forsvaret (fokk) 10fokk.eu/files/2017/11/10-försvar-för-folkhem-och-fosterland.pdfjag är...

Forsvaret och det kalla kriget (FOKK) nr. 10

Försvar för folkhem och fosterland


Den svenska krigsmakten under det kalla kriget – en essäistisk översikt

Thomas Roth

Försvar för folkhem och fosterland: Den svenska krigsmakten under det kalla kriget – en essäistisk översiktFörfattare: Thomas Roth

Försvaret och det kalla kriget (FOKK), publikation nr. 10

© Försvarshögskolan och författaren 2007Mångfaldigandet av innehållet i denna bok är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av Försvarshögskolan.

Bokens innehåll har granskats och godkänts av Militärvetenskapliga institutionens publikationsråd.

Serieredaktör: Kent ZetterbergGrafisk form och teknisk redigering: Elsa JohannessonTryck: Elanders, Vällingby 2007

Första upplagan, första tryckningen, januari 2007

ISSN 1652-5388ISBN 978-91-85401-62-8

För mer information om Försvarshögskolans publikationer, kontakta oss på telefon-nummer 08-553 42 500 eller besök vår hemsida www.fhs.se/publikationer.

�

Innehållsförteckning

Förord 1

Författarensförord 3

1. Inledning 7Miljöochhotbild 7Detsvenskakonceptet 8Dekonkretaåtgärderna 8Mementomori 12

2. Bakgrunden 131936årsförsvarsbeslut 13Fältarménskrigsorganisation1901–1945 15Flottan 18Kustartilleriet 20Flygvapnet 21Ledningsorganisationen 23Ledningsproblematik 25

3. Denmilitärpolitiskautvecklingenunderefterkrigstiden 27Internationellt 27Nordensompotentiellkrigsskådeplats 29Nationellt 31Försvarsbeslutet1948 311958årsförsvarsbeslut 331968årsförsvarsbeslut 351972årsförsvarsbeslut 361982årsförsvarsbeslut 37

4. Försvarspolitiskstrategiochstrategiskaproblem 41

5. Krigsplanläggningenistort 45Översikt 45PlanläggningenförI6,Fo14ochSkåne1947–1964 46Kronobergsregementeskrigsförbandsuppgifter 50

��

FörsvaretavÖstergötland 52Dalregementetsbrigadförbandsuppgifter 55

6. Utvecklingavdenhögreledningen 57

7. Arméförbandensutveckling 61Ledning 61Fältförbandensutveckling 62Pansarbrigaderna 62InfanteribrigadernasochNorrlandsbrigadernasutveckling 75Fördelningsförbanden 90Militärområdesförbanden 94Lokalförsvarsförbanden 94Fastabefästningar 96Mobiliseringssystemet 99

8. Marinensförbandsutveckling 101Ledningsutveckling 101Flottansfartygsutveckling 102Flottanstaktik 108Krigsplanläggning 110Kustartillerietsförbandsutveckling 112

9. Flygvapenförbandensutveckling 119Organisationsöversikt 119Flygvapnetshögreledning 122Materiel 122Taktikochstrategi 124Transportflygorganisationen 125Bassystemet 126Luftbevaknings-ochstridsledningssystem 129

10 Fråganomtillgänglighetochberedskap 133Osorteradeintryck 133ExempletFo47–48 135

Bilaga1:Fördelningsförband1982 141

Bilaga2:MobiliseringsförrådinomKronobergslän 145

��

Bilaga3:I5/Fo22:smobiliseringsansvar1975 151

Bilaga4:Kostaflygbas,fält87 155

Källorochlitteratur 157

Bibliografi 161

Författarpresentation 167

Serien”Försvaretochdetkallakriget”(FOKK) 169

�

Förord

Professor Kent Zetterberg, FHS/ISS/MHA, ledare för forskningsprojektet Försvaret och det kalla kriget

Genomförsvarsbesluten2000och2004hardetsvenskaförsvaretfåttenheltändradinriktningändensomgälldeunderdetkallakriget.Enövergångharskettfråndetstorainvasionsförsvaret,somvarettmobiliseratmassförsvarpåvärnpliktens grund, till ett litet, internationellt inriktat insatsförsvar. (Sveri-geansvarar fördennordiskastridsgruppenmedhögberedskap inomEUår2008.)Därmedharenepok idensvenskamilitärhistorienavslutats.Sverigeframstodsomenregionalmilitärstormaktunderengodbitavdetkallakriget,vilketbidrogtillattsäkrafreden.

Snabbtförsvinnernuspåreneftermycketavdetsomutgjordedetsvenskaförsvaretskärnaunderefterkrigstiden.Motdenbakgrundenärdetangelägetatt snarast dokumentera och genomföra forskning kring det svenska invasi-onsförsvaret–detstarkaneutralitetsförsvaret–sådantdetvaruppbyggtunderdennatid.

Den vetenskapliga forskningenomdet svenska försvaret underdet kallakrigetärännutillstoradelarettvitt fältochförsummat.Forskningenkringenradangränsandeområden,främstSverigespolitiskahistoriaochtidsandanunderdetkallakriget,hardäremotvaritomfattande.

ForskningsprojektetFörsvaretochdetkallakriget(FOKK)ärettsamarbets-projekt mellan Försvarshögskolan (FHS), Kungl. Krigsvetenskapsakademien(KKrVA)ochKungl.Örlogsmannasällskapet (KÖMS).Syftet är att göra ensamladkunskapsinventeringochforskningsinsatsrörandeförsvaretsutvecklingunderdetkallakriget.

FOKKkanpåidéplanetbidratilldagensdiskussionerochtilljämförelseröver tidom försvaretsutveckling. Inteminst intressant ärmellanmål, sken


�

ochverklighetövertid.KopplingentillutvecklingenavämnetkrigsvetenskapvidFHSärnaturligteftersomprojektetkommerattbelysahurdensvenskaförsvarsdoktrinen utvecklades och förändrades, alternativt förblev oberörd,avutvecklingenpåolikaplanivårteget landochiomvärlden.Dettagälldedoktrinförändringarpå såvälmilitärstrategisk somoperativoch taktisknivå.Sålängebegreppsom”anpassning”och”återtagning”användsidensvenskaförsvarsplaneringen,tordedetfinnasanledningattdokumenteratillvadåter-tagningensyftar.ÄvendenyabegreppeninsatsförsvarochNBFkanproblema-tiserasmotdennabakgrund.Detkanbetraktassomettkapitalslöseriattintetillvaratakunskapenpådettaområdeitid,analyseradenkritisktochreflekteraöverframtidensbehov.ResultatetfrånFOKK-projektetkommerävenatttjänasomstödförundervisningenvidFörsvarsmaktensskolor.

Thomas Roths initierade och eleganta översikt och essä om den svenskakrigsmaktenochdessutvecklingunderdetkallakrigetfyllerenviktigfunktioninomprojektetFOKK.Dengerförstdenmilitärpolitiskaochstrategiskabak-grundenochutvecklingensamttaruppkrigsplanläggningenistort.DärmedfårläsarendetstorasammanhangetklartförsigvilketgereninsiktomdekraftfältochparametrarSverigesförsvarochsäkerhetformadeskring.Därefterbehand-lasutvecklingenavdetreförsvarsgrenarnasförband.Detärenöversiktavbestå-endevärdesomavslutasmedreflexionerkringfråganomförsvaretsberedskapochförbandenstillgänglighet,vilketproblematiserarförvidareforskning.

Jagärövertygadomattmångaläsarekommerattkännaigensigidennastudie om det svenska försvaret under det kalla kriget. Det är ingen okändmarkvibeträderochdenliggeridetnäraförflutna.Minnetbleknarfort–ochändåvarinvasionsförsvaretunderdetkallakrigetSverigesstörstaförsvarsinsatsundervårlångafredsepokfrån1815,jasannoliktsedanstormaktstiden.

Läsochbegrunda–dettavarengångdenstorasvenska försvarsmakten,arvetfråndetandravärldskrigetskrigsmakt.

�

Författarens förord

Thomas Roth, 1:e intendent vid Statens försvarshistoriska museer

Syftetmeddennaskriftvarfrånbörjanattöversiktligtförsökabeskrivaforsk-ningslägetrörandedetsvenskaförsvaretunderdetkallakrigetifrågaomdegrundläggandeoperativaochtaktiskakoncepten,dettasomettkomplementtillandraskrifterinomprojektetsram.Dettasyftekanvälsägashauppnåtts,menunderarbetetsgångutveckladesskriftenäventillenrelativtdetaljeradebeskrivningaromdeviktigastekrigsförbandensutvecklingocholikaproblem-ställningarisambandmeddennautveckling.Avgränsningenitidutgörsihu-vudsak av försvarsbesluten1948ochBerlinmurens fall 1989,men eftersommycketavdensvenskaförsvarsstrukturenviladepådenkrigsorganisationsombyggts uppunder beredskapstiden, eller på erfarenheterna avdennaperiod,behandlasäventidenföre1948.Källmaterialetutgörsalltsåframföralltavlit-teraturutgivenunderdesenastetioåren.

Detharundersenareårurmångaolikaaspekterbedrivitsenrelativtom-fattandeforskningomsvensksäkerhets-ochförsvarspolitikunderefterkrigs-tiden.Exempelpådetta är t.ex.de avhandlingar som lagts framav forskaremedanknytningtillFHSochprojektet”SverigeUnderKallaKriget”(SUKK)som bedrivs vid Göteborgs universitet. Bland de områden som fått särskilduppmärksamhet hör framför allt underrättelse- och säkerhetstjänstens verk-samhetvarsolikadelarblivitföremålförettantaloffentligautredningarochforskningsprogram.Densvenskasäkerhetspolitikenharunderdensenastelåtsägafemtonåreniganskastoromfattningocksåbehandlatsilitteratur,tidskrif-terochdagspress.Memoarerochbiografieravochompolitikerochmilitärerharävenbidragittillattkastavisstljusöverutvecklingen.Dettamaterialhardockbara iundantagsfallberörtdenoperativamilitärakrigsplanläggningen,dessutomoftapåettsådantsättattuppgifternasrelevansfördeoperativaoch


�

taktiskakonceptenharvaritmycketsvåraattutläsa,ävenfördeläsaresomtilläventyrsvaritinsattaidessafrågor.

Ettsärskiltkapitelärdenmångfaldregementshistorikerochövrigamilitäraminnesböckersomöversvämmatmarknadenunderdesenastetioåren.Dessaiblandmycketambitiösabokverkberöroftastbaraundantagsvisfrågoromdestorautvecklingslinjerna,mycketberoendepåattdetsomhaftattgöramedregementenas,flottiljernasochövrigaenheters raison d’être harvarithemlig-stämplat,menocksåp.g.a.attframställningarnaoftaharvaritkoncentreradepådendagligaverksamheteninnanförkaserngrindarna.Detärsällansomved-erbörandeförfattareställtsigfråganomvadsomvarsjälvagrundentillförban-detsexistens,nämligenuppgiftenattslåihjäleneventuellangripare.Manharialltförhögutsträckninghellresysslatmedskytteföreningensellerdelokalafackligaorganisationernasutveckling.Detfinnsdockflerariktigtbraskriftersomutgörundantagfråndennaregel.Därmedintesagtattbeskrivningarnaöverettförbandsdagligalivinteocksåkanvaraavintresse.Inomdennalit-teratur ärdetdock särskilt svårt att få greppomMarinensochFlygvapnetskrigsförbandsutveckling,förattnuintenämnasådanaämnensomtaktik-ochdoktrinutveckling.

AttjagvaltattanvändabegreppetKrigsmaktenititelntilldennaessähardelsattgöramedattdettabegreppvardetofficiellaframtillochmed1974,menocksåförattundanstrykadetovansagda,nämligenattdetvarkrigetsommanförbereddesigpå,trotsattarbetetmeddenfredsmässigaverksamhetenofta tyckshaöverskuggatdetta faktum.Mankan idetta sammanhangävenställasigfråganivilkenutsträckningsomansvarigapolitikerisindagligagär-ningverkligeninsågdetta.Detvanligavarnogattmanuppfattadedetmilitäraförsvaretsomenrenodladutbildningsorganisation.�

Vad gäller skriftens utformning är notapparaten relativt begränsad, mentorde ändå vara tillräcklig i sammanhanget. Jag är vidare medveten om attframställningenpåvissaställenhaltarnågot,genomt.ex.attarméförbandensutveckling ägnas större intresse än fartygsförbandens och att beskrivningenavkustartillerietsutvecklingär relativtkort.Ävenvissa av arméns truppslaghar blivit styvmoderligt behandlade, främst luftvärnet. Detta har både medtillgångenpåkällmaterialochmedutrymmetattgöra.Mobiliseringssystemetägnasenheldeluppmärksamhetmenävenidettafallärdetfrämstarméför-hållandensombeskrivsochdetärdärförviktigtattkommaihågattsystemetvargemensamtförhelakrigsmakten.Ävenhärhartillgångenpåöppnakällorvaritstyrande.Vidareäranvändningenavdeimilitärasammanhangsåymnigtförekommandeförkortningarnaintealltidheltstringent.Menvissakravkanmanvälåandrasidanfåställapåläsaren.Jagärocksåmedvetenomattendel

� Set.ex.G.BlomochP.Rudberg,Vår beredskap – var den god?,Militärlitteraturföreningennr80,Stockholm1996,s.57f.

�

Författarens förord

upprepningarförekommerochattdetaljernaomt.ex.krigsförbandsorganisa-tionochmobiliseringsförrådiblandkantyckasonödigtmånga.Mendetärdeinte.

Avgränsningarnagörockså att varken civilförsvaret ellerde frivilliga för-svarsorganisationernabehandlasinågonnämnvärdutsträckning.Manbörallt-såhaiminnetvilkenbetydanderolldessaspeladeochhurmångamänniskorsomberördesavdessaverksamheter.

EnannanbrasklappärattallaskrifternaiFOKK-serieninteärutkomnanärdettaskrivs.Jagharalltsåintekunnatillgodogöramigallinformationsomdetprojektetavkastat.

JagvillavslutningsvisframföraettvarmttacktillprofessorKentZetterbergFHSföralluppmuntransamttillöverstelöjtnantBengtWallerfeltochtill1:eförsvarsantikvarieChristianBraunsteinförallhjälpochförgranskningavma-nuskriptetsamttillöverste1.grRagnarSöderbergförviktigaupplysningar.

�

1. Inledning

Innan jag går vidare anser jag det vara lämpligt att som inledning redovisanågrasubjektivaochallmännareflektioneröverdenaktuellaperioden.Följan-depunkterharkaraktärenavenintroduktion.Kapitletbyggerpåenuppsattsförfattatavf.d.generaldirektörenNilsGyldénisambandmedStatensförsvars-historiskamuseersutredningrörandeförsvaretskulturarv2004,menärdelviskompletteradavmig.

Miljö och hotbild

Ideologiskamotsättningarkan sällan skiljas frånmerabanalanationellaochekonomiskadylika.Ändåhardethävdatsatthuvuddelenav1900-taletprägla-desavenmerdjupgåendeideologiskkonfrontationändeflestaandratidigareepokerihistorien.Defrån1920-taletframväxandedominerandeideologiernahadeglobalafrälsningsambitioner,detnazistiskaTysklanddärtillenuttaladex-pansionsviljaideteuropeiskaområdet.Skiljelinjeniförhållandetilldemokra-tiernaStorbritannienochFrankrikevartydlig,västmakternaspolitikdäremotinledningsvisfögabeslutsam.SverigeochmångaandramindrestateriEuropabefannsigentydigtidetdemokratiskalägret,vissaandrasmåstaterintogdäre-motenslagsmellanställning.

Frånmittenav1930-taletblevföreställningenavettdirektkrigshotalltmertydlig, något som för Sveriges del kom till uttryck i 1936 års försvarsbeslut.Dennabildavettakutelleråtminstonelatenthotkomsedanattkännetecknaintebaraandravärldskrigetutanocksådeinledande15–20årenavperiodendärefter.Hotbildenbaseradespåengenuinosäkerhetomdiktaturernasavsik-ter och vetskapen om existensen av enorma militärpotentialer. Under andravärldskrigetbefannviossmittikrigsområdet,underdetkallakrigetvidgränsen

�


mellanVästochÖst.Underdetkallakrigethadevi förhoppningenattVästskullekommatillvårhjälp,någotsomklartutsadesikrigsplanläggningen,menfullsäkerhetkundevigivetvisintefå.

Efter1945tillkomkärnvapenhotet.Ävenomkärnvapenskullekommaattanvändasmotossmer”iförbigående”somdelavettstorkrig,skulleförödel-senblienorm.Någrabetryggandemotåtgärdervarintemöjligaochvikundeintebyggauppnågonegenkärnvapenavskräckningistormaktsmening.Kärn-vapenhotetökadefaktisktocksåmedtiden,iochmedutvecklingenavtaktiskakärnvapen.

EfterKubakrisenocheftermittenav1960-taletgickdetkallakrigetinienlugnarefas.Krigshotetupplevdesintelängrelikaakutsomtidigare,trotsattstormakternas militära resurser ökade kontinuerligt och att deras beredskapvidhöllspåenmyckethögnivåundermycketlångtid.

Det svenska konceptet

Deninternationellahotbildenkrävdefrånslutetav1930-taletstoranationellauppoffringarförattimöjligastemåntryggasäkerheten.Underhelaefterkrigs-tidenförelågiSverigehuvudsakligenettsamförståndomdenfördapolitiken,trotsolikasynpåNATO,svenskakärnvapensamtmarginellaskillnaderiupp-fattningarnaomanslagentill totalförsvaret.Underandravärldskrigetunder-ströksdettasamförståndgenomsamlingsregeringen.Enmanifestationavsam-arbetsandanvarbildandetavFörbundetFolkochFörsvar,vilketbidrogtillettbredaresocialdemokratisktstödförenbeslutsamförsvarspolitik.

”Vaksamhet–samhällsanda”varettviktigtmottosomstimuleradeenbreddelaktighetifråganomsäkerhetsintressena.Prisetvaremellertidensträngkon-formitetinomvarsramåsikts-ochyttrandefrihetennaggadesikantenochenomfattandepersonkontrollbedrevs.

Allasdelaktighetunderströks,manifesteradiuttrycksomfolkförsvaretochtotalförsvaret.Manunderströkatttotalförsvaretverkligenomfattadehela,elleristortsetthelasamhället.

Destrategiskakonceptenformuleradesitermersom”starktförsvar”,”för-svar tills hjälp anländer” och ”angrepp olönsamt”. I militära, operativa ter-merhandladekonceptetomattbåde”förhindraenangripareattfåfastfotpåsvensktterritorium”(s.k.balanseratperiferiförsvar)ochattkunnagenomföra”ettsegtdjupförsvar”.

De konkreta åtgärderna

Totalförsvaretkrävdeunderkrigsårenstoraekonomiskauppoffringar,somgi-vetvisgickutöverdetprivatakonsumtionsutrymmet. I jämförelsemedden

�

Inledning

krigshärjade huvuddelen av Europa levde dock svenskarna i alla avseendenmycketgott.

Dekonkretaåtgärdernakundeefterhandunder1950-och60-talenbaseraspåenalltstarkaresamhällsekonomi.Enstorfreds-ochenännustörrekrigs-organisationsomvarettarvfrånberedskapstiden,kundebibehållas,samtidigtsomomfattandekvalitetshöjningarochmoderniseringargjordes.Samhällseko-nominsutvecklingochförändradeprioriteringaribörjanav1970-taletleddeemellertidtillenminskningavhelaorganisationen.

UnderVKIIförfogadeSverigeendastdelvisöverenkvalificeradvapenin-dustri,främstBofors.Varvskapacitetochenväxandeflygindustri innebarvis-serligenutvecklingskapacitetpåsikt,menunderenstordelavberedskapstidenvarlandethänvisattillimportavkrigsmaterielpåganskaproblematiskavillkor.Detblevdärförenstarksträvanattgöralandetsåsjälvförsörjandesommöjligtochvidkrigsslutethadeförsvarsindustrinnåttenväsentligtökadbreddochka-pacitet.Efterhandunderkallakrigetkundeindustrinlevereraalltmeravanceradmateriel,samtidigtsommanbibehölldenmerellermindreslumpvisutveckladegrundprincipenom”high-low-mix”iförbandenochderasutrustning.

Ävenfördetekonomiskaförsvaretfannsenstarksjälvförsörjningsambition,sombl.a.togsiguttryckienstarksatsningpåelenergi,enomfattandekol-ocholjelagringsamtlagringavinsatsvarorförjordbruket,alltinomramenförenmycket omfattande och systematisk försörjningsplanering. Också det tidigasvenska kärnenergiprogrammet under 1950- och 60-talen, den s.k. svenskalinjen,kandelvissessomensträvantill självförsörjning.Densvenskalinjenhadealltsåävenenkopplingtilldesvenskakärnvapenambitionerna.

Civilförsvaretssyftevarattskyddabefolkningenihändelseavkrig,främstgenomattuppföraettmycketstortantalskyddsrumavvarierandeslag,menävengenomräddningstjänst.Särskildacivilförsvarsenheter,s.k.undsättnings-kårer,organiseradesfördettaändamål.Dessakommotslutetavperiodenattomorganiseras, men byggnadsverksamheten fortsatte ända in på 1990-talet.Underden tidigaredelen avkallakriget fannsockså enmycketomfattandeutrymningsplanering,somskullegöradetmöjligtattsnabbttömmadestörrestädernavidhotombombning,liksomenplaneringförundanförselavt.ex.lagerochkrigsviktigindustri.

Frågan om utrymning och krigshot var tidvis mycket levande, i alla fallblanddelaravbefolkningen.Somexempelpådettakannämnasattnärför-fattarensföräldrarislutetav1950-talethyrdeetttorpitraktenavMarkaryd(familjenvardåbosattiMalmö)fickdeavenbekantfråganomdetvarmedtankepåeventuellevakuering.

StorviktladesvidattförberedaSverigesRadioochdagstidningarnaförenkrigssituation.Skyddade sändnings-ochproduktionsplatser förbereddesochSverigesRadiospeladeinenmängdprogramsominteavvekfråndennormala

�0


programtablånatthaiberedskapförattsändasvidetteventuelltkrigstillstånd.Myndigheternavändesigocksådirekttillmedborgarnamedbroschyrersom”Omkrigetkommer”ochinformationitelefonkatalogerna.Ivarjehyreshusfannsanslagomtillfälligaskyddsrumochutrymningsvägar.Flyglarmssirenernaitätorternatestadesochtestasfortfarandedenförstamåndagenivarjemånadkl.15.00.

Totalförsvaretunderstöddes vidare av ettmycket stort antal befästningarochandra(delvis)underjordiskaanläggningarförskildaändamål.Blanddessakannämnasintegreradestabsplatserfört.ex.MB/CB,ledningscentraler,oljela-ger,ochhelaindustrianläggningar.Endelavbefästningarnavarettarvfrånbe-redskapstidenmenenstorfortsattutbyggnadskeddeockså.MantordekunnasägattSverigevarvärldsledandeinomdennanisch,framföralltifrågaomdekustartilleribatterier, de s.k. seriebatterierna, som byggdes med början 1958ochframåt.Ävenstoradelaravflygvapnetgickunderjordengenombyggandetavstoraunderjordiskaochatombombssäkrahangarerpåfemolikaplatserilan-detunderperioden1948–1954.Senareutveckladesettsystemmedutspriddavägbaser,påvägsystemsomexisteraderedanifredstid.Bäggedessabassystemkansägashavaritvärldsunika.Demångaunderjordiskaanläggningarnagjordeattlandetkomattföretevissalikhetermedenschweizerost.

EttannatbraexempelpådetgenomorganiseradesvenskasamhälletärBygg-nads-ochreparationsberedskapen(BRB),sominnebarenkrigsorganisationavsågottsomallasvenskabyggnadsföretagtilltotalförsvaretsgagn.

Totalförsvaretsadesibörjanav1980-taletomfatta2,8miljonermänniskoreftermobilisering.

Detta innebarnaturligtvisenormakravpåpersonalplanering,somtillgo-dosågs genomenkombination avplikttjänstgöringoch frivillighet.Fördenmanligadelenråddevärnpliktmellan18och47årsålder,fördenciviladelenavtotalförsvaretmotsvarandepliktförkvinnorochmänivissafallupptill70år.Därtillkomfrivilligutbildningviareservofficerssystemetochdenfrivilligabefälsutbildningsverksamheten (FBU) m.m. Under åtminstone de första 30årenefterVKIIåterfannsreservofficerareiettmycketstortantalbefattningarinomnäringslivetochdenoffentliga förvaltningen.Dettabidrog ihöggradtillattSverigeintebarahade, utansnararevar ettmilitärt–industriellt–förvalt-ningsmässigtkomplex.

Det stora antalet reservbefäl och värnpliktigt befäl i krigsorganisationenbetyddeocksåmycketförförankringenavfolkförsvaretochävenförsamhäl-lets demokratisering. Beredskapstidens långa inkallelseperioder där dispo-nenterochfabriksarbetareficklärasigsamsasitältenanseshahaftstorbety-delsefördemokratiseringsprocessenochdennaprocesskomattfortsätta.HärspeladeVärnpliktsutbildningssystem60en stor rolldär strävanvar atthållasammanförbandfrångrundutbildningenframtilldessattsoldaternaföllför

��

Inledning

åldersstrecket. Varje värnpliktig soldat avsågs göra i genomsnitt fem repe-titionsövningar inom iprincip samma förband. Ipraktiken fungeradedettadocksällanavmångaolikaskäl.

Antalet yrkesbefäl av alla grader inom krigsorganisation uppgick under1970-talettillknappt3%,vilketkomattställastorakravframföralltpådeunderganskakorttidutbildadevärnpliktigagrupp-ochplutoncheferna.Desenare kan sägas ha utgjort ”ryggraden” i framför allt arméns förband. Devärnpliktiga befälen hade under repetitionsövningarna, i förhållande till öv-rigavärnpliktiga,enmycketlågekonomiskersättning.Parentetisktkansägasatt somuniversitetsstuderandevärnpliktig fänrikvar författarentidigtunder1980-taletinkalladtillenkrigsförbandsövning,därhanvaryngsteofficerpåbataljonen,yngstpåkompanietochdessutomdensämstbetaldepåhelaba-taljonen,dettap.g.a.denringasjukpenningsomenstudenterhöll.Attdettasystemintevarfrämjandeförrekryteringen,behöverknappastunderstrykas.

Samtidigtsomendisciplinäruppluckringtillätsskeunder1960-taletsslut,ladesalltstörreansvarpådevärnpliktigabefälen.Dessahadedessutomoftaettringastödavdeaktivaofficerarna.Vissabefälskategoriervarsnarastnegativtinställdagentemotdem,vilketinteunderlättadederasställning,varesigundergrundutbildningen eller under repetitionsutbildningen. Det kan ifrågasättasomheladettasystemmedutnyttjandetavdevärnpliktigabefälenvarmoralisktförsvarbart.Detkanocksånämnasattomräknatuppgickdetaktivabefäletikrigsorganisationenunder1960-talet,till17manper1000soldater.1

Depraktiskaförsvarsåtgärdernaomfattadeenstarkintegreringavdenci-vilaochdenmilitäraledningen.Strukturenvaruppbyggdpåallanivåer,riks-dag–regering–centrala myndigheter, civilbefälhavare–militärbefälhavare samtlandshövding–försvarsområdesbefälhavare.Enomfattandeövningsverksamhetbedrevsinomsamtligadessastrukturer,menmanställersigändockfråganhurenmilitärbefälhavareipraktikenskullehakunnatledatre–fyrafördelningarsochförsvarsområdensstridpåkanske40milsavstånd.

Ensärskilddimension,såvälkonceptuelltsombeträffandepraktiskaåtgär-derhadeplanernapåsvenskakärnvapen,somdeutveckladesunder1950-taletoch sedanavklingadeunder1960-talet.Fråganhadenaturligtvis ettmycketstortantalallmänpolitiska,säkerhetspolitiskaochförsvarsstrategiskadimensio-ner,förutomattdensomtidigareantyttsberördeviktigadelaravdensvenskaenergipolitiken.

Allt ovanstående understryker den centrala betydelse som försvarsplane-ringenhadeidetcivilasvenskasamhälletunderenavsevärdtid.Detkanifrå-gasättasomnågotvästlandundermotsvarandetidnåddeupptilldengenom-gripandemilitära tankenärvaron sompå ett eller annat sätt fanns inomallasamhällssektorer.Detvorefelattsägaattriketvarmilitariserat,menminnetav

1. HansNilsson,Pansartruppskolan 1942–1995,Probusförlag,Västervik2003,s.174.

��


detavspärradeSverige1940–1945,ettSverigemedmycketringamöjligheterattpåverkasinsituationkomattvaravägledandeförsvenskapolitikerunderenstordelavefterkrigstiden.Mankanifrågasättahurhöggradpolitikerochallmänhetvarmedvetnaomdettagenomplaneradesamhälle,mendetföränd-rarintesaken.Sverigevarundermeränhalva1900-talettillmycketstoradelarpåverkatavdetkrigsomaldrigkom.2

Memento mori

Trotsdefredligaförhållandensområddeunderdetkallakriget,kandetlikvälfinnasskälatterinraomdepersonligaoffersomkrävdesunderperioden.Ty-värrfinnsigensammanställdstatistiköverolyckorinomArménochMarinen,menvivetattFlygvapnetframtilldagsdatoharförlorat827manundertjäns-teutövning.Avdessaomkom454personerunderkallakrigetochunderdenperiodengjordesdessutomomkring500uthopp.Under1960-taletuppgickförlusterna till c:a20omkomnaomåret. Jagvill också erinraomatt sedandenförstastoraFN-insatseniGaza1956,har75svenskarslivgåtttillspilloiFN-tjänst.

2. DettakapitelärdelvisenbearbetningavettföredraghålletpåArmémuseum04–03–23avf.d.GDNilsGylldén.

��

2. Bakgrunden

Förattkunnaförstådenorganisatoriskautvecklingenunderefterkrigstidenärdetnödvändigtattmanharvissagrundläggandefaktaklartförsig,ävenomdetriskerarattblientröttandeläsning.Denorganisationsomväxteframunderberedskapstiden kom nämligen att vara dimensionerande och normgivandeförkrigsmaktenlångtframitiden.Dettaharuttrycktssomattkrigsmakten,kanskeframföralltarmén,komattlevapåarvetfrånberedskapenändainpå1970-talet.

Försvarsbeslutet1936brukarbeskrivassometttrendbrott.Denbeslutadeför-stärkningenavförsvaretkandäremotknappastkallasförenstarkupprustning,ivarjefallintejämförtmedkrigsförberedelsernaiCentraleuropa.Beslutetinnebardockatttankarnapåytterligarenedrustningavfördesfråndagordningen.

1936 års försvarsbeslut

Denstorafredsorganisatoriskanyheteni1936årsförsvarsbeslutvarorganise-randetavdehögsta ledningsorganen.Tidigarehadesåvälkrigsmaktenidesshelhetsomarménochmarineniprincipsaknatetthögstaledningsorgan,vilketisinturvarenföljdavattkonungensrollsomintebaraformellutanocksåhögstreellexekutivhögstechefförkrigsmaktenhadeurholkats.Ingetannatstatsorganövertogmonarkensställningsomhögstebefälhavare.

Endast det år 1925 nybildade flygvapnet hade en central ledning medchefen förflygvapnet i spetsen, tillikachef förflygförvaltningen.Flygvapnetbildadesgenomsammanslagningavflottansflygväsendeocharménsflygkom-pani,mendennaprocessgenomfördespåettsättsomknappastbetraktassomlyckad.Detvisadesigvaramycketsvårtattsammanfogadebäggeorganisatio-nernatillenfungerandeenhet,delvisberoendepåbristandeledaregenskaperi

��


försvarsgrenens ledning.Trotsdenstarkacentralaorganisationenavdennyaförsvarsgrenenutmärkte sigflygvapenledningenunderde första åren för in-kompetens,gränsandetillbrottslighet.Samtligahögrebefattningshavarebyt-tesuteftertvåoberoendekommissionersrapporter.NågonpositivförändringskeddeinteförränefterTorstenFriistillträdesomflygvapenchef1934.

Dennyaledningsorganisationenträddeikraft1937.DirektunderKungl.Maj:t ställdes försvarsstaben och de tre försvarsgrensledningarna för armén,marinenochflygvapnet.Försvarskommissionensursprungligatankehadeva-ritattenbefattningsomöverbefälhavareskullehatillsats,nunöjdemansigmeden försvarsstabschefochettÖB-ämbete ikrigstid.Chefen för försvars-stabenochförsvarsgrenschefernablevibefälshänseendejämställda.Dettakomattmedföravissakompetenstvisterochkomattpåverkaförhållandenainomdenmilitäraledningensamtmellandenmilitäraochdenpolitiskaledningenfram till 1990-talet.Till försvarsgrenschefernas förfogande ställdes försvars-grensstaber,truppslagsinspektörerochvissatjänstegrenschefer.Däremotlöstesförvaltningarnas ledningsproblem på divergerande sätt. Cheferna för arménochförmarinenskulleivissaviktigahänseendenfungerasomcheferförres-pektiveförvaltningar.Iandrafrågoravsågsdessaförvaltningaragerasjälvstän-digt.Arméförvaltningenfattadeisådanafrågorbeslutiplenum,denkollegialabeslutsformen,medanmarinförvaltningenföreträddesavensärskildchef.Vidflygvapnetvarflygvapenchefentillikachefförflygförvaltningen.Hanbiträddesdärvidavensouschef.

Den tidigare territoriella indelningen bibehölls i stort sett.Viktigast varattarménsindelningifördelningarbibehölls,menattennyledningavlands-stormsförbanden, lokalförsvaret, bildades. Detta skedde genom att ett antalförsvarsområden,grundadepådeäldrerullföringsområdena,förbereddes.Deskulledockinteträdaifunktionförränikrigstid.

Försvarsgrenarnasnyaorganisation,inklusivedenviktigaförstärkningenavkrigsorganisationen,beräknadesbli genomförd successivtunder en tioårspe-riod.Undantagetvarflygvapnetvarsorganisationskullegenomföraspåsjuår.

Förarménsdelinnebarbeslutetikorthetattfyrafördelningarskulleökastill femsamtatten ihuvudsakberidenkavalleribrigad–senaremotoriserad– liksomtvåpansarbataljonerskulle tillkomma.Förmarinensdel skullevissersättningsbyggnad av fartyg göras, pansarskeppen skulle moderniseras ochmoderntkustartilleriskulleförstärkabl.a.inloppentillStockholm,KarlskronaochGöteborg.

Flygvapnetsfyraflygkårerskulleutökastillåttaflottiljer,nämligentvåmed-eltungabombflottiljer,tvålättabombflottiljer,enmarinsamverkansflottilj,enarmésamverkansflottiljochenjaktflottilj.

Försvarsbeslutetkomganskasnartattbli inaktuellt.Under intryckavdeallttätareorosmolneniriketsnärhetkombudgetenattutökasochdenavsedda

��

Bakgrunden

försvarsorganisationenattinförasbetydligtsnabbareänplanerat.Försvarettill-delades ett extra 20-miljoners anslag 1938, därefter ett 70-miljoners anslagsammaårochytterligare ettmed samma summa1939.Underberedskapenökadesanslagenänmerochår1942fattadesettnyttförsvarsbeslutsomkomattinnebäraenviktigorganisatoriskomslagspunkt.

Fältarméns krigsorganisation 1901–1945

Beredskapstidensarméorganisationkom,somovansagts,påettstarkaresättänvadsomvarfalletmeddeövrigaförsvarsgrenarna,attbildaramenunderdeföljandeåren.Dettordedärförvaramotiveratattrelativtdetaljriktredogörafördensamma.

Inomdestridandetruppslagenvarframtill1949regementetsåvälenad-ministrativsomtaktiskenhet.Regementenasammanfördesiarméfördelningar,vilkabildadedenoperativanivån.Motsvarighetentilldensenarebrigadorgani-sationenförekomunder1900-taletsförrahälftendastibegränsadomfattningochmedenannanorganisatoriskinnebördänvadsomsenareblevfallet.

Härordningenav1901varfrämstenkvalitativförbättringav1892årsorga-nisation,vilkeninnehöllsexinfanterifördelningarochenkavallerifördelning.En infanterifördelning bestod av två brigader om vardera två infanterirege-mentensomisinturinnehölltrebataljonervardera,samtavetts.k.litetkaval-leriregementeomfyraskvadronerochettartilleriregementeomelvabatterier.Härtill kom vissa understöds- och underhållsförband. Kavallerifördelningenbestodavdetvås.k.storakavalleriregementenaomvarderatvåbataljonersamtavdenridandedivisionenurA3m.m.

År1914beslutadesomenutökningsominnebarattsexreservfördelningartillkomikrigsorganisationen.Reservfördelningarnahadevarderablottenka-vallerikåromtvåskvadronerochenartillerikåromtrebatterier.

Försvarsbeslutet 1925 som följdes av 1927 års härordning, medförde enreducering av fältarmén till fyra fördelningarmedbl.a. tvåbrigader om tvåregementenvardera.Samtligasexreservfördelningar,tvålinjefördelningar(II.ochV.förd.)ochkavallerifördelningenupplöstes.

Enligt1928årskrigsorganisationskulledetutöverdefyrafördelningarnaäven finnas fyra självständiga infanteribrigader om vardera två regementen,menredan1932reduceradesdessatillattomfattaendastenbrigad(24.inf-brig) samt två förstärkta s.k. kårinfanteriregementen. Fördelningsartillerietsregementenminskadesmedvarderatrekanonbatterier.Ens.k.stridsvagnsba-taljon(sammanlagttioföråldradestridsvagnarjämteenstakaförsöksfordonavolikatyper)organiseradesvidGötalivgarde.

1936årsförsvarsbeslut–1937årskrigsorganisation–innebariprincipenåtergångtillfemfördelningaromc:a17000manvardera,menfördelningarnas

�6


infanteristyrkaminskadesfrånvarderafyratilltreregementen.Förutomfördel-ningarnaorganiseradesävenenhuvudsakligenberidenkavalleribrigad.Redan1937återkomdenfemtefördelningen(V.förd)ikrigsorganisationen.Ensjätte(II. förd) avsågmanorganisera1940,den s.k.1940årskrigsorganisation. Ivarje fördelning ingick förutominfanteriförbandenettartilleriregemente,enkavalleribataljon och en bevakningsbataljon m.m. Artilleriregementena utö-kadesmedvarderaettbatteri.StridsvagnsbataljonenupplöstesochiställetblevI9ochI10s.k.kombineraderegementenmedenstridsvagnsbataljonvardera.Kavalleribrigadenblevheltmotoriserad1940.

Krigsutbrottet,vinterkrigetiFinlandochframföralltdettyskaöverfalletpåDanmarkochNorgekomnaturligtvisattkraftigtpåverkadensvenskakrigs-planläggningen.Manbörjadeförberedaenutökningavarméntilltiofördel-ningarm.m.

Denyaförbandeni1941årskrigsorganisationuppsattesundertidsperio-denjuli1940tilljuli1941.Sedansamtligaförbandorganiseratsändradesför-delningarnasnummersåattV.–X.fördblevXI.–XVI.förd.Dettainnebarävenattkrigsorganisationenkomattbeståavbl.a.37fältregementen.

Fältregementena omfattade regementsstab, I.–III. infanteribataljonernavarderaomfyrakompaniersamttvåfriståendekompaniersombl.a.innehöllgranatkastare,pansarvärnspjäserochkulsprutor.Sammanlagtbestodregemen-tetav3500man. Inledningsvisansvaradeolika fredsdepåer tillsammans förutbildningochuppsättningavsammaregemente.Manlånadeolikaenheterfrånvarandraochbildades.k.skrammelregementen.Dettaförhållandegälldeframtilljuli1941dåmanhadehunnitsålångtattbataljonernakunde”bytastillbaka”ochsammadepåsvaradeförmobiliseringenavheladet”egna”fältre-gementet.Motsvarandedubbleringssysteminfördesfördeflestaarméförband.

Att organisationen nästan fördubblades innebar alltså att deflesta freds-tidainfanteriregementen,depåerna,komattsvaraförtvåfältregementen.Des.k.dubbleringsregementenagavsnummerefter”moderregementets”,adderatmedsiffran30.I3:sdubbleringsregementeficksålundanummerI33.Dessanumreringarkomsedanattlevakvarävenefterdetattbrigadsystemetinförts.Deflestainfanteriregementenakomattansvaraförtvåbrigaderändaframtillbörjanav1990-talet.

Numreringssystemetkomattfåkonsekvensersomsåsmåningomkomattframståsomoförklarliga.SomexempelkannämnasI38somuppsattesijanu-ari1941avUpplandsregemente(I8,Uppsala).Vidinförandetavbrigadsys-temet1949ändradesbenämningentillIB38ochvidI8:snedläggning1957överfördesbrigadentillSvealivgarde.Livgardetmobiliseradedäreftertrebriga-der,nämligenIB1,IB31ochIB38.GanskasnartdärefterindrogsIB31ochibörjanav1980-taletvarIB1:ssagaall.Under1980-taletvarsålundaIB38somvargardesbrigadenochmycketfåavförbandetsofficerarehadeklartförsig

��

Bakgrunden

bakgrundentillnumreringen.Tillsakenhörattförbandethadehaftistortsettsammakrigsuppgift ända sedan1941,nämligen försvaravUpplandskusten.Inte förrän under 1990-talet ändrades numreringen till IB1, men utgångs-grupperingenochkrigsuppgiftenfannsfortfarandeiUppland.

Denkrigsorganisationsomförsvarsbeslutet1942innebar,kundeintege-nomförasfulltutförrän1945.Organisationenkomattkallas1943M(M=modifierad)ochbestodav tio fördelningar, trepansarbrigader, enmotorise-radbrigadochencykelbrigad.Dessaanfallsförbandavsågssammanförasitrearmékårer.Krigsorganisationen innehöll därför även tre armékårsstaber somskullesvarafördenoperativaledningen.Enviktigförändringmottidigarevarattförbandenseldkraftjämförtmedtidigareavsevärtökats.Dettagälldebådeunderstödsvapen i formavkulsprutorochgranatkastareochdenpersonligabeväpningen,somautomatgevärochkulsprutepistoler.

Denmotoriseradebrigaden, somuppsattes av I7,påmindenärmastomdengamlamotoriseradekavalleribrigaden,medbl.a. tremotoriserade infan-teribataljoner.CykelbrigadensattesuppavI1ochkannärmastbeskrivassomett förstärkt cyklande infanteriregemente.Ursprungligenhademanplaneratatt bildafler cykelbrigader,men istället tillfördes fördelningarnade infante-riregementensomutrustatsmedcyklar.Förbandenstaktiskarörlighetökadesdärmedväsentligtjämförtmeddettillfotsmarscherandeinfanteriet.

Pansarbrigaderna skulle bl.a. innehålla två stridsvagnsbataljoner, en pan-sarinfanteribataljon, en pansarartilleridivision (äldre benämning på artilleri-bataljon),bandpansarvärnskompaniochluftvärnskompani,förutomettantalandrafriståendekompanienheter.Varjestridsvagnsbataljonskullebeståavfyrakompanier,varavtre”lätta”med10-tonsstridsvagnar(strv)m/40–m/41ochett”tungt”med22-tonsstrvm/42.Ivarje”lätt”kompaniutgjordesdentredjeplutonenavtungastridsvagnar.Somnärskyddfannsdessutomenpionjärplu-tonivarjestridsvagnskompani.Bataljonensstridsvagnsstyrkauppgicktill51lätta och 37 tunga stridsvagnar. Infanteribataljonen utrustades med pansar-skyddadekarosseripansarbilar(KP-bilar),varsterrängframkomlighetdockvarbegränsad.Sammanlagtinnehöllpansarbrigadenavintemindreän181strids-vagnar,1000motorfordonochhadeenpersonalstyrkapå6471man.Detkanifrågasättasomdetstoraantaletfordonställt iförhållandetilldebegränsadeledningsresurserna, gjorde förbandet lämpligt att uppträda i svensk terräng.Vägnätetidelaravlandetvarfortfaranderelativtbegränsatochtillätintetungtrafik.Pansarbrigadernam/43blevegentligenaldrigfullständigtfärdigorgani-serade,dådetdröjdeinnansamtligabataljonerfåttsinatungastridsvagnarochluftvärnskanonvagnarnabörjadeintelevererastillutbildningenförrän1948.

Enannanviktigföljdav1942årsförsvarsbeslutvarattlandsstormsförban-den,beståendeaväldrevärnpliktiga,nuorganiseradesomochmoderniseradesavsevärt.Redantidigarehademaninförtbenämningenlokalförsvarsförband.I

��


dettasammanhangskallocksånämnasorganiserandetavdetfrivilligahemvär-net,sominleddesimaj1940.

Beredskapen innebar också slutet för mobiliseringssystemet med ”freds-kompanimässiga”inryckningartillkasernerna.Iställetlätmanförbandengåis.k.fältdepåefteravlutadberedskapsinkallelse.Dessadepåerspredsmestadelskompanivisöverganskastoraområdenförattsäkerställaattenmobiliseringskulleblisvårattstöraellerförhindra.Därmedladesocksågrundenförmo-biliseringssystemetmedytterstutspriddamobiliseringsförråd,somlevdekvartillsslutetav1990-talet.

Ävenomdetharframgåttovanbördetytterligareunderstrykasattenviktigföljdavförsvarsbeslutet1942blevattdetnärasambandetmellankrigs-ochfredsorganisationförsvann.Regementenablevnufrämstenfredstidautbild-ningsorganisationellerkomåtminstoneattuppfattassomsådana.Dettafickisinturtillföljdattdenpolitiskadebattenomförsvaretunderhelasenaredelenav1900-talethuvudsakligenkomattrörasigomdimensioneringenavfredsor-ganisationen.Antaletarbetstillfällenvarfördeflestapolitikerviktigareänvadifrågavarande nedläggningshotade förband egentligen hade för krigsuppgift.Argumentetomhembygdensförsvarkomoftaattanvändasavkommunpoli-tiker,trotsattkrigsuppgiftenfördetaktuellaregementetoftastlåg30–40milfrångarnisonsorten.

Flottan

Härär inteplatsenförnågradetaljeradebeskrivningaröver fartygstyperochderasprestanda.Jagnöjermigmedattöversiktligtredogöraförflottanstillväxtunderberedskapen,förattlängreframåterkommamedenmerdetaljeradbe-skrivningomflottansutvecklingefter1945.

Försvarsbeslutet 1936 gav inte något entydigt svar på frågan om flottanssammansättning.Någotförenklatfannsdettvåhuvuduppfattningar.Försvars-kommissionensmajoritetansågattflottansuppgifterskullebegränsastillförsvaravvissaskärgårdsområden.Endastlättasjöstridskrafterskulleuppträdautetillhavs.Flygetskulleövertapansarskeppensuppgiftertillsjössochpansarskeppenskulleutgåefterhand.Ersättningsbyggnadskulleskeendastavjagareochubå-tar.Minoritetenhävdadeattsjökrigetskulleutkämpastillsjössmedartillerifar-tygensgrovakanoner.Artillerifartygenskulleersättasgenomnybyggnad.

Vissaersättningsbyggnadergenomfördesinnankrigsutbrottet,mendeför-stärkningarsomkrävdesförneutralitetsvakt,konvojskyddochminsvepningarficktillstordelimproviseras.Enstormängdhjälpfartyginkalladesförattav-hjälpadeakutastebristerna.

Marinchefenladeframennyflottplan1940,mendennakomendastdel-visatt följas.Försvarsutredningen1941somutarbetadeunderlaget till1942

��

Bakgrunden

årsförsvarsbeslutföreslogen5-årsplansombl.a.innehöllfullbordandetavtvåkryssareochpåbörjandetavännuen.Riksdagsdebattensvågorgickhögaomjustdetta,menmanbeslutade i enlighetmed förslaget.Debäggekryssarnablevdockinteleveransklaraförränhösten1947.

Densvenskaflottbyggnadspolitikenkomunderåren1939–1945att för-skjutasmotenlättflotta.Trotsbristerpåkvalificeradpersonalförkonstruk-tionsarbeten och stora svårigheter med materialtillgång erhöll flottan underberedskapsårenföljandenybyggenfrånsvenskavarv:

• enminkryssare

• elvajagare

• nittonubåtar

• tolvstörreminsvepare

• tjugofyramindreminsvepare

• femtonmotortorpedbåtar

Tvåsjunknajagareochenubåtkundeiståndsättasefterolikaolyckor.Inköpfrånutlandettillfördeflottanfyrajagareochsexmotortorpedbåtar.Tresvenskahandelsfartyginköptesochändradesföranvändninginomörlogsflottan.

Underberedskapsårenutrangerades:

• ettpansarskepp

• trejagare(varavensjunkit)

• åttaubåtar(varavtvåsänkts)

• enmotortorpedbåt

• tolväldrevedettbåtar

Vidkrigsslutetomfattadedensvenskaflottansjupansarskepp(varavfyraäldre),fyrakryssare,24jagare,29ubåtar,42minsvepare,20motortorpedbåtar,sexton(äldre)vedettbåtarochsexdepå-ochspecialfartyg.Tvåkryssareochtvåstörrejagarevarunderbyggnad.

Krigshotettvingadeframennybasorganisationförflottan.OmrådetkringHårsfjärdeniStockholmssödraskärgårdbyggdesut,eftersomSkeppsholmeninneicentralahuvudstadenvarmycketolämpligsomörlogsstationannatänifredstid.Systemetmeddoldakrigsförtöjningsplatseriskärgårdarnautveckladesockså.

�0


Kustartilleriet

Anläggningarbyggdaistenochbetongharenlängrelivslängdänfartyg,for-donochflygplan.Deavsevärdaförstärkningarsomkustartillerietkomiåtnju-tandeavunderberedskapstiden,komdärföratt läggagrundenförkustartil-lerietskrigsorganisationochvaradimensionerandeidecennierframåt.Detärdärförbefogatattuppmärksammakustartillerietstillväxt.

Vidkrigsutbrottetvarutgångslägetmycketolikartatinomdesexkustområ-denditkustartillerietkomattkraftsamlas.VaxholmsochKarlskronakustfäst-ningarvaretableradesedanslutetav1800-taletmedsinafredsförbandKA1ochKA2,menmanvarinneienomställningsperiod.HuvudförsvarslinjeniStockholmsskärgårdvarpåvägattflyttasuttilldetyttrehavsbandetochbådafästningsområdenahöllpåattbyggasutpåsidorna–flyglarna.Närförsvarsbe-redskapeninleddesmåstemanfrånVaxholmochKarlskronalämnapersonalochmaterieltilldeäldrekustfästningarsomtidigareståttimaterielreservmenäventilldenyasomhöllpåattbyggasupp.Dettavar i linjemedresultatetavförsvarsbeslutet1936,somocksåinnehölluppsättandetavennykustartil-lerikårpåGotland,KA3ochrustandetavdeförpuppadefästningarnautanförGöteborg(Älvsborgsfästning)samtvidHärnösand(Hemsöfästning).

ÄvenSkåneförstärktes,menheltvidsidanomdettidigareförsvarsbeslutet.Detta ledde till enovanligt hög grad av improvisation, eftersom inga avdebeslutadebatteriernavarfärdigbyggdavidkrigsutbrottet.Detendasomkundeavdelas till sydkustens största hamnTrelleborg var ett föråldrat hästanspänthaubitsbatteri.Detficksedankastasfram,idenmånhästanspändaförbandnukan”kastas”,tillolikaandrautsattaplatsersomersättningförännuintefärdigafasta batterier och för det moderna rörliga kustartilleri som skulle komma.Dettaförfarandeblevsedanbetecknadeförhelakustartilleriet.Befäl,truppochmaterielförflyttadeskorsochtvärsgenomlandetenligtprincipen”mesthotadkustharföreträde”.

