femte statsmakten nr 3 2012

en tidning av studentkåren vid jmk: inst. för journalistik, medier och kommunikation, stockholms universitetnummer 03 2012 : arbete

FS

”Stämmer det att man inte får skriva någonting?”

- Karin Winther

aktuellt tema: arbete medievärlden”Att skildra det otänkbara”

04

”Vad händer efter JMK?”

09

”Media conditions in China”

15

nummer 06 2010femte statsmakten02

att skildra det otänkbara av annica ögren och jennifer de waard

public service av michael ström

tema:arbete

striden om drömpraktikenav anna-sarah eriksson lefebvre

vad händer efter jmk? av sam moazzami

framtidens mediebransch fokus på jmk-dagen av palmira koukkari mbenga

“har man samma skyl-digheter som fast anställ-da, skall man även ha samma rättigheter” av daniel lundh

housing shortage could discourage international students av susann eberlein

media conditions in china av qinzhe zhu

international students to flood the swedish labour market av adelina dankova

varför femte statsmakten?av emelie åkerman

krönikan: samtiden gör mig journalistiskt deprimeradav elis burrau

04

06

10

09

08

07

12

innehåll

14

16

15

18

19

08

16

12

nummer 06 2010femte statsmakten 03

Jag jobbade nyligen som provvakt här på JMK. Det var intagningsprovet till Journalistisk produktion och nervositeten låg tung över lokalerna. Hälften av provdeltagarna kommer bli antagna, hälften får göra något annat till hösten. Det gäller med andra ord att prestera på topp och det gäller att ha det som krävs.

Under en av pauserna pratade jag med en tjej som hade skaffat så kallad reell kompetens inför provet. Hon hade inte läst det grundläggande året på JMK men hade säkrat sin behörighet på annat håll. Jag tyckte att det var ganska drivet och jag fick direkt en känsla av att jag stod och pratade med en person som kommer att lyckas.

Det talas från Journalistförbundets håll om att det utbildas för många journalister i Sverige idag. Ungefär dubbelt så många som behövs. Hälften får göra något annat.

Temat för detta nummer av Femte Statsmakten är arbete. Läs om Sanna och Hugo som har fått sin drömpraktik. Läs också om Linn Ohlsson som har kämpat med sin arbetsgivare SVT, och till slut fått rätt till fast anställning.

Trevlig sommar och god läsning!

Mika WallgrenChefredaktör och ansvarig [email protected]

femte statsmakten är ett webbaserat magasin som utkommer tre gånger per termin och erbjuder ett blandat innehåll av nyhetstexter, reportage och intervjuer. Tidningen produceras av studenterna vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation och tillhör JMK:s studentkår. Den är politiskt oberoende och fungerar som en fristående enhet som granskar kårens och institutionens verksamhet. Femte Statsmakten fungerar sendan 2005 som en plattform för blivande journalister, fotografer, illustratörer och redigerare som vill skaffa sig journalistisk erfarenhet inför arbetslivet.

skribenter Annica Ögren, Jennifer de Waard, Anna-Sarah Eriksson Lefebvre, Sam Moazzami, Palmira Koukkari Mbenga, Daniel Lundh, Susann Eberlein, Qinzhe Zhu, Adelina Dankova, Emelie Åkerman, Elis Burrau

foto Sam Moazzami, Palmira Koukkari Mbenga, Linn Ohlsson, Susann Eberlein, Chengyu Yang, Adelina Dankova

illustration Tova Kurkiala Medbo

redigering Ylva Johansson, Linda-Marie Nilsson, Mika Thuresson, Emelie Åkerman

nå oss på fornamn.efternamn@ femtestatsmakten.se

chefredaktör & ansvarig utgivareMika WallgrenredaktionschefLeonel Marjavaararedigeringschef Emelie Åkerman grafisk formgivningNina Kuosowebbredaktör (tf)Mika WallgrenredaktörerCaroline Kernen,Tova Kurkiala Medboengelsk redaktörDaniel Lundh

”Tuff arbetsmarknad”

innehåll

nummer 06 2010femte statsmakten4 aktuellt

Den 16 april samlades 850 journali-ster från världens alla hörn i Oslo med ett enda syfte - att bevaka rättegången gentemot Anders Bering Breivik, en rättegång som har väckt många olika känslor och åsikter hos såväl publik som medieaktörer. En debatt har tagit sin form och cirkulerar i detta nu på olika opinionssidor, ledare och blog-gplatser. Hur bör rapporteringen av händelseförloppet ske? Vad ska man skildra? Detta är frågeställningar som ständigt dyker upp. Men att rapporter-ingen är viktig och bör äga rum håller dock de flesta med om.

