förebyggande och främjande ungdomsarbete

www.grkom.se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Förebyggande och främjande ungdomsarbete

Torbjörn Forkby, Docent i socialt arbete

FoU i Väst/GRGöteborgs univeristet

Bild: Pia Schmidtbauer


FoU - ”o”-balanserade verksamheter

Kunskapande genom byggande spridande stödjande

Några exempel: 1. KID – nätverk för

kunskapsutveckling2. Främjande pedagogik3. Kampen för att bli Någon4. Forskningsöversikt om GHB5. Evidensbaserad praktik


Uppläggning

Prevention, teori och begrepp Något om preventionsmetoder Valmöjligheter


Prevention – området och begreppen


Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell


Att förstå utvecklingsvägar


Framtiden går alltid lättare att förutsäga i efterhand

Hög risk

FödelsekohortEx riskfaktorer

Fattigdom

Osämja föräldrar

Föräldrars psykopati

Perinatal stress

Hög risk

Motståndskraft

30 och 40 årMotståndskraftiga gruppen

Relationer/äktenskap

Arbete

Föräldraskap

Hög risk

Motståndskraft

18 år gamlaBeteende bland högriskgrupp

Missbruk, kriminalitet

Psykiska problem

Tidiga graviditeter


8

Inga Vissa(1 el 2)

Flera(3 el fler)

Ingenkriminalitet

2,448(82.4%)

2,220(71.7%)

692(45.8%)

5,360

1 brott 385(13%)

493(15.9%)

296(19.6%)

1,174

2-3 brott 109(3.7%)

272(8.8%)

257(17%)

638

4-10 brott 28(0.9%)

91(2.9%)

180(11.9%)

299

11 - brott 2(0.1%)

19(0.6%)

85(5.6%)

106

2,972 3,095 1,510 7,577

Risker i ungdomsårenSlutsats:Kraftig brottslighet i vuxen ålder föregås nästan alltid av problem under ungdomsårenSlutsats:

En stor del av dem med anpassningsproblem i ungdomen utvecklar inte kriminalitet senare

Bild från Håkan Stattin


Arv och miljö i samverkan

-0,4

-0,2

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1,2

Låg MAOAHÖG MAOA

Misshandel, vanvård under barndomIngen Trolig Allvarlig

Anti-socialt

beteende

Caspi et al, 2002


Tidig debut för första berusning en indikation på problemutveckling(Stockholmselever i mars 2002)

0

10

20

30

40

50

60

70

80

10 11 12 13 14 15 16 17 Aldrig

%

Högkonsument alkoholAnvänt narkotikaBrott med dålig prognos

Bild: Knut Sundell


Förstärkande utvecklingsprocesser


Ungdomsoroligheter - tankemodell

Navigeringsstrategier individ/grupp : Revanscherande; alternativa

Socialt kitt - splittringTillit eller uppdelning ”Vi och

dom”


Prevention hänger samman med förutsägelse

Framtiden är alltid osäker Med skydds- och riskfaktorer försöker man se vad som höjer

respektive minskar risken för en viss utveckling Faktorerna har olika betydelse för olika grupper Ingen enskild faktor är utslagsgivande Det verkar vara problemanhopningen i relation till frånvaro av

skyddsfaktorer som är viktigast Högriskgrupp skyddsfaktorer viktigare

– Riskfaktorer förklarar 20 – 49 procent– Skyddsfaktorer förklarar 50 – 80 procent

I ett normal livsförlopp är tonårstiden ofta en period av större problem av övergående karaktär, men som i andra perioder skulle indikera större problem

Högriskungdomar med god emotionell el god social kapacitet utvecklar framtida problem i betydligt mindre utsträckning

14

B

B

B

B

B

B

B

B

B

J J J

J

J J

J J JH H H

H HH

H H H0

5

10

15

20

25

B Hög risk

J Måttlig risk

H Låg risk

Återkommandedomar (4+)

Alkoholproblem Drogproblem

Bild: H. Stattin


Årskonsumtion av ren alkohol hos elever i årskurs 9

0-2 3 4 5 6-8 0-2 3 4 5 6-12

0

500

1000

1500

2000

cl

Bild: Knut Sundell


0-2 3 4 5 6-8 0-2 3 4 5 6-12

0

20

40

60

80

100

%

Elever i årskurs 9 som använt narkotika

Bild: Knut Sundell


0-2 3 4 56-8 0-2 3 4 5 6-

12

0

20

40

60

80

100

%

Elever i årskurs 9 som gjort allvarliga brott

Bild: Knut Sundell

www.fouivast.com

Pojkar placerade på grund av beteendeproblem

Normalpojkar Placerade pojkar

Döda vid 25 år 0,5% 5,5%

Sjukhusvård 20-24 år pga suicidförsök, psyk, alk/nark

1 % 30%

Fängelse el rättspsyk 20-24 år 3% 44%

Skyddstillsyn el mer 20-24 år 4% 58%

Lagförd 20-24 år 16% 75%

Tonårspappa < 1% 8%

>25% socialbidrag vid 25 år 3% 27%

Socialbidrag vid 25 år 6% 53%

Max grundskola vid 25 år 10% 67%

Från: Välfärdsbokslutet

http://www.fouivast.com/

www.fouivast.com

Pojkar placerade p g a beteendeproblem

Lever fortfarande vid 25 år 95 %

och inte fängelse 20-24 år 53 %

och inte skyddstillsyn 20-24 år 40 %

och inte sjukhusvård för självmordsförsök, missbruk el psyk 20-24 år

35 %

och inte tonårspappa 32 %

och inte lagförd för brott 20-24 år 20 %

och inte 25% socialbidrag vid 25 år 16 %

och mer än grundskola vid 25 år 10 %

och inget socialbidrag vid 25 år 8 %

Hur många klarar sig? Beror på vad man menar....