Kustartilleriethadevidkrigsutbrottetenmycket skiftandeartilleriutrust-ning.DetvaretthalvsekelsspännviddmellanKungsholmsForts15cmpjäserm/89-02ochdemodernapjäsersomvarpåvägatttillförasfrånBofors.Hu-vuddelenavdetfastaartilleriethadedubbelmodellårsbeteckning,t.ex.m/98-36.Dettainnebarattsjälvapjäsen–kanonen–varfrånsekelskiftet,menattdenpånågotsättmoderniseratspå30-talet.Dendåinleddautbyggnadenavdetfastakustartillerietskeddeliksomtidigaremedeldrörfrånutrangeradeör-logsfartyg.Genomnyräffling,modernammunitionochnyalavettagekundeskottviddenfördetyngrepjäsernautökastillnära20km.

Enstornackdelvarattdenytillkomnabatteriernavarkenhadepansartornellervallgravar till skydd, somdeäldre fortenhade.Eldkraftenkomi förstahand,skyddetfickommöjligtkompletterassenare.Erfarenheternafrånkriget

��

Bakgrunden

gavsenarevidhandenattkustartillerietiförstahandmåsteskyddasigsjälvt,vilketocksåtvingadeframettstarkarefortifikatorisktskydd.

Hösten1941sattesdetförstamotoriserade15cmkanonbatterietupp.Pjä-sernakomfrånBoforsochdetungaterränggåendedragfordonenfråntjeckiskaSkoda.Tack vare en mycket lyckad och fältmässig konstruktion kunde denävenanvändassomfältartilleripjäs.

Försvarsbeslutet1942medfördebådeflermedeltungaBoforspjäserochnyatunga30cmkanonerfrånSkodamed30kmskottvidd.Denstörstaförstärk-ningenskeddedockpåluftvärnetsområde.Sexmoderna10,5cmBoforsbat-teriertillfördestillförsvaravflottansankarplatseriStockholms,GöteborgsochHärnösandsskärgårdarochävennärluftvärnetförstärkteshögstväsentligt.

Genom1942års försvarsordningordnadesocksåkustartillerietsterritori-ellaförhållanden.Kustfästningsbegreppetförsvannochdetidigarekommen-danternablevkustartilleriförsvarscheferochsamtidigtbefälhavareförvarsittsammanhängandemarintförsvarsområde.Beträffandedetterritoriellaförsva-retkomdeattlydaunderrespektivemilitärbefälhavare.

Under1940utreddeensärskildkommittékustartillerietstillhörighet.Detfanns argument för att överföra kustartilleriet till armén, men alternativetstatus quo stöddes av ÖB, marinchefen och KA-inspektören. Så blev ocksåförsvarsbeslutet.Ett argument i dennadiskussionkomatt rörakustartilleri-etsuniformsfråga.Försvarsberedskapenunderströkdenmycketbristandefält-mässigheteni”skogsmatrosernas”sjömansuniform.Iställetinfördesuniformm/42,snarlikarménsm/39menmedkortarevapenrockochrödakragspeglar,vilketinledningsviskomattorsakaenheldelförvirring.

Hösten1939bestodkustartillerietav72tungapjäser(12cmochgrövre)och70lättapjäser(8cmochmindre).Vidkrigsslutethadebeståndetökattill104 tungaoch194 lättapjäser.Antaletbatterierhadeökat från40 till109stycken.Utbyggnadenskeddefrämstinomdetidigarekustfästningsområdena,menäveniSkåneochettpåettparandraplatser,bl.a.HolmögaddochLuleå.ISkåneanladesnyafastabatteriervidHälsingborg,TrelleborgochYstad.Om-fattandeförberedelsearbetegjordesocksåförbatteriplatserförrörligtkustartil-leri,t.ex.vidBråvikenochinärhetenavVästervik.

Flygvapnet

Förflygvapnetsdelblevförsvarsbeslutet1936envändpunktavstörreviktänvadsomvarfalletfördetvåövrigaförsvarsgrenarna.Dessklenastyrka,omkring80 till stordelomodernaflygplanuppmärksammades. Idetnya försvarsbe-slutetblevflygvapnetdenmestgynnandeförsvarsgrenen.Enuppbyggnadspe-riodavsågsgeenoperativstyrkaom257flygplan.Defyraflygkårernaskulleväxa till sju flygflottiljer, nämligen två medeltunga bombflottiljer, två lätta

��


bombflottiljer,enjaktflottilj,enflottiljförarmésamverkanochenflottiljförmarinsamverkan.Tyngdpunkteniorganisationenlågsomsynespåbombfly-get.Dettavarienlighetmeddenrådandeinternationelladoktrinen,somföre-språkadebekämpningavfiendensbasereftersommanännuistortsettsaknadeförmågaatt ledaflygförband i luften.Dennyaorganisationenskulle införasetappvisochintevarafullbordadförrän1943.FöratttryggabefälslägetfickflygvapnetenegenkadettskolapåflygkrigskolaniLjungbyhed.Tidigarehadeflygvapnetfåttrekryterasinaofficerarefrånarménochfrånmarinen.

Efterkrigsutbrottetfickflygvapnetnaturligtvisstoraproblemmedmateri-eltillförseln.Beställningarfrånutlandetkundeintelängreeffektueras,ävenommanlyckadesgöravissainköpfrånUSAochfrånItalien.Avspärrningarnafickdocktill följdattenmarknadnuöppnadesigfördentidigaremycketblyg-samma inhemskaflygplansindustrin.De stora volymernapåbeställningarnaspeladesjälvfalletocksåenstorroll.Detärinterelevantatthärgåinidetaljpådeolikaflygplanstyperna,dåderaslivslängdiregelvarganskakort.Flygvap-netsmateriellatillväxtbeskrivssenareidennaframställning.

Iaugusti1940hemställdeÖBomenbetydandeförstärkningavflygvapnetsamtomengenomgripandeplaneringfördenärmasteårensutbyggnad.Ettårsenareåterkomhanmednyakravsombl.a. innehöllattflygvapnetbordefåsättauppytterliggareenjaktflottiljochentorpedflygflottilj.Likasåbordekrigs-organisationenutökasmedflereskadrarochbasorganisationenförbättras.

Den nya flygbasorganisationen innebar ett stort steg mot ett effektivareflygförsvar.Dittillshademananväntsigavenrörligunderhållsorganisation,sompåmindeomdetbrittiska systemet.Nuövergickman till en indelningmedfaststationeradpersonalinomettvisstområdeeftertysktmönster.

De båda omfattande förslagen kom att ingå som ett led i 1941 års för-svarsutredning.Debekräftadesi1942årsförsvarsbeslut,sominnebarensam-manfattningavdenärmasteföregåendeårensimprovisationerochdesenasteÖB-förslagen.

Deår1936beslutadeförbandenvarihuvudsakuppsattaochvissaförbanddärutöverhadetillkommitunderkrigetsförstaår.Detvartvåjaktflottiljer(F9ochF10),enfjärrspaningsdivisionochenmarinspaningsdivisionsomskulleorganiserasfr.o.m.juli1940,enfjärrspaningsflottiljfr.o.m.juli1941samtenlättbombflottilj(F12)fr.o.m.juli1942.Denytillkomnaförbandenutgjordesav tre jaktflottiljer (F13, F15, F16), en tung bombflottilj (F14) samt entorpedflygflottilj(F17).Flygvapnetskulledåsammanlagtomfattasexjaktflot-tiljer, sexbombflottiljer, tre spaningsflottiljerochentorpedflygflottilj.Dessaskulleindelasifyraflygeskadrarochflygbasernaskulleorganiserasifemflyg-basområden.Organisationenavsågsvaraslutgiltigtgenomfördunderbudget-året1945/46.Dessutomförutsattesuppsättandetavytterligareenjaktflottilj,densomsedermeraskullebliF18.

��

Bakgrunden

Dennyasatsningenpåflerjaktflottiljerinnebarövergångtillennydoktrin,ennysynpåflygstridskrafternasuppgifterochmöjligheter.Deegnaerfarenhe-ternafrånneutralitetsvaktenochintryckenfrånfinskavinterkrigetochsärskiltslagetomStorbritannienvisadevärdetavjaktflyg.Detvarnuuppenbartattmoderntjaktflygitillräckligtantalochpårättplatsvaröverlägsetbombflyget.Enmycketviktigorsaktillutvecklingenvardenyaförvarningssystemenochdenyaledningsmöjligheterna.ArbetetpåolikaradarkonstruktionerhadepågåttiSverigeunderfleraårmen1944påskyndadesutvecklingenavinköpavetttret-tiotalengelskastationer.Flygvapnetkundenuorganiseraenstridsledningsompåmindeomdenengelska.Dettasammantagetmedfördeinledningentilldenjaktdomineradenyasvenskaluftkrigsdoktrinen.

Imaj1945bestoddetsvenskaflygvapnetav790krigsflygplan,avvilka580varomedelbart tillgängliga föroperativauppdrag.Detvaronekligenenvissskillnadmotde275flygplansom1936årsförsvarsbeslutförutsatteochde80huvudsakligenomodernaplansomdisponeratsknappåttaårtidigare.

Ledningsorganisationen

Enviktigdetalji1936årsförsvarsbeslutvarattförsvarsgrenschefernaochför-svarsstabschefenvarsidordnadevarandra.NärÖB-befattningentillsattes,förstsomentillförordnadbefattninghösten1939och1942somenordinariebe-fattningifredstid,bibehöllförsvarsgrenschefernaettstortmåttavsjälvständig-het.Formellt fördeÖBendastbefäletöverkrigsmaktensmobiliseradedelar,medanförsvarsgrenschefernasansvarsområdenkomattskiljasigåt.Arméche-fenansvaradeiprincipendastförutbildnings-,organisations-ochmaterielfrå-gor,menmarinchefenhadeförutomdessauppgifterocksåettoperativtbefälöverflottan.År1936hadeflygvapnet ännuvarit så litet attdetta intehadevaritaktuelltfördessdel.Iställetsammanfördesflygvapnetskrigsförbandieneskadermedflygstabschefensomeskaderchef.Flygvapnetsstoratillväxtmed-fördedockattävenflygvapenchefenfickettoperativtansvargenom1942årsförsvarsbeslut.

Vidkrigsutbrottet var armén fredsorganisatoriskt indelad i fyra arméför-delningarsamtGotlandsochÖvreNorrlandstrupper.Dennaindelninganslötocksåtilldenkrigsorganisatoriskaterritoriellaindelningenisexmilitärområ-den.Militärområdesbefälhavaren,iregelenpensioneradgeneralsperson,hadevisserligenen liten stab till sitt förfogande,menutövade ingetbefäl i freds-tid.Hanuppgiftvarattsvaraförinskrivningsväsendetinomsittområde,samtvissplanläggning fördess försvar.Det reellabefäletutövadesalltsåavarmé-fördelningschefen,menvidmobiliseringupphördefördelningschefensterrito-riellaansvarochbefälsrätt.Krigsfördelningarnaskullesomoperativaenheteringåifälthären,somisinturavsågsindelasitvå,senaretre,armékårer.Det

��


territoriellaansvaretskulleiställetövergåtillmilitärområdesbefälhavaren,varsstabskulleutökasisambandmedmobiliseringen.

Imilitärområdenaskrigsuppgiftingickbevakningavgränsochkust,skyddmotsabotageavviktigaskyddsobjekt,samtledningavluftförsvarochutbild-ningavlokalförsvarsförbanden.Militärområdenaindeladesisinturiförsvars-områdenunderenmobiliseradförsvarsområdesbefälhavare,biträddavenmin-drestab.Försvarsområdesbefälhavarenvaroftastenpensioneradregementschefochhansstabbestodhuvudsakligenavreserv-och/ellerlandstormsofficerare,enligtmodernareterminologivärnpliktigaofficerare.Detterritoriellaförsvaretvarvidkrigsutbrottetpraktiskttagetheltoprövat.Organisationenhadeendastvarit i kraft sedan 1938 och de krigsplacerade försvarsområdesbefälhavarnajämtestaberhadeintehunnitförberedasförsinakrigsuppgifter.Krigserfaren-heternapekadesnartpåviktenavettfungerandehemortsförsvar,vilketocksåblevenavföljdernai1942årsförsvarsbeslut.

Dettabeslutmedfördeensammanslagningavarméfördelnings-ochmili-tärområdesstabernaunderchefskapavenmilitärbefälhavare.Denneblevsåväloperativsomterritoriellchefochfördelningarnablevenbartettmobiliserings-förband i krigsorganisationen.Militärområdena,milona,numrerades från I.tillVII.milotochettnyttmilo,nr.V,tillkomförNärke–Värmland–Dalarna.Numreringenblevintelogiskeftersommanbibehölldeäldrefördelningarnasnummer, vilketfick till följd att II.milotkomattomfattanedreNorrland.GotlandbildadeVII.milot.

Beslutetinnebarlikasåattförsvarsområdesbefälhavarnaskulletillsättasochattderasstaberskulleorganiserasredanifredstid.Organisationenspersonellakvalitethöjdesgenomattstabernatillfördesaktivaofficerareochunderofficera-re.Avekonomiskaskälsammanslogsdockvissaförsvarsområdesstaberifreds-organisationen.Planläggningochberedskaptillgodosågsemellertidgenomattden sammanslagna”fredsstaben”komatt innehålla representanter frånbåda”krigsstaberna”.

Förmarinensdelfannssedan1928enindelningisexmarindistrikt,näm-ligen Norrlandskustens, Ostkustens, Gotlands, Sydkustens, Öresunds ochVästkustens marindistrikt.Till detta kom kustflottan som både var flottanshuvudstyrkaikrigochdesssjögåendeutbildningsorganisationifredstid.Ma-rindistriktsbefälhavarnasuppgifterunderberedskapochkrigstillståndomfat-tadebl.a.utrustningochledningavlokalstyrkor,spaning,minering,minsvep-ning, konvojering, ledning avubåtsjakt, uppläggning av förrådm.m. I fredbegränsadesverksamhetentillplanläggningochkrigsförberedelserochvissadi-striktsstaberexisteradeinteifredstid.Vid1936årsförsvarsbeslutgjordesinganämnvärdaingreppidenrådandeorganisationenoch1942årsbeslutinnebarbara vissa gränsjusteringar och att samtligamarindistriktschefer skull tillsät-tasiredanifredstid.DistriktsstabernaförstärktesocksåochpåGotlandblev

��

Bakgrunden

militärbefälhavaren tillika chef för Gotlands marindistrikt. Flottans lokal-försvarsförband, som alltså var underställda befälhavarna för respektive ma-rindistrikt, utgjordesunderhuvuddelen avberedskapstiden avNorrlandsav-delningen, Stockholmseskadern, Visbyavdelningen, Karlskronaavdelningen,MalmöavdelningenochGöteborgseskadern.Detråddestorskillnadifrågaomstyrkaochmodernitetmellandeolikaavdelningarnaocheskadrarna.

Någonflygterritoriell indelning förutsattes inte i1936års försvarsbeslut.Utöver flygvapnets ordinarie fredsförläggningsplatser fanns endast ett fåtalövningsplatser och flygfält, underställda vissa fredsflottiljchefer. Under denärmasteårentillkomemellertidettstortantalövningsplatser,förrådsanlägg-ningarochenradnyakrigsflygfält.Övningsplatserochförrådförvaltadesavnärmastefredsflottiljchef,medankrigsflygfältenförvaltadesdirektavflygför-valtningen. Detta medförde en allt ökande arbetsbörda för flottiljcheferna,medandetvisadesigolämpligtattencentralförvaltningsmyndighetansvaradeför taktisktoperativakrigsflygfält.Föratt lösadettaproblemskapades1942femflygbasområden,varsprimärauppgifterblevattförvaltakrigsflygfältenochderasanläggningarsamtattgenomförakrigsförberedelsearbeteförkrigsbasor-ganisationen. Basområdenas gränser lades så att de till stor del sammanföllmedmilitärområdenasochkalladesSödra,Östra,Västra,NedreNorrlandsochÖvreNorrlandsflygbasområde.BasområdesstabernaförladestillÄngelholm,Göteborg,Stockholm,ÖstersundochLuleå.

Förattsäkerställadenoperativaochframföralltdentaktiskaledningenska-padessamtidigttrenyaeskaderstaber,såattmannudisponeradefyrastycken.Eskadrarnafickefterhandskildasammansättningarochuppgifter.Förstaflyge-skadernutveckladestillattackeskader,AndraochTredjeeskadrarnablevjaktes-kadrarmedanFjärdeeskadernutgjordesavspaningsdivisioner.Eskaderchefernaskulleföradetoperativabefäletöversinakrigsförbandochifredstidgenomförastörreövningar,menhadeiövrigtintebefäletöverdeolikaflottiljerna.3

Ledningsproblematik

Trotsattkrigsmaktensledningomorganiserats,utvecklatsochgjortsrationel-laresaknadesfortfarandeenenhetligledning.Armé,marin-ochflygförbandriskeradeattbehövautkämpavarsittkrig.Motsättningarnakomtillsynest.ex.i fråga om planeringen av operation ”Rädda Danmark” som gick ut på attundervissaförutsättningargenomföraensvenskinvasionavDanmarkförattslånereventuellttysktmotstånd,omtyskatruppervägradeattkapituleravidkrigsslutet.Marinledningenhävdade attdet var en fråga förflottan att ledainvasionsflottanfråndeskånskahamnarnamotochävenattansvaraförsjälva

3. Uppgifterna är huvudsakligen hämtade ur C-A Wangel (red.), Sveriges militära beredskap 1939–1945,Militärhistoriskaförlaget,Stockholm1982.

�6


landstigningsfasenpå Själland,medan försvarsstabens inställning var att detvar en fråga för den högste arméofficeren i sammanhanget, armékårchefen.DispytenlöstesgenomenorderfrånÖBsomutnämndearmékårschefensomansvarig.

��

3. Den militärpolitiska utvecklingen under efterkrigstiden

Internationellt

Den första allvarliga konfrontationen mellan de forna vapenbröderna väst-makternaochSovjetunioneninträffade1948.SovjetunionenförsöktefåtotalkontrollöverdetdeladeBerlingenomenblockadsombrötsavvästmakternasluftbro.EnannanmilstolpevarPragkuppensammaårsomblevenstartsignalför etablerandet av försvarsalliansen Atlantpakten, senare NATO, vilket ge-nomfördesföljandeår.

Vidkrigsslutethadevästmakternademobiliserathuvuddelenavsinamark-stridskrafter,medanSovjetunionendäremothadebibehållitstorastyrkor.Devarettmedelförpolitiskdominansavsatellitstaternaochupplevdesocksåsometthotavochmotväst.Sommotviktsattevästmakternaistorutsträckningsinlittillflygstridskrafter,särskiltdetamerikanskastrategiskabombflyget.Vikti-gasthärvidlagvarUSA:stillgångtillkärnvapen.

Närdetamerikanskakärnvapenmonopoletförsvannibörjanav1950-talet,insågvästbehovetavstarkarekonventionellastridskrafter.SådanavardetontomochdetblevdärförnödvändigtattupprustaVästtyskland.DettakomefterdiverseturerattledaframtillbildandetavNATO,varsviktigasteresultatvarattdetgaranteradeenamerikansknärvaroiEuropa.Somettsvarpådenväst-tyskaupprustningenbildadesWarszawapakten,WP.TillskillnadfrånNATO,somvarenverkligallians,syftadeWPsnarasttillattinrangerasatellitstaternasstridskrafteridensovjetiskakrigsmakten.

Den dominerande uppfattningen i väst var att Sovjetunionen i grundenhadeexpansivapolitiskamål,sommanavsågattsättaiverketnärtillfällegavs.

��


Sovjetunionensöverlägsenhetikonventionellastridskrafter,framföralltstrids-vagnarochartilleri,skulledärvidutnyttjas.Västsstrategibyggdepåavskräck-ningmedhjälpavkärnvapen.USA:sstrategiskakärnvapen,avseddaattsättasinmotdetinreavSovjetunionen,kompletteradestidigtmedtaktiskakärnva-pen,avseddaattanvändaspåslagfältet.VästbedömdeocksåattdetbehövdesenkonventionellstyrkaiEuropa.DennasågssomensköldavseddattskyddaVästeuropa,medanmanslogtillbakamedkärnvapensvärdet.Dettaskulle fåWPatt stoppaoffensiven,varefterkrisenskulle fåenpolitisk lösning.Iochmeddensovjetiskakärnvapenupprustningen,blevdennaavskräckningalltmerproblematisk.SkulleUSA:spresident i alla lägenvarabereddatt riskera sitthemlandförVästeuropasförsvar?Fransmänochbrittertvivladeochskaffadesigdärföregnakärnvapen.

Under1970-och80-talen,efterdetattterrorbalansenetablerats,drabba-desNATOavkärnvapenavskräckningensdilemma.Förattlösafråganprovademaninförandetavneutronvapen,menefterenopinionsstormsomskickligtunderblåstes av Sovjetunionen avskrevs projektet. Nästa försök till lösningblevmedeldistanskärnvapen,somskullehotasovjetisktterritoriumfrånväst-europeisktområde.Dennagångmisslyckadespropagandaoffensivenochhelaprojektetleddeiställettillettavtalomömsesidigavrustningavmedeldistans-kärnvapen.

SamtidigtmeddettagenomfördeNATOochUSAenupprustningavsinakonventionellastyrkor.Tyngdpunktenlågpåhögteknologiskavapenförinsatssåvälifrontensompådjupetavenangriparesgruppering.

NATO:s konventionella strategi var under huvuddelen av tidsperiodenstriktdefensiv;motoffensiverförutsattesägarumendastpåväststerritorium.Ett stort problemvar attman avpolitiska skälmåstehejda en angripare sålångt fram att inte huvuddelen av det västtyska territoriet måste uppges. Åandrasidankundeman,fortfarandeavpolitiskaskäl,intebefästagränsenochbådebokstavligenochbildligtcementeraTysklandsdelning.Efterhandsomtrovärdighetenientidigkärnvapeninsatsminskade,framkomdärföridéerommotanfall inpåWP:s territorium.Ävendettablevenpolitisktkänslig frågaeftersommanansågattdettaskulleuppfattasprovocerandeochdärmedskullekunnaökariskenförettförebyggandeWP-angrepp.Deofficiellaplanernapåanfallpådjupetavfiendensgrupperingkomdärförattinskränkasigtillinsat-seravflygochrobotar,bl.a.motWP:suppmarschområdeniPolen.

Densovjetiskastrateginbyggdeistortsettpåförmåganattföra–ochvinna–krigpåolikanivåer.OfficiellthadeWPendoktrinsomgickutpåattinteanvändakärnvapenförränmotståndarengjordedet,menarkivfyndefterWP:supplösning har avslöjat planer där krigshändelserna skulle inledas med enstormeldavtaktiskakärnvapen.Sannoliktfannsenmängdolikahandlingsal-ternativförberedda.Oavsettkrigsnivåningicktroligenenmassivkonventionell

��

Den militärpolitiska utvecklingen under efterkrigstiden

offensivistrategin,medsyftetattockuperaländerdärsocialismenkundebyg-gasuppeftersegern.

Densovjetiskastrateginvarutpräglatoffensiv.DettainnebardockinteattdetfannsenavsiktattangripaVästeuropavidförstamöjligatillfälle.Denof-fensivamilitärastrateginvariställetnågotsomskulletillgripasomochnärdenpolitiskaledningeniMoskvabedömdeettkrigsomoundvikligt.Iettsådantlägemåstekrigetutkämpaspåbästavillkor,vilketbl.a.innebarettmaximaltutnyttjandeavöverraskningsmomentet.

Enligt en spridduppfattning skulleWP:s förstahandsmål efter ett krigs-utbrott vara att slå så stora delar av NATO:s stridskrafter att dess förmågatill motoffensiv omintetgjordes. Därefter skulle huvuddelen avVästtysklandockuperasvarpåmanskullesökaenöverenskommelsemedUSAsomgavSov-jetunionenendominerandeställningpåkontinenten.Omensådan lösningintekundeerhållasskulleanfallenfortsätta,ocksåmotStorbritannienomsåkrävdes.En totalockupationavVästeuropa skullegivetvisvaraettvanskligtföretag somkundemisslyckas, t.ex.genomett trovärdigtkärnvapenhotmotSovjetunionenellergenomattWP:sanfallskraftebbadeut.DessasvårighetervaranledningentillattmanfrånNATO:ssidabedömdeattWPhadebehovavalternativastrategier,bl.a.attkunnaskäraavförbindelsernaöverAtlantenföratthejdaförstärkningarochisoleraEuropafrånUSA.SådanatankarinnebarattNordenkomiblickpunkten.4

Norden som potentiell krigsskådeplats

Redan1947utsattesFinlandförensovjetiskpåstötningomennonaggressions-pakt.EftersomsådanaförslagvaritinledningtilldensovjetiskaockupationenavdeBaltiskastaternavardettaenolycksbådandepropåochdenvästligareak-tionenblevocksåhäftig.PresidentTrumanhöllettkänsloladdattalikongres-senochhansupprördhethade sannoliktbådekänslomässigaoch strategiskaskäl.Nordenvarettområdesomvaravstrategisktintresseavfleraolikaskäl.Detgränsadetillpolarregionensomfåttalltstörrebetydelse,detutgjordeettpotentiellt brohuvud för amerikanska transporter av trupp till Europa ochframföralltvardetenförpostiförsvaretavdenamerikanskakontinenten.DetsistnämndavarvitaltförallaamerikanerochdärförblevdetensnabbresponsnärNorge,somansågsighotatavensovjetiskpositionsframflyttninginorr,markerade intresse för försvarssamarbete.Denorska framstötarnafickocksåstödfrånStorbritannien.

IdetlägetkompliceradeSverigeutvecklingengenomatttainitiativtillettskandinavisktförsvarsförbund.HuvudskälettilldettavarattSverigebefarade

4. B.Hugemark,”BakgrundentillI11:srollisvensksäkerhets-ochförsvarspolitik”iKronobergs regemente under 1900-talet,Växjö1996,s.75–79.

�0


attenanknytningavDanmarkochNorgevästerutskulleinnebäraattFinlandblev isolerat och/eller råkade in i den sovjetiska intressesfären. Förutom attdetta allmänt sett vore olyckligt skulle det också innebära att Sverige skullehamnaiklämmellantvåstarkamilitärblock.Detsvenskainitiativetmisslycka-desdock;DanmarkochNorgeblevmedlemmariNATO,omänmedvissaförbehållochSverigeåtergicktillalliansfrihetenssmalaväg.Detvardockännuejtalomnågonneutralitetspolitik.

Det storpolitiska mönster som därmed bildades i Norden, med ett alli-ansfrittSverige,medDanmarkochNorgesomNATO-medlemmarochmedFinland som hade ett Vänskaps-, Säkerhets- och Biståndsavtal (VSB) medSovjetunionen,komattkallasdenNordiskaBalansen.Begränsningarnaistor-maktsnärvarongjordeattNordenkunde sägasvara ett lågspänningsområde,ävenomincidenterinträffadeochvissaförskjutningarskedde.

VisserligenåterlämnadeSovjetunionendets.k.Porkala-området1955,mennedskjutningenavettsvensktsignalspaningsflygplaniinternationelltluftrumijuni1952ochdendärefterföljandenedskjutningenavettsvensktsjöflygplanavtypCatalinavisadeattNordenintevaropåverkatavdeinternationellamot-sättningarna.

Enannanallvarligkrisvardens.k.notekrisen1961,dåSovjetunionengjor-deframstötaromattinledamilitärakonsultationerenligtenparagrafiVSB-pakten.ParagrafenhandladeomåtgärdervidetthotfrånTysklandellerfrånenmedTysklandförbundenpart.EnorsaktilldensovjetiskaaktionenanseshavaritbildandetavettNATO-kommandoförÖstersjöutloppen,COMBAL-TAP,medvästtysktdeltagande.FinlandspresidentKekkonenlyckadesemel-lertidavvärjahotetomförhandlingar.

EfterhandkomNordkalottområdetalltmeriblickpunkten.UnderAndraVärldskrigethadedenallieradehjälpentillSovjetunionengåttviaishavsham-narnaMurmanskochArchangelsk.DetfredligaperspektivpåNorraIshavetsomfunnitsnärmastefterkriget,byttessnartmotattmansågområdetsomen möjlig anfallszon för det strategiska bombflyget. Utbyggnaden av strate-giskamarinbaserpåKolahalvönförsåvälkonventionellasjöstridskraftersomkärnvapenbärandeubåtar,skapadeenföreställningomNorskahavetsomenvital krigsskådeplats i händelse av ett storkrig.Den starka sovjetiskamarinaupprustningenochdenökadeaktiviteteninomområdetskapadenorskafar-hågorförettsnabbtgenomförtanfallochhelaNATOupplevdeetthotmotAtlantförbindelserna.SvaretfrånNATOblevförhandslagringavmaterielförallieradestridskrafteriNorgeochutvecklingenavenoffensivmaritimstrategiföratttainitiativetiettsjökrig.

OcksådetstrategiskaintressetförÖstersjöområdetökade.Detmanifestera-desgenomrutinmässigasignalspaningsflygningarfrånNATO,genomömsesidigbevakningavtrafikengenomÖresundochgenomWP:somfattandeövnings-

��


verksamhet.Storaamfibieövningargenomfördesregelbundetochanflygningarmedstorabombflygförbandförekom.Isvenskavattenrapporteradesettstortantal intrångavubåtar,vilkettolkadessomoperativakrigsförberedelserochiNATO:smaritimastrategiutveckladestankarommarinkårsoperationerpåWP:söstersjökust.NATOgenomfördeävenmarinaövningariÖstersjönochdentyskamarinensmöjligheterattopereradärförbättradesavsevärtunder1980-ta-letgenomtillförselavrobotbåtarsamtTornado-flygplantillmarinflyget.5

Nationellt

Ikorthetuppvisadeförsvarspolitikenettantalgenomgåendedragfrån1945framtill1987.Säkerhetspolitiken–neutralitetspolitiken–varistortsettoförändradochdenallmännamålsättningenförförsvaretvaratthelalandetskulleförsvaras.Denallmänna,närmasttotala,värnpliktenvargrundläggandemedsocialdemo-kratinsommestkonsekventaanhängare.Strateginvarattvinnatidförutländskhjälp,någotsomdockkomalltmeribakgrundenunderperiodenävenomle-dandepolitikerhelatidentordehavaritinförståddamedtanken.Attdetsåsmå-ningomochsenastgenomenskrivningiförsvarsberedningensbetänkande1972,blevtabuattdiskuterahjälputifrån,leddedocktillmissuppfattningaromriketsagerandeihändelseravkrig.DennaföreställningattSverigepågrundavneutra-litetspolitikenintekundetaemotutländskhjälpomviblevanfallnariskeradeattspridadefaitism–ensammahadevijuingenchansmotenstormakt.

Desvenskaförbandenskullevaraomedelbartstridsdugligaefterensnabbmobiliseringochmansträvadeständigtefterattförbättradenmateriellakva-litetenävenomdettavarenlinjesomgenomfördesmycket”ryckvis”.Avväg-ningarnamellanförsvarsgrenarnavaristortsettoförändrad.Samtidigtråddedetenbenägenhetattöverintecknaverksamheteninomgivnaramar.

Deolika försvarsbeslutenochdesseffekterpå främstkrigsorganisationenunderhuvuddelenavperioden,kankortfattatbeskrivaspåföljandesätt.

Försvarsbeslutet 1948

Försvarsbeslutetår1948påverkadesstarktavdetlägesomuppståttgenomPrag-kuppen,sommanifesteradedetkallakrigets”utbrott”.BeslutetutgickfrånÖB:sförslagomsuccessivareformeravdenförsvarsorganisationsomskapatsunderkriget.Någonsärskildtidsplanförreformernafastställdesinte.Iprincipskullefreds-ochkrigsorganisationensomfattningvarastyrandeochförsvarsanslagenskulleanpassasdärefter.Beslutetvarenhälligtfördefyrastorapartierna.

Enallmänmålsättningförkrigsmaktentillkom,därsambandetmellanfolkochförsvarfastställdes.Helalandetskulleförsvarasochingendeluppgesutan

5. Hugemark,”BakgrundentillI11:srollisvensksäkerhets-ochförsvarspolitik”,s.79–81.

��


segtmotstånd.Dennamålsättningmeddessoperativakompletteringarkomattgällaunder20år.

Hotetfrånluften,enbeståendekrigserfarenhet,uppmärksammadesliksomriskenföröverraskandeangrepp.Yt-ochknutpunktsförsvar,lokalrekryteringavkrigsförbandenochdecentraliseradmobiliseringmedutspriddaförrådre-kommenderades.Härkommanattbyggavidarepådetsystemsomutvecklatsunder kriget då man lät krigsförbanden gå i fältdepåer, i stället för att för-rådsställamaterielenianslutningtilldeolikakasernområdena.Jaktflygetför-stärktesförattmötahotetfrånluften,menendastflygvapnethadeensjuårigmaterielplan,mycket föratt säkerställaden svenskaflygplansindustrins fort-levnad.Övrigaförsvarsgrenarfickihuvudsakfortsättaattlevapåkrigstidensupprustning.

Inomarménvardenstörstaförändringenattbrigadsystemetinfördes,vil-ketkomattökaskillnadernamellanfreds-ochkrigsorganisationen.Infanteri-regementenaförstärktesalltsåochutökadestillbrigader.Dessakomattuppgåtill 37 stycken, vartill komen (förstärkt) brigadpåGotland.De tio fördel-ningschefernamedstaberbibehöllsiorganisationensomledningförtillfälligtsammansattaförband,menarmékårsstabernautgick.Särskildacykeltransport-förbandtillfördesbrigadernaochdensvenskaspecialitetencykeltolkningeftertraktor infördes,vilketpå längresträckorökade infanterietsmarschhastighetfrån4kmitimmentilligenomsnitt15kmitimmen.Antaletpansarbrigaderfördubblades fråntre till sexgenomattantalet stridsvagnarperbrigadhalv-erades.Trefredsinfanteriregementenfickiuppgiftattutbildapansarinfanteriochde tidigare fristående cykel- ochmotorbrigaderna införlivades i pansar-brigaderna. Den nya krigsorganisationen, fastställd 1949 omfattade sålundasammanlagt37brigader.Propositionenkonstateradedockattdet trotsvissamoderniseringarfortfarandeförelågettbehovavattökaeldkraftochrörlighet.Grundutbildningenförkortades tillniomånader,menrepetitionsövningarnasomvaritinställdasedan1947återupptogs.

Förmarineninnebarförsvarsbeslutetförstärkningarmedtvåjagareavför-bättrad landskapstyp,utrustademedsjörobot, samttrenyaubåtar.Denpo-litiskaosäkerhetenomstorafartygvarpåfallandeochförslagväcktesomför-säljningavde tvåkryssarna.Försvarskommitténs förslagomnedläggningavnorrlandskustenskustartillerigodtogsinte.

Vidflygvapnetfullföljdesdetredantidigarefattadebeslutetomtyngdpunktpåjaktflyget,efterVärldskrigetserfarenheter.Slutresultatetblev33jakt-,12at-tack-och5spaningsdivisionermedc:a18–20flygplanivarjedivision.Dentidigareförmarinsamverkansärskiltavdeladeflygeskadernmistesinmarinainriktning och marinspaningsflottiljen utgick. Luftbevakningssystemet över-fördesfrånarméntillflygvapnetochmoderniseradesefterhandmedradar.

��


Regeringentillsatte1949överraskandeennyförsvarsutredningianslutningtillenpropositionomfortsattförstärkningavjaktflyget.Anledningenvarsan-noliktattregeringengenomenprioriteringavluftförsvarethoppadesattkunnahålladesammanlagdaförsvarskostnadernapåennivåsomvargodtagbarfördet socialdemokratiskapartiet.Utredningenkomattblibetydelselösgenomdenvärldspolitiskautvecklingen.Kallakrigetfortsatte,Koreakrigetutbrötochdeskandinaviskaförsvarsförhandlingarnabrötsamman.Underintryckavdettabeslutaderiksdagenomfortsattförstärkningavjaktflyget,införandeavrepeti-tionsövningariorganiseradekrigsförband,förlängningavgrundutbildningentill10månaderochlångsiktigamaterielplanerävenförarménochmarinen.Krigstidensmaterielbeståndbehövdeförnyasävenfördessaförsvarsgrenar.


Desuccessivaökningarnakrävdealltmerökadeanslag.Enöversynavekono-miskaramar,avvägningar,materielplanerochkvalitetkontrakvantitetbedöm-dessomalltmernödvändig.MotbakgrundavdettaochmotbakgrundavdetmilitärpolitiskalägetutarbetadesÖB:sunderlagtillettnyttförsvarsbeslut.Un-derlagetgickundernamnetÖB54.Denföljandeförsvarsberedningen,1955års,därförsvarsministerTorstenNilssonsjälvvarordförande,statssekreterarenhuvudsekreterareochbl.a.tvåpartiledareledamöter,villeinledningsvisstuderakonsekvensernaavettmycketlägrekostnadsalternativändetÖB54företräd-de.Suez-ochUngernkrisernapåhöstenföljandeårtvingadeberedningenattgöraandraöverväganden.

Nästaomslagspunktiförsvarspolitikenshistoriablev1958årsförsvarsbe-slut.Detgrundadespåöverenskommelsemellandefyrademokratiskaparti-erna,somdetstodipropositionen.Denekonomiskaramenblevstyrandeförenplansomtillenbörjanlöpteövertreår.Bådefreds-ochkrigsorganisationenskulleifortsättningenanpassasefterramen,somökadesnågotochsomdärtilltillfördesenårligökningmed2½%förattförhindraenurholkningavmate-rielanskaffningentillföljdavdenhastigtökandetekniskafördyringen.Därtillkomfullkompensationförpris-ochlönestegringar.

FB58behandlade intedeorganisatoriskakonsekvenserna idetalj.Kvali-tetskravetbeaktadesmenmedundantagförflottanendastibegränsadomfatt-ningpåkvantitetensbekostnad.EttnyttflygplanssystemViggenprojekterades,modernastridsvagnarochtungtartilleriskulleanskaffas.Feminfanteribrigaderskulleefterhandutgåurkrigsorganisationen,menfyranorrlandsbrigader,pan-sarbrigad63ochinfanteribrigad66(viamellanstationernainfanteribrigad59ochpansarbrigad58)tillkomsomföljdavbeslutet.Detsammanlagdaantaletbrigader(inklusiveGotland)blev32.

��


För marinens del innebar försvarsbeslutet väsentliga förändringar av sjö-stridskrafternas uppgifter. Detta gällde inte bara invasionsförsvaret till sjöss.Tillgängligaresursermåstesättasinmoteninledandeinvasion,vilketbetyddeatt importskyddet inte samtidigt kunde skyddas. Detta skulle man försökamotverka genom en utbyggnad av det ekonomiska försvaret, i vilket ingickspriddalossningshamnarpåvästkustenochåtgärderförgodsetssnabbasprid-ninginomlandet.

Övervattensstridskrafternaskulleminskasmed50%ochkustartillerietmed30%.Reduceringarnaskulledockgörasitaktmedattmaterielenslivslängduppnåddes.Tvåav1956årsriksdagbeviljadejagareavbeställdes,detvåkryssar-naladesimaterielreservochbl.a.femjagareutrangerades.EttnytänkandeblevnödvändigtochdettaresulteradeiMarinplan60sominnebarmindremenflerfartygförattåstadkommautspridningavvapenbärarna.Manskullenusträvaefterenmerstridsekonomiskanvändningavytstridskrafternaianslutningtillegenkust,menubåtarnabedömdesalltjämthaettstortexistensberättigande.Omstruktureringenkomdockatttalångtid.Sålundaomfattadeflottanännu19641kryssare,12 jagare (varav4nybyggda)och24ubåtar samt9 fregat-ter(ombyggdajagare).Ersättningsanskaffningenförettreduceratkustartilleriinnebar enbetydandemoderniseringochomfattadekustrobotbatterier, lättakanon-ochrobotbatterier,kustjägarkompaniersamtrörligaspärrkompanier.

Flygvapnet som blivit den ekonomiskt största försvarsgrenen, blev trotsdettareduceratmed25%ifrågaomantaletflygplan.Enattack-ochenjakt-flottiljladesner,mentackvaretillförselavflygplanavtypLansenochDrakenkundekvalitetenförbättras.

För ledning av flygförbanden byggdes helautomatiserade, underjordiskaledningscentraler.Dessaenheteringicktillsammansmedradarstationerm.m.iluftförsvaretsnyastridsledningssystemSTRIL60.Bassystemetutbyggdesef-fektivt och det totala antalet krigsbaser ökades också. År 1964 bestod flyg-vapnetav12attackdivisioner,30jaktdivisioneroch8spaningsdivisioner.Ettnyttjetskolflygplan,somikrigsorganisationenbildade5lättaattackdivisioneravsågsförunderstödavmarkförband,ävenomdettasällanelleraldrigövades.

Hela landet skullealltjämt försvarasmedtillhjälpavdenallmännavärn-plikten.Beslutomatomvapen,föreslagnaiÖB54,skötspåframtiden.Ennyavvägninggjordesmellanflygvapnetochmarinen,närmastmellanattackflygetochflottansytstridsfartyg.Flygvapnetblevdärmed,somnämnts,ekonomisktsättdenstörstaförsvarsgrenen.Dennanyaavvägningmellanförsvarsgrenarnaharsedanistorutsträckningblivitbestående.Ettnyttvärnpliktsutbildnings-system,VU60infördes,somiprincipinnebargrundutbildningochfemrepe-titionsövningarifyraårsintervallerförvarjevärnpliktig.

Krigsmaktensoperativauppgiftskullefortfarandevaraatttvåinvasionersam-tidigtskullekunnaavvärjas.Vilkariktningarsomansågsvaraaktuellaangavsinte.

��


Iettkungligtbrev1964ändradesdettaochuppgiftenbegränsadestillavvärjningienhuvudriktningochfördröjningsoperationerienannanhuvudriktning.6


1961och1963årsförsvarsbeslutvar likaenhälligasomdetföregående.Detsistnämndavar fyraårigtochbekräftadeFB58.Därmedbibehöllsekonomi-systemettillbåtnadförgodeffektochgodekonomi.Nubörjadedockkonse-kvensernaavdeniFB58fastlagdaekonomiskaramenmärkas.Enminskningavantaletkrigsförbandframtvingadesoch1964ändradesmålsättningensåtill-vida att krigsmaktens operativa huvuduppgift begränsades till avvärjning avstorinvasionöverkustellergränsien huvudriktning.Iannanhuvudriktningskullefördröjningsoperationerkunnaföras.Försvarmotmindreföretagskullealltjämtkunnaorganiserasinomhelalandet.

Nästaförsvarsbeslutblev ettårförsenat.Detsamhällsekonomiskaochstats-finansiellalägetvarintelikaförmånligtsomtidigareochdetsocialdemokratis-kapartietsvänsterflygelbörjadegörasigbemärkt.1965årsförsvarsutredning,som arbetade på en plan som skulle gälla från den 1 juli 1967, blev oenigochdeborgerligaledamöternalämnadeutredningen.1968årsförsvarsbeslutsom blev fyraårigt var inledningen till en tredje omslagspunkt i det senastehalvseklets försvarspolitik.Detgenomdrevs avde socialistiskapartiernamotdeborgerliga.Partiöverenskommelsernastidvarförbiochde2½procentenför teknisk utveckling avskaffades. Den reala anslagsramen i förhållande tillFB63krymptesochpriskompensationssystemetersattesavettnettoprisindex.Dessa åtgärder försvagade naturligtvis försvarsekonomin och som motiv fördettaåberopadesdelssamhällsekonominochdelsdeteckenpåavspänningsommanansågkundeskönjasvidhorisonten.ÖB:smilitärpolitiskabedömningarlämnadesdärhän.

Flygvapnetdrabbadeshårdast.Antalet jakt-ochattackflottiljerminskadeefterhand,förstfråntolvtilltioochlängreframtillsex,vilketinnebarenvissmilitärteknisk omvärdering. En första beställning av det omstriddaViggen-systemetbeslötsdockredan1967.Denallmännavärnpliktensprincipskullealltjämnt gälla och markstridskrafterna tillmättes en något ökad betydelse iavvägningen.Detvaremellertidlättattinseattbeslutetpåsiktskulleledatillbetydandeförändringarisåvälfreds-somkrigsorganisationen.Eftersomkom-pensationenförtekniskutvecklingbortföll,blevenurholkningavkrigsorgani-sationenofrånkomlig,närföråldradefartyg,flygplanochstridsvagnarersattesavfärremodernatilletthögrestyckepris.

6. UppgifternaomförsvarsbeslutensinnehållärihuvudsakhämtadeurC.Skoglund,K.Zet-terbergochH.C.Cars,Svensk försvarspolitik under efterkrigstiden,Probusförlag,Stockholm1986.Uppgiftenomdetkungligabrevetärhämtadfråns.29–31.

�6


Svenskakärnvapenavfördesdefinitivtfråndiskussionen.Målsättningenförkrigsmakten,somdittillsdelvishadehaftenoperativkaraktär,omvandladestillenbartettpolitisktställningstagande.Därmedframgickintedeoperativakon-sekvensernaavdereelltreduceradeförsvarsanslagenochdendärmedefterhandminskandekrigsorganisationen.

De fulla konsekvenserna av 1968 års försvarsbeslut visade sig egentligenförst i samband med de följande periodiska försvarsbesluten. Dessa innebardessutomytterligaresuccessivaförsvarsreduceringar.

Arménkundedockrelativtlängelevapådeutbildnings-ochmaterielinsat-sersomskett1958–68.Påsiktkundedockintemeränhälftenavinfanteribriga-dernafåsittartilleri,bandgåendepansarvärnochrobotluftvärnmoderniserat.

Flottanhadealltjämtstoraekonomiskasvårighetermedattövergåtillma-rinplan60,dettatillföljdav”arvet”avstörrefartyg.

Behovetavettnyttflygplan,haderedantidigareväcktstortrabalder.Densnabba tekniska utvecklingen innebar också avsevärda fördyringar. År 1967beslutadesomserietillverkningavflygplanssystemetAJ37Viggen,medenför-stabeställningav100skol-ochattackflygplansamtbegränsatbemyndigandeattutvecklaenspanings-ochenjaktversion.Detslutligaantaletflygplankomdockattblimycketmindreänvadsomursprungligenavsetts.

Krigsorganisationenomfattadeår1971,innan1968årsbeslutfåttenmeromfattandeverkan,följandeförbandförarmén:31infanteri-,norrlands-,ochpansarbrigader,100lednings-,understöds-ochunderhållsbataljonersamt100lokalförsvarsbataljoner.

Förmarinen:8jagare,5fregatter,2minfartyg,17torpedbåtar,16motor-torpedbåtar,22ubåtar,omkring40minsvepareochc:a100kustartilleribat-terier.

Förflygvapnet:400jakt-,200attack-och100spaningsflygplan,fördeladepå23jakt-,10attack-och5(10)spaningsdivisioner.


Underungdomsrevoltensårradikaliseradessamhällslivetochavspänningsopti-mismenökade.WarszawapaktensinvasionavTjeckoslovakien,endasttremå-naderefterFB68,visadeattSovjetunionenalltjämtstyrdesinasatellitermedjärnhand,menNATOreageradeinte.Dettatogssombevisföravspännings-strävandenamellanblocken.

Idirektiven till denutredning som skulle förberedanästa försvarsbeslut,framhöllförsvarsministernattdennaintehadetilluppgiftattfåtillståndenuppgörelsemellandepolitiskapartiernaomförsvarsutgifternasstorlekunderenbegränsadtidsperiod.Uppgiftenvariställetattövervägadenlångsiktigain-riktningenpåtotalförsvaretochgrundernafördensvenskasäkerhetspolitiken.

��


Försvarsbeslutetår1972komdärförattbekräftadenförsvarspolitiksominleddesiochmedFB68.Beslutetlöpteunderfemår,vilketocksåblevfallenmeddeföljandeförsvarsbesluten.MantogfastapådenförmodadepolitiskaavspänningenuteivärldenochNordenbedömdesalltjämtvaraentämligenointressantflank.Denrealaanslagsramenkrymptesytterligareochuttrycket”etteftervåraförhållandenstarktförsvar”knäsattes.Uttrycketärintressantdådetvorenågotmerlogisktattförsvaretdimensioneradesefterenfiendensför-hållande,inteeftervåraegna.Försvaretsoperativaeffektkundetillåtasnedgåundernågraår,någotsomkomattfåallvarligakonsekvenserförbådekrigsför-bandenskvantitetochkvalitet.

Tillföljdavdesnabbtstigandekostnadernaförkvalificeradevapensystemskulleförsvarsmakten(obs!detnyabegreppet)idetlängreperspektivetprio-ritera ett större antal tekniskt mindre högtstående system hellre än ett fåtalteknisktmycketkvalificeradesådana.Grundutbildningen förhuvuddelenavdemenigavärnpliktigaminskadesmed25%till7½månad,någotsomirea-liteteninnebarc:a6månadermedhänsyntagettillhelgerochledigheter.

RedanefterettårnödgadesÖBanmälaattdetvarnödvändigtmed”enan-nanoperativinriktningändensomförnärvarandegäller”,delvisberoendepåattinteensdeiFB72förutsattarealaanslageninnehölls.Dettainnebariprak-tikenattförsvarsmaktenefterettkrigsutbrottsannolikthadetvingatsattsnabbtövergå till fördröjningsoperationer i alla riktningarvidettfientligt storanfall.Dettahindradedockinteregeringenfortfarandetaladeomett”balanseratpe-riferiförsvar”.Manskullefortfarandeplaneraförettdjupförsvarmedkraftsam-lingtillgränsochkust,menundvikaattstörrestyrkorinledningsvisslogsut.


UnderdenärmasteårenefterFB72 försöktemoderata samlingspartiet att inågon mån begränsa bristerna i försvarsbeslutet, men man fick inte ens deövrigaborgerligapartiernamedsig.Nästaförsvarsutredningidenrutinartadeordningentillsattesavdensocialdemokratiskaregeringen,menregeringsskifteteftervalet1976gavutredningenenborgerligordförandeochmajoritet.

1977års försvarsbeslutvidgadeanslagsramarnanågot,men tankarnaomavspänning fannskvar, liksomprinciperna från1972.Tanken ideneddrag-ningarsomvarföljdenavFB72kundedämpasnågot,mendengrundläggandeinriktningenpåverkadesinteinämnvärdgrad.

Dennyasocialistiskaoppositionensomönskadegöraennyavvägningtillförmånförövrigadelaravtotalförsvaret,ochhävdadedelsattdenytterstbe-gränsadeanslagshöjningenförförsvarsmaktenskulleförsvagaSverigestrovär-dighetidetinternationellanedrustningsarbetet,delsattettkonsekventfullföl-jandeavFB72övergavs.

��


Redanhösten1977tvingadesÖBanmälaattprisutvecklingenvisatsigvidastörreänvaddetgällandenettoprisindexetkompenserade för. IntentionernafrånFB77kundedärför ifleradelar integenomföras.Trenden skullebeståochförsvarsmaktentvingadestillstorainskränkningaravfrämstrepetitionsöv-ningarochmaterielanskaffningar.Rationaliseringarövergickiambitionssänk-ningar,särskiltifrågaomgrundutbildningenavvärnpliktiga.

FörarménsdelinnebarkonsekvensernaavFB68ochFB72atthälftenavde kvalificerade infanteribrigadernamåste ”växlasner” i förhållande till dennyaheltmotoriseradebrigadtypenIB77.Härskallmandockhaiminnetattdenstoraskillnadenmotdentidigarebrigadtypenvarförflyttningshastigheten.Detrördesiginteomökatskyddellermekanisering.De”äldre”brigadernafickbetydligtlägreallsidiganvändbarhetochframföralltlägreanfallskraft.Mate-rieltillskott tillden”bättrehälften” innebarbl.a. enpåbörjadomsättningavartilleri,bandpansarvärnochluftvärnsrobotar.Tvåavdesexpansarbrigadernadrogsin,ävenomdelavmaterielenkomattlevakvarbl.a.iformavfriståendemekaniseradebataljoner,somsenaresammanfördesienmekaniseradbrigad.

