femte statsmakten nr 3 2011

en tidning av studentkåren vid jmk: inst. för journalistik, medier och kommunikation, stockholms universitet

nummer 03 2011 : jobb

aktuellt tema: jobb studentlivStudenter upprörs över JMK:s antagningsprocess

04

Möt 6 personer som har ditt eventuella drömjobb inom media eller journalistik

12 - 14

Mingel, föreläsningar och branschinfo på årets JMK-dag

30 - 33

FS

”Jag har fått många av mina drömjobb redan utan att ha ambitionen att vilja hamna där. Jag har inte så mycket karriärsdrömmar.”�

– Hanna Fahl

nummer 03 2011femte statsmakteninnehåll02

“vi utbildar oss till jour-nalister!” av jessica s. säll & yvonne rogell

utbildning utan garantier av jesper lindqvist

60 sekunder med jenny mo-din av jenny andersson

tema: jobb av joanna davis

drömjobbet av caroline kernen & rebecca lindström

journalister utan utbild-ning? av martin hassel

den akademiska vägen av martin hassel

volontärarbete - vä-gen till drömjobbet? av stephanie zackrisson

tillbaka i skolbänken av hanna weiderud

profilen: hanna fahl av caroline åkerlund

“media svek finlands väl-jare” av johanna buran

branschmingel av paul philip abrigo

fs-debatt av jessica s. säll

hire yourself av mari nor-berg

sit in the office! av elena krivovyaz

krönika: you, me &rubik av yvonne rogell

start working for your name av adelina dankova

journalists vs hr:s - ongo-ing war av elena krivovyaz

22

16

08

04

08

30

28

22

20

15

12

11

10

37

34

18

16

40

36

39

38

nummer 03 2011femte statsmakten innehåll 03

årets första dag jobbade jag. Det satte tonen för resten av året. Sedan dess har jag jobbat i genomsnitt lite mer än varannan helgdag. Samtidigt som jag har gått i skolan och arbetat med Femte Statsmakten.

Och mer jobb blir det. Efter en jobbsommar ser jag med skräckblan-dad förtjusning fram emot att i höst få ett smakprov på hur livet är när man jobbar ”på riktigt”. Då försvinner jag nämligen iväg på praktik till Sveriges radio.

som student är det lätt att glömma bort att man pluggar av en huvudan-ledning: att man i slutändan vill ha ett jobb. Det har åtminstone jag glömt bort och insett först nu, ett halvår in-

nan jag är färdigpluggad. Det är så bekvämt att alltid kunna

falla tillbaka på att man är student, men från och med januari 2012 står jag på helt egna ben.

Men jag känner mig välrustad. Efter tre år på Femte Statsmakten och jmk och med intervjuteknik, källkritik och framförallt ett helt gäng med fantas-tiska, framtida kollegor i bagaget, är jag redo att ta klivet ut till jobbverk-ligheten.

stort tack till alla FS:are jag har jobbat med det här året, ni har varit grymma! Jag ser fram emot att jobba med er igen. Då i verklighetens arbetsliv.

Trevlig sommar!Caroline ÅkerlundChefredaktör och ansvarig [email protected]

femte statsmakten är ett webbaserat magasin som utkommer tre gånger per termin och erbjuder ett blandat innehåll av nyhetstexter, reportage och intervjuer. Tidningen produceras av studenterna vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation och tillhör JMK:s studentkår. Den är politiskt oberoende och fungerar som en fristående enhet som granskar kårens och institutionens verksamhet. Femte Statsmakten fungerar sendan 2005 som en plattform för blivande journalister, fotografer, illustratörer och redigerare som vill skaffa sig journalistisk erfarenhet inför arbetslivet.

skribenter Adelina Dankova, Elena Kriv-ovyaz, Mari Norberg, Yvonne Rogell,Paul Philip Abrigo, Jesper Lindqvist,Martin Hassel, Jessica S. Säll,Johanna Burman, Stephanie Zackrisson,Hanna Weiderud, Caroline Kernen,Rebecca Lindström, Jenny Andersson, Joanna Davis, Caroline Åkerlund (CÅ)

foto Jesper Lindqvist, Dylan Holmes,Paul Philip Abrigo, Martin Hassel,Stephanie Zakrisson, Hanna Weiderud, Peter Dovärn

illustration Tova Kurkiala, Helen Nordlund, Sari Vettenranta, Joanna Davis, Johanna Burman

redigering Yvonne Rogell, Caroline Äkerlund, Josefin Lundin, Rebecka Ljung, Ida Kjellgren, Angela Blumen, Martin Has-sel, Fredrik Johansson, Paul Philip Abrigo, Joanna Davis

nå oss på fornamn.efternamn@ femtestatsmakten.se

chefredaktör & ansvarig utgivareCaroline ÅkerlundredaktionschefMalin Österbergredigeringschef Joanna Davis grafisk formgivningNina KuosowebbredaktörerSimon HolménredaktörerSebastian Mattsson, Leonard Goldberg, Mika Wallgren & Leonel Marjavaaraengelsk redaktörYvonne Rogell

”År i jobbets tecken”

nummer 03 2011femte statsmaktenaktuellt04

Oron är stor att studenter som har skickat in sina handlingar sent ska konkurrera ut de som skickat in i tid. Enligt plan 5 är det Studera.nu som har brustit i sin information till student-erna.

– Jag blev sur, berättar Rickard, en student som har sökt JP och vill vara anonym, om när han fick beskedet.

– Vi som har lämnat in i tid har gjort som man ska, de andra får skylla sig själva, fortsätter han.

Torsdag den 28 april skickades ett mejl ut till alla som sökt JP och MP. Beskedet var att JMK beslutat att för-länga deadline för att skicka in motiva-tionsbrev samt ”övriga meritstyrkande handlingar”.

nytt datum som handlingarna skulle vara Verket för högskolestudier (VHS) till handa var 13 maj - en månad efter ordinarie deadline.

Enligt Stefan Ekdahl, handläggare på

Antagningen vid Stockholms univer-sitet, var det när man påbörjade pro-cessen för att granska ansökningarna till JP och MP som man upptäckte att många sökande hade missat att skicka med de obligatoriska motivations-breven.

Hur många det rör sig om som mis-sade det är Ekdahl osäker på, men han säger att det var tillräckligt många för att Antagningen skulle misstänka att informationen från Studera.nu brustit.

Vi utbildar oss till journalister!”

text jessica s. säll & yvonne rogellillustration tova kurkiala

”

Många studenter har blivit upprörda över JMK:s beslut att förlänga deadline för att skicka in motivationsbrev till ansökningen av kurserna Journalistisk produktion (JP) och Medieproduktion (MP).

nummer 03 2011femte statsmakten aktuellt 05

DÅLIG KOMMUNIKATION. Flera studenter som FS har pratat med saknar en ordentlig förklaring från JMK.

Peter Erell, studie- och karriärvägle-dare på JMK, säger att Studera.nu har gett otydlig information om vilka da-tum som gällt för att skicka in motiva-tionsbrevet samt övriga meritstyrkande handlingar.

beslutet att förlänga deadline är dock inte ett resultat av påtryckningar från studenter, påpekar Erell.

– Det är efter diskussion med Stefan Ekdahl som vi gjort den bedömningen.

Antagningen konstaterade att det var alltför många behöriga sökanden som inte hade skickat in det personliga bre-vet.

Men studenten Rickard reagerar förklaringen, som FS återger.

– Det låter jävligt konstigt. Om man har läst på JMK: s hemsida råder inga tvivel om hur man ska göra. Det har ju dessutom varit ett informationsmöte, säger han och riktar skarp kritik mot JMK som inte har förklarat beslutet.

Informationen ut till studenterna, om vad som har legat till grund för beslutet att förlänga deadline har varit ”obefintlig”. Åtminstone enligt stu-denten Rickard.

Stefan Ekdahl menar att målet med att förlänga deadline är att få in så många kvalificerade ansökningar som möjligt till utbildningarna.

– Det gagnar ju alla om alla har så bra meriter som möjligt.


men exakt vad på Studera.nu som förvirrat studenterna står inte klart. Både Peter Erell och Stefan Ekdahl är osäkra på exakt vad det har stått. Erell menar att det har varit otydligt

vilken ruta som ska kryssas i vid an-sökningstillfället och att studenter därmed förstått det som att sista datum för inskickande av motivationsbrevet var den 21 juni:

– Det var rutan med den 15/4 som man skulle kryssat i. Handlingarna som man ska skicka med är ju inte komplet-teringar, utan det är ansökningshan-dlingar och därför ska de vara inne sam-tidigt som ansökan, vilket inte framgår tillräckligt tydligt på Studera.nu.

stefan Ekdahl säger att det stått en liten rad på Studera.nu om att man ska ta reda på om ytterligare meriter ska in.

