europaparlamentet - europarl.europa.eu · juridiska problem1 och om konstgjord befruktning "in...

AM\449083SV.doc PE 300.127/1-265Extern översättning

SV SV

EUROPAPARLAMENTET1999 �

��

�

��

�

�

� 2004

Tillfälliga utskottet för humangenetik och annan ny teknik inom den moderna medicinen

1 oktober 2001 PE 300.127/1-265

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-265

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Fiori (PE 300.127)HUMANGENETIKENS SOCIALA, JURIDISKA, ETISKA OCH EKONOMISKAFÖLJDER

Förslag till resolution

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1från Jean-Maurice Dehousse

Titel

Förslag till betänkande om humangenetikens etiska, juridiska, ekonomiska och socialaföljder

Or. fr

ÄNDRINGSFÖRSLAG 2från Elizabeth Montfort

Ny strecksats

- Nürnbergkoden från 1947,

Or. fr

PE 300.127/1-265 2/90Extern översättning

SV

ÄNDRINGSFÖRSLAG 3från Dana Rosemary Scallon, Roger Helmer, Jonathan Evans och Lennart Sacrédeus

Strecksats 2 i ingressen

- med beaktande av gemenskapens dokument:

Or. en

ÄNDRINGSFÖRSLAG 4från Hiltrud Breyer, Didier Rod och Paul A.A.J.G. Lannoye


- med beaktande av gemenskapens följande juridiska instrument, lagstiftningsförslag ochEuropaparlamentets resolutioner,

Or. fr

ÄNDRINGSFÖRSLAG 5från Marie-Thérèse Hermange

Strecksats 2 i ingressen, understrecksats 2

- Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter och särskilt artiklarna 1, 2, 3,8, 13, 21 och 35,

Or. fr

ÄNDRINGSFÖRSLAG 6från Dana Rosemary Scallon och Lennart Sacrédeus

Strecksats 2 i ingressen, understrecksats 2a (ny)

- Europeiska konventionen om skydd av de mänskliga rättigheterna och degrundläggande friheterna, i dess lydelse enligt protokoll nr 11, antagen i Rom den4 november 1950,

Or. en

3/90 PE 300.127/1-265Extern översättning

SV



- Europaparlamentets olika resolutioner och i synnerhet den av den 7 september 2000om de frågor som behandlas här,

Or. fr



- Europaparlamentets resolution av den 16 mars 1989 om genteknikens etiska ochjuridiska problem1 och om konstgjord befruktning "in vivo" och "in vitro"2, avden 28 oktober 1993 om kloning av embryon från människor3 , avden 12 mars 1997 om kloning av människor4 och resolutionerna avden 15 januari 19985, av den 30 mars 20006 och av den september 20007 omkloning av mänskliga varelser,

1 EGT C 96, 17.4.1989, s. 165.2 EGT C 96, 17.4.1989, s. 171.3 EGT C 315, 22.11.1993, s. 224.4 EGT C 115, 14.4.1997, s. 92.5 EGT C 34, 2.2.1998, s. 164.6 EGT C 378, 29.12.2000, s. 95.7 EGT C 135, 7.5.2001, s. 263.

Or. en


SV



- resolutionerna av den 16 mars 1989 om genteknikens etiska och rättsliga problem1

och om konstgjord befruktning "in vivo" och "in vitro"2, av den 28 oktober 1993 omkloning av embryon från människor3, av den 12 mars 1997 om kloning avmänniskor4, av den 15 januari 1998 om kloning av människor5, av den 30 mars 20006

och den 7 september 2000,

1 EGT C 96, 17.4.1989, s. 165.2 EGT C 96, 17.4.1989, s. 171.3 EGT C 315, 22.11.1993, s. 224.4 EGT C 115, 14.4.1997, s. 92.5 EGT C 34, 2.2.1998, s. 164.6 Antagna texter, punkt 9.

Or. en



- Europaparlamentets resolution av den 12 mars 1997 om kloning av djur ochmänskliga varelser,

Or. fr


Strecksats 2 i ingressen, understrecksats 8b (ny)

- Europaparlamentets resolution av den 15 januari 1998 om kloning av människor,

Or. fr


SV


Strecksats 2 i ingressen, understrecksats 8c (ny)

- Europaparlamentets resolution av den 30 mars 2000 om Europeiska patentbyrånsbeslut beträffande patent nr EP 695 351 om kloning av mänskliga varelser sombeviljades den 8 december 1999,

Or. fr

ÄNDRINGSFÖRSLAG 13från Avril Doyle


- Europaparlamentets resolution av den 14 december 2000 om försiktighetsprincipen(A5-0352/2000),

Or. en

ÄNDRINGSFÖRSLAG 14från Elena Ornella Paciotti


- Europaparlamentets och rådets förordning 45/2001/EG om skydd för enskilda dågemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter,

Or. it

ÄNDRINGSFÖRSLAG 15från John Purvis


- Europaparlamentets resolution av den 15 mars 2001 om framtiden för denbiotekniska industrin,

Or. en


SV

ÄNDRINGSFÖRSLAG 16från Astrid Thors

Ny strecksats i ingressen

- med beaktande av förslaget till ett rådsdirektiv om ett allmänt regelverk föricke-diskriminering i arbetslivet (KOM(1999) 565) parlamentets resolutionA5-0264/2000,

Or. sv

ÄNDRINGSFÖRSLAG 17från Dana Rosemary Scallon, Roger Helmer, Jonathan Evans och Lennart Sacrédeus


- med beaktande av följande internationella dokument:

Or. en



- med beaktande av följande internationella (1 ord utgår) instrument ochdeklarationer:

Or. en

ÄNDRINGSFÖRSLAG 19från David Robert Bowe


� Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna och biomedicin avden 4 april 1997 och dess tilläggsprotokoll av den 12 januari 1998,

Or. en


SV



- Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna och biomedicin avden 4 april 1997 och dess tilläggsprotokoll av den 12 november 1998 ochEuroparådets resolution av den 20 september 1996 om biomedicin,

Or. en

ÄNDRINGSFÖRSLAG 21från Peter Liese, Emilia Franziska Müller, Maria Martens och Bernd Posselt


- Helsingforsdeklarationen om etiska principer för biomedicinsk forskning medmänniskor inblandade, vilken antogs av Världsläkarförbundet i juni 1964 ochändrades 1996,

Or. de



- rekommendation 1046 (1986) av Europarådets parlamentariska församling omanvändningen av mänskliga embryon,

Or. en

ÄNDRINGSFÖRSLAG 23från Peter Liese, Emilia Franziska Müller, Ria G.H.C. Oomen-Ruijten, Maria Martens ochBernd Posselt

Strecksats 4a i ingressen (ny)

- med beaktande av det lagförslag som antagits av det amerikanska representanthusetom förbud mot framställning av mänskliga embryon genom förflyttning av kärnor,vilken för närvarande debatteras i den amerikanska senaten,

Or. de


SV



- Nürnbergkoden. Rättegångar mot krigsförbrytare inför militärdomstolarna iNürnberg, enligt kontrollrådets lag nr 10. Nürnberg, oktober 1946 – april 1949,

Or. en



- Europarådets konvention nr 108 av den 28 januari 1981 om skydd för enskilda vidautomatisk databehandling av personuppgifter,

Or. it

ÄNDRINGSFÖRSLAG 26från föredraganden

Skäl -A (nytt)

-A. Respekten för människan utgör grunden för den västerländska medicinska etiken ochvarje människas rätt till liv, från och med befruktningen, ålägger läkaren ochforskaren att respektera varje persons liv och integritet.

Or. it


Skäl -Aa (nytt)

-Aa. Kravet på forskning medger en verklig och kontinuerlig utveckling av läkekonstenoch en förbättring av livskvaliteten för den enskilda och för samhället.

Or. it


SV

ÄNDRINGSFÖRSLAG 28Evelyne Gebhardt

Skäl -A (nytt)

-A. Respekten för människans värdighet påbjuder att människor inte reduceras tillbiologiska aspekter, att de inte bedöms enbart utifrån biologiska kriterier ellerunderkastas utilitära överväganden.

Or. de

ÄNDRINGSFÖRSLAG 29från Evelyne Gebhardt

Skäl -Aa (nytt)

-Aa. Grundläggande etiska principer måste tillämpas och tolkas vad gäller frågorrörande bioetik, och det kan vid tolkningen finnas olika åsikter i vissa frågor.

Or. de


Skäl -Ab (nytt)

-Ab. Det faktum att det finns olika åsikter i bioetiska frågor måste ligga till grund för enrationell och argumentativ dialog mellan företrädarna för dessa åsikter.

Or. de


Skäl -Ac (nytt)

-Ac. Tolkningen av grundläggande etiska normer och principer måste alltid ta upp denya frågor, som utvecklingen inom biovetenskapen medför.

Or. de


SV


Skäl -A (nytt)

-A. Europaparlamentet ansåg i den resolution som antogs den 7 september 2001 att”alla tillfälliga kommittéer som tillsätts av detta parlament för att undersöka deetiska och rättsliga frågor som uppkommer genom ny utveckling inom området förhumangenetiken skall använda de synpunkter som redan framförts i parlamentetsresolutioner som utgångspunkt. Kommittén bör undersöka frågor om vilkaparlamentet ännu inte uttryckt någon tydlig ståndpunkt”.

Or. en

ÄNDRINGSFÖRSLAG 33från Dana Rosemary Scallon

Skäl A

A. Kunskapen om det mänskliga genomet kan småningom göra det möjligt attdiagnostisera, förebygga och behandla sjukdomar på ett mycket mera precist,individanpassat och effektivt sätt jämfört med dagens läge. Europeiska unionenmåste skapa rätt allmänna förutsättningar för att säkerställa att man på bästa sättuppnår de fördelar för folkhälsan och i ekonomiskt avseende som förutspås.

Or. en


Skäl A

A. Kunskapen om det mänskliga genomet innebär ett avgörande framsteg förförståelsen av hur den mänskliga organismen fungerar och hur människan ochomgivningen påverkar varandra. Med tiden kan denna förståelse tillåta oss attdiagnostisera, förebygga och behandla sjukdomar på ett mycket mera precist,individanpassat och effektivt sätt och med bättre ekonomiska förutsättningarjämfört med dagens läge. (7 ord utgår) Men fördelarna för människan när det gällerhälsofrågor (7 ord utgår) kan utnyttjas optimalt under godtagbara förutsättningarsom medger att en framtidsinriktas ekonomisk verksamhet utvecklas endast omman i Europa utvecklar lämpliga ramvillkor, i synnerhet i fråga om biomedicinsketik.

Or. fr


SV


Skäl A

A. Kunskapen om det mänskliga genomet innebär början på en verklig förståelse av hurden mänskliga organismen fungerar och hur människan och omgivningen påverkarvarandra. Med tiden kan denna förståelse tillåta oss att diagnostisera, förebygga ochbehandla många allvarliga sjukdomar (t.ex. Parkinsons, Alzheimers,hjärtåkommor, cancer, cystisk fibros, astma, diabetes etc.) och allvarliga skador(t.ex. på ryggmärgen och nervsystemet) på ett mycket mera precist, individanpassatoch effektivt sätt jämfört med dagens läge. De ekonomiska fördelar och fördelarnavad gäller livskvalitet som förutspås är enorma, men fördelarna för människan närdet gäller hälsofrågor och de ekonomiska fördelarna för Europeiska unionen kanutnyttjas på bästa sätt endast om man i Europa utvecklar lämpliga ramvillkor,inbegripet aktivt uppmuntrar gränsöverskridande forskning.

Or. en


Skäl A

A. Kunskapen om det mänskliga genomet innebär början på en verklig förståelse av hurden mänskliga organismen fungerar och hur människan och omgivningen påverkarvarandra. Med tiden kan denna förståelse tillåta oss att diagnostisera, förebygga ochbehandla sjukdomar på ett mycket mera precist, individanpassat och effektivt sättjämfört med dagens läge. Dessa fördelar kan komma till full nytta endast om mantillåter en öppen och informativ debatt och ger medborgarna större möjligheter attförstå möjligheter och risker med de nya metoderna.

Or. sv


SV

ÄNDRINGSFÖRSLAG 37från Robert Goebbels

Skäl A

A. Kunskapen om det mänskliga genomet innebär början på en verklig förståelse av hurden mänskliga organismen fungerar och hur människan och omgivningen påverkarvarandra. Med tiden kan denna förståelse tillåta oss att diagnostisera, förebygga ochbehandla sjukdomar på ett mycket mera precist, individanpassat och effektivt sätt.(11 ord utgår) Men fördelarna för människor när det gäller hälsofrågor, liksom destora ekonomiska fördelarna för Europeiska unionen, kan utnyttjas på bästa sättendast om man i Europa utvecklar lämpliga ramvillkor.

Or. fr


Skäl A

A. Kunskapen om det mänskliga genomet innebär början på en verklig förståelse av hurden mänskliga organismen fungerar och hur människan och omgivningen påverkarvarandra. Med tiden kan denna förståelse tillåta oss att diagnostisera, förebygga ochbehandla sjukdomar på ett mycket mera precist, individanpassat och effektivt sättjämfört med dagens läge. De ekonomiska fördelar som förutspås kan gynnaläkemedelsindustrin, men fördelarna för människan när det gäller hälsofrågor och(2 ord utgår) fördelarna för Europeiska unionen kan utnyttjas på bästa sätt endast omman i Europa utvecklar lämpliga ramvillkor.

Or. it

ÄNDRINGSFÖRSLAG 39från Didier Rod, Hiltrud Breyer, Paul A.A.J.G. Lannoye

Skäl A

A. Kunskapen om det mänskliga genomet innebär början på en verklig förståelse av hurden mänskliga organismen fungerar och hur människan och omgivningen påverkarvarandra. Med tiden kan denna förståelse tillåta oss att diagnostisera och kanskeäven förebygga och behandla sjukdomar på ett mycket mera precist, individanpassatoch effektivt sätt jämfört med dagens läge. De ekonomiska fördelar som förutspåskan bli betydande, men fördelarna för människan när det gäller hälsofrågor och deekonomiska fördelarna för Europeiska unionen kan utnyttjas på bästa sätt endast omman i Europa utvecklar lämpliga ramvillkor.

Or. fr


SV

ÄNDRINGSFÖRSLAG 40från Minerva Melpomeni Malliori

Skäl A

A. Kunskapen om det mänskliga genomet utgör ett steg i förståelsen av hur den mänskligaorganismen fungerar och hur människan och omgivningen påverkar varandra. Medtiden kan denna förståelse tillåta oss att diagnostisera, förebygga och behandlasjukdomar på ett mycket mera precist, individanpassat och effektivt sätt jämfört meddagens läge. De ekonomiska fördelar som förutspås är enorma, men fördelarna förmänniskan när det gäller hälsofrågor och de ekonomiska fördelarna förEuropeiska unionen kan utnyttjas på bästa sätt endast om man i Europa utvecklarlämpliga ramvillkor som grundar sig på respekten för människors värdighet,jämlikhet samt respekten för mänskligt liv.

