elebitasuna eta hezkuntza -ume elebidunen gurasoentzako gidaliburua

20
Guía práctica para padres y madres Guía práctica para padres y madres Guía práctica para padres y madres Guía práctica para padres y madres DE NIÑ@ DE NIÑ@ DE NIÑ@ DE NIÑ@S BILINGÜES S BILINGÜES S BILINGÜES S BILINGÜES Todos los días siento admiración por mi padre y mi madre por haberme hecho bilingüe. Es el mejor regalo que me han podido hacer. Y siento admiración por todos l@s padres y madres que han conseguido lo mismo o intentan conseguirlo. Personas bilingües: no os preocupéis si el resto del mundo os ve algo diferentes. Podéis sentiros orgullosas. No siempre lo parece, pero somos personas especiales” (Bilingual Family Neewletter) 1977 Este trabajo es una adaptación -realizada originalmente por Abarrak-Euskara Elkartea y el C.P. Arrigorriaga, y posteriormente modificada en su maquetación por el A.L. Guereñu Ikastetxea- del libro “Guía para padres y maestros de niños bilingües” publicado en el 2001 por Alma Flor Ada y Colin Baker, dos prestigios@s pedagog@s expert@s en bilingüismo.

Upload: keira88346735

Post on 12-Nov-2014

656 views

Category:

Documents


4 download

TRANSCRIPT

Page 1: Elebitasuna eta Hezkuntza -Ume Elebidunen Gurasoentzako Gidaliburua

Guía práctica para padres y madresGuía práctica para padres y madresGuía práctica para padres y madresGuía práctica para padres y madres DE NIÑ@DE NIÑ@DE NIÑ@DE NIÑ@S BILINGÜESS BILINGÜESS BILINGÜESS BILINGÜES

Todos los días siento admiración por mi padre y mi madre por haberme hecho bilingüe. Es el

mejor regalo que me han podido hacer. Y siento admiración por todos l@s padres y madres que han conseguido lo mismo o

intentan conseguirlo. Personas bilingües: no os preocupéis si el

resto del mundo os ve algo diferentes. Podéis sentiros orgullosas. No siempre lo parece,

pero somos personas especiales” (Bilingual Family Neewletter) 1977

Este trabajo es una adaptación -realizada originalmente por Abarrak-Euskara Elkartea y el C.P. Arrigorriaga, y posteriormente modificada en su maquetación por el A.L. Guereñu Ikastetxea- del libro “Guía para padres y maestros de niños bilingües” publicado en el 2001 por Alma Flor Ada y Colin Baker, dos prestigios@s pedagog@s expert@s en bilingüismo.

Page 2: Elebitasuna eta Hezkuntza -Ume Elebidunen Gurasoentzako Gidaliburua

Guía práctica para padres y madresGuía práctica para padres y madresGuía práctica para padres y madresGuía práctica para padres y madres DE NIÑ@DE NIÑ@DE NIÑ@DE NIÑ@S BILINGÜESS BILINGÜESS BILINGÜESS BILINGÜES

¿QUÉ DEBEMOS¿QUÉ DEBEMOS¿QUÉ DEBEMOS¿QUÉ DEBEMOS HACER PARA FAVORECER QUE HACER PARA FAVORECER QUE HACER PARA FAVORECER QUE HACER PARA FAVORECER QUE NUESTR@NUESTR@NUESTR@NUESTR@ HIJ@ SEA BILINGÜE Y DOMINE TANTO EL CASTELLANO HIJ@ SEA BILINGÜE Y DOMINE TANTO EL CASTELLANO HIJ@ SEA BILINGÜE Y DOMINE TANTO EL CASTELLANO HIJ@ SEA BILINGÜE Y DOMINE TANTO EL CASTELLANO COMO EL EUSKARA?COMO EL EUSKARA?COMO EL EUSKARA?COMO EL EUSKARA?

En primer lugar,

tened en cuenta que tanto el

padre como la madre son

muy importantes para el

desarrollo lingüístico de l@s

niñ@s. Para que un niñ@

llegue a ser verdaderamente

bilingüe debe tener

abundante experiencia

lingüística estimulante

(escuchar y hablar, leer y

escribir tanto en euskara

como en castellano). Es

también muy importante que

l@s niñ@s tengan una

valoración positiva de sus dos

idiomas, así como acercarl@s

a la mayor cantidad de

experiencias culturales

propias de ambos (teatro,

danza, juegos, ..).

El hábito de la lectura es

fundamental para

desarrollar un bilingüismo

verdadero, sobre todo

cuando ni el padre ni la

madre hablan el otro idioma.

Animadles a leer mucho y,

sobre todo, pedidles que os

cuenten lo leído.

Para que l@s niñ@s

usen el lenguaje con fluidez y

confianza es necesario

hablar con ell@s en

situaciones y circunstancias

distintas, conocer y dialogar

con personas que hablen el

idioma, escuchar casetes con

cuentos, ver videos y

programas de televisión

(¡Cuidado! Es un medio pasivo

y debéis controlar qué ven y

cuánto tiempo)….

Tanto el padre como la

madre son muy importantes para el desarrollo lingüístico

de l@s niñ@s. Es también muy

importante que l@s niñ@s tengan una

valoración positiva de sus dos idiomas.

EL PADRE Y LA MADRE SOMOS EUSKALDUNES. ¿EN QUÉ EL PADRE Y LA MADRE SOMOS EUSKALDUNES. ¿EN QUÉ EL PADRE Y LA MADRE SOMOS EUSKALDUNES. ¿EN QUÉ EL PADRE Y LA MADRE SOMOS EUSKALDUNES. ¿EN QUÉ IDIOMA DEBEMOS HABLARLE A NUESTR@ HIJ@?IDIOMA DEBEMOS HABLARLE A NUESTR@ HIJ@?IDIOMA DEBEMOS HABLARLE A NUESTR@ HIJ@?IDIOMA DEBEMOS HABLARLE A NUESTR@ HIJ@?

El peligro para los

padres-madres que habláis

un idioma minoritario como el

euskara es que si introducís

el castellano cuando l@s

niñ@s son pequeñ@s, ést@s

por lo general preferirán

usar el idioma mayoritario –

en este caso el castellano- en

detrimento de la lengua del

hogar. Los padres-madres

euskaldunes debéis saber que

el buen manejo del primer

idioma –el euskara en

vuestro caso- ayuda y

colabora en el aprendizaje

del segundo idioma. Por lo

tanto, habladles en euskara.

Además, teniendo en cuenta

la fuerza y presencia que

tiene el castellano en nuestro

entorno, es seguro que

vuestr@s hij@s aprenderán

también castellano sin ningún

problema.

El buen manejo del primer idioma ayuda y

colabora en el aprendizaje del segundo idioma.

Por lo tanto,

habladles en euskara.

1111

2222

Page 3: Elebitasuna eta Hezkuntza -Ume Elebidunen Gurasoentzako Gidaliburua

Guía práctica para padres y madresGuía práctica para padres y madresGuía práctica para padres y madresGuía práctica para padres y madres DE NIÑ@DE NIÑ@DE NIÑ@DE NIÑ@S BILINGÜESS BILINGÜESS BILINGÜESS BILINGÜES

UN@ DE L@UN@ DE L@UN@ DE L@UN@ DE L@S PADRESS PADRESS PADRESS PADRES----MADRES ES EUSKALDUN Y EL MADRES ES EUSKALDUN Y EL MADRES ES EUSKALDUN Y EL MADRES ES EUSKALDUN Y EL OTR@ CASTELLANOPARLANTE. ¿QUÉ IDIOMA DEBEMOS OTR@ CASTELLANOPARLANTE. ¿QUÉ IDIOMA DEBEMOS OTR@ CASTELLANOPARLANTE. ¿QUÉ IDIOMA DEBEMOS OTR@ CASTELLANOPARLANTE. ¿QUÉ IDIOMA DEBEMOS UTILIZAR CON NUESTR@S HIJ@S?UTILIZAR CON NUESTR@S HIJ@S?UTILIZAR CON NUESTR@S HIJ@S?UTILIZAR CON NUESTR@S HIJ@S?

La estrategia

consiste en hablar con el

niñ@ cada un@

permanentemente en su

idioma haciendo que le

responda en el mismo,

intentando conseguir lo que

se llama “bilingüismo balanceado”. Esto crea

situaciones difíciles (¿qué

idioma hablar en la comida?)

que, generalmente, se

resuelven a favor del idioma

mayoritario –se acaba

hablando castellano porque lo

saben tod@s y crea menos

problemas-. Es importante

que los padres-madres os

pongáis de acuerdo en este

punto.

Algunas sugerencias:

El padre o la madre

que desconoce el euskara se

esfuerza por aprenderlo para

favorecer su uso en el hogar

por lo menos en los momentos

en los que la familia está

reunida.

Si la familia está

reunida y se habla en

castellano, el padre-madre

euskaldun pide al hij@ que su

relación fuera de esos

momentos sea siempre en

euskara. No hay que olvidar

que el cambio de un idioma a

otro e incluso el intercalarlo

es una facultad exclusiva de

la persona bilingüe.

La estrategia consiste en hablar cada un@

permanentemente en su idioma con el niñ@

haciendo que le responda en el mismo.

¿¿¿¿PODEMOSPODEMOSPODEMOSPODEMOS HABLARLE A HABLARLE A HABLARLE A HABLARLE A NUESTR@NUESTR@NUESTR@NUESTR@ HIJ@ EN DOS HIJ@ EN DOS HIJ@ EN DOS HIJ@ EN DOS IDIOMAS DISTINTOS IDIOMAS DISTINTOS IDIOMAS DISTINTOS IDIOMAS DISTINTOS ––––EUSKARA Y CASTELLANOEUSKARA Y CASTELLANOEUSKARA Y CASTELLANOEUSKARA Y CASTELLANO---- A LA A LA A LA A LA VEZ?VEZ?VEZ?VEZ?

Cuando el niñ@ es pequeñ@ o empieza a ser bilingüe es mejor que hable preferentemente en un solo idioma con cada persona. Una vez que los niñ@s han desarrollado con fluidez ambos idiomas, no es extraño que usen dos idiomas con la misma persona.