– Det är inte rimligt att man inte ska bli antagen till en utbildning för att man inte nåtts av den informationen, säger han, men menar även att en student borde gå in på institutionens hemsida för att få all information om denne är intresserad av att gå en viss utbildning.

Den 4 maj skickades ytterligare ett mejl ut till de sökande. Meddelandet den här gången gällde att även de som skickat in i tid kunde skicka in nya han-dlingar, och att det var de sist inkomna handlingarna som skulle bedömas.

Men bland studenterna sjuder irri-tationen. Många har inte förstått vad beslutet grundas på. Den informa-tionen har ansetts bristfällig.

femte Statsmakten har varit i kon-takt med en student som sökt JP, men som vill vara anonym för att hon är rädd att inte komma in på utbildningen om hon går ut med sitt namn. Anna, som vi väljer att kalla henne, är kritisk till JMK: s handlande, även efter att FS berättar vad som legat till grunden för beslutet.

Enligt Anna fanns informationen på Studera.nu. Hon menar att informa-tionen visserligen kunde varit lätt att missa, men att den trots allt fanns där och att någon förlängning av deadline inte borde ha skett.

– Jag är kritisk på olika sätt. Det har varit bristande information från JMK:s sida, vilket är otroligt eftersom det är en institution för journalistik, medier och kommunikation. De hade kunnat förklara varför och hur felet uppstått.

anna tycker även att JMK borde sätta värde vid ansökningar kommer i tid.

– Och det här med den journalis-tiska parallellen: vi utbildar oss alla till journalister. Om vi i vårt arbetsliv inte skulle vara klara i tid skulle tidningen

trycka någon annans artikel. Om folk missuppfattar eller struntar i deadline eller att följa anvisningarna, ja, då får de stå för det själva. Vi utbildar oss till journalister, det är det det handlar om.

Anna säger att hon förstår att JMK vill ha in så många kvalificerade ansöknin-gar som möjligt, men ifrågasätter om de som missat deadline då verkligen är kvalificerade. Många studenter som FS har pratat med är inne på samma linje men vågar inte, likt Anna, ställa upp med namn och bild i tidningen.

anja hirdman, studierektor för gr-und- och produktionsutbildningarna på JMK, är den som har tagit beslutet att förlänga deadline. Hon förklarar att det inte var något svårt beslut.

– Studera.nu hade lite svårt att få att få ut informationen, så det var väldigt många som sökte som inte förstod att det här brevet också skulle in på det sättet. Det var jättemycket upprörda och ledsna studenter och då blev det också naturligt att förlänga. Men det betyder inte att det är jätteexcellenta brev som kommer slå ut studenter som lämnat in i tid, utan vi kommer ta hän-syn till det, säger hon.

senare under intervjun säger Anja Hirdman att poststämpeln inte kom-mer påverka, såvida det inte är någon

• 15 april: Datumet då alla ansöknings-handlingar (motivationsbrev och öv-riga meritstyrkande handlingar) skulle finnas på Antagningen i Strömsund.

• 28 april: Via Stefan Ekdahl skickas ett mejl från Peter Erell till alla JP- och MP-sökande där det meddelas att deadline har förlängts. Nytt datum som handlingarna ska vara VHS tillhanda är 13 maj.

• 4 maj: Ett nytt meddelande skickas ut som förtydligar att alla får skicka in

nya handlingar, även de som skickat in i tid. Det är de senast inkomna hand-lingarna som bedöms.

• 13 maj: Nytt slutdatum för inskick-ning av ansökningshandlingar.

• För att söka in till JP krävs det att man skickar in ett motivationsbrev där man beskriver sig själv och sin bakgrund. Brevet ska motivera varför man är bäst lämpad att tas in på utbild-ningen.

• Vidare ska sökande skicka med allt som kan tänkas styrka deras arbetslivs-erfarenhet, tidigare studier, praktik-platser och utländska språkkunskaper. Utifrån dessa handlingar väljs ett antal ut som får göra vidare antagningspro-ver.

• För MP liksom JP krävs att sökande skickar in motivationsbrev samt andra meristyrkande handlingar. Dock före-kommer inget andra urval med vidare antagningsprover.

Detta har hänt:

källa: jmk.su.se


ANONYM PROTEST. Flera studenter som ansökte till JP och MKV i tid är arga på den förlängda deadlinen. Men de protesterar anonymt, för säkerhets skull.

”himmelsvid skillnad”. Och enligt Peter Erell kommer det inte att göras någon skillnad på an-sökningar som kommit in i tid jämte ansökningar som kommit in för sent.

– Det måste vara likabehandling-sprincipen som gäller.

2011 är första året som ansöknin-garna har gått via Studera.nu. Tidigare har JMK skött antagningsprocessen lokalt. Omstyrningen kan vara en av anledningarna till den situation som uppstått.

en förändring av informationen på Studera.nu är dock inte att förvänta till nästa ansökningsomgång, enligt Stefan Ekdahl. Han menar att den uppstådda situationen inte är unik för utbildnin-garna JP och MP utan gäller alla utbild-ningar som har specifika ansökningsk-rav.

– Min gissning är att det kommer se ut så här även i framtiden.


Onekligen kan man säga att arbets-marknaden för nyligen examinerade journalister idag ser ansträngd ut. Ar-betsförmedlingens yrkeskompass visar att framtida journalister kommer få kämpa hårt i en extremt tuff konkur-rens. Självklart höjs även kraven där-efter.

– Arbetsgivarna vill inte ha oprövade medarbetare utan sådana som kan kas-tas in i produktionen på stört. Eftersom journalister inte är en bristvara kan de ställa sådana krav, men det är olyckligt med arbetsgivare som inte vill ta ut-bildnings- och utvecklingsansvar över huvudtaget, säger Agneta Lindblom Hulthén.

Hon tillägger även att det är mycket

ovanligt att personer utan journalistisk utbildning anställs idag. Istället för-utsätts utbildningen av arbetsgivaren, anställning får man efter praktik el-ler vikariat då man visat vad man kan åstadkomma.

– Anställningskraven på journalister har förändrats över tid. På 70-talet hade kanske 40 procent av yrkesverksamma journalister journalistutbildning. Idag är det säkert över 90 procent med ut-bildning, säger Agneta Lindblom Hult-hén.

trots den i dagsläget höga siffran på utbildade journalister bör inte en aka-demisk journalistutbildning vara ett krav. Tron på yttrande- och tryckfrihet

Utbildning utan garantierAtt utbilda sig till journalist idag garanterar inte något jobb efter examen. Istället värdesätter många redaktioner andra egenskaper som primära när det kommer till anställningsfasen:

– Det allt överskuggande anställningskravet idag från arbetsgivarna är yrkeserfarenhet, säger Agneta Lindblom Hulthén, ordförande i Svenska Journalistförbundet.

text & foto jesper lindqvist

PRAKTIKSTATISTIK

Till hösten ska ett 60-tal elever från JMK ut på praktik.

Under april och maj har JMK:s stu-denterna i klassena master och jour-nalistiskt produktion gjort sina ansök-ningar. Studenterna kunde detta år, till-sammans med JMG-studenterna, söka cirka 145 platser.

Eleverna i klassen medieproduktion har också ansökt om praktik under den tiden.

(CÅ)

de tio populäraste platserna i år :(sökstatistik för jmg, jp & master)

1. Dagens Nyheter2. Svenska Dagbladet3. SR Människor och tro4. Sydsvenskan5. City6. Göteborgs-Posten7. SVT Kulturnyheterna8. Aftonbladet9. P3 Göteborg10. Filter

källa: carin mannberg-zackari

FS-RÄTTARBilder till texten Se mig, hör mig, gilla min status (FS#2 - 2011) var det Peter Dovärn som hade tagit och ingen an-nan.

Felicia Frithiof var också med och redigerade til FS#2. Tyvärr föll hennes namn bort vid slutredigeringen.

”För att nå dit man vill i sitt liv måste man vara målinriktad.”