Or. el

ÄNDRINGSFÖRSLAG 41från Ria G.H.C. Oomen-Ruijten

Skäl A

A. Kunskapen om det mänskliga genomet innebär början på en verklig förståelse av hurdet mänskliga genkomplexet fungerar och hur människan och omgivningen påverkarvarandra. Med tiden kan denna förståelse tillåta oss att diagnostisera, förebygga ochbehandla sjukdomar på ett mycket mera precist, individanpassat och effektivt sättjämfört med dagens läge. De ekonomiska fördelar som förutspås är enorma, menfördelarna för människan när det gäller hälsofrågor och de ekonomiska fördelarna förEuropeiska unionen kan utnyttjas på bästa sätt endast om man i Europa utvecklarlämpliga ramvillkor. I sammanhanget skall dessutom internationella avtal beaktasoch tillmötesgås.

Or. nl


SV

ÄNDRINGSFÖRSLAG 42från Antonios Trakatellis

Skäl A

Α. Kunskapen om det mänskliga genomet innebär början på en verklig förståelse av hurden mänskliga organismen fungerar och hur människan och omgivningen påverkarvarandra. Med tiden kan denna förståelse tillåta oss att diagnostisera, att eventuelltförebygga och behandla många sjukdomar på ett mycket mera precist,individanpassat och effektivt sätt jämfört med dagens läge. De ekonomiska fördelarsom förutspås är enorma, men fördelarna för människan när det gäller hälsofrågoroch de ekonomiska fördelarna för Europeiska unionen kan utnyttjas på bästa sättendast om man i Europa utvecklar lämpliga ramvillkor.

Or. el


Skäl A

A. Kunskapen om det mänskliga genomet innebär början på en verklig förståelse av hurden mänskliga organismen fungerar och hur människan och omgivningen påverkarvarandra. Med tiden kan denna förståelse tillåta oss att diagnostisera, förebygga ochbehandla sjukdomar på ett mycket mera precist, individanpassat och effektivt sättjämfört med dagens läge. De ekonomiska fördelar som förutspås är betydande, menfördelarna för människan när det gäller hälsofrågor och de ekonomiska fördelarna förEuropeiska unionen kan utnyttjas på bästa sätt endast om man i Europa utvecklarlämpliga ramvillkor.

Or. de

ÄNDRINGSFÖRSLAG 44från Maria Martens

Skäl A

A. Kunskapen om det mänskliga genomet är ett nytt steg på vägen mot en verkligförståelse av hur den mänskliga organismen fungerar och hur människan ochomgivningen påverkar varandra. Med tiden kan denna förståelse tillåta oss attdiagnostisera, förebygga och behandla sjukdomar på ett mycket mera precist,individanpassat och effektivt sätt jämfört med dagens läge. De ekonomiska fördelarsom förutspås är enorma, men fördelarna för människan när det gäller hälsofrågoroch de ekonomiska fördelarna för Europeiska unionen kan utnyttjas på bästa sättendast om man i Europa utvecklar lämpliga ramvillkor.

Or. nl


SV

ÄNDRINGSFÖRSLAG 45från Luciana Sbarbati

Skäl A

A. Kunskapen om det mänskliga genomet innebär början på en verklig förståelse av hurden mänskliga organismen fungerar och hur människan och omgivningen påverkarvarandra. Med tiden kan denna förståelse tillåta oss att diagnostisera, förebygga ochbehandla sjukdomar på ett mycket mera precist, individanpassat och effektivt sättjämfört med dagens läge. De ekonomiska fördelar som förutspås är enorma, menfördelarna för människan när det gäller hälsofrågor och de ekonomiska fördelarna förEuropeiska unionen kan utnyttjas på bästa sätt endast om man i Europa utvecklarlämpliga ramvillkor för forskning inom detta område.

Or. it


Skäl B

B. Det behövs betydande insatser för att öka allmänhetens kunskaper om genetiskafrågor, eftersom framstegen och upptäckterna varit så betydande under senare år.Genom en öppen dialog mellan medborgarna, deras organisationer, lagstiftarna,forskarna och industrin kan ett mera förtroendefullt klimat skapas. En oberoendeoch opartisk information är viktig för att skapa förtroende hos medborgarna.

Or. sv


SV


Skäl B

B. I detta sammanhang erkänns nödvändigheten av integrerade förfaringssätt."Integration" skall inom detta område inte enbart förstås som en förstärkning avsamarbetet mellan universitetsforskning, den privata sektorn � allt från småbioteknikföretag till stora läkemedelsföretag � och den medicinska sektorn för attskapa integrerade undersöknings- och utvecklingsfaser utan skall också syfta tilllägligt och aktivt medverkande från de lagstiftande myndigheternas sida, i syfte attskapa lämpliga regelverk och lämplig rättspraxis, samt en interaktiv dialog medslutanvändare och sociala aktörer � patienter, experter i etik, investerare, institutioneroch allmänheten � för att man skall kunna fatta socialt ansvarsfulla beslut som ledertill stöd av den allmänna opinionen.

Or. fr


Skäl B

B. I detta sammanhang välkomnas integrerade förfaringssätt. "Integration" skall inomdetta område inte enbart förstås som en förstärkning av samarbetet mellanuniversitetsforskning, den privata sektorn � allt från små bioteknikföretag till storaläkemedelsföretag � och den medicinska sektorn för att skapa integreradeundersöknings- och utvecklingsfaser – varvid man dock måste värna den friaforskningen och alltid låta den medicinska forskningen vara det viktigaste målet,som i sig inte skall underordnas kommersiella överväganden – utan skall ocksåsyfta till lägligt och aktivt medverkande från de lagstiftande myndigheternas sida, isyfte att skapa lämpliga regelverk och lämplig rättspraxis, samt en (1 ord utgår)dialog med slutanvändare och sociala aktörer � patienter, funktionshindradepersoner, experter i etik, investerare, institutioner och allmänheten � för att man skallkunna fatta socialt, etiskt och ekonomiskt ansvarsfulla beslut och sträva efter attomfattande information ges till medborgarna.

Or. de


SV


Skäl B

B. I detta sammanhang erkänns nödvändigheten av integrerade förfaringssätt."Integration" skall inom detta område inte enbart förstås som en förstärkning avsamarbetet mellan universitetsforskning, den privata sektorn � allt från småbioteknikföretag till stora läkemedelsföretag � och den medicinska sektorn för attskapa integrerade undersöknings- och utvecklingsfaser utan skall också syfta tilllägligt och aktivt medverkande från de lagstiftande myndigheternas sida, i syfte attskapa lämpliga regelverk och lämplig rättspraxis, samt en interaktiv dialog medslutanvändare och sociala aktörer � patienter, experter i etik, investerare, institutioneroch allmänheten � för att man skall kunna fatta socialt och individuellt ansvarsfullabeslut som dock inte hotar den individuella friheten och människovärdet, och fåstöd av den allmänna opinionen.

Or. el


Skäl B

B. I detta sammanhang erkänns nödvändigheten från integrerade förfaringssätt."Integration" skall inom detta område inte enbart förstås som en förstärkning avsamarbetet mellan universitetsforskning, den privata sektorn � allt från småbioteknikföretag till stora läkemedelsföretag � och den medicinska sektorn för attskapa integrerade undersöknings- och utvecklingsfaser utan skall också syfta tilllägligt och aktivt medverkande från de lagstiftande myndigheternas sida, i syfte attskapa lämpliga regelverk och lämplig rättspraxis, samt en interaktiv dialog medslutanvändare och sociala aktörer � patienter, experter i etik, investerare, institutioneroch allmänheten � för att man skall kunna fatta beslut som är socialt ansvarsfullaoch kan ses igen som en följd av framgångarna för vetenskaplig forskning och attfå stöd för dessa beslut av den allmänna opinionen.

Or. it


SV


Skäl B

B. I detta sammanhang erkänns nödvändigheten av samordnade och integreradeförfaringssätt. "Integration" skall inom detta område inte enbart förstås som enförstärkning av samarbetet mellan universitetsforskning, den privata sektorn � alltfrån små bioteknikföretag till stora läkemedelsföretag � och den medicinska sektornför att skapa integrerade undersöknings- och utvecklingsfaser utan skall också syftatill lägligt och aktivt medverkande från de lagstiftande myndigheternas sida, i syfteatt skapa lämpliga regelverk och lämplig rättspraxis, samt en interaktiv dialog medslutanvändare och sociala aktörer � patienter, experter i etik, investerare, institutioneroch allmänheten � för att man skall kunna fatta socialt, juridiskt, etiskt ochekonomiskt ansvarsfulla beslut och få stöd av den allmänna opinionen.

Or. nl


Skäl Ba (nytt)

Ba. Det finns skillnader mellan män och kvinnor vad gäller orsakerna till sjukdomaroch hälsostörningar samt dessas förlopp och därför måste såväl omsorg och vårdsom forskningsverksamhet inom moderna biovetenskaper i enlighet med den iEuropeiska unionen fast förankrade principen om integrering avjämställdhetsaspekter på alla nivåer ta hänsyn till de könsspecifika skillnaderna . Isynnerhet måste reproduktionsmedicinen och närliggande tekniker beaktakvinnors specifika hälsokrav.

Or. de


Skäl C, D, E, F och G

Angående gällande etiska regler

C. Forskningens frihet ska utövas inom ramen för respekt för den mänskligavärdigheten och det allmänna bästa.

D. Enligt det mandat det givit sig och med beaktande av de texter och beslut som redangodkänts såväl inom intern rätt som genom konventioner, ankommer det påEuropaparlamentet att lägga fram humangenetikens sociala, juridiska, etiska ochekonomiska konsekvenser.


SV

E. Följande principer har fastställts i intern rätt och genom konventioner:

- den mänskliga individens okränkbara värdighet,- respekt för den mänskliga individens fysiska och mentala integritet,- förbud mot rashygieniska metoder,- forskningens frihet,- den mänskliga kroppens egendomsfrihet (förbud mot att låta människokroppen och

dess delar utgöra en källa till ekonomisk vinning),- skydd för folkhälsan,- förbud mot kloning av mänskliga varelser,- förbud mot att skapa embryon för forskningsändamål,- icke-diskriminering på grund av genetiska särdrag,- en oberoende fri vilja (fri och informerad),- respekt för privatlivet och skydd för personuppgifter, särskilt genetiska sådana,- förbud mot genetisk manipulering av könscellernas utvecklingskedja,- förbud mot experiment med mänskliga försökspersoner då dessa personer inte kan

få någon direkt och personlig nytta av detta för den egna hälsan.

F. Principen om mänskliga embryons lika värdighet finns fastslagen i medlemsstaternaoch åtnjuter därmed ett särskilt juridiskt skydd, vars nivå skiljer sig mellan staterna.

Or. fr


Ny rubrik före skäl C

Angående de principer som ligger till grund för bioetiken

Or. fr


Skäl C

C. I första artikeln av Europeiska unionens stadga om de grundlägganderättigheterna stadgas att ”människans värdighet är okränkbar” och i artikel 3stadgas om förbud mot rashygieniska metoder, i synnerhet sådana som syftar tillurval av människor, samt framför allt om förbud mot reproduktiv kloning avmänniskor.

Or. fr


SV


Skäl C

C. Den mänskliga värdigheten ligger till grund för alla internationella ocheuropeiska juridiska instrument om grundläggande rättigheter, grunden för allaEU:s konstitutioner och målet för alla dess medlemsstater. Fri forskning erkännsockså som en viktig etisk princip men är underordnad principen om respekt förmänniskans värdighet. Biomedicinsk forskning skall alltid stå i samklang medsamvetsfriheten och inte utsättas för otillåtna politiska eller ekonomiskainskränkningar.

Or. en


Skäl C

C. Det är nödvändigt att förena principen om fri forskning med den obestridligaprincipen om respekt för människans värdighet, till en del med tanke på detenhälliga erkännandet på internationell nivå, vilket nyligen har bekräftats på nytt iEuropeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter.

Or. nl

ÄNDRINGSFÖRSLAG 58från Hans Blokland

Skäl C

C. Det är nödvändigt att förena principen om fri forskning med den obestridligaprincipen om respekt för människans värdighet med tanke på att den senareprincipen är okränkbar enligt Europeiska unionens stadga om grundlägganderättigheter.

Or. nl


SV

ÄNDRINGSFÖRSLAG 59från José María Gil-Robles Gil-Delgado, Cristina Gutiérrez Cortines

Skäl C

C. Principen om fri forskning bör alltid tillämpas med respekt för den grundläggandeprincipen om människans värdighet, som bekräftas på nytt i Europeiska unionensstadga om grundläggande rättigheter.

Or. es


Skäl C flyttas före skäl A

C. Det är nödvändigt att (1 ord utgår) den obestridliga principen om (2 ord utgår)människans värdighet beaktas vid all forskningsverksamhet och tillämpning på demoderna biovetenskapernas område och att principen om fri forskning bekräftasinom de ramar som fastställs genom människovärde och mänskliga rättigheter,eftersom bägge principerna är enhälligt erkända på internationell nivå och nyligenhar bekräftats på nytt i Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter.

Or. de


Punkt C

(Berör inte den svenska versionen.)

Or. el


Skäl C

C. Den bjudande obestridliga principen om respekt för människans värdighet måsteförenas med principen om fri forskning. Dessa begrepp är internationellt erkända,och har nyligen bekräftats på nytt i Europeiska unionens stadga om grundlägganderättigheter.

Or. nl


SV


Skäl C

C. Det är nödvändigt att förena den främsta principen, om respekt för människansvärdighet, med principen om fri forskning, som följer av denna, vilka båda är enhälligterkända på internationell nivå och nyligen har bekräftats på nytt i Europeiska unionensstadga om grundläggande rättigheter.

Or. fr


Skäl C

C. Det är nödvändigt att förena principen om fri forskning med den obestridliga principenom respekt för människans värdighet, vilka båda är (1 ord utgår) erkända påinternationell nivå och nyligen har bekräftats på nytt i Europeiska unionens stadga omgrundläggande rättigheter.

Or. en

ÄNDRINGSFÖRSLAG 65från Concepció Ferrer

Skäl C

C. Principen om fri forskning bör alltid tillämpas med respekt för den grundläggandeprincipen om människans värdighet, som bekräftas på nytt i Europeiska unionensstadga om grundläggande rättigheter.

Or. es


SV


Skäl Ca (nytt)

Ca. Principen om människans värdighet utgör grundprincipen för varje juridisktsystem och för alla friheter och följaktligen är forskningens frihet endast möjlig iden utsträckning den respekterar denna främsta princip, vilken helt nyligen återbekräftades i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Or. fr


Skäl Ca (nytt)

Ca. Även om vetenskaplig forskning garanteras genom Europeiska unionens stadga omgrundläggande rättigheter och inte skall inskränkas, berättigar denna grundlägganderättighet inte på något sätt handlingar som strider mor den mänskliga värdigheten,vilken enligt stadgan är okränkbar och skall respekteras och skyddas.

Or. de


Skäl D

D. De europeiska folkens historia visar hur oundgängligt det är med tolerans och attdenna innebär kulturell, etisk och religiös pluralism, vilken liksom språklig mångfaldbekräftas i artikel 22 i Europeiska unionens stadga om de grundlägganderättigheterna och vilken är underförstådd i artikel 6 i Fördraget om Europeiskaunionen.