Inom marinen utgick jagare och fregatter efter hand och ersattes av 12robotbåtaravtypSpicaIIoch16norsktillverkadepatrullbåtaravtypHugin.Ubåtarnaminskadesfrån22till15.Kustartillerietgenomgickefterhandenbe-tydandemoderniseringmenantaletförbandminskade.Vidflygvapnetlevere-rades1972deförstaexemplarenav175beställdaattack-ochspaningsflygplantyp37Viggen.Beslut fattadesomanskaffningavViggen i jaktversion,menytterliggarefemflottiljerladesner.

Riksdagenhade1977uttalatattnästautredning,d.v.s.införFB82,bordetillsättastidigt.Genomattdelaupparbetetietapperochgenomattanvändaett remissförfarandeskullemöjligheter tilloffentligdebatt skapas.Såskeddeochredanimittenav1979ladeFK78framsittförstabetänkandeomsäker-hetspolitiken,alltjämtmeddenförväntadeinternationellaavspänningspoliti-ken som ledstjärna. På grund av världspolitiska händelser som helt grusadeförhoppningarna om stadigvarande avspänning fick detta betänkande dockkorrigerasibörjanav1981.

Försvarsbeslutet 1982 innebar att perspektivenpåden världspolitiska si-tuationenochävensituationenivårtnärområdevidgatsnågot.DetviktigastedelbeslutetvarattutvecklaettnyttinhemsktflygplansystemJAS/Gripen.Enväsentlig förbättring av priskompensationssystemet genomfördes, men storabesparingskrav innebarpå siktatt tjänsterna för sammanlagtc:a14000an-ställdainomförsvarsmaktenskulleindragas.

Vidtidenfördetandraborgerligaförsvarsbeslutethadeantaletkvalificeradekrigsförbandiluften,tillsjössochpåmarkenhalverats,jämförtmedläget20år tidigare.Beslutet innebarheller intenågot försök att vridakurvanuppåt

��


igen.Genomomfattandeminskningaravrepetitionsövningarna,försämradesdessutomkvalitetenvidåterståendeförbandavsevärt.

Vidregeringsskiftet1982förklaradesattFB82skulleliggafast,meddeninriktningsomförordatsiensocialdemokratiskreservationtilldenföregåendeförsvarsutredningen.IdennyaregeringensförstabudgetpropositionändradesdockivissaavseendendeninriktningsomgivitsiFB82.Ikombinationmeddenstarkauppgångenavdollarnleddedettatillenakutochallvarligförsvars-ekonomiskkris.

1984årsförsvarsuppgörelse,somfattadesvidsidanavdeordinarieförsvars-besluten,innebarattmedeltillfördesisyfteattuppnåsåmycketsommöjligtavdetrealainnehålletiFB82.Detlågettstortnationelltvärdeiattuppgörelsenmarkeradeenighetomförsvarspolitiken.7

7. Svensk försvarspolitik under efterkrigstiden.

��

4. Försvarspolitisk strategi och strategiska problem

Naturligtvisspeglasdensvenskaförsvarspolitiskastrateginpåettellerannatsättisamtligakapitelidennaessäochframföralltikapitel3,mendettordeändåvaralämpligtattberöraämnetiettsärskiltavsnitt.Vadgällerfrågoromdoktrinhänvisastilldekapitelsombelyserdeolikaförsvarsgrenarnasutveckling.

Det kan ifrågasättas om inte det svenska initiativet till ett skandinavisktförsvarsförbund1948ärdetendaexempletpåenaktivsäkerhetspolitikmedförändringssyfte under det kalla kriget. Idén förutsatte självklart en strategiinriktadpåattverkaoperativttillgrannländernasförsvarochisamverkanmedderasstridskrafter.Attdennaförmåga,framföralltfrånnorskthåll,inteupp-fattadessomenfullgodersättningförvästmaktshjälpihändelseavettangreppbörhavaritettväsentligtskälförattdetsvenskainitiativetinteröntenågonframgång.Förvissogjordesunder1970-och1980-talenandrautrikespolitiskautspel,kanskefrämstmedinrikespolitiskasyften,meningetavdessakananseshavaritinivåmedtankarnapåettskandinavisktförsvarsförbund.Detvikti-gasteskälettilldetsvenskainitiativetmedettnordisktförsvarsförbundtordeinom parantes sagt ha varit det utopiska önskemålet att hålla stormakternabortafrånNorden,d.v.s.attgöraSkandinavientillenneutral”zon”.

SedanSverigevaltdenalliansfrialinjenblevdensvenskasynenpåförsva-rets uppgifter extremt fixerad på att möta och avvärja hot, alltså ett uttalatparerandesnarareänettagerande.Därmedfortsattemanocksåpådenlinjesomihuvudsakgälltunderandravärldskriget.Sveriges strategiskabetydelseansågsuteslutandehärrörafrånområdetsvärdeisambandmedenstorkonfliktmellanstormaktsblocken.AttSverigeföreutbrottetavettsådantkrigpånågotsättskulleagerasjälvständigtpådetmilitära/säkerhetspolitiskaplanet föratt

��


förbättradenstrategiskasituationenansågsuteslutetmedhänsyntillneutrali-tetspolitikenstrovärdighet.Offensivainslagikrigsplanläggningenskullekunnaökariskenförettförebyggandeanfallmotlandet.

Dendefensiva inriktningenpådensvenskamilitärastrateginhängdena-turligtvisockså sammanmedatthotetkomfrånenfiende somuppfattadessomövermäktig.Utrymmetförenagerandestrategivardärmedbegränsat.Deoffensivaoperationernapåeneventuellkrigsskådeplatsöverlämnadesdärförtillenallianspartnerinspe.Desvenskaförsvarsresursernakoncentreradesdärförtill försvar av territoriet för att vinna tid så atthjälp skulle kunnanå fram.Eftersomdennahjälpberäknadeskunnakommaattdröjavardetviktigtattförsvaretavterritorietkundepåbörjassålångtframskjutetsommöjligtförattutnyttjanaturligaförsvarsbetingelserochmaximaltfördröjningsdjup.Gränsenförhurlångtframinsatserskullekunnaskesattesavvapensystemensräckviddochavvillkoretattvapeninsatskundegenomförasförstsedanriketkommitikrig.

Dessa tvåbegränsningarvardock integivnaengångföralla.Denförst-nämnda,vapensystemensräckvidder,varettmedvetetval somgjordesdels isambandmedmaterielanskaffningenochdelsidenoperativaplanläggningen.SomexempelpådettakannämnasattflygplanetJA37Viggensräckviddut-tryckligenbegränsadessåattSovjetunioneninteskullebehövafruktaattflyg-planstypenskullekunnainsättasmedkärnvapenlastmotLeningrad.Däremotkundesåvälattackflygsomubåtarteoretisktinsättasförattbekämpalandstig-ningstonnage samlat i baltiska hamnar, vilket skulle kunna ge mycket storaeffekter och kanske omöjliggöra en kustinvasion. Å andra sidan skulle mangenomettsådanthandlanderiskeraatttidigtförloraslagkraftigavapensystemavavgörandebetydelse.Menommanväntademedinsatsenlöptemanåterigenriskenattsystemenslogsutinnandekomtillanvändning.

Denandrabegränsningen,attväntamedinsatsertilldessattriketverkligenblevangripethängerdelvissammanmeddenförstabegränsningen.Omenan-griparevaltattinvaderaandranordiskaländerföreSverige,skulledenneangri-parehastarkaskälattidetlängstaundvikaattdrainriketikriget.Skälenskulledåvaraattendelavdesvenskastridskrafterna,främstjakt-ochattackflygsamtubåtar,kundeanvändasförattbekämpainvasionsföretagmotgrannländerna.Sådanainsatserskulledåkunnageavgörandefördelarfördetsvenskainvasi-onsförsvaret,genomtidsvinsterochgenomattstridskraftersomvarväsentligaförangriparenslogsut.Någraexempelpåsådanatänkbara”fientliga”målvar

• BroarinorraFinland

• LuftlandsättningariNordnorge

• LuftlandsättningarochlandstigningpåÅlandochpåfinländskafastlandet

��

Försvarspolitisk strategi och strategiska problem

• Luftlandsättningochlandstigningpådedanskaöarna

MålenförochsyftenamedsvenskainsatsermotsådanafientligaföretagvaristorutsträckningdesammamålsomdesomskullehavaritaktuellaomdetgälltattbekämpainvasionsföretagmotSverige.Svenskainsatsertillhjälpförgrannländernaskulledärmedhavaritfulltgenomförbaramedutnyttjandetavdenredanexisterandeoperativaplaneringenförförsvarmotangrepp.Någonbortre gräns för de krigstida operationsområdena fanns inte, trots att riketspolitiskaledningmedtillvisshetgränsandesannolikhetskullevelathaettordmedilagetinnannågotbeslutomsådanafjärrinsatserfattades.

Huruvidadiskussioneromettsådantförtidaingripandeiensituationsommycketskullekunnahaliknatdensomgälldeefterden9april1940,verkligenförekommellandenpolitiskaochmilitäraledningenärintekäntochärmedhänsyntagettillhistoriskerfarenhetmindretroligt.Dendiskussionsompåståshaförtsiregeringensinrekretsommöjlighetenattfrångåalliansfrihetennärettkrigbedömdesomedelbartförestående,tycksendasthahandlatomattsäkrahjälptillSverige,inteomattingripaaktivttillgrannarshjälp.

Samma syfte hade ett tänkt ingripande i Norge som var föremål för enmilitärstrategiskstudie1950.IettlägedåSovjetunionenanföllmotNorgeviaDanmarkochFinlandutanattberöraSverige,skullesvenskastridskrafterkun-naingripaiNordnorgeifördröjandesyfteföratthindraattSverigeinringades.Dennaidéochmöjligaandrasnarlikafickintenågotgenomslagidenopera-tivaplanläggningen.Ävenideplaneradeoch/ellertänkbarakrigsfalldåSverigeverkligenantogsharåkatikrigvarperspektivetpåfallandeSverigecentrerat.8

Ommanjämförmedförhållandenaundermellankrigstidenärdetiögon-fallandeattfråganomförsvarssamarbetemedFinlandheltförsvunnit.Orsa-ken ärmed stor sannolikhethänsynen till Finlandskänsligamilitärpolitiskaläge.DetsammagälldeÅland.ÖgruppensstrategiskabetydelseförSverigehadeinte minskat – snarare tvärtom.Till tidigare hot hade tillkommit att öarnanukundeanvändassombasförhelikopterburnaluftlandsättningarmotöstraSvealand.Ålandlågdockklartochtydligtinomverkansområdetförsvenskasjö-ochflygstridskrafter.

Till skillnad frånmellankrigstidenhadenuocksåBornholm fått ett lägeliknandeÅlands.VisserligenavsågDanmarkochNatoatt försvaraön,mendeeffektivamöjligheternaattgöradettakundeknappastbedömasvarasärskiltstora.Intehellerhärframskymtarnågotsvensktstrategiskttänkande,ävenomdetpå senare år framkommit att samverkanmellanDanmarks ochSverigessjöstridskrafterverkligenförbereddes,dockfrämstifrågaomsjömineringariÖresund.

8. B.Wallerfelt,Svensk säkerhetspolitik och krigsplanering 1945–1975,Probusförlag,Stockholm1999,s.131.

��


Ävenomoffensivaoperationerinteplanladeskundeemellertidenpresum-tivangripareinteuteslutaattdekundekommatillstånd.Därmedskulledetsvenska försvarets förmågaatt framstå somettoklarthotvaraettbidrag tillavskräckningeniNorden.9

9. B.Hugemark,”Pareraelleragera–strategiskavägvalförSverige”iHistoria, krig och statskonst. En vänbok till Claus-Rickhard Böhme,K.ZetterbergochG.Åselius(red.),Stockholm2000,s.300–304.

��

5. Krigsplanläggningen i stort

Översikt

Trotsattdensvenskakrigsplaneringenundertiden1945–1975relativtnyligenoch mycket uttömmande har behandlats av BengtWallerfelt i boken Si vis pacem – para bellumkandettrotsdetfinnasskälattidettasammanhangöver-siktligtredogörafördensamma.

Huvudinriktningenvarattbedrivaeneffektivförsvarsstridsålängeatthjälpfrånomvärlden(Väst)hannanlända.Dettaframgårklartbl.a.avÖB:sopera-tivakrigsplanläggningfrån1945ochdennainriktningförändrades iprincipaldrig.KrigsplanläggningenrördeettkrigmotRysslandochävenomandraalternativnämndes,genomfördesingenannanoperativplanläggning.KrigsfallII–krigmotRysslanddeladesinitreunderalternativ,nämligenC,SochN.SochNinnebaranfallmotsödrarespektivenorraSverige,medanCinnebaran-fallmotdecentraladelarnaavlandet.Dettakrigsfallbedömdessomfarligast.

Krigsplanläggningenförändradesidetaljersågottsomårligen.Försvarsbe-slutet1948ochdeorganisatoriskaförändringardettabeslutinnebarpåverkadenaturligtvisocksåplanläggningen.DelaravkrigsfallIIrevideradessomföljdavförsvarsbeslutet1958och1961genomfördesenmergenomgripanderevision.Dennasenarerevisioninnebarenindelningitrenyakrigsfall.

I det första fallet förutsattesVästtyskland eller ett förenatTyskland varaangripare,idetandrafalletförutsattesSovjetunionenochdessförbundnavaraangriparen och i krigsfallIII var det Nato som var den angripande parten.Egentligoperativplanläggninggjordesendast förkrigsfallII.ÖBnyaorder-verkträddeikraftden1januari1962ochrevideradesefterhand.

KrigsfallIIbehandladefleraolikatänkbaraalternativ,nämligengrundalter-nativet,förstärkningsalternativ2S(syd)ochförstärkningsalternativ2Ö(öst).

�6


I det rådande militärpolitiska läget ansågs även en invasionsinriktning motövreNorrlandsomaktuellmenhär(ochpåGotland)ansågsderedanavdeladestridskrafternavaratillräckligaförattmötaettstörreanfallsföretag.

Somexempelkanhärnämnasgrundalternativet.Dettabyggdepåantagan-detattettkrigshotförelågmotSverige,menattingatydligaindikationerfannssom tydde på kraftsamlingar mot vissa delar av landet. Militärbefälhavarnaskulle tilldelas enminimistyrka av snabbtmobiliserade arméstridskrafter förattkunnaavvärjaettöverraskandeanfall,menNorrlandochGotlandskullere-daninledningsvistilldelassåstarkaförbandattävenstörreanfallsföretagskullekunnahejdas.Ettstortantalarméförbandskulleutgöraenreservistrategiskautgångsgrupperingar i Sydsverige och i Mälardalen, beredda att kraftsamlasmot aktuellt område. Marinstridskrafterna skulle spridas och fördelas så attdekundeingripamoteninvasioniaktuellriktning.DeskulleocksåskyddasjötransporterifrämstSkageracksamttillochfrånGotland.Flygspaningsför-bandenskullebaserassåattdekundeklarläggainvasionsförberedelseriaktu-ellriktning,medanjaktförbandenfrämstskullevarabereddaattingripamotfientligtflygochmotluftlandsättningar.Attackförbandenskulleinledningsvisbaserassåattdeundandrogsigförlusterviddetinledandebekämpningsskedet.Deskullesedansnabbtkunnaingripamotaktuellinvasionsriktning.Samtligaflygstridskrafterskullemedkortvarselsnabbtinsättasinomannatluftoperativtområde,ändetsomdevarutgångsgrupperadeinom.

Denoperativaplanläggningenförändradeskontinuerligt,framföralltp.g.a.den tillgängliga förbandsmassan och fysiska förändringar (vägar, järnvägar,hamnar,flygplatser),menmankanändåpåståattovannämndaplanläggninghadevaraktighetändaframmotslutetavseklet.

Nedanföljernågramerdetaljeradeexempelpåkrigsplanläggningenspro-blematikunderolikaskedenavdenbehandladeperioden,d.v.s.1948–89ochfrånolikadelaravlandet.10

Planläggningen för I 6, Fo 14 och Skåne 1947–1964

Inledningsvis skall sägas att denkrigsplanläggning somgenomfördes 1945–1946ochsomisinahuvuddelarvaraktuelltill1962(ochipraktikennästantill1979),innebarenligtt.ex.alternativIISenkraftigkoncentrationavförbandtillSkåne.Alternativetbyggdepåantagandetattettrysktinvasionsföretagan-sattes frånnorraTysklandocheventuellt frånBornholmmot södraSverige.Enbetydandedelavdesvenskastridskrafterna–3.armékåren–grupperadesmedhuvuddeleniSkåneföravvärjandeförsvar.KårenbestodavI.,II.,XI.ochXIII.fördelningarnasamt8.och10.pansarbrigadernaoch7.motorbrigaden.

10. Wallerfelt,s.132–138.

��

Krigsplanläggningen i stort

Fördelningarnahadeviddennatidenständigindelningomtreinfanteri-ochett artilleriregemente. Denna indelning var dock inte statisk utan frångicksibland.11

ÖB:sordertillMBI.milounderperiodenavsågenbartavvärjningsopera-tionervidkustmedkraftsamlingtillSkånessyd-ochostellervästkust,trotsdenavÖBförordadestrateginförattvinnatid.Från1961skulleförbandurI.milodessutomvarabereddaattförstärkaIV.milo(Mälardalsområdet).

ÖBgavemellertidockså,ibörjanavperiodenMBI.miloiuppgiftattstu-derafördröjningsoperationeririktningGöteborgochJönköping.DettahadesambandmedriskenförsovjetisktangreppviaDanmark,främstinnanNATOhadebildatsochkonsoliderats.

MBI.miloochdefördelningschefer,somvaraktuellaföratttilldelasför-bandurNorraSkånskaregementet,I6,gavisintursammainriktningsomÖBgivitdem till sina fältförbandoch försvarsområden.Chefens för arménreglementenkomattfåenunderordnadrollunderperioden.

Norraskånskaregementetsatteupptvåfältregementen,I6ochI37,från1950 infanteribrigaderna IB26 och IB37. Ansvaret för I37/IB37 deladesmedSödraSkånskaregementet,I7.

I6/IB26huvuduppgiftvaranfallinomramenföravvärjningsstridvidkust(inomI.fördelningen),medutgångsgrupperingsöderochsydostFinnjasjön.I37/IB37 hade främst försvarsuppgifter vid stränderna på Österlen (i XI.fördelningen).RedaniÖB-orderangivnakraftsamlingsförändringariSkåne,gjordeattI6förbandtidvisfickombyttaroller.

KrigsförbandensuppgifterinnebarattNorraskånskaregementetskulleut-bildadessaskildastridssättochföruppträdandeimycketolikartadterrängiSkåneochävenisödraSmåland.

Lokalförsvarsförbandens uppgifter inom Kristianstads försvarsområde(Fo14)grundadespåerfarenhetersomvuxitframunderberedskapsåren:

• försvarainfallsportar,d.v.s.hamnarochflygfält

• försvåralandstigningochluftlandsättning

• försvaraförtotalförsvaretviktigaskyddsföremål

• skydda förbindelserna genom försvarsområdet, främst genom och kringHässleholmsamtöverHelgeåochAlmaån

• försvårafientligtframträngandeidetinreavförsvarsområdet

Förförsvarsområdetsdelrördedetsigomtaktiskkrigsplanläggningförfyrastridsgrupperomsammanlagt3–4cykelskyttebataljonerochc:a25värn-och

11. Wallerfelt,s.48.

��


kulsprutekompaniersamtc:a50hemvärnsområdenmedsammanlagtomkring5000hemvärnsmän.

Genomförandetavdentaktiskakrigsplanläggningenvidettinfanterirege-mentevarviddennatidinteprioriterad.Intensivutbildningpågickåretom,rekryternasgrundutbildningvarintill1948minst12månaderochunderres-tenavperioden9månader.Från1950togrepetitionsutbildningenavkrigsför-bandenstorkraftianspråk,påettheltannatsättäntidigare.Taktiskkrigsplan-läggningförförsvarsområdetsförbandförutsatteattpersonal”lånades”frånsinordinarie tjänstgöringsplats,vilket tenderadeattblienomständligprocedur.Dentaktiskakrigsplanläggningenkommotdenbakgrundenattkoncentrerastillfältövningarunderdefå”truppfria”veckorna,iregelundersenvårochtidigsommar.

Relativtmånga fältövningarunderde förstaårenavperiodenägnadesåtfördröjningsstridivästraochnorraSkåne.Manrekognoseradeävenenbefäst-ningslinje”frånkusttillkust”underdessaår.

EfterhandsomNATO-försvaretiDanmarkbyggdesuppminskadeemel-lertidMB:sintresseförfördröjningsstrid.SådanaförberedelseransågssplittrainsatsernafördenavÖBbeordradeavvärjningsstridenvidkust.MB:shårdastyrningavdentaktiskakrigsplanläggningenhademångapositivaeffekterge-nomattdensnabbtuppfattadeslångtneriorganisationshierarkin.Planlägg-ningenkomåandrasidanattpräglasavenvissstelhet.Utgångspunktenvarattmobiliseringvargenomfördochutgångsgrupperingenintagenföredetvän-tadeangreppet.VidMB:sgranskning1954av försvarsområdesbefälhavarensomfattandeoch genomarbetade stridsplanunderströks vikten av kustförsva-retförbereddesförattlämnasövertillenfördelningschefinnanlandstigningoch luftlandsättningskedde.Försvarsområdesbefälhavarensroll iett lägenärfördelningarna intehunnit fram till avsett grupperingsområdep.g.a.fientliginverkanellersentgenomfördmobiliseringberördesdäremotinte.12

Vid1950-taletsbörjanfanndennytillträddemilitärbefälhavaren,dåvarandegeneralmajorenVikingTamm,attdereglementariskabestämmelsernaföravvärj-ningsstridvaralltförvaga.Hanlätdärförutarbetaettegetreglementesomdelsskullebeskrivaenbättretaktikochdelsanpassasbättretilldeoperativaorderver-ken.”BestämmelserförTaktikochStridsteknikinomI.milo”(BESTTAKTIK)byggdepåerfarenheternafråninvasioneniNormandie.Tammvarangelägenattomsättadessaerfarenheteriförsvaretavmilotsmestutsattadel,Skåne.

Ettstortantalfältövningarm,m.genomfördes,liksomstudierochtrupp-försökinnanBESTTAKTIK:sförstaupplagautkomhösten1954.Denopera-tivaprincipensomBESTTAKTIKutgickifrånvartydlig:

12. C.Björeman,”Hotbildochkrigsplanering”iNorra skånska regementets historia delII,Kristi-anstad1994,s.175–182.

��


MålsättningenförinvasionsförsvaretavI.militärområdetärattfiendenmedallamedel–flygets,marinstridskrafternaochmarkstridskrafterna– skall hindras att få fast fäste på land. Strävan skall vara att nå ettavgörande innaneller snarast sedan landstigningoch luftlandsättningpåbörjats.Omfienden lyckats landstigaeller luftlandsättas skallhansutbredningbegränsas.Genomeldochanfallskallhansnarasttillintet-görasochlandstignings-(luftlandsättnings-)områdenaåtertas.

Härgavsalltsåinteutrymmeförnågrakompromisser.Efterbekämpningutetillhavsavflygochmarinstridskrafterskulleangripa-

renmötasaveldfrånlokalförsvarsförbandochinfanteribrigaderibefästaställ-ningarmedkraftsamlingtill”1-meterslinjen”utanförstranden.Detärdärsomvattendjupetmedgerattförstaanfallsvågenlämnarlandstigningsfartygen.

BESTTAKTIKfick stort inflytandeochvarhelt styrande förkrigsplan-läggningenvidSkånekusten.Reglementetansesifrågaomgenomslagskrafthahaftfåmotstyckeniefterkrigstidenssvenskamilitärhistoria.13

År1962utfärdadeÖBenkuppförsvarsordersomhadeflerasyften.Den

• angavenhetligaberedskapsgraderförinsatsberedskapeninomfredsorgani-sationen

• gavriktlinjerförhurresursernaurfredsorganisationenskulleställastillför-fogandeföroperativtbruk

• samordnadekuppförsvarsplanläggningenmeddenoperativaplanläggningen

InomI.milohadesådanabestämmelserefterfrågatstidigtunderperiodenochÖB:skuppförsvarsorderutarbetadesenligtenförlagafrånI.milo.Kuppför-svarsplaneringeninnebardock”attmangjordeendygdavnödvändigheten”.IsinstrategiförkrigsmaktensutvecklinghadeÖBprioriteratinsatsförmåganef-termobiliseringpåbekostnadavbl.a.denständigainsatsberedskapenifred.ÖBförutsattealltsåattregeringenvidenskärpningavlägetskullegetillåtelsetillinkallelseravkrigsförband.Statsmakternahadei1948årsförsvarsbeslutupp-märksammatkupprisken,menunder1950-taletskriserblev inkallelseraldrigaktuella.DåÖBslogvaktomdenmobiliseradekrigsorganisationenåterstodingenannanlösningänattåläggafredsorganisationen,varsprimärauppgiftvargrund-ochrepetitionsutbildning,attävenförbereda insatser förkuppförsvar.Dettainnebarattettslags”täcktrupp”fördenmobiliserandekrigsorganisatio-nen årligenorganiseradesur inneliggande åldersklass.Dessa kuppförsvarsför-bandhade,iliketmedövrigagrundutbildningsförband,ingenegenpersonalel-lermaterielutan”lånade”dettafrånkrigsförband.Dettaäventyradenaturligtvismobiliseringenavdessa”långivade”enheteromkuppförsvarsförbandenkomi

13. L.Löfgrén,”Brigaderna”iKronobergs regemente under 1900-talet,s.133.

�0


stridföreellerundermobilisering.Riskenvardåstorattmaterielenaldrigskullekunnaåterförastill”rätt”förband.

SyftetmedÖB:skuppförsvarsorder1962attsamordnakuppförsvarsplane-ringenmeddenoperativakundebarauppnåsmarginellt.Utgångspunkternavaralltförolika.

IochmedattÖB:skuppförsvarsorderhadeutfärdatsstoddetklartattan-svaretföravvägningenmellankuppförsvaretskontramobiliseringenskravskul-lekommaattåvilaregementscheferna.ÖB-orderninnebarocksåenförskjut-ningavtyngdpunktenikuppförsvaretfrånskyddavmobiliseringtillförsvarav”infallsportar”.Därmedskärptesocksåkravenpåkuppförsvarsförbanden,sominomarméntillheltövervägandendelenbestodavrekryterundergrundutbild-ningsamtavhemvärnsmän.MBI.miloorganiserade ibörjanav1960-taletmilitärområdetsgrundutbildningsförbandi”kuppförsvarsbrigader”,eniSkåneocheniSmåland.Stridsvärdetidessaförbandtordedockhaöverskattats.Idemångastudieravarménsberedskapsomgjordesislutetav1950-taletfannsdetmotsvarandealltföroptimistiskavärderingar.

Detålågförsvarsområdesbefälhavarenattledakuppförsvaretinomsittom-råde.Norraskånskaregementethadefr.o.m.1948,Pragkuppensår,tilluppgiftattständigt,medkortvarsel,kunnaställaminstenskytteplutontillförsvars-områdesbefälhavarens förfogande för hamnförsvar i Åhus och Simrishamn.Vidareskullegrundutbildningsförband–eftervissutbildningstid–ochrepe-titionsövningsförbandbildade tillfälligakuppförsvarsenheter.Samtidigthadehemvärnetnaturligtvisviktigauppgifterikuppförsvaret.

Genomförandet av kuppförsvarsplaneringen innebar en kontinuerlig an-passning till utbildningsplaneringen, vilket krävde mycket hårt arbete inomregementetsolikafunktioner.

Underhelaperiodenskeddeutbildningochkontroll.Tillexempelkontrol-leradesKristianstadsförsvarsområde26/101953.Mobiliseringsverketbefannsofullständigtoch”knappasttillfredsställande”.14

Kronobergs regementes krigsförbands uppgifter

UnderhuvuddelenavdentidsomdennaskriftbeskrivervarKronobergsrege-mente,I11,ansvarigt föruppsättandetavtvå fältregementen, från1950om-organiseradetillinfanteribrigader.DessavarIB11,kalladKronobergsbrigadenochIB41,kalladBlekingebrigaden.Bådabrigadernahadevid1950-taletsbörjankrigsuppgifterinomI.milo,senareMiloSyd,ochdåfrämstiSkåne.Infanteribri-gadernavardockiförstahandinteavseddaförstridiöppenterrängmentrotsdethadeIB11ochIB41undermångaårsinakrigsuppgiftersöderomlinjenHal-landsåsen–Söderåsen–Linderödsåsen. Avvärjningsstriden vid kust ställde, som

14. Björeman,s.180.

��


framgåttovan,särskildakravpågrupperingochstridsteknik,kravsomvarsvåraatttillgodosevidI11såvälvidgrundutbildningsomvidrepetitionsövningar.

IB11 och IB41 tillhörde 11. fördelningen och var grupperade vid syd-kustenmedIB11 tillhöger frånFoteviken iväster till enpunkt straxösteromTrelleborg.DärövertogsförsvaretavIB41somförsvaradekustenborttillFyleånsmynning,någrakilometerösteromYstad.IB11ochdessföregångarefältregementet I11hade faktiskthaft sammakrigsuppgift sedanapril1940,undantagetettkortareavbrott.

Inomområdetfannssåledestvåviktigahamnarmedstorkapacitet,samtnågramindrefiskehamnarochtvåhöjderavstorbetydelseförsåvälförsvararesom angripare. Inom IB11 område dominerade Maglarpshöjden väster omTrelleborgoch inomIB41TullstorpshöjdenvästeromYstad,bådaklassiskadominerandehöjdpartier.

Brigadernasutgångsgrupperingvarmycketschematiskmedtrebataljoneri bredd förstärkta med lokalförsvarsförband, värnkompanier, i befästningarnärmaststranden.Bakombataljonernafannsreserveriformavstormkanon-,fördelningsstridsvagn-ochpansarvärnskompanier samtartilleri, luftvärnochstaber bakom dessa till ett djup av omkring 10km från stranden. Bakomstrandförsvarsbrigaderna fannsbl.a. fördelningsreserven somutgjordes av enpansarbrigadmeduppgiftattanfallaenfiendesomfåttfastfotpåochinnanförstranden.

Försvaretöverytanbestodiettstortantalmotståndsnästenivilkagruppe-radeshögstenplutonochoftahalvaplutoner.Idenmåndetvarmöjligtefter-strävadesflankerandeeldframförnästena.Dennagrupperingi”motståndsöar”ställdestorakravpåtruppenochinteminstpågrupp-ochplutonchefer,ef-tersomdemåstekunnagenomförastridmotenbepansradfiendeävenomdeblivitkringrända.Tillgångentillpansarvärnsvapenvardärförmycketviktig.

Närbrigadorganisation66(senedan)genomfördesansågsinfanterietvaraett”pansarvärnsinfanteri”medgodamöjligheterattgenomförastridmotenbepansradmotståndare.Pansarskottm/68tillfördesskyttekompaniernaistortantal(72perkompani)förstridpåavståndupptill200m.Pansarskottetsef-fektmotstridsvagnarvardockganskaringa,ävenomvapnethadestörreverkanmotandrapansarfordon.8,4cmgranatgevärvardäremotettmycketbättreva-penföravståndupptill400moch9cmpansarvärnspjästäckteupptill800m.Dekortaskottviddernahoskompaniernaspansarvärnsvapenfickommöjligtkompenserasavattmotståndsnästenagrupperadespåbaksluttningarochitra-ditorställningarförattundgåfrontalbekämpning.

Det framkom vid fältövningar och rekognoseringar att det förelåg godamöjligheterattskapaettparlinjermedsammanhängandeeldsystemkomplet-teratmedminor inom strandförsvarets viktigaste områden. Stridsställningarförbereddesocksåomt.ex.ettgenombrottskeddeinomIB41områdeskulle

��


delaravIB11omgrupperasmedfrontmotösterförattförhindraangriparensutbredning.

Brigadernahadeförutomstrandförsvarsuppgiftenävenettantalalternativauppgifter.När IB11övergick till organisation77 ändradeshuvuduppgiftentillattingripamotluftlandsättningarpådjupetinomMiloSydochmotland-stigningsföretagmotSmålandochBlekinge.IB41uppgiftkvarstodistortsettoförändradtillsbrigadendrogsin.

InnanIB11fickiuppgiftattingåi11.fördelningenförförsvaravSkånessydkustvarbrigadenikrigsfallIIgrupperadförattavvärjaluftlandsättningochlandstigningmotSkånesostkustmedkraftsamlingtillSimrishamnsområdet.

Anmärkningsvärtäratt trotsattdebäggebrigadernaundernästan25århade strandförsvarsuppgifter övades detta aldrig med förbanden, varken vidgrundutbildningellerunderrepetitionsövningar.Befälennertillplutonchefs-nivå fältövade och rekognoserade visserligen för uppgiften, men soldaternaövadesfrämstförstridibrutenellerbetäcktterrängidesmåländskaurskogar-na.Omegentligförsvarsstridavstoromfattningnågonsinövadesframstårsomoklart.Intehellerövadeslängreförflyttningarinågonnämnvärdgrad,trotsattdettamåsteanseshavaritenviktigdelavkrigsuppgiften.15

Försvaret av Östergötland

Östergötlandmedsinvälutveckladeinfrastrukturansågsvaraennaturlig”in-fallsport”iSverigeförenösterifrånanfallandefiende.ÖstgötaslättenmedsinafyrareguljäraflygfältiLinköpingochNorrköpingutgjordetänkbaraområdenföroperativaluftlandsättningar.HamnarnaiNorrköpingochVästervikansågslämpligaförtungaförbandochhadesammantagetenmycketstorkapacitet.Bäggehamnarnahadedockbesvärligainlopp.Attstänga”infallsportenÖster-götland”varöstgötaförsvaretsviktigasteuppgift.

ArméförbandeniÖstergötlandindelades,somiövrigadelaravriket,ilo-kalförsvarsförband (senare omdöpta till territorialförband) och fältförband.Territorialförsvaretbestodisinturavmobiliseradeförbandochavhemvärnet.FörbandeniÖstergötlandsterritorialförsvarhadeoftaenfastutgångsgruppe-ring.Kravetvarattgrupperingenskullekunnaintassnabbt,genomattperso-nalenvarlokaltrekryterad,hadeövatmobiliseringvidvarjerepetitionsövningochhademobiliseringsförrådennärakrigsuppgiften.Förbandensstridsuppgif-ter var koncentrerade till hamnar, flygfält, viktiga förbindelser eller till san-nolika landstigningsplatser och luftlandsättningsplatser. Sammantaget skulleterritorialförsvaretsgrupperingochstridmöjliggörasenareinsatseravfältför-banden,främstinfanteri-ochpansarbrigaderna.EftersomÖstergötlandvarettpersonelltöverskottsområdeorganiseradeLivgrenadjärregementet (I4)också

15. L.Löfgrén,s.117–139.

��


territorialförsvarsförbandavseddaföravtransporttillandralandsdelar,främstövreNorrlandochGotland.

Framtill1984hördeTjustinorraKalmarläntillÖstergötlandsförsvars-område,somansvaradebl.a.förVästerviksområdet.Under1960-taletutbilda-desvidI4ochdisponeradesförförsvaretavÖstergötlandochTjustföljandeterritorialförsvarsförband:

• sexcykelskyttebataljoneromvarderac:a800manförförsvaravkust,flyg-fältochkommunikationer

• tolvvärnkompanieromvardera100–150manmedstationärauppgiftervidflygfält,hamnarochliknande

• hemvärnsförbandom5000man,motsvarandec:a40kompanier

Infanteriförbandenovanunderstöddesavbl.a.

• trehaubitskompanier

• enreduceradluftvärnsbataljon

• tvåingenjörkompanier

• ettunderhållskompani

InomområdetorganiseradeMarinenochFlygvapnetytterligarestationäraenheteriformav

• fyratillfemflygbasbataljoner

• enmarinbasbataljon

• enspärrbataljonurkustartilleriet

I4utbildadeochmobiliseradeocksåencykelskyttebataljonmedstridsupp-giftiövreNorrlandochettlokalförsvarskompaniavsettförförsvarsområdesbe-fälhavareniSödermanland.

EftersomGotlandmedsina60000invånarehadeettutsattlägeochbristpåvärnpliktiga,måstetillförselavutbildadesoldaterskevidmobilisering.I4och Östergötlands försvarsområde hade därför ett särskilt ansvar för de s.k.”fastlänningarna”somskulletransporterastillGotlandmedflygochbåt(kod-namn ”Guten”). Flygtransporterna skulle ske från Kungsängens flygplats iNorrköping.PåGotlandskullemanfullföljadenmobiliseringsompåbörjatsiÖstergötland.Operationenomfattadebåde ett stort antal kompaniermed

��


personligutrustningochenstormängdcivilkläddainryckandesoldatersomtransporteradestillönförattutrustasdär.

Under 1970-, 1980- och 1990-talen moderniserades de territoriella för-bandensorganisationochutrustning.Antaletförändradesmenuppgifterochgruppering förblev oförändrade under huvuddelen av perioden.Territorial-förbanden utgjorde således basen för Östergötlands markförsvar. Med stödavdessa skulleenavgörandestrid förasdelsmedÖstergötlandsegenbrigad(IB4),delsmedtillfördabrigader(iförstahandIB17ochPB9)ochdessasstödförbandsamtmedunderstödavmarin-ochflygstridskrafter.

Ibörjanav1970-taletreduceradesflygbasbataljonernamedhälftenochsomföljdav1982årsförsvarsbeslutöverfördesTjusttillVäxjö–Kalmarförsvarsom-råde1984.I11/Fo16/18övertogdåocksåansvaretförVästerviksgruppen.

Vid1980-talets slutochunder1990-talets förstahälft fanns två fo-skyt-tebattaljonerochtvåförsvarsbataljoneriÖstergötland.Antaletvärnkompanierhadereduceratsmedmerän50%,menhemvärnsförbandensstyrkahadeökatnågot.Avfältförbandförsvanndetrebrigaderna(totalt21bataljoner),menterritorialförsvaretkompletteradesiställetmedettfördelningspansarvärnskom-pani(Rb55TOW)ochmedbataljonerurkavalleriet,artilleriet,luftvärnetochingenjörtruppernasomtidigarehadevaritfördelningsförband.Demarinaför-bandenkompletteradesmedenamfibiebataljonochettkustartillerikompani.Tvåbasbataljonerurflygvapnetochenurmarineningickfortfarande.

Ledningen av förbanden inom försvarsområdetordnades före1975 i ettantalstridsgrupperavvilka41.depånvaren.Deleddesavpensioneradechefermedbegränsadestabsresurser.EndastNorrköpingsgruppenhadefrånomkring1970enreglementeradstab.Förstmeddens.k.OLLI-reformenvid1970-ta-letsbörjan,sominnebarensammanslagningavregementenochförsvarsområ-desstaber,attfickallastridsgrupperenfastorganiseradledning–försvarsom-rådesgruppstaber.

Livgrenadjärbrigaden,IB4,hadeunder1960-och1970-talenkrigsuppgiftenbartiÖstergötland.Desssoldatergenomfördeendelavgrundutbildningenochnästaallastörreövningari”krigsterrängen”.Repetitionsövningarnaägdeockså, med få undantag, rum i Östergötland, vilket naturligtvis innebar attbrigadenhadeenmycketgodkännedomomuppgiften.

Under1980-taletbörjadebristenpåfältförbandgörasigmärkbar.BrigadenfickiuppdragattsamtidigtmedförsvaretavÖstergötlandävenplanläggaochövaettantalalternativauppgifter.Dessavaranfalls-ochfördröjningsuppgiftiNorrtälje-området,anfallsuppgiftiGävle-området,anfalls-ochfördröjnings-uppgiftivästraBlekingeinordvästraSkånesamtanfallsuppgiftisödraHalland.Detsägersigsjälvtattmanintehademöjligheterattlåtabrigadenövadessauppgifter,knappastensattutarbetastridplanerfördessadisparatauppgifter.

��


IIB4:sgrunduppgiftvarmanunderställdbefälhavarenförÖstergötlandsförsvarsområde(Fo41).Dettavarocksåfalletmeddeövrigabrigaderna,IB17ochPB9.IIB4:sandrahandsuppgiftersomtillkompå1980-talet,ingickIB4tillsammansmedIB33ochPB9i14.fördelningen.Vid1990-taletsbörjanhade Östergötlands försvarsområde fråntagits alla ”sina” brigader men IB4hadefortfarandesittmobiliseringsområdeiÖstergötland.16

Dalregementets brigadförbands uppgifter

Enligtdenkrigsplanläggningsomvaraktuellunder1960-taletskulleDalabri-gaden,IB13,kvarståimobiliseringsområdetruntFalunsomstrategiskreserv.EnligttidigareplanerhadeIB13ochdessföregångarefältregementetI13haftsinkrigsuppgiftiövreNorrland,norromBoden.

Enavdes.k.beredd-uppgifternavaromgrupperingtillområdetnordvästGävledärbrigadensskulleunderställaschefenför14.fördelningen.BrigadenskullefråndenutgångsgrupperingenvarabereddanfallaenpåkustennorromGävle landstigen fiende eller anfalla en längsValbodalgången framryckandefiende.Uppgiften iGävleområdet förbereddesunder ett flertal fältövningar.ÄvendelaravIB13genomfördefälttjänstövningariavseddterräng.

Islutetav1970-taletändradeskrigsuppgiftenförIB13somdåskulletrans-porteras tillövreNorrlandochunderställasbefälhavarenförmiloÖN.Där-medvarbrigadentillbakaidenterrängsomtidigarehadevaritaktuell.

KrigsplanläggningenförmarkstridsförbandenimiloÖNgickutpåattav-värjaenfiendesomframträngdeövergränsenmotFinlandsenasti”främreav-värjningszonen”ochi”norraflankzonen”.Med”främreavvärjningszonen”me-nadesettområdeinomFo67(Kalix)österomKalixälvlinjenochmed”norraflankzonen”menadesettområdeianslutningtillTorneälv,TärendöälvochKa-lixälvgränsandeisödertillfrämreavvärjningszonen.Fördennauppgiftdispo-neradestrefördelningsstaber,treinfanteribrigaderna,fyranorrlandsbrigader,tvånorrlandsskyttebataljoner,tvåstridsvagnsbataljonerochjägarförbandm.m.17

Imittenav1980-taletomorganiseradesIB13,somdåvarentyp77-bri-gad,tillnorrlandsbrigad85–NB13.Brigadenfickdärmedenorganisationsomvarlämpadförkrigsuppgiften.DennavarförsvaravLuleälvensdalgångmellanBoden–LuleåmedKallaxflygfält.Fråndennautgångsgrupperingskullebrigadenkunnautföraanfallsoperationermot landsvägenHaparanda–Luleå.Krigsuppgiftenförbereddesmedfältövningarochbefälsövningar.

I slutet av 1980-talet framstod ett överraskande inlett angrepp som detstörsta hotet mot Sverige. Stockholmsområdet med Arlanda och Norrtäljebedömdes vara de mest sannolika infallsportarna. Behovet av att omgående

16. T.Tillamn,Livgrenadjärerna under det kalla kriget,u.å.,s.13–21.17. Wallerfelt,s.138–140.

�6


kunnasättainförbandnorrifråninnebarattNB13–somhadefördelenavattbefinnasigpårättsidaomMälaren–vardetförbandsomsnabbastkundesättasinmotStockholmsområdet.DärförunderställdesIB13återigenenför-delningiMälardalen,enuppgiftsomkvarstodtilldetattbrigadenupphördeattfinnastillår2000.

Dalregementets dubbleringsbrigad IB43, även kallad Kopparbergsbriga-den,hadeunderhelaefterkrigstidensinakrigsuppgifteriövreNorrland,miloÖN.Under en lång följd av år var IB43enavÖBprioriteradbrigadmedavseendepåpersonalochmaterieleftersomdenvaretts.k.avtransportförbandtillmiloÖN.Krigsuppgiftenkomdockattförändrasitaktmedförändringariförbandstilldelningochorganisation.

Framtillbörjanav1970-taletvarIB43krigsuppgiftfördröjningsstridinomfrämrefördröjningszonlängsdens.k.militärvägenmedavvärjningsuppgifteriområdetösteromLakaträsk–Storsien.Brigadenskullehärutövervarabereddanfalla inom sidoförbandens områden. I mitten av 1970-talet förändradesuppgiftenförIB43tillföljdavövergångenfrånperiferiförsvartilluthållighets-försvarenligtförsvarsbeslutet1972.

Den nya krigsuppgiften innebar en fördröjningsuppgift från Lansjärv–ÖverkalixtillavvärjningöverLuleälv.Uppgiftenskullelösasfråndennorrastranden eftersom den södra på avsevärda sträckor, bl.a. Haradshöjden, låglägre.Dennauppgiftkvarstodtillbörjanav1990-talet.GenomettstortantalfältövningarochbefälsövningarfickIB43enmycketgodkännedomomter-rängenochansågsvaraettmycketbrakrigsförband.Svaghetenlågfrämstidenrelativtlågarörligheten.

Kopparbergsbrigadentillhördedengruppavinfanteribrigadersomgenomförsvarsbesluten1972och1977skullekvarståiorganisation66.Därmedpå-börjadesenmycketlångsamavvecklingavIB43.Krigsuppgiftenovankvarstoddocktill1992årsförsvarsbeslut.FöljdenavFB92blevattförbandetförloradesinbrigadstatusochomorganiseradestill43.stridsgruppenÖN.Organisato-riskt förlorade förbandet bl.a. spanings-, luftvärns- och pansarvärnskompa-nierna samtidigt somunderhållsbataljonenreducerades till ettkompani.43.stridsgruppenvarunderställdbefälhavarenFo67ochskulleunderskedet”in-ledandestrid”skyddaförbindelsernaöverKalixälvenochunderstödjadegräns-nära förbandens tillbakaryckningöverälvlinjen.Skedet”fortsatt strid”hannaldrigplanläggasinnanförbandetutgickurkrigsorganisationen1995.

TilltransportentillmiloÖNskeddemedjärnvägframtill1980-talet,dådelar avbrigaden (bandvagnarm.m.) transporterades lastadpå timmerbilar.Under1990-taletskeddetilltransporternaheltmedbussarochlastbilar.

Kopparbergsbrigadenshistoriaärettintressantexempelpåhurlångtiddettarförettförsvarsbeslutattfåeffektiorganisationen.18

18. C.Jonsson,”Krigsorganisation”iDalregementet 1950–2000,Gävle2003,s.279–316.

��

6. Utveckling av den högre ledningen

Organisationen av krigsmaktens ledning kom att kvarstå relativt oförändradfrån1942,dåbl.a.ÖB-ämbetetinrättadesävenifredstid,framtill1949.Dåinrättades militärledningen som högsta organ för Krigsmakten i fredstid. IdennaingickÖBochförsvarsgrenschefernamedförsvarsstabschefensomföre-dragande.Cheferförandracentralamilitäraverkochtotalförsvarsmyndigheterkundeocksånärvaraombehovförelåg.DetoperativaansvaretunderregeringenvardelatmellanÖB ochchefernaförmarinenochflygvapnet,medanchefenförarménendastansvaradeförorganisations-,utbildnings-ochmaterielfrågor.Vissaoperativafunktionerfannsdäremotinommarin-ochflygstaberna.Dennauppdelningavansvaretvarprincipielltochfunktionelltknappastsärskiltlyckad,ävenommanfrånde”blå”försvarsgrenarnamotsattesigenförändring.Manvilleheltenkeltinteattflygplanochfartygskulleställasunderbefälavenarmé-officer,vilketÖBförutsattesvara.Omdettavarettutslagavrevirtänkandeelleromdetberoddepåattmaninteansågattenarméofficervarkompetentattställauppgiftertillettfartygsförbandellerenflygdivision,villjaglåtavaraosagt.År1961genomfördestrotsdettamotståndenomorganisationsominnebarattÖBensamnufickheladetoperativaansvaretsåvälikrigstidsomifredstidochattdeoperativaarbetsuppgifternaiprincipisinhelhetöverfördestillförsvarsstaben.IkrigsorganisationenåterinfördesbegreppetHögkvarteret,somskullebeståavFörsvarsstabenochdelaravförsvarsgrensstaberna.Försvarsgrenschefernaficknukrigsbefattningarsomintemedautomatikvarkoppladtillvederbörandesför-svarsgrenstillhörighet.Deaktuellabefattningarvarbl.a. ställföreträdandeÖBsamtcheffördenmilitärmissionsomskullesändasutomlands(London?)förattsäkerställasamverkanmedvästmakterna.Underfredstidskullenusamtligaför-svarsgrenscheferenbartansvaraförförbandsproduktionochdeolikaförsvars-grensstabernablevdärmedlikställdaifråganomarbetsuppgifter.

��


Dentidigaretredelademark-,sjö-ochluftterritoriellaindelningenavriketersattesavennymilitärterritoriellindelningmedsjumilitärområden(milon),iprincipmotsvarandedentidigarearméfördelningsindelningen.Förattåstad-kommaenenhetligoperativledningivarjedelavlandet–inomvarjeopera-tionsområde–och samtidigtminskaantaletoperativacheferdirekt lydandeunderÖBsammanfördes1966allastridskraftertilllands,tillsjössochiluftenundersexmilitärbefälhavare(MB),somvarochenhadedetfullaoperativaan-svaretinomsinamilitärområdenochförtilldeladestridskrafter.Varjemilitär-befälhavare,engenerallöjtnant(motsv.)imiloS,miloÖochmiloÖNsamtengeneralmajor(motsv.)imiloV,miloBochmiloNN,disponeradeefterhandenintegreradmilitärbefälsstab,medenpersonalstyrkaomc:a90–125perso-ner.19Avmilitärbefälhavarnaskullefyravarafrånarménochtvåfrånmarinen/flygvapnet.20Varjemiloindeladesocksåiettantalförsvarsområden,somalltsåhadeexisteratifredstidsedan1942ochvarsgränserihuvudsakkomattsam-manfallamedlänsindelningenochsommednågraenstakaundantagäventill-hördefredsorganisationen.FörGotlandsdelorganiseradesMilitärkommandoGotland(MKG),somvarenslagsblandningavmiloochfo,dockunderställtMBÖ.DirektunderÖBkvarstodävenattackflygetikrigsorganisationen,somorganiserades i 1. attackeskadern (E1), kallad ”ÖB:s klubba”.CE1meddemedeltunga attackdivisionerna var egentligen formellt en taktisk chefunderÖB.

Militärbefälhavarnasuppgifterframgåraveninstruktionfördessa,fastställdgenomTMAnr551966.Deviktigasteuppgifternavardeföljande:

• Militärbefälhavaren leder försvaret av militärområdet. I den omfattningKungl.Maj:tbestämmersärskilt,ledesförsvaretiluftenavtvåmilitärom-rådenavmilitärbefälhavarenförettavdessa.(Dennabestämmelseinnebarbl.a.attMBÖleddeluftförsvaretavmiloB.)

• Militärbefälhavaren åligger särskilt att utföra operativa krigsförberedelserochgenomföramilitäraoperationer.

• Militärbefälhavaren leder utbildnings- och mobiliseringsverksamheteninommilitärområdetidenmånledningeninteåliggerchefenförförstafly-geskaderneller,ifrågaomutbildningsverksamheten,chefenförGotlandsmilitärkommando,chefförörlogsbasellerchefförkustartilleriförsvar.

• Militärbefälhavaren åligger särskilt att planlägga och genomföra krigs-förbandens mobilisering och större övningar med sådana förband samtverksamhet rörande taktik, organisation, utrustning och personal, som

19. Minnesskrift över Norra militärområdesstaben,Boden2001,s.102.20. H.Jarmar,”TorstenRappsomÖB”iMilitärhistorisk tidskrift 2005,s.65ff.

