1

Finansförbundetsverksamhet 2015

2 3

Det är dags att summera ännu ett händelserikt år för Finansförbundet. I den här berättelsen kan du läsa om en del av de verksamheter som vi tillsammans utfört och som gör förbundet framgångsrikt. Under året har vi förstärkt vår omvärldsbevakning. Den visar bland annat på den snabba digitaliseringen inom bank och finans, även kallat fintech. Koncernchefen i Nordens största bank säger att Nordea under de kommande tre åren ska omvandlas till en fullt ut digital bank. Alla de stora brittiska bankerna utvecklar robotrådgivare som tar fram investeringsförslag till kunderna. Robotar tar också över alltmer av värdepappershandeln på Wall Street. Det är redan vardag att nya aktörer startar appar som förmedlar tjänster som bankerna tidigare gjort. Ska man då vara orolig för den här utvecklingen och för vad den gör med jobben? Själv är jag inte orolig över att det skulle bli brist på arbete i vår bransch – men det kommer att bli en stor omställning. Och det är då ett starkt Finansförbund kan vara med och påverka arbetsgivarna som har ett stor ansvar. Anställda ska inte bytas om de inte uppfyller kraven för jobbet utan istället få kompetensutveckling i god tid och på betald arbetstid. Hur det konkret ska utformas i respektive företag ska parterna komma överens om i lokala utvecklingsavtal. Vi kan också påverka politikerna, gärna tillsammans med andra TCO-förbund. Vi har uppmärksammat regeringen på att universitet och högskolor måste bli betydligt bättre på att erbjuda yrkesverksamma tjänstemän vidareutbildning. Det ärockså den utbildningsform som flest tjänstemän själva vill välja om de ska kompetens-utveckla sig. Även på andra områden påverkar Finansförbundet politiker och beslutsfattare. Regeringen har tillsatt en utredning om hur finanssektorn ska (ytterligare) beskattas. Ett förslag är en avgift på bankens lönesumma. Under hösten uppvaktade vi både finansmarknadsministern och utredaren och framförde förbundets ståndpunkter. Det är helt orimligt att medlemmarnas arbeten ska beskattas hårdare än andra yrkesgruppers. Riskerna är att en sådan skatt leder till personalminskningar, att våra avtalsförhandlingar försvåras och att de stora företagen flyttar verksamhet utomlands vilket försämrar konkurrensen. I mars träffade förbundet ett nytt kollektivavtal med BAO efter flera månaders hårda förhandlingar. Det är ett avtal som löper tillsvidare vilket är något nytt för oss. Avsikten är att de lokala parterna ska få möjlighet att i lugn och ro utveckla bra lokala löneprinciper. Vi har haft dem i många år nu men de är fortfarande inte så bra som de borde vara på många ställen. Avtalet innebär mycket arbete på lokal nivå och förutsätter ett gott samarbete mellan parterna. Jag hoppas verkligen att det lokala utfallet och arbetet blir så bra att avtalet får leva tillsvidare! En annan nyhet i avtalet är att projektet Lika lön även omfattar likvärdigt arbete. Sedan projektet med att rättställa löneskillnaderna mellan kvinnor och män startade, har kvinnorna haft en något bättre löneutveckling än männen. 2015 bröts den trenden. Visserligen har medlemmarna haft en bra löneutveckling – både realt och jämfört med andra grupper – men att männen drar ifrån gör mig både förvånad och bestört. Den utvecklingen är något som vi måste analysera tillsammans med klubbarna under 2016. Det finns som synes många uppgifter att ta tag i även kommande år. När vi gör det tillsammans gör vi Finansförbundet ännu starkare och mer inflytelserikt.

Ett händelserikt år

Ulrika BoëthiusOrdförande

Nu ska likvärdigt arbete kartläggas

Det säger Birgitta Arvidson-Ericsson som är en av Finansförbundets två ledamöter i Styrgruppen för Lika lön inom SEB. I mars träffade Finansförbundet och bankarbetsgivarna i BAO ett nytt kollektivavtal. En nyhet var att de centrala parterna var överens om att utvidga Lika lön-projektet till att även omfatta likvärdigt arbete. Det innebär att parterna i varje företag ska ta fram en metod för att jämföra lönerna i kvinnodominerade arbeten med andra arbeten som inte är kvinnodominerade. Om det finns löneskillnader mellan olika grupper med likvärdigt arbete – och som beror på kön – ska skillnaderna åtgärdas.– Det är en stor fråga att jobba med att hitta likvärdiga arbeten i olika divisioner inom banken. Jag är jättespänd på vad det innebär men jag vågar påstå att vi är taggade i styrgruppen. Vi har lagt upp en tidplan för arbetet fram till hösten 2017, säger Birgitta Arvidson-Ericsson. Ända sedan Lika lön-projektet inleddes för fyra år se-dan har Birgitta varit med i styrgruppen tillsammans med Annika Isenborg, andra vice ordförande i SEB:s koncern-klubb. Från bankens sida ingår cheferna för Compensation & Benefit på Sverige- och koncernnivå.– Vi har ett väldigt bra och framåtriktat samarbete. Vi har tagit fram en metod för att analysera och identifiera osakliga löneskillnader. Vi har gjort lönekartläggningar och tittat på speciella grupper. Det är tidskrävande när vi granskar på individnivå. Målet är att varje roll ska genom-lysas minst vart tredje år, säger Birgitta. Tack vare att styrgruppen haft mandat har den kunnat göra justeringar av medarbetares löner på mellan 400 och 4 000 kronor, när det inte fanns sakliga skäl till löne-skillnaderna.– Vi gjorde det med respekt för de lönesättande cheferna. De ska inte känna att de gjort fel. En kontorschef kan ha tre privatrådgivare, en distriktschef 30 medan styrgruppen

granskar kanske 300 rådgivares löner. Styrgruppen har också initierat utbildningar för chefer och fackliga företrädare och anlitat externa föreläsare.– Ledningsgruppen diskuterar genusfrågor och de finns med i utbildningarna varje år. På så sätt höjer vi chefernas medvetenhet. Frågan är om vi bedömer kvinnor och män utifrån samma kriterier, säger Birgitta och tillägger:– Jag tycker att vi har kommit långt och gör ett bra arbete.Men resultatet då? Minskar löneskillnaderna inom SEB? Svaret är att det ser ut ungefär som på central nivå.– För vissa grupper minskar löneskillnaderna, för vissa kvarstår skillnaderna men för andra har skillnaderna till och med ökat. Kartläggningen av 2015 års lönesättning ska vara klar i början av 2016. Då granskar vi fyra grupper som inte var med 2014, bland annat IT och retail, säger Birgitta Arvidson-Ericsson.