Or. fr


SV


Skäl D

D. Många olika kulturella, etiska och religiösa åskådningar har alltid varit del avEuropeiska unionens historia och måste respekteras ömsesidigt. Trots dessa olikagrundvalar måste bestämda etiska grundprinciper utarbetas på internationell nivå,t.ex. inom ramen för Unesco, Världshälsoorganisationen, Europarådet, ochEuropeiska unionen självt. Dessa principer omfattar mänskliga värdighetensoantastlighet, skydd av det mänskliga livet, individens självbestämmande (vilketförutsätter ett fritt och informerat samtycke, respekt för privatlivets helgd ochkonfidentiell behandling av personuppgifter), rätten till fri forskning, skydd avfolkhälsan och icke-diskriminering på grund av genetiska egenskaper.

Or. de

ÄNDRINGSFÖRSLAG 70från José María Gil-Robles Gil-Delgado och Cristina Gutiérrez Cortines

Skäl D

D. Den Europeiska unionens kulturella, etiska och religiösa pluralism:- återspeglar dess traditionsrikedom,- kräver ömsesidig respekt och tolerans, som uppnås med stora ansträngningar och

uppoffringar och som ständigt hotas,- är tillfullo förenlig med förstärkandet av de gemensamma etiska dimensionerna

och positionerna,- är i linje med artikel 22 i stadgan om grundläggande rättigheter och med artikel 6 i

fördraget om Europeiska unionen.

Or. es


SV


Skäl D

D. Pluralismen i de olika filosofiska och kulturella förhållningssätt som finns i EU,återspeglar dess traditionsrikedom och den etiska dimensionen i det europeiskasamhället och medför ett behov av ömsesidig respekt och tolerans. Detta ärunderförstått i det europeiska samhällets etiska dimension och i ett juridiskt perspektivär en sådan respekt i linje med artikel 22 i stadgan om grundläggande rättigheter ochmed artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen.

Or. es


Skäl D flyttas före skäl A

D. Vid sidan av gemensamma värden och etiska principer har den kulturella, etiska ochreligiösa pluralismen (1 ord utgår) alltid varit en del av den Europeiska unionenshistoria, vilket återspeglas i unionens traditionsrikedom och åtföljs av ett behov avömsesidig respekt och tolerans. Detta är underförstått i det europeiska samhällets etiskadimension och i ett juridiskt perspektiv är en sådan respekt i linje med artikel 22 istadgan om grundläggande rättigheter och med artikel 6 i fördraget om Europeiskaunionen.

Or. de


Skäl D

D. Den kulturella, etiska och religiösa pluralismen har alltid varit en del av den Europeiskaunionens historia, vilket återspeglas i unionens traditionsrikedom och kräver ett behovav ömsesidig respekt och tolerans. Detta är underförstått i det europeiska samhälletsetiska dimension och i ett juridiskt perspektiv är en sådan respekt i linje med artikel 22 istadgan om grundläggande rättigheter och med artikel 6 i fördraget om Europeiskaunionen.

Or. it


SV


Skäl Da (nytt)

Da. Europeiska unionen grundas, vilket formuleras i ingressen till dess stadga omgrundläggande rättigheter, på ”gemensamma värden” och är fullt medveten om sitt”andliga och etiska arv”. Mot denna bakgrund befriar inte en mångfald avangreppssätt i fråga om bioetik från ständiga ansträngningar för att, genom endemokratisk dialog och med respekt för skilda kulturella, filosofiska traditioner, finnaen konstruktiv gemensam ståndpunkt kring grundläggande frågor.

Or. fr


Skäl Da (nytt)

Da. Europeiska unionen är medveten om sitt andliga och moraliska arv, som grundas påde odelbara och universella värdena mänsklig värdighet, frihet, jämlikhet ochsolidaritet och bidrar till att bevara och utveckla de europeiska folkens kulturella ochtraditionella mångfald. Enligt Europeiska unionens stadga om grundlägganderättigheter skall följande respekteras inom medicin och biologi:

- Den berörda personens fria och informerade samtycke, på de villkor somföreskrivs i lag.

- Förbud mot rashygieniska metoder, i synnerhet sådana som syftar till urval avmänniskor.

- Förbud mot att låta människokroppen och dess delar i sig utgöra en källa tillekonomisk vinning.

- Förbud mot reproduktiv kloning av människor.

Or. en


SV

ÄNDRINGSFÖRSLAG 76från Robert Goebbels och Jean-Maurice Dehousse

Skäl E

E. Europas folk är anslutna till olika internationella juridiska instrument i vilka slås fastmänskliga rättigheter och etiska principer, som individens frihet, vilken innebär attvar och en skall lämna sitt fria och informerade samtycke i medicinska och biologiskafrågor, respekt för privatlivet, skydd för personuppgifter, icke-diskriminering även pågrund av genetiska särdrag, respekt för funktionshindrade personer och deras rätt tilloberoende och social integration och tillgång till en hög skyddsnivå för människorshälsa.

Or. fr


Skäl E

E. FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco),Världshälsoorganisationen (WHO), Europarådet och Europeiska unionen själv förfogaröver diverse instrument som beaktar grundläggande etiska principer vilka man, enligtingressen till Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, kanordna kring fyra ”odelbara och universella värden”:- ”människans värdighet” (principerna om respekt för livet och för kroppen,

principerna om personligt ansvar och om riktig information etc.),- ”frihet” (principerna om personligt oberoende, frihet att fatta beslut och

subsidiaritetsprincipen, principen om forskningens frihet och om skydd förimmateriell egendom etc.),

- ”jämlikhet” (principen om rättvis behandling, principen om icke-diskriminering pågrund av genetiska särdrag etc.),

- ”solidaritet” (principen om välfärd eller behandling, principerna om social trygghetoch skydd för folkhälsan etc.).

Or. fr


SV


Skäl E flyttas före skäl A

E. Det finns i Europa ett samförstånd kring grundläggande etiska normer ochprinciper, vilket också återspeglas i stadgan om grundläggande rättigheter och FN:sorganisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco), Världshälsoorganisationen(WHO), Europarådet och Europeiska unionen själv förfogar över diverse instrumentsom beaktar grundläggande etiska principer, till vilka särskilt hör mänskligavärdighetens oantastlighet, individens självbestämmande (vilket förutsätter ett fritt ochinformerat samtycke, respekt för privatlivets helgd, och konfidentiell behandling avpersonuppgifter), rätten till fri forskning, skydd av folkhälsan och icke diskrimineringpå grund av genetiska egenskaper.

Or. de


Skäl E

E. FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco),Världshälsoorganisationen (WHO), Europarådet och Europeiska unionen själv förfogaröver diverse instrument som beaktar grundläggande etiska principer såsom denoantastliga principen om respekt för den mänskliga värdigheten, patientens egenbeslutsförmåga (vilket förutsätter ett fritt och informerat samtycke, respekt förprivatlivets helgd, och konfidentiell behandling av personuppgifter), kravet påforskning, den fria tillgången till nödvändig vård för alla, skydd av folkhälsan ochicke diskriminering på grund av genetiska egenskaper.

Or. it


SV


Skäl E

E. Organisationer som FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco),Världshälsoorganisationen (WHO), Europarådet och Europeiska unionen själv beaktarsom ledande principer sådana grundläggande etiska principer såsom den mänskligavärdighetens oantastlighet, individens självbestämmande (vilket förutsätter ett fritt ochinformerat samtycke, respekt för privatlivets helgd, och konfidentiell behandling avpersonuppgifter), rätten till fri forskning, skydd av folkhälsan och icke diskrimineringpå grund av genetiska egenskaper.

Or. nl


Skäl E

E. FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco),Världshälsoorganisationen (WHO), Europarådet och Europeiska unionen själv förfogaröver diverse instrument som beaktar grundläggande etiska principer såsom denmänskliga värdighetens oantastlighet, individens självbestämmande (vilket förutsätterett fritt och informerat samtycke, respekt för privatlivets helgd, och konfidentiellbehandling från personuppgifter), rätten till fri forskning, skydd från folkhälsan ochicke diskriminering på grund från genetiska, biologiska och religiösa egenskaper.

Or. it


Skäl F

utgår

Or. sv


SV


Skäl F

F. Principen om forskningens frihet innebär inte att allt som är vetenskapligt möjligtoch tekniskt genomförbart med nödvändighet är önskvärt eller godtagbart. Törstenefter kunskap har emellertid genom hela historien tagit sig förbi rådande förbud.Ingen forskare är säker på att lyckas nå fram och när forskningen når fram leder denofta till att etablerade sanningar kullkastas. Lagstiftaren skall därför inskränka sigtill att slå fast vad som inte är acceptabelt, i synnerhet reproduktiv kloning avmänniskor, vilken hindrar att gener omfördelas och i slutänden begränsar livetsfantastiska mångfald.

Or. fr

ÄNDRINGSFÖRSLAG 84från Peter Liese, Emilia Franziska Müller, Maria Martens och Bernd Posselt

Skäl F

F. Dessa principer har redan på internationell nivå utmynnat i konkretarekommendationer på området för gen- och bioteknik, t.ex. förbudet mot ingrepp ikönscellernas utvecklingskedja hos människor (t.ex. i ägg- och sädesceller) eftersomdessa har en okalkylerbar inverkan på framtida generationer (däremot tillåts enligtallmänt samförstånd behandling av somatiska celler, som inte har någon inverkanframtida generationer). Terapierna får endast användas för behandling av sjukdomaroch inte för att bättra på normala mänskliga egenskaper.

Or. de

ÄNDRINGSFÖRSLAG 85från Gianfranco Dell'Alba

Skäl F

F. Humangenetisk forskning och behandling måste kunna bedrivas enligt följandelinjer:- Genterapi på äggceller och sädesceller (könscellernas utvecklingskedja) kan tillåtas

att utföras i behandlingssyfte, med undantag för behandling som syftar till eugenetik(förbättring av mänskliga egenskaper). Sådana terapier tillåts dels i de fall de utförspå somatiska celler som inverkar på patienten som vårdas, dels på de somatiskaceller som inverkar på dennes arvsanlag, i syfte att förhindra att ärftliga sjukdomarbryter ut.


SV

- All terapi som syftar till behandling av sjukdomar måste vara tillåten, medanterapi som syftar till eugenetik (förbättring av mänskliga egenskaper) inte kantillåtas.

Or. it

ÄNDRINGSFÖRSLAG 86från Didier Rod, Hiltrud Breyer och Paul A.A.J.G. Lannoye

Skäl F

F. Det finns ett internationellt samförstånd om följande (1 ord utgår) villkor för att bedrivahumangenetisk forskning och behandling:

� Genterapi på äggceller och sädesceller skall vara absolut förbjuden (könscellernasutvecklingskedja) eftersom följderna då skulle överföras på framtida generationer. Sådanvård som tillämpas uteslutande på somatiska celler vilka inverkar enbart på patientenskulle eventuellt kunna tillåtas.

� Terapierna får endast användas för behandling av allvarliga sjukdomar och inte i någotfall för att bättra på eller ändra mänskliga egenskaper som inte är direkt knutna tillsådan sjukdom.

� Genterapier vars följder och biverkningar inte ännu är kända får aldrig föreslåspatienter innan det visats och styrkts att de är tillförlitliga och ofarliga.

Or. fr


Skäl F


utgår

- Det bör endast vara tillåtet att använda terapierna för behandling av allvarligasjukdomar och inte för att bättra på normala mänskliga egenskaper.

Or. en


SV


Skäl F


utgår

- Det bör endast vara tillåtet att använda terapierna för behandling av allvarligasjukdomar, inbegripet ärftliga sjukdomar, och inte för att bättra på normala mänskligaegenskaper.

Or. en


Skäl F

F. Det finns ett internationellt samförstånd om följande två villkor för att bedrivahumangenetisk forskning och behandling:

- Genterapi på äggceller och sädesceller bör inte tillåtas (könscellernasutvecklingskedja) eftersom det annars föreligger risk för att oönskade följder dåskulle kunna överföras på framtida generationer. Sådan vård som tillämpasuteslutande på somatiska celler vilka inverkar enbart på patienten kommer atttillåtas.

- Det bör endast vara tillåtet att använda terapierna för behandling av allvarligasjukdomar och inte för att påverka egenskaper som inte utgör någothälsoproblem.

Or. nl


Punkt F


� Genterapi på äggceller och sädesceller får inte tillåtas (könscellernas utvecklingskedja)eftersom följderna då skulle överföras på framtida generationer.


SV

� Sådan vård som uteslutande tillämpas på somatiska celler och som enbart inverkarpå patienten kommer att tillåtas. Det bör endast vara tillåtet att använda terapiernaför behandling av allvarliga sjukdomar och inte för att bättra på normala mänskligaegenskaper.

Or. el


Punkt F


� Genterapi på äggceller och sädesceller bör inte tillåtas (könscellernas utvecklingskedja)(vilket med den tidigare ordalydelsen medför ärftliga förändringar) eftersom det intefinns tillräckliga kunskaper på området idag. Sådan vård som tillämpas uteslutandepå somatiska celler vilka inverkar enbart på patienten kommer att tillåtas.

� Det bör endast vara tillåtet att använda terapierna för behandling av sjukdomar och inteför att bättra på normala mänskliga egenskaper.

Or. el


Skäl F


- Genterapi på äggceller och sädesceller skall inte tillåtas (könscellernasutvecklingskedja) eftersom följderna då skulle överföras på framtida generationer.Sådan vård som tillämpas uteslutande på somatiska celler vilka inverkar enbart påpatienten kommer att tillåtas.

- Det skall endast vara tillåtet att använda terapierna för behandling av allvarligasjukdomar och inte för att förändra normala mänskliga egenskaper.

Or. it


SV


Skäl F, strecksats 2

- Det bör endast vara tillåtet att använda terapierna för behandling av (1 ord utgår)sjukdomar och inte för att bättra på (1 ord utgår) mänskliga egenskaper.

Or. fr

ÄNDRINGSFÖRSLAG 94från Geneviève Fraisse

Skäl F, strecksats 2a (ny)

- Forskning och behandling skall bedrivas med fritt och informerat samtycke frånpatienter som erhåller stöd genom oberoende rådgivning.

Or. fr


Skäl F, strecksats 2

- Det bör endast vara tillåtet att använda terapier för medicinska syften,

Or. sv


Skäl F flyttas före skäl A


� Genterapi på äggceller och sädesceller bör inte tillåtas (könscellernasutvecklingskedja) eftersom följderna då skulle överföras på framtida generationer.Sådan vård som tillämpas uteslutande på somatiska celler vilka inverkar enbart påpatienten kommer att tillåtas.


SV

� Det bör endast vara tillåtet att använda terapierna för behandling av allvarligasjukdomar och inte för att bättra på normala mänskliga egenskaper.

Or. de


Skäl Fa (nytt)

Fa. Om teknik tillämpad på mänskliga könscellers utvecklingskedja utvecklas ochanvänds skulle detta uppväcka en tidigare aldrig skådad uppsättning sociala,psykologiska och politiska krafter, för alltid förändra det mänskliga samhälletsnatur och skapa sin egen näring, med följder som går långt utöver vad människorkan föreställa sig och i än högre grad vad vi kan kontrollera. Teknik tillämpad påmänskliga könscellers utvecklingskedja skall därför vara absolut förbjuden.