Bild: Vinnerljung



Kriminalitet

Droger

Relations-problem ifamiljen

Låg SESMissgynnat

bostadsområde

Impuls-styrd

Spännings-sökare

Problematiskskolgång

Separationer

Våld ifamiljen

Inadekvatauppfostrings-

metoder

Högintelligens

SocialUpplevs av andra

som trevlig

Inga brott före 12 års ålder

Kompisar iegna klassen

Hög bemästrings-förmåga

Empatisk

Tolkar andra

negativt

Optimist

Kamrater med problembeteende

http://images.google.se/imgres?imgurl=http://www.hometreemedia.org/images/folder%2011/1%20smiling%20sun.jpeg&imgrefurl=http://www.hometreemedia.org/gpage2.html&h=193&w=216&sz=7&hl=sv&start=6&um=1&usg=__XyHYPXeZ8kgzeH1xMeTDlo0Yhs0=&tbnid=M8BNfA4rm2bq8M:&tbnh=96&tbnw=107&prev=/images?q=smiling+sun&um=1&hl=sv&rlz=1G1GGLQ_SVSE272&sa=G

http://images.google.se/imgres?imgurl=http://www.hometreemedia.org/images/folder%2011/1%20smiling%20sun.jpeg&imgrefurl=http://www.hometreemedia.org/gpage2.html&h=193&w=216&sz=7&hl=sv&start=6&um=1&usg=__XyHYPXeZ8kgzeH1xMeTDlo0Yhs0=&tbnid=M8BNfA4rm2bq8M:&tbnh=96&tbnw=107&prev=/images?q=smiling+sun&um=1&hl=sv&rlz=1G1GGLQ_SVSE272&sa=G


Riskfaktorer

Individnivå• Dåliga skolprestationer• Brister verbala förmågan• Prestation under förmåga• Brister kognitiv utveckling• Hyperaktivitet• Hög grad aggressivitet• Kriminellt beteende innan 12 år• Svårhanterligt

temperament• Underkontroll• Oräddhet och spännings- sökande• Bristande empati• Neuropsykologiska brister• Tidig alkohol- och drog- användning

Familjenivå• Hårda bestraffnings- metoder• Barnmisshandel• Bevittnat våld• Tvingande samspel• Bristande tillsyn• Separationer från föräldrarna• Hög grad konflikter i hemmet• Bristfällig kvalitet föräldra-barnrelation• Förälders missbruk• Förälders psykiska

sjukdom• Förälders kriminalitet• Låg socioekonomisk status

Närsamhällesnivå• Exponeras för våld• Avvikande kompisar• Missgynnat bostadsområde


Skyddande faktorer

• Social kompetens• Social mognad• Stabila emotioner• Stabilt temperament• Hög grad psykisk energi• Gott självförtroende• God intellektuell kapacitet• God

problemlösningsförmåga• Positiv och aktiv i skolarbetet• Positiv attityd• Optimism• Tillförsikt

• Nyfikenhet• Nära relationer• Undviker negativa kamrater• Beskrivs positivt av andra• Utåtriktad• Låg grad spänningssökande• God föräldrarelation präglad av närhet och värme• God föräldratillsyn• Familj med färre än fyra barn• Hög socioekonomisk status• Stöttande nätverk


Känsloliv

Risk- och skyddsfaktorer kopplas samman till belöning och motivation

Kamratgrupp och Rollmodeller

Alkohol, droger

Övriga Individuella faktorer

Självkontroll,Problemlösnings-

förmåga

FöräldrauppsiktKommunikation i familjen

Attityder

Motivation

Belöningssystem


Generositet

Tillhörighet

Skicklighet ”mastery”

SjälvständighetStärk tillit

Stärk mening

Stärk talang

Stärk egenkraft

Prevention – ett sätt att bygga kapacitet

Brendtro & Larson, 2005


Stärkande arbete

Skyddsfaktorer familj, skola,

samhälle

Grundläggande behov hos ungdomar

Motståndskraft hos individen

Bättre uppväxtvillkor

- Omsorgs-/ansvarstagande - Höga förväntningar - Möjlighet att delta och bidra

- Trygghet- Kärlek/tillhörighet- Respekt- Autonomi, makt- Utmaningar ”mastery”- Mening

- Social kompetens- Problemlösnings-förmåga- Autonomi- Mål och framtidstro

- Ökat välbefinnandesocialt, hälsa, akademiskt- Reducerat hälsomässigt riskbeteende

Benard, 2004


De som klarar svårigheter bättre… upplever tillvaron som meningsfylld och strukturerad (sense of coherence) har positiva förväntningar inför framtiden (positive thinking) har en positiv självsyn (self regard) upplever förändringar som något positivt (challenge, openness) tycker att det som händer beror av egna handlingar (sense of control) upplever sig ha kompetens att söka lösningar (self efficacy) gör rationella överväganden snarare än impulshandlingar (impulse control) kan hantera aggressiva känslor (irritability control) hanterar provocerande situationer utan att känslor av frustration och

osäkerhet tar överhanden (emotional control) känner förtröstan att det finns människor som kan vara stöd, och som kan

mobilisera ett sådant nätverk av stödpersoner (social support) har en något orealistisk uppfattning om egna styrkor och svagheter

