Kommunråden tar ut färdriktningen

SMSför ett bättre

Halmstad

Skateparken– praktexempel på demokrati

Halmstad Hamn– innanför grindarna

För dig SoM bor i HalMStadS KoMMun • MarS 2013

2

trygghet, säkerhet & folkhälsa

2 Trygghet, Säkerhet och Folkhälsa

3 Omsorg och Stöd

4 Barn och Utbildning

5 Uppleva och Göra

6 Bygga och Bo

8 Näringsliv och Arbetsmarknad

10 Miljö och Energi

12 Demokrati och Dialog

14 Resor och Trafik

16 En dag i politiken med kommunstyrel-sens ordförande Carl Fredrik Graf

DennainformationstidninggesutavHalmstadskommunochdistribuerastillsamtligahushåll.

ansvarig utgivare: FredrikGeijer,kommunchef,stadskontoretProjektledning:CarinaJohnssonProduktion:OhMyAB/AnnKatrinNorling,LarsOlofHellbergtryck: BordingHalmstad

Tidningen finns inläst på cd på Stadsbiblioteket

innehåll

Halmstads kommunBox153,30105Halmstad035-137000www.halmstad.se

Många barn känner sig mobba-de. Vad gör ni för att motverka mobbning?– Budskapet är tydligt – det råder nolltolerans mot mobbning. Skolor och förskolor har åtgärdsplaner, en del samarbetar med organisationer som Friends, andra har kamratstöd-jare som kan meddela vuxna och det finns konfliktteam. Vi arbetar också med att stärka föräldrarna i deras roll genom till exempel Familjeverkstan. Föräldrarna är den viktigaste före-byggande kraften vad gäller risken att unga hamnar i situationer som kan leda till missbruk eller brott.

Vad gör ni för att Halmstadbor ska känna sig trygga utomhus?– När vi bygger nytt ska miljöer kännas trygga från början. Trygg-het är ett perspektiv i processen för samhällsbyggnad. Jag vill också ha ett jämställdhetsperspektiv eftersom

främst kvinnor känner sig otrygga. Vi har trygghetsvandringar i bostads-områden, nattvandringar liksom grannsamverkan. Nämnas kan också projektet Effekt mot ungdomars alkoholdebut och utbildning av krö-gare i ansvarsfull alkoholservering.

Vad görs för att kvalitén på maten i skolor och inom äldre-omsorg ska bli ännu bättre?– Sedan 2008 satsar vi på mer mat från grunden. Vi har anställt en måltidsinspiratör och en inspi-rationskock, driver matgläd-jeprojekt för kökspersonalen och sätter guldkant på maten i äldreboenden. I år satsar vi en krona mer per portion för inköp av bättre råvaror, mer ekologiskt och närodlat. Vid ny- och ombyggen är ambi-tionen att inrätta tillagningskök istället för mottagningskök.

oMKring 1 900 alMarochävenandravackraträdharfälltsdesenasteartonåren.Anledningentilldetärväxtsjukdomarochdåisynnerhetalmsjukan.Riskenfannsattmänniskorkomtillskadapågrundavnedfallandegrenar. Deflestaträdensomharfälltsvaralmar.Mendetfälldaskaersättasoch

underettantalårplante-rasnyaträd.Hösten2012planterades280trädochiårsätts250trädiparker,bostadsparkerochsomal-léeriHalmstadskommun. Förattintehamnaidensituationenigendåmångaträdmåstebortsamtidigt,ärnyplanteringarnaavmycketmervarieratväxt-slag,tillochmedinslagav

exotiskaträd. –Detärriktigtspän-nande.Viplanterarblandannatekar,valnötsträd,magnoliaträd,näsduks-trädochprydnadsäpplen.Medmångfaldenhoppasvikunnaspridariskernaochundvikaattsläktendörut,sägerAnnaBaeck,landskapsingenjör.

Bild

: LA

RS O

LOF

HEL

LBER

G

Mångfald av trädersätter fällda almar

En övErvägandE dElavHalmstadsungamårbraochserpositivtpåframtiden.DetvisarenkätenLUPP(lokaluppföljningavungdomspolitiken)somhargjortsmed2000eleveriårskurs8påhögstadietochårskurs2pågymnasiet. Färrerökerochdrickeralkoholochanvändningenavnarkotikaharockså

minskat.Elevernatyckerattstämningenpåskolornaärbättreochdeflestaärnöjdamedundervisningenochlärarna. Menenkätenvisarocksåattmångablivitmobbadeochutfrusna.Känslanavtrygghetärintelikastarkochsärskiltflickorharoftahuvudvärkellerontima-genochkännersigstressade.

Många unga mår bra – men...

FrÅgangår till

Henrik oretorp kommunråd

C

Följ oss gärna på:twitter.com/halmstadskommunfacebook.com/halmstadskommun

3

omsorg & stöd

Allt fler lever längre och det påver-kar äldreomsorgen. Vad gör Femklö-vern för att Halmstadborna ska ha det bra på äldre dar?– Vi bygger fler äldreboenden. Att bo bra är viktigt. Just nu bygger HFAB trygghetsboende på Sofieberg och har byggt i Oskarström och Åled. Utma-ningen framöver är att behålla den höga kundnöjdheten när de äldre blir fler.

Vad gör ni för dem som mår psykiskt dåligt eller är funktionshin-drade?– Projektet Clavis är mycket fram-gångsrikt. Här fångas de vuxna upp som befunnit sig långt utanför samhället. De får möjlighet att återhämta sig till en ny mening med livet. Också unga kan må mycket dåligt. Projektet Ungdomskraft har mycket gott renommé för sina meto-der till individuell hjälp. – För funktionsnedsatta har vi boenden

och verksamheter, mycket är bra och en del är under utveckling. Handikapprådet med sin referensgrupp av han-dikappföreningar driver fram frågor och idéer för att utveckla verksamheterna och kommunen.

Hur kan ni lita på att privata utförare bedriver en bra verksamhet?– Utöver socialstyrelsens tillsyn följs verksamheter noga upp med återrap-portering, och med tillsyn som görs av kommunens inspektörer. Vi har blivit bättre på upphandling för att styra leveransen från privata aktörer. Är våra krav för lågt ställda blir det dåligt. I dag är hälften av gruppbostäderna på entreprenad liksom tre av våra äldre-boenden. Att kunna jämföra vård och omsorg med privata aktörer är lärande för kommunen.