Or. en


Skäl Fb (nytt)

Fb. Det föreligger ingen skillnad mellan kloning av terapeutiska skäl och kloning förreproduktion. En uppluckring av det gällande förbudet kommer att leda till etttryck på ytterligare utveckling av produktion och lagring av embryon.

Or. en


Skäl G

utgår

Or. en


SV


Skäl G

G. Europeiska unionen är skyldig att uppmuntra forskning inom bioteknik ochhumangenetik. Grundforskningen kan inte utlämnas helt åt den kommersiellasektorn och allmänintresset kräver ett starkt stöd till alla former av forskning somskulle kunna ge fördjupade kunskaper om livet och med tiden nya terapier.Nationella förbud som drabbar viss forskning får inte hindra hela Europeiskaunionen från att stödja sådan forskning i länder där den är tillåten. Endast forskningsom leder fram till kloning av mänskliga varelser och till förändringar avkönscellernas tillväxtkedja borde vara förbjuden. Terapier skall endast arbetas framför behandling av allvarliga sjukdomar och inte för att bättra på nya mänskligaegenskaper.

Or. fr


Skäl G

G. I och med den europeiska stadgan om grundläggande rättigheter harEuropeiska unionen, på basis av konventionen om skydd av "Human rights andDignity of the Human Being with regard to the Application of Biology andMedicine", tagit nya steg mot utveckling av etiska riktlinjer på europeisk nivå. Iartikel 3 i stadgan fastställs att varje individ har rätt till sin fysiska och psykiskaintegritet och att inom områdena för medicin och biologi särskilt följande skall iakttas: -vederbörande persons fria och informerade samtycke, i enlighet med det som fastställs ilagen, - förbud mot eugenetiska förfaranden, särskilt sådana som syftar till urval avpersoner, - förbud mot att använda människokroppen och dess delar i vinstbringandesyfte, - förbud mot reproduktiv kloning av mänskliga varelser. Samtidigt konstateras iförklaringstexten till artikeln att stadgan bara förbjuder reproduktiv kloning – dengodkänner eller förbjuder inte andra former av kloning.

Or. sv


SV


Skäl G

G. I och med den europeiska stadgan om grundläggande rättigheter har Europeiska unionentagit ett avgörande steg mot utveckling av etiska riktlinjer på europeisk nivå. I artikel 3fastställs att varje individ har rätt till sin fysiska och psykiska integritet och att inomområdena för medicin och biologi särskilt följande skall iakttas: - vederbörande personsfria och informerade samtycke, i enlighet med det som fastställs i lagen, - förbud moteugenetiska förfaranden, särskilt sådana som syftar till urval av personer, - förbud motatt använda människokroppen i sin helhet eller delvis eller i form av beståndsdelareller delar i vinstbringande syfte, - förbud mot reproduktiv kloning av mänskligavarelser.

Or. fr

ÄNDRINGSFÖRSLAG 103från Peter Liese, Emilia Franziska Müller och Bernd Posselt

Skäl G

G. I och med den europeiska stadgan om grundläggande rättigheter har Europeiska unionentagit ett avgörande steg mot utveckling av etiska riktlinjer på europeisk nivå. I artikel 3fastställs att varje individ har rätt till sin fysiska och psykiska integritet och att inomområdena för medicin och biologi särskilt följande skall iakttas: - vederbörande personsfria och informerade samtycke, i enlighet med det som fastställs i lagen, - förbud moteugenetiska förfaranden, särskilt sådana som syftar till urval av personer, - förbud motatt använda människokroppen och dess delar i vinstbringande syfte, - förbud motreproduktiv kloning av mänskliga varelser, varvid dessa principer är minimikrav påEuropeiska unionens lagstiftare och inte utgör någon komplett förteckning över allanödvändiga bestämmelser.

Or. de


SV


Skäl G flyttas före skäl A

G. I och med den europeiska stadgan om grundläggande rättigheter har Europeiska unionentagit ett avgörande steg mot utveckling av etiska riktlinjer på europeisk nivå. I artikel 3fastställs att varje individ har rätt till sin fysiska och psykiska integritet och att inomområdena för medicin och biologi särskilt följande skall iakttas: - vederbörande personsfria och informerade samtycke, i enlighet med det som fastställs i lagen, - förbud moteugenetiska förfaranden, särskilt sådana som syftar till urval av personer, - förbud motatt använda människokroppen och dess delar i vinstbringande syfte, - förbud motreproduktiv kloning av mänskliga varelser.

Or. de


Skäl Ga (nytt)

Ga. Europeiska kommissionens europeiska etikgrupp har understrukit vikten av att ha etttvärvetenskapligt rådgivande organ i vetenskapliga frågor. Europaparlamentet haräven rätt att be gruppen om yttranden. Tyvärr har detta inte skett ännu.

Or. en


Skäl Ga (nytt)

Ga. Den europeiska etikgruppen pekar i sitt betänkande av den 23 november 1998 påatt "Respekten för europeisk kulturell pluralism och för pluralismen i fråga ometiska angreppssätt, vilken särskilt yttrar sig genom oerhörda skillnader mellannationella bestämmelser, måste leda till att man inte utan vidare utesluter attgemenskapsfinansiering tilldelas forskning kring embryon som utförs i länder därsådan är tillåten".

Or. it


SV


Skäl H

H. Någon rättighet till ett helt friskt barn kan inte finnas, men det är legitimt attföräldrar eller en kvinna önskar få barn och att önska att barnet inte ska lida avallvarliga genetiska sjukdomar. Metoder för hjälp till befruktning och andra teknikerför att bekämpa sterilitet skall uppmuntras, samtidigt som man försöker begränsariskerna för kvinnor. Tester före och efter födseln skall åtföljas av så mycketinformation som möjligt om fördelar och risker. Alla berörda varelsers rätt att vetaeller att inte veta skall respekteras. De tester som erbjuds skall vara till för att spåraallvarliga genetiska sjukdomar. Det är inte eugenetik utan läkarvetenskap att rätta tillett sjukdomstillstånd och man kan till och med fråga sig om det inte skulle strida motvarje form av etik att inte undvika vissa alltför smärtfyllda liv.

Or. fr

ÄNDRINGSFÖRSLAG 108från Peter Liese, Maria Martens och Bernd Posselt

Skäl H

H. Medlemsstaterna och Europeiska unionen måste arbeta gemensamt för att skapaförutsättningar så att humangenetiken kan utveckla sin potential till nytta förmänniskan med beaktande av människans värdighet samt fastställa i vilka falleuropeiska åtgärder vore önskvärda.

Or. de


Skäl H

H. Medlemsstaterna och Europeiska unionen måste vidta gemensamma ansträngningarför att utveckla och bygga ut en humangenetiksektor som främjar hälsovården ochbotande av människor.

Or. nl


SV


Punkt H

Η. Medlemsstaterna och Europeiska unionen måste arbeta gemensamt för att skapaförutsättningar för att humangenetiksektorn erhåller vederbörlig relevans och fastställade områden där en gemenskapsåtgärd vore önskvärd.

Or. el


Skäl Ha (nytt)

Ha. Det finns ingen naturlig etik och naturen är ibland generös och ibland grym.Människan måste med hjälp av förnuftet skapa sig ett etiskt rättesnöre somfastställer vilka plikter som skall uppfyllas inom frihetens ram. Respekten för allaformer av liv är en sådan plikt. Alla embryon kan potentiellt bli mänskliga varelser.Genom en naturlig process förstör naturen ett stort antal embryon. Detframväxande livet utgör i sig egentligen en process, ett ordnande av materien, ochcentrala funktioner som medvetandet eller förnuftet tillkommer inte en cell eller ettbegränsat antal celler, utan förutsätter en mycket mer komplex ordning sominträder senare. Detta faktum ställer emellertid krav på forskningen att så långt sommöjligt skydda alla embryon. Det är endast högre ändamål, som skyddet förmoderns fysiska eller psykiska liv eller behovet av att av terapeutiska skäl föra denmedicinska forskningen framåt, som skulle kunna göra det godtagbart att, som detminst dåliga alternativet, använda embryon, som i vilket fall skulle utplånas, förforskningsändamål.

Or. fr


Skäl H och I

Skäl H och I ska byta plats

Or. es


SV


Skäl J

J. Finansieringen av forskningen och de regler som Europeiska unionen borde utarbetaför att om möjligt styra de pågående förändringsprocesserna i den aktuella biologiska-och genetiska forskningen måste ha som mål att skapa en framtida åtgärdsram för attundvika att samhället utsätts för en ovälkommen utveckling, och en oförmåga att uppnåsamförstånd som resultat av en verklig dialog mellan berörda parter kan leda till att enenhetlig referensram uteblir och att det blir omöjligt att förverkliga en offentlig praxis.

Or. el

ÄNDRINGSFÖRSLAG 114från Peter Liese, Ria G.H.C. Oomen-Ruijten och Bernd Posselt

Skäl I

I. Fördraget om Europeiska unionen innehåller inga föreskrifter som direkt hänför sig tillhumangenetik men unionen har, i enlighet med subsidiaritetsprincipen (art. 5 iEG-fördraget), behörighet inom området och kan vidta åtgärder i anslutning till dettaområde inom ramen för folkhälsan � artikel 152 i EG-fördraget, inom ramen förbudgetanslag för forskning � artiklarna 163 till 173 i EG-fördraget, inom ramen för deninre marknadens funktion � artikel 95 i EG-fördraget samt inom ramen företableringsfriheten – artikel 47.2 i EG-fördraget, friheten att tillhandahålla tjänster –artikel 47.2 jämte artikel 55 i EG-fördraget och arbetstagarens rättigheter –artiklarna 137.1 och 137.2 i EG-fördraget.

Or. de


Skäl Ka (nytt)

Ka. Eftersom kunskaperna inom genetiken ökar mycket snabbt, och därigenom fårjuridiska, sociala, etiska och ekonomiska följder, måste Europaparlamentet i sittarbete med humangenetik ha som mål att utarbeta på vilket sätt en lämpligbedömning kan göras.

Or. el


SV


Skäl L

L. I Europa ökar antalet laboratorier som tillhandahåller genanalystjänster och gentest,och genanalysförfarandena blir allt vanligare enligt en trend som med säkerhetkommer att intensifieras.

Or. el


Skäl M

M. För tillfället finns inga gemensamma europeiska normer eller förordningar somsäkerställer en minimistandard för tjänster i samband med genanalys och gentest,och dessa omfattas varken av tillämpningsområdet för rådets förordning 2309/93/EG,som fastställer gemenskapsförfaranden för godkännande av och tillsyn överhumanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel, eller direktiv 98/79/EG ommedicintekniska produkter för in vitro-diagnostik som enbart omfattar produkter somär avsedda att användas i ett kommersiellt sammanhang, och följaktligen utarbetaförordningar eller revidera direktiven så att de täcker gentest och bioläkemedel såatt dessa uppfyller normerna i direktivet i fråga.

Or. el


Skäl N

N. Oberoende av de talrika initiativ för kvalitetsbedömning som tagits av specialisterinom genetik och yrkesorganisationer tillhandahålls genanalystjänster och gentestunder förhållanden och inom ramen för regelverk som kraftigt skiljer sig åt mellan deolika medlemsstaterna.

Or. el


SV


Skäl O

O. Överflödet av normer som skiljer sig från varandra eller i varje fall på nationell nivåinte överensstämmer med varandra inom alla skeden, från utveckling till kliniskprövning, erkänns som en allvarlig begränsning som försvårar utvecklingen ochprövningen av nya bioläkemedel inom Europeiska unionen.

Or. el


Skäl P

P. De första stegen mot en tillnärmning av reglerade skyldigheter har tagits inomområdet för gen- och cellterapi genom att Europeiska läkemedelsmyndighetenformulerat riktlinjer för så kallade goda förfaranden, medan nya sektorer såsomvävnadsteknik, konstgjorda organ och genanalys och gentest fortfarande saknar ettregelverk på gemenskapsnivå och nationell nivå.

Or. el


Skäl Q

Q. Användningen av stamceller håller på att hävda sig som en ny metod förbehandling av sjukdomar och skador som t.ex. diabetes, Alzheimers sjukdom,Parkinsons sjukdom, o.s.v., för vilka det idag inte finns några effektivabehandlingsmetoder, samt för människans behov av transplantationer.

Or. el


SV


Skäl Qa (nytt)

Qa. Användningen av stamceller håller på att hävda sig som en ny metod förutvärderingen av läkemedel in vitro.

Or. el


Skäl J

utgår

Or. es


Skäl J

J. Ett europeiskt regelverk måste garantera full frihet för medborgarna med stor respektför det personliga ansvaret. Syftet med regelverket är inte att jämka sammankonflikterna mellan de olika etiska och moraliska synsätten som finns i Europa.Med tanke på den oerhörda snabbhet med vilket det bioetiska området utvecklas,skulle det i högsta grad vara obetänksamt att inte beakta några av tillämpningarnainom det medicinska området, som idag kanske inte verkar användbara i någon störreomfattning, men som i framtiden kanske – tidigare än vi tänkt oss – skulle kunnarädda många människoliv.

Or. es


Skäl J

J. De regler som Europeiska unionen borde utarbeta bör ha som syfte att garantera attresultaten av forskningen kan komma så stora befolkningsgrupper som möjligt tilldel, att kunskaper om genetiken ökar och att forskningsresultat inte missbrukas.

Or. sv


SV

ÄNDRINGSFÖRSLAG 126från Peter Liese och Bernd Posselt

Skäl J

J. De regler som Europeiska unionen borde utarbeta för att styra de pågåendeförändringsprocesserna i den aktuella biologiska revolutionen måste ha som mål attforma framtiden för att undvika att samhället blir ett offer för den, och en oförmåga attåtminstone i väsentliga frågor uppnå samförstånd som resultat av en verklig dialogmellan berörda parter kan leda till att en enhetlig referensram uteblir och att det bliromöjligt att förverkliga en offentlig praxis.

Or. de


Skäl J

J. De regler som Europeiska unionen borde utarbeta för att styra de pågåendeförändringsprocesserna i den aktuella biologiska revolutionen måste ha som mål attforma framtiden (10 ord utgår) och en oförmåga att uppnå samförstånd som resultat aven verklig dialog mellan berörda parter kan leda till att en enhetlig referensram utebliroch att det blir omöjligt att förverkliga en offentlig praxis.

Or. en


Skäl J

J. De regler som Europeiska unionen borde utarbeta för att gynna och styra de pågåendeförändringsprocesserna i den aktuella biologiska revolutionen måste ha som mål attplanera framtiden för att undvika att samhället blir ett offer för den, och en oförmågaatt uppnå samförstånd som resultat av en verklig dialog mellan berörda parter kan ledatill att en enhetlig referensram uteblir och att det blir omöjligt att förverkliga enoffentlig praxis,

Or. it


SV


Skäl J

J. De regler som Europeiska unionen borde utarbeta för att reglera de pågåendeförändringsprocesserna i den aktuella biologiska revolutionen måste ha som mål attforma framtiden för att undvika att samhället blir ett offer för den, och en oförmåga attuppnå samförstånd som resultat av en verklig dialog mellan berörda parter kan leda tillatt en enhetlig referensram uteblir och att det blir omöjligt att förverkliga en offentligpraxis.

