Framtidens student:livslångt lärande i det digitala samhället

Alastair Creelman,

Universitetspedagogiska enheten,Linnéuniversitetet

alastair . creelman @ lnu . se

Det här dokumentet har skrivits på uppdrag av Regionbiblioteket i Kalmar län inför ett seminarium 24 oktober 2011. Det ska ses som en personlig reflektion om utvecklingen inom distansutbildning/e-lärande och en beskrivning av de viktigaste trenderna som vi ser idag. Speciellt fokuserar jag på framtidens distansstudent och vilka krav den kommer att ställa på biblioteksservice. Mitt syfte är inte att skriva en vetenskaplig studie över området men att presentera ett diskussionsunderlag för seminariet och ett eventuellt nationellt projekt.

1. BakgrundIdag har alla med internetuppkoppling möjlighet att komma åt ett överflöd av information, kunskap, erfarenheter och idéer. Information som tidigare fanns på bibliotekets bokhyllor eller hos lärare och professorer är nu tillgänglig via en mobil. Idéer sprids blixtsnabbt via sociala nätverk och vill du lära dig något nytt så finns det filmer, guider, artiklar och nätverk som kan hjälpa dig. Sociala medier som bloggar, wikis, nätverk som Facebook och Twitter och videotjänster som YouTube ger enorma möjligheter till kollaborativt lärande och det pågår en explosion i det informella lärandet. I ett samhälle där man förväntas byta jobb och även karriär med jämna mellanrum blir det allt viktigare att se lärande som en livslång process och för att lyckas är det nödvändigt att ha förmågan att snabbt kunna lära sig nya färdigheter.

Dessa möjligheter krockar idag med dagens utbildningssystem som bygger på kunskapsöverföring från lärare till student enligt färdiga kursplaner och med en linjär progression. Nätet ger oss möjligheten att helt omdefiniera vår syn på utbildning men vi i stället väljer att återskapa traditionella lärmiljöer i form av till exempel lärplattformar med stängda virtuella klassrum. Många nätbaserade utbildningar har en väldigt traditionell struktur med inspelade föreläsningar, kurslitteratur, inlämningsuppgifter och prov. Den kända klassrumsmodellen revideras inte och tekniken bara bevarar de traditionella strukturer.

För den som känner sig hemma på nätet finns det enorma möjligheter att lära sig vad som helst och skapa nätverk med likasinnade. I många fall kan man få kontakt med de främsta experterna och ta del av deras arbete och tankar. Allt fler studenter kommer att ta för sig i detta utbud och många kommer att lockas av nya sätt att lära sig i stället för eller som komplement till de traditionella utbildningsstrukturerna. Men även om många studenter kommer att kunna ta för sig på nätet finns risken att majoriteten hamnar utanför. De som saknar den nödvändiga digitala kompetensen kan inte dra nytta av informationssamhällets möjligheter och risken för ett ny sorts klassamhälle uppstår.

Utbildningskartan ritas om radikalt just nu. Inom det formella utbildningssystemet finns det en ökande flexibilitet med allt fler utbildningar på deltid och ibland med löpande antagning. Tack vare Bolognaprocessen kan man idag läsa kurser från olika universitet inom EU och tillgodogöra sig poängen och det kommer att betyda stora möjligheter att studera på distans hos utländska universitet. Nätet ger möjligheten att bygga intressegrupper (communities) kring vilken fråga eller ämne som helst och det leder till nya spännande möjligheter inom det informella lärandet som beskrivs i mer detalj längre fram. Mest intressant idag är gränslandet mellan det informella och det formella lärandet där vi ser flera intressanta initiativ.

Utmaningen för dagens skolor, universitet, bibliotek och vuxen- och folkbildning är att klara av ett paradigmskifte från att lära ut fakta och färdigpaketerade kunskaper till att lära studenter konsten att lära sig. Att lära sig och hitta rätt i informationsflödet innefattar såväl nya begrepp som digital kompetens, mediekompetens och källkritik som även förstås de traditionella grundstenarna som läs- och skrivfärdigheter, kritiskt tänkande och social förmåga. För att kunna anpassa sig till framtidens rörliga och föränderliga arbetsmarknad måste framtidens student snabbt kunna hitta lämpliga utbildningsmöjligheter ur ett stort och globalt sortiment. Vem kommer att hjälpa studenten med detta?