– Att rättställa löneskillnader mellan lik-värdiga arbeten blir en utmaning. Men jag tycker att vi inom SEB ligger långt framme i det arbetet genom att vi redan har utbildat chefer och fackliga företrädare.

Foto Christian Gustavsson

Ända sedan Lika lön-projektet inleddes för fyra år sedan har Birgitta Arvidsson-Ericsson varit med i styrgruppen.Foto BrittMarie Lantto

Jag tycker att vi har kommit långt

och gör ett bra arbete. Men resultatet då? Minskar löneskillnaderna inom SEB?

4 5

Fakta om kollektivavtalet

Avtalet löper tills vidare. Det kan tidigast sägas upp 2019 eller ett år tidigare om de grundläggande förutsättningarna i avtalet inte har uppfyllts.

Kollektivgarantin innebär att den totala löne-utvecklingen för Finansförbundets medlemmar i banken/företaget ska uppgå till minst 50 procent av löneutfallet för alla tjänstemän inom BAO-området. Den första avstämningen sker den 1 oktober 2017.

Individgarantin innebär att anställda under en treårsperiod garanteras löneökningar på minst 600 kronor plus 1/9-del av kollektivgarantin. Parterna i banken/företaget kan avtala om något annat i lokala löneprinciper. Den som har en lönsom minst uppgår till 61 000 kronor per månad omfattas inte av denna avstämning/garanti.

Bra löneutveckling – men mest för män

Under de tre tidigare åren har kvinnornas löner ökat mer än männens. I år bröts den trenden. För männen blev ökningen 3,2 procent, för kvinnorna 3,0 procent.– Det har varit en positiv trend att löneökningen för kvinnor varit högre under flera år. Det behövs för att utjämna löneskillnaderna i branschen som beror på kön. 2015 bröts tyvärr denna trend då männen fick högre pro-centuell löneökning. Företagen ska enligt kollektivavtalet arbeta vidare med Lika lön för att komma till rätta med löneskillnader som kan bero på kön, säger ombudsman Kristina Heyman som arbetar med jämställdhetsfrågor.

Taket för att få övertidsersättning höjs rejält från 45 000 kronor till 61 000 kr och indexeras.Även minimilönerna höjs kraftigt och indexeras. Den som fyllt 18 år ska tjäna minst 18 000 kronor och den som är 21 år 20 000 kronor.

Det finns en tydligare skrivning om vad som gäller om det inte finns lokala löneprinciper i banken/företaget. Om varken de lokala eller centrala parterna kan lösa frågan om lokala löneprinciper så kan både Finansförbundet och BAO begära att en opartisk ordförande tillsätts. Det är Medlings-institutet som föreslår en ordförande och hen lämnar en rekommendation till hur frågan ska lösas. Lika lön-projektet fortsätter och utvidgas till att också omfatta ”likvärdigt arbete”.

Finansförbundet har fem geografiska regioner vars uppgift är att arrangera aktiviteter och utbildningar så att medlemmar kan träffas över företagsgränserna och utbyta erfarenheter samt att marknadsföra förbundet. Östra regionen – med 3 115 medlemmar – omfattar Dalarna, Västmanland, Uppland, Sörmland, Östergötland och Gotland. – I våras var vi i Dalarna i tre dagar och besökte ett antal bankkontor på olika orter. I höstas gick turen till Gotland. Medlemmarna tycker det är kul att vi kommer, säger Sargit.Några ledamöter får i förväg i uppdrag att lägga upp turnéerna genom att kolla kontor, öppettider, kontakta kontaktombud och därefter lägga upp ett reseschema. Styrelsen delar upp sig och besöker olika orter.– Vi har gjort detta sedan 2006 och blir alltid väl bemötta. Medlemmarna vill prata om stort som smått: pension, semester eller lokala frågor. Det blir en form av uppsökande verksamhet. Dessutom rekryterar vi nya medlemmar.

När vi kommer gör de slag i saken och går med, säger Sargit. Förutom roadshows ordnar Östra regionen även seminarier i större städer som Uppsala, Västerås och Linköping, nätverksträffar för kontaktombud och biokvällar.– Före filmen informerar vi om något aktuellt ämne. Till biokvällarna kommer ofta män och yngre medlemmar i större utsträckning, säger Sargit. Sammantaget bedriver regionerna en omfattande verk-samhet på många orter runt om i landet. Under 2015 har de haft ett antal informationsmöten om både tjänste-pensionen och det allmänna pensionssystemet, föreläs-ningar med kändisar som Katarina Hultling och Benny Haag samt visat senaste Bond-filmen liksom andra aktuella filmer.– Jag tror på det här sättet att arbeta och träffa medlemmar. Vi har gjort mycket gott under årens lopp, säger Sargit Adolfsson.

Östras roadshows profilerar förbundet

Har du frågor om Lika lön kan du kontaktaKristina Heyman påtelefon 08-614 03 00eller skicka din fråga till ombudsman@finansforbundet.se

Den 2 mars 2015 skrev Finansförbundet och BAO under det nya kollektivavtalet för bank- och finansbranschen efter nästan sex månaders förhandlingar.

De viktigaste punkterna är:

3,1 procent. Så mycket ökade lönenivån under 2015 inom bank och finans hos företag som har Finansförbundets kollektivavtal med BAO.

+3,1%

Foto Anna Molander

Ett län får varje vår och höst besök av Östra regionens styrelse.– Våra roadshows är uppskattade bland medlemmarna och ger goodwill åt förbundet, säger ordföranden Sargit Adolfsson.

Medlemmarna tycker det är kul att vi kommer, säger Sargit Adolfsson.

6 7

Sugen på att anmäla dig till någon kurs eller gå på ett seminarium? Alla kurser och seminarier finns att läsa om på finansforbundet.se

Utbildning för hårda tider

Valmir Ahmeti är ett av flera kontaktombud på Swedbanks telefonbank i Halmstad med cirka 150 anställda. Det var hans eget initiativ att söka till Påverka som är på tre dagar.– Jag är väldigt nöjd med kursen. Vi fick lära oss våra rättigheter och skyldigheter och vi gick igenom olika case. Speciellt intressant var att träffa kontaktombud från andra banker för att utbyta erfarenheter och jämföra hur vi jobbar, säger Valmir. Påverka är en av tre grundkurser som Finansförbundet arrangerar. Deltagarna får grundläggande kunskaper om sin fackliga roll och i hur de kan påverka sina medlemmar, sin arbetsgivare och blivande medlemmar. De två andra grundkurserna är Samarbeta och Agera.– Jag tycker verkligen att nya kontaktombud här i banken ska gå Påverka så fort tillfälle ges. Kursen är väldigt givande för nya kontaktombud, säger Valmir. I november gick han sedan Aktivera som är en tvådagars utbildning som koncernklubben i Swedbank genomför.– Det var en lämplig fortsättning för att fräscha upp sina kunskaper. Kursen handlade bland annat om arbetsmiljö-frågor, arbetsrätt, lön och medbestämmandelagen. Valmir tycker att det är både kul och intressant att vara kontaktombud.

