens kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare på alla plan för att lärare, förskollärare och fritidspedagoger ska välja att arbeta i vår kommun.

Fritidshemmens verksamhet är av mycket stor vikt för de yngre barnen. Eleverna i de lägre årskurserna ges möjlighet till olika aktiviteter, lugn och ro tillsammans med engagerade vuxna vilket är av största betydelse för måluppfyllelsen i skolan. En utökning gynnar även elever med andra språk, som genom fritidshemmet kan erhålla olika stöd. Vi ser fram emot att Sandvikens kommun ansöker om fritidslyftet.

För att säkerställa att förskollärare, fritidspedagoger och lärare finns att tillgå för våra barn måste en stabil och långsiktig personalförsörjningsplan upprättas

Kunskapsförvaltningen har satsat på språket i alla ämnen och här är det av mycket stor vikt att vi fortsätter utbilda studiehandledare i modersmålsundervisningen. Många flyktingar kommer till vår kommun och vi måste ge dem en chans att utveckla både svenska språket likväl som sitt modersmål. Det är viktigt att det arbetet börjar redan i förskolan och är en långsiktig planering genom hela grund- och gymnasieskolan.

Elevhälsans verksamhet är också ett prioriterat område. Många barn har en otrygg uppväxt som även avspeglar sig i skolan, vilket även framgår av den undersökning om barnfattigdom som Rädda Barnen gjort. Elevhälsans förebyggande och främjande verksamhet tillika med hälsoperspektivet är en grundläggande faktor för en trygg skola där alla kan tillgodogöra sig kunskaper och nå kunskapskraven. Vi ser med oro på den rörlighet som finns bland elevhälsans personal och att våra skolor saknar kontinuitet i den pesonalkategorin.

Skollokaler är en annan viktig fråga och här vill vi att man ser över möjligheterna att vända skolskjutsarna och låta barnen från centralorten har möjlighet att gå på en skola i kommundelarna där plats finns och där det är en trygg och god miljö. En långsiktig lokalförsörjningsplan över kommunens skollokaler är nödvändig då centralortens skolor och förskolor är hårt belastade och överfyllda.

of 231

3

För att säkerställa att ändamålsenliga lokaler till skola och barnomsorg finns måste en stabil och långsiktig lokalförsörjningsplan upprättas.

I Sandviken är vi bra på simundervisning. Alla klasser från förskoleklass till och med årskurs 3 har återkommande simundervisning på Parkbadet varje läsår. Våra invandrarbarn har ofta mycket liten vattenvana när de kommer till oss och vi bör särskilt hjälpa dem till att känna sig trygga i vattnet och lära sig att simma. En mycket viktig aspekt då just Parkbadet är en stor fritidstillgång för många av dem. En fortsatt långsiktig på simundervisning för våra invandrarbarn efter årskurs 3 är av stor vikt.

Viktigt att så många som möjligt fullföljer sin gymnasieutbildning för att stå rustade att komma ut på arbetsmarknaden. Den lokala arbetsmarknaden och gymnasieskolan ska ha ett nära samarbete för att säkerställa att utbildningarnas inriktning är anpassad till arbetsmarknadens behov. Resurser satsas tidigt i skolåren på att läsa, skriva och räkna, något som är förutsättning för att lyckas i skolan

Resurser i tidiga år för att säkerställa att alla barn ska lära sig läsa, skriva och räkna och därigenom har möjlighet att slutföra sin gymnasieutbildning.

Omsorgsnämnd.I Sandviken lever folk allt längre, andel 65+ medför en förändrad efterfrågan både av olika bostadstyper samt service för att klara sitt dagliga liv. Träffpunkterna utgör en viktig del för de äldre och bör prioriteras, trots att de inte är lagstadgade. Träffpunkter och möjlighet att ta sig dit är lika viktigt i hela kommunen. Att ha någon att umgås med är en viktig hälsoaspekt.

För våra äldre ska träffpunkter finnas i alla kommundelar och i centralorten

För äldre som bor på landsbygden behöver det finnas lämpliga hyresrätter för att en generationsväxling ska kunna ske. Dessa hyresrätter bör finnas tillgängliga i kommundelarna och innehålla tillämpliga delar av det som ett Trygghetsboende innehåller, t.ex. gemensamhetslokaler. Stöd finns för att privata fastighetsägare ska kunna bygga med gemensamhetslokaler.

Lämpliga hyresrätter ska finnas i kommundelarna för att äldre ska kunna bo kvar i sina hem

För att kunna bo kvar i sin bostad behövs både utbyggd service i eget boende och utbyggd fiber till hemmet för att trygghetslarm ska kunna fungera tryggt och säkert. En livsviktig satsning eftersom kopparnätet är på väg att läggas ner.

För att våra äldre ska kunna bo kvar i sitt eget boende ska det finnas fungerande trygghetslarm genom utbyggt fibernät.

Individ- och familjeomsorgsnämnd.Det är viktigt att det finns en hållbar personalförsörjningsstrategi då socialsekreterare ofta är en bristvara och det ät viktigt med kommunikation och samordning mellan de olika

of 231

4

förvaltningarna. Sekretess är många gånger ett hinder för att hjälpa olika individer. Ingen individ ska riskera att hamna i glappet mellan olika förvaltningar.

Kultur- och fritidsnämnd.I de lokala utvecklingsplaner som togs fram i Sandvikens kommun och med kommunens landsbygdsutvecklare som drivande rangordnas underhåll av ursprungsområdenas idrottsanläggningar högt. Dels direkt utsagt men lika ofta som en del i utveckling av fritid som helhet eller aktiviteter för barn och unga eller som en förutsättning för att unga skall stanna i området.

Både organiserad idrott i föreningarnas regi och spontanidrott är i många fall avgörande när det gäller att minska risken för barnfetma och benskörhet hos barn och unga.

Spontanidrottens betydelse har uppmärksammats i kommunen och lett till att anläggningar för spontanidrott byggts upp i centralortens bostadsområden, dvs. i barnens närmiljö, vilket visar att Göransson arena och Jernvallen inte är tillräckliga ens för centralortens barn och ungdomar.

För många barn i kommundelarna finns inget alternativ till det fritidsutbud som finns där de bor. Att delta i centralortens utbud är ofta inget alternativ då det är kostsamt att komma dit och svårt att på egen hand ta sig till t.ex. Göransson Arena från de flesta landsbygdsområden.

Idrott är en efterfrågad insats inom integrationsarbetet och närheten till lokala anläggningar är sannolikt en förutsättning för att barn i asylboende eller med den första kommunplaceringen skall kunna delta.

Väl underhållna och lokala idrottsanläggningar bidrar till att de lokala, regionala och nationella miljömålen som God bebyggd miljö och Begränsad klimatpåverkan uppfylls.

Landsbygdspartiet föreslår att 100 000 kronor avsätts i budget för 2017 för att inventera underhålls- och förbättringsbehov av idrotts- och fritidsanläggningar i kommunens ursprungsområden. Insatsen skall resultera i en treårsplan för förbättrat underhåll samt finansieringsförslag.

I Storviksbygden – Storviks tätort samt omkringliggande landsbygd - finns i omedelbar närhet till Hedängsskolan utomhusanläggningar för fotboll, simning/bad, ishockey, längdskidor samt ett elljusspår. I Storviks IF´s regi bedrivs omfattande innebandyverksamhet som omfattar alla åldrar från lågstadiet till dam- och herrlag strax under elitnivå. Tränings- och matcharena är Parkhallen i Storvik som inte håller måttet för hemmalagets matcher och inte räcker till för barn- och ungdomsträning.

Landsbygdspartiet föreslår att 300 000 kronor avsätts för 2017 för att kostnadsberäkna och planera för en utbyggnad av Parkhallen i Storvik 2018 samt att finansiering avsätts i investeringsplanen.

of 231

5

Samhällsbyggnadsnämnd.Aktuella översiktsplaner och detaljplaner som stämmer överens med verkligheten är nödvändigt för utveckling. Företagare som vill förverkliga sina olika projekt har inte tid att vänta på utdragna planprocesser. I kommunens ursprungsområden finns gamla detaljplaner som i vissa fall bygger på planering före den senaste kommunsammanslagningen 1971.

För att möjliggöra tillväxt i hela kommunen vill Landsbygdspartiet reservera medel i budgeten för att uppdatera kommunens olika planer.

En trygg och fungerade infrastruktur är en förutsättning för att kunna bo och verka på landsbygden.

De enskilda vägar på landsbygden som administreras och sköts av vägföreningar och samfällighetsföreningar består till största delen av grusvägar. Metoder för skötsel och underhåll har traditionellt anpassats till ett stabilt och förutsägbart klimat vilket bland annat inneburit att avstängning för tung trafik kunnat minimeras.

Den pågående klimatförändringen innebär att beprövade metoder inte fungerar, att standarden försämras och att vägar måste stängas för tung trafik i högre omfattning samt att underhållskostnaderna ökar.

Sämre vägstandard drabbar jord-och skogsbruksföretag och naturligtvis persontrafik, sliter på fordon, missgynnar klimat och miljö och är en högst negativ faktor när människor överväger att flytta till landsbygden.

Landsbygdspartiet kräver att samhällsbyggnadsnämnden skyndsamt ser över bidragen till underhåll av enskilda vägar.

Det faktum att tätorterna Sandviken och Storvik har väghållning som betalas av kommunens skattebetalare medan invånarna utanför dessa tätorter betalar extra avgifter för väghållning är en orättvisa som Landsbygdspartiet vill göra mer jämlik.

Ökade bidrag till vägföreningarna som sköter väghållningen är ett rättvisekrav.

Kommunstyrelse 2006 togs initiativ till lokala utvecklingsplaner med kommunens landsbygdsutvecklare som sammanhållande och drivande kraft. Naturligtvis ha mycket hänt under tio år och planerna behöver revideras och utvecklas. De lokala utvecklingsgrupperna behöver stödjas och organiseras och ges direkta och enkla kanaler till kommunledningen.

Fungerande utvecklingsgrupper/bygderåd fördjupar demokratin och stärker medinflytande och delaktighet hos ursprungsområdenas medborgare.

Landsbygdspartiet föreslår att 90 000 kronor avsätts under 2017 för att stödja reorganisation av bygderåd/utvecklingsgrupper i Österfärnebobygden, Storviksbygden och Järbobygden.

Samtidigt ska medel finnas för en landsbygdsstrateg likväl som en centrumstrateg.

of 231

6

En fortsatt utbyggnad av Distributionscentralen ger möjlighet till närproducerade produkter i kommunens verksamheter.

Yrkande.Vi tillstyrker vårt förslag till budget med våra mål och åtgärder.

Åshammar 24 oktober 2016

Margoth Hansen Mats Mattsson Stefan Dufvenberg Isabell Mattsson

of 231

of 231

I Sandviken

Budget 2017 samt flerårsplan för åren 2018 och 2019

of 231

Yrkande

Förslag till beslut

Moderaterna i Sandviken föreslår fullmäktige att besluta att anta nedanstående förslag till budget som sitt eget

Inledning/Politisk skrivelse

För att åstadkomma förändringar krävs inte alltid ett ökat ekonomiskt tillskott utan kräver i högre grad en politisk inriktning, ledarskap och signalsystem

Kommunfullmäktige antog den 13 juni 2016 ekonomiska ramar 2017-2019 då föreslog moderaterna i Sandviken en delvis annorlunda prioritering. Vi avser i vårt budget dokument beskriva de uppdrag som ges till nämnderna det kommande året.

Vi tror på att saker kan förbättras, att attityder och företagsklimat kan förändras, och att vi kan använda våra gemensamma resurser på ett mer effektivt och optimalt sätt. Vi kan och vågar tänka nytt

För att skapa ett näringsliv som har möjlighet att utvecklas vill vi att fokus på näringslivs frågor ska prioriteras genom att

- Skapa en riktig företagslots, det ska vara enkelt att vara företagare i Sandviken företagslotsens service ska leda till kortare handledningstider och minimera antalet myndighetskontakter

- Tydligare strategi i centrumarbetet, för att handelsstaden i centrum ska vara tydligare och mer inriktad för handel och företagande

- Satsning på infrastruktur, satsa på översiktsplanen och tydliggöra tankarna för Mosaiken, Tuna, Lövbacken m.fl. Busslinjernas dragning samt trafiksituationen på Gävlevägen är i dag bekymmersam.

of 231

- Satsning på skolan, viktigt för företagen för att kunna rekrytera kompetent arbetskraft och i förlängningen driftiga entreprenörer som vill driva företag och bosätta sig på orten.

- Ägardirektiven till de kommunala bolagen, har stor betydelse för samhällsekonomin, en tydlig och transparent ägarstyrning är viktig inte minst för de företagare som verkar i Sandviken, när ägardirektiven skrivs om ska det göras med ett tydligt näringslivs fokus.

Vår syn på samhället präglas av öppenhet, tolerans och frivillighet. Marknader och nätverk av gemenskaper borgar för mångfald och variation. Det finns en rad självständiga institutioner, organisationer och yrkesgrupper som med tydlighet och stolthet för Sandviken framåt.Där lösningar, samarbetsformer och idéer skapar förutsättningar för vår utveckling

Därför präglas vår vision av ett samhälle där fler beslut kan och ska fattas av människor själva. Ansvar för varandra måste därför vara vägledande för vårt samhälle. Valfrihet och trygghet är självklarheter. Invånarna ska känna tillit, trygghet och ha en god tillgänglighet till våra verksamheter

Våra grundläggande idéer och värderingar bygger på respekt för individen och människors lika värde. Utgångspunkten när vi formar samhället är en tro på varje människa och på människans förmåga och vilja att ta ansvar för sig själv, sina nära och för samhället. Människor ska ha större makt över sin egen vardag och livssituation. Vi vill skapa en valfrihetsmodell för Sandvikens kommun som sätter individen i centrum. Nya människor och företag ska välkomnas.Kommunmedborgarnas intressen och behov skall alltid sättas i centrum och arbetssättet ska präglas av god tillgänglighet och hög kompetens. Rätten att välja ska gälla alla kommuninvånare- i alla åldrar. Såväl vid val av skola som vid val av barn- eller äldreomsorg är det för oss självklart att det är individen som väljer - inte kommunen. Valfrihet är något vi alltid kommer att värna om.

Sverige befinner sig i en ur flera aspekter ovanlig konjunkturuppgång. Efter flera år av ihållande lågkonjunktur bedöms Sveriges ekonomi gå in i en högkonjunktur 2017. Men samtidigt präglas arbetsmarknaden av en tudelning där allt större andel arbetslösa står allt längre från arbetsmarknaden. Dessutom Ska många nyanlända etableras, vilket riskerar att förstärka tudelningen. Trots högkonjunktur och en påtaglig arbetskraftsbrist är arbetslösheten fortsatt hög i många grupper och förväntas som helhet vända upp redan om ett eller två år. Samtidigt dämpas BNP-tillväxten på grund av den ökande arbetskraftsbristen. För Sandviken med en högteknologisk industri och en offentlig sektor som har stort behov av utbildad/kvalificerad arbetskraft är det ett stort problem.

Den växande arbetskraftsbristen och företagens problem med kompetensförsörjning är en avgörande fråga för Sandviken och riskerar att få stora konsekvenser för bl.a. Sandviks konkurrenskraft och fortsatta utveckling i Sandviken. Om inte utbildad arbetskraft finns tillgängliga riskerar företag att lägga sin verksamhet på andra ställen. För att bryta utvecklingen krävs en offensiv och kunskapsutvecklande skola i Sandviken.

För att säkra kompetensförsörjningen och stärka Sandvikens konkurrenskraft är det avgörande att utbildningen i Sandviken håller hög kvalitet. På längre sikt är utvecklingen i skolan avgörande. Alla elever ska mötas av höga förväntningar och ges det stöd och den stimulans som var och en behöver för att nå kunskapsmålen och växa utifrån sina egna förutsättningar. Moderaterna i Sandviken vill därför att kommunstyrelsen särskilt skall använda sin uppsikts plikt mot kunskapsnämnden för

of 231

månatliga rapporter om utvecklingen i Skolan. Målet är att Sandviken bör ligga på topp tio i de mätningar som görs för att bedöma skolresultat per kommun i Sverige.

Sandvikens kommun växer. Detta är grunden oerhört positivt, eftersom det bottnar i framtidstro och optimism och skapar nya värden. Moderaterna i Sandviken bejakar denna utveckling, men ser självklart också de stora utmaningar som det medför.Den rådande flyktingsituationen och det nya utanförskapet är en stor utmaning och kommer att ta mycket kraft för att möta de utmaningar som det innebär att integrera de människor som kommit hit efter att ha varit på flykt från krig och svårigheter, vårt perspektiv är att det ska lösas med arbetslinjen och med ökat bostadsbyggande. Alla medborgare ska känna delaktighet och få utvecklas efter egen förmåga.Vi vill se en stark och långsiktigt hållbar tillväxt i Sandvikens kommun. Tillväxt är en nödvändig förutsättning för att kunna bryta arbetslöshet och utanförskap och samtidigt förbättra miljön. Tillväxt ger de nya jobb som behövs, vilket i sin tur ger ekonomiskt utrymme för både individer och samhälle. Fler invånare ger också förutsättningar för bättre service, och det är bra att vi blir fler skattebetalare i Sandviken som delar på gemensamma kostnader. Miljö och natur ska värnas när Sandviken växer.En förutsättning för ett medmänskligt och tryggt samhälle är att människor bryr sig om varandra. Vi vill stärka civilsamhället och enskildas engagemang. Kommunen ska inte ha monopol på att hjälpa människor som behöver stöd. Tvärtom, vi är övertygade om att samhället blir bättre när enskilda människor, näringsliv, samfund och föreningar också finns med i detta arbete.Moderaterna i Sandviken står för ett tolerant och öppet samhälle, där vi tror att alla människor behövs och kan bidra. Sandviken ska också vara en jämställd kommun där kvinnor och män har samma möjligheter. Vi måste arbeta mer fokuserat på att skapa tryggare miljöer och motarbeta våld i alla sammanhang. Vi ska också vara en attraktiv arbetsgivare.Vi står inför en delvis ny situation med en befolkningsutveckling där färre arbetande ska försörja fler unga och äldreSandvikens kommun gör många saker på ett bra sätt, men det finns utmaningar. Efter ett mycket långt maktinnehav av i första hand socialdemokrater är det stora delar som vi vill förändra och arbeta med.

Grundläggande värderingar för vår ram fördelning

Vi Moderater sätter den enskilda människan i centrum. Vi tolererar inte att människor nedvärderas på grund av härkomst, ålder, kön eller sexuell läggning. Ej heller ska människor förminskas till objekt för politiska standardmodeller utan möjlighet för medborgaren att välja sin omvårdnad eller bildnings väg. Vi vill ge människor redskap att själva bestämma om sina liv. Vi inser att önskemålen och valen kommer att skilja sig åt när man får möjlighet att välja lösningar för sitt välbefinnande och sin välfärd vilket är något vi bejakar.

För att Sandviken ska kunna utvecklas, växa och bli mer dynamiskt behövs människor med kunskap och kompetens. Viktiga komponenter för människors självförverkligande och utveckling. En höjd utbildningsnivå och fler som utbildar sig och skaffar sig formella kunskaper stärker förmågan att driva utveckling och innovation i såväl näringsliv och inom de kommunala förvaltningarna. För att stärka människors olika kapacitet till kreativitet, innovation och entreprenörskap på sina egna villkor behövs ett livslångt lärande.

Ett större ansvar för välfärdens verksamheter skall återföras till de yrkesverksamma professionerna. Mycket av kvalitén i välfärdsverksamheterna skapas i mötet mellan

of 231

anställda och medborgare: Sjuksköterska – patient, lärare – elev, omvårdnadspersonal – äldre inom hemtjänst och särskilda boenden. För att dessa möten ska fungera krävs lyhördhet, flexibilitet och kontinuitet. Alltför för strikta regelverk och rapporteringskrav som riktar uppmärksamheten på fel saker försämrar förutsättningarna för medborgarna att få det de har rätt till i sitt möte med Sandvikens kommuns verksamheter

Sandvikens kommuns attraktionskraft måste förbättras. Det behövs ett blomstrande näringsliv som kan ge fler jobb. Organisationerna som bidrar och underlättar nyföretagandet i kommunen ska samverka i en sund konkurrens annars bör man avveckla verksamhet som jobbar i motsatt riktning. Kommunen måste utvecklas till ett föredöme för att vi ska kunna säkerställa att människor med rätt kompetens finns till de arbetsplatser, både offentliga och privata, vi har i kommunen.Kommunstyrelsen som har ansvaret för näringslivsfrågorna måste renodla och kraftsamla sin verksamhet för att möta de krav som finns,

Under budgetåret 2017 vill vi fokusera på följande övergripande frågor:

• Ordning och reda i ekonomin.

• Kunskap och utbildning.

• Satsa på folkhälsa och livsstilsfrågor

• Satsa på näringslivsklimatet

• Se över ägardirektiven till de kommunala bolagen

• Värdig omsorg med hög kvalité

KunskapsnämndenDet vi i dag misslyckas med i skolan kommer vi behöver vi betala av i framtiden, i form av utanförskap, högre skatter och växande bidragDen enskilt viktigaste resursen i skolan är lärarna. Svensk skola står inför stora utmaningar med fallande kunskapsresultat och Skolan i Sandviken står i jämförelse med övriga landet för extra stora utmaningar då den rankas lågt i mätningar som bla lärarförbundet gjort. Skolan måste därför bli bättre på att möta varje elev på rätt nivå och hjälp och stöd måste sättas in tidigare än i dag. I detta spelar lärarna en avgörande roll. Enligt skolverket riskerar det att (på nationell nivå) saknas upp till 70 000 lärare fram till 2025.

Alla barn och ungdomar i Sandvikens kommun ska ha tillgång till en bra utbildning, varje dag. Vi vill att alla elever ska kunna lära och utvecklas maximalt utifrån sina egna förutsättningar. Det kräver valfrihet, undervisning utifrån individen och rätt stöd i rätt tid. Kunskapsnämnden har en utmaning bestående av ett ökat antal elever och behov av ytterligare skollokaler för att möta detta.

Samtidigt måste resultaten bli bättre både i gymnasieskolan och grundskolan, en del indikationer på detta får vi genom att läsa rankningen av bästa skolkommun som

of 231

Lärarförbundet utser. Sandviken har fallit ytterligare placeringar, från 242 av 290 rankade kommuner till 256 av 290 rankade kommuner. Där framgår med tydlighet att vi i Sandvikens kommun hamnar lågt både vad gäller andel godkända elever i åk. 9 med placering 246 av 290, andel elever med högskolebehörighet ligger fortfarande lågt med placering 246 av 290 trots att vi ligger över snittkommunen vad gäller kostnader för skolan.

Skolan ska erbjuda alla elever en trygg och stimulerande miljö och i klassrummen ska det råda lugn och arbetsro. Det innebär att klasserna inte får vara för stora, vilket är extra viktigt i de tidiga åldrarna det vill säga i förskolan och i lågstadiet.Goda studieresultat är kopplat till att eleverna känner trygghet. Noll tolerans mot kränkande behandling och mobbing är en grundvärdering. Vi måste på ett bättre sätt ta fram och lära av goda exempel.Duktiga lärare är enligt forskning, den viktigaste faktorn för att eleverna ska nå goda studieresultat. Läraryrket ska stärkas. Lärarutbildningen, karriärtjänster och mindre administration är utvecklingsområden. En förstärkning av skolhälsovården behövs och då speciellt med inriktning på den psykiska ohälsan. Under 2017 behöver denna insats prioriteras främst inom de högre åldrarna det vill säga inom gymnasieskolan. Samarbetet med Region Gävleborg måste förbättras, då främst inom barn- och ungdomspsykiatrin.Inom skolan som inom andra områden ligger kvalitén i verksamheten i mötet mellan lärare och elev och för att dessa möten ska fungera väl krävs tid, lyhördhet, flexibilitet och kontinuitet. Det innebär att det största fokus ska läggas på tid med elever. Regelverk, administration och rapporteringskrav som riktar uppmärksamheten på fel saker försämrar förutsättningarna för att nå bra resultat

. Med detta som bakgrund så konstaterar vi att det inte är ytterligare ekonomiska resurser som krävs utan en ny inriktning på framför allt det politiska ledarskapet inom kunskapsnämndens verksamhet.

Under budgetåret 2017 vill vi

- Rikta resurser till skolor med låg måluppfyllelse

- Att kommunstyrelsen särskilt skall använda sin uppsikts plikt mot kunskapsnämnden för månatliga rapporter om utvecklingen i skolan. Målet är att Sandviken bör ligga på tio i topp i de mätningar som görs för att bedöma skolresultat per kommun.

- Vi vill öka anslaget på elevhälsans verksamhet för att motverka och förebygga ohälsa och särskilt den psykiska ohälsan för att förebygga och skapa långsiktiga hälsovinster hos barn och elever.

- Ta bort det administrativa arbete för lärarna som inte är direkt kopplat till undervisningen

of 231

Omsorgsnämnd

Att ge god vård och omsorg när den egna förmågan inte räcker till är ett av samhällets viktigaste uppdrag. För att lyckas med detta krävs att alla inblandade aktörer fokuserar på vad som är kvalitet för den enskilde. Kommunen ska arbeta för att öka människors självbestämmande, möjlighet att forma sin framtid utifrån unika behov. Valfrihet och delaktighet, tillsammans med personligt ansvar ska känneteckna Sandvikens vård och omsorg. Att åldras innebär ofta ett ökat behov av hjälp i vardagen. Hur hjälpen utformas påverkar i hög grad livskvalitén. Moderaterna i Sandviken har en utgångspunkt att varje människa är unik med egna önskemål och intressen. Rätten till självbestämmande är lika viktig oavsett ålder. Äldreomsorgen skall präglas av stor valfrihet, hög kvalitet, ett värdigt bemötande och finnas tillgänglig för alla som behöver den.Omsorgsnämnden står inför stora utmaningar långsiktigt pga den demografiska utvecklingen i samhället där antalet äldre ökar. Personer med varaktig funktionsnedsättning, personer med psykisk funktionsnedsättning och personer över 18 år med behov av hälso- och sjukvård i hemmet har de senaste åren haft ökande kostnader i samhället. Där gränsdragning mellan kommun och region varit svårtolkad och tendensen av att vilja strama åt gränsdragningen har i hög grad drabbat kommunerna.

Viktigt i arbetet med äldre och personer med funktionsnedsättning är att det förebyggande och rehabiliterande arbetet kommer att behöva lyftas fram allt mer. Relativt små insatser på ett tidigt stadium kan få stor betydelse för människors välbefinnande och förmåga att leva självständigt samtidigt som kostnaderna i verksamheten kan minska. Önskemålen och förväntningar på vad äldreomsorgen ska erbjuda förändras. Antalet personer med demenssjukdom ökar. För att kommunens ekonomi ska kunna möta medborgarnas krav krävs god planering och prioritering. Valfriheten för äldre är central för oss. Man ska inte bli omyndigförklarad bara för att man behöver hjälp när man blir äldre. Utvecklingen mot ökat inflytande och valfrihet för den enskilde ska utvecklas och förstärkas. Äldreomsorgen behöver i högre grad arbeta för att se till och bevara det friska hos den enskilde. Delaktighet i samhällslivet, självbestämmande och jämlikhet i levnadsvillkor var ledord vid tillkomsten av LSS, Lagen om stöd och service till personer med funktionshinder. I LSS 7 § definieras rätten till goda levnadsvillkor: Begreppet goda levnadsvillkor innebär att en persons livssituation ska jämföras med en person utan funktionsnedsättning. Detta för att syftet med lagen ska kunna förverkligas; man ska kunna leva som andra. På samma sätt som inom skolan så ligger kvalitén inom omsorgsförvaltningen i mötet mellan vårdpersonal och omsorgstagare, och för att dessa möten ska fungera på ett bra sätt krävs lyhördhet, kunskap, tid, kontinuitet och flexibilitet. Det innebär att fokus ska ligga på tid med patienter/omsorgstagare. Administration, regelverk och rapporteringskrav som riktar uppmärksamheten på fel saker försämrar förutsättningarna att nå bra resultat. Det finns en del utmaningar inom Omsorgsnämndens verksamhet som vi måste arbeta med långsiktigt. Där det ena är de höga sjuktalen inom Omsorgsnämndens verksamhet som måste komma ned till en bättre nivå. Det andra är att förbereda för pensionsavgångarna där det i många fall är av vikt att hälsan hos de nu verksamma inom verksamheten och att de kan arbeta så länge som möjligt. Dessa två frågor hänger i hop så att en satsning på arbetsmiljön är av vikt.

of 231

Under budgetåret 2017 vill vi - Särskilt satsa på att få ned sjuktalen (med en sjukfrånvaro på över 10% hittills

under 2016) måste rejäla satsningar på arbetsmiljö och personalens hälsa göras.

- Att stimulera ny privat hemtjänst samt vård och omsorgsboenden för valfrihet och fortsatt möjlighet att välja boendeform och skapa möjligheter till ett fortsatt självbestämmande och ha inflytande över sin vardag

- Aktivt arbeta med att ta bort onödig administration inom förvaltningen

- Aktivt arbeta med tidiga insatser och förebyggande arbete mot de äldre och funktionsnedsatta

Individ- och familjeomsorgsnämnd Socialtjänstens uppdrag inom kommunen är att bistå individer och familjer som av olika anledningar inte klarar sin sociala situation.Lagstiftningen som utgör grunden för verksamheterna inom individ- och familjeomsorgen är socialtjänstlagen, föräldrabalken, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen om vård av missbrukare i vissa fall. Individ och familjeomsorgsförvaltningen står för nya utmaningar och vi ska vara väl förberedda och rustade för att säkra vård och stöd för målgrupper som når socialtjänsten. Målgrupper har behov av insatser från flera aktörer, utifrån sitt specifika ansvarsområde, vilket kräver samverkan för att barnets, den unge/vuxnas och familjens behov och rättigheter ska tillgodoses på bästa sätt. Individ- och familjeomsorgsnämnden ska ta ett tydligt ansvar för att samordna det förebyggande barn- och ungdomsarbetet. Vi ser ett allt större behov av fördjupat och förbättrat samarbete mellan skolorna, socialtjänsten, fritidsgårdar, föreningslivet, polisen och vården (BUP, Barn och ungdomspsykiatrin, Region Gävleborg). Samarbetet måste grundas på en respekt för varje organisations ansvar och kompetens, men med ett gemensamt intresse av att stödja barnet eller ungdomen.

individ och- familjeomsorgsnämnden ska också svara för service, upplysningar, råd och stöd till utsatta barn och deras familjer, vård och behandling till personer med missbruksproblematik samt ekonomisk hjälp till familjer och enskilda personer

individ och- familjeomsorgsnämnden är den nämnd som har störst behov av att samverka med andra förvaltningar, vårdgivare och myndigheterI dag ansvarar olika nämnder för de behov som finns hos olika målgrupper. Det handlar bl.a. om personer med funktionsnedsättning, personer i försörjningsstöd samt ensamkommande flyktingbarn. Vård, omsorg, utbildning och andra insatser för målgruppen. Den behöver individanpassas i större utsträckning är vad som görs i dag. Hela familjen är viktig i både förebyggande arbete för trygga uppväxtvillkor och i vård och stöd till barn, unga och vuxna som befinner sig i utsatta situationer. Barn i riskzonen ska få stöd i ett tidigt skede och förebyggande insatser ska prioriteras. Samtidigt är det viktigt att de insatser man vidtar är resultatinriktade. Insatserna ska

of 231

vara evidensbaserade. Föräldrar som upplever problem skall utifrån sina egna preferenser och behov erbjudas adekvat stöd i föräldrarollen. Individ och- familjeomsorgens utmaningar är att samhällsutvecklingen och konjunkturläget innebär att kostnaderna för försörjningsstöd har ökat, gruppen unga vuxna som hamnar i en negativ livsutveckling ökar och socialsekreterarnas arbetsbelastning som inneburit att det varit svårt att rekrytera och behålla personal med rätt kompetens.

Vi måste se en gemensam kraftsamling både inom berörda kommunala förvaltningar liksom i samarbete med externa parter för att råda bot på ungdomsarbetslösheten och bidragsberoendet.

Under budgetåret 2017 vill vi - Aktivt arbeta med samverkan med andra förvaltningar, nämnder och

myndigheter

- Aktivt arbeta med förebyggande hälsa och tidiga insatser

- Utreda arbetsmiljö och ledningsstrukturer på Individ och- familjeomsorgen för att utreda om svårigheten att behålla personal kan finnas i där.

Kultur- och fritidsnämnd Ett rikt fritidsliv är i sig ett mervärde som var och en utifrån sitt eget intresse och sina egna möjligheter behöver för att utvecklas som människa, ensam eller tillsammans med andra.Tillgång till kultur, idrott och andra fritidsaktiviteter gör Sandvikens Kommun attraktivt och är således viktiga inslag för kommunen oavsett vem som bedriver verksamheten. Det är framför allt barn och ungas tillgång till kultur, idrott och föreningsliv som ska stå i fokus för nämnden, men det finns även människor i andra åldrar som av en eller annan anledning behöver stöd för att få livet att fungera och där spelar bland annat civilsamhället, föreningslivet och studieförbunden en mycket viktig roll. Kulturen följer oss genom livet. Utgångspunkten är kulturens egenvärde och självklara roll i samhället. Kulturen och konsten är ovärderliga för yttrandefriheten, kreativiteten, bildningen, utmana invanda föreställningar och tankemönster. Ett rikt kulturliv skapar, bevarar och utvecklar omistliga värden i samhället. Moderaterna i Sandviken kommer att fortsätta värna ett kultur och idrottsliv där resurser riktas särskilt mot barn och unga från miljöer där idrotts- och kulturaktiviteter inte är ett självklart val. Lärdomar från framgångsrika projekt visar att det med en genomtänkt metodik går att bryta sociala, kulturella och religiösa barriärer som hindrar barn och ungdomar att ägna sig åt kultur.

Nämnden ansvarar för kommunens kultur och fritidsverksamhet. I kulturverksamheten ingår Kulturcentrum med bibliotek, konsthall och kulturskola

Inom fritidsverksamheten ingår alla idrotts och fritidsanläggningar, parkbadet samt ansvar för friluftsbad och friluftslivsfrågor

of 231

Satsningar på frilufts- och spontanidrottsanläggningar skapar bra förutsättningar för folkhälsa, intresse för natur och miljö. Det är dessutom ett alternativ som ger samma möjligheter till positiva upplevelser oavsett ekonomiska förutsättningar.Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för föreningsstöd till idrottsföreningar, idéburna föreningar, kulturföreningar, sociala föreningar, ungdomsgårdar och studieförbund

Sandviken har förhållande vis hög andel hjärt- kärl sjukdomar, hög psykisk ohälsa samt lägre medellivslängd än snittkommunen i Sverige. För att motverka det krävs ökad fokusering på folkhälsoområdet.

Folkhälsa är ett komplext område som berör flera områden, aktörer och nivåer i samhället inom och kommunens verksamhet men den förvaltning vi bedömer är bäst lämpad att hantera dessa frågor är Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa berör många områden i livet och hur man väljer att leva sitt liv ex på dessa är alkoholvanor, stress, tillgång till kultur, tobaksvanor, kostvanor, sömnvanor, motionsvanor, känslan av hur vi kan påverka i våra egna liv och utbildningsnivå mm.


- kultur- och fritidsnämnden är att verka för en bättre folkhälsa och ett ökat fokus på livsstilsfrågor. Därför väljer vi att öka anslaget till föreningsstödet där utväxlingen i verksamhet i förhållande till insatta ekonomiska medel ger mest effekt.

- Satsningar på frilufts- och spontanidrottsanläggningar. vi vill satsa på att främja spontanidrott. T.ex. s.k. Zlatan-corts eller att klippa upp en grönyta för fotboll och spola upp en is på vintern m.m. För att främja integrationen och folkhälsan.

- Arbeta med att energieffektivisera lokaler och verksamheter inom kultur- och fritidsnämndens område.

- Särskilt satsa resurser och idrottsliv där resurser riktas särskilt mot barn och unga från miljöer där idrotts- och kulturaktiviteter inte är ett självklart val.

of 231

Västra Gästriklands SamhällsbyggnadsnämndSandviken växer. Det är positivt men det ställer också krav på kommunen när det gäller att skapa förutsättningar för att leva, bo och trivas i kommunen samt att tillgodose de behov som lagen ställer på oss. Det ställer också högre krav på vår samhällsbyggnadsorganisation.Det är viktigt att det finns rättvisa villkor för att bo och verka i hela kommunen, att vi tar hänsyn till de lokala förutsättningarna och tar tillvara på alla de resurser vi har i vår kommun. Bra villkor för företagsamhet, en hållbar miljö och tillgänglig samhällsservice är en förutsättning för att detta skall vara möjligt. Näringslivet, civilsamhället och medborgarna är kommunens största resurs som måste ha bra villkor och möjligheter för att kunna bidra till kommunens utveckling.Det är viktigt att vi har en gemensam och genomtänkt strategi för hur vi vill utveckla Sandviken och samtidigt bevara unika miljöer och grönområden. Vi vill se en stad där alla får plats och utrymme. Gestaltning, arkitektur, torgytor, mötesplatser, kultur, konst, motionsmöjligheter, lekplatser, arbetsplatser, handel, och restauranger är viktiga inslag för att skapa en attraktiv stad. Markanvisningar, detaljplaner och bygglov ska bidra till att skapa variation så att helheten blir en spännande sammanhållande stadsstruktur.Västra Gästriklands Samhällsbyggnadsnämnd är en i huvudsak lagstyrd nämnd där fysiska och juridiska personer söker olika typer av lov eller tillstånd

Tillståndsprövning och tillsyn sker i huvudsak med stöd av miljöbalken, plan och bygglagen, lagen om bostadsanpassningsbidrag samt livsmedelslagstiftningen

Fastighetsfrågor hanteras enligt fastighetsbildningslagen, inläggningslagen och ledningsrättslagen mm.

Västra Gästriklands Samhällsbyggnadsnämnd har också ansvar för att ta fram Översikts- och detaljplaner i Sandvikens kommun


- Fortsätta översiktsplanearbetet enligt plan

- Fortsätta att förenkla de kontakter med bygg och miljö förvaltningen enligt plan med medborgarcentrum

Arbetslivsnämnden

Arbetslivsnämnd har ansvar för Stöd och service till flyktingar som har uppehållstillstånd inom ramen för etableringslagen, svenskundervisning för invandrare, utbildning till vuxna - grundläggande nivå, yrkeshögskoleutbildning, uppdragsutbildning, särskild undervisning för vuxna och aktiviteter för arbetslösa som som leder till arbete eller studier och därmed till egen försörjning. Arbetslivsförvaltningen har en väl fungerande organisation som vi bedömer vara kostnadseffektiv och motiverad personal, där de ekonomiska ramar som läggs har god utdelning av de satsade skattemedel som förvaltningen har till sitt förfogande

of 231

Arbetslivsnämnden står inför stora utmaningar med ökat tryck vad gäller utrikesfödda som ska etableras i samhället och förändringar i lokalstrukturer med flytt från nuvarande lokaler till Hammargymnasiet och senare till Olsbacka skola.

Arbetslivsnämndens ansvar för de arbetslösa som behöver olika typer av stöd och träning samt praktik för att komma i arbete är också ett ökande behov i Sandvikens kommun.Hittills under 2016 har arbetslösheten för alla åldrar men framför allt i gruppen 18 – 24 år ökat i Sandviken. Efter första halvåret 2016 hade Sandviken den näst högsta arbetslösheten i riket. Arbetslivsförvaltningen belastas av ökande behov av vuxenutbildning då kunskapsförvaltningen har en bristande förmåga att uppnå sina utbildningsmål.Som målsättning anser vi att samverkan med kunskapsförvaltningens ”landningen” där synergieffekter vad gäller lärare resurser samt Arbetslivsförvaltningens förmåga vad gäller integration skulle vara en vinst både ekonomiskt, kompetensmässigt samt för eleverna.Utmaningen i denna nämnd är att samverka med både individ- och familjeomsorgs nämnd och Omsorgsnämnden för att nå bästa möjliga resultat.

Samverkan och samarbete är vägen för att minska arbetslösheten i vår kommun. Vi måste hitta och korta vägarna till arbete och egen försörjning. Samarbetsmyndigheter som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är viktiga partners i det arbetet. Det är viktigt att fortsätta satsningen på yrkesutbildning för vuxna. Branscher, jobb och yrkesroller förändras i ett rasande tempo. Kunskapskraven och behovet av specialisering ökar i alla sektorer. När samhällets och arbetslivets förändringstakt drivs upp, förändras också värdet av olika kunskaper och kompetenser allt snabbare. Att allt färre människor kommer kunna utbilda sig för ett helt yrkesliv vilket ger vuxenutbildningen en allt mer avgörande roll i framtiden, SFI utbildningen till omfattning och satsningar behöver göras så att efterfrågan kan mötas.

Under budgetåret 2017 vill vi:

- Utveckla samarbetet med Kunskapsförvaltningens ”Landningen” för att öka synergieffekterna vad gäller lärare samt arbetslivsförvaltningens förmåga vad gäller integration skulle vara en vinst både ekonomiskt, kompetensmässigt för eleverna

Kommunstyrelsens förvaltning Kommunstyrelsen är den nämnd som ansvarar för den övergripande strategi och ledningsfrågor samt övergripande verksamhetutvecklingsfrågor och upphandling och inköpsverksamhet, ansvarar för kommunens fastigheter, gator och vägar, samt Sandbackapark utveckling Kommunstyrelsens förvaltning är också personalutskottsfunktion

Sandvikens kommun växer. När antalet medborgare i vår kommun ökar så ökar också behovet av mer resurser till skolan, för vården och omsorgen samt övriga samhällsverksamheter. Då är det av största vikt att politiken har fokus på de viktiga kärnverksamheterna. Grundläggande för att kunna erbjuda en välfärd med god

of 231

långsiktig kvalitet är att kommunen har god ordning och reda i ekonomin. Detta ska gälla alla resultatnivåer.Sandviken ska uppfattas som tryggt, välskött och tillgängligt, där medborgarna har god folkhälsa och ges möjlighet till delaktighet och engagemang.Kommunstyrelseförvaltningen har också ansvar för näringslivsfrågor och turism samt marknadsföringsfrågor

Ansvaret för näringsliv och turism har stor förbättringspotential då Sandvikens kommun ligger långt ned på Svenskt näringslivs rankning. Vad gäller näringslivsklimatet, år 2016 ligger Sandviken på plats 226 av sammanlagt 290.Sandviken ligger fortfarande lågt i rankingen och något som är påverkbart från politikens sida. Företagen är jobbskapare. När företagen växer skapas fler arbetstillfällen, mer skatteintäkter som bygger välfärd och en bättre kommun. Moderaterna i Sandviken vill hjälpa företagen genom att skapa bästa möjliga förutsättningar.För företagen gäller det mer än någonsin att snabbt kunna ompröva och förbättra sin verksamhet för att vara konkurrenskraftiga. Kommunen behöver följa med i utvecklingen. Snabb ärendehantering, flexibilitet, konstruktiv dialog och en företagsvänlig attityd är grunden för ett gott företagsklimat. I de kommuner som har ett gott företagsklimat finns en tydlig ledning som prioriterar företagsfrågor och som ser till att hela den kommunala organisationen har en företagsvänlig attityd. Att ha rätt inställning handlar om att lära känna företagen och att vilja serva dem och utveckla deras möjligheter på bästa sätt. Här är en fråga som kräver ett nytt ledarskap, mer fokus på företagare och deras behov samt utveckling av ett attraktivt centrum i Sandviken.


- Lägga ett starkt fokus på företagarklimatet, framför allt nyföretagare klimatet för att förbättra förutsättningarna för Sandvikens kommun att bli en attraktiv näringslivs kommun

Att kommunstyrelsen särskilt skall använda sin uppsikts plikt mot kunskapsnämnden för månatliga rapporter om utvecklingen i skolan. Målet är att Sandviken bör ligga på tio i topp i de mätningar som görs för att bedöma skolresultat per kommun.

- Aktivt arbeta med att Sandviken skall uppfattas som en företagarvänlig kommun och ta till vara befintliga och presumtiva företagare

of 231

- Skapa en företagslots som hjälper befintliga och presumtiva företagare att hitta rätt bland regler och lagar, korta handledningstider och minimera antalet kontakter med myndigheter

Nya Moderaternas förslag till budget 2017 – 2019 Nya Moderaternas föreslår kommunfullmäktige besluta Att:

Fastställa Sandvikens kommuns skattesats för år 2017 till 21 kronor och 61 öre per skattekrona.

Fastställa definitiv ekonomisk ram för 2017 till 2152 Mkr

Preliminär ekonomisk ram för år 2018 till 2213 Mkr

Preliminär ekonomisk ram för år 2019 till

Budgeterat resultat 2017 till 10 Mkr



2284 Mkr

Befolkningsutveckling

Kommunfullmäktige beslutade i gemensamma planeringsförutsättningar att anta en befolkningsprognos i Sandvikens kommun för åren 2017 – 2019 som innebär en fortsatt positiv befolkningsutveckling.

Detta innebär att för:

2017 39 357 invånare 2018 39 951 invånare

of 231

2019 40 434 invånare

Förslag till ramfördelning

V. G. Samhällsbyggnadsnämnd 48.0 Mkr

KS och KF 15.0 Mkr

Kommunstyrelseförvaltningen 175.5 Mkr

KS-projekt 19.0 Mkr

Kunskapsnämnd 865.0 Mkr

Arbetslivsnämnd 66.7 Mkr

Omsorgsnämnden 641,5 Mkr

Individ- och familjeomsorgsnämnden 178,5 Mkr

Kultur- och fritidsnämnden 129,5 Mkr

Investeringsbudget

Definitivt investeringsutrymme för år 2017 till maximalt 365 miljoner kr

Preliminärt investeringsutrymme för år 2018 till 305 miljoner kr

Preliminärt investeringsutrymme för år 2019 till 296 miljoner kr.