Cuando el niñ@ es

pequeñ@ o empieza a ser

bilingüe es mejor que hable

preferentemente en un solo

idioma con cada persona para

evitar confusiones y afianzar

ambas lenguas.

Por tanto, es mejor

que le habléis sólo en el

idioma que habéis elegido,

euskara o castellano. Tened

en cuenta que el niñ@ con

frecuencia cambia el idioma

que usa habitualmente con

algunas personas para

demostrar su facilidad con el

otro idioma. En estos

momentos es importante

indicarles, de forma amable y

cariñosa, que deben cambiar

el idioma: “por favor, dímelo en …” Sin embargo, una vez

que los niñ@s han

desarrollado con fluidez

ambos idiomas y saben

mantenerlos separados –en la

juventud, generalmente- no

es extraño que usen dos

idiomas con la misma persona

si saben que ésta puede

hablar ambos.

3333

4444

Page 4: Elebitasuna eta Hezkuntza -Ume Elebidunen Gurasoentzako Gidaliburua

Guía práctica para padres y madresGuía práctica para padres y madresGuía práctica para padres y madresGuía práctica para padres y madres DE NIÑ@DE NIÑ@DE NIÑ@DE NIÑ@S BILINGÜESS BILINGÜESS BILINGÜESS BILINGÜES

¿QUÉ IDIOMA UTILIZAMOS CUANDO ESTÁN PRESENTES ¿QUÉ IDIOMA UTILIZAMOS CUANDO ESTÁN PRESENTES ¿QUÉ IDIOMA UTILIZAMOS CUANDO ESTÁN PRESENTES ¿QUÉ IDIOMA UTILIZAMOS CUANDO ESTÁN PRESENTES PERSONAS QUE NO HABLAN EUSKARA?PERSONAS QUE NO HABLAN EUSKARA?PERSONAS QUE NO HABLAN EUSKARA?PERSONAS QUE NO HABLAN EUSKARA?

¡Cuidado! Si un idioma

es minoritario, necesita

prestigiarse a los ojos de

l@s niñ@s si queremos que lo

utilicen. Si l@s padres-

madres os relacionáis con

vuestro hij@ en euskara y,

ante la presencia de

castellanoparlantes os dirigís

a ell@s en castellano,

menospreciáis ante el niñ@ el

euskara y es seguro que

dejará de usarlo, pues se

avergonzará de él. En estas

ocasiones l@s padres-madres

debéis dirigiros siempre a

l@s hij@s en el idioma del

hogar y traducir a las otras

personas, a quienes

explicaréis, si fuera

necesario, las razones de

esta postura. Esta medida es

especialmente recomendable

en la infancia, puesto que

más tarde l@s jóvenes

bilingües pueden recurrir

fácilmente al cambio de un

idioma a otro.

Si un idioma es minoritario, necesita

prestigiarse a los ojos de l@s niñ@s si queremos que lo

utilicen.

NO HABLO MUY BIEN MI SEGUNDO IDIOMA (EUSKARA O NO HABLO MUY BIEN MI SEGUNDO IDIOMA (EUSKARA O NO HABLO MUY BIEN MI SEGUNDO IDIOMA (EUSKARA O NO HABLO MUY BIEN MI SEGUNDO IDIOMA (EUSKARA O CASTELLANO). ¿DEBO HABLAR CON ÉL A MIS HIJCASTELLANO). ¿DEBO HABLAR CON ÉL A MIS HIJCASTELLANO). ¿DEBO HABLAR CON ÉL A MIS HIJCASTELLANO). ¿DEBO HABLAR CON ÉL A MIS HIJ@S?@S?@S?@S?

Si vas a ser un mal modelo lingüístico, es mejor que les hables en el idioma que dominas, pero buscando al mismo tiempo momentos para prestigiar el segundo idioma delante de tus hij@s.

Por lo general, si

tienes un problema con el

segundo idioma, ¿por qué no

tratas de solucionarlo tú

mism@ y no pasárselo a l@s

hij@s? Es decir, ¿por qué no

acudes a clases de personas

adultas?

Si no optaras por

esta solución de perfeccionar

tu conocimiento del idioma

para transmitirlo dignamente

a tus hij@s, si vas a ser un

mal modelo lingüístico, si lo

hablas mal, es mejor que les

hables en el idioma que

dominas, pero buscando al

mismo tiempo momentos para

prestigiar el

segundo idioma

delante de ell@s:

saludos, frases

sencillas,

felicitaciones…. Pueden

ser introducidas en el

segundo idioma de forma

natural, con lo que tu hij@

verá que este segundo idioma

es valorado positivamente

por ti.

También es muy

importante que introduzcáis

a l@s niñ@s en la cultura

del segundo idioma,

participando con ell@s en

fiestas, actos culturales,

lectura de libros… para que

vean que esa cultura es

importante en el seno

familiar.

5555

6666

Page 5: Elebitasuna eta Hezkuntza -Ume Elebidunen Gurasoentzako Gidaliburua

Guía práctica para padres y madresGuía práctica para padres y madresGuía práctica para padres y madresGuía práctica para padres y madres DE NIÑ@DE NIÑ@DE NIÑ@DE NIÑ@S BILINGÜESS BILINGÜESS BILINGÜESS BILINGÜES

NUESTR@ HIJ@ MEZCLA LOS DOS IDIOMAS, EUSKARA Y NUESTR@ HIJ@ MEZCLA LOS DOS IDIOMAS, EUSKARA Y NUESTR@ HIJ@ MEZCLA LOS DOS IDIOMAS, EUSKARA Y NUESTR@ HIJ@ MEZCLA LOS DOS IDIOMAS, EUSKARA Y CASTELLANO. ¿QUÉ DEBEMOS HACER?CASTELLANO. ¿QUÉ DEBEMOS HACER?CASTELLANO. ¿QUÉ DEBEMOS HACER?CASTELLANO. ¿QUÉ DEBEMOS HACER?

Es muy normal, sobre

todo en los primeros

momentos del desarrollo

bilingüe. Puede producirse

porque desconoce la palabra

en un idioma y la coge del

otro, lo que se soluciona no

corrigiendo continuamente,

sino dándole el ejemplo de

cómo se dice cuantas veces

se pueda:

- niñ@: me gustaría un txakurra para mi cumpleaños. - adult@: a mí también me gustan los perros. De pequeño yo tenía uno precioso.

También puede producirse

porque el niñ@ domina bien

ambas lenguas y le gusta

mezclarlas cuando habla con

otr@s bilingües. Esto no es

un problema, salvo que se

trate de que esté empezando

a valorar una lengua más que

la otra y vaya paulatinamente

abandonando una,

generalmente la minoritaria,

el euskara en nuestro caso.

NUESTR@NUESTR@NUESTR@NUESTR@ HIJ@ ADOLESCENTE HABLA CADA VEZ MÁS EN HIJ@ ADOLESCENTE HABLA CADA VEZ MÁS EN HIJ@ ADOLESCENTE HABLA CADA VEZ MÁS EN HIJ@ ADOLESCENTE HABLA CADA VEZ MÁS EN EL IDIOMA MAYORITARIO. ¿QUÉ EL IDIOMA MAYORITARIO. ¿QUÉ EL IDIOMA MAYORITARIO. ¿QUÉ EL IDIOMA MAYORITARIO. ¿QUÉ PODEMOSPODEMOSPODEMOSPODEMOS HACER? HACER? HACER? HACER?

Durante los años de

adolescencia y primera

juventud l@s padres-madres

empiezan a perder el control

sobre los idiomas que van a

hablar sus hij@s.

Si l@s jóvenes van a

mantener adecuadamente

los dos idiomas, va a ser

más por propia convicción

que por obedecer a sus

padres-madres. Debéis

tener en cuenta que, a veces,

el obligar a l@s jóvenes a

hacer algo les hace rebelarse

en su contra.

Puede ser preferible

actuar como jardiner@s

cuidados@s: estimular,

ofrecer oportunidades y

posibilidades y mantener

nuestra postura de hablar en

el idioma del hogar de forma

constante y consistente. No

se debe olvidar que, en

algunos casos, l@s jóvenes

que dejan de hablar en un

idioma regresan de nuevo a él

más tarde en su vida. Una

estrategia válida puede ser

hacerles ver que si se niegan

a hablar el idioma de casa

por rebeldía, en realidad se

están plegando a los deseos

de los monolingües de que

dejen de hablar su idioma.

Cuando se les ayuda a ver

esta situación en estos

términos, much@s jóvenes

optan por querer afianzar su

identidad y evolucionan para

seguir hablando el idioma del

hogar, aunque sea con

variantes propias con las que

lograr una identidad

independiente de sus padres-

madres.

Para que la pérdida

sea menor y las posibilidades

de recuperar el idioma sean

mayores los padres-madres

podéis seguirles hablando en

el idioma de casa, pese a que

vuestr@s hij@s os contesten

en el otro. Todo lo que los

padres-madres podéis

hacer –como jardiner@s

cuidados@s- es facilitar las

condiciones para que

vuestr@s hij@s puedan

tomar sus propias

decisiones en el futuro:

preparar el suelo, sembrar

las semillas crear un

ambiente óptimo y esperar el

crecimiento del idioma.

7777

8888

Page 6: Elebitasuna eta Hezkuntza -Ume Elebidunen Gurasoentzako Gidaliburua

Guía práctica para padres y madresGuía práctica para padres y madresGuía práctica para padres y madresGuía práctica para padres y madres DE NIÑ@DE NIÑ@DE NIÑ@DE NIÑ@S BILINGÜESS BILINGÜESS BILINGÜESS BILINGÜES

¿APRENDER UNA SEGUNDA LENGUA SUPONE LIMITAR O ¿APRENDER UNA SEGUNDA LENGUA SUPONE LIMITAR O ¿APRENDER UNA SEGUNDA LENGUA SUPONE LIMITAR O ¿APRENDER UNA SEGUNDA LENGUA SUPONE LIMITAR O REDUCIR LA COMPETENCIA EN LA PRIMERA?REDUCIR LA COMPETENCIA EN LA PRIMERA?REDUCIR LA COMPETENCIA EN LA PRIMERA?REDUCIR LA COMPETENCIA EN LA PRIMERA?