– producenter Andreas Segerfeldt.Se vad andra har gjort för at få sina drömjobb på s 12-14.


är svår att kombinera med strikta krav på utbildning för den som söker sig till journalistiken anser Lindblom Hulthén.

– Det är självklart utomordentligt bra om det finns en utbildning i grund och botten. Om arbetsgivaren ändå anstäl-ler personer utan utbildning, till exem-pel för att denne har specialkunskaper, så anser förbundet att den arbetsgiva-ren också har ett ansvar för att en sådan

person får en utbildning som omfattar yrkesfrågorna, grundlagens regelverk, upphovsrättens grunder och liknande nödvändigheter, menar Agneta Lind-blom Hulthén.

kontrasten mot många andra aka-demiska utbildningar är stor när man talar om journalistik, en person utan juridisk utbildning får självfallet inte

agera åklagare och en person utan lä-karutbildning får inte ge medicinska råd. Men vem som helst har rätt och, i många fall, möjlighet att göra sin röst hörd via journalistiskt arbete. Lindblom Hulthén vet dock var förbundet står i frågan:

– En akademisk utbildning är inte en nödvändighet, men självklart bra att ha.

nummer 03 2011femte statsmakten10 60 sekunder

Hur länge har du jobbat på Text-tv? – Cirka två månader.

Vad har du jobbat med innan? – Webbtv-reporter på Expressen, re-

porter på SVT Smålandsnytt och repor-ter på Länstidningen Södertälje.

Hur är det att jobba någonstans där man inte har en byline? Blir det pre-stigelöst?

– Jag tänker inte på det så ofta, men visst är det roligt att kunna skriva sitt namn under något man är stolt över att ha producerat. Men det får jag ju göra rätt ofta på svt.se.

Hur fungerar det med korrekturläs-ning, det är ju tyvärr ofta felstavat?

– Det är bara max två personer i taget som jobbar med text-tv och som pro-ducerar rätt mycket, så ibland blir det såklart fel. Vi är så noggranna vi kan och försöker hinna med att läsa igenom varandras texter. Annars brukar tittare vara snabba med att ringa in och på-peka korrfel.

Hur gör ni när ni producerar en ny-het? Varifrån tar ni uppgifter?

– Vi använder mycket material från TT och andra nyhetsbyråer plus SVT:s reportrars material. Sedan har vi koll på andra svenska och utländska nyhetsme-dier och gör en sammanlagd bedöm-ning av vad vi ska ha med i vårt utbud. Text-tv har inga resurser att göra till exempel egen granskande journalistik, och det är inte tanken heller. Vi ska vara snabba, raka och lättillgängliga.

Hur bestäms vilka nyheter som ham-nar på vilka nummer?

– Det finns ingen mall för det. Det kan ju vara bra om nyheter som handlar om samma ämne hamnar efter varan-dra i nummerordning.

Vad brukar du få för reaktioner när du berättar att du jobbar på Text-tv på till exempel krogen?

– Alla vet vad text-tv är och de flesta läser oss dagligen. Så många tycker att det är kul och är nyfikna på hur det går till.

Många tror att Text-tv är på väg att försvinna vad tror du om det?

– Jag har tvärtom fått intrycket att text-tv är lika starkt som tidigare. Vi har miljonpublik på tv, webb och i mobi-len. Nyligen blev det ju känt att text-tv-appen är en av de mest nedladdade till iphone och ipad.

Vad är det bästa och det sämsta med att jobba på Text-tv?

– Det är roligt att vara i “händelsernas centrum” vid stora nyhetshändelser, att väldigt snabbt kunna nå ut med nyhe-ter. Det som ibland kan vara svårt är att välja bort saker i det enorma nyhetsflö-det.

Vilken är din favoritsida?– Sidan 100 måste jag nog säga efter-

som jag tittar på den ungefär 100 gång-er om dagen (när jag jobbar).

Brukar du titta på text-tv själv?– Ja, jag kollar text-tv-appen i min ip-

hone flera gånger om dagen. Då kollar jag mest nyheter och sport.

Jenny Modin [60 SEKUNDER MED]

Som arbetar på text-tv

På text-tv är de bara två åt gången som jobbar, så när stavfelen smyger sig in får de ta tittarnas hjälp för att korrigera det. text jenny andersson

foto privat

nummer 03 2011femte statsmakten 11tema

Att jobb/arbeta defineras som att utföra en hand-ling som man får betalt för. I många fall räknas timmarna innan arbetsdagen är slut, i andra flyger timmarna förbi och man går hem upplyft och längtandes till nästkommande arbetsdag. Det är detta som utbildning förbereder och le-der mot. När dagen väl kommer att man som nyutexaminerad ska börja söka jobb är frågan: Ska man gå sin egna väg eller den som många

valt före en? Har man ett konkurrenskraftigt CV eller talar ens arbetsprover med mer tyngd för att man ska anställas?

femte statsmakten #3 handlar om journalist-jobb, vikten av utbildning som journalist och om att både arbeta som journalist och utbilda sig.

text & illustration joanna davis

Jobb

nummer 03 2011femte statsmakten12 tema

Drömjobbet

JOHANNA BÄCKSTRÖM LERNEBY. foto: privat

Vilket är ditt drömjobb? Femte statsmakten har träffat sex mediapersoner med ditt potentiella drömjobb. Vilka är dem? Vad jobbar de med och hur gör Du för att få deras jobb?

text caroline kernen & rebecca lindström

Johanna Bäckström Lerneby arbetar som granskande reporter på uppdrag granskning och blev förra året tilldelad en

guldspade för sitt avslöjande om ett familjehemsföretag i Laholm som sys-tematiskt släppte ut grovt kriminella människor ur fängel-set i förtid.

Du har ett arbete som många journa-liststudenter dröm-mer om, hur känns det att besitta titeln ”granskande repor-ter”?

- Det har egentli-gen aldrig varit mitt

mål, granskningen har jag hamnat i naturligt. För mig har det varit så primitivt att jag älskat att se min egen byline i tidningen. Jag tycker egentligen att det är lika roligt att arbeta nu som jag gjorde under mitt första arbete på Norrbot-tenskuriren.

Hur har du gjort för att hamna på din posi-tion?

- Verkligen inte pluggat. Jag är nog en av få i min omgivning med noll högskolepoäng. Jag har jobbat väldigt hårt och alltid älskat det jag jobbar med. Jag började med att göra skitjobbet, du vet hur det är, det ena leder till det andra.

Vad är det bästa med att vara granskande re-porter?

- Att träffa människor och att intervjua, det har jag alltid tyckt!


Andreas Segerfeldt har tagit mediavärl-den med storm och är idag en mycket efter-traktad producent. Han har producerat allt från det populära programmet Halv åtta oss mig till Raw comedy club.

Även om listan kan bli lång finns det något som du är extra stolt över i din karriär?

- Projekt som jag är mest stolt över är pro-grammet Halv åtta hos mig. Jag var första pro-ducent med ett grymt team, vi tog in Helge Skoog och fick succéprogrammet att verkligen ta fart.

Har du alltid vetat att du vill arbeta som pro-ducent?

- Jag bestämde mig 2001 för att arbeta mer innehållsinriktat och för att lära mig att pro-ducera. Mitt intresse för att producera hade jag redan när jag arbetade som filmande fotograf.

Det finns många som drömmer om ett jobb som ditt, har du några tips att ge på vägen?

- För att nå dit man vill i sitt liv måste man vara målinriktad. Det är viktigt att bestämma sig för en inriktning samtidigt som man jobbar hårt och visar vad man kan när man väl får chansen. Något man aldrig får glömma är att hög social kompetens är lika viktigt som sitt kunnande gäl-lande yrket.

CHRISTER LUNDBERG. foto: olivia Mariette Borg

ANDREAS SEGERFELDT.Foto: Andreas Evermyr

ROBIN OLIN. foto: Stina gullander

Christer Lundberg eller bara Christer som han oftare kallas har gett namn åt det relationsprogram han leder varje vardag i Sveriges Radio, P3.

Har du alltid vetat att du skulle sitta som ra-diopratare på Sveriges Radio?

- Inte alls! Jag har alltid tyckt att min röst har varit pipig och inte passat till radio. Jag satsade på att göra dokumentärfilmer, vilket har varit mitt stora intresse.

Att ha ett eget program döpt efter sig måste vara något att skryta med inför barnbarnen. Finns det något annat i ditt arbete du är stolt över?