2. TrenderHögre utbildning idag är betydligt öppnare än någonsin. Distansutbildning växer över hela världen och enligt Högskoleverket (Kartläggning av distansverksamheten vid universitet och högskolor, 2011) fanns det drygt 80 000 distansstudenter i Sverige 2009 (22% av det totala). Allt fler personer som tidigare var utestängda från högre utbildning på grund av geografi, ekonomi, familj, begränsad mobilitet mm kan nu studera och bo kvar i hemkommunen. Utbildningar erbjuds med varierande kurstakt och oftast oberoende av tid och rum och universiteten har flera nya målgrupper att ta hänsyn till (fortbildning för yrkesverksamma, folk som vill byta karriär, vuxna som är ny till högre utbildning). Här följer några tydliga internationella trender inom högre utbildning som kan påverka studenternas krav på biblioteken och lärosäten inom kort. 2.1 Öppenhet Produktionen och användningen av öppna digitala lärresurser (OER: Open Educational Resources. Läs mer i UNESCO/COLs A Basic Guide to Open Educational Resources ) är nu ett prioriterat område inom UNESCO, EU och i många länder. OER omfattar digitala lärresurser (film, ljud, text, animering osv) som läggs ut på nätet och som får kopieras och anpassas av andra på ett reglerat sätt genom Creative Commons-licenser. Många universitet, i synnerhet i Nordamerika, lägger ut sina föreläsningar via distributionskanaler som iTunes U och YouTube Edu och allt fler lägger även ut kursmaterial och övningar fritt på nätet. Många universitet i Europa är också aktiva här men i Sverige finns bara en handfull lärosäten som lägger ut material på detta sätt. Högskolan Dalarna, Malmö Högskola och Lunds Universitet distribuerar sina föreläsningar via iTunes U medan Blekinge Tekniska Högskola och KTH (bland andra) har egna medieportaler.

Det här betyder att studenter kan titta på föreläsningar från hundratals universitet i världen på sin bärbar dator, mobil eller surfplatta när och var som helst. Det mobila universitetet är redan ett faktum och kunskap om sådana resurser kommer att öka under de närmaste åren. Det betyder att läraren/universitetet inte är självklara informationskällor längre eftersom man kan hämta information och föreläsningar från hela världen med bara en knapptryckning. Varför ska läraren lägga tid på att förbereda en föreläsning när det redan finns flera utmärkta föreläsningar inom samma ämne på nätet? Genom att välja ut bra nätbaserade föreläsningar kan läraren skapa mer tid för dialog och fördjupning när klassen träffas i stället för att samla dem för envägskommunikation.

Universiteten kommer inte att konkurrera med innehåll eftersom det finns redan överallt. När innehåll finns i överflöd är lärarens förmåga att skapa sammanhang och leda diskussion det viktigaste konkurrensmedlet för lärosätena.

Ytterligare en viktig aspekt av öppenhet inom högre utbildning är Open Access, där forskningsresultat publiceras i heltext i öppna arkiv som är tillgängliga för alla utan prenumeration. Det betyder att forskning som tidigare var inlåst i dyra tidskrifter och tillgängliga för ett fåtal finns nu öppen för alla. Detta betyder bland annat att även folkbiblioteken kommer åt vetenskapliga tidskrifter i större omfattning och därmed kan hjälpa högskolestudenter och forskare på ett sätt som tidigare var omöjligt.

2.2 GlobaliseringDenna ökande öppenhet betyder att svenska studenter har nu tillgång till kurser och material från stora utländska universitet som MIT, Stanford, Harvard, Oxford, Open University m fl. Möjligheten att läsa på distans hos utländska universitet finns redan idag och även om avgifterna kan avskräcka en del så finns det säkert en växande grupp studenter som kan tänka sig betala om kvaliteten på utbildningen är god och om den ger möjlighet till mer flexibla studentanpassade studier.