Or. en


Skäl J

J. De regler som Europeiska unionen borde utarbeta för att reglera de pågåendeförändringsprocesserna i den aktuella biologiska revolutionen måste ha som mål attforma framtiden för att undvika att samhället blir ett offer för den, och en oförmåga attuppnå samförstånd som resultat av en verklig dialog mellan berörda parter kan leda tillatt en enhetlig referensram uteblir och att det blir omöjligt att förverkliga en offentligpraxis.

Or. fr


Skäl J

J. De regler som Europeiska unionen borde utarbeta för att styra och följa de pågåendeförändringsprocesserna i den aktuella biologiska revolutionen måste ha som mål attforma framtiden för att undvika att samhället blir ett offer för den, och en oförmåga attuppnå samförstånd som resultat av en verklig dialog mellan berörda parter kan leda tillatt en enhetlig referensram uteblir och att det blir omöjligt att förverkliga en offentligpraxis.

Or. fr


SV


Skäl K

utgår

Or. es

ÄNDRINGSFÖRSLAG 133från Dana Rosemary Scallon

Skäl K

K. I enlighet med det mandat som givits det tillfälliga utskottet för humangenetik harutskottets verksamhet i huvudsak koncentrerat sig på fem aspekter:- användning av gentester för förutsägande och diagnostiska ändamål- utveckling och tillämpning av ny genterapi- tilldelning av finansiella resurser för forskning inom ramen för det sjätte

ramprogrammet- patenterbarhet för produkter och förfaringssätt som härrör från levande varelser- de etiska, rättsliga, ekonomiska och sociala problem som reses genom

bioteknikens senare utveckling och dess tillämpning i Europa.

Or. en


Skäl Y, inledningen och strecksats 1

Y. Trots tvetydiga tolkningar av bestämmelserna i ovannämnda direktiv uteslutsuttryckligen patentering av följande:

- "Människokroppen i sina olika bildnings- och utvecklingsstadier, liksom enbartupptäckten av en av dess beståndsdelar, inbegripet en gensekvens eller endelsekvens av en gen" (art. 5).

Or. el


SV


Skäl K flyttas före skäl A

K. Det tillfälliga utskottet för humangenetik hade till uppgift att yttra sig om de etiska,juridiska, ekonomiska och sociala frågor som uppstått i samband med den modernabiomedicinen och i enlighet med det mandat som givits det tillfälliga utskottet förhumangenetik har utskottets verksamhet i huvudsak koncentrerat sig på två aspekter:diagnos (genanalys) och terapi (vård och behandlingar), å ena sidan, och fastläggandeav etiska riktlinjer, hantering av genetisk information, finansiering av forskning inomramen för det sjätte ramprogrammet och patenterbarhet för produkter och förfaringssättsom härrör ur biologiskt material, å andra sidan.

Or. de


Skäl Ka (nytt)

Ka. Vid behandlingen av ovan nämnda teman ankommer det på det tillfälliga utskottetför humangenetik, fortfarande i enlighet med sitt mandat, att tillhandahållaparlamentet ingående analyser som gör att det med respekt för allmänintresset kanfatta verkliga politiska beslut och ange tydliga riktlinjer.

Or. fr


Skäl Ka (nytt)

Ka. Notera särskilt att det bland det tillfälliga utskottets målsättningar finns en som"ville ge Europaparlamentet och gemenskapsinstitutionerna riktlinjer avseendeforskning om humangenetik och om andra nya tekniker inom modern medicin,liksom tillämpningen av dessa" och att en återgång istället för de intagnapositionerna på europeisk nivå skulle gå emot mandatet för vårt utskott.

Or. it


SV


Skäl Kb (nytt)

Kb. Med beaktande av gemenskapens kompetens inom forskningsområdet understrykahur gemenskapen, i brist på direkt och exklusiv kompetens som medgergemenskapslagstiftaren att anta regelverk och direktiv om humangenetik, kanfastställa några kriterier att följa för de åtgärder som ett sådant områdefinansieras genom sjätte ramprogrammet för forskning.

Or. it


Rubrik före skäl L

Gentest och genetisk screening

Or. sv


Skäl La (nytt)

La. I praktiken förekommer både genetiska tester och genetisk screening. Testergenomförs hos medlemmar av släkter, där man vet att det finns en genetisksjukdom, både i form av fosterdiagnostik och diagnostik för att veta vem som ärbärare av sjukdomsgen. Genetisk screening utförs hos den stora befokningen för attfå fram bärare av recessiva sjukdomar och de etiska frågorna som är förknippademed dessa är betydligt mera omfattande. I detta betänkande berörs främst genetiskscreening.

Or. sv


SV


Skäl L

L. I Europa ökar antalet laboratorier som tillhandahåller genanalystjänster ochgenanalysförfarandena blir allt vanligare enligt en trend som med säkerhet kommer attintensifieras och man måste analysera konsekvenserna för befolkningens fysiska ochsociala utveckling, där metoder för att förutsäga inte får träda i stället för traditionellförebyggande politik på hälsoområdet.

Or. fr


Skäl L

L. I Europa ökar antalet laboratorier som tillhandahåller genanalystjänster ochgenanalysförfarandena blir allt vanligare enligt en oönskad trend som med säkerhetkommer att intensifieras.

Or. nl

ÄNDRINGSFÖRSLAG 143från Dorette Corbey

Skäl La (nytt)

La. Parlamentet framhåller de potentiella fördelarna med genetisk information ochvill därför förebygga att urval på arbets- och försäkringsmarknaden hindrararbetstagare eller kunder från att utföra genetiska tester.

Or. nl


Skäl La (nytt)

La. Bruket av genanalyser reser särskilda etiska problem i fråga om prenatala testeroch preimplantatorisk gendiagnos.

Or. fr


SV


Skäl M

(Berör inte den svenska versionen.)

Or. nl


Skäl Ma (nytt)

Ma. Överdrivet bruk av gentester, i synnerhet preimplantatoriska och prenataladiagnoser, ökar risken för eugenetiska förfaranden och preimplantatorisk diagnosär därför förbjuden i flera europeiska länder.

Or. fr


Skäl N

N. Oberoende av de talrika initiativ för kvalitetsbedömning som tagits av specialister inomgenetik och yrkesorganisationer tillhandahålls genetiska tester och analyser underförhållanden och inom ramen för regelverk som kraftigt skiljer sig åt mellan de olikamedlemsstaterna.

Or. nl


Skäl Na (nytt)

Na. Gentester får endast erbjudas i samband med en kompetent och omfattanderådgivning, som måste omfatta medicinska, etiska, sociala, psykologiska ochjuridiska aspekter.

Or. de


SV


Skäl O

O. Överflödet av normer som skiljer sig från varandra eller i varje fall på nationell nivå inteöverensstämmer med varandra inom alla skeden, från utveckling till klinisk prövningleder till en etisk debatt och utgör inte den mest gynnsamma ramen för utvecklingenoch prövningen av nya bioläkemedel inom Europeiska unionen.

Or. fr


Skäl O

O. Överflödet av normer som skiljer sig från varandra eller i varje fall på nationell nivå inteöverensstämmer med varandra inom alla skeden, från utveckling till klinisk prövning,erkänns som en allvarlig begränsning som försvårar och gör utvecklingen ochprövningen av nya bioläkemedel inom Europeiska unionen omöjlig att styra.

Or. it

ÄNDRINGSFÖRSLAG 151från Peter Liese, Concepció Ferrer, José María Gil-Robles Gil-Delgado, Dana RosemaryScallon, Emilia Franziska Müller, Bernd Posselt, Charles Tannock, John Bowis, LennartSacrédeus, Eija-Riitta Anneli Korhola och Paolo Pastorelli

Skäl Q

Q. Användningen av stamceller kan teoretiskt sett vara en ny metod för behandling avsjukdomar och skador. Syftet med en sådan terapi är att utveckla differentieradeceller eller vävnader som kan transplanteras i patienter som lider av sjukdomar somdiabetes, Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, infarkt, leukemi ellerbroskskador, för vilka det idag inte finns någon tillräcklig terapi.

Or. de


SV


Skäl Q

Q. Användningen av stamceller för terapeutiska ändamål förefaller att kanske kunna geen ny metod för behandling av sjukdomar och skador. Syftet med en sådan terapi är attutveckla differentierade celler eller vävnader för transplantation i patienter som lider avsjukdomar som diabetes, Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, infarkt, o.s.v.(resten utgår)

Or. nl


Skäl Q

Q. Stamceller som blir tillgängliga för terapeutiska ändamål håller på att hävda sig somnya potentiellt revolutionerande metoder för behandling av sjukdomar och skador.Syftet med en sådan terapi är att utveckla differentierade celler eller vävnader förtransplantation i patienter som lider av sjukdomar som diabetes, Alzheimers sjukdom,Parkinsons sjukdom, infarkt, o.s.v., sjukdomar för vilka det idag inte finns någon botrespektive effektiv terapi.

Or. nl


Skäl Q

Q. Användningen av stamceller för terapeutiska ändamål håller på att hävda sig som en nypotentiellt revolutionerande metod för behandling av sjukdomar och skador. Syftet meden sådan terapi är att utveckla differentierade celler eller vävnader för transplantation ipatienter som lider av degenererande sjukdomar med cellförlust som symptom somdiabetes, Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, infarkt, o.s.v., sjukdomar för vilkadet idag inte finns några fungerande terapier eller behandlingsmetoder som kanåterställa organets funktion.

Or. es


SV


Skäl Q

Q. Användningen av stamceller för terapeutiska ändamål håller på att hävda sig som en ny(2 ord utgår) metod för behandling av sjukdomar och skador. Syftet med en sådanterapi är att utveckla differentierade celler eller vävnader för transplantation i patientersom lider av sjukdomar som diabetes, Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom,infarkt, o.s.v., sjukdomar för vilka det idag inte finns några fungerande terapier ellerbehandlingsmetoder. Dock måste nödvändiga åtgärder vidtas för att undvika riskernaoch farorna med en eventuell stamcellsterapi.

Or. de


Skäl Q

Q. Trots den försiktighet i fråga om metodik som krävs på detta område, hålleranvändningen av stamceller för terapeutiska ändamål (1 ord utgår) på att hävda sig somen ny potentiellt revolutionerande metod för behandling av sjukdomar och skador.Syftet med en sådan terapi är att utveckla differentierade celler eller vävnader förtransplantation i patienter som lider av sjukdomar som diabetes, Alzheimers sjukdom,Parkinsons sjukdom, infarkt, o.s.v., sjukdomar för vilka det idag inte finns någrafungerande terapier eller behandlingsmetoder.

Or. fr


Q. Användningen av stamceller för terapeutiska ändamål skulle kunna visa sig utgöra enny potentiellt revolutionerande metod för behandling av sjukdomar och skador. Syftetmed en sådan terapi är att utveckla differentierade celler eller vävnader förtransplantation i patienter som lider av sjukdomar som (1 ord utgår)Alzheimers sjukdom eller Parkinsons sjukdom, (2 ord utgår) sjukdomar för vilka detidag inte finns några fungerande terapier eller behandlingsmetoder.

Or. fr


SV


Skäl Q

Q. Användningen av stamceller för terapeutiska ändamål studeras som en ny potentielltrevolutionerande metod för behandling av sjukdomar och skador. Syftet med en sådanterapi är att utveckla differentierade celler eller vävnader för transplantation i patientersom lider av sjukdomar som diabetes, Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom,infarkt, o.s.v., sjukdomar för vilka det idag inte finns några fungerande terapier ellerbehandlingsmetoder.

Or. sv


Skäl Q

Q. Användningen av stamceller för terapeutiska ändamål utgör en ny potentielltrevolutionerande metod för behandling av sjukdomar och skador. Syftet med en sådanterapi är att utveckla differentierade celler eller vävnader för transplantation i patientersom lider av sjukdomar som diabetes, Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom,infarkt, o.s.v., sjukdomar för vilka det idag inte finns några fungerande terapier ellerbehandlingsmetoder.

Or. en


Skäl Q

Q. Användningen av stamceller för terapeutiska ändamål håller på att hävda sig som en nypotentiellt revolutionerande metod för behandling av sjukdomar och skador. Syftet meden sådan terapi är att utveckla differentierade celler eller vävnader för transplantation ipatienter som lider av sjukdomar som diabetes, Alzheimers sjukdom,Parkinsons sjukdom, infarkt, stroke, ryggradsskador o.s.v., sjukdomar för vilka det idaginte finns några fungerande terapier eller behandlingsmetoder.

Or. en

ÄNDRINGSFÖRSLAG 161från Evelyne Gebhardt, Ioannis Koukiadis och Minerva Melpomeni Malliorieter

Q. Användningen av stamceller för terapeutiska ändamål skulle kunna bli en nypotentiellt revolutionerande metod för behandling av sjukdomar och skador. Syftetmed en sådan terapi är att utveckla differentierade celler eller vävnader för


SV

transplantation i patienter som lider av sjukdomar som diabetes, Alzheimers sjukdom,Parkinsons sjukdom, infarkt, o.s.v., sjukdomar för vilka det idag inte finns någrafungerande terapier eller behandlingsmetoder. Nödvändiga åtgärder måste vidtas föratt undvika risker och faror med möjliga stamcellsbehandlingar. När det gällerstamcellernas ursprung krävs en åtskillnad mellan embryonala stamceller och såkallade "vuxna" stamceller. Forskningen på vuxna stamceller är ett lovande ochetiskt oantastligt alternativ till stamceller som hämtats från mänskliga embryon.Forskningen på vuxna stamceller bör därför ges absolut prioritet. Utvecklandet avmetoder som underlättar den fysiska och psykiska belastningen vid behandling förin vitro-befruktning och minskar eller till och med undviker bildandet av så kallade"överskottsembryon" bör uppmuntras.

Or. en


Skäl Q

Q. Användningen av stamceller för terapeutiska ändamål håller på att hävda sig som en nypotentiellt revolutionerande metod för behandling av sjukdomar och skador. Syftet meden sådan terapi är att utveckla differentierade celler eller vävnader för transplantation ipatienter som lider av sjukdomar som diabetes, Alzheimers sjukdom,Parkinsons sjukdom, infarkt, o.s.v., sjukdomar för vilka det idag finns begränsad ellersaknas terapeutisk behandling.

Or. en


Skäl Q:

Q. Användningen av stamceller för terapeutiska ändamål håller på att hävda sig som en nypotentiellt revolutionerande metod för behandling av sjukdomar och skador. Syftet meden sådan terapi är att utveckla differentierade celler eller vävnader för transplantation ipatienter som lider av sjukdomar som diabetes, Alzheimers sjukdom,Parkinsons sjukdom, infarkt, o.s.v., sjukdomar för vilka det idag inte finns någrafungerande terapier eller behandlingsmetoder. All terapi kan emellertid visa sigmedföra risker och dessa risker är till sin blotta natur allvarligare när det är fråga omgenetik.