- Jag tror att jag och min kollega Morgan gör arbetsdagen roligare för många människor. När jag var journaliststudent på JMG hade jag ett mål, att göra världen bättre, idag har det föränd-rats. Mitt mål är att inte göra världen sämre, och det lyckas jag med, genom att ta vara på de små fantastiska historierna från människornas liv, som journalister och medier ofta glömmer.

Vad har du för tips till journaliststudenter som vill slå sig fram i branschen?

- Det räcker tyvärr inte att vara en stjärna, rätt person måste se en vid rätt tillfälle också. Mitt tips är lite tråkigt, se till att skaffa en bra praktik och gör ett bra jobb så löser det sig.

Robin Olin har fått en alldeles egen titel på Sveriges Radio, han är ungdomskorrespon-dent och rapporterar från hela världen med särskilt fokus på ungdomsfrågor.

Vad har du för bakgrund som lett fram till ditt drömjobb?

- Jag gick Dramatiska institutets radioutbild-ning. En utbildning som gav mig många korta praktiker vilket ledde till många kontakter på Sveriges Radio. Efter en praktik fick jag börja frilansa och i förlängningen blev jag anställd som utrikeskorrespondent.

Att resa runt i världen och göra reportage om det man tycker är intressant låter verkligen som en dröm. Finns det någonting som är

mindre bra med ditt jobb?- Ensamheten, många gånger är man ensam.

Det och att välja vilket land man ska åka till här-näst. Ha! Det kan låta som ett konstigt problem. Men varje gång man prioriterar något väljer man också bort något annat.

Vad gör man för att få ditt jobb?

- Det finns egent-ligen inte något kon-kret att säga där, det handlar om kemi och tajming. Man får en chans, gillar de dig så gillar de dig.


Martin Ahlquist, en av tidningen fokus grundare och nuvarande chefredaktör. Med en magisterexamen i nationalekonomi och erfarenhet från både tidning och radio har han slagit sig in i den tuffa journalistbran-schen.

Vad arbetade du med innan starten av Fokus?- Före Fokus arbetade jag på Sveriges Radio.

Först som ekonomireporter, sedan vikarierande korrespondent och slutligen som producent på God morgon, världen. Innan dess arbetade jag på Finanstidningen som reporter, redaktör och nyhetschef.

Vad är det bästa med att vara chefredaktör på Fokus?

- Människorna omkring mig! De jag jobbar med och de jag träffar.

För ditt jobb med sig några negativa effekter?- Oro. Det finns alltid något att oroa sig för

och det är svårt att stänga av när arbetsdagen är slut.

Har du några tips till journaliststudenter som vill slå sig in på en konkurrensfylld jobb-marknad?

- Jag har, den kanske naiva, inställningen att förutsättningen för att bli bra på något är att man tycker jobbet är roligt. Sedan tror jag att lyssnandets konst är underskattad. Den som är en bra lyssnare kommer att komma längre än den som är bra på att prata.

MARTIN AHLQUIST. foto: fokuS arkivBild

NICK CHRISTIANSEN. foto: Helena perMinger

Nick Christiansen, arbetar som copywri-ter. För bara två år sedan tog han examen från Berghs School of Communication men har redan vunnit det prestigefyllda pri-set guldägget.

Hur gick du tillväga för att hamna på din nu-varande position som copywriter?

– Jag bad att få komma och visa min mapp, min portfolio. Efter det fick jag och art directorn som jag sökte med – man jobbar i team och kan då välja att söka som team – och träffade några fler på byrån. Efter fem mappvisningar blev det klart.

Vad är det bästa med ditt jobb som copywri-ter?

– Att få jobba med världens mest briljanta människor.

Finns det något med ditt jobb som är mindre bra?

– Jag skulle tro att det är samma som i alla andra jobb, när det inte går som man vill.

Har du några tips du kan dela med dig för hur man få tillväga för att få sitt ”dream job”?

– CV är överskattat. Du bör ha ett bra CV redo men underskatta aldrig att låta en arbets-givare lära känna dig.


MARTIN AHLQUIST. foto: fokuS arkivBild

-Inte en enda, svarar Ninni Jonzon, biträdande redaktionschef på Göteborgs Posten, angående frågan hur många av tidningens journalister som inte har en journalistisk utbildning.

Hon säger också att när det är så många utbil-dade journalister som knackar på dörren så är du chanslös i branschen utan utbildning.

Så när du som JMK elev tragglar med Haber-mas, Mills och Horkheimer, kämpar med me-todkurser och långa uppsatser, har ångest da-garna innan tenta och är på desperat jakt efter de sista kaffepengarna för att bota den sinande energin. När du då ställer den uppenbara frågan till dig själv – är det värt det? – då är svaret san-nolikt ja.

femte statsmakten har gjort stickprov på några av landets tidningsredaktioner. Även om vi inte kan skryta med en statistiskt säkerhets-ställd studie så pekar tendensen åt ett håll. Ingen utbildning, inget jobb. De undantag som finns är journalister som utan utbildning ändå lyck-ats skaffa sig arbetslivserfarenhet i yrket. Ofta genom att frilansa för att därefter bli anställda.

Detta förekommer på Dala-Demokraten, där tidningschefen Lennart Håkansson tror att ca 30 procent av de journalister som tidningen an-ställer idag inte har utbildning. Detta är dock en siffra som sticker ut.

-Utbildning är en grundförutsättning för att få jobb. Inför de senaste somrarnas vikariat har vi valt att satsa på vikarier som är i utbildning eller har gått utbildning, med ett par, mycket talangfulla undantag, förklarar Torbjörn Hag-lund, nyhetschef på Ljusdals-Posten.

med en tuff arbetsmarknad för dig med jour-nalistdrömmen, så vet du nu åtminstone om att utbildning är rätt väg för att slå dig fram. Följd-frågan är nu given. Är då JMK rätt skola att gå på? Vi ställde frågan till produktionsläraren Anders Gjöres. Han uppskattar att 90 procent av de senaste två årens utexaminerade elever från journalistisk produktion idag jobbar med journalistik. Många frilansar dock, med fördel tillsammans. Ett bra exempel är de tre före detta JMK eleverna Johanna, Sofia och Anna som har startat frilansbyrån Doris produktion.

Journalist utan utbildning?Journalisters arbetsmarknad är utan tvekan tuff. Journalistförbundet uppskattar att endast hälften av alla som utbildas till journalister får jobb. Så ger utbildningen på JMK dig jobb? Och hur hade du klarat dig utan utbildning? text & foto martin hassel


Den akademiska vägen

På mastersnivå i medie- och kommuni-kationsvetenskap skrev Andreas Wid-holm sin D-uppsats som sedan gjorde att han blev antagen som doktorand på JMK. - Min magisterartikel hette ”Great escapes from the past: Identity Discourses in swedish news on European integration”. Denna veten-skapliga artikel skrev jag 2005 och den låg till grund för min ansökan till forskarutbildningen.Innan dess hade Andreas Widholm genom-fört fem terminer nere på plan fyra. Två ter-miner på grundutbildningen i media och kommunikationsvetenskap, en termin för C-kursen och sedan två terminer på masters-nivå. Idag är dock mastern på fyra terminer.

fredagen den 13 maj disputerade Andreas Widholm på sin doktorsavhandling ”Europe in Transition: Transnational Television News and European Identity”. Trots det otursförföljda da-tumet gick det bra. Denna avhandling är dock inte det enda Andreas Widholm har sysselsatt sig med under sina dryga fem år som dokto-rand. Förutom att doktorander läser kurser har Andreas Widholm undervisat på B-nivå i kommunikationsteori och förra sommaren var han i Sydafrika under Fotbolls-VM. Där arbetade han med projektet ”Changing places”, som leds av professor Karin Becker på JMK.

– I Sydafrika studerade vi så kallade ”fan parks”, platser där stora mängder männis-kor kan titta på matcher på storbildskär-mar. Jag var i London och Hyde Park och gjorde en liknande studie i anslutning till det kungliga bröllopet, säger Andreas Widholm.

Dessa resor, som inte alls är ovan-liga för en doktorand, är det han tyck-er är roligast. Men vad är tråkigast?