Flera utländska universitet som lägger ut sitt kursmaterial som OER erbjuder även stöd till det informella lärandet genom att skapa arenor för student-styrt lärande. Brittiska Open University har skapat tjänsten Open Learn där man hittar kurser inom alla ämnesområden med studiestöd och möjlighet att skapa studiegrupper. Amerikanska Carnegie Mellon University har ett liknande koncept som heter Open Learning Initiative .

En konsekvens av denna utveckling kan vara att framtidens studenter läser kurser från olika universitet i olika länder och samlar ihop sin egen utbildning. Då behövs universitet som kan validera och examinera de kunskaper och erfarenheter de har samlat. En alldeles ny utveckling heter OER University där ett 10-tal universitet i länder som USA, Kanada, Australien, Nya Zeeland, Indien och Sydafrika erbjuder möjligheten att validera och certifiera studenters arbete från andra kurser och arbetserfarenhet och utfärda erkända examen. Principen är att det inte spelar roll varifrån du har fått en viss kompetens eller kunskap, klarar du bara universitetets

examinationskrav tillräckligt bra kan du få ut en examen. Initiativet sponsras av bland andra UNESCO.

2.3 Campus/distansEnligt Högskoleverket (2011) fanns det cirka 19 000 studenter 2009 som läste en distansutbildning samtidigt som de läste på campus. I många fall läser de en distanskurs från ett annat lärosäte. Gränserna mellan begreppen campus och distans suddas ut. Många campusutbildningar har bara ett fåtal kontakttimmar per vecka och när de består till stor del av föreläsning kan man undra varför studenten behöver vara på campus. Lärandet för såväl campus- som distansstudenter sker allt mer på bibliotek/lärcentrum, på kafé, hemma eller hos vänner. En del studenter väljer att var på campus bara vissa dagar under veckan och arbeta hemifrån resten av tiden och allt fler väljer att läsa deltid för att kunna arbeta och därmed dra ner på studielån.

Mycket tyder på en uppdelning av högre utbildning i följande studentkategorier:

● En minskande andel campusstudenter som läser ungefär som idag. Lärosäten med hög status kommer förstås att locka många studenter även i framtiden men på grund av ökad flexibilitet, globalisering och ökade kostnader för heltidsstudier kan vi förvänta oss en minskning av campusstudenter på andra lärosäten, som måste i stället fokusera mer på de nedanstående målgrupperna.

● Många studenter som tidigare skulle ha studerat på campus väljer i stället att stanna i hemkommunen där man redan har ett socialt nätverk och läsa på deltid. De kombinerar studier och arbete och slipper därmed dyra studielån. Dessutom har de redan skaffat sig arbetserfarenhet när de är klara med sina studier. En del kan säkert välja blanda 1-2 år på campus på heltid och sedan fortsätta på deltid.

● Andra deltidsstudenter kan vara yrkesarbetande som behöver fylla på med ny kunskap. De är studievana, självständiga och vill integrera utbildning och arbete på det effektivaste sättet. Majoriteten av dagens distansstudenter tillhör denna kategori.

● Ytterligare en grupp är folk som behöver byta karriär och har ingen tidigare erfarenhet av högre utbildning. De är mellan 25 och 60 år och kan inte tänka sig att flytta till campus eller delta i traditionellt studentliv. De är väldigt motiverade men saknar studievanor och behöver därför omfattande stöd.

För lärosäten innebär det att det virtuella campuset är det som alla studenter har gemensamt. De lärosäten som kommer att lyckas framöver är de som kan skapa öppna, attraktiva och innovativa digitala arenor för lärande där utbildningar kan studeras på olika sätt och där allmänheten är också välkommen att följa och delta i.