Or. fr


SV


Skäl R

R. Vad gäller stamcellernas ursprung måste det göras skillnad mellan de embryonalaoch de så kallade "vuxna" stamcellerna. Forskning på vuxna stamceller är ettlovande och etiskt försvarbart alternativ till att använda stamceller från embryon,varför forskning på vuxna stamceller bör ges absolut prioritet.

Or. de


Skäl R

R. Stamcellerna förekommer i en individs alla utvecklingsskeden, både i barnet och i denvuxna människan och ger upphov till olika typer av specifika celler. (resten utgår)

Or. es


Skäl R

R. Stamcellerna förekommer i en individs alla utvecklingsskeden, både i barnet och i denvuxna människan. Deras (3 ord utgår) förmåga ger upphov till olika typer av specifikaceller (1 ord utgår) och dessa celler kan erhållas med utgångspunkt i vuxnas vävnader,(2 ord utgår) fosters vävnader, (1 ord utgår) celler ur massan inuti blastocystan, (1 ordutgår) embryon eller genom kloning genom förflyttning av kärnan.

Or. fr


Skäl R

R. Stamcellerna förekommer i en individs alla utvecklingsskeden, både i barnet och i denvuxna människan (3 ord utgår) och deras förmåga att ge upphov till olika typer avspecifika celler avtar.

Or. es


SV


Skäl R

R. Stamcellerna förekommer i en individs alla utvecklingsskeden, både i barnet och i denvuxna människan. De har förmågan att ge upphov till olika typer av specifika celler.(resten utgår)

Or. nl


R. Stamcellerna förekommer i en individs alla utvecklingsskeden, både i barnet och i denvuxna människan. (17 ord utgår) Stamceller kan erhållas från vuxnas vävnader, från ettfosters vävnader, från celler ur massan inuti blastocystan, från embryon eller frånkloning genom förflyttning av kärnan.

Or. en


Skäl R

R. Stamcellerna förekommer i en individs alla utvecklingsskeden, både i barnet och i denvuxna människan och kan erhållas från vuxnas vävnader, från ett fosters vävnader, frånceller ur massan inuti blastocystan, från embryon eller från kloning genom förflyttningav kärnan.

Or. fr

ÄNDRINGSFÖRSLAG 171från Peter Liese, Dana Rosemary Scallon och Bernd Posselt

Skäl R

R. Stamcellerna förekommer i en individs alla utvecklingsskeden (23 ord utgår) och dessaceller kan erhållas från vuxnas vävnader, från ett fosters vävnader, från celler ur massaninuti blastocystan, från embryon eller från kloning genom förflyttning av kärnan. Vilkenpotential dessa olika typer av stamceller har för behandling av skilda sjukdomar ärmycket omstridd inom vetenskapen.

Or. de


SV


Skäl R

R. Stamcellerna förekommer i en individs alla utvecklingsskeden (20 ord utgår). Derasandel avtar med åldern och dessa celler kan erhållas från vuxnas vävnader, från ettfosters vävnader, från celler ur massan inuti blastocystan, från embryon eller frånkloning genom förflyttning av kärnan.

Or. it


Skäl R

R. Stamcellerna förekommer i en individs alla utvecklingsskeden, både i barnet och i denvuxna människan. Deras andel och deras förmåga att ge upphov till olika typer avspecifika celler avtar och dessa celler kan erhållas från vuxnas vävnader, från ett fostersvävnader, från celler ur massan inuti blastocystan, från embryon eller från kloninggenom förflyttning av kärnan. Det föreligger en moralisk skillnad mellan vuxnastamceller och stamceller i embryonalstadium med tanke på att mänskliga embryonmåste förstöras för att stamceller i embryonalstadium skall kunna erhållas.

Or. fr


Skäl R

R. Stamcellerna förekommer i en individs alla utvecklingsskeden, både i barnet och i denvuxna människan. Deras andel och deras förmåga att ge upphov till olika typer avspecifika celler avtar och dessa celler kan erhållas från vuxnas vävnader, från ett fostersvävnader, från celler ur postimplantationsembryon, från celler ur blastocystan ellerfrån kloning genom förflyttning av kärnan.

Or. nl


SV


Skäl R

R. Stamcellerna förekommer i en individs alla utvecklingsskeden, både i barnet och i denvuxna människan. Deras andel och deras förmåga att ge upphov till olika typer avspecifika celler avtar och dessa celler kan erhållas från vuxnas vävnader, från ett fostersvävnader, från celler ur postimplantationsembryon, från celler ur blastocystan ellerfrån kloning genom förflyttning av kärnan.

Or. nl


Skäl R

R. Stamcellerna förekommer i en individs alla utvecklingsskeden, både i barnet och i denvuxna människan. Deras andel och deras förmåga att ge upphov till olika typer avspecifika celler avtar och dessa celler kan erhållas från vuxnas vävnader, från ett fostersvävnader, från celler ur massan inuti blastocystan, från embryon eller från kloninggenom förflyttning av kärnan. Däremot är det ett mycket strategiskt beslut att utforskaalla möjliga källor till tillförsel av stamceller så att den naturvetenskapligaforskningen kan fastställa vilka källor som är lämpligast för behandling av olikadegenererande och genetiska sjukdomar.

Or. es


Skäl Ra (nytt)

Ra. Forskning kring så kallade ”embryonala” stamceller leder med nödvändighet tillkloning för att undvika bristande immunologisk överensstämmelse mellanimplanterade stamceller och mottagaren, men däremot reser de så kallade”vuxna” stamcellerna inte några etiska hinder och är naturligt kompatibla medmottagaren av implantatet.

Or. fr


SV


Skäl Rb (nytt)

Rb. Avlägsnande av stamceller på embryonalstadiet medför att embryot omintetgörsoch sådant omintetgörande är olagligt i flera europeiska länder.

Or. fr


Skäl Ra (nytt)

Ra. Av de 216 olika typer av celler den mänskliga kroppen är uppbyggd av är det baraett tjugotal som visat sig ha förmåga att ge upphov till olika typer av celler.Forskningen kring så kallade vuxna stamceller måste uppmuntras kraftfullt, menenligt europeiska gruppen för etik har ”övertygande belägg hittills lagts fram ifråga om somatiska celler med förmåga att ge upphov till olika typer av celler somhärrör från embryonala stamceller, men inte för vuxna stamceller”.

Or. fr


Skäl Ra (nytt)

Ra. Utvecklingen av sådana metoder måste främjas, som minskar hälsobelastningen,dvs. de fysiska och mentala påfrestningarna vid in-vitro-befruktning och minskarantalet så kallade "övertaliga embryon" eller rentav förhindrar deras uppkomst.

Or. de


SV


Skäl Ra (nytt)

Ra. Förutsättningarna för att framställa och erhålla stamceller vid användning avterapeutisk kloning eller övertaliga embryonala stamceller aktualiserar särskiltfrågan om kvinnokroppens integritet.

Or. fr


Skäl Ra (nytt)

Ra. Beslutet av USA:s president George W. Bush att tillåta användningen av federalamedel för forskning på vuxna stamceller, men också på en serie cellkedjor somerhållits från övertaliga embryon som redan använts i laboratorium.

Or. it


Skäl Rb (nytt)

Rb. Som en följd av de beslut som USA:s president George W. Bush tagit är Europa änmer manat att ge ett svar till forskningsgruppen inom detta område, för att undvika”hjärnornas flykt” och att till och med uppmuntra forskare från USA och andraländer att etablera sig på europeisk mark för att förstärka EU:s och dessmedlemsstaters egen forskningskapacitet, och för att dessutom gynna europeiskaföretag.

Or. it


SV


Skäl Rc (nytt)

Rc. Mot denna bakgrund finns i dag en betydande skillnad mellan offentlig och privatforskning och det ligger i högsta grad i Europas intresse att inte hamna påefterkälken på detta framväxande område, som faktiskt utgör inledningen av dettasekels största forskningsområde.

Or. it


Skäl Rd. (nytt)

Rd. Stamcellerna från embryon är mångverkande, och har därmed mycket störrepotential än stamceller från vuxna. Det är därför nödvändigt, med tanke på deembryonala stamcellernas potential, att först och främst utveckla forskningenkring deras effektiva användningsområde för sjukdomar som Parkinsons sjukdom,Alzheimers sjukdom, diabetes etc.

Or. it


Skäl S

S. Genomik och bioteknik för hälsan och allmän välfärd utgör prioriterade ämnesområdenför forskning i förslaget till beslut avseende det sjätte ramprogrammet.

Or. en


SV


Skäl S

S. Genomik och bioteknik för hälsan utgör prioriterade ämnesområden för forskning iförslaget till beslut avseende det sjätte ramprogrammet. Även inom ramen för andraprioriterade områden i förslaget till det sjätte ramprogrammet berörs det tillfälligautskottets arbete.

Or. de


Skäl Sa (nytt)

Sa. Man ser allt oftare hur forskare vid akademiska forskningsinstitutioner arbetarefter industrins mål i stället för allmänhetens. Offentlig praxis som uppmuntrarakademiska forskare att samarbeta med industrin för att säkraforskningsfinansiering kan därför innebära ett ifrågasättande av oberoendet förforskare som är anställda vid akademiska institutioner.

Or. en


Skäl Sb (nytt)

Sb. En politik som uppmuntrar eller till och med kräver att offentliga institutionersöker immaterialrättsligt skydd för resultaten av biologisk grundforskning kan geupphov till icke önskvärda förändringar av vilket slags forskning med offentligtstöd som utförs, hur forskarvärlden får tillgång till resultaten av sådan forskningoch hur den används i allmänt intresse.

Or. en


SV


Skäl Sa (nytt)

Sa. Gendiagnostik är endast tillåten för strikt medicinska ändamål.

Or. fr


Skäl T

T. (43 ord utgår) Det är möjligt att gentester kan ge viktig information inte enbart om denundersökta individen men även om dennes familjemedlemmar och därmed kunde ha ettstort inflytande på en individs liv och livsstil, till och med när det gäller beslut omfortplantning. I teorin är det därför möjligt att detta kan leda till nya oönskadeklassificeringar av individer och kontrollfunktioner. Sällan kan man dock avslöjavanliga sjukdomar genom genetiska test eller genetisk screening.

Or. sv


Skäl T

T. Tillgången till och urvalet av gentest har blivit mycket större. De kan under vissaförutsättningar avslöja viktig information inte enbart om den undersökta individen menäven om dennes familjemedlemmar och kan slutligen ha ett stort inflytande på enindivids liv och livsstil, till och med när det gäller beslut om fortplantning.

Or. en


SV


Skäl T

T. Utbredningen av gentest kommer att leda till en allt starkare utveckling mot en socialordning som i en stor utsträckning kännetecknas av genetiska kriterier för klassificeringoch kontroll (8 ord utgår). Genetiska data betraktas som mycket specifik information.De kan avslöja viktig information inte enbart om den undersökta individen men ävenom dennes familjemedlemmar och kan slutligen ha ett stort inflytande på en individs livoch livsstil, till och med när det gäller beslut om fortplantning.

Or. nl


Skäl U

U. Tillgången till personlig genetisk information för externa entiteter medför en risk förnya former av diskriminering som väcker frågor beträffande personlig integritet,datasekretess och informerat samtycke.

Or. en


Skäl U

U. Tillgången till personlig genetisk information medför en risk för nya former avdiskriminering som väcker frågor beträffande personlig integritet, datasekretess ochinformerat samtycke. Denna risk måste särskilt ställas i ljuset av nuvarandeföreskrifter om skydd av personuppgifter, såsom behandlingens legitimitet,begränsningen av användningen, säkerhetsåtgärder och de individuella rättighetersom fastslås i Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter (artikel 8).

Or. it


SV


Skäl Ua (nytt)

Ua. Möjligheten till att närma medlemsstaternas lagstiftande, reglerande ochadministrativa föreskrifter med varandra på detta område är enkelt på grund av denmultinationella karaktären på de företag som är intresserade av att behandlagenetisk information, utifrån kraven på cirkulation mellan nationerna av sådanauppgifter och kravet på att undvika skillnader i lagstiftning, vars effekter inte skullevara förenliga med en väl fungerande inre marknad.

Or. it


Skäl V

V. Kartläggningen av det mänskliga genomet som slutfördes under förra året av detamerikanska företaget Celera Genomics och gruppen Human Genome Project har letttill en häftig diskussion i Europeiska unionen om de mänskliga genernas patenterbarhet.Sekvenseringen av genomet har faktiskt utlöst en aldrig skådad kapplöpning mot "dengenetiska skatten". Förmågan att isolera, identifiera och kombinera gener på nyttinnebär att vi för första gången har en gemensam genfond till vårt förfogande som enråvaruresurs, vars ekonomiska utnyttjande skulle främjas just genom den eventuellatilldelningen av patent.

Or. sv


Skäl V

V. Kartläggningen av det mänskliga genomet som slutfördes under förra året av detamerikanska företaget Celera Genomics och gruppen Progetto Genoma Umano har letttill en häftig diskussion i Europeiska unionen om de mänskliga genernas patenterbarhet.Sekvenseringen av genomet har faktiskt utlöst en aldrig skådad kapplöpning mot "dengenetiska skatten". Förmågan att isolera, identifiera och kombinera gener på nyttinnebär att vi för första gången har en gemensam genfond till vårt förfogande som enråvaruresurs, vars patenterbarhet skall vara strängt förbjuden.

Or. fr


SV


Skäl W

W. I direktiv 98/44/EG ges riktlinjer för vad som för tillfället anses strida mot allmän moraloch i artiklarna 5 och 6 fastställs vilka uppfinningar som inte är patenterbara.Diskussion fortsätter om vad som borde anses patenterbart och vad som inte borde varadet, men den respekt som skall upprätthållas för levande materia och i än högre gradför mänsklig materia gör i vilket fall att man inte kan acceptera metoder förtillägnande av typ patent, varför levande materia inte skall anses vara patenterbar.

Or. fr

ÄNDRINGSFÖRSLAG 200från Peter Liese, Bernd Posselt

Skäl W

W. I direktiv 98/44/EG ges en inte komplett förteckning över exempel på vad som förtillfället anses strida mot allmän moral och följaktligen inte är patenterbart och det pågåren diskussion om vad som borde anses patenterbart och vad som inte borde vara det.

Or. de


Skäl W

W. I direktiv 98/44/EG ges riktlinjer för vad som för tillfället anses strida mot allmän moraloch följaktligen inte är patenterbart och det pågår en diskussion om vad som bordeanses patenterbart och vad som inte borde vara det. Svårigheterna att, på grund avdirektivets oklarhet och vissa medlemsstaters vägran att överföra det till sinlagstiftning, tolka detta direktiv skapar juridisk osäkerhet kring frågan ombiotekniska ingrepp.