Investeringar

Investeringsbehoven i Sandvikens kommun är stora och här finns höga ambitionsnivåer. Vi måste politiskt prioritera de framtida investeringarna, främst beträffande våra skolor och fortsätta prioritera särskilda boenden. Vi ska vara medvetna om att varje investering kommer att ge framtida nya stora driftskostnader.Vi måste vara mer öppna för gemensamma investeringar med andra parter för att klara våra investeringsbehov inför de kommande åren.En kommun som ser nya möjligheter och tar tillvara allas inneboende resurser, är en kommun i utveckling som vi vill se kommande planperiod. Vi ska vara en kommun som tar ansvar för våra skattemedel, vi ska använda varje skattekrona effektivt och det ur tre mycket viktiga perspektiv. Social hållbarhet, Ekonomisk hållbarhet och Ekologisk hållbarhetEn god ekonomisk hushållning innebär att investeringsvolymen inte bör överstiga avskrivningarna och målsättningen framåt bör vara att man ska ha en investeringsvolym som motsvarar detta. Men då tillväxtmöjligheterna och befolkningstillväxten för Sandviken och hög grad hänger ihop bör det satsas ytterligare resurser på infrastruktur för att möjliggöra ökad tillgänglighet för handel och servicenäringar

of 231

Vi Moderater anser därför att investeringsvolymen kan vara relativt hög för att genom detta möta framtidens utmaningar. Långsiktigt skall dock investeringsvolymen ha som mål att inte överskrida avskrivningarna

Sandviken den 23 oktober 2016

Hans Olsson m.fl.

of 231

Sverigedemokraternas budget 2017 samt ramar för åren 2018-2019

of 231

Trygghet och tillit

Vår visionSverigedemokraternas vision är ett samhälle där vi medborgare förväntas och tar ansvar för varandra. Vi ser samhället som en sammanhållning av dess medborgare. Begreppet medborgare används allt för sällan och istället ses vi medborgare som kunder på en öppen marknad. Det är en betydelsefull skillnad i hur vi ser på varandra beroende på om vi ser medborgare respektive kunder i samhället. En kund handlar i en affär och dess förpliktelse är endast ekonomisk till skillnad från en medborgare som har både rättigheter och skyldig-heter – medborgare handlar om demokrati och människosyn. Till skillnad från kunder har medborgare också ansvar gentemot varandra och för varandra. Begreppet medborgare kommer från franska revolutionen och var central inom både socialdemokratin och högern en gång i tiden. Folkhemmet förutsätter medborgare med gemenskap och ”känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffas sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage, I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet. Tillämpat på det stora folk- och medborgarhemmet skulle detta betyda nedbrytandet av alla sociala och eko-nomiska skrankor, som nu skilja medborgarna i privilegierade och tillbakasatta, i härskande och beroende, plundrare och plundrade.”ı

Sverigedemokraterna prioriterar de som har störst behov av stöd samtidigt som vi tar ekonomiskt an-svar. Vi fokuserar på kommunens kärnverksamheter – skola, vård och trygghet. Vi tror på medborgarnas möjlighet och vilja att ta ansvar för sig själva och att hjälpa andra. Sandviken ska ge förutsättningar för varje medborgare att själva forma sitt liv och bidra positivt till samhället. Detta ger i sin tur ett positivt klimat och en god utveckling för kommunen som helhet. Där människor trivs och mår bra ökar välbe-finnandet och sprider sig som ringar på vattnet. Det är sällan mer resurser som är lösningen på alla svar utan påtagligt ofta är det politisk riktning och ledar-skap som är avgörande.

I vårt Sandviken är vi öppna, trygga och hoppfulla. Tillsammans för vi Sandviken framåt. Vi ser lös-ningar på problem och vågar tala om de problem som finns vilket skapar förutsättningar till utveckling. Vi tror på människors inneboende kraft att själva fatta beslut och att ta ansvar tillsammans. Människor kan och vill fatta egna beslut. Politiker vet sällan vad som är bäst för den enskilde. Människors rätt att själva välja är något vi värnar och värdesätter.

Sverigedemokraterna i Sandviken

1. Per Albin Hansson: Folkhemstalet, 19280118

I Sandviken visar vi varandra trygghet och tillit

of 231

Politisk huvudskrivelse

Den extrema immigrationspolitik som förts av öv-riga partier fick under 2015 fullt genomslag när över 163 000 personer sökte asyl i Sverige. Det kommer sätta djupa avtryck i hela landet under överskådlig tid. Politiken, där man prioriterat ett i ett globalt per-spektiv fåtal flyktingar före välfärd och riktig flyk-tinghjälp, sätter nationen under hårda prövningar. För Sandviken innebär det i närtid problem med att hitta boenden i en rådande bostadskris men på ett par års sikt kommer det också innebära enorma ekono-miska påfrestningar på en kommun som redan idag har högt skattetryck, hög arbetslöshet och vikande skolresultat. I rådande läge måste Sandvikens kommun prioritera kärnverksamheterna i högre grad än vad som är fallet idag. Vuxenkultur måste bli mer självfinansierad och resurserna fördelas till våra barn, unga och gamla samt förbättra arbetsförhållanden för våra anställda. Övriga partier måste också förstå att den av dem så omhuldade massinvandringspolitiken får konsekven-ser för övrig verksamhet, där man generellt talat om vinster och hög kompetens ser vi idag oftast enorma kostnader och behov av stora utbildningsinsatser. Sandviken står inför svåra ekonomiska tider och det är viktigt att prioritera rätt!

Vår värdegrund

I vår kommun ska det vara enkelt att leva då samt-liga invånare erhålls samma förutsättningar för att själva skapa sina egna liv. Utifrån detta spelar det ingen roll om man är man, kvinna, ung, gammal el-ler utlandsfödd. Rättigheter och krav ska gälla lika för alla. Koncernen Sandvikens kommun arbetar för ökad gemenskap och större inflytande bland de bo-ende för att ta tillvara på erfarenheter och kunskaper. Därmed främjas ett gott förtroende hos allmänheten då kommunens beslutsfattare och medarbetare tjänar kommuninvånarnas intressen med ekonomisk res-pekt, gott omdöme och ansvar. Då tiden aldrig står still utan ständigt verkar mot förändring innebär kvalitet för oss att hänga med i utvecklingen av hänsyn till morgondagens anspråk och krav. Liv är rörelse och nytänkande varför problemlösning och handlingskraft är en självklar drivkraft som Sandviken kommun uppmuntrar. Vi är professionella i vårt ledarskap och bedriver därmed verksamheter som är trygga, rättssäkra och ekono-miskt hållbara.

På arbetsplatsen tydliggörs våra roller och ansvars-uppgifter och resurser anpassas efter verklighetens behov. Decentralisering och uppmuntran till ärlighet och ökat ansvar ger oss en friskare befolkning som får mer energi. Vi vågar prova nya arbetssätt och lära oss av privata aktörer som nått framgång. Genom ett ödmjukt sinnelag vill vi erkänna de misstag vi gör för att kunna genomgå förändring i verksamheter som tjänar allmänhetens bästa. Genom att lyfta upp och tillvarata goda exempel inspirerar och motiverar vi varandra till fortsatt utveckling för ökad kvalité.

Arbete

Det behövs förenklingar för nyetableringar av fö-retag för att skapa fler jobb i Sandviken. Närheten till Stockholm och Mälardalen är en god grund för att skapa ett aktivt och välmående näringsliv, med utökat behov av arbetskraft. Sandviken ska vara en attraktiv kommun som lockar till nyetableringar och värnar de företag och andra arbetsgivare som redan bedriver verksamhet i kommunen. För att uppnå detta behövs snabba och korrekta beslut när företag visar intresse för att utöka befint-lig verksamhet eller nyetablera sig. Det är också av största vikt att kommunens kärnverksamheter håller hög klass och att bostäder finns tillgängliga, då detta lockar kompentent arbetskraft till Sandviken

Tiggeri

Idag finns ett utbrett problem med tiggeriverksamhet i Sandviken. Tiggeri är förnedrande för individen som tigger och ett samhällsproblem då det ofta inne-bär olagliga bosättningar och felaktigt utnyttjande av allmänna sanitetslokaler som exempel. Tiggare som mer eller mindre har en fast placering utanför affärer och andra offentliga inrättningar kan också innebära hinder för personer med funktionshinder, något som uppmärksammats i tunnelbanan i Stockholm. Tiggeri kan inte ses som ett godtagbart sätt att för-sörja sig och varje dag som någon tigger istället för att söka arbete eller utbildning är en förlorad dag i personens liv. Det utsätter också personen som tigger för stora risker då de utsättas för människohandel och utnyttjas av kriminella annan olaglig verksam-het. Sverigedemokraterna vill se ett förbud mot tiggeri i väntan på förändrad lagstiftning ska tiggeri vara tillståndspliktigt.

of 231

Bättre villkor för vårdanställda

Vår kommun har ett arbetsmiljöansvar för våra anställda. Vi som politiker i kommunen måste föregå med gott exempel när det gäller personalens fysiska och psykiska hälsa. Vi vill förbättra arbetsvillkoren för kommunanställda och fortsätta arbetet med att ta bort delade turer. Delade turer ger upphov till såväl stress och ökad trötthet som ökad risk för sociala problem. Långt ifrån alla har möjlighet att åka hem under de ”lediga” timmarna och väntan på att börja jobba igen blir psykiskt påfrestande vilket sliter ut våra anställda med sjukskrivningar som följd och följdkostnader. Bättre arbetsvillkor för vårdanställda är att investera i friskvärvaro.

Invandring och integration i harmoni

Invandring och inte-gration av nyanlända är två frågor av stor betydelse för vårt samhälle. Lösningen på världens konflikter och fattigdom kan aldrig vara att alla människor samlas i Sverige utan lösning-en finns i respektive land och dess utveck-ling. De människor som kommer hit och vill bli en del av vårt samhälle ska vi ställa krav på. Kommunen ansvarar för integra-tionen fast viljan till integration kommer från invandrarna själva. Det är invand-rarna som ska anpassa sig till samhället och våra normer och vär-deringar – inte tvärtom. Sandviken ska bli bättre på att synliggöra den arbetskraftsresurs som invandrare är. Sandviken kan endast ta emot invandrare i den takt som vi har lediga arbetstillfällen och invandrare som kan och vill arbeta. Vi tar ansvar för Sandviken och våra medborgare.

Statens ansvar – Sandvikens kostnad

Sandvikens kommun har inget formellt ansvar eller beslutanderätt över invandringspolitiken. Riksdag och regering beslutar om lagar och regler som om-fattar invandringspolitiken. Kostnaderna för kommu-nerna täcks till viss del. De exakta kostnaderna för massinvandringen explicit för Sandviken kommun är nästintill omöjligt att räkna ut. En pilotstudie som gjorts av Migrationsverket och Sveriges kommuner och landsting (SKL) visar att det är svårt att räkna ut den merkostnad varje asylsökande drar med sig eftersom kommunerna inte specificerar kostnaderna. Det utredningen visade var att det rör sig om en klar underfinansiering från staten och att det i slutändan är kommunens skattebetalare som betalar. Statens

ersättning till Sandvi-kens kommun för asyl-sökande täcker inte: förskola, skolbarnom-sorg (fritids), särskola, elevhälsa, extra lokaler, tolkar, Socialtjänstens insatser och kostnader för gode män. En enkel slutsats att dra är att en minskning av antalet asylsökande innebär rejält mindre kostnader för kommunen.

Trygghet, förtroende och välfärd

Vår ambition är att återställa välfärden, skapa trygghet och öka förtroendet för politi-ken bland medborgar-na. Genom att införa ett tillfälligt moratorium vad gäller mottagande av invandrare och ar-

beta mer förebyggande inom kommunens verksam-heter skapar vi ett nödvändigt reformutrymme för att på sikt kunna göra satsningar inom kommunens kärnverksamheter.

of 231

Individ- och familjeomsorg

Allt arbete inom socialtjänsten ska genomsyras av respekt och empati i relation till klienten. Den som behöver akut hjälp ska ha rätt att träffa en socialarbe-tare senast dagen efter första kontakt. Försörjnings-stöd ska alltid ses som en tillfällig lösning på ett akut problem. Försörjningsstödet ska kopplas till krav på klienten att aktivt medverka till att komma ur sin problemsituation.

Reformer

Genom de åtgärder som tidigare nämnts, och de be-sparingar de ger på sikt, så skapas ett ökat reformut-rymme. Vi vill se höjda bidrag till idrottsföreningar och en upprustning av fria aktivitetsområden för spontanidrott. Vi satsar mer pengar till förskolorna för ökad personaltäthet och utökade öppettider sam-tidigt som vi har förslag för våra äldre och gör stora satsningar inom äldrevården. Vi vill göra Sandvikens kommun till ett tryggt område och vill gärna se över-vakningskameror på brottsutsatta platser samtidigt som vi vill sätta upp staket efter kanalen vid platser där många barn leker.

Kunskapsinriktad och trygg skola

Förskolan och skolan ska vara bra för alla och utbil-dade pedagoger och lärare ska finnas i alla klasser. Eleverna ska kunna nå kunskapsmålen i skolan med skolans hjälp och elever med särskilda behov ska ges det stöd de behöver. Det kräver bl.a. hjälp med läxor och tillgång till bibliotek och bibliotekarier. Andelen behöriga elever till gymnasiet och högre utbildning måste öka. Antalet barn per avdelning i förskolan är för högt speciellt i de lägre åldrarna. Fritidshemmen är i behov av insatser och antalet barn per avdelning och personal är även här allt för högt.

Skolan ska vara en sammanhållande plattform där eleverna utbildar sig till goda samhällsmedborgare och tillägnar sig relevanta kunskaper. Genom att sätta fokus på elevernas uppförande kan god ordning uppnås. Mobbing ska motarbetas bestämt. Det är en självklarhet att elever ska kunna känna sig lugna och trygga i skolan – först då finns goda förutsättningar för inlärning och kreativitet.

Ett i många fall hårt klimat i skolorna och problem med bl.a. droger gör de förbättringsförslag som vi lägger fram: ökad vuxennärvaro, bättre stöd till elever och drogtester i skolan, än mer påkallade. Vi vill se att socialsekreterare ges plats i högstadiesko-lorna. På så vis ger vi rektorer och lärare nödvändig avlastning, samt att vi ger elever större möjlighet att få hjälp i ett tidigt skede vid begynnande drogmiss-bruk, kriminalitet och utslagning.

Kultur och fritid

Folkets hus i Sandviken är Medlemmar i Folkets Hus och Parker som bland annat har tagit politiskt ställning mot Sverigedemokraterna. I enlighet med Sandvikens kommuns beslutade regler och riktlinjer för Sandvikens kommuns föreningsstöd får för-eningar inte påräkna föreningsstöd om den tillhör ekonomiska föreningar eller politiska vuxenfören-ingar. Sandvikens Folkets hus är alltså att räkna som en politisk vuxenförening och kan därmed inte vara bidragsberättigade. Kommunens ståndpunkt om att alla ska behandlas lika går före Folkets hus eventu-ella värdegrund.

of 231

Nämndöversikt (mnkr)

Ekonomiska ramar (mnkr)

Majoritetens ramar 2017

Sverigedemokraternas ramar 2017

Plan 2018

Plan 2019

KS & KF 14,66 14,0 14,5 15,0 Överförmyndarnämnd 3,28 2,5 2,7 3,0 Kunskapsnämnd 871,92 885,0 892,0 918,5 Omsorgsnämnd 633,97 639,5 649,5 665,5 Individ o omsorgsnämnd 180,38 177,0 177,5 184,3 Kultur o fritidsnämnd 123,69 118,7 119,0 121,5 Samhällsbyggnadsnämnd 48,2 46,0 46,5 47,0 Arbetslivsnämnd 59,28 59,0 54,0 60,3 Kommunstyrelsens förvaltning

183,57 180,0 181,0 182,5

KS projektmedel inkl buffert

23,24 15,0 15,0 15,0

Verksamhetens nettokostnader

2142,0 2136,7 2151,7 2212,9

Total ekonomisk ram (mnkr)

År 2017 2152,0

År 2018 prel. 2166,4

År 2019 prel. 2237,0

Invånarantal 38710 39265 39852

2017 2018 2019

Skatteintäkter och stadsbidrag

2140,0 2218,2 2297,5

Pensionskostnader -53,3 -66,5 -73,1 Flyktingmottagning 47,0 0 0 Internränta 27,4 29,0 30,0 Finansnetto -9,9 14,3 17,4 Resursutrymme 2152,0 2166,4 2237,0 Budgeterat resultat -15,3 -14,7 -24,1 Förslag till ram/ prel.ram 2136,7 2151,7 2212,9

-Investeringsutrymmet får inte överskrida 350 mnkr

of 231

Beslutsförslag

1. Att fastställa föreliggande förslag till kommunövergripande mål och ekonomiska ramar för åren 2017-2019.2. Att eventuella innevarande extra skatteintäkter (de positiva dynamiska effekterna), skall användas till avsättningar för att minska kommunkoncernens skuld.3. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa Sandvikens kommuns skattesats för år 2017 till 21 kronor och 61 öre.

-Investeringsutrymmet får inte överskrida 350 mnkr

Sverigedemokraternas Fullmäktigegrupp i Sandviken

Ekonomi

Sverigedemokraterna har som mål att i högkonjunktur ha ett överskottsmål på 3 % (+ eventuella extra skat-teeffekter.)Detta skall användas för att minska pensionsskulden.

Skillnad i budget jämfört med majoritetens förslag till budget

• Fler vuxna och specialutbildade i skolorna, En satsning på 6 mnkr.

• Minskade barngrupper i den kommunala barnomsorgen och utökade öppettider 5 mnkr.

• Införande av ”ut och gå garanti” och fler personal inom omsorgen 3,5 mnkr

• Trygghetsfrämjande åtgärder, kameraövervakning på brottsutsatta platser, 2 mnkr.• Bättre förutsättning för utrikesfödda barn, borttagande av modersmålsstöd till förskola 1mnkr.

• Vi sparar in på föreningsbidrag till Folkets hus, kulturföreningar, studieförbund samt idéburna föreningar 5 mnkr. • Minskning av projektanslag till kommunstyrelsen 8,24 mnkr.

.

of 231

Kristdemokraterna - sidan 1 av 2

Budget 2017 samt plan för 2018 och 2019

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna i Sandviken föreslår kommunfullmäktige fastställa

Budget 2017 enligt kristdemokraternas förslag nedan

Preliminär ekonomisk ram för åren 2018 och 2019 till 2166 Mkr respektive 2237 Mkr

Ekonomiskt resultat för år 2017 till 12 Mkr

Investeringsutrymme för år 2017 till max 400 Mkr Budgetram per nämnd 2017 i Mkr KS och KF 42 Kunskapsnämnden 867 Omsorgsnämnden 632 Individ- o. Familjeomsorg 178 Kultur o fritidsnämnd 133 Samhällsbyggnadsnämnd 48 Arbetslivsnämnd 58 KS-förvaltning 182 Ekonomiskt resultat 12 Totalt 2152 Mkr

Målsättningen i Kristdemokraternas budgetförslag är

att prioritera barn och ungdomars uppväxtvillkor – och för detta krävs:

en skola med avsevärt bättre studieresultat per skattekrona

en skola där det finns en väl utbyggd elevhälsa med psykologer och

kuratorer. Där det även finns övriga vuxna att stötta och leda eleverna till en

framtid utan utanförskap

att lärare får mer tid att ägna åt undervisning

att elev, föräldrar och lärare samarbetar för ett övergripande mål

att individ-och familjeomsorgen arbetar mera förebyggande

att samarbetet mellan nämnderna förbättras

vidare

att näringslivskontoret ökar aktiviteten för inflyttning av företag och ett ökat

nyföretagande inkl. turism

att subsidiaritetsprincipen alltid följs

att medarbetare respekteras och deras kunskaper tas tillvara på rätt sätt

att omsorgen om våra äldre och behövande sker med respekt till de enskilda

behoven och önskemålen

Leif Jönsson Gruppledare

of 231

Kristdemokraterna - sidan 2 av 2

att hänsyn tas till kommunens samtliga medborgare och att deras livsvillkor

alltid skall beaktas och servicenivån hållas hög att bidraga till att tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ökar att kommunens nämnder, förvaltningar och bolag driver en effektiv verksamhet enligt fullmäktiges mål att säkerställa att det vid mottagandet av nyanlända svenskar finns en plan och avsatta resurser för välkomnandet och integrationen in i vårt samhälle på alla nivåer. Både vad det gäller ekonomi, personal, samlingslokaler, mentorer, utbildning, kurser etc.

Sandviken 2016-10-24

Leif Jönsson

of 231

Sandvikens kommun är inne i en förändring. Vi Liberaler bejakar denna förändring, som vi anser inte bara är nödvändig, vi anser den även vara välkommen och positiv för hela vår kommun. Det finns de som anser att förändringen och utvecklingen mot det nya går för fort, man känner oro och ängslan över att inte veta vad förändringarna kommer att leda till.Det tragiska i detta är att det finns politiska företrädare och partier som bygger på denna oro och den ängslan som, en del kommuninvånare, känner över det nya.Vi Liberaler tillhör inte dessa. Vi är inte naiva och bortser från kommunens utmaningar och medborgarnas oro och ängslan, men vi försöker möta den med saklig information, framåtsyftande förbättringsförslag, delaktighet och öppenhet.

I SANDVIKEN ÄR VÄRLDEN ALLTID NÄRVARANDE. HÄR KÄNNER VI OSS HEMMA OCH GÖR VARANDRA BÄTTRE.

Inom kommunen har vi gemensamma utmaningar men i vissa, eller många fall, olika politiska förslag till lösningar.

Liberalerna ser oroande på lärarnas arbetssituation och elevernas studiero i skolan.

Vi välkomnar den snart sjösatta näringslivsstrategin och den (av majoriteten prioriterad i 2018 års budget) tilltänkta tjänsten som företagslots.

Liberalerna söker även lösningar för att minska arbetslösheten samt den rådande höga ungdomsarbetslösheten i kommunen.

Vi vill se ökade investeringar i såväl trygghetsboenden, bostäder och reinvesteringar i kommunens fastigheter.

En utmaning som vi fortsatt aktivt kommer att verka för är föreningslivets förutsättningar och tillgång till anpassade lokaler.

Liberalerna vill peka ut följande prioriteringar som specifikt särskiljer vårt budget alternativ.

- Vi vill tillsätta lärarassistent tjänster på samtliga högstadieskolor efter behov.- Vi vill prioritera en företagslots i 2017 års budget.- Vi önskar även se en satsning på ungdomar som står utanför arbetsmarknaden.

of 231

Liberalernas förslag till budget för nämnderna år 2017 samt preliminära totalramar för åren 2018-2019.

Liberalerna föreslår kommunfullmäktige att fastställa följande

• Nämndernas budget för år 2017 enligt Liberalernas förslag nedan• Preliminär ekonomisk ram för åren 2018 och 2019 till 2213 Mkr respektive 2284 Mkr• Ekonomiskt resultat för år 2017 till 10 Mkr, för 2018 11 Mkr och 2019 12 Mkr.• Investeringsutrymme för år 2017 till max 400 Mkr

Budgetram per nämnd 2017 Tkr.

KS och KF 14 959Överförmyndarnämnd 3 284Kunskapsnämnd 876 924Omsorgsnämnd 633 971Individ- o familjeoms nämnd 180 201Kultur- o fritidsnämnd 123 680Samhällsbyggnadsnämnd 48 016Arbetslivsnämnd 59 278Kommunstyrelsens förvaltnin 183 449KS projektmedel inkl buffert 18 237

Total budget 2017 2 142 000Ökning mellan åren 129 00

Per-Ola Grönberg, Liberalerna i Sandviken.

of 231

EkonomikontoretPostadressSandvikens kommunKommunstyrelseförvaltningen811 80 Sandviken


Telefon026-24 00 00Fax026-27 39 80

[email protected]



Datum2016-10-07

Helena Zellner DnrKS2016/573

Kommunfullmäktige

Budget för år 2017 samt flerårsplan för åren 2018 och 2019

Förslag till beslutKommunfullmäktige fastställer i sin helhet Budget 2017 med flerårsplan för åren 2018 och 2019 innehållande:

Information om nämndernas verksamhetsuppdrag, framgångsfaktorer, mål och mått samt nämndernas syn på framtida förutsättningar.

Budgeterad ram baseras på befolkningsprognos 2016:38 710 invånare för år 201739 265 invånare för år 201839 852 invånare för år 2019

Årlig generell rationalisering med 1 procent för åren 2017 till 2019.

Definitiv ekonomisk ram för år 2017 till 2 152 miljoner kronor.

Preliminär ekonomisk ram för åren 2018 och 2019 till 2 213,4 miljoner kronor respektive 2 284 miljoner kronor.

Resultatet för år 2017 budgeteras till 10 miljoner kronor, för år 2018 till 11 miljoner kronor och för år 2019 till 12 miljoner kronor.

Fördelning av kommunbidrag för år 2017: TkrKommunfullmäktige 6 792Överförmyndarnämnden i Västra Gästrikland 3 284Kommunstyrelse 7 867Kommunstyrelse projektmedel 23 237Kommunstyrelseförvaltning 183 570Kunskapsnämnd 871 924Omsorgsnämnd 633 971Individ- och familjeomsorgsnämnd 180 381Kultur- och fritidsnämnd 123 680Västra Gästriklands Samhällsbyggnadsnämnd 48 016

of 231


Sida2(3)

Arbetslivsnämnd 59 278 Totalt: 2 142 000

Verksamhetsförändringar 2017 för respektive nämnd.

Kommunfullmäktiges riktade medel till respektive nämnd motsvarande 86 miljoner kronor, vilka följs upp i årsredovisningen för år 2017.

Medborgarservice finansieras från och med 2017 i sin helhet inom kommunstyrelseförvaltningens budgetram.

Från kommunstyrelseförvaltningens ram 2017 överförs 180 000 kronor till individ- och familjeomsorgsnämnden avseende kompletterande medel till barn- och ungdomsstrateg.

Fördelning av preliminär ram per nämnd för åren 2018 och 2019.

Investeringsplan för år 2017 uppgår till maximalt 365 miljoner kronor. Preliminär investeringsplan för åren 2018 och 2019 uppgår till maximalt 305,25 respektive 296 miljoner kronor.

Exploateringsplan för år 2017 och preliminär exploateringsplan för åren 2018 och 2019.

Kommunens egen upplåning tillåts öka med maximalt 320 miljoner kronor år 2017 för att finansiera bland annat fastställd investeringsvolym.

Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utfärda ägarens årliga uppdrag avseende kommunal verksamhet förlagda till de kommunala bolagen Sandvikenhus AB, Sandviken Energi AB, Högbo Bruk AB och Göransson Arena AB.

SammanfattningEkonomikontoret har på uppdrag av kommunstyrelsen sammanställt förslag till budget för Sandvikens kommun för år 2017 med flerårsplan för åren 2018 och 2019.

Den 13 juni 2016, § 125, fastställde kommunfullmäktige budgetramar för åren 2017 till 2019. Den framtagna budgeten baseras på samma förutsättningar. Endast investeringsutrymmet för 2017 har ändrats från 369 miljoner kronor till 365 miljoner kronor.

Kommunstyrelseförvaltningens ram 2017 har justerats genom att 180 000 kronor överförs till individ- och familjeomsorgsnämnden avseende kompletterande medel till barn- och ungdomsstrateg.

BeslutsunderlagBudget 2017 innehållande kommun-, resurs-, investerings- och exploateringsplan.

Protokollsutdrag skickas tillEkonomikontoret, Fredrik Högberg och Helena Zellner

of 231


Sida3(3)

Underskrifter

Fredrik HögbergEkonomichef

Helena ZellnerEkonomisekreterare

of 231

KommunplanResursplanInvesteringsplanExploateringsplan

Budget 2017

of 231

Innehållsförteckning

Gemensam plan

Organisation och övergripande kommentar

Sandvikenskommun

Fullmäktigebeslut 3

Kommunstyrelsens ordförande 4 - 5

Kommunens organisation 6

Kommunens styrprocess 7 - 8

Kommunens vision 9

Gemensamma planeringsförutsättningar 10 - 16

God ekonomisk hushållning 17

Finansiell analys 18 - 21

Personal 22

Finansiella rapporter 23 - 26

Kommunfullmäktige och kommunstyrelse 27 - 28

Överförmyndarnämnden i Västra Gästrikland 29 - 33

Kunskapsnämnd 34 - 42

Omsorgsnämnd 43 - 52

Individ- och familjeomsorgsnämnd 53 - 62

Kultur- och fritidsnämnd 63 - 69

Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd 70 - 78

Arbetslivsnämnd 79 - 85

Kommunstyrelse (förvaltning) 86 - 93

Gemensam finansiering 94 - 95

Investeringsplan 96 - 99

Exploateringsplan 100 - 105

of 231

3

Fullmäktigebeslut

Fullmäktigebeslutorganisation och övergripande kommentar

of 231

4

Kommunstyrelsens ordförande

Kommunstyrelsens ordförande

Sandvikens kommun fortsätter att öka sin befolkning vilket är mycket glädjande. Den sista augusti 2016 var invånarantalet 38 690 personer. Det är en ökning med 376 personer sedan den 1 januari 2016. De budgeterade ekonomiska ramarna för år 2016 baserades på invånarantalet den 1 november 2015. Då var antalet invånare i Sandvikens kommun 38 253 personer. Det är färre invånare än vad fullmäktige fastställt inför år 2016 och innebär därmed att skatteintäkterna är något lägre än budgeterat för det året. Inför budget 2017 har de ekonomiska ramarna baserats på 38 710 invånare. Det finns goda förhoppningar om att kommunen ska nå denna nivå till den 1 november 2016.

En ökande befolkning är också en utmaning. Just nu är det framför allt inom skola och förskola vi försöker hitta lösningar, eftersom antalet elever ökar. Men det behövs också fler bostäder inom kommunen. Därför försöker vi förbereda för bostadsbyggande såväl centralt i Sandviken, som inom kommundelarna. Fokus från flera aktörer inom kommunkoncernen är att främja ett ökat bostadsbyggande i kommunen, eftersom det nu råder brist på bostäder.

Sandvikens kommun har för den kommande treårsperioden en investeringsplan som innehåller projekt för totalt 966 mkr. Det är en betydande ökning i förhållande till den flerårsplan som fullmäktige tidigare preliminärt beslutat om. Vi i majoriteten är dock eniga om att detta är en nödvändig satsning för att möta framtiden. Investeringsplanen innebär att vi färdigställer önskemålen kring ett levande centrum, anpassar och utökar antalet platser inom förskola och skola och tillskapar ytterligare platser inom vård- och omsorgsboenden.

Investeringen i utveckling av centrum, som innefattar reinvestering i gågatorna och Jansasparken, nytt Drottningtorg samt reinvestering och ombyggnation av Drottningen fortsätter. I projektet är det gågatorna som nu ska färdigställas och beräknas vara klara under år 2017. Satsningen på centrumutveckling är viktig. En levande stadskärna är en av förutsättningarna för hela kommunens attraktionskraft. Vi är medvetna om att det varit stökigt i centrum i samband med byggnationen, men vi är övertygade om att det är en riktig satsning. Aktiviteter och mötesplatser i centrum genererar omsättning och tillväxt.

Vi har utrett till- och ombyggnationen av Gullvivans förskola i Järbo under 2016. Svårigheterna med att bygga om fastigheten samt behovet av en ytterligare avdelning har lett till att vi bygger en ny förskola. Arbetet har startats och delar tagits i bruk under 2016. Hela förskolan ska vara klar under 2017. Vi planerar också för en förskola med fem avdelningar Storvik, som påbörjas under 2017 och ska stå helt klar 2018.

En etapp 2 med fyra våningar planeras på omsorgsboendet Ängsbacken. I planen för etapp 2 ingår också att koppla ihop de två nybyggda delarna av Ängsbacken med den gamla

kvarvarande huskroppen. Det är med glädje vi konstaterar att etapp 1, som var inflyttningsklar under december 2015, blev bra och väl mottagen av de boende. Hela ”nya Ängsbacken” ska vara klart 2019.

Vi påbörjar också arbetet under 2017 med att ytterligare tillgänglighetsanpassa Parkbadet, samtidigt som vi investerar i en ny attraktion. Här beräknas vi arbetet är helt klara under år 2018.

För att främja miljön ytterligare bygger vi under 2017 och 2018, på samma plats, nytt centralkök och distributionscentral. Det kommer att minska transporterna ytterligare. Vår målsättning är samtidigt att kontinuerligt öka andelen närproducerad livsmedel inom våra verksamheter, något som också främjar miljön.

Ett ytterligare led i satsningen på miljön är att vi planerar att byta ut gatubelysningen till LED-lampor.

Kommunens samarbete med Sandvik AB och AGA Gas AB kring vätgassatsningen i Sandviken är en betydande miljösatsning som vi känner oss stolta över. Planer ha tagits fram för en vätgasstation vid Jernvallen, och ett antal vätgasbilar har upphandlats såväl inom kommunkoncernen som av Sandvik.

Den 22 juni 2016 invigdes Europas första elektrifierade trafikled utefter E16, i Sandviken. Det är en två kilometer lång forsknings- och demonstrationssträcka för ett tvåårigt försöksprojekt som ska visa vad som händer när långtradare, bussar och andra tunga transporter i fart kopplar upp sig mot ett luftburet elnät i vanlig trafikmiljö. Projektet väcker stor uppmärksamhet från både regionala, nationella och internationella besökare och medier. El-vägen, vätgassatsningen samt den vindkraft som olika aktörer satsar på inom kommungränsen utgör en betydande del av det nya konceptet ”Sandviken Pure Power”.

Arbetet med att bygga gator inom verksamhetsområdet Tuna ska fortsätta år 2017. Vi förbereder därmed för ytterligare etableringar i området.

Stadshuset, som uppfördes 1965 och är i stort behov av underhållsåtgärder när det gäller tekniska installationer, ska nu byggas om. Efter en den första etappen av ombyggnad kommer delar av förvaltningen att kunna flytta in i renoverade och ombyggda lokaler i slutet av 2017. Stadshuset ska i

organisation och övergripande kommentar

of 231

5Kommunstyrelsens ordförande

framtiden innehålla fler arbetsplatser och arbetsmiljöriktiga lokaler. Arbetet fortsätter sedan med höghusdelen. ”I Sandviken är världen alltid närvarande. Här känner vi oss hemma och gör varandra bättre”. Så lyder vår vision och i det arbetet ingår det att förbättra medborgardialogen och servicen till kommunens invånare. Därför ser vi med glädje medborgarservice utvecklas så som vi önskat. Syftet med denna verksamhet är att underlätta för kommunens invånare i deras kontakter med kommunen och göra hela organisationen mer tillgänglig. Allt mer ärenden hanteras idag av medborgarservice, och verksamheten kommer att fortsätta utvecklas.

Den gemensamma nämnd för samhällsbyggnad, Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd, som startades den 1 april 2016 fortsätter, arbetet med att via samordning av resurser tillskapa en effektiv förvaltning. I tider då rekrytering av kompetent personal är en utmaning, tror vi att vi med hjälp av den gemensamma nämnden försäkrat oss om framtida kompetensförsörjning. De deltagande kommunerna är Sandviken, Hofors och Ockelbo med Sandviken som värdkommun för nämnden.

På uppdrag av kommunfullmäktige pågår ständigt arbetet inom förvaltningen för att effektivisera och samordna funktioner inom kommunkoncernen. Idag finns ett stort antal gemensamma funktioner som finansfunktion, IT-funktion, ekonomiadministration, ärendehanteringsverktyg och inköpsadministration. Vi tar nu ytterligare ett steg genom att Sandviken Energi AB diskuterar att från och med 1 januari 2017 ha gemensam löneadministration med kommunen.

Vi ser fram emot att ta emot kommunens första fristadskonstnär vid årsskiftet 2016/2017. I enlighet med fullmäktiges beslut blir det en fristadsförfattare som då kommer till Sandviken för att bo och efter egna önskemål få möjlighet att introduceras i kommunens kulturliv.

Ökningen av befolkningen i form av nyanlända samt fler födda barn inom kommunen jämfört med tidigare år innebär, för kunskapsnämnden, ökat antal elever och att ytterligare resurser i form av lokaler och personal erfordras. Resurserna behövs inom samtliga skolformer för att klara efterfrågan.

Det långsiktiga utvecklingsprogram för skola/förskola, för perioden 2016 – 2020, som fastställdes av kunskapsnämnden i september 2015, tydliggör vilka områden som ska prioriteras för att få en positiv utveckling. Det känns bra! Att det dessutom utformats ett utvecklingsprogram, som bygger på forskning och beprövad erfarenhet, och som fokuserar på att stärka kompetensen inom förvaltningen känns också positivt. Behörig och legitimerad personal är idag ett problem såväl lokalt som nationellt.

Alla elever och lärare har sedan skolåret 2014/15 tillgång till egen dator. År 2017 kommer cirka 6 500 datorer finns inom utbildningsverksamheten i Sandvikens kommun. Detta gör att förväntningar finns på ett förändrat arbetssätt och arbetet med nästa generations lärande går vidare. Vi ser fram emot att få ut effekter av denna medvetna och långsiktiga satsning.

Vi har utrett tillgänglighet till bostäder i Sandviken. Här framgår i vilka bostadsområden tillgängligheten behöver förbättras och vi ger förslag på enkla åtgärder. Utredningen utgör också ett underlag för beslut om framtida inriktning och olika boendeformer. Den demografiska utvecklingen kommer att ställa omsorgsverksamheterna inför stora utmaningar. Vi vet att insatser som ger möjlighet att bo kvar hemma så länge som möjligt är efterfrågade av såväl enskilda som intresseorganisationer.

Vi tror också att nya grupper med omsorgstagare eller brukare tillkommer med andra krav på verksamheten varför nya former av insatser behöver utvecklas. Ett ökat brukarfokus och brukarinflytande i frågor som rör den enskilde själv är viktigt på alla nivåer och tydliggörs också alltmer i lagstiftning och nationella riktlinjer. Vi ser positivt på en medverkan av brukarorganisationer och närstående, som ska ha möjlighet att medverka och bidra till verksamhetens kontinuerliga förbättring och utveckling.

Även om antalet nyanmälda lediga platser till arbetsförmedlingen ökar i jämförelse med förra året så fortsätter arbetslösheten samtidigt att öka i kommunen. Arbetslösheten i Sandviken är för närvarande den högsta på 20 år. Inom integrations- och arbetsmarknadsområdet kommer under de närmaste åren åtgärdsprogram att behövas för att möta människors behov av omställning insatser med inriktning på studier för att kunna skaffa arbete och egen försörjning. Det måste ske i fortsatt nära samverkan mellan kommunen, arbetsförmedlingen och andra parter.

Arbetsmarknadens ökade kompetenskrav innebär att den eftergymnasiala utbildningen behöver och kommer att utökas. Något som är påkallat även från statligt håll. Den kommunala vuxenutbildningen kommer att öka i omfattning.

Det är med glädje vi ser att Movexum utvecklas och får en roll och funktion i det regionala innovationssystemet. Det är viktigt för att generera nya hållbara företag med starkt konkurrenskraft på den globala marknaden. Medverkan i den regionala inkubatorn stämmer väl överens med Sandvikens kommuns ambition att tillhandahålla en fullvärdig science park – där inkubatorfunktion är en avgörande byggsten.

Vi satsar också på bredbandsutbyggnaden inom kommunen och medfinansierar under åren 2016 till 2018 totalt 13 mkr. Det sker i en samverkan mellan Sandvikens kommun och Sandviken Energi AB. Arbete pågår med att hitta lösningar för att nå ut med fiberanslutningar till landsbygden.

De förväntade pensionsavgångarna inom olika delar av den kommunala förvaltningen liksom bristen på utbildad personal inom olika sektorer innebär att kommunen står inför en utmaning när det gäller att rekrytera medarbetare med rätt kompetens i framtiden.

Peter KärnströmKommunstyrelsens ordförande


of 231

6

Kommunens organisation

KommunfullmäktigeValnämnden

Västra Samhälls-byggnads-nämnden

Västra Samhälls-byggnads-

förvaltningen

Kunskaps-nämnden

Kunskaps-förvaltningen

Arbetslivs-nämnden

Arbetslivs-förvaltningen

Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritids-

förvaltningen

Kommun- styrelsen

Kommun-styrelse-

förvaltningen

Personalkontoret

Kommunledningskontoret

Ekonomikontoret

IT-kontoret

Tekniska kontoret

Inköpskontoret

Servicekontoret

Informationskontoret

Omsorgs-nämnden

Omsorgs- förvaltningen


nämnden


förvaltningen

Näringslivskontoret

Överförmyndarnämndeni Västra Gästrikland

Sandbacka Park Utvecklingskontoret

Kommunens organisation

Revisionen


of 231

7

Kommunens styrprocess

Kommunens styrprocess

Ekonomiska styrprinciper fastställdes av fullmäktige 2007, § 83, och presenteras kort nedan.Sandvikens kommun har från och med den 1 januari 2008, åter en traditionell nämnd- och förvaltningsorganisation. Organisationen bygger på en sektorsindelning. Nämnderna har sin egen förvaltning och det fulla ansvaret för ekonomi och verksamhet. Den konkreta ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelsen och övriga nämnder framgår ytterst av de reglementen och styrprinciper som fastställts av kommunfullmäktige och den delega tion som fullmäktige lämnat till styrelse och nämnder.

Inom Sandvikens kommun innehåller budgeten följande delar:

Kommunplan, som skall bygga på fastslaget visionsdokument, nu Vision 2015, de av kommunstyrelsen fastställda gemensamma planeringsförut sättningarna och nämndernas framtagna nämndplaner. Dokumentet skall beskriva vilken verksamhet som skall bedrivas samt vilka övergripande mål som finns för kommande år. Det skall finnas mål av inriktnings karaktär, som anger verksamhetens inriktning under följande år och på sikt, samt mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning, och anger hur verksamheten kan utövas ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt på ett tillfredsställande sätt.

Kommunplanen skall av respektive nämnd brytas ner i mer detaljerade mål för de olika verksamheterna.

Resursplan, som för respektive nämnd redogör för vilka ekonomiska resurser som finns för att genomföra verksamheterna i kommunplanen,

Investeringsplan, som redovisar, per objekt eller typ av objekt, vilka investeringar som fullmäktige beslutat göra, samt

Exploateringsplan, som redovisar vilka exploateringsområden som defi nierats av fullmäktige och hur finansieringen av dessa respektive områden skall ske.

Den verksamhet som finns beskriven i kommunplanen skall följas upp såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt av respektive nämnd under det år budgeten avser. Målen i kommunplanen skall ses som den slutliga be ställningen från kommunfullmäktige på kommande års verksamhet. Inom respektive nämnds verksamhetsområden finns även andra styrdokument och planer som påverkar driften av verksamheten. Det är upp till respek tive nämnd att följa upp även dessa mål i en omfattning som fastslagits.

Kommunfullmäktige är det organ som fastställer budgeten för kommande år och flerårsplanen för ytterligare två år. Fullmäktige fastställer anslaget (den ekonomiska ramen) på nämndsnivå. Den ekonomiska ramen uttrycks i nettotermer och benämns kommunbidrag.

Nämnden har ansvaret för att bedriva sin verksamhet inom av fullmäktige fastställt anslag och kommunplan och fastställer anslagen per resultatenhet och ger därmed attesträtt och ekonomiskt ansvar (budgetansvarig) till de befattningshavare som definierats genom sina tjänster.

Förvaltningschef har ansvaret för verksamheten inom sin förvaltning och tar nämnds ordföranden ”i hand” på att ta på sig uppdraget inom givna ekonomiska ramar under budgetåret.

Enhetschef/budgetansvarig har ansvaret och befogenheterna att driva sin resultatenhet inom ramen för sin budget, sin ”påse pengar”

Beslut kommer även fortsättningsvis att tas i såväl kommunfullmäktige, kommunstyrelsen som i olika nämnder. Beslut i ärenden, som får ekono miska konsekvenser, skall oberoende på vilken nivå de tas vara försedda med tydlig finansieringshänvisning

Pengarna är yttersta restriktionen! Saknas ekonomiska resurser kan en in sats ej genomföras. Bedömer nämnden att en åtgärd ändå måste vidtas skall först och främst omdisponering av ekonomiska resurser ske inom re-sultatenhetens ramar, därefter inom nämndens ekonomiska ramar. Först därefter kan anhållan om ytterligare medel tillställas kommunstyrelsen. Generellt gäller att en omdisponering av medel skall följa intentionerna i kommunplanen. En anhållan från nämnden om ytterligare ekonomiska re surser skall alltid åtföljas av en redovisning över vilka åtgärder och försök till lösningar som redan prövats inom nämnden. Kommunstyrelsen har därefter att ta ställning i frågan och komma med förslag till fullmäktige. Ett förslag till omdisponering av ekonomiska ramar skall alltid vara finansierat.

Ansvar och befogenheter skall följas åt och vara decentraliserade inom organisationen så långt som möjligt.I enlighet med detta är det ekonomiska ansvaret och befogenheterna att nyttja sin påse pengar decentraliserat till resultatenhet och enhetschef. Målsättningen är att man som enhetschef skall kunna påverka de resurser man har till sitt förfogande inom sin verksamhet. Inom alla områden gäller dock att helheten går före delarna. Koncernnyttan gäller framför nyttan för den enskilda enheten och kostnader skall minimeras genom samutnyttjande av resurser.


of 231

8 Kommunens styrprocess

Omvärld Hållbar samhällsutveckling

Ekonomi

MedborgareMedarbetare

Vision 2025 & Övergripande målsättning

►

►►

►

►►

►

►

►►

StyrmodellFrån och med budgetåret 2011 tillämpas styrmodellen ”Balanserad styrning”. Modellen innebär att det förs in andra perspektiv än bara de ekonomiska för att få en helhetssyn på kommunens styrning. Syftet med ”Balanserad styrning” är en medveten inriktning av verksamhetens olika delar mot gemensamma mål. Vision 2025 är det önskvärda tillståndet för Sandvikens kommun.

Till grund för nämndens arbete med budgeten för åren 2017 till 2019 finns ”Gemensamma planeringsförutsättningar” som har fastställts av kommunfullmäktige. Där finns beskrivet för varje perspektiv kommunfullmäktiges framgångsfaktorer, mål och mått. Nämnden har att, utifrån kommunfullmäktiges mål, formulera egna framgångsfaktorer, mål och mått som redovisas under respektive nämnd.


of 231

9

Kommunens vision

Kommunens vision

Vi bryr oss om varandra, reagerar och agerarVi har ett tolerant och jämlikt samhälle med närhet mellan människor som växer upp, lever och åldras i trygghet. Vi känner oss säkra i alla miljöer.