(”realistic” perception)

Text från Håkan Stattin


MotståndskraftSocial kompetens

Problemlösnings-förmåga

Autonomi Mål, mening och framtidstro

Social responsiv

Kommunikativ

EmpatiOmsorgskänsla

MedlidandeAltruismKunna förlåta

Planeringsförmåga

Flexibilitet

Använder möjliga resurser

Kritiskt tänkandeInsiktsförmåga

Positiv identitet

Inre kontrollInitiativförmåga

SjälvkontrollKunna stå emot

SjälvuppfattningMindfulness

Humor

MålinriktningPrestationsinriktadUtbildningsmässigt orienterad

IntressenKreativFantasi, idérikedom

OptimismHoppfull

TroAndlighetKänsla av mening

Benard, 2004


Preventionsområden

Illustration: Christián Serrano efter Bengt Lindström

Simskola för alla

Främjande insatser

Preventiva insatser

Vårdande insatser

Sjukdomar

Död

Protektiva insatser


Primärt

Sekundärt

Tertiärt


Universell prevention Selektiv prevention Indikerad prevention


Allmänt förebyggandeGenerellt förebyggande

Strukturinriktat arbeteSituationell prevention

Social preventionRättsskipningsstrategi

Utvecklingsorienterad prevention

Samhällsinriktad prevention

Det finns fler…


ReflektionoVilka preventionsbegrepp

passar bäst in på ert arbete?

oVad kan man tänka sig för insatser inom ert område av universell, selektiv eller indikerad natur?


En tumregel…

Ta dem på bar gärning!

… när de gör något bra…

Vad kan man satsa på?


Lönar sig förebyggande arbete?

1. Samhällets grundkostnad upp till 18 år: ~ 1,8 miljoner 2. Ökad välfärdskonsumtion/år: 350 – 1 600 tkr 3. Produktionsförluster/år: 300 tkr 4. Kostnad outsideridentitet: ~ 2,7 miljoner/år /person i

kriminell subkultur (gånger år i utanförskap…)5. Ett liv av 20 år kriminellt liv ~ minst 30 miljoner i kostnader

Utanförskapets prislapp


Preventionspotential

”Avkastningspotential omkring 20 till 30 ggr”

”Räcker med att lyckas till några få procent”

(Nilsson & Wadeskog, 2008)

Men då är det viktigt att inte förvärra…”

Lönar sig förebyggande arbete?


Viktiga gemensamma faktorer i förändringsarbete

Trovärdiga vägar Understödja hopp Se en väg som möjlig, attraktiv och tydlig Understödjande sociala sammanhang Yrkesskicklighet hos behandlare Hållbar allians för förändring, Relationen: inkännande och ”adekvat” - viktig under viss period och

för vissa ändamål Tilltro till den egna modellen Tilltro till behandlare Någon form av sammanhållande rational i behandlingen Externa omständigheter som bostad, arbete, sysselsättning

Efter: Wampold, 2001. The Great Psychotherapy Debate.


Skam och stolthet – drivande emotioner

Separerande språk ”Elderly

speak”/babyspråk Predikande Hotande Dömande Snokande Kategoriserande Skuld-/

skambeläggnade

Sammanbindande språk Uppmuntrande Berömmande Uppmärksammande Bekräftande Uppskattande Öppna frågor Aktivt lyssnande

Efter Bengt Starrin

Späd-barn

För-skoleår

Tidiga skolår Tidiga tonår

Senare tonår

Familj BVC-besök Föräldraträning

• MST• MTFC• Familje-

terapi

• School manage-ment

Kam-rater

Effektiv undervisning

Classroom management

Good behavior game

• ANT• School

manage-mentSkola

Mass-media

Empiriskt utvärderade kampanjer

Sam-hälle

• Högre priser • Färre försäljningsställen • Bättre kontroll

Evidensbaserad forskning om metoder

Sammanställt och design av Knut Sundell


Effektiv alkohol- och drogprevention Inget program handlade bara om ANT Tränar sociala förmågor etc Tillfällen för övning och rollspel Involverade flera än barnet Strukturerade (steg-för-steg) Matchning Omfattar existerande nätverk Hela programmet implementeras Utbildning av utbildare

Sammanställt av Knut Sundell efter SAMHSA, 2002

www.fouivast.com

Stöd och behandlingsinsatserExempel: effekter vid insatser för ungdomar som begått brott

Typ av insats Effekt SamstämmighetFamiljebaserade insatser Positiv: liten –

medelstorMedelhög – entydig

KBT-baserade program Positiv: liten – medelstor

Medelhög

Äventyrsprogram Positiv: liten Medelhög

Millitärliknande utbildningsläger (Boot camp)

Oklar Medelhög

Avskräckande insatser (Scared straight)

Negativ: liten Entydig

Kontaktperson/mentorskap Positiv: liten Dålig – medelhög

Medling vid brott Positiv: liten Medelhög

Ungdomstjänst Okänd Underlag saknas

Andershed & Andershed; 2010


www.fouivast.com

Prevention avseende ungdomar

• Program vanligen mer utvecklade för familjer• Tvärtemot vad man tror så backar föräldrar undan istället för att öka kontroll.