��

Utveckling av den högre ledningen

sammanhängermedsådanutbildnings-ochmobiliseringsverksamhetsomhanleder.21

DärmedfickÖBrollenavregeringensfrämstemilitärerådgivareochintedensomiförstahandskulleledadenoperativaverksamheten,d.v.s.ansvaretfördenomedelbarakrigsledningen.ÖB:sviktigasterollunderettkrigstillståndbleviställetattfördelakrigsmaktensresursertillochmellanmilitärbefälhavar-na.Storadelaravkrigsförbandenurdetreförsvarsgrenarnavarinledningsvistilldeladedeolikamilitärområdena,menattackeskadernurflygvapnetochdestrategiskareserverna,brigaderochfördelningsstaberurarmén,varinlednings-visunderställdaÖB.Enligt1965årskrigsplanläggningvarc:a45%avarménsfältförbandavdeladesomstrategiskareserverochfickintesättasinistridutanÖB:sorder,medundantagavanfallmot luftlandsättningar idessa förbandsomedelbaranärhet.22

Totalförsvarstankenficksamtidigtsittslutligaorganisatoriskainnehållge-nomattriketindeladesicivilområden(civon)underledningavencivilbefäl-havare (CB),oftast en landshövding.Civilområdena sammanföll geografisktmedmilitärområdenaochMBochCBsamgrupperadespås.k.g-stabsplatser(gemensamma stabsplatser), i syfte att underlätta ledning, samordning ochsamverkan.Övrigadelaravstatsapparatensamordnadesmeddennaindelning,t.ex.Televerketsteleområden,SJ:strafikdistriktochSverigesradiosprogram-områden.NutillkomocksåFörsvarsrådetochTotalförsvaretschefsnämnd,lik-somFörsvarshögskolanförutbildningavbådemilitäraochcivilahögrechefer.DeexisterandeförsvarsgrenshögskolornasammanslogstillengemensamMili-tärhögskola.Övrigadelaravtotalförsvaretorganiseradesocksåefterhand,somt.ex. Civilförsvarsstyrelsen, Överstyrelsen för ekonomiskt försvar och Bered-skapsnämndenförPsykologisktförsvar.Manbörjadenutalaomdensvenskatotalförsvarsmodellen.23

21. Minnesskrift över Norra militärområdesstaben,s.99–100.22. Wallerfelt.23. Wallerfelt,s.103–104.

6�

7. Arméförbandens utveckling

Ledning

Vadgällerdenhögreledningenavarménsfältförbandkanikorthetsägasattarmékårsstabernaslopades iochmed1948års försvarsbeslutoch införandetavbrigadsystemet.Detiofördelningarna,ellerrättaresagtdetiofördelnings-stabernamedbetjäningsförband,bibehöllstillslutetav1970-talet,dådemins-kadetillåtta.Iställettillkomettantals.k. försvarsområdesförstärkningskom-panier–enligtCAkrigsorganisationsplan1976varsexinplanerade–avseddaattförstärkaförsvarsområdesstabernamedstabspersonalochsambandsresursersomskullemöjliggöraledningavflerabrigader.Ibörjanav1980-talettillkomävenfems.k.friståendefördelningschefer,d.v.s.personermedkompetenssomfördelningschefer,somenslagsledningsreserv.

Fördelningarnassammansättningkundevarieraberoendepåuppgiften.Enfördelningkomvanligenattbeståavtvåtillfyrabrigader,iblandavvarierandetyper.Tilldettakoms.k.fördelningsförband,direktunderställdafördelnings-chefen.Dessatilläggsförbandvaroftaavbataljonsstorlekochbestodavt.ex.av artilleriregementsstab, artilleribataljoner, underhållsbataljoner, luftvärns-förbandochspanings/jägarförband.24Enfördelningberäknadesigenomsnittbeståavc:a20000man.Somframgåttavkapitletomkrigsplanläggningenvarvissafördelningsstaberinledningsvisavseddaattståireserviavvaktanpåhän-delseutvecklingenförattsenaresättasinsomledningsförbandfördebrigadersomvaravdeladesomstrategiskareserver.


6�


Fältförbandens utveckling

Detärviktigtattpåpekaattnärdetgäller förbandsutvecklingenmåstemankommaihågattomennybrigadorganisationficknamnetOrg.66,innebardetinteattallainfanteribrigaderorganiseratspådettasätt1966ellerkortdärefter.Det togsjälvfalletfleraårattutbildaochomorganisera t.ex.enbrigad.För-bandsomsättningsplanernainnebarocksåattdelaravettkrigsförbandkundevaravakantsattunderenvissperiodochattförbandgenomgicksmärreorga-nisationsförändringar,sominteavspeglades inyabeteckningar.Detärocksåviktigt atthaklart för sigdemateriella ochpersonella vakanser somkundefinnas,trotsattförbandetformelltvarfärdigorganiserat.Dentotalaorganisa-tionsbildengavalltsåettavsevärtmerkompliceratintryck,änvadsomframgåravnedanståenderedogörelser.Isambandmeddeolikaförbandsorganisatoriskaförändringarna beskrivs även, men dock mycket översiktligt, förändringar ifrågaomtaktikutvecklingm.m.Förändringarvadgällerreglementenbeskrivsfrämstideavsnittsombehandlarinfanteriförbandensutveckling.

Det var även vanligt att man i mobiliseringsorganisationen gjorde prio-riteringaravvissaförband,medhänsyntagettillaktuellkrigsuppgift.Pådetsättet bildades ofta bataljonstridsgrupper med högre mobiliseringsberedskapänbrigadernashuvuddelar.

Pansarbrigaderna

PB 49

Eftersompansarbrigadernautgjordearménsviktigasteanfallsförbandkandetvaramotiveratattdessasorganisationsutvecklingbeskrivsrelativtdetaljerat.ISverigefannsefterkrigettrepansarbrigaderavorganisationsmodell1943.Des-sabenämndesPB8,PB9ochPB10.DeuppsattesavfredsregementenaP2(tidigareK2),P4(tidigareI9)ochP3(tidigareI10).DessutomfannsGötapansarlivgarde,P1,mendettaregementeutbildadeviddennatidkårförbandm.m.ochhadeinteansvarförnågon”egen”brigad.

Brigadernadisponerade181stridsvagnar(strv)varderaochbestodhuvudsak-ligenavtvåstridsvagnsbataljonerochenpansarinfanteribataljon.TrotsattallaibrigadeningåendestridsfordonknappasthöllinternationellklasskanPBm/43sägashavaritavganskagodkvalitémedenvälutveckladstridsteknikochhöganfallskraft.Detrelativtstoraantaletstridsvagnariförhållandetilllednings-ochsambandsmöjlighetergjordedockattbrigadernavarkompliceradeattleda.Ettargumentsomsenareframfördesvarattantaletfordonvarförstortfördetrelativtbegränsadesvenskavägnätet.Stridsteknisktanföllbrigadernamedstridsvagnarnaitäten,medanpionjär-ochpansarinfanterienhetersomförflyttadesmedkaros-seripansarbilar(KP-bilar)utnyttjadessomrensnings-ochskyddsstyrka.

6�

Arméförbandens utveckling

Hösten1948fastställdechefenförarmén,generallöjtnantenC.A.Ehren-svärd, den nyabrigadorganisationen somgickut på att brigaderna av olikatyperskulleutgöraarménsviktigastekomponenter.Deförutvarandefältrege-mentenautveckladestillinfanteribrigaderochderedanexisterandepansarbri-gaderna omorganiserades. Beslutet, som produktionsmässigt naturligtvis togfleraårattgenomföra,innebarocksåattdetsedan1901existerandenärasam-bandet mellan infanteriregementenas freds- och krigsorganisation helt upp-hörde.Fleraolikafredsförbandfrånolikatruppslagficknuiuppgiftattutbildakomponentertillsammabrigad.

Dennyapansarbrigadsorganisationenmedfördeenfördubblingavantaletbrigader, från tre till sex stycken.Dennakraftigaökningvar endirekt följdavettnytänkandeifrågaombehovetavoperativaanfallsförband.Ökningengenomfördes genom att det proportionella förhållandet mellan stridsvagns-bataljonerochpansarinfanteribataljoner inombrigaderna förändrades till enstridsvagnsbataljonperbrigad.Därmedhademanautomatisktdetantalstrids-vagnsbataljonersomerfordradesförattfyllauppsexhelabrigader.Någranyastrids-ellerterrängfordontillfördesinte,däremotökadesantaletartilleripjäserochgranatkastaretotaltsett.Antaletstridsvagnarivarjebrigadminskadesalltsåtill67 idennyaorganisationen, fördeladepå34tunga(m/42)och33 lätta(m/40–41)vagnar.SammanfattningsvisbestodPBm/49avföljandeenheter:

• Pansarbrigadstabmedstabskompani(2strvm/42)

• Stridsvagnsbataljon(26strvm/42och31strvm/40–m/41)

• Tvåpansarskyttebataljoner(7KP-bilar)

• Pansarspecialkompani(2strvm/42,3strvm/40–41,3luftvärnskanonvag-narfm/43)

• Bandpansarvärnskompani(6bandpansarvärnskanonvagnarm/43)

• Pansarartilleridivision(1210,5cmhaubitsm/40)

• Pansargranatkastarkompani(1212cmgranatkastarem/42)

• Tvåpansarluftvärnskompanier(vardera1220mmlv-automatkanoner)

• Pansaringenjörkompani

• Pansarunderhållsgrupp

DådetsammanlagdaantaletinfanteribataljoneripansarbrigadernapådettasättökadesfråntretilltotalttolvutanattantaletKP-bilarellerandrafordonöka-despåmotsvarandesett,innebardettaattpansarinfanterietnublevcykelburet.Ettundantagvarattdepionjärplutonersomingickivarjestridsvagnskompani

6�


fortfarandeförflyttadesiKP-bilar.Infanterienheternakomalltsåattistortsettheltsaknapansarskyddochbrigadensanfallshastighetochförflyttningstidmins-kadesväsentligt.Möjligenökadeterrängframkomligheteninågonmån,mendeträckteknappastförattuppvägadenegativaeffekterna.

Dentidigarestridsteknikenbibehölls istortsett.Stridsvagnarnautgjordeanfallsenheten,menbrigadernas anfallskraft sänktes genomminskningen avantalet vagnar. Förmågan att bibehålla anfallshastighet och anfallskraft pådjupetmotmotståndarensbakreenheterreduceradesocksåstarkt.Intehellerfannsnågontypavledningsenhetmedstabsförbandsomkundesamordnaflerapansarbrigadersverksamhet.PansarbrigadernaportioneradesiställetuttilldeolikakrigsfördelningarnaisödraochmellerstaSverige.

Detökadebehovetavpansarinfanteriinnebarattpansarregementenainteräcktetillförattutbildadesoldatersomskulleingåipansarbrigaderna.Från1949utbildadesdessaiställetvidI1,I7ochI15,somkomattkallaspansarin-fanteriregementen.Ettnogsårespektingivandenamnmedhänsyntillattdetipraktikenrördesigomcykelinfanteri.Dennatudelningavutbildningenfördepansarbrigadernasviktigastedelarunderlättadehellerintebrigadernassamöv-ningar.Närorganisationenvarheltgenomfördövergickmantillbenämningenpansarskytte.

Pansarbrigadernafickdärmedföljandenummerochmobiliseringsmyndig-heter

• PB5–I15iBorås,P4ansvaradeförutbildningenavstrvbat

• PB6–I1iStockholm,P1ansvaradeförutbildningochmobiliseringavstrvbat

• PB7–I7iYstadochRevingehed,P2ansvaradeförutbildningavstrvbat

• PB8–P2iHässleholm,I7ansvaradeförutbildningenavpskbat

• PB9–P4iSkövde,I15ansvaradeförutbildningenavpskbat

• PB10–P3iSträngnäs,I1ansvaradeförutbildningenavpskbat

UtöverdettaorganiseradestvåsjälvständigastrvbatvidP3,sjukårband-pansarvärnskompanier, tio lätta stridsvagnskompanier till kavalleriets tio cy-kelskyttebataljoner (som efterträtt fördelningarnas kavalleribataljoner), samtpansarförbandpåGotland.

Iorganisationm/49ingickocksåattinfanteribrigadernatillfördesettstorm-kanonkompanimedstormarkanonvagnar.Tjugosådanakompaniertillfördesmellan1949och1955.25

25. H.Nilsson,Pansartruppskolorna 1942 – 1995,Probusförlag,Västervik2003,s.55–57ochbilaga.

6�


Pansarbrigad m/58

Redanunder1940-talethademanundersöktmöjligheternaattköpastridsvag-narutomlands.Dettahadeinteletttillnågotresultat,menmangavinteuppplanernaochår1950kontaktademanåterStorbritannien,medenförfråganominköpavdennyaochutomordentligaCenturion-stridsvagnen.FörfråganmöttesavbeskedetattSverigetidigastår1958kundetänkasfåköpaettmindreantalCenturion-vagnar.FörfrågningarnagickdåvidaretillFrankrikeochrördedåstridsvagnenAMX-13,en15tontungvagnmedtremansbesättningochen7,5cmkanon.EnAMX-13lånadesfrånFrankrikeochundernästantvåårgjordesförsökmedvagnenvidP4iSkövdeochiNorrland.AMX-13visadesigvaraväldigttrångochlåg,menavgörandeblevattdetsvagapansarskyddetansågsvaraotillräckligtiettkärnvapenkrig.DennauppfattningredovisadesienFOA-rapportochfickstödavöverbefälhavarenNilsSwedlund.Skyddskra-vetinnebarstridsvagnarpå40–50ton.

PlanernapåAMX-13 skrinlades1952,då engelsmännenfickbekymmermedbytesbalansenvisaviSverige.DettamedfördeattStorbritannienöverras-kandeerbjödSverigeattfåköpaettantalCenturion-stridsvagnar.Naturligt-vistackaderegeringenjatillerbjudandetochmedelställdestillförfogandeavstatsmakternaförinköpavett80-talvagnar,somavsågstillförasdetvåskånskapansarbrigaderna. Imaj1953anländede första tvåCenturionerna tillP2 iHässleholm.

FransmännenblevbestörtaöverattAMX-13-affärengickistöpetochdetblevocksåarméchefenC.A.Ehrensvärd,somansågatthanintefåttuttalasigtillräckligtifrågan,trotsattdetvarhansomvardirektansvarigförmaterielan-skaffningarnatillarmén.ArméchefensuppfattningvaratteftersomAMX-13var billigare kunde den inköpas i betydligt större antal. Något av en kom-promisslösning som stillade fransmännensupprördakänslor ernåddes1954,dåSverigebeställdeett stortantal15,5cmhaubitser, iSverige senarekalladhaubitsF, som förstärkning till fördelningsartilleriet. Pjäsen tillfördes senareävenpansarbrigadernasartilleridivisioner.BeställningenvartillstordelgeneralEhrensvärdsverk.

Manbehövdedockfler stridsvagnarochblickarna föll återpåAMX-13,meniställetväcktesförslagetattmanskulleförsökabytabeväpningenpåstrvm/42.Senareberäknadesattmangjordeenvinstpå80miljonerkronorgenomattombeväpnastrvm/42iställetförattinköpaAMX-13frånFrankrike.

Somresultatavdelyckadeförsöken1954,anskaffadesföljandeårytterlig-gare160Centurion-stridsvagnarMkV.Detsammanlagdaantaletblevdå240tungastridsvagnar,somförsttilldeladesdeskånskapansarbrigadernaPB7ochPB8samttvåårsenareVästgötabrigadernaPB5ochPB9.Allastridsvagns-kompanieridefyrabrigadernaerhölldenyavagnarna,somkomattkallasstrv81,p.g.a.attdenhadeen8cmkanon.

66


År1957ändradesånyofredsorganisationen.I1utgicksompansarinfante-riregementeochdessuppgifterövertogsavP3,Sörmlandsregemente,somisambandmeddettaåtertogsingamlakortformI10.P3:suppgiftattutbildastridsvagnsförbandtilldebådaMälarbrigadernaövertogsavP1,somdärmedförförstagångenfickansvarförenpansarbrigad.SamtidigtsattesNorrbottenspansarbataljonuppiBoden,meduppgiftattproducerafriståendestridsvagns-bataljoner i Övre Norrland. Även dessa två bataljoner erhöll så småningomstrv81.

Redanvåren1954hademanpåI7inlettförsökmedblandadepansarba-taljoner,tillskillnadfrånderenodladepansar-respektivepansarskyttebataljo-nerna.Denblandadepansarbataljonenbestod iställetavett stridsvagns-ochtvåpansarskyttekompanierenligtens.k.ständigindelning.Ledareförförsökenvarregementetsutbildningsofficer,överstelöjtnantCurtGöransson,senarear-méchef.DenblandadeorganisationenkomocksåattkallasPbrigstrv81.Medstödaverfarenheternafråndessaförsökinfördesdennyapansarbrigadenm/58medföljandeinnehåll:

• Brigadstabmedstabskompani(2strv)

• Pansarspaningskompani

• Trepansarbataljonermedvardera

- stabmedstabskompani

- stridsvagnskompani(11strvmed2istaben,treplutonermedvardera3strvsamtenpionjärpluton)

- tvåpansarskyttekompanier

- pansarunderstödskompani(6st8cmgranatkastaremedKP-bilar)

- pansartrosskompani(medbl.a.transportplutonmed12KP-bilar)

• Pansarunderstödsbataljonmed

- stabspluton(2strv)

- stridsvagnskompani(11strv)

- pansarskyddskompani

- tvåtungagranatkastarkompanier(vardera812cmgrk)

- luftvärnskompani(3luftvärnskanonvagnarfm/43)

• Pansaringenjörbataljon

• Pansarartilleridivision(bataljon)

6�


• Pansarunderhållsbataljon

Brigadenkomattinnehålla48stridsvagnar,vilketinternationelltsettintevarsärskiltmycket.KritikernahävdadeattPBm/58snararevarettinfanteri-förbandförstärktmedstridsvagnar,änettpansarförband.Enheltnystridstek-nikutvecklades,därpansarinfanterietutgjordebrigadensanfallsenhetochdärstridsvagnarnashuvuduppgiftblevattunderstödjaochhjälpapansarskytteen-heterna.Stridsvagnarnasskydds-ochrörelseförmågautnyttjadesintetillfulloochpansarbrigadernasförmågatillanfallminskade.

Vidareutveckling

Åren1958–60ombeväpnades225stridsvagnarm/42.Deförsågsmedettnytttornochen7,5cmf.d.luftvärnskanonm/37,medhögutgångshastighetochgodförmågaattslåigenompansar.Dennyavagnenbenämndesstrv74ochtillfördesPB5,PB6ochPB10.Kvarvarandestrvm/42modifieradestillin-fanterikanonvagn(Ikv73)ochöverflyttadestillinfanteribrigadernasstormka-nonkompanier.

Samtidigtbörjademaninsesvårigheterna,förattintesägadetomöjligaiattanfallatillfotsmotenförsvarandeoch/ellerbepansradfiendeutannågotskyddför de framryckande soldaterna. Lösningen på problemet blev en ur svensksynpunktny typ av fordon, enpansarbandvagn.Pansarbandvagn (pbv)301utveckladesavABLandsverkiLandskronaochABHägglundochSöneriÖrn-sköldsvikunder1958–59.HägglundochSönerfickordernavarbetsmarknads-mässigaskäl.Pbv301varbyggdpåstrvm/41:schassi,menfickennymotorochennypansarkaross.Hastighetenpåvägblevca45km/timochbeväpning-enutgjordesaven20mmautomatkanonm/45B,ursprungligenavseddförflygplan.Besättningenutgjordesavenförareochenskytt.Lastförmåganvarenpansarskyttegruppomsexmansamtenvagnchefochensignalist.Särskildastridsledningsbandvagnar(stripbv)ocheldledningsbandvagnar(epbv)utveck-ladesockså.Pbv301börjadelevereras1961ochde220vagnarnavarslutleve-rerade1963.Tvåföråldradestridsvagnsmodellerkundealltsåbyggasomtilltreandraheltnyaochfulltmodernastridsfordon,någotsommåstebetraktassomenstorframgång.UngefärsamtidigtsomdettaskeddepåbörjadesutvecklingenpåennysvenskstridsvagnsomkomattgåunderbeteckningenstridsvagnS.

År1959–60 inköptes slutligenytterliggare110CenturionvagnarMKX.Dessavarbeväpnademeden10,5cmkanonochfickbeteckningenstrv101.DennyavagnentillfördesPB6somsattesuppavP1.Underåren1964–66ombyggdes samtliga 240strv81 till samma standard som strv101. De fickbl.a.ennyVickers10,5cmkanonL7,nyammunitionslagringochnyradio-anläggning.

6�


Efterettparårvardetåterdagsattändrafredsorganisationen.I6,I7ochI18blevpansarregementenochI10blevåterigendetsamma,dockmedbe-teckningenP10.OmorganisationenavI18tillpansarförband,kansägasvaraenvidareutvecklingavP1:sdetachementpåGotland.P18:sbrigadkomdockattframgentskiljasigfrånpansarförbandenpåfastlandetbådevadgälldeorga-nisationochutrustning.

DessaolikaomorganisationerochinköpavnyastridsvagnstyperkomattinnebäraattCenturion-stridsvagnarna ingick iPB6(P1),PB7(P7),PB8(P2)ochPB9(P4)medanPB26(P6)ochPB10(P10)hadestrv74.DettainnebartrepansarbrigaderiSkåne,tvåiMälardalenocheniVästergötland.

PåGotlandfannsP18medsinsärskildaorganisation,sominledningsvisbestodavfembataljoner,ettarvfråninfanteritiden.BrigadGkomdärförattunderc:a20årbeståavsammanlagtfemtonpansarskytte-ochtiostridsvagns-kompanier. Utrustningen skiljde sig också från övriga pansarbrigaders, bl.a.fickgotlänningarnahållatillgodomedKP-bilarsomdockbyggdesomochfickpansartakibörjanav1980-talet.Endelavstridsvagnskompaniernavarunderlångtidutrustademedstrv74ochdetdröjdeinnangranatkastarnakundeer-sättasmed10,5cmhaubits4140.

Dessutom fanns alltså P5 i Norrbotten, som organiserade självständigastridsvagnsbataljoner.

Detkanidettasammanhangfinnasskälattupprepavadsomtidigaresagtsombrigadernasnumreringar.Närdeursprungligatrepansarbrigadernaupp-rättades1943ingickdetiplanernaattdetskullefinnasettantalandrabriga-der,bl.a.cykelbrigaderochjägarbrigader.Brigadernanumreradesienlöpandeserie,meneftersommångaavdetänktabrigadernaaldrigkomattorganiserasblevnummerföljdenologisk.Närsedanantaletpansarbrigaderökadesfickdenyabrigadernaoftastbehålladetnummersomdetansvarigafredsförbandetsti-digarekrigsförband,fältregementet,hadehaft.I7:sbrigadfickdärförnummer7ochP6:sbrigadfickdärförnummer26.AtthuvuddelenavbrigadernakomattfåenlöpandenumreringfrånPB6tillPB10ärdärförnärmastenslump.Att numreringarna i de flesta fall inte korresponderade med numret på detansvarigafredsförbandet,”moderregementet”,upplevdesnogsomförvirrandeförsåvälsoldatersombefäl.Mankanvälbarahoppasattdennaförvirringävenspredstillfrämmandemaktersunderrättelsetjänster.

Pansarbrigad 63

PBm/63varnaturligtvisenutvecklingavPBm/58.Förändringarnavarfrämstbetingadeavdetökadeantaletstridsfordonsomnublivittillgängliga.Pansar-bataljonernatillfördesäven10,5cmhaubitsm/40sombataljonsartilleri.Dessapjäserblevtillgängligaiochmedatthaubits15,5F(ivissafallhaubits15/39)

6�


hade införts sombrigadartilleripjäs.Ennackdelvardockattalltartillerivarheltoskyddat.StrukturenpåPBm/63komtill storadelarattbibehållas till1990-talet.PB63fickföljandeutseende:

• Brigadstabmedstabskompani(390man,2stripbv301)

• Pansarspaningskompani(156man,bl.a.6pbv301)

• Trepansarbataljoner(c:a1000manvardera)med

- tvåstridsvagnskompanier(vardera12strv,4plutonerom3vagnar,samt3pbv301)

- två pansarskyttekompanier (vardera 11 pbv 301 och 4 9cm pansar-värnspjäserpåterrängbil)

- pansarbatteri(410,5cmhaubits,3epbv301ochenstripbv301)

- trosskompani

• Tvåpansarvärnskompanier(137manmed49cmpvpjoch6styrutrust-ningartillpvrobotBantamvardera)

• Pansarhaubitsbataljon(630manmed1215,5haubitsF)

• Pansarluftvärnskompani(151manmed1820mmlvakan,lvkv/43utgickurorganisationen1968)

• Pansaringenjörbataljon(394manmed233mbroar)

• Pansarunderhållsbataljon(617man)

Personalmässigt innehöll organisation m/63 ca 5700 man. Sammanlagtinnehöll en brigad 72 stridsvagnar, 111 pansarbandvagnar, senare komplet-terademed4brobandvagnaroch6bärgningsbandvagnar.

KrigsförbandensuppträdanderegleradesavbataljonsreglementetPRPbat66,somisinturgrundadesigpåArméreglementetdel2,ARII,från1963.Mycketav1958årsstridsteknikbibehölls,trotsattpansarbandvagnartillförts.Ismå-brutenochbetäcktterrängvarpansarskytteförbandenanfallsenhetermedstrids-vagnarsomunderstöd.Iöppenterrängdeladesstridsvagnskompanietsplutoneroftauppgenomattenplutonunderställdesettpansarskyttekompani,enplutonunderstödde framryckningen till stormavståndochkom följaktligen1–2kmbakomdefrämredelarnavidinbrytningochenplutonlämnadespå75–100metersavståndfrånfiendenförattunderstödjastormningen.Tvåplutoneråter-stodalltsåförinbrytningen.Dennateknikförordadesvidbefälsutbildningenpåtruppslagsskolan,mensaknadestödigällandereglementen.

�0


1963årskrigsorganisation innebar attPB5 iBoråsdrogs inoch iställetfick I6 byta namn till P6 då regementets infanteribrigad omorganiseradestillPB26(vilketmedfördeattbrigadnumreringenblevheltologisk).IövrigtkvarstoddetvåstridsvagnsbataljonernaiÖvreNorrland,pansarförbandenpåGotland och 26 stormkanonkompanier som pansartrupperna hade utbild-ningsansvaretför.ÅterigenändradesSörmlandsregementeskortform,dennagångtillP10ochI7byttekortformtillP7.Detdröjdedocktill1969innanPB5slutligenupplöstes.Dåhademanmärkligtnogombeväpnatsfrånstrv81tillstrv74från1964.

Enstorsvaghetmedbrigadm/63varattdensaknademoderntluftskydd.Pansarbrigaden,somförutsattesstridaiöppenterräng,utrustadesmed20mmlvakanvarsverkanmotandraluftmålänmothelikoptrar,måsteanseshavaritmycket ringa.Materielenvardessutom i sådåligt skickatt förbandetunderlångtidvarvakantsatt.Någonförbättringavluftskyddetgenomfördesinteför-ränimittenav1980-talet,trotsattbådeluftvärnsrobot69(lvrb),kallad”RedEye”ochlvrb70tidigareinförtsvidinfanteri-ochnorrlandsbrigaderna.Enan-nansvaghetsomuppkomislutetav1970-taletdåbrigadartillerietfortfarandeutgjordesav15,5haubitsF,medenräckviddpå14km,medanövrigabrigadertillfördesdennya15,5cmhaubits77,medenräckviddpåminst24km.Pan-sarbrigadernafickalltsåundernågraårsämreartilleriäninfanteribrigaderna.Detkanocksåifrågasättasom10,5cmhaubitsbatteriernautnyttjadesoptimaltnärdevarutportioneradepåolikapansarbataljonerna.Ävenomdetvarbraförbataljonschefernaatthademtillhands innebardennaorganisationävenen viss kraftsplittring. Sammantaget hade pansarartilleriet p.g.a. de begrän-saderäckviddernasannolikthaftsvårigheteratthinnamedibrigadernashögastridstempo.

Nya stridsfordon och ny stridsteknik

HägglundochSönerfick1964iuppdragattutvecklaennypansarbandvagn,somsenarefickbeteckningenpbv302.Senarefickmanävenuppdragetattut-vecklaennytypavbärgningsbandvagn(bgbv82)ochenbrobandvagn(brobv941).StridsvagnsbärgarehadeäveningåttiköpetavCenturion-stridsvagnarna,menbrobandvagnenvar intebara ennyskapelseutanettheltnyttkoncept.Pansarbrigadernas förmåga till fältarbeten och därmed framryckningshastig-hetökadesväsentligt.Medbörjan1964ombeväpnadesockså240strv81med10,5cmkanonochfickdåbenämningenstrv102.

Deförstaexemplarenavpbv302levererades1967ochinallesproduceradesca650exemplar.Pbv302hadeväsentligtbättreprestandaänsinföregångare.UtrustadmedenVolvoPentaTHD100Bdieselmotorpå270Hk,förmådde(ellerrättaresagtförmåreftersomdenfortfarandeanvänds)den13,5tontunga

��


vagnenattnåenmaximalhastighetpåca65km/tim.Denärutrustadmeden20mmautomatkanonm/47Diettspecialbyggttorn.Denharenbesättningpå två man och lastar en skyttegrupp på sju man plus vagnchef och signa-list.Pbv302harävenflytkapacitetmedhjälpavens.k.trimskärmochenklalänspumpar.Vagnenbyggdesocksåsomeldledningsvagn,batteriplatsvagnochstridsledningsvagn.

Somovansagtshadeutvecklingsarbetetpådetsomskulleblistridsvagn103inlettsredanislutetav1950-talet.Imotsattstillvärldeniövrigtvaldemanettprojektmedpjäsenfastlagradichassit,vilketinnebarattmananvändehelavagnenförattriktainkanonen.Tvåolikaprototyperutveckladesochlevere-rades1961, varefter tio vagnarbeställdes för slutligaprov.År1964 lades såanskaffningsordernpådennyastridsvagnen,sombörjadelevereras1968.

Stridsvagn103AvarbeväpnadmedenförlängdL710,5cmkanon,kon-struerad av Bofors. Pjäsen laddades automatiskt, med 50 skott i magasinet,vilketgavenhögeldhastighet.Denhadedessutomtvåfastaochenrörligkul-spruta.Vagnenvarutrustadmedtvåmotorer,endieselochengasturbin,vilketgavvagnenenhögstahastighetom50km/timpåväg.Strv103var förseddmedflytbälgochkundepåc:a15minutergörasklarförövergångavvatten-drag.Besättningenbestodavendast treman:chef, förare/skyttochbakåtfö-rare.År1970börjadesleveransernaavstrv103B(påmonteradflytutrustning)och1971varstrv103slutlevererad.Från1970tillfördesdenkrigsorganisatio-nenvidPB7,PB8ochPB9samtstridsvagnsbataljonernavidP5iBoden.Strv102överfördestillPB10,PB18ochPB26ochdestrv74somfunnitsviddessabrigadertilldeladesinfanteribrigadernasstormkanonkompanierien-lighetmedvadsomsketttidigare.Mångavagnarskrotadesocksåvarvidtornetmed7,5cmkanoneniställetmonteradessomvärnpjäservidolikakustavsnitt,främstiSkåne.7,5cmluftvärnskanonm/37komalltsåattfåtreolikaroller,eller–ommansåvill–livundersinexistenssomkomattsträckasigövermerän60år.Försvarsekonomisktmåstedettaansessomettsvårslagetrekord.

Somvärnpjäskomluftvärnskanonm/37medtornm/74attlevakvartill1990-taletdå,allafastavärnbörjadeskrotas.Ävenandrastridsvagnstornkomatt levavidaresomvärnpjäser,somt.ex.tornfrånstrvm/41ochstrvm/42.Dessaanvändesfrämstianslutningtillflygfält.Ettstortantalandrapjäseravmångahandaslagåteranvändesocksåiutbyggdabefästningar,bl.a.idens.k.Kalixlinjen iNorrbotten.Vapenutrustningen innebarattvärnförbandutrus-tademedstridsvagnstorn,komattfallaunderpansarinspektörensansvar.

Förattåtergåtillstrv103hävdadevagnenskritikerattoförmåganattskjutaundergångvarenstornackdelochattstridsvagneniställetbordebetraktassomenpansarvärnskanonvagn.Konceptetharhelleraldriganväntspånytt.

År1970börjadepbv301skrotasföratt1972heltutgåurkrigsorganisa-tionen,detta trotsattpbv302heltenkelt inte räckte till idenutsträckning

��


sombehövdes.Dettaleddeisinturtillattmantvangsattutrustaflerapan-sarskyttekompanierikrigsorganisationenmedterränglastbilariställetförmedpansarskyddadefordon.Dettamärktesdockknappastifredsutbildningenellerunderkrigsförbandsövningarna,eftersommanviddessatillfällenlånademate-rielfrånandrakrigsförband.Sådanaåtgärdervadgälldeorganisationsbestäm-mande materiel tvingades man f.ö. tillgripa inom många typer av förband,varförmanutanvidarekanslåfastattarménskrigsorganisationbådematerielltochpersonelltständigtinnehöllettvarierandeantalvakanserochluckor.Deförrådsställdakrigsförbandensågalltsåiverklighetensällanutsomdegjordeipersonaltabellerochmaterielplaner.

Omkringår1970påbörjadesvidP2utvecklingenavenstridstekniksominnebarsamladesstridsvagns-respektivepansarskyttekompanierochattmaninombataljonensamordnadedebådastridsvagnskompaniernatillenanfalls-styrka, med pansarskyttekompanierna som understöds- och skyddsenheter.Denna stridsteknik vidareutvecklades från mitten av 1970-talet vid pansar-truppskolaniSkövde.Pansarbrigadernahadedärigenomåterblivitettanfalls-förband. Försökgjordesocksåatt samla fyrastridsvagnskompanierunderenbataljonschef,föratterhållaenbättrekraftsamlingochhögreeffekt.

Ungefär samtidigt organiserades en särskild pansarstridsledningspluton,utrustadbl.a.medstridsledningspansarbandvagnar.Dennaplutonavsågsan-vändasavdenfördelningschefsomtilldelatsdeflestapansarbrigaderna.Dennafördelning,13.arméfördelningen,medgrupperingsområdeisydöstraSkåne,gickoftaundernamnetpansarfördelningen.Krigsplaceradfördelningschefvari regelpansarinspektören.Organiserandetavdennaplutoninnebaralltsåattmanefterc:a30årserfarenhetmedpansarbrigader insettattdetkrävdesenmodern,rörligochsamordnadledningförarménsviktigasteförband.

Mekaniserad brigad och Pansarbrigad 90

Minskningar av försvarsanslagen på 1970- och 80-talen framtvingade redu-ceringaribådekrigs-ochfredsorganisationerna.År1980drogsP1inochdebådaMälarbrigadernaPB6ochPB10upplöstes.Dessabådabrigaderhadeva-ritsvagareändeövriga,dåantaletpansarbandvagnarsomovansagtsintehadevarittillräckligt.Endelavpansarskytteförbandenhadedärförbaravarittillde-ladeterränglastbilar.Delaravdessabrigaderlevdekvarikrigsorganisationenochvissaavdessaenheterbildadeettnyttkrigsförband,ens.k.pansargrupp,somdockbaraexisteradeunderenganskakorttid.SamtidigtomorganiseradesdetrepansarbataljonerurPB10tilltreskyttebataljonertypÖ.Varochenavdessaskyttebataljonervarförstärktamedtvåstridsvagnskompanier(strv102).

VidP10börjademansenareförsökmedattskapaettnyttförband,enme-kaniseradbrigad.Denmekaniseradebrigaden,MekB10,organiserades1984.

��


Mananvändede tre skyttebataljonernatypÖsomfannssöderomMälarensamt två bandpansarvärnskompanier utrustade med infanterikanonvagn 91,enhaubitsbataljonmedhaubits77,samtlednings-ochunderhållsorgan.Ma-terielenkomihuvudsakfråndennedlagdaPB6.Benämningenmekaniseradbrigadvaldes,eftersomdennabrigadkomattinnehållanågotfärrestridsvagnaränpansarbrigaderna.Detfannsävenandraskillnader,t.ex.innehöllbrigadensingenjörbataljonettsärskiltmineringskompani.MekB10komattinnehållaenpansarbataljonmedtvåstridsvagnskompanier(vardera12strv),tvåpansarskyt-tekompanier(vardera11pbv)ochetthaubitskompanim.m.samttvåmekani-seradebataljonermedett stridsvagnskompani,ettbandpansarvärnskompani,tvåpansarskyttekompanierochetthaubitskompanim.m.Sammanlagtbestodbrigadenav48stridsvagnar,24IKV91(dennyainfanterikanonvagnenmed9cmpjässominförts1975)och46pbv.26

Tioöverblivnastridsvagnskompanierorganiserades1984–86tillfemfristå-endemekaniseradebataljonermedtvåstridsvagnskompaniervarderaochpan-sarskyttekompanier transporterade på lastterrängbil 934. Minst två av dessaMekbatFblevkrigsorganisatorisktunderställda försvarsområdesbefälhavare iSörmlandsförsvarsområde,Fo43.

Stridstekniskt utvecklade den mekaniserade brigaden begreppet ”kring-gång”runtframskjutnaellerframryckandefientligaförband.Detganskahän-synslösakringgåendetgenomfördesiblandsåsnabbtattstoraförslitningsska-dorpåstridsfordonenuppstod.

Eftersomdetförelågettvisstöverskottavvärnpliktiga,samtidigtsomdetfannsutrymmeförflersoldaterideskånskapansarregementenaskaserner,fickP2,P6ochP7ibörjanav1980-taletäveniuppdragattgrundutbildafristå-endebataljoner,kalladeskyttebataljonF.Förfarandetvaringennyhetdåmanredantidigarehadegrundutbildatvissacykelskyttebataljoner.SkyttebataljonFtilldeladesbussarförpersonaltransporter,menhadeiövrigtterrängfordonav903-serien.TillskillnadfrånP10:smotsvarandebataljonerdisponeradeskyt-tebataljonFintenågotstridsvagnskompani,menilikhetmeddemvälettor-ganisatorisktingåendehaubitskompani.Utbildningenskeddegenomattmangrundutbildadeettskyttekompaniårligen.

Ungefärsamtidigtgenomfördesrenoveringarochombyggnaderavettantalstridsfordon.Stridsvagn101och102genomgicktornrenovering,vilketinnefat-tadenyttelektrisktrikt-ochavfyringssystem,nyttsiktemedlaseravståndsmä-tareochnyelektronik.Stridsvagnarnautrustadesävenmedlyskastarenlyran.

Redan 1977 hade man börjat göra försök med ett nytt robotfordon förpansarrobotsystem55(TOW)medlångräckvidd.MananvändeenIKV103underförsöken,somslogvälut.EttantalIKV102-och103-chassinbyggdes

26. Nilsson,s.294.

��


därföromochförsågsmedbl.a.mednymotorochnypansarkaross.KarossenrymdeenbesättningpåfyramanochettmagasinmedåttaTOW-robotar.

Eftersom försöken med pansarvärnsroboten blev lyckade, fortsatte manförsökmedluftvärnsrobotsystem70.Ävendessaförsökgickbra,varförmanbyggde en snarlik robotvagnpå IKV103-chassi för luftvärnsrobotvagn103.Denendastörreskillnadenvarattrobotmagasinetendastinnehållersexluft-värnsrobot70.Debäggevagnarnalevereradestillförbanden1982.

År1983påbörjadesREMOpåde80sämstastridsvagnarna102.Dege-nomgicksammatornrenoveringsomdeövrigavagnarnaochdessutombyggdemanomchassitochmonteradeinennyluftkyldmotor.Förändringarnavarsåstoraattmanegentligenhadeskapatenheltnystridsvagn,somdärförfickbeteckningenstridsvagn104.Ombyggnadenvargenomförd1985.

SammaårpåbörjadesävenREMOpåstridsvagn103B,somficknytur-boladdaddieselmotor,nyväxellådaochny laseravståndsmätare.Vagnenfickdärefterbeteckningen103C.Renoveringarnaavslutades1989.

Under1980-talettillfördesefterhandhaubits77sombrigadartillerivilketinnebarenavsevärdförstärkning,menmanbibehöllsamtidigt10,5cmhau-bitskompaniernaipansarbataljonerna.

Dereglementariskabestämmelsernaändradesockså.Arméreglementetavår1982beskrivsisambandmedkapitletominfanteribrigaderna,menförpan-sartruppernasdelomformadesdetnyaAR2till”PansarreglementePansarba-taljon”,PRPbat1984.

PRPbatbetonadeskyddochskylmotdetökadelufthotet.Dengamlatesen”verkangårföreskydd”,ersattesmed”skyddärenförutsättningförverkan”.Förövrigtframhöllsökatutnyttjandeavbebyggelseförskylochgruppering,hänsyn till hotet från attackhelikoptrar och hotet från pansarvärnsrobotar iövrigt.Behovetavnärasamverkanmellanstridsvagnsförbandochpansarskyt-teförbandförömsesidigtunderstödframhöllsockså,likvälsomförmågantillstridimörker.Artilleribekämpningensågssomenavvårahandlingsmöjlighe-ter,medanhotetfrånminorochtelevapeniförstahandansågssommöjligheterförangriparen.Slutligenbetonadesledninggenomuppdragstaktik.

DenspeciellaGotlandsbrigaden,stridsvagnsbataljonernaiÖNochdefri-ståendemekaniseradebataljonernabehandladesnuför förstagångenockså iPRPbat.

I de grundläggande föreskrifterna rörande förbandens uppgifter, gjordesingenåtskillnadbeträffandeanvändbarhetenavförbandmedolikastridsfor-don.Ipraktikenförelågdockskillnaderpåstridsteknisknivåihurmanbästutnyttjadestrv101/102-förbandrespektivestrv103-förband.

Även pansarbrigadernas organisation förändrades under 1980-talet, bl.a.genomattennypansarvärnsbataljonbildades.Dennabataljonbildadesbl.a.

��


genomattmanomfördeladeenhetersomtidigareingåttistridsvagnskompani-erna.OrganisationengickundernamnetPbrigorg63M.

Medförsvarsbesluten1992och1994tillfördesdenyinköptastridsvagnarnaLeopard2(strv121)ochLeopard2(förbättrad)(strv122).Meddessaorgani-seradestvåpansarbrigader(PB8ochPB9)medvardera72stridsvagnarochfyramekaniseradebrigader(MekB7,MekB10,MekB18ochMekB19)medvardera60stridsvagnar.PB26utgickurorganisationen.

NågraårsenarekomdefråndetsönderfallandesovjetväldetsvasallstatÖst-tysklandinköptaMTLB(pbv401)ochBMP(pbv501)somtillsammansmeddet svenska stridfordon90användes för att slutligenmekaniserade tidigareinfanteribrigaderna.

Somtidigaresagtsexisteradedetävenandrapansarförbandändesomin-gickibrigaderna.Viktigastvarkanskedetvås.k.stridsvagnsbataljonernaÖN,somorganiseradesavP5iBodenfr.o.m.1957.Dessabataljonerhadebl.a.tvåstridsvagnskompaniermed sammanlagt24 stridsvagnar (strv101och senarestrv103) och ett norrlandsskytteskyttekompani vardera,men inga egnaun-derstödsförband. Antalet pansarskyttebandvagnar räckte heller aldrig till förskyttekompanierna,somiställetutrustadesmeddenoskyddadebandvagn202.FörutomstridsvagnsbataljonernaiÖvreNorrlandorganiseradesävenettmin-dreantalfriståendefördelningsstridsvagnskompanierisödraSverige.27

IdettasamanhangkanocksånämnasattGotlandsbrigadenår1992om-organiseradestillenmekaniseradbrigadMekB18,medhjälpavstridsfordonsomöverfördesfråndennedlagdaPB26.28

Infanteribrigadernas och Norrlandsbrigadernas utveckling

Brigadorganisationen

Nytillskotten av organisationsbestämmande materiel för infanteriets huvud-delvarårennärmastefterkrigsslutetmycketbegränsade.Krigsförbandenvarialltväsentligtorganiseradeenligtkrigsorganisation1943M(M=modifierad)somintevarheltgenomfördförrän1945.Enorganisationsöversynvarlikvälmotiveradavdeerfarenheter–operativa,såvälsomtaktiskaochstridstekniska–somerhållitsunderberedskapstiden.Påinitiativavdemilitäramyndighe-terna,främstarméledningenmedarméchefenC.A.Ehrensvärd,tog1948årsförsvarskommittéisittbetänkandeuppfråganominfanteriförbandenskrigs-organisation.

27. BeskrivningenavpansarförbandengrundaspåuppgifterhämtadeurPansartruppskolornaochSvensk pansarhistorisk förenings historiska häften1–4samtpåB.Kjellander(red.),Pansartrup-perna 1942–1992,Skövde1993,s.65–121.

28. Gotlands arméluftvärn och Lv 2,Visby2004,s.100.

�6


Man föreslog att en ny typ operativa krigsförband – infanteribrigader– skulle skapasgenomatt fältregementena tillfördesunderstöds-ochunder-hållsförbandurandratruppslag.Brigaderfannsdocksedantidigareinomin-fanterietiformavenmotorbrigadsomsattesuppavI7ochencykelbrigadsomorganiseradesavI1.Dessakomnuattingåsomdelaripansarbrigaderna.CykelförbandhadetidigarefrämstfunnitsinomkavallerietochiI18:sorga-nisation.Deövriga fyra cykelbrigaderna somhadeplanerats i enlighetmedorganisation43Mhadebortfallit,mendettahadeivissmånkompenseratsavattdesjälvständigacykelregementensomskullebildastommenibrigadernahadetillförtsnågraavdetiofördelningarna.

Olikaförbandochtruppslagkomnuattutbildaolikadelaravbrigaderna,vilketocksåinnebarattenfullständigtutbildadochorganiseradbrigadaldrigkundesamövasundergrundutbildningsåret.Dettafickiställetskeunderrepe-titionsövningarna,ävenomdetävendåvarmycketsällsyntattenfullständigbrigadövades.Undergrundutbildningsåretförsöktemaniställetsammanföraförbandfrånolikaregementenförattsålångtsommöjligtbildafullständigaförband.

Som exempel kan nämnas IB4:s olika delar under 1960-talet. BrigadenuppsattesavI4,somutbildadedetreskyttebataljonerna,stabskompanietochspaningskompaniet, medanA1utbildade artilleridivisionen,Lv3 luftvärns-kompanierna,P10stormkanonkompanietochT1underhållsbataljonen.

Förattåtergåtillförsvarskommitténsarbete,såbiträddedenocksåförslagetattenorganisationmedcyklarochtraktorer,somarméntidigarehadeprövat,skulletillföraskrigsorganisationen.Manansågattdetfannsgodamöjligheteratt till lågakostnader förbättra infanteriets rörlighet, genomattmankundeutnyttja landets starktökadebeståndavcivila traktorerochditocyklar.Vidmobiliseringskulledessauttagnacyklarochtraktorerbildas.k.cykeltransport-förband.

Infanteribrigad 49

Ijanuari1949orienteradesinfanteriregementenaomattdennyaorganisatio-nenavsågsbörjagenomförasunder1950ochattutbildningenskulleinriktasmotdennanyaorganisation.Huvuddelenavt.ex.I3:sbäggebrigader(IB3ochIB33)omskoladesunder loppetavtvåårochbrigaderna iderashelhetvarheltorganiseradeefter fyraår.Dettatidsspannkansägasöverensstämmarelativtvälmedövrigainfanteribrigadersutveckling.Deförutvarandefältrege-mentenagavsiorganisation49följandebrigadstruktur:

• Brigadstabmedstabskompani

• Jägarpluton

��


• Treskyttebataljonermedvardera

- ettstabskompani

- tre skyttekompanier med bl.a. kulspruta (ksp) m/42, raketgevär (rg)m/49ochen8cmgranatkastare(grk).Senaretillfördes8cmgranatge-värm/48.

- understödskompanimedbl.a.tre8cmgrk,fyrakspm/36ochpansar-värnskanon(pvkan)m/38

- trosskompani

• Ett pansarskyddskompani med bl.a. pansarvärnskanon m/38 eller m/43(vidvissabrigaderstormartillerivagnarSAV)

• Ettspecialkompanimedbl.a.sex12cmgrkm/41ochfyrainfanterikanonerm/45

• Ettluftvärnskompanimedbl.a.40mmluftvärnsautomatkanonm/36

• Enunderhållsgrupp(=svagbataljon)

Brigadenspersonalstyrkavarc:a4500man.Denpersonligabeväpningenutgjordes främst av automatgevär, gevär och kulsprutepistol. En av bataljo-nernaibrigadenvarutrustadmedcyklar,medandeövrigavarhänvisadetillfotmarsch.Medinförandetavcykeltolkningökadeförbandensmarschhastig-het från 4km/tim till 15km/tim. Med egna och tillförda cyklar kunde enbrigadblihelt”becyklad”.Cyklarnadeladesutfrånlastbilsflakochsläpochdeviktigastehästarnaochkärrornalastadesupppåtömdacykeltransportbilar.Trossenheternapåkompani- ochbataljonsnivå vardock fortfarandehästan-spändaochantaletlastbilarvarlitet.Skyttebataljonernavaralltjämtberoendeavc:a100hästarochkärror.29

Flygetvardetstorahotetmotinfanterisomframrycktepådettasätt.Pro-blemetförsöktemanlösagenomattutnyttjamörkerochdåligsikt,småvägarochstigar.Varmantvungenatt förflyttasigunderdagerochöppenterränganvändes s.k. flygmarsch. Denna variant måste förberedas väl med avkör-ningsplatser,sambandsplatserochuppsamlingsplatser.100mmellangrupper,fordonochplutoner,10minutermellankompanieroch30minutermellanbataljoneråstadkommarschkolonneravdittillsokändlängd.Luftvärn,luftbe-vakningsposter,flygvarnareochluftförsvarsorienteringarviaradiokomplettera-deskyddsåtgärderna.Dethelablevenskönkonst,skönastnärskytteförbandenmarscherade till fots vidökad stridsberedskap.Kärrornadeladesdå i främre

29. Försvar av Örebro län. Närkes militärhistoria delIII,Kumla1993,s.258–261.

��


ochbakrefordonsstyrka,understödsförbandencyklademedsinatraktorerochförflyttadesigliksombilenheternaiansatserbakomskyttetruppen.30

Isambandmedinförandetavdennyabrigadorganisationenochsomföljdavkrigserfarenheterna,framföralltfrånFinland,infördes1952ettnyttfältreg-lemente,numednamnetArméreglementedelI–II.DelIbehandladeformellagrunder,medandelIIrördeuppträdandetpåstridsfältet.Enendamening ibokenärskrivenmedbådefetochspärradstil:

Förmågan till snabba förflyttningar och överraskande anfallsfö-retag i betäckt och svårframkomlig terräng, i mörker och dålig sikt, under svåra väderleksförhållanden samt i djup snö och svår kyla möjliggör framgång mot flertaligt överlägsna styrkor.

Arméreglementetvarden första i en trettioårig seriemedsammagrund-läggandeutformning.Överväganden,stridsavsiktochstridsplanredovisasförförstagångeniettschemaochstridssättenanfall,försvarochfördröjningsstridbeskrivesielegantabilder.

TvåårsenareutgavsInfanterireglementet,sombehandladeverksamhetenvidbataljonochlägreförband.Reglementetsingressbestodavkortasatser.

Ifältväxlarlägetofta.Bestämmelsernaireglementetkunnaicketäckaallasituationer;deskolatillämpasmedomdöme.Densomhandlaren-kelt,praktisktochkonsekvent,nårsäkratsmålet.Obeslutsamhetskadarmeränmisstagifrågaomvalavmedel.