Påverkakursen ger kunskap om det fackliga uppdraget– Jag ville få mer kött på benen och lära mig mer. Som ny förtroendevald har man mycket att lära: vilken är min roll? Vad för-väntas av mig? Vad gör Finansförbundet?Därför gick Valmir Ahmeti kursen Påverka i maj, strax efter att han blivit vald till kontaktombud.

– Våra förtroendevalda arbetar i en tuff bransch och i en tuff tid. Då är det viktigt med kunskaper. Inte bara om paragrafer utan även om att vara trygg i sin roll som förtroendevald och kunna lyssna på medlemmarna. Förtroendevalda blir mer ifrågasatta idag än tidigare.

Det säger Ulrica Jansson som är samordnare för den fackliga utbildningen. 2015 genomförde Finansför-bundet 14 grundkurser med drygt 260 deltagare och tio fördjupningskurser med 164 deltagare. Den vanligaste grundkursen är Påverka som vänder sig till nya förtroendevalda. Grundkursen Samarbeta riktar sig till klubbstyrelseledamöter och till kontaktombud i företag där det inte finns någon klubb. Kursen Agera fördjupar kunskaperna inom arbetsrätten och är sista steget i grundutbildningen för förtroendevalda utanför koncernerna.– Just Agera har vi utvecklat under året. Inför 2016 får den delvis nytt innehåll. Vi ska jobba mer med case och vi fördjupar arbetsrätten, säger Ulrica.

Exempel på fördjupningskurser är Förhandlingsteknik och Att avsluta anställningen. – Finansförbundet har en bred och bra facklig utbild-ning. Vi har inga problem med att få deltagare till kurserna. Fördjupningskurserna är fullsatta hela året.– Det känns så häftigt när jag haft en kurs och sen får ett mejl från en deltagare som skriver: ”Jag testade på hemmaplan det jag lärde mig på kursen – och det gick bra”, säger Ulrica. En del kan tycka att ett par tre dagar är lång tid för att vara borta från jobbet.– Men när de är klara med kursen tycker de absolut att det är värt tiden.

Nordiskt fackligt samarbetsavtalDe nordiska fackförbunden inom finans- och försäkringsbranschen har tecknat ett samarbetsavtal som ger deras medlemmar rätt till fackligt stöd oavsett vilket nordiskt land de jobbar i.

Ulrica Jansson

Jag tycker verkligen att nya kontaktombud här i banken ska gå Påverka så fort tillfälle ges, säger Valmir Ahmeti

– Jag är väldigt nöjd med kursen. Vi fick lära oss våra rättigheter och skyldigheter och vi gickigenom olika case.

Många företag i finansbranschen har idag verksamhet i flera nordiska länder. Som en konsekvens av detta har antalet personer med en anställning i ett annat nordiskt land än sitt hemland ökat. De nordiska fackförbunden inom finans- och försäkrings-branschen (NFU) har därför enats om ett samarbetsavtal som ger medlemmarna tillgång till juridisk rådgivning och fackligt stöd vid arbete över gränserna i den nordiska finanssektorn. Syftet är att stärka den nordiska modellen och öka rörligheten inom finansbranschen i Norden.– Genom avtalet har vi säkerställt att Finansförbundets medlemmar alltid har tillgång till juridisk rådgivning och fackligt stöd, oavsett var i Norden de har sin anställning, säger Ulrika Boëthius, ordförande i Finansförbundet.

Följande förbund har undertecknat överenskommelsen och ingår i NFU:

Sverige: Finansförbundet och FTF

Danmark: DFL och Finansforbundet

Finland: Pro

Island: SSF

Norge: Finansforbundet

– Jag finns till för medlemmarna och svarar på deras frågor. Kan jag inte det så för jag frågan vidare. På telefon-banken har vi ofta aktiviteter som Fika med facket och Grilla med facket. När det är informationsmöten för nyanställda är vi med och berättar om vad vi gör och rekryterar dem som medlemmar, säger Valmir Ahmeti.

8 9

– Då slipper man att komma ihåg lösenord. I vår målgrupp är det naturligt att använda bank-ID och då blir det enklare att logga in, säger Anna Eskelius som är ansvarig för webben. Vid årets slut var det hela sex av tio som loggade in med mobilt Bank-ID. I februari bytte förbundet till ett nytt system för medlems-registret. Samtidigt lanserades den nya webbplatsen med kopplingar till medlemsregistret.– Den största förändringen för besökarna är att webben blivit responsiv. Det innebär att den anpassar sig efter om besökaren surfar med en mobiltelefon, surfplatta eller pc, vilket gör den mer användarvänlig, säger Anna Eskelius.En medlem som loggar in kan se vilka uppgifter som finns i medlemsregistret, anmäla sig till kurser och ta del av lönestatistiken.– En nyhet är att man också kan se om medlemsavgiften är betald, när man ska betala och om det eventuellt finns obetalda avgifter, säger Anna. Med den nya webben får förtroendevalda i klubbarna också tillgång till ett regionalt medlemssystem. Där kan de se vilka medlemmar som finns i klubben, vilka kurser de gått och kommunicera med dem.– Under året har vi jobbat vidare med att förfina och göra det lättare att söka på webben. I december lanserades den

CRM – Modernt system för medlemmar

Bankskatt – nej tack!

nya sökfunktionen, säger Anna Eskelius. När förbundet i maj presenterade sin nya grafiska profil ändrades också hemsidans design och struktur. Klubbarna kan även skapa egna hemsidor som styrelsen själv kan redigera utan att kansliet behöver vara en mellan-hand. En klubb som tagit vara på den möjligheten är SE-klubben inom Handelsbanken.– Vi tog upp frågan med några kontaktombud och med-lemmar som ansåg att det var en bra idé. Då tog vi be-slutet på ett styrelsemöte att skaffa en egen sida, berättar Charlotte Arvidsson och Tina Canfora i SE-klubben som omfattar stabsfunktioner och Kundsupport/Telefonbanken.Klubben håller på med att bygga upp hemsidan. Mål-sättningen är att efter årsmötet 2016 lansera den för med-lemmarna.– Då ska det finnas uppgifter om styrelsen, information för våra kontaktombud och information både från vårt eget och Finansförbundets intranät. Medlemmarna ska få all information samlat på ett ställe. Vi kommer också att enkelt kunna bjuda in till aktiviteter i klubben och medlemmarna ska kunna ställa frågor och kommentera det som läggs upp på sidorna, säger Charlotte Arvidsson och Tina Canfora.