– Särskilt tydligt och problematiskt när kommunikationen inte fungerat tidigare

– Rädda för att förlora det man har– Särskilt svårt att kommunicera med barn som är aggressiva eller stänger

ute föräldrar– Målet är att barnet självmant ska vilja involvera sina föräldrar och känna

tillit till att reaktionerna blir stödjande • Bör tillhandahålla korrekt information till föräldrar om ungdomars utveckling, • utbilda föräldrar i icke-tvingande (non-coercive) tekniker att hantera ungdomar,• öka kommunikation, problemlösning, konfliktlösning, och hantering av känslor i

familjen, samt • engagera familjer i aktiviteter som främjar familjesammanhållning och

engagemang.

Efter: Håkan Stattin


www.fouivast.com

Samhällsinriktad prevention

• Vanliga komponenter:1. Skapa allianser mellan offentliga resurser och krafter

i civilsamhälle och näringsliv2. Begränsa tillgång till alkohol och droger3. Erbjud ungdomar kunskaps- och färdighetstränande

program4. Stärk ungdomars anknytning till goda sociala

sammanhang (skola, föreningsliv et c)


www.fouivast.com

Fritiden – ett viktigt preventionsområde

Kan fungera skyddande genom att erbjuda

– Samarbete– Utmaningar– Delaktighet– Kapacitetshöjning– Kontakt med vuxna och

kamrater

Kan vara en risk genom– Negativt kamratumgänge– Gängbildning– Brottstillfällen– Drogtillgång– Ostrukturerad tillvaro

- Hur skapar vi goda möjligheter för att ungdomar får en positiv fritid?


www.fouivast.com

Communities That Care

• Samla tjänstemän av betydelse för lokalsamhällets utveckling

• Styrgrupp utses• Programkoordinator utses• Analys/bedömning av områdets ”risk och

skyddsprofil”• Bedömning av vilka luckor som finns i befintliga

program/åtgärder• Val av problemområde och målsättning


www.fouivast.com

Utgångsfrågor för utveckling av gemensamt arbete

• Vad är problemen i ert område?• Finns enighet kring problemen?• Vilket är målet som man kan enas om?• Vilka styrkor finns i området?• Vilka krafter bör man knyta till sig i förändringsarbetet?• Finns goda möjligheter för ungdomar att känna ansvar,

tillhörighet och finns möjlighet till positiva aktiviteter?• Finns positiva förebilder och hur minskar man destruktiva

smittoeffekter?• Hur vet vi om vi lyckas och är på rätt väg – finns möjlighet till

mätning?


www.fouivast.com

Tre valmöjligheter…

• En studie om ett utvecklingsarbete av uppsökande och förebyggande arbete i Göteborg

• Att starta och driva utvecklingsarbete• Att samverka kring barn och unga



Tryggare Tynnered – ett sökande ungdomsarbete

En idéstyrd satsning Bakgrund från tidigare ungdomsarbete Engagerade politiker Eget kapital

Sex anställda och en chef Främjande förhållningssätt Förändra den lokala ungdomskulturen Utveckla samverkan Påverka befintligt ungdomsarbete


Tryggare Tynnereds idé och uppdrag

Mål Att genom ett förebyggande arbete främja en lugn och trygg miljö i Tynnered för alla Att motverka förekomsten av ungdomsrelaterad kriminalitet Att vända utvecklingen för ungdomar i riskzon för kriminalitet Att förhindra nyrekrytering till kriminalitet och till kriminella organisationer

Målgrupp Ungdomar som riskerar att misslyckas i skola, fastna i arbetslöshet, hamna i brottslighet och därigenom etablera en kriminell identitet.


Den preventiva idén


Idén i praktiken


Processen i arbetsgruppen

En ”u-kurva” I början stor entusiasm och nyfikenhet inför

den breda kompetensen Mot slutet en förmåga att använda sig av

bredden, och en tydligare ansvarsuppdelning med flera processer igång. Samverkan till andra uppfattades som välfungerande i stort

Under mellanperiod en slitsam process.


Mångfaldig styrka eller segdragning

Bred kompetens, men liten gemensam nämnare Tog tid att forma gruppen Olikheter i perspektiv kring verksamhetsinriktning Förankring i området var tvungen att skapas efterhand

Jag kände att när vi fick kontoret och stövlar och datorer i en egen liten lokal hur enkelt det är att fastna och komma in i komplicerade diskussioner som i och för sig är oerhört intressanta, men ibland så tar dom alldeles för mycket tid utav det som vi är till för - att knyta så mycket kontakter med folk som möjligt. […] Man väntar in och i detta arbetet får man inte vänta utan man måste ut och agera. (Medlem A)

Jag tyckte att det kändes väldigt flummigt, hade svårt att veta lite i vilken ände man skulle börja i. Jag också med den bakgrunden jag kommer ifrån är jag väldigt van vid att ha allting väldigt uppstrukturerat /…/ Jag är van från tidigare när jag har arbetat att man har vetat mer liksom vilka uppgifter man har och här har det varit mest att alla har sprungit på lite samma bollar/…/ ibland har man kommit till sitt jobb på måndag morgon så vet man inte vad man ska göra. (Medlem C)


Ledningsfunktion eller ledande funktioner

Ett demokratiskt ledarideal Parallella ledningsstrukturer Förtydligande av ledningen i gruppen