El aprendizaje de un segundo idioma no causa problemas en el desarrollo del primero porque entre los dos idiomas se produce una transferencia.

Los idiomas no necesitan

desarrollarse unos a costa de

otros. Los idiomas crecen con

interdependencia,

apoyándose uno en el otro. El

aprendizaje de un segundo

idioma no causa problemas en

el desarrollo del primero

porque entre los dos idiomas

se produce una

transferencia: lo que

aprende en un idioma le sirve

también en el otro.

Lo que es muy

importante es no comparar a

l@s niñ@s bilingües con

l@s monolingües en el

desarrollo de un idioma. La

comparación, en todo caso,

se debe realizar entre niñ@s

bilingües entre sí. El niñ@

bilingüe domina, por lo

general, mejor un idioma que

otro y tiende a usar cada

idioma en situaciones

diferentes. Como ventaja

tienen el poder

desarrollarse en dos culturas

o más a la vez, lo que no

pueden hacer l@s

monolingües.

Estudios recientes

indican que l@s bilingües son

por lo menos iguales que l@s

monolingües en las pruebas

de inteligencia y si tienen los

dos idiomas bien

desarrollados tienden a

demostrar en dichas pruebas

niveles superiores. En

general presentan ventajas

en el razonamiento,

elasticidad en el

pensamiento, sensibilidad

para la comunicación,

capacidad de pensar y nivel

de concentración en el

significado de las palabras.

¿APRENDERÁ NUESTR@ HIJ@ ¿APRENDERÁ NUESTR@ HIJ@ ¿APRENDERÁ NUESTR@ HIJ@ ¿APRENDERÁ NUESTR@ HIJ@ DOS IDIOMAS SÓLO A DOS IDIOMAS SÓLO A DOS IDIOMAS SÓLO A DOS IDIOMAS SÓLO A MEDIAS Y NO TAN BIEN COMO SI HABLARA UNO MEDIAS Y NO TAN BIEN COMO SI HABLARA UNO MEDIAS Y NO TAN BIEN COMO SI HABLARA UNO MEDIAS Y NO TAN BIEN COMO SI HABLARA UNO SÓLO?SÓLO?SÓLO?SÓLO?

No tiene por qué. La

capacidad de aprendizaje de

un niñ@ no tiene un límite

conocido. Dos terceras

partes de las personas del

mundo son bilingües. Es

posible que el niñ@ bilingüe

tenga menos vocabulario en

un idioma concreto que el

niñ@ monolingüe en el mismo

idioma, pero su vocabulario

combinado en los dos idiomas

será mayor que el del

monolingüe. Puede haber

momentos en que algún niñ@

bilingüe parezca estar más

retrasado que un niñ@

monolingüe en la adquisición

del lenguaje, pero este

retraso es casi siempre

temporal. El mayor peligro

para un niñ@ bilingüe es

que deje de aprender el

idioma del hogar al

comenzar un segundo

idioma: en este caso sí es

posible que el niñ@ bilingüe

no logre un buen desarrollo

en ninguno de los dos

idiomas.

Dos terceras partes de las personas del mundo

son bilingües.

9999

10101010

Page 7: Elebitasuna eta Hezkuntza -Ume Elebidunen Gurasoentzako Gidaliburua

Guía práctica para padres y madresGuía práctica para padres y madresGuía práctica para padres y madresGuía práctica para padres y madres DE NIÑ@DE NIÑ@DE NIÑ@DE NIÑ@S BILINGÜESS BILINGÜESS BILINGÜESS BILINGÜES

NUESTR@ HIJ@NUESTR@ HIJ@NUESTR@ HIJ@NUESTR@ HIJ@ VA MAL EN LOS ESTUDIOS. VA MAL EN LOS ESTUDIOS. VA MAL EN LOS ESTUDIOS. VA MAL EN LOS ESTUDIOS. ¿PUEDE SER DEBIDO A QU¿PUEDE SER DEBIDO A QU¿PUEDE SER DEBIDO A QU¿PUEDE SER DEBIDO A QUE ESTUDIA EN E ESTUDIA EN E ESTUDIA EN E ESTUDIA EN EUSKARA?EUSKARA?EUSKARA?EUSKARA?

En general, la

facilidad o dificultad con la

que un niñ@ aprenda un

idioma tienen muy poco que

ver con el éxito escolar. El

interés del niñ@ por sus

estudios es lo más

importante.

Si a l@s niñ@s se les

anima, se les permite

practicar y se les

proporciona un ambiente

estimulante desde pequeñ@s,

la adquisición de ambos

idiomas se les hará fácil y

gratificante.

Diversos estudios

han confirmado que sólo en

muy pocas ocasiones pueden

atribuirse al bilingüismo las

dificultades de aprendizaje

de un niñ@. Un niñ@

bilingüe puede tener esa

dificultad casi

exclusivamente en el caso de

empezar en la escuela sin

haber desarrollado

suficientemente ninguno de

los dos idiomas.

Tampoco hay ninguna

prueba que demuestre que el

bilingüismo ocasione

problemas emocionales o de

conducta.

NOS GUSTARÍA AYUDAR A NUESTR@S HIJ@S EN NOS GUSTARÍA AYUDAR A NUESTR@S HIJ@S EN NOS GUSTARÍA AYUDAR A NUESTR@S HIJ@S EN NOS GUSTARÍA AYUDAR A NUESTR@S HIJ@S EN SUS ESTUDIOS, PERO DESCONOCEMOS EL EUSKARA SUS ESTUDIOS, PERO DESCONOCEMOS EL EUSKARA SUS ESTUDIOS, PERO DESCONOCEMOS EL EUSKARA SUS ESTUDIOS, PERO DESCONOCEMOS EL EUSKARA Y TODO EL MUNDO SY TODO EL MUNDO SY TODO EL MUNDO SY TODO EL MUNDO SABE QUE A L@S ADULT@S NOS ABE QUE A L@S ADULT@S NOS ABE QUE A L@S ADULT@S NOS ABE QUE A L@S ADULT@S NOS

CUESTACUESTACUESTACUESTA MÁS QUE A LOS NIÑ@S APRENDER UN SEGUNDO MÁS QUE A LOS NIÑ@S APRENDER UN SEGUNDO MÁS QUE A LOS NIÑ@S APRENDER UN SEGUNDO MÁS QUE A LOS NIÑ@S APRENDER UN SEGUNDO IDIOMAIDIOMAIDIOMAIDIOMA.

Es erróneo pensar que los niñ@s

pequeñ@s tienen mayor facilidad para adquirir

idiomas que l@s adult@s. Es cierto que

adquieren más fácilmente la pronunciación, pero

l@s jóvenes y l@s adult@s aprenden con mayor

rapidez el segundo idioma por su capacidad de

pensamiento abstracto. Por tanto, si deseáis

ayudar a vuestr@s hij@s en los estudios,

sería muy recomendable que estudiarais

euskara. Si no pudierais estudiarlo, vuestr@s

hij@s pueden traduciros y vosotr@s ayudarles

en vuestra lengua.

¿CUÁNDO PODRÁN NUESTR@S HIJ@S BILINGÜES ¿CUÁNDO PODRÁN NUESTR@S HIJ@S BILINGÜES ¿CUÁNDO PODRÁN NUESTR@S HIJ@S BILINGÜES ¿CUÁNDO PODRÁN NUESTR@S HIJ@S BILINGÜES SERVIR DE INTÉRPRETES Y TRADUCIR DE UN SERVIR DE INTÉRPRETES Y TRADUCIR DE UN SERVIR DE INTÉRPRETES Y TRADUCIR DE UN SERVIR DE INTÉRPRETES Y TRADUCIR DE UN IDIOMA A OTRO?IDIOMA A OTRO?IDIOMA A OTRO?IDIOMA A OTRO?

L@s niñ@s, si saben

hablar bastante bien ambos

idiomas, comienzan a poder

traducir palabras y frases

sencillas de un idioma a otro

desde los 3 ó 4 años. El que

l@s niñ@s traduzcan tiene

un aspecto muy positivo

porque hacen que se sientan

importantes hacia sus

padres-madres, ganan en

autoestima y hacemos que

se refuerza la relación

entre padres-madres-

hij@s. El aspecto negativo

es que puede ser un esfuerzo

grande para l@s niñ@s, por

lo que será necesario que los

padres-madres valoréis y

apreciéis ese esfuerzo de

manera continua.

11111111

12121212

13131313

Page 8: Elebitasuna eta Hezkuntza -Ume Elebidunen Gurasoentzako Gidaliburua

Guía práctica para padres y madresGuía práctica para padres y madresGuía práctica para padres y madresGuía práctica para padres y madres DE NIÑ@DE NIÑ@DE NIÑ@DE NIÑ@S BILINGÜESS BILINGÜESS BILINGÜESS BILINGÜES

NUESTR@ HIJ@ TIENE UN PROBLEMA ESPECÍFICO NUESTR@ HIJ@ TIENE UN PROBLEMA ESPECÍFICO NUESTR@ HIJ@ TIENE UN PROBLEMA ESPECÍFICO NUESTR@ HIJ@ TIENE UN PROBLEMA ESPECÍFICO QUE HA SIDO DIAGNOSTICADO (DIFICULTADES EN QUE HA SIDO DIAGNOSTICADO (DIFICULTADES EN QUE HA SIDO DIAGNOSTICADO (DIFICULTADES EN QUE HA SIDO DIAGNOSTICADO (DIFICULTADES EN

EL APRENDIZAJE, DIFICULTADES CON EL EL APRENDIZAJE, DIFICULTADES CON EL EL APRENDIZAJE, DIFICULTADES CON EL EL APRENDIZAJE, DIFICULTADES CON EL LENGUAJE, LENGUAJE, LENGUAJE, LENGUAJE, PROBLEMAS EMOCIONALESPROBLEMAS EMOCIONALESPROBLEMAS EMOCIONALESPROBLEMAS EMOCIONALES….).….).….).….). ¿DEBEMOS EN E ¿DEBEMOS EN E ¿DEBEMOS EN E ¿DEBEMOS EN ESTE CASO STE CASO STE CASO STE CASO HABLARLEHABLARLEHABLARLEHABLARLE EN UN SOLO IDIOMA? EN UN SOLO IDIOMA? EN UN SOLO IDIOMA? EN UN SOLO IDIOMA? El bilingüismo es la

familia no aumenta ni

disminuye las posibilidades

de que un@ de sus hij@s

sufra desórdenes en el

lenguaje o dificultades en el

habla.