– Beroendet av att vara produktiv, sjukt svårt att vara det hela tiden vilket kan vara frustrerande.

inom den närmaste framtiden kommer ny-blivna Dr Andreas Widholm att undervisa och fortsätta med projektet ”Changing places”. Ska han fullfölja sin akademiska bana är docent nästa steg men även den ”vanliga” arbetsmark-naden är aktuell om rätt erbjudande dyker upp.

har du som läsare blivit sugen att forska? Det är inte helt lätt, i regel är det endast när doktorander disputerar som nya antas. AndreasWidholm avslutar med ett tips för dig som vill bli doktorand. – Att man är beredd att lägga ner otro-ligt mycket tid. När man är doktorand in-ser man ofta att det man producerar en dag ligger i papperskorgen nästa dag.

Som JMK elev kan du få jobb som kulturjournalist, TV-producent eller radioreporter. Sällan talas det om studentens möjlighet att bli forskare. Dr Andreas Widholm har gjort resan från JMK:s grundutbildning till forskarvärlden.

text & foto martin hassel

nummer 03 2011femte statsmakten vinjett 17


Går du dina sista terminer på JMK och ska snart armbåga dig fram på arbetsmarknaden? Har du som många andra 70/80/90-talister spenderat några år med att finna dig själv på resor runt jorden och tycker nu att ditt CV ser lite skralt ut? Kastade du dig in på JMK efter gymnasiet och känner dig som ett färskt blåbär när du ska söka in till JP eller MP?Lugn, det finns många sätt att skaffa erfarenhe-terna som ger ett plus i kanten när man ska söka utbildningar och jobb. Att volontärarbeta är ett av dem. ungefär 25 % av svenskarna engagerar sig idag ideellt, och för den som vill hjälpa till finns det ungefär lika många alternativ som det finns ar-betslösa journalister. Man kan lära ut engelska till föräldralösa barn i Mongoliet, hjälpa till i Amazonas naturreservat eller upplysa om HIV/aids i Tanzania.

Ida Lindhagen går Journalistisk Produktion på JMK och hon har volonterat på ett barnhem i

Nairobi. Hon är nu i full färd med att söka prak-tikplats och märker att hennes erfarenhet i Afri-ka väcker intresse hos eventuella arbetsgivare.

– I intervjuer är det alltid det som lyfts fram och det uppfattas som något positivt att man har sett mer än bara den västerländska delen av världen. Sedan ger det ju också specialkunska-per om de länder man har varit i.

Ida anser att hennes erfarenhet av att ha sett en annan del av världen har gett henne större perspektiv, och att ideellt arbete är en upplevelse alla bör ha med sig i bagaget.

vill man skaffa sig mer erfarenhet inom me-dia och göra det på hemmaplan så kan man gå genom Volontärbyrån. De förmedlar sedan 2002 ideella uppdrag till både företag och pri-vatpersoner. Sedan starten har de förmedlat mer än 25 000 uppdrag hos över 1200 organisatio-ner. Det finns en hel del valmöjligheter bland uppdragen, även volontärarbete inom media.

Andelen svenskar som engagerar sig ideellt ökar ständigt. Allt fler bestämmer sig för att ge någonting tillbaka till samhället samtidigt som det ger en guldkant på CV:t. Volontärarbete kan vara en väg till drömjobbet.

text & foto stephanie zakrisson

Volontärarbete- vägen till drömjobbet?


tips på vad du bör tänka på:

hitta rätt: Vilken typ av volontärarbete vill du engagera dig i? Är du ute efter tillfredsstäl-lelsen av att bidra till någon annan eller söker du guldkanten på CV:t? Utbudet är stort, så välj ett uppdrag som engagerar dig så vinner både du och organisationen på ert samarbete.

hitta tid: Även om volontärarbetare oftast får blodad tand och gärna tar på sig för mycket gäller det att vara realistisk. Många organi-

sationer söker efter personer som kan hjälpa dem under en lång tid och får problem när volontärer hoppar av. Vet du inte hur mycket tid du kommer att ha längre fram? Satsa på ett engångsuppdrag!

intresserad?Hitta mer information på:www.volontarbyran.orgwww.volunteerabroad.comwww.allastudier.se

BLÅBÄR. Känner du dig som ett blåbär på arbetsmarknaden? I den här artikeln får du tips på hur du kan ändra på det.

källa: volontär-byrån maj 2011

medierelaterade volontäruppdrag:

project save the earth söker en skribent som är idérik och kan hjälpa organisationen att sprida sitt budskap i medier och på sociala nätverk.

aktionsgruppen mot radioak-tivkrigföring är i behov av en ny hem-sidesansvarig som brinner för fredsar-bete och kan hjälpa dem att uppdatera sin hemsida. sveriges makalö-sa föräldrar behöver engagerade skribenter till deras medlemstidning som utkommer 4 ggr per år.

uppsala kommun arrangerar för tredje året i rad Kulturernas Karneval och söker personer som kan dokumentera eventet genom att fota, filma och intervjua besökare.


Mastersstudenten Kristina Lindquist läser an-dra terminen i journalistik på JMK samtidigt som hon jobbar som chefredaktör på RFSU:s tidning ”Ottar” och som inhoppare på TV4:s nyhetswebb. Kristina Lindquist fick jobb redan efter första terminens kortpraktik och därefter rullade det på med olika anställningar. Tre år senare och med ett matigare CV valde hon att återvända till skolböckerna i januari för att ta sin examen.

– För mig handlar det att avsluta det som jag har påbörjat och dessutom känns det bra att ha en examen som ett bevis på vad jag kan, säger Kristina Lindquist.

peter erell, studievägledare på JMK tycker att det finns flera bra anledningar till att plugga trots att man har jobb. Ett starkt argument är att höja sin kompetens och fortbilda sig i sitt om-råde för att kunna avancera eller bara söka mer kvalificerade jobb.

– Lönefrågan är inte heller helt irrelevant, säger Peter Erell som menar att en person med examen har möjlighet att begära mer i lön än

någon som inte har det.

kristina lindquist är inne på samma spår och nämner den längre praktikperioden som en anledning till att återuppta studierna.

– Praktiken ger mig möjlighet att komma in på ställen jag inte skulle komma in på egen kraft, berättar hon.

Kristina Lindquists studieavbrott för några års arbete är vanligt bland journaliststudenter. Peter Erell får ofta samtal från yrkesverksamma journalister som vill plocka ut sin examen. An-ledningarna till det är många, men en som Peter Erell nämner som en av de viktigaste är att det ser bra ut att kunna avsluta det som man påbör-jat. Dessutom tror han att det kanske blir vanli-gare med utlysta tjänster där en examen speci-fikt efterfrågas och inte bara erfarenhet.

arbetsförmedlingens regler för att skriva in sig som arbetslös journalist fungerar också som en morot till att avsluta studierna. Det krävs an-tingen en avslutad examen i journalistik eller att man har försörjt sig som journalist i minst två år

Den vanligaste anledningen att sätta sig i skolbänken är att det leder till arbete. Men det finns studenter som har jobb och som ändå väljer att ta en examen. Om journalistyrket inte kräver utbildning vad finns det då för anledningar till att plugga?

text & foto hanna weiderud

Tillbaka i skolbänken – Redan jobbat som journalist men pluggar ändå


och kan visa upp arbetsgivarintyg. – Det räcker inte att ha läst kurser eller enbart

extraknäckt som journalist för att få skriva in sig som arbetssökande journalist, meddelar presse-kreterare Christina Mångård på Arbetsförmed-lingen.

journalistiken ses ofta som ett hantverks-yrke som man lär sig av att göra. Finns det något

som den som redan kan hantverket kan få ut av en utbildning?

– Jag tror att det handlar om en grundinställ-ning att man hela tiden vill lära sig något nytt och det tror jag är en inställning som många journalister har, menar Peter Erell.

– Jag har lärt mig jobbet på jobbet men lärt mig hur jag ska tänka kring jobbet i skolan, säger Kristina Lindquist.

PLUGGAR. Kristina Lindquist läser sin master samtidigt som hon jobbar.


Trygg för stundenI tio år har Hanna Fahl hoppat mellan olika vikariat och projektanställningar. Sedan januari i år är hon fast anställd på Dagens nyheter. Nu känner hon sig tryggare än någonsin.

text caroline åkerlundfoto peter dovärn

nummer 03 2011femte statsmakten24 profilen

”Jag hade ju ett jobb och ett bättre liv än många andra journalister”

anna Fahl svarar med ett brett leende och gör tummen upp med båda händerna på frågan hur det känns att ha fast jobb.

– I sommar kommer jag att ha min första be-talade semester någonsin, säger hon och ler lite bredare.