MatEn är En guldKant på äldreboenden och servicehus. Och numera serveras även extra guldkanter. – Vi gör måltiden festligare och dukar vackert vid särskilda tillfällen, säger Joakim Lindh, kostchef. Tanken är att bryta vardagen och krydda med lite fest. Under 2013 kan de äldre se fram emot skaldjursfest, frukostbuffé och trerätters Nobelmiddag för att bara nämna något av det som händer. Ibland serverat med ett glas vin eller en nubbe till. Nya glas, nytt porslin, dukar och servetter har köpts in. Dessa måltider kallas för Guldkant och erfarenheten från

fjolårets upplevelser är mycket positiv. – Vi har fått en fantastisk re-spons. Det är roligt att se hur lyckliga de äldre blir. Visst är det lite merarbete för personalen, men de flesta tycker att det är jätte-roligt att tillaga extra fin mat och duka vackert. Stämningen i matsalarna blir uppslupen och den speglar av sig även på vanliga dagar, säger Joakim Lindh.

Hemlösa får nattroEn dörr KoMMEr att StÅ öPPEnfördemsomärhem-lösa.KommunenskjutertillenmiljonkronoromåretförövernattningiHalmstad. Pengarnaskaanvändastillettnyttkonceptmedsovplatsallanätteriveckan.Övernattningenkansessomentillfälliglösningtillsdessattboendefråganharordnatuppsigförvarochen.Kon-ceptetdrivsisamarbetemedHalmstadskristnaråd. IHalmstadfinnsetttiotalhemlösaavblandatkönochiolikaåldrar.Måletärattdeskakunnaflyttatillettegetboendeinomramenförsocialtjänstensskyddsnät.

Extra krydda. Så här vackert är matsalsborden dukade ibland på äldreboenden och servicehus. Det ger en härlig känsla av att nästan vara på restaurang. Bild: M BORVÉN

Extra guldkant på maten

Joakim Lindh, kostchef, tycker att de äldre ska ha det festligt ibland. Bi

ld: L

ARS

OLO

F H

ELLB

ERG

120 miljoner kronor

ärreserveradeförattäldremedbehovavvårdochomsorgskabomoderntochbra.

OlsgårdeniOskarström,KvarnlyckaniHarplinge,SoldaleniHalmstad,HemgårdeniEldsbergaoch

AlmgårdeniGetingeäribehovavmodernisering.FastighetsägareärRikshemsomharenbyggplan

föråtminstoneOlsgården.Försäkerhetsskullserkommunentillatthaenegen

budgetombehovetuppstårattbygganyttiegenregi.

FrÅgangår till

Suzanne Åkerlund, kommunråd

FP

3

4

rolig skola meddigitala verktygiPad, laPtoP oCH ClE-vErboardärbaranågraavdedigitalaverktygensomklass5ApåFuru-lundsskolanhariunder-visningen. Modernpedagogikbyg-gerpåteknikresonerarkommunenochsatsar28,8miljonerkronorundertreårstidpåIKT,informa-tions-ochkommunika-tionsteknik,iskolan. –Vihoppasattdetintebaraärentreårigsats-ningutanattIKTblirettnaturligtochsjälvklartinslagiundervisningen,sägerDickHero,rektor.Furulundsskolanharvaritmedomenlitenrevolutionpåbaraett

år.Härharsnartvarjeklassrumenegencleverboard(interak-tivbildskärmochskrivtavla),dokumentkameraochinter-aktivprojektor.ÄnharskolaninterådmedenlaptopellerIpadtillalla,menvältreklass-uppsättningar. –Skolarbetetblirmerlustfylltochvarieratförbådeeleverochpedagoger,sägerIngridKällström,klasslärare. HonärenavtioinspiratörerinomskolaniHalmstadsomuppmuntrarkollegortillattbejakatekniken. –IKTkanaldrigersättaenduktigpedagog.Menvimärkerettstortintressefrånlärarnasomsermöjligheter-naiundervisningen,sägerDickHero.

barn & utbildningFrÅgangår till

aida Hadzialic kommunråd

S

Vad kan skolan göra för att elevers studieresul-tat ska förbättras?– All forskning visar att bra lärare ger bra elever. Lärarnas administrativa börda är en aktuell fråga, de lägger allt mer tid och energi på administration när fokus borde ligga på elever och undervisning. Jag anser att skolan ska ha högre lärartäthet och att lärarna ges bättre chanser till fortbildning inom sina ämnen och pedagogik.

När har alla elever var-sin dator?– Det är en stor fråga. Ambitionen är en digitali-sering, men den ska ske ge-nomtänkt och strukturerat. Det man måste fråga sig är vad en dator till alla innebär för undervisningen. Hur är lärarna rustade? Vi lever i den digitala åldern, men vi ska också veta vad vi gör.

Hur får alla barn det stöd de behöver för att klara skolan?– Jag är orolig över den tilltagande ohälsan bland unga. Jag tror på att ge lärare tid för eleverna och att förstärka skolan med kuratorer och sjuksköter-skor. Neddragningarna som gjorts inom sko-lan går stick i stäv med vad vi vill åstad-komma.

5

uppleva & göra

Härliga tider,Gyllene Tider 2013 i HalMStadserutattbliallatiderssommar.Fredagenden5julipåbörjarGylleneTidersinåterfören-ingsturnéiSverigemedpremiärpåMarknadsplatsen.GästartistärenannanHalmstadbo,LinneaHenriks-son,åretsartistvidP3-galan. Biljetternatillpremiärensåldesslutpåenendadag.GylleneTiderbeslutadedåattgeenkonserttilliHalmstadden7augusti.

Halmstad ska bli en pulserande upplevelsestad. Hur uppmuntras Halmstadborna till engagemang och intresse i satsningen?– Halmstad är redan en upplevelsestad som pulserar särskilt på sommaren tack vare våra stränder. Men vi kan bli bättre och ännu mer bjuda in och snappa upp goda idéer. Halmstadborna är väldigt bra på att delta i lokala evenemang och det bidrar till att öka turismen.

Vad gör ni för att flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar till fritidsaktiviteter?