Vidarefastställdesatt Elden – främst granatelden – är det viktigaste medlet för strid.31

Brigadorganisation 49 innebar, trots förbättringar, att infanteribrigadenalltjämthadelågrörlighetochsvageldkraftmotbådepansarochflyg.Densva-radeintemotefterkrigstidenssnabbtförsvåradehotbild.Taktiskakärnvapenavolikatypertillfördesstormaktsarméerna,mekaniseringenavanfallsförbandenökadeisnabbtaktochluftlandsättningskapacitetenväxte.

Underintryckavvärldshändelserna,främstKoreakriget,gavsarménökaderesurserförmaterielanskaffning.År1953fattaderiksdagenbeslutomenlång-siktigmaterielplanocharbetetmedattavhjälpadeallvarligastebristernaibri-gadorganisationenkundedärförbörja.

Omfattandeförsökmednyaförbandstyperochnymaterielleddeframtillenförbättradorganisation,somficknamnet49R(R=reviderad).Dennaorga-nisationinnebarbl.a.attantalethästarstarktminskadeochattantaletlastbilarochtraktorerökade.Hästarnafannsnuendastinombataljonernasram.Denviktigasteförstärkningenutgjordesavettstormkanonkompanimedsexstorm-kanoner.Vidaretillfördesetttungtgranatkastarkompanimedtreplutonerom

30. A.Nelson,Från Brunkeberg till Nordanvind,Stockholm1993,s.152–153.31. Nelson,s.146–148.

��


trepjäservardera,samtidigtsomspecialkompanietstungagranatkastarekvar-stod.Brigadendisponeradenualltså15tungagranatkastare.32

Infanteribrigad 59

Försöksverksamhetengavarméledningenunderlagförbeslutomennybrigad-organisation,kalladtyp59,somrymdesinom1958årsförsvarsbeslutochsominfördesunder1959och1960.Dettordedockhadröjttillmittenav1960-talet innan samtliga infanteribrigader ombildats.Omorganisationen innebarett viktigt steg i utvecklingen genom att eldkraften förstärktes och stridsut-hållighetenökades.Det senare skeddegenomen förstärktunderhållsorgani-sationochförbättradpersonligutrustning,bl.a.fältuniformm/58ochm/59.Skyttesoldatenspersonligavapenutrustningutgjordesnuavautomatgevärochkulsprutepistoler.

Organisationsstruktureninnebarocksåenförenkladtaktiskochstridstek-nisk ledning.Tillkomsten av ettbetydande antalbärbara radiostationer för-bättradestridsledningenpåallanivåer.Förmågantillfältarbeten,framföralltförbindelsearbeten förbättrades också. De tidigare fristående kompaniernasammanfördesienunderstödsbataljonochslutligenförsvannhästarna(istortsett) ur infanteriets organisation. Vissa anspannskompanier, utrustade medhästdragnakärror,somutbildadesvidinfanterietochvidträngtruppernakomdockatt levakrav iorganisationen iytterligarenästan15år.Tankenvarattdessakompanierskulleunderlättaframkomligheteniväglösterräng.Behovetavanspannskompanierförsvannitaktmedattmedattbandvagnarefterhandinfördesiorganisationenundermittenav1960-talet.Idettasammanhangför-svann efterhand ävenkavallerietsberidna jägarskvadroner, somgrundutbil-dadessistagången1967.Densistaberidnaskvadronenstodformelltkvartill1973.

Materieltillförselninnebarsamtidigtenmoderniseringavlokalförsvarsför-banden,somövertogdenäldrebrigadmaterielen.

Infanteribrigadm/59sågistortutpåföljandesett:

• Brigadstabmedstabskompani

• Spaningskompanimedtrespaningsplutoner

• Treskyttebataljoner(om915man)medvardera

- bataljonsstabskompani

- treskyttekompaniermedbl.a.treskytteplutonerochengranatgevärs-pluton

32. Infanterireglemente1956,del1.

�0


- ett understödskompani med bl.a. två pansarskyddsplutoner, en 8 cmgranatkastarplutonochenstormpionjärpluton

- etttrosskompani

• En understödsbataljon (757 man) med bl.a. pansarskyddskompani, två12cmgranatkastarkompanier,ettstormkanonkompaniochett luftvärns-kompani

• Ettingenjörkompani

• Ettingenjörmaterielkompani

• Enunderhållsbataljon(602man)

Den tunga materielen uppgick till sammanlagt 119 stycken kulsprutorm/58, 24 8cm raketgevär, 96 8,4cm granatgevär, 18 8cm granatkastare,18 9cm pansarvärnspjäser (infördes efter hand), 16 12cm granatkastare,1820mm luftvärnsautomatkanoneroch6 stycken stormartillerivagnar ellerstormkanonvagnar.Personalstyrkanuppgicktill4675man.

Infanteribrigad m/66 och Norrlandsbrigad m/63

Sovjetarménhade länge varitmycket återhållsammed att publiceranyheterfråndettaktiskaområdet,menChrustjovserainnebarenstörreöppenhetäveninomdettaområde.MånadstidsskriftenMilitär Häroldinnehöllsnartartiklaromrekonterstrid,anfallurmarschgruppering,anfallimörker,helikopterluft-landsättningarochkringångsoperationer.Taktikenpåbataljonsnivåochnär-masthögreförbandframstodalltklarare.Detframgickocksåattmedtaktiskaraketförbandändanerpådivisionsnivå,kundekärnvapenkriget föras snabbtochhänsynslöst.

ManinsågvisserligenattSovjethadebegränsaderesurserförmodernaland-stigningsoperationer,mendessindustriellakapacitetvarstorochförhållandenakundesnabbtändras.Desvenskaförbandenmåstealltsåförberedaspåattslåssienmiljösomförutsågsdominerasavkärnvapen.

År1963 fastställdes ettnytt arméreglemente,ARII, om270 sidor, baravarhälftensåomfångsriktsom1952års.Reglementetbehandladefrämstbe-greppetstridochbegreppetskyddstjänst,alltsåskyddetmotABC-stridsmedel.Reglementetsmottovar”Slåhårt–slåsnabbt”tillskillnadfråndetföregående,därdethadehetat”Ståfast–slåhårt”.

Reglementetdrogslutsatseravdeförväntadetaktiskakärnvapenangreppenochslogfastattvåraförbandmåstespridasut–tvåkilometerscentrummel-lanrummellankompanienheternaangavssomnorm–samtattanfallmåsteskesnabbt,iregeldirekturmarschgruppering.Lokalöverlägsenhetangavssomett

��


villkorförframgångochrörlighetenmåsteökas.Införandetavdennyatypenavbrigad,kalladNorrlandsbrigadvarettteckenpådetta.Rörlighetenöversnöochiväglösterrängökadesiochmeddennabrigadtypochmaskeringochdoldgrupperingfrämjadesmednyutrustningochutbildning.

Befästningarmedskyddsrumsomhelst skullevaraatomsäkra,ansågsnunödvändigt föralla försvarsgrupperadeenheter.Permanentabefästningarut-byggdesiallaviktigarekust-ochgränsområden.Ståendeorderföråtgärdervidkärnvapenanfallutarbetadesochatomberedskpskullegälla ialla lägenutomviddirektstridskontaktmedfienden.Omfientliginsatsbedömdesomedelbartföreståendeskullehögstaatomberedskapgälla,vilketinnebarattallpersonalskullebefinnasigiskyddmedpåtagenskyddsmask.Dessutomskulles.k.tätklädselanordnas,föratthindrarradioaktivtstoftattträngainunderkläderna.

Kapitletom”Försvar”somtidigarevaritmycketomfattande,begränsadesnutillknappttvåsidor.Försvarskulleiregelendastutförasikompaniförband,mensådanastridsställningaravsågsförsvarastilldetyttersta.

Mestrevolutionerandevarsannoliktattettheltnyttstridssätttillkommit,nämligenavvärjningsstrid.Ettsteltförsvar,stöttpåfastaställningarellertillfäl-ligafältarbetenbedömdesnusomalltförfarligtistörre/högreförband.Batal-jonochhögreförbandskulledärförtilldelasettavvärjningsområde,därstridenskulleförasrörligtochaktivt.Kapitlet”Avvärjningsstrid”varomfångsriktochdessviktigastemomentlödpåföljandesätt:

Avvärjningsstridmotfiende,somframtängerfrämstpåmarken,syftartillattbrytafiendensanfallskraftsåatthanickekanträngaframöverenvissangivenlinje.

Fiendensframträngandeskallfördröjassålängesommöjligtgenomrör-ligochaktivstrid.

Genomförsvar,medstödavhinderochmineringarsamtgenomanfallmotfiendensförbindelserskallhansrörlighetminskasochhansstyrkorsplittras.(…)

Bedömsfiendenhatillfogatsallvarligaförlusterochlägetvaragynnsamtföranfallskallanfallutförasisyfteattslutligenbrytafiendensanfalls-kraft.

Bedöms det icke längre möjligt att fördröja framträngande eller attanfalla i syfteatt slåfiendengenomförsavvärjningsstridenhuvudsak-ligensomförsvarinomdetområde,därfiendenslutligenskallhejdas.

Dettautdragförklararvarfördevisen”Ståfast,slåhårt”hadeändrats.Detnyastridssättetkrävdedjup,seghetochrörlighet.Attståfastskullekunnavaraalltförfarligt.

Reglementetsägervidareattommanskallavvärjalandstigningmotkustmåstefiendenhindrasatttaettbrohuvud.Idettafall liggerdetområdedär

��


fiendenslutligenskallhejdasisjälvastrandlinjen.Omfiendensätterinkärnva-penkanhansannoliktintehindrasfrånattkommailand,eftersomhansjälvväljerplatsochomfattningförsinlandstigning.Fältarbetenistoromfattningförberederavvärjningsstridenochskyddsrummedstrålsäkertäckningeftersträ-vasförförbandsomgrupperasförförsvar.Tillstödförförsvarsstridenbyggdesunderdennaperiodbefästningar förvärnförbandvidallaviktigakustavsnittliksomvidflygbaserna.Viktigastvardenstorautbyggnadenochmodernise-ringenavkustartillerietsomskeddesamtidigt.

Anfallsförbandensomavsågssättasinmotkusternaskullehållasigdolda,skyddadeochutsprida.Högstaatomberedskapskulleintasdåfiendennärmadesig.Omanfallsbrigadsägerreglementet:

Brigadchefsätterinsinaanfallsstyrkormotstranden,dåriskintelängreföreliggerförinsatsavkärnladdningarmotdenna.Förbandenskallsträ-vaefterattnåistrandlinjenförbereddastridsställningar,frånvilkadekanbekämpafiende,ommöjligtinnanhanhunnitiland.

Stora luftlandsättningar förutsattes äga rum samtidigt med en kust ellergränsinvasion.Strävanvarattkringådessastyrkorföratthänsynslöstslåmotdenöverhavetellermotgränsengåendehuvudstyrkan.Viktigterrängskulleidettasammanhangförsvarastilldetyttersta.

Vadgälldede lägre förbanden skullekompanienheter i regelhållas sam-man.Inomdegivnaramarnainnebardestridstekniskaanvisningarnaknappastnågra förändringar. Infanterireglementet av år 1954 upphävdes och ersattesav”Anvisningarskyttebataljon”1961medåtföljande”Anvisningarförskytte-kompani”1964ochmotsvarandeförandrakompanierochplutoner.Detskallunderstrykasattvidkompanibestodstridenendastiförsvarochanfall.Endasti undantagsfall tilldelades ett kompani eget fördröjningsområde. Stridssättetförsvaringickibådeavvärjnings-ochfördröjningsstridochvarvidkompanipraktiskttagetoförändrat.

Ennyhetvarsnabbgrupperingförförsvarmotpansarförband,s.k.pansar-värnsfront.Begreppetkomattutövaettmotsägelsefulltinflytandepådettaktis-katänkandetunder1960-och70-talen.Detförelågentydligriskattbegreppetuppfattadesalltförstatiskt.Motsägelsenliggerocksåidetfaktumattskyttein-fanterietunderdennatidhademycketsmåresurserattmötapansarfrontalt.Manskulledärföranvändamineringarförattspärraenvägellerkanaliserandeterräng.Dessaskulleförsvarasfrånbakhållsåattanfallandestridsvagnarskullekunnaträffasisidopansaretellerännuhellrebakifrån.Begreppetdiskuteradesofta–detfannsstoramöjligheterförenkompanichefattgörafel.

Deviktigasteförändringarnapåkompaninivåbetingadesavsignal-ochfor-donsutrustningen, förutomavdenyabestämmelserna för skydd,beredskap,marschetc.Detblevnu lättare atthålla sambandet inom förbandenoch få

��


igenomenbegäranomeldtillståndmedgranatkastareochartilleri.Ultrakort-vågsstationerinfördesöveralltnedt.o.m.plutonochbeväpningenblevocksåmodernare.33

Ibrigadm/66utrustadessoldaternamedautomatkarbin(AK4)somenhets-vapenvidskyttegrupperna.Vapnetärhelautomatisktmedstörrekaliber–7,62–ändentidigareanvändakalibern6,5,vilketgavstörreanslagsenergi.Vapnethar20skottimagasinochhadealltjämtbajonettsomtillbehör.Kulspruta58haderedantidigareersattbådedetyngre42:ornaochkulsprutegeväreniun-derstödsgrupperna.Varjeskytteplutonutrustadesmedtvåkulsprutor58ochtvågranatgevär.Bäggevapneninnebarenavsevärtökadeldkraft.Granatgeväretkundeskjuta,bådespränggranat,pansarspränggranatochrökgranat.

Två stycken9cmpansarvärnspjäser infördesnuockså vid skyttekompa-niet, som ett s.k.mellanpansarvärnmed skottviddupp till 800mmot stil-laståendemåloch700mmotrörliga.Detvåtraktordragnapjäsernabildadeenpansarvärnstropp,därävengranatgeväringick.Senareinfördespansarskott68,”Miniman”,påstorbredd.Vapnetvarettengångsvapenochvarjekompanitilldelades72styckensomfördeladesmedfyraperskyttegrupp.

Brigadenstreskyttebataljonerskullenubeståavfyraskyttekompanier,ettgranatkastarkompani och ett trosskompani. Det tidigare pansarskyddskom-panietuppgraderadestillettpansarvärnskompanigenominförandetav9cmpansarvärnspjäs,monteradepåfordon.Stormkanonkompanietutrustadesefterhandmedstridsvagn74,vilketökadesåväleldkraft somrörlighet.Brigadentillfördesenegenbrigadhaubitsbataljon,inledningsvismed18stycken10,5cmpjäser,ochdetidigarefriståendeingenjörkompaniernaförstärktesmedytterli-gareettkompaniochbildadenueningenjörbataljon.Likasåmoderniseradesochutökadesunderhållsbataljonen.Fortfarandemåstedockskyttebataljonernatilldelasencykeltransportplutonförattbataljonenskulleblirörlig.Manmåstealltsåfortfarandemarscheratillfotsomintetransportresursertilldelades.Cy-keltolkningblevdockdetvanligastemarschsättet.Vidvissaprioriteradebriga-der,bl.a.vissanorrlandsbrigadermoderniseradesefternågraårävenluftvärnetgenominförandetavroboten”RedEye–Rb69”,somhanteradesavenenstakasoldat.Dettognaturligtvisfleraårinnanorganisationenvarheltgenomförd,men i början av 1970-talet infördes organisation 66R (R = reviderad) ochnågra år senare organisation 66M (M = modifierad). Förändringarna inne-bar främsten långtgåendemotoriseringar.Nutillfördesettantal terrängper-sonbilaravdennyaVolvotypen903.Tross-ochunderhållsförbandtilldeladeslastterrängbiltyp912ochsenaretyp938.Förpersonaltransporterinfördesiorganisation66Mtraktordragnakärror förpersonaltransporter.Kring1980börjademanävenorganiserafriståendeskyttebataljoner(SkbatF),somvarettlokalförsvarsförband,utrustademedbussarförpersonaltransporter.

33. Nelson,s.169–173.

��


Infanteribrigad66Rhadeföljandeorganisation:

• Brigadstabmedstabskompani(163man)

• Spaningskompani(98man)medtrespaningsplutonerm.m.

• Treskyttebataljoner,sammanlagt1078manmedvardera

- bataljonsstabskompanimedbl.a.stabspluton,tvåspaningsplutonerochenpansarvärnspluton(fyra9cmpvpj)

- tre skyttekompanier med bl.a. tre skytteplutoner och en pansar-värnstropp

- ettgranatkastarkompanimedbl.a.femeldledningsgrupperochtvågra-natkastarplutonermedtre12cmgranatkastarevardera

- etttrosskompanimedtrosspluton,sjukvårdsplutonochpionjärpluton

• Infanteripansarvärnskompani(137man)medtrepansarvärnstropparochsammanlagtsex9cmpansarvärnspjäser

• Stormkanonkompani(138man)medelvastridsvagn74

• Brigadluftvärnskompani(154man)medarton20mmluftvärnsautomat-kanonerm/40,alternativtinfanteriluftvärnskompani(162man)medniorobotgrupper(lvrb”RedEye”)ochnio20mmluftvärnsautomatkanonerm/40

• Haubitsbataljon(632man)medbl.a.trehaubitskompanieromsex10,5cmhaubitsvardera

• Infanteriingenjörbataljon (386man)med två ingenjörkompanieroch ettmaterielkompani

• Infanteriunderhållsbataljon(759man)medbl.a.transportkompani,repa-rationskompani,intendenturkompani,sjukvårdskompani,lättunderhålls-kompaniochcykeltransportkompani

Sammanlagtförfogadebrigad66Röver5709manmedbl.a.168kulspru-tor58,157granatgevär,429cmpansarvärnspjäser,1810,5cmhaubits,1812cmgranatkastare,ochelvastridsvagn74.34

Defyranorrlandsbrigaderna,sominfördesmedbörjanfrån1963skiljdesigfrånbrigad66ochdessolikavarianterfrämstgenomdenförbättradeterräng-och översnökapaciteten. Denna kapacitet erhölls främst genom införandetavbandvagn202.Sammanlagt238sådanaingickibrigaden.Detfannsäven

34. Arméhandbokdel1:AOrganisation,Ändringstryck1969,Brigad66R.

��


andraskillnader,t.ex.hadestormkanonkompanietinfanterikanonvagn102(el-ler103)ochluftvärnskompaniernavarutrustademedrobot69.Norrlandsbri-gadenvarävennågotstörrepersonalmässigtochräknade6065man.35Norr-landsbrigadernasattesuppavI19(NB19),I20(NB50)I21(NB51)ochavI5(NB35).Imittenpå1980-taletombildadesävenI13:sbrigadIB13tillNorrlandsbrigad.

FörutomNB35satteI5ocksåuppfyras.k.fältjägarbataljoner,somhadelättareutrustningänennormalnorrlandsskyttebataljon.Pansarvärnspjäsernavart.ex.färre.Namnettilltrotshadedessabataljoneringajägaruppgifterutanavsågsenligtuppgiftattanvändasianslutningtilldenkraftigtbefästaochbe-styckadeKalixlinjen.

Infanteribrigad 77

Trots att hotbilden knappast gav anledning till någon större optimism, fat-tades1972 ett försvarsbeslut somkomatt innebäranedskärningar.En seriekostnadsfördyringar fick tas ”inom tilldelad ram”, bl.a. kraftigt förbättradeförmånerförvärnpliktigaundergrundutbildningochsjukersättningarförallavärnpliktigainkalladetillrepetitionsövningar.Lönekostnadernastegocksåföralltbefälochpensionsåldernhöjdes.Arménficksvårtattåstadkommaenfort-löpandematerielomsättningochvarbundentillenmassutbildningsomblevallt dyrare att upprätthålla. Den stora krigsorganisationen bibehölls, medanmobiliseringsberedskapenefterhandurholkades.

Förinfanterietblevresultatetattenönskvärdmoderniseringendastkundegenomförasförhälftenavden20brigaderna.Deövrigaavsågsattnedgraderastillskytteregementen,vilketdockaldriggenomfördes.Deomodernabrigader-nafasadesutefterhand.

1980-talets infanteribrigad – IB77 – följde i huvudsak samma organi-sationsmönster som IB66. Den innehöll brigadstab med stabskompani, trebrigadskyttebataljoner(prefixetbrigad-infördesnuförattsärskiljaförbandenfrånIB66R),ingenjörbataljon,underhållsbataljonochfriståendekompanierförspanings-,pansarvärns-ochluftvärnsfunktionerna.Denfickocksåen”ny”haubitsbataljonmed15,5cmhaubits77.PansarvärnspjäserpåterrängfordonochdennyainfanterikanonvagnenIKV91gavbättrepansarvärnskapacitetochluftvärnsroboten70innebareffektivareflygbekämpning.Pansarvärnsrobot55(TOW)tillfördes somfördelningsförband i självständigapansarvärnskompa-nierochmedrobot56(BILL)somtillkomnågraårsenare(IB77R),fickbri-gadernaochfleraandraförbandstypernågraårsenareettgrövrefjärrpansarvärn,ettnödvändigttillskott.Denviktigasteochkostsammasteförbättringenvarattterrängbilarochbandvagnarnuersatte traktorer, standardfordonochcyklar.

35. Arméhandbokdel1:AOrganisation.

�6


Alla soldater kunde nu transporteras i ”egna” fordon, då varje skytteplutonförfogadeövertvålastterrängbilar1111ochenbandvagn206.IB77fickenbetydandeoperativrörlighetochkundeförflyttasmedenmarschhastighetpå50km/timutanförstridszonerna.Pådettasättkundebataljonernasstridsvärdebevarasävenunderlångaförflyttningarochävendentaktiskarörlighetenöka-des.Soldaternakundegåutviladeistrid.Detkaniefterhanddockkonstaterasattterrängbilarnaskonstruktionknappastvardenbästatänkbara.”Stryktålig-heten”varrelativtdåligochunderhållskostnadernavisadesigblimycketstora.

Brigadskyttebataljonernafick”somvanligt”fyraskyttekompanier,ettgra-natkastarkompani (12cm), ett stabs-ochett trosskompani.Skyttekompani-ernabestodalltjämtavtreskytteplutonermendengamlapansarvärnstroppenhade utvecklats till en pansarvärnspluton med två bandvagnsburna pansar-värnspjäserochtvågranatgevär.Dessutomingickenstabs-ochentrosstroppikompanierna.Ettparårinpå1980-talettillkomsomovansagtsenrobottroppmedpansarvärnsrobot56(BILL).DettaochnågraandramindreförändringarleddetillbenämningenIB77R.

I terrängen medgav bandvagnarna att framryckningshastigheten mer änfördubblades, kanskeupp till 10–12km/tim.Vad som ihastigheten iblandglömdesbortvarattingetfordonibrigadskyttebataljonernavarnågotstrids-fordon.Dettogiblandtidförbefälenvidinfanteriregementenaattinsedetta.Visserligenkundepansarvärnsvapensnabbtkommaistridsställningochöppnaeldpåettöverraskandesätt,mendäreftermåstemansnabbtförsvinnaförattinteutmanafiendenspansarfordon.

Beväpningenvidskytteplutonernaförblevt.v.densammasomvidIB66,mennärlysraketer,s.k.mellanlysförlyskastare,signalpistolersamtbildförstär-kareökadekapacitetenförstridimörker.

Ifrågaomdentaktiskautvecklingenunder1970-och80-talenblevökadintegrering och kombinerade operationer centrala begrepp. År 1979 utgavsTR80 – ”Taktiska riktlinjer för arméförbandens uppträdande i 1980-taletsstridsmiljö”.SkriftenvarettmellanstegiutvecklingenavARIIfrån1963.ITR0 taldesdetomen förändradhotbildoch enutveckling avkrigsorgani-sationen som styrs av det civila samhällets ekonomiska förändringar. Dessaförändringargerupphovtillattäventaktikenmåsteförändras.

Riktlinjernaförförsvaretsförandeharändratsmotbakgrundavovan-ståendefaktorerochförattmotsvaradesäkerhetspolitiskakraven.För-svarsmaktenskallinomtotalförsvaretsramkunnaverkaiolikamilitär-politiskalägenochundervittskildaoperativaförutsättningar.Taktiken–ochuppgifternatillcheferförhögreförband–måsteutformassåattgällandeavsiktermedoperationernakangenomföras.Avsikternamåsteemellertidavpassastillvadsomärtaktisktmöjligt.

��


De taktiska riktlinjerna tillämpades under ett par år både före och efter1980.EttnyttArméreglementedel2gavsut1982.Detcentralabegreppetvaroperationer,definieradesom:

(---)ensammanfattandebenämningpåenföljdavförflyttningarochstriderpåmarken,tillsjössochiluftenjämtedenverksamhetiövrigtinomförsvarsmakten,somsyftartillattnåettbestämtmålinomettmi-litärgeografisktsammanhängandestörreområde–operationsområde.

Idetnyaarméreglementetladesstorviktvidlångsiktigaoperationsavsikter.Varjemotståndareskullegesenklaruppfattningomatt”detkostarförmyck-et”attinvaderaSverige.Divisernafrånföregåendearméreglementen”ståfast,slåhårt”(1952)och”slåsnabbt,slåhårt”(1963)fickintenågonmotsvarighet1982.Ikapitel1”Operativagrunder”ärifetstiltregrundsatsermarkerade:

Strävan skall vara att tidigt möta, hejda och slå fienden i kust- och gränsområdena genom samordnade insatser av våra stridskrafter. (…) Vi skall under lång tid kunna föra ett krig som ger fienden för-luster. (…) Vi skall sträva efter att skapa sådana förutsättningar att vi på sikt kan hejda och slå fienden och om möjligt återta förlorade områden.

Dessaoperativagrunderprägladesalltsåavförsiktighetochavuppfattning-enomattstyrkeförhållandenavideninvasionkundeblimycketogynnsamma.Detaktiskaanvisningarnaprägladesdäremotavoffensivanda.Mångavälkändagrundsatserkännsigen:

Genomanfallkanvitaochbehållainitiativetistriden.Endast genom anfall kan avgörande nås.

Och–medennyformulering:

Obeslutsamhetochbristandehandlingskraftfåroftastallvarligarefölj-deränomenchefbegårmisstagifrågaomtillvägagångssätt.

Tillskillnadfrån1963årsARIIvarförsvarskapitletemellertidutökat.Detidigaresexkortamomentenhadeutökatstill41.Viktigastvarmoment2därföljandegrundsatsinpräglades:

Försvaretgenomförsmedeldfrånstridställningar,indirekteldochmedstödavfältarbeten.

Denindirektaeldensrollieldsystemethadedärmedlyftsfram.Entidigareuppfattningomattkravetpåskyddmåstevikaförkravetpåverkanhademo-difieratstilluttrycksom:

Välutfördaskyddsåtgärderärenavförutsättningarnaförgodverkanistriden.Iavgörandesituationermåstekravetpåverkansättasförekravetpåskydd.

��


Underförarbetenatillarméreglementettaldesmycketom”skyddividbe-märkelse”.Detvarintebaraenfrågaomattgrävanersigutanocksåomattundgåupptäcktochdärmedbekämpning.Försvaribebyggelsegavsettsärskiltavsnittmedelvamoment.Orsakenvarbl.a.demöjlighetersomgavstillskyddochskylibefintligabyggnaderochskyddsrum.

Avvärjningsstridochfördröjningsstridvaralltjämtgrundläggandestridssättochskullegenomförasmedkombinationeravanfallochförsvar.Detområde”därfiendenslutligtskallhejdas”kalladesnuavvärjningsområdeochvarende-fensivzondärallamedelskulleutnyttjasföratthejdafienden.Överhuvudtagettillmättesdefensivenenstörrebetydelseänitidigarereglementen,vilketmåstesessomenanpassningtilldentänktefiendensmateriellaöverlägsenhet.36

IB77hadeisittursprungsutförandeföljandeorganisation:

• Brigadstabmedbrigadstabskompani(c:a160man)

• Brigadspaningskompani(108man)medbl.a.fyraspaningsplutoner

• Trebrigadskyttebataljoner(952manvardera)beståendeav

- brigadbataljonsstabskompani (99man)medbl.a. spaningsplutonochpansarvärnspluton

- fyrabrigadskyttekompanier(156man)medbl.a.treskytteplutonerochenPV-pluton

- brigadgranatkastarkompani(107man)medbl.a.sex12cmgranatkas-tare

- brigadtrosskompani(111man)medbl.a.trosspluton,sjukvårdsplutonochpionjärpluton

• Brigadpansarvärnskompani(137man)medtrepv-troppar(sexpvpj)ochskyttepluton

• Bandpansarvärnskompani(133man)medtrebandpvplutoner(12IKV91)ochenskyttepluton

• Brigadhaubitsbataljon(592man)medbl.a.trehaubitskompanier(12hau-bits77)

• Brigadluftvärnskompanirb70(216man)medbl.a.trelv-plutonermedtreeldenhetervardera

• Brigadingenjörbataljon(403man)medettmaterielkompaniochtvåingen-jörkompanier

36. Nelson,s.187–192.

��


• Brigadunderhållsbataljon(699man)medtransportkompani, reparations-ochintendenturkompani,sjukvårdskompaniochtvålättaunderhållskom-panier.

SammanlagtbestodIB77avc:a5300man,188ksp58,145grg,369cmpvpj,1212cmgrk,1215,5cmhaubits77,12IKV91,9rb-lavetteroch920mmlvakan.37

Somovansagtskundeinteenmoderniseringavsamtligainfanteribrigaderrymmasinomdeekonomiskaramarna.Tiobrigaderomorganiseradestilltyp77,medan8brigaderficknöjasigmedenmodifieringavtyp66.Modifiering-en bestod bland annat i att traktordrivna personaltransportkärror tillfördes.Vissmoderniseringavvapensystemengenomfördesockså.

Följandebrigaderfickorganisation77:IB38(I1),IB2(I2),IB33(I3),IB4(I4),IB11(I11),IB12(I12),IB14(I14),IB45(I15),IB42(I16)ochIB47(I17).

Följandebrigaderfickorganisation66M:IB1(I1),IB3(I3),IB41(I11),IB42(I12),IB43(I13,somävensatteuppNB13),IB44(I14),IB15(I15)ochIB17(I17).38

Norrlandsbrigad 85 och Infanteribrigad 2000

Ennyorganisation förnorrlandsbrigadernahadeutprovats vidNorrbottensoch Västerbottens regementen under början av 1980-talet. OrganisationNB85innebarettstortstegframåtgenomattöver80bandvagnartillfördesvarjenorrlandsskyttebataljon.Denstoranyhetenvardockattdetidigaretreskyttebataljonernanuutökadestillfyra,menmedendasttreskyttekompaniervardera,tillskillnadfråndetidigarefyra.Stabskompani-ochgranatkastarkom-paniernaslogssammanochbataljonenspv-plutonöverfördestilltrosskompa-niet.Pv-plutonernaisåvältrosskompaniernasomiskyttekompaniernautrus-tadesmedpvrb56(BILL),vilketväsentligtökadebataljonernasstridsförmåga.Bataljonernas manskapsstyrka minskades till 770 man, men blev lättare attledasamtidigtsomstridseffektenökade.Brigadenstotalastyrkablevc:a4100man.

Brigadensstrukturiövrigtbibehöllsmenpvrb55(TOW)tillfördespan-sarvärnskompanietochbådeingenjörbataljonenochunderhållsbataljonenut-veckladesväsentligt.NB85:smarsch-ochanfallshastighetochmöjlighetertillframryckningiväglösterrängökadesdrastiskt,jämförtmeddenäldreorgani-sationen.

37. AH1:IB771980.38. RedogörelseavövJ.Collin04–11–11ochmuntligauppgifterfrånövltB.Wallerfelt.Vissa

förändringarkanipraktikenhaskett.

�0


SkytteplutonernaiNB85ochdensenarevariantenNB87blevocksåper-sonalsvagare än tidigare med 28 man i plutonen, två skyttegrupper och engranatgevärsgrupp,itvåbandvagnar.Nyplutonsmaterieltillfördesockså,bl.a.pansarskott86ochennylättkulspruta.

Imittenav1980-taletintroduceradesävenettnytteldhandvapenförallabrigadförband–AK5.Denhardennyakalibern5,56mm,tar30skottima-gasinetochväger0,8kilomindreänAK4.

IsambandmedinförandetavNB85ombildadessomtidigaresagtsDa-labrigadenIB13tillNorrlandsbrigad.AntaletNorrlandsbrigaderökadesdär-medalltsåtillfemstycken.

IB77-brigaderna avsågsocksåövergå till enorganisationmed fyra skyt-tebataljonerochomorganisationeninleddesmotslutetav1980-talet.Brigadenkomdåattomfatta5543manochbrigadskyttebataljonerna753man(stabs/grkkomp176man,skyttekomp147manochtrosskomp136man).Organi-sationenkomsenareattkallasIB2000.HändelseförloppetefterBerlinmurensfallochdematerielinköpfrånf.d.DDRsomföljde,gickdocksåsnabbtattdettaintehanngenomförasfulltut.Vid1990-taletbörjanplanerademanförbibehållandetav16brigader,varavtvåpansrade,fyramekaniseradeochfyraNorrlandsbrigader.Deåterståendesexbrigadernaavsågmanorganisera somIB2000.Denalltsnabbarehändelseutvecklingengjordeattävendessaplanermyckethastigtblevinaktuella.

Fördelningsförbanden

Somovansagtsbestoddetio,senareåtta,fördelningarnasomexisteradeunderhuvuddelenavdenbeskrivnaperioden,iallmänhetavc:a20000man.Vanli-genbestodenfördelningunder1960-och70-talenavtvåellerflerabrigader,fördelningsstab (enligt ”org64”bestående av80man)39med stabsbataljon,artilleriledningskompani, militärpoliskompani, spaningsskvadron eller jägar-kompani,tvåellerflerafördelningshaubitsdivisioner/bataljoner,luftvärnskom-pani,friståendestridsvagnskompanier,enellerfleraingenjörbataljoner,etapp-bataljonochettantalmindre förband.Samtligadessa förbandgenomgick, ilikhetmedövrigaenheter,moderniseringsprocesserunderhelaperioden.

Tyvärrtillåterinteutrymmetattdes.k.fördelningsförbandensutvecklingbeskrivs annat än i korta drag. Delar av artilleriets utveckling har framgåttgenombeskrivningenavbrigadförbanden.Härskadocksägasattdetförutombrigadartillerietalltsåävenfannsfördelningsartilleriet,iregelmedpjäsermed15cmkaliber(15cmbandkanon,15,5Feller15/39).Fördelningsartilleriba-taljonerna(iregelbeståendeavbl.a.12pjäser) leddesavenfördelningsartil-lerichefmedartilleriregementsstabochmedbetjäningsförband.Artillerichefen

39. AHI:BOrganisation,1966årsupplaga(Hemlig).

��


leddealltartilleriinomenfördelning,alltsåävenbrigadartilleriet.Somexempelkannämnasattartilleriregementsstabenår1966uppgicktill15personer.40

När15cmhaubitsm/77infördessombrigadartillerikomdettainlednings-visattinnebäraattbrigadartillerietficklängreräckviddänfördelningsartilleriet.Senareinfördeshaubits77ävensomfördelningsartilleri.Islutetav1970-taletavlöstes artilleriregementsstabernas stabskompani av artilleriledningskompa-nier(303man,indeladeistabspluton,sambandspluton,tvåljudmätningsplu-toner,radiolänkpluton,artillerijägarplutonochartilleriflygpluton).

Trängtrupperna,varsförbandinnan1949(istortsett)delatsuppifrämreochbakre träng,påverkadesnaturligtvisävenavbrigadorganisationens infö-rande.Denyorganiseradebrigadernatillfördesunderhållsgruppersomunder1960-taletutveckladestillunderhållsbataljoner.Förattförstärkafördelningar-nasunderhållskapacitet,särskiltmedtankepåattpansarbrigadernaförbrukadenästan dubbelt såmycket underhållsresurser som en infanteribrigad, ifördesetappgrupper fr.o.m.1955.Dessabestod av femtonkompanier (bl.a. trans-portkompani, intendenturkompani, sjukhuskompani och ammunitionsför-rådskompani),medtillsammans2800man.Kompaniernavarmotoriseradeochkundedelas,vilketmöjliggjordeunderhållsinsatseritvåolikahuvudrikt-ningar.41

Underbörjanav1960-taletövervägdemanendifferentieradorganisationav etappförbanden, men istället utvecklades etappgrupperna till etappbatal-joner,utformadeförattunderstödjaenpansarbrigadellertvåinfanteribriga-der.Efterförsökfastställdesetappbataljon”organisation65”(omsammanlagt1439personer)medföljandeinnehåll:42

• Stab(22man)

• Stabskompani(134man)medbl.a.stabsplutonochtrafikpluton

• Etappkompani(126man)medetappluton,ISB-troppochpionjärpluton

• Etapptransportkompani(158man)medtvåbilplutoner,entransportplu-tonochensjuktransportpluton

• Ammunitionsförrådskompani(140man)

• Etappverkstadskompani(172man)

• Etappintendenturkompani(225man)medförplägnadspluton,drivmedels-pluton,materielpluton,slakteriplutonochbageritropp

• Tvåsjukhuskompanier(vardera218personer)

40. AHI:BOrganisation,1966årsupplaga(Hemlig).41. Trängtrupperna 100 år,Militärhistoriskaförlaget1984,s.31–32.42. Ibid.,s.44.

��


• Sjukvårdsspecialpluton(26personer)(psykvård,tandvårdm.m.)

I slutet av 1970-talet genomfördes en reorganisation av etappförbandenochandraunderhållsförband.Brigadunderhållsbataljonernabibehöllsochutö-kadesibrigadorganisation77medettlättunderhållskompani.Bataljonenkomdärefterattinnehållastabskompani,transportkompani,reparations-ochinten-denturkompani,sjukvårdskompaniochtvålättaunderhållskompanier.Etapp-bataljonernasstorlekminskadenågot,bl.a.förattmanavsågattihögregradäntidigareutnyttjadetcivilasamhälletsresurserihögregradäntidigare,vilketävenpåverkadedimensioneringenavmilitärområdenasolikaunderhållsanstal-ter.Fredsförbandensanläggningaravsågmanutnyttjasomunderhållsdepåer.Etappbataljontyp80komattbeståav1343personer,medstab,stabskompa-ni,transportkompani,ammunitionsförrådskompani,intendenturkompaniochtvåsjukhuskompanier.Sjukhuskompaniernasstorlekökadesdockfråntidigare218 personer till 390 personer vardera.43 Antalet etappbataljoner uppgick ibörjanav1980-talettill13,någotfärreänunder1960-talet.44

Förattmanskullekunnasamordnaochledaverksamhetenförfleraetapp-bataljonerikraftsamlingsriktning,organiseradesibörjanav1970-taletettantaletappregementsstaber,somsenarefickökadeuppgifter.Deskulleisamverkanmedmilitärområdesbefälhavarnakunnasamordnaunderhållsförbandensochsamhälletscivilaunderhållsresurseris.k.kraftsamlingsriktningar.Enetappre-gementsstabbestodavchefmedstridsledningsavdelningochkvartermästarav-delningsamtettstabskompani.Frånslutetav1970-taletfannsdettreetappre-gementsstaberikrigsorganisationen.45

Vidslutetav1950-taletorganiseradestransportbataljoner,somunderställ-desfördelningarnaochsomiantalungefärligenmotsvaradedessa.År1978be-slutadeÖB,somovannämnts,attmanistörreutsträckningäntidigareskulleförlita sig på samhällets civila resurser. Detta innebar bl.a. att man slopadetransportbataljonerna och organiserade fristående transportkompanier ochdito transportstaber. Dessa transportstaberna med underställda förband ochingåendecivilaresurserräknadessommilitärområdesförbandochuppgicktilltreellerfyra.46

För lokalförsvarsförbandens behov organiserades försvarsområdesunder-hållskompanieroch–plutoner.Dessavardirektanpassadetillrespektivekrigs-uppgifterochhadedärförmycketvarierandeorganisationochstyrka.Antaletkompanierperförsvarsområdevarocksåhögstskiftande.

43. Trängtrupperna 100 år,s.44.44. Redogörelseavöv1.grRagnarSöderberg06–12–07.45. Ibid.46. Ibid.

��


Förutomovannämndaenheter,fannsävenunderhållsförstärkningsförband,somammunitionsförrådsplutoner,reparationskompanier,drivmedelsplutoner,sjukhuskompanier,sjuktransportförband,trafikkompanier,transportlednings-grupper,sjuktransportförbandochtransportkompanier.

Detbär för långt atthär redovisa samtligaunderhållsförbandskapacitet,mennågraexempelskallges.Etttransportkompaniskullet.ex.kunnatrans-portera450tonförnödenhetereller750manienomgång.Enammunitions-förrådsplutonskullekunnahantera600tonammunitionperdygn,medanendrivmedelspluton skulle kunna lagra 260 kubikmeter drivmedel och kunnatransportera100kubikmeterpådrivmedelsfordonoch i dunk.Ett sjukhus-kompanienligtorganisation80skullekunnagevårdåt200patienterperdygnochunderbegränsadtidåtytterligare150.Utanförstärkningskulle35ope-rationerkunnagöraskontinuerligtochunderkortaretid55operationerperdygn.47

Kavalleriet,främstK3ochK4,utbildadespanings-ochjägarförband.Frånmittenav1950-taletutbildadeK3tiomotoriseradespaningsskvadronerochtolv militärpoliskompanier, medan K4 utbildade beridna jägarskvadroner.Från1967tillslutetav1970-taletutbildadeK4friståendejägarkompanierförattibörjanpå1980-taletövergåtillattutbildanorrlandsjägarbataljoner.VidK3inleddesutbildningenavjägarbataljoner1975,samtidigtsommilitärpo-lisutbildningenöverfördestillK1.Från1988utbildadeK1även”antisabo-tageförband”, lätt maskerade under benämningen militärpolisjägarskvadron.SådanutbildningförekomävenvidK3underettbegränsatantalår.Under1980-taletutbildadeK3,förutomjägarbataljoner,ocksåettantalfördelnings-spaningskompanier.Det samladeantalet jägarbataljoneruppgick tillfjorton,varavåttautbildadesvidK3ochövrigavidK4.

IdettasammanhangbörocksånämnasattFallskärmsjägarskolanunderdenaktuellaperiodenansvaradeförutbildningenavsammanlagttolvfallskärms-jägarplutoner, främst avsedda för fjärrspaningsuppgifter och att Jägarskolan,senareI22,utbildadeettantaljägarkompanier,niogränsjägarkompanierochfemsjälvständigagränsjägarkompanier.Igränsjägarförbanden,somvaravsed-daförgränsbevakning,ingickpolis-ochtullpersonal.Under1970-talet,innanK4hadebörjatutbildajägarbataljoner,uppgickdejägarkompaniersomK4ochI22utbildadesammanlagttill17stycken.48

Ingenjörförbandens och luftvärnsförbandens organisationochutvecklingframgår ivissmånavavsnittenombrigadförbanden.Tyvärr tillåter inteut-rymmet några detaljer om dessa och inte heller om signalförbandens krigs-organisation. Helt kort skall bara nämnas att signaltrupperna svarade för

47. Trängtrupperna 100 år,s.64.48. DetredovisadeantaletkrigsförbandbyggerpåmuntligredogörelseavövltB.Wallerfelt06–

03–16.

��


organisationochutbildningavfördelningsstabsbataljoner,milostabsbataljoner,milosambandsbataljoner, försvarsområdesstabskompanier och försvarsområ-desförstärkningskompanier.Dessasenarekompaniervaravseddasomenrörligextra ledningsresursomen försvarsområdesbefälhavare skulle leda stridmedflera brigader. Förstärkningskompanierna innehöll såväl stabspersonal sombetjäningsenheter.En sammanställningavolika typer av fördelningsförbandfinnsibilaga1.

Militärområdesförbanden

Somframgåttovanfannsocksåettantalmilitärområdesförband,främststabs-ochsambandsenheter.Sommiloförbandräknadesävenetappregementsstaber-na,vissaluftvärnsrobotbataljonerochvissaspecialförband,t.ex.milosäkerhets-kompanier.

Lokalförsvarsförbanden

Dåtvåtredjedelaravsamtligavärnpliktigainomförsvarsmaktentillhördelo-kalförsvaretärdetävenbefogatattnämnanågotomdessaförband.Denstoraupprustningen av lokalförsvaret under beredskapstiden innebar att det ävenhärfannsettganskastortarviformavförbandsmassor.

Devanligasteförbandstypernavarlandsstormsbataljoner,senareutveckladetillcykelskyttebataljoner,ochkulsprutekompanier,senareutveckladetillvärn-kompanier: Vidare olika typer av bevakningsförband, artilleriförband, luft-värnsförband, ingenjörförband och underhållsförband. Allt eftersom modermaterieltillfördesfältförbandenöverfördesäldreutrustningtilllokalförsvaret.Exempelpådettaharvisatsovan.Föratttacykelskyttebataljonernasomexem-pelförbättradesdessasrörlighetnärcyklarochtraktorertillfördesmotslutetav1950-talet.Eldkraftenförbättradesgenomatt8cmgranatkastareinfördesochänmernärdessabyttesutmot12cmgranatkastareibörjanav1980-ta-let.Granatgevär,ksp58ochpansarvärnspjäserökadeförbandenseldkraftochförmågan att bekämpa pansarfordon. Ledningen av förbanden förbättradesavsevärtredanislutetav1950-taletdånyaradiostationer(Ra130)infördesistortantal.

Under 1950-talet omorganiserades många kulsprutekompanier (ksp36)tillvärnkompanier,avseddaförförsvaravifredstidutbyggdabefästningarvidt.ex.flygfält,hamnar,kuststräckorochviktigaknutpunkter.Värnkompaniernaingickvärnkanongrupper–stridsvagnstorninmonteradeibetongvärnochut-byggda i fredstid.49Eftersomvärnkompaniernavar speciellt sammansattaav

49. Dalregementet 1950–2000 – en minnesbok,Gävle2003,s.302–303.

��


olika”förbandsklossar”förattlösaenspecifikuppgift,komdeattuppvisastoralikhetermeddenberömdabofinken.50

Lokalförsvarsförbanden skulle kunna mobilisera snabbt och tillsammansmedhemvärnetskapaövervakningavytanochordnaförsvaravdes.k.infalls-portarna,främsthamnarochflygfält.Dettamöjliggjordesavgenomlokalre-kryteringavförbanden,någotsomdockmöttesvårigheterit.ex.övreNorrlandochpåGotland,därbefolkningsmängdeninteräcktetill.Dettaförhållandeac-centueradesochleddeislutetav1970-talettillattenavI20:sbrigader(IB20)ladesnerförattmöjliggöralokalrekryteringifrämstÖvreNorrland,därbådearménochflygvapnethadebehovavlokaltrekryteradesoldater.

Enannanviktiguppgiftförlokalförsvaretvartrafikledningochmobilise-ringsledningsamtsamverkanmeddetcivilaförsvaret.

Envanligtförekommandeförbandstypvaralltsåcykelskyttebataljonen,se-nareomdöpttilllokalförsvarsbataljon.Cykelskyttebataljontyp69varorgani-seradpåföljandesätt:

• Bataljonsstabmed stabskompani (143man), innehållandebl.a. stabsplu-ton,spaningsplutonochpansarvärnspluton(fyra9cmpansarvärnspjäser)

• Trecykelskyttekompanier(158man)medvarderatreplutonerochengra-natgevärstropp.

• Ettcykelgranatkastarkompani(106man)medtvågrk-plutoner(samman-lagtåtta8cmpjäserm/29)

• Trosskompani (91 man) med bl.a. pionjärpluton, trosspluton och sjuk-vårdspluton

Sammanlagtbestodbataljonenbl.a.av814man,29ksp58,32grg,88cmgrk,fyra9cmpvpjoch644cyklar.51

Under1980-taletvidareutvecklades lokalförsvarsbataljonerna tillbl.a. fo-skyttebataljoner,skyttebataljonertypFochförsvarsbataljoner.

Försvarsområdenaindeladesfrån1970-taletsomovansagtsiförsvarsområ-desgrupper,somvarenutvecklingaventidigareexisterandestridsgruppsindel-ning.Treolikatyperavförsvarsområdesgruppstaberinfördes,nämligenA,BochC.GruppstabAkansägasmotsvaraennågotreduceradbrigadstab,grupp-stabBenförstärktbataljonsstabochgruppstabCensvagbataljonsstab.

Förbandstilldelningen mellan de olika försvarsområdesgrupperna kun-deuppvisamycket stora skillnader.EngruppstabAkundeha en förbands-massamotsvarandeenbrigadellermer,engruppstabBettantalkompanier

50. D.v.s.dekundeseut”hurf-nsomhelst”.51. AH1:A,1966årsupplaga,delC,LFF-förband,ändringstryckcskbat961969.

�6


motsvarandeenbataljon,medanengruppstabCkundeförabefäletöverfögamerännågotenstakavärnkompaniochnågrahemvärnsplutoner.

SomexempelkannämnasförsvarsområdesgruppMalmö(chefCLv4)somibörjanav1980-taletbestodavbl.a.gruppstab,tvåcykelskyttebataljoner,femvärnkompanier,enfördelningshaubitsbataljon,enlokalförsvarsluftvärnsbatal-jon,ettingenjörkompaniochettunderhållskompani.Inomgruppensområdefannsdessutomgrupperatettspärrkompani(7,5cmserieIII)ochtreminspärr-tropparurkustartillerietsamtdelaravenförsvarsområdesunderhållsgrupp.52

Ytterligare ett exempel är 703. stridsgruppen eller Visby-gruppen(gruppstabA) som 1983 bestod av 703. stabskompaniet, 703.–704. fortifi-kationsgruppen, 6. pansarbataljonen (G), 3. haubitsbataljonen, 715. lokal-försvarshaubitskompaniet,72.pionjärkompaniet,141.och142.luftvärnsau-tomatkanonkompanierna,71.–72.och74.cykelskyttekompanierna,702.och706.värnkompanierna,702.lokalförsvarsluftvärnsplutonen,702.försvarsom-rådesunderhållskompaniet, 712. sjukvårdskadern, 71. militärpolisplutonen,71. ISB-plutonen, 2. spärrbataljonen, minspärrtropp Visby, minspärrtroppKlintehamnoch133.flygbasbataljonen.53

Ledningenavdennaoformligaförbandsmassamotsvaradesannoliktmeränväldekravsomställdespåeninfanteribrigadstab.

Somavslutandeexempelkannämnas445.försvarsområdesgruppen(grupp-stabB),varsgrupperingsområdemotsvaradeSödertäljekommun.Dennafo-gruppbestodår1992avenförsvarsbataljon(medfyraskyttekompanierochetthaubitskompani), ett värnkompani och ett luftvärnsautomatkanonkompani.Inomgruppensområdefannsävenandra förbandsomintevarunderställdagruppstaben,somt.ex.ettbrokompani,enmilitärpolisjägarskvadronochfleratransportledningsgrupper.54

Fasta befästningar

Som nämnts ovan i samband med pansarbrigadernas utveckling, utrustadesvärnkompaniernaefterhandmedfastastridsvagnstorn.Ävenandrapjäserfö-rekom,somt.ex.äldrepansarvärnspjäser,luftvärnspjäserochgranatkastare.Ettsvensktsärdragvarteknikenattbyggaomfartygsartilleritillfastaartilleriför-band.Dettavarisigingennyhet,eftersomhuvuddelenavkustartillerietspjäserframtillberedskapstidenutgjortsaväldrefartygsartilleri.Trotsattdettaförfa-randeknappastärmeränenganskalitendetaljiförbandsutvecklingen,kandetändåvarapåsinplatsattskärskådaåteranvändandetavfartygsartillerietifastabefästningariövreNorrland.

52. FörfattarensminnefrånKFÖ1982.53. Gotlands arméluftvärn och Lv 2,s.116.54. Författarensegenminnesbild.

��


SomframgåttavkapitletomDalregementetskrigsförbandutgjordesinteKalix-linjenavenbefästningslinjepådenvästrasidanavKalixälv.Detrörsighellerinteomnågonlinje,snarareomenfördröjningszonösteromKalixälv.OmrådetsgränsiösterutgöresavSangisälv.Djupetpåfördröjningszonenva-rierarfrån40kmisödertill20kminorr.Längdenärc:a70kmfrånenpunkt10kmsöderomTöretill20kmnorromÖverkalix.

