Förebyggande arbete kring barn och unga i Helsingborg

www.helsingborg.se/part

Ett samverkansarbete mellan Skol- och Fritidsnämnden, Socialnämnden, Utvecklingsnämnden, Kulturnämnden, Kommunstyrelsens förvaltning samt

Helsingborgs Lasarett genom Sektionen för Mödra- Barn och Ungdomshälsovård

Största riskgrupperna för ogynnsam utveckling över tid:

• Familjehemsplacerade barn

• Barn som växer upp i familjer med långvarigt försörjningsstöd

• Barn som är nyanlända i Sverige

• Barn som tidigt debuterar med antisocialt beteende

Målgrupper i behov av preventiva insatserMålgrupper i behov av preventiva insatser

Källa: Bl.a. Rädda Barnens årsrapport 2007

PArT – Lokal samverkan med gemensamt fokusPArT – Lokal samverkan med gemensamt fokus

PArTUVN

KSF

SFF SOF

KF

Lasarett

LOKAL LEDNING

ARBETE MED BARN I RISKGRUPPER

Ett forskarstött samverkansarbete mellan Skol- och Fritidsnämnden och Socialnämnden i Helsingborg

www.helsingborg.se/skolfam

Bakgrunden till SkolFamBakgrunden till SkolFam

Jämfört med genomsnittet har de familjehemsplaceradebarnen i högre utsträckning:

Mycket dåliga skolresultat

En väsentligt lägre utbildningsnivå

Hög risk för suicid

Förhöjda risker för missbruk och psykisk sjukdom

En högre andel tonårsgraviditeter

Högre risk för arbetslöshet

• 25 barn = ”25 projekt”

• 24 familjehem

• 22 skolor

• 2 kartläggningar/barn

Kort fakta om SkolFam Kort fakta om SkolFam

Lärare/ skolaLärare/ skola

FamiljehemFamiljehem

ElevElev

Kartläggning 1 Pedagogisk och

psykologisk

Kartläggning 2 Pedagogisk och

psykologisk

Planering och uppföljning

Psykologisk kartläggningPsykologisk kartläggning

Tester:• WISC (begåvningskartläggning) • VMI (visuell motorisk integration)• Beck (bedömning av emotionell och social problematik) • SDQ (skattning av styrkor och svårigheter)• Relation mellan lärare och elev

(känslomässigt/kunskapsmässigt)

Pedagogisk kartläggningPedagogisk kartläggning

Tester:• Vilken bild är rätt? • DLS läshastighet med förståelse• DLS rättstavning• DLS ordförståelse• Läskedjor• Olof Magnes matematikdiagnoser• Observation av barnet i klassrummet• Vid behov: Inlärningsstilsanalys, fonologiska tester,

”fria skrivningar”, nationella prov.• Skattning av ”skolkompetenser”

• Barnen är normalbegåvade• Barnen är relativt väl emotionellt fungerande• Barnen har relativt bra självförtroende

MEN:

• De flesta, 15 av 25 barn, ”underpresterar” i skolan(i förhållande till sin potentiella utvecklingskapacitet)

• Många av lärarna övervärderar barnens prestationer• Testerna/ kartläggningen och de individuellt anpassade insatserna leder

snabbt till markanta förändringar för många enskilda barn

Erfarenheter efter kartläggning 1Erfarenheter efter kartläggning 1

WISC

92100

0102030405060708090

100110120130140

Verbal Performance

WISC

92100

0102030405060708090

100110120130140

Verbal Performance

Pedagogisk kartläggning

2

1

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Ordkedjor Matematik

Pedagogisk kartläggning

2

1

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Ordkedjor Matematik

Exempel:Eleven ”underpresterar” i ämnena svenska och matematik (i förhållande till sin potentiella utvecklingskapacitet).

WISC = Wechsler Intelligence Scale for Children (begåvningskartläggning)

Analys av barnets utvecklingskapacitetAnalys av barnets utvecklingskapacitet

Utvecklingsbehoven styr insatsernaUtvecklingsbehoven styr insatserna

Utvecklingsområden/ mål

• Skriva, läsa, matematik

• Socialt samspel

• Självförtroende, ambition, autonomi

• Fysik (ex: motorik, syn, hörsel)

• Självkänsla, mående

• Allmänbildning, ordförråd

• Göra läxor

Genomförda aktiviteter

• Pedagogisk handledning; exempelvis MG-programmet

• Psykosocial handledning/ klassrumsklimat/ organisation

• Synliggörande av kompetens - strategier för undervisning

• Handledning kring motorik - kontakter med experter: MTI, FMT m.fl

• Samtal med barn/ kontakt med BUP

• Handledning till familjehem

• Skapa förutsättningar för hemarbete

Skolsatsning ger resultat!• Barnen visar en markant högre kognitiv prestationsförmåga• Medelvärdena har förbättrats i nästan alla pedagogiska tester• Läshastigheten har markant ökat bland barnen• Relationer och prosocial förmåga har förbättrats bland barnen

MEN:

• Några av barnen mår emotionellt sett sämre enligt självskattning. Analys av orsak pågår. Trots detta har barnen gjort pedagogiska framsteg

• Områdena matematik och ordförståelse behöver generellt sett förbättras och utvecklas (arbetsmetoder och inlärning)

Erfarenheter efter kartläggning 2Erfarenheter efter kartläggning 2

WISC

• Kartläggningen – vikten av att kartlägga barnens förutsättningar och synliggöra behov

• Problem lyfts från barnet till miljö/samspel/organisation• Anpassning av det pedagogiska upplägget utifrån elevens behov• Arbetsalliansen – den allians som skapas mellan involverade parter • Arbetsmodellen – kontinuerlig systematisk uppföljning av arbetet• Initierande av en lärandeprocess i skolan kring elevens utveckling • Familjehemmens och föräldrarnas kompetens synliggörs inför skolan• Socialsekreteraren kan bättre hävda barnets behov i skolan• Pedagoger får dels inspiration kring andra professionella verktyg i sitt

pedagogiska arbete samt erbjuds och drar nytta av ”coaching”• Rektorn är med i arbetsprocessen

Upplevda framgångsfaktorer i arbetetUpplevda framgångsfaktorer i arbetet

Utbildning, Samverkan, Insatser, kunskap, Tillämpning, Ekonomi, Resultat

Vidareutveckling i UTSIKTERVidareutveckling i UTSIKTER

• Nya målgrupper

• Fokus även på hälsa

• Ambition att bedriva verksamhetsutveckling

Barn i familjer med långvarigt ekonomiskt försörjningsstöd Barn som är nyanlända i Sverige

2005UTSIKTER

2008

Målområden 2009-2011

Bättre utbildning och hälsa för barn i riskgrupper

Förutsättningar:

• Skolutveckling

• Hälsoutveckling

• Koppling forskning –

praktik

• Föräldramedverkan

• Kulturens medverkan

• Kommunikation

• Effektiv resursfördelning

SkolFam

Vidgad målgrupp

Fokus även på hälsa

Verksamhetsutveckling