En genomgripande förändring i Finans-förbundet – som kanske inte märktes så mycket utåt – skedde i februari. Då togs det nya medlemssystemet CRM, Customer Relationship Management, i drift.

– Det nya systemet underlättar för de förtroendevalda. De kan få ut mer uppgifter och statistik, de kan skicka e-post till ”sina” medlemmar och de kan se om de är rätt registrerade, säger Göran Lanbeck som är CRM-ansvarig. CRM underlättar också medlemmarnas kontakter med kansliet eftersom ombudsmän kan registrera ärenden i systemet.– Då kan de lättare följa ett medlemsärende genom

att se tidigare mejl och telefonsamtal. En medlem som ringer behöver därför inte upprepa sin historia varje gång, säger Anita Ruud som är chef för enheten Verksamhetsstöd. Att Finansförbundet skaffat ett modernt medlems-system väcker intresse bland andra fackförbund.– Flera funderar på att byta och kommer hit på studiebesök. Vi är bland de första i den fackliga världen med detta system som har stora utvecklingsmöjlighe-ter. Vi kan anpassa systemet efter verksamheten – inte tvärt-om, säger Anita Ruud.

Finansförbundet arbetar hårt med att påverka nya lagar och regler inom finanssektorn. Den viktigaste frågan för närvarande är om det ska bli en skatt på bankerna och hur den i så fall ska utformas. Det kan bli som en skatt på lönesumman.

– Det är orimligt att våra medlemmars arbeten ska beskattas hårdare än andra yrkesgruppers. Det säger Marie Löök Birgersson som är utredare på Finansförbundets kansli. Tillsammans med förbunds-ordförande Ulrika Boëthius uppvaktade hon i november regeringens utredare Christer Sjödin och hans båda sekreterare.Bakgrunden till utredningen är att det inte finns någon mervärdesskatt på finansiella tjänster. Därmed kan finanssektorn vara underbeskattad. Om det är så och hur en skatt då ska utformas, ska utredningen vara klar med i november 2016. En variant är enligt direktiven att införa en avgift på lönesumman i finansföretag. Den lösningen finns i Danmark och 2021 – när skatten är fullt genomförd – ska den uppgå till 12,3 procent av lönesumman. – Det danska Finansforbundet är starkt kritiskt till skatten. Man räknar med att 3 400 arbetstillfällen försvinner i branschen till följd av skatten, säger Marie. Konsekvenserna av en lönesummaavgift kan bli att

stora företag flyttar delar av verksamheten utomlands, att konkurrensen därmed försämras och att det blir svårare att förhandla om löner.– Om finanssektorn ska beskattas hårdare anser Finans-förbundet att det är bättre med en höjd stabilitetsavgift eller en skatt på balansomslutningen. Det är vinsterna som ska beskattas – inte arbetet. Detta är en viktig fråga för förbundet som vi fortsätter att jobba med under 2016, säger Marie Löök Birgersson. I september uppvaktade Finansförbundet även finans-marknadsminister Per Bolund och hans statssekreterare. Också då var bankskatten på tapeten liksom provisionsför-budet, visselblåsning och kontantfritt. Ett annat viktigt led i att påverka lagstiftningen är att svara på remisser. Nio sådana svar lämnade förbundet under året. De handlade bland annat om värdepappers-marknaden (MiFID II och MiFIR), ersättningspolicy i fondbolag, förmedlingsavgifter vid korttransaktioner och förstärkt insättningsgaranti. Tillsammans med Nordiska Finansanställdas Union och UNI Europa Finans har Finansförbundet även svarat på ett antal konsultationer och lämnat in annat underlag till EU-kommissionen och andra organ på EU-nivå. Allt detta påverkansarbete publiceras på hemsidan och sprids även på social medier av förbundet.

Är du intresserad av att din klubb skapar en egen hemsida kan du kontakta Anna Eskelius på telefon 08-614 03 00.

Anna-Kirsti Löfgren, Elin Ruthström, Christer Sjödin och Ulrika Boëthius.

Foto Christian Gustavsson

Som första TCO-förbund kan medlemmarna i Finans-förbundet logga in på hemsidan med mobilt Bank-ID.

Bank-ID öppnar dörren till webben

Anita RuudFoto Christian Gustavsson

10 11

Liksom för så många andra var det en tillfällighet att Gerhard Olsson halkade in på den fackliga banan.– Jag räckte upp handen när frågan kom upp om någon ville bli kontaktombud på kontoret. Det var inget enormt intresse bland de andra. Men jag ville testa något nytt och märkte att uppdraget var intressant och utvecklande. Det har varit en resa, säger Gerhard. Resan startade 2009. Sedan har det gått snabbt. Han var ombud på Finansförbundets kongress 2012 och stipendiat2014. Nu är Gerhard vice ordförande i Bankingklubben, ledamot i Nordeas koncernklubb och ledamot i Nordea Union Board. Till vardags återfinns Gerhard Olsson på det fackliga kansliet vid Lindhagensgatan i Stockholm.– Jag samverkar med arbetsgivaren regionalt, på Sverige-nivå och nordiskt. Då gäller det att vara relevant och representativ. Relevant genom att förstå verksamheten och få input med hjälp av våra sakkunniga förtroendevalda. Representativ så att arbetsgivaren vet att de kan lita på det vi säger, till exempel när vi belyser problem i verksamhetens värdekedjor. Sedan gäller det att återrapportera och ge feedback, säger Gerhard Olsson. Under året har det skett en stor förändring av den fack-liga organisationen inom kontorsrörelsen; fyra klubbar har blivit en – Bankingklubben – samtidigt som man utsett regionala kontaktombud i bankens 17 regioner.– Med de gamla klubbarna fick vi inte Sverigesamordningen. Nu matchar vi bankens organisation mer resurseffektivt. Fast det gäller att vi inte kommer längre ifrån med-lemmarna. Fördelen är att vi jobbar mer effektivt och framåtsyftande, säger Gerhard Olsson och tillägger att organisationen ännu inte har satt sig. Den nya organisationen har även påverkat koncern-klubbens styrelse som gått från tolv till åtta ledamöter och ändrat sitt arbetssätt. En stor fråga för klubben – med 4 300 medlemmar i Finansförbundet – har under flera år varit att träffa avtal om lokala löneprinciper. 2015 kunde