– Här krävs eftertanke och genuskun-skap. Vad erbjuder vi och vem får mest resurser? Syftet är att ta en ordentlig titt på utbytet av aktiviteter för att se om det är stereotypt och segmenterat. Har vi en manlig norm? Fotbollspla-nerna är otroligt många jämfört med ridhus och ridbanor.

Hallands Konstmuseum är i akut behov av renovering. Vad är målet med tanke på att Halmstad ska bli ett konstcentrum med interna-tionell ryktbarhet?– Själva renoveringen är en

fråga för Region Halland som äger fastigheten. Vad gäller målet så är svansföringen hög. Vi ser gärna att byggnaden landar i en konsthall som visar alla fina samlingar. Så mycket kan jag säga att det pågår positiva och kreativa

diskussioner.

FrÅgangår till

Suzanne Åkerlund kommunråd

FP

Dam-EMskablienriktigfolkfesti juli blir dEt Fotbollavinternationellamått.Halm-stadärenavplatsernadärslutspeleniUEFADam-EM2013avgörs. TregruppspelsmatcherochenavkvartsfinalernaspelaspåÖrjansvallmedförhoppningsvisfullsattaläktare.SverigemöterIta-lienigruppspeletoch,omdetgårvägen,spelarävenikvartsfinalen. HalmstadgöromsuccénmedFanZonefrånU21-EM2009.EnstorbildsskärmpåStoraTorgvisardematchersomintespelaspåÖrjansvall.Deifamiljensomärointresseradeavfotbollkandåroasigmedandraaktivitetersomerbjuds. Dam-EMskablienfotbollsfestsommärksihelastan.FöratthöjadragetkringmatchernatarHalmstadhjälpavlokalaföreningarochsupporter-föreningenCampSweden.

MiSSa intE!Matcherna i Halmstad10 juli Italien-Finland13 juli Italien-Danmark16 juli Sverige-Italien21 juli kvartsfinal

Riggar för SM-veckanidrottSEvEnEMangEn avlöservarandraisommar.2till7juliärHalmstadvärdförSM-veckan,enidrottsfestpåsjuolikaarenormedtävlingarsomtriathlonpåStoraTorg,kampsporterochskateboardiHalmstadArena,beachvolleyiTylöbäckochmycketmera.Hittillsharnär-mare40-taletidrottsförbundanmältsittintresse. PåStoraTorgbjudsdetintebarapåtävlingarutanocksåfamiljeaktiviteter.DesominteorkartasigtillarenornakanföljatävlingarnapåSVT.

Örjans vall rustas upp 75 MiljonEr Kronor harkommunenavsatt förreno-veringavÖrjansvall.RenoveringenärenföljdavdekravsomSvenskaFotbollförbundetställerpåarenorförspeliAllsvenskan.Demestaarbetenagörsunderspeluppehålletvintertid.Blandannatbyggsläktarnautförflersittplatser,belysningochannantekniskutrust-ningförbättrasochspelareochfunktionärerfårbättreomklädningsrum.Alltskavaraklarttillvåren2015.

Halmstadgillet tar sig tonboKa in lördagEn dEn 25 Majredannuförvårenspopuläraar-rangemangHalmstadgillet. Dåkanduspenderaheladagenutomhusmedaktiviteter.PåLillaTorghållsmarknadochloppis,påStoraTorggereleverfrånJohnBau-ergymnasietmode-ochfrisyrvisningochiNorreKattsparkbyggsenscenförarrangemangetKörsläppet,förattnämnaliteurprogrammet. Bliinteförvånadomenkörplöts-ligttarton.Undergilletsläppskörerlossochkandykaupplitevarsomhelst.VillduhöramerkandusittaigröngräsetiNorreKattsparkochlyssnatillkörmaratonfrånscenen.

5

Gyllene Tider återförenas än en gång för Sverigeturné. Här ses de senast det begav sig, på Örjans vall 2004.

Smidigare för turisterturiStbyrÅn Har öPPnatenfilialiHalmstadArena.Denunderlättarförbesökaremedhusbilarochhus-vagnarsomslipperkrånglasiginicentrum. Filialenärinreddvidinformationsdisken.Härservasbesökaremedtipsochrådomturism,ochdetgårattbokaochhämtautbiljetter. Filialenärettförsökunder2013medöppettidpåvardagar.UnderhelgerhänvisasbesökarnatillTurist-byråniFattighuset,LillaTorg.

naturtrogna SKräCKödlorbjudsdetpånärHalmstadArenavisarenavvärldensstörstavandrings-

utställningarmedTyrannosaurusRex,Dryosaurusochandrajätteödloruppbyggdatillnaturligstorlekaväktafossiltmaterial.Detsägsattdelåterochrörpåsig!SkräcködlornatillhörettforskningsinstitutiRysslandochärsåvärdefullaattdeanländermedpoliseskort.Utställningenpågårmajtill18augusti.

6

bygga & bo

ortSborna är MEd och rustar för Framtid Getinge i Projekt SMS (sociala aspekter och medborgardia-

log i stadsplaneringen) som drivs av samhällsbyggnadsutskottet och

Getinge samhällsförening. Kännedom om orten och vad som kan bli bättre är viktigt i samhällsplaneringen – och det är Getingeborna bäst på. De vet vad de behöver för att orten ska kunna växa. Det behövs lägenheter och

Getingeborna är laddade. Nu är det mera verkstad, och inte bara prat om att orten ska leva upp. – Så bra att något händer, säger Kerstin V Carlsson, ordförande i Getinge samhällsförening. TExT:ann Katrin norling BILD:FrEdriK PEtErSSon

villatomter, fler bussturer, järnvägs-station, gång- och cykelvägar. De vill njuta av Suseån med gångstråk, grillplats och lekpark och knyta ihop åns miljö med centrum. – Men vi har ingen given plats för centrum. Personligen tycker jag att skolan är själva hjärtat. Tänk att få göra den till ett medborgarhus på kvällarna med föreningar som håller till där och kurser i till exempel mat-lagning och slöjd. Och en fikahörna där vi kan umgås, säger Kerstin V Carlsson.

FraMtid gEtingE väCKEr ett en-gagemang som måste hållas vid liv. – Hoppas att det händer saker, helst något varje år. Vi behöver konkreta beslut för lusten att jobba vidare, säger hon.