Or. fr


SV


Skäl X

utgår

Or. es


Skäl X

X. Till skillnad från det som sker inom andra sektorer har de biotekniska ochbiomedicinska innovationerna att göra med levande organismer och av denna orsak ärdet av grundläggande betydelse att tillämpa den klara skillnaden mellan uppfinningaroch upptäckter som tillåter oss att skilja mellan de fall där patentlagstiftningen kantillämpas och de fall där denna inte kan tillämpas. (resten utgår)

Or. fr


Skäl X

X. Till skillnad från det som sker inom andra sektorer har de biotekniska ochbiomedicinska innovationerna att göra med levande organismer och av denna orsak ärdet svårare att tillämpa den grundläggande skillnaden mellan uppfinningar ochupptäckter som tillåter oss att skilja mellan de fall där patentlagstiftningen kan tillämpasoch de fall där denna inte kan tillämpas. (resten utgår)

Or. nl


Skäl Y

utgår

Or. fr


SV


Skäl Y, strecksats 1

� Människokroppen och dess naturliga beståndsdelar, under förutsättning attoklarheten i andra stycket undanröjs (art. 5).

Or. fr


Skäl Ya (nytt)

Ya. I enlighet med rådande naturvetenskapliga rön är gener i första handinformationsbärare, som beroende på sammanhang fyller olika funktioner.Modellen för genetiskt patent beaktar inte detta faktum. Därför bör artikel 5 idirektiv 98/44/EG ändras, eftersom den är baserad på modellen för genetiskt patent,vilket medför svårigheter när direktivet skall genomföras i nationell lag.

Or. de


Rubrik före punkt 1

Angående förutsättningar för en offentlig debatt

Or. sv


Punkt -1

-1. Parlamentet anser att det behövs betydande insatser för att öka allmänhetenskunskaper om genetiska frågor, eftersom framstegen och upptäckterna varit såbetydande under senare år. Medlemsstaterna bör främja att medborgarna hartillgång till oberoende och opartisk information;

Or. sv


SV


Punkt 1

1. Parlamentet uppmanar Europeiska unionen att agera i fråga om dagensvetenskapliga utveckling inom området humangenetik och medicinskatillämpningar av denna för att säkerställa att forskning på detta område genomförsenligt de etiska principer som grundas på respekt för den mänskliga värdighetenoch för säkerhetsnormer,

Or. en


Punkt 1

1. Parlamentet anser att det � för att undvika att diskussionen om humangenetiken och desstillämpningar äger rum slumpmässigt och ofta med försening i förhållande till denpågående vetenskapliga utvecklingen, och för att medge att etiska riktningar utvecklas iEuropa � är nödvändigt atta) bekräfta grundläggande etiska principer liksom de som omfattas av

Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter � som samtidigt som de tarhänsyn till mångfalden av uppfattningar och kulturella traditioner i medlemsstaternafungerar som grund för en allmän bedömning av utvecklingen och användningen avhumangenetik och på så sätt påverka den framtida utvecklingen av juridiskabestämmelser inom området,

- Var och en har rätt till fysisk och mental integritet.- Inom medicin och biologi skall i synnerhet följande respekteras:b) �� Den berörda personens fria och informerade samtycke, på de villkor som

föreskrivs i lag.�� Förbud mot rashygieniska metoder, i synnerhet sådana som syftar till urval av

människor.�� Förbud mot att låta människokroppen och dess beståndsdelar i sig utgöra en

källa till ekonomisk vinning.�� Förbud mot reproduktiv kloning av människor,

c) starta en offentlig diskussion om utvecklingen och användningen av genteknikeninnan den tillämpas i större utsträckning,

d) främja en dialog mellan forskare, industriföreträdare, lagstiftare och sociala aktörerom ny teknik redan under dess första utvecklingsstadier i syfte att åstadkommaansvarsfulla val som följs av lämpliga stödaktioner.

Or. fr


SV


Punkt 1

1. Parlamentet anser att det � för att undvika att den samhälleliga diskussionen omhumangenetiken och dess tillämpningar äger rum slumpmässigt och ofta medförsening i förhållande till den pågående vetenskapliga utvecklingen, och med hänsyntill mångfalden av etiska riktningar i Europa � är nödvändigt att

a) bekräfta grundläggande etiska principer liksom de som omfattas avEuropeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter � som samtidigt som detar hänsyn till mångfalden av uppfattningar och kulturella traditioner imedlemsstaterna fungerar som grund för en allmän bedömning av utvecklingenoch användningen av humangenetik och på så sätt påverka den framtidautvecklingen av juridiska bestämmelser inom området,

b) starta en offentlig diskussion om utvecklingen och användningen avmolekylärgenetisk kunskap och teknik innan den tillämpas i större utsträckning,

c) främja en dialog mellan forskare, industriföreträdare, lagstiftare och socialaaktörer om ny teknik redan under dess första utvecklingsstadier i syfte attåstadkomma ansvarsfulla val som följs av lämpliga stödaktioner,

Or. nl


Punkt 1

a) Europaparlamentet för sin del bör fortsätta att främja en samhällsdebatt dels genomatt fungera som ett gemensamt forum för de nationella parlamentets ansvarigautskott och dels genom att föra en aktivare dialog med The European Group onethics in science and new technologies of the European Commission,

b) En dialog mellan medborgare, medborgarorganisationer, forskare, lagstiftare ochindustrin främjar ansvarsfulla val och skapar ett samhällsklimat som förhindrar atticke-acceptabla resultat missbrukas,

Or. sv


SV


Punkt 1, led a

a) bekräfta grundläggande etiska principer (11 ord utgår) om samtidigt som de tarhänsyn till mångfalden av uppfattningar och kulturella traditioner i medlemsstaternafungerar som grund för en allmän bedömning av utvecklingen och användningen avhumangenetik och på så sätt påverka den framtida utvecklingen av juridiskabestämmelser inom området,

Or. es


Punkt 1, led a

a) bekräfta grundläggande etiska principer liksom de som omfattas avEuropeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter och i Europarådetskonvention om de mänskliga rättigheterna och biomedicin � som samtidigt som detar hänsyn till mångfalden av uppfattningar och kulturella traditioner imedlemsstaterna fungerar som grund för en allmän bedömning av utvecklingen ochanvändningen av humangenetik jämte för de rättsregler som blivit nödvändiga pådetta område.

Or. fr

ÄNDRINGSFÖRSLAG 216från Dana Rosemary Scallon, Peter Liese och Lennart Sacrédeus

Punkt 1, led a

a) de centrala etiska principer som grundas på respekt för den mänskliga värdigheteninom biologi, bioteknik och medicin måste framhållas såsom de som formulerats iEuropeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter, Europeiska konventionenom skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som antogs iRom 1950, Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och biomedicin, somundertecknades i Oviedo den 4 april 1997, Unescos allmänna förklaring om detmänskliga genomet och de mänskliga rättigheterna som antogs 1997, Nürnbergkodensom antogs 1949 och Helsingforskoden som antogs 1964 jämte andra som skallfungera som utgångspunkt för en allmän bedömning av utveckling och användning avhumangenetik.

Or. en


SV


Punkt 1, led a

a) bekräfta grundläggande etiska principer liksom de som omfattas avEuropeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter � som samtidigt som de tarhänsyn till mångfalden av uppfattningar och kulturella traditioner i medlemsstaternafungerar som grund för en allmän bedömning av utvecklingen och den eventuellaanvändningen av humangenetik och på så sätt påverka den framtida utvecklingen avjuridiska bestämmelser inom området,

Or. fr


Punkt 1, led aa (nytt)

aa) de grundläggande etiska principerna är de som återfinns i Europeiska stadgan omgrundläggande rättigheter och motsvarande internationella konventioner, somHelsingforsdeklarationen som antogs i Edinburgh i oktober 2000, Europeiskakonventionen om mänskliga rättigheter och biomedicin, som undertecknades iOviedo den 4 april 1997 och det tillhörande tilläggsprotokollet med förbud motkloning av mänskliga varelser vilket undertecknades i Paris den 12 januari 1998,och Unescos allmänna förklaring om det mänskliga genomet och de mänskligarättigheterna,

Or. es


Punkt 1, led aa (nytt)

aa) anser det önskvärt att dessa normer tillämpas globalt och tillhandahåller en högskyddsnivå,

Or. en


SV


Punkt 1, led ab (nytt)

ab) anser att ett direkt skydd för enskildas värdighet och rättigheter utgör en absolutprioritet i förhållande till varje samhälls- eller tredjemansintresse,

Or. en


Punkt 1, led ac (nytt)

ac) anser att Europeiska unionen, dess medlemsstater och Förenta nationerna motbakgrund av att de principer som rör mänsklig värdighet gäller universellt måstevidta ansträngningar för att främja styrning över hela världen på detta område samtfrämja och genomföra bindande internationella överenskommelser för attsäkerställa att sådana principer tillämpas över hela världen.Grundläggande etiska principer:- All handel med mänskliga embryon, foster och fosters vävnader skall, utan

undantag, vara förbjuden enligt lag.- Destruktiv forskning kring och framställning av mänskliga embryon för

forskningsändamål skall förbjudas.- Varje slag av hantering med det mänskliga genomet som ändrar eller söker

ändra könscellernas utvecklingskedja skall vara förbjuden enligt lag och detföreslås att en artikel i utkastet till Europarådets tilläggsprotokoll om embryotsställning skall lyda: ’Hantering med det mänskliga genomet för förebyggande,terapeutiska eller diagnostiska ändamål får endast utföras under förutsättningav att garantier finns för att könscellernas utvecklingskedja inte ändras(behandling av könskörtelcancer genom strålning eller kemoterapi är ejförbjuden).’

- Ett förbud måste införas för att förhindra att resultat från gentester undernågra omständigheter kommuniceras till andra personer eller organ(exempelvis försäkringsbolag eller arbetsgivare), utom då domstol fattar beslutdärom.

- Tester som förutsäger en genetisk sjukdom eller som avslöjar genetiska anlagför sådana sjukdomar eller handikapp får endast tillåtas under allvarligaomständigheter, för vilka effektiv behandling eller förebyggande åtgärder i dagfinns tillgängliga. Varje test som i framtiden utvecklas och som antas förutsägabeteendeegenskaper skall uttryckligen förbjudas enligt lag.

- Diskriminering eller urval av arbetsgivare med hjälp av gentest skall förbjudas,

Or. en


SV


Punkt 1, led ad (nytt)

ad) upprepar sitt stöd för vetenskaplig bioteknisk forskning inom medicin, underförutsättning att sådan vägs emot strikta etiska och sociala gränser,

Or. en


Punkt 1, led aa och ab (nya)

aa) övervaka att förutsättningarna för framställning av äggceller, inbegripet inomramen för provrörsbefruktningar, inte inkräktar på kvinnors integritet och hindraatt kvinnan reduceras till ett verktyg,

ab) ställa upp principer för givares samtycke och för att ersättning ej får utgå vidanvändning av övertaliga embryon,

Or. fr


Punkt 1

1. Parlamentet anser att det � för att undvika att diskussionen om humangenetiken ochdess tillämpningar äger rum slumpmässigt och ofta med försening i förhållande tillden pågående vetenskapliga utvecklingen, och med hänsyn till mångfalden av etiskariktningar i Europa � är nödvändigt att:

a) bekräfta grundläggande etiska principer liksom de som omfattas avEuropeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter � som samtidigt som detar hänsyn till mångfalden av uppfattningar och kulturella traditioner imedlemsstaterna fungerar som grund för en allmän bedömning av utvecklingenoch användningen av humangenetik och på så sätt påverka den framtidautvecklingen av juridiska bestämmelser inom området;

b) undvika att ytliga offentliga diskussioner om genetisk ingenjörskonst kankomma att skapa en obefogad rädsla hos medborgarna. Att öka stödet inomdetta område så att möjligheterna inom detta område snabbt kan klargöras,

c) främja en dialog mellan forskare, industriföreträdare, lagstiftare och socialaaktörer om ny teknik redan under dess första utvecklingsstadier i syfte attåstadkomma ansvarsfulla val som följs av lämpliga stödaktioner,


SV

ca) undvika de nuvarande skillnader mellan medlemsstaternas lagstiftning påområdet. Att undvika risken att man, genom att inte fastslå gemensammaminimiprinciper, hindrar utvecklingen av en självständig europeisk forskningpå området,

cb) att skyndsamt fastställa samstämmiga normer på europeisk nivå för att anta denutmaning som forskningsutvecklingen på internationell nivå innebär, såväl föratt utveckla en självständig och icke kommersiell europeisk forskning om olikasätt att använda stamcellerna på för behandling av ett stort antal sjukdomar,

Or. it

ÄNDRINGSFÖRSLAG 225från Peter Liese, Maria Martens och Bernd Posselt

Punkt 1, led b

b) starta en offentlig diskussion om utvecklingen och användningen av omstriddatillämpningar av gentekniken innan den tillämpas i större utsträckning.

Or. de

ÄNDRINGSFÖRSLAG 226från José María Gil-Robles Gil-Delgado, Cristina Gutiérrez Cortines

Punkt 1, led c

c) främja en dialog mellan forskare, industriföreträdare, lagstiftare, experter i etik ochsociala aktörer om ny teknik redan under dess första utvecklingsstadier i syfte attåstadkomma ansvarsfulla val som följs av lämpliga stödaktioner,

Or. es


Punkt 1, led c

c) främja en dialog mellan forskare, industriföreträdare, lagstiftare, experter i etik ochsociala aktörer om ny teknik redan under dess första utvecklingsstadier i syfte attåstadkomma ansvarsfulla val som följs av lämpliga stödaktioner,

Or. es


SV


Punkt 1, led c

c) främja en dialog mellan forskare, industriföreträdare, lagstiftare, sakkunniga inometik och sociala aktörer om ny teknik redan under dess första utvecklingsstadier i syfteatt åstadkomma ansvarsfulla val som följs av lämpliga stödaktioner,

Or. nl


Punkt 1, led c

c) främja en dialog mellan forskare, industriföreträdare, lagstiftare och sociala aktörerom ny teknik redan under dess första utvecklingsstadier i syfte att åstadkommaansvarsfulla val som följs av lämpliga stödaktioner; parlamentet förordar inrättandetav forum för patienter och allmänhet som för en offentlig debatt medläkemedelsföretag,

Or. nl


Punkt 1, led b och c

b) främja en dialog mellan forskare, industriföreträdare, lagstiftare och socialaaktörer om ny teknik redan under dess första utvecklingsstadier i syfte attåstadkomma ansvarsfulla val som följs av lämpliga stödaktioner,

c) starta en offentlig diskussion om utvecklingen och användningen av genteknikeninnan den tillämpas i större utsträckning,

Or. it


Punkterna 2-4

2. framhåller behovet av att införa en enhetlig gemenskapsram för humangenetik och


SV

biotekniska frågor som i första hand grundar sig på respekt för individen, jämlikhet,människans värdighet och respekten för mänskligt liv,

3. bekräftar den vetenskapliga friheten och rätten till fri forskning inom ovanståenderam,

4. upprepar att resultatet av forskningen inom biomedicin har som mål att gynna helamänniskosläktet och de kommande generationerna,

Or. el


Punkt 2

2. bekräftar kravet på vetenskap och forskning,

Or. it


Punkt 2.