Förtroende som är utvecklandeparterna äntligen skriva på avtalet.– Lokala löneprinciper är en viktig pusselbit i kollektiv-avtalet. Genom att vi kommer överens om ramar och för-utsättningar lokalt, så kan vi dels hitta passande lösningar och dels slippa lägga extra tid på att löpande anpassa kollektivavtalet till vår verksamhet. Till exempel kan vi varje år korta ned startsträckan inför lönesamtalen. Dessutom var det viktigt för oss att få till en individgaranti för våra medlemmar. Sedan två år är Gerhard Olsson också ledamot av Nordea Union Board (NUB) som består av tre ledamöter från varje nordiskt land samt en ledamot från Polen. Här samordnas den förhandlingsverksamhet som sker i de olika affärsområdena på koncernnivå.– Vi träffas oftast tre gånger per termin. Då gäller det att jämka samman olika kulturer och nationell lagstiftning så att det inte blir en landskamp utan att vi hittar den nordiska kärnan, säger Gerhard. I det svåraste fallet – att banken vill flytta verksamhet från Sverige till ett annat land, hur agerar du då?– NUB är inte ett forum för att lobba nationella hjärte-frågor. Här har man den nordiska hatten på sig – inte den svenska. Det gäller att se till medlemmarna i alla länder. Det är ofta på nordisk nivå vi först stöter på nya frågor, så därför är det viktigt att vi tar tillfället i akt och använder vårt inflytande där, svarar Gerhard Olsson. Gerhard tycker att hans uppdrag är både givande och utvecklande. Men får du någon uppskattning av medlem-marna för ditt arbete?– Ja, faktiskt. Det är tacksamt i alla avseenden. Det är en ögonöppnare för många när jag berättar vad vi håller på med. Det tråkiga är att vi i stor utsträckning inte har möjlighet att dela med oss av det arbete vi gör, när vi till exempel förhandlar fram individuella lösningar för våra medlemmar, säger Gerhard Olsson.

– Att vara förtroendevald är väldigt berikande och kreativt. Man växer som person. Jag kunde aldrig ana vad som väntade när jag lyfte på den stenen. Det säger Gerhard Olsson som arbetar fackligt på heltid inom Nordea sedan hösten 2014.

Gerhard Olsson. Foto Lars Jacobson

– Jag samverkar med arbetsgivaren regionalt,på Sverigenivå och nordiskt.

12 13

Klubbarna utvecklarsitt arbete

– Timmarna med Agneta gav oss jättemycket. Vi är nya i klubbstyrelsen och har inte strukturerat vårt arbete. Nu diskuterade vi hur vi ska engagera medlemmarna i arbetet. Det säger Åsa Malmgren som är ordförande i klubben på Roslagens Sparbank med ett 80-tal medlemmar. Det var ombudsman Agneta Nylander, från Finansförbundets kansli, som besökte klubben i december under en av de så kallade klubbveckorna.– Klubbstyrelsen har genomgått ett generationsskifte. Därför måste vi forma vårt arbete. Hittills har det mest varit brandkårsutryckningar. Nu diskuterade vi hur vi ska ordna möten med kontaktombud, formerna för årsmötet, hur vi ska förbereda lönesamtalen och hur medlemmarna ska bli mer delaktiga. Därför kom det här mötet bra i tiden, säger Åsa Malmgren. Ett tips – om det är dålig uppslutning på årsmötet – kan vara att ta de formella besluten elektroniskt och göra själva mötet intressantare med exempelvis externa föreläsare.– Vi måste göra något åt formerna så att fler kommer på mötena. Men i första skedet vill vi få medlemmarna att tycka till om klubbens verksamhet, säger Åsa Malmgren.Redan före klubbstyrelsens eget möte var det aktivitet bland medlemmarna. Agneta Nylander höll ett kort möte på arbetstid där hon gav tips på hur man kan förbereda sig inför lönesamtalen. – Det blev också en diskussion bland medlemmarna om hur vissa gjort för att få en bra löneutveckling. Jag tycker mötet blev bra och att deltagarna blev booztade inför lönesamtalen, säger Åsa Malmgren.

Under de två klubbveckorna i september och november besökte Finansförbundets ombudsmän klubbstyrelser vid 19 tillfällen. Det är ett nytt grepp där sju åtta ombudsmän avsätter veckan för de styrelser som vill ha ett besök för att ut-veckla sin verksamhet. Klubbarna kan välja mellan olika ämnen som ledamöterna fördjupar sig i under tre timmar. Det kan handla om lokala löne-principer, om att rekrytera

nya medlemmar, om hur medlemmarna kan engageras i den fackliga verksamheten eller om hur styrelsen driver avtalsfrågor på arbetsplatsen.– Syftet med klubbveckorna är att öka förutsättningarna för klubbstyrelserna att förverkliga kollektivavtalets intentioner och att säkerställa organisationsgraden i för-bundet. Målet är att medlemmarna ska uppleva nyttan av Finansförbundet. Vi är nöjda med resultatet, säger Agneta Nylander.– Under veckorna gjorde vi också ”titt-in-besök” på andra banker på orten för att uppmärksamma förbundet och rekrytera medlemmar. En annan form för att utveckla klubbarna är klubb-forum. Under en dag får ledamöter i klubbstyrelser tränga in i och söka svar på en vardagsfacklig fråga.– Jag har varit med två gånger och tycker att klubbforum är en bra form för fortbildning utan att det behöver vara en kurs på flera dagar. Man får faktakunskaper men att också utbyta erfarenheter med andra deltagare ger mycket, säger Mattias Thunström som är ordförande i SPP:s Finansklubb med 225 medlemmar. Mattias har båda gångerna haft med sig en ledamot från styrelsen. I våras diskuterade deltagarna hur man genomför en förhandling och träffar en lokal överens-kommelse om inläsning vid utbildning.– På klubbforum i september diskuterade vi föräldraledig-het. Det var en givande övning för mig eftersom jag inte hade så mycket kunskaper om det. I gruppdiskussionerna får deltagarna vidga sina begrepp och lyfta blicken från den egna arbetsplatsen. Behovet och nyttan av klubb-forum är stort, säger Mattias Thunström som hoppas på en fortsättning nästa år. Klubbforum vänder sig till företagsklubbar utanför koncernerna och till kontaktombud på företag som saknar klubb. Både under våren och hösten genomfördes klubbforum i Göteborg, Kristianstad, Stockholm och Västervik (endast våren). Sammanlagt har närmare ett hundra förtroendevalda deltagit.– Vi jobbar med ett case under dagen. Det handlar om att anpassa kollektivavtalet till lokala förhållanden. Men syftet är också att deltagarna ska träffas över företagsgränserna och bilda nätverk, säger ombudsman Agneta Nylander.– Klubbforum ersätter de tidigare nätverksträffarna. Skill-naden är att nu är det mer utbildning än information.