”det är vår öns-kan att få välkomna nyinflyt-tade in i gemen-skapen. de be-tyder mycket för fram-tiden”KennethPersson

Mindre snack och meraverkstad i getinge

7

Men så snabbt går det inte att förbättra en bygd. Kenneth Persson, styrelseledamot i samhällsförening-en, är inställd på att Framtid Getinge tar tid. – Vi har gett politikerna ett un-derlag så att de prioriterar rätt saker framöver, säger han. Getinge har stora möjligheter enligt en omvärldsanalys. Allt fler väljer landsbygden framför staden i takt med att arbetsmarknaden blir alltmer rörlig. Teknologi och pend-ling bidrar till att Getinges läge mitt i Halland kommer att uppfattas som nära.

ortSborna Har intervjuats, haft möten, workshop och bildat grupper för att lyfta viktiga frågor som varu-märket Getinge, centrumutveckling

och samarbete mellan näringsliv och skola. Vid det första mötet rensades luften på frågan om vad som är dåligt. Fram i ljuset kom Getinges negativa stäm-pel, kollektivtrafiken, avsaknaden av centrum och oengagerade ortsbor. Därefter kunde det bara bli bättre! Som den vackra landsbygden, åtta mil promenadstigar, näringslivet, skolan, E6 och närheten till större tätorter. Snart är ett förslag på ut-vecklingsprogram klart. Det sträcker sig 20 år framåt. I Getinge känner de flesta varan-dra, särskilt äldre som har bott länge på orten. – Det är vår önskan att få välkom-na nyinflyttade in i gemenskapen. De betyder mycket för framtiden, säger Kenneth Persson.

Ligger centrum åt det hållet? Getingeborna är inte säkra och önskar sig ett riktigt centrum. Kerstin V Carls-son och Kenneth Persson, Getinge samhällsför-ening, är två av många som jobbar för ortens framtid.

Hur ska Öster och Väster kunna bli lika attraktiva bostadsområden?– Framförallt genom att satsa på blandad bebyggelse som tillför bostadsrätter, radhus och villor på Öster. Varhelst man bor i kommunen ska man kunna göra bostadskarriär. Vi vill förbättra och anlägga nya grönområden. Östers närhet till Resecentrum och utbygg-naden av Eurostop kommer att öka attraktiviteten.

En ny översiktsplan ”Framtid 2030” håller på att tas fram. Vad vill du framhålla i översiktsplanen?– Ambitionen med planen är att skapa en hållbar utveckling. Det gör vi ge-nom att ge förutsättningar för tillväxt i stråk som förgrenar sig ut från tätorten Halmstad. Genom att prioritera bo-ende och verksamheter ges underlag för kommunal och kommersiell service liksom busskommunikationer. Vi vill säkerställa gröna stråk och undvika att bygga på jordbruksmark.

Sofieberg växer, vad är viktigt när nya bostadsområden byggs?– Att boendet är blandat med hyresrät-ter, bostadsrätter, radhus och villor. Det är också viktigt med grönområden för alla åldrar och bra kollektivtrafik. I ett nytt område måste kommunal service som skola och fritidsverksamhet hänga med. Ideella föreningar ska ges för-utsättningar för att ta emot fler unga. Bra är också om det finns kommersiell service som livsmedelsbutik.

FrÅgangår till

Henrik oretorp kommunråd

C

Mindre snack och meraverkstad i getinge

detta är Projekt SMSKanSKE Har duinågotsammanhanghörttalasomSMS-projektet.Detharinte,sommankantro,medmobilte-lefonerattgöra.SMSstårför”socialaaspekterochmedborgardialogistads-planeringen”ochangårallaoavsettvardubor. Syftetäratthittametodersåattallapåettstruktureratsättfårkommatilltals,ochsombeskriverdesocialakonse-kvensernanärkommunenvillplanlägga. Ienplanprocessfinnsmetoderförattgöraekonomiskakalkylerochmiljökon-sekvensbeskrivningar–menintehurmanbeskriverdesocialakonsekven-serna.Folkhälsaochkulturskafåenlikagivenplatsistadsplaneringensomfrågorkringekonomiochmiljöhar. SMSärettEU-projektunder2011-2013inomramenfördetnordiskasamarbetetKASK(Kattegatt-Skagerack)medRegionHallandsommedfinansiär.Tvåkommu-neriSverigedeltarliksomenkommunochettlandstingiNorge. Fråganärhurmanfårmänniskorattblidelaktigaisamhällsplaneringochhurmantarhänsyntilldesocialabehoven?FöratthittadebästametodernatestarHalmstadmedverkligaexempelsomFramtidOskarström,FramtidGetinge,ombyggnadenavBrogatanochutveck-lingavHarplinge. Läsmerpå: www.halmstad.seoch www.smsprojektet.se

8

torsten lotsar rätti byråkratins djungel

HanS uPPgiFt är att guida företagare rätt i djungeln av lagar och regler som styr den verksamhet de

bedriver. Helt enkelt få företagare att tycka att byråkrati inte är så krångligt som det verkar. Många företag måste ha tillstånd för att bedriva sin näring och för att kunna utvecklas. När man till ex-empel vill bygga ut krävs bygglov, för att servera mat fordras tillstånd av miljö- och hälsoskyddskontoret, för skyltar och parkering behövs tillstånd från teknik- och fritidsför-valtningen, att servera alkohol eller sälja cigaretter kräver socialförvalt-ningens tillstånd, för brandfarliga varor måste man ha tillstånd från räddningstjänsten.

intE Sällan MÅStE företagare ha tillstånd från flera förvaltningar. – Kombinationen kan vara knepig. Ta en uteservering som exempel, för att disponera marken krävs polis-tillstånd för allmän upplåtelse. Det krävs tillstånd för att sätta upp staket och skyltar, servera mat och alkohol och hålla gästerna ute varma med gasolbrännare.

Halmstadborna. Han hämtades från tjänsten som chef för teknik- och fritidsförvaltningen och behövde inte lång betänketid. – Visst är det vemodigt att lämna teknik- och fritidsförvaltningen men fantastiskt spännande att bygga upp en ny verksamhet från ”ett vitt pap-per”. Vi har så många duktiga före-tagare och kommunen vill uppfattas som företagsvänlig. Skåningen Torsten är landskaps-arkitekt i botten. Som ansvarig för utemiljön under mässan Bo 86 i Malmö föll det på hans lott att guida en busslast från parkförvaltningen i Halmstad. Tycke uppstod och när tjänsten som parkchef 1987 blev ledig kom ett tips från Halmstad. Han blev bas över parkför-valtningen som blev teknik- och fritidsförvaltningen och har lett den genom förändringar under åren. Chefsskapet har gett honom gedigen kunskap i myndighetsutövning och ett stort kontaktnät.

tillStÅndSlotSEn drog igÅng 1 mars. Det vita pappret har börjat fyllas med ”road-trip” till alla för-valtningar, teambuildning och nya spännande företagskontakter.