Det är ju så här att det är kloka människor. Dom har jobbat en del och jag uppfattar dom som smarta och vassa och duktiga. Då menar jag det vore ett slöseri om jag inte utnyttjade det genom att fråga dom hur de tycker och så tänka efter i lugn och ro och sen komma till ett beslut. /…/ Så kan man så småningom säga att: ”Ja, då måste vi bestämma oss”, då är det jag som bestämmer. Så jag har en idé om att det är väldigt viktigt. Demokrati tar lite längre tid och kan bli lite tjatigt och lite jobbigt, men i längden är det det effektivaste systemet. (Medlem G)

Det har varit otroligt skönt att det har funnits så mycket plats för att kunna diskutera för att kunna komma med idéer och för att vi har haft en chef som jag känner verkligen har lyssnat och tagit till sig vad man känner och kunnat liksom komma med förslag på hur man skulle kunna göra. /…/ Men sen så tror jag också att det hade behövts ha en lite mera styrt kanske än vad vi har haft. Att ha lite mera för att hålla samman gruppen och lite mera konkreta förslag på hur vi skulle kunna jobba framåt liksom när det blir frustration när många känner att det är för okonkret och få mer stöd. (Medlem C)


Bristande kontakter till övergripande ledning

Styrgruppen blev aldrig styrande Träffades inte alltid vid akuta lägen Oklar i rollfördelningen Brister i informationsleden till och från TT och till andra

organisationer

Torbjörn: Har styrgruppen någon vision för Tryggare Tynnered? Medlem G: Nej, inte som jag uppfattar det tror jag inte. Jag tror inte att dom kommer ihåg målen. Jag tror inte att dom har [målen] någonstans tillgängliga heller liksom. /…/ Kickoffen vi hade [inledningsvis]var mitt sätt att försöka få ett avstamp liksom att nu har nu skrivit under på en vision liksom, nu får ni acceptera det men den tror jag inte gick hem. /…/ Hela tiden säger vi att vi ska jobba långsiktigt men när det väl smäller till så är det det kortsiktiga. /…/ XX har liksom inte riktigt förstått, hon kommer lite för sent och går lite för tidigt och kanske inte riktigt känner att hon förstår poängen med detta. Liksom att hon gör sin plikt och hon sitter på dom här mötena. /…/ Jag vet inte när nästa möte är och det är förmodligen jag då som får ta initiativ till att det ska bli av. (Medlem G)


Långsiktigt tänkande inom kortsiktiga ramar

Två år är en kort tid från början Projektet snävades av – tog lång tid att komma igång Osäkerhet inför att få fortsatt andra projektår Negativ inverkan på motivationen

Jag försöker jobba som innan jag visste om det, för annars om man inte gör det då kan man då stoppar allt arbete. Man måste ju tänka att det finns en fortsättning, annars är det ingen idé nästan. Samtidigt är det jobbigt att känna att man inte vet [om det blir] någon fortsättning. Vet inte om saker och ting som startas upp och påbörjas, de kanske bara får ett tvärt avslut vid årsskiftet liksom. Det är svårt att tänka långsiktigt och starta samarbete som ska fortsätta om man inte vet vad ska hända sen. Det är jättejobbigt att känna att man inte vet vad som ska hända liksom, söka nytt jobb eller inte. (Medlem C)


Att jobba flexibelt inom strukturerade ramar – att jobba brett

Svårt att förstå vad det breda arbetet innebar Vilken är målgruppen Påtryckningar utifrån Blir mer främjande i tankesättet

Syftet med hela projektet Tryggare Tynnered är ju, dom ungdomarna som skapar problemen som gör att det blir otryggt – det är ju dom som vi egentligen är till för. Att jobba för att det ska bli tryggare kring. Men för att nå dom så är målgruppen mycket bredare än dom. (Medlem G)

Man får ju inte fastna heller. När man ger sig ut och tar dom första kliven, för redan där kanske det händer någonting, utanför dörren när man lämnar kontoret. Så man får vara väldigt flexibel i sitt tänk. Man får ha en grundtanke, men man får lika fort svänga ifrån den. (Medlem A)


Samverkan

Från hot till möjlighet Olika väl med olika aktörer Bäst när TT uppfattades som en resurs i andra verksamheter, särskilt skolan

Det är väl snarare att många känner konkurrens faktiskt. Det fick ju vi verkligen kastat i ansiktet på oss på XX-skolan där ungdomspedagogerna sa /…/att: ”Jag ser mycket hellre att jag är kvar här än att ni ska in här liksom /…/ det här är konkurrenssituation liksom”. Det blir ingen bra situation för samarbetet direkt. (Medlem C)

Alltså dels så sitter vi och har möte med kuratorn och där pratar vi mycket om individnivå då, vilka vi kan se ute och som går på den skolan och om vi kan komma in i nått skede [i arbetet]. Det handlar först om att förbättra situationen på skolan med dålig närvaro. Så där har vi träffat föräldrar och elever. Då kan ju vi erbjuda våra tjänster utifrån att man kan träffa oss ibland, komma hit och fika och snacka lite framtid. /…/Sen har vi varit med på introduktionen för de nya sexorna när dom har sovit över på skolan. Då har vi varit med där och kört lite olika teambildningsövningar och sånt där för att lära känna dom. Syftet är att man ska känna dom som man träffar ute under kvällstid i offentligheten. Det är också bra för man träffar ju flera. Vi pratar med rektorn om det här med föräldravandring och hur man kan mobilisera det på skolorna och jag tycker att alla verkar väldigt positiva till Tryggare Tynnered av olika anledningar tror jag, för vi blir som en resurs. (Medlem F)