2.4 Sociala medierKommunikation och kollaboration har aldrig varit enklare och billigare. Idag kan man skapa webbsidor, producera filmer, direktsända evenemang och skapa nätverk utan tekniska förkunskaper och oftast helt gratis. Den traditionella IT-strukturen inom ett lärosäte eller kommun bygger på att förvalta ett antal valda tjänster och garantera säkerheten i det egna

nätet. Denna roll urholkas idag och allt fler studenter och lärare väljer att använda nätbaserade verktyg och tjänster (s k molntjänster som Google Docs, bloggar, wikis och andra sociala medier) som IT-avdelningen inte har kontroll över.

Lärplattformen är idag den självklara basen för kursadministration där man samlar all information, kursmaterial, diskussion, inlämningsuppgifter och examinationsresultat. Ett växande problem med detta är att studenternas diskussioner och reflektioner sker i andra arenor som Facebook eller egna bloggar och en tydlig trend internationellt är att diskutera hur man bygger en personlig lärmiljö (Personal Learning Environment, se en längre beskrivning av PLE på min wiki om ämnet). Ett PLE är en egen verktygslåda med alla nätbaserade verktyg och tjänster som man använder för tillfället samt en digital portfölj med eget arbete från olika utbildningar och arbetserfarenhet. Att skapa denna verktygslåda och bygga en tydlig digital profil och e-portfölj är en stor utmaning för framtidens studenter och de kommer att behöva stöd och goda råd för att lyckas. Framtidens digitala CV blir just detta.

2.5 Mobilitet och molnetFramtidens student vill komma åt allt när som helst och varifrån som helst. Olika typer mobiler och surfplattor (t ex iPad) med allt mer sofistikerade funktioner används av alla och det betyder att studier kan ske överallt. Studenter börjar redan idag ifrågasätta obligatoriska samlingar som består av ren information och kommer framöver att ha höga krav på interaktivitet och delaktighet om de ska komma till möten på campus överhuvudtaget.

Kurslitteratur och andra lärresurser kommer att finnas på nätet och allt blir tillgänglig från en mobil eller surfplatta. Det betyder att bibliotekets fysiska samling blir mindre relevant och dess betydelse som studiemiljö och informationsnav betonas. Digitaliseringstakten varierar mellan länder och i Sverige är e-boksutbudet fortfarande väldigt begränsat men andra länder visar vägen. I Sydkorea planerar regeringen att alla läromedel för skolor ska finnas på nätet 2015 och att alla elever ska ha tillgång till trådlösa bredbandsnät i alla skolor (Digital textbooks open a new chapter , BBC News, 18 okt 2011).

Spridningen av läromedel, spel, filmer, information och andra tjänster via mobila applikationer (appar) ökar kraftigt idag och många universitet och andra utbildningsorganisationer erjuder redan en flora av appar som studenter kan ladda ner, oftast gratis, till sina mobiler. Detta är en trend som förväntas öka markant under de närmaste åren och det är viktigt att biblioteken kan erbjuder sina tjänster på detta sätt också. Det har redan skett en explosion i app-marknaden och ett växande problem är att kunna välja utbildningsappar med bra kvalitet. I Danmark rapporterades det om planer att släppa en app-store för danska skolor (Derfor skal Folkeskolen have egen app store , Computer World, 9 maj 2011). I Sverige finns det ett privat initiativ, Appskafferiet (kopplat till den omfattande länkguiden för skolor Länkskafferiet) som granskar och samlar länkar till bra utbildningsappar. Denna typ av verksamhet vore oerhört viktig för biblioteken att ta tag i. Biblioteket kan skapa en profil som kvalitetsgarant inom alla former av digitala medier men i synnerhet i den mobila sektorn.

En ny mobilteknik i snabb utveckling heter Augmented Reality (Förstärkt verklighet ). Genom en app i mobilen kan man titta på omgivningen genom mobilens skärm och se klickbar information om affärer, hotell, muséer och andra byggnader och platser. Med hjälp av AR ka man gå runt till exempel en konstutställning och få mer information om varje tavla genom mobilen i text, video, ljud eller spel. Förr höll folk mobilen vid örat och pratade, idag har vi mobilen i handen och skriver eller läser medan i morgon kommer vi kanske att ha mobilen framför ögonen och se en värld med ett digitalt lager ovanpå.