Företagare ska inte behöva tycka att tillstånd är krångliga att söka. – Om de tycker så beror det nog mest på att informationen om tillstånd är otydlig. Vi ska bli bättre på det, säger Torsten Rosen-qvist, ansvarig för tillståndslotsen i Halmstads kommun.TExT:ann Katrin norling BILD:FrEdriK PEtErSSon

näringsliv & arbetsmarknad

Och vart vänder sig företagare för att veta vilken djungelstig de ska ta för att slippa överraskningar? Här kommer Torsten in. – Med ”en väg in” blir det lättare att komma i kontakt med våra hand-läggare på förvaltningarna. Genom att utveckla webbplatsen, telefonväxeln och receptionerna blir det enklare att komma rätt. Vi inrättar ett team med handläggare från förvaltningar och bolag som träffas regelbundet och bildar ett nätverk för tillståndsfrågor. – Min roll är att vid behov ”skräd-darsy” kontakterna så att de två världarna, näringslivet och kommu-nen, ska hitta, förstå och respektera varandra. Torstens uppdrag är att vara chef för myndighets- och projektsamord-ning. Tjänsten ingår i kommunsta-ben och är en del i ett koncept med att skapa bättre förutsättningar för näringslivet. I tjänsten ingår också att vara samordnare för samhälls-byggnadsfrågor samt projektledare för exempelvis Örjans valls upprust-ning och Södra infarten, den nya anslutningsvägen från E6 till Öster och hamnområdet.

torStEn är ingEt nytt ansikte för

torStEn roSEnqviStÅlder: 58årbor:VillapåVallåsFamilj: Hustruochfyrautflugnabarngör: Tillståndslots(chefförmyndig-hets-ochprojekt-samordning)intressen:Umgåsmedfamiljen,böcker,vandrainaturen,upplevel-seresorbäst med Halmstad:Litenstadmedmycketinnehåll.Näratillstrandenär bra på: Attsamordna,ledaochutveckla

9

Vad behöver kommunen bli bättre på för att fler företag ska välja Halmstad?– Vi utvecklar fem huvudinriktningar. För det första knyts det strategiska och politiska arbetet samman om vilka viktiga frågor eller branscher vi ska fokusera på. Det kan exempelvis vara handeln eller bildandet av elektronik-kluster. För det andra erbjuder Halm-stads Näringslivs AB service för att starta, driva och etablera företag. För att hitta rätt vid ansökan om tillstånd är en tillståndslots inrättad. Vi har tydlig-gjort riktlinjer för service som ska tillämpas av förvaltningar och kommu-nala bolag och vi förbättrar kontakten mellan skolan och näringslivet.

Hur ska Halmstads ungdomar få en chans på arbetsmarknaden?– Det viktigaste är att skolan erbjuder eleverna förutsättningar till en bra utbildning och att eleverna tar vara på de möjligheter som finns. Kommunen erbjuder sommarjobb och praktikplat-ser som ger erfarenhet och referenser liksom yrkesinriktade utbildningar. Vi har även traineetjänster för unga med akademisk examen. De får prova på ett yrke som fordrar en längre utbildning.

Hur möter ni behovet av rätt utbildningar i ett föränderligt samhälle?– Gymnasiets program anpassas så att de möter arbetsmarknadens behov.

Halmstad Kompetenscentrum kartlägger näringslivets behov

och tar fram utbildningar. Vi samverkar också med an-dra kommuner i ett regionalt perspektiv för

att kunna erbjuda utbild-ningar.

FrÅgangår till

Carl Fredrik graf kommunråd

M

EN DÖRRÖPPNARETillståndslotsenärenvägin

fördigsomföretagare.Hardufrågorsomrörtillexem-

pelalkoholtillstånd,markupp-låtelse,miljötillståndochbygglov

guidasdutillrättförvaltning.Dunårtillståndslotsenpåtelefon

035-13 70 00 9

10

reportage

”Efter stormen gudrun rustade vi upp leden, men väder sliter på den och nu var det dags igen”

Har du vandrat på Hallands-leden och plötsligt blivit osä-ker på om du är på rätt väg? I så fall ska det inte behöva

hända igen. De sju milen ge-nom Halmstads kommun har

fått fler och nya vägvisare. – Nu är Hallandsleden i bra

skick, konstaterar Fredrik Lindespång, naturparkmästare.

TExT:ann Katrin norling BILD:andErS andErSSon

rustade leder gångbar satsning

nya StolPar med orange pilar märker ut åt vilket håll du ska gå i terräng-en. Den klassiska blå metallskylten med texten

Hallandsleden visar vägen längs gator och vägar. – Vi fick höra från vandrare att upp-märkningen var dålig. Efter stormen Gudrun rustade vi upp leden, men väder sliter på den och nu var det dags igen. Hur många som egentligen är ute på Hallandsleden har man ingen siffra på. – Men vi vet att den är uppskattad för den vackra naturen. En del går kortare sträckor, andra går i flera da-gar och sover över. Vindskydden för övernattning ligger glesare numera och är placerade nära bebyggelse. Tidigare blev de ofta ett tillhåll och utsattes för vandalisering.

HallandSlEdEn gÅr PÅ stigar och småvägar, genom skogar och hagar på färdvägar som använts sedan urmin-

miljö & energi

11

rustade leder gångbar satsningHur ska Halmstad bli en ännu mer miljö- och klimatsmart kommun?– Jag är för tanken på en politik som förenar miljö och arbeten. Vid lågkonjunktur borde vi göra fastig-hetsbeståndet mera energieffektivt och tidigarelägga investeringar. Det gynnar arbetsmarknaden. Jag vill också föreslå en miljöprofessur till Högskolan i Halmstad som tittar på hur kommunen kan utveckla ett hållbart samhälle och genererar affärsidéer.