Tillsammans skapar vi ett öppet och demokratiskt samhälleI vårt förändringsarbete ser vi till hela kommunens unika behov och vi stödjer lokal utveckling. Här ges möjlighet att förverkliga drömmar och livsprojekt. Vi gör varandra bättre, ser att olikheter berikar vårt samhälle samt vågar utmana och skapa förändring. Kommunens verksamheter möter människors behov.

Ett delat ansvar – ett enat samhälleOavsett om vi är tjej eller kille, kvinna eller man har vi alla samma möjligheter och ansvar. Det handlar om kunskap, attityd, makt, trygghet och bemötande.

I Sandviken är världen alltid närvarandeGenom vår gemensamma utveckling med Sandvik och andra internationella företag har vi en global plattform. Internationellt utbyte berikar vårt samhälle. Ett varierat näringsliv med många entreprenörer och kulturarbetare är vår språngbräda till framtiden.

Den aktiva staden - fylld av liv och rörelseSandviken är en ung stad med öppna mötesplatser för alla, präglade av interna-tionell närhet och närvaro. Vi utvecklar kommunikationen mellan människor och platser.

Vi lär för livet Vi ser det livslånga lärandet och möjligheten till utbildning som avgörande framgångsfaktorer, såväl för samhället som individen. Vår särställning inom teknik och IT har byggts i samverkan mellan skola och näringsliv.

Vår miljö – vårt ansvarI Sandviken är miljöfrågor viktiga. Vi har lärt oss att leva och verka inom naturens ramar. Vi arbetar för en långsiktig hållbar utveckling.

Vi mår bra till kropp och själ Genom vårt nyskapande idrotts-, kultur- och friluftsliv har vi en unik livsmiljö för oss själva och våra gäster. Det bidrar till livskvalitet, hälsa och tillväxt.


gemensam plan

of 231

10 Gemensamma planeringsförutsättningar

Gemensamma planeringsförutsättningar

De gemensamma planeringsförutsättningarna (GPF) är en inledande del i kommunens och bolagens budgetprocess 2017 och budgetplan 2018-2019 där VISION 2025 är vägledande.

BefolkningsutvecklingSandvikens kommun har under senare år haft en positiv be-folkningsutveckling och uppgick i augusti 2015 till 38 068 invånare – att jämföra med 2014 års 37 619 invånare vid samma tidpunkt. Den befolkningsprognos som har tagits fram av kommunen sträcker sig till år 2030. Befolkningsprognosen utgår från följande antaganden: fruktsamhet, dödlighet, ut-flyttning och inflyttning.En ny reviderad befolkningsprognos, uppdelad på olika ål-dersgrupper och kommundelar, kommer att tas fram och be-slutas om under våren 2016. Reviderad befolkningsprognos, se kommunfullmäktiges beslut den 13 juni 2016, § 124.

Källa: Demos, hämtad 2015-05-09. Avrundat till närmaste 50-tal.

Utifrån dessa antaganden beräknas folkmängden i kommunen öka under prognosperioden. Vid periodens slut (2030) beräk-nas folkmängden uppgå till 40 850 invånare något som kom-mer att ställa långsiktiga krav på kommunens verksamheter att aktivt arbeta för en så positiv befolkningsutveckling. Befolkningsökningen förutsätter att den kommunala servicen klarar efterfrågan, främst inom skola och tillgängliga bostä-der.

Näringsliv och arbetsmarknadMänniskor är grunden för en ökad välfärd och förutsättningen för att finansiera välfärdssystemet och då krävs en uthållig ekonomisk tillväxt. Förutsättningarna varierar från plats till plats, och det är ofta nya idéer och förändrade förutsättningar

som skapar tillväxt. Kommuner och regioner kan bidra till att skapa arenor som bäddar för att människor startar och ex-panderar företag, men det finns brister i matchningen mellan näringslivets efterfrågan på arbetskraft med viss kompetens och utbudet av arbetskraft. Utan kraftfulla åtgärder för att stimulera kompetensutveckling av yrkesaktiva individer kom-mer denna brist att bestå.Samtidigt som den offentliga debatten kretsar kring nivån på arbetslöshet och inte minst ungdomsarbetslöshet redovisar SCB; efterfrågan på arbetskraft under perioden 2009 och 2030 ökar med 340 000 personer. Av dessa kommer 280 000 att efterfrågas av den offentliga sektorn, främst vård och om-sorg. Befolkningen i yrkesaktiv ålder väntas öka med 150 000 personer och antalet inrikes födda i yrkesaktiv ålder minskar med 130 000 personer, vilket påvisar vikten av invandrad arbetskraft. Offentlig sektor är en framtida arbetsmarknad i en allt högre utsträckning.Också det privata näringslivet förväntas behöva tillskott av arbetskraft. Företag blir alltmer globala, men arbetskraften rekryteras i första hand på den lokala arbetsmarknaden. En bra matchning mellan efterfrågan och utbud blir avgörande för tillväxttakten i de funktionella arbetsmarknadsregionerna. För att lyckas anpassa sig till förändrade kompetenskrav ställs krav på utbildningssystemet där inriktningen behöver spegla arbetsmarknadens efterfrågan. Fortsatta satsningar behövs för att stödja små och medelstora företag där många nya jobb tillkommit.

Landets demografiska utveckling har stor betydelse; utan in-vandringen hade Sverige idag haft en krympande arbetskraft och för att möta framtidens behov behöver vi kunna utnyttja alla de resurser som finns i landet och en effektivare integra-tionsprocess är en förutsättning för detta.

”Konjunkturinstitutets barometer för oktober 2015 tyder på ett mycket gott läge i den svenska ekonomin och indikatorn är på den högsta nivån sedan 2011 – en stark signal om att den svenska ekonomin tuffar på riktigt bra”. (DI).

Kommunen har en förhållandevis god beredskap vad avser mark för att tillgodose nya etableringar. Bland annat har etableringar initierats på Tunaområdet och Lövbackens in-dustriområde har genom den nya östra rondellen gjorts mer tillgängligt. Lokaler för företagande saknas emellertid och här måste kommunen agera om inte marknaden gör det.Sandbacka Park är ett prioriterat objekt för utveckling av tjänstesektorn, en Science Park med en dynamisk miljö för företagsutveckling i nära samarbete med industri och regio-nala initiativ och kluster.

En förbättrad infrastruktur för att möjliggöra arbetspendling i en växande arbetsmarknadsregion har stor betydelse.Arbetspendlingen mellan Sandviken och Gävle berör drygt

Befolkningsutveckling

34000

35000

36000

37000

38000

39000

40000

41000

42000

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

2020

2022

2024

2026

2028

2030

2032

2034

2036

2038

2040

Tabell 2: Prognos totalbefolkning

Ålder 2014 2015 2016 2017 2020 2025 2030

0-w 37 833 38 350 38 850 39 350 40 350 40 649 40 850

gemensam plan

of 231

11Gemensamma planeringsförutsättningar

6000 personer och Sandviken/Gävle tangerar idag arbets-marknaden i Stockholm/Mälardalen.

En tredjedel av kommunens invånare bor utanför centralorten, vilka även innefattar ett stort antal företag. Att utveckla och stödja byalag/lokala utvecklingsgrupper är ett sätt att stärka landsbygdens utveckling. Bredband till landsbygden är en angelägen fråga då vi vill att små och medelstora företag ska kunna utvecklas också i kommundelarna och bredband kom-mer också att vara avgörande för att klara t ex hemsjukvård i framtiden. En kommunal bredbandsstrategi har tagits fram och Sandviken Energi AB/Sandnet fortsätter utbyggnaden av fiber.

Kommande utmaningarMedborgarnas växande förväntningar, krav på ökat inflytande och förändrade värderingar innebär att det demokratiska uppdraget kommer att kräva svåra prioriteringar när de eko-nomiska ramar som ska finansiera det offentliga åtagandet blir allt mer ansträngda. För detta behövs en uthållig ekonomisk tillväxt och att vi är framgångsrika vad gäller våra satsningar på integration och kompetensförsörjning . En stor utmaning för att behålla välfärdstjänster med god kvalitet, hög tillgäng-lighet och service är att vi lyckas rekrytera personal till fram-förallt skola, socialtjänst, omsorg.En tilltro till att befolkningen ökar enligt vår prognos ställer höga krav på kommunens verksamheter vad gäller bostäder, arbetstillfällen, integration och marknadsföring av kommunen som en bra plats att leva och bo på. Här väger också medbor-garinflytande, en öppenhet mot omvärlden och möjlighet för våra invånare att få insyn och känna delaktighet tungt om vi ska konkurrera med andra regioner. En stor utmaning är inte-gration av nyanlända medborgare i vår kommun.I länets Regionala utvecklingsstrategi (RUS) prioriteras kompetensförsörjning och infrastruktur och där känner vi oss lokalt väl rustade att bidra med goda exempel för att stärka regionen. En annan och än viktigare faktor är just integration.

Att lyfta fram den moderna industri- och kulturkommunen, tankar om industri-nav i samverkan med industrin i regionen, Forskning och Utveckling, Science park, akademi med flera är en angelägen fråga för att stärka vår region, liksom fortsatta satsningar på ett rikt kultur- och fritidsliv.

Skolans utbud, lokaler och utrustning måste kontinuerligt an-passas till barn-/elevantal, näringslivets behov, elevernas val samt ökad konkurrens från andra utbildningsanordnare. IT-stöd för lärande ger möjlighet till nya lärmiljöer, alternativa pedagogiska material och metoder. Asylboenden i kommunen ställer också krav på lokaler för förskola och skola och vi ser redan idag stora svårigheter att rekrytera personal.

Försörjningsstödskostnaderna påverkas starkt av rådande kon-junkturläge. Kraftfulla insatser behövs för att motverka den höga arbetslösheten och fortsatta arbetsmarknadsinsatser är nödvändiga för att människor ska få arbete och känna sig del-aktiga i samhället, samtidigt som vi ser stora framtida behov vad gäller rekrytering av arbetskraft.

För att tillmötesgå medborgarnas ökade krav på tillgänglighet och information har vi öppnat en ”Medborgarservice” med generösa öppettider och snabba svar.

I centrum skapas attraktiva mötesplatser i samband med att Sandviken Energi AB byter ut infrastruktur i gatorna, vilket är kommunens bidrag till att skapa en attraktiv miljö för han-del och mer liv och rörelse i staden. En centrumutvecklare är också anlitad för att bidra till handelns utveckling.

Sandvikenhus bygger 74 nya lägenheter, rustar och planerar för ytterligare bostadsbyggande. Fler bostadsaktörer har visat intresse och Kanalkyrkan öppnar i november 2015 sitt trygg-hetsboende Kanalgården.Efterfrågan på tillgängliga bostäder i centralt läge är stort och bostadsbyggandet måste de närmaste åren öka. Trygga mil-jöer, och ett differentierat boende, där medborgarens behov står i fokus skall erbjudas i kommunen och Sandvikenhus ska genom en aktiv bostadsförsörjning i nära samarbete med övri-ga aktörer bevara och utveckla befintligt bestånd. Framförallt efterfrågas mindre lägenheter för unga och fortsatt utbyggnad av trygghetsboende för äldre, det senare en viktig fråga om inte kostnaderna för vård- och omsorgsboende ska eskalera.En åldrande befolkning kommer att ställa stora krav på om-fördelning mellan kommunens olika verksamheter.

InvesteringsvolymI de preliminära investeringsplaner som redovisas i kom-munens och de kommunala bolagens budgetar inför perioden 2016 till 2018 kan konstateras att investeringsvolymen ligger på en ovanligt hög nivå för att vara Sandviken kommunkon-cern. Den höga volymen beror på dels reinvesteringar i infra-struktur och byggnader, stora behov avseende förskolor och skolor, service och omsorgsboende och bostadsbyggandet. Dessutom fortsätter satsningen på utveckling av centrum.

För perioden 2016 till 2018 föreslås preliminärt investeringar inom bolagskoncernen cirka en (1) miljard kronor. Det ger ett snitt på cirka 333 miljoner kronor per år. Investering-arna kommer, enligt analyserna, att öka bolagskoncernens upplåningsbehov med 550 miljoner kronor under perioden. Betydande del av investeringarna kommer att finansieras externt. Exempel på detta är hyror, när det avser byggan-det av bostäder, och avgifter, när det gäller investeringar inom VA-området som enligt lag helt skall finansieras inom vattenkollektivet.

gemensam plan

of 231


I kommunens egen investeringsplan ligger investeringsni-våerna på i snitt 245 miljoner kronor årligen, eller totalt 730 miljoner kronor för perioden. Det innebär en ökning i förhål-lande till föregående års plan på cirka 80 miljoner kronor per år. Den ökade investeringstakten förutsätter också en ökad upplåning med cirka 450 miljoner kronor för perioden.

Räntenivåerna är fortsatt låga och förväntas förbli så en bra bit in på år 2017. På sikt kommer dock räntenivåerna att höjas igen. Prognoserna visar dock på att höjningarna kommer ske successivt i förhållandevis små steg och fördelat under flera år.

SkatteintäkterDe ekonomiska förutsättningarna för kommunen för åren 2017-2019 är fortsatt besvärliga. Kommunens eget skatteun-derlag ökar inte i paritet med riket. Anledningen är främst den höga arbetslösheten som fortfarande råder inom kommunen. Dessutom verkar ökningen av kommuninvånare som vi sett under de senast åren, mattas något. Vi räknar dock fortfarande

med ett ökat invånarantal, och kan konstatera att kommunens egna befolkningsprognoser är fortsatt väldigt viktiga.

Skatteintäkterna beräknas öka med ett belopp på mellan 70 och 80 miljoner kronor beroende på år under perioden. Det är en liten förbättring i förhållande till tidigare år, och beror till största delen på den befolkningsökning som vi kunnat konsta-tera under perioden 2013 till 2015. Varje ökad invånare ger i nuläget en skatteintäktsökning till kommunen på cirka 50 000 kronor.

Skatteintäktsökningen mellan åren innebär att utrymme ej finns för större nya verksamheter utan att andra verksamheter tas bort eller minskas. Kostnadsökningen för den idag drivna verksamheten bör däremot täckas. Därför ställs fortfarande krav på ständiga förbättringar och ökad effektivitet.

Balanserad styrning Balanserad styrning är kommunens styrmodell för mål- och resultatstyrning och innebär att alla nämnder och verksamhe-ter inriktas mot gemensamma mål utifrån kommunfullmäkti-ges övergripande mål och mått. Utifrån Vision 2025 är det fem perspektiv som anger de vikti-gaste fokusområdena.

gemensam plan

of 231


MEDBORGAREFramgångsfaktorerMedborgardialog – Fler mötesplatser. Kommunicera kommunens förutsättningarSynpunktshantering – Förstå medborgarnas/brukarnas behovTillgänglighet - Lätt att få information om kommunens verksamhetServicedeklarationer - Service och tjänster utifrån beställd kvalitet

Mål 2017-2018 Mått

Medborgarna är nöjda med den kommunala ser-vicen.

Målnivå:NMI index ska successivt öka till 57

Mätmetod: SCB: s medborgarundersökning för Nöjd – Medborgar- In-dex, NMI.

Värde 2012: NMI 54Värde 2013: NMI 51Värde 2014: NMI 56

Medborgarna i Sandviken upplever att de har inflytande och möjlighet att påverka kommunens verksamheter, därmed stärks demokratin.

Målnivå:NII index ska successivt öka till 45

Mätmetod: SCB: s medborgarundersökning för Nöjd – Inflytande – In-dex, NII.

Värde 2012: NII 38Värde 2013: NII 37Värde 2014: NII 41

Medborgarna upplever att tillgängligheten i kom-munen är god.

Målnivå: Index för bemötande och tillgänglighet ska successivt öka till 57.

Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning för Nöjd-Medborgar-Index, NMI – del bemötande och tillgänglighet.

Värde 2012: NMI bemötande och tillgänglighet 53Värde 2013: NMI bemötande och tillgänglighet 52Värde 2014: NMI bemötande och tillgänglighet 56

gemensam plan

of 231


MEDARBETAREFramgångsfaktorerLedarskap - Tydliga uppdrag och mål. Medarbetarskap - Tydliga uppdrag och målGemensam värdegrund

Mål 2017-2018 Mått

Ledarskapet upplevs tydligt och utvecklings-inriktat.



Mätmetod 1: Medarbetarundersökning 2016 och 2018Värde 2013: MMI 74 för cheferVärde 2014: MMI 74 för chefer

Mätmetod 2: Intern medarbetareundersökning 2015 och 2017 via intranä-tet, skala 1-5Värde 2015: Saknas




Mätmetod 1: Medarbetarundersökning 2016 och 2018Värde 2013: MMI 70Värde 2014: MMI 69

Mätmetod 2: Intern medarbetarundersökning 2015 och 2017 via intranätet, skala 1-5.Värde 2015: Saknas

Medarbetarna är väl förtrogna med Vision 2025 och målen i balanserad styrning och ser sitt ansvar för helheten.


Målnivå 2: Lägst nivå 3

Mätmetod 1: Medarbetarundersökning 2016 och 2018.Värde 2014: Saknas

Mätmetod 2: Intern medarbetarundersökning 2015 och 2017 via intranätet, skala 1-5.Värde 2015: Saknas

gemensam plan

of 231


HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLINGFramgångsfaktorerMiljö – Ett ekologiskt hållbart samhälleSamhällsbyggande – genom en hållbar tillväxt ska fler människor vilja bo, verka och utvecklas i kommunen.Folkhälsa – genom en god utbildningsnivå, trygghetsskapande åtgärder, social sammanhållning och integration

Mål 2017-2018 Mått

Sandviken är en trygg och attraktiv kommun att bo och verka i.

Målnivå 1: NRI-index ska successivt öka till 60

Målnivå 2: NKI-index ska successivt öka till 75

Målnivå 3: NRI-index ska successivt öka till Trygghet 60

Mätmetod 1: SCB medborgarundersökning ”Nöjd-Region-Index NRI”. Värde 2013: NRI 53Värde 2014: NRI 58

Mätmetod 2: SKL undersökning INSIKT ”Nöjd-Kund-Index” NKIVärde 2013: NKI 67Värde 2014: NKI 70

Mätmetod 3: SCB medborgarundersökning ”Nöjd-Region-Index NRI” del Trygghet.Värde 2013: NRI, Trygghet 52Värde 2014: NRI, Trygghet 55

Medborgarna i Sandvikens kommun har en god och jämlik hälsa.

Målnivå: Förbättringar av resultaten utifrån Nationella folkhälsoenkäten 2014.

Mätmetod: Folkhälsoinstitutets Nationella folkhälsoenkät

Värde 2014: Den upplevda goda fysiska, psykiska ochsociala hälsan för män 71 % och kvinnor 70 %

Miljö- och klimatpåverkan minskar inom kom-munens geografiska område.

Målnivå 1: Energiförbrukning per kWh/m2 minskar successivt under perioden

Målnivå 2: Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser minskar successivt under perioden.

Målnivå 3: Vattenkvaliteten i Storsjön förbätt-ras successivt under perioden.

Mätmetod 1: Statistik över energiförbrukning i kWh/m2 i lokaler ägda av kommunen i form av fjärrvärme och elförbrukning.Värde 2013: 216 kWh/m2

Värde 2014: 213 kWh/m2

Mätmetod 2: Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet samt Nationella emissionsdatabasen.Värde 2012: Utsläpp av växthusgas 7,48 ton CO2/år och invånare Värde 2013: Utsläpp av växthusgas 7,32 CO2/år och invånare

Mätmetod 3: Statistik inhämtas från Länsstyrelsen i GävleborgVärde 2013: Total-kväve: Österfjärden 748 µ/l och Västerfjärden 639 µ/l. Total-fosfor: Österfjärden 34 µ/l och Västerfjärden 40 µ/l

gemensam plan

of 231


EKONOMIFramgångsfaktorerHelhetssyn - Alla ska hålla sig inom fastställda ekonomiska ramar.Ledarskap – Uppföljning och aktiv styrning för att nå uppsatta mål.

Mål 2017-2018 Mått

Sandvikens kommun genererar ett årligt posi-tivt resultat.

Målnivå: Öka resultatet med minst 1 mkr årligen.

Mätmetod: Uppföljning sker månatligen samt vid delårsrapport och årsre-dovisning.

Värde 2013: Budgeterat resultat 6 mkr, Positivt resultat 40 mkr.Värde 2014: Budgeterat resultat 7 mkr.

Nämnderna avsätter en buffert inom budget-ramen för utvecklingsinsatser och oförutsedda händelser.

Målnivå: Minst 1,0 % av kommunbidraget


Värde 2014: 0,3 %Värde 2015: 0,71 %

Kommunens verksamheter effektiviseras kon-tinuerligt.

Målnivå: Minst 1 % av kommunbidraget per år

Mätmetod: Effektiviseringar redovisas inom respektive nämnd som bud-getårets verksamhetsförändringar.

Värde 2014: SaknasVärde 2016: Budgeterat för samtliga nämnder 2016

OMVÄRLDFramgångsfaktorerOmvärldsbevakning - OmvärldsanalysInternationell strategi - Deltagande i väl definierade projekt och nätverk.Kommunen är en positiv faktor för omvärldenIntegration – mötesplatser och insatser inom kommunen främjar samhällsgemenskapen.

Mål 2017-2018 Mått

Sandviken är en mångkulturell kommun.

Målnivå: Öka kunskapen för att ta vara på positiva effekter från mångkulturella insatser.

Mätmetod: Uppföljning av mångkulturella insatser.

Värde 2014: Saknas

Sandviken har en positiv inflyttning från såväl andra delar av Sverige som från andra delar av världen.

Målnivå: Nettoinflyttning 250 invånare per år.

Mätmetod: SCB, statistik

Värde 2013: 207Värde 2014: 596

Sandviken har mötesplatser för ökad integra-tion.

Målnivå: Antalet mötesplatser och insatser ökar successivt under perioden.

Mätmetod: Redovisa antalet platser där det sker insatser med fokus på integration.

Värde 2014: Saknas

gemensam plan

of 231

17



God ekonomisk hushållning Kommunallagen säger att ”Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer”.

Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin i såväl ett kort som ett långt perspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna betyder det att kommande generationer får betala för dagens överkonsumtion. Ekonomin bör visa ett positivt resultat på en nivå som gör att inte kommunens förmögenhet urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar.

Kommunallagen säger också budgeten ska innehålla mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges finansiella mål och för verksamheten skall anges verksamhetsmål. Sandvikens kommunfullmäktige har här fastställt tre finansiella mål för året. De har valts ut dels för att de styr mot en god ekonomisk hushållning, men också för att de kontinuerligt kan följas upp på ett enkelt sätt under året. De tre verksamhetsmålen har av fullmäktige fastställts inom ramen för kommunens modell för styrning av nämndernas verksamhet, Balanserad styrning.

Finansiella målTre finansiella mål har kommunfullmäktige fastslagit inför år 2017.

För år 2017 uppgår det budgeterade resultatet till 10 mkr.

Det andra målet är att investeringsvolymen för år 2017 skall uppgå till maximalt 365 mkr.

Det tredje målet är att kommunens egen upplåning tillåts öka med maximalt 320 mkr under året.

VerksamhetsmålKommunfullmäktige har inom ramen för balanserad styrning, perspektivet ekonomi, fastställt tre mål för kommunens ekonomi och en god ekonomisk hushållning med ett effektivt resursutnyttjande.

Det första målet är att Sandvikens kommun årligen skall generera ett positivt resultat. Resultatet skall öka med minst 1 (en) mkr årligen.

Det andra målet är att en buffert på en procent ska avsätts inom budgetramen för respektive nämnd för utvecklingsinsatser och oförutsedda händelser.

Det tredje målet är att kommunens verksamheter skall effektiviseras kontinuerligt, med minst 1 % av kommunbidraget per år. Detta skall redovisas som budgetårets verksamhetsförändringar inom respektive nämnd.

gemensam plan

of 231

18 Finansiell analys

Finansiell analys

Modell för finansiell analys

Sandvikens kommun använder en ekonomisk analysmodell, vars målsättning är att analysera fyra viktiga aspekter av Sandvikens kommuns ekonomi. Analysens syfte är att identifiera ekonomiska problem i kommunen och i förlängningen leda till en god ekonomisk hushållning.

Fyra perspektivDen ekonomiska analysen bygger på fyra aspekter; det ekonomiska resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den ekonomiska utvecklingen. Varje aspekt analyseras med hjälp av ett antal nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom den analyserade aspekten.

ResultatHär kartläggs periodens resultat och dess orsaker. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller tendenser därom, är en signal som varnar för att en urholkning sker av den finansiella motståndskraften. Under denna aspekt analyseras även investeringar och dess utveckling.

KapacitetDen andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är kommunen för konjunktursvängningar.

RiskMed den tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innebär att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta ekonomiska problem. Här diskuteras även kommunens borgensåtagande och pensionsskuld.

KontrollMed aspekten kontroll avses avslutningsvis hur upprättade ekonomiska målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget ger bra förutsättningar för att kunna uppnå god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så vis att båda visar på förmågan att hantera problematiska situationer.

Den ekonomiska modellen – InnehållsförteckningResultat-kapacitetTabell 1: Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidragTabell 2: InvesteringsvolymTabell 3: Självfinansieringsgrad av investeringarnaTabell 4: Årets resultatTabell 5: SoliditetTabell 6: SkuldsättningsgradRisk - KontrollTabell 7: LikviditetTabell 8: PensionsskuldIdentifierade problem

RK-modellen: Fyra perspektiv vid finansiell bedömning Nyckeltal vid bedömning av de fyra perspektiven

Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden?

Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårighe-ter på lång sikt?

Föreligger några risker som kan påverka kommu-nens resultat och kapacitet?

Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen?

Nettokostnadsandel Självfinansieringsgrad Investerings- relaterade mått Årets resultat

Soliditet Skuldsättningsgrad Kommunalskatt

Likviditetsmått Finansiella netto-tillgångar Valuta och ränterisk Totala pensionsskulden Borgensåtagande

Budgetföljsamhet Prognossäkerhet

Resultat Kapacitet

Risk Kontroll

Resultat Kapacitet

Risk Kontroll

gemensam plan

of 231

19Finansiell analys

Sandvikens kommun har under de senaste åren redovisat ett positivt ekonomiskt resultat. Ur detta perspektiv har kommunen en god ekonomisk hushållning. För att säkerställa god ekonomisk hushållning i Sandvikens kommun under kommande år är det viktigt att analysera kommunens ekonomi. Föreliggande finansiella analys baseras på åtta bilder som har till uppgift att utifrån de fyra aspekterna Resultat - Kapacitet och Risk - Kontroll identifiera finansiella problem och i förlängningen säkerställa att kommunen har en god ekonomisk hushållning i framtiden. Genomgående i analysen används för år 2015 redovisat resultat, för år 2016 prognos för helår baserad på delårsrapport från augusti och för åren 2017 till 2019 budget.

Resultat - Kapacitet

En viktig förutsättning för en sund ekonomi i en kommun är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur stor andel olika återkommande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. En försämrad nettokostnadsandel är en varningssignal för en rörelseriktning mot obalans eller ökade kostnader. Den totala nettokostnadsandelen har sedan 2001 legat på en lägre nivå än intäkterna vilket har stärkt kommunens ekonomi. Prognosen för 2016 är i delårsrapporten för augusti, ett överskott på 24,5 mkr. Avskrivningarnas andel och finansnettots andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ökar under åren 2017 till 2019. Den höga investeringsnivån medför ökade avskrivningar som kommer att ta större andel av verksamheternas kostnadsutrymme. Det kommer även att påverka finansnetto negativt genom högre räntekostnader. Åren 2017 till 2019 innehåller ett budgeterat överskott som ger en nettokostnad under 100 procent. Det är viktigt att säkerställa att den totala nettokostnadsandelen bibehålls på en nivå under 100 procent i framtiden för att stärka kommunens finansiella ställning.

Tabell 1: Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag(%) 2015 2016 2017 2018 2019

Nettokostnad exkl avskrivningar 94,5 94,4 94,5 94,1 93,9

Avskrivningar 4,5 4,4 4,6 4,8 4,9

Finansnetto 0,3 -0,0 0,5 0,6 0,7

Total nettokostnadsandel 99,3 98,8 99,5 99,5 99,5

Ett sätt att mäta storleken på investeringarna är att relatera dessa till avskrivningarna, vilket framgår av det tredje nyckeltalet i tabell 2. Från och med 2014 tillämpas komponentavskrivning enligt gällande redovisningsregler. Det har medfört att både investeringsvolym och avskrivningar ökar i och med att planerade underhållsåtgärder inte är en direkt kostnad utan fördelas över en längre period. Investeringsvolymen har de fem senaste åren i genomsnitt varit på en högre nivå än avskrivningarna. Nivån på kommande års investeringar fortsätter att ligga på denna höga nivå. En konsekvens av den höga investeringsnivån är att medel som annars skulle kunna användas för att bedriva verksamhet tas i anspråk för avskrivningar. Dessutom ökar den finansiella kostnaden om investeringarna finansieras genom ökad upplåning. De största investeringarna under kommande åren utgörs av nya förskolor och skolor, underhåll av förskolor och skolor, vård- och omsorgsboenden samt investering i infrastruktur.

Tabell 2: Investeringsvolym mkr 2015 2016 2017 2018 2019

Investeringsvolym (mkr) 215,0 262,2 365,0 305,2 296,0

Avskrivningar (mkr) 86,5 92,0 101,0 108,0 114,0

Investeringar/Avskrivningar (%) 248,6 285,0 361,4 282,6 259,6

Tabell 3: Självfinansieringsgrad av investeringarnaMkr 2015 2016 2017 2018 2019

Medel från den löpande verksamheten 99,7 122,2 118,9 139,3 148,9

Investeringsvolym 215,0 262,2 365,0 305,2 296,0

Självfinansieringsgrad (%) 46,4 46,6 32,6 45,6 50,3

Självfinansieringsgraden är ett mått på i vilken grad kommunen klarar av att finansiera investeringarna med egna medel från den löpande verksamheten. Hög självfinansieringsgrad innebär liten eller ingen ökning av låneskulden. Kombinationen av en hög investeringsnivå och en låg nivå på egna medel från den löpande verksamheten medför en ökad upplåning och därmed högre finansiella kostnader. Sett över en åren 2015 till 2019 kommer självfinansieringsgraden att motsvara i genomsnitt 44 procent.

gemensam plan

of 231

20 Finansiell analys

Årets resultat i förhållande till det egna kapitalet visar hur det egna kapitalet har bevarats eller tagits i anspråk, se andra nyckeltalet i tabell 4. Flerårsplanen visar om det finns en kapitalförbrukande eller kapitaluppbyggande trend. Vid jämförelse med Riksbankens inflationsmål om två procent så är det egna kapitalet inflationsskyddat (värdeskyddat) år 2016, övriga år endast till viss del. Måttet där årets resultat jämförts med skatteintäkter och statsbidrag svarar mot kommunens finansiella mål, se tredje nyckeltalet i tabell 4. Det finansiella målet anger ambitionsnivån på överskottet och syftar till att ge ett finansiellt handlingsutrymme för att klara framtida investeringar alternativt amortera låneskulder eller för att bygga upp en pensionsreserv.

Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsförmåga. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med egna medel. För åren 2015 till 2019 försämras soliditeten successivt till 21,2 procent. En höga investeringsnivå och relativt låg resultatnivå försämrar soliditeten över tiden. Soliditet inklusive pensionsskuld, som tar hänsyn till den ansvarsförbindelse som ligger utanför balansräkningen, stiger successivt till 3,5 procent år 2019. Den positiva utvecklingen av soliditeten inklusive pensionsskuldens ansvarsförbindelse beror på att ansvarsförbindelsen minskar i högre takt än det egna kapitalet ökar.

Tabell 4: Årets resultat Mkr 2015 2016 2017 2018 2019

Årets resultat 14,0 24,5 10,0 11,0 12,0

Årets resultat/eget kapital % 1,4 2,5 1,0 1,1 1,2

Årets resultat/skatteintäkter % 0,7 1,2 0,5 0,5 0,5

Tabell 5: Soliditet % 2015 2016 2017 2018 2019

Soliditet 42,5 33,9 27,6 24,1 21,2

Soliditet inkl pensionsskuld 0,9 3,2 3,4 3,6 3,5

Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital det vill säga skulder och avsättningar brukar benämnas skuldsättningsgrad. Skuldsättningsgraden kan sedan brytas ner i delarna avsättningsgrad samt kort- respektive långfristig skuldsättningsgrad. Kommunens totala skuldsättningsgrad för budgetperioden beräknas successivt öka till 78,8 procent. Den långfristiga skuldsättningsgraden ökar med anledning av en hög investeringsnivå för budgetperioden medan den kortfristiga skuldsättningsgraden minskar. Avsättningar är skulder för vilka exakta beloppet inte är känt eller när utbetalning ska ske. Kommunens avsättningar avser pensionsåtaganden som intjänats efter 1997. Den delen av pensionsskulden kommer att öka successivt i framtiden. Den del som avser ansvarsförbindelser och gäller pensionsåtaganden som intjänats före 1998 kommer däremot att minska. Skuldsättningsgraden för avsättningar minskar i förhållande till totala skuldsättningsgraden.

Risk - Kontroll

Likviditetsmått visar kommunens kortfristiga betalningsberedskap. En likviditet under 100 procent kan innebära att kommunen måste låna pengar för att klara sina kortsiktiga betalningsskyldigheter. Det innebär även att kommunen måste ha en aktiv likviditetsplanering för att klara stora utbetalningstillfällen under året. Sandvikens kommun är tillsammans med de kommunala bolagen knuten till ett koncernkontosystem. Koncernkontosystemet gör det möjligt för de olika juridiska personerna att effektivt utnyttja varandras eventuella överlikviditet, innan externa lån tas. En avtalad checkkredit på 200 mkr säkrar dessutom koncernlikviditeten mot tillfälliga belastningar till följd av kraftiga svängningar i penningflödet.

Tabell 7: Likviditet % 2015 2016 2017 2018 2019

Likviditet 58,6 57,1 56,6 61,8 66,1

Tabell 6: Skuldsättningsgrad% 2015 2016 2017 2018 2019

Total skuldsättningsgrad 57,5 66,1 72,4 75,9 78,8

Varav avsättningsgrad 6,5 5,2 4,4 4,3 4,2

Varav kortfr skuldsättningsgrad 25,7 27,3 26,0 23,6 22,4

Varav långfr skuldsättningsgrad 25,3 33,5 42,0 48,0 52,1

gemensam plan

of 231

21Finansiell analys

Den budgeterade resultatnivån för år 2016 är 9 mkr och för år 2017, 10 mkr. Detta är helt i enlighet med fullmäktiges beslut, men fortfarande lågt. Resultatnivån bör ökas på sikt. En successiv ökning redovisas i flerårsplanen.

Utmaningarna inför år 2017 till 2019 är fortsatt stora. Det gäller inom många av de verksamheter som nämnderna har att ansvara för. Inte minst med tanke på demografiska förändringar och ökad befolkning. Handlingsutrymme erfordras därför så att resurser kan avsättas för en utveckling av kommunens verksamheter. Det är därför viktigt att samtliga nämnder och kommunstyrelsen avsätter en buffert, en procent av kommunbidraget, för oförutsedda händelser.

Kommunens investeringsvolym är hög under den kommande treårsperioden, totalt 966 mkr. Investeringsnivån påverkas delvis av nya regler avseende komponentavskrivning på fastigheter och gator/vägar. I investeringsplanen för 2017 finns 36 mkr för reinvestering i fastigheter och gator. Dessutom satsas på förskole- och skollokaler, vård- och omsorgsboende, en sista etapp i centrum samt en ombyggnation av stadshuset. Den höga investeringsvolymen medför att nyupplåningen ökar. På sikt kan det också leda till högre finansiella kostnader, som då tar ekonomiskt utrymme från driften av den ordinarie verksamheten. Dagens mycket låga räntenivåer, ibland till och med negativa, beräknas dock bestå under 2017 och en bra bit in på 2018. En höjning av dagens räntenivå, med en procent, ger ökade räntekostnader med omkring 3,5 mkr årligen för kommunen.

Kommunen står inför fortsatt stora pensionsutbetalningar under kommande år. Detta ställer krav på dels att kostnaderna kan finansieras och dels att likviditet finns för att klara utbetalningarna. Ett förslag om att kommunernas samtliga pensionsförpliktelser fortsättningsvis ska redovisas enligt fullfonderingsmodellen, och tas upp i balansräkningen ser kommunen som något positivt. Det innebär att även pensionsförpliktelser intjänade före 1998 föreslås redovisas som en skuld i balansräkningen på samma sätt som alla andra skulder. Det nya redovisningssättet innebär ingen förändring när det gäller utbetalningar och deras påverkan på likviditeten. Det blir däremot en resultatpåverkande post, som blir viktig att få en acceptans för inom kommunorganisationen.

Kerstin RydingEkonomichef

Den del av pensionsskulden som ligger utanför balansräkningen det vill säga pensioner intjänade före 1998 är viktig att beakta eftersom de skall finansieras de närmaste åren. Skulden motsvarar värdet på framtida pensionsutbetalningar och beräknas genomsnittligen för perioden 2017 till 2019 uppgå till cirka 870 mkr. Det innebär att cirka 83 procent av den totala pensionsskulden ligger utanför balansräkningen. Av det fjärde nyckeltalet i tabell 8 framgår det hur soliditeten påverkas om hänsyn tas till ansvarsförbindelsen. För att möta kommande pensionsutbetalningar har kommunen avsatt medel som vid delårsbokslut augusti 2016 uppgick till 57 mkr.

Identifierade problemDen finansiella analysens syfte är att identifiera problem. Nedan redovisas några identifierade problem som kan vara viktiga att lyfta fram.

År 2016 har inneburit en fortsatt befolkningsökning för Sandvikens kommun. Även inför åren 2017 till 2019 visar befolkningsprognoserna på en ökande befolkning. En ökad befolkning innebär på sikt en ökning av kommunens skatteintäkter, men medför också ökade kostnader för exempelvis skola, omsorg och bostadsförsörjning.

Det prognostiserade resultatet för år 2016 är i delårsrapporten 24,5 mkr. Totalt prognostiserar nämnderna tillsammans ett underskott på -3,7 mkr. Fyra av nämnderna redovisar negativa prognostiserade resultat för helåret 2016, varav individ- och familjeomsorgsnämnden redovisar ett större prognostiserat underskott på -14,5 mkr. Med anledning av detta har kommunstyrelsen vid sitt sammanträde den 4 oktober 2016 beslutat att ”Till kommunstyrelsens möte, den 1 november 2016, kalla individ- och familjeomsorgsnämnden för att närmare förklara och ge sin bild av den ekonomiska situationen inom nämndens verksamheter, samt informera kommunstyrelsen om vidtagna åtgärder med anledning av den uppkomna situationen”. För att kommunen som helhet ska nå målen inom god ekonomisk hushållning och leverera positiva resultat för respektive år är en av de viktiga hörnstenarna, att nämnderna håller sig inom givna ekonomiska ramar.

Tabell 8: Pensionsskuld Mkr 2015 2016 2017 2018 2019

Avsättningar för pensioner 148,4 154,1 162,0 182,3 205,2

Pensioner äldre än 1998 955,6 905,0 884,1 866,4 859,4

Total pensionsskuld 1104,0 1059,1 1046,1 1048,7 1064,6

Soliditet inkl pensionsskuld (%) 0,9 3,2 3,4 3,6 3,5

gemensam plan

of 231

22

Personal

Personal

Stor arbetsgivare som möts av komplexa kravSandvikens kommun är en stor arbetsgivare med cirka 3000 personer anställda med mycket skiftande yrkesroller och ar-betsuppgifter. Kommunen står inför flera stora utmaningar på personalområdet. Nya generationer av brukare ställer andra krav på de tjänster som kommunen erbjuder. Införandet av ny teknik förändrar dessutom arbetsvillkor och arbetsuppgifter. Medelåldern bland de kommunalt anställda är hög och det innebär att många kommer att gå i pension inom en femårs-period. Det är därför viktigt att kommunens personalpolitik fortsätter att utvecklas så att vi kan erbjuda en bra och utveck-lande arbetsmiljö för våra anställa. Kompetensförsörjning kommer allt mer att stå i centrum. Att rekrytera personal med rätt kompetens har blivit en allt större utmaning. Därför har kommunen påbörjat en utveckling av sitt arbete med mark-nadsföring och rekrytering.

PersonalpolitikDen 26 mars 2012, § 31, reviderade kommunfullmäktige det Personalpolitiskt programmet för Sandvikens kommun och de kommunala bolagen. Det Personalpolitiska programmet är ett strategiskt övergripande politiskt måldokument där det framgår vad Sandvikens kommun som arbetsgivare vill åstad-komma inom ett antal områden på det personalpolitiska områ-det. Programmet ska fungera som ett stöd för förtroendevalda, chefer och ledare samt övriga medarbetare.

Följande perspektiv speglas:

MedarbetarskapDu som medarbetare är en viktig tillgång i organisationen. Du trivs på arbetet och känner arbetsglädje. Du är nöjd med din arbetsinsats som är värdefull för samhället och dess utveck-ling. Du utvecklas, både personligt och professionellt.

Arbetsmiljön präglas av öppenhet, delaktighet och respekt.

LedarskapLedarna är öppna och prestigefria inför mötet med människor. Ledarskapet präglas av mod, tydlighet och nyfikenhet. Le-darna arbetar för ökad jämställdhet och mångfald.

Ledarna förstår sambandet mellan arbete och hälsa och ar-betar aktivt med friskfaktorer som bibehåller och utvecklar hälsa.

Rekrytering och kompetensutvecklingSandvikens kommun och de kommunala bolagen är attraktiva arbetsgivare som ger möjlighet till professionell och personlig utveckling. Det är viktigt att rekrytera rätt person till rätt plats och att kompetensutveckla befintliga medarbetare.

Sandvikens kommun ser det livslånga lärandet och möjlighet till utbildning och utveckling som avgörande framgångsfakto-rer för medarbetarna och verksamheten.

LönLönepolitik ar ett styrmedel för att nå målen för verksamheten och se till att personalförsörjningen tryggas. Med lönepoliti-ken uppmuntrar kommunen och dess bolag också medarbe-tarna att uppnå ett gott arbetsresultat.Lönen ska stimulera medarbetarna till förbättringar av verk-samheternas effektivitet, produktivitet och kvalitet.

Lönestorleken ska spegla arbetets innehåll och svårighets-grad samt ansvar och befogenheter.

Arbetsmiljö och hälsaVår arbetsmiljö är vårt gemensamma ansvar. Tillsammans arbetar vi för ett långsiktigt hållbart arbetsliv.

Vi mår bra till kropp och själ. Vi upplever god livskvalitet och hälsa.

MångfaldMångfald skapar ett öppet och demokratiskt samhälle. Olik-heter berikar kommunens arbetsplatser och vi respekterar varandras olikheter och vågar använda dem.Kommunens arbetsplatser är attraktiva för medarbetare i alla livsfaser och är tillgängliga för alla.

Sandvikens kommun arbetar för att utjämna könsfördelningen och öka mångfalden på arbetsplatserna.

gemensam plan

of 231

Finansiella rapporter


Resultatbudget (Mkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2015 2016 *) 2017 2018 2019 Verksamhetens intäkter 496,3 600,0 562,0 565,2 569,3Verksamhetens kostnader -2 326,3 -2 565,0 -2 628,9 -2 697,1 -2 770,4Avskrivningar -86,5 -92,0 -101,0 -108,0 -114,0Verksamhetens nettokostnader -1 916,5 -2 057,0 -2 167,9 -2 239,9 -2 315,1 Skatteintäkter 1 601,5 1 656,7 1 756,0 1 831,6 1 910,4Generella statsbidrag och utjämning 334,9 424,5 431,8 433,6 434,1Finansiella intäkter 12,2 16,2 17,4 21,5 29,0Finansiella kostnader -18,1 -15,9 -27,3 -35,8 -46,4Årets resultat 14,0 24,5 10,0 11,0 12,0 *) Enligt budgetuppföljning och prognos på årsresultat augusti 2016.

Resultatbudgeten visar en sammanfattning av budgeterade intäkter och kostnader. Om intäkterna överstiger kostnaderna innebär det att ett överskott tillförs kommunens egna kapital. Detta i sin tur innebär att den ekonomiska ställningen förbättrats. Resultatbudgeten är indelad i tre delar. Den första delen benämns Verksamhetens nettokostnader. Detta resultat fås genom att verksamhetens kostnader och avskrivningar minskas med de intäkter som genereras i verksamheten. Nettokostnaden är den del av verksamhetens

kostnader som återstår att finansiera genom skattemedel. I nästa steg redovisas kommunens inkomstkällor skatter, generella statsbidrag och utjämningar. Här redovisas även kommunens finansiella intäkter och kostnader. Resultatet visar i vilken mån kommunen lyckats täcka sina kostnader för den ordinarie löpande verksamheten med erhållna skattemedel. Det är detta resultat som överförs till balansräkningen och påverkar posten Årets resultat i redovisningen av eget kapital.

sandvikens kommun 23

of 231

24 Finansiella rapporter

Balansbudget (Mkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2015 2016* 2017 2018 2019Tillgångar Materiella anläggningstillgångar 1 554,9 1 725,1 1 989,1 2 186,3 2 368,3-varav mark, byggnader och anläggningar 1 401,9 1 551,5 1 777,8 1 953,5 2 122,3-varav maskiner och inventarier 152,9 173,6 211,3 232,8 246,0Finansiella anläggningstillgångar 375,0 742,5 1 110,0 1 410,0 1 750,0Summa anläggningstillgångar 1 929,9 2 467,6 3 099,1 3 596,3 4 118,3Förråd mm 16,8 16,0 19,0 19,0 17,0Fordringar 242,8 405,0 510,0 600,0 710,0Kortristiga placeringar 58,1 53,0 28,0 17,0 10,0Kassa och bank 43,9 0,0 0,0 0,0 0,0Summa omsättningstillgångar 361,6 474,0 557,0 636,0 737,0Summa tillgångar 2 291,5 2 941,6 3 656,1 4 232,3 4 855,3 Eget kapital och skulder Eget kapital 959,8 973,8 998,3 1 008,3 1 019,3Årets resultat 14,0 24,5 10,0 11,0 12,0Summa eget kapital 973,8 998,3 1 008,3 1 019,3 1 031,3Avsättning pensioner 148,4 154,1 162,0 182,3 205,2Övriga avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Summa avsättningar 148,4 154,1 162,0 182,3 205,2Långfristiga skulder 580,6 986,8 1 535,0 2 032,0 2 530,0Kortfristiga skulder 588,7 802,4 950,8 998,7 1 088,8Summa skulder 1 169,3 1 789,2 2 485,8 3 030,7 3 618,8Summa eget kapital och skulder 2 291,5 2 941,6 3 656,1 4 232,3 4 855,3 *) Enligt budgetuppföljning och prognos på årsresultat augusti 2016.