Det bästa sättet för att driva engagemang och inflytande samt för att organisera medlemmar är att det finns en klubb på arbetsplatsen. Därför har Finansförbundet under 2015 satsat på att utveckla klubbarnas arbete. Det har skett bland annat genom klubbforum och klubbveckor.

Åsa Malmgren

– Syftet med klubbveckorna är att öka förutsättningarna för klubbstyrelserna att förverkliga kollektivavtalets intentioner och att säkerställa organisationsgradeni förbundet.

Foto Christian Gustavsson

14 15

Studenterna strömmar tillFinansförbundet har inga problemmed att få nya studerandemedlemmar. Under året valde cirka 350 studenter att bli medlemmar.

– Det är bara kul att rekrytera, säger Oskar Holmer, ombudsman på Finansförbundet. Under 2015 har han tillsammans med Viktor Källqvist varit ansvarig för studerandeverksamheten. Huvud-delen av den sker på de arbetsmarknadsdagar som universitet och högskolor anordnar. Då finns Finans-förbundet på plats för att informera och locka nya med-lemmar. Under hösten deltog förbundet på arbetsmark-nadsdagar i Linköping, Södertörn och Göteborg.– Det handlar om att ge ett gott intryck av förbundet. Vi brukar rekrytera 40-50 nya medlemmar på varje

arbetsmarknadsdag plus att det kommer in spontana ansökningar till förbundet, säger Viktor Källqvist. Som medlemmar får de studerande bland annat facklig rådgivning, hjälp med att granska sina CV:n, de kan söka uppsatsstipendium vår och höst på 25 000 kronor och de får tidningen Finansliv – allt utan någon avgift.Sammanlagt har Finansförbundet drygt 2 900 studerandemedlemmar. Syftet är att de efter studierna ska bli aktiva medlemmar om de arbetar i finans-branschen.– Nytt för i år är att vi ringer upp alla som uppgett att de är- klara med sin examen efter vår- respektive höst-terminen. Det är ganska lätt att få över dem. Efter sju åtta samtal så har vi fem betalande medlemmar, säger Oskar Holmer.

– Det var en överraskning. Jag blev kontaktad precis före jul med nyheten, så det blev en mycket rolig och minnesvärd julklapp.

Det säger Rebecca Fallberg som fick Finansförbundets uppsatsstipendium på 12 500 kr. ”Ny EU-reglering avseende finanskrishantering” är titeln på Rebecca Fallbergs uppsats som hon skrev vid Linköpings Universitet. Enligt prismotiveringen är uppsatsen mycket välskriven och ämnet är högaktuellt och intressant även fackligt, eftersom ”krishanteringens utformning har viktiga effekter på de anställda inom bank- och finans-branschen”.– Jag sökte stipendiet eftersom jag har arbetat mycket med min magisteruppsats och tycker att innehållet är viktigt att förmedla. Sen är det självklart kul att få bekräftelse på arbetet man har lagt ner, säger Rebecca som är studerande-medlem i Finansförbundet.– Det beror på mitt intresse för finansbranschen. Som medlem får jag tidningen Finansliv hem i brevlådan med intressant läsning. Dessutom fick jag chansen att vinna uppsatsstipendiet. Pengarna har Rebecca satt in på ett sparkonto.– De utgör ett bra bidrag till ett framtida bostadsförvärv.I juni 2016 är Rebecca Fallberg klar med sin juristexamen vid Stockholms Universitet.– Jag har en magisterexamen från Linköping men valde att studera i Stockholm för att även få en traditionell jurist-examen. Anledningen är att jag vill bli advokat och arbeta på en av de erkända affärsjuridiska byråerna i framtiden. Finansförbundet delar varje vår- och hösttermin ut uppsatsstipendium på högst 25 000 kronor per termin. Stipendiet kan delas av flera pristagare.

Rebecca får stipendium

”Ny EU-reglering avseende finanskrishantering” är titeln på Rebecca Fallbergs uppsatsFoto Marcus Fasth

EVA ÄR SEKRETERARE i klubbstyrelsen och ordförande i Sparbanksklubben. Men det var ingen självklarhet att hon skulle börja blogga när hon svarade på en intresseanmälan från förbundet. – Jag har alltid velat skriva. Men vad skulle jag skriva om och kunde jag skriva?Men det kunde hon och nu blir det något inlägg i mån-aden. Det är responsen från läsarna som Eva Nordlund tycker är roligast.– Första gången jag lade ut bloggen på min Facebooksida och delade förbundets inlägg fick jag hundra gilla. Det är häftigt att se hur fort det går att sprida ett budskap. Nu känner jag att jag vågar skriva.Att hitta ämnen tycker Eva inte är svårt. Däremot att ta sig tid att få ner det på pränt.– Det bara kommer. Mitt huvud är fullt av så mycket. Nu ska jag skriva om det fackliga arbetet. Det finns en del som fortfarande inte vet vad det handlar om.Förutom Eva Nordlund har även två utredare och en om-budsman på förbundets kansli bloggat för Finansförbun-det under året, liksom Anna Rahnasto som är redaktör för sociala medier och webb.– Bloggen använder vi för att reflektera kring olika frågor som rör finansbranschen och medlemmarnas arbetsvar-dag. På bloggen kan man vara mer personlig och ha ett eget språk för att uttrycka åsikter inom förbundets ram, säger Anna Rahnasto.Blogginlägg om exempelvis psykosocial arbetsmiljö samt om färre bankkontor och kundmöten var det många som gillade och delade på sociala medier och de fick därmed stor spridning.

Förbundets närvaro i sociala medier– Målet med förbundets närvaro i sociala medier är att stärka vårt varumärke genom att fördjupa relationen med våra målgrupper. Finansförbundet strävar alltid efter att

Eva bloggar om jobbet och livetEva Nordlund på Sparbanken Nord är gästbloggare åt Finansförbundet.– Jag tycker det är jätteroligt. Jag skriver om arbetsplatsen och vad som händer här.

vara relevanta och skapa engagemang genom att dela med oss av tips och råd, branschkunskap samt förbundets egna nyheter och åsikter, säger Anna Rahnasto.Bloggen i all ära men det är Facebook som är den stora kanalen för den sociala kommunikationen.– På Facebook har vi drygt 1 500 följare. Sen kan de gilla, kommentera och dela så att det blir långt fler som tar del av ett inlägg, säger Anna.Störst spridning under 2015 fick ett inlägg om nationalda-gen som inföll på en lördag och hur anställda då får ta le-digt en annan dag. Det budskapet nådde över 7 000 läsare. Flest gilla fick inlägget i våras om att avtalet var klart.– Det är spännande med sociala medier. Det går snabbt och vi får direkt reaktion på vad som engagerar medlem-marna. Potentialen för dialog med följarna är otrolig, säger Anna som jobbar på att få ännu fler följare och mer dialog bland dem.Finansförbundet finns också på Twitter för att nå opinionsbildare och beslutsfattare. Det är lätt att se när de 700 följarna retweetar inlägg.– Om exempelvis TCO:s ordförande Eva Nordmark gör

det så får det inlägget väldigt stor spridning.LinkedIn använder för-bundet för karriärtips och platsannonser.– Det är en bra kanal för dem som är sugna på att byta jobb och då är mottagliga för medlemskap. Då kan förbundet med råd-givning hjälpa dem i anställningsprocessen, säger Anna Rahnasto.