Vatten är livsviktigt – hur kan Halmstadborna vara säkra på att vattnet håller bra kvalitet? – Det finns en lagstiftning som reglerar kraven för en god vattenkvalitet. Olyckor kan inträffa, det vet vi utifrån vad som hände vid Sennans renings-verk. Med modern teknik och säkra rutiner spärrar vi effekterna av en olycka.

Hur kan man öka produktionen av biogas?– HEM är en jätteviktig medspelare som tittar på hur vi kan återvinna mat-avfall från hushåll och butiker. Biogas är en del i tänket kring hållbar utveck-ling. Vi tittar också på andra alternativa källor, bergvärme är en förnyelsebar men relativt oanvänd energikälla. Fjärrvärme är också intressant liksom hur vi tar tillvara på spillenergi från industrin.

FrÅgangår till

aida Hadzialic kommunråd

S

nes tider. Här finns spår av kultur och man kan läsa om sevärdheter på informationsskyltar. Leden ringlar sig 38 mil genom länets inland, gränsar i söder till Skåneleden och i norr till Bohusle-den. Och inte nog med det. Den är en del av North Sea Trail, Nordsjö-leden, som sträcker sig hela 500 mil i länderna kring Nordsjön. Denna gigantiska vandringsled har många huvudmän varav Halmstad är en som svarar för sin del.

SEdan 2012 SatSar kommunen extra pengar på vandringslederna, men allt läggs inte på Hallands-leden. Kommunen har fler som ford-rar underhåll om de ska fungera som det är tänkt. – Ur ett folkhälsoperspektiv är de jätteviktiga. Man är ute och rör på sig och får uppleva den vackra naturen. De är också värdefulla ur ett turistiskt perspektiv och gynnar

Lättare att hitta, konstaterar Fred-rik Lindespång, naturparkmäs-tare i Halm-stads kommun. Hallandsledens sju mil genom kommunen har fått fler och nya vägvisare, som de här blå som sitter längs gator och vägar.

näringsställen längs med sträckorna, säger Sofia Warpman, stadsträd-gårdsmästare. Den mest populära är Prins Bertils stig som också får ett lyft. På flera ställen anläggs träbroar för att un-derlätta framkomligheten i marker som är vattensjuka. Och rhododen-dronparken kommer att göras mer tillgänglig med stigar.

PÅ norrSidan av galgbEr-gEt ligger Vapnö grustäkt som ett ökenlandskap. Men inte länge till. Grustäkten ska förvandlas till ett friluftsområde med grillplats, vind-skydd, naturlig ridstig, pulkabackar på vintern med mera. – Arbetena påbörjades förra året och vi fortsätter i vår, säger Fredrik Lindespång. Kommunen och länsstyrelsen samarbetar om friluftsområdet som har en naturlig förbindelse med Galgberget.

12

demokrati och dialog

HalMStad arEna SKatEParK var klar i augusti 2011 och har blivit en succé för unga och även för vuxna.

I snitt varje dag är 50 skatare i om-lopp hela tiden. – Kommunen gav oss ett förtro-ende och det vill vi förvalta genom att ta hand om ungdomarna, säger Mathias Sernklo, Halmstads Skate-boardklubb. Det var han som tillsammans med Johan Svahn drev igenom idén. I efterhand inser de att kommunala beslut inte kan fattas på stört. – Vi har fått förståelse för den demokratiska processen, säger Mathias.

SKatEboard är En populär sport.

När Johan var med sin son på Bun-kern, en liten och bullrig skatelokal på Pilefeltsgatan, som nu är utbytt mot en större på Slottsmöllan, förstod han att det behövdes en an-läggning utomhus. Den skulle samla skatarna och hålla dem från att åka på gator och torg. Johan framförde sitt förslag till tek-nik- och fritidsförvaltningen som inte blev överraskad. Jättemånga hade hört av sig med samma önskemål. Det gav honom blodad tand, men hur skulle han gå vidare? Johan fick en samarbetspartner i Mathias, rankad som världens 37:e bästa i skateboard bowl. De förstod att de inte bara kunde kräva en skatepark utan ha ett väl underbyggt förslag. Tillsammans tog de fram ett gediget underlag till

Hur kan ni öka Halmstadbor-nas intresse för samhällsfrå-gor?– Något som fungerar jättebra är minifullmäktige. Elever på Kattegattgymnasiets da Vinci-program coachas av oss kom-munråd i retorik, att framträda,

opponera, föra fram sitt budskap, skriva motioner och annat. Jag är djupt imponerad av ungdomarna som för underbara diskussioner och visar varandra respekt.

Nya deponin på Kistinge upprörde många. Hur kan

medborgare få komma till tals tidigare i en planering?– Förslaget på ny deponi har varit på gång länge. I början av planeringen, när vi skickade ut informationsblad till de boende i närheten och hade samråd, var det få som hade synpunkter. Sen

Visst kan vanliga människor driva igenom bra idéer. Ta till exempel skateboardåkarna, de gav aldrig upp fastän det tog några år innan kom-munen beslutade att bygga en skatepark.TExT:ann Katrin norling BILD:jESPEr PEtErSSon/ann Katrin norling

”vi bara visste att det skulle bli bra!”

vi var ödmjuka och snackade inte skit om andra sporter. nu har vi en av landets finaste anlägg-ningarJohanSvahn

tjänstemän och politiker. De beskrev vad skateboard är, ungdomars stora intresse för åkning och behovet av en samlingsplats. De knöt också an skateparken till Halmstad som destination och upplevelsestad. – Vi hade många argument, inte minst att skateparken låg i samhäl-lets intresse, säger Johan.

MatHiaS KontaKtadE kommun-rådet Anders Rosén (S) som såg det goda i idén, förankrade den i sitt parti och ställde en motion till kom-munfullmäktige. – Motionen hade många finesser, inte minst att byggnationen kunde bli ett samarbete med Arbetsförmed-lingen, säger Anders Rosén. Johan och Mathias anade fram-gång. De bjöds in till kommun-styrelsen för att presentera försla-get. De fick med sig teknik- och fritidsnämnden på studiebesök till Malmös skatepark. – Vi kände att ”yes, alla är med oss”, säger Johan.

MEn när lÅngtidSbudgEtEn var lagd fanns inte en krona till skate-parken.