Balansbudgeten syftar till att visa den ekonomiska ställningen vid budgettillfället. Balansbudgeten är uppdelad i tre delar; tillgångar, skulder och eget kapital. I balansbudgeten framgår vilket värde kommunens tillgångar är upptagna och på vilket sätt de är finansierade. Finansieringen sker antingen genom externt kapital (skulder) eller internt kapital (eget kapital). Tillgångarna delas upp i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Med anläggningstillgångar avses tillgångar som har ett bestående värde över ett år, till exempel fastigheter och inventarier. Omsättningstillgångar innefattar tillgångar som förväntas förbrukas inom ett år, så som kassa, fordringar och lager. På motsvarande

sätt är skulderna uppdelade i kortfristiga och långfristiga skulder samt avsättningar. Kortfristiga skulder förfaller till betalning inom ett år medan de långfristiga skulderna sträcker sig över flera år. Avsättningar är att betrakta som skuld för vilken det exakta beloppet inte är känt och inte heller när den ska betalas. Eget kapital är skillnaden mellan tillgångar och skulder och utgörs av kommunens samlade ackumulerade resultat. Det egna kapitalet visar därmed relationen mellan verksamheten och ägaren. Genom att följa det egna kapitalet mellan åren, kan utvecklingen av kommunens ekonomi utläsas. I en balansbudget ska alltid tillgångssidan och skuldsidan vara i balans, det vill säga de ska alltid vara lika stora.

sandvikens kommun

of 231


Finansieringsbudget (Mkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 2019Den löpande verksamheten Årets resultat 14,0 24,5 10,0 11,0 12,0Avskrivningar 86,5 92,0 101,0 101,8 102,6Avsättning pension, inkl skatt/ränta 3,5 5,7 7,9 20,3 22,9Övriga ej likviditetspåverkande poster -4,3 0,0 0,0 0,0 0,0S:a medel från verksamheten 99,7 122,2 118,9 133,1 137,5 Förändringar fordringar -68,5 -22,4 17,0 10,0 2,0Förändringar skulder 113,1 123,4 4,1 -148,9 -100,5S:a fordringar och skulder 44,6 101,0 21,1 -138,9 -98,5 Förändring likvida medel drift 144,3 223,2 140,0 -5,8 39,0 Investering och finansiering Investeringsnetto materiella tillgångar -212,8 -262,2 -365,0 -305,2 -296,0Investeringsnetto finansiella tillgångar -14,1 5,1 25,0 11,0 7,0Upplåning 89,0 496,5 700,0 700,0 700,0Amortering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Utlämnade lån 0,0 -506,5 -500,0 -400,0 -450,0Amortering utlämnade lån 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0S:a investering och finansiering -137,9 -267,1 -140,0 5,8 -39,0 Förändring likvida medel inv & fin -137,9 -267,1 -140,0 5,8 -39 Total förändring likvida medel 6,4 -43,9 0,0 0,0 0,0

Finansieringsbudgeten beskriver hur medel anskaffas och hur de används. Den utgår från de faktiska inbetalningar (inkomster) som antas inkomma och utbetalningar (utgifter) som antas bli gjorda under året. Förutom förändring av likvida medel beskriver också finansieringsbudgeten hur investeringar och amorteringar

av långfristiga skulder antas bli finansierade. Meningen är att finansieringsbudgeten skall ge en heltäckande bild över verksamhetens likvidflöden, från driften, finansieringen och investeringarna.


of 231

26 Finansiella rapporter

Driftbudget per nämnd 2017 (Mkr) Netto-

kostnadKommun-

bidrag

Intäkter Kostnader % *)Kommunfullmäktige 0,0 -6,8 -6,8 6,8 0,3%Överförmyndarnämnden i Västra Gästrikland 12,7 -16,0 -3,3 3,3 0,2%Kommunstyrelse 0,0 -31,1 -31,1 31,1 1,5%Kommunstyrelsens förvaltning 441,6 -625,1 -183,5 183,5 8,6%Kunskapsnämnd 105,0 -976,9 -871,9 871,9 40,7%Omsorgsnämnd 125,4 -759,4 -634,0 634,0 29,6%Individ- och familjeomsorgsnämnd 104,5 -284,9 -180,4 180,4 8,4%Kultur- och fritidsnämnd 22,2 -145,9 -123,7 123,7 5,8%Västra Gästriklands Samhällsbyggnadsnämnd 35,3 -83,3 -48,0 48,0 2,2%Arbetslivsnämnd 97,8 -157,1 -59,3 59,3 2,8%Summa 944,5 -3 086,5 -2 142,0 2 142,0 100%*) Andel i % av det totala kommunbidraget

0,3% 0,2%

1,5%

8,6%

40,7%29,6%

8,4%5,8%

2,2% 2,8%

Kommunbidrag 2017

Kommunfullmäktige Överförmyndarnämnden i Västra Gästrikland

Kommunstyrelse Kommunstyrelseförvaltning

Kunskapsnämnd Omsorgsnämnd

Individ- och familjeomsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd

Västra Gästriklands Samhällsbyggnadsnämnd Arbetslivsnämnd

sandvikens kommun

of 231

Kommunfullmäktige och kommunstyrelse

Kommunfullmäktige och kommunstyrelse

Målgrupp och verksamhetsuppdragMålgruppen är primärt kommunens invånare. Kommunfull-mäktige är kommunens högsta beslutande organ. Kommun-fullmäktige tillsätter en kommunstyrelse och de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens uppgifter. Nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållande beslutas av fullmäktige.

Kommunfullmäktige sammanträder nio gånger per år. An-talet ledamöter uppgår till 51 och mandaten fördelas mellan följande politiska partier; Socialdemokraterna 21 mandat, Moderata samlingspartiet åtta mandat, Vänsterpartiet fem mandat, Centerpartiet tre mandat, Liberalerna två mandat, Sverigedemokraterna sju mandat, Landsbygdspartiet Obero-ende två mandat, Kristdemokraterna ett mandat och Miljöpar-tiet de gröna två mandat.

Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell betydelse eller av annan större vikt för kommun, främst mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, nämndernas organisation och verksamhetsformer, val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar, val av revisorer och revisorsersättare, grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda, årsredovisning och ansvarsfri-het, samt folkomröstning i kommunen.

De förtroendevalda revisorerna är kommunfullmäktiges or-gan för beredning av ärendet om ansvarsfrihet för styrelsen och nämnderna samt de enskilda ledamöterna i dessa. Revi-sorerna ska pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsen-ligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, att räkenskaperna är rättvisande och att den kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig. Det sker en samordnad revi-sion av kommunens nämnder och bolag. Syftet är att skapa ett redskap för ägarens kontroll och uppföljning av den totala kommunala verksamheten.

Sandviken, Hofors och Ockelbo kommuner samverkar från och med 1 januari 2015 i en gemensam överförmyndarnämnd, se separat avsnitt gällande Överförmyndarnämnden i Västra Gästrikland.

I en gemensam nämnd för verksamhetsstöd, med Gävle som hemvist, samverkar Gävle, Sandviken, Hofors och Ockelbo kommuner. Kommunerna avser att samverka inom olika områden i större utsträckning än idag. Genom att samverka i en gemensam nämnd kan kommunerna använda befintliga resurser på ett mer kostnadseffektivt sätt, något som gynnar alla.

Samverkan inom välfärds- och rehabiliteringsområdet sker via ett gemensamt förbund tillsammans med länets kommuner, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Gävleborg.

Från och med 1 april 2016 samverkar Sandviken, Hofors och Ockelbo kommuner i en gemensam samhällsbyggnadsnämnd, Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd, se separat avsnitt.

Kommunstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter samt har uppsikt över nämnd-ernas och bolagens verksamhet. Styrelsen bevakar de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Det åligger styrelsen särskilt att bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige, verkställa fullmäktiges beslut, ha hand om den ekonomiska förvaltnin-gen och i övrigt fullgöra de uppdrag som fullmäktige har läm-nat över till styrelsen.

I kommunstyrelsens uppdrag ingår även ansvaret för mark- och exploateringsfrågor, beställning av verksamhet förlagda till de kommunala bolagen samt strategiska näringslivsfrågor.

Till styrelsen finns två beredande organ, kommunstyrelsens serviceutskott respektive utvecklingsutskott Utskotten har till uppgift att förutom bereda ärenden till styrelsen, fatta beslut i ärenden som har delegerats till utskottet.

Enligt lag om extraordinära händelser i fredstid hos kommun-er och landsting finns i kommunen en krisledningsnämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser.

Den verksamhet som kommunstyrelsen har ett eget direkt ansvar för presenteras under rubriken Kommunstyrelsens förvaltning.


of 231

28 Kommunfullmäktige och kommunstyrelse

Verksamhetsförändringar 2017

Inom kommunstyrelsens ram ryms anslag till projektmedel och oförutsedda händelser motsvarande 23,2 miljoner kronor.

Ekonomiska resurser, mkr Bokslut Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 2019Kommunfullmäktige Kommunbidrag 6,3 6,6 6,8 6,9 7,1Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -6,2 -6,6 -6,8 -6,9 -7,1Resultat 0,1 Kommunstyrelse Kommunbidrag 7,6 7,6 7,9 8,1 8,3Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -6,7 -7,6 -7,9 -8,1 -8,3Resultat 0,9 Projektmedel och oförutsedda händelser Kommunbidrag 15,3 29,2 23,2 23,1 23,0Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -12,2 -29,2 -23,2 -23,1 -23,0Resultat 3,1 Totalt Kommunbidrag 29,2 43,4 37,9 38,1 38,4Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -25,1 -43,4 -37,9 -38,1 -38,4Resultat 4,1

sandvikens kommun

of 231

Överförmyndarnämnden i västra Gästrikland

Målgrupp och verksamhetsuppdragEnligt lag (Föräldrabalken) ska det i varje kommun finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd. Nämnden har även ansvar för ärenden enligt lag om god man för ensamkom-mande barn (2005:429). Från och med 1 januari 2015 har kom-munerna i västra Gästrikland, Sandviken, Hofors och Ockelbo en gemensam överförmyndarnämnd, Överförmyndarnämnden i Västra Gästrikland, där Sandvikens kommun är värdkommun.

I verksamheten ingår att utöva tillsyn över gode män, förvaltare och förmyndare. VerksamhetsbeskrivningÖverförmyndarnämnden består av fem ledamöter och tre ersättare. Sandviken som värdkommun väljer tre ordinarie och en ersättare. Hofors kommun respektive Ockelbo kommun väljer en ledamot och en ersättare var.

Nämnden ansvarar för tillsyn över gode män, förvaltare och förmyndare. Personer som inte själv kan ta hand om sig och sin egendom riskerar att drabbas av rättsförlust. Det kan handla om omyndiga eller personer som på grund av hög ålder eller psykiskt funktionshinder inte kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sina personliga behov och sitt välbefin-nande. För den som har behov av hjälp medverkar överförmyn-darnämnden till att god man, förvaltare eller förmyndare utses. Nämnden kontrollerar att de utsedda personerna fullgör sina uppdrag på ett tillfredsställande sätt.

Till nämndens förfogande finns ett gemensamt överförmyndar-kontor, placerat i Sandviken. Kontoret svarar för beredning och verkställighet av ärenden inom nämndens ansvarsområden.

Den gemensamma nämnden och kontoret arbetar med att ta fram mål för verksamheten samt utveckla verksamheten så att bland annat respektive kommun bibehåller en lokal anknytning och tillgänglighet.

Överförmyndarnämnden i Västra Gästrikland står under tillsyn av Länsstyrelsen i Gävleborgs län.

Volymer/VerksamhetsmåttAntal ärenden 2015 2016 2017 2018 2019Totalt 1039 990 1032 1040 1025God man, förvaltare, förmyndare 770 767 809 830 830

- varav Sandviken 530 516 536 547 547- varav Hofors 176 183 198 203 203- varav Ockelbo 64 68 75 80 80

Ensamkommande barn 269 223 223 210 195

- varav Sandviken 158 140 140 135 130- varav Hofors 47 53 53 50 45- varav Ockelbo 64 30 30 25 20Antal årsarbetare 2,7 2,8 3,8 3,8 3,8

Överförmyndarnämnden i västra Gästriklandsandvikens kommun 29

of 231

MEDBORGARE

Framgångsfaktorer God serviceTillgänglighet

Mål 2017 Mått

Tillgången till gode män och förvaltare är god.

Målnivå: Nämndens handläggning av förslag till gode män och förvaltare sker inom två veckor.

Mätmetod: Egen mätning

Värde 2015: Saknas

Handläggare erbjuder service på lokal nivå i respektive medlemskommun.

Målnivå: Under 2017 utarbeta former för till-gänglighet inom samtliga medlemskommuner.

Mätmetod: Egen mätning.

Värde 2015: Saknas

MEDARBETARE

Framgångsfaktorer Inflytande och dialogKompetensutveckling

Mål 2017 Mått

Bibehålla och utveckla kompetensen hos hand-läggarna.

Målnivå: Delta i adekvata utbildningar inom verksamhetsområdet.

Mätmetod: Intern statistik

Värde 2015: Saknas


Målnivå: Antalet ärenden i nämnden minskar 2017 jämfört med 2016.

Mätmetod: Intern medarbetarundersökning på Intranätet

Värde 2015: Saknas

Medarbetarna är väl förtrogna med målen för sin arbetsplats.

Målnivå: Förbättring utifrån index 2015.


Värde 2015: Saknas

30 Överförmyndarnämnden i västra Gästrikland sandvikens kommun

of 231

HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING

Framgångsfaktorer Trygghet - RättssäkertMinimerad sårbarhetVäl rustad för förändringar och volymökningar

Mål 2017 Mått

Tillgodose att personers rättigheter och ekonomi förvaltas på rätt sätt av god man, förvaltare och förmyndare.

Målnivå: Antalet granskningar med anmärk-ning, som utförs av handläggare, minskar jäm-fört med 2016.


Värde 2015: Saknas

Rutiner och verksamhetssystem stödjer och minskar verksamhetens sårbarhet.

Målnivå: Undersöka om befintliga rutiner och verksamhetssystem är tillräckliga för att mini-mera sårbarheten.


Värde 2015: Saknas

Gode män och förvaltare har adekvat utbild-ning för sitt uppdrag.

Målnivå: Tillgodose att nya gode män och förvaltare får tillgång till utbildning och kor-rekt information om uppdraget.


Värde 2015: Saknas


of 231

EKONOMI

Framgångsfaktorer Effektivt resursutnyttjandeSamverkan Väl rustad för förändringar och volymökningar

Mål 2017 Mått

Nämnd och verksamhet håller sin budgetram.

Målnivå: Minst nollresultat.

Mätmetod: Regelbunden uppföljning, vid delårsrapport och årsredovisning.

Värde 2015: Resultat +0,3 mkr.

En buffert avsätts för oförutsedda händelser.

Målnivå: 1 % av kommunbidraget avsätts till buffert för samtliga medlemskommuner

Mätmetod: Egen mätning, avsatt buffert.

Värde 2015: Saknas

Plan för att möta förändringar och volymök-ningar finns.

Målnivå: Plan för att möta förändringar och volymökningar tas fram 2017.


Värde 2015: Saknas

OMVÄRLD

FramgångsfaktorerOmvärldsbevakning

Mål 2017 Mått

Omvärldsbevakning genom att ta del av rap-porter och information som har påverkan på verksamheten.

Målnivå: Kunskap om omvärlden.

Mätmetod: Egen statistik

Värde 2015: Saknas

Bidra till att godemän aktivt stödjer ensam-kommande barn i syfte att underlätta integra-tion.

Målnivå: Säkerställa att gode män deltar i obligatorisk utbildning.

Mätmetod: Egen statistik

Värde 2015:

32 Överförmyndarnämnden i västra Gästrikland sandvikens kommun

of 231


Utökningar• Administrativa resurser

Reduceringar• Ökade intäkter

Verksamhetsförändringar på lång sikt

FramtidsbildNya administrativa lokaler i ett ombyggt stadshus innebär att tillgängligheten för verksamhetens besökare förbättras.

Under 2015, som var ett exceptionellt år vad gäller antalet ensamkommande barn, ökade volymen rejält. Första halvåret 2016 är tendensen nedåtgående. Hur framtiden ser ut är svår att bedöma. Flyktingsituationen och politiska beslut kan komma att påverka verksamheten i framtiden.

Antalet personer som är i behov av god man eller förvaltare tenderar att stagnera.

Långsiktiga utökningarNya lokaler i stadshuset kommer att ge ökade hyreskostnader.

Långsiktiga reduceringarMed en anpassning av statsbidrag till den volymförändring som antas ske inom området ensamkommande barn beräknas nämn-dens intäkter öka.

InvesteringarNågra investeringar är för budgetåret och flerårsplanen inte aktuellt. Behovet av inventarier i samband med återflytt till stadshuset ingår i investeringsanslag upptagna av kommunsty-relsens förvaltning.

Budget Budget Plan Plan 2016 2017 2018 2019

Överförmyndarnämnden i Västra GästriklandKommunbidrag 0,1 0,2 0,2 0,2Övriga intäkter 0,1 0,0 0,0 0,0Kostnader -0,1 -0,2 -0,2 -0,2Resultat

Överförmyndarverksamhet Kommunbidrag 2,7 3,1 3,2 3,2Övriga intäkter 3,5 13,0 13,1 13,1Kostnader -6,2 -16,1 -16,3 -16,3Resultat

Totalt Överförmyndarnämnden i Västra GästriklandKommunbidrag 2,8 3,3 3,4 3,4Övriga intäkter 3,5 13,0 13,1 13,1Kostnader -6,3 -16,3 -16,5 -16,5Resultat

Ekonomiska resurser, Mkr


of 231

34 Kunskapsnämnd

Kunskapsnämnd

Målgrupp och verksamhetsuppdragMålgruppen utgörs av barn och ungdomar. Kunskapsnämn-dens verksamhet ska tillgodose behov av grundläggande ut-bildning i enlighet med nationella styrdokument. Detta inne-bär att ansvara för förskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg, grundskola, gymnasieskola, särskola* och därtill hörande stödfunktioner. * där ingår grundsärskola inkl inriktning träningsskola, gymnasiesärskola inkl verksamhetsträning.

Verksamhetsbeskrivning Kommunens förskoleverksamhet består av ca 100 förskoleav-delningar. En förskola erbjuder pedagogisk omsorg för både förskolebarn och barn i skolåldern upp till 12 år vardagar efter 18.30 samt helger. Det finns också en förskola med en särskild avdelning för barn med funktionsnedsättning och två dagbarnvårdare erbjuder pedagogisk omsorg. Dessutom finns två familjecentraler med öppna förskolor. Förskolornas peda-gogiska arbete utgår från värdegrunden och från barnens in-tressen och förmågor. Den kompetensutveckling som genom-förs är främst inriktad på läroplanens prioriterade områden, nämligen språkutveckling, matematik, naturvetenskap, teknik och interkulturellt arbete.

Kommunens grundskoleverksamhet består av 17 enheter. Av de folkbokförda eleverna i kommunen studerar 90 % i kommunens grundskolor. Alla F-6 skolor organiserar också skolbarnsomsorg (fritidshem), där de flesta elever i åldern 6-9 år deltar. Fokus kommande år är att skapa en likvärdig skola med förbättrade kunskapsresultat, allt i enlighet med utveck-lingsprogrammet.

Grundsärskolans och gymnasiesärskolans verksamheter präg-las av varje individs behov och förutsättningar, vilket medför hög personaltäthet med olika personalkategorier.

Kommunens gymnasieskola, Bessemerskolan, erbjuder 8 yrkesprogram, 5 högskoleförberedande program samt introduktionsprogram. Dessutom finns möjligheter att välja idrottsinriktningar i form av riksidrottsgymnasium och nationell idrottsutbildning. Av de folkbokförda eleverna i kommunen studerar 63 % i kommunens gymnasieskola. In-troduktionsprogrammet är i nuläget en betydande del av gym-nasieskolans verksamhet. Fokus kommande år är att identi-fiera, styra och förbättra verksamhetens processer, bland annat för att åstadkomma en mera likvärdig utbildning.

Elevhälsans uppdrag är att arbeta främjande och förebyggan-de. Där ingår även att se till att skolan möter varje barn och elev så att de får adekvat stöd och stimulans att nå så långt som möjligt. Inom Elevhälsans organisation har skolorna till-gång till medicinska, psykologiska, specialpedagogiska och psykosociala insatser. Professionerna skolläkare, skolsköter-

ska, skolpsykolog, specialpedagog, talpedagog och skolkura-tor finns som stöd. För att stödet till skolorna ska bli med hög kvalitet och effektivitet så arbetar personalen i team. Varje team består av skolsköterska, skolkurator och specialpedagog.

Det finns också en flerspråkighetsenhet med syfte att sam-ordna resurserna för nyanlända i alla skolformer.

Volymer/Verksamhetsmått

Barn- och elevprognosSärskola ingår inte i underlaget

Antal årsarbetare

2015 2016 2017 2018 20191160 1260 1290 1330 1360

Utfall PrognosFörskola 2015 2016 2017 2018 2019Barnprognos utifrån de som efterfrågar barnomsorg 1) 1814 1969 2060 2120 2160

Antal barn högsta nivå på våren 1814 1969

Antal barn genomsnitt mars och oktober 1741 1860

Antal platser i organisationen 1770 1877 1849 1849 1849Antal platser i fristående förskolor 95 95 95 95 95Antal barn till andra kommuner 10 10 10 10 10Prognostiserad platsbrist 116 176 216

sandvikens kommun

of 231

Kunskapsnämnd

Grundskola 2015 2016 2017 2018 2019Elevprognos enl befolkningsprognos våren 2016 4240 4300 4420 4550 4650Elever som kommunen har kostnader för i genomsnitt 4189 4375 4520 4620 4720

Varav asylsökande elever i genomsnitt 82 145 40 5 5Elever i kommunens grundskolor 3877 4014 4150 4238 4329Varav elever från andra kommuner 63 50 50 50 50Elever till fristående grundskola/utom kommunen 400 408 420 432 441Fritidshem 1470 1550 1580 1610 1640

Gymnasieskola 2015 2016 2017 2018 2019Elevprognos enl befolknings-prognos våren 2016 1680 1750 1770 1830 1890

Elever som kommunen har kostnader för i genomsnitt 1281 1440 1580 1630 1690Varav asylsökande elever i genomsnitt --- 80 50 5 5

Elever i kommunens gymnasieskola 1040 1122 1225 1260 1320Varav elever från annan kommun i genomsnitt 231 210 220 230 230Elever till fristående gymnasieskola/utom kommunen i genomsnitt 469 527 575 600 600

Observera att det finns både 15-, 19- och 20-åringar i gymnasieskolan, det kan vara upp till 100-150/år utöver antalet folkbokförda 16 - 18-åringar, dvs ”ordidnarie” gymnasieålder.


of 231

36 Kunskapsnämnd

Kunskapsnämndens framgångsfaktorer för samtliga perspektiv• Tydligt ledarskap med tydliga, prioriterade mål och uppdrag• Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete med särskilt fokus på analys• Tillgång till digitala resurser• Tydliga informations- och kommunikationsvägar/Forum för delaktighet och inflytande• Respektfullt bemötande• Kompetensutveckling som stödjer uppdraget• Effektiv användning av stödresurser • Fungerande resursfördelning som förutsättning för likvärdiga verksamheter• Samverkan över nämnds-/förvaltningsgränser samt med andra huvudmän och högskolor

MEDBORGARE

Mål 2017 Mått

Förskola/skola/fritidshem utformas och anpas-sas så att alla barn/elever når målen och ut-vecklas så långt som möjligt

Målnivå: resultaten förbättras jämfört med föregående mätperiod

Mätmetod: Betyg åk 6, behörighet till nationellt program, andel gymnasie-examen, föräldraenkät, elevenkät

Värde 2015: Genomsnittlig betygspoäng åk 6 13,1Behöriga till yrkesprogram 80 %Andel med gymnasieexamen y-progr 91 %Andel med gymnasieexamen h-progr 96 %Förskola, tillräckligt stöd 3,6Grundskola åk 8, hjälp i skolarbetet 3,1

Barns och elevers inflytande över arbetsformer och innehåll ökar.


Mätmetod: Enkätresultat

Värde 2015: Förskola, utforma vht i samråd med barnen 3,2Grundskola åk 8, påverka hur/vad 2,4Gy-skola åk 2, hänsyn till elevernas åsikter 3,1

Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskrimine-rande strukturer.



Värde 2015: likvärdig behandling pojkar - flickorFörskola 3,7Grundskola åk 8 2,7Gy-skola åk 2 3,3

sandvikens kommun

of 231

Kunskapsnämnd

MEDARBETARE

Mål 2017 Mått

Medarbetarna upplever att deras arbetsinsats bidrar till högre kunskapsresultat.


Mätmetod: Medarbetarundersökning

Värde 2015: Saknas

Medarbetarna upplever sitt arbete stimulerande och utvecklande.



Värde 2015: Saknas

Medarbetarna upplever att de har en rimlig arbetsbelastning.



Värde 2015: Saknas


of 231

38 Kunskapsnämnd


Mål 2017 Mått

Alla barn och elever får kunskap och stöd för en hälsosam och aktiv livsstil.



Värde 2015: Förskola, kost, rörelse och motorik 3,6Grundskola åk 8, kost och motion 86 %Gy-skola åk 2, kost och motion 86 %

Alla barn och elever känner sig trygga i för-skola/skola.



Värde 2015: trygghetFörskola 3,7Grundskola åk 8 3,2Gy-skola åk 2 3,6

Alla barn och elever utmanas och stimuleras till att lära sig mer.



Värde 2015:Förskola, roligt 3,8Grundskola åk 8, lust att lära 2,1Gy-skola åk 2, lust att lära 2,5

Alla barn och elever har kunskap om vikten av att ta hänsyn till miljön.

Målnivå: Resultaten förbättras jämfört med föregående mätperiod.


Värde 2015: hänsyn till miljönFörskola 3,4Grundskola åk 8 82 %Gy-skola åk 2 80 %

sandvikens kommun

of 231

Kunskapsnämnd

EKONOMI

Mål 2017 Mått

Verksamheterna anpassas till givna ekono-miska ramar.

Målnivå: Budget i balans

Mätmetod: Ekonomisk uppföljning månadsvis

Värde 2015:

Fungerande resursfördelningsmodell imple-menteras under perioden.

Målnivå: Resursfördelningsmodell införd 2017

Mätmetod:

Värde 2015:

En buffert avsätts inom budgetram för oförut-sedda händelser.

Målnivå: 1 % av tilldelat kommunbidrag

Mätmetod: Budgeterad buffert i budgethandlingar

Värde 2015:

OMVÄRLD

Mål 2017 Mått

Verksamheterna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde präglas av respekt för alla män-niskors lika värde.



Värde 2015: lära om respekt för människors lika värdeGrundskola åk 8 2,7Gy-skola åk 2 3,2

Verksamheterna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde kännetecknas av hög kvalitet och bidrar till Sandvikens goda renommé.


Mätmetod: NMI (synen på kommunens verksamhet)

Värde 2015: Förskola 63Grundskola 56Gymnasieskola 59

Vid rekrytering eftersträvas att öka andelen flerspråkiga medarbetare.


Mätmetod: Personalstatistik (ansökningar)

Värde 2015: saknas


of 231

40 Kunskapsnämnd


UtökningarFörvaltningen, alla skolformer

• Akademi Sandviken/utvecklingsprogrammet (kom-petensutveckling: ”Det flerspråkiga klassrummet” kurs vid HiG (30 personer/termin som skall ha ned-sättning med en halvdag/vecka) ”IKT-användning för undervisning och lärande” 7,5 hp kurs vid HiG (15 personer /termin som skall ha nedsättning med en halvdag/vecka).

• Utveckling av analysarbetet på enheter (vikariekost-nader)

Generella utökningar med tanke på inflödet av elever: • lokaler, personal och måltider. • studiehandledare, modersmålslärare, modersmåls-

stöd. • undervisning i fler moderna språk grundskola/gym-

nasiet exempelvis arabiska. • läromedel och tekniska lösningar som möjliggör

kommunikation och inkludering av alla elever

Förskola• Plan för Nästa generations lärande i förskolan, inves-

teringar i teknik som stöd för metoder och lärande• 8 nya förskoleavdelningar• 1 förste förskollärare

Grundskola/Fritids• Norrsätraskolan, fullt utbyggd F-9• Sätra förskola/skola, projektering • 1 förste fritidspedagog• Skolbibliotek, tre enheter

Särskola/Fritids

Gymnasieskola • Kommunala aktivitetsansvaret• Industritekniska programmet, nav i Gästrikland• Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL), reno-

vering av lokaler

Elevhälsa• Utökad elevhälsa i form av ett elevhälsoteam utifrån

ett ökat elevantal

Reduceringar• Effektiviseringar av förvaltningens samtliga verk-

samheter har skett/sker genom att resurser i form av lokaler och personal nyttjas fullt ut i hela kommu-nen.


Framtidsbild Utvecklingsprogram Ett långsiktigt utvecklingsprogram för förskola/skola har fast-ställts i nämnd i september 2015. Det innebär en långsiktig strategi för perioden 2016-2020 som tydliggör vad som är prioriterade områden för en förväntat positiv utveckling. Det säkerställer att resurser för utvecklingsarbete styrs till dessa områden. Efter en period av många reformer, nya krav och politiska förändringar på riksnivå är det viktigt att skapa tyd-lighet för alla som arbetar med utbildning för barn och unga. Skolinspektionens tillsyn 2014 har förstärkt insikten om att likvärdigheten mellan förskolor och skolor måste öka. Arbe-tet kräver resurser och omstruktureringar. En övergripande kompetensplattform, ”Akademi Sandviken”, utformas i syfte att konkretisera insatser för att stärka personalens kompetens. Dessa utvecklingsinsatser kommer att bygga på forskning och beprövad erfarenhet och riktas mot de fokusområden som finns i utvecklingsprogrammet. Som en följd av att likvärdig-heten mellan förskolor och skolor måste öka är målsättningen att besluta och införa en resursfördelningsmodell som byg-ger på grundbelopp per elev och tillägg för socioekonomiska faktorer i budgetarbetet för budget 2017. Utmaningen i att förbättra likvärdigheten är i första hand att ge alla barn och elever förutsättningar att utvecklas så långt det är möjligt.

Befolkningsökning Många nyanlända kommer till kommunen samtidigt som fler barn föds jämfört med tidigare år. Detta påverkar förskola/skola i stor utsträckning. Kommunen är enligt lag skyldig att tillhandahålla förskoleplats inom fyra månader från ansök-ningsdatum. Dessutom har nya riktlinjer från statsmakterna kommit som gäller att generellt minska gruppstorleken i förskolan, vilket kan komma att öka behoven av platser upp till motsvarande ytterligare 19 avdelningar, utöver det som framgår under utökningar. I skolan bör asylsökande erbjudas plats inom en månad, medan elever med uppehållstillstånd omedelbart ska erbjudas skolplacering. Flera lokaler och per-sonal krävs inom samtliga skolformer för att klara efterfrågan. En ständig rörelse inom grupper medför nya konstellationer och behov av omorganisationer, vilket påverkar arbetsmiljön för såväl barn/elever och personal.

Samverkan Utökad samverkan kring barn och unga mellan kunskapsför-valtningens skolformer och andra förvaltningar/ myndigheter i kommunen är nödvändig med tanke på stora behov av sär-skilt stöd eller andra insatser som kräver att resurser samnytt-jas. Kunskapsförvaltningen uppfyller idag exempelvis inte de krav som uttrycks i styrdokumenten gällande bland annat svenska som andraspråk, språkstöd och studiehandledning på modersmålet. Även språk- och samhällsträning skulle behöva utökas för äldre nyanlända elever, liksom verksamhet på som-marlovet för att ge dem möjlighet att knyta kontakter utanför

sandvikens kommun

of 231

Kunskapsnämnd

skolan. Ett helhetsgrepp i kommunen krävs för att ta tillvara nyanländas kompetens och klara rekryteringsbehoven inom alla förvaltningar.

Personalförsörjning/rekrytering Behöriga/legitimerade sökande saknas såväl lokalt som nationellt i nuläget och behovet av personal är akut i för-skola/skola. Samarbetet med till exempel högskolor, arbetsförmedlingen och andra förvaltningar behöver utökas för att andra yrkeskategorier ska få möjlighet att prova läraryrket, till exempel i form av traineetjänster och generellt behövs snabba lösningar, ett ”snabbspår” med validering och kompletteringar av tidigare utbildningar kommer att bli nöd-vändigt. Befintlig pedagogisk personal kan erbjudas att bred-da sin kompetens, och möjligheter att stärka organisationen med andra yrkeskategorier kan skapas för att underlätta.

Nästa generations lärande Alla grundskole-, särskole- och gymnasieelever/lärare har tillgång till datorer eller iPads, vilket ställer förväntningar på förändrade arbetssätt. Arbetet med nästa generations lärande går därför vidare till nästa steg med flera områden i fokus:

• ökat kollegialt samarbete • utökat användande av digitala läromedel och alterna-

tiva lärverktyg • spridning av metoder för lärande med stöd av IT • effektivare hantering av analysunderlag • ökade möjligheter till inkludering och anpassningar• kompetensutveckling

Riktade insatser inom området planeras för att uppnå ökad måluppfyllelse. Förskolan ska nu prioriteras när det gäl-ler digitala lärmiljöer. Nästa generations lärande i förskolan ska utgå från verksamhetens behov av att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation samt ökade möjligheter till individualisering.

UngdomsarbetslöshetKunskapsförvaltningens verksamhet syftar till att ge grunden för ett gott framtida vuxen-/yrkesliv. I nuläget är fokus på att öka behörigheten till nationella program i gymnasieskolan samt i nästa steg minska avhoppen från nationella program. Kunskapsförvaltningen samverkar via kommunala aktivitets-ansvaret (KAA) och gymnasiet med arbetslivsförvaltningen, Göranssonska stiftelserna och arbetsförmedlingen kring olika projekt som syftar till att få unga till studier, praktik eller ar-bete. Exempelvis:

• Ung i Gävleborg, Ung i Sandviken• Delegationen unga till arbete • Plug-In 2.0• Första steget (där förskolan erbjuder sommarpraktik)

Många unga vuxna är arbetar i förvaltningens vikariepool, vilket innebär en väg att prova på pedagogiska yrken.

KostnaderOm trenden med stor inflyttning håller i sig ökar förvaltning-ens kostnader på motsvarande sätt. Satsning på kompetensut-veckling i syfte att höja måluppfyllelsen kommer att innebära ökade kostnader.

Långsiktiga utökningarAkademi Sandviken/utvecklingsprogrammet (kompetensut-veckling) ”Det flerspråkiga klassrummet” kurs vid HiG (30 personer/termin som skall ha nedsättning med en halvdag/vecka) ”IKT-användning för undervisning lärande” 7,5 hp kurs vid HiG (15 personer /termin som skall ha nedsättning med en halvdag/vecka).Konsekvenser av förvaltningsövergripande rekryterings- och kompetensutvecklingsplan.Plan för Nästa generations lärande i förskolan, investeringar i teknik.Investeringar i digitala läromedel.

Sätra förskola/skola

Långsiktiga reduceringarI samband med ny- och utbyggnad av förskolorna i Storvik och Järbo, reduceras antalet enavdelnings förskolor.En översyn av Bessemerskolans utbud kan i förlängningen eventuellt leda till reduceringar.

Investeringar För de tre budgetåren anslås ett årligt investeringsanslag till inköp av inventarier. Utemiljön för förskolor och skolor har ett årligt anslag samt diverse investeringar. Utökat investe-ringsanslag gällande inventarier för utökning, renovering och nybyggda lokaler.


of 231

42 Kunskapsnämnd

Ekonomiska resurser, Mkr Bokslut Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 2019Kunskapsnämnd Kommunbidrag 1,0 1,0 1,0 1,0 1,1Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Kostnader -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 -1,1Resultat Förskola Kommunbidrag 186,1 193,2 214,8 219,5 225,0Övriga intäkter 28,1 25,8 35,2 36,0 36,9Kostnader -220,7 -219,0 -250,0 -255,5 -261,9Resultat -6,5 Grundskola Kommunbidrag 344,9 358,5 403,4 412,5 422,7Övriga intäkter 26,9 24,6 27,2 27,8 28,5Kostnader -385,4 -383,1 -430,6 -440,3 -451,2Resultat -13,6 Grund-och gymnasiesärskola Kommunbidrag 25,6 25,7 26,8 27,5 28,1Övriga intäkter 8,6 6,8 4,5 4,6 4,8Kostnader -31,4 -32,5 -31,3 -32,1 -32,9Resultat 2,8 Gymnasieskola Kommunbidrag 162,0 165,5 192,0 196,4 201,2Övriga intäkter 39,3 32,9 32,8 33,5 34,4Kostnader -202,9 -198,4 -224,8 -229,9 -235,6Resultat -1,6 Övrig verksamhet och elevhälsa Kommunbidrag 43,2 55,5 25,2 25,8 26,4Övriga intäkter 2,8 2,8 5,2 5,3 5,5Kostnader -45,5 -58,3 -30,4 -31,1 -31,9Resultat 0,5 Gemensamt (utvecklingsmedel) Kommunbidrag 7,5 8,0 8,7 8,9 9,1Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -7,5 -8,0 -8,7 -8,9 -9,1Resultat Totalt Kunskapsnämnd Kommunbidrag 770,3 807,4 871,9 891,6 913,6Övriga intäkter 105,7 92,9 104,9 107,2 110,1Kostnader -894,4 -900,3 -976,8 -998,8 -1023,7Summa -18,4

sandvikens kommun

of 231

Omsorgsnämnd

Omsorgsnämnd

Målgrupp och verksamhetsuppdragOmsorgsnämnden ansvarar för vård- och omsorg enligt soci-altjänstlagen (2001:453), SoL, lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS samt hälso- och sjuk-vårdslagen (1982:763), HSL. Utöver detta ansvarar nämnden för utförandet av insatser beslutade enligt socialförsäkrings-balken (2010:110), SFB.

Målgruppen är äldre personer, personer med omfattande och varaktig funktionsnedsättning och personer med psykisk funktionsnedsättning samt personer över 18 år med behov av hälso- och sjukvård i hemmet. Insatserna ska utgå från den enskildes individuella behov.

Kommunfullmäktige ansvarar för Kommunala pensionärsrå-det och Kommunala handikapprådet vilka administreras av omsorgsförvaltningen.

Nämnden har formulerat en värdegrund för allt arbete inom organisationen. Nämnden formulerar mål som styr den opera-tiva verksamheten.

Nämnden har arbetsgivaransvar för förvaltningens personal med undantag för förvaltningschefen. Nämnden ansvarar för att verksamheten inom nämndens verksamhetsområde bedrivs i enlighet med arbetsmiljölagen (1977:1160), AmL. Nämn-dens arbetsmiljöansvar omfattar även förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde.

VerksamhetsbeskrivningPersoner som kommer i kontakt med verksamheten ska kunna vara trygg i att de får ett gott bemötande samt god vård och omsorg när de behöver samhällets stöd. Inflytande från bru-kare/omsorgstagare, till exempel delaktighet och självbestäm-mande, bidrar till en god vård och omsorg. Engagerad perso-nal, närvarande och stödjande chefer, kompetensutveckling, effektiv organisation, tydliga rutiner, mål samt lagstiftning och tillsyn är andra viktiga delar.

Nämndens verksamhet består av handläggning enligt SoL och LSS, där behov av insatser utreds, beslutas och följs upp. Verkställighet sker inom förvaltningens enheter, förutom till exempel delar av personlig assistans som utförs av privata assistansanordnare.

Insatser som erbjuds enligt SoL är till exempel hjälp i hem-met i form av personlig omvårdnad, social samvaro och/eller serviceinsatser, ledsagning, boendestöd, deltagande i dagverk-samhet, korttidsvistelse, vård- och omsorgsboende samt stöd till den som vårdar närstående i hemmet.

Med stöd av LSS erbjuds insatser i form av personlig assis-tans, ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice, korttids-vistelse, korttidstillsyn, bostad med särskild service för barn och unga respektive vuxna samt daglig verksamhet.

Vård och omsorg inkluderar hälso- och sjukvård upp till och med sjuksköterske-, arbetsterapeut- och sjukgymnastnivå, för personer 18 år och äldre som tillhör hemsjukvården samt för personer inom särskilda boendeformer, dagverksamhet och daglig verksamhet.

Förebyggande öppna verksamheter erbjuds i form av träff-punkter. Anhörigstöd ges i form av avlösning i hemmet, kort-tidsvistelse, dagverksamhet, anhörigcirklar och uppsökande verksamhet.

Förvaltningen arbetar med att utveckla förhållningssätt för att skapa förtroende och arbeta stödjande i samverkan med anhörig.

Inom förvaltningen ställs krav på ett situations anpassat ledar-skap. Dialog och samarbete skapar en effektiv organisation där medarbetarna får ta ansvar och växa. Uppdraget är att stödja och uppmuntra det gemensamma arbetet så att verk-samheten i sin helhet når de uppsatta målen.

Förvaltningschefen har i uppdrag av omsorgsnämnden att ansvara för förvaltningen och dess verksamhet. Verksamhe-ten är organiserad i tre områden för vilka Verksamhetschefer ansvarar. Övergripande finns funktionen medicinskt ansvarig sjuksköterska samt funktioner för personal, ekonomi och ad-ministration som stöd till alla enheter.


of 231

44 Omsorgsnämnd

PrognosInsatser och beslut 2014 2015 2016 2017-2019Hemtjänst - Timmar 19 905 20 294 20 700 ökning- Personer 1 140 1 163 1 185 ökning Personlig assistans - SFB, brukare 57 57 58 +/-0varav med privat utförare

33 35 35 +/-0

- LSS, brukare 24 20 19 +/-0varav med privat utförare

13 10 12 +/-0

Socialpsykiatri (boendestöd)

- Brukare 121 122 123 ökning Hemsjukvård (inskrivna ärenden)

265 272 284 ökning

Lägenheter i vård- och omsorgsboende: - Äldreboende 277 256 256 -8- Demensboende 139 139 139 16- Servicebostad 42 42 42 ökning- Gruppbostad 35 35 35 +/-0- Boende för socialpsykiatri

16 16 16 +/-0

- Boende för neuropsykiatri

24 24 24 +/-0

- Korttidsvistelse (SoL)

56 56 56 +/-0

- Korttidsvistelse (LSS)

6 6 6 +/-0

- Antal dagar med betalningsansvar

0 35 70 ökning

Antal årsarbetare 1130 1104 1104 ökning


sandvikens kommun

of 231

Omsorgsnämnd

MEDBORGARE

Framgångsfaktorer DelaktighetTillgänglighetDialog

Mål 2017 MåttOmsorgstagarna, anhöriga och medborgarna är nöjda med omsorgsförvaltningens service och bemötande.

Målnivå: Ökat värde jmf föregående resultat

Mätmetod: För omsorgstagare äldre – resultat av öppna jämförelser.För omsorgstagare funktionsnedsättning – egen mätning.

Medborgarna – Resultat av nöjd medborgarindex (endast äldreomsorg), kompletterat med egen mätning (funktionsnedsättning)

Värde 2015: Ordinärt boende äldre 90 % Boende äldre 81 %Omsorgstagare LSS 71 %

För medborgarna, äldre – NMI 50För området funktionsnedsättning - 71 % uppgav ett positivt svar

Omsorgstagarna upplever inflytande och delak-tighet över sin dagliga situation.

Målnivå: Ökat värde i öppna jämförelser, jmf föregående resultat

Genomförandeplaner finns upprättade inom 3 veckor.

4 minimässor per år alt 1 stor mässa genomförs.

Omsorgsnämnden genomför dialoger med in-tresseorganisationer och i fokusgrupper.

Mätmetod:Resultat enligt öppna jämförelserIntern statistik

Värde 2015: Ordinärt boende - påverkar tider 57 % - hänsyn till åsikter och önskemål 83 %Boende - påverkar tider 54 % - hänsyn till åsikter och önskemål 78 %Funktionsnedsatt - påverkar tider 55 % - hänsyn till åsikter och önskemål 80 %

Angående genomförandeplaner finns inget värde för 2015

En mässa genomfördes i Göransson arena

Under 2015 genomfördes dialoger via KPR och KHR samt det så kallade LSS-rådet

Omsorgsförvaltningens information ska vara god och innehållsmässigt väl anpassad till den informationssökande.

Den fysiska tillgängligheten till och i lokaler som används inom ansvarsområdet, är god.

Målnivå:För information via hemsidan:För äldreomsorg, bibehålla nivån. För område funktionsnedsättning, ökat värde jmf föregående resultat.

Information via andra kanaler, 75 % ska ange ett positivt svar på frågan ”Har du fått den in-formation du behövde?”

Samtliga enheter inom nämndens ansvarsom-råde är tillgänglighetsinventerade.

Mätmetod:Nationell mätning avseende hemsidan för gruppen äldre. Egen mätning för området funktionsnedsättning. Egen undersökning.

Värde 2015: 91 % uppgav ett positivt svar inom området äldre 69 % uppgav ett positivt svar för området funktionsnedsättning

Parkeringstillstånd och färdtjänst räknas in här och påverkar resultatet.