Las personas

bilingües pueden sufrir de

estos problemas pero el

bilingüismo no es la causa.

Un niñ@ de cada 5 (el

20% de la población infantil)

sufre problemas en el

lenguaje que generalmente se

corrigen fácilmente y sólo en

algunas ocasiones requieren

la ayuda de especialistas. En

estos últimos casos:

*No se apresure a culpar al

bilingüismo del problema. Es

poco probable que sea la

causa.

*Converse sobre el problema

con familias que lo hayan

sufrido con anterioridad.

*Consulte a un profesional,

pero asegúrese de que tiene

experiencia y entrenamiento

para tratar a niñ@s

bilingües.

*Si adopta el monolingüismo

como solución –hablar en una

sola lengua- hágalo en el

idioma del hogar y

considérelo una solución

temporal. Intente

reintroducir, si puede, el

bilingüismo más adelante.

*Tenga cuidado de que el

idioma no quede asociado en

la mente del niñ@ con

ansiedad, tristeza, ..

Un niñ@ de cada 5 sufre problemas en el

lenguaje que generalmente se

corrigen fácilmente y sólo en algunas

ocasiones requieren la ayuda de especialistas.

¿ES SENSATO QUE NUESTR¿ES SENSATO QUE NUESTR¿ES SENSATO QUE NUESTR¿ES SENSATO QUE NUESTR@ HIJ@ CREZCA @ HIJ@ CREZCA @ HIJ@ CREZCA @ HIJ@ CREZCA HABLANDO 3 IDIOMAS?HABLANDO 3 IDIOMAS?HABLANDO 3 IDIOMAS?HABLANDO 3 IDIOMAS?

El trilingüismo es algo común y

natural. Una de las posibilidades es que l@s

padres-madres les hablen en 2 idiomas en el

hogar mientras se educan en la escuela en otro

idioma.

Lo que hay que tener en cuenta es que

por lo menos uno de los tres idiomas debe

desarrollarse en profundidad, es decir, debe

desarrollarse al nivel apropiado a la edad del

niñ@.

14141414

15151515

Page 9: Elebitasuna eta Hezkuntza -Ume Elebidunen Gurasoentzako Gidaliburua

Guía práctica para padres y madresGuía práctica para padres y madresGuía práctica para padres y madresGuía práctica para padres y madres DE NIÑ@DE NIÑ@DE NIÑ@DE NIÑ@S BILINGÜESS BILINGÜESS BILINGÜESS BILINGÜES

NUESTR@ HIJ@NUESTR@ HIJ@NUESTR@ HIJ@NUESTR@ HIJ@ TARTAMUDEA. ¿ES A CAUSA DEL TARTAMUDEA. ¿ES A CAUSA DEL TARTAMUDEA. ¿ES A CAUSA DEL TARTAMUDEA. ¿ES A CAUSA DEL BILINGÜISMO?BILINGÜISMO?BILINGÜISMO?BILINGÜISMO?

Much@s niñ@s

tartamudean por breve

tiempo, muy comúnmente

entre los 3-4 años. L@s

estudios@s de la tartamudez

no lo achacan al bilingüismo.

Sí puede darse en algún niñ@

el caso de la sobrecarga

cognitiva que consiste en que

tartamudea porque al hablar

en dos idiomas puede

manejar excesiva

información que le cuesta

dominar. Este efecto es

pasajero y se solucionará

cuando el niñ@ domine

suficientemente ambos

idiomas. La tartamudez en la

infancia es muy común, sean

los niñ@s bilingües o no. Es

un fenómeno temporal que se

solucionará sin acudir a un

especialista y se arregla no

agobiando al niñ@, dándole

tiempo a expresarse y sin

demostrar ansiedad por

parte nuestra. Caso de que el

tartamudeo persista,

entonces sí debe consultarse

al especialista, pero tened en

cuenta que el pasar del

bilingüismo al monolingüismo

no es la solución y que puede

incluso generar más ansiedad

en el niñ@ al interiorizar

éste que el cambio de idioma

es la causa de su tartamudeo,

lo que le hace ser aún más

consciente de su problema.

¿DEBEN ¿DEBEN ¿DEBEN ¿DEBEN NUESTR@S HIJ@NUESTR@S HIJ@NUESTR@S HIJ@NUESTR@S HIJ@S APRENDER A LEER S APRENDER A LEER S APRENDER A LEER S APRENDER A LEER PRIMEPRIMEPRIMEPRIMERO EN UN IDIOMA?RO EN UN IDIOMA?RO EN UN IDIOMA?RO EN UN IDIOMA?

Aprender a leer

empieza el día del

nacimiento. Escuchar y

hablar son preparaciones

para aprender a leer. L@s

padres y madres pueden

estimular a un niñ@ a leer

desde antes de que conozca

ni siquiera una letra. Leerles

cuentos, darles libros para

que jueguen con ellos… son

actividades motivadoras para

iniciar en la lectura.

Una de las cosas más

admirables sobre la lectura

en dos idiomas es que la

lectura en el segundo idioma

se apoya grandemente en la

lectura en el primer idioma.

Dicho de forma sencilla, en la

lectura hay una gran

transferencia entre el

primer idioma y el segundo,

saber leer en un idioma

facilitar la lectura en el

segundo. No hay que

aprender a leer dos veces, si

se sabe leer en un idioma se

transferirán las habilidades

al segundo. Leer en el

segundo idioma, además,

ayuda a aprender mejor y

hablar mejor ese idioma,

especialmente cuando no hay

muchas oportunidades de

practicarlo.

16161616

17171717

Page 10: Elebitasuna eta Hezkuntza -Ume Elebidunen Gurasoentzako Gidaliburua

Guía práctica para padres y madresGuía práctica para padres y madresGuía práctica para padres y madresGuía práctica para padres y madres DE NIÑ@DE NIÑ@DE NIÑ@DE NIÑ@S BILINGÜESS BILINGÜESS BILINGÜESS BILINGÜES

SI LOS DOS IDIOMAS SE ESCRIBEN DE FORMA SI LOS DOS IDIOMAS SE ESCRIBEN DE FORMA SI LOS DOS IDIOMAS SE ESCRIBEN DE FORMA SI LOS DOS IDIOMAS SE ESCRIBEN DE FORMA DIFERENTE ¿CREERÁ ESTO UN PROBLEMA AL DIFERENTE ¿CREERÁ ESTO UN PROBLEMA AL DIFERENTE ¿CREERÁ ESTO UN PROBLEMA AL DIFERENTE ¿CREERÁ ESTO UN PROBLEMA AL APRENDERAPRENDERAPRENDERAPRENDER A LEER Y ESCRIBIR? A LEER Y ESCRIBIR? A LEER Y ESCRIBIR? A LEER Y ESCRIBIR?

Los niñ@s pueden aprender a leer y

escribir con éxito en los dos idiomas con

caligrafías completamente distintas. La mayor

diferencia es que habrá menor transferencia en

lo que se refiere a la caligrafía. Pero este no es

el caso del euskara y el castellano. Es normal

que el niñ@ cometa en un principio errores en

ambas lenguas pero son fácilmente corregibles

por el mismo niñ@ si lee y escribe lo suficiente.

¿CUÁNDO DEBE LEER UN ¿CUÁNDO DEBE LEER UN ¿CUÁNDO DEBE LEER UN ¿CUÁNDO DEBE LEER UN NIÑ@NIÑ@NIÑ@NIÑ@ EN EL SEGUNDO EN EL SEGUNDO EN EL SEGUNDO EN EL SEGUNDO IDIOMA?IDIOMA?IDIOMA?IDIOMA?

Si en casa se hablan

las dos lenguas, el niñ@

puede empezar la lectura en

dos idiomas normalmente

entre los 4 y 6 años. Si sólo

se habla un idioma en casa es

mejor que la lectura que

realicen con los

padres/madres sea en el

idioma materno/paterno. Y

que compartan la lectura con

ell@s.

De todas maneras,

recordad que lo más

importante es que leer les

resulte ameno.

En lo referente a si

deben empezar en la escuela

a leer en uno u otro idioma,

dependerá mucho del tipo de

bilingüismo que apliquen en la

escuela.

Por lo general, salvo

excepciones, el proceso de

iniciación de la lectura puede

darse de forma indistinta en

una lengua o en otra o en

ambas a la vez.

Lo importante es

leer, y recordad que cuanto

más leen más mejora su

escritura.

El proceso de iniciación de la lectura puede

darse de forma indistinta en una lengua o en otra o en ambas a

la vez. Lo más importante es que leer les resulte

ameno.

18181818

19191919

Page 11: Elebitasuna eta Hezkuntza -Ume Elebidunen Gurasoentzako Gidaliburua

UME ELEBIDUNEN UME ELEBIDUNEN UME ELEBIDUNEN UME ELEBIDUNEN gurasoentzako gidaliburuagurasoentzako gidaliburuagurasoentzako gidaliburuagurasoentzako gidaliburua

“Egunero nire gurasoak miresten ditut elebidun sortu nindutelako. Egin ahal

zidaten oparirik onena izan zen. Eta halaber miresten ditut gauza bera sortu izan duten

edo lortzen saiatzen diren gurasoak. Elebidunok: ez arduratu beste guztiek

arrarotzat hartzen bazaituztete. Zeuen buruaz harro egon zaitezte. Beti horrela

ematen ez badu ere, gizaki bereziak gara gu”

(Bilingual Family Neewletter) 1977

Eskuartean duzun liburuxka hau 2001ean pedagogia eta elebitasunean adituak diren Alma Flor Ada eta Colin Baker-ek argitaratutako “ Ume

elebidunen gurasoentzako gida” izenekoaren laburpen librea da, jatorriz Abarrak-Euskara Elkarteak eta Arrigorriaga Eskola Publikoak egindakoa eta ondoren Gasteizko Guereñu

Ikastetxeak bere maketazioa egokitu zuena.