Det uppsökande arbetet Tidsmässigt en viktig del av arbetet Vissa i gruppen hade svårt att finna sin roll Svårt att få kontakt med ungdomar i början Tydligare ansvarsuppdelning efterhand Rollglidningar

Jag har väl tyckt att det har varit svårt att känna det riktigt meningsfullt att liksom bara gå runt och inte få någon kontakt med ungdomarna. Det är ganska många kvällar det blir så, kanske på grund av dåligt väder eller så går man i områden där man inte träffar på mycket ungdomar. I början så känner man inte någon heller, så att då har väl jag känt att jag kan göra ett mycket bättre arbete dagtid i skolorna där man får mer kontakt./…/ hade varit mycket bättre om man hade kunnat bestämma tider till exempel att man har en tjej- eller killgrupp på kvällen, men nu blir det inte att bara ut och fälta. Det kanske är en form av fältning också. Jag vet inte riktigt. (Medlem C)

Torbjörn: En sak är att knyta kontakter, och en annan är vad man ska göra med dom kontakterna. Vad ska ni göra med kontakterna?Medlem E: Jaa du, vad ska vi göra med dem? Det enda som egentligen är väldigt tydligt det är väl det här om man ser någon, man träffar någon ofta som man ser far illa på ett eller annat sätt. Att vi har det här samordningsuppdraget. /…/Men utöver det så känner att jag inte vet riktigt vad vi ska göra när vi möter ungdomar.


Fältandets funktion


Det uppsökande arbetets innehåll


Utvecklingsprocesserna


Samverkanspartner Det behövs långsiktigt förebyggande arbete Tryggare Tynnered uppfattades lätta att ha att göra

med, flexibla och lätta att kommunicera med Lite svårt att se den röda tråden Svårt för TT att få funktionen av

organisationsförändrare Om samverkanspartner hade varit med i

planeringsarbetet för projektet skulle acceptans och förståelse underlättats

Särskilt uppskattat när TT avlastat eller kompletterat i den egna verksamheten.

Mycket uppskattning får också de konkreta utvecklingsprocesserna

Information till och från kunde varit mer strukturerat Men, vilken bör vara målgruppen – tidigare åldrar, de

som faller emellan?


Slutsatser Tar lång tid att utveckla ett projekt Bör förebyggande ungdomsarbete bedrivas i

projektform? Krävs långsiktighet Om organisationsförändring krävs legitimitet –

delaktighet under hela processen TT visade att projektidén faktiskt fungerade i vissa fall

(som Bergkristallprojektet) Paradoxalt projekt1. Idén förändrades mot mer främjande och inte mot

förebyggande2. Man sa inte fullt ut vilken målgrupp man (också)

arbetade med 3. Projekt som kommentar till ordinarie verksamhet – ett

slags organiserat självbedrägeri i utvecklingsarbetets tjänst, eller möjlighet att få tänka fritt?


Några övergripande lärdomar Satsa på utvecklingsarbete inom ordinarie

organisationer Tänk långsiktigt Få med medverkande aktörer under hela

utvecklingsprocessen Arbeta med kärnfrågor: 1. Samverkan skola och socialtjänst2. Satsa förebyggande i tidigare åldrar 3. Koppla till ett flexibelt uppsökande arbete.

Undersökande förhållningssätt4. Skapa ledningssamverkan på olika nivåer – inte minst

mellan mellanchefer5. Analysera hur SSP fungerar6. Missa inte de strukturella frågorna i förhållande till

individarbetet7. Koppla samman med organisationer i civilsamhället


Att genomföra förändringar

Carina Löfström


Det beror ju på vad man ser…


Semmelweis ifrågasättande


Det viktigaste av allt – förändring är möjlig!


Evidensbaserad praktik – mötet med brukare/klienter

Evidensbaserad praktik är innebär att integrera bästa forskningsstöd med professionell praktisk erfarenhet och klientens uppfattning om sig själv och sin situation, förväntningar och önskemål.

Lars Oscarsson, Sacket m fl 2000

Situation och omständigheter

Klienterserfarenhet & önskemål

Effektiv metodik

Professionellkompetens

Haynes et al, 2002, Socialstyrelsen


Att klargöra utgångspunkter

Vad är förändring? Förändring – av vad? Förändring – hur då? Förändring – bra, dåligt? Förändring – när? Förändring – av vem?


Förändring av vanor kan vara trögt

Varför en genomtänkt syn på förändring och strategi för genomförande kan behövas…


Modell för förändring 1Rationell planering

Fas 2:Lösning Beskrivningav ett önskvärt framtidatillstånd och enplan för attkomma dit(åtgärder)

Fas 3:Genomförande

Planeradeåtgärder -Interventioner i organisationen

Fas 4:Evaluering/utvärdering

Undersöka om åtgärdernaverkar somplanerat samtstabilisering avdet nyatillståndet

(Jacobsen, 2005)

Fas 1:Diagnos

Insikt om behov av förändring

Problem och möjligheter


Modell för förändring 2 – Pragmatisk anpassning

deltagare

problem beslutstillfällen

beslut

lösningar

(Cohen, March och Olsen 1972)


Förändringsmotivation

Förstå

Kunna

Val

Vilja


Tre delar av projektstart Kunskapsinventering. Finns det aktuella problemet

lokalt och inte bara en lösning som ligger i tiden, och hur ser det då ut?