För de två senare målnivåerna saknas värde för 2015.


of 231

46 Omsorgsnämnd

MEDARBETARE

Framgångsfaktorer Kompetens Engagemang Gott ledarskap

Mål 2017 MåttMedarbetarna upplever ledarskapet som utveck-lingsinriktat och tillgängligt för medarbetaren i den utsträckning som medarbetaren behöver

Målnivå: Ökat värde jmf föregående resultat

Enkäten ska ha en svarsfrekvens på minst 70 %

Mätmetod: Medarbetarenkät

Värde 2015: Pga av för låg svarsfrekvens (ca 25 %) redovisas inget resultat för 2015. Resultatet för 2014 redovisas i stället.Ledarskapet;- är bra på att organisera och utveckla vår verksamhet 75 %- är tillgänglig för mig i den utsträckning jag behöver 82 %


Medarbetarna får den utbildning och den kom-petensutveckling medarbetaren behöver för sitt arbete

Målnivå: Ökat värde jmf föregående år

Medarbetarna ges kunskap i ansvarsfördelning och beslutsvägar.

Enkäten ska ha en svarsfrekvens på minst 70 %

Mätmetod: Medarbetarenkät

Värde 2015: Pga av för låg svarsfrekvens (ca 25 %) redovisas inget resultat för 2015. Resultatet för 2014 redovisas i stället.Inflytande: - Jag kan påverka min arbetssituation, 77 % - Jag sätter mål för mitt arbete tillsammans med min närmaste chef vid utvecklingssamtal, 86 %

Jag får den utbildning/kompetensutveckling jag behöver, 80 %

Information delgavs under satsningen på gemensamma utbildningstillfällen för enhetschefer och arbetsplatsombud.

Vision 2025 och nämndens mål är levande och styrande i verksamheten.

Målnivå: Enheterna ska ha formulerat aktiviteter till samtliga mål som är tillämpliga för enheten.

Mätmetod: Granskning

Värde 2015: Samtliga enheter har formulerat aktiviteter som är tillämpliga för enheten.

sandvikens kommun

of 231

Omsorgsnämnd


FramgångsfaktorerKompetens Långsiktighet Tillgänglighet

Mål 2017 MåttOmsorgstagarna ska uppleva att det känns tryggt att bo hemma med stöd från förvaltning-ens medarbetare.

Omsorgstagarna ska uppleva det tryggt och attraktivt att bo i förvaltningens vård- och om-sorgsboenden.

Omsorgstagare ska uppleva att förvaltningens medarbetare bemöter dem på ett bra sätt.

Målnivå: För personer 65 år och äldre, bibehålla nivån. För personer under 65 år, ökat värde jmf före-gående resultat.

Mätmetod: Resultat av öppna jämförelser

Egen undersökning

Värde 2015: 87 % av omsorgstagarna i ordinärt boende uppger att de är mycket/ganska trygga 88 % av omsorgstagarna i boenden uppger att de är mycket/ganska trygga84 % av omsorgstagarna inom LSS uppger att de alltid/oftast upplever sig trygga98 % av omsorgstagarna i ordinärt boende uppger att de alltid/oftast be-möts bra95 % av omsorgstagarna i särskilt boenden uppger att de alltid/oftast be-möts bra90 % av omsorgstagarna inom LSS uppger att de alltid/oftast bemöts bra

Förvaltningen ska arbeta för god och jämlik hälsa.

Målnivå: Aktivt bidra till att minska ungdomsarbetslös-heten.

Medarbetarna ska ges kunskaper för att arbeta med ett habiliterande/rehabiliterande arbetssätt.

Medarbetarna ska ges kunskaper om Våld i nära relation.

Andelen brukare med behov av enskild praktik eller arbete ska erbjudas sådan.

Medarbetarna ska ges kunskaper om drogföre-byggande arbetet.

Alla patienter som erbjuds kommunal hälso- och sjukvård, får erbjudande om riskbedöm-ning. Alla risker som upptäcks ska åtgärdas.

Förvaltningen ska erbjuda en kvalitetssäkrad vård i livets slut.

Antal oönskade händelser inom hälso- och sjuk-vård ska minska jmf med föregående år.


Senior Alert, Palliativa registret

Värde 2015: Inget värde för 2015 finns att redovisa.

Fortbildning genomfördes under 2015.

Ingen insats under 2015

Samtliga som hade önskemål om enskild praktik fick det.

Ingen insats under 2015.

Det har skett 1047 riskbedömningar. - Risk för fall hade 52 %. Av dessa åtgärdades 87 %.- Risk för undernäring hade 60 %. Av dessa åtgärdades 88 %.- Risk för trycksår hade 23 %. Av dessa åtgärdades 85 %.

Smärtskattningar fanns i 50 % av de registrerade dödsfallen.

Av inkomna avvikelser var det 464 gånger som patienten inte fått det ordi-nerade läkemedlet.


of 231

48 Omsorgsnämnd

Minska negativ påverkan på miljö och klimat.

Målnivå: Öka andel samanvändning av tjänstebilar, i balans med effektivt nyttjande av arbetstiden. Antalet mil/bil ska öka utan att totala milantalet ökar.

Drivmedelsåtgången av fossila bränslen ska minskas.


Redovisning av vidtagna åtgärder.

Värde 2015: Drivmedelsåtgången minskar generellt på alla bilar tack vare nyare mindre bilar med bättre teknik. Minskningen var 5 % 2015. Förvaltningen för-brukade ca 54 000 liter på drygt 60 bilar som i snitt går 1500 mil per år. Förbrukning per mil i genomsnitt är 0,6 liter. 47 bilar är miljöbilar. Under 2016 konverteras samtliga till miljöbilar (exkl bussarna).

EKONOMI

Framgångsfaktorer Delaktighet/inflytande Ansvarstagande Uppföljning Långsiktighet

Mål 2017 MåttOmsorgsförvaltningen genererar ett årligt posi-tiv resultat.

Målnivå: Omsorgsförvaltningen strävar efter ett årligt positivt resultat.


Värde 2015: Resultatet för 2015 uppgick till + 7,3 miljoner.

En buffert avsätts inom budgetramen för oförut-sedda händelser.

Målnivå: En buffert motsvarande 1 % av kommunbidra-get är avsatt.


Värde 2015: För 2015 fanns en buffert på 2 miljoner avsatt.

Förvaltningen effektiviseras kontinuerligt.

Målnivå: Minst 1 % av kommunbidraget per år, på befint-lig verksamhet.

Mätmetod: Intern statistikIntern redovisning

Värde 2015: Värde för 2015 saknas

sandvikens kommun

of 231

Omsorgsnämnd

OMVÄRLD

FramgångsfaktorerOmvärldsintresse Lyhördhet Nyfikenhet Omvärldskunskap Språkkompetens

Mål 2017 MåttKunskaper om olika kulturer ska erbjudas för-valtningens medarbetare

Målnivå:En föreläsningsdag om kulturer ska genomföras och ett arbete har genomförts på respektive en-het som bidrar till kunskap och insikter.


Värde 2015:Utbildning om olika kulturer erbjöds genom en föreläsning i november/december 2015.

Förvaltningen arbetar aktivt med ökade möjlig-heter för integrering

Målnivå: De som har behov av att kommunicera på annat språk än det talade svenska språket ska så långt som möjligt erbjudas personal som kommunice-rar på/med aktuellt språk.

Förvaltningen medverkar i och driver olika projekt för ökad integrering

Antalet språkkompetenser bland medarbetarna ska öka.

Andelen medarbetare med tillsvidareanställning ska öka i förhållande till visstidsanställningar.


Värde 2014: Av 33 svarande enhetschefer uppger 11 att de sammantaget har 38 bru-kare/omsorgstagare med sådant behov. En enhet med 5 sådana brukare/omsorgstagare uppger att de inte fått sådant erbjudande. Övriga brukare/omsorgstagare har fått erbjudande.

Antal registrerade språkkompetenser uppgick till 17, utöver engelska och svenska.

Förvaltningens träffpunkter ska utvecklas till integrerande mötesplatser.

Förvaltningens arbetsplatser ska utvecklas till integrerande mötesplatser

Målnivå: Förvaltningen ska utveckla träffpunkterna i rikt-ning mot målet.

Varje enhet har ett systematiskt arbete för att möjliggöra integration

Mätmetod: Intern statistik/dokumentation

Värde 2015: Under 2015 skedde ingen särskilt riktad aktivitet för att utveckla träffpunk-terna till integrerade mötesplatser.


of 231

50 Omsorgsnämnd


Utökningar• Särskild lönesatsning på undersköterskor• Ökade hyreskostnader (ombyggnation Smassen 47)• Volymökning, fler personer 80 år och äldre• Utökning med undersköterskor inom hemsjukvården• Utökning platser äldreomsorgen samt konvertering till

demensplatser• Minskning av delade turer• Verksamhetsresor• Team förstärkt boendestöd

Reduceringar• Effektivisering


Framtidsbild Utveckling och effektivisering inom förvaltningen sker konti-nuerligt.

I samverkan med Tekniska kontoret har en utredning gjorts av tillgänglighet till bostäder i Sandviken. Den utmynnar i slutsatser om i vilka bostadsområden tillgängligheten behö-ver höjas samt förslag till enkla åtgärder som kan undanröja tillgänglighetshinder. Utredningens helhetsanalys av bostads-behovet för äldre ger underlag till förslag för framtida inrikt-ning och olika boendeformer. Här behöver även hänsyn tas till behovet av boende för personer med särskilda behov, som av olika skäl mår bäst av att bo enskilt.

Behovet av resurser i hemsjukvård och hemtjänst har ökat, varför det är viktigt att följa utvecklingen inom dessa verk-samheter.

Arbete med att införa återrapportering i hemtjänsten via di-gital teknik pågår. Den tekniska utvecklingen är positiv och medför att ytterligare förändringar kan och bör ske av verk-samheten, till exempel avseende e-hälsa, e-tjänster, hantering av lås utan nycklar, teknik som komplement till exempel till-syn, med mera.

Möjligheten att bo kvar hemma så länge som möjligt med rätt insatser framförs av enskilda och intresseorganisationer som en viktig fråga. En sådan satsning är även samhällseko-nomiskt riktig. Personer med demenssjukdom och personer med någon form av funktionsnedsättning förväntas öka. Nya grupper brukare/omsorgstagare tillkommer med andra krav på verksamheten och nya former av insatser utvecklas. Antalet personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ökar.

Vi ser även en ökning av ansökningar från personer med dub-beldiagnoser i form av psykiatri och missbruk. Sammantaget förutsätter detta välutbildade och engagerade medarbetare som kan ge insatser som den enskilde behöver och som ska-par trygghet. Dialog inom kommunen, främst individ- och familjeomsorgen har lett till utvecklade samverkansformer och överenskommelser. Dialogen med landstinget pågår för att tydliggöra ansvarsfördelningen. Inom områdena stöd till personer med funktionsnedsättning respektive psykisk ohälsa sker ett länsgemensamt arbete med stöd från Sveriges kom-muner och landsting (SKL).

Arbetet med att utveckla daglig verksamhet, dagverksamhet och anhörigstöd är områden som nämnden funnit viktiga att prioritera under kommande period.

Ett ökat brukarfokus och brukarinflytande i frågor som rör den enskilde själv, samverkan, stöd och behandling är aktuellt på alla nivåer. Detta tydliggörs också alltmer i lagstiftning och nationella riktlinjer. Brukarorganisationer och närstående ska ha möjlighet att medverka i och bidra till verksamhetens utveckling. Det ger förutsättningar för kontinuerlig förbättring och utveckling.

Omsorgsförvaltningen arbetar systematiskt med uppföljning och förbättring. Som underlag för detta arbete används en-kätunderökningar, granskningar, intern kontroll, öppna jämfö-relser, synpunktshantering och avvikelsehantering. Ytterligare underlag är uppgifter i kvalitetsregister som t ex Senior alert, palliativa registret och BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens). Det är av vikt att dessa underlag analy-seras för att ge underlag till förbättringar i ett helhetsperspek-tiv. Utveckling ska ske av Ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9).

Mellankommunala och regionala nätverket för samverkan skapar den gemensamma struktur som efterfrågas. I den upp-rättade handlingsplanen beskrivs bland annat förbättringsom-rådena styrning, ledning och implementering av styrdokument för vårdkedjan mellan myndigheter.

Socialstyrelsen har i de allmänna råden om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre (SOSFS 2011:12) gett rekommendationer till stöd för tillämpningen av bestämmelsen i 3 kap. 3 § andra stycket SoL om lämplig utbildning och erfarenhet för den personal som i sin yrkesutövning ger äldre personer stöd och hjälp efter beslut enligt 4 kap. 1 och 2 §§ SoL. Nämnden avser att förhålla sig till de allmänna råden i framtida rekrytering. Mer komplicerade målgrupper kräver ny kunskap och handledning. En viktig faktor för kompetensutveckling är en god samverkan med gymnasieskolan, högskolor och andra myndigheter.

sandvikens kommun

of 231

Omsorgsnämnd

De förväntade pensionsavgångarna inom förvaltningen i kom-bination med befolkningsutvecklingen medför att Sandvikens kommun står inför en utmaning de närmaste tio åren när det kommer till att rekrytera utbildade medarbetare motsvarande antalet anställda som går i pension samt för att möta det ökan-de antalet äldre äldre. Det behövs fler än de som väntas gå ut från gymnasieskolans och vuxenutbildningens omvårdnads-program för att täcka behovet av bl a omsorgspersonal och sjuksköterskor i kommunen. Det finns behov av en ökad andel medarbetare som har annan språklig eller kulturell bakgrund.

Långsiktiga utökningarArbete för att skapa fler tillgängliga bostäder som möjliggör kvarboende samt alternativa boendeformer som till exempel trygghetsboenden bör ske. Med anledning av de förändringar som skett, och kan antas fortsätta ske, kommer en utökning av antalet bostäder med särskild service enligt LSS att behövas. Vid ett kommande behov av utökning av vård- och omsorgs-boenden finns även behov av att inrätta nya tjänster.

Långsiktiga reduceringarÖkad trygghet genom bra bostäder, bra hemtjänst samt ökad kunskap hos personalen minskar också behovet av att utöka vård- och omsorgsboende. Satsning på teknisk utveckling är nödvändig. Ett ökat antal trygghetsboenden minskar behov av vård- och omsorgsboenden. Ett optimalt antal boende- och korttidsplatser minskar mera kostsamma insatser i hemmet.

InvesteringarÄngsbacken etapp 2 är den stora investeringen under bud-getperioden 2017-2019. Installation av nyckelfria lås inom hemtjänsten är också aktuellt. I slutet av perioden finns behov av inventarier till nytt serviceboende som planeras. Därutöver finns årliga anslag för inköp av inventarier samt diverse in-vesteringar.


of 231

52 Omsorgsnämnd


Ordinärt boende (handikappomsorg)Kommunbidrag 11,2 10,0 10,5 10,8 11,1Övriga intäkter 1,1 0,8 0,8 0,8 0,8Kostnader -9,00 -10,8 -11,3 -11,6 -11,9Resultat 3,3 Vård- o omsorgsboende (handikappomsorg)Kommunbidrag 72,9 75,9 77,8 79,4 81,1Övriga intäkter 9,2 7,5 7,5 7,5 7,5Kostnader -84,6 -83,4 -85,3 -86,9 -88,7Resultat -2,5 Daglig o öppen verksamhet (handikappomsorg)Kommunbidrag 14,2 14,4 14,9 15,2 15,5Övriga intäkter 0,7 0,4 0,3 0,3 0,2Kostnader -14,9 -14,8 -15,2 -15,5 -15,8Resultat 0,00 Personlig assistansKommunbidrag 35,6 38,4 38,8 39,9 41,2Övriga intäkter 36,3 40,5 41,1 41,1 41,1Kostnader -71,0 -78,8 -79,8 -81,0 -82,3Resultat 0,9 Övriga insatser enligt LSSKommunbidrag 15,9 15,2 14,6 14,8 15,0Övriga intäkter 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1Kostnader -13,7 -15,3 -14,7 -14,9 -15,1Resultat 2,4 Gemensamt (utvecklingsmedel)Kommunbidrag 2,0 4,0 5,0 5,0 5,0Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader 0,0 -4,0 -5,0 -5,0 -5,0Resultat 2,0 Totalt OmsorgsnämndKommunbidrag 586,2 606,5 634,0 648,3 664,3Övriga intäkter 126,9 122,5 125,4 125,4 125,3Kostnader -705,8 -728,9 -759,4 -773,7 -789,9Resultat 7,3

Bokslut Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 2019OmsorgsnämndKommunbidrag 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 -1,0Resultat 0 Administration och ledningKommunbidrag 68,5 76,5 82,9 84,7 86,8Övriga intäkter 9,0 0,6 0,2 0,2 0,2Kostnader -75,9 -77,1 -83,2 -85,0 -87,0Resultat 1,6 Ordinärt boende (äldreomsorg)Kommunbidrag 126,8 128,5 132,8 136,0 139,7Övriga intäkter 23,4 28,6 29,1 29,1 29,1Kostnader -152,2 -157,1 -161,9 -165,1 -168,8Resultat -2 Vård- och omsorgsboende (äldreomsorg)Kommunbidrag 211,1 214,8 225,6 230,8 236,4Övriga intäkter 44 41,1 43,3 43,3 43,3Kostnader -253,9 -255,9 -268,9 -274,0 -279,7Resultat 1,2 Daglig o öppen verksamhet (äldreomsorg)Kommunbidrag 7,9 8,1 8,5 8,7 8,9Övriga intäkter 2,3 2,1 2,0 2,0 2,0Kostnader -10,3 -10,2 -10,5 -10,7 -11,0Resultat -0,1 HemsjukvårdKommunbidrag 19,1 19,7 21,6 22,0 22,5Övriga intäkter 0,7 0,8 1,0 1,0 1,0Kostnader -19,3 -20,5 -22,6 -23,0 -23,5Resultat 0,5

sandvikens kommun

of 231



Målgrupp och verksamhetsuppdragSamhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhälls-livet. Socialtjänsten ska med hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att fri-göra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verk-samheten ska bygga på respekt för människornas självbestäm-manderätt och integritet (Socialtjänstlagen 1 kap 1 §).

Socialtjänstens specifika uppdrag inom kommunen är att bi-stå individer och familjer som av olika orsaker behöver stöd. Lagstiftningen som utgör grunden för det sociala arbetet inom individ- och familjeomsorgen är socialtjänstlagen (SoL), för-äldrabalken (FB), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM).

Individ- och familjeomsorgsnämnden ska svara för service, upplysningar, råd och stöd till utsatta barn och deras familjer, vård och behandling till personer med missbruksproblematik, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer samt enskilda som vistas i Sandvikens kommun.

Individ- och familjeomsorgsnämnden ansvarar för samord-ning av drogförebyggande- och trygghetsfrämjande arbete samt folkhälsofrågor. Syftet med verksamheten är att effekti-visera och utveckla redan befintligt arbete samt att inspirera och initiera till nya aktiviteter och verksamheter som är främ-jande och förebyggande. Uppdragen är kommunövergripande. Nämnden ansvarar för handläggning av serveringstillstånd och tillsyn över befintliga serveringsställen.

Individ- och familjeomsorgsnämndens främsta grundläggande värdering är respekt, vilket i synnerhet gäller för de personer som kommer i kontakt med nämndens verksamheter. En an-nan viktig utgångspunkt är samverkan, som är en förutsätt-ning för samhällsnytta, bättre resursutnyttjande, kompetensö-verföring och helhetsperspektiv.

VerksamhetsbeskrivningBarn- och familjeenheten och ungdomsenheten vänder sig till barn i åldern 0-12 år respektive 13-20 år och deras familjer. Enheterna utreder och bedömer behovet av insatser, bedriver motivations- och behandlingsarbete samt ger råd, stöd och information. Sandvikens Familjecenter är en öppenvårdsverk-samhet som arbetar med stödjande och behandlande insatser till familjer med barn- och ungdomar i åldern 0-20 år. Verk-samheterna verkar för att barn och ungdomar växer upp under trygga förhållanden samt att barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd de behöver.

Ekonomienheten utreder och bedömer behovet av försörj-ningsstöd. Enheten ger människor stöd och rehabilitering för att ge förutsättningar till egen försörjning genom utbildning eller arbete.

Vuxenenheten arbetar främst med missbruks- och beroen-defrågor. Enheten utreder och bedömer behovet av insatser. Verksamheterna inom enheten bedriver motivations- och be-handlingsarbete samt ger råd, stöd och information. Enheten verkar för att människor med beroendeproblematik ska leva ett drogfritt liv.

Familjerättsenheten bistår enskilda personer, föräldrar, barn samt myndigheter i familjerättsliga frågor. Familjerätten ska ta tillvara barns rättigheter och verka för att hänsyn tas till barns bästa i beslutsfattande.

Verksamheten för ensamkommande barn tillhandahåller boende för ungdomar. Utöver boende ska verksamheten sörja för att ungdomarna får det stöd och den hjälp som föreskrivs i socialtjänstlagen, att skolgången fungerar på ett tillfredsställande sätt och att integration i samhället sker utifrån den enskildes förutsättningar och önskemål.

Individ- och familjeomsorgen har ett särskilt ansvar att upp-märksamma och ge stöd till personer som utsätts för våld i nära relation samt brottsoffer generellt. Barn som utsätts för våld eller bevittnar våld ska särskilt uppmärksammas.

Individ- och familjeomsorgen har ett kommunövergripande uppdrag för det strategiska folkhälsoarbetet. Där ingår myn-dighetsutövning gällande serveringstillstånd samt tillsyn över serveringsställen, samordning av det drogförebyggande arbetet, trygghetsfrämjande åtgärder samt generella folkhälso-insatser. Verksamheten leder arbetet inom ramen för kommu-nens samverkansöverenskommelse med polisen.


of 231

54 Individ- och familjeomsorgsnämnd


Antal vårddygn institution 2007 - 2015exklusive ensamkommande barn

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

Barn Ungdom Vuxna

20072008

20092010

20112012

20132014

2015

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

Försörjningsstöd 2000 - 2015

2013 2014 2015 Aktualiseringar *) - barn och ungdom 628 669 708 - vuxna 253 235 282 Familjehem *) 90 98 106 placerade barnHem för vård eller boende *) - barn 0 - 12 år, inkl föräldrar 922 1095 1582 vårddygn- ungdom 13 - 20 år 1793 2762 2829 vårddygn- vuxna 6099 6900 7207 vårddygn

Ensamkommande barn - utredningar 15 34 140 - barn 60 59 219 Sandvikens familjecenter 279 317 328 barnFörsörjningsstöd 1220 1160 1160 hushållÅrsarbetare 113 115 128

* Exklusive ensamkommande barn

sandvikens kommun

of 231


MEDBORGARE

Framgångsfaktorer Tillgänglighet - lätt att få information om kommunens verksamhet. Medborgardialog - fler mötesplatser. Kommunicera kommunens förutsättningar.Förstå medborgarnas/brukarnas behov - synpunktshantering.

Mål 2017 MåttAlla brukare ska känna sig respektfullt be-mötta av personalen inom individ- och famil-jeomsorgen.

Målnivå: 100 %

Mätmetod: Andelen brukare som är nöjda med personalens bemötande ska vara högre jämfört med föregående år. Mäts via årlig brukarenkät.

Värde 2014: 96 %Värde 2015: 97 %

Alla brukare ska uppleva delaktighet i kontak-ten med individ- och familjeomsorgen.

Målnivå: 100 %

Mätmetod: Andelen brukare som är nöjda med delaktigheten ska vara högre jämfört med föregående år. Mäts via årlig brukarenkät.

Värde 2014: 92 %Värde 2015: 93 %

Individ- och familjeomsorgens webbinforma-tion är god.

Målnivå: 100 %

Mätmetod: Svarsfrekvens individ- och familjeomsorgens webbinformation. Mätning via SKL årliga webbplatsundersökning.

Värde 2014: 92 %Värde 2015: 92 %

Alla brukare ska uppleva sig nöjda med infor-mationen i kontakten med individ- och famil-jeomsorgen.

Målnivå: 100 %

Mätmetod: Andelen brukare som är nöjda med informationen ska vara högre jämfört med föregående år. Mäts via årlig brukarenkät.

Värde 2014: 95 %Värde 2015: 97 %

Alla brukare ska uppleva sig nöjda med till-gängligheten inom individ- och familjeomsor-gen.

Målnivå: 100 %

Mätmetod: Andelen brukare som är nöjda med tillgängligheten ska vara högre jämfört med föregående år. Mäts via årlig brukarenkät.

Värde 2014: 88 %Värde 2015: 91 %

Medborgardialoger utvecklas för att stärka demokratin.

Målnivå: Fyra medborgardialoger

Mätmetod: Mäta antalet medborgardialoger.

Värde 2014: 7 styckenVärde 2015: 3 stycken


of 231


MEDARBETARE

Framgångsfaktorer Ledarskap – tydliga uppdrag och mål.Medarbetarskap – tydliga uppdrag och mål.Gemensam värdegrund.

Mål 2017 Mått Medarbetare upplever att de har inflytande och är motiverade i sitt arbete.

Målnivå: Lägst nivå 3,5

Mätmetod: Intern medarbetarundersökning 2015 och 2017 via intranätet, skala 1-5

Värde 2015: 4,2

Medarbetare ska uppleva ledarskapet tydligt och utvecklingsinriktat

Målnivå: Lägst nivå 3,5

Mätmetod: Intern medarbetarundersökning 2015 och 2017 via intranätet, skala 1-5.

Värde 2015: 3,85

Medarbetare är väl förtrogna med Vision 2025 och målen i Balanserad styrning och ser sitt ansvar för helheten

Målnivå: Lägst nivå 3

Mätmetod: Intern medarbetarundersökning 2015 och 2017 via intranätet, skala 1-5.

Värde 2015: 3,5

Medarbetare upplever att de har en rimlig ar-betsbelastning

Målnivå: Lägst nivå 3

Mätmetod: Intern medarbetarundersökning 2017 via intranätet, skala 1-5.

Värde 2015: Saknas

sandvikens kommun

of 231



Framgångsfaktorer Trygghet - social sammanhållning och socialt stöd.Folkhälsoperspektivet är integrerat i nämndernas verksamhet.Folkhälsa - genom en god utbildningsnivå, trygghetsskapande åtgärder, social sammanhållning och integration.Tidiga insatser för barn och vuxna - motverka utanförskap.

Mål 2017 MåttSamverkan med andra verksamheter, kring vuxna som riskerar utanförskap

Målnivå: 70 %

Mätmetod: Andelen brukare som varit i åtgärd och som gått ut i egen försörjning ska uppgå till minst 70 % under året. Mäts via verk-samhetsstatistik.

Värde 2014: 56 % Värde 2015: 67 %

Sandviken är en trygg och attraktiv kommun att bo och verka i

Målnivå: NRI ska successivt öka till Trygghet 60

Mätmetod: SCB medborgarundersökning ”Nöjd – Region – Index NRI” del Trygghet

Värde 2014: 55 Värde 2015: 53

Medborgarna i Sandviken har en god och jäm-lik hälsa.Målnivå: Förbättringar av resultaten utifrånNationella folkhälsoenkäten 2014

Mätmetod: Folkhälsomyndighetens Nationella folkhälsoenkät

Värde 2014: Den upplevda goda fysiska, psykiska och sociala häl-san för män 71 % och kvinnor 70 %.Värde 2015: Saknas*

*Nästa undersökning från Folkhälsomyndigheten kommer 2017


of 231


EKONOMI

Framgångsfaktorer Samordning - samverkan.Helhetssyn - alla ska hålla sig inom fastställda ekonomiska ramar.Ledarskap - uppföljning och aktiv styrning för att nå uppsatta mål.

Mål 2017 MåttHem för vård eller boende (hvb) i egen regi för vuxna ska alltid prövas före externa place-ringar.

Målnivå: Andel vårddygn i hvb egen regi, vuxna, 35 %

Mätmetod: Andelen vårddygn på hvb i egen regi för vuxna ska uppgå till minst 35 % av de totala vårddygnen under året. Mäts via verksamhetsstatis-tik

Värde 2014: 33 % Värde 2015: 34 %

Öppenvården för barn och ungdom ska alltid prövas före externa placeringar.

Målnivå: Andel öppenvårdsinsatser, barn och ungdom, 70 %

Mätmetod: Andelen öppenvårdsinsatser för barn och ungdom ska uppgå till minst 70 % av de totala insatserna under året. Mäts via Socialstyrelsens årliga statistik mängdinsatser för barn.

Värde 2014: 64 % Värde 2015: 59 %

Öppenvården för vuxna ska alltid prövas före externa placeringar.

Målnivå: Andel öppenvårdsinsatser, vuxna, 30 %

Mätmetod: Andelen öppenvårdsinsatser för vuxna ska uppgå till minst 30 % av de totala insatserna under året. Mäts via Socialstyrelsens årliga statis-tik mängd insatser för vuxna.

Värde 2014: 29 % Värde 2015: 30 %

Minskade kostnader för institutionsplaceringar för vuxna.

Målnivå: 15,6 mkr.

Mätmetod: Kostnaden för institutionsplaceringar för vuxna ska minska med minst 10 % jämfört med 2015. Mäts via verksamhetsstatistik.

Värde 2014: 12,0Värde 2015: 15,6

sandvikens kommun

of 231


OMVÄRLD

FramgångsfaktorerKulturell kompetens i de sociala tjänsterna för barn och vuxna.Omvärldsanalys - omvärldsbevakningInternationell strategi - deltagande i väl definierade projekt och nätverk.

Mål 2017 MåttPersonalen ska ha kunskaper om många kultu-rer i syfte att öka kvaliteten i de sociala tjäns-terna.

Målnivå: Fyra utbildningsinsatser

Mätmetod: Antalet genomförda utbildningsinsatser rörande kunskap om många kulturer under året.

Värde 2014: FyraVärde 2015: Sju


Utökningar• Utökad bemanning i form av HR-konsult 1,0 tjänst, 0,5

mkr • Utökad bemanning inom familjehemsvården 1,25 tjänst,

0,7 mkr• Utökad bemanning inom administration myndighetsutöv-

ning 3,0 tjänster, 1,5 mkr• Ökade kostnader för familjehemsvård p g a ökat antal

placeringar av barn och unga, 5,0 mkr• Ökade kostnader för institutionsvård vuxna, 7,5 mkr• Lönesatsning socialsekreterare, 0,7 mkr• Finansiering av folkhälsostrategtjänst 0,3 mkr.

Reduceringar• Kostnadsreduceringar av konsulentstödd familjehems-

vård• Kostnadsreducering institutionsvård vuxna• Kostnadsreducering avseende socionomkonsulter


Framtidsbild Individ- och familjeomsorgens ansvarsområde tenderar att ut-vidgas allt mer, dels genom att nya målgrupper definieras och lyfts fram, dels genom den förskjutning av ansvar för vissa grupper som ständigt pågår. Individ- och familjeomsorgen har begränsade möjligheter att göra strikta prioriteringar eller avgränsningar av arbetsuppgifter som andra myndigheter kan göra på grund av socialtjänstens lagstadgade yttersta ansvar för att invånarna får behövligt stöd och hjälp.

Individ- och familjeomsorgens resultat och arbetsförhållanden speglar samhällsutvecklingen och konjunkturläget i landet. Det kräver en fördelningspolitisk diskussion på riksnivå men behöver också uppmärksammas på lokal nivå. De ökade kraven och det allt vidare ansvarsområdet går till viss del att bemöta med kompetenshöjning, tydlig inriktning mot öppen-vårdslösningar samt bättre samverkan med de myndigheter som trots allt delar ansvaret för samhällets utsatta grupper. Det är dessa utvecklingsområden som individ- och famil-jeomsorgsnämnden behöver fortsätta prioritera inför framti-den. Utbildning är en grundläggande skyddsfaktor för barn och ungas möjlighet till en fortsatt gynnsam livsutveckling. Samverkan med skolan är därför av avgörande betydelse för att motverka att barn och unga slås ut från skolans värld.

Handläggningen inom barnavårdsområdet präglas av ökade krav från lagstiftaren med bland annat begränsad tid för in-ledande bedömningar av anmälningar och krav på att inleda utredning i alla anmälningar där det finns misstankar om att barn utsatts för eller bevittnat våld. Uppföljning av placerade barn och unga i familjehem och på institution ska ske på ett mer omfattande sätt, och samverkan med barns nätverk och andra verksamheter och resurser krävs i högre utsträckning än tidigare i alla utredningar och insatser för utsatta barn. Kraven på att utveckla metoder i utredning och insats för specifika målgrupper av barn som lever i olika riskmiljöer som miss-bruk/beroende och övergrepp/våld i nära relationer blir allt tydligare från lagstiftarens sida. I arbetet med att höja nivån av inflytande och delaktighet kring barnet, dess föräldrar och nätverk samt samverkanspartners bedöms ett nätverksorien-terade arbete med en tydligare metodik inriktad på risk- och skyddsfaktorer få större utrymme i handläggningen av utsatta barn. Ärendeinflödet av framför allt yngre barn ökar. Kom-binationen av ökade krav på verksamheten och en allt högre


of 231


arbetsbelastning bedöms efter översyn innebära att beman-ningen behöver bevakas för att kunna uppnå målen om hög kvalitet och effektivitet i arbetet och samtidigt klara av att upprätthålla en god arbetsmiljö.

Inom ungdomsgruppen går det att se vissa förändringar fram-för allt på några års sikt. Minskningen av ungdomskrimina-litet och drogmissbruk fortsätter, och ökningen av psykisk ohälsa förefaller fortsätta öka. Det blir vanligare med intro-verta ungdomar som ibland uppvisar ett tydligt självskadebe-teende, och mindre vanligt med utagerande ungdomar som i grupp ägnar sig åt störande aktiviteter och skadegörelse.

Familjehemsrekryteringen står inför stora utmaningar då det blivit allt svårare att rekrytera kompetenta familjehem. Anta-let barn och unga som placeras i familjehem ökar och har en komplex problematik som ställer stora krav på familjehem-men. Verksamheten är i allt högre utsträckning hänvisad till företag som tillhandahåller familjehem, så kallad konsulent-stödd familjehemsvård, till väsentligt högre kostnader än tra-ditionella familjehem. Nämnden har sedan flera år uttalat att familjehemsvård ska utgöra ett alternativ till institutionsvård. Förvaltningens arbete utifrån den målsättningen medför en kostnadsökning inom familjehemsvården. Under flera år har pengar från institutionsvården överförts till familjehemsvår-den utifrån nämndens viljeinriktning.

Kostnaderna för försörjningsstöd fortsätter att ligga på en hög nivå. De senaste åren har präglats av hög arbetsbelastning inom ekonomienheten. Den stora utmaningen under kom-mande år är att möta de utrikesfödda hushåll som två år efter ankomsten till Sverige förs över till kommunen från Arbets-förmedlingen då etableringstiden tar slut, och i de fall egen försörjning saknas. Detta medför fortsatt höga försörjnings-stöds- och personalkostnader. Bemanningen har utökats men behöver troligen förstärkas ytterligare kommande år.

Inom vuxenenheten är de ärenden som aktualiseras mer kom-plexa och svårhanterliga än tidigare då personerna ofta har mer sammansatta problem, bestående av både ett missbruk samt någon form av psykiatrisk eller neuropsykiatrisk funk-tionsnedsättning. Gruppens behov är svåra att tillgodose i öppenvård. En stor andel av de personer som vårdas på insti-tution har omfattande behov av insatser från individ- och fa-miljeomsorgen och verksamheter inom omsorgsförvaltningen, men även från landstingets psykiatri.

En ny målgrupp som uppmärksammats inom vuxenvården är personer som uppnått pensionsålder och som inte tidigare varit kända. När de aktualiseras har ofta ett långt gånget och mycket omfattande alkoholmissbruk framträtt. Gruppen unga vuxna (20-24 år) utgör en stor grupp. Om andelen unga vuxna som hamnar i en negativ livsutveckling är konstant kommer

detta att kräva större fokus på och kunskap om tidiga inter-ventioner samt ett varierat utbud av öppenvårdsinsatser.

Det stora antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sve-rige har ökat trycket på landets kommuner. Migrationsverkets prognoser för kommande år gällande antalet asylsökande en-samkommande barn är mycket osäkra. Antalet anvisade barn har minskat under de första månaderna 2016 men det är ovisst hur mottagandet kommer att utvecklas. Årstidsvariationer påverkar liksom regeländringar gällande gränskontroller.

Den stora ökningen av antalet asylsökande barn ställer höga krav på resurser som finns runt barnen. Det är svårt att få plat-ser i skolan, framför allt inom grundskolan. Handläggningsti-derna för asylärenden vid Migrationsverket har blivit längre, vilket i den direkta verksamheten innebär ett lågt genomflöde av ungdomar, men också svårigheter för ungdomar som under längre tid får leva i ovisshet och under svårare ekonomiska förutsättningar. Verksamheten står inför stora förändringar och utmaningar.

Bostadsbristen påverkar verksamheten påtagligt. Placeringar av vuxna och ungdomar på institution kan i vissa fall inte avslutas eftersom bostadsfrågan inte kan lösas. Den innebär förutom förlängda vårdtider och att det blir stopp i genomflö-det i de interna verksamheterna, att den enskildes möjligheter till utveckling och självständighet försenas.

Massmedias bevakning av socialtjänsten är många gånger problematisk eftersom brister som uppmärksammas ibland ligger utanför verksamhetens påverkansmöjligheter, och som tillfredsställer behovet av att publicera uppseendeväckande nyheter istället för att beskriva faktiska tillkortakommanden. Konsekvenserna av detta innebär påfrestningar för persona-len, tveksamhet för blivande socionomer att söka sig till yrket och att enskilda inte törs söka hjälp. Ett sätt att beskriva en mer nyanserad bild av socialtjänsten är via medborgardialo-ger, vilket bör ske i större utsträckning.

Långsiktiga utökningarKostnadsökningen i familjehemsvården beror dels på svårig-heterna att rekrytera familjehem, vilket innebär att rekryte-ringen i högre utsträckning sker via företag där kostnaderna är högre, dels på att fler barn och unga är i behov av familje-hemsvård. Behov finns av att utöka bemanningen av familje-hemssekreterare för att öka möjligheterna att rekrytera och ge stöd till familjehemmen.

Inom vuxenvården syns ett ökat behov av placeringar på insti-tution för gruppen samsjuka, det vill säga personer med miss-bruk och psykisk funktionsnedsättning. Det är inte möjligt att tillgodose gruppens behov till fullo genom öppenvårdslös-ningar i egen regi, men genom ett utökat samarbete med om-

sandvikens kommun

of 231


sorgsförvaltningen är ambitionen att förkorta vårdtiderna och som en förlängning på institutionsvården erbjuda insatser från respektive förvaltning i hemmiljön.

En av de största utmaningarna inför framtiden är att minska personalomsättningen av socialsekreterare och därmed även behovet av nyrekrytering. Att rekrytera och behålla kompe-tent personal blir i detta sammanhang av avgörande bety-delse för att upprätthålla tillräcklig kompetens och kvalitet i verksamheten. En av förutsättningarna för att lyckas är att bemanningen av socialsekreterare utökas eftersom en alltför hög arbetsbelastning påverkar personalen och kvaliteten i handläggningen negativt. Det faktum att de nyanställda är nyexaminerade och ofta saknar erfarenhet av yrket gör att behovet av introduktion och inskolning har ökat. När redan befintlig personal är alltför tyngd av arbetsbördan på grund av låg bemanning och vakanser finns inte tillräcklig tid för att skola in de nya i arbetet. En resursförstärkning möjliggjordes 2016 men alla tjänster har inte kunnat tillsättas. För att under-lätta, avlasta och renodla socialsekreterarnas arbetssituation behöver administrativa tjänster tillskapas.

För att kunna arbeta långsiktigt och strategiskt med personal- och kompetensförsörjning behöver förvaltningen en heltids-resurs inom personalområdet. Kvalitetssäkrad rekrytering, kontakt med högskolor, praktiksamordning och ansvar för introduktion är viktiga komponenter i detta arbete.

Socialsekreterarnas löneläge har uppmärksammats under några år eftersom yrkesgruppen har låg lön i förhållande till utbildningsnivå, ansvar och marknadsläge i regionen. Social-sekreterarnas arbetsuppgifter är i arbetsvärderingen bedömda som bland de högst kvalificerade handläggaruppgifterna i kommunen, vilket ytterligare visar på behovet av hög kompe-tens och låg personalomsättning. Kommunstyrelsens arbets-utskott har under fyra år beslutat att prioritera yrkesgruppen i lönerevisionen men några medel har inte tillskjutits. Löne-satsningen behöver fortsätta under ytterligare några år för att kunna nyrekrytera och behålla personalen.

Kommunfullmäktige anger i sina mål att folkhälsoarbete är en framgångsfaktor för en hållbar samhällsutveckling. Ansva-ret för samordning av det kommunövergripande strategiska folkhälsoarbetet åvilar individ- och familjeomsorgsnämnden efter beslut av kommunfullmäktige 2010-05-24 § 56. Inom verksamheten finns två tjänster samt en alkoholhandläg-gare. Landstinget, numera Region Gävleborg, har sedan 2004 finansierat merparten av en av tjänsterna. Regionen har i en skrivelse föreslagit regionstyrelsen att upphöra med finansieringen från och med 2017. För att kunna fortsätta ett framgångsrikt folkhälsoarbete måste därför den kommunala finansieringen lösas.

Långsiktiga reduceringarIndivid- och familjeomsorgsnämnden ser små möjligheter att genomföra kostnadsreduceringar som motsvarar verk-samhetens behov av utökningar utan att det får långtgående konsekvenser för enskilda individer, personalens arbetsmiljö och för kommunens ekonomi. Verksamheten som bedrivs är lagstadgad. Nedläggning av boenden och neddragning eller upphörande av öppenvårdsverksamheter kommer att inne-bära att motsvarande tjänster behöver köpas externt, att vissa målgrupper inte kommer att kunna erbjudas stöd och att insti-tutionsplaceringarna kommer att öka och därmed kostnaderna.

Genom att konsekvent prioritera insatser inom kommunen med de resurser som finns inom individ- och familjeomsor-gen och i samverkan med andra aktörer har antalet vårddygn på institution minskat för barn- och ungdomsgruppen. Detta har varit en förväntad utveckling då nämndens strategi är att ersätta institutionsplaceringar med öppenvårdslösningar samt köp av konsulentstödd familjehemsvård med traditionella fa-miljehemsplaceringar för barn och ungdomar. Denna strategi och arbetssätt kommer att fortsätta även kommande år men utvecklingen av antalet biståndsinsatser är svår att förutse eftersom en liten volymökning av antalet placerade kan gene-rera höga vårdkostnader utifrån den enskildes behov.

Svårigheterna att rekrytera socialsekreterare har inneburit att socionomkonsulter anlitats inom myndighetsutövningen. Ett förväntat resultat av ett mer långsiktigt rekryteringsarbete är att samtliga konsulter ska ersättas med tillsvidareanställd personal.

Bedömningen är att verksamheten med en hög bemanning får bättre förutsättningar att utreda, bedöma och följa upp insatser, vilket på sikt leder till kostnadsreduceringar. En hög bemanning av socialsekreterare medför kostnadsreduceringar inom familjehemsvård och institutionsvård för ungdom och vuxna. Tid kan frigöras för rekrytering och stöd till familje-hem samt mer tid för planering av insatser i öppenvård och samverkan med andra kommunala förvaltningar och samver-kanspartners. Samma förhållande gäller området försörjnings-stöd. Med mer personal finns mer tid för kartläggning av enskildas behov och bättre matchning mot olika arbetsmark-nadsinsatser.


of 231


InvesteringarInga specifika investeringar planeras förutom de av kommun-fullmäktige avsatta medel till individ- och familjeomsorgs-nämnden om 0,1 mkr.


Bokslut Budget Budget Plan Plan

2015 2016 2017 2018 2019Individ- och familjeomsorgsnämndKommunbidrag 0,9 0,9 1,0 1,0 1,0Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -1,1 -0,9 -1,0 -1,0 -1,0Resultat -0,2 Missbruksvård för vuxna Kommunbidrag 19,8 22,5 28,1 28,6 29,9Övriga intäkter 2,1 1,4 2,0 1,8 1,8Kostnader -35,0 -23,9 -30,1 -30,4 -31,7Resultat -13,1 Barn o ungdomsvård Kommunbidrag 60,9 65,8 72,2 73,7 74,6Övriga intäkter 46,1 44,1 100,1 100,1 101,0Kostnader -115,4 -109,9 -172,3 -173,8 -175,6Resultat -8,4 FörsörjningsstödKommunbidrag 64,8 65,6 66,4 68,0 70,0Övriga intäkter 1,1 1,0 1,6 1,6 1,6Kostnader -63,4 -66,6 -68,0 -69,6 -71,6Resultat 2,5 Övrig verksamhet Kommunbidrag 8,9 8,9 10,9 11,2 11,5Övriga intäkter 2,3 1,8 0,7 0,7 0,7Kostnader -9,9 -10,7 -11,6 -11,9 -12,2Resultat 1,3 Gemensamt (utvecklingsmedel)Kommunbidrag 0,0 1,7 1,8 1,8 1,9Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader 0,0 -1,7 -1,8 -1,8 -1,9Resultat 0,0 Totalt Individ- och familjeomsorgsnämndKommunbidrag 155,3 165,4 180,4 184,3 188,8Övriga intäkter 51,6 48,3 104,4 104,2 105,1Kostnader -224,8 -213,7 -284,8 -288,5 -293,9Resultat -17,9

sandvikens kommun

of 231



1) Lägre besöksantal 2016 på gund av att träningsbassängen är under reparation.

2) Högre antal 2016 då alla grundskoleelever inbjuds att delta på Göransson Arena konserten.


Målgrupp och verksamhetsuppdragKultur- och fritidsnämndens målgrupp är kommunens invå-nare, föreningar, organisationer och besökare i kommunen.

Sandvikens ambition är att vara en attraktiv kommun att bo och leva i. Genom ett varierat utbud av kultur- och fritidsakti-viteter bidrar kommunen till hög livskvalitet för medborgarna och därmed en positiv utveckling av samhället. Ett rikt kultur- och fritidsliv av god kvalitet ökar även kommunens attrak-tionskraft och bidrar till inflyttning, turism och lokalisering av nya verksamheter. Barn- och ungdomsverksamhet prioriteras och satsningar på barns och ungdomars eget skapande och initiativförmåga uppmuntras.