Kalixlinjenbestodavettmycketstortantalibergelleribetongutbyggdamotståndsnästen med kulsprutevärn, kanonställningar och skyddsrum. Mo-derniseringarskeddeändainpå1980-taletochfrånbörjanav1960-taletför-sågsområdetmedfastartillerifrånmarinen.Tvåbatterier,byggdaibörjanochimittenav1950-talet,överfördesfrånkustartillerietmedandeövrigautgjordesaväldrefartygspjäser.SammanlagtfannsminsttolvbatterieriKalixlinjenochpåendelandraplatseriövreNorrland.Några12cmf.d.jagarpjäseranvändesförattombeväpnaettavforteniBodensfästningimittenpå1970-talet.Totaltfannsdetsommest10000militäraskyddsobjektimiloÖvreNorrland.EttfastbatteribyggdesiGällivaresåsentsom1987.55

Fastabefästningarförekomnaturligtvisävenpåandraplatseririket.Mestkändärväldens.k.Per-Albinlinjenfrånberedskapstiden,somsträcktesigfrånBjärehalvönlängsSkånskakustengenomBlekingeupptillKalmarsund.Storadelar av denna linje moderniserades kontinuerligt fram till 1980-talets slut.Fastabefästningarfannsocksålängsandrakustlinjerochmotdennorskagrän-sen.Särskilthamnarmenocksåflygplatserförsågsmedbefästningar,framföralltvärnkanoneravolikatyper.

SomettexempelpåbefästningarnasutbyggnadkanutvecklingenpåGot-landbelysas.Däruppgickantaletvärnkompanierefterberedskapsperiodentilltolvstycken.Idessakompaniersvapenutrustningingickbl.a.tolv37mpan-sarvärnskanoner och fjorton kanoner m/02. Befästningsutbyggnaden under1950-taletochförstahalvanav1960-taletgrundadesfrämstpådensynsomÖBgeneralJungredovisatisittförsvarsförslag1947.Därframhöllhanbl.a.atttillkomstenavatombomberinteminskatbehovetavbefästningar,tvärtom.Kraven ifråga om täckningstjocklek, maskering, terrängens utnyttjande ochanläggningarnasutspridninghadeiställetökat.

PåGotlandpåbörjadesutbyggnadenav”atomsäkra”skansarvidkustenochvid flygfält i slutet av 1950-talet. Dessa skansar kunde klara tryckvågen ochstrålningen förutsatt att explosionen inte skedde alldeles inpå skansen. Ävenstabsplatser och andra anläggningarutbyggdesmed särskilda skyddsrum.Degamla värnpjäserna ersattes efter hand av 57mm pansarvärnskanoner och7,5cmluftvärnskanoner.Detbästatillskottetutgjordesav7,5cmstridsvagn-skanontorn,somblivitövervidombyggnadenavstridsvagnm/42.Vid1960-taletsbörjanutgjordesdensamladearsenalenav

55. S.Bojerud,”Fartygskanonernasomgickiland”iMarinmuseums årsbok 2001,s.219–230.

��


• 12st37mmstridsvagnskanontornm/41

• 16st7,5cmstridsvagnskanontornm/42

• 10st7,5cmstridsvagnskanonm/37

• 15st57mmpansarvärnskanonm/43

• 8st7,5cmkanonm/02-33

Deflestaavdessapjäsergrupperadesikustvärn,men37mmstridsvagns-kanontorneninstalleradesruntVisbyochBungeflygfält.Allavärnförsågsmeds.k.kupolskyddsrumsomvaranpassadeförattmotståstötvågorfrånkärnladd-ningsexplosioner.Dessaomfattandebefästningsarbetenkundeutförastillrim-ligakostnadergenomattvarjeårsklassvärnpliktigaanvändesförutbyggnadenunders.k.fältarbetsveckor.

Under1970-taletnedtonadeskravetpåbefästningarmedövertrycksskyddmotkärnvapen.Ökaduppmärksamhet ägnades skyddet frånkonventionellavapen.Vidutformningenavnästenochskansartogman,t.ex.hänsyntillför-mågantillsnabbeldgivningeftervistelseiskydd.

Enomfattandeombeväpningavvärnkompaniernaskeddeunder1980-ta-let.Från1977hadenämligen7,5cmkanonerna frånpansarvärnskanonvag-narnafriställtsochnågotårsenarehadekanontornenfrånstridsvagn74de-monteratsförattiställetutnyttjassomvärnpjäser.Dennaombeväpninghadesärskildbetydelse,eftersomutbyggnadenavVisbyhamnbörjadevåren1980.Två stridsvagnskanontorn 74 avdelades därför till de nya befästningar, sombyggdesianslutningtilldetnyainloppet.YtterligaretreanladesvidVisbyflyg-bas.År1982uppgickantaletvärnkompanierpåGotlandfortfarandetilltolvochdehadedessutomförstärktsmedtvåsjälvständigavärnplutoner.

Näranläggningarnabörjadeavvecklasimittenav1990-taletuppgickanta-letvärnpjäserpåGotlandsammanlagttill

• 12st37mmstridsvagnskanonm/41

• 21st7,5stridsvagnskanonm/42

• 19stpansarvärnskanonvagnspjäsm/43

• 8st7,5cmluftvärnskanonm/37

• 5st7,5stridsvagnskanon7456

56. R.KnutasochB.Hammarhjelm,”BefästningarförI/P18frånochmed1939”iGotlands nationalbeväring och regemente,bandI,s.205–219,Probusförlag,Stockholm2005.

��


Mobiliseringssystemet

Somframgåttovaninfördesunderochefterberedskapstidenettmobiliserings-systemsombyggdepåutspridningsomskyddförfientligpåverkan.Systemettillkomefter erfarenheternaavdet tyskaangreppetmotDanmarkochNor-geiapril1940.Problematikenkrigsystemetframgårpåannanplatsidennabokochberörshärendastförattbeskrivadenstorainneboendekomplexitetsomdestoraförbandsmassornainnebar.Varjeförband,oftanertillkompanisstorlek,hadesittegetmobiliseringsförrådnågonstansiSverigeochförbandenvarindeladeiolikaprioriteringsnivåer,beroendepåvilkenbetydelsedehade.Dettaframgickavdentidsomförbandetavsågsmobiliseraunder.Vanligastvar”48eller72timmarsförband”.Somexempelfannsimittenav1980-taletflerän111separatamobiliseringsförrådiKronobergslän.57Fördetaljersebilaga2. Som jämförelse redovisas även Jämtlands fältjägarregementes, I5/Fo22:s,mobiliseringsansvar1975ibilaga3,somillustrationtilldetstoraantaletolikaförbandstyper.58

57. S.Palmblad,Det kalla krigets Kronoberg,Växjö2005,s.87f.58. I.Gustavsson(red.),Jämtlands fältjjägarregemente,band1,Hälsingborg2001,s.77.

�0�

8. Marinens förbandsutveckling

Ledningsutveckling

Utvecklingenavmarinenshögreledningframgårtillstoradelaravkapitel6.Härskallendastikorthetbeskrivasmarinensorganisationsutveckling.

Direktundermarinchefenlyddevidvärldskrigetsslutmarinstaben,kustar-tilleriinspektionen,deolikatjänstegrensinspektörernaochmarinförvaltningen.Vidaremarindistriktscheferna, chefen förkustflottanochcheferna förmari-nensbefälsskolor.Dennastrukturkomattbibehållasunderlångtid.

Marindistrikten var följande: Norrlandskustens, Ostkustens, Gotlands,Sydkustens, Öresunds och Västkustens marindistrikt. Under marindistrikts-chefernalyddeHemsökustartilleriförsvarmedHärnösandskustartilleridetach-ement,StockholmskustartilleriförsvarmedVaxholmskustartilleriregemente,Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår, Blekinge kustar-tilleriförsvar med Karlskrona kustartilleriregemente och slutligen GöteborgskustartilleriförsvarmedÄlvsborgskustartilleriregemente.Dennastrukturkomattistoradelarattbibehållasunderefterkrigstiden.

Tillföljdav1948årsförsvarsbeslutindrogsGotlandsochÖresundsmarin-distrikt1951. IMalmö inrättades iställetMalmömarinabevakningsområde(BoMö), underställt chefen för Sydkustens marindistrikt. Bevakningsområ-denaexisteradeikrigsorganisationen,menendastettavdemblevalltsåfreds-bemannat.År1953beslutadesattävenLuleåbevakningsområde(BoLu)skullebemannasifredstid,ettteckenpåNorrlandsökadestrategiskabetydelse.

MarindistriktenomorganiseradestillMarinkommandonmedbörjan1956ochsamtidigtblevkustartilleriförsvarschefernatillikaförsvarsområdesbefälhavare.Tillföljdavdennyamilitärområdesorganisationenblevmarinkommandonaomdöptatillörlogsbaser1966.DemarinabevakningsområdenablevunderställdaMB.

�0�


Deolikakustartilleriförsvarensammanslogsmedkustartilleriförbandentillgemensammamyndigheterpåettsättsomgjordeattorganisationsbildenkomattsenågotannorlundautvidolikatidpunkter.Underhuvuddelenavperio-den1966–1990sågmarinensledningsorganisationutpåföljandesätt:

• Nordkustens,Ostkustens,SydkustensochVästkustensörlogsbaser

• LuleåochMalmömarinabevakningsområden

• StockolmskustartilleriförsvarmedVaxholmsKA-regemente,Blekingekust-artilleriförsvarmedKarlskronaKA-regemente,Gotlandskustartilleriförsvarmed Fårösunds KA-regemente, Göteborgs kustartilleriförsvar med Älvs-borgs KA-regemente, Nordkustens kustartilleriförsvar med HärnösandsKA-regemente

Iörlogsbasernaskrigsorganisation ingickbl.a. fartygsförband,basbataljo-nerochsjöbevakningsbataljonersamtenmängdmindreenheteravolikaslag,t.ex.hamnkommandon,sjökontrollstationerochminutkiksstationer.Basbatal-jonernasuppgiftvarattbetjänafartygsförbandenskrigsbaser.Iförbandetin-gickunderhålls-ochreparationsresurser,sjukvårdsenheter,bevakningsförbandm.m.Antaletbasbataljoner,sominbördesvarorganiseradepånästaheltskildasätt,uppgickframtill1978tillc:a20,varefterantaletreducerades.Vissaavdemarinabasförbandentordeendasthaexisteratpåpapperet,medanandraprioriteradeenhetertyckshavaritmerellermindrefulltaliga.Engenomsnittligpersonalstyrkapådemarinabasbataljonernabörharvaritc:a600man.59

Kustartilleriförsvarenskrigsorganisationbestodavettantalbrigaderochettantalfriståendeförbandsombehandlasnärmarenedan.60

Flottans fartygsutveckling

Flottansutvecklingistortframgåravkapitletomdenmilitärpolitiskautveck-lingen,menhärföljerlikvälenkortareredogörelse.Vidkrigsslutet1945bestodden svenska linjeflottan av bl.a. två pansarskepp, en kryssare, 16 jagare, 19torpedbåtar,19ubåtar,7kustubåtaroch14störreminsvepare.Avdessavar14jagare,20ubåtaroch17motortorpedbåtarfulltmoderna.Tilldettakomdessutomlokalastyrkorivilkabl.a.deäldrepansarskeppeningick.Tvåkrys-sareochtvårelativtstorajagarehöllpåattfärdigställas.61

59. RedogörelseavkommendörS.Birke06–11–08.60. TjänstereglementeförMarinen1952;N-OJanssonochC.Johansson,Marinkommando väst,

Partille2001,s.188–189;E.Johansson,Minnesbok Södra militärområdet,Hässleholm2000,s.75–79.


�0�

Marinens förbandsutveckling

Den parlamentariska försvarskommitté som tillsattes 1945 fick bl.a. tilluppgiftattföreslåenövergångtillenminskadförsvarsorganisation,somavsågsinföras1947.Iunderlagsarbetetföreslogmarinchefenattsexstoraochtiosmåmotortorpedbåtarskullenybyggas,medansjujagare12ubåtaroch14minsve-pareskullemoderniseras.Tvåjagareskulledessutombyggasomtillminsvepa-re.Detfannsdockkritiskarösterinomflottansommenadeattnybyggnationbordeintensifierasförattersättadefartygsombyggtsunderberedskapen.Detungaartillerifartygenstidvarförbiochflottankomnuattutvecklasmotens.k.lättflottameddetvåkryssarnaochdenyajagarnasomdestörstafartygs-typerna.Deäldrepansarskeppenskulleefterhandslopas.

Försvarsbeslutet år1948 innebar inga stora förändringar förflottan somskullebeståavsammaantaljagare,ubåtarochlättafartygsomtidigare,menredan 1949 tillsattes en ny försvarsutredning med uppgift att föreslå storanedskärningariförsvaretsorganisation.Koreakrigetsutbrottochdetalltkall-larekrigetmellanstormaktsblockenmedförde iställetenviss förstärkningavflottan.Idensjuårsplanförflottansersättningsbyggnad,somriksdagenantog1952,upptogsfyrajagare,treubåtar,11torpedbåtar,15motortorpedbåtar,12störreminsvepareochettminfartyg.Detdärpåföljandeförsvarsbeslutet1958komdockattinnebäraendrastiskreduceringavflottansanslagoch1952årsplankundedärförintegenomförasfulltut.

Redanhösten1948hadeemellertidettnyttjagarprojektfastställts,underintryckavkrigsårensvisadebehovavmodernarevapenutrustningochbättreskydd.Detstodsnartklartattkravenpåstoreldkraftmeddärtillanpassadestridsledningssystem, innebarattennyochstörre fartygskonstruktionerfor-drades.Beställningarpåtvånyajagareladesut1949ochjagarnaHallandochSmåland levererades 1955 respektive 1956. De var på drygt 2600 ton ochhadesomhuvudbestyckningfyrahelautomatiska12cmpjäsermedenhetsam-munition,vilketmedfördeenmyckethögeldhastighet.Devarävenutrustademedåttatorpedtuber.Imittenav1960-taletförsågsdemeddensvensktillver-kaderoboten08,vilkenvarvästvärldensförstaoperativasjömålsrobotmedenräckviddav70km.Genomdennyabestyckningenökade fartygens taktiskaanvändbarhetochstridsvärdeavsevärt.

Halland och Småland fungeraderedanfrånbörjansomledarfartygijagar-flottiljerna.Rollensomförbandsledareblevmedtidenalltviktigare,eftersomkryssarnaGöta Lejon och Tre Kronor fick en ganska kort aktiv tid.Dehadevisatsigalltförstoraochdyraochtveksamhetråddeomderaslämplighetförsvenskaförhållanden.Detframstodsomalltmindresannoliktattoperationermedstörre fartyg iÖstersjön skullekunnagenomföras,medhänsyn tilldetförmodadeluftkrigsläget.

I den nybyggnadsplan för flottan som antogs av riksdagen 1956, ingickanskaffningenavtvåjagareavmodifieradHalland-typ.Efter1958årsförsvars-

�0�


beslutfickdepåbörjadebyggenaavdessajagareochettbeställtminfartygav-brytas med dyra kostnader som följd. Den slutliga avbeställningskostnadenuppgicktilldrygt40miljonerkronor.Ytterligarefyrajagareingickdockidenfortsatta utbyggnaden av kryssareskadrarna, men planerna måste modifierasnågotpågrundavdehögakostnadernaförHalland-jagarna.ResultatetblevdefyranågotmindrejagarnaavÖstergötland-typ,somfärdigställdes1958–1959.Varkenvapen-,stridslednings-ellersambandsresurserfickdenkapacitetsomdetvåstörrejagarnahade,vilketleddetillattdessafartygutrangerades1982,tidigareänHalland och Småland.

Redan 1943 hade försök inletts med en ny, större torpedbåtstyp. DettaarbeteleddeframtillPlejad-serien,sombeställdesfråntyskavarvochsomleve-reradessuccessivtunderåren1954–1957.Serienkomattbeståavsammanlagt11fartygom175ton,medsex53cmtorpederochtvå40mmluftvärnsauto-matkanoner.Tredieselmotorergavenfartavnästan40knop.

Försvarsbeslutet1958grundadespådenplansomÖBlagtfram1954ochsombehandlade försvaretsutvecklingunderdekommande tio åren.Planenbaserades på att försvarsanslaget skulle stiga i samma takt som bruttonatio-nalproduktensamtpåattstatsmakternasmålfrån1948skullebestå,d.v.s.atthelalandetskulleförsvaras.Iplanenframhöllsattfråganomatomvapenbordeutredasochattflottansuppgifterbordereducerastillförmånförflygochro-botvapen.Enförsvarsberedningtillsattes1955förattgranskaÖB:sförslagochtvåårsenareutfärdadesnyadirektivtillÖB.Dessagickutpåattplanenskulleomarbetas,menatthelalandetfortfarandeskulleförsvaras.ÖBavgavsittsvarvarefter partiledarna kom överens om försvarskostnader motsvarande ÖB:snästhögstaalternativ.Försvarsberedningenochdärefterriksdagenaccepteradeöverenskommelsensominnebarettnyttsynsättmedenekonomiskramsomblevstyrande.Flygvapnetförstärktesytterligareochblevdenekonomisktsettdenstörstaförsvarsgrenen.Marinensdelavförsvarsanslagenminskadesfrån19till13%ochfråganomatomvapenskötspåframtiden.Flottplanenfrån1952genomfördessomovansagtsinte.Dettaficktillföljdattflottanbestodavtrekryssare,25jagareochfregatter,24ubåtar,39torpedbåtarochmotortorped-båtar,tvåminfartygoch39minsvepare.

Marinensminskadeanslagochden ibörjanav1959 framlagda sjömåls-utredningen, ledde fram till utvecklandet av Marinplan 60. Planen utgickfrån marinens traditionella huvuduppgifter, nämligen invasionsförsvar, sjö-fartsskydd och neutralitetsskydd. Den innebar att endast lätta fartyg skulleanskaffassomersättningfördeutrangerade.Deviktigastefaktorernafördenkommandeutvecklingenbedömdesvararobotar,taktiskakärnladdningarsamtökademöjligheterförundervattensstridsmedeliformavmodernaubåtarochavståndsminor.Fartygenskullekunnagörassåsmåsomkravenpåsjöduglighetochvapensystemmedgav,medanubåtarochkustrobotarskullekunnaöverta

�0�


deuppgiftersomtidigarehadelöstsavdestörrefartygstyperna.Flottansgrund-stommeskullevarajagarflottiljer,beståendeavjagareochtorpedbåtar.

Marinplan60granskadesavförsvarskommitténochavriksdagen,mennå-gotbeslutfattadesinte.Planenblevsåledesvarkenförkastadelleraccepterad,menmanhadeingentingemotdessprinciper.Marinplan60komsenareattfastställasgenom1963årsförsvarsbeslut.

Redan1961fattadedockriksdagenbeslutomanskaffningavsextorpedbå-tar,dens.k.Spica-serien,somlevereradesfrånsvenskavarv1966–1968.Medsina210tonblevdestörreänPlejad-båtarnaochfickbetydligtbättresjöegen-skaper.Deförsågsmedgasturbiner,somgavenfartpåöver40knopochblevdeförstafartygeniflottansomfickeninbyggd,täcktbrygga.Derasbestyck-ningbestodavsextorpedtuberochen57mmallmålspjäsmedhögeldhastig-het.De trådstyrda torpedernahadevidareutvecklatsoch torpedeldgivningenhadeförbättrats.

Somtidigaresagtsskulle jagarnaefterhandförsvinnaochersättas lättareenheter.Detvariställetdennatypavgasturbindrivnatorpedbåtar,somblevenavhuvudkomponenternaidenlättaflottan.

NästaserietorpedbåtarbaseradesnaturligtnogpådetmycketlyckadeSpi-ca-konceptet.DennyaserienbenämndesSpicaIIellertypNorrköping ochleve-reradesfrånKarlskronavarvet1973–1976.De12torpedbåtarnablevobetydligtstörreänSpica I,fickettdeplacementpå230ton,förbättradegasturbinerochenmodifieradallmålspjäsmedhögreeldhastighetochförbättradeldlednings-utrustning.Ibörjanav1980-taletombestyckadestypentillrobotbåtar.

Satsningenpådestörretorpedbåtarnainnebarinteattmotortorpedbåtarnaspelatutsinroll.Utvecklingenvarintensivochennyserieom1023-metersbå-tarlevereradesfrånKockumsochMarinverkstäderna1951–1952.Ytterligareenserieom15motortorpedbåtarlevereradesfrånKockums1956–1959.IochmedMarinplan60varmotortorpedbåtarnastiddockförbi.Deansågshabegränsatstridsvärdeoch föreslogs inteutvecklas vidare,men fannskvar i fredsrustadeförbandändatill1976.Åttaavdembyggdesomtillvedettbåtar1976–1983.

Denförstaubåtskonstruktionenefterkrigetvarstarktpåverkadavdentyskautvecklingenunderkrigetsslutskede.DeficktypbeteckningenHajenochsexsådanafartygbyggdes,varavfemavKockumsochenavKarlskronaörlogsvarv1957–1960.DevaravseddaattersättadeäldstatreubåtarnaavSjöormen-klas-sen.Ubåtarnahadeenkelskrovochgjorde16knop iundervattensläge.TackvaredentyskasnorkelteknikenochennytypavbatterierfickHajen-klassenenbraaktionsradieochenförmågaattstannalångatiderundervatten.Akteromdefyrastävtorpedernafannsettrevolvermagasinmedplatsförreservtorpeder,vilketmöjliggjordesnabbomladdning.

De nio återstående ubåtarna av Sjölejonet-klassen utrangerades i mit-tenav1960-taletochersattesav sexubåtaravDraken-klass som levererades

�06


1961–1962.DevarenfortsättningavHajen-klassen,menvarförseddamedenendastorlångsamtgåendepropellerförmaximalttystgång.Devarnågotstörreänsinaföregångareochkundemedförahela12torpeder.Fyraavdemmoderniseradesibörjanpå1980-talet,mensåvälHajen- som Draken-klassenutrangeradesunder1980-talet.

Genom utvecklingen av avancerade hydroakustiska lyssnings- och spa-ningsanläggningar,framstodubåtenslämplighetförubåtsjaktallttydligare.Iställetförattbygganyaubåtarfördennyatekniken,valdemaniSverigeattbyggaomsexavdengamlas.k.nummerubåtarna(U1–U9)tilljaktubåtaravtypAbborren. Degenomgickenomfattandeombyggnadochförsågsbl.a.medtystgåendepropellerochennytypavubåtsjakttorpeder.Deblevefterombygg-nadernaoperativa1963–1964ochutrangeradesunderåren1970–1976.

ProjekteringenförefterföljarentillDraken-klassenhadeinlettsredanibör-janpå1950-talet.Mananammadeamerikanskaidéermedkortaochdropp-formadeubåtar,avseddaföruppträdandeiulägemedhögfartochstoruthål-lighet.ResultatetblevfemubåtaravSjöormen-typsomlevererades1968–1969.Deskildesigavsevärtfråntidigaretyper,medsittrundaskrovochrevolutione-randekorsroderochdeblevdedittillsstörstaubåtarnaiSverigemedettdepla-cementpå1100ton.Ettstortbatterimöjliggjordelånguthållighetochfartenpå 15knop gjorde tillsammans med fyra 53cm torpeder och två tuber förubåtsjakttorpeder,ubåtentillenmycketeffektivenhet.Deäldreubåtstypernahadenärmastvaritövervattensfartygmeddykegenskaper.UbåtarnagenomgickfleramoderniseringarochsåldesslutligentillSingapore1997.

Under1950-taletskulledefyravedettbåtarnaavJägaren-klassochdemin-dreminsveparnaM1–M14utrangerasochbehövdeersättas.Manbestämdesigförenstörretypavminsveparesomavolikaskälbyggdesavstål.Koreakrigetmedförde att byggarbetena forcerades och de sex minsveparna av Hanö-typlevereradesunder1953.Fartygenblevutmärktaplattformarfördenfredstidautbildningenochbörjadeinteutrangerasförrän1982.Utö, somvarsistkvari tjänst, slopades först 1993. Nästa minsvepargeneration byggdes däremot iträ,bl.a. förattanpassastillhotet frånmodernaavståndsminor.Underåren1957–1964byggdes12kustminsvepareavArkö-typ,medettdeplacementpådrygt300tonochförseddamedutrustningförsåvälmekaniska,akustiskasommagnetiska svep. Arkö-klassens minsvepare togs med ett undantag ur tjänst1980–1995.SjufiskeminsvepareavtypenHisingen byggdesiträibörjanpå1960-taletochkompletteradestioårsenaremedtrebåtartill.Samtligaminsve-pareutomenutrangeradesunder1990-taletssistaår.

UnderefterkrigstidendisponeradeSverigetvåminfartyg,denålderstignaClas Fleming, sjösatt redan 1914 och Älvsnabben, ursprungligen byggt somhandelsfartyg.Försvarsbeslutet1958 innebarattÄlvsborg, somavsågsersättaClas Fleming, fickavbeställas.Förstpå1970-taletblevdetmöjligtatttillföra

�0�


nyaminfartyg.DetvardebäggesysterfartygenÄlvsborgochVisborg somle-vererades1971respektive1976.Debyggdespåettsättsomfickdemattef-terliknamodernabilfärjormedettdeplacementpå2600tonmedplats förc:a300minorvardera.Ifredstidfungeradefartygensomdepå-ochmålfartygsamtsomstabsfartyg.Älvsborg såldestillChile1994.Ytterligareettminfartygtillkom1982,dåCarlskrona avlöstedennästa40årgamlaÄlvsnabben såvälsomminfartygsomlångresefartyg.Dettainnebarenavsevärdförstärkningavmineringskapaciteten.Carlskrona ärpå3000ton,gördrygt20knopochharettbetydligtbättreluftförsvaränÄlvsborgochVisborg.

Redan1963hademanförsettÖstergötland-jagarnameddenbrittiskaluft-värnsrobotenSeacat,vilketblevflottansförstarobotvapen.Tidigtinsågmanockså robotens betydelse som ytattackvapen och Halland-jagarna utrustadessomtidigarenämntsmeddensvenskasjömålsroboten08 imittenav1960-talet.Ilinjemedutvecklingenavenlättflotta,varmålsättningenattävenförsefartygavtorpedbåtarsstorlekmedsjömålsrobotar.Försvarsbeslutet1958be-gränsadedockensådanutveckling.Först1979kundebeslutfattasomfortsattrobotbestyckning.Underåren1983–1985försågsde12fartygeniNorrköping-klassen med den svenskkonstruerade kvalificerade sjömålsroboten RBS15,som har en räckvidd på över 100km. Samtidigt moderniserades spanings-,strids-ocheldledningssystemen.

År1973levereradesennorskbyggdprototyptillpatrullbåt,somficknam-netJägaren.HonhadebarahälftenavSpica-båtarnasdeplacementochgjordelägrefart.Eftertesterlevererades16patrullbåtaravtypHuginfrånnorskavarv1978–1982.Deblevpå120tonochbestyckades,förutommeden57mmall-målspjäs,medsexnorsktillverkadesjömålsrobotaravtypPingvin.Dennarobothadeenförhållandeviskorträckviddpå20–30km.Någrabåtarkomunder1980-och1990-talensintensivaubåtsjaktsverksamhetattmodifierasochgesförbättrad ubåtsjaktskapacitet. Likaså förbättrades uthålligheten genom för-bättradeboendemiljöerochutökadförläggningskapacitet.

Försvarsbesluten under 1960-talet kan sägas ha varit en fortsättning på1958årsbeslut,menförsvarsbeslutet1963innebarvissabegränsningariför-svarets målsättning. Försvarsbeslutet 1968 innebar vidare att försvaret intelängrefickersättningförfördyradteknik.Denybyggnationersomtrotsdettagjordesinnebarattflottan1976förfogadeöver12jagareochfregatter,17ubå-tar, 14 robotbåtar, tre minfartyg och 36 minsvepare. År 1982 hade antaletfartygminskattilltvåjagare(somsnartdärefterskulleslopas),12ubåtar,35robotbåtarochtorpedbåtar,treminfartygoch29minsvepare.

Ytterligareettviktigtstegiutvecklingenavsvenskubåtsteknologitogsmedde treubåtarna i Näcken-serien, som levererades frånKockums1980–1981.DehadeenliknadeskrovformsomSjöormen-typenmeninnanförvardeheltnyafartyg.Datorsystemutnyttjadestillfulloförstyrsystem,vapensystemoch

�0�


skeppsteknik.Därigenomminskadesbesättningentill19manvaravendastenvarvärnpliktig,nämligenkockensbiträde.Antalet53cmtorpedtuberutöka-desfrånfyratillsex.Näckenmodifierades1988ochförsågsmedennymaskinavtypStirling.

SamtidigtsomNorrköping-klassenficknybestyckningmedRBS15imit-tenav1980-talet,beställdes tvånya, större robotbåtarvidKarlskronavarvet.SyftetvarattbehållaslagkrafteniytattackförbandennärSpica I-klassenskulleutgå.Dessutombehövdesenstörre fartygstyp förattkunnarymmaresurserför taktisk ledningavytattackenochdärmed i vissmånersätta jagarna.DebådakustkorvetternaStockholm ochMalmölevererades1984–1985ochfickenflexibelbestyckningsombl.a.innebarattdekundebäraåttaRBS15ellersex53cmtorpederellerenkombinationavbåda.Denstörrestorleken,310ton,medfördeocksålängreuthållighet.Förförstagångensedanjagarepokenficknuflottanfartygsomkundevaratillsjössifleradagar.Detvåtidigarejagarflot-tiljernaersattesnuavytattackflottiljer.DessabestodavsexrobotbåtaravtypNorrköping ochfyrapatrullbåtartypHugin.Härtillkomdetvåkustkorvetternaienavflottiljerna.MedsinarobotsystemmedlångräckviddkundeenflottiljtäckaenstordelavÖstersjön.UtvecklingenfortsattemeddefyrakorvetternaavtypGöteborg, somlevererades1989–1992.62

Flottans taktik

Detärintemycketskrivetomflottanstaktikochförbandsanvändningochfåöppnakällorexisterar.Omdenrådandetaktikenunder1960-taletkandockföljandesägas.

Flottanvarunder1960-taletihuvudsakinriktadpåattmötaettstoranfall,menallteftersomdenstrategiskabetydelsenavdetnordiskaområdetökadebörjade prioriteringarna istället inriktas mot överraskande angrepp. I dettasammanhangärdetviktigtattkommaihågattdenpolitiskadoktrinenangavatt ettmilitärt angreppmotSverige var tänkbart endast i sambandmed enallmänkonfliktmellande tvåallianserna.Enligt ”marginaldoktrinen” skulledessaendastkunnaavdelamindrestyrkormotSverige.

Videttstoranfallskulleflottaninledningsvisförsökaöverlevaangriparensflygburnaförbekämpning.Denskullealltsåvarapassivändatillsdetattöver-skeppningeninleddes,varvidallastyrkorskullekoncentrerasmotöverskepp-ningsföretagetenligtdjupförsvarsdoktrinen.Dennadoktrininnebarisinturett successivt utnyttjande av Östersjöns geografi. NärmastWarszawapaktenskust skulle ubåtarna finnas, inledningsvis som spaningsförband. De skul-le också lägga minor och när överskeppningen startade skulle de övergå till

62. G.vonHofstenochJ.Waernberg,Örlogsfartyg. Svenska maskindrivna fartyg under tretungad flagg,Luleå2003,s.50–63.R.Lindsjö,Marinhistoria,Värnamo1993,s.432–440.

�0�


torpedanfall.Därefterskullefiendeutsättasförflyganfallavdesvenskaattack-divisionerna, ”ÖB:s klubba”, och slutligen skulle jagarflottiljerna i skydd avminorochkustartilleriangripaförattsänkasåmycketlandstigningstonnagesommöjligt.Omen landstigning trotsdetta lyckades skullefienden slås avarméförbanden.

Detvåjagarflottiljernavarflottansviktigastevapensystem.Viddennatid-punktbestoddeavvarderatrejagare(enavHalland-klassochtvåavÖstergöt-land-klass)samtfemellersextorpedbåtar(Plejad,senareSpica).VanligenfannsHalland imittenavformationen,omgivenavtvågruppervarderabeståendeavenÖstergötlandochtvåtilltretorpedbåtar.Pådettasättbildadeenflottiljenflexibellinjepåc:a10kmmeddetrådstyrdatorpedernasomhuvudvapen.Eftersomdettogtidinnandessanåddeframtillfiendenochdåkraftsamlingvarnödvändigsåförsökteflottiljchefenhållaalladeltagandefartygpåsammaavstånd frånfienden.Därför försöktehanocksåutgångsgruppera sinflottiljinneidenskyddandeskärgårdenpåettsådantsättatthansnabbtskullekunnaformerastridslinjeefterutlöpandet.Detvardärförviktigtattkunnagenom-förasnabbaochdoldaförflyttningariskärgården.

Iskyddavskärgårdenbordemanskaffasigetttillräckligtunderrättelseun-derlagochavvaktalämpligttillfälleföranfall.InnandessbordeHallandavfyrasinaRBS08,vilkettogganskalångtid.

Närflottiljensålöpteutskullemanskjutaremsraketerförattlurafiendensradarförattsedanformerastridslinjenärmannåttöppethav.Påc:a18km:savståndfrånfiendenskulledetrejagarnaöppnaeldmeddetmedelsvåraartil-leriet.DärvidvardetekniskaegenskapernapåHallandspjäsernormgivande.Dessafartyghadefyraautomatiska12cmkanoneridubbeltornmedeneld-hastighetom48skottperminut.Förvarjekanonfannstvåmagasinmedvar-dera26skott.Närdetvardagsattbytamagasingiradeflottiljenochöppnadedäreftereldmedbådatornensamtidigtsommansköttorped.Avståndetbordedåvarac:a12km.Torpedbåtarna skulle skjuta sina torpeder samtidigtmedjagarnaochdäreftergiraefterdessa.NärHallandsförligatornvartomtgirademanefterfiendenochöppnade eld igenmeddet aktra tornet, somdåbyttmagasin,samtidigtsomtorpedernastyrdemotfienden.Dennakompliceradetaktik,somdessutomskullegenomförasnärakusten,övadesmycketflitigtmedgottresultat.

Måletvaratthelaföretagetskullesynkroniserasmedattackflygetsinsatser,vilketmanladenermycketarbetepå.Minfältenspeladeocksåenviktigrolli syfte att blockerafiendens styrkor och skydda sina egna.Genom skickligtutnyttjandeavminorkundet.ex.Gotskasjön,mellanGotlandochfastlandet,taktisktförvandlastilleninsjö.63

63. L.Wedin,”SvenskmarindoktrinfrånFB58tilldetkallakrigetsslut”iAtt skåda fienden i vitögat,K.Zetterberg(red.),Stockholm2004,s.153–155.

��0


Krigsplanläggning

Krigsplanläggningengernaturligtvisocksåupplysningaromhurflottanistortvartänktattanvändasihändelseavofred.Ur1946årsplanförkrigsfallIISframgårattkustflottan,somalltsåfortfarandevartänktattagerasomettsam-manhålletkrigsförbandochinteendastsomenutbildningsorganisationifreds-tid,skulleförsvaraostkustenfrånettbasområdeiStockholmssödraskärgård.För försvarav södraKalmarsund,Blekingekusten samtSkånes syd-ochost-kustavsågshuvudsakligenlättasjöstridskrafteranvändas.DessaskullebaserasiKarlskronaochiÖresundochförbandenskullefrämstbeståavjagare,ubåtarochtorpedbåtar.64

Kustflottansrollförändradesdockunder1950-talettillattenbartvaraettutbildningsförbandunderfredstid.Chefenförkustflottanvariregelkrigspla-ceradsomchefförÖrlogsbasNordost.Enkaderorganisationfördennaörlogs-basexisteradeunder1960-och1970-taleniformavRoslagensörlogsbasavdel-ning,somlokaliseradtillF16iUppsala.65Vid1980-taletsslutändradesdettatillattKustflottansledning–Flaggen–tillsammansmeddelaravKustartille-rietsstridsskolaskulleutgöraenledningsresurs,enRörligMarinLedningsstab(RML).

Förattåtergåtill1946årsplanskulleikrigsfallIIred.C,somalltsåavsågettförsvarmotettangreppriktatmotMälardalsområdetm.m.,sjöstridskrafternashuvuddelutgångsgrupperasiStockholmsochÖstergötlandsskärgårdar.Upp-giftenskullevaraattdeltaiförsvaretavkuststräckanStorjungfrun–Häradsskär.Offensivaoperationerskullegenomförasochsjöstridskrafternaskulleävenbi-trädaföratthållaförbindelsernavästerutöppnasamtförskyddatransporternamellanfastlandetochGotland.Detsenarebedömdesdockm.h.t.luftkrigslägetendastkunnagenomförasiundantagsfall.FörförsvaravNorrlandskustenav-deladeslokalstyrkorsombl.a.innehölläldreartillerifartyg.DessaskullekunnadetacherastillnorraBottenvikenfördirektsamverkanmedVI.militärområ-detstrupper.EnsärskildstyrkavaravdeladtillÅlandshavförattförsvaraav-spärrning samt vid behov insättas motfientliga anfall iGävlebukten.Dettaskullegenomföras i samverkanmedsjöstridskrafternashuvuddel.66År1946årsplankomförflottansdelattihuvudsakförblioförändradframtillrevide-ringenavplanläggningen1962.

UrÖBoperationsorderfrån1967,somvarenföljdav1962årsrevideringavkrigsplanenochsomdärefteromarbetadesårligen,framgårflottanskrigsupp-gifter.EnligtgrundalternativetikrigsfallIIskullemarinstridskrafternafördelassåattdekundeingripamoteninvasionideaktuellariktningarnasamtskydda

64. Wallerfelt,s.51.65. RedogörelseavkmdS.Birke05–01–22.66. Ibid.,s.67.

��


sjötransporteriSkagerack,tillochfrånGotlandsamtlängsriketskusteriövrigt.En övergång till de olika förstärkningsalternativen skulle kunna genomförasmedettminimumavomgrupperingar.67Förutomdengrundläggandeuppgif-tenattavvärjainvasion,skulleförbandenhanedanståendeuppgifter.

MBÖN marina stridskrafter skulle hindra eller försvåra angriparens för-flyttningarsjöledesgenomNorraKvarkensamtidigtsomdeegnaförflyttning-arnaskulleskyddas.Iövrigtskulleangriparenssjötrafikgenomhavsområdetförsvåras.Tilldeladeförbandbestodav11.minröjningsflottiljen,10.och11.vedettbåtsdivisionernasamtkustartillerietsspärrbataljoneriLuleåochHolm-sund.

MBNNmarinauppgiftvarattförsvåraangriparenssjötrafikinomtillde-lathavsområde,särskilttrupp-ochmaterieltransporterfrånÅlandsochÅbo-landetsskärgårdar.Underställdaförbandvar3.ubåtsflottiljen(Bävern,Illern,Uttern),2.minfartygsflottiljen,1.minröjningsavdelningen,12.vedettbåtsdi-visionen,12.minröjningsflottiljen,4.helikopterdivisionenochettspärrkom-paniurkustartilleriet.IförstärkningsalternativetskulleMBNNvarabereddattmottaga22.jagardivisionen(Uppland,Öland),12.torpedbåtsdivisionenoch1.motortorpedbåtsdivisionen.

MBÖskullehindraellerförsvåraangriparensförflyttningarsjöledesgenomÅlandshavochSödraKvarken samtangriparensutnyttjandeavÅlandsochÅbosskärgårdar,säkraegnafartygspassagegenomÖstersjön–Bottenhavetsamtförsvaraegensjötrafikinomtilldelatområde.Detilldelademarinaförbandenbestodav1.eskadern:KryssarenGötaLejon,22.jagardivisionen,(Uppland,Öland);1.jagarflottiljen:11.jagardivisionen(trejagare),11.torpedbåtsdivisio-nen(sextorpedbåtar);12.jagardivisionen(trejagare),12.torpedbåtsdivisionen(femtorpedbåtar);1.minfartygsflottiljen:(trefartyg),4.minfartygsdivisionen(två fartyg); 1. ubåtsavdelningen: 10 ubåtar; 1. motortorpedbåtsdivisionen(fyra motortorpedbåtar); 4. motortorpedbåtsdivisionen (fyra motortorped-båtar);2.och3.minröjningsavdelningarna;32.minröjningsflottiljenoch1.helikopterdivisionensamtspärrbataljonernaGävleochRotenoch1.2.och3.kustartilleribrigaderna.

MBVskullehindraellerförsvåraangriparensförflyttningarsjöledesgenomKattegatt,leda,kontrolleraochskyddaimportsjöfartiVästerhavetsamtmed-verkavidomhändertagande,transportochskyddavövervästkustenimporte-radevaror.FördessauppgifterdisponeradesÖrlogsbasVäst,1.fregattflottiljen(sexfregatter),6.ubåtsflottiljen(treubåtar),3.minröjningsflottiljen,6.min-röjningsavdelningenoch2.helikopterdivisionensamt5.kustartilleribrigaden.

MBS skulle hindra angriparens verksamhet i Öresund, Kalmarsund ochBornholmsgattetsamtförsvåraangriparenssjötrafikinomövrigadelaravtill-delatområde.Tilldelade förbandbestodav fyraminfartyg,5.ubåtsflottiljen


��


(sexubåtar),13.torpedbåtsdivisionen(sextorpedbåtar),2.och5.motortor-pedbåtsdivisionerna (åtta motortorpedbåtar), 41. minröjningsflottiljen, 4.minröjnings-avdelningen(trefartyg),vedettbåtsdivision(tvåvedettbåtar)och3.helikopterdivisionensamt4.kustartilleribrigaden,11.kustartillerigruppenochtvåspärrbataljonerm.m.68

Kustartilleriets förbandsutveckling

Under beredskapens första år hade kustartilleriets fredsorganisation utökatsfråntvåtillfemtruppförband.Fredsförbandensutbildningsorganisationmedbataljonerochkompaniermotsvaradekrigsorganisationensindelningispärrar,divisionerochbatterier.Dessakomtillsammansmedlokalförsvarsförbandurarménochkustbevakningsförbandurflottanattutgörastridskrafternaiens.k.sektion,enförbandstypsomsenarekomattbenämnasbrigad.

Kustartillerietskraftigaexpansionochdevittskildaförutsättningarnaideolikakustområdenagjordefästningsbegreppet(Vaxholmsfästning,Karlskronafästningetc)omodernt.Fråndeursprungligenrelativtsmåfästningsområdenahadekustartilleriförsvaretnubrettutsigöverskärgårdensheladjupochbredd.Talrikaförbandfannsdessutomvidsidanavdessaområden.

Med1942års försvarsbeslutklarladeskustartilleriets territoriella ledning.Fästningsbegreppet avskaffades och ersattes av begreppet kustartilleriförsvar.Kustartilleriförsvarscheferna blev också chefer för var sitt sammanhängandemarinaförsvarsområde.Territorielltlyddedeunderrespektivemilitärbefälha-vare,sjöoperativtvardefortfarandeunderställdamarindistriktscheferna.

Detta ledde till frågeställningenomkustartilleriet skulle fortsättaatt till-höramarinenelleromdetskulleöverförastillarmén.Någonförändringge-nomfördesinte,menkustartillerietantogennyfältuniform,somvarsnarlikarméns.Fråganomtillhörighetenskulledockåterkommafleragångerunderdekommandedecennierna.

Slutresultatetavansträngningarnaunderandravärldskrigetblevettkustar-tillerisomvarvälövatochavsevärtstörreänförekriget.Deviktigasteskärgårds-ochbasområdenavarskyddadeavstarkaochmångsidigtsammansattaförband.Allastörreochnästaallasmåhamnarskyddadesavkontrollerbaramineringarochimångafallfastartilleri.Invasionsförsvaretvidsidanomskärgårdsområde-nakundeförstärkasavrörligttungtartilleri.Förbandenhadeettrimligtskyddmotflygangreppochde fasta förbandenhadekollektivt skyddmotkemiskastridsmedel.Anläggningarnasstorlektillätideflestafallattförbandetsmaterielkundeförrådsställaspåplatsen,vilketunderlättadeenmobilisering.

Försvarsbeslutetår1948medfördeförkustartillerietbl.a.attutbildnings-detachementet i Härnösand bytte namn från KA4H till KA5. Beslutet

68. Wallerfelt,s.138–146.

��


innebar också att Norrlandskustens marindistrikt fick kvarstå i fred och attkustartillerichefenocksåskullevaracheffördetta.Vidmobiliseringskulledockorganisationendelasochensärskildmarindistriktscheftillföras.

UtbyggnadenavtungtartilleripånorrlandskustenhadebaraomfattatHär-nösands-ochHolmöområdena.Under1950-taletfortsatteutbyggnadenmedLuleå-,SundsvallsochGävleområdena.DärutöverförstärktesHemsönmedettavdetvåbatteriermed15cmdubbelpjäsersombyggts.Kanonernahadetill-verkatsavBoforsförutländskabeställare,menbeslagtagitsvidkrigsutbrottet.DetandrabatteriettillfördesBungenäspåGotland.

1950-talet innebar bl.a. att kustjägarkompanier började utbildas för atthöja markstridsförbandens rörlighet. Kustjägarkompanierna ingick i organi-sationenfr.o.m.1960.År1956förändradesbenämningarnapåkustartillerietskrigsförbandochbegreppenbrigad,bataljonochkompaniinfördes.

Försvarsbeslutet 1958 innebar att kustartilleriets krigsorganisation mins-kadeskraftigt.Samtliga fastabatteriermedkaliber21cmellergrövre skulleläggasner.Dettungaartillerietskullepålängresiktersättasavkustrobotar.Ettantallättabatterierskullevarakvarochmoderniseras.Densammanlagdaef-fektenblevenminskningavantaletbatteriermed30%,huvudsakligenlätta.

Samtidigthadeenmoderniseringavartilleriförbandeninlettsmed10,5cmbatterim/50.Processenfortsattemeddes.k.seriebatteriernamed7,5cmka-nonm/57.Intemindreän30batteriermedsammanlagt90pjäserbyggdes,detförsta1958vidLjugarnpåGotland.Byggnadsteknisktkombatteriernaattindelasitreserier.Serie1bestodavdeförstaåttabatteriernaochvarenun-derjordiskbefästningdäralladelaravförbandetkundenåsviaettsammanbin-dandetunnelsystem.Iserie2(tiobatterier)varvarjeenhetenegenbefästningvilketocksåvarfalletmedserie3(12batterier).Skillnadenvarattserie3fickenförbättradeldledning,somgjordeattpjäsernakundegrupperasmedstörreinbördesavstånd.

Vid1960-taletsbörjanbestodstommenikustartillerietav37tungaoch73lättabatterier, lättarobotbatterier,ettstortantalminspärrtroppar,minutlägg-ningsdivisioner,tvåkustjägarkompanier,övervaknings-ochunderhållsförband.Dessavarsammanfördaifemkustartilleriförsvar,isinturindeladeifemkustar-tilleribrigader,sjusjälvständigaspärrbataljonerochtrerörligaartilleribataljoner.Dessasenarebestodbl.a.avtvåbatterierperbataljon.Bataljonenvarnudencentralastridsenheten.Brigadernasstyrkaskiftade,menvariregelpersonalmäs-sigtmycketstora,särskiltommanmedräknarallaunderställdaförband.Kustar-tilleriförsvarschefernavariterritorielltavseendeunderställdmilitärbefälhavarnamenlödsjöoperativtunderchefernafördefyraolikamarinkommandonasom1956ersattdetidigaremarindistrikten.Marinkommandochefernavaroperativacheferunder chefen förmarinen för allamarina stridskrafter somuppträddeinomrespektiveområde,ävenförbandsomfredsmässigttillhördekustflottan.

��


Huvuduppgiften för kustartilleriförbanden hade successivt konsolideratstillinvasionsförsvarochövrigauppgifterficklösasinomramenfördenna.Ut-byggnadavkustartilleriförexklusivtförsvaravt.ex.basområdenvarintelängremöjligellerensönskvärd.

ÖB-utredningarna och riksdagsbesluten under 1960-talet följde inrikt-ningen i Marinplan 60 (se ovan) och den därtill kopplade KA-studien. År1963fattadesbeslutombyggandetavde127,5cmbatteriernaiserie3ochdetungaartilleriförbandenficksamtidigtförbättratskyddochnyaeldledningar.Deförsöksompågåttmedfranskarobotar sedanslutetav1950-talet, ledde1962tillbeslutomanskaffning.Närförbandetblevoperativt1968meddenSAAB-tillverkade roboten RB08A, var det troligen världens första operativakustrobotförband.Detrördesigdockendastomettkustrobotkompani,medkrigsuppgifter i förstahand iSkåne.Rörliga spärrförband ingick iorganisa-tionenochfleravarpåvägmedannya radarspaningsförbandmedgavbättreövervakningsmöjligheter.

Ledningsförhållandenaändradesnärde sexnyamilitärområdena inrätta-des1966förledningpåhögreregionalnivå.Militärområdesbefälhavarna,somtillsattes oberoende av försvarsgren, övertog operativauppgifter ochmobili-seringsledning från de tidigare sju militärbefälsstaberna, de fem marinkom-mandonaochdetreeskaderområdena.Pålägreregionalnivåindeladesriketiförsvarsområde,örlogsbaser, kustartilleriförsvaroch sektorer.Kustartilleriför-svarenutgjordesamtidigtförsvarsområdeniStockholmsskärgård,GöteborgsochBohuslänsamtBlekinge.Örlogsbasernautövadenutaktiskledningendastöversjöstridskrafterna.

Islutetav1960-taletblevdetnödvändigtattsomföljdavuteblivenekono-miskkompensation för fördyringar, successivt justeramaterielplanerna,bl.a.fickutvecklingenavRB08Binställas.Mångaförbandinnehöllmateriel somvarpåvägmotslutetavsintekniskalivslängdochdetfannsfortfarandetungafasta artilleripjäser från sekelskiftet kvar i krigsorganisationen.Samtidigt varlivslängdenfördettungarörligaartillerietpåvägattlöpaut.Fråganvaromartilleriet skulleomsättasmednyttartilleriellermedkustrobotmedsammaräckviddsomartilleriets.Efternoggrannastudierochjämförelsemellankost-nadocheffektbeslutadesattbyggatio12cmtornbatteriermedettbalanseratskyddförallaingåendedelar.

Produktionen av12cmbatterim/70påbörjades1972ochde förstaöv-ningarnagenomfördes1976.Förbandetsräckviddocheldhastighetvarsådanattpjäsviseldgivningvartillräckligtförattnåavseddverkan.Dåhaderedanproduktionenavdet rörliga7,5cmartilleriet tillde sex rörliga spärrbataljo-nernabörjat.Spärrbataljonernainnehöllett7,5cmbatterimedfältpjäsm/65,ettlättrobotbatteriochenrörligminspärrtropp.

��


Underperiodenförnyadesocksåkustartillerietsbåtmaterielmedstörreochmindretransportbåtar,minarbetsbåtarochminutläggare.

Försvarsbeslutet1977komförkustartillerietattinnebäraenmycketlång-sam omsättningstakt för det fasta kustartilleriet. Antalet KA-förband avsågsdockvaraihuvudsakoförändratunderdenkommandetioårsperioden,d.v.s.30.Antalet12/70-batterierbegränsadesdocktillsexochdetsistakomattingåikrigsorganisationen1983.Enföreslagenomsättningavytterligareettantalfasta lättabatterierunderbörjanav1980-taletkom inte till stånd.Satsninggjordesdäremotpådetrörligaartilleriet.Redan1969påbörjadesdenplane-ringsom1977leddetillbeslutomanskaffningavrörliga12cmbatterim/80,snarlikarménshaubits77.Under1980-taletavlöstessådetsistaavkrigsårens15cmkanonm/37.