Det var i januari som Hanna Fahl blev rekry-terad till Dagens nyheter. Och efter tio år som journalist utan fast anställning tycker hon att det är skönt att äntligen få lite trygghet i tillva-ron.

– De betalar till och med in min pension, sä-ger hon.

sedan i januari har hon fått skriva ett varie-rande antal artiklar för DN kultur. Allt från konsertrecensioner till ett reportage om musi-kern Bob Dylan. Och så är hon nyligen hem-kommen från Düsseldorf där hon bevakade schlagerfestivalen.

– Det var lätt den konstigaste miljö jag nå-gonsin varit i. Det var jag, 2 000 sclagerbloggare och annan press, plus alla fans, säger hon och ler lite åt tanken.Men hon tyckte att det var roligt och skulle inte ha något emot att bevaka schlagerfestivalen nästa år igen:

– När jag kom tillbaka gick jag till mina chefer och sade: Får jag inte åka till Baku i Azerbajdz-jan nästa år så säger jag upp mig. När man nu har stått ut med Düsseldorf tycker jag att man kan få åka till ett spännande ställe nästa år.

det var redan under studietiden på JMK som Hanna Fahl fick sitt första jobb. När hon prakti-serade på radioprogrammet p3 ketchup utlystes en tjänst som programledare för programmet p3 pop. Fyra veckor in i praktiken fick hon job-bet.

– Allting gick jättesnabbt, det var närmast chockartat. Och då gick jag aldrig färdigt på JMK.

Till en början var Hanna projektanställd ett år åt gången. Så arbetade hon i fem år.Men så kom dagen då programmet skulle börja produceras av ett utomstående produktionsbo-lag.

– Det var jättejobbigt, men i sista stund sade dem: ”startar du eget produktionsbolag kan du få fortsätta på programmet, men då ska du star-ta eget nu”.

Det blev en riktig omställning för Hanna. Helt plötsligt var hon frilans.

– Allt det här var skitjobbigt tycker jag. Jag

H

nummer 03 2011femte statsmaktenvinjett26

nummer 03 2011femte statsmakten 27

visst ju ingenting om hur det skulle gå till när man startade eget, till exempel hur ekonomin skulle skötas. Men det gick bra.

Särskilt orolig var hon över att inte ha någon anställningstrygghet. Under höst och vår arbe-tade hon med p3 pop, men under somrarna sän-des inte programmet. Då blev hon helt plötsligt arbetslös, eller så tog hon ett sommarvikariat och var aldrig ledig istället.– Den här perioden var jättejobbig.

samtidigt som hon tycker att hennes situation ”inte var optimal” kände hon sig ändå privile-gierad.

– Jag hade ju jobb och ett bättre liv än många andra journalister.Men hon började fundera på att gå vidare.

– Någonstans kände jag att det var dags att göra något annat. Jag kunde inte stanna för länge på p3 pop efter att ha blivit äldre än pro-grammets tilltänkta målgrupp.

Ungefär samtidigt kom jobberbjudandet från DN.

DN är ett drömjobb för många på JMK. Har det varit det också för dig?

– Jag vet inte, det är så klart fantastiskt, men jag har fått många av mina drömjobb redan utan att ha ambitionen att vilja hamna där. Jag har inte så mycket karriärsdrömmar. När jag jobbade på p3 pop tyckte jag att det va jättekul och trodde att det aldrig skulle finnas något roli-

gare jobb. Nu tycker jag att det här är jätteroligt.

snart ska hanna Fahl gå tillbaka till arbetet med en artikel om bandet Sahara hotnights som hon håller på med just nu. Men först berättar om att hon inte vet hur länge hon kommer att stanna på DN, även om hon trivs bra med sitt jobb i dag.

– Jag, och många med mig, har svårt att tänka sig i dag att man ska vara kvar på ett ställe till pensionen. Man är ju inte fast för evig.

För några år sedan sade DN upp många an-ställda, och det är något Hanna försöker at inte glömma bort, men:

– Nej, jag är inte orolig just nu för att bli upp-sagd.

profilen

”Jag har svårt att tänka mig att jag kommer jobba på samma ställe till pensionen”

SPORT. Utanför DN skrapan träffar Hanna Fahl sin chef och en kollega. De diskuterar barfotalöpning, en het träningsform på redaktionen just nu. Men det är ingenting för henne, säger hon.

nummer 03 2011femte statsmakten28 medievärlden

– I det här valet skötte inte medierna sin demokratiska roll som kritiska be-vakare av makten. Medierna föll in i det allmänna mönstret med tabloidisering och kommersialisering och verkar ha tänkt mer på att sälja lösnummer än att verkligen ge folket den information de behövde, säger Ari Nykvist mediepro-fessor vid Åbo Akademi.

finland har av tradition en utbredd konsensuspolitik och de politiska parti-erna är ofta eniga i de viktiga frågorna. Sannfinländarna och dess partiledare Timo Soini kom att framstå som ett alternativ till den förda politiken vilket

uppskattades av medierna och partiet har fått stort utrymme i pressen.

– Men medierna borde inte ha nöjt sig med Sannfinländarnas kritik utan även ställt kritiska frågor till vilka alter-nativ partiet erbjöd. De konkreta frå-gorna om Sannfinländarnas politiska handlingsprogram kom mycket sent om ens alls, säger Ari Nykvist. Kan mediernas rapportering ha ökat stödet för Sannfinländarna?

– Även om medierna svek väljarna i sin rapportering från valet går de bak-omliggande orsakerna till Sannfinlän-darnas popularitet går djupare än så.

Den sociala ojämlikheten samhället ökar och många finländare upplever att de etablerade partierna inte gör till-räckligt för att minska klyftorna. Sann-finländarnas popularitet beror helt en-kelt på att de andra partierna inte skött sitt jobb.

sannfinländarna jämförs ofta med Sverigedemokraterna här i Sverige som även de gjorde ett bra val hösten 2010. Även om det finns likheter mel-lan partierna finns det skillnader i hur medierna i Finland respektive Sverige valt att hantera partierna. – Här i Finland är vi mer pragmatiska

”Media svek Finlands väljare” Det främlingsfientliga partiet Sannfinländarna skrällde rejält när de blev Finlands tredje största parti i riksdagsvalet i april. Medieprofessor Ari Nykvist är kritisk till mediernas rapportering under valrörelsen.

text & illustration johanna burman

nummer 03 2011femte statsmakten 29medievärlden

och tog Sannfinländarna och deras åsikter på allvar medan man i Sverige valde att, om nu inte frysa ut Sverigede-mokraterna, så att i alla fall behandla dem som om de inte var ett riktigt parti.

– Men man ska hålla i minnet att par-

tierna inte går att jämföra fullt ut. Till en början är Sannfinländarna och Sve-rigedemokraterna, förutom att de både har drag av främlingsfientlighet och na-tionalism, två helt olika partier. Sedan har vi också den skillnaden att Sannfin-

ländarna fick nästan 20 procent i valet medan Sverigedemokraterna har ett stöd på runt sex procent. Här i Finland måste vi helt enkelt ta Sannfinländarna på allvar.

SANNFINLÄNDARNAS TIMO SOINI. Nej tack till multikulti, EU:s stödpaket samt obligatorisk svenskaundervisning.

nummer 03 2011femte statsmakten30 studentliv

Föreläsningar, nätverksbyggande, och en och annan kommunikationsveten-skaplig diskussion avlöper varandra bland dofterna av kaffe och bullar.

– Det har varit mycket att stå i, men det känns riktigt bra så här mot dagens slut, berättar Joakim Ohlsson som till-sammans med Sandra Meyer arrang-

erade JMK-dagen. Med Hanna Fahl som artistnamn för

tillställningen bjöd de in såväl PR-byrå-er som tidningskoncerner att ställa upp med bås och personal.

vad är det då som krävs av blivande journalister? Rekryterarna hade något

skilda åsikter på den punkten, men var alla eniga om en sak – redaktionell er-farenhet och att kunna redigera väger tungt.– Reportrar är utbytbara, och det finns väldigt många bra skribenter. Blir nå-gon sjuk kan man bara dra lite på bil-derna eller på andra sätt minska tex-

Trots frestande tentamensstudier och plågsam vårsol var det en optimistisk skara studenter som mötte branschens jättar under JMK-dagen den 26 april. text & foto paul philip abrigo

Branschmingel

COACHING. Ingela Karlsson förklarar vad som krävs av dagens journalister för Nathan Gross-man.

nummer 03 2011femte statsmakten 31studentliv

ten. Personer som kan layout, design och redigering är däremot oumbärliga, menar rekryteringsveteranen Tobias Hellström. Personalredaktören Ingela Karlsson instämmer, och lägger till att det alltid är bra att även komma med

nya idéer. När dagen så småningom rundas av,

visitkort bytt ägare och skärmar släckts ned, kan Sandra och Joakim äntligen andas ut.