VerksamhetsbeskrivningNämnden ansvarar för kommunens kultur- och fritidsverk-samhet.

I kulturverksamheten ingår Kulturcentrum med bibliotek, konsthall, kulturskola, uthyrning och program samt ungdoms-verksamhet. Kulturverksamheten omfattar även stöd till ide-ella kulturföreningar och arrangemang samt museer.

Inom fritidsverksamheten ingår idrotts- och fritidsanlägg-ningar, stöd till idrottsföreningar och ungdomsgårdar. Nämn-den driver även Parkbadet samt ansvarar för friluftslivsfrågor inklusive friluftsbad. Föreningsdrift och brukarmedverkan främjas på anläggningarna som ett komplement till den kom-munala driften. Övriga områden är stöd till sociala föreningar och studieförbund.

Verksamheten är organiserad i sex administrativa enheter: ledning/stab, kulturskola, bibliotek, kulturenheten, Parkbadet och fritidsenheten. Bibliotek, kulturskola och kulturenheten ingår i Kulturcentrum som är ett kulturhus med kommunen och Folkets Hus som huvudmän.

Prognos 2015 2016 2017 2018 2019Biblioteken Antal lån / år 281571 300000 300000 300000 300000 - andel barn- och ungdomsmedier 47% 50% 50% 50% 50%

Antal besökare 334859 339500 340000 340000 340000Konsthallen Antal besök 7859 8000 8500 9000 9000Parkbadet Antal besök 1) 174394 210000 210000 210000 210000Föreningsstöd Idrottsföreningar kronor / invånare 189,5 175 175 175 175

Idéburna föreningar kronor / invånare 15 13 13 13 13

Kulturföreningar kronor / invånare 47 40 40 40 40

Sociala föreningar kronor / invånare 28 28 28 28 28

Ungdomsgårdar kronor/invånare 123 118 162 162 162

Studieförbund kronor/invånare 30 34 34 34 34

Kulturskolan Antal elever i frivillig verksamhet 850 850 900 900 900

Antal barn i grund-skoleverksamhet 2) 2 400 4000 2400 2400 2400

Kulturcentrum Antal offentliga arrangemang 400 350 350 350 350

Andel för barn och unga 50% 50% 50% 50% 50%

Årsarbetare 83 82 82 82 82


of 231

64 Kultur- och fritidsnämnd

MEDBORGARE

Framgångsfaktorer Medborgardialog – mötesplatser. Kommunicera nämndens förutsättningarSynpunktshantering – Förstå medborgarnas/brukarnas behovTillgänglighet - Lätt att få information om nämndens verksamhetIntegration – mötesplatser och insatser inom kommunen främjar samhällsgemenskapen.

Mål 2017 MåttMedborgarna är nöjda med nämndens verksam-het

Målnivå: • NMI kultur ska vara oförändrat eller

öka jämfört med tidigare år• NMI fritid ska vara oförändrat eller öka

jämfört med tidigare år• NMI för både kultur och fritid ska vara

högre än genomsnittet för kommuner med 30 000 – 49 999 invånare.

Mätmetod: Statistiska centralbyråns medborgarundersökning (Nöjd-Medborgar-Index)Egna mätningar av besökarnas upplevelser

Värde 2015: NMI Kultur: 74NMI Fritid: 66

Genomsnittligt NMI för kommuner med 30 000 – 49 999 invånareKultur: 64Fritid: 61

Medborgarna i Sandviken har möjlighet att på-verka nämndens verksamheter

Målnivå: alla enheter genomför minst en doku-menterad brukarundersökning/brukardialog

Mätmetod: antal dokumenterade brukarundersökningar/brukardialoger

Värde 2015: värde saknas

Medborgarna i Sandviken har möjlighet att på-verka nämndens verksamheter

Målnivå: Minst två genomförda och dokumen-terade medborgardialoger, varav en ungdoms-dialog.

Mätmetod: antal dokumenterade medborgardialoger

Värde 2015: en medborgardialog

Medborgarna upplever att tillgängligheten inom nämndens verksamhet är god.

Målnivå: antalet besök ska öka

Mätmetod: antal besök på kultur- och fritids hemsida

Värde 2015: 28 260 st

Medborgarna upplever att tillgängligheten inom nämndens verksamhet är god.

Målnivå: tappade samtal ska minska

Mätmetod: andel tappade samtal via medborgarservice


Främja ökad integration och mångfald.

Målnivå: alla enheter genomför insatser

Mätmetod: Redovisa antalet insatser med fokus på integration och mång-fald


sandvikens kommun

of 231


MEDARBETARE

Framgångsfaktorer Ledarskap - Tydliga uppdrag och målMedarbetarskap - Tydliga uppdrag och målGemensam värdegrundJämställdhet

Mål 2017 MåttLedarskapet upplevs tydligt och utvecklings-inriktat.

Målnivå 1: bibehållen, eller ökad MMI

Målnivå 2: 3,5


Värde 2014: MMI ledarskap och utveckling: 88 % har svarat betyg 3 eller 4 (skala 1- 4)

Mätmetod 2: Intern medarbetarundersökning 2015och 2017 via intranätet, skala 1-5.

Värde 2015: 4,05

Medarbetarna upplever att de har inflytande och är motiverade i sitt arbete

Målnivå 1: bibehållen, eller ökad MMI

Målnivå 2: 3,5


MMI: totalt MMI-index MMI: inflytande

Värde 2014: MMI total 79

MMI inflytande: 95 % har svarat betyg 3 eller 4 (skala 1- 4)

Mätmetod 2: Intern medarbetarundersökning 2015och 2017 via intranätet, skala 1-5.

Värde 2015: 4,4

Kultur- och fritidsförvaltningen är en jämställd arbetsplats på alla nivåer.

Målnivå: jämställdheten har ökat

Mätmetod: Fördelning mellan antalet tillsvidareanställda män och kvinnor på alla nivåer.

Värde 2015: 39% män, 61% kvinnor


of 231



Framgångsfaktorer Miljö – Ett ekologiskt hållbart samhälleSamhällsbyggande – genom en hållbar tillväxt ska fler människor vilja bo, verka och utvecklas i kommunen.Folkhälsa – genom en god utbildningsnivå, trygghetsskapande åtgärder och social sammanhållningJämställdhetÖkat samarbete mellan kommunens förvaltningar

Mål 2017 MåttÖka antalet personer som tar del av nämndens utbud.

Målnivå: Öka antalet personer som tar del av nämndens utbud jämfört med tidigare år.

Mätmetod: Egen mätning av antal besökare, elever med mera

Värde 2015: Antal lån bibliotek: 281 571Antal besök biblioteket: 334 859Antal besök Konsthallen: 7859Antal besök Parkbadet: 174 397Antal elever Kulturskolan: 850

Främja öppna mötesplatser

Målnivå: alla enheter genomför insatser

Mätmetod: antal utvecklingsinsatser

Värde 2015: 5st, alla enheter

Främja tillgänglighet till friluftsliv och sponta-nidrott

Målnivå: minst fyra insatser

Mätmetod: antal utvecklingsinsatser

Värde 2015: 4 st

Ett jämställt nyttjande av lokaler och övriga resurser

Målnivå: Ökad jämställdhet i idrottsverksamhet

Mätmetod: Fördelning mellan flickor och pojkars aktivitetsnivå mätt i LOK-stöd.

Värde, 2015: saknas

Ett jämställt nyttjande av lokaler och övriga resurser

Målnivå : Ökad jämställdhet bland Kultursko-lans elever

Mätmetod: Fördelning mellan antal flickor och pojkar som är elever på kulturskolan.

Värde, 2015: 65% flickor, 35% pojkar.

Bidra till lägre ungdomsarbetslöshet

Målnivå: 5st praktikplatser

Mätmetod: Antal ungdomspraktikplatser, ålder 18-24år

Värde 2015: saknas

sandvikens kommun

of 231


EKONOMI

Framgångsfaktorer Helhetssyn - Alla ska hålla sig inom fastställda ekonomiska ramarLedarskap – Uppföljning och aktiv styrning för att nå uppsatta mål

Mål 2017 MåttGod ekonomisk uppföljning

Målnivå: resultat enligt budget för förvalt-ningen

Mätmetod: budgetuppföljning

Värde 2015: Resultat 2,7mkr

Ett mer effektivt nyttjande av lokaler

Målnivå: Oförändrad eller höjd nyttjandegrad

Mätmetod: Nyttjandegrad idrottshallar och salar

Värde 2015: 29 %

OMVÄRLD

FramgångsfaktorerOmvärldsbevakning – Omvärldsanalys

Mål 2017 MåttÖkat kunskaps- och erfarenhetsutbyte med parter utanför Sandvikens kommun

Målnivå: Delta i minst två nätverk eller pro-jekt inom kultur- och fritidsområdet

Mätmetod: Antalet nätverk eller projekt som förvaltning deltar i.

Värde 2015: fler än 5 st, alla enheter deltar


of 231



Utökningar• Skapa fler kommunala mötesplatser med höjd kvali-

tet för ungdomar• Koordinator och omkostnader för fristadskonstnär• Breddat utbud för fler och nya målgrupper på Kul-

turskolan

Reduceringar• Enligt den årliga kostnadsreduceringen


FramtidsbildKommunens kultur, idrott och friluftsliv är viktig faktor för tillväxt och attraktivitet.

Kulturcentrum är en viktig strategisk satsning för att förverk-liga visionen om den aktiva staden, fylld av liv och rörelse.

Kulturcentrum bör utvecklas som mötesplats för fler genom ökade möjligheter till kultur - och nöjesupplevelser och eget skapande.

Alla barn bör garanteras samma tillgång till kulturupplevelser i skolan

Kommunens deltagande i det internationella fristadsarbetet är en viktig markering för yttrandefrihet och det fria ordet.

Kommundelarna har behov av gemensamma samlingsplatser för föreningsliv, kulturupplevelser och möten över genera-tionsgränser.

Kommunens ungdomsgårdar bör utvecklas till öppna mötes-platser som uppmuntrar och tar tillvara ungdomars initiativ och ambitioner genom ett coachande förhållningssätt.

Parkbadet bör förbli en komplett friskvårdsanläggning med moderna attraktioner.

Det finns behov av nya idrottsanläggningar.

Friluftslivet är en tillgång som bör göras mer tillgängligt och attraktivt för både barn och vuxna.

Kommunala idrottsanläggningar kan användas till fler arrang-emang och tävlingar. Bättre boendemöjligheter för tillresande är framgångsfaktor.

Långsiktiga utökningar• Kulturskolan breddar sitt utbud av olika konstnärliga ut-

trycksformer• Alla barn garanteras kulturupplevelser i skolan• Ny idrottshall i kommunen• Kommunens spår, leder, bad och naturmiljöer görs mer

attraktiva och tillgängliga• Möjlighet till spontanidrott och rörelse utomhus under

trygga förhållanden förbättras

Långsiktiga reduceringar• Dåligt utnyttjade anläggningar för enskilda eller ett fåtal

idrotter, ersätts med färre, större anläggningar som an-vänds av flera idrotter

Investeringar

Belysning elljusspår LEDGymutrustning ParkbadetInventarier biblioteksfilialerJernvallen A-hallen Parkbadet, ny attraktionJernvallen, orienteringstavlaUtomhusbad tillgänglighetNy sarg ishallen Jernvallen

sandvikens kommun

of 231



Bokslut Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 2019Kultur- och fritidsnämndKommunbidrag 0,9 0,9 1,0 1,1 1,0Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -1,1 -0,9 -1,0 -1,1 -1,0Resultat -0,2 KulturverksamhetKommunbidrag 50,6 51,5 53,2 54,2 55,5Övriga intäkter 4,1 3,0 2,7 2,7 2,7Kostnader -54,4 -54,5 -55,9 -56,9 -58,2Resultat 0,3 FritidsverksamhetKommunbidrag 58,4 59,6 62,4 63,9 65,5Övriga intäkter 23,7 19,5 19,5 19,5 19,5Kostnader -80,2 -79,1 -81,9 -83,4 -85,0Resultat 1,9 Övrig verksamhet Kommunbidrag 5,1 5,4 5,9 6,0 6,3Övriga intäkter -0,3 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -5,0 -5,4 -5,9 -6,0 -6,3Resultat -0,2 Gemensamt (utvecklingsmedel)Kommunbidrag 1,2 1,2 1,2 1,3 1,3Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -0,3 -1,2 -1,2 -1,3 -1,3Resultat 0,9 Totalt Kultur- och fritidsnämndKommunbidrag 116,2 118,6 123,7 126,5 129,6Övriga intäkter 27,5 22,5 22,2 22,2 22,2Kostnader -141,0 -141,1 -145,9 -148,7 -151,8Resultat 2,7


of 231

70 Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd


Målgrupp och verksamhetsuppdragSandviken, Hofors och Ockelbos kommuner samverkar i en gemensam samhällsbyggnadsnämnd, Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd. Till nämnden hör en gemensam förvaltning benämnd Västra Gästriklands samhällsbyggnads-förvaltning.

Samhällsbyggnadsnämndens målgrupp är de fysiska och ju-ridiska personer som söker olika typer av lov, tillstånd eller vill ha fastighetsbildningsåtgärder utförda. Som exempel kan nämnas kommunernas invånare, fastighetsägare, företagare.

Tillståndsprövning och tillsyn sker i huvudsak enligt miljö-balken, plan- och bygglagen samt livsmedelslagstiftningen. Samhällsbyggnadsnämnden ska även tillgodose behoven av grundläggande geografiska data och följdprodukter från dessa data. Nämnden inrymmer Sandvikens kommuns lantmäteri-myndighet och medverkar med lantmäteriteknisk rådgivning i samhällsbyggnadsprocessen. Vidare ansvarar nämnden för skolskjuts- och färdtjänstverksamheten i Sandviken samt bo-stadsanpassningsbidrag i Sandviken och Hofors.

VerksamhetsbeskrivningSyftet med samverkan är att skapa en organisation som sä-kerställer en effektiv och rättssäker kommunal service för medborgare och näringsliv. Samverkan möjliggör ett bredare utbud av tjänster med ökad tillgänglighet. Sammantaget ska-par detta goda möjligheter för hållbar samhällsutveckling.

Den gemensamma nämnden ska bedriva en ekonomiskt effek-tiv verksamhet inom miljö-, livsmedel-, bygg-, och planområ-det i enlighet med vad som åvilar var och en av kommunerna enligt gällande författningar och frivilliga åtaganden samt samnyttja och säkra kompetens inom nämndens verksamhets-område.

Förutom ovan nämnda verksamhetsuppdrag ingår även mät-ning, beräkning, kartering (MBK), trafikfrågor, tobak och receptfria läkemedel, skyddsjakt, strategiskt miljöarbete och naturvård med mera. För vissa av de ingående kommunerna ingår även uppdrag inom bostadsanpassning, skolskjutsar och färdtjänst samt ansvar och uppdrag som kommunal lantmäte-rimyndighet (KLM).

Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd, genom miljö- och hållbarhetsenheten, ansvarar för tillsyn enligt miljöbal-ken, livsmedels-, smittskydds-, strålskydds-, receptfria läke-medels- och tobakslagstiftningen. Tillsynen omfattar bland annat miljöfarlig verksamhet, strandskydd, livsmedelshante-ring, inomhusmiljö och offentliga lokaler. Samhällsbyggnads-förvaltningen är även prövningsmyndighet för vissa av de verksamheter som omfattas av nämnda lagstiftningar.

Inom miljö- och hållbarhet ingår de strategiska miljöfrågorna som rör kommunernas organisationer såsom naturvård, miljö-målsarbete, hållbart resande samt energieffektivisering.

Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd, genom plan- och byggenheten, ansvarar för fysisk planering i de samver-kande kommunerna. Huvuduppgifter inom fysisk planering är att ta fram översikts- och detaljplaner, handlägga bygglov, anmälan och tillsyn enligt plan- och bygglagen. I bygglovs-handläggningen ingår det även att utföra granskning och över-syn av byggandet. I planhandläggningen ska det planeras och utformas för nya byggnader och områden för att positivt bidra till livet i samhället, till stads- och landskapsbilden. Föränd-ring av bebyggelse sker på sådant sätt att befintliga kvaliteter och värden tas tillvara. Vid all planering är grönområden och vattendragens funktion för livsmiljön av central betydelse. Inom plan- och byggenheten ingår även trafikingenjörens arbetsuppgifter såsom lokala trafikföreskrifter, dispenser, ytt-randen, vägföreningsbidrag och beslut om flytt av fordon.

Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd, genom Kart- och lantmäterimyndigheten, ansvarar för geografisk information inom kommunerna. Det innebär bland annat att hålla kommunernas primärkartor och utföra mät-, kart- och beräkningsverksamhet. Enheten ansvarar även för utveckling och samordning av kommunernas geografiska informations-system. Utöver detta ingår även namnsättning av allmänna platser och gator samt adressättning. Sandvikens kommunala lantmäterimyndighet (KLM) finns i organisationen. KLMs kärnverksamhet består av fastighetsbildning i Sandvikens kommun. Fastighetsrättslig rådgivning kan ges till alla sam-verkande kommuner.

Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd beslutar även om bidrag till bostadsanpassning för personer med funktions-nedsättning enligt lagen om bostadsanpassning i Hofors och Sandvikens kommuner. I nämndens ansvarsområde ingår även skolskjuts- och färdtjänsthandläggning för Sandvikens kommun.

Inom det övriga verksamhetsområdet ligger ansvaret för för-valtningens administrativa uppgifter såsom ekonomi, diariefö-ring, fakturahantering samt nämndsadministration. Adminis-trationen fungerar även som stöd till förvaltningens samtliga verksamheter.

sandvikens kommun

of 231


Volymer/Verksamhetsmått Prognos

Antal inkomna ärenden 2015 2016 2017-2019

Miljö- och hållbarhet Livsmedel 346 Ökar Ökar- nyregistrerade anläggningar - Ökar ÖkarHälsoskydd 278 Ökar ÖkarMiljöskydd 935 Ökar ÖkarKansli 1 Ökar ÖkarAntal avslutade ärenden 1 471 * *Ärendebalans/öppna ärenden 506 * * Plan- och bygg Bygglov 580 Ökar ÖkarDetaljplaner 2 Ökar ÖkarPlanbesked 10 Ökar ÖkarTrafik (tillstånd, skrotbilar, synpkt.mm) ** Ökar Ökar

- p-tillstånd ** Ökar ÖkarÖvrigt (tillsyn mm) 34 Ökar ÖkarAntal avslutade ärenden 462 * *Ärendebalans/öppna ärenden 111 160 * Lantmäteri och Geo Info Grundkartor 4 Ökar ÖkarNybyggnadskartor 17 Ökar ÖkarFastighetsbildning 78 Ökar ÖkarAntal avslutade ärenden * * Ärendebalans/öppna ärenden 86 * Bostadsanpassning 263 konstant Andel avslutade ärenden 238 Ärendebalans/öppna ärenden 36 * Färdtjänst och skolskjuts2 Färdtjänstberättigade 1304 Minskar KonstantFärdtjänstresor3 21 564 Konstant KonstantSkolskjuts 1 032 Ökar ÖkarAndel avslutade ärenden * * Ärendebalans/öppna ärenden * *

Övrig verksamhet Allmänna ärenden 449 minskar konstant Totalt 26 897 - -Antal avslutade ärenden 2 171 * *Ärendebalans/öppna ärenden* 653 * *

* Rutin för att ta fram alla delar av ärendestatistiken i alla ärendehanteringssystem saknas. Detta är under utveckling.

** 2015 ingick trafikärenden och p-tillstånd i allmänna ärenden. Prognos

Antal inkomna ärenden 2015 2016 2017-2019

Antal årsarbetare 47 72Ökar

*** Under 2016 bildar bygg- och miljöverksamheterna i Hofors, Ockelbo och Sandviken en gemensam nämnd, Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd, vilket innebär en utökning av antalet årsarbetare.


of 231


MEDBORGARE

FramgångsfaktorerMedborgardialog – medborgarna ska ha ett bra inflytande i processerna.Tillgänglighet – Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnds, VGS, tillgänglighet upplevs som god.Tydlig service – medborgarna får bra service och kvalitet på de tjänster som de efterfrågar.

Mål 2017 Mått

VGS verksamheter har nöjda medborgare.

Målnivå: Index för antalet nöjda medborgare som är i kontakt med verksamheterna tas fram 2017.

Mätmetod: SKL:s undersökning INSIKT ”Nöjd-Kund-Index”, NKIVärde 2015: Saknas

VGS och dess verksamheter ger medborgarna möjlighet att påverka inom nämndens verk-samhetsområden.

Målnivå: Antal medborgardialoger ökar i jämförelse med år 2016.

Mätmetod: Egen mätning/inventering

Värde 2015: Saknas

VGS verksamheter är tillgängliga för med-borgarna.

Målnivå: Resultatet från SKL:s webbunder-sökning 2015 ökar.

Mätmetod: SKL:s webbundersökning, ”Information till alla”Värde 2015: Bygga och bo – Sandviken: 88 %; Hofors: 80 %; Ockelbo: 84 %; Miljö – Sandviken: 100 %; Hofors: 53; Ockelbo: 84

sandvikens kommun

of 231


MEDARBETARE

FramgångsfaktorerLedarskap – tydliga uppdrag och mål.Attraktiv arbetsgivare – positiv arbetsplatsKompetent och flexibel personal – medarbetarna erbjuds kompetensutveckling och deras kunskaper nyttjas optimalt.Accepterad och levande värdegrund.Personligt ansvar – medarbetarna har ett personligt ansvar för sitt arbete.

Mål 2017 MåttMedarbetarna upplever att närmsta chef har ett ut-vecklingsinriktat ledarskap.

Målnivå: Tydligt och utvecklingsinriktat ledarskap ökar till 4,0 på MMI.

Mätmetod: Intern medarbetarundersökning via intranätet

Värde 2015: Tydligt och utvecklingsinriktat ledarskap 3,7

Medarbetarna upplever att de är motiverade i sitt ar-bete.

Målnivå: Motiverade och delaktiga medarbetare ökar till 4,0 i intern medarbetarundersökning.


Värde 2015: Motiverade och delaktiga medarbetare 3,8

Medarbetarna har kännedom om Vision 2025 i Sand-vikens kommun, vision för Hofors kommun och vi-sion Ockelbo kommun.

Målnivå: Vision 2025, balanserad styrning och ansvar för helheten ökar till 3,8 i intern medarbetarundersök-ning.


Värde 2015: Vision 2025, balanserad styrning och ansvar för helhe-ten 3,4


of 231



FramgångsfaktorerOffensivt miljö- och energiarbete.Ansvar för natur- och miljövärdenGod planberedskapNy översiktsplanKulturskydda byggnader och kulturvärdenSkapa attraktiva och trygga miljöer och förutsättningar för barn och ungdomar.

Mål 2017 MåttSkapa trygga miljöer för kommunernas invånare.

Målnivå: Förbättring utifrån NMI 2015, trafiksäker-het gång- och cykelvägar

Mätmetod: SCB’s medborgarundersökning NMI, Nöjd-Medborgar-Index, trafiksäkerhet gång- och cykelvägar samt trafiksäkerhet gator och vägar

Värde 2015: Sandviken: NMI trafiksäkerhet gång- och cykelvägar: 6,1; Hofors: 5,7; Ockelbo: 5,3

Skapa attraktiva förutsättningar för kommunernas näringsidkare.

Målnivå: Förbättring utifrån NKI 2015, del bygglov och miljö- och hälsoskydd.

Mätmetod: SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsut-övning, Nöjd-Kund-Index, NKI.

Värde 2015: NKI bygglov: Sandviken: 71; Hofors: -; Ockelbo: -; NKI miljö- och hälsoskydd: Sandviken: 65; Hofors 55; Ockelbo: -

VGS sprider kunskap om skyddsföreskrifterna i sam-band med tillsyn av vattenskyddsområden inom VGS geografiska verksamhetsområde.

Målnivå: Upprättande av rutin för informationsläm-nande vid tillsynsbesök vid miljöfarlig verksamhet i anslutning till vattenskyddsområde.

Mätmetod: Egen uppföljning

Värde 2015: Saknas

Energibesparingar, hållbart byggande och miljöanpas-sat beteende aktualiseras för kommunkoncernen, nä-ringslivet och privatpersoner.

Målnivå : NMI, del miljö ökar.

Mätmetod: SCB:s medborgarenkät, NMI, Nöjd-Medborgar-Index, del miljö.

Värde 2015: Hofors: 47; Ockelbo: 49; Sandviken: 61Värde 2014: Hofors: 45; Ockelbo: saknas; Sandviken: 58Värde 2013: Hofors: 50; Ockelbo: 46; Sandviken: 57

VGS verkar för att ”Överenskommelser kring åtgärds-arbete för miljömål och klimatanpassning” med Läns-styrelsen genomförs och följs upp.

Målnivå: Minst två stycken åtaganden utförs.


Värde 2015: Saknas

VGS ansvarar för att Ockelbo kommun har ett aktuellt miljömålsprogram.

Målnivå: Uppdaterat miljömålsprogram.


Värde 2015: Saknas

sandvikens kommun

of 231


EKONOMI

FramgångsfaktorerHelhetssyn – alla ska hålla sig inom fastställda ramar.Kostnadseffektivitet – samhällsbyggnadsnämnden har en anpassad och kostnadseffektiv organisation.Ledarskap – Uppföljning och aktiv styrning för att nå uppsatta mål.

Mål 2017 MåttVGS håller sig inom sin budgetram.

Målnivå: Nollresultat vid bokslutet 31/12 2017.

Mätmetod: Uppföljning sker månatligen samt vid delårsrapport och årsredovisning.

Värde 2015: -1 891 tkrVärde 2014: -1 891 tkrVärde 2013: -75 tkr

VGS har en avsatt buffert inom budgetramen för ut-vecklingsinsatser och oförutsedda händelser.

Målnivå: Minst 1,0 % av Sandvikens kommunbidrag.


Värde 2016: 1,0 %

VGS samverkar inom förvaltningen, kommunen, kommunkoncernen och grannkommunerna för att nå en ökad effektivitet.

Målnivå: Utveckling av rutiner för samordning inom VGS. Minst tre nya rutiner/arbetsprocesser tas fram under år 2017.

Mätmetod 1: Egen uppföljning.

Värde 2015: Saknas.


of 231


OMVÄRLD

FramgångsfaktorerSamarbete och samverkan – Bra relationer med högskolor och universitet.Omvärldsbevakning – omvärldsanalysInternationell strategi – Deltagande i väl definierade projekt och nätverk.

Mål 2017 MåttVGS verksamheter har förståelse för hur plan- och bygg-, miljöskydd-, hälsoskydd, och livsmedelsprocesserna fungerar i andra kulturer.

Målnivå: Öka kunskapen från mångkultu-rella insatser.


Värde 2015: Saknas

VGS bidrar till förbättring av bostadsbilden i Hofors, Ockelbo och Sandvikens kommuner

Målnivå: Index för andel antagna/godkända detaljplaner för bostadsändamål tas fram 2017.

Mätmetod: Egen uppföljning/mätning

Värde 2015: Saknas

VGS utvecklar verksamheterna genom regio-nala, nationella eller internationella nätverk.

Målnivå: Ett studiebesök per verksamhets-område.

Mätmetod: Egen uppföljning.

Värde 2015: Sex stycken studiebesök totalt på förvaltningen.

sandvikens kommun

of 231



Utökningar• Samhällets behov av ett ökat bostadsbyggande kom-

mer att medföra ett ökat tryck på detaljplanering samt bygglov och fastighetsbildning

• Hög resursåtgång för plan- och byggenheten för rådgivning och handläggning med anledning av flyktingsituationen

• Bostadsanpassningsåtgärder• Slutförande av avloppsprojektet ”Rent vatten” för Ock-

elbo kommun.• GIS-projekt för analys av ”GIS-läget” i Hofors, Ockelbo

och Sandvikens kommuner.• Samordnad digital samhällsbyggnadsprocess – uppdrag

av regeringen.• Digitalisering av arkiv• Flyktingsituationen medför till ökat elevantal - påverkar

skolskjutsverksamheten• Strategiskt arbete med natur- och vattenvård - Sandvikens

kommun.• Planerad samt händelsestyrd tillsyn mot så kallade svart-

byggen och andra olovliga åtgärder inom plan- och bygg-lagstiftningen

• Bebyggelseinventering för byggnader med kulturvärden i Ockelbo kommun.

• Övergång till tjänstebaserad uppdatering av byggnadsgeometrier och adresser.

Reduceringar• Slutförande av avloppsprojektet ”Rent vatten” för Ock-

elbo kommun förväntas finansieras via taxa.• Effektivisering - nytt karthanteringssystem vid kommu-

nala lantmäterimyndigheten.• Planerad samt händelsestyrd tillsyn mot så kallade svart-

byggen och andra olovliga åtgärder inom plan- och bygg-lagstiftningen

• Övergång till tjänstebaserad uppdatering av byggnadsgeometrier och adresser.


FramtidsbildVästra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd arbetar för att verksamheterna ska utvecklas till en modern organisation där samhällsbyggnadsprocessen är sammanhållen och framåtsyf-tande. Nämnden arbetar även med att stärka planprocesserna i kommunen med syfte att skapa en bättre planberedskap. Verk-samheterna inom nämnden är till stor del konjunkturkänsliga.

I dagsläget pågår ett flertal utredningar på riksnivå kring hur bostadsbyggande kan stimuleras. Det kommer att påverka kommunernas arbete utifrån plan-, bygg- och fastighetsbild-ningslagen på ett flertal sätt. Framför allt ökar trycket på att

kapa tider i kommunernas fysiska planeringsprocesser vilket ställer högre krav på kompetensförsörjning framöver.

Regeringen har gett Boverket i uppdrag att utvärdera tids-frister för byggnadsnämndernas handläggning av ärenden. Vidare ska Boverket ge förslag till sanktionssystem för de fall då byggnadsnämnderna överskrider den fastställda tiden för handläggning. Detta kan komma att kräva verksamhetsföränd-ringar för att klara handläggningstiderna vid hög belastning.

Genomförandet av vattendirektivet fortgår vilket betyder att kommunernas engagemang samt skyldigheter och krav kom-mer att öka. Inför framtiden ser Västra Gästriklands samhälls-byggnadsnämnd det som en prioriterad fråga att jobba med att förbättra de tre kommunernas vattenförekomsters vattenkva-litet.

Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning har i upp-drag från kommunstyrelsen (KS2015/572) att leda och ta fram en ny kommuntäckande översiktsplan för Sandvikens kommun. Översiktsplanen är ett vägledande och strategiskt dokument och kommunens avsiktsförklaring kring utveckling av den fysiska miljön. Översiktsplanen är även ett politiskt måldokument för att leda och samordna utvecklingen för en god och långsiktig hållbar livsmiljö.

I detta sammanhang är geografiska informationssystem (GIS) viktiga hjälpmedel för arbetet. För att nå regeringens mål att digitala tjänster ska ett förstahandsval i offentlig sektor, be-höver stabila tekniska förutsättningar finnas samt arbetssätt skapas så att det är enkelt att arbeta med GIS. Förvaltningen kommer att arbeta för att sprida kunskap om och därmed möjliggöra en mer slagkraftig användning av kommunens geografiska information i olika planerings- och beslutssam-manhang. Med bildandet av den gemensamma samhällsbygg-nadsnämnden och förvaltningen med Sandviken, Ockelbo och Hofors kommuner finns ett behov av att hitta gemensamma lösningar för GIS då de tre kommunerna arbetar med olika systemlösningar.

Samhällsbyggnadsnämnden ska genom fastighetsbildning och åtgärder för fastighetssamverkan medverka i genomförandet av planerad bebyggelse och infrastruktur och lägga grunden för en rationell drift av byggnader och av anläggningar.

Boverket ser ett stort behov av nyproduktion av hyresrätter och bedömer att behovet av nybyggnation av bostäder är stor. Detta medför ett ökat behov av planlagd mark för bostäder.

Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat kommuner tagit fram åtgärdsprogram gällande miljömål samt klimat- och energiarbete och en handlingsplan för klimatanpassning. I juni 2016 har kommunerna inom VGS geografiska verksam-hetsområde alla skrivit varsin överenskommelse med Läns-styrelsen kring genomförande av åtgärder i ovan nämnda åtgärdsprogram till och med år 2020. VGS nämnd ansvarar långsiktigt för att resurser finns för att kunna driva på kom-


of 231


munernas miljö- och klimatarbete samt följa upp genomföran-det av åtgärder.

Alla mät- och kartuppdrag i Hofors, Ockelbo och Sandvikens kommuner utförs av egen personal. Uppdragsverksamheten utökas bland annat genom att fastighets- och energibolagen ser samordnings- och kvalitetsvinster när resultaten tas om hand på ett samordnat sätt och lagras i en gemensam databas. Databasstrukturen är kvalitetssäkrad, generell och innehål-let kan lätt delas med andra aktörer. Mätinsatser görs utifrån ambitionen i översiktsplanerna i kommunerna och i tät dialog med Plan- och byggenheten.

En strategi med tillhörande riktlinjer tas fram som visar hur kommunerna ska arbeta med sina geodetiska stomnät i plan och höjd. Ett fast markerat stomnät är en grundläggande in-frastruktur för mätning. För samhällsbyggnadsprocessen och för ett hållbart byggande är det av största vikt att planeringen bygger på korrekt geografisk information och att det som byggs hamnar där det är avsett.

Långsiktiga utökningarVid tillbakaflytt till Stadshuset i Sandviken kommer nämnden påverkas av högre hyreskostnader.

För att i framtiden kunna leverera en större uppdaterad bas-karta för alla samverkande kommunerna behöver kart- och lantmäterienheten förstärkas med personella resurser. Dess-utom efterfrågas ytterligare mät- och lagringsinsatser från de kommunala bolagen.

När beslut är tagna för hur GIS-läget ska vara i kommunerna kommer det sannolikt att krävas strukturella förändringar avseende verksamhets- och IT-stöd. Dessa kostnader kom-mer sannolikt att fördelas i kommunen och således inte enbart hamna inom denna förvaltning. Det är i dagsläget svårt att uppskatta kostnaderna för ett genomförande av detta.

Långsiktiga reduceringarEn e-tjänstplattform har tagits fram vilket ger möjligheter att ta fram e-tjänster för bland annat ansökningar. Införandet av e-tjänster förväntas på sikt att bland annat ge tidsvinster i ärendehanteringen.

InvesteringarKommande investeringar:Kontorsmöbler kopplat till de utökningar som sker i samband med verksamhetsförändringarna 2017.

Ekonomiska resurser, Mkr Bokslut Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 2019Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd

Kommunbidrag 0,8 0,8 0,8 0,8 0,9Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -0,9 -0,8 -0,8 -0,8 -0,9Resultat -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0Miljö- och hälsoskydd

Kommunbidrag 2,1 2,8 3,0 3,1 3,2Övriga intäkter 3,5 8,2 9,9 10,1 10,3Kostnader -5,2 -11,0 -12,9 -13,2 -13,5Resultat 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0Fysisk planering

Kommunbidrag 8,4 7,7 9,1 9,3 9,5Övriga intäkter 9,9 14,2 19,0 18,8 18,3Kostnader -17,6 -21,9 -28,1 -28,1 -27,8Resultat 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0Bostadsanpassningsbidrag

Kommunbidrag 3,9 3,9 4,2 4,2 4,3Övriga intäkter 0,0 0,2 0,3 0,3 0,3Kostnader -4,4 -4,1 -4,5 -4,5 -4,6Resultat -0,5 0,0 0,0 0,0 0,0Färdtjänst och skolskjutsar

Kommunbidrag 22,5 22,2 23,5 24,1 24,7Övriga intäkter 2,0 2,3 1,7 1,7 1,7Kostnader -26,0 -24,5 -25,2 -25,8 -26,4Resultat -1,5 0,0 0,0 0,0 0,0Övrig verksamhet

Kommunbidrag 5,6 6,7 6,8 7,0 7,2Övriga intäkter 0,1 3,1 4,4 4,5 4,6Kostnader -7,4 -9,8 -11,2 -11,5 -11,8Resultat -1,7 0,0 0,0 0,0 0,0Gemensamt (utvecklingsmedel)

Kommunbidrag 0,0 0,4 0,5 0,5 0,5Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader 0,0 -0,4 -0,5 -0,5 -0,5Resultat 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Totalt Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd

Kommunbidrag 43,3 44,5 48,0 49,1 50,3Övriga intäkter 15,5 28,0 35,3 35,4 35,2Kostnader -61,5 -72,5 -83,3 -84,5 -85,5Resultat -2,7 0,0 0,0 0,0 0,0

sandvikens kommun

of 231

Arbetslivsnämnd 79

Arbetslivsnämnd

Målgrupp och verksamhetsuppdragArbetslivsnämndens övergripande uppdrag är att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad genom jobb och studier för olika målgrupper i kommunen. I detta ingår bland annat ansvaret för etablering och integration av flyktingar med up-pehållstillstånd.

Nämnden ansvarar för följande insatser och målgrupper;Nya invandrande kommunmedlemmar som sökt skydd i Sve-rige samt bostadsort och arbete i Sandviken.Invandrare som behöver svenskundervisning (sfi). Vuxna som behöver utbildning från grundläggande nivå till eftergymnasial nivå.Vuxna som behöver särskild undervisning (särvux).Arbetslösa som behöver olika former av stöd och träning samt praktik för att komma i arbete.Vissa kompetensförsörjningsinsatser till företag och offentlig sektor bland annat i samarbete med Arbetsförmedlingen och Europeiska Socialfonden. VerksamhetsbeskrivningEfterfrågan på Arbetslivsnämndens insatser har ökat kraftigt sedan finanskrisens intåg hösten 2008. Idag finns i Sandviken över 1 200 fler arbetslösa i olika programåtgärder och arbets-marknadsanställningar, varav merparten inom kommunala ar-betsmarknadsprogram och projekt, jämfört med år 2007. Det finns sedan länge ett etablerat och väl fungerande samarbete mellan kommunen och Arbetsförmedlingen. Under år 2015 hade nämndens arbetsmarknadsverksamheter 1 034 deltagare, vilket är en minskning jämfört med år 2014 då deltagarantalet uppgick till 1 224. Denna volymminskning av arbetsmark-nadsinsatser berodde på utebliven finansiering från EU, då ingen av tre inlämnade EU-projektansökningarna under år 2015 blev beviljade. Sedan Etableringsreformens införande i december 2010 har antalet till Sandviken inflyttade flyktingar med uppehållstill-stånd ökat från mindre än 200 till nästan 700 år 2015. Den stora invandringen förväntas fortsätta med rådande läge i världen och begränsas egentligen endast med tillgången av bostäder.

Flyktingmottagningen ställer höga krav för Svenska för in-vandrare (sfi) inom vuxenutbildningen som växt från knappt 250 studerande till över 700 sedan Etableringsreformens bör-jan och förväntas att öka ytterligare under åren 2017 - 2019. Behovet av övrig vuxenutbildning, från grundläggande till eftergymnasial nivå, har ökat kraftigt under de senaste åren främst på grund av stora omställningsbehov och höjda kun-skapskrav på arbetsmarknaden samt den höga arbetslösheten.

Under år 2015 har arbetslösheten, såväl för hela åldergruppen 16-64 år som för unga män 18-24 år, ökat i Sandviken till skillnad från utvecklingen i landet som helhet. Det är enbart unga kvinnor som minskat sin arbetslöshet under 2015, men från en mycket hög nivå. I relation till antalet personer i ar-betskraften var arbetslösheten i Sandviken hela 14,3 procent vid årsskiftet 2015. Det är den högsta arbetslöshetsnivån i Gävleborgs län, som är det län som har landets högsta arbets-löshet. Ungdomsarbetslösheten i Sandviken uppgick till 27,9 procent i december 2015, vilket var den 5:e högsta bland lan-dets 290 kommuner. Andelen arbetslösa unga män 18-24 år uppgick vid samma tid till hela 31,0 procent i Sandviken. Det kan exempelvis jämföras med en arbetslöshet för unga män på 11,7 procent i Uppsala och 13,9 procent i Falun.

Hittills har den öppna arbetslösheten kunnat hållas tillbaka genom den stora omfattningen av programåtgärder och arbets-marknadsrelaterade anställningar i samarbete med Arbetsför-medlingen. Detta har också bland annat inneburit att kommu-nens kostnader för försörjningsstöd har kunnat hållas tillbaka, och att många kommuninvånare erhållit ersättning för aktiva insatser istället för passivitet med bidrag. Den långsiktigt håll-bara lösningen för att möta nuvarande utveckling består emel-lertid av vuxenutbildningen och fler personer till studier. Detta är nödvändigt för att klara pågående stora omställningar på arbetsmarknaden och för att fler kommuninvånare ska klara att uppfylla kraven på dagens arbetsmarknad.

Idag råder emellertid viss osäkerhet om vuxenutbildningens lokalmässiga utvecklingsförutsättningar. Vuxenutbildningen, som tidigare hade utbildningscentra på Norrsätraskolan på-började under 2015 överlämningen av lokaler till grundsko-lan. Sfi öppnade nya lokaler på Hammarskolan hösten 2015 och övriga vuxenutbildningen flyttade i augusti 2016 till Ols-backaskolan, men ytterligare verksamhetslokaler behövs för vuxenutbildningens nuvarande och växande volym.

sandvikens kommun

of 231

80 Arbetslivsnämnd

Prognos Antal 2015 2016 2017 2018 2019Mottagna invandrare totalt 694 600 650 650 650Studerande i svenska för invandrare (sfi) 705 750 800 850 850Heltidsstuderande grundläggande och gymnasial utbildning 471 600 700 840 1 000

Studerande i särskild undervisning för vuxna 24 25 25 25 25

Deltagare i arbets-marknadsaktiviteter 1 134 1 400 1 400 1 400 1 400

Arbetslösa (december resp år) 2 652 2 800 3 000 3 000 3 000

Årsarbetare 136 150 155 160 160


MEDBORGARE

Framgångsfaktorer Öppenhet och tillgänglighet.

Mål 2017 Mått Nämnden och förvaltningen genomför dia-logmöten inom nämndens verksamhetsom-råden, och förvaltningen informerar löpande om verksamheten med en särskild informa-tionsinsats på hemsida och i sociala medier minst en gång per månad.

Målnivå: Minst 4 dialogmöten där nämnden deltar samt en informationsinsats minst en gång per månad

Mätmetod: Räkna antal medborgar-/dialogmöten samt antal informationsinsatser

Värden 2015: Fyra medborgar- dialogmöten. Månadsvisa informationsinsat-ser.

Verksamhetens deltagare ska vara nöjda med de aktiviteter förvaltningen genomför.

Målnivå: Minst 90 % av deltagarna i arbets-marknadsaktivitet ska vara nöjda med den verksamhet och insatser förvaltningen ansva-rar för.

Målnivå: Införa enkätmätning för vuxenut-bildningen

Mätmetod: Deltagarenkäter vid aktiviteternas avslutning.

Värde 2015: Arbetsmarknadsverksamhet 97 %

Deltagare inom arbetsmarknadsaktiviteter ska bedöma att de nått sitt personliga mål som uppsattes vid aktivitetens start.

Målnivå: Minst 90 % av deltagarna ska be-döma att de nått sitt personliga mål som upp-sattes vid aktivitetens start.

Mätmetod: Deltagarenkäter vid aktiviteternas avslutning.

Värde 2015: Arbetsmarknadsverksamhet 93 %

sandvikens kommun

of 231

Arbetslivsnämnd 81

MEDARBETARE

Framgångsfaktorer Ledarskap.Medarbetarskap.Delaktighet.

Mål 2017 Mått Chefer och medarbetare inom förvaltningen ska vara nöjda med sin arbetssituation.

Målnivå: Lägst nivå 4,0 på den interna medarbetarundersökningen

Målnivå: Sjukfrånvaro under 3 %

Mätmetod: Statistik

Värde 2015: Medarbetarundersökning snitt 4,33 Värde 2015: Sjukfrånvaro 4,18 %

Medarbetare känner till Vision 2025 och för-står målen i balanserad styrning.

Målnivå: Varje enhet har minst 2 gånger per år uppföljning av målen i balanserad styrning

Mätmetod: Antal uppföljningar av målen i balanserad styrning.

Värde 2015: 3 uppföljningar per 150430, 150831 och 151231


Framgångsfaktorer ArbeteStudierEget företagande

Mål 2017 Mått Nämndens verksamheter ska bidra till håll-bar samhällsutveckling genom att utveckla individers arbetsförmåga och kompetens. Kompetensförsörjning och jobb bidrar även till trygghet och utveckling för såväl företag som individer.

Målnivå: Minst 3 400, varav 1 400 i arbets-marknadsprogram/projekt och 2 000 i den samlade vuxenutbildningen, ska delta i ar-betsmarknadsaktiviteter och/eller utbildning inom nämndens verksamhetsområden under året. Målnivå: Andelen deltagare som går till ar-bete, utbildning eller eget företagande efter avslutad arbetsmarknadsaktivitet ska öka jämförbart med föregående år. Målnivå: I genomsnitt går minst 80 % av deltagarna till vidareutbildning, arbete eller eget företagande efter avslutad yrkesutbild-ning.

Mätmetod: Antal deltagare i olika arbetsmarknadsprogram och projekt samt i den samlade vuxenutbildningen.

Värde 2015: 1 134 personer i arbetsmarknadsverksamhet och 1 887 i den samlade vuxenutbildningen. Mätmetod: Andelen deltagare inom arbetsmarknadsverksamhet som går till arbete, utbildning eller eget företagande.

Värde 2015:Extraprojektet 23 %Aktivitetscenter för unga 33 %Arbetsmarknadscentrum 12 %Aktivitetscenter för språk och företagande 18 %

Mätmetod: Andelen deltagare i yrkesutbildning som går till vidareutbild-ning, arbete eller eget företagande.

Värde 2015:Verkstadsutbildning 78 % Vård- och omsorgsutbildning 90 %

sandvikens kommun

of 231

82 Arbetslivsnämnd

Organiserade insatser för fysiskt och psy-kiskt välmående har visat sig vara en viktig komponent och framgångsfaktor på vägen till arbetsmarknaden, framförallt för ungdomar och utrikes födda.

Målnivå: I de program och projekt där det är möjligt och ändamålsenligt bör deltagarna erbjudas hälsoaktivitet.

Målnivå: Minst 1 100 personer inom nämn-dens finansierade verksamheter ska delta i olika organiserade aktiviteter inom hälsa, kost och motion under året.