Page 12: Elebitasuna eta Hezkuntza -Ume Elebidunen Gurasoentzako Gidaliburua

UME ELEBIDUNEN UME ELEBIDUNEN UME ELEBIDUNEN UME ELEBIDUNEN gurasoentzako gidaliburuagurasoentzako gidaliburuagurasoentzako gidaliburuagurasoentzako gidaliburua

ZER EGIN BEHAR DUGU GURE SEMEZER EGIN BEHAR DUGU GURE SEMEZER EGIN BEHAR DUGU GURE SEMEZER EGIN BEHAR DUGU GURE SEME----ALABAK ALABAK ALABAK ALABAK ELEBIDUNAK IZAN DAITEZEN ETA BAI ELEBIDUNAK IZAN DAITEZEN ETA BAI ELEBIDUNAK IZAN DAITEZEN ETA BAI ELEBIDUNAK IZAN DAITEZEN ETA BAI EUSEUSEUSEUSKARA ETA KARA ETA KARA ETA KARA ETA BAI GAZTELANIA MENPERA DITZATEN?BAI GAZTELANIA MENPERA DITZATEN?BAI GAZTELANIA MENPERA DITZATEN?BAI GAZTELANIA MENPERA DITZATEN?

Lehenengo eta behin

kontuan hartu behar duzue

bai aita eta bai ama oso

inportanteak zaretela

umeek hizkuntza menpera

dezaten, hau da, lan hori

ezin daitekeela bakar baten

lepoan bota. Ume bat

benetako elebiduna izan

dadin esperientzi linguistiko

opari jaso behar du bi

gurasoengandik (entzun, hitz

egin, irakurri eta idatzi bai

euskaraz bai gaztelaniaz).

Halaber oso garrantzitsua da

bere bi hizkuntzekiko

balorazio positiboa izatea,

baita ahalik eta ekintza

kultural gehienetara

hurbiltzea ere (antzerkia,

dantza, jolasak, ..).

Irakurketarako

ohitura oso garrantzitsua

da benetako elebitasuna

garatzeko, batez ere

gurasoek bakarrik hizkuntza

bat ezagutzen dutenean.

Animatu umeak asko

irakurtzera eta ondoren

eskatu zuei irakurritakoa

konta diezazuen, hau da,

hartu parte zuek ere

umearen irakurketa

prozesuan.

Umeek hizkuntza era

errez eta oparoan erabil

dezaten derrigorrezkoa da

beraiekin egoera

desberdinetan hitz egitea,

hizkuntza bera hitz egiten

duten beste pertsonekin

erlazionatzea, hizkuntza

horretako ipuinak entzutea,

bideo eta telebistako

programak ikustea (kontuz!

Telebista oso pasiboa da eta

denbora eta programa motak

kontrolatu behar dira)…

Bai aita eta bai

ama oso inportanteak zarete umeek

hizkuntza menpera dezaten.

Funtsezkoa da bere bi hizkuntzekiko balorazio

positiboa izatea eta ekintza kultural

anitzetara hurbiltzea.

BI GURASOOK EUSKALDUNAK GARA. ZEIN BI GURASOOK EUSKALDUNAK GARA. ZEIN BI GURASOOK EUSKALDUNAK GARA. ZEIN BI GURASOOK EUSKALDUNAK GARA. ZEIN HIZKUNTZATAN HITZ EGIN BEHAR DIOGU GURE SEMEHIZKUNTZATAN HITZ EGIN BEHAR DIOGU GURE SEMEHIZKUNTZATAN HITZ EGIN BEHAR DIOGU GURE SEMEHIZKUNTZATAN HITZ EGIN BEHAR DIOGU GURE SEME----ALABARI?ALABARI?ALABARI?ALABARI?

Euskara erabiltzen

dugun gurasook arrisku handi

bat daukagu: euskara

hizkuntza gutxitua da eta

gaztelaniak baino indar

gutxiago dauka. Gure seme-

alaba txikiei gaztelaniaz

egiten badiegu, azkar

konturatuko dira hau edozein

lekutan gehiago erabiltzen

dela eta seguruenez

gaztelaniara joko dute, baita

etxean ere. Jakin behar

duzue ere, umeek etxeko

hizkuntzaz zenbat eta

hobe egin orduan

eta errazago

bereganatuko

dituztela bigarren eta

hirugarren hizkuntza.

Beraz, ahal den

guztietan, zuen seme-

alabekin euskaraz. Gainera,

ezin dugu ahaztu gaztelaniak

gure inguruan itzelezko

indarra duela eta gure seme-

alabek erraz ikasiko dutela

guk ezer berezirik egin gabe.

Umeek etxeko hizkuntzaz zenbat eta

hobeto jakin orduan eta errazago

ikasi bigarren hizkuntza.

Ahal den guztietan, beraiekin euskaraz!

1111

2222

Page 13: Elebitasuna eta Hezkuntza -Ume Elebidunen Gurasoentzako Gidaliburua

UME ELEBIDUNEN UME ELEBIDUNEN UME ELEBIDUNEN UME ELEBIDUNEN gurasoentzako gidaliburuagurasoentzako gidaliburuagurasoentzako gidaliburuagurasoentzako gidaliburua

GURASO BAT EUSKALDUNA ETA BESTEA ERDALDUNA. GURASO BAT EUSKALDUNA ETA BESTEA ERDALDUNA. GURASO BAT EUSKALDUNA ETA BESTEA ERDALDUNA. GURASO BAT EUSKALDUNA ETA BESTEA ERDALDUNA. ZEIN HIZKUNZEIN HIZKUNZEIN HIZKUNZEIN HIZKUNTZATAN EGIN BEHAR DIOGU GURE SEMETZATAN EGIN BEHAR DIOGU GURE SEMETZATAN EGIN BEHAR DIOGU GURE SEMETZATAN EGIN BEHAR DIOGU GURE SEME----ALABARI?ALABARI?ALABARI?ALABARI?

Erabili behar den

estrategia norberak bere

hizkuntzatan egitean datza,

hau da, adibidez, aitak

erdalduna bada gaztelaniaz

egingo dio eta ama,

euskalduna, euskaraz., eta

biok eskatuko diote umeari

bakoitzaren hizkuntzaz

aritzea. Horrela elebitasun

orekatua lortuko da.

Estrategia honek

arazoak sor ditzake egoera

batzuetan: zein hizkuntzatan

egingo dute denek elkarrekin

daudenean? Holakoetan

askotan gurasoek errazenera

jotzen dute, gaztelaniaz

egitera, guztiek dakitelako

eta arazo gutxiago sortzen

direlako.

Oso garrantzitsua

da gurasoak ados jartzea

puntu honetan. Adibide

batzuk:

Euskara ez dakien

aita ala ama euskara ikasten

hasiko da familia osoa

elkarturik dagoenean

euskaraz ere egin ahal

izateko.

Egoera hauetan

guztiek gaztelania erabiltzea

erabakitzen badute, une

horietatik aparte euskalduna

den ama ala aitari euskaraz

zuzentzea eskatuko zaio

seme-alabari.

Ez da ahaztu behar

hizkuntzaz aldatzea edo biak

batera erabiltzea bakarrik

pertsona elebidunek egin

dezaketela.

Erabili behar den estrategia norberak

bere hizkuntzaz egitea dela, eta biek

eskatuko diote seme-alabari norberari bere

hizkuntzaz aritzea: honela elebitasun

orekatua lortuko da.

GURE SEMEGURE SEMEGURE SEMEGURE SEME----ALABARI BI HIZKUNTZATAN HITZ EGIN ALABARI BI HIZKUNTZATAN HITZ EGIN ALABARI BI HIZKUNTZATAN HITZ EGIN ALABARI BI HIZKUNTZATAN HITZ EGIN AHAL DIOGU AHAL DIOGU AHAL DIOGU AHAL DIOGU ----EUSEUSEUSEUSKARAZ ETA GAZTELANIAZKARAZ ETA GAZTELANIAZKARAZ ETA GAZTELANIAZKARAZ ETA GAZTELANIAZ---- BATERA? BATERA? BATERA? BATERA?

Hizkuntza menperatu arte hobe da umeak pertsona bakoitzarekin edo euskaraz edo gaztelaniaz egitea nahasketak sor ez daitezen. Gerora, normala izaten da umeak pertsona berarekin bi hizkuntzak erabiltzea.

Umea txikia denean

edo bigarren hizkuntza

ikasten hasten denean hobe

da umeak pertsona

bakoitzarekin hizkuntza

bakarraz egitea, nahasketak

sor ez daitezen. Horregatik,

guraso bakoitzak aukeratu

duen hizkuntzaz zuzenduko

zaio umeari beti. Prozesu

honetan normala izaten da

umeak pertsonari berari bi

hizkuntzatan egitea,

berarentzat hau jolasa

bezalakoa delako eta bi

hizkuntzak menperatzen

dituela erakutsi nahi duelako.

Horrelakoetan gurasoek

maitekiro gogoratu beharko

diote hizkuntza bakarra

erabili behar duela:

“mesedez, niri euskaraz / gaztelaniaz esan …” Behin umea bi

hizkuntzen jabe dela eta bi

hizkuntzak nahastu gabe

erabiltzen dakiela –gaztetan,

normalean-, normala izaten

da umeak pertsona berarekin

bi hizkuntzak erabiltzea,

baldin eta pertsona horrek bi

hizkuntzak badakizki.