Översättning. Hur ska ett utvecklingsarbete matcha lokala förutsättningar?

Mobilisering. Vilka ska involveras i satsningen redan från start?

Organisering, ledning. En ledningsstruktur som är inställd på och har mandat att agera. Hur gör vi för att små dikeskörningar inte blir stora haverier?


Man kan skulle starta med någon form av undersökning…

Att ställa frågor1. Vad behöver vi ta reda på för att kunna planera vår satsning?2. Vilka har väsentlig kunskap?3. Finns det olika uppfattningar, konflikter?4. Vilka bör involveras i satsningen och med från start?

Att söka erfarenhetskunskap Neutralt och mobiliserande

kunskapssökande Stödja sig på systematiserad kunskap


Om du vill lyckas att föra en människa mot ett bestämt mål måste du finna henne där hon är, och börja just där.

(Kirkegaard)


ReflektionoHur vet ni om ert projekt

motsvarar de lokala problemen i er kommun?

oÄr de aktörer som bör vara med i er satsning engagerade – hur gjorde ni då?


Samverkan - nödvändig och svår


Goda skäl till att samverka

Enda sätt att hantera komplexa problem Ömsesidigt lärande – överföring av goda exempel Delade kostnader och risker Ökad gemensam kompetens Hanterar konflikt och konkurrens Tidsbesparing – effektivisering Tidigt upptäckt av utsatta barn Bättre hjälpinsatser Arbetet underlättas och mindre psykiskt påfrestande Bidrar till en helhetssyn

Kommittén mot barnmisshandel, 2001Huxham, 2000


Samverka inte om allt, men…

Behovet av samverkan uppstår i gränssituationer där det råder oklarhet om vilken profession och/eller organisation som har rätt eller skyldighet att handla


Samverkan är olika svårt…


Man konfronterar olika verklighetsbilder


Handlar personkemin om tillit? Kännedom om den andre – roll, funktion,

kunskap, värderingar Ungefärligt förutsäga den andres handlingar Förtroende för att den andre: 1. Kommer att agera2. Agerar på ett kompetent sätt3. Inte försvårar mitt arbete Testas och återskapas genom återkoppling


Samarbetsformer

Koordination Kollaboration Konsultation Integrering

Exempel Anmälan, remisser

Kopplade utredningar Vissa resursteam Specialskola

Organisation Riktlinjer, rutiner Samordning Kulturkänsla Multipel tillhörighet

Profession Specifika roller Kompletterande kompetenser

Kunskaps-överföring

Ömsesidigt överskridande

Kritisk punkt Återkoppling Hierarki Påverkans-möjligheter

Identitet i helheten

Observandum - Vad händer egentligen?

- Vad är mitt bidrag värt?

- Hur komma tillräckligt nära

men inte bli uppslukad?

- Vem är jag?


Samverkan kring utsatta barn och ungdomar

Några exempelUngdomsteamet på BergsjöskolanSkolserviceenheten i Kungsbacka

Ung och Trygg i Göteborg och Mölndal


Ungdomsteamet på Bergsjöskolan

Startade 1999 Från en idé om integrering till kollaboration Bakgrund oro, gängbildning, kriminalitet, mord på

medelålders man Jobba förebyggande, utgå från skolan Två kuratorer, en ungdomssekreterare, två

ungdomsassistenter, två förebyggare, två fritidsledare, en skolsköterska, en skolpsykolog

En stor del av första gruppen slutade efter första året En andra grupp anställdes som stannade kvar Vilken var skillnaden?


Från kulturkrock till minibyråkrati

BuffertzonÖversättningsrutiner

Mötesformer

Mellangrupp

ReträttzonRegressionsmöjlighet

Rumslig

SocialFrustration

http://images.google.co.uk/imgres?imgurl=http://www.officialgatekeepers.com/images/Gate%20Keepers%20Gold.png&imgrefurl=http://www.officialgatekeepers.com/models.html&usg=__t5q6Z5uemSylkHvbGfbD-kc2aIM=&h=1165&w=1875&sz=1223&hl=en&start=10&um=1&tbnid=CIqCjCT5bQfC-M:&tbnh=93&tbnw=150&prev=/images?q=gate&imgsz=huge&um=1&hl=en

http://www.drgaelriverz.com/images/anxiety_tetanic-brown.jpg


Samverkan kring utsatta barn och unga

Omgivningstryck

Grundläggande osäkerhet

Öppen/latent frustration

Hanteringsstrategier

+

=


En stödjande struktur

Mötet mellan professionerna måste struktureras på ett sådant sätt att de mekanismer som ständigt hotar att rasera god samverkan motverkas. I samverkan kring utsatta barn är dessa mekanismer högst påtagliga.


Skolserviceenheten i Kungsbacka

Startade 1994 – första hemmaplanslösningen i Kungsbacka

Konsultation till koordination till kollaboration En kurator och en lärare Fördubbling efter ett par år Omstöpning i tre steg Hur förändras samverkan i förhållande till

organisering och tillit?


Skolserviceverksamheten i Kungsbacka


Tvärprofessionella team

Thylefors, 2005

Multiprofessionellt

Additativt. Multidisciplinärt. Rolldifferentierat.