Ytterligare en viktig del av denna utveckling ser vi i Googles nya Chromebook-dator. En Chromebook är en billig dator som innehålla bara några basfunktioner och en webbläsare. Eftersom alla program och tjänster finns idag på nätet behöver man inte ha de på datorn. Datorn har i princip inga program och behöver inte uppdateras eller skyddas mot virus osv eftersom inget sparas där. Denna utveckling mot s k cloud computing betyder att lärosätets IT-infrastruktur förändras fullständigt och fokuserar mer på att garantera trådlöst höghastighetsbredband överallt på campusområdet. Det blir mindre intressant att lagra resurser själv men nödvändigt att kunna lagra med bra metadata så att resurserna är sökbara.

2.6 Informellt lärandeEftersom det finns ett omfattande utbud av OER finns det många aktörer som vill sy ihop dessa till egna utbildningar eller skapa virtuella studiegrupper. En ny bok av Anya Kamenetz, DIY U : Edupunks , Edupreneurs and the Coming Transformation of Higher Education , beskriver denna trend och visar hur man kan redan idag skapa sin egen utbildning ihop med andra likasinnade och via olika typer öppna kurser.

Etablerade universitet experimenterar idag med s k MOOC - kurser (Massive Open Online Course). En MOOC är en kurs på universitetsnivå som läggs helt öppet på nätet och vem som helst får delta gratis. Ibland finns en kärngrupp av registrerade studenter som betalar för kursen och de får förstås handledning av lärarna och all support som en vanlig student får. De som studerar gratis får tillgång till allt material och deltar i alla diskussioner men kommer bara att få ett intyg av universitetet men inga akademiska poäng. Ett bra exempel av en MOOC är en baskurs i Artificial Intelligence hos Stanford University som nyligen har fått stor internationell uppmärksamhet genom att få cirka 130 000 studenter. En del av dessa är säkert svenskar och antalet studenter som studerar på detta sätt kommer bara att öka, ju mer kända sådana kurser blir.

Peer 2 Peer University är en mycket intressant aktör som arbetar med gratis, nätbaserat, kollaborativt lärande med hjälp av OER. P2PU är inte ett universitet rent formellt men alla kurser de erbjuder är på högre nivå och man kan dra liknelser med klassisk folkbildning fast på universitetsnivå. De arrangerar korta, öppna och globala kurser med studiecirkelprincipen där gruppen förhandlar fram kursinnehållet med hjälp av en eller två mentorer som har hög kompetens inom området men är inte lärare i vanlig bemärkelse. Ytterligare en aktör i detta område är University of the People som erbjuder gratis online universitetsutbildning till hela världen och som nyligen har allierat sig med respekterade lärosäten som Yale University och New York University.

OpenStudy är en community där du kan söka personer som studerar samma ämne som dig och tillsammans bilda en virtuell studiegrupp. Den används redan av flera universitet(t ex MIT, New York Univ) för att hjälpa distansstudenter att skapa kontakter och få stöd i sitt lärande.

Denna utveckling sker i huvudsak i Nordamerika men det är bara en tidsfråga innan någon erbjuder liknande tjänster i Sverige. Redan idag kan studenter i Sverige studera hos P2PU, University of the People eller en MOOC hos ett etablerat utländskt universitet och frågan är om dessa studenter söker sig till sitt närmaste bibliotek för stöd. Biblioteken bör åtminstone känna till dessa alternativ.

2.7 Validering av informellt lärandeAtt validera det informella lärandet har varit ett omdiskuterat ämne ganska länge men idag finns det nya idéer som kan slå genom inom kort. En sådan är att dela ut digitala märken (badges) till personer som har bevisat för flera kollegor eller en organisation att de behärskar en färdighet till en viss nivå. Badges-konceptet används redan idag inom programmeringsbranschen där kollegornas bedömning slår ibland högre än gamla formella kvalifikationer. Ett projekt som har fått mycket uppmärksamhet i år i USA heter Open Badges och är ett samarbete mellan Mozilla och Peer 2 Peer University. Organisationen HASTAC (the Humanities, Arts, Science, and Technology Advanced Collaborative) har lanserat en kampanj för att få fram praktiska idéer kring användningen av märken i det livslånga lärandet, Badges for lifelong learning .