Fakta – NyhetsbrevFinansförbundet ger ut fyra olika nyhetsbrev:• Medlemmar uppdelat på förbundets • Förtroendevalda var tredje vecka

regioner var femte vecka • Chefsmedlemmar• StudenterNyhetsbreven skickas med mejl. Det går att se hur många som öppnar breven och vilka artiklar de läser.

Eva Nordlund

Anna Rahnasto

16 17

Nordea Banking fick årets AnnaprisAnna Storåkers och Hans Jacobson från Nordea Banking Sweden var stolta mottagare av årets Anna-pris. Ett pris som belönar jämställdhetsarbete och där Nordea Banking med sitt projekt 50/50 blev kommitténs val.

– Vi gjorde en stor omorganisering för några år sedan där alla anställda fick söka om sina jobb. Vi såg då att vi har en överrepresentation av kvinnor men få kvinnor högre upp i hierarkierna. Varför var det så?Det berättade Hans Jacobson, före detta Sverigechef för kontorsrörelsen och senior advisor i Nordea Bank AB, på prisutdelningen. Ju högre upp i organisationen de tittade desto fler män återfanns. De såg också att på privatsidan återfanns kvinnor medan männen fanns på företagssidan och bara tre av 18 regionkreditchefer var kvinnor. Detta ville man ändra.

I januari 2014 påbörjades därför projektet 50/50 med målet att alla arbetsgrupper skulle ha en balans mellan könen, 50/50.– Vi har sagt att om vi ligger i intervallet 40/60 mellan män och kvinnor inom en roll så är det ok. Sedan spelar det ingen roll om det är 60 procent kvinnor och 40 procent män eller vice versa, sade Anna Storåkers, Sverigechef för kontorsrörelsen i Nordea. Framgångsfaktorer i arbetet har varit att det har utförts väldigt strukturerat. Tydliga mål har ställts som följs upp och utvärderas. Det och att ständigt påminna sig om att ställa frågan: har jag med mig balanstänk nu när jag ska sätta ihop den här gruppen?– Vi är tydliga med vad vi vill göra, vad vi vill uppnå. Det är oerhört viktigt att nå ut till hela organisationen om det ska bli en ändring. Balans ska gälla i alla arbetsgrupper, ledningsgrupper, styrgrupper likväl som projektgrupper, sade Anna Storåkers.

Anna-priset”Nordea Banking Sverige har affärsmässigt drivit arbetet med jämställdhetsintegrering i rekrytering, successionsplanering samt ledar-skaps- och talangprogram i syfte att minska könsmärkta roller och öka den interna med-vetenheten kring jämställdhet.”Så lyder en del av motiveringen till att Nordea Banking fick Annas Jämställdhetspris.

Det delas ut av Finansförbundets och BAO:s gemensamma Centrala Jämställdhets- och Mångfaldskommitté. Priset instiftades 1993 till minne av framlidna Anna Persson Collert som bland annat var kommitténs ordförande. Priset delas ut till den eller de som gjort goda insatser för jämställdhet och ska tjäna som förebild för andra inom bank och finans.

Anna Storåkers, Hans JacobsonText och foto: Kristina Sjöberg

Schysta företag ska ha avtalFinansförbundets kampanj Schysta finans-företag syftar till att fler företag i branschen ska teckna kollektivavtal. Under våren upp-vaktade förbundet ett hundratal välgören-hetsorganisationer. De ombads att granska om deras kapitalförvaltare har avtal.

– Vi skrev brev till organisationer med så kallat 90-kon-to och som hade mer än en miljon kronor i insamlat kapital, säger Björn Lundell som är pressansvarig.– Ideella organisationer som Röda Korset och Rädda Barnen jobbar med att skapa bättre förutsättningar för människor. Därför tror vi att de är bra samarbetspartners även när det gäller att bidra till schysta villkor i finans-branschen. Under 2014 arbetade Finansförbundet på motsvarande sätt men då gentemot fackförbund. Avsikten är att kapital-förvaltare ska teckna kollektivavtal med Finansförbundet för att inte förlora kunder. Förbundet har också lagt upp

Schysta listan på hemsidan, en lista på alla företag som har avtal. Där finns också argument för arbetsgivare om varför avtal är bra för dem. Förbundet uppmärksammar också när företag sluter avtal.– I november tecknade exempelvis kapitalförvaltaren Öhman avtal. Då gick vi tillsammans med företaget ut med ett pressmeddelande om det. Vi arbetar med att framhålla de positiva exemplen genom att lyfta fram företag med avtal som förebilder, säger Björn Lundell. Förutom opinionsbildning kring Schysta finansföretag arbetar Finansförbundet med flera parallella strategier för att få företag att teckna avtal. Förbundet förhandlar naturligtvis med företag som visat intresse för avtal och där det finns ett tryck från medlemmarna att få ett avtal. Ett annat spår är att rekrytera medlemmar i företag för att skapa ett sådant medlemstryck att förhandlingar blir meningsfulla. Goda kontakter med arbetsgivare i den normala förhandlingsverksamheten kan också leda till avtal liksom när företag blir nya delägare i BAO. Då kontaktas de snabbt för att teckna kollektivavtal.

Den genomsnittliga löneskillnaden mellan kvinnor och män är 13 procent. Omräknat i arbetstid innebär det att kvinnor arbetar gratis efter klockan 15:56, om arbetstiden är mellan 8 och 17. Som en del av jämställdhetsarbetet stödjer Finans-förbundet 15:56-rörelsen. Dess mål är att skapa opinion för jämställd föräldraförsäkring, lönekartläggningar

och rätt till heltid. Det sker genom sociala medier, debattartiklar i tidningar och seminarier. Det är Sveriges Kvinnolobby som har tagit initiativ till 15:56-rörelsen. Sedan 2014 är Finansförbundet med-lem i 15:56-rörelsen, liksom en rad andra fackförbund och organisationer som strävar efter ett mer jämställt samhälle.