Mätmetod: Redovisa de friskvårdsaktiviteter som bedrivs.

Värde 2015: Ingen mätning

Mätmetod: Antalet personer som deltagit i hälsofrämjande aktiviteter.

Värde 2015: Ingen systematisk registrering per person har gjorts.

Vuxenutbildningen i Sandviken behöver öka sin volym inom såväl grundläggande- och gymnasial nivå som yrkes- och högskolenivå.Vuxenutbildningen i Sandviken behöver ock-så öka andelen studenter som får godkända betyg samt även öka andelen som genomför hel yrkesutbildning.

Målnivå: Fr.o.m. 2015 och inom den när-maste 5-årsperioden fördubbla antal stude-rande inom vuxen- och högskoleutbildning.

Målnivå: Andelen godkända betyg ska ligga på minst riksnivå 87 %.

Målnivå: Andel av eleverna som genomför hel yrkesutbildning ska vara minst 90 %.

Mätmetod: Antal studerande inom vuxen- och högskoleutbildning.

Värde 2015: Grund- och gymnasieutbildning 471 helårsstuderande

Mätmetod: Andel godkända betyg.

Värde 2015: 86 %

Mätmetod: Andel som genomför hel yrkesutbildning.


sandvikens kommun

of 231

Arbetslivsnämnd 83

EKONOMI

Framgångsfaktorer Helhetssyn.Effektiv förvaltning.Ekonomi i balans.

Mål 2017 Mått Nämndens verksamheter ska sträva efter att förbättra kostnadseffektivitet.

Målnivå: Nettokostnaderna per brukare/del-tagare/studerande ska vara oförändrade eller minska i jämförelse med året innan.

Mätmetod: Statistik från verksamheten

Värde 2015: Arbetsmarknadsverksamhet 16 800 kr per deltagare Integrationsverksamhet 0 kr per deltagare Grund- och gymnasieutbildning 33 860 kr per heltidsstuderande Svenska för invandrare 8 847 kr per studerande

Förvaltningens ekonomi i balans.

Målnivå: Förvaltningen ska hålla sig inom budgetram

Mätmetod: Månatlig budgetuppföljning.

Värde 2015: Underskott -5.356 tkr

Nämnden verkar för nämnds- och förvalt-ningsövergripande aktiviteter och projekt

Målnivå: Antal nämnds- och förvaltningsö-vergripande aktiviteter och projekt.

Mätmetod: Räkna antal aktiviteter och projekt.


OMVÄRLD

FramgångsfaktorerVälkomna nya invandrande kommunmedlemmar.Mångkulturella arbetsplatser.Utvecklingsarbete med internationellt perspektiv.

Mål 2017 Mått En betydande del av nämndens utvecklings-arbete och samverkan över förvaltnings- och kommungränserna sker inom ramen för EU-projekt. Särskilt inom ramen för den europe-iska socialfonden ingår utbyte med liknande verksamheter i andra europeiska länder som ett inslag i projekten. Nämndens verksamheter ska under året be-driva innovativa utvecklingsprojekt med EU-finansiering och inslag av europeiskt utbyte.

Målnivå: minst tre större EU-projekt

Mätmetod: Antal EU-projekt

Värde 2015: Inget projekt

sandvikens kommun

of 231

84 Arbetslivsnämnd

För utrikesfödda som saknar erfarenhet från arbetsmarknaden i nya hemlandet utgör möj-ligheterna till praktik en viktig erfarenhet från den svenska arbetsmarknaden. Nämndens verksamheter ska aktivt arbeta för att utrikes födda ska erhålla praktik.

Målnivå: Minst 750 utrikes födda ska erhålla aktivitet inom förvaltningens arbetsmark-nadsverksamhet

Målnivå: Minst 150 utrikesfödda inom eta-bleringen ska erhålla praktik inom såväl pri-vat som offentlig sektor under året.

Mätmetod: Antal utrikes födda i aktivitet Värde 2015: Ingen mätning

Mätmetod: Antal utrikesfödda i praktik.

Värde 2015: 141 praktikanter varav kommunen 52, privata 82 och föreningar 7.

Integration är en gemensam aktiv process som innebär att vi ska lära känna varandra och lära av varandras historia och kultur. Upplevelsen att vara en del av samhället och känna samhörighet är lika viktig för utrikes födda som för inrikes födda personer. Målnivå: Under år 2017 genomföra kart-läggning av mötesplatser mellan utrikes födda och inrikes födda inom förvaltningens verksamheter.

Mätmetod: Beskrivning av mötesplatser



Utökningar• Fler utbildningsplatser inom Svenska för Invandrare sfi

med omkring ytterligare 50-100 platser år 2016-2017 (in-klusive personer med uppehållstillstånd boende på asylan-läggningarna).

• Fler studerande på vuxenutbildningen. Omkring 100 fler studieplatser år 2016 och 200 fler studieplatser år 2017.

• Fortsatt hög inflyttning av flyktingar med uppehållstill-stånd. Totalt uppskattas ca 600-650 inflyttade år 2016 och åren framöver. Påkallar behov av mer personal inom integrationsenheten samt fler praktikplatser och arbetsmarknadsrelaterade anställningar för att förebygga ökningar av kostnader för kommunens försörjningsstöd.

• Fler deltagare i arbetsmarknads- och vägledningsprogram, främst beroende på ökade ambitioner inom den nationella arbetsmarknadspolitiken samt nya EU-projekt för ungdo-

mar och långtidsarbetslösa inklusive utrikes födda. Fler arbetsmarknadsrelaterade anställningar för ungdomar och långtidsarbetslösa.

• Fler gymnasieungdomar i feriepraktik och arbetsmark-nadskunskap i tidigare åldrar.

Reduceringar• Endast aktuellt om det blir neddragningar inom den stat-

liga arbetsmarknadspolitiken som renderar minskade statsstöd, eller om volymen EU-medel minskar, eller om statsbidragen till vuxenutbildning minskar, eller om ut-flyttningen av flyktingar som genererar etableringsstöd blir mycket stor. En reducering av de arbetsmarknadspolitiska insatserna i kommunen renderar som regel ännu större kostnadsökningar för kommunens försörjningsstöd, efter-som en sådan reducering också reducerar statsbidragen från Arbetsförmedlingen.

sandvikens kommun

of 231

Arbetslivsnämnd 85


FramtidsbildStrukturförändringarna inom näringsliv och arbetsmarknad i Sandviken, tillsammans med ambitionerna inom den natio-nella arbetsmarknads- och utbildningspolitiken, kommer att rendera behov av en successiv och påtaglig ökning av antalet studieplatser inom kommunens vuxenutbildning under den kommande 4-5-årsperioden. Sandviken tillhör en av de kom-muner i landet som är hårdast prövad av strukturförändringar och arbetslöshet, särskilt vad gäller nytillträdande på arbets-marknaden. Samtidigt tenderar kompetensbristen att öka inom en rad yrkesområden, där i flera avseenden behovsnivån gäl-ler gymnasial yrkesutbildning. Detta gäller inte minst inom vård- och omsorgssektorn där kommunen själv är en av de största avnämarna.

Arbetsmarknadens ökade kompetenskrav innebär även att den eftergymnasiala utbildningen behöver utökas både vo-lym- och innehållsmässigt, vilket påkallar utveckling av kom-munens Lärcentrum som framledes bland annat kan innehålla Yrkeshögskoleutbildningar både på plats i Sandviken och på distans.

Inom integrations- och arbetsmarknadsområdet kommer stora volymer åtgärdsprogram att behövas under ytterligare 3-4 år för att möta den höga arbetslösheten med aktiviteter och omställningsinsatser med ännu större inriktning på studier. Detta behöver även fortsättningsvis ske i nära samarbete med Arbetsförmedlingen och bland andra Europeiska Socialfon-den. För att långsiktigt förebygga inflödet av unga arbetslösa behöver insatser också sättas in i tidigare åldrar, dels för att öka motivationen för studier och för att öka kunskapen om den arbetsmarknad som väntar efter skolan.

Långsiktiga utökningarMot bakgrund av hittillsvarande utveckling inom näringsliv och arbetsmarknad i Sandviken behöver kommunens vuxen-utbildning (exklusive sfi) expandera till att bli ungefär dubbelt så stor år 2018 jämfört med omfattningen år 2015. Detta inne-bär bland annat motsvarande ökningsbehov av personal och lokaler med mera.

Även antalet platser i Svenska för invandrare kommer san-nolikt att öka påtagligt under en period fram t.o.m. år 2017-2018, för att sedan stabiliseras och successivt långsiktigt minska mot bakgrund av Migrationsverkets prognoser.

Långsiktiga reduceringarI takt med ökade utbildningsinsatser och förbättrad kom-petensmatchning på arbetsmarknaden, i kombination med förbättrad i konjunktur, kommer kommunens arbetsmarknads-program och åtgärder successivt att kunna minskas på lång sikt.

Investeringar

Lokaler och inventarier för att klara utökning av CVL:s verk-samheter.Tre fordon till arbetsmarknadsverksamhet och ett fordon till CVL.


Bokslut Budget Budget Plan Plan

2015 2016 2017 2018 2019Arbetslivsnämnd Kommunbidrag 0,8 0,9 0,9 0,9 0,9Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -0,8 -0,9 -0,9 -0,9 -0,9 0,0 Vuxenutbildning Kommunbidrag 27,2 29,6 37,9 38,8 39,7

Övriga intäkter 23,6 30,4 30,3 31,1 32,0Kostnader -53,2 -60,1 -68,2 -69,9 -71,7 -2,4 Kompetensförsörjning Kommunbidrag 14,1 12,1 15,7 16,1 16,5Övriga intäkter 71,7 72,6 67,3 68,3 69,3Kostnader -89,5 -84,7 -83,0 -84,4 -85,8 -3,7 Övrig verksamhet Kommunbidrag 3,7 4,2 4,2 4,2 4,3Övriga intäkter 0,4 0,2 0,2 0,2 0,2Kostnader -3,8 -4,4 -4,4 -4,5 -4,5 0,3 Gemensamt (utvecklingsmedel) Kommunbidrag 0,4 0,5 0,6 0,6 0,6Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader 0,0 -0,5 -0,6 -0,6 -0,6 0,4 Totalt Arbetslivsnämnd Kommunbidrag 46,2 47,3 59,3 60,6 62,0Övriga intäkter 95,7 103,2 97,8 99,6 101,5Kostnader -147,3 -150,6 -157,1 -160,3 -163,5 -5,4

sandvikens kommun

of 231

86 Kommunstyrelsens förvaltning

Kommunstyrelsens förvaltning

Målgrupp och verksamhetsuppdragKommunstyrelsens förvaltning stödjer kommunstyrelsen i dess uppgift att svara för kommunens ledning, styrning och uppsikt. Arbetet genomförs i nära samarbete med kommunens övriga förvaltningar och bolag. Kommunledningsverksamheten svarar för det interna stödet och servicen till kommunens olika verksamheter i form av ekonomi- och personaladministration, information, juridik, IT, kost och städ med mera. Den tekniska verksamheten inom kommunstyrelsens förvaltning svarar för att kommunens in-vånare och besökare erbjuds en väl fungerande utomhusmiljö, med god standard på gator och vägar, att det finns ändamåls-enliga lokaler för kommunens egen verksamhet. Näringslivs-verksamhet ska erbjuda service till företag på orten. Turismen riktar sig till besöksnäringen i kommunen.

VerksamhetsbeskrivningKommunstyrelsens förvaltning är organiserad i tio kontor med ansvar för såväl kommunövergripande funktioner som intern service inom kommunens organisation. Flertalet av kontoren bistår mot ersättning kommunala bolagen med stöd och service.

Ekonomikontoret samordnar kommunens- och kommunkon-cernens ekonomi. Detta innebär bland annat upprättande av budget, delårsbokslut/bokslut, årsredovisning, samt ekono-miska uppföljningar. Kontoret samordnar även den finansiella strategin och planeringen inom koncernen.

Informationskontoret arbetar med information och marknads-föring både inom organisationen och till övriga samhället. Kontoret svarar bland annat för informationsstöd till kom-munkoncernen, kommunens grafiska profil, information till nyinflyttade med mera. Inköpskontoret är en central inköps- och upphandlingsfunk-tion som i första hand svarar för förvaltningsgemensamma upphandlingarna, avtalstecknande, uppföljningar med mera. Samordning av kommunkoncernens avtal och inköp sker för ett totalekonomiskt tänkande samt och för att stimulera miljö-tänkandet och utveckla det sociala ansvarstagandet vid inköp och upphandling.

IT-kontoret är en intern serviceorganisation som ansvarar för samordning, förvaltning och utveckling av kommunkoncer-nens IT-plattform för data och telefoni.

Kommundirektören och kommunledningskontoret stödjer kommunstyrelsens i dess uppgift att svara för kommunens ledning, styrning och uppsikt. Kommunledningskontoret arbetar med kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens ärendehantering, juridik och utredningsfrågor, statistik och

omvärldsbevakning och är kommunens arkivmyndighet. Kon-toret ansvarar även för Medborgarservice som ger medbor-gare vägledning och svar på många förvaltningsärenden samt hjälp till rätt kontakt. Därutöver ingår i kontorets ansvar att administrera det årliga uppdraget till Högbo Bruk AB, gällan-de kultur- och fritidsverksamhet, vård av den kulturhistoriska miljön vid Högbo bruk, med mera.

Näringslivskontorets uppdrag är att arbeta för att fler företag startar, utvecklas och etableras i Sandvikens kommun. Kon-toret erbjuder företagare myndighetslotsning, nätverk och kontaktytor, kunskap och information om kommunen och förmedlar även kontakter gällande ledig mark och lokaler. Inom näringslivskontorets ansvarsområde ingår turism/be-söksnäring. Uppdraget är att stödja och skapa förutsättningar för att aktörer inom besöksnäringen utvecklas enskilt och/eller tillsammans.

Personalkontoret arbetar som intern konsult med råd och stöd till all kommunal verksamhet och har ett övergripande ansvar för personalfrågor, organisationsutveckling och omvärldsbe-vakning. Kontoretarbetar bland annat med löne- och pensionsadministration, förhandlingar, arbetsrätt, jämställdhet, arbetsmiljö, ledar-skapsutveckling och rekrytering. Bistår även vissa kommu-nala bolag med löneadministration och HR-funktion.Sandbacka Park är en science park där samverkan mellan företag, organisationer, högskola och samhället främjar ut-veckling, företagande och innovationer. Verksamheten drivs i nära samarbete med det regionala näringslivet och offentliga samarbetspartners. Sandbacka Park är dels en regional mötes-plats för företag, studerande och forskare och dels en motor för utvecklingsprojekt. Insatser görs inom ett antal fokus-områden: industriell IT, materialteknik samt energieffektiva samhällen.Servicekontoret svarar för intern service till kommunens olika verksamheter i form av kostservice, städservice, verksamhets-vaktmästare, post, bilpool och distributionscentral.

Tekniska kontoret samordnar arbetet med kommunens mark och fastigheter, exploateringsverksamhet och tomtkö, kris- och beredskapsplanering. Kontoret leder och styr fastighets-förvaltning, teknisk förvaltning, parkskötsel och skogsförvalt-ning liksom årliga uppdrag till bolagen Sandvikenhus AB och Sandviken Energi AB. Inom kontorets ansvarsområde ligger även kommunens medlemskap i Gästrike Räddningstjänstför-bund.

sandvikens kommun

of 231



* Inkluderar även service åt vissa bolag inom kommunkoncernen.

2015 2016 2017 2018 2019Matportioner - förskola 285 000 285 000 310 000 315 000 315 000- grundskola 630 000 630 000 650 000 660 000 660 000- gymnasiet 180 000 180 000 190 000 200 000 200 000- vård och omsorgsboende 330 000 330 000 350 000 350 000 350 000- ordinärt boende 75 000 75 000 85 000 85 000 85 000Löneutbetalningar per månad * (genomsnitt) 4539 4800 4950 5000 5000Persondatorer i nätverk 8400 8500 8600 8700 8800Belagd yta körbanor och gång- o cykelvägar - tusental kvm 1156 1156 1156 1156 1156

Förvaltad ägd lokalyta - tusental kvm 270 268 269 274 274Antal företag 3448 3500 3600 3700 3800Antal årsarbetare 303 304 310 313 315- varav Servicekontor 175 172 175 178 180


of 231


MEDBORGARE

FramgångsfaktorerKommunikation – information – dialogTillgänglighetRespektfullt bemötande

Mål 2017 Mått

Medborgare får tjänster och service av god kvalitet.

Målnivå: Andelen nöjda medborgare ökar.

Mätmetod: SCB medborgarundersökning för Nöjd-Medborgar-Index, NMI.

Värde 2015: NMI 56

Former för medborgarnas inflytande och möjlighet att påverka verksamheterna införs.

Målnivå: Antalet tillfällen där medborgarna ges möjlighet att påverka ökar.

Mätmetod: Egen uppföljning/mätning.

Värde 2015: Ett 20-tal medborgardialoger.

Tillgängligheten i kommunen är god.

Målnivå: Tillgängligheten ökar. SCB med-borgarundersökning NMI, del bemötande och tillgänglighet.

Mätmetod: SCB medborgarundersökning för Nöjd-Medborgar-Index, NMI, del bemötande och tillgänglighet.

Värde 2015: NMI, del bemötande och tillgänglighet 59.

MEDARBETARE

FramgångsfaktorerTydligt ledarskapMedarbetarskap – inflytande, dialog, meningsfullhet och laganda.Tillåtande klimat

Mål 2017 Mått

Cheferna upplever att de har ett tydligt upp-drag.

Målnivå: Index tas fram 2017.


Värde 2015: Saknas

Medarbetarna känner att de har inflytande inom sin verksamhet.



Värde 2015: Medarbetarnas inflytande: 4,3

Medarbetarna är väl förtrogna med målen för sin arbetsplats.



Värde 2015: 3,7

sandvikens kommun

of 231



FramgångsfaktorerReducera miljöpåverkanStrategiska upphandlingar som stödjer en hållbar utveckling.Företagande – EntreprenörskapSkapa attraktiva och trygga miljöer och förutsättningar för barn och ungdomar.

Mål 2017 Mått

Medborgarnas behov av trygghet, genom inte-gration i kommunen, beaktas i verksamheterna.

Målnivå: Barn och ungdomars trygghet ökar.

Mätmetod: LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) eller SCB:s medborgarundersökning, NRI (nöjd-region-index) del trygghet

Värde 2013: LUPP 2013Värde 2015: NRI – del trygghet 18-24 år: 49

Genom samverkan med näringslivet och inom kommunkoncernen bidrar förvaltningen till att fler personer kommer i arbete eller annan sys-selsättning.

Målnivå: Antalet sysselsatta ökar.


Värde 2015: Saknas

Medborgarnas möjligheter till ett aktivt liv främjas genom framtagandet av en kommun-täckande cykelstrategi.

Målnivå: NMI avseende gång- och cykelvägar ökar.

Mätmetod: SCB’s medborgarundersökning, NMI, nöjd-medborgar-index del gång- och cykelvägar

Värde 2015: NMI, del gång- och cykelvägar 58

Förvaltningen arbetar aktivt för minskad nega-tiv miljöpåverkan genom att minska energiför-brukningen.

Målnivå: Energiförbrukningen i kommunägda lokaler minskar inom förvaltningen, kWh/m2.

Mätmetod 1: Egen uppföljning

Värde 2015: Saknas

Förvaltningen arbetar aktivt för minskad nega-tiv miljöpåverkan genom ökad andel närprodu-cerade livsmedel.

Målnivå: Andelen närproducerade livsmedel ökar.


Värde 2015: 24,7 %


of 231


EKONOMI

FramgångsfaktorerSamverkan i kommunen och koncernen.

Mål 2017 Mått

Förvaltningen håller sin budgetram.

Målnivå: Förvaltningen har minst nollresul-tat.

Mätmetod: Uppföljning månatligen, vid delårsrapport och årsredovisning Värde 2015: 11,7 mkr

En buffert avsätts för oförutsedda händelser.

Målnivå: 1 % av kommunstyrelseförvalt-ningens kommunbidrag avsätts till buffert.

Mätmetod: Egen mätning, avsatt buffert.

Värde 2015: 1,0 % avsatt

Samverkan ökar mellan kommunen och kom-munkoncernen, för att nå ökad effektivitet.

Målnivå: Utveckla övergripande koncernge-mensamma funktioner och rutiner.


Värde 2015: 16 koncerngemensamma funktioner och rutiner.

sandvikens kommun

of 231


OMVÄRLD

FramgångsfaktorerOmvärldsanalys Internationell strategiDeltagande i väl definierade projekt och nätverkSamarbete och samverkanBra relationer med högskolor och universitet.

Mål 2017 Mått

Öka mångfalden inom kommunstyrelsens förvaltning.

Målnivå: Antalet individer som, inom kom-munstyrelsens förvaltning, bereds tillfälle för att få erfarenhet/praktik från arbetslivet ökar.


Värde 2015: Saknas

KS förvaltning leder och samordnar aktivite-ter för bostadsbyggandet i enlighet med fast-ställt bostadsförsörjningsprogram.

Målnivå: Ett antal aktiviteter kring bostads-byggandet i kommunen genomförs under år 2017.


Värde 2015: Saknas

Förvaltningen har bra relationer med högsko-lor och universitet.

Målnivå: Antalet aktiviteter för att skapa nya mötesplatser i samverkan med högskolor och universitet ökar.


Värde 2015: Saknas


of 231



Utökningar• E-arkiv, fortsatt utredning• Koncernsamordning av lönehantering• Koncernsamordning av ekonomi- och finansadministra-

tion• Koncerngemensam användning av Beställning• Driftbidrag till trygghetsboende• Medlemskap i Stockholm Business Alliance• IT-verktyg Balanserad styrning, systemförvaltning• Ökad andel närproducerade livsmedel• Resurs för elsäkerhet och energibesparing• Resurs för utveckling av centrum

Reduceringar• Barn- och ungdomsstrateg överförd till individ- och fa-

miljeomsorgsnämnden• Intäkter från koncernsamordning av lönehantering• Intäkter från koncernsamordning av ekonomi- och finans-

administration• Intäkter från koncerngemensam användning av Beställ-

ning• Intäkter från övriga förvaltningar avseende närproduce-

rade livsmedel• Ökade hyresintäkter för resurs till elsäkerhet och energi-

besparing• Intäkter från koncernsamordning dokument- och ärende-

hanteringssystem, W3D3


FramtidsbildKommunstyrelsens tekniska verksamhet står inför stora utma-ningar avseende kommande behov av lokaler för skolor och förskolor, olika sorters omsorgsboenden samt andra typer av bostäder. Befolkningsökningen under de gångna åren och den som prognostiseras framåt under perioden innebär att bostäder måste nyproduceras i en högre takt. Bostadsförsörjningspro-grammet blir en grund att stå på i detta arbete. Under 2015 har sex egnahemstomter och en arrendetomt sålts. Intresset för att bygga på egnahemstomter ökar. Arbetet med att hitta attraktiva områden för villatomter intensifieras.

Efter en ombyggnad av Stadshuset första etapp kommer delar av förvaltningen att kunna flytta in i renoverade och ombyggda lokaler under år 2018. Stadshuset ska då innehålla fler arbetsplatser och arbetsmiljöriktiga lokaler för bland an-nat delar av kommunstyrelsens förvaltning. Ombyggnation av Stadshusets höghusdel, fortsätter under ytterligare en tid.

Kommunledningskontoret kommer under 2018 att adminis-trera valet till riksdag, landsting och kommun. Under 2019 administreras valet till EU-parlamentet.

Arbetet med det länsövergripande e-arkivprojektet pågår, och kommer att fortsätta åren framöver.

Andelen ekologiska livsmedel uppgick under år 2015 till 28 procent, och kommer att öka ytterligare. Samtidigt kommer antalet lokala leverantörer och närproducerad mat öka. Distributionscentral (DC) i egen regi innebär att kommunen inte behöver köpa denna tjänst, utan bara upphandla transpor-ter. Detta ger en större konkurrenssituation i samband med ny upphandling, eftersom det möjliggör för fler leverantörer att lämna anbud. Nytt Centralkök behövs eftersom det gamla inte håller den standard som idag krävs. Att få DC och centralkök tillsammans effektiviserar arbetet och minskar transporterna ytterligare.

Samarbetet inom koncernen utvecklas ytterligare med syfte att stärka kompetensen och effektivisera verksamheten.

Anpassning till regionens digitala agenda ska ske. Vad bety-der digitaliseringen för Sandviken och vilka insatser behövs? Detta är frågor som behöver besvaras under perioden. Dess-utom träder EU:s nya datalagringsdirektiv i kraft senast 2018. Detta behöver koncernen anpassas till. Beroende på krav från verksamheterna kan uppdragen mot IT-kontoret förändras, exempelvis kan krav på ökat öppethållande avseende service och support bli aktuellt.

Cheferna på olika nivåer inom kommunen kommer att behöva stöd och kompetensutveckling. Chefer tenderar till att bli en bristvara, och ett aktivt stöd till cheferna blir allt viktigare.

IT-verktyg för uppföljning av Balanserad styrning och an-nan kvalitetsuppföljning, är budgeterat under år 2016. En förstudie har startats för att utgöra underlag för kommande upphandling. Upphandlingen kommer sannolikt att kunna slutföras under år 2017, medan implementation av verktyget kommer under år 2018.

För att ytterligare förbättra informationen till invånare och besökare kommer antalet digitala informationsskyltar att öka. Flera kommunikationskanaler utvecklas med större närvaro inom sociala medier. Kommunikationsresurser efterfrågas från flera håll inom koncernen och kravet från medborgarna avseende tillgänglighet, åtkomst till information samt funktio-nella e-tjänster ökar.

sandvikens kommun

of 231


Servicekontoret har ett årligt anslag till diverse investeringar och dessutom finns ett årligt anslag till diverse investeringar för kommunledningsverksamheten.


Bokslut Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 2019KommunledningsverksamhetKommunbidrag 105,1 107,0 110,9 113,4 116,4Övriga intäkter 192,7 189,1 208,2 211,8 215,2Kostnader -290,7 -296,1 -319,1 -325,2 -331,6Resultat 7,1 Teknisk verksamhetKommunbidrag 64,2 66,6 68,3 69,9 71,6Övriga intäkter 218,3 220,1 233,4 232,6 232,6Kostnader -278,2 -286,7 -301,7 -302,5 -304,2Resultat 4,3 Gemensamt (utvecklingsmedel)Kommunbidrag 1,7 3,4 4,4 4,4 4,4Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -1,4 -3,4 -4,4 -4,4 -4,4Resultat 0,3 Totalt Kommunstyrelsens förvaltningKommunbidrag 171,0 177,0 183,6 187,7 192,4Övriga intäkter 411,0 409,2 441,6 444,4 447,8Kostnader -570,3 -586,2 -625,2 -632,1 -640,2Summa 11,7

Sandbacka Park har idag stor betydelse som regional och na-tionell sammanhållande aktör i flera projekt och som en del i Science Park-strategin. Detta utvecklas ytterligare. Sandbacka Park ska synliggöras och fortsätta vara ett etableringsområde för innovativa företag.

Näringslivsstrategin som arbetas fram under år 2016 kommer att utgöra en grund för det fortsatta arbetet med näringslivs-frågor under perioden.

Långsiktiga utökningarSamverkan inom koncernen ger både utökningar och reduce-ringar.Antalet bostäder som motsvarar nivån för att vara trygghets-boenden ökar.Fossilfria fordon och transporter.Verksamheternas behov av ökat öppethållande avseende ser-vice och support från IT-kontoret.IT-stöd för analys och upphandling.Utökade resurser till kommunskyddet.Utökade resurser till fastighetsförvaltningen.Medborgares och anställdas behov av åtkomst till information och kommunikation kräver ökad tillgänglighet och mobilitet av olika funktioner. Fler digitala informationsskyltar både ute och inomhus.

Långsiktiga reduceringarUtvecklad koncernsamverkan ger effektiviseringar i kommu-nen och kommunens bolag.Försäljning av tomter till egna hem och annan bostadsproduk-tion.Transporter och resor minskar.Minska mängd kött i måltidsverksamheten.Ett fullt utbyggt E-arkiv kräver mindre lokaler och effektivi-serar arkiveringsprocessen. Inflyttarservice samordnas med Medborgarservice.

InvesteringarInom kommunstyrelseförvaltningens eget ansvarsområde finns årliga investeringsanslag till fordon och IT-utrustning. Satsningen på IT inom förskola och skola är vid utgången av 2015 fullt utbyggt. Volymökningar och förändrad dollarkurs påverkar investeringsanslagen över tiden.

Under åren 2016 till 2018 kommer ombyggnation av Stadshu-set att genomföras. Förutom rent teknikförbättrande åtgärder i form av exempelvis värme, vatten och el kommer även loka-lytan att nyttjas mer effektivt, det vill säga rymma fler arbets-platser. Dessutom finns även anslag till inventarier i samband med ombyggnad av Stadshuset.


of 231

94 Gemensam finansiering

Gemensam finansiering

Kommunalskatt, skatteutjämning och statsbidragUnder denna rubrik redovisas kommunens skatteintäkter och effekterna av statens kommunalekonomiska utjämningssys-tem.

Beräkningen av skatteintäkterna bygger på oförändrad kom-munalskatt med 21,61 i skattesats. Skattesatsen är den andel (procent) av den beskattningsbara inkomsten som invånarna betalar i skatt till kommunen. Från år 2000 har kyrkan skilts från staten och församlingsskatten ersatts med en kyrkoav-gift som tas ut med viss procentsats av den beskattningsbara inkomsten. Avgiften behandlas i hanteringshänseende som en skatt. Församlingarnas kyrkoavgift redovisas i tabell för utdebitering.

Det kommunalekonomiska utjämningssystemet infördes i egentlig mening år 1966. Redan innan dess hade kommunerna fått någon form av statligt bidrag med syfte att utjämna skill-nader i ekonomiska förutsättningar mellan olika kommuner. För närvarande består utjämningssystemet av fem olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, infö-randebidrag och regleringsbidrag/avgift. Under de senaste åren och för kommande budgetår har staten infört fler riktade statsbidrag jämfört med tidigare. Därmed bryts tidigare trend att statsbidrag integreras i utjämningssystemet.

Därutöver tillkommer intäkter från den kommunala fastig-hetsavgiften som ersätter den tidigare statliga fastighetsskat-ten på bostäder från och med 2008. Införandet var neutralt, såväl för kommunen som för staten då intäkten neutralisera-des av att anslaget till kommunalekonomisk utjämning mins-kades i motsvarande omfattning.

Det finns ett eget utjämningssystem för LSS-kostnader, (LSS = Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade). LSS-utjämningen innebär att kostnaderna utjämnas på riksnivå och förutsätter att alla så kallade regionala avtal och utjämnings-system upphört. Inför år 2017 skall Sandvikens kommun pre-liminärt betala 16,5 miljoner kronor till systemet.

Grunden för kommunens skattintäkter och statsbidrag är anta-let invånare i Sandvikens kommun. Kommunfullmäktige har beslutat att framtagen befolkningsprognos år 2016 ska ligga till grund för beräkning av kommunens ekonomiska ramar. I prognosen antas befolkningsunderlag för år 2017 uppgå till 38 710 invånare och för efterföljande åren 2018 och 2019 ökar befolkningen till 39 265 invånare respektive 39 852 in-vånare. Den positiva befolkningsutvecklingen startade 2014 då ökningen var tre gånger så stor som föregående års ökning. Under 2016 har den positiva befolkningsutvecklingen fortsatt.

Finansiell verksamhetI budgeten har den långa och korta upplåningen hanterats på ett sådant sätt att nollikviditet uppnås. Intäktsberäkningen från utlåningen till bolagen inom koncernen Sandvikens kommun följer den antagna volymen på förmedlade lån enligt den mo-dell som kommunkoncernen arbetat efter under en följd av år.

Enligt denna modell fungerar kommunen som internbank åt bolagen inom koncernen Sandviken kommun. Det innebär att likviditetshanteringen är helt samordnad via koncernkonto, placering av likvida medel och upplåning sker centralt hos kommunen, som förmedlar delar av lånevolymen till bolagen i koncernen.

Med detta sagt kan vi konstatera att kommunens upplånings-volym, den 31 augusti 2016 uppgår till 1 003,5 miljoner kronor, varav 705,5 miljoner kronor är vidareutlånade till de helägda kommunala bolagen.

Utdebitering 2016Sandvikens kommun 21,61Landstinget 11,51Summa skattesatser 33,12 Kyrkoavgift inkl begravningsavgift Järbo 1,43Ovansjö 1,43Sandviken 1,39Årsunda/Österfärnebo 1,39

Skatter och statsbidrag, mkr

Bokslut 2015

Budget 2016

Budget 2017

Plan 2018

Plan 2019

Skatteinkomster 1 601,5 1 693,5 1 756,0 1 831,6 1 910,4

Inkomstutjämning 273,1 299,0 325,6 337,3 348,6

Strukturbidrag 3,9 4,0 - - -Kostnadsutjämning -5,9 4,4 19,6 19,8 20,2Regleringsbidrag/avgift -1,5 -9,1 -9,6 -19,5 -30,5

Utjämnings- avgift LSS -6,5 -6,9 -16,5 -16,7 -16,9

Kommunal fastighetsavgift 64,4 65,1 65,7 65,7 65,7

Generella bidrag 2,8 47,0 47,0 47,0

Bidrag flykting-mottagn*) 4,5 53,8

SUMMA 1 936,3 2 050,0 2 187,8 2 265,2 2 344,5*) Statsbidrag som ges som tillfälligt stöd till kommuner och landsting för att hantera den rådande flyktingsituationen, totalt 58,3 mkr dec 2015-dec 2016.

sandvikens kommun

of 231

Gemensam finansiering

ProjektmedelI budgeten har medel reserverats för projekt och oförutsedda händelser med mera. Anslaget uppgår till 23,2 miljoner kro-nor och disponeras efter beslut i kommunstyrelsen.


Utifrån anläggningstillgångars bokförda värden belastas förvaltningarna med internränta i internredovisningen. Kost-naden motsvaras av en intäkt under kommunens finansförvalt-ning. Internräntan är av kommunstyrelsen fastställd till 1,75 procent för år 2017.

PensionerUtöver vad det allmänna pensionssystemet ger, utfäster kom-muner och landsting enligt avtal mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna en viss pension till de anställda. År 1998 har det gamla pensionsavtalet PA-KL ersatts av PFA-avtalet. Pensionsåtaganden gentemot de anställda består av två delar, dels pensionsrätter som intjänats före 1998, dels pensionsrätter intjänade från 1998 och framåt. Från och med 2006 gäller pensionsavtal – KAP-KL. Från och med 2014 gäller ett helt nytt avgiftsbestämt pensionsavtal AKAP-KL för arbetstagare födda 1986 och senare. KAP-KL fortsätter gälla för födda 1985 och tidigare. De ekonomiska effekterna blir till en början små.

Pensionskostnaderna består av tre delar, varav huvuddelen av kostnaden för dagens anställdas pensioner betalas ut via den avgiftsbestämda delen. Den betalas ut direkt till arbetsta-garens pensionskonto, vilket innebär att kommunen som ar-betsgivare har fullgjort sitt åtagande i och med utbetalningen. Därutöver tillkommer den förmånsbaserade pensionen som avser inkomst över 7,5 inkomstbasbelopp. Den förmånsbase-rade pensionen är en framtida förpliktelse och redovisas som en avsättning i balansräkningen. Slutligen har kommunen kostnader för pensionsutbetalningar som hänför sig till pen-sionsförmåner som är intjänade till och med 31 december, 1997. Den då uppkomna skulden kallas för ansvarsförbindelse och redovisas utanför balansräkningen.

Kostnaden för dagens anställdas pensioner fördelas på res-pektive verksamhet via ett internt personalomkostnadspålägg med 6,83 procent inklusive särskild löneskatt.

Boksl Budget Budget Plan PlanBelopp i mkr 2015 2016 2017 2018 2019 PensionskostnaderPensionsutbetalningar 54,7 53,2 54,6 56,8 59,4Pensionsavgift 61,2 63,5 66,7 69,8 72,9Förändring pensionsavsättning 4,6 5,1 4,8 13,7 15,6

Förvaltningskostnad 1,0 1,2 1,2 1,2 1,2 121,5 123,0 127,3 141,5 149,1PensionskuldAnsvarsförbindelse (före 1998) 955,6 935,7 884,0 866,4 859,2

Pensionsavsättning 148,4 154,0 164,3 175,2 198,4

Bokslut Budget Budget Plan PlanSkatteintäkter 2015 2016 2017 2018 2019Skatteintäkter 1 601,5 1 693,5 1 756,0 1 831,6 1 910,4Statsbidrag 334,9 356,5 431,8 433,6 434,1Kommunbidrag -1924,6 -2041,0 -2177,8 -2254,2 -2332,5 11,8 9,0 10,0 11,0 12,0Finansiell verksamhetKommunbidrag -27,7 -27,0 -17,5 -14,7 -12,6Övriga intäkter 45,4 46,1 44,8 50,5 59,0Kostnader -23,9 -19,1 -27,3 -35,8 -46,4 -6,2 PensionerKommunbidrag 51,3 53,5 53,3 66,5 73,1Övriga intäkter 72,3 69,5 74,0 75,0 76,0Kostnader -121,5 -123,0 -127,3 -141,5 -149,1 2,1 ProjektmedelKommunbidrag 15,3 29,2 23,2 23,1 23,0Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -12,2 -29,2 -23,2 -23,1 -23,0 3,1 Totalt GemensamtKommunbidrag 1640,4 1749,2 1815,0 1 906,5 1993,9Övriga intäkter 452,6 472,1 550,6 559,1 569,1Kostnader -2082,2 -2212,3 -2355,6 -2454,6 -2551,0 10,8 9,0 10,0 11,0 12,0


of 231

96 Investeringsplan

Investeringsplan

Investeringar

I investeringsplanen redovisas planerad anskaffning av materiella anläggningstillgångar, avsedda för verksamheternas stadigvarande bruk eller innehav. En anskaffning vars ekonomiska livslängd överstiger tre år och där anskaffningsvärdet är minst 20 000 kronor anses vara en investering. De investeringsprojekt som löper över flera år, periodiseras över dessa år i enlighet med planerad investeringstakt.

Kommunens investeringsvolym för år 2017 är beräknad till 365 miljoner kronor. Planen för år 2018 är 305,2 mkr och 296 mkr för år 2019.

Investeringen i utveckling centrum, inklusive Drottningen, som innefattar reinvestering i gågatorna och Jansasparken, nytt Drottningtorg samt reinvestering och ombyggnation av Drottningen fortsätter under 2017. Under 2017 är det gågatorna som ska färdigställas. För detta finns 11 mkr avsatta. Totalt kostar projektet, som avslutas i och med 2017, 82 mkr.

Till- och ombyggnationen av Gullvivans förskola i Järbo har utretts under 2016. Möjligheten att bygga om fastigheten och kunna tillmötesgå behovet av ytterligare en avdelning har lett till att en nybyggnation är den bästa och mest kostnadseffektiva lösningen. Arbetet beräknas starta 2016 och bli klart under 2017. Totalt finns 47 mkr avsatta för projektet.

En förskola med fem avdelningar planeras i Storvik. 48 mkr, varav 38 mkr under 2017, är avsatt för projektet som ska vara klart under 2018.

Etapp 2 med fyra våningar planeras på äldreboendet Ängsbacken. Den totala investeringen uppgår till 130 mkr, varav 38 mkr under 2017. I etapp 2 ingår också en ombyggnation för att koppla ihop de två nybyggda huskropparna med den gamla kvarvarande huskroppen. Projektet ska vara klart 2019.

På Parkbadet planeras för en ny attraktion där nytt och tillgängligt trapphus med hiss ingår i projektet. Totalkostnad för projektet uppgår till 34 mkr, varav 27 mkr under 2017.

De största inventarieinvesteringarna finns under kommunstyrelsens förvaltning och utgörs till stor del av IT-utrustning. De största volymerna finns inom kunskapsnämndens verksamhet, exempelvis elevdatorer.

Stadshuset kommer att byggas om i etapper under perioden 2016 till 2019. Projektet omfattar reinvestering i infrastruktur samt ombyggnation för att få ändamålsenliga och arbetsmiljömässigt bra lokaler. Totalt är investering beräknad till 82 mkr. Under 2017 finns 35 mkr avsatta i investeringsplanen.

För reinvestering i fastigheter är 30 mkr avsatta per år för 2017, 2018 och 2019. Här sker arbetet fortlöpande och utgörs av underhåll av fastigheter.

Nybyggnation av centralkök och distributionscentral ska ske under 2017 och 2018. Projektet innebär att de två funktionerna byggs ihop och att antalet transporter inom kommunen därmed kommer att kunna minskas ytterligare. Totalt finns 33 mkr för projektet, fördelat på med 16,5 mkr per år.

Reinvestering i Björksätra-, Söder- och Murgårdsskolans ventilation med mera fortsätter under 2017, då 27,9 mkr avsats för ändamålet.

Övergång till miljövänlig LED belysningen för gator inom kommunen löper under flera år. År 2017 finns 7 mkr för projektet.

Gatubyggnation inom handelsområdet Tuna fortsätter för att förbereda för ytterligare exploatering av området. 2017 finns 9,5 mkr för denna investering.

Sandbacka Park har investeringsanslag för hyresgästanpassningar på 2 mkr

Varje nämnd har ett anslag för diverse investeringar som efter beslut i respektive nämnd kan disponeras av förvaltningen till olika mindre investeringsåtgärder.

sandvikens kommun

of 231

Investeringsplan

Investeringsplan – specifikation tkr

Projekt med kursiv stil är påbörjade Total utgift/ inkomst 2017 2018 2019Kunskapsnämnd Inventarier o utrustning gymnasieprogram 4 000 4 000 4 000Utemiljö, skola-förskola 1 000 1 000 1 000Inventarier, grundskola och förskola 4 600 4 000 4 000Gullvivans förskola 47 000 15 400 2 000 Inventarier Gullvivan 200 600 Förskola Storvik 48 000 38 000 9 000 Inventarier förskola Storvik 800 Inventarier Sandbacka förskola 300 Sätralinjens förskola, paviljonger 3 000 Inventarier Sätralinjens förskola 1 000 Norrsätraskolan anpassning högstadiet 1 000 Inventarier Norrsätraskolan 4 000 Inventarier skolbibliotek 600 300 Inventarier Fordonsgymnasiet 3 000 Diverse investeringar 500 500 500Summa 76 600 22 200 9 500 Omsorgsnämnd Omsorg inventarier 600 600 600Ängsbacken etapp 2 130 000 38 000 52 000 5 000Inventarier Ängsbacken etapp 2 600 Inventarier nytt serviceboende 200 Nyckelfria lås 1 500 Diverse investeringar 500 500 500Summa 40 600 53 900 6 100 Individ- och familjeomsorgsnämnd Diverse investeringar 100 100 100Summa 100 100 100


of 231

98 Investeringsplan

Kultur- och fritidsnämnd Reinvestering belysning elljusspår LED 500 500 Reinvestering gymutrustning Parkbadet 350 300 Inventarier biblioteksfilialer 300 300 In- och utlåningssystem huvudbiblioteket 300 Jernvallen A-hallen 2 000 Parkbadet, ny attraktion 34000 27 000 7 000 Jernvallen, orienteringstavla 200 Utomhusbad tillgänglighet 200 Ny sarg ishallen Jernvallen 2 000 Diverse investeringar 500 500 500Summa 33 050 8 900 500 Västra Gästriklands Samhällsbyggnadsnämnd Inventarier 100

Totalstation 400 Diverse investeringar 100 100 100Summa 200 500 100 Arbetslivsnämnd Inventarier YH 1 085 -bidrag -1 085 Inventarier Lärcentrum, CVL, SFI 900 Diverse investeringar 100 100 100Summa 1 000 100 100 Kommunstyrelsens förvaltning Nyanskaffning fordon 6 500 7 500 8 500IT-utrustning 34 000 34 000 34 000Stadshuset 82 000 35 000 30 000 7 000

Inventarier Stadshuset 3 000 3 000Div inv servicekontor 200 200 200Diverse investeringar 150 150 100Summa 78 850 74 850 49 800

Total utgift/ inkomst 2017 2018 2019

sandvikens kommun

of 231

Investeringsplan

Teknisk verksamhet, fastigheter - parkerDiverse investeringar inkl tillgänglighetsåtgärder 6 000 6 000 6 000Energibesp åtgärder 4 000 4 000 4 000Reinvestering fastigheter 30 000 30 000 30 000Trådlösa nät 200 200 200Sätra skola + förskola inkl gymnastik 120 000 2 000 29 000 75 000Nybyggnad centralkök & distributionscentral 33 000 16 500 16 500 Olsbacka, röda & vita huset samt markberedn pavilj 30 600 6 000 Björksätraskolan, reinvestering ventilation mm 10 900 9 000 15 500Murgården, reinvestering ventilation mm 10 000 8 900 9 600Söderskolan, reinvestering ventilation mm 7 000 9 000 10 000Summa 92 600 112 600 150 300 Teknisk verksamhet, gator Reinvestering gata 6 000 6 000 6 000Gatubelysning, byte till LED 39 000 7 000 7 000 11 000Utveckling centrum inkl Drottningen 82 000 11 000 Trafiklösn Gävlevägen 4 000Trafiklösning Återvinningscentralen Sandviken 2 000 Trafikplats Tuna E16 44 000 5 000 34 000GC-väg Industriv-Granvidjev inkl busshlp Järbov 4 500Gc-väg Hammarbygatan/Hamngatan 3 000Trafiklösning Västerled-Fredriksgatan 5 000Summa 26 000 18 000 67 500 Exploateringsområde Vallpigan, toppbeläggn 600 Tuna 1 9 500 3 000 Tuna 3 3 500 1 100 Mosaiken 1 000 Trumpeten 1 400 Sätra, huvudgata Hjalmarsmuren 1 000 5 000 10 000Summa 14 000 12 100 10 000 Fastighetsförvärv-försäljning Fastighetsförvärv 6 000 6 000 6 000Fastighetsförsäljning -6 000 -6 000 -6 000Summa 0 0 0 Sandbacka Park Div investeringar etapp 1-5 2 000 2 000 2 000Summa 2 000 2 000 2 000 TOTALT 365 000 305 250 296 000

Total utgift/ inkomst 2017 2018 2019


of 231

100 Exploateringsplan

Exploateringsplan

Exploateringsverksamhet består av åtgärder som syftar till att anskaffa, bearbeta och iordningställa råmark för bostads- och industriändamål. I de fall avsikten är att avyttra färdigställd exploateringsfastighet ska denna klassificeras och värderas som omsättningstillgång. Tillgångar som kommer att kvarstå i kommunens ägo redovisas som anläggningstillgångar.