– Ett terrordåd av denna omfattning är på alla sätt en nyhet som bör rap-

porteras, säger Åsa Stibner, reporter för TV4, till Femte Statsmakten. Stibner menar på att det finns ett allmänintres-se kring händelseförloppet, och att en öppen rättegång med insyn är det enda som är förenligt med en demokrati och rättsstat som Norge.

Vad de olika medierna väljer att lägga betoning på kring rättegången avspeglar hur de journalistiska redak-tionerna arbetar idag. Många har valt att skildra den emotionella sidan av rättegången. Överallt har vi kunnat läsa om hur Breivik grät i rättssalen när hans egen propagandafilm visades, samt att han log när hans samtal till

SOS spelades upp. – Det vi rapporterat mest om är nog

snarare Breiviks totala brist på kän-slouttryck, säger Stibner. Vidare berät-tar hon att eftersom Breiviks agerande i rätten kan avgöra om han döms till vård eller fängelse, finns det ett slags allmänintresse att rapportera om det.

Men kan det hända att mediebev-akningen fastnar i Breiviks känslor, eller brist på sådana? Ulf Bjereld, pro-fessor i statsvetenskap på Göteborgs universitet, diskuterar i sin blogg att en sådan risk finns och att man därför bör se närmare på hur man avser att vinkla sin rapportering.

nummer 06 2010femte statsmakten 5aktuellt

Mediebevakningen av rättegången mot Breivik i Oslo har väckt många reaktioner. Medierna måste ta ställning till vilka perspektiv och skildringar som ska prägla nyhetsrapporteringen. Hur de valt att benämna Breivik tar över och får större utrymme, problematiken växer sig allt starkare. Hur mycket vill vi veta, hur mycket bör vi veta?

text annica ögren och jennifer de waard

– Jag tycker att rapporteringen visat styrkan i det journalistiska maskineriet på redaktionerna, säger Claes Arvids-son, författare, journalist och ledar-skribent för SvD, till Femtestatsmakten. Risken är dock att det som för mig borde var det centrala – själva händelsen och särskilt offren för terroristdåden den 22 juli – drunknar i all god journalistik. Arvidsson menar på att detta kan ses som en paradox.

En annan viktig del av mediebev-akningen, som verkar ha hamnat i skym undan, är problematiken kring hur me-dierna väljer att benämna Breivik. Da-gens Eko har valt att benämna honom som ”den misstänkte massmördaren och

terroristen”, SvD som ”massmördaren” och Aftonbladet som en ”högerextrem terrorist”. Då Breivik är åtalad för både mord och terrorbrott kan medierna därmed välja hur de vill framställa hon-om inför sin publik. Ulf Bjereld anser att det kan finnas andra faktorer som spelar in men som inte lyfts fram i me-dia. Faktorer så som Breviks kulturella tillhörighet eller tro, samt hans politiska ideologi. Varför dessa faktorer inte har lyfts fram i bevakningen av Breivik ger enligt Bjereld anledning till eftertanke.

Mediebevakningen kring rättegån-gen är enorm. Var och varannan timme rapporteras det på de olika mediernas hemsidor kring händelseförloppet.

Kan det bli för mycket? Ricki Neuman, författare och kulturjournalist, skriver i SvDs kulturblogg att han själv inte klarar av att ta emot mer efter att stän-digt ha följt fallet från dess början. ”En inre mättnad har uppstått” skriver han. Vidare menar Ester Pollack i en intervju i DN att omfattningen av bevakningen invaderar oss på ett sätt som man kan känna sig kluven inför, hur intressant och relevant den än må vara.

Går det verkligen att undkomma problematik, då man ställs inför upp-giften att skildra det otänkbara?

Att skildra det otänkbara

nummer 06 2010femte statsmakten6 aktuellt

Den 1:a september i år förväntas den statligt tillsatta public service-kom-mitttén, en enmansutredning i form av Martin Holmgren, redovisa sina förslag angående den framtida utformnin-gen av svensk public service och dess förutsättningar. Det som kommittén väntas föreslå ska sedan implementeras i och med nästa tillståndsperiod, den 1:a januari 2014.

Vad är det då som kommittén kan tänkas föreslå? Den stora frågan verkar bli om den nuvarande “uppbördsmo-dellen” behålls eller reformeras. I prin-cip beskriver denna hur och varifrån public service-bolagen (SR, SVT och UR) får sina pengar. Ska man behålla den kritiserade (Var ärlig nu, beta-lar du?) nuvarande modellen med en hushållsavgift för TV-mottagare? Eller ska man förbättra legitimiteten (och säkra att fler betalar) men samtidigt tumma på principen om public service oberoende genom att göra avgiften till en helt individuell avgift som tas ut ge-nom skatten?