3333

4444

Page 14: Elebitasuna eta Hezkuntza -Ume Elebidunen Gurasoentzako Gidaliburua

UME ELEBIDUNEN UME ELEBIDUNEN UME ELEBIDUNEN UME ELEBIDUNEN gurasoentzako gidaliburuagurasoentzako gidaliburuagurasoentzako gidaliburuagurasoentzako gidaliburua

ZEIN ZEIN ZEIN ZEIN HIZKUNTZATAN EGIN BEHAR DUGU EUSKARA EZ HIZKUNTZATAN EGIN BEHAR DUGU EUSKARA EZ HIZKUNTZATAN EGIN BEHAR DUGU EUSKARA EZ HIZKUNTZATAN EGIN BEHAR DUGU EUSKARA EZ DAKIEN NORBAITEKIN HITZ EGITEN ARI BAGARA?DAKIEN NORBAITEKIN HITZ EGITEN ARI BAGARA?DAKIEN NORBAITEKIN HITZ EGITEN ARI BAGARA?DAKIEN NORBAITEKIN HITZ EGITEN ARI BAGARA?

Kontuz! Hizkuntza

bat gutxitua bada (euskara,

kasu) umearen aurrean

prestigioa hartu behar du

berak erabiltzea nahi

badugu. Gurasoak umearekin

euskaraz erlazionatzen

badira eta erdaldun bat

datorrenean umeari

gaztelaniaz egiten badiote

argi dago umearentzat

gaztelania euskara baino

garrantzitsuagoa, prestigio

handiagokoa egiten ari

garela, eta seguruenez oso

denbora gutxira umeak

euskaraz ez du egingo.

Horrelakoetan gurasoak

umeari beti etxeko

hizkuntzan zuzendu behar

zaizkio eta erdaldunari itzuli

egingo diote, beharrezkoa

bada jarrera honen arrazoiak

azalduz. Jokaera hau askoz

inportanteagoa da umea

txikia denean, gaztetu

orduko elebiduna izango

delako eta errez pasako

delako hizkuntza batetik

bestera.

Hizkuntza bat gutxitua denean, euskara kasu,

umearen aurrean prestigioa hartu behar

du berak erabiltzea nahi badugu.

EZ DUT EUSKARA OSO ONDO MENDERATZEN. NIRE EZ DUT EUSKARA OSO ONDO MENDERATZEN. NIRE EZ DUT EUSKARA OSO ONDO MENDERATZEN. NIRE EZ DUT EUSKARA OSO ONDO MENDERATZEN. NIRE SEMESEMESEMESEME----ALABEKIN ERABILI BEHAR DALABEKIN ERABILI BEHAR DALABEKIN ERABILI BEHAR DALABEKIN ERABILI BEHAR DUT? UT? UT? UT?

Zure seme-alabarentzat hizkuntzan eredu txarra izan baino lehenago hobe duzu umeari gaztelaniaz egitea.

Orokorrean,

zuk euskaraz ondo ez

jakitea zure arazoa

bada, zergatik ez duzu

zuk arazo hori

konpontzen euskaltegi

batean euskara

ikasten hasiz?

Hori ez baduzu

egiten eta euskara

txarto menderatzen

baduzu, zure seme-

alabarentzat hizkuntzan

eredu txarra izan baino

lehenago hobe duzu umeari

gaztelaniaz

egitea.

Hala ere,

gaztelaniaz

hitz eginda

ere, ez ahaztu

euskara ere

goraipatu behar duzula:

agurrak, esaldi errazak,

zorionak, ...... erraz sar

daitezke eguneroko bizitzan

eta horrela zure umeek

ikusiko dute zuretzako

euskara ere hizkuntza

garrantzitsua dela. Honekin

batera, oso inportantea da

umeak euskararen kulturan

ere sartzea: Olentzero;

jaialdiak; euskarazko

liburu, pelikula eta jolasak;

.. umeek ikus dezaten

familian euskal kultura

maite dugula.

5555

6666

Page 15: Elebitasuna eta Hezkuntza -Ume Elebidunen Gurasoentzako Gidaliburua

UME ELEBIDUNEN UME ELEBIDUNEN UME ELEBIDUNEN UME ELEBIDUNEN gurasoentzako gidaliburuagurasoentzako gidaliburuagurasoentzako gidaliburuagurasoentzako gidaliburua

NIRE SEMENIRE SEMENIRE SEMENIRE SEME----ALABAK BI HIZKUNTZAK NAHASTEN DITU, ALABAK BI HIZKUNTZAK NAHASTEN DITU, ALABAK BI HIZKUNTZAK NAHASTEN DITU, ALABAK BI HIZKUNTZAK NAHASTEN DITU, EUSKARA ETA GAZTELANIA. ZER EGIN BEHAR DUGU?EUSKARA ETA GAZTELANIA. ZER EGIN BEHAR DUGU?EUSKARA ETA GAZTELANIA. ZER EGIN BEHAR DUGU?EUSKARA ETA GAZTELANIA. ZER EGIN BEHAR DUGU?

Oso normala da,

batez ere elebitasunaren

hasieran.

Askotan umeak ez du

hizkuntza bateko hitz bat

ezagutzen eta beste

hizkuntzatik hartzen du.

Honelakoetan umeari eredu

garbia eman behar diogu

ahal den guztietan ondo

bereganatu arte:

- UMEAK: Pantaloi hauek ez zaizkit gustatzen! - HELDUAK: Oso praka politak dira. Praka hauek modan daude eta zure lagunek antzeko prakak erabiltzen dituzte.

Gerta liteke ere

umeak bi hizkuntzekin

jolastu nahi izatea eta bi

hizkuntzetako hitzak

nahastu biak dakizkiela

erakusteko.

Horrela bada,

arazorik gehienetan ez dago,

baina kontuz zeren batzutan

honelako egoerak ematen

dira umeak euskarari utzi eta

gaztelaniari eusten hasten

denean.

GURE SEMEGURE SEMEGURE SEMEGURE SEME----ALABA NERABEAK GERO ETA GAZTELANIA ALABA NERABEAK GERO ETA GAZTELANIA ALABA NERABEAK GERO ETA GAZTELANIA ALABA NERABEAK GERO ETA GAZTELANIA GEHIAGO ERABILTZEN DU. ZERE GIN BEHAR DUGU?GEHIAGO ERABILTZEN DU. ZERE GIN BEHAR DUGU?GEHIAGO ERABILTZEN DU. ZERE GIN BEHAR DUGU?GEHIAGO ERABILTZEN DU. ZERE GIN BEHAR DUGU?

Nerabezaroan eta

gaztaroan gurasoak kontrola

galtzen hasten dira haren

seme-alabek erabiltzen

duten hizkuntzen inguruan.

Gazteek bi

hizkuntzak, euskara eta

gaztelania mantentzekotan,

eurek hartutako

erabakiarengandik izango da

gehiago, gurasoei

obeditzeagatik baino.

Gurasoek kontutan hartu

behar dute gazteak

behartzean batzuetan

kontrako jarrerak hartzera

bultzatzen dituztela nahi

gabe.

Hobe izan daiteke

lorazain arduratsu bezala

jokatzea: euskaraz egin

dezaten motibatuz, euskaraz

egiteko aukerak eskainiz,

etxean euskaraz egiteko

ohiturari tinko eutsiz.

Ezin da ahaztu

batzuetan gazteek hizkuntza

bati muzin egiten diotela,

baina gero beranduago

berreskuratzen dutela.

Estrategia bat izan

daiteke gazteei azaltzea

zelan gurasoen kontra

joateagatik euskara ez

erabiltzea hartu duten

erabakiak azken batean

gaztelania bakarrik erabili

nahi dutenen menpeko egin

dituela. Gazteek

krisialdi hauetan galtzen

duten hizkuntza-kopurua

gutxitu ahal izateko,

gurasoek jarraitu ahal dute

gazteekin euskaraz egiten,

gazteek erdaraz erantzuten

badiete ere. Gurasoek

“lorazain arduratsu ” bezala

egin dezaketen gauza

bakarra gazteei baldintza

egokiak eskaintzea baino ez

da, geroan erabaki zuzenak

eta sendoak hartzeko

kapazak izan daitezen,

etxean euskaraz egitearen

erabakiari tinko eutsiz.

7777

8888

Page 16: Elebitasuna eta Hezkuntza -Ume Elebidunen Gurasoentzako Gidaliburua

UME ELEBIDUNEN UME ELEBIDUNEN UME ELEBIDUNEN UME ELEBIDUNEN gurasoentzako gidaliburuagurasoentzako gidaliburuagurasoentzako gidaliburuagurasoentzako gidaliburua

BIGBIGBIGBIGARREN HIZKUNTZA BAT IKASTEAK GUTXITZEN AL ARREN HIZKUNTZA BAT IKASTEAK GUTXITZEN AL ARREN HIZKUNTZA BAT IKASTEAK GUTXITZEN AL ARREN HIZKUNTZA BAT IKASTEAK GUTXITZEN AL DU LEHENENGO HIZKUNTZAREN ERRENDIMENDUA? DU LEHENENGO HIZKUNTZAREN ERRENDIMENDUA? DU LEHENENGO HIZKUNTZAREN ERRENDIMENDUA? DU LEHENENGO HIZKUNTZAREN ERRENDIMENDUA?

Beti horrela ez bada ere, ume elebakarrak hobeto erabiliko du bere hizkuntza, ume elebidunak baino, baina elebiduna bi hizkuntza eta bi kulturaren jabea da eta bietan garatu daiteke, eta elebakarra ez.

Hizkuntzak ez dira

bata bestearen lepotik

elikatzen. Hizkuntzak zein

bere aldetik garatzen dira.

Bigarren hizkuntza bat

ikasteak ez du lehenengo

hizkuntza kaltetzen,

hizkuntzen artean

transferentzia ematen

delako, hau da, batean

ikasten dena aldi berean

bestean ere erabilgarria da.

Dena dela, oso

garrantzitsua da ume

elebidunak (euskara eta

gaztelania dakizkitenak)

elebakarrekin (gaztelania

bakarrik dakitenak) ez

konparatzea hizkuntzaren

garapenari begira, eta

konparatu nahi izatekotan

elebidunak elebidunekin eta

elebakarrak elebakarrekin

konparatu beharko lirateke.

Ume elebidunak

orokorrean hizkuntza bat

bestea baino hobeto

menperatzen du eta gainera

hizkuntza bakoitza egoera

konkretu batzuetan

erabiltzen du. Beti horrela

ez bada ere, ume

elebakarrak hobeto erabiliko

du bere hizkuntza ume

elebidunak baino, baina

elebiduna bi hizkuntza eta bi

kulturen jabea da eta bietan

garatu daiteke, eta

elebakarra ez.