Ingen i Sverige har nappat på detta koncept än men det vore definitivt intressant även här att kunna samla digitala märken för det du lär dig i arbetet eller i din fritid.

3. KonsekvenserDet finns stora möjligheter att skapa en riktig utbildningsrevolution under de närmaste åren. Tekniken finns, infrastrukturen är också väl utbyggd och förbättras årligen men det största hindren ligger i våra inställningar till tekniken och viljan att bryta med den traditionella synen på utbildning.

Det finns idag en del personer som känner sig hemma i den digitala världen, är studievana och nyfikna. De kommer att ta för sig och kan redan idag delta i nya utbildningsformer och internationella nätverk. Men den stora majoriteten saknar den nödvändiga kompetensen att överhuvudtaget hitta rätt i den digitala djungeln. Vilka kompetenser behövs framöver av studenten och vilket stöd kan lärosäten och i synnerhet bibliotek erbjuda?

3.1 Krav på studenten● Konsten att lära sig. Bara att all information finns på nätet betyder inte att vi lär oss lättare.

Nätet gör det möjligt att individanpassa utbildning för första gången men det betyder en ökad grad av självständighet och kritiskt tänkande. Det kräver att man ser lärande som en process och en dialog i stället för en mängd fakta som måste pluggas in. Nya former av examination behöver tas fram med betoning på tillämpning av kunskaper i samarbete kanske med företag

och offentliga organisationer.

● Digital kompetens. En av EUs åtta nyckelkompetenser som innefattar dels hur man hanterar datorer och ser hur de kan användas, dels att kunna söka, granska, tolka och värdera den information man hittar på nätet och dels hur man kan själv skapa innehåll på nätet och delta i offentlig diskussion. Digital kompetens är inte något som är medfött men måste utvecklas under skoltiden och vidare inom högre utbildning, vuxenutbildning och folkbildning. Biblioteket kan ta en central roll i alla utbildningssektorer genom att stå för utvecklingen av digital kompetens genom handledning av både studenter och lärare.

● Källkritik. Detta ingår i digital kompetens men måste betonas som en helt nödvändig kompetens för alla. Tidigare filtrerades information via förlagen, tidningar och andra medier och det som blev publicerat fick därmed en viss dignitet. Idag kan alla publicera och vi måste lära oss att filtrera själva. Studenter måste lära sig att hitta egna källor och bedöma trovärdigheten på information själv.

● Entreprenörskap. En entreprenöriell inställning till lärande behövs framöver. Med det menar jag nyfikenhet att prova nya sätt att lära sig och förmågan att skapa nätverk. Det innebär att man ser lärande som ständig utveckling och inte bara för att kunna klara nästa tentamen. De studenter som kan ta egna initiativ i sitt lärande och hittar nya sätt att studera kommer att vara framtidens vinnare.

3.2 Krav på bibliotekNär studenter har bärbara datorer och surfplattor som kan ladda ner i princip vilken bok som helst varför behöver de biblioteket? När böckerna flyttas undan måste biblioteket bli en lärmiljö och informationsnav, såväl fysiskt som virtuellt, med tillgång till kvalificerad handledning i informationssökning och källkritik. Det betyder en omdefiniering av begreppet bibliotek där man kopplar bort den traditionella verksamheten av att låna ut böcker och byter till nya (nygamla) roller som folkbildare, handledare och rådgivare. Många menar (Finns bibliotek om tjugo år ? KB) att framtidens bibliotek blir arenor där flera verksamheter (nuvarande lärcentrum, folkbildning, vuxenutbildning) samverkar för att skapa en stimulerande lärmiljö, både fysiskt och på nätet. Det kan även betyda att man behöver hitta nya begrepp eftersom dagens bibliotek och bibliotekarie är allt för starkt förknippade med utlån av böcker och fysiska samlingar. Denna utveckling var fokus för brittiska JISCs Libraries of the future initiativ.