Det första man ska ha klart för sig är att allting vid denna tidpunkt är - poli-tiskt sett är 1:a september fortfarande väldigt avlägset - väldigt spekulativt. Det var först då Moderate riksdags-mannen Gustaf Hoffstedt gav tidnin-gen Resumé en föraning om vad som komma skulle som förväntningarna tog fart. I artikeln från den 18:e april i år påstår Hoffstedt att “Det finns nära nog konsensus kring att ersätta tv-avgiften med en public service-avgift”, endast Vänsterpartiet skulle då ställa sig utan-för. I tidningen gavs även uppgiften att Radiotjänst Kiruna kanske skulle kom-ma att läggas ner till 1:a januari 2014, något som då skulle överrensstämma med att licensavgiften i dess nuvarande form avskaffas.

Dagen efter går dock socialdemokra-ternas kulturpolitiske tungviktare Gu-nilla Carlsson ut med en annan bild i tidningen Ny Tid. “Vi avvisar finansier-ing över statsbudgeten” är ett av flera citat som går emot Hoffstedts bild av läget.

Jocke Norberg, strategichef på SVT, poängterar precis som utredningsdi-rektivet genomgående gör att public service oberoende är av största vikt.

– Risken är att en skattefinansierad avgift skulle uppfattas, och i budget-sammanhang också fungera som just en skatt, säger han.

Norberg pekar här på att om man skulle kunna använda dessa medel i an-dra syften så kan frestelsen i framtiden bli alltför stor för politiker för att låta bli.

– Det skulle inte ge oss samma oberoende, anser han.Han lämnar dock möjligheten för förändring öppen.

– Vi skulle vilja ha en mer teknikneu-tral avgift. Vi vill inte vara låsta, hittar man en bättre modell så är det bra, så länge oberoendet behålls.

Public Service

Kommer Public Service snart att ha förlorat sitt oberoende? En snart avslutad statlig utredning pekar på många möjliga reformer, men alla parter är inte överens.

textav michael ström

nummer 06 2010femte statsmakten 7tema

Tema ARBETE

nummer 06 2010femte statsmakten8 tema

Förberedelser inför höstens praktik pågår för fullt på Institutionen för Journalistik och mediestudier på Stockholms Universitet. Jour-nalistisk produktion slåss mot elever från mas-terutbildningen och journaliststudenter från JMG, Göteborg. Vilken praktikplats studenter-na hamnar på kan ha stor betydelse för det fort-satta arbetslivet. Dagspressen har generellt sett haft flest sökande under åren, där flest studenter vill vara på DN. Men Radio toppar listorna om man ser till antal sökande per plats. Tv har varit populärt i år jämfört med tidigare.

– Det kan bero på att det under våren har varit en uppskattad person från Tv4 som haft hand om tv-kurserna, säger Carin Mannberg-Zack-ari, praktikansvarig på JMK.

Hoppas på en framtid inom etermediernaSanna Drysen går Journalistisk produktion på JMK är en av de lyckliga som har fått en prak-tikplats på förstahandsvalet, SVT nyheter och samhälle.– Det känns helt fantastiskt att ha fått platsen. Det är få förunnat. De andra som hade sökt platsen är extremt duktiga.

Anledningen till att just hon fick platsen tror hon kan bero på tidigare journalistiska arbeten.– Det var ett bra sätt att presentera mig på.

Snarare än en privatperson blev jag en potentiell journalist.

Hugo Rennéus går även han Journalistisk produktion på JMK och knep den mest efter-traktade platsen på Sveriges Radio P3.– Det känns hur bra som helst att ha fått plat-sen. Det är svårt att svara på varför de valde mig, säger Hugo Rénneus.Han hoppas få lära sig göra nyheter i radio och att arbeta i ett högt tempo.

Ihärdighet kan löna sigChristoffer Nilsson gick journalistik produktion på JMK och praktiserade i höstas som reporter på Aftonbladet.– Jag låg jag på en hel del. Till slut fick jag ett mejl där det stod att de uppskattade att jag inte gav upp och välkomnade mig på praktik, säger Christoffer Nilsson.Han kom snabbt in i arbetet, vilket ledde till ett heltidsvikariat på elva månader.

Förhoppningarna inför en praktikplats är sto-ra, och rivaliteten tätnar varefter plasterna till-sätts. Har man tur som Christoffer Nilsson kan en ihärdighet leda både till praktik och till en fortsatt anställning. Och drömmen för många är att praktikplatsen ska vara just en inkörsport till fortsatt arbete.