– Jag var orolig över att de flesta hellre

skulle stanna hemma och plugga, att så många kom känns riktigt lyckat, säger Sandra Meyer och drar en lättnadens suck, utan att för en sekund släppa sin smarta telefon.

NYFIKNA. Studenter från JMK lys-snar uppmärksamt på vad föreläs-rna har att säga om journalistyrket.

FLER BILDER PÅ NÄSTA UPPSLAG

nummer 03 2011femte statsmakten32

STEGEN TILL ANSTÄLLNING. Tobias Hellström förklarar hur man får jobb som skrivande journalist.

RÖDBLÅTT. Affischen med Hanna Fahl vakar över JMK-salen.

studentliv

nummer 03 2011femte statsmakten 33

UPPDRAGET SLUTFÖRT. Sandra Meyer känner att JMK-dagen blev lyckad.

NÖJD. Joakim Ohlsson tar en rast i fikarummet och reflekterar över dagens framgångar.

studentliv

nummer 03 2011femte statsmakten34 fs-debatt

Ansökningarna för höstens praktik har de senaste månaderna varit i full gång för JMK:s nuvarande JP-studenter, och stämningen är på topp i väntan på beskeden. Man kan lukta sig till nervositeten, den kollektiva paniken, känna av hetsen i JMK-korridorerna.

Dessvärre är läget detsamma för årets po-tentiella uppsättning av JP-klassen, de nya som eventuellt ska läsa Journalistisk produktion hösten 2011. Den 15 april är sista ansöknings-dagen för höstterminens utbildningar. Studen-terna som varit just studenter under en längre period kan datumet som ett mantra. Samma sak var det i år, sista dagen för ansökningarna till Journalistisk produktion på JMK är som vanligt den 15 april.

men det här året har JMK valt en lite an-norlunda väg vad gällande ansökningsproces-sen. Tidigare skulle alla ansökningshandlingar skickas direkt till institutionen. Istället ska alla sökande skicka in sina handlingar via studera.nu till antagningen i Strömsund. Handlingarna skannas in i deras datasystem för att sedan synas på JMK-datorerna på plan 5. Omständigt kan man tycka. Ja, men mest för JMK. För de sökande ska ju ansökningshandlingarna oavsett läggas på brevlådan.

Den 28 april skickar JMK ut ett mail i sam-förstånd med antagningen på Stockholms uni-versitetet att de har ”beslutat att förlänga tiden för att skicka in motivationsbrev samt övriga meritstyrkande handlingar”. Varför denna för-längning av tiden?

Tydligen har en hel drös studenter missat att skicka in sina handlingar i tid, inte förstått att de ska skickas till Strömsund eller att JMK har en webbsida där all information rörande hur ansökningarna går till (vart man skickar hand-lingarna, vad de ska innehålla etc.) finns.

Okej, så antagningen på studera.nu har klantat till det. Okej, informationen har varit trasslig. Men fortfarande har alla haft samma möjlighet att söka information, den har ju fun-nits tillgänglig på JMK:s webbsida. Vi är trots allt universitetsstudenter.

Sökande som inte skickar in sina handlingar i tid borde få en anmärkning för att de är sena kan tyckas. Det har uppstått oro bland sökande på JMK inför att ansökningsprocessen har stru-lat och att det nu skett en förlängning av ansök-ningstiden. Ska en person som inte skickat in sina ansökningar i tid gå före oss som var i tid? En relevant fråga att ställa. Rädslan för att bli orättvist behandlad är befogad.

frågetecknen kvarstår. Efter motsägelser och hyckleri kanske återigen bör sägas, lev som du lär ut JMK! Är det inte i slutändan två grundläggande journalistiska dygder vi talar om här - research och deadli-nes?

/Jessica S. Säll

”En skola öppen för påtryckningar”

Ta chansen och tyck till du också!Maila ditt inlägg till: [email protected]

DEBATTFS

Kommentera artikeln på:www.femtestatsmakten.se/wordpress

nummer 03 2011femte statsmakten 35fs-debatt

nummer 03 2011femte statsmakten36 english

It is not the easiest thing to go directly from school to employment, it can be a long road with short-term and project employments, temporary posts and internships. As newly graduated you have to be open to all opportunities that come your way. An opportunity that many overlook is to start your own company. Former JMK student Emelie Fågelstedt did not let that opportunity slip by. FS sat down with Emelie to talk about her brave move.

How did you come up with the idea? “Pretty much by chance, after the “Med-ieproduktion” course at JMK I thought I would start applying for jobs after my internship was over. During this time I was working on a project, a blog called “Gatumusikanterna”. I got the opportu-nity to get paid to continue the blog but in order to get paid we needed our own company so they could send us invoi-ces. So that’s where the idea first came from. Around the same time I met the com-munication director for PP pension at JMK-dagen, and ended up getting the opportunity to handle their social me-dia communication and again I needed to receive invoices. So because of these two assignments I chose to start my own company.”

So what was the first step? “The first step was to talk to someone about the econo-mics behind starting your own company. But I also at-tended a seminar at “Skatte-verket” about starting your own company. When you first start off you´re going to need some help to develop the design for your invoice and learn how to pay taxes. I spend about an hour a month bookkeeping.“

What does it take to have your own company? “You should be able to sell yourself, you need to be able to convince the com-panies that it is exactly your help they need. You also need structure and the ability to plan your work, you can only look to yourself to get things done and multitasking is definitely important.”

What have been the positive and ne-gative aspects of having your own company?“The positive is that I have never had to search for a permanent employment; I’ve also been able to approach com-panies as a professional offering my services. That way they can hire me to

consult on a certain issue or function, my main focus is social media. The ne-gative is that you’re on your own. When there is a lot happening and I have a couple ongoing assignments at the same time, it can be quite difficult to get every thing done. My clients should ne-ver have to suffer because I have seve-ral assignments. Another downside is that you don’t get colleges the same you would get at a bigger company or firm.”

Any last tips? ”Try to find your niche. It is good to have a niche when your trying to sale yourself to a potential client, finding your niche can be a foot in.”

Hire yourselfWorking your way into the labor market can be tricky business, so why not hire yourself and start your own business?

text mari norbergphoto private

DOOR OPENER. For Emelie Fågelstedt, starting her own company opened many doors. She recom-mends new self-employers to take a look at the tax-regulations for the type of company they want to start, before starting it.

nummer 03 2011femte statsmakten 37english

After a brief survey of recent job vacan-cies related to copywriting, journal-ism and translations, Femte Statsmak-ten contacted the companies with the more attractive offers as, according to their requirements, the work they sug-gested could be done distantly. Dur-ing the telephone interviews, the HRs were quite enthusiastic, but their atti-tude changed when Femte Statsmakten brought up the suggestion of working distantly. “Thank you, but we need a person 5/7 in the office”, was the re-sponse.

“I’d prefer to go to and live in Spain next year and do my editings for my magazine distantly, but I’m not sure I can persuade the pub-lisher that this is a good idea al-though I’m sure that using Skype and email I can do it as I’m in the office”, says Maria Litvinova, an editor-in-chief of one of the cor-porate magazines.

one of the obvious reasons for this problem, probably, derives from the Soviet system of labour discipline control. Mostly it consisted of checking the work-ing place attendance. Though this system wasn’t

effective the main principle was: “You are here, therefore you might be work-ing”. The image of an office filled with obedient staff-members makes the peo-ple in charge believe that the business is under control. But there are also other reasons that make distant work unaccept-able for many hir-

ers. “Working with freelancers is more

complex and many chiefs simply don’t know how to do it”, supposes Pavel Shukhman, HR specialist, “Or they

know, but don’t want to. Oth-erwise it would require them to plan the whole business process where freelancers are involved, quite thoroughly. For instance, if any of the distant workers are all of a sudden unavailable, they should find other solutions. In this case the pressure on the manager is noticeably higher than in habitual situation with office-attending ones. These troubles, probably, make the employers ignore the tempting

advantages that freelance work-ing has, like a considerable

economy on the rent fee, salaries, taxes and so on”

as many of the employ-ers even in the media sector are quite conservative and suspicious to new trends that may affect their power and the evidence of con-trol, the situation is hardly to be changed in the nearest future.