Tuna 1Området ligger intill E16 och väster om Järbovägen. Planändringsarbetet beräknas att vinna laga kraft under våren 2017. Byggandet av vägar inom området kommer att fortsätta under 2017. När det gäller arbetet med en ny på- och avfart till E16, så har en vägplan för området påbörjats. Den beräknas vara klar under senare delen av 2017. Det gör att byggstart planeras för på- och avfart till och från Järbovägen, trafikplats Tuna, under 2018 och med ett färdigställande under 2019.En etablering har gjorts i området och diskussioner förs med fler intressenter. Kommunen planerar att bygga nytt centralkök med distributionscentral inom området under åren under 2017 och 2018.

Lövbacken 2Marken inom området har kontinuerligt förbelastats under flera år för att undvika framtida sättningar i marken. Arbetet kommer att fortsätta även under 2017 och 2018.

Sandbacka Park, etapp 6Arbetet med detaljplanen för Sandbacka Park, etapp 6, kommer att fortsätta under 2017.

Kanalgränd, centrala SandvikenEtt allt större intresse av centrumnära boende har bland annat resulterat i att Kanalgården, ett trygghetsboende i centrala Sandviken, byggts. I förlängningen av detta har kommunen tecknat ett föravtal med ytterligare en intressent, med avsikten att fortsätta utveckla resterande delar av Kanalgränd med företrädelsevis bostäder, gruppbostad och eventuellt förskoleverksamhet.Under 2015 upprättades ett markanvisningsavtal där syftet är att reglera genomförande och ekonomiska förutsättningar för bostadsbebyggelse inom detaljplanen för Kanalgränd.

Belopp i milj kr Prel tom Budget Plan Plan Totalt 2016 2017 2018 2019 Inkomster 42,5 2,2 0,0 0,0 5,0Utgifter -31,3 -12,1 -9,5 -3,0 0,0 Nettoexploatering 11,2 -9,9 -9,5 -3,0 5,0 Effekter i balansräkningen: Anläggnings-tillgångar 24,2 6,5 9,5 3,0 0,0 Effekter i resultat-räkningen: Intäkter 42,5 2,2 0,0 0,0 5,0Kostnader -7,1 -0,4 0,0 0,0 -0,9 Exploaterings-resultat i resultaträkning 35,4 1,8 0,0 0,0 4,1

Belopp i milj kr Prel tom Budget Plan Plan Totalt 2016 2017 2018 2019 Inkomster 3,5 0,0 3,5 0,0 0,0Utgifter -2,8 -2,5 -0,3 -0,0 -0,0 Nettoexploatering 0,7 -2,5 3,2 0,0 0,0 Effekter i balansräkningen: Anläggnings-tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Effekter i resultat-räkningen: Intäkter 3,5 0,0 3,5 0,0 0,0Kostnader -2,8 -0,0 -2,8 -0,0 -0,0 Exploaterings-resultat i resultaträkning 0,7 0,0 0,7 0,0 0,0

sandvikens kommun

of 231

Exploateringsplan

Byrängesvägen, HögboOmrådet är attraktivt för boende med ett aktivt friluftsliv. Vid början av 2013 påtalades att en VA- utredning behövdes för att utreda om området ska ingå i det kommunala verksamhetsområdet. Utredningen är skjuten på framtiden. Planarbetet kommer att återupptas under hösten 2016 och färdigställas under 2017. Alternativa VA -lösningar kan vara möjliga inom området.

Stillbergsväg, SäljanOmrådet är färdigställt. Villatomterna är avstyckade och ingår i kommunens tomtkö. Tre tomter har sålts och bebyggts. Två tomter finns kvar för försäljning.

Kv Trumpeten, BarrsätraOmrådet ligger i Barrsätra, i närheten av Svavargatan -Valsargatan. Kommunen har tillsammans med intressenter ingått ett samarbete där avsikten är att utveckla markområdet för bostäder. Arbetet kommer att ske parallellt med en detaljplaneändring som påbörjas under senare delen av 2016.


Belopp i milj kr Prel tom Plan Plan Plan Totalt 2016 2017 2018 2019 Inkomster 2,4 0,0 0,0 2,4 0,0Utgifter -1,8 -0,0 -0,4 -1,4 -0,0 Nettoexploatering 0,6 0,0 -0,4 1,0 0,0 Effekter i balansräkningen: Anläggningstillgångar 1,4 0,0 0,0 1,4 0,0 Effekter i resultat-räkningen: Intäkter 2,4 0,0 0,0 2,4 0,0Kostnader -0,4 -0,0 -0,0 -0,4 -0,0 Exploaterings-resultat i resultaträkning 2,0 0,0 0,0 2,0 0,0


of 231


Tapetseraren, centrala SandvikenKommunen har under 2016 påbörjat ett arbete med att ändra detaljplanen för området Tapetseraren längs Björkgatan. Avsikten med planändringen är att skapa större byggrätter. Ett markanvisningsavtal har upprättas, då det finns intressenter som vill bebygga området med bostäder. Fastigheten Tapetseraren 1 planeras bli såld under 2016 eller 2017.

RossnäsI december 2014 köpte kommunen 12 tomter av Högbo Bruk AB. Tomterna är prissatta och villatomterna ingår nu i kommunens tomtkö. Två tomter såldes 2015 och en tomt är såld under 2016.

Belopp i milj kr Prel tom Plan Plan Plan Totalt 2015 2016 2017 2018 Inkomster 8,2 2,1 1,4 1,4 1,4Utgifter -8,4 -8,4 -0,0 -0,0 -0,0 Nettoexploatering -0,2 -6,3 1,4 1,4 1,4 Effekter i balansräkningen: Anläggnings-tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Effekter i resultat-räkningen: Intäkter 8,2 2,1 1,4 1,4 1,4Kostnader -8,4 -2,2 -1,4 -1,4 -1,4 Exploaterings-resultat i resultaträkning -0,2 -0,1 0,0 0,0 0,0

Belopp i milj kr Prel tom Budget Plan Plan Totalt 2016 2017 2018 2019 Inkomster 2,6 0,0 0,8 1,8 0,0Utgifter -0,5 0,0 -0,1 -0,4 0,0 Nettoexploatering 2,1 0,0 0,7 1,4 0,0 Effekter i balansräkningen: Anläggnings-tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Effekter i resultat-räkningen: Intäkter 2,6 0,0 0,8 1,8 0,0Kostnader -0,5 0,0 -0,1 -0,4 0,0 Exploaterings-resultat i resultaträkning 2,1 0,0 0,7 1,4 0,0

sandvikens kommun

of 231

Exploateringsplan

Bredmossen, SandvikenOmrådet Bredmossen, vid Förrådsgatan, innehåller cirka 5 ha mark som är oexploaterad, varav cirka 15 000 – 20 000 m2 som har förbelastats under flera år och idag är klart för exploatering. Området är detaljplanerat som industrimark. Inom resterande del av exploateringsområdet kommer förbelastningen att fortsätta under kommande år. Området ligger vid E16 och i närheten av den planerade trafikplatsen Tuna, vilket ger ett attraktivt läge. Området bör utredas avseende gestaltning så att maximalt nyttjande av marken nås.Ett köpekontrakt är tecknat under 2016 och ett föravtal på ytterligare mark är tecknat med samma exploatör. Förhandlingar pågår med ytterligare exploatörer.


Vallpigan, VallhovAlla kvarvarande tomter är tingade och beräknas bli sålda under 2016. När alla tomter är bebyggda kommer ett sista lager asfalt att läggas på vägarna inom området.

Belopp i milj kr Prel tom Budget Plan Plan Totalt 2016 2017 2018 2019 Inkomster 8,4 8,4 0,0 0,0 0,0Utgifter -8,7 -8,1 -0,0 -0,6 0,0 Nettoexploatering -0,3 0,3 0,0 -0,6 0,0 Effekter i balansräkningen: Anläggnings-tillgångar 3,7 3,1 0,0 0,6 0,0 Effekter i resultat-räkningen: Intäkter 8,4 8,4 0,0 0,0 0,0Kostnader -5,0 -5,0 0,0 -0,0 0,0 Exploaterings-resultat i resultaträkning 3,4 3,4 0,0 0,0 0,0


of 231


VallhovEtt stort behov av centrala villatomter gör att fler villatomter bör tas fram. Förslaget är att skapa ett nytt område för villor, vid Lexehällsvägen, intill exploateringsområdet Vallpigan i Vallhov. Tid för detaljplan, utredningar samt vägbyggnation gör att området tidigast 2020 kan erbjuda nya villatomter till tomtkön. Ännu finns ingen totalkalkyl för området, men 2017 belastas exploateringsområdet av kostnader för en detaljplan.

Belopp i milj kr Prel tom Budget Plan Plan Totalt 2016 2017 2018 2019 Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Utgifter -0,0 -0,0 -0,4 -0,0 -0,0 Nettoexploatering 0,0 0,0 -0,4 0,0 0,0 Effekter i balansräkningen: Anläggnings-tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Effekter i resultat-räkningen: Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -0,0 -0,0 -0,00 -0,0 -0,0 Exploaterings-resultat i resultaträkning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Hjalmarsmuren, Stensätra-SäljanKommunen kommer under 2016 att påbörja ett planprogram för att utforma området Hjalmarsmuren innehållande förskola, skola samt områden för boende i olika upplåtelseformer. Området kommer även att innehålla en ny huvudgata som sammanbinder Sätragatan i norr med Säljansvägen i söder. Huvudgatan bidrar till att minska trafikflödet längs intilliggande villagator. Arbetet medför att flera detaljplaner kommer att behövas. Området är idag ett större sammanhängande grönområde som består av blandskog och öppna grästäckta markytor.

Belopp i milj kr Prel tom Budget Plan Plan Totalt 2016 2017 2018 2019 Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Utgifter -0,0 -0,0 -1,5 -5,5 -10,5 Nettoexploatering 0,0 0,0 -1,5 -5,5 -10,5 Effekter i balansräkningen: Anläggnings-tillgångar 0,0 0,0 1,0 5,0 10,0 Effekter i resultat-räkningen: Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -0,0 -0,0 -0,0 -0,0 -0,0 Exploaterings-resultat i resultaträkning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

sandvikens kommun

of 231

Exploateringsplan

Tuna 3Tuna 3 är ett nytt exploateringsområde öster om Järbovägen. Området är tänkt för industri- och logistikverksamhet. Området är 2,5 ha stort. Ännu finns ingen totalkalkyl för området. Området kommer att innefatta ny väg till Gästrike återvinnares återvinningscentral. Vägen byggs under 2017 och betalas av Sandvikens kommun. Byggnationen sker i och med att den nya på/avfarten till E16 dras där befintlig infart ligger idag. Ny detaljplan kommer att påbörjas under 2018.

Belopp i milj kr Prel tom Budget Plan Plan Totalt 2016 2017 2018 2019 Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Utgifter -0,0 -0,0 -3,5 -1,1 -0,0 Nettoexploatering 0,0 0,0 -3,5 -1,1 0,0 Effekter i balansräkningen: Anläggnings-tillgångar 0,0 0,0 3,5 1,1 0,0 Effekter i resultat-räkningen: Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Kostnader -0,0 -0,0 -0,0 -0,0 -0,0 Exploaterings-resultat i resultaträkning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

MosaikenDet som återstår i exploateringsområdet Mosaiken är att bygga den sista delen av vägen ner mot E16. I investeringsplanen för 2018 finns medel för att börja bygga.

Sörby 8:15, Årsunda Exploateringsområde för villatomter. Detaljplanen är klar och tomterna är lämnade för avstyckning. När avstyckningen är klar lämnas tomterna till tomtkön.


of 231

of 231

KommunledningskontoretPostadressSandvikens kommunKommunstyrelseförvaltningen811 80 Sandviken


Telefon026-24 00 00Fax026-27 39 80

[email protected]



Datum2016-09-26


Anna Boman

Kommunfullmäktige

Medborgarförslag om enprocentregel och riktlinjer för konstnärlig utsmyckning av offentlig miljö





4. Med hänvisning till punkt 1, 2 och 3 förklaras därmed medborgarförslaget vara besvarat.


”/…/ yrkar undertecknad att Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag- att utarbeta riktlinjer för kommunens konstnärliga utsmyckning- att enprocentmålet genomförs- att de nya riktlinjerna inarbetas i de kommunala bolagens ägardirektiv- att de nya riktlinjerna inarbetas i samtliga berörda förvaltningar och

nämnder- att Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för uppföljningen av de nya

riktlinjerna

of 231



Sida2(5)






ÄrendetEtt medborgarförslag har kommit till Sandvikens kommun angående enprocentregeln för konstnärlig utsmyckning av offentlig miljö. Förslagsställaren yrkar att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att:

- utarbeta riktlinjer för kommunens konstnärliga utsmyckning- att enprocentmålet genomförs- att de nya riktlinjerna inarbetas i de kommunala bolagens ägardirektiv- att de nya riktlinjerna inarbetas i samtliga berörda förvaltningar och

nämnder- - att kultur- och fritidsnämnden ansvarar för uppföljningen av de nya

riktlinjerna

Vad är enprocentregeln?Enprocentregeln innebär att en procent av budgeten för ett byggprojekt, vid nybyggnation och vid om- eller tillbyggnad avsätts till bild- eller formkonstnärlig gestaltning.

I propositionen (1937:57) som avsåg statliga nybyggnationer står att ”/…/ regelmässigt i anslaget inbegripa ett icke alltför ringa belopp, i allmänhet icke understigande en procent av byggnadskostnaderna, till konstnärlig utsmyckning /…/”. I det framväxande samhällsprojektet folkhemmet lyftes betydelsen av en nationell kulturpolitik för att sprida god konst och kultur över

of 231



Sida3(5)

hela landet och ett av verktygen var principen om en procent av budgeten till bild- eller formkonstnärlig gestaltning. Konstnärsnämnden skriver att ”Enprocentregeln har aldrig varit en enhetlig regel utan mer en ekonomisk princip som fått två politikerområden att mötas; byggsektorn och kultursektorn”. Från att ha varit en ekonomisk princip avseende statliga nybyggnationer har den också kommit att bli vägledande i många kommuner, landsting och regioner. I Konstnärsnämndens enkät uppger 45 % av de svarande kommunerna och 77 % av de svarande landstingen och regionerna att de arbetar enligt regeln med fasta rutiner. (Ingen regel utan undantag, Konstnärsnämnden 2013, s.11-13,). Statskontoret hänvisar till en enkät genomförd av Svenska kommunförbundet som visar att drygt 40 % av kommunerna uppger att de tillämpar någon procentsregel vid nybyggnad och knappt 30 procent avsätter anslag för konstnärlig gestaltning även i samband med ombyggnad. (Nya former för Statens konstråds verksamhet, Statskontoret 2005:9, s.24).

Konstnärlig utsmyckning av offentlig miljö i Sandvikens kommun tidigareInnan uppdelningen i kommundelar i Sandvikens kommun fanns ett konstutskott som förfogade över medel till konstnärlig utsmyckning.1

Kommunstyrelsen beslutade 2006-11-23 (§266) gällande konstnärlig utsmyckning att någon procentsats inte ska tillämpas i samband med ny- och ombyggnationer.

Konstnärlig utsmyckning av offentlig miljö i Sandvikens kommun idagDet är tänkbart att Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd, kultur- och fritidsnämnden, kommunstyrelsen och Sandvikenhus berörs av frågan om konstnärlig utsmyckning av offentlig miljö i Sandvikens kommun. Följande uppgifter och ansvarsområden är beslutade av kommunfullmäktige.

- Enligt § 1 i kultur- och fritidsnämndens reglemente framgår att en av nämndens uppgift och ansvarsområde är ”/…/ offentlig konstnärlig utsmyckning på kommunal mark”.

- Enligt § 1 i Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnds reglemente framgår att nämnden inom sitt ansvarsområde ska ”/…/ verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö”.

- Enligt § 3 i kommunstyrelsens reglemente framgår att det är kommunstyrelsens uppgift och ansvar att ansvara för planering och exploatering av kommunalägd mark.

- I ägardirektiv för Sandvikenhus AB finns inget specificerat kring konstnärlig utsmyckning.

1 Uppgifter 2016-04-08, från fastighetsingenjör Åsa Edsvik, tekniska kontoret.

of 231



Sida4(5)

Enhetschef på Kulturenheten på kultur- och fritidsförvaltningen uppfattar att trots att det i reglementet finns ett tilldelat ansvar för "offentlig konstnärlig utsmyckning på kommunal mark", idag inte finns ett tydligt uppdrag för kultur och fritid. I de fall kultur och fritid är inblandade så är det på inbjudan från tekniska kontoret. Enhetschefen lyfter behovet av att arbeta fram en formaliserad samarbetsprocess för hur offentliga miljöer gestaltas och hur den offentliga konst som idag finns inom kommunen tas om hand2. I underlag inför det kulturpolitiska programmet uppges också att nämnden idag saknar rutiner för att hantera frågan om offentlig konstnärlig utsmyckning på kommunal mark3.

Fastighetsingenjör vid tekniska kontoret menar att det idag i Sandvikens kommuns inte finns en gällande struktur för konstnärlig utsmyckning av offentlig miljö (fokus byggnader). Det är på enskild tjänstemans initiativ eller vid önskemål från aktuell verksamhet som frågan om konstnärlig utsmyckning kan lyftas upp. Projektledaren ser då efter vad som är möjligt i budgeten och det är då i befintlig byggpott som medel till konstnärlig gestaltning tas. Fastighetsingenjören lyfter möjligheten om att alla projekt med en plats och funktion där allmänheten har stor tillgång till byggnaden och i så fall den konstnärliga utsmyckningen och som har en budget över en viss nivå skulle kunna falla inom ramen för en obligatorisk utvärdering enligt vissa framtagna riktlinjer för hantering av kommunens konstnärliga utsmyckning. Både vid ett eventuellt framtagande av sådan riktlinje och också i en i så fall kommande beredningsgrupp/referensgrupp eller dylikt för hanteringen av konstnärlig utsmyckning menar fastighetsingenjören att representanter bör sitta med från kultur- och fritidsförvaltningen, kommunstyrelseförvaltningen (tekniska kontoret), samhällsbyggnadsförvaltningen (stadsarkitekten) och Sandvikenhus.4

Affärsstödschef på Sandvikenhus har inte uppfattningen att konstnärlig gestaltning vid nybyggnationer eller om- och tillbyggnader på deras eget fastighetsbestånd varit en fråga. Då Sandvikenhus är byggprojektledare vid nybyggnationer eller om- och tillbyggnationer av kommunens byggnader är det på uppdrag från tekniska kontoret och då utför Sandvikenhus tekniska kontorets beställning.5

Framtagande av riktlinje för konstnärlig utsmyckning av offentliga byggnader inom Sandvikens kommunI Sandvikens kommun har gjorts och görs många viktiga satsningar i frågan om konstnärlig utsmyckning av offentlig miljö. För att få ytterligare kontinuitet och långsiktighet i frågan om konstnärlig utsmyckning av offentliga byggnader är frågan om enprocentregeln för offentlig konstnärlig

2 Kontakt enhetschef Kulturenheten, 2016-03-31.3 Kartläggning av kultur- och fritidsförvaltningen 2015, Underlag inför arbetet med det kultur- och fritidspolitiska programmet.4 Intervju med fastighetsingenjör Åsa Edsvik, Tekniska kontoret, 2016-04-08.5 Intervju med affärsstödschef Jenny Glumoff, Sandvikenhus, 2016-04-13.

of 231



Sida5(5)

utsmyckning och kanske särskilt frågan om riktlinjer för kommunens konstnärliga utsmyckning mycket viktiga.

Då offentlig konstnärlig utsmyckning på kommunal mark idag är beslutat att vara en uppgift och ett ansvar för kultur- och fritidsnämnden är det viktigt att kultur- och fritidsförvaltningen arbetar fram förslag på hur en dylik arbetsprocess bör se ut vilket också uppmärksammats i exempelvis underlag till det kulturpolitiska programmet.

Offentlig konstnärlig utsmyckning av offentlig miljö och just i samband med enprocentregeln handlar i huvudsak uteslutande om nybyggnationer och vid om- och tillbyggnationer av offentliga byggnader. Ny- och ombyggnationer av Sandvikens kommuns byggnader är kommunstyrelsens ansvar och utförs av tekniska kontoret. Utredaren föreslår att en riktlinje för offentliga konstnärlig utsmyckning av offentliga byggnationer ska tas fram. Det bör vara kommunstyrelseförvaltningens (tekniska kontorets) uppgift att arbeta fram ett förslag på hur riktlinjer för en dylik arbetsprocess bör se ut. Förslaget bör tas fram i samarbete med representanter från Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning och kultur- och fritidsförvaltningen.

Utredaren ser det som att kommunstyrelsens beslut från år 2006 om att enprocentregeln inte skall tillämpas fortsatt gäller. Utredaren menar att med en riktlinje för hur frågan om konstnärlig utsmyckning av offentliga byggnationer ska hanteras i Sandvikens kommun så skapas möjlighet till att frågan kan hanteras på ett mer strukturerat sätt.

BeslutsunderlagMedborgarförslag: ”Yrkande till kommunfullmäktige angående enprocentregeln för konstnärlig utsmyckning av offentlig miljö”, daterad 2016-02-16.

Tjänsteskrivelse, KS2016/126, 2016-08-12, Medborgarförslag om enprocentregeln och riktlinjer för konstnärlig utsmyckning av offentliga byggnationer.

Protokollsutdrag skickas tillFörslagsställaren av medborgarförslagetKenneth Johansson, chef för kultur- och fritidsförvaltningenMaria Wikström, chef för Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltningAnn-Sofie Hedenström, chef för kommunledningskontoretStefan Lundqvist, VD Sandvikenhus

Underskrifter

Ann-Sofie HedenströmChef för kommunledningskontoret

Anna BomanUtredare, kommunledningskontoret

of 231

PROTOKOLLSUTDRAGSida1(2)

Nämnd/StyrelseUtvecklingsutskottetSammanträdesdatum2016-10-18


Justerarnas signaturer Utdragsbestyrkande

KS2016/126

§ 126 Svar på medborgarförslag om enprocentregel och riktlinjer för konstnärlig utsmyckning av offentlig miljö

BeslutKommunfullmäktige föreslås besluta att




4. I utredningen beakta medborgarförslagets intentioner.


”/…/ yrkar undertecknad att Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag

- att utarbeta riktlinjer för kommunens konstnärliga utsmyckning

- att enprocentmålet genomförs

- att de nya riktlinjerna inarbetas i de kommunala bolagens ägardirektiv

- att de nya riktlinjerna inarbetas i samtliga berörda förvaltningar och nämnder

- att Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för uppföljningen av de nya riktlinjerna


of 231



Sida2(2)

Nämnd/StyrelseUtvecklingsutskottet

Justerarnas signaturer Utdragsbestyrkande





BeslutsunderlagMedborgarförslag: ”Yrkande till kommunfullmäktige angående enprocentregeln för konstnärlig utsmyckning av offentlig miljö”, daterad 2016-02-16.Tjänsteskrivelse, KS2016/126, 2016-09-26, Medborgarförslag om enprocentregeln och riktlinjer för konstnärlig utsmyckning av offentliga byggnationer.

Protokollsutdrag skickas tillKommunstyrelsenFörslagsställaren av medborgarförslagetKenneth Johansson, chef för kultur- och fritidsförvaltningenMaria Wikström, chef för Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltningAnn-Sofie Hedenström, chef för kommunledningskontoretStefan Lundqvist, VD Sandvikenhus

__________

of 231

Motion:

Utfasning av produkter med

tillsatser av mikroplast inom

Sandviken kommun

2016-02-28

Idag använder vi en stor mängd plastprodukter. Bara under första hälften av 2000-talet tillverkades 2500 miljoner ton produkter, av plast det är mer än den totala produktionen under 1900-talet. Från flera av dessa produkter lossnar större och mindre delar. De transporteras via dagvattnet, avloppssystemet och reningsverken och hamnar så småningom i sjöar, hav och vattendrag. Havet är en viktig källa till livsmedel och sannolikt kommer mängden mikroplast öka under lång tid framöver och vi vet idag att risken är stor att dessa partiklar och de gifter de bär med sig kommer att påverka vår hälsa. Idag finns mätningar som visar att vi har spritt mikroplast i alla våra vatten och att dessa partiklar kan i sig vara giftiga, men de kan också binda till sig miljögifter och orsaka stor skada i den globala ekologin. Plast som hamnar ute i miljön bryts inte ner, avsiktligt eller oavsiktligt slänger vi skräp i naturen, med tiden finfördelas den av solljus och slitage och blir till mikroplast. Källorna till mikroplasten är många, de finns i produkter där de i flera fall inte har någon funktion mer än som utfyllnad, exempelvis kosmetika, som tvålar och skrubbkrämer. Vi har dem i fleece, däck och förpackningar. Åtgärder behövs på flera nivåer i samhället där kommunen har en viktig roll. Dagens lagstiftning är inte tillräcklig. Därför vill Vänsterpartiet Sandviken att kommunen arbetar progressivt på miljöområdet genom att stoppa alla inköp av produkter med tillsatser av mikroplast. Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige föreslås besluta

-‐ Att ge Inköpskontoret i uppdrag att i samarbete med kommunens förvaltningar och bolag säkerställa att verksamheterna snarast upphör med inköp, användning och spridning av produkter med tillsatser av mikroplast.

of 231


-‐ Att ge kommunledningskontoret i uppdrag att återkomma med en redovisning under 2017 om hur utfasningen av produkter med tillsatser av mikroplast har fortskridit.

-‐ Att ge kommunledningskontoret i uppdrag att i samarbete

med kommunens förvaltningar och bolag samt andra aktörer utreda andra möjliga åtgärder för att förhindra spridning av mikroplast i naturen.

-‐ Att ge kommunledningskontoret i uppdrag att återkomma

med en redovisning under 2017 om vilka andra åtgärder som behöver genomföras inom kommunen för att förhindra spridning av mikroplast i naturen.

Vänsterpartiet Sandviken

Lillemor Mauritzdotter Nylén

of 231

Tjänsteskrivelse

Handläggare Vårt diarienummer Er beteckning Datum SidaAnna Boman KS2016/147 2016-10-06 1 (4)



Motion ”Utfasning av produkter med tillsatser av mikroplast inom Sandvikens kommun”

Förslag till beslutKommunfullmäktige beslutar att:

1. Motionen avslås.2. Ge kommunstyrelsen i uppdrag att följa Naturvårdsverkets

uppdrag rörande mikroplast och före juni 2017 inventera förekomst av mikroplast i upphandlade produkter hos befintliga leverantörer.

3. Inventeringen avrapporteras som information till serviceutskottet med förslag till vidare hantering.

Sammanfattning av ärendetI motionen” Utfasning av produkter med tillsatser av mikroplast inom Sandviken kommun” föreslår Vänsterpartiet Sandviken följande:Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige föreslås besluta

- Att ge Inköpskontoret i uppdrag att i samarbete med kommunens förvaltningar och bolag säkerställa att verksamheterna snarast upphör med inköp, användning och spridning av produkter med tillsatser av mikroplast.


- Att ge kommunledningskontoret i uppdrag att återkomma med en redovisning under 2017 om hur utfasningen av produkter med tillsatser av mikroplast har fortskridit.

- Att ge kommunledningskontoret i uppdrag att i samarbete med kommunens förvaltningar och bolag samt andra aktörer utreda andra möjliga åtgärder för att förhindra spridning av mikroplast i naturen.

- Att ge kommunledningskontoret i uppdrag att återkomma med en redovisning under 2017 om vilka andra åtgärder som behöver genomföras inom kommunen för att förhindra spridning av mikroplast i naturen.

Mikroplaster är mikroskopiska partiklar under 5 millimeter som anses påverka den marina miljön negativt. Mikroplasterna finns i en rad olika produkter såsom exempelvis däck och kosmetiska produkter. Regeringen

Kommunfullmäktige

of 231


Datum Sida2 (4)

har gett i Naturvårdsverket i uppdrag att utreda frågan om mikroplast och uppdraget ska avrapporteras i juni 2017.

Då Naturvårdsverket har ett uppdrag att identifiera viktigare källor och föreslå åtgärder vad gäller mikroplast kan det vara rimligt att invänta slutresultatet innan större beslut såsom utfasning av produkter tas. Kommunfullmäktige föreslås därmed besluta att motionen avslås.

Det finns idag belägg för att mikropartiklar utgör en speciell utmaning i nedskräpningen av den marina miljön och det här är en viktig fråga. Inför att avrapportering sker från Naturvårdsverket i frågan föreslås därför serviceutskottet besluta att inköpskontoret innan juni 2017 inventerar förekomst av mikroplast i produkter hos befintliga leverantörer.

Underlaget i tjänsteskrivelsen är framtaget av kommunledningskontoret och avstämt med inköpskontoret.

ÄrendetMotionen ”Utfasning av produkter med tillsatser av mikroplast inom Sandviken kommun” (daterad 2016-02-28) har lagts av Vänsterpartiet Sandviken. I motionen presenteras förslag till ett antal beslutspunkter för att i Sandvikens kommun fasa ut produkter med tillsatser av mikroplast.

Mikroplast – vad är det och hur sprids det?Mindre och större plastdelar utgör idag större delen av det avfall som finns i havet. En del av plasten utgörs av mikroskopiska partiklar såkallade ”mikroplaster” vilket är plastpartiklar som är mindre än 5 millimeter. Naturvårdsverket skriver att1: ”Naturen kan inte bryta ner plast, utan plasten bryts ner i mindre och mindre delar. Ju mindre plastpartiklarna är, desto större risk att de tränger in i de marina djurens celler och vävnader. /…/ finns indikationer på att mikroplaster kan binda till sig organiska miljögifter.”

Mikroplast i havet beror dels på att större plastpartiklar bryts ner till mindre men också på att mikroplasterna tillkommer den marina miljön genom att avloppsreningsverken inte har reningsmetoder för att fånga upp plastpartiklar från exempelvis kosmetiska produkter, kemiska hushållsprodukter, däck och vid tvätt av fleecematerial. Mikroplaster sprids också genom exempelvis snötippning och via atmosfären till sjöar, hav och vattendrag.

Naturvårdsverkets uppdrag rörande mikroplastUnder hösten 2015 fick Naturvårdsverket i uppdrag av regeringen att2:

1 www.naturvardsverket.se, hämtad 2016-03-23.2 Regeringsbeslut (Miljö- och energidepartementet) ”Uppdrag att identifiera och föreslå

of 231

http://www.naturvardsverket.se/


Datum Sida3 (4)

- identifiera viktigare källor i Sverige till utsläpp av mikropartiklar av plast i havet,

- att verka för att reducera uppkomst och utsläpp av mikroplaster från dessa källor samt, vid behov,

- föreslå författningsändringar för att minska utsläppen.

Uppdraget ska utföras i dialog med kommuner och landsting, branschorganisationer inom näringslivet, avfallsorganisationer, miljöorganisationer och andra berörda aktörer. Naturvårdsverket ska slutredovisa uppdraget senast 15 juni 2017.

Naturvårdsverket ska också bl.a.:

- följa utvecklingen på området i EU och internationellt,

- sammanställa befintlig kunskap av forskningsläget av bästa möjliga teknik i avloppsreningssystem och vid behov föreslå åtgärder.

Svenska miljöinstitutet har på Naturvårdsverkets uppdrag kartlagt källor till och spridningsvägar av mikroplaster till havet och delrapporterade detta i mars 2016.

Största källan till mikroplast anses vara väg- och däckslitage och därefter granulat från konstgräsplaner. Andra källor är syntetfibrer från tvätt, slitage från båtskrov, industriell produktion och hantering av plast. Det är dock osäkert hur stora volymerna är för de olika källorna och också osäkert hur stor andel mikroplast från källorna som hamnar i havsmiljön.3

Invänta Naturvårdsverkets avrapportering parallellt med inventering i Sandvikens kommunMotionens förslag till beslut handlar bland annat om att säkerställa att verksamheterna inom Sandvikens kommun snarast upphör med inköp, användning och spridning av produkter med tillsatser av mikroplast.

Då Naturvårdsverket har ett uppdrag att identifiera viktigare källor och föreslå åtgärder vad gäller mikroplast kan det vara rimligt att invänta slutresultatet innan större beslut såsom utfasning av produkter tas. Varefter delrapporter kopplade till Naturvårdsverkets uppdrag presenteras är det också troligt att en kunskapsbas växer fram i frågan och att när

åtgärder mot utsläpp av mikroplaster i havet från viktigare källor i Sverige” M2015/2928/Ke, 2015-08-06.3 Swedish sources and pathways för microplastics to the marine environment. A review of existing data (IVL report C183 mars 2016).

of 231


Datum Sida4 (4)

slutrapport kommer kan långsiktigt hållbara beslut tas i val av produkter vad gäller mikroplast inom kommunkoncernen.

Det finns idag belägg för att mikropartiklar utgör en speciell utmaning i nedskräpningen av den marina miljön och det här är en viktig fråga. Inför att avrapportering sker från Naturvårdsverket i frågan föreslås därför att inköpskontoret innan juni 2017 inventerar förekomst av mikroplast i produkter hos befintliga leverantörer.

BeslutsunderlagMotion: ”Utfasning av produkter med tillsatser av mikroplast inom Sandviken kommun”, Vänsterpartiet Sandviken, 2016-02-28, Dnr: KS2016/147

Tjänsteskrivelse ”Motion. Utfasning av produkter med tillsatser av mikroplast inom Sandvikens kommun”, 2016-05-02, Dnr KS2016/147

Protokollsutdrag skickas tillHelena Wallbom, chef för inköpskontoret

Ann-Sofie Hedenström, chef för kommunledningskontoret

Vänsterpartiet Sandviken

Underskrifter

Ann-Sofie Hedenström

Chef för kommunledningskontoret

Anna Boman

Utredare, kommunledningskontoret

of 231

Interpellation till individ och

familjeomsorgsnämndens ordförande

Hur ser situationen ut för Sandvikens hemlösa?

Kommunen har ett ansvar enligt Socialtjänstlagen (SoL) att alla kommunens medborgare får

sina behov tillgodosedda. Ändå finns det människor i Sandviken som är hemlösa och fallit

genom det sociala skyddsnätet.

Sverigedemokraterna är bekymrade över den utveckling som sker i samhället, människor i

samhället drabbas hårt när samhällets resurser ska fördelas, arbetslösheten biter sig fast och de

som står långt ifrån arbetsmarknaden har än ännu svårare väg tillbaka till jobb. Drogmissbruk

är dessvärre en vardag för många människor.

Vi i Sverigedemokraterna är oroade över att det finns personer som saknar bostad och fast

adress i Sandvikens kommun.

Mina frågor blir till ifo-nämndens ordförande är:

- Hur många människor i Sandvikens kommun beräknas leva som hemlösa?

- Vilka insatser görs enligt Socialtjänstlagen (SoL) idag?

- Hur kommer ifo-nämnden agera framgent för att arbeta aktivt men också

förebyggande för de människor som eventuellt saknar bostad och som ibland har andra

bekymmer som tex. missbruk?

- Finns upparbetade rutiner när människor kommer tillbaka till Sandviken ifrån

behandlingshem/kriminalvårdsanstalt, med boende och sysselsättning och på vilket

sätt förbereder sig ifo-nämnden att dessa personer får en bra start efter en behandling

eller avtjänat straff?

Sverigedemokraterna

Per Kihlgren (SD)

of 231

Interpellation till kommunstyrelsens ordförandeFinns det någon plan för att göra utanförskapsområden till en del av samhället igen?

Moderaterna har presenterat en karta som visar att under alliansens regeringstid växte antalet utanförskapsområden och beräknas idag vara 130 stycken runtom i Sverige. I Sandviken anses både Norrsätra och Nya Bruket tillhöra det föga smickrande sällskapet.

Det som utmärker de så kallade utanförskapsområdena är att färre än hälften av personerna i arbetsför ålder har ett jobb. Människor som bor där upplever otrygghet och det finns brister i skolan. Andelen med utländsk bakgrund är hög och trängboddheten stor. Det här ett jättelikt samhällsproblem som kostar både socialt och samhällsekonomiskt för såväl samhället som enskilde individen.

Under flera av Socialdemokratiskt styrda regeringar skapades utanförskapsområdena och alliansen misslyckades helt med att bromsa eller vända utvecklingen under sina år vid makten. Den organiserade brottsligheten har fått fäste, människor i utanförskapsområdena saknar framtidstro och den sociala tilltron obefintlig. All befolkningstillväxt är inte av godo visar kartan över utanförskapsområden i Sverige.

Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande frågor:

- Finns det någon plan för att vända utvecklingen?- Är det aktuellt med ett moratorium av inflyttande av personer med invandrarbakgrund

som saknar egenförsörjning?- Finns det någon form av självrannsakan hos såväl de rödgröna som alliansens partier

för den uppkomna situationen?- Kommer Sandvikens kommun att ta lärdom av vad våra nordiska grannländer gjort för

att de ska vända utvecklingen mot fler utanförskapsområden till färre?

Sverigedemokraterna

Per Kihlgren (SD)

of 231

Interpellationsvar angående utanförskap

Att bostadsbristen innebär en rad svårigheter, och att det finns en segregation beroende på vilka ekonomiska möjligheter människor har, är inget nytt. Skillnaderna i ekonomiska förutsättningar har också ökat de senaste 10 åren bland annat på grund av den s k ”jobbpolitik” som förts med följden att de ekonomiska klyftorna ökat mellan de som har eller inte har en arbetsinkomst. Detta är emellertid ingen omständighet eller förhållande som skiljer sig mellan inrikes eller utrikes födda.

Sverigedemokraternas generella slutsatser/påståenden som står i brödtexten i interpellationen om att den organiserade brottsligheten fått fotfäste, att människor som bor i exempelvis Norrsätra och Nya Bruket saknar framtidstro och att den sociala tilltron är obefintlig, talar mot bättre vetande.

De allvarliga problem Sandvikens kommun haft med organiserad brottslighet som försökt få fotfäste i kommunen har handlat om inhemska grupper, som inspirerats av i grunden nationalistiska organisationer. I övrigt har Sandviken idag, enligt polisens statistik, lägre brottslighet än tidigare inom flera olika brottsrubriceringar även i nuvarande situation med ökad befolkning.

Kommunens medborgarundersökningen från hösten 2015 påvisar i många avseenden relativt sett positiva tongångar och en bild där våra invånare har en god ”social tilltro”.

På de specifika interpellationsfrågorna vill jag kortfattat svara följande:

- Finns det någon plan för att vända utvecklingen?Kommunens olika nämnder och förvaltningar arbetar i sin verksamhetsplanering ständigt med insatser för att förebygga utanförskap. Arbetslivsnämnden genomför för som exempel arbetsmarknadsinsatser för omkring 1 200 kommunmedborgare per år. Den samlade vuxenutbildningen, från grundläggande nivå till högskoleutbildningar på distans, omfattar ca 1 500 kommuninvånare per år.

- Är det aktuellt med ett moratorium av inflyttade personer med invandrarbakgrund som saknar egen försörjning?Nej, det är inte aktuellt eftersom det råder fri etableringsrätt i Sverige som demokratiskt land, såväl för invandrare från utlandet som fått uppehållstillstånd som för inflyttare från andra kommuner i Sverige. Vi vill behandla alla med respekt och med högsta möjliga människovärde. Om man, som Sverigedemokraterna vill, ”stämpla ut” vissa grupper så skapar man ett utanförskap som leder till social oro och otrygghet.

- Finns det någon form av självrannsakan hos såväl de rödgröna som alliansens partier för den uppkomna situationen?Det är väl knappast något parti i Sverige som bär ansvaret för flyktingsituationen i världen. En flyktingsituation som i Europa förvärrats av att vissa länder inte tar sitt ansvar, ofta påhejade av nationalistiska syskonpartier till Sverigedemokraterna. Regeringar och partier som tar ansvar ägnar sig inte åt röstfiske genom att lägga fram orealistiska och människofientliga förslag.

- Kommer Sandvikens kommun att ta lärdom av vad våra nordiska grannländer gjort för att de ska vända utvecklingen mot fler utanförskapsområden till färre?

of 231

Sandvikens kommun följer det arbete som leds och samordnas av regeringen för att förebygga utanförskap inom olika områden, och som bland annat baseras på omvärldskunskap och aktuell forskning. Vi har själva i kommunen en relativt lång erfarenhet av att arbeta med insatser mot utanförskap. Kommunal vuxenutbildning har funnits sedan 1968. Kommunens flyktingbyrå bildades 1974, och kommunal arbetsmarknadsverksamhet har funnit i Sandviken sedan mitten av 1980-talet.

of 231

Interpellation till ansvarigt kommunalråd

Bakgrund

Jag har tidigare lämnat in en interpellation om spontanidrott vid Kyrkskolan i Årsunda.

Spontanidrotten och ordinarie idrott i skolan är viktig för folkhälsan.

Det är med förvåning jag läser om att spontanidrottsplatsen vid Björksätraskolans

högstadium kommer att användas till sex paviljonger med lika många förskoleavdelningar.

”Nu blir det slut med idrottslektionerna och de spontana fotbollsmatcherna på idrottsplanen

vid Björksätraskolans högstadium.

Upp till 30 idrottslektioner i veckan hålls på uteplanen vid Sätraskolan under höst och vår.

Nu förlorar 14 högstadieklasser, sjätteklassarna från Lilla Björksätraskolan och eleverna som

går i esset-klassen sin idrottsplats.

I stort sett varje kväll spelar barn och unga fotboll, volleyboll och annat på planen intill

Sätralinjens förskola, enligt idrotts- och matteläraren Linda Norgren.”

Frågor

1. Många vackra ord finns om spontanidrotten på kommunens hemsida. Tar

kommunledningen frågan om spontanidrott på allvar?

2. Varför används inte befintlig infrastruktur i Björksätra för paviljongerna?

Nils Gunnar Kempe (L)

of 231

Interpellation om Rättviksmodellen

Bakgrund

”Rättvik har förbättrat sitt resultat i Svenskt Näringslivs mätning de senaste 6 åren och har nu för första gången Dalarnas högsta sammanfattande omdöme

I Rättvik tänker vi annorlundaVi vill minska regelbördan och fokusera på att stärka entreprenörer i sin vilja att göra rätt. Vi gör det genom konceptet tillväxt & tillsyn.

I konceptet möts två världar - tillväxtsidan och tillsynssidanDet betyder att vår ambition är att skapa en hållbar samhällsutveckling, där hänsyn tas både till småföretagares vardag och till behovet av att kontrollera och säkerställa att verksamheterna drivs och fungerar som de ska.

För att lyckas med det här har vi arbetat fram nya innovativa modeller. Modeller som syftar till att skapa en användarvänlighet för företagare som tar lagstiftningens intentioner på allvar. Vi har förändrat vårt sätt att ta ut avgifter, vårt sätt att kommunicera med småföretagare och vårt sätt att prata om hållbarhet.

Två mycket konkreta exempel på hur etablerandet av nya arbetssätt bildar ett strukturkapital i kommunen är den förändrade avgiftsmodellen för livsmedelstillsynen och den s.k. ”Rättelsetrappan”. Den förändrade avgiftsmodellen för livsmedelstillsynen har även granskats av Statskontoret. Sammanfattningsvis menar Statskontoret att Tillväxt och Tillsyns avgiftsmodell med debitering efter genomförd kontroll är att föredra framför modellen med förskottsbetalning och lyfter bl.a. fram legitimitetsfrågan som en viktig aspekt. Erfarenheterna från Rättvik bekräftar Statskontorets slutsats, då modellen med debitering av avgifter efter genomförd kontroll på ett tydligt sätt har stärkt kommunens förtroendekapital hos de lokala företagen och därigenom skapat förutsättningar för mer samarbete och dialog. Rättviks kommuns införande av ”Rättelsetrappan” är en praktisk tillämpning av vad som internationellt går under benämningen ”Responsive Regulation” och innebär att det skapas strukturella förutsättningar för ökat dialogfokus i myndighetsutövningen.” (Text från Rättvik kommuns hemsida).

Frågor

1. Är Sandvikens kommun beredd att genomföra modellen med debitering efter genomförd kontroll?

2. Tillämpar Sandvikens kommun rättelsetrappan i kontakter med företagen?

Nils Gunnar Kempe (L)

of 231

_________________________________________________________________________________________________________________

Interpellation:

Förbud mot mobiltelefon i skolan.

Till Kunskapsnämndens ordförande

Många faktorer påverkar en elevs möjlighet att ta del av undervisningen i skolan. En av de viktigaste faktorerna för att eleverna ska lyckas med det är att arbetsmiljön är bra - att lugn och ro råder i klassrummet. Något som stör arbetsmiljön är nyttjandet av mobiltelefon.

I början av oktober 2016 kom skolinspektionen med ett beslut kring mobiltelefon i skolan.

Beslutet är tydligt och säger att ett förbud mot mobiltelefoner i skolan är förenligt med skollagen (2010:800). Det enda kravet som skolinspektionen ställer, är att förbudet ska vara en del av skolans ordningsregler och att eleverna har fått delta i processen med att ta fram dessa regler.

Med hänvisning till ovanstående frågar jag följande

-Finns det redan idag ett förbud mot att nyttja mobiltelefon på några av de kommunala skolorna?

- Vilka i så fall? När infördes det? Hur infördes det?

-Om så inte är fallet, avser några skolor att införa ett sådant förbud ?

-Om ett förbud införs, hur avser de att arbeta för att inkludera eleverna vid framtagande av det?

-Om ett förbud införs, hur avser de analysera effekterna av det – exempelvis hur betyg och arbetsmiljö påverkats över tid?

Per Kihlgren Sverigedemokraterna Sandviken

of 231

föredragningslista - sandviken · 4. valärenden 5. justering investeringsbudget år 2016...

Documents