13

Så härkan du påverkaSäg din ÅSiKtÅsiktenärensmidigservicefördigsomharettförslag,villberömmaellerklaga.Inomettparveckorfårdusvarfråndenkommunalaverksamhetsomberörsavdinåsikt. Skrivnerdinåsiktdirektiettformulärpåwebbenellerhämtaenblankettpåkommunalaförvaltningar,bibliotekellerRådhusetsreceptionochskickaviapost.

FrÅga KoMMunFullMäKtigEOmduharenfrågasomrörmångakanduställadentillfullmäktige.Skickainfråganskriftligttillfullmäktigeochunder-tecknamedditnamn. Eller–ställdenpersonligen.Fullmäkti-gesmötenäröppnaförallmänhetenochinledsmedderasfrågestund.Dufårsvardirektochävenettskriftligtsvar.

tyCK till oM PlanErDuharrättatttyckatillnärduberörsavförslagpåennydetaljplanelleröversikts-plan.Duträffartjänstemänochpolitikerpåsamrådsmötet.Dinasynpunkterkanpåverkabeslutet.

KontaKta En PolitiKErDukanpåverkaiallmännafrågorgenomatttakontaktmedettpolitisktparti.Par-tikanslietlotsardigtillrättperson. Eller–blimedlemochpolitisktaktivsjälvinågotavkommunenspartier.

övErKlaga bESlutÄrduberördavettbeslutkandugöraettförvaltningsbesvär.Kommunenupplyseribeslutetomvartduvänderdigförattöverklaga. Dukanocksåöverklagabeslutsominterördigpersonligen.Dågörsenlaglig-hetsprövningsomgersvarpåombeslutettagitsilagaordning.

röStaVartfjärdeårkandusomväljareläggadinröstpådetpartisombäststämmeröver-ensmeddinaåsikter.Nästavalhålls2014.

långt senare i processen blev det plötsligt skarpt läge. Erfarenheten nu visar att fler borde fått vara med i diskussionen på ett tidigt stadium. Jag är imponerad av de boendes engagemang. Även om medborgare inte alltid får rätt i sakfrågan bidrar deras engage-

mang till något nytt.  

Hur viktig är sociala medier för att sprida information och kommunicera med Halmstad-borna?– Det är jätteviktigt, både från politikens sida och från tjänste-

mannasidan. Informationen och kommunikationen under branden i hamnen var ett bra resultat av kunnigt och systematiskt framåt-tänkande. Det är också ett sätt för oss att ta in synpunkter från invånarna. Själv är jag gärna ute på nätet. Facebook och Twitter är

bra att kolla på för att se vad som är på gång.

Johan och Mathias gav sig ändå inte. – Vi bara visste att en skatepark skulle bli bra, säger Johan. Ingen av dem vet hur det gick till, men plötsligt var skateparken aktuell igen. – HFAB som tar ett stort socialt ansvar gick in med ekonomiskt stöd. Deras en-gagemang var avgörande, säger Anders Rosén. Skateparken blev ett samarbete mellan

kommunen, Arbetsförmedlingen, HFAB och skateboardklubben. Från idé till färdig park tog det fyra år av mycket möda. Johan och Mathias tror sig veta varför de lyckades. – Vi visste att skateparken skulle gagna många. Vi var ödmjuka och snackade inte skit om andra sporter. Nu har vi en av landets finaste anläggningar, konstate-rar Johan.

”vi bara visste att det skulle bli bra!”

13

Johan Svahn och Mathias Sernklo lyckades med sak-liga argu-ment och tålamod få poli-tikerna att förstå nyttan och nöjet med en skate-park.

FrÅgangår till

anders rosén kommunråd

S

14

resor och trafik

Hallands Hamnarsiktar på 10-i-toppb

Åtar läggEr till i Halmstads hamn för att lossa last och för att transportera iväg last. Man kan se lastfartygen

ute på havet från en bra utsiktsplats längs kusten. Men närmare än så kommer man dem inte. Hamnområdet är omgärdat av stängsel och grindar enligt en lag om sjöfartsskydd som kom till efter terrorattacken i USA den 11 september 2001. Sjöfartsskyddet ska förhindra att fartyg blir kapade eller att hamnen utsätts för terrordåd.

För MÅnga var det ett stort nöje att på närmare håll titta på lastbåtar-na när de låg vid någon av kajerna. Numera får entusiasterna nöja sig med att se och höra dem på behörigt

avstånd. Eller gå in på hamnens hemsida och klicka sig fram till tra-fiklistan. Den visar vilka båtar som anländer till och lämnar Halmstad. – Vi har blivit mer svårtillgäng-liga. Det är lite trist, för hamnen är inte bara ett företag utan också en del av Halmstads historia. Vi märker ett stort intresse för hamnen och satsar på att kommunicera om vad vi gör, säger Björn Alvengrip, vd i Hallands Hamnar AB.

innanFör grindarna råder en febril logistik med båtar, lastbilar och järnvägsvagnar. Många av importörerna och exportörerna har egna lokaler i hamnområdet. – Vi är unika som har så många företag etablerade inom hamnområ-det, säger Björn Alvengrip.

Mest synligt är Viking Malts silo på 83,5 meter, Halmstads högsta byggnad. Här förädlas malt av korn från svenska åkrar och skeppas ut till ölbryggerier. Här syns också OK Q8:s cisterner med raffinerad olja och Skandiatransports parkering av importerade bilar.

björn alvEngriP värdErar ham-nen högt och hävdar att utan den har det halländska näringslivet sämre förutsättningar att växa. – Av all export och import går 95 procent via en svensk hamn, säger han. Hamnarna i Halmstad och Varberg är numera ett gemensamt bolag, Hallands Hamnar AB. Siktet är inställt på att bli en av de tio största av landets 52 hamnar.

björn alvEngriPÅlder: 53årbor:BostadsrättiHelsingborgFamilj: HustrunJenny-Ann,barnenEmelie,25år,ochChristopher,22årgör:VdiHallandsHamnarABintressen: Jogga,gåpågym,utförs-åkning,spelagolfochresaHavet – jobb el-ler avkoppling?Hamnarliggervidhavet,såijobbetärhavetenfördel.Påfritidenärhavetavkopplingiallaslagsväder,allrabästruntKullahalv-önochMöllebåt, bil eller flyg på semestern?Flygerhelstär riktigt bra på:Attbyggalaget 

En båt kommer lastad. I hamnen lossas över hälften av alla de nytillverkade Golf och Passat-bilar som säljs i Sverige liksom samtliga BMW-bilar. 90 000 bilar rullades av förra året.