Efter 15:56 jobbarkvinnor gratis

#schystfinans

18 19

frågor, om de har hög eller lägre strategisk påverkan, om de är trender eller tendenser och inom vilken tidsperiod Finansförbundet bör agera. Viktiga trender under hösten har exempelvis varit den snabba digitaliseringen i finanssektorn, att stressen på arbetsplatserna ökar och att utvecklingen av lika lön för kvinnor och män går för långsamt.– I ett tidigt skede kan vi se starka trender som med stor sannolikhet kommer att inträffa. Därför är detta ett kraftfullt verktyg för att bland annat skapa opinion genom att påverka myndigheter och beslutsfattare. Men också för att snabbt kunna informera medlemmar om viktiga föränd-ringar i finansbranschen, säger Göran Ekdahl.

Ny grafisk profil

I maj lanserades Finansförbundets nya grafiska profil.– Syftet med den nya profilen är att ge en stark och tydlig bild av förbundet och att skapa igenkänning, säger Anne Karin Hjortland, projektledare och biträdande enhetschef på Bransch- och kommunika-tionsenheten.

– Vi behövde uppdatera den grafiska profilen för att anpassa den till olika kanaler och göra den mer modern. Logotypen skiljer sig tydligt i form och färg från andra aktörer som vi samverkar med. Den fungerar också bättre i tryckt och digital form oavsett storlek. Samtidigt var det viktigt att behålla Finansförbundets identitet sedan namnbytet 1994, säger Anne Karin. Finansförbundets nya logotype bygger på den tidigare loggan där F:et blir mer framträdande. Den består av en blågrön symbol och en svart ordbild i små bokstäver. Färgpaletten består av sex färger som tillsammans med loggan ska användas överallt – i trycksaker, i alla kanaler och på profilprodukter.– Utmaningen var att byta ut allt gammalt material, få ut den nya profilen i förbundet och få förtroendevalda att

använda den nya grafiska profilen, säger Anne Karin.– Responsen så här långt är väldigt positiv. Förtroendevalda tycker att den nya profilen är fräsch och modern och att det är kul att vi bytt. Bytet innebar också att förbundet under hösten gjorde sig av med alla produkter med den gamla loggan. Det handlade om pennor, anteckningsblock, jackor, tröjor, mössor och reflexer med mera.– Vi har skänkt det mesta till välgörenhetsorganisationer som är engagerade i flyktingmottagandet. Det kändes väldigt rätt att göra och bra att vi kunde bidra, säger Anne Karin. Bytet av den visuella identiteten medför också att Finansförbundet ska bli mer inriktat på hållbarhet och miljö. Det finns färre profilprodukter och tryckt material. Mer finns istället digitalt. Alla våra leverantörer ska ha schysta villkor och materialet ska vara miljövänligt.– Till och med pappret runt godiset är återvinningsbart, säger Anne Karin Hjortland.

Att se runt hörnet

– Det är väldigt spännande att faktiskt kunna se runt hörnet. Då kan vi också påverka utvecklingen i ett tidigt skede, säger Göran Ekdahl som på Finansförbundets kansli är processansvarig för omvärldsbevakning. Det nya verktyget heter Perspective och förbundet har idag fyra digitala inkorgar: finansbranschen, jämställdhet, medlemsrekrytering och samhällsfrågor på makronivå. I inkorgarna samlas poster från källor som media, bransch-organisationer, myndigheter, regeringskansliet och EU.– Varje månad får vi in cirka tusen poster. Vi sammanställer, kvalificerar och analyserar posterna efter angelägenhets-grad. Det här arbetet görs av våra utredare på kansliet och sammanställs i en så kallad fyrfältare. Där listas viktiga

Med hjälp av ett nytt system har Finans-förbundet under hösten skärpt sin analys av vad som händer i omvärlden.

Grafiska profilen hittar du påfinansforbundet.se

19

ÖVRE RADEN STÅENDE: Nils Möllerberg, Handelsbanken, Charlotte Skog, Handelsbanken,Roger Ljung, Swedbank, Berit Ohlsson, 1:e vice ordförande, Stefan Henricson, Handelsbanken, Pernilla Påhlman, SEB, Eva-Li Prades, EnterCard.

FRÄMRE RADEN SITTANDE: Ulrika Boëthius, förbundsordförande, Ann-Charlotte Karlsson, Sparbanken Skåne, Magdalena Olofsson, SEB, Bo Swartling, personalrepresentant Finansförbundet, Glenn Axelsson, Forex Bank.

Förbundsstyrelsen

Förbundsstyrelsen har lett förbundets verksamhet och haft 6 ordinarie och 9 extra sammanträden under 2015.

Förbundets kansli

Förbundskansliet finns i Stockholm. Under 2015 har 44 personer någon del av året varit anställda på kansliet. Dessa fördelas på 28 kvinnor och 16 män.

Medlemsutvecklingen

Det totala antalet medlemmar var34 917 den 31 december 2015.• Antalet aktiva medlemmar var 27 901• Antalet studerandemedlemmar var 2 911 stycken.• Antalet pensionärer var 4 105 stycken.

Antal förtroendevalda

2399 medlemmar upprätthöll den 31 december förtroendeuppdrag inom Finansförbundet. Av dessa var 1678 kvinnor och 721 män.

Organisation och fakta

Foto Christian Gustavsson

20

EkonomiKostnadsbild 2015, 92 Mkr

Tillgångar, 524 Mkr

Tillgångar, 524 Mkr

105

241

53

59

66

Aktiefonder

Räntefonder

Alternativa fonder

Strukturerade produkter

Fastighet

Tillgångar, 524 Mkr

105

241

53

59

66

Aktiefonder

Räntefonder

Alternativa fonder

Strukturerade produkter

Fastighet

Kostnadsbild 2015, 92 Mkr

12%

10%

46%

5%

12%

7%

7% 1%

Verksamhet

Lokaler, IT, Ekonomi

Personal

Medlemskap i TCO, NFU, UNI mfl.

Inkomstförsäkring

Finansliv

Kongress, styrelse mm

Bistånd

Finansförbundet

Skribent: Stefan AhlqvistUtges av Finansförbundet Adress: Franzéngatan 5, Box 720, 101 34 Stockholm.Epost: info@finansforbundet.se Telefon: 08-614 03 00. finansforbundet.se

är Sveriges största fackliga organisation inom bank och finans. Vi organiserar alla som arbetar inom finansbranschen, oavsett utbildningsbakgrund eller befattning. Tillsammans gör vi Finansförbundet starkare!