Ibörjanav1980-taletinleddesförsökmedamfibiebataljonoch1982årsförsvarsbeslut innebarattanskaffningav förbandet skullepåbörjas samtidigtsomanskaffningavtungtrörligtartilleriskullefortsättaochnylättkustrobotanskaffas.

Desexamfibiebataljonernakomattinnehållatvåkustjägarkompanier,gra-natkastarkompani,amfibiekompanimedrobotplutonochminplutonsamtettstabskompani.RobotutrustningenutgjordesavdenlättaRBS17,medenräck-viddpå7000m.Sammarobottypinfördesocksåispärrkompanierna.Perso-nalstyrkanuppgicktill807man,somhuvudsakligenförflyttadesigmedhjälpavdennyastridsbåt90istortantal.

Robotfråganlösteseftermångaturer1986genomattSAAB:sRBS15somanväntsavflottansedan1982beställdesävenförkustartilleriet.Inriktningenblev senare att anskaffa fyrabatterier varav ett enligt regeringspropositionenbordeavsesförGotland.

Försvarsbeslutet1987innebarengynnsaminriktningfördetrörligakustar-tillerietmenocksåmoderniseringenavfastaförbandiviktigarekust-ochskär-gårdsområden.Dennainriktningblevdockkortlivadp.g.a.bristandeöverens-stämmelsemellanekonomiochuppgifter.Antalet tungarobotbatterierkomattstannavidettochmoderniseringenavfastartilleriinställdes.Dettainnebarisinturattlivslängdenohjälpligtuppnåddesochattytterligarefastaspärrba-taljonerfickläggasner.69

SomexempelpåkustartillerietskrigsorganisationföljerhärenredogörelseförStockholmskustartilleriförsvarskrigsorganisation1962.

• SpärrbataljonRN(stabpåSingö,etttungtochtvålättabatterier,enmin-spärrtroppsamt5.rörligaKA-batteriet15/37)

• KAB1(stabsplatsHamnholmen)

69. Kustförsvar. Från kustbefästningar till amfibiekår,Västervik2002,bl.a.s.68–80.

��6


- SpärrbataljonArholma(ett10,5cmbatteripåArholma,tvålättabat-terier,tvåminspärrtroppar)

- SpärrbataljonSöderarm(stabpåHamnskär,etttungtbatteri,tvålättabatterier,enminspärrtropp)

- Ibrigadeningickvidaretvåcykelskyttebataljonerm.fl.lokalförsvarsför-bandsamtenhemvärnsbataljon.

• KAB2(stabsplatsRindö)

- SpärrbataljonKorsö(etttungtbatteri,trelättabatterier,enminspärr-tropp)

- Tvåkustjägarkompanierochtvålättarobotbatterier

- Ibrigadeningickvidareencykelskyttebataljonurarménm.fl.lokalför-svarsförbandsamtenhemvärnsbataljon

• KAB3(stabsplatsJärflotta)

- SpärrbataljonOrnö(ettbatteri10,5/50påBodskär,trelättabatterier,tvåminspärrtroppar)

- SpärrbataljonMellsten (ettbatteri10,5/50påNåttarö, fyra lättabat-terier,treminspärrtroppar)

- SpärrbataljonAskö (ett tungtbatteri, två lättabatterier, enminspärr-tropp)

- Ibrigadeningicktvårörligabatterier10,5/42ochtvåluftvärnskompa-nierförskyddavSödertörnsbasensamtvidaretrecykelskyttebataljonerm.fl.lokalförsvarsförbandurarménochenhemvärnsbataljon

• SpärrbataljonBråviken (stabOxelösund, två lättabatterier, treminspärr-troppar)underställdFo43

• Spärrkompani Arkösund (stab Arkö, lätt batteri, minspärrtropp) under-ställdFo4170

Somexempelpåutbildningsansvar förolika artillerisystemkannämnas attKA2ansvaradeförutbildningenavpersonaltillföljande7,5cmseriebatterier:71

• Serie1

- Nr 5, Batteri Karlshamn 2, beläget på Sternö väster om Karlshamn.Klart1964,utgick1992.

70. Kustförsvar. Från kustbefästningar till amfibiekår,s.303.71. Marinmusei årsbok 2005,s.227–229.

��


- Nr6,BatteriSimrishamn,belägetnorromstaden.Klart1964,utgick1988.

• Serie2

- Nr11,BatteriMalmö,belägetpåLernackensöderomLimhamn.Klart1967,utgick2000.

- Nr12,BatteriYstad2,belägetvidSvarte,norrvästeromstaden.Klart1967,utgick1996.

• Serie3

- Nr22,BatteriJärnavik,belägetpåHaröochTärnöiKarlshamnsskär-gård.Klart1972,utgick1996.

- Nr23,BatteriEllenabben,belägetpåAspöutanförKarlskrona.Klart1972,utgick2000.

- Nr25,BatteriTrelleborg,2,belägetvidMaglarpvästeromTrelleborg.Klart1973,utgick1996.

Medtankepådenbetydanderollsomseriebatteriernaspeladekandetvarabefogatmedennärmarepresentation.SomexempelharjagvalBatterinr23.

Batterietbestodavtre7,5cmtornpjäseravmodellår1957,eneldlednings-plats1medspanings-ocheldledningsradar(Arte719),eneldledningsplats2med stabsplats, reserveldledningsplats, förläggning, centralkök, läkarmottag-ningetc,enmätstationmedlasermätare701,luftvärnspjäsersamtdurkarförspecialammunitionochreservdelar.Pjäsernavargrupperademedc:a400me-tersmellanrumpåsödraAspö,därvarjepjäsbestodavenbergrumsanläggningifyravåningar.

Batterietkunde skjutahorisontenrunt,hadeen skottviddpåc:a12500meterocheneldhastighetav25skottperpjäsochminut.Eldledningsutrust-ningen,somhadeenräckviddav40km,kundeävenanvändasavandranärlig-gandebatterier.Batterietsskyddsnivåvaromfattandeochdimensioneratmotkärnladdningar,brandochstridsgaser.Batteriethadeenuthållighetpå30dygnochvarsjälvförsörjandeunderdennatid.

Personalstyrkanuppgicktill132manenligtföljande:

• Eldledningsplats1(Bollö) 20

• Eldledningsplats2(Aspö) 89

• Lasermätstation(Aspö) 2

• Pjäser/Aspö 7/pjäs

��

9. Flygvapenförbandens utveckling

Organisationsöversikt

Flygvapnetsutvecklingharvisserligenbehandlatstidigareidennaskriftmenföröversiktlighetensskulltagesdettauppävenhär.

Dennyasjälvständigaförsvarsgrenenflygvapnet,somuppsattes1926ien-lighetmedriksdagsbeslutet1925,skullebeståavenchefmedenflygförvalt-ningsamt fyraflygkårerochenflygskola.Någonflygstab ingickdock inte ibeslutet.Flygkårernaskullevara:

• 1.flygkåreniUppsala

• 2.flygkåreniVästeråsochHägernäs

• 3.flygkårenpåMalmenochiKarlsborg

• 4.flygkåreniÖstersund

• FlygskolanpåLjungbyhed

Detachement skulle avdelas till kustflottan samt till Boden, Karlskrona,GöteborgochVaxholm.

UppgifternafördeolikakårernadefinieradessåattFörstaflygkårenskullebetjänahögstakrigsledningen,andrakårenskullesamverkamedmarinenmed-antredjeochfjärdekårernaskullsvaraförarmésamverkan.Sammanlagtskulleflygvapnetifredstidorganiseraspåtrearméspaningskompanier,tvåjaktkom-panier, ett kombinerat jakt- och bombkompani, ett marinspaningskompaniochettmarintbomb/torped/jaktkompanimedtotal229krigsflygplanoch85skolflygplan.Tvåstörreflygverkstäderskullebyggas,detenapåMalmendär

��0


grundenvardetförutvarandeFlygkompanietsverkstadochdenandraiVäs-teråsditflottansflygplansverkstadpåGalärvarvetflyttades.

Verklighetenblevdockannorlunda.Förstaflygkårenorganiseradesinteför-rän1929ochdåiVästerås.Deövrigatrekårernakundeendastsättauppettkompaniperkårochdessaenheter,därnamnetnuändradestilldivision,kun-depågrundavföråldradeflygplanendastanvändasförspaning.Jaktplanin-köptesinteförrän1930,medanbomb-ochtorpedflygplanistortsettsaknades.Deförstabombplanenlevereradesförst1936.Förskol-ochvidareutbildninganvändesäldreflygplan.Såsentsom1935lågmanlångtefterplanernafrån1926ochflygvapnetsslagkraftvarmycketbegränsad.Dettatillstånd, i sam-verkanmedettstortantalhaverier,föranleddetvåolikautredningar,somisinturleddetillattflygvapnetsledningbyttesut.Försti1936årsförsvarsordning(1930års försvarskommissionsbetänkande somkom1935) tillfördesmedelmedavsiktattunderdenärmastesjuårenfördubblaflygvapnetsomfång.Denplanerade organisationen skulle bestå av sju flottiljer och från 1933 en far-tygsbaseraddivisionpåkryssarenHMSGotland.Flygvapnets förband skullebestå av två medeltunga och två lätta bombflottiljer, en jaktflottilj samt enmarinspanings-ochenarméspaningsflottilj.Trenyaflottiljeruppsattes(klara1939–41),nämligenF6(lättbomb),F7(medeltungbomb)ochF8(jakt).F1omorganiseradestillmedeltungochF4tilllättbombflottilj,medanF2ochF3bibehöllsinauppgifter.

Vidbörjanavår1940bestodflygvapnetavF1(medeltungbomb),F2ma-rinspaning,F3arméspaning,F4(lättbomb),F6(lättbomb),F7(medeltungbomb)ochF8(jakt).Fördelningenavflottiljervisartydligtattidénattfien-densflygbästkundebekämpasgenombombanfallmotdessbaserfortfarandevar förhärskande. Detta var till stor del en följd av att möjligheter att ledaflygplaniluftenännuistortsettsaknades.

FörutomflottiljernafannsF5(Flygkrigsskolan),FKHS(Flygkrigshögsko-lan),Flygvapnetscentralaskolor(FCS),Bomb-ochskjutskolan(FBS),under-officersskolan(FUS)samttreflygverkstäder.Enligtplanernaskulleflygvapnetnukunnaha257flygplaniförstalinjen.Försvarsbeslutet1939ändradeinteantaletflottiljer,menFörstaflygeskadernbeståendeavF1,F3ochF4organi-serades.

Världskrigets första år och framför allt erfarenheterna frånfinska vinter-krigetvisadeklartpåjaktflygetsbetydelseochbehovetavattskyddadetegnalandetäveniluften.Ifebruari1940beslutadesomattuppsättaytterligaretvåjaktflottiljer–F9iGöteborgochF10iMalmö.F9försågsmedenberghangar-anläggning,ettmycketviktigtteknisktutvecklingssteg.Höstriksdagensammaårfattadebeslutomännuenjaktflottilj–F11iNyköping.Antaletflottiljerökadeytterligaregenom1941och1942årsförsvarsbeslut–fråntiotillsexton–ochytterligaretreflygeskadrartillorganiseradesefterhand.Huvuddelenav

��

Flygvapenförbandens utveckling

denyaförbandenblevjaktflottiljer.Efter1940årsförsvarsbeslutbestodeska-derorganisationenundernågraåravfyraeskadrarmedplaneratomkring1000flygplan:

• tvåbombeskadrarmedtrebombflottiljersamtenjaktflottiljivardera

• enjakteskadermedfemjaktflottiljer

• enarmé-,marin-ochfjärrspaningseskadermedfyraflottiljer

Enligtsammaförsvarsbesluttillkomocksåflygbasområdenaförförvaltningavfrämstkrigsflygbaserna.

Sjuårefterandravärldskrigetsslut,1952,uppnåddesdeunderkrigetbe-slutademålenochdetsvenskaflygvapnet,efterdetattytterligaretvåflottiljeruppsatts,räknadesnublanddefyrastörstaivärldenmed17flottiljer,enflyg-baskår,tvåskolförbandochytterligaretreskolor.

Eskaderorganisationenbestodav

• enattackeskadermedfyraflottiljer

• tvåjakteskadrar(E2ochE3)medfyrarespektivefemflottiljer(ennattjaktidensenare)

• enspaningseskader(E4)medtvåflottiljer

Redan1949hadedockdenförstareduceringeninträffatdåF2omorganise-radestillettskolförbandochdetsammaskedde1961medF14varvidettantalskolenheteröverfördesdit.Detdröjdedocktill1969innandenförstaflottil-jen(F9)heltladesner.Huvuddelenaveskaderorganisationenförsvann1966isambandmedomorganisationenavdenförsvarsmaktsgemensammaledningensombl.a.innebarinförandetavdeintegrerademilitärområdesstaberna.Eska-drarnasuppgifterövertogstillstoradelaravluftförsvarssektorerna(senedan)varsgränseristortöverensstämdemedmilitärområdenas.Endastattackeska-dern(kallad”ÖB:sklubba”)medattackflottiljernaF6,F7,F15ochF17samtifredstidmedspaningsflottiljenF11ochspaningsdivisionenpåF21kvarstodfram till1995.Vidkrig skulledock spaningen ledas avdenhögstakrigsled-ningengenomsektorcheferna.Frånbörjanav1970-taletblevbegreppenjaktochattackobsoletagenominförandetavViggensystemet.

Nedläggningstrendenfortsatte1973–74medindragningarnaavF8,F3ochskolförbandetF2.DärefterförsvannF11ochF121980,F11983,F18sombli-vitskolförbandefterF21986och1997F15samtF5.F10ladesnerår2002ochettårsenaredrabbadesammaödeF16samtidigtsomF20omorganiserades.

��


Flygvapnets högre ledning

Viduppsättningen avflygvapnet1926 tilldeladesflygvapenchefen avbespa-ringsskälingenegenstabochförvaltning.DennyaförsvarsgrenenskulleledasavenFlygstyrelsesomvaruppdeladpåflerabyråer.Enomorganisation,kopp-ladtillinrättandetavförsvarsstabenocharméstaben,leddetillattFlygstabentillkom1937.Iseptember1938fastställdesflottiljernasfredsorganisationsominnebarattenflottiljskullebeståavenstabmedåttaavdelningarochtreflygdi-visioner,underhuvuddelenavåretenövnings-,enskol-ochenspecialdivision.Undersommarenändradesorganisationentilltvåövningsdivisionerochunderseptembertilltre.

Flygstyrelsenersattes1936avFlygförvaltningensomorganiseradesunderflygvapenchefen och som skulle svara för upphandling av flygplan, motorerochreservdelar.Vidaresvaradeförvaltningenförlokaler,flygfältochverkstads-drift,utrustningochmatåtpersonalen,bränsletillflygplanochmotorfordonsamtsjukvård.Flygförvaltningenvarendelavflygvapnetframtill1968dåallaförsvarsgrensförvaltningarslogssammantillFörsvaretsMaterielverk.

Ledningsstrukturen,medvissaförändringar,levdekvartill1994dådetreförsvarsgrenarnaförloradesinmyndighetsstatusochinordnadesidetnyorga-niseradeHögkvarteret.

År1943infördesFlygbasområden(Flybo)somfickansvaretförkrigsbaser,förråd och från 1948 även för luftbevakningen. Östra och Övre NorrlandsFlyboorganiserades1942ochNorra,VästraochSödraFlybo1943.Flygbas-områdenaavvecklades1956–58ochderasuppgifteröverfördestilleskadersta-bernasomisintursenareersattesavluftförsvarssektorerna.72

Materiel

Mycket har skrivits om Sveriges och det svenska flygvapnets närmast unikautveckling.Manhardärvidistorutsträckningkoncentreratsigpåflygplanenochderasprestanda,varför jaghärendastnämnervissaenstakamenviktigamaterielprojekt.

Avstorbetydelsevarinförandetavdenyaflygplanssystemenfr.o.m.SaabJ29Tunnanvid1950-taletsbörjan.Konstruktionenavdettaflygplanforcera-dessomföljdavbeslutetattutökadagjaktenmed50%.J29innebarocksåettförstastegpådenutvecklingslinjesomleddetillattSverigesomförstalandivärldenfickettflygvapensomendastbestodavreaplan.Manövergicksamti-digtiettsystemtänkandedärflygplaneningickiettvälsammanlänkatsystemiettstörresammanhang.Dettagenomfördesistörreutsträckningiochmedinförandetavsystem35Draken,somförstförekomijaktversion1957.Viktigt

72. C.Braunstein,Svenska flygvapnets förband och skolor,Stockholm2005,s.10–18.

��


ärocksådeföljdersominförandetavsystem37Viggen(attack-ochskolver-sionerna) år 1967 hade. Kostnaderna för systemet innebar nämligen att ettavsevärtmindreantalflygplankomattanskaffasänvadsomursprungligenvarplanerat.Dettaförhållandekomävenattgällajaktversionen.Samtidigtinne-barenövergångtillflygplansystemet37enavsevärdmoderniseringavflygvap-net,vilketocksåframhöllspåpolitisknivånärmanvillemotiveradetminskadeantaletflygplan.Dettavarisigkorrekt,menmåstesättasirelationtillattandraländernaturligtvisocksåmoderniseradesinaflygstyrkor,dockutanattnume-rärenminskadeinågonstörregrad.73

Iställetförattbehandlaflygplansmaterielen,kandetvaralämpligtattbe-lysarobotvapnetsutvecklinginomflygvapnet.Underförstahalvanav1950-taletarbetadebl.a.flygförvaltningenmedutvecklingenavenluftvärnsrobotförbekämpningavmålpåhöghöjd.Avtidsskälochavekonomiskaskälavbrötsdennautveckling1957ochiställetbeslötmansigförattisamrådmedarménsökaefterettutländsktalternativ.Fleratyperstuderades,menvaletföllslut-ligenpådenengelskaBristolBloodhoundMk.1.Dennavarredanutprovadochunderinförandeidetengelskaflygvapnet.ISverigefickdenbenämningenRb65.

DentekniskautprovningengjordesvidLv3iNorrtälje,medandetaktiskaprovengjordespåF2iHägernäs.Tilldenförstaomgångenmaterielhördebl.a.enkommandocentral,enbelysningsradar,ettantallavettersamttolvrobotar.Den första utbildningen skedde i februari 1959 och i oktober 1961 kundeflygförvaltningenlämnaöverettfungeranderobotsystemtillbrukarnaarménochflygvapnet.

Robotförsökengavpositivaerfarenhetermenarménbeslutaderedaniok-tober1960attiställetköpadetamerikanskarobotsystemetHawk(robot67).FlygvapnethölldockfastvidBloodhoundsominköptesienförbättradversionsom robot 68. I mars 1963 fördelades sex robotdivisioner på F8 (två divi-sioner),F10,F12,F13ochF17.Leveransskeddesedaniomgångarunderperioden1963–65.

Tillskillnadfråndeengelskarobotförbandensomstodstatisktuppställdapåsinabaser,vardesvenskaförbandenfältmässigtgrönmålade,lättrörligaochbetjänadeavvärnpliktiga soldater.Varje fredsdivision satteupp tvåkrigsför-band–luftvärnsrobotkompani68–medandengrundläggandeutbildningenskeddesamlatvidF8somdärvidövergicktillattenbartvaraenrobotflottilj.

Ikrigskullerobotsystemetledasfrånstridsledningscentraler(senedan)ochinågraradargruppcentralerinstalleradesdärförettsärskiltrobotledningsbord.Stridsledningscentralerna gav måldata till radargruppcentralen i vars närhetrobotkompaniernavargrupperade.Måldataanvändesbl.a. för inriktningavbelysningsradarn,robotsystemetssikte.


��


Av ekonomiska skäl beslöts 1973 att robotorganisationen skulleminska,varviddenfredstidaverksamhetenkoncentreradestillF13ochF17.År1978avveckladesresterandedelaravrobotsystem68ochkvarvaranderobotarsåldestillbaka till Storbritannien.74 Höghöjdsluftvärnet kom istället att övertas avarméngenominförandetavrobot77(ImprovedHawk).

Taktik och strategi

Trotsattdetskrivitsenlångradböckeromdetsvenskaflygvapnetshistoriaärdeöppnakällornatillhurdenna,ekonomisktsetthögstprioriteradeförsvars-grenavsågsanvändasikrigmycketfåtaliga.Dettaframgårdockavkrigsplan-läggningenochsomexempelpåderådandetankegångarnaväljer jagattbe-handladenplanläggningsomvaraktuellundermittenav1960-talet,närmarebestämtfrånÖBoperationsorder1967.Flygvapnetomfattadedåc:a600jakt-,200attackoch80spaningsflygplan, fördeladepå30 jakt-,12attack-och8spaningsdivisionermedc:a16flygplanivarjedivision.75Somjämförelsekannämnasattvid1950-taletsbörjanhadeflygvapnetskrigsorganisationbeståttav33jakt-,12attack-och10spaningsdivisioner,medsammanlagtc:a1000stridsflygplan.

IgrundalternativetförkrigsfallIIskulleflygspaningsförbandenutgångsba-serasförattutrörainvasionsförberedelseriaktuellariktningar.Jaktförbandenskulle främst varaberedda attmotfientligtflygochmot luftlandsättningar,medanattackförbandenskullebaserassåattdeundandrogsigförlusterunderdet inledande bekämpningsskedet. Därefter skulle de snabbt kunna ingripamot aktuella invasionstäter över land eller över havet. Samtliga stridskrafterskullemedkortvarselsnabbtkunnainsättasinomannatluftoperativtområdeänivilketdevarutgångsbaserade.Flygförbandenskulleinledningsvisbaseraspåföljandesätt:

MBÖNskulle luftförsvaramiloÖN(sektorÖN3, angåendebegreppetsektorersenedan)ochtilldeladestvåjaktdivisioner(J32B)ochtvåspanings-divisioner(S35).Manskulledärutöverförberedamottagandetavtvåjaktdivi-sioner,enattackdivisionochenspaningsdivision.

MBNNvarintetilldeladnågra”egna”flygstridskrafterigrundalternativetvarförMBÖstridskrafterskulleflygspanaäveninommiloNN.MBNNskulledessutomförberedamottagandetaven jaktdivision, tvåattackdivisionerochenspaningsdivision.

MBÖ skulle luftförsvara milo Ö (sektor 01, 005 och G1), skydda flyg-transporter tillGotland, jakt-och luftförsvaramiloB (sektorW5ochdelarav sektor 05) samt flygspana inom milo NN och milo B områden. MBÖ

74. A.Annerfalk,Flygvapnet – en historisk överblick,Arboga2002,s.156–57.75. Wallerfelt,s.97.

��


tilldeladesniojaktdivisioner(J35),fyraspaningsdivisioner(S32ochS35),105.spaningsgruppen(SK60)ochettluftvärnsrobotkompaniRb6876.Bero-endepålägetskulleMBÖvarabereddattpåÖBorderöverlämnatvåjaktdivi-sionerochtvåspaningsdivisionertillannanMB.

MBSskulleluftförsvaramiloS(sektorS1ochS2)samtjakt-ochluftför-svaramiloV.MBSskulleävenflygspanainommiloVområde.MBSdispone-radeinledningsvisåttajaktdivisionerochfyraspaningsdivisioner.MBSskulleförberedamottagandetavenjaktdivision(frånmiloÖN)ochöverlämnandetavenspaningsdivisiontillmiloNNellermiloÖ,alternativttvåjaktdivisionertillmiloNNellermiloÖN.

VarkenMBBellerMBVskullesåledesledanågonformavverksamhetförförbandurFlygvapnet.

Slutligenskulle1.Flygeskadern,sominledningsvisvardirektunderställdÖB,medorganisatorisktingåendeattackdivisioner

• hållastörstamöjligaantalattackförbandinsatsberedda

• varabereddattmedledningsresurserochhelaellerdelaraveskaderntilldelasförstahandMBS,ÖellerÖNsomdärvidskulleutövaoperativledning.

• varabereddattunderställaiförstahandMBS,Ö,NNellerÖNattackför-bandsamtvissledningskapacitetförattförstärkaMBledningsresurser

• planläggainsatsistortavattackförbandinomrespektivemilo77

Begreppetjaktförsvarinnebarförsvaravluftrummetmedhjälpavjaktflyg-plan,medanbegreppetluftförsvarinnebarattmananvändesigbådeavdetaktivaluftförsvaretiformavstridledningsresurser,jaktdivisionerochluftvärn(lvrobot)ochdetpassivaluftförsvaretiformavalarmeringochbefolkningsskydd.

InförandetavflerSk60somskolflygplaniversionernaSk60BochSk60Cmedfördeocksåattenutvecklingfunktionenunderstödavmarkstrid,s.k.lättattack.FemsådanadivisionersattesuppavF5,F16ochF21vidbörjanav1970-talet.Samverkanmedarméstridskrafterövadesdockinteinågonstörreomfattning.

Transportflygorganisationen

Efter beredskapstiden började man arbetet på en stabsmässigt organiserad”transportflygflottilj”,sommedhjälpavfredstidaresurserskulleförsökalösaflygtransportbehovenvidkrigellerberedskap,inrikessåvälsomutrikes.

76. Dettakompanivarsannoliktdetförstakrigsorganiseraderobotkompaniet.77. Wallerfelt,s.137–147.

��6


Tankenvarattförberedarekvisitionavvissatrafikflygplanochattsamtidigtkrigsplaceranyckelpersonal inomflygbolagenpå sinaordinariebefattningar.UtöverdestörreflermotorigatrafikflygplanenfrånABA/SILAavsågmanävenattutnyttjaettantalmindreen-ellertvåmotorigaflygplan.Enflygtransport-flottilj,beståendeavflottiljstabmedtredivisioner,trebaskompaniersamtettantalstationsgrupperorganiseradesvidflygstaben.

1.och2.divisionernaskulleutrustasmedvarderatiotvåmotorigaflygplanavtypDC-3ellerSaabScandiasamtåttaNoorduynNorseman.Uppgiftenfördebådadivisionernaskullevaraattsvaraförfrämstinrikesflygtransporteravt.ex.nyckelpersonalochmaterielförsåväldetmilitäraförsvaretsomförcivil-försvaret.

3.divisionenskulleanvändaABA/SILAS:slångdistansflygplanvilkavartiofyrmotorigaplanavtypDouglasDC-4ochDC-6.Uppgiftenskulleihuvud-sakvaraattsvaraförvissainternationellatransporter.78

När så småningom SAS bildades kvarstod i princip denna organisation,mentillgänglighetenavflygplanenminskadep.g.a.SAS:sutlandsbaseradeun-derhållsorganisation, som medförde att relativt få flygplan kunde förväntasvaragripbaravidettkrigstillstånd.

Medbörjan1965inköptestransportflygplanavtypHercules,iSverigekall-latTP84A-D.År1969fannsdettrestyckenfrämstavseddaattspridaFVma-terieltillkrigsabaser.Undersenaredelenav1970-taletökadeantalettillåtta.DessaplaceradesvidtransportflygdivisionenpåF7,Såtenäs.Flygplanetkanlasta20tongods,90passagerareeller56fulltutrustadefallskärmsjägare.Somsjuktransportflygplanhardetplatsför72bårar.

Blanddeflygtransportersomplanladesochförbereddeskannämnasmo-biliseringstransporterna från Stockholmsområdet till Övre Norrland och tillGotland.TransporternanorrutskulleutgåfrånArlanda,medantransporternatillGotland skulle gå frånBrommaoch frånKungsängensflygplats iNorr-köping.Åtminstone transporterna frånBrommavarövadeoch förberedda idetalj.79

Bassystemet

Somovansagtsinfördesensärskildflygbasorganisationmedbörjanår1942.Dennyabasorganisationenvar inspirerad avde erfarenheterflygstabschefenNordenskiöldgjortvidenstudieresaiTysklandsommaren1940.Flygvapnetsbaseringsproblemhadetidigareinteägnatsnågonstörreuppmärksamhet.Så-välstationstjänstensomdenövrigabastjänstenhadeipraktikenvaritknutnatill det aktuella flygförbandet. När ombaseringar hade behövts göras hade

78. Annerfalk,s.125–6.79. FörfattarensegenerfarenhetfrånLuftfartsverketBromma1986–88.

��


basutrustningenfraktatsper järnvägoch lastbil tilldeprovisoriskaflygfältenochsnabbaombaseringarvaripraktikenomöjligt.Underdeförstakrigsårenblevlägetannorlundaochdetgälldeattmedkortvarselförstärkaflygskyddetinågonsärskiltutsattdelavlandet.Detvisadesigdåattbasorganisationenhadestorabristervarförombaseringarnablevtidsödandeochsårbara.

ITysklandhadeNordenskiöldfåttseenseparatflygbasorganisationsomvarfristående frånflygförbanden.Såkallade”Fliegerhorst”bemannadeett antalbaserenligtenregionalindelningochmankundedärtaemotochgeserviceåtettvisstantalflygplanenligteniförväguppgjordplan.DettyskasystemetöverfördesalltsåtillSverigeochbyggdeskontinuerligtutunderettantalår.Detgickdärefterbetydligtfortareattgenomföraombaseringarochflygförbandenblevväsentligtmindresårbaragenomdenutspridningsomsystemetinnebar.

Redan1942börjademanbyggabergrumshangarervidF9iSäveutanförGöteborg.AnledningentillattjustF9försågsmedberghangarerärnågotoklar,naturligtvisförutomdetenklafaktumattdetfannstillgängligabergpåplatsen.MöjligenansågsF9liggasärskiltutsattförfientligt,tyskt,flyg.DettakonceptvarSverigeistortsettensamtomviddennatidochsystemetutveckladesyt-terligareunderatombombshotetefterkriget.Underperioden1948–54bygg-desberghangarerävenvidF8,F13,F16ochF18förutomattF9försågsmedennyberghangar,dåden”gamla”bergetinteansågsatombombsäkert.Dessaberghangarerhadeutrymmeförendivision(c:a20flygplan)samtverkstadska-pacitetochövrigutrustningfördessa.

Underibörjanav1960-taletutveckladesocksådetunikasvenskavägbas-systemet,därnormalanybyggda”civila”vägarutnyttjadessomstartbanorochfickbildastommenikrigsbasernabansystem.Varjehuvudbasförsågsävenmedenellerflerasidobasermedgodabaseringsmöjligheterochettantalreservbaserförtillfälliga”nödbaseringar”byggdesockså.Dessasenarevaroftastendastenrakvägsträcka, s.k.”flygrakor”,medstart-och landningsmöjligheter,medansidobasernaoftastutgjordesavcivilaellermilitäraflygfält.Enhybridlösninggenomfördes vid Fällforsbasen nordväst om Skellefteå där landets enda s.k.bergtunnelbyggdes,medplatsförtioparkeradeflygplan.80

Videnrevisionavbassystemetsomgjordesibörjanav1950-talet,organise-radesettantalbasbataljoner,vilkaskullesvaraförsamtligabasfunktionervidenhuvudbas.Basbataljonernauppgickibörjanav1970-talettill36styckenochmanhadekapacitetattbemannac:a40baser.81

Basbataljonernasorganisationkomnaturligtvisattförändrasgenomtidenoch organisationssystemet byggde på grunddelar som kunde variera i antal,tilläggsförbandsomisinturkundeinnehållaolikatilläggsdelarochettvarie-randeantalarméförbandsomkundevaraunderställda,alternativtlydaunder

80. Palmblad,s.25.81. Bl.a.Annerfalk,s.158.

��


basbataljonschefen.Dessutomvarieradeantaletsidobasförbandsåmycketattingenbasbataljonvardenandralik.Följandehuvuddelaringickidockiregelunder1970-och1980-talen:

• Chefmedbataljonsstab

• Stabskompanimedbl.a. stabspluton, sambandsplutonochunderrättelse-tropp

• Stationskompani med klargörningspluton (-er), ammunitionspluton ochmaterielpluton

• Markförsvarskompani(ev.medflygbasjägarpluton/-er)

• Skyddskompani med skyddspluton, brandpluton och ammunitionsröj-ningstropp

• Flygfältsfältarbetskompani

• Underhållskompani

• Luftvärnskompani(-er)urarmén

• Värnkompaniurarmén

• Sidobasförband(kompani,pluton,troppellergrupp(-er))82

Personalstyrkan i en basbataljon kunde variera kraftigt, beroende på ba-sens/basernasstorlekochberoendepåomuppgifternabestodiattfungerasomattackbas, jaktbas eller spaningsbasochomdet var fråganomenhuvudbasellerej.Ikrigsplanläggningenredovisadesvilkaflygandedivisionersomskulleknytas till enhuvudbas.Omexempelvisen jaktdivisionskulleutgångsgrup-peraspåKostaflygbasiKronobergslänbenämndesbasenorganisationsmässigt”Ordinariebasjakt”.Vidensåkallad”O-basjakt”skulleupptillåttaflygplanavangiventypkunnnaklargöras,servasochrepareras.Iallmänhetskulleävenkapacitetfinnasatttaemotettannatflygslag,exempelvisattackplanochdennauppgiftbenämndesdå”Tillfälligbasattack”.EnT-basskullehaförmågaattklargöraupptillfyraflygplan,mensaknaderesurserattgenomförastörreser-vice-ellerreparationsarbeten.83

SomexempelkannämnasattiKronobergslänfannsdetunderhuvuddelenavdenbeskrivnaperiodenintemindreänfyrahuvudbaser,nämligenByholma,Eneryda,KostaochUrsåsaflygbaser.DevarorganiseradeenligtBas60-syste-metochendastByholmahannövergåtillBas90-systemetmedfleraalternativa

82. Anvisningar för basförband – stabskompani,1988årsupplaga.83. Palmblad,s.25.

��


landningsbanor,såkalladekortbanor.Förutombasbataljonernafickdessafyrabaserävenunderstödfrånenmycketomfångsrikflygverkstadsbataljon.84

Basbataljonernakundebeståavmellan1000–1500man,medettmed-elvärdefören”normalbas”om1200man.Dettainnebärisinturattbasba-taljonernassamladestyrkaunder1960-och1970-talenbörhauppgåtttillc:a45000man.85

Fördetaljeradbeskrivningavenflygbas,sebilaga4.

Luftbevaknings- och stridsledningssystem

Under1943börjademananvändamarkradiostationerförattledajaktflygetoch1944prövademan en s.k.filter- ochoperationscentral i stabsbyggnadenTrevapeniStockholm.ÅretdärpågjordessammaförsökiBodenochiMalmö.

År1948överfördesansvaret fördenoptiska luftbevakningenfrånarméntillflygvapnetsamtidigtsomarménövertogflygvapnetsluftvärnsförband.Ettrörligtvarnings-ochkontrollsysteminfördesförluftförsvaretmedrörligacen-traler(importfrånUSA)samtengelskaochamerikanskaradarstationer.

Under1950-taletinfördesettluftförsvarssystemsompåmindeomdetbrit-tiskaunderandravärldskriget.SystemetsomkomattkallasStril50varhu-vudsakligenmanuelltmedtalrapporteringpådirektatelefonförbindelserochmanuellhanteringavinformationenicentralerna.

Landetindeladesiluftförsvarssektorerochinomvarjesådanfannsbeman-nade luftbevakningsstationer (ls) som rapporterade till en luftförsvarscentral(lgc).Därfiltreradesinformationenochvidarebefordradestillenluftförsvars-central(lfc)somävenradarstationernarapporteradetillviaradargruppcentra-ler(rrgc).Lägetiluftenpresenteradeshärpåenkarta–ettplottingbord.

Luftförsvarscentralen sammanställde, utvärderade och använde underrät-telsernaförattledaegetjaktflygsamtförattinformeraarmé-ochmarinstrids-krafterjämtecivilförsvaretomfientligaflygrörelser.

Enindelningavlandeti21luftförsvarssektorerfastställdes1951,menvidutbyggnadenavfastaanläggningarreduceradesantalettill11.Fastalfcbyggdesutibergrum.Denförsta(lfcO3)togsibruk1950ochdenandra(lfcO2)1952.DevarplaceradeinomF16respektiveF18flottiljområden.Återståendeniolfcbyggdesutanförflottiljernaochtogsidriftunderperioden1955–1957.

Enny sektorindelninggenomfördes frånhösten1957med inledningsvisföljandetillhörighet:

84. Palmblad,s.25–29.85. RedogörelseavmjSScheiderbauer05–01–05.

��0


SektorS1 F10 1957–1981

SektorS2 F12 1957–1978

F17 1978–1981

SektorW2 F9 1957–1969

F7 1969–1981

SektorO1 F13 1957–1981

SektorG1 F13 1957–1965

SektorG1uppgår1965isektorO1

SektorO2 F18 1957–1965

SektorO3 F16 1957–1965

SektorO2ochO3slås1965sammantillsektorO5

SektorO5 F8 1965–1974

F1 1974–1981

SektorW5 F1 1957–1971

SektorW5uppgår1971isektorO5

SektorN3 F4 1957–1981

SektorÖN1 F21 1957–1965

SektorÖN1uppgår1965isektorÖN3

SektorÖN3 F21 1957–1981

Detblevefterhanduppenbartattettnyttautomatisktluftbevaknings-ochstridsledningssystemmåsteinförasförattmanskullekunnaföljadealltsnab-bareflygplansrörelserna.Detnyasystemetbaseradespåstril50-systemetmenvidradarstationernaförbättradesinformationenöverfördesochbearbetadespåelektroniskväg.DenförstaflygflottiljensominfördedetnyasystemetvarF8.SystemetkomattbenämnasStril60ochJ35Drakenvardet förstaflygplansomvarhelt anpassat till detta.Detsammagällde även luftvärnsrobotenRb68”Bloodhound”.LfcO5ochlfcS1fickgenomdettavärldensförstadigitalastrilsystem.Stridsledningssystemetindeladesförbandsmässigtiettantalbatal-jonersomunder1960-och1970-talenuppgicktill20stycken.

En stridsledningsbataljons styrka kunde variera kraftigt, mellan 500och1000personerkunde ingå.Dettaberoddebl.a.påattbataljonernavarskräddarsydda för sina uppgifter och att Stril 60-systemet innehöll två s.k.

��


storsektorer–O5ochS1–medandeövrigavar”normalsektorer”.Enbataljonhade4–6luftbevakningskompaniermedc:a100pers/kompaniochtilldettakomenkompanistab samtenpluton i lgcmedc:a80personer.Bataljoneninnehöllocksåett antal radarkompanieroch rrgc-kompanieroch inteminstlfcmedsinledningsstab,somegentligenintevarnågonstabutanettstridandeförband.Radarkompaniernabestod,trotsnamnet,oftainteavflerän20per-soner,ettrrgc-kompaniav50personer,vartillkomledningsstabenmedc:a150personer.En”normalbataljon”kanuppskattatshabeståttavc:a800personer,vilketgörattminst20000mänochkvinnor(flyglottor)samtidigtvaritkrigs-placeradeidessaförband.86

Under1970-taletmodifieradesochförbättradessystemetpågrundavsam-bandsutvecklingen,vilketbl.a.gjordeattantaletluftförsvarssektorerfrån1981kundereducerastillfyra”storsektorer”.

SektorSyd(S1,S2ochW2) F10/SeS

SektorMitt(O1ochO5) F16/SeM

SektorNedreNorrland(N3) F4/SeNN

SektorÖvreNorrland(ÖN3) F21/SeÖN

”Storsektorerna” efterträddes 1995 av tre nyinrättade flygkommandon.Från år2000då JAS39-systemetövervägerfinns endast ettflygkommandounderOperativainsatsledningen.87

86. RedogörelseavmjSScheiderbauer05–01–05.87. Braunstein,s.120ochB.Darwall,Luftens dirigenter,Värnamo2002,s.196–199.

��

10. Frågan om tillgänglighet och beredskap

Osorterade intryck

Detärnaturligtvisettmycketstortantalfrågoravintressefördetmilitäraför-svaretsutvecklingunderdetkallakrigetsominteharblivitbelystaidennaskrift.Tidigareharnämntsattfördelningsförbandensutvecklingistortsettmåsteför-bigåsochdetfinnsmångaandraangelägnaaspektersombörbelysas.Enviktigfrågaärt.ex.varförmaniSverigemeddelångaavståndsomgälleraldriggjordenågonordentligsatsningpåtransportflyg,somihöggradskullehaunderlättatmobiliseringstransporternatillövreNorrland?Vardetenfrågaomförsvarsgrens-egoismellerberoddedetpånågontingannat?Detförtjänarattutredasmenhärskallbaraavslutningsvistasuppnågraordombegreppettillgänglighet.

Närmantalarominvasionsförsvaretnämnsoftakrigsförbandenshögatill-gänglighet.Manfårintrycketavattvarjemanvisstevarthanskulleifallavmobilisering och att en stor del av krigsförbanden i princip var ”startklara”tvådygneftermobiliseringsorder.Förbandenförutsattesvarauppfylldasåvälpersonelltsommateriellt.Menvardetverkligenså?

IKungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingaroch tidskrift nr61985,be-skriverdåvarandeöversten1.grCurtSjöösinaerfarenhetersomfördelnings-chefunderdenstoraförsvarsmaktsövningenVästgränssammaår.Totaltdeltog22000mänochkvinnorunder8–10dygnundersträngavinterförhållanden.Detvisadesigdockattförväntningarnapåförbandenifrågaompersonalupp-fyllnad snabbt kom på skam. Personalsammansättningarna var i många fallsådanaattdetintevarkrigsförband(plutoner,kompanierochbataljoner)somövadesutantillfälligtsammansattaenhetersombenämndesmedkrigsförban-densnamn.

��


Detvisadesigattav2000personer somtillfrågatsuppgavhälftenattdeintehadesammakamraterochgruppchefersomvidföregåendetjänstgöring.75%hadeintesammaplutonchefsomtidigare.AvenutredningsomgjordesavVärnpliktsverketframgickatttvåbrigadskyttebataljonerochenhaubitsbataljonurenprioriteradbrigadhade20%vakanserp.g.a.beviljadeanstånd.Befälsva-kansernavidfördelningsstabsbataljonen,artilleriledningskompanietochetapp-bataljonenvisadesigöverstiga20%.Detsägersigsjälvtattförbandmedsådanavakanserknappastkanansesvarafulltanvändbaraefterenmobilisering.

Materielbristerna i detta fall var däremot små, vilket man inte skall låtasigimponerasavdårespektivemobiliseringsmyndighetersmaterielenheterhaftnågraårpåsigattfyllapåförråden.Lägethademedstorsannolikhetvaritan-norlundavidenoförbereddmobilisering.

Fördelningschefen konstaterade också allvarliga brister t.ex. i fråga omchefers och stabers förmåga att samordna infanteriförbandens verksamhetmedstödfunktionerna.Trotsdettavarfördelningschefenövervägandeintryckmycketpositiva.88

Ett annat exempel på problemet med personalvakanser i krigsförbandenuppmärksammas iBodens ingenjörregementesregementshistorik,där förfat-tarnakonstaterarattmerän25%avIng3:skrigsorganisationvarvakantsattaunder1950-och1960-talen.Vidrepetitionsövningarlånademansåvälperso-nalsommaterielmellankrigsförbanden,medpåföljdattknappastnågotavIng3:sförbandskullehavaritkrigsdugligavidenmobilisering.Detmåsteansesvaraallvarligtattdettaförhållande,trotsattdetvaranmälttillhögrechefer,inteförbättradesundermerän10år.89

Dettasystemattlånamaterielochpersonalmellanolikakrigsförbandförattgenomförarepetitionsövningarlärf.ö.havaritvanligenförekommandevidträngenochingenjörtrupperna.

EnannanaspektpåvärnpliktshanteringentarBengtWallerfeltuppisinidennaskriftflitigtciteradebok.HankundenämligensomutbildningschefvidI22under1980-taletkonstateraattutbildningenavvärnpliktigakompanibe-fälseleveröverstegbehovetmedc:a50%.Dettahadetillföljdattsoldatersomförmycketdyrapengarutbildats inordligasteNorrlandaldrigkomatt tas ianspråkfördenbefattningdevarutbildadetill.90

Attdetisambandmedrepetitionsövningarävengjordesstorahanteringsfelochattdirektschabbel,medkopplingtillovanståendeproblemförekom,harförfattarenmångaerfarenheterav.Detärförvissosantatt80%avallasvenska

88. C.Sjöö,”Västgräns–någraerfarenheterochreflexioner”,KKRvA handlingar och tidskrift nr61985,s.333–343.

89. C. JohanssonochP.A.Lundström,Bodens ingenjörregementes historia,Luleå1990, s.323–333.

90. Wallerfelt,s.211och191.

��

Frågan om tillgänglighet och beredskap

mäniåldern30–90årharliknandeerfarenheter,menhärföljerlikvälnågraexempel.

VidKFÖmedencykelskyttebataljonvidP71983händedetsigattbatal-jonenssamtligagruppbefälintehadeblivitinkalladeirätttidp.g.a.felaktigthandhavandefrånSödraVärnpliktskontoretssida.Enheldelavgruppbefäleninställdesigtrotsdetefterattsärskildabrevtillsäntsdem,menungefärhälftenavdemuteblev.Dettapåverkadenaturligtvisbataljonensövningarochiför-längningendessstridsduglighet.

VidFörsvarsmaktsövningOrkaniSödermanland1993deltogenförsvars-bataljonitraktenavSödertälje.Samtligakompanichefervartjänstgöringspla-cerade aktiva officerare, eftersom man av någon okänd anledning inte i tidlyckatskrigsplaceranågraandra.Likartatförhållanderåddeidenförsvarsom-rådesgruppstabsombataljonenlyddeunder.Manhadenämligeninte,trots18månaders förvarning, lyckats bemanna stabschefsbefattningen i tid och dentjänstgöringsplaceradeöverstelöjtnanten”kunde”inteinställasigförränefterenochenhalvvecka,eftersomhandeltogien(förhonom)”viktigkurs”.Deinkalladereservofficerarnapåförbandetsommangrantinställdesigpåangiventidpunkt, hade en något annorlunda uppfattning om vad som var viktigt isammanhanget.

AttmaterieluppfyllandenhellerintealltidvardenbästakanexemplifierasfrånenKFÖinomP6/Fo141980.Detaktuellaförbandet,ettvärnkompani,hadevisserligenfåttutskyddsmaskavsenastemodell,menintedenavseddaskyddsmaskväskandådetintefannstillräckligtavdenvaran.Iställetutrustadesmanmedväskantilldenäldregasmasken.Problemetvarbaraattdenväskanvarförlitenförattskyddsmaskenskullekunnaförvarashopsattiväskan.Videttplötsligtgasanfallskullealltsåsoldatenslitauppskyddsmasken,skruvapågasfiltret, anpassa remmarnaochdärefter ta på sig skyddsmasken.Att dettaskullegåattgenomföragickinteattluraivuxnakarlarochkompanietstill-trotillmobiliseringsmyndigheten,arménochförsvaretöverhuvudtagetblevp.g.a.dennadetaljmycketringa.

Ovanståendeärendastägnatsomenpåminnelseomdeninteheltoviktigadiskrepansenmellanteoriochverklighet.Justfråganomdetegentligainnehål-letikrigsorganisationenvidnågragivnatillfällenärenavdeföreteelsersombordeägnasökaduppmärksamhet.Ettförsöktilldettaföljernedan.

Exemplet Fo 47–48

Inledning

Somtidigaresagtshardesenasttioårensnedrustningsverksamhetinneburitattfloranavförbandshistorikerständigtharökat.Dethörtillovanligheternaatt

��6


mobiliseringsverksamhetensproblembelysesidessaböcker,trotsattdettavarenavhörnstenarnaidetsvenskaförsvarskonceptet.Ettundantagfråndettaärdock”Fo47–Fo47/48–Ettförsvarsområdeshistoria1939–2000”,somdärförärettbraexempelpåhurdetvärldsunikamobiliseringssystemetvartänktattfungera.Ävenomdetärarméförbandsmobiliseringsförberedelsersombeskrivs,skamanhaiminnetattlikartadeförhållandengälldefördeövrigaförsvarsgrenarna.

Närmobiliseringsmyndigheten(Mobm)S1/Fo47–48,UpplandsochVäst-manlandsförsvarsområden,bildades1975ingickenheterfrånarménssamtligatruppslag,därinfanterietsvaradeförcirka23%ochpansartruppernafördrygt22%.Kavalleriethade3%,artillerietknapppt8%,luftvärnet5%,ingenjör-trupperna6%,signaltruppernadrygt8%ochträngtrupperna23%.Centralamyndigheter svarade för1%avpersonalstyrkan,vilkenuppgick till40000mänochkvinnor–desenarefrämstisjukvårdsförbandsamtiledningsenhetermedutgångsgrupperingiskyddadeanläggningar.S1/Fo47–48blevdärmedenavdestörstamobiliseringsmyndigheternairiket.

MobmområdeomfattadenorradelenavNorrtäljekommun,UppsalalänutomÄlvkarlebykommunsamtVästmanlandslän.OmrådetinnehöllävengottomandraMobmurarménsamturmarinenochflygvapnet.Inågrafallfannsmobiliseringsförrådfrånolikamobiliseringsmyndigheterpåsammaplats(!).

Förattunderlättaledningvidmobiliseringorganiseradesenheternaimobi-liseringsgrupper(mobgrupper),varvidsträvanvaratthållaihopbataljonsvis.Imobgruppernaingickideflestafallävenfriståendeförbandsomintetillhördebataljonerna.Frånochmedmittenav1975fannsiUppsalalänochiNorrtäljekommun22mobgrupperochiVästmanlandslän18stycken.Dettotalaan-taletförbanduppgicksammanlagttill386,varav234iUppsalalänoch152iVästmanlandslän.Därutöverfanns24enheter,somendastinnehöllmateriel.Förenheternasutrustning(utomvadgällerammunition)fannstotalt195för-rådellergrupperav förrådavvilka158var förhyrda.Deflestaavdessavartidigareladorellerladugårdar.Ammunitionförvaradesisärskildaförrådpå17platseriUpplandochsjuplatseriVästmanland.

Omkring150förbandvaravseddaförandramilitärområden–främstdetvånordligaste.Härkannämnastrejägarkompanierochettantalunderhålls-förband. Av dessa 150 förband innehöll 90 endast personlig utrustning förpersonalsomskulletransporterasupptillÖvreNorrlandsmilo,därrestenavförbandetsutrustningfanns.Blandannatkannämnasenheterpåmellan120och180mantillvartochettavdefemartilleriforteniBodensfästning.

Mobiliseringssäkerhet

Varjeförbandhadeenmobiliseringsplanochhandlingarsomvisadevilkenut-rustningsomdelarnaiförbandetskulleha.VidS1/Fo47–48förvaradesförst

��


ettexemplaravmobplanenivapenkasunenhosrespektivemobiliseringsgrupp-chef.EttexemplarfannsdessutomvidMobmförattanvändasvidutbildningochförändringariplanen.Medbörjan1980flyttadesplanernatillvarjeför-bandsvapenkasunförattåstadkommaytterligarespridning.

NycklartillförrådochvapenkasunerförvaradesförstocksåvidMobm,menfrån1980fannsävenenomgångnycklarinärmastepolisstationmedbeman-ningdygnet runt. Instruktionen till polisen angav attnyckel tillmobförrådkundelämnasuttillpersonmedkrigsplaceringsorderochlegitimationnäror-derommobiliseringutfärdats.Mobgruppchefkundevidberedskapshöjninghämtamobbgruppenssamtliganycklar.

För de förband som skulle avtransporteras till ett annat militärområde,fannsäventransporthandlingar.Dessafannshosmobgruppchefenochbestodavtransportkortdärdetframgickomtransportenskulleskemedjärnvägellerpålandsväg.Påstignings-ochavstigningsstationerangavsvidjärnvägstransportochförflyttningsvägvidlandsvägstransport.Dessutomframgickundervilketmobiliseringsdygnochvilkenfjärdedelavdettasomtransportenskullepåbör-jas.Vissaförbandhadealternativamarschmålberoendepåvilkendelavriketsomansågsmesthotat.