15

Detta visste du inte om Halmstad HamntraFiKEn i HaMnEn•1072båtaranländeochlämnade hamnen•200000lastbilarkördetillellerfrån hamnen•1300tåghämtadeochlämnadegods•5kilometerjärnvägsspårtill bangården

gott oM KajPlatSEr•3kilometerkajlängder. Kajernaheter: Kattegatthamnen Oceanhamnen Nissakajen ÖstraHamnen Järnverkskajen

StörSta KundErna•StenaRecycling•VikingMalt•Scandiatransport•RuukkiABHolding•Biltema•CelsaSteelServiceAB•StoraEnsoiHylte•HansonochMöring•ABTh.Scheele•VidaSågverk

SÅ Stora bÅtar Kan lägga till•200meteräregentligenmaximallängdpåbåtar.Menstörretonnageharanlöpt•242meterärdetstörstaanlöpet,m/sCalifoniahettebåtensom2002lastade34000tonskrot

iMPort oCH ExPort•2609000tonvarorhanteradestotalt

Här laStadES bland annat•458000tonstenkross•226000tonåtervinningavmetall•177000tonmalt(bådelastning ochlossning)•80000tonpapper

Här loSSadES bland annat•440000tonoljaförOKQ8:slager•343000tonstål•189000tonglasråvaror•90000nyimporteradebilar•20000containrarmedBiltemas produkter

bÅtarna KoM FrÅn•Mellaneuropa•Norge•Danmark•Finland•Sverige•Brittiskaöarna

bÅtarna giCK till•Sverige(storutskeppningavskrotsten förraåret)•Sydeuropa•Övrigavärldsdelar•BrittiskaÖarna•Norden•Mellaneuropa

nyFiKna PÅ HaMntraFiKEn•31000besöktehemsidanochlästeomvilkabåtarsomladetillochgickut

dE SKöttE HaMnEn•72anställdafördelatpå hamnarbetare förmän administration marknad försäljning produktionsledning

SÅ MyCKEt oMSattES•120miljonerkronor

tvÅ HaMnbolag blEv Ett•HamnarnaiHalmstadochVarberggickvidårsskiftetsammanochbildadeHal-landsHamnarAB.BolagetägsavHalm-stadsochVarbergskommuner.

Hamnarna i Halmstad och Varberg har slagits samman. Vad betyder det för tillväxten i Halmstad?– Hallands Hamnar AB är helt avgö-rande för tillväxten i regionen. Samar-betet medför att vi kan bli spetsduktiga, Halmstads hamn är bra på hantering av containrar, Varbergs hamn är bra på sågade trävaror. Vi har en komplett in-frastruktur för transport med hamnen, E6, flygplatsen och järnvägen.

Kommunen har drygt 7 000 an-ställda och många reser i tjänsten. Hur kan resorna bli miljövänliga?– Vi är en stor arbetsgivare och många anställda är beroende av bil i tjänsten. Vi är också en stor aktör som vid upp-handlingar kan ställa långtgående krav på miljövänliga bilar. I så stor utsträck-ning som möjligt ska vi göra tjänstere-sor med miljötänk. Ett bra uttryck är att göra ”rätt resa vid rätt tillfälle”.

Vad tycker du bäst om i den nya trafikplanen?– Satsningen på kollektivtrafiken och cykelbanor. Men kollektivtrafiken kan göras mer lockande med billigare och tätare turer. Vi föreslår ett årskort på 1 000 kronor som skulle få fler att välja kollektivt framför bilen. Halmstad är en bra cykelort. Men vi kan bli ännu bättre genom att prata med stora arbetsgivare om hur pendling med cykel kan underlättas.

FrÅgangår till

anders rosén kommunråd

S

15

Meromhamnenhittardupåwww.halmstadhamn.seellerwww.hallandshamnar.se

(Statistikfrån2012)

till sist GRUPPFÖRSäNDELSE TiLL HUSHåLL

En dag i politikenmed Carl Fredrik Graf

11.00 Sedvanligt måndagsmöte med kommun-

chefen. Vi går igenom veckans agenda och frågor som ligger längre fram i tiden.

12.00 Lunch. Dagens räksallad.

13.00 Möte med regionstyrelsens ordförande och tjänstemän

för att förbereda ett möte med Trafikverket längre fram i veckan.

14.00 Möte med Femklöverns lednings-

grupp. Vi har alltid möte på måndagarna då vi går igenom

och diskuterar sådant som är på agendan och som berör alla fem

partierna.

16.30 Egna förberedelser på kon-

toret. Skriver på ett invig-ningstal till ett socialt företag

på Andersberg och läser in mig på kommunens omvärldsanalysrapport

som ska presenteras nästa dag. Några telefonsamtal, däribland ett från en medborgare som har synpunkter på

renhållningstaxan.

17.30 Går hem för dagen. Denna kväll har jag inget kvällsmöte som jag brukar

ha, två till tre gånger i veckan.

05.30 Jag vaknar, går upp och hämtar morgontidning-arna och läser dem i sängen.

05.50 Väckarklockan ringer. Jag stänger av den och fortsätter läsa tidningarna ett tag.

06.20 Tar på träningskläderna och ger mig ut på en fem kilometers joggingtur. Hemma igen äter jag frukost och gör mig i ordning för dagen.

07.55 Kort promenad till Rådhuset.

08.00 Läser mailen och skickar ett svar på en fråga till en medborgare. Möter ställföreträdande kommunchefen och byter några ord om Fredssemi-nariet i Knäred som jag var på dagen innan.

08.30 Träffar kommunchefen, samhällsbyggnadsche-fen och kommunrådet Henrik Oretorp för att gå igenom ett antal samhällsbyggnadsfrågor som är aktuella för kommunstyrelsen.

09.30 Går igenom mailen igen. Pratar med min infor-mationssekreterare som ska ta fram ett underlag så att jag kan ge besked till en medborgare i en fråga.

10.00 Träffar tre trainees som jag har bokat träff med. Vi talar om Halmstad och hur de ser på Halmstads attraktionskraft. En mycket intressant diskussion att föra med tre personer med högskoleexamen som just har en 16 månaders traineeanställning i Halmstads kommun.

Måndagen den 21 januari 2013