Striden om drömpraktiken

Tillsättningarna inför höstens praktikplatser är i full gång för journaliststudenterna JMK. Konkurrensen är stor. Men några få lyckliga får spendera en termin på sin drömpraktik.

textanna-sarah eriksson lefebvre

populärast 2012, antal sökande per plats:1. SR p3 Stockholm 172. SR p3 Göteborg 123. SR Ekot Nyheter/ SVT researcher 11

populärast 2012, antal sökande to-talt:

1. Dagens Nyheter 18 (4-5 platser)2. SR p3 Stockholm 17 (1 plats)3. Expressen 17 (5-6 platser)


Hösten 2007 tog Åsa Secher sina första steg i sin karriär som journalist. Hon började med journalistikvetenskap, året därpå antogs hon till Journalistisk produktion och hon avslutade sina studier på JMK med kandidatkursen i journal-istikvetenskap. Under denna period hann hon skriva för Femte Statsmakten och dessutom bli chefredaktör.

– Jag hade jättestor nytta av Femte Statsmakten, särskilt under journalistikvetenskapen då man inte skriver journalistiskt. Jag skrev mina första artiklar för FS, jag lärde mig använda Indesign och jag hade min första referens därifrån. Sen är tillgången till praktikplatser som JMK erbjuder värda hur mycket som helst. Jag hade inte kom-mit någonstans utan min praktik,

Hösten 2010 jobbade Secher på Sveriges Radio fram tills våren 2011 då hon åkte på utbyte till Journalisthögskolan i Århus. Efter en termin i Århus återvände hon till Stockholm, tre dagar senare fick hon tjänsten som chefredaktör för Stockholms universitets studentkårs tidning, Gaudeamus.

-Själva jobbet som chefredaktör för ’‘Gadden’’ är väldigt likt Femte Statsmakten. Tidningen har skribenter som jobbar ideellt och tidningen be-vakar studentnyheter. Men detta är ett jobb som

jag får betalt för och dessutom så trycks och dis-tribueras tidningen. Jag har också ansvar för en budget på 1,8 miljoner kronor.

Bilden hon porträtterar av yrket är likt mån-ga andra journalisters uppfattning av yrket. Men Åsa Secher, som smidit sina planer på att bli journalist sedan hon var tolv år, ser ljust på framtiden.

-Det är en jättehård bransch och tuff arbets-marknad, man sliter sitt hår var fjärde månad för att få nya vikariat. Fast jobb finns inte ens på kartan, det finns ingen mening att ens drömma om det. Men när man väl jobbar så är det skitkul och vill man bli journalist så ska man inte låta sig avskräckas av arbetsmarknaden.

För sin egen del väntar ett sommarvikariat på Direktpress och efter sommaren finns flera tan-kar; frilans, radio och starta ett företag.

– Jag har frilansat litegrann, framför allt när jag rest, men jag är sugen på att frilansa lite mer ak-tivt. Dessutom tror jag att framtiden ligger i eget företagande, det är säkert jätteslitsamt, men jag tror också att det är jätteroligt. Min dröm just nu är att starta eget företag och producera radio, men man vet aldrig vad som händer.

För snart fem år sedan började Åsa Secher sin journalistutbildning på JMK. Sedan dess har hon bland annat jobbat för Sveriges Radio och Föreningen grävande journalister. I dag sitter hon på Gaudeamus redaktion i Nobelhuset på Frescati som tidningens chefredaktör.

text och fotosam moazzami

ÅSA SECHER. JMKs praktikplatser har hjälpt henne komma dit hon är idag.

Vad händer efter JMK?


En solig förmiddag i början av maj råder det full aktivitet i JMK:s lokaler. Området runt kaféet på plan 4 är ockuperat av företag inom mediebranschen som vill marknadsföra sig och kolla hur det står till med återväxten. TT, Sve-riges Radio, Dagens Nyheter, Ullman PR, Sure Communication och Journalistförbundet är ex-

empel på företag som är representerade. Mellan företagens uppställda bord trängs studenter, iv-riga att ta pulsen på arbetsmarknaden.

”Framtidens mediebransch” är något av ett tema för 2012 års JMK-dag. Under dagens fö-reläsningar återkommer ämnet hur studenterna

När JMK återigen besöktes av medieföretag villiga att prata med skolans studenter, för den årliga JMK-dagen, låg fokus på framtidens mediebransch. Studenterna fick tips och råd på hur man ska slå sig fram.– Inga mesar och inga ja-sägare, säger Tobias Hellström, verksamhetschef på bemanningsföretaget Marieberg Media.

text och fotopalmira koukkari mbenga

HÅKAN DANIELSSON WAHL informerar studenter om fördelarna med att vara medlem i Journalistförbundet.