Interprofessionellt

Integrativt

Interdisciplinärt

Rollintegrerat

Transprofessionellt

Transdisciplinärt

Rollkompletterat

Professionsupplöst

Rollupplöst

”Generalistiskt”


Ung och Trygg i Göteborg och Mölndal

Startade 2004 Fyra stadsdelar Bakgrund – gängrelaterade oroligheter - polisens

rekryteringsrapport. Satsa förebyggande för att långsiktigt bryta

rekrytering. Utökades efter något år till hela staden Koordinering – eller är det allt arbete? Vilken tillit hade samarbetspartners inledningsvis

och hur utvecklades den?


Två positioner i början

Mottagande

Aspekter Entusiastiskt Avvaktande

Matchning Punkt noll Länk

Innebörd Ny samtalsarena Trojansk häst

Strategi Samordning Kommandocentral

Bemästrande Övertagande Feed the dog


Samverkan i partnerskap

Maktasymmetrier dagordningsmakten organisationernas ”tyngd” yrkesgruppers status resursförfogande, inflytande, nätverk

Legitimitetshantering interna och externa versioner varje part får ”sitt” mål informella strukturer - starka och bräckliga organisatoriska hierarkier utmanas


Samverkansformer – en föränderlig process


Alltså…

Några hållpunkter


Samarbetets fiender

Uttalade och outtalade revirstrider1. Organisationers strävan efter autonomi2. Professioners strävan efter handlingsutrymme,

självbestämmande (diskretion) Oklart kunskapsfält Skillnader i mandat, regelverk,

sekretessregler, synsätt, kompetens, oklara vinster – pålaga utöver ordinarie arbete, organisation, oklara mål, personliga motsättningar…

Stress och frustration i arbetet med utsatta barn och unga


Att lyckas med samverkan

Klart uttalad mål Gemensamt mål Upplevt behov av samverkan hos de inblandade Tydlighet kring vilka problem man vill angripa Kunskap om varandras verksamhet och regelverk Tydlighet om roller och ömsesidiga förväntningar Legitimitet, förankring för samverkan hos ledning Tydliga samverkansrutiner

Danermark och Kullberg


Huxhams tio tips om samverkan1. Samverka bara när det är nödvändigt!2. Avsätt mycket mer tid än vad ni antar behövs3. Kom ihåg att samarbetspartnerna aldrig vill exakt detsamma som

du. Stå upp för dina mål, men kompromissa när det krävs4. Sätt upp små, uppnåbara mål. Små vinster bygger ömsesidigt

förtroende.5. Lägg tid till att finna fram en fungerande kommunikation, red ut

yrkesjargong6. Tro inte att andra organisationer löser saker på samma sätt som

din egen7. Se till att de som ansvarar för samarbetet har erforderligt

mandat att handla8. Uppmärksamma maktspel som finns i många förhandlingar.

Motarbeta underlägsenhet hos endera parten9. Att få saker att hända involverar både stödjande och

”dirigerande” gentemot andra, alltså:


10. Utgå från att du inte kan bli i fullständig kontroll och att såväl dina partner som omgivningen förändras hela tiden. Därefter, med energi, övertygelse, skicklighet och kontinuerligt understödjande arbete, kan du åstadkomma vinnande samverkan.


Och avslutningsvis några ord om utmaningar


Utmaningar för förebyggande arbete

Är förebyggande arbete konservativt? Hur mycket kan och bör planeras? Förfogar man över de medel som krävs för att

åstadkomma förändringarna? Ett kritiskt förebyggande arbete?

1. Föränderligt i ett föränderligt samhälle2. Mot förtryck i alla dess former3. Etiskt och moraliskt reflekterat4. Ifrågasättande av egna värderingar5. Kritisk rationalitet, lagstiftning och solidariskt6. Konventioner om mänskliga, kvinnors och barns

rättigheter 7. Träning i medborgarskap genom dialoger


ReflektionoVilka gränser finns det för det

förebyggande arbetet etiskt?

oFinns det något som ni tycker är särskilt viktigt som grundläggande princip som skulle vägleda ert utvecklingsarbete?


Tack för mig!

[email protected]


Risk- och skyddsfaktorer familj och kamrater

Familj– Bristande tillsyn,

kommunikation– Bristande intresse för

barnen– Bristande anknytning– Allvarliga konflikter– Föräldrar positiva till

droger– Sexuella och fysiska

övergrepp– Ekonomiska problem

Kamrater– Drogbruk,

kriminalitet– Antisociala

normer– Kamrat-

orientering– Låg status bland

kamrater

Sammanställt av Knut Sundell


Riskfaktorer skola och närmiljö

Skola– Bristande

intresse för skolan

– Dåliga betyg– Skolk– Dåligt skolklimat

Närmiljö– Få resurser för

förebyggande arbete

– Normer som gynnar konsumtion

– God tillgång på droger

– Hög kriminalitet– Fattigdom– Boendeomsättning



Skyddsfaktorerfamilj, kamrater, skola, närmiljö

Tydliga normer Anknytning Pro-sociala tillfällen Utveckla kompetenser, förmågor Få uppmärksamhet för positiva aktiviteter



Risk- och skyddsfaktorer samhället

Riskfaktorer– Normer som

gynnar konsumtion

– Lagstiftning som gynnar konsumtion

– Lagbrott åtgärdas inte

Skyddsfaktorer– Bättre tillsyn– Ökat pris– Ökad inköpsålder– Propaganda om

kombinerat med annat



Riskfaktorer individen

Poke Tidig debut Positiv till droger Bråkig, aggressiv ”Sensation seeking” Bristande kunskaper om drogrisker Biologisk disposition


förebyggande och främjande ungdomsarbete

Documents