Förattupprätthållamobiliseringssäkerhetenutfördesregelbundetkontroll,vårdochtillsynavmaterieleniförråden.Blanddenmaterielsomkrävdesär-skiltkvalificeradvårdfannssommestblandannat55stridsvagnar,83pansar-bandvagnar,30luftvärnspjäsermedtillhöranderadarstationer,40artilleripjä-ser,110storaelverk,11stabshytter,15terrängbilarmedradiolänkutrustning,36terrängbilarmedbropontoner,36bandvagnarochåttastycken2,5x8mstoravarmvattenaggregattillsjukhusförbanden.

Iplanläggningeningickävenförbandensförstahandsbehovavvedtilltält-kaminerochkoktrossar.År1991varbehovetvidMobm2930kubikmeter.Avdettafanns540kubikmeterupplagadiförråd.Förstahandsbehovetvarskulleräckaenveckaochvarävenavsettförförbandsomskulleövernattainomom-rådetunderförflyttningtillannatmilitärområde.

Månadsbehovet för de förband som skulle stanna inom försvarsområdenauppgicktillomkring5000kubikmeter.Enbrigadbehövdevarjedygnvedmot-svarandedetsomfårplatspåentimmerbilmedsläp(omkring60kubikmeter).

År 1979 uppgick behovet av livsmedel under mobiliseringsskedet samtytterligare tre dygn till 210ton. Till underhållsförbanden skulle ytterligare150tonlevererastillsammansmed500tonhållbaralivsmedel.

Fordonsbehovet

Försvarsmaktenägdeutöverstridsfordonendastdefordonsombehövdesfördennormalafredsverksamheten.Vidrepetitionsövningarräckteintedessatill,

��


varförettstörreantalstandardfordondåmåstehyras.FörattutrustakrigsförbandenmedstandardfordontilldeladesMobmfor-

don via Försvarets materielverk (FMV), som hämtade uppgifterna från Bil-registret.FordonenkrigsplaceradessedanavMobmpåavlämningsplatser(A-platser).

A-platsernavarförstoftastgrupperadeiskogsterräng,mendessaflyttadesmedbörjan1979inisamhällentillbilprovningar,bilförsäljnings-ochbilre-parationsfirmor,delsförattmanvillefåtillgångtillbefintliginfrastrukturochdelsförattenfordonssamlingiskogentroligenhadeväckteenfiendesintresseistörreutsträckningänpåplatserdärdetnormaltredanfannsfordonparke-rade.År1978fannsdet84A-platser,somgenomförflyttningartillsamhällenår1990hademinskattill40.

VidA-platsenskullefordonbesiktigasavgodmanochprotokollöverfor-donetsskickskulleföras.Lagstiftningentogintealltidpraktiskhänsyn–1978årsförfogandeförordningföreskrevt.ex.attfordonskullebesiktigasavtregodemän,varvidMobmskulleutseen,fordonsavlämnarenenochdebådagemen-samtentredje.

Medhänsyntillattförbandenbehövdefordonförattlastagemensammate-rielvarkravetattA-platsskullekunnalevereratiofordonpertimme.Ommanhadeföljtförordningensbestämmelseromgodemänhadeensnabbmobilise-ringeffektivtomöjliggjorts.Efternågraårkomocksåenändringtillstånd.

Förattbelysa fordonstilldelningenkannämnasattS1/Fo47–481982–10–22erhöll83fordon–tolvperson/kombibilar,femlättalastbilar,fyratungalastbilar,25skåpbilar,enkylbil,tresläpvagnar,fyramotorcyklar,27traktoreroch två snöskotrar förkrigsplaceringpåA-plats.Vid sammatidpunkt fannstotalt 3542 fordon krigsplacerade inom Mobm.Totalbehovet var då 4095varförbristenuppgicktillc:a14%.

Utöverdefordonsomtogsutbehövdesävenettantalförtransporterundermobiliseringsskedet.År1975erfordradesunderdetreförstamobiliseringsdyg-nen127fordon,varav37bussar.

Förvissafordonsslagvarunderperioden1974–1986försvarsmaktensbe-hovsåstortattdetöverstegvadsomfannstillgängligtisamhället.Efterhandanpassadesfordonsbehoveteftertillgångarna,dockinteförallaslags fordon.S1/Fo47–48anmälde1975attbristenpå lastbilaruppgick till57%,menattlägetbeträffandepersonbilarvartillfredsställande.Åretdärpåvarbehovet2204styckenfordon,menavdessavarendast1129uttagna,varförförbandensaknadenästanhälftenavallafordoniorganisationen.

Ienskrivelseibörjanav1977redovisadesfordonslägetvidentransport-bataljonsomeftermobiliseringskullegåtillKalixförsvarsområde.Detfannsingabristerbeträffandepersonbilar,menavde104lastbilarsomskulle ingåsaknades64stycken.

��


BristernavidS1/Fo47–48minskadeefterhand,meneffektbestämmandebristerkvarstodframförallt iÖvreNorrland.Därföruttogsvidbl.a.S1/Fo47–48från1987210skåpbilar,vilkaavsågsmedförasavdeförbandsomvialandsvägskullegåtillmiloÖN.

Från 1988 var Mobm behov c:a 4100 fordon och drygt 200 maskiner.Bristernauppgickdåtillc:a10%ochminskadesedanvarjeår.

Organisationsförändringsproblem

Underperioden1975–1992omorganiseradesvidS1/Fo47–48366förbandoch225förbandsattesupp.514förbandöverfördestillannanmyndighetellerutgickhelturkrigsorganisationenoch242förbandbyttemobiliseringsplats.

Omorganisationer beordrades i flera fall innan väsentlig materiel var an-skaffadellerdirigeradtillmottagandemyndighetellerinnanförbandensbehovavmaterielanalyseratsordentligt.Vidomorganisationavstabskompaniervidetappbataljonerföljdesdetförstautrustningsverketavflerasidordetaljändringarunderdeföljandetreåren.Dettapåpekadesdåutrustningsavdelningenvidar-méstaben1984besökteS1/Fo47–48,varviddetvisadesigatthandläggarnavidarméstabeninteförstodvilketarbetesomgenereradesavdessadetaljändringar.Enannanändringbestodiattbefattningsbenämningenammunitionsman/bil-förareändradestillbilförare/ammunitionsman.År1988drabbadedennaänd-ringmeränhälftenavMobm:sallaförband,viketinnebarattnyapersonallistormåsteförasuttillallaberördaförråd.Dennatypavändringsominitieradesavrespektivetruppslagsavdelningiarméstabenvisartydligtattmångahandläggareintehadeenaningomvilketarbetesomdärigenommåsteutförasvidmobili-seringsmyndigheternatillingennyttaförkrigsförbandenseffekt.Dettavidentidpunktdåarménsomledstjärnahade:”Alltförkrigsförbanden.”

Andratveksammaförändringarvartillkomstenavettsjukhuskompaniutanpersonal1974,vilketredan1976utgickurkrigsorganisationensamtuppsät-tandetaveningenjörbataljon1985–86.Fördennabataljonkundebataljons-chefochnågraavkompanichefernakrigsplacerasförsttioårsenareochnästanhälftenavdevärnpliktiga saknades ännuhösten1988.Bataljonenhade fåtthuvuddelenavsinmaterielförstnågotårinnandenutgick1997.

EnuppföljningavPB6,ettslagsfågelFenix,gerenbildavförändringarnaikrigsorganisationen.Nedväxlingenavbrigadeninleddesredanverksamhetsåret1974–5genomattspaningskompaniet,luftvärnskompaniet,bådapansarvärns-kompanierna och ingenjörbataljonen utgick. Under 1977–78 reduceradessedanunderhållsbataljonen.Åretdärpåutgickendelavbrigadstaben.Kvar-varandedelsamtbrigadartillerichefenförvandladestillförsvarsområdesgrupp-staber.Under1981–82fördesenpansarbataljonövertillP10/Fo43,främstföratttillgodosebehovetavutbildningsmateriel.

��0


År1983påbörjadesuppbyggnadenavdenmekaniseradebrigaden(MekB10)medkvarvarandedelaravPB6somgrund.Brigadstabenomorganisera-desochettnyttspaningskompanisattesupp.Ävenbrigadenshaubitsbataljonskulle sättas upp, men en annan myndighet hade tilldelats bl.a. pjäser medtillbehörochhadedärefterlånatutmaterielentillutbildningsförbandet.Dettamedfördeattbataljonenännuijuni1989hadebristpåviktigmateriel.

Åretdärpåomorganiserades2.och3.pansarbataljonerna,varviddeävenbyttenummermedvarandramedpåföljandeändringarikompaniernasnum-rering.DettaställdeunderlångtidtillproblemintebaraförMobmutanävenför den krigsplacerade personalen. Detta år flyttades brigadstaben och spa-ningskompaniettillP10/Fo43.

År1985–86tillkombl.a.underhållsbataljonenshuvuddel.DenskapadesavkvarvarandedelaravPB6:underhållsbataljonochdelaravdennedlagdaIB1:sunderhållsbataljon.Denhadeinledningsvisstorabristerbeträffandeviktigma-teriel,eftersomdennaintehadeingåttiIB1:sorganisation.

År1992påbörjadesflyttningenavMekB10:sförbandtillsöderomMäla-rengenomatttvåpansarvärnskompanieröverfördestillP10/Fo43förattingåibrigadenspansarvärnsbataljon.Under1993–94överfördesbrigadenshaubits-bataljonfrånFo48tillFo47trotsattbataljonenhadesinaförrådinomFo48:sområde.AnledningenvarattbrigadchefeninteskullehasåmångaMobmattsamverkamed–brigadensförbandvarefterdennaförändringlikvälfördeladepåtreMobm.

ÖverföringenavbrigadentillP10/Fo43fortsattedärefterårligenochdesistadelarnafördesöveriapril1999.Femårsenaredrogsbrigadenin.Dethadealltsåtagit16årattfåbrigadenfärdigorganiserad,ävenomdelaravdenhadevaritstridsdugligaunderhelaprocessen.

Avslutning

EnligtuppgiftskullemaninomS1/Fo47–48hahaftennågotbättrekontrollövermobiliseringsförberedelserna,änvadmanhadeinomvissaandramobili-seringsmyndigheter.Omdettaärsantellerejärnaturligtvissvårtattuttalasigom,menomdetvarsåböralltsåbristernainomandramyndigheterhavaritstörre än vad som redovisats ovan. Med tanke på att mobiliseringssystemetvarenavhörnstenarnaiförsvarsmaktensorganisation,hadedetvaritmycketintressantattkunnaundersökahurmångaavförbandensomvidengiventid-punktverkligenvarorganiseradeenligtplanmedallmaterielpåplatsochmedallpersonalkrigsplacerad.Ensådanundersökningskulleverkligenkunnavisahurgodberedskapenegentligenvar.

��

Bilaga 1: Fördelningsförband 1982

Dennabilagabehandlarmycketöversiktligtdeolikatyperavfördelningsför-bandsomingickiarméorganisationen1982.KällanärArméhandbokdel1,Organisation–Fördelningsförband(AH1:Förd1982).

• Arméflygbataljon79,innehållandeettantalarméflygkompanier79omvar-deraomtreHkp3ochsexHkp6samt143man.

• MilitärpoliskompanimedtreMP-plutoner,sammanlagt145man.

• Personaltransportkompanimedtreplutoner,sammanlagt72terrängbil21och94man.

• Personaltransportplutonmed24bussar.

• Fallskärmsjägarbataljonsstab (10 man), fällskärmsjägarkompanistab (6man)ochfallskärmsjägarpluton(24man).

• Jägarbataljon(K3)omstab(7man),stabsskvadron(80man)ochtrejä-garskvadroner(vardera173man).Sammanlagt606man,medbl.a.28ksp58,20grgochnio8cmgrk.

• Norrlandsjägarbataljon(K4)medstab(9man),stabspluton(50man)ochtrejägarskvadroner(vardera172man).Sammanlagt566manmedbl.a.22ksp58,19grgochnio8cmgrk.

• Jägarkompani(I22)med189man.

• Gränsjägarkompani(I22)med191man.

• Självständiggränsjägarpluton(I22)med40man.

• Fördelningsstridsvagnskompanimedfyrastridsvagnsplutonerochenpan-sarskytteplutonmed lastterrängbil. Sammanlagt148manmedbl.a. tolvstridsvagn101.

• Stridsvagnskompani102/302med153man, tolv stridsvagn102och trepansarbandvagn302.

• StridsvagnsbataljonÖvreNorrland (se kapitlet ompansarförbandensut-veckling).

• Stridsvagnstransportkompanimed160manochbl.a.30dragfordonoch30stridsvagnstransportsläp.

• Fördelningspansarreparationskompanimed146man.

��


• Fördelningsartillerichef med stab (11 man) och artilleriledningskompanimedsambandspluton,artillerijägarpluton,radarpluton,tvåljudmätnings-plutonerochartilleriflygpluton.Sammanlagt303manmedbl.a.sexflyg-plan61C.

• Fördelningskanonbataljonmed503manochåttabandkanonerm.m.

• Fördelningshaubitsbataljon(15,5F)medbl.a.trehaubitskompanier.Sam-manlagt628manochtolv15,5cmhaubitsF.

• Fördelningshaubitsbataljon(15/39)somovanmenmedtolv15cmhaubitsm/39B.

• HaubitsbataljonGotlandmedbl.a.trehaubitskompanier.Sammanlagt624manoch1810,5cmhaubits4140.

• PansareldledningsplutonÖvreNorrlandmed33manochbl.a.enbatteri-platsbandvagnochtvåeldledningspansarbandvagnar.

• Luftvärnsbataljon48medbl.a. tre luftvärnskompanier. Sammanlagt867manmed1840mmluftvärnsautomatkanoner.

• Luftvärnsbataljonrobot70med767manochbl.a.treluftvärnskompaniermedtreluftvärnsrobotplutonervardera.

• Bromaterielkompanimed99manochbl.a.tvåbromaterielplutoner.

• Vägkompani med 99 man och bl.a. åtta plogbilar, två väghyvlar och engrävmaskin.

• Lättbandtraktorplutonmed48manochbl.a.fyrabandschaktare.

• Fördelningsingenjörbataljonmed409manochbl.a.ettmaterielkompaniochettingenjörkompani.

• Järnvägsbataljon med 410 man och bl.a. järnvägskompani och materiel-kompani.

• Etappbataljonbeståendeavbl.a. transportkompani,ammunitionsförråds-kompani, intendenturkompani och två sjukhuskompanier. Sammanlagt1343manmedbl.a.c:a390fordon.

• Reparationskompanimed63man.

• Ammunitionsförrådsplutonmed62man.

• Transportstabmed16man.

• Transportkompanimed77manochc:a35fordon.

• Trafikkompanimed78manmed50fordon,varav25motorcyklar.

��

Bilaga 1

• Drivmedelsplutonmed54manochbl.a.niodrivmedelsbilar.

• Sjuktransporttågkadermed23personer,varav20sjukvårdspersonal.

• Sjuktransportbussplutonmed41manochtolvbussar.

• Sjuktransportmotorvagnsbesättningmed5man.

• Bakteriologisklaboratorieplutonmed23man.

• Slakteri-ochbageriplutonmed78manochbl.a.tvåfältbakungnar.

��

Bilaga 2: Mobiliseringsförråd inom Kronobergs län

NedanståendeuppgifterärhämtadeurbokenDet kalla krigets Kronoberg (s.87ff)avSamuelPalmblad,inomparantessagtdetbästaverketmedlokalan-knytningsombeskriverdennaperiod.InformationeninnehållerhuvuddelenavmobiliseringsförrådeninomKronobergslänimittenav1980-talet.Infor-mationenärintekompletteftersomvissaammunitionsförrådintefinnsmedochintehelleringårvissaspecialförband,somkvalificerathemligasignalför-band, förhörs-och fångpersonal, saneringsenheter, fältpostkontorochkrigs-domstolar.Dettotalaantaletmobiliseringsförrådvaralltsåstörreänvadsomredovisasnedan.Eftersominformationentillstordelbyggerpåinblandadper-sonalsminnesbilderharantagligenävenandrafelaktigheterinsmugitsig.

Uppräkningen,somkanskekantyckasonödig,syftarendasttillattgeettlitetintryckavhuromfattandemobiliseringsförrådsverksamhetenvar.Härre-dovisasalltsåenbartförrådeninomettlänochförsvarsområde.Manbörhållaiminnetattriketomfattadeytterligarec:a25försvarsområdenunderhuvud-delenavdenaktuellaperioden.

Läsarenbörhållaiminnetattförteckningenendastupptararméförband.Tilldettakommerde(minst)treflygbasbataljonersomocksåhadesinamobi-liseringsförrådinomsammalän.

IB 11

1. Gunnarstorp:12.brigadtrosskompaniet

2. Hjulatorp:8.brigadskyttekompaniet

3. Vinninge:7.brigadskyttekompaniet

4. Ernatorp:11.brigadgranatkastarkompaniet

5. Brännhult:9.brigadskyttekompaniet

6. Musteryd:Fordonsförråd2.bataljonen

7. Tubbatorp:2.brigadskyttebataljonstabskompanietoch4.krigstryckeriet

8. Snuggetorp:10.brigadskyttekompaniet

9. ÖrAmundsgård:11.brigadstabskompaniet

10. Torpsbruk: 11. brigadpansarvärnskompaniet, 44. brigadingenjörkompa-niet,44.brigadingenjörmaterielkompanietoch44.brigadingenjörsstaben

11. Aranäs.11.brigadspaningskompaniet

��6


12. Tångshult:11.brigadluftvärnskompaniet

13. Kronobergshed: Brigadunderhållsbataljonsstabskompaniet, del av sjuk-vårdskompaniet,delavbrigadluftvärnskompanietochfordonsförråd

14. Lammhult:11.brigadpansarvärnskompaniet

15. Sandvik:Fordonsförrådochdelavpersonalersättningsbataljon

16. Kråketorp:Delav11.brigadhaubitsbataljonen

17. S.Kråketorp:Delav11.brigadhaubitsbataljonen

18. Asaherrgård:Delav11.brigadhaubitsbataljonen

19. VästerAsaherrgård:Delav11.brigadhaubitsbataljonen

20. Uråsa:Sjukvårdskompani

21. Elofstorp:Lättunderhållskompani

22. Mo:Reparationskompani

23. Åäng:Delavsjukvårdskompani

24. Västerhaga:6.brigadtrosskompaniet

25. Södratorp:3.brigadskyttebataljonsstabskompaniet

26. Södragården:3.brigadskyttekompanietoch5.brigadgranatkastarkompa-niet

27. Gemla:Ammunitionsförrådochläkemedelsförråd

28. Ormesberga:Ammunitionsförråd.

29. Usteryd:4.brigadskyttekompaniet

30. Ellanda:2.brigadskyttekompaniet

31. Sköldstad:Delavsjukvårdskompaniet

32. Tolestorp:14.brigadskytttekompaniet

33. Tingsbacken:3.brigadskyttebataljonsstabskompaniet

34. Notteryd:16.brigadskyttekompaniet

35. Lusseboda:15.brigadskyttekompaniet

36. Mohedaprästgård:17.brigadgranatkastarkompaniet

37. Skeppshult:13.brigadskyttekompaniet

38. LillaMålen:111.brigadingenjörkompaniet

��

Bilaga 2

39. Gransholm:Fordonsförråd

40. Björkeryd:11.brigadpansarvärnskompaniet

41. Hössjö:18.brigadtrosskompaniet

42. Hynnenäs:Personalersättningsbataljon

43. Saxabjörke:Ammunitionsförråd

44. Bokhultet(Växjö):Ammunitionsförråd

45. Skärvet(Växjö):kompanimaterielochdelavmilitärpolisskvadron

IB 41

46. Linneryd:16.infanteriskyttekompaniet

47. Kåramålatorp:Infanteritrosskompani

48. Sandvik:Infanterigranatkastarkompani

49. Kuppramåla:Infanteriskyttekompani

50. Rolsmo:15.infanteriskyttekompaniet

51. Blötvik:14.infanteriskyttekompaniet

52. Visryd:13.infanteriskyttekompaniet

53. Harebogård:2.infanteriskyttebataljonsstabskompaniet(H-län)

54. Harebokvarn:Infanteritrosskompani(H-län)

55. Häljanäs:Infanterigranatkastarkompani(H-län)

56. Flaken:Infanteriskyttekompani(H-län)

57. Bågsjö:Infanteriskyttekompani(H-län)

58. Bredalycke:Infanteriskyttekompani(H-län)

59. Lida:Infanteriskyttekompani(H-län)

60. Grimsgöl:Cykeltransportpluton(H-län)

61. Kolshult:Cykeltransportpluton(H-län)

62. Hammarsnäs:3.infanteriskyttebataljonsstabskompaniet

63. Backa:41.infanteripansarvärnskompaniet

64. Tjugosjö:41.infanterispaningskompaniet

65. Bondeskog:41.infanteribrigadstabskompaniet

��


66. Kråksjö:41.infanteriingenjörbataljonsstabskompanietoch41.infanteri-ingenjörmaterielkompaniet

67. Eriksmåla:141.infanteriingenjörkompaniet

68. Kråksjömåla:142.infanteriingenjörkompaniet

69. Åkerby:Fordonsförråd

70. Algutsboda:Lättinfanterireparationskompani(H-län)

71. Getasjökvarn:Infanterisjukvårdskompani(H-län)

72. Grimmagärde:Delavinfanterisjukvårdskompani

73. Rörshult:Fordonsförrådochdelavinfanterisjukvårdskompani

74. Skruv(gamlaångsågen):Delavinfanteriingenjörbataljon

75. Jättingsholm: 3. infanteriskyttekompaniet och 6. infanteritrosskompa-niet

76. Kuppramåla:41.infanteritransportkompaniet(H-län)

77. Moshultamåla:41.infanteriunderhållsbataljonsstabskompaniet(H-län)

78. Flädingstorp:Infanterihaubitskompani(6pjäser)(H-län)

79. Lassamåla:Infanterihaubitskompani(6pjäser)(H-län)

80. Grämnamåla:Infanterihaubitsbataljonsstabskompani

81. Tomeshult:Fordonsförråd(H-län)

82. Slätthult:Infanteriluftvärnskompani

83. Ingemundbo:Infanteriskyttekompani(H-län)

84. Skälholmsryd:Infanteriskyttekompani

85. VästraHällasjö:Infanterireparationskompani

86. Skruv:Ammunitionsförråd

87. Ödevata:Ammunitionsförråd(H-län)

88. Lindås(Emmaboda):Läkemedelsförråd(H-län)

89. Åker:Militärområdesverkstadskompani

90. IB41:s3.bataljonlämnadesianspriddamobiliseringsförrådkringEm-mabodaibörjanav1980-taletochflyttadetillnyaförrådpåKostaskjut-fält.

��

Bilaga 2

Lokalförsvarsförband (Lf)

91. Öpestorp:Lf.skyttekompani

92. Hjortsberga: 12. lf.skyttebataljonsstabskompaniet, lf.trosskompani ochlf.skyttekompani

93. Mörhult:Lf.skyttekompani

94. Värpeshult:Lf.luftvärnskompani

95. Börjesgården:1112.värnkompanietochlf.luftvärnspluton

96. Broaryd:4.lf.granatkastarkompaniet

97. Torp:Lf.skyttebataljonstabskompani

98. Smedjerås:Lf.luftvärnspluton

99. Lidhult:Värnkompani

100. Stackarp:Lf.luftvärnsplutonochlf.trosskompani

101. Angelstad:Lf.granatkastarkompani

102. Stavsjö:Lf.skyttebataljonsstabochlf.skyttekompani

103. SydvästAngelstad:Lf.skyttekompani

104. SydAngelstad:Lf.skyttekompani

105. Feringe:Ammunitionsförråd

Övrigt

106. Åker:Militärområdesverkstadskompani

107. Hynnenäs:Personalersättningsbataljon

108. NorraVisland:Försvarsområdesunderhållskompani

109. Hönetorp:Stabochförsvarsområdesstabskompani

110. Dänningelanda:Militärpolisskvadron

111. Göteryd–Älmhult–Hallarydsområdet:44.etappbataljonen

��

Bilaga 3: I 5/Fo 22:s mobiliseringsansvar 1975

Militärområdesförband

MilostabNedreNorrlandstabsavdelningA1

MilostabNedreNorrlandstabsavdelningA2

21.milostabsbataljonen

201.milosambandsbataljonen

201.miloförvaltningsplutonen

2.militärpoliskompaniet

3.järnvägsbataljonen(ingenjörförbandförvidmakthållandeavjärnvägsför-bindelser)

5.bromaterielkompaniet

4.vägkompaniet

42.lättabandtraktorplutonen

23.och24.miloförrådskompanierna

27.miloverkstadskompaniet

7.ISB-plutonen(ISB=indikering,saneringochbrand,skyddmotABC-stridsmedel)

Krigsrättnr18

Fördelningsförband

NB35

35.ersättningskompanietNB

2.och4.fältjägarbataljonerna(friståendelättanorrlandsskyttebataljoner)

27.jägarkompaniet

24.fördelningsartillerichefenmedartilleriledningskompani

13.fördelningshaubitsbataljonen

51.norrlandshaubitsbataljonen

44.infanterihaubitsbataljonen

��


4.artilleriflygplutonen

3.luftvärnskompanietur10.luftvärnsbataljonen

74.fördelningsingenjörkompaniet

22.fördelningschefen(enperson!)

1.försvarsområdesförstärkningskompaniet(sambandsförstärkningsenheterochstabspersonal)

Lokalförsvarsförband och specialförband

Femvärnkompanier

202.bevakningskompaniet

201.bevakningsplutonen

3.och4.gränsjägarplutonerna(gränsbevakningsförband,innehöllbl.a.tull-ochpolispersonal)

121.luftvärnsautomatkanonkompaniet

6.lokalförsvarsluftvärnsbataljonsstaben

Tolvlokalförsvarsluftvärnsplutoner

22.försvarsområdetsstab

22.stabskompaniet

251,252.och253.försvarsområdesgruppstaberna(typB)

22.depån

201.och202.ersättningskompanierna

22.försvarsområdesspecialkompaniet(krigsgravsförband)

201.och207.fältpostkontoren

206.och207.fortifikationsgrupperna(förledningavbefästningsarbeten)

203.fortifikationsmaterielgruppen

220.och221.försvarsområdesunderhållsplutonerna

232.och233.sjuktransportgrupperna

15.och20.sjuktransporttågskadrarna

Tvåkvalificerathemligaförband

��

Bilaga 3

37mobiliseringsenhetersomendastinnehöllmateriel(fordon,ammunitionetc)

42hemvärnsenheter

��

Bilaga 4: Kosta flygbas, fält 87

SomexempelpåenflygbasuppbyggnadharvaltsKostaflygbas,belägenstraxösteromKostasamhälleiöstadelenavKronobergslän,påvägenmotOrre-fors.Basenstodklar1965ochansvaretfördenharskiftatmellanflygflottiljer-naF12iKalmar,F17iRonnebyochF5iLjungbyhed.Denjaktflygdivisionsomavsågsgrupperasvidbasen,komunderdennassenareperiodfrånF10iÄngelholm.Framtillbörjanav1990-taletskullemanävenhaberedskapföratttaemotspaningsflyg.Påbasenfannsdärförspeciellabarackerochvagnarmedfotolaboratorieutrustning.Vidnorrabanändanstodtrefotolaboratorievagnarmedständigströmtillförsel föratt snabbtkunnataemotochframkallafilmsamtpåbörjatolkningavfotomaterialet.Basbataljonenavveckladesibörjanav2000-talet,menskallkunnasättasiståndinomettår.

Huvudbananär2000meterlång,25meterbredochharennivåskillnadpå6meter.Bananbenämns17/35därsiffrornaangerbanriktningeni10-talgrader.Denparallelltlöpandetaxibanankundeutnyttjasvidnödstartochbådabanornaärförseddamedsprängkammarbrunnarföreffektivförstöring.Femvärnpjäser,föredettastridsvagnstornibunkerkonstruktion,fannsplaceradesåattdekundebestrykabådabanorna.

Kostavaralltsåihuvudsakenjaktbas,vilketinnebarattjaktflygplanenhelstskulleståihögberedskapianslutningtillhuvudbanan.IHelgeNorr(HN),uppställningsområdetvidhuvudbanansnorraände,byggdesfyratakförseddauppställningsplatserdärflygplanenkundeståihögstaberedskap.Teknikerochpiloterkundehärarbetaundertakinärhetenavettskyddsrum,medtillgångtill sambandochdrivmedel.Vidstartorderkundeplanensnabbtrullautpåbanan,vilketvarsärskiltviktigtvidjaktuppdrag.Detvarnormaltattjaktba-sernahadeensådanuppbyggnadvidHN,menpåKostafannsdettaävenviddet södra uppställningsområdet, Helge Syd (HS). Intill HN och HS fannsstorahårdgjordaytoravseddaföruppställningavolikaammunitionstyper.Närettflygplandirigeradestillenuppställningsplatsfördesdebeordradevapenal-ternativensnabbtfram,varefterflygplanetklargjordesförstartsåsnabbtsommöjligt.Attdettaombesörjdesavvärnpliktigpersonalbrukadeoftauppmärk-sammasinternationellt.

UtmeddenvägsträckningsomlöpermellanhuvudbananochKostasam-hälle,liggertolvandrauppställningsplatserförflygplan,ungefärenkilometerfrånhuvudbanan.Viddettauppställningsområde,kallatBAKOM(bakreklar-görningsområde), fannsocksåtvåbaracker,varavenvaravseddförflygandepersonal,samtlastramperochdrivmedelsförråd.Vidstörreöversynerellerre-parationsarbetenkundeflygplanenbogserastillettområdesomlågännuläng-rebort,utmedväg123motEmmaboda. Inomdettaområde,kallatUOM,

��6


fanns trettonuppställningsplatser, tvåhangarer, syrgasförrådochhuvuddriv-medelsförrådmedomkring800kubikmeterförhandslagradflygfotogen.Enavflyguppställningsplatsernavarförseddmedettstålskyddviddenbakrekantenochvar avsett förmotorprov.Kostaflygbas saknardekortbanor somenligtBas90-konceptetskullefinnaspånågrakilometersavståndfrånhuvudbanan.Projekteringförensådanutbyggnadgjordesibörjanav1990-talet,menge-nomfördesaldrig.

Bascentralen (BasC),den ledningsplats varifrånbasensövergripande led-ningskeddevarunderbasensförstaårbelägeninnepåKostaskola,menflyt-tadessenaretillVisjönsskogsvårdsskola,därtvåvillorövertagitsavflygvapnet.EnunderjordiskBasCplanladesmenbyggdesaldrig.

Underettkrigstillståndbedömdespiloternassäkerhetvaraavstörstavikt,deskulleskyddastillvarjepris.Närenpilotsomvarbaseradpåenkrigsbasskullehaettlängrevilopass,kördeshantillenförläggninglångtbortfrånbasen.Inärhe-tenavBasCfannsiallmänhetävenenuppehållsplats(UPL),därdekundesovaunderkortaretidochförberedasiginförsinauppdrag.EnsådanfannsocksåpåKostaochdenbestodegentligenavtvåhopkoppladecontainrarsomtäcktsavjordochsten,iskyddavenhögjordvall.Härkundeåttapilotervilaochäta.

Denflygtaktiskaverksamhetenleddesfrånkommandocentralen(KC),somlågienbunkerbakomenvägkröknordvästomhuvudbanan.Nedgångentillbunkerndoldesavenenkelkuriträav”utedass”-typ.Inärhetenfannsmasterförradiolänkochförflygradio,sommanävenmycketframgångsrikt lyckatsmaskera.

Basbataljonensmobiliseringsförrådfannsspriddailantgårdarruntomba-sen.Vissaavdessagårdaravsågsävenanvändassomförläggning.Basensvik-tigaste ammunitionsförråd låg c:a en mil norr om huvudbanan. Ett särskiltförrådförjaktrobotarfannsinärhetenavHN.

Denfredstidabemanningen,enbastropphuvudsakligenbeståendeavvärn-pliktigahadesinförläggningienvälmaskeradgårdintelångtfrånhuvudba-nan.

KostabasenhadesinsidobaspåKalmarflygplats,föredettaF12.Reserv-basernafannsiMålerås,Emmaboda,TokeboochiHovmanntorp.DebestodavbreddadelandsvägarutomreservbaseniEmmabodasomegentligenärenmindreflygplats.

Flygflottiljen F 5 i Ljungbyhed som hade ansvar för basen under störredelenav1980-och-90-talenskulleihändelseavkrigmobilisera52.basbatal-jonenmedomkring1500mansomskullebemannaKostaflygbas.Tilldettakomdearméenheter,minstettvärnkompaniochettluftvärnskompani,somskullegrupperastillförsvaravbasen.

DensistakrigsförbandsövningenpåKostahölls1994.

��

Källor och litteratur

Offentligt tryck

TjänstereglementeförMarinen1952

Infanterireglementedel1,1956

Arméhandbok1:A,1966årsupplagamedsenareändringstryck

Arméhandbok1:A–Förd,1982årsupplaga

Flygvapenreglemente,Anvisningar förbasförband– stabskompani,1988årsupplaga

Intervjuer

ÖversteJoakimCollin2004–11–11

KommendörSuneBirke2005–01–22

MajorSvenScheiderbauer2005–01–05

ÖverstelöjtnantBengtWallerfelt2006–03–16

Manuskript

”Totalförsvaret–enviktigdelav1900-taletskulturarv“,föredraghålletavf.d.GDNilsGylldénpåArmémuseum2004–03–23.

��


Litteratur

A.Annerfalk,Flygvapnet – en historisk överblick. Arboga2002.

C.Björeman,”Hotbildochkrigsplanering”iNorra skånska regementets historia delII,Kristianstad1994.

G.BlomochP.Rudberg,Vår beredskap – var den god? Marinlitteraturfören-ingennr80,Stockholm1996.

S. Bojerud, ”Fartygskanonerna som gick i land” iMarinmusei årsbok 1991. Karlskrona1992.

C.Braunstein,Svenska flygvapnets förband och skolor.Stockholm2005.

B.Darwall,Luftens dirigenter.Värnamo2002.

Försvar av Örebro län. Närkes militärhistoria delIII.Kumla1993.

Gotlands arméluftvärn och Lv 2.Visby2004.

G.vonHofstenoch J.Waernberg,Örlogsfartyg. Svenska maskindrivna fartyg under tretungadflagg.Luleå2003.

B.Hugemark,”BakgrundentillI11:srollisvensksäkerhets-ochförsvarspoli-tik”iKronobergs regemente under 1900-talet. Växjö1996.

B.Hugemark,”Pareraelleragera–strategisktvägvalförSverige”iHistoria, krig och statskonst. En vänbok till Claus-Rickhard Böhme, K.ZetterbergochG.Åselius(red.),Stockholm2000.

N-OJanssonochC.Johansson,Marinkommando Väst.Partille2001.

C. Johansson och P.A. Lundström, Bodens ingenjörregementes historia. Luleå1990.

E.Johansson,Minnesbok över Södra militärområdet.Hässleholm2000.

H.Jarmar,”TorstenRappsomÖB”iMilitärhistorisk tidskrift2005.

C.Jonsson,”Krigsorganisation”iDalregementet 1950–2000. Gävle2003.

B.Kjellander(red.),Pansartrupperna 1942–1992.Skövde1993.

Kustförsvar. Från kustbefästningar till amfibiekår.Västervik2002.

R.Lindsjö,Marinhistoria.Värnamo1993.

L.Löfgrén,”Brigaderna”iKronobergs regemente under 1900-talet.Växjö1996.

Minnesskrift över Norra militärområdesstaben.Boden2001.

A.Nelson,Från Brunkeberg till Nordanvind. Stockholm1993.

��

Källor och litteratur

C.Sjöö,”Västgräns–någraerfarenheterochreflektioner”iKungl. Krigsveten-skapskademiens handlingar och tidskrift nr61985.

C.Skoglund,K.ZetterbergochH.C.Cars,Svensk försvarspolitik under efter-krigstiden.Probusförlag,Stockholm1986.

Svensk pansarhistorisk förening historiska häften1–4.Hässleholm1992.

T.Tillman,Livgrenadjärerna under det kalla kriget.Linköpingu.å.

B.Wallerfelt,Svensk säkerhetspolitik och krigsplanering1945–1975.Probusför-lag,Stockholm1999.

C.Wangel(red.),Sveriges militära beredskap 1939–1945.Militärhistoriskaför-laget,Stockholm1982.

L.Wedin,”SvenskmarindoktrinfrånFB58tillkallakrigetsslut”iAtt skå-da fienden i vitögat. K. Zetterberg (red.), Försvarshögskolan, Stockholm2004.

�6�

Bibliografi

Här följer ett försök till genomgångochkommentarer av litteratur somrörämnesområdetSverigeochdetkallakriget,d.v.s.sådanlitteratursomavolikaskälinteärdirektciteradeidennaessä.Jagharförsöktattgöraenämnesmässigsorteringochattiförstahandtauppböckersombehandlarfrågorsomkrigs-uppgifter,krigsorganisationochdylikt.

Övergripande frågor, försvarspolitik, säkerhetspolitik

Brödrafolkens väl. Svensk-norska säkerhetspolitiska relationer 1949–1969.(SUKK).MagnusPetersson.Santérusförlag,Stockholm2003.

Plikt, politik och praktik. Värnpliktsförsvaret under 100 år. JanDahlströmochUlfSöderberg(red.).MeddelandefrånKrigsarkivetXXII.Stockholm2002.Bl.a.omformerförsvenskvärnpliktsubildningunder100årochomarménsdoktrin1948–1987.

Fred och säkerhet. Svensk säkerhetspolitik 1969–1989. SOU2002:108.

”För säkerhets skull”. Ideologi och säkerhet i svensk aktiv utrikespolitk 1950–1975.(SUKK).HansLödén.Santérusförlag,1999.

Hemlig utrikespolitik. Kalla kriget, utrikesnämnden och regeringen1946–1959.(SUKK).StefanEkecrantz.Santérusförlag,2003.

Totalförsvar och atomvapen.KentZetterberg(red.).FHSActaB212001.Omsamordningavtotalförsvaretshögstaledning,atomvapnetisvenskakrigs-spelochdensvenskamilitärledningensövervägandenkringkärnvapenan-skaffning.

�6�


Mellan byråkrati och krigskonst. Svenska strategier för det kalla kriget.LarsWe-dinochGunnarÅselius(red.).FHSActaB19,1999.Bl.aomutveckling-enavdensvenskastrateginochrelationermellanpolitikerochmilitärer.

Hett och kallt. Tre studier i svensk säkerhetspolitik gentemot västmakterna i bör-jan av det kalla kriget.KentZetterberg(red.).FHSActaB13,1999.

Hotet från öster. Svensk säkerhetspolitik, krigsplanering och strategi 1945–1958. KentZetterberg(red.).FHSActaB5,1997.Bl.a.omstrategiskanalysinförev.nordisktförsvarssamarbete.

De två kulturerna. Om den civila och militära sektorns försök att styra varandra under fyra sekel. RapporteravK.R.Böhme,B.Huldt,C-EStålvantochK.Zetterberg.SOU196:130.

Om kriget kommit…förberedelser för mottagandet av militärt bistånd 1949–1969. SOU1994:11.

Svensk självbild under kalla kriget. En studie av stats- och utrikesministrarnas bild av Sverige 1950–1989.StenOttosson.ResearchReport34.Utrikes-politiskaInstitutet,Stockholm2003.

Biografier etc.

Sveriges regementschefer 1700–2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter.RuneKjellander.Probus,Stockholm2003.Brareferensuppgifter.

Svenska officersprofiler under 1900-talet.GunnarArtéus(red.).AxelAbra-hamssonsförlag,Karlskrona1996.Flerainträngandeporträttavnågraavdeviktigastemilitäraaktörernaunderkallakriget.

Helge Jung. JanvonKonow.Egetförlag1999.

Officer 43. Probusförlag,Västervik1993.Kursbok,bl.a.LarsDeGeersmin-nenfrånettårsomförsvarsminister.

”TorstenRappsomÖB.Enstudieommaktensfördelningidetmilitäraför-svaretunder1960-talet”.HåkanJarmar,iMilitärhistorisk tidskrift 2005.Försvarshögskolan,Stockholm2005.

Befästningar

Skånelinjen. Det skånska kustförsvaret under andra världskriget. LeifHögberg.Klippan,2000.Innehållerävenuppgifteromskånelinjensanvändandeefterandravärldskriget.

�6�

Bibliografi

I Per-Albinlinjens fotspår. De skånska städernas försvar. Del1–2.LeifHögbergochJörgenSjöblom,2002och2003.Uppgifterombefästningariochviddeskånskakuststädernafrån1939till1990.Intressantdetaljinformation.

Blekinge. Det hemliga landskapet. Del1–2.LeifHögbergochJörgenSjöblom.2003och2004.Intressantdetaljinformationombefästningarochmilitäraanläggningar1939–1990.

Ledning, staber etc.

Arméns ledning från vasatid till nutid.LennartRönnberg(red.).Probusförlag,Stockholm1995.Främstomarméstabensutvecklingmenävenomarmé-organisationsutvecklingöverhuvudtaget.

Generalstabskår och generalstabsofficerare 1977–1988.BertilRönnberg(red.).Probusförlag,Västervik1998.Bl.a.artikeln”Åttaåravförändring”avf.d.ÖBBengtGustafsson.

Östersunds/Jämtlands försvarsområde – en minnesskrift.Östersund1997.Brabeskrivningarombl.a.transportproblematik.Braomlandsdelenö.h.t.

Fo 63. En minnesskrift. Piteå u.å. Ganskabraomarbeteifostab.Vissasär-skildaBoden-ochNorrlandsproblem.

Milostaben i Strängnäs.En minnesskrift.P-OKinnander(red.),Strängnäs2000.Mestadelsomdetdagligaarbetet.

Fo 47 – Fo 47–48 – En minnesskrift.Lars-OttoBerg,SteveGunnarssonm.fl.(red.).Enköping2001.Bredbeskrivningavverksamheten,ävenkrigsplan-läggningm.m.

Högre arméledning i Östersund 1910–1997. IngvarGustafsson,GustavAnkar-cronam.fl.Östersund1997.Beskrivningfrämstav2:aarméfördelningensutveckling.

Arméförband

Luftvärnets historia.C.Herlitz(red.).Militärhistoriskaförlaget,Kristianstad1980.Beskrivningavmaterielutveckling,krigsförbandetc.

Trängtrupperna 100 år. Militärhistoriskaförlaget,Stockholm1984.Endelinformationomkrigsförbandsutvecklingen.

Livhusarerna. Ett svenskt kavalleriregementes nutidshistoria. BengtÅhslund(red.).Uddevalla1986.Endelinformationonmkrigsförbandsutveckling.

�6�


Bodens fästning. Boden1990.Intressantiettbrettperspektivmenintemycketskrivetomkrigsplanläggningetc.

Arméns eldkraft. 1939–1995. GunnarGrenander,Artilleritidskrift1996.Bredbeskrivningavvapenutvecklingochkrigsorganisation.

Närkes militära historia. Del 3: Försvar av Örebro län. EinarLythochBengtGustavsson(red.).Örebro1993.BredbeskrivningavutvecklingeninomförsvarsområdetochavI3:skrigsförband.

Svea ingenjörregementes historia. ÅkeBernström(red.).Filipsstad1992.Främstbeskrivningarommaterielutvecklingochdessprestanda.

Svea artilleri i Linköping.LarsLarsson(red.).Linköping1994.

Umeås blå dragoner.A.Croneberg(red.).Umeå1996.Beskrivningövertruppsklags-ochjägarförbandsutveckling.

P 2. Femtio år i Hässleholm. HansGrönquist(red.).Hässleholm1997.Be-skrivningarbl.a.omKFÖ:erm.m.

Göta ingenjörkår. Band två.Per-AndersLundström(red.).Luleå1999.Brabe-skrivningomutvecklingenefter1945.Vissinformationomkrigsförband.

Kungl. Norrlands artilleriregemente1893–1993.BengtHagblom(red.).Västervik1993.Beskrivningarommateriel,organisationsutvecklingochskjutmetoder.

Livgrenadjärregementet i slutet av en epok.SvenHellström(red.).Linköping2000.Bl.a.I4:skrigsförbandsuppgifter.Brakartunderlag.

Samtal om Linköpings garnison.SvenHellströmm.fl.Linköping2001.Be-skriversamtligaförbandigarnisonenunderdetkallakriget.Mycketommotsättningarochattitydermellanförbandm.m.

Södra Skåningarna 1811–2000. Del I. Malmö1999.Braallmänbeskrivningavutvecklingen.

Hallands regemente och Hallandsbrigaden.Halmstad2004.Endelintressantauppgifteromkrigsplanläggningm.m.

K 1 1928–2002. Del 2.BengtWallerfelt(red.).Stockholm2002.Militärpoli-sensutveckling.

De sista åren. Västerbottens regemente. NilsPersson(red.).Sollefteå2001.

�6�

Bibliografi

Marinen

Jagare. Med svenska flottans jagare under 80 år. CurtBorgenstam,PerInsulan-derochGöstaKaudern.Stockholm1989.Endelbeskrivningaromtaktikochvapenutveckling.

Attack till sjöss. Med svenska flottans torpedbåtar i 100 år.CurtBorgenstamochBoNyman.CBMarinlitteratur1985.Materiel-ochtaktikutveckling.

Minsvepare. HansBergström(red.).CBMarinlitteratur1996.Materiel-ochtaktikutveckling.

MTB-krönikan. Motortorpedbåtarna. CBMarinlitteratur1997.Intressantmenknappstnågrabeskrivningaromtaktikutvecklingetc.

KA 2 100 år. Marinmuseumsårsbok2002.Bredbeskrivningbl.a.omkrigs-förbanden.

Ubåtsvapnet 1904–2004. RoderickKlintebo(red.).CBMarinlitteratur2004.Alltmanvillvetaomubåtar.

Flygvapnet

Över land och hav. F 11. GöstaNorrbohm(red.).Linköping1979.Allmänbeskrivningöverenflygflottiljshistoria.

Bråvallavingar. Berättelsen om F 13. Motala1993.Beskrivningbl.a.avstrids-ledningsutveckling.

Vingar över Uppland. Ett halvsekel med Ärnaflyget. F 16 1943–1993.EgonRegefalk(red.).Uppsala1993.

F 21. Nyckelflottilj i norr.K.G.Andersson(red.).Luleå2003.

Spaning mot skyn. Den optiska luftbevakningen i Sverige. BengtThörnell2003.

�6�

Författarpresentation

thomas rothär1:eintendentpåMilitär-ochkulturhistoriskaavdelningenvidStatensförsvarshistoriskamuseer.Hanärreservofficerochmilitärhistoriskspecialistmedinriktningbl.a.påsvenskmilitärhistoriaochmilitärarkitektur.

�6�

Serien ”Försvaret och det kalla kriget” (FOKK)

Nr.1 BoHugemark (red.),Fel sort och för mycket? Arméns avvägningsfrågor under det kalla kriget, Vittnesseminarium armén(Stockholm:Försvars-högskolan/KunglKrigsvetenskapsakademien/KunglÖrlogsmannasäll-skapet,2004).ISSN1652-5388,ISBN91-631-5539-7.

Nr.2 KentZetterberg (red.),Att skåda Sovjetunionen i vitögat (Stockholm:Försvarshögskolan,2004).ISSN1652-5388,ISBN91-89683-75-7.

Nr.3 BertilWennerholm(red.),Snabbare, högre och starkare?: Avvägningsfrågor om luftstridskrafterna under det kalla kriget, Vittnesseminarium luftstrids-krafterna(Stockholm:Försvarshögskolan/KunglKrigsvetenskapsakade-mien/Kungl Örlogsmannasällskapet, 2005). ISSN 1652-5388, ISBN91-975807-0-8.

Nr.4 Bengt Gustafsson, Ubåtsfrågan – sanningen finns i betraktarens öga(Stockholm: Försvarshögskolan/Crismart, 2005). ISSN 1652-5388,ISBN91-85401-20-X.

Nr.5 HermanFältström(red.),Rätt sort, kom för sent och var för få: Mari-nens avvägningsfrågor under det kalla kriget, Vittnesseminarium marinen den 8 juni 2004, Marinens planering 1945–1992(Stockholm:Försvars-högskolan/Kungl Örlogsmannasällskapet/Kungl Krigsvetenskapsaka-demien, 2005). ISSN 1652-5388, ISBN 91-631-7484-7, ISBN 91-87072-39-4.

Nr.6 BoHugemark(red.),Flexibilitet eller rigiditet?: Vittnesseminarium ope-rationer (Stockholm: Försvarshögskolan/Kungl Krigsvetenskapsakade-mien/Kungl Örlogsmannasällskapet, 2006). ISSN 1652-5388, ISBN91-975807-1-6,ISBN91-87072-45-9.

��0


Nr.7 SamNilsson,Stalin’s Baltic Fleet and Palm’s T-Office: Two Sides in the Emerging Cold War 1946–1947(Stockholm:SwedishNationalDefen-ceCollege,2006).ISSN1652-5388,ISBN91-85401-42-0.

Nr.8 Bertil Wennerholm, Fjärde flygvapnet i världen? Doktrinutveckling i det svenska flygvapnet i försvarsbesluten 1942-1958. Underlag, beslut och genomförande i nationellt och internationellt perspektiv. (Stockholm:Försvarshögskolan/Svenskflyghistoriskförening,2006).ISSN1652-5388,ISBN1091-85401-48-X,ISBN13978-91-85401-48-2.

Nr.9 Bengt Gustafsson, Det ”kalla kriget” – några reflexioner (Stockholm:Försvarshögskolan,2006).ISSN1652-5388,ISBN1091-85401-55-2,ISBN13978-91-85401-55-0.

Nr.10ThomasRoth,Försvar för folkhem och fosterland: Den svenska krigsmak-ten under det kalla kriget – en essäistisk översikt (Stockholm:Försvars-högskolan,2007).ISSN1652-5388,ISBN978-91-85401-62-8.

I Fr)rsuar for folkhetn och fosterland; Den suenska krigsmakten under det

kalla kriget - en essliistisk duersikt ger Thomas Roth en ir.ritierad och

elegar.rt skildring av den svenska krigsmakten och dess utveckling under

det kal1a kriget. Boken oppnar med att forst teckna den militdrpolitiska

och strategiska bakgrunden och uwecklingen och overgir sedan till att ta

upp krigsplanldggningen i stolt. Dlrmed fir lisaren det stora samrran-

hanget klart for sig, vilhet ger en insikt om de kraftfdlt och parametrar

Sveriges forsvar och slkerhet fbrmades krir.rg. Direfter behandlas utveck-

lingen av de tre forsvarsgrenarnas forband. Boken avslutas med reflerio-

ner kring frigar.r om fbrsvarets beredskap och forbandens tillglnglighet,

vilket problematiserar for vidare forskr-ring.

Forsknir.rgsprojektet "Forsvaret och det kalla kriget" (FOKK) dr ett

samarbetsprojekt n.rellan Forsvarshogskolan (FHS), Kur.rgl. Krigsveten-

,kaprakadernien (KKrVAt och Kungl. Orlog.mannas)llskrper ( KOVS).Syftet ir att gora en samlad kunskapsinventering och forskningsinsats

rorande fbrsvarets utveckling under det kalla kriget.

THOMAS ROTH ir 1:e intendent pi Militir- och kulturhistoriska avdel-

ningen vid Statens forsvarshistoriska museer. Han ir reservofEcer och

militlrhistorisk specialist med inriktning b1.a. pi svensk militirhistoriaoch militdr arkitektur.

rssN 165z-5388

rssN 978-9i-8 54ot-62-8

Forsvarshogskolan

Box 27805

1 15 93 Stockholm

www.fhs.se

forsvaret (fokk) 10fokk.eu/files/2017/11/10-försvar-för-folkhem-och-fosterland.pdfjag är...

Documents