Framtidens mediebransch fokus på JMK-dagen


ska öka sina chanser på den framtida arbets-marknaden. Populära tips är ”var flitig”, ”lär dig redigera”, ”skaffa körkort” och ”sök dig bort från storstaden”. Flera föreläsare understryker också att man måste vara engagerad och ha nyhets-näsa för att lyckas slå sig fram.

– Inga mesar och inga ja-sägare, säger Tobias Hellström, verksamhetschef på bemanningsfö-retaget Marieberg Media.

Marieberg Media är ett av bemanningsföre-tagen som finns representerade på JMK-dagen. Det andra bemanningsföretaget är Mediekom-petens. Hos dem kan man få anställning och sedan bli ”uthyrd” vidare till medieföretagen. Mediekompetens har 80% i garantilön, även om man för tillfället inte skulle ha något uppdrag. Det gör att den här typen av anställning kan an-ses säkrare än exempelvis frilans och vikariat, eftersom man alltid är garanterad en inkomst. Den fasta anställningen ger också möjlighet till lån hos banken, vilket torde vara åtråvärt i bo-stadsbristens Stockholm. Torbjörn Herminge på Mediekompetens ser det som en win-win situa-tion, då både arbetsgivaren och arbetstagaren kan dra nytta av deras tjänster.

– Våra kunder slipper många av arbetsgivarens skyldigheter, säger Torbjörn Herminge och fort-sätter:– Vi lasar inte ut.

På journalistförbundet är man dock tvek-samt inställd till bemanningsföretagen. Håkan Danielsson Wahl förklarar att det egentligen inte är verksamheten i sig de är kritiska till. Det negativa anser han är att avtalen hos beman-ningsföretagen är sämre än det arbetstagaren skulle fått direkt av företagen, utan mellanhand. Håkan Danielsson Wahl menar att det inte kan anses tryggt att ”hoppa” från företag till företag utan fast punkt. Han ser dock ingen möjlighet att motverka bemanningsföretagens verksam-het.

– Vi har snarare kommit att gilla läget och försö-ker få till så bra avtal som möjligt, säger Håkan Daniellson Wahl.

TOBIAS HELLSTRÖM, verksamhetschef Marieberg Media, ett av be-manningsföretagen som hyr ut journalister till medieföretag

På dagens näst sista föreläsning förklarar Ma-ria Rosengren, VD på Mediakompetens, sin syn på framtidens mediebransch. I powerpointen syns citatet: ”Medieföretagen kommer behöva allt färre journalister, men antalet medieupp-drag kommer inte att minska”. Således råder Maria Rosengren framtidens journalister att söka journalistiska uppdrag i andra branscher. En del kommer kanske att gå hem med hennes råd som det allra värdefullaste.

– Ta ett beslut om vad du vill jobba med och var någonstans. Lägg sedan upp en tydlig strategi för hur du ska nå dit, säger Maria Rosengren.


Den 28 mars 2012 dömde Arbetsdomstolen till Linn Ohlssons fördel i den process hon till-sammans med Journalistförbundet drivit mot Sveriges Radio. Linn hade då arbetat vid SR Göteborg på vikariat sedan 2001 och som ”fast-lansare” sedan 2009, utan att bli erbjuden fast anställning. AD ansåg dock att Linn enligt lag hade rätt till fast anställning, ett beslut som kan få stor betydelse mediebranschen, och särskilt Public Service.

Linn avslutade sin journalistutbildning på JMG 2001, och började direkt jobba på SVT Västnytt. Efter det fick hon ett vikariat på Ra-diosporten i Stockholm, och jobbade i perioder även på GP. Under flera år växlade hon mellan SR, GP och SVT, blev flera gånger ”utlasad” på SR men kom alltid tillbaka.2009 återvände hon till SR Göteborg efter en sådan period, och arbe-tade då (enligt SR:s önskemål) som uppdragsta-gare via egen firma. Linn ville dock hellre bli fast

anställd, och hade flera diskussioner med sina chefer om detta. De ville att hon skulle fortsätta hos dem, men var inte villiga att ge henne fast anställning. I maj 2010 kontaktade Journalist-förbundet Linn för att be om tillstånd att driva en process för hennes rätt till fast anställning. Förbundet ansåg målet som principiellt viktigt, och att de hade en god chans att vinna. Lokala förhandlingar påbörjades på SR Göteborg 2010, men ledde ingenstans. Målet gick vidare till centrala förhandlingar, och när dessa strandade stämde Journalistförbundet SR i Arbetsdomsto-len. Stämningen lämnades in i januari 2011 men domen dröjde till mars 2012 på grund av AD: s arbetsbelastning.