Ikerketek diotenez,

elebidunak gutxienez

elebakarrak bezain

burutsuak dira inteligentzia

frogetan eta euren hizkuntza

biak ondo garatuta badituzte

emaitza hobeak ematen

dituzte. Orokorrean

erraztasun gehiago agertzen

dute arrazonamenduan,

pentsatzeko malgutasunean,

komunikatzeko gaitasunean,

pentsatzeko ahalmenean …

GURE SEMEGURE SEMEGURE SEMEGURE SEME----ALABAK BERE HIZKUNTZA BIAK ALABAK BERE HIZKUNTZA BIAK ALABAK BERE HIZKUNTZA BIAK ALABAK BERE HIZKUNTZA BIAK ERDIZKA IKASIKO DITU ETA EZ BAKARRA ERDIZKA IKASIKO DITU ETA EZ BAKARRA ERDIZKA IKASIKO DITU ETA EZ BAKARRA ERDIZKA IKASIKO DITU ETA EZ BAKARRA ERABILIKO BALU BEZAIN ONDOERABILIKO BALU BEZAIN ONDOERABILIKO BALU BEZAIN ONDOERABILIKO BALU BEZAIN ONDO????

Eza da zelan horrela

izan behar. Umeen ikasteko

gaitasunak ez dauka mugarik.

Munduko biztanleen bi

herenak elebidunak dira eta

arazo hori ez da sumatu.

Baliteke ume elebidunak

hizkuntza batean ume

elebakarrak baino hiztegi

pobreagoa agertzea, baina bi

hizkuntzetan darabilen

hiztegia elebakarrarena

baino aberatsagoa da.

Baliteke ere zenbait

momentutan ume elebidunak

elebakarrak baino

atzeratuago ematea

hizkuntzan, baina atzerapen

horiek puntualak izaten dira.

Arriskurik handiena da

gurasoek, umea eskolan

hobeto joatearren edo,

etxeko hizkuntza

baztertzea erabakitzea.

Holakoetan bai, posiblea

da umeak ez lortzea bi

hizkuntzetan aurrerapen

nahikorik.

Munduko biztanleriaren

bi herenak elebidunak

dira.

9999

10101010

Page 17: Elebitasuna eta Hezkuntza -Ume Elebidunen Gurasoentzako Gidaliburua

UME ELEBIDUNEN UME ELEBIDUNEN UME ELEBIDUNEN UME ELEBIDUNEN gurasoentzako gidaliburuagurasoentzako gidaliburuagurasoentzako gidaliburuagurasoentzako gidaliburua

GURE SEMEGURE SEMEGURE SEMEGURE SEME----ALABA ESKOLAN TXARTO DABIL. ALABA ESKOLAN TXARTO DABIL. ALABA ESKOLAN TXARTO DABIL. ALABA ESKOLAN TXARTO DABIL. EUSKARAZ IKASTEN DUELAKO IZAN DAITEKE?EUSKARAZ IKASTEN DUELAKO IZAN DAITEKE?EUSKARAZ IKASTEN DUELAKO IZAN DAITEKE?EUSKARAZ IKASTEN DUELAKO IZAN DAITEKE?

Orokorrean ume

batek hizkuntza bat ikasteko

behar duen denborak ez

dauka zerikusirik ikasketak

ondo burutzearekin ala ez.

Ikerketa batzuek

diotenez, ezin zaio

elebitasunari umeen eskola-

porrota eragotzi, ezta

sentimendu edo jarrera

arazorik ere. Elebitasuna

izan daiteke eskola-

porrotaren arrazoia, bai,

baina bakarrik umea eskolara

hizkuntza bat ondo garatu

gabe sartzen bada.

Honen inguruan, ezin

dugu ahaztu umeek erraz

ikasiko dituztela hizkuntza

biak baldin eta giro

baikorrean bizi badira eta

bi hizkuntzak praktikatzeko

aukera egokiak ematen

bazaizkie.

GURE SEMEGURE SEMEGURE SEMEGURE SEME----ALABEI ESKOLAKO ETXERAKO LANAK ALABEI ESKOLAKO ETXERAKO LANAK ALABEI ESKOLAKO ETXERAKO LANAK ALABEI ESKOLAKO ETXERAKO LANAK EGIEGIEGIEGITEN LAGUNDU NAHI DIEGU, BAINA EUSKARAZ TEN LAGUNDU NAHI DIEGU, BAINA EUSKARAZ TEN LAGUNDU NAHI DIEGU, BAINA EUSKARAZ TEN LAGUNDU NAHI DIEGU, BAINA EUSKARAZ EZ DAKIGU. IKASIKO GENUKE BAINO MUNDU EZ DAKIGU. IKASIKO GENUKE BAINO MUNDU EZ DAKIGU. IKASIKO GENUKE BAINO MUNDU EZ DAKIGU. IKASIKO GENUKE BAINO MUNDU

OSOAK DAKI HIZKUNTZA BERRI BAT IKASTEKO NAGUSIOI OSOAK DAKI HIZKUNTZA BERRI BAT IKASTEKO NAGUSIOI OSOAK DAKI HIZKUNTZA BERRI BAT IKASTEKO NAGUSIOI OSOAK DAKI HIZKUNTZA BERRI BAT IKASTEKO NAGUSIOI UMEEI BAINO GEHIAGO KOSTATZEN ZAIGULA.UMEEI BAINO GEHIAGO KOSTATZEN ZAIGULA.UMEEI BAINO GEHIAGO KOSTATZEN ZAIGULA.UMEEI BAINO GEHIAGO KOSTATZEN ZAIGULA.

Hizkuntzak ikasterakoan ume txikiek

helduek baino erraztasun gehiago dutela

pentsatzea okerra da. Egia da ume txikiek

hizkuntza berriaren hoskera errazago hartzen

dutela, baina gazteek eta helduek pentsatzeko

duten ahalmenagatik azkarrago ikasiko dute

ume txikiek baino. Beraz, zuen seme-alabei

ikasketetan lagundu nahi izanez gero, oso

gomendagarria izango litzateke zuek euskara

ikastea. Ikasi ezingo bazenute zuen seme-

alabek etxerako lanak euskaratik gaztelaniara

itzuli ahal dizkizute eta zuek gaztelaniaz

lagundu.

GURE SEMEGURE SEMEGURE SEMEGURE SEME----ALABAK ELEBIDUNAK DIRA. NOIZ ALABAK ELEBIDUNAK DIRA. NOIZ ALABAK ELEBIDUNAK DIRA. NOIZ ALABAK ELEBIDUNAK DIRA. NOIZ IZANGO DIRA GAUZA HIZKUNTZA BAIZANGO DIRA GAUZA HIZKUNTZA BAIZANGO DIRA GAUZA HIZKUNTZA BAIZANGO DIRA GAUZA HIZKUNTZA BATETIK TETIK TETIK TETIK BESTERA ITZULTZEKO?BESTERA ITZULTZEKO?BESTERA ITZULTZEKO?BESTERA ITZULTZEKO?

Normalean bi

hizkuntza kondo erabiltzen

baditu, hiruzpalau urteko

umea kapaza izaten da hitzak

edota esaldi laburrak

hizkuntza batetik bestera

itzultzeko. Umeek gurasoei

hizkuntza batetik bestera

itzultzeak badauka oso alde

ona, umeak inportante

sentitzen baitira gurasoen

aurrean eta, halaber,

guraso eta seme-alaben

arteko harremanak

sendotzen direlako. Baina

itzultzeak badauka ere bere

alde txarra, umearentzat

esfortzu handia suposa

dezakeelako. Beraz, gurasoek

beti baloratu beharko dute

esfortzu horrek umea

nekatzen duen ala ez eta

horren arabera jokatu.

Normalean, hiruzpalau urteko umea kapaza

izaten da hitzak edota esaldi laburrak

hizkuntza batetik bestera itzultzeko.

11111111

12121212

13131313

Page 18: Elebitasuna eta Hezkuntza -Ume Elebidunen Gurasoentzako Gidaliburua

UME ELEBIDUNEN UME ELEBIDUNEN UME ELEBIDUNEN UME ELEBIDUNEN gurasoentzako gidaliburuagurasoentzako gidaliburuagurasoentzako gidaliburuagurasoentzako gidaliburua

GURE SEMEGURE SEMEGURE SEMEGURE SEME----ALABAK BADAUKA DIAGNOSTIKATUTAKO ALABAK BADAUKA DIAGNOSTIKATUTAKO ALABAK BADAUKA DIAGNOSTIKATUTAKO ALABAK BADAUKA DIAGNOSTIKATUTAKO ARAZOARAZOARAZOARAZO BAT (IKASTEKO ZAILTASUNAK, BAT (IKASTEKO ZAILTASUNAK, BAT (IKASTEKO ZAILTASUNAK, BAT (IKASTEKO ZAILTASUNAK,

HIZKUNTZAREKIN ARAZOAK, SENTIMENDUHIZKUNTZAREKIN ARAZOAK, SENTIMENDUHIZKUNTZAREKIN ARAZOAK, SENTIMENDUHIZKUNTZAREKIN ARAZOAK, SENTIMENDU----ARAZOAK…). ARAZOAK…). ARAZOAK…). ARAZOAK…). HIZKUNTZA BAKARREAN HITZ EGIN BEHAR DIOGU? HIZKUNTZA BAKARREAN HITZ EGIN BEHAR DIOGU? HIZKUNTZA BAKARREAN HITZ EGIN BEHAR DIOGU? HIZKUNTZA BAKARREAN HITZ EGIN BEHAR DIOGU?

Etxean bi hizkuntza

erabiltzeak ez dauka zer

ikusirik umeak hizkuntza-

arazoak edo ikasteko

arazoak izatearekin.

Ume elebidunek

halako arazoak izan

ditzakete, bai, baina

elebitasuna ez da horren

arrazoia. Bost umetik batek

(%20) hizkuntza-arazo

arinak izaten ditu eta

normalean ezer berezirik

egin gabe edo espezialisten

laguntzaz zuzentzen dira.