Det finns även en stor utmaning för alla bibliotek att inte bara definiera om sin egen roll men att också förmedla den till allmänheten. En ny amerikansk studie (College Libraries and Student Culture : What We Now Know . ALA Editions 2011) ser ett tydligt glapp mellan bibliotekets självbild och hur den uppfattas av studenter och lärare och konstaterar att biblioteket inte har lyckats bli en integrerad del av undervisningen trots många försök. Vi kan inte utgå ifrån att studenterna är digitala infödingar; de behöver oftast mycket stöd med informationssökning och källkritik men de ser inte bibliotekets roll i detta sammanhang. I stället söker de sig till lärarna som i sin tur inte har rätt digital kompetens heller (se även en sammanfattningsartikel i Inside

Higher Education, What students don ’ t know ). Det är avgörande för framtidens bibliotek att ännu starkare identifiera sig med digitala resurser och marknadsföra sig mer aktivt som informationsnav och resurscentrum. Bibliotekets profil ska vara som ett trovärdigt och opartiskt filter för information på nätet.

När boksamlingens storlek spelar mindre roll blir personalens kompetens bibliotekets främsta resurs. Studenter som besöker biblioteket framöver gör det för att få hjälp med att hitta information och resurser på nätet. Fjärrlån och liknande rutiner blir också mindre relevanta eftersom allt fler texter finns sökbara på nätet. Open access och OER betyder att även folkbiblioteken har tillgång till vetenskapliga publikationer och lärresurser som tidigare var inlåsta hos förlagen och lärosätena. Det kräver att folkbibliotekets personal behöver veta mer om hur man hittar bland dessa “nya” resurser samt att samarbetet mellan akademiska bibliotek och folkbibliotek fördjupas allt mer.

De fysiska miljöerna kommer förstås att variera men på nätet borde man kunna skapa ett nationellt virtuellt bibliotek med gemensamma resurser och guider och sedan kan man logga in till din närmaste bibliotek för att få en mer anpassad lokal profil ovanpå den nationella. Det är viktigt att man undviker dubbelarbete när det gäller att skapa digitala resurser och ett nära samarbete mellan bibliotek, folkbildning, vuxenutbildning och lärosäten vore önskvärt. Universitetsbiblioteken borde också kunna samverka mycket mer för att slippa onödigt arbete. Guider om till exempel källkritik, plagiering, informationssökning borde kunna göras på nationell nivå i stil med norska webbtjänsten DelRett.

Det vore logiskt att framtidens bibliotek även omfattar studievägledning, fast i en bredare bemärkelse än idag. Studenter behöver hjälp att hitta rätt utbildningsväg i en allt större och mer förvirrande utbud som dessutom blir global. Biblioteket kan vara den neutrala guiden som kan hjälpa studenten hitta rätt utbildning i ett utbud som sträcker sig från lokala ortsspecifika kurser till kollaborativa nätbaserade kurser hos Peer 2 Peer University och dylikt.

4. Möjliga hinder2015 är bara 3 år i framtiden och även om den tekniska utvecklingen fortsätter i ständigt ökande takt är det osäkert om attityder och inställningar kan ändras så fort. Majoriteten av de trender och tjänster som nämns ovan fanns för 3 år sedan och vi har inte hunnit anpassa oss än. Många studenter kommer att hänga med i den utveckling som har beskrivits men det finns en stor risk att den digitala klyftan bara fortsätter att öka.

Först och främst behövs det en nationell vision kring IT och lärande i stort, ungefär som man redan har i Danmark (t ex En digital folkeskole - en national strategi for it i folkeskolen - Ministeriet for Børn og Undervisning 2011) och Norge bland många andra länder. Distansutbildning bedrivs av de flesta lärosäten i landet men bara ett fåtal har en tydlig strategi för verksamheten (Högskoleverket 2011). Många lärosäten är idag skeptiska till distansutbildning speciellt på grund av den till synes lägre prestationsgraden och när besparingar ska göras är det just distansutbildningar som man lägger ner först. Utan tydliga

nationella policies kring distansutbildning och breddad rekrytering kan det hända att flera lärosäten hellre koncentrera sig kring campusutbildningar och business as usual i stället för att satsa på nya utbildningsmodeller.