Enlig Public Service-avtalet skall verksam-heten “berikas” med externa konsulters kompe-tens, och Linn hävdar att den nuvarande tolk-ningen av dessa regler är problematisk. I prakti-ken är det ofta samma människor som snurrar

textdaniel lundhfotolinn ohlsson

“Har man samma skyldigheter som fast anställda, skall man även ha samma rättigheter”


EFTER 10 ÅRS arbete och en process i Arbetsdomstolen fickLinn Ohlsson till sist fast anställning på Sveriges Radio Göteborg

runt i systemet, vilka naturligtvis har samma kompetens oavsett via vilken anställningsform de arbetar. De externa konsulterna utför samma eller snarlika arbetsuppgifter som fast anställda, vilket Linn tycker är en viktig principfråga: “Har man samma skyldigheter som fast anställda, skall man även ha samma rättigheter.” Här tyck-er hon att domen var klargörande och viktig för tolkningen av vem som anses ”berika” verksam-heten i den mening Public Service-avtalet avser.

Linn tycker att liknande tendenser vuxit fram i många branscher, dock har det varit satt i sys-

tem en längre tid inom Public Service. Linn tror att en anledning till detta är att man inom Public Service har svårt att avgöra hur stor budgeten kommer att vara på längre sikt, vilket i kombi-nation med låg personalomsättning medför att man inte vill “binda fast sig” vid ett stort antal fast anställda. Eftersom domen i hennes mål blir prejudicerande hoppas Linn på bättre ordning och klarare spelregler i branschen, ”något som definitivt behövs inom Public Service”. Och hon tycker sig redan ha märkt en förändring, genom att SVT och SR har börjat fundera mer över när, var och hur man anlitar firmor.


“Congratulations! You have received accom-modation through the housing office!“ - These are the words every international student wants to read when he or she opens the E-mail from the Housing Office of Stockholm University, about two months before the semester starts. However, SU cannot guarantee rooms for all the students any more. Yarima Gommers from the Netherlands is one of the unfortunate students who had to look for an affordable place to stay on her own – and luckily found one before she flew to Stockholm in the middle of January.

“In November I was told that I was not selected for a room. Of course, it was a disappointment, but it also did not surprise me. I actually pre-pared myself for this case because I heard from a lot of people having trouble to find a room“, the 21-year old exchange student says. For sure, the student housing situation in Stockholm has been problematic for a long time, even though the Student Union and the Housing Office of Stockholm University are trying hard to find so-lutions, by providing information about hous-ing in Stockholm and giving housing seminars.

Over the years, more and more exchange stu-dents became interested in studying at Stock-holm University which is regarded as a lead-ing institution all over the world. Whereas this

spring 404 exchange students started to study here, some others decided to extend their stay in Stockholm. Then the 450 apartments currently available are not enough. But since camping in the summer, booking a hostel, couch-surfing or sharing a small room can just be a temporary solution, the housing situation could discourage perspective students.

Shortly before the spring semester started, Yarima Gommers found an apartment which is actually meant to be a vacation apartment for tourists. However, Yarima Gommers made an agreement with the owner to rent it for the entire semester. Since the rent is 7000 SEK per month, she is sharing the apartment with an-other girl from the Netherlands.

“I never thought about not coming to Stock-holm because of the housing situation. Even if I would not have found the apartment I am stay-ing in now, before the start of the semester, I was still planning on going”, Yarima Gommers says. However, she also knows a friend who decided not to come to Stockholm because she did not get a room either. “She did not want to take the risk”, Yarima Gommers explains and adds: “She is not able to enjoy the experience of studying at SU and to enjoy this beautiful city. That is a pity”.

Housing shortage could discourage international students

text och fotosusann eberlein

SPRING SEMESTER Yarima Gommers studied as an exchange student at Stockholm University.

english

nummer 06 2010femte statsmakten 15

While freedom of speech is virtually unre-stricted in Sweden, various forms of censorship are very prevailing in China.The most crucial issue is defending the country. General rules are that critical opinions against any politician or the state are never allowed in any public materi-al, and no one shall, through any media means, question or doubt governmental decisions. Se-cret police, or rather, the snatchers, are sent an-nually to discover and capture disobedient jour-nalists and writers. As a consequence, they can be grounded for rehabilitation, or imprisoned for over a decade. Even worse, their completely innocent family members, can also be punished simply based on the relations.