Badira guraso eta

espezialista asko hizkuntza-

arazoak agertzen dituen

umearen gurasoei etxeko

hizkuntza, hizkuntza

gutxitua (euskara zuen

kasuan) baztertzea

aholkatzen dietenak.

Erabaki honek arazo

larriak sor ditzake

umearengan, segurtasun

falta nabaritu dezakeelako.

Askoz inportanteagoa

da etxean beti erabili den

hizkuntza sendotzea umeari

konfiantza emateko. Etxean

euskara eta gaztelania

batera erabiltzen badira, eta

umeak hizkuntza-arazoak

baldin baditu, inoiz egin

daiteke hizkuntza bakarrera

pasatu (umeak hobetu

menperatzen duena) umeak

hizkuntza bat ondo garatu

dezan, baino gerora bi

hizkuntzetara pasa daiteke

berriro. Honelako erabakia

hartu baino lehenago,

kontutan hartu urrats hauek:

*Ez bota errua elebitasunari

ez baita erraza bera

umearen arazoaren sortzaile

izatea.

*Hitz egin arazo bera izan

duten beste guraso elebidun

batzuekin.

*Galdetu espezialistari, baina

informa zaitezte ea

elebitasun-arazoetan

esperientziadunak diren.

*Hizkuntza bakarrean

egiteko aukera hartzen

baduzue, etxeko hizkuntza

hautatu eta ez hartu behin

betiko erabakia bezala. Ahal

baduzue, geroan bi

hizkuntzetara berriro itzuli.

*Kontuz ibili baztertutako

hizkuntza umearen buruan

sentimendu negatiboekin

erlazionaturik gera ez dadin.

Bost umetik batek hizkuntza-arazo arinak

izaten ditu eta normalean ezer

berezirik gabe edo espezialisten laguntzaz

zuzentzen dira.

ZENTZUDUNA AL DA GUE SEMEZENTZUDUNA AL DA GUE SEMEZENTZUDUNA AL DA GUE SEMEZENTZUDUNA AL DA GUE SEME----ALABA HIRU ALABA HIRU ALABA HIRU ALABA HIRU HIZKUNTZAK BATERA IKASTEA? HIZKUNTZAK BATERA IKASTEA? HIZKUNTZAK BATERA IKASTEA? HIZKUNTZAK BATERA IKASTEA?

Eleaniztasuna oso arrunta eta

naturala da. Eleaniztasuna lortzeko bideetako

bat gurasoek seme-alabari etxean bi

hizkuntzetan hitz egin eta umea eskolan

hirugarren hizkuntza batez ikastea da.

Kontutan hartzeko puntu bakarra da

hiru hizkuntzetatik bat gutxienez sakon landu

behar dela, hau da, gutxienez hiru

hizkuntzetako batean umeak bere adinari

dagokion mailan jakin behar duela.

14141414

15151515

Page 19: Elebitasuna eta Hezkuntza -Ume Elebidunen Gurasoentzako Gidaliburua

UME ELEBIDUNEN UME ELEBIDUNEN UME ELEBIDUNEN UME ELEBIDUNEN gurasoentzako gidaliburuagurasoentzako gidaliburuagurasoentzako gidaliburuagurasoentzako gidaliburua

GURE SEMEGURE SEMEGURE SEMEGURE SEME----ALABA TOTELA DA. ELEBITASUNAGATIK ALABA TOTELA DA. ELEBITASUNAGATIK ALABA TOTELA DA. ELEBITASUNAGATIK ALABA TOTELA DA. ELEBITASUNAGATIK IZAN DAITEKE?IZAN DAITEKE?IZAN DAITEKE?IZAN DAITEKE?

Ume txiki askok 3-4

urteko adinarekin toteltze-

arazoak izaten dituzte baina

oso azkar zuzentzen dira.

Toteltasuna ikertu

duten adituek ez diote

elebitasunari errua

botatzen.

Egia da ume batzuk

bi hizkuntza ikasten hastean

toteltze-arazoak agertzen

dituztela gehiegizko

informazioaz erabiltzeagatik,

baina bi hizkuntzak garatu

hala normalean arazo horiek

desagertu egiten dira.

Umetan toteltze-

arazoak oso normalak dira,

berdin umeak hizkuntza

bakar bat erabili zein bi edo

hiru erabili. Normalean arazo

hauek berez konpontzen dira

espezialistarengana joan

gabe. Arazoa konpontzeko

nahikoa izaten da umea ez

estutzea eta hitz egiteko

behar duen denbora

ematea.

Beraz, umea lasaitu eta

ezer gertatuko ez balitz

bezala jokatu, umea

animatuz.

Dena dela, arazoa

konponduko ez balitz

espezialista batengana jo

beharko litzateke, baina beti

ahaztu gabe bi

hizkuntzetatik batera

pasatzea ez dela

konponbidea eta gainera

batzuetan umearengan

nahasmen gehiago sor

dezakegula zeren eta berak

pentsa dezake hizkuntza

bakar batean egiten duzuela

bera totela delako, eta

orduan bere arazoaren

kontzienteago egiten

dugulako umea.

IRAKURKETAIRAKURKETAIRAKURKETAIRAKURKETA----PROZESUA ZEIN HIZKUNTZETAN PROZESUA ZEIN HIZKUNTZETAN PROZESUA ZEIN HIZKUNTZETAN PROZESUA ZEIN HIZKUNTZETAN IKASI BEHAR DUTE LEHENENGOZ? IKASI BEHAR DUTE LEHENENGOZ? IKASI BEHAR DUTE LEHENENGOZ? IKASI BEHAR DUTE LEHENENGOZ?

Irakurtzen

jaiotegunetik aurrera

ikasten da. Entzutea eta

hitz egitea irakurketarako

hastapenak dira. Gurasoek

umeari irakurtzen lagundu

ahal diote umeak letra bat

bera jakin barik: ipuinak

irakurriz, jolasteko liburuak

emanez, … Gurasoek jakin

behar dutena zera da:

bigarren hizkuntza batean

irakurtzeak lehenengo

hizkuntzaren irakurtze-

prozesuan duela oinarri, hau

da, hizkuntza batean

irakurtzen jakiteak asko

erraztuko duela bigarren

hizkuntzan irakurtzea.

Umeak ez du birritan

irakurtzen ikasi behar,

hizkuntza batetik bestera

transferentzia handia

dagoelako. Gainera, bigarren

hizkuntzan irakurtzea asko

laguntzen dio hizkuntza hori

ikasteari, are gehiago

hizkuntza hori gutxitua

denean eta umeak

praktikatzeko aukera gutxi

duenean.

Bigarren hizkuntza batean irakurtzeak

lehenengo hizkuntzaren irakurtze-prozesuan du

oinarri.

16161616

17171717

Page 20: Elebitasuna eta Hezkuntza -Ume Elebidunen Gurasoentzako Gidaliburua

UME ELEBIDUNEN UME ELEBIDUNEN UME ELEBIDUNEN UME ELEBIDUNEN gurasoentzako gidaliburuagurasoentzako gidaliburuagurasoentzako gidaliburuagurasoentzako gidaliburua

GURE SEMEGURE SEMEGURE SEMEGURE SEME----ALABAK DAKIZKIEN BI HIZKUNTZAK ALABAK DAKIZKIEN BI HIZKUNTZAK ALABAK DAKIZKIEN BI HIZKUNTZAK ALABAK DAKIZKIEN BI HIZKUNTZAK DESBERDIN IDAZTEN BADIRA, HORREK EZ DIO DESBERDIN IDAZTEN BADIRA, HORREK EZ DIO DESBERDIN IDAZTEN BADIRA, HORREK EZ DIO DESBERDIN IDAZTEN BADIRA, HORREK EZ DIO ARAZORIK SORTUKO IDAZTEN ETA IRAKURTZEN ARAZORIK SORTUKO IDAZTEN ETA IRAKURTZEN ARAZORIK SORTUKO IDAZTEN ETA IRAKURTZEN ARAZORIK SORTUKO IDAZTEN ETA IRAKURTZEN

IKASTERAKOAN?IKASTERAKOAN?IKASTERAKOAN?IKASTERAKOAN?

Umeak ez du zertan arazorik izan

beharrik bai euskaraz eta bai gaztelaniaz ondo

idazten ikasteko.

Bi hizkuntzetako idazkerak berdinak

dira, ortografia arau batzuk salbu, eta

praktikarekin arazo horiek erraz zuzenduko

dira umeak nahiko irakurri eta idazten badu.

NOIZ HASI BEHAR DU UMNOIZ HASI BEHAR DU UMNOIZ HASI BEHAR DU UMNOIZ HASI BEHAR DU UMEAK BIGARREN EAK BIGARREN EAK BIGARREN EAK BIGARREN HIZKUNTZAN IRAKURTZEN?HIZKUNTZAN IRAKURTZEN?HIZKUNTZAN IRAKURTZEN?HIZKUNTZAN IRAKURTZEN?

Etxean bi

hizkuntzak erabiltzen badira,

umeak bi hizkuntzetan

batera irakur dezake,

normalean 4-6 urterekin.

Etxean hizkuntza bakarra

erabiltzen bada, hobe izaten

da etxeko hizkuntzan

irakurtzen hastea gurasoek

umearekin parte hartzeko.

Dena dela, gogoratu

inportantena izaten dela

irakurketa bera umearen

gustuko ekintza izatea.

Eskolan irakurtzen

zein hizkuntzatan egin behar

denari buruz, eskolak

aukeratutako elebitasun-

ereduaren menpe dago.

Orokorrean, irakurketa

hizkuntza batean zein

bestean, edo bietan batera

eman daiteke arazorik gabe.

Garrantzitsuena irakurtzea

da, eta gogoratu zenbat eta

gehiago irakurri orduan eta

hobeto idatziko duela.

Inportantena irakurtzea da, eta

gogoratu zenbat eta gehiago irakurri orduan

eta hobeto idatziko dutela umeek.

Irakurketak,

umearen gustuko ekintza izan

behar du.

18181818

19191919