Det finns också en viss tröghet i systemet och en ovilja att förändra ett system som man själv trivs med. En rapport (Vision for learning in Europe in 2025 - Nascimbeni, Dondi, Aceto, E-learning Papers nr 18, Feb 2010) beskriver att många initiativ inom e-lärande har underskattat traditionens tunga roll i högre utbildning och hur innovation och nya möjligheter har motverkats av krafter som vill bevara de befintliga strukturerna och processerna. Det finns gott om goda exempel och bra forskning inom IT och lärande men det krävs engagemang och strategiska beslut på högsta nivå innan bestående förändringar kan äga rum.

Med andra ord finns det en skepsis mot de nya möjligheterna som nätet ger oss inom utbildning och många satsar i stället på att försöka titta bakåt i stället till traditionella strukturer som katedundervisning, mer examination och resultatstyrd utbildning. Utan en tydlig satsning från regeringsnivå kommer många av de ovannämnda trenderna inte att påverka Sverige speciellt mycket till 2015. Å andra sidan kan det betyda att svenska studenter söker sig till utländska universitet och alternativa utbildningsvägar och vänder ryggen åt de svenska lärosätena. 5. SlutsatserVi står inför enorma utmaningar inom alla utbildningssektorer. Traditionella roller, strukturer och processer ifrågasätts och utmanas av nya sätt att kommunicera, samarbeta och skapa. Precis som musik- och filmindustrin kommer utbildningsbranschen att förändras radikalt under de närmaste 10 åren. Jag har försökt här att ge en överblick över de trender jag ser som viktigaste idag inom högre utbildning men det finns förstås mycket som inte har fått utrymme.

När det gäller biblioteket ser jag följande viktiga satsningsområden fram till 2015:● Fokus på digitala medier. Skapa rollen som det självklara kompetenscentrum för digitala

medier och digital kompetens.● Skapa det virtuella biblioteket. Gärna nationella resurser men med möjlighet att få en lokal

prägel genom inloggning på närmaste bibliotek.● Bibliotek som stimulerande lärmiljö och mötesplats, både fysiskt och virtuellt.● Biblioteket som kvalitetsgarant som erbjuder anpassade länksamlingar, appsamlingar mm.● Mycket bättre integrering mellan lärare och bibliotekarier. Informationskompetens och

källkritik är kritiska frågor i alla utbildningar.

7. Referenser

Creelman, A. OER – en resurs för lärande. Projektrapport, Kungliga Biblioteket 2011

Duke, L M and Asher, A D (editors), College Libraries and Student Culture : What We Now Know. ALA Editions 2011

Högskoleverket, Kartläggning av distansverksamheten vid universitet och högskolor , 2011:2R

JISC Communications and Marketing, Libraries of the future , JISC, juli 2009

Kamenetz, A, DIY U : Edupunks , Edupreneurs and the Coming Transformation of Higher Education , Chelsea Green, 2010

Kanwar, A, Uvalić-Trumbić, S, Butcher, N, A Basic Guide to Open Educational Resources , COL, UNESCO, juli 2011

Ministeriet for Børn og Undervisning, En digital folkeskole - en national strategi for it i folkeskolen, Danmarks Regering, august 2011

Nascimbeni, Dondi, Aceto, Vision for learning in Europe in 2025 ,E-learning Papers nr 18, Feb 2010

Ossiannilsson, E, Creelman, A. Quality indicators within the use of open educational resources in higher education i boken Education in a Technological World: Communicating Current and Emerging Research and Technological Efforts, Formatex 2011

Ossiannilsson, E, Creelman, A. Quality improvement in the use of OER in higher education - challenges and consequences, Proceedings EADTU Annual Conference 2011 (s 194 – 211)