Another regulation for Chinese media workers is that they should be positive and pa-triotic. I, for example, work as a foreign - cam-pus correspondent for a Chinese newspaper, and my mission is to write articles about typical Swedish culture. The coverage can only contain my praises for the event, even though I might actually be critical towards it. When I compare an aspect of Swedish culture with a similar Chi-nese one, I am also required to bring down the former and stress that in spite of its being enter-taining, the latter is still more loveable. As the editor-in-cheif of The Sun & Wind, a Chinese weekly high-school student life magazine is-

sued in Longyan, Chengyu Yang says, “We need to make sure that the contents always support China, otherwise we at the magazine, and even the contributors would be accused of lacking the necessary patriotism, or more seriously, the traitor to China.”

In China, information about sex shall not be spread, not even for the purpose of education, basically because sex is considered as a filthy topic in the Chinese culture. So what remains there for Chinese media to do? Well, Chinese news, especially TV news, talk about a lot of Chinese leaders’ political activities, which mostly include the important conferences they attend, delegations they meet up, as well as their “great” concern for the regular people. Thus, many Chinese reporters’ job is to follow those pre-prepared trips, and simultaneously help to keep the nicely-shown image of the leaders. Clearly, Chinese journalists are pretty much used as a tool for the governmental propaganda.

“Tragically, Really serious social problems are hidden away in the shadow of those so-called achievements. We who do the media work have a perfect understanding about that, but what else are we supposed to do under such regula-tions while we also want to survive?” A Chinese journalist friend told me secretly.

Media conditions in China textqinzhe zhufotochengyu yang

THE OFFICE of the Minxi daily newspa-per in Longyan, China

english


According to the World Bank Doing Business 2012Report, Sweden is ranked on 14thplace out of 183 economies, compared to its 9thranking last year. In 2012, Sweden has dropped to posi-tion 46 in the section Starting a Business, where-as it kept 40 placement last year. After its lowest rate of admission for international students in 2011 in Swedish universities and colleges due to the entrance for tuition fees for non-EU ci-tizens, the situation improved considerably during 2012. According to the National Agency for Higher Education (VHS), it is expected the number of admitted master students for the au-tumn semester 2012 to increase by fifteen per cent compared to 2011.

The Department of Media studies at Stock-holm University was the gathering point for the three international students during the Autumn Semester 2010, when they started their master program in Media and Communication Studies. Now, less than a month before their graduation, they are thinking about whether to settle down and search for a job on the Swedish highly com-petitive labour market or not.

Alina Lingnau (25-years old, German), Tine Eggan (31-years old, Norwegian) and Elena Krivovyaz (29-years old, Russian) are coming from distinctive, but strong economic markets and share that it will not be easy to find a job in Sweden. They all agree that proficiency in the Swedish language, a deep knowledge of the Swe-dish media market, and an established network as well as good level of self-confidence, are of crucial importance for success.

Alina, who has a strong educational back-ground in Media management, is aware of the fact that the unemployment rates among the young people in Sweden are quite high. Alt-hough Alina does not have a huge work expe-rience in the field, she is confident enough that good job opportunities are on the horizon. She lists being a German citizen as one of her main advantages on the Swedish labour market:

Germany is an important market for Swedish companies and with my language skills and my knowledge about the country I could act as a link between Swedish companies and the Ger-man market or vice versa.

text och foto adelina dankova

english

International students to flood the Swedish labour market

One of the biggest challenges for the international students in media and communication is the proficiency in Swedish

nummer 06 2010femte statsmakten 17english

PROFICIENCY IN SWEDISH: One of the biggest challenges for the international students in media and communication.

Her Russian classmate Elena has a slightly different opinion. She already has a degree in journalism and more than 10-years of intensive work experience in journalism and copywrit-ing. At this point in time she has not benefitted from her long professional experience in Eng-lish–language media in Russia, since she has not even gotten responses when applying for jobs at Swedish magazines and websites that operate in English.

I don’t know how to explain this, but in fact it is really irritating when there is no feedback at all, you cannot figure out how to improve yourself and how to eliminate the disadvantages while responding to another job offer.

This is one of the reasons Elena is considering starting her own business in Sweden as a possi-bility, one that would be related to print and web large-variety of design and copywriting services.Their Norwegian colleague Tine is fortunate enough to have found a job in Stockholm as marketing coordinator for a company, selling psychological tests; she will be responsible for their marketing operations in Norway. Accor-ding to her,the need of experience is higher in

Sweden compared to Norway. She encourages the job hunters to get more familiar with the lo-cal media fieldand how the politics work.