2. bekräftar den vetenskapliga friheten och rätten till fri forskning inom ramen respektenför människans värdighet. All slags forskning som hotar människans värdighet börförbjudas,

Or. es


Punkt 3

3. bekräftar sitt fulla stöd till forskare och vetenskapsmän, och vidhåller att dessamåste agera utifrån maximal frihet, utan något hinder förutom det som anges inomden aktuella lagstiftningen. Den bekräftar också att resultaten av forskningen på detbiomedicinska fältet syftar till att gynna hela mänskligheten och kommandegenerationer. Den hävdar dessutom att den privata forskningen måste vara fri ochinte hindras av annat än vad som föreskrivs i den Europeiska stadgan omgrundläggande rättigheter,

Or. it


SV


Punkt 3

3. anser att forskningens och teknikens framsteg i dag ger upphov till allvarliga etiskaproblem, då de kan röra själva livets innersta väsen,

Or. fr


Punkt 3

3. erkänner att forskningen har sina begränsningar i sitt skydd av den mänskligavärdigheten och av de grundläggande mänskliga rättigheterna, att forsknings- ochsamhällsintressena inom den medicinska forskningen aldrig får väga tyngre påbekostnad av patientens välbefinnande, och att resultaten av forskning inombiomedicin borde gynna hela människosläktet och devkommande generationerna,

Or. it


Punkt 3

3. bekräftar att en sådan frihet begränsas av skyddet av människans värdighet och degrundläggande mänskliga rättigheterna, (resten utgår)

Or. es


Punkt 3

3. bekräftar att en sådan frihet begränsas av skyddet av människans värdighet och degrundläggande mänskliga rättigheterna och att resultaten av forskning inombiomedicin borde gynna hela människosläktet, (resten utgår)

Or. en


SV


Punkt 4.

4. anser att nationella och europeiska lagstiftare vid behov skall sätta gränser för vadsom är acceptablet när det gälla bruk av tillämpningar som en följd av den biologiskaoch genetiska revolutionen,

Or. sv


Punkt 4

4. rekommenderar därför att all forskning på området skall kringgärdas av offentligamyndigheter och bli föremål för den offentliga debatt som nämns i punkt 1,

Or. fr


Punkt 4

4. anser det skall åläggas nationella och/eller europeiska lagstiftare att se till att denaktuella genetiska revolutionen gynnar hela människosläktet och de kommandegenerationerna,

Or. es


Punkt 4

4. anser att uppgiften att ”vägleda” den aktuella biologiska revolutionen i människansintresse skall åläggas nationella och/eller europeiska lagstiftare, inbegripet då dennanödvändiga politiska vägledning kräver beslut om moratorier eller förbud sombedöms stå i överensstämmelse med mänsklig värdighet eller det allmänna bästa,

Or. fr


SV


Punkt 4

4. anser att uppgiften att "styra" de pågående förändringsprocesserna i den aktuellautvecklingen på bioteknikens och biomedicinens område skall åläggas nationellaoch/eller europeiska lagstiftare,

Or. de


Punkt 4

4. anser att uppgiften att "styra" de pågående förändringsprocesserna i den aktuellabiologiska revolutionen främst skall åläggas forskaren, sedan nationella och/ellereuropeiska lagstiftare och slutligen hela samhällsstrukturen,

Or. it


Punkt 4

4. anser att uppgiften att "styra" de pågående förändringsprocesserna i den aktuellabiologiska revolutionen, bl. a. i fråga om finansiering, skall åläggas nationellaoch/eller europeiska lagstiftare,

Or. el


Punkt 4

4. anser att den grundläggande uppgiften att "styra" de pågående förändringsprocessernai den aktuella biologiska revolutionen skall åläggas nationella och/eller europeiskalagstiftare,

Or. it


SV


Punkt 4

4. anser att uppgiften att "reglera" de pågående förändringsprocesserna i den aktuellabiologiska revolutionen skall åläggas nationella och/eller europeiska lagstiftare,

Or. en


Punkt 4a (ny)

4a. Det åligger också EU att fastställa minimiregler för att säkerställa det nödvändigaskyddet av människan, i enlighet med principerna i Europeiska stadgan omgrundläggande rättigheter och artikel 5 i fördraget,

Or. es


Punkt 5

5. påminner om att subsidiaritetsprincipen bör vara vägledande också inomhumangenetiken och betonar att Europeiska unionen kan ingripa begränsat, endast ienlighet med de behörigheter och de syften som den tillskrivits i fördraget inom ramenför hälsa (art. 152 i EG-fördraget), för att den inre marknaden skall fungera (art. 95 iEG-fördraget) och för budgetanslag för forskning (artiklarna 163 till 173 iEG-fördraget),

Or. sv


SV


Punkt 5

5. påminner om tillämpningen av subsidiaritetsprincipen inom humangenetik och betonaratt Europeiska unionen kan och bör ingripa i enlighet med de behörigheter som dentillskrivits i fördraget inom ramen för hälsa (art. 152 i EG-fördraget), för att den inremarknaden skall fungera (art. 95 i EG-fördraget), för budgetanslag för forskning(artiklarna 163 till 173 i EG-fördraget) samt för etableringsfriheten (art. 47.2 iEG-fördraget), friheten att tillhandahålla tjänster (art. 47.2 jämte art. 55 iEG-fördraget) och arbetstagarens rättigheter (art. 137.1 och 137.2 i EG-fördraget),

Or. de


Punkt 5a (ny)

5a. vidhåller att behandlingen av genetisk information innebär särskilda risker när detgäller att skydda personuppgifter, och att eventuella åtgärder som inte samordnas avmedlemsstaterna på detta område riskerar att ge restriktiva effekter som inte ärförenliga med en väl fungerande inre marknad och som möjligen är skadliga förprinciperna för fri rörlighet såsom det föreskrivs i EG-fördraget,

Or. it


Punkt 5a (ny)

5a. medger att genterapi kommer att vara dyr under överskådlig framtid och uppmanarmedlemsstaterna att om så behövs vidta åtgärder som garanterar lika tillgång tillnya terapier för alla befolkningsgrupper,

Or. nl


SV


Punkt 6

6. påminner om att genetisk diagnos är en medicinsk handling som alltid måste följareglerna för så kallad "god klinisk sed", för att förhindra eventuellt missbruk somleder till eugenetiska urvalsmetoder och diskriminering på grund av genetiskinformation och som upplysts av principen om icke-diskriminering och med särskildhänsyn till funktionshindrade personer eller personer som lever med genetiskastörningar, skall tjänster för genetisk rådgivning regleras med försiktighet,prenatala gentester skall emellertid endast användas för terapeutiska ändamål,preimplantatorisk diagnos skall förbjudas, såsom en metod som kännetecknareugenetiska förfaranden, rätt att vägra av samvetsskäl skall för dessa frågorgaranteras för hela läkarkåren,

Or. fr


Punkt 6

6. påminner om att genetisk diagnos är en medicinsk handling som alltid måste följareglerna för så kallad "god klinisk sed"; (58 ord utgår) höga standarder avseendegenanalys utgör därför ett nödvändigt villkor eftersom man på grundval av resultatenfrån genanalys fattar avgörande beslut rörande en individs liv,

Or. es


Punkt 6.

6. påminner om att genetisk diagnos är en medicinsk handling som alltid måste följareglerna för så kallad "god klinisk sed". Rätt använda kan genanalyserna garanteraden enskilda individens självbestämmanderätt samt förmågan att göra val medkännedom om orsak; ett okontrollerat tillhandahållande av dessa genanalyser ochoprofessionell rådgivning kan medföra att ogenomtänkta beslut fattas medoförutsedda negativa konsekvenser,

Or. de


SV


Punkt 6

6. påminner om att genetisk diagnos är en medicinsk handling som alltid måste följareglerna för så kallad "god klinisk sed"; slutsatser av genetiska analyser kan dockdelvis fastställas genom sättet på vilket analyserna tillhandahålls (tillförlitligt och medlika tillgång till tjänsterna) och av sammanhanget (förklaringar och rådgivning somrespekterar individens självständighet) samt av tekniken; höga standarder avseendegenanalys utgör därför ett nödvändigt villkor eftersom man på grundval av resultatenfrån genanalys fattar avgörande beslut rörande en individs liv,

Or. nl


Punkt 6

6. påminner om att det finns genetisk diagnos av två slag: genetiska tester som utförsdå vissa definierade sjukdomar misstänks och genetisk screening på störrebefolkningsgrupper; skilda regler behövs för dessa situationer. Man måste alltidfölja reglerna för så kallad "god klinisk sed"; genanalyserna kan garantera denenskilda individens självbestämmanderätt samt förmågan att göra val med kännedomom orsak också avseende fortplantning; men förståelsen av fördelarna med genanalyskan till lika stor del vara beroende av sättet på vilket analyserna tillhandahålls(tillförlitligt och med lika tillgång till tjänsterna) och av sammanhanget (förklaringaroch rådgivning som respekterar individens självständighet) samt av tekniken; högastandarder avseende genanalys utgör därför ett nödvändigt villkor eftersom man pågrundval av resultaten från genanalys fattar avgörande beslut rörande en individs liv,

Or. sv


SV

ÄNDRINGSFÖRSLAG 258från Elena Valenciano Martínez-Orozco

Punkt 6

6. påminner om att de genetiska proven, analyserna och diagnoserna är medicinskahandlingar som alltid måste följa reglerna för så kallad "god klinisk sed";genanalyserna kan garantera den enskilda individens självbestämmanderätt samtförmågan att göra val med kännedom om orsak också avseende fortplantning; menförståelsen av fördelarna med genanalys kan till lika stor del vara beroende av sättet påvilket analyserna tillhandahålls (tillförlitligt och med lika tillgång till tjänsterna) ochav sammanhanget (förklaringar och rådgivning som respekterar individenssjälvständighet) samt av tekniken; höga standarder avseende genanalys utgör därför ettnödvändigt villkor eftersom man på grundval av resultaten från genanalys fattaravgörande beslut rörande en individs liv,

Or. es


Punkt 6

6. påminner om att genetisk diagnos endast får tillåtas för strängt medicinska ändamål;genanalyserna skall garantera den enskilda individens självbestämmanderätt samtförmågan att göra val med kännedom om orsak också avseende fortplantning; menförståelsen av fördelarna med genanalys kan till lika stor del vara beroende av sättet påvilket analyserna tillhandahålls (tillförlitligt och med lika tillgång till tjänsterna) ochav sammanhanget (förklaringar och rådgivning som respekterar individenssjälvständighet) samt av tekniken; höga standarder avseende genanalys utgör därför ettnödvändigt villkor eftersom man på grundval av resultaten från genanalys fattaravgörande beslut rörande en individs liv,

Or. fr


SV


Punkt 6

6. påminner om att genetisk diagnos är en medicinsk handling som alltid måste följareglerna för så kallad "god klinisk sed"; genanalyserna kan garantera den enskildaindividens självbestämmanderätt samt förmågan att göra val med kännedom om orsakockså avseende fortplantning, behandlingar och andra faktorer som kan varaavgörande för livskvaliteten; men förståelsen av fördelarna med genanalys kan tilllika stor del vara beroende av sättet på vilket analyserna tillhandahålls (tillförlitligt ochmed lika tillgång till tjänsterna) och av sammanhanget (förklaringar och rådgivningsom respekterar individens självständighet) samt av tekniken; höga standarderavseende genanalys utgör därför ett nödvändigt villkor eftersom man på grundval avresultaten från genanalys fattar avgörande beslut rörande en individs liv,

Or. nl


Punkt 6

6. påminner om att genetisk diagnos är en medicinsk handling som alltid måste följareglerna för så kallad "god klinisk sed"; genanalyserna kan garantera den enskildaindividens självbestämmanderätt samt förmågan att göra val med kännedom om orsak(3 ord utgår); men förståelsen av fördelarna med genanalys kan till lika stor del varaberoende av sättet på vilket analyserna tillhandahålls (tillförlitligt och med likatillgång till tjänsterna) och av sammanhanget (förklaringar och rådgivning somrespekterar individens självständighet) samt av tekniken; höga standarder avseendegenanalys utgör därför ett nödvändigt villkor eftersom man på grundval av resultatenfrån genanalys fattar avgörande beslut rörande en individs liv,

Or. de


Punkt 6

6. påminner om att genetisk diagnos är en medicinsk handling som alltid måste följareglerna för så kallad "god klinisk sed"; genanalyserna kan garantera den enskildaindividens självbestämmanderätt samt förmågan att göra val med kännedom om orsakockså på fortplantningsnivå; men förståelsen av följderna av genanalys kan till likastor del vara beroende av sättet på vilket analyserna tillhandahålls (tillförlitligt ochmed lika tillgång till tjänsterna) och av sammanhanget (förklaringar och rådgivningsom respekterar individens självständighet) samt av tekniken; höga standarder


SV

avseende genanalys utgör därför ett nödvändigt villkor eftersom man på grundval avresultaten från genanalys fattar avgörande beslut rörande en individs liv,

Or. it


Punkt 6

6. påminner om att genetisk diagnos är en medicinsk handling som alltid måste följareglerna för så kallad "god klinisk sed"; genanalyserna kan garantera den enskildaindividens självbestämmanderätt samt förmågan att göra val med kännedom om orsakockså avseende fortplantning; men för att fördelarna med genanalys skall kunnaförverkligas, kan detta till lika stor del vara beroende av sättet på vilket analysernatillhandahålls (tillförlitligt och med lika tillgång till tjänsterna) och av sammanhanget(förklaringar och rådgivning som respekterar individens självständighet) samt avtekniken; höga standarder avseende genanalys utgör därför ett nödvändigt villkoreftersom man på grundval av resultaten från genanalys fattar avgörande beslut rörandeen individs liv,

Or. en

ÄNDRINGSFÖRSLAG 264från Hiltrud Breyer

Punkt 6a (ny)

6a. anser att det krävs särskilda normer för användningen av DNA-chips:- samma tillförlitlighets-, reliabilitets- och validitetskriterier skall tillämpas för

chips som för vanliga DNA-test;- med hjälp av DNA-chips får endast sådana gener och förändringar av gener

undersökas, som är relevanta för en specifik sjukdomsbild eller behandlingen avden;

- därför skall samma regler tillämpas på användning av DNA-chips vad gällerindikatorer som vid vanliga genetiska undersökningar;

- multipeltest för att fastställa genetiska anlag för flera sjukdomar kan endastaccepteras om samma krav som för singeltest efterlevs vad gäller tillförlitlighet,rådgivning och information,

Or. de


SV


Punkt 7

7. anser att skapandet av ett harmoniserat regelverk som erkänns i hela Europa ochinnehåller klara bestämmelser, vilka har som syfte inte enbart utveckling utan ocksåutformning av vetenskaplig och teknisk praxis och omfattar riktlinjer för godlaboratoriepraxis samt god klinisk och industriell sed som anpassats till de senastetendenserna inom biomedicinen, är ett nödvändigt villkor för att säkerställa en säker,positiv och ansvarsfull utveckling av resultaten inom ny biomedicinsk forskning ochuppmanar kommissionen att göra en översyn av dagens praxis i medlemsstaternasom gör att gentester är heterogena,

Or. en

europaparlamentet - europarl.europa.eu · juridiska problem1 och om konstgjord befruktning "in...

Documents