Sit in the Office!An approach shared by many Russian media empolyers is that staff should work in the office, regardless of new telecommunication opportunities that make long distance work possible. Even though a job could be done from home, they prefer to hire staff that spend a certain number of days in the office.

text elena krivovyazillustration sari vettenranta


”life is like a rubik’s cube”, a close friend of mine said to me the other day. And if you think about it, it really is. Each and everyone of the little colored squares represent a part of your life. Most people have an ultimate goal they’re working towards – it could be as simple (although it really isn’t that easy) as getting a good life and being happy. What you have to do is coordinate all components of your life – work, love, exercising, food, living, travel, art, everything you might want to add in your life – and solve the cube, with all the colors in the right spot.

no doubt, there are plenty of websites and other information to be obtained of how to make the best out of your life. After a visit on rubiks.com where you can learn how to solve the cube, having chosen to watch the video where the 4x4 cube – also known as The Rubik’s Revenge – is solved, all I could think was that the guy in the video might make it look easy but I know that when I will try to solve the cube as demonstrated, I will for sure find it incredibly hard. As is the same deal with attempting to follow lifestyle advice to make your life more ”enriched and happy”.

if you have ever tried to solve a Rubik’s cube, even with a video manual, you would know that it is quite hard. There are quite simple basic rules such as fixating the centers of each side first. But as soon as you get one

center side of the cube done, you realise that you have to ruin the very same one in order to fix any of the other sides (unless you’re able to manage that incredible multi-tasking thinking the video guy does). And that’s how it goes on. Like in real life: in order to get a better job, you might have to move somewhere you don’t want to live. But if you do, who knows, lightning strikes and you might find the love of your life. Only to learn that this person is a great cook, and in order to eat all this delicious food you have to start working out like Iron Man itself, which takes so much time you have to quit your full-time, well paid job and go back to school (to exercise your brain), taking online classes to save time. Which leaves you with no money and therefore you have to start working part-time and quit all the exercising ... and so it goes on!

all i’m saying is that working out your life takes a long time – it might not ever happen – but keeping that motivation is important. It keeps you going, makes you strive to always keep getting better, telling you to do sketchy moves and give up everything, because, in the end, it might turn out better. And it allows you to not get all upset because your life’s not perfect right now, because what would you do as soon as the Rubik’s cube is complete? You know it. You’d mix up the colors and do it all over again.

Yvon

ne R

ogel

lyv

onne

.roge

ll@fe

mte

stat

smak

ten.

se

”You, Me & Rubik”

nummer 03 2011femte statsmakten 39wnglish

Allan Balkanberg is a nice, smiley and positive Bulgarian guy with Turkish or-igin, now taking the class Glokala Me-dier (“Glocal Media” in English, glocal referring to a combination of global and local) at Glokala Folkhögskolan in Malmö. He came to Sweden three years ago, without knowing the language, only with a lot of enthusiasm and ideas for his future. “The idea creates a lot of ideas”, he thought and started building up his own personal and work history.

allan points out that the students in media and journalism in Sweden have a lot of opportunities. A few months ago people from “Malmö film labb” “interrupted” the class with the announcement that there will be a short movie competition, which will be held in Denmark in the summer. Twenty shorts movies participated in the first round, of which probably 2-3 of them would reach the final round.

One of them is the short movie of and by Allan called “Nothing at all”. “Both I and a friend of mine, who is a media student in Sweden, wrote the script for a short movie.”, he says and gives fol-lowing advice to media students:

“Just keep doing it. Let me quote the Indian politician Indira Gandhi: “There are two kinds of people, those who do the work and those who take the credit. Try to be in the first group; there is less competition there”.”

allan, who used to study “Film and Television Production” at Gazi Univer-sity, Turkey claims:

“It is extremely difficult for profes-sionals in media, communication or film industry to find a job in the Swed-ish websites as arbetsformedlingen.se/platsbanken, jobb.se or metrojobb.se.” Instead, for the movie makers, the web-site filmcafe.se offers good opportuni-ties to find a job.

According to him there are several ap-proaches to find a job, especially in the media field: either participating in a lot of activities out of the university, which are strongly related to communication projects, blogging and movie script writing; or starting an internship in a company and sending out your resume to relevant companies even though there are no current open positions.

probably, there is no recipe for be-coming famous or being a good profes-sional. Trying to be a good person or a good citizen can help a lot.

“Media students should keep walk-ing, making their own history regard-less of the fact that they are under or above 40 -years old. It is more impor-tant to become recognizable for them-selves, the rest of it could be their pro-fessional history.”, Allan Balkanberg says.

Start working for your nameThere is an expression in Bulgaria saying that a man up until his age of 40 works for his name and after this period the name starts working for him. Allan Balkanberg, a film worker and freelance photographer residing in Malmö, has some tips for media students who long to find the perfect job.

text adelina dankova photo david crawley

IDEA CREATOR. Allan Balkanberg has taken his future in his own hands.


There are several ways of obtaining a job for a journalist in Russia. One of them is direct and previously establis-hed connections with editors and pu-blishers. In this case sometimes you don’t even need to contact them: if a new vacancy appears within a parti-cular media company, they contact you themselves and make a suggestion. This way is quite traditional and, probably, more common for Russian journalism market. The second opportunity – is to seek for a job via numerous sources (at present – mainly web ones) where job announcements are regularly posted. Using this way often requires to en-counter HR specialists, who are usually responsible for the so-called ‘prelimi-nary’ selection. Though ‘preliminary’ selection sounds quite innocent and easy, it becomes a real trap for masses of journalists who don’t even survive untill the next stage of this competition – interview with the editor. This has

resulted in almost a hostile attitude of Russian journalists towards HR-institu-tions in general.

“When I’m looking for a job on the web and see an attractive job advert, I always pay attention, whether that is a recruitment agency or a media com-pany itself ”, says Alina, a 29 year old journalist, “in the first case I even don’t bother to send a CV, because I know what HRs are going to do: entitle me to endless tests and interviews and then refuse, that’s what I experienced for many times.”this pessimistic notion is shared by many other journalists and editors who blame HRs for their failures in applying for a job they desire. The main objec-tion is that HRs don’t tend to know the nuances of journalism but still they are responsible to evaluate journalists by the formal criteria that are used for the selection in any other professional field without taking into account the specific

needs of a particular business. “HR shouldn’t be in charge of the

professional selection of journalists”, insists Pavel Shukhman, HR specialist, “The objective of HR is, for instance, to figure out whether a certain candidate matches the psychological atmosphere of the company and to do routine work: posting an announcement, scanning through the CVs, preliminary meetings – I’m not sure that editors have time to do this.”

matching the ‘psychological at-mosphere’, as HR managers understand it, nevertheless, is one of the snares for the journalists again. While an editor who is conducting an inter-view with a candidate, will try to fo-cuse on the professional abilities and skills (though editors are still human beings and they can be also subjec-ted to impartiality, of course), an HR will concentrate on different

Journalists vs HR:s – ongoing war?

Talented journalists and editors are of high demand in either new or traditional media in Russia. But seeking for a job, as many Russian journalists complain, is a frustrating and long process, that takes months and years. One of the main obstacles for the successful career, as some of them claim – is HR managers.

text elena krivovyazillustration helen nordlund

nummer 03 2011femte statsmakten 41english

things.“Once a young man who applied for

a position of a journalist, came for an interview in a t-shirt with Putin with green dreads on it”, says Yury Virovets, a director of Headhunter.ru, one of the largest on-line recruiting agencies, “of course I was against his

approval from the very beginning, but the company accepted him”

at present journalists and HR are not able to find a common language as they are, probably, speaking in different ones and that remains to be the main cause for the hidden or explicit conflicts

regarding the certain vacancies in Rus-sia. One of the solutions could be HR agencies that are specialized on journa-lism market, but this trend hasn’t come to Russia yet. So far journalists do their best to avoid recruiters and look for a job through “trustworthy editors” they know.

HUMAN OBSTACLES. Many journalists feel HR managers stand in their way of getting an interview with the editor.

www.femtestatsmakten.se

femte statsmakten nr 3 2011

Documents