Be active in organizations, do volunteer work, establish contacts, and take as many various courses as possible in order to show interest and engagement. Be active on online platforms like Linkedin, ask for feedback and register yourself with every recruitment agency possible.

Young professionals need to strive for and to compete all the time, regardless of the mar-ket they are operating on. There is, perhaps no recipe to be successful, but huge ammounts of self-confidence, expertise and strong educatio-nal background are important. Moreover, the question is still up in the air whether the Swe-dish labour market will manage to deal with all the international students. For the students from developed markets such as Germany, Norway and Russia, perhaps, it will no longer be a case of endless job hunting. For students from less developed markets, there is still a hope that with persistence and knowledge they will manage to navigate the Swedish labour market.


Vårterminen är snart slut och för många betyder det en examen, eller i alla fall ett slut på tiden hos JMK. Men vi är många som kommer att återse varandra här till höstterminen. Det betyder förstås att Femte Statsmaktens redak-tion kommer att se annorlunda ut. Vilka kom-mer att bli våra medarbetare, och vilka kommer att vara arbetsmyror?

Femte Statsmakten kan bli ditt första steg in i den praktiska journalistiken. Och det är ett viktigt steg när arbetsmarknaden kräver så mycket mer än betyg. Visst är det långt till höst-terminen, men du kan redan nu fundera på hur du skulle vilja bidra till att göra Femte Statsmak-ten till den bästa elevtidning man kan tänka sig.

Vad är du bäst på? Och vad skulle du vilja bli bättre på? Som skribent kan du få skriva allt från krönikor till reportage och nyhetstexter. Som redigerare lär du dig InDesign och får förståelse för hur alla komponenter skapar en färdig tid-ning.

För den som gillar utmaningar finns det mer att bita i som någon av våra olika redaktörs-roller eller som redigeringschef.

Värdefull erfarenhet!

text emelie åkerman

Varför Femte Statsmakten?

nummer 06 2010femte statsmakten 19krönikan

Elis Burrauelis.burrau@

femtestatsm

akten.se

Maria sveland skrev viktigt och indignerat på DN:s kultursidor i vintras om hatet som gör henne politiskt deprimerad. Och på samma vis som denna oacceptabla avsky mot feminister och ”kulturmarxister” tar sig allt tydligare och obehagligare uttryck så ser jag tendenser som kan generera en annan sorts depression. Jag syftar på alla dessa samtidstecken som gör mig journalistiskt deprimerad.

Våren 2012 krävs det inte mer än ett uppslag i Metro om sommarvädret för att trigga denna håglöshet. Eller att Gert Fylking öppnar munnen i radio. Eller en utvärdering signerad HSV som avfärdar studiekvalitén på JMK som ”bristande”. Eller att ena halvan av det norska forskarparet som tog fram de klassiska nyhetsvärderingskriterierna nu ogenerat artikulerar antisemitiska tankemodeller (ni kan kalla honom Johan Galtung). Anledningarna till apati inför journalistiken denna vår är onekligen många.

Hur råder jag då bäst bot på mitt mediedepressiva tillstånd? Ska jag konsumera all den goda journalistik som ändå produceras, förslagsvis? Det är en medicin värd att testa. Jag kan läsa Maciej Zarembas reportage om den svenska skogshanteringen. Det är mycket uppfriskande ur journalistisk synpunkt (trots ett stundtals lite slappt berättande som bara

en till skyarna upphöjd murvel kan kosta på sig), men med politiska glasögon är det feelbad i kubik. Vill helst inte gå från en depression till en annan. Jag kan konstatera att den där utvärderingen av JMK, för att citera Sigurd Allern, var ”smått absurd” då den varken bedömde grundutbildningen eller produktionskurserna. Jag kan dra en lättnadens suck över att det finns nyare, mer relevant nyhetsvärderingsforskning än Galtungs.

Allt detta kan jag göra och mina associationer till journalistik blir något angenämare. Men, om jag bara får skriva ut ett recept till mig själv så blir det nog ett annat, nämligen: vik inte ned blicken från all skiten. Se den i vitögat, analysera den och knyt sedan näven i fickan. Förvandla den där depressionen till ilska, ta dig till närmaste tangentbord och börja skapa lite meningsfull, djuplodande, korrekt och språkligt spännande journalistik själv istället. För det behöver politiken och kulturen. För det behöver samhället och demokratin.

Och om inte ens det funkar så råder jag mig själv, som absolut sista utväg, att se om Killinggängets Expressen Fredag-sketcher. Och skratta åt eländet.

”Samtiden gör mig journalistiskt deprimerad”


www.femtestatsmakten.se

femte statsmakten nr 3 2012

Documents