VATTENF'ALL

EK, E}G, EKS,DDU, DSK, SD,

EIfr, EIfl/, ET, ELKI, n41, 842,DT, DÄ, DM, DNO DP' VT, EX

1980-02-r3

.,.> ( ,/.';,.,r'.. ..r., r.Lf (tk'-" -/ /T. Sand.berg

"

Tirel

Konstrukt ionsanvisningar för förstårkningsåtgård.eri befintliga stätlverk (Pk-?l-åtgäraer).

Sommonfoitning

P,_-'f1-utredningens resultat med.förd.e, att Vattenfall bl a beslöt attkåntrollera och vid. behov öka kortslutningshålHastheten i sina be-fintliga TO-I+OO kV stäIlverk. Son vägledning vid bedömning av befint-liga ställverks kortslutningshåttfasthet skrevs d.en s k P'-T1-pämen"Anvisning för bedönning av kortslutningstråItfastheten hoii äld.re 70-\oo tcv stäJ-lverk". Enligt förutsättningen skall P,.-]I-pårnen end.astanvänd.as vid inventeringsarbete och inte som föreöil-d vid förstårk-ningsarbete.

Då en P,--7l-inventering av ett stäI1verk visar att ställverket inteuppfyllår de krav på kortslutningshållfa.sihet scm är nöd.'rändi6a'skal-l föreriggand.e PM använd.as son hjå1p vid. framtagand.e av låi:npligaförstårkningsåtgård.er. (Observera att inventering skal1 utföras innannågra förstärkningsåtgårder beslutas). Föreliggand.e PM är skriven med

utgångspunkt från de erfarenheter som har ernåItits vid. pågåend.e Pu-71-arbeten i 130 kV stäl-lverken i Stenkullen och Kinstad.. Då erfarenhäternaav il.enna typ av arbeten ökar ybterligare kan det bli aktuell-t med enkonplettering eller omarbetning av denna PM. Dyker d.et upp problem som

inte finns upptagna i denna PM skall konstruktören vända sig ti1l EKS1

åven om han/hon kan 1ösa problemet sjä1v; det är 1Äm]lggn viktigb attvi får tag i a1la problenstållningar til1 en eventuell and.ra utgåvaav denna PM.

56% b 1975-06 5m0 0.2.e!;

KTS/We

Innehållsfört eckning

1. ALI,!iliNT

2. DI,,GNSfONEAANDE KORTSLUTNfNGSTIDER

3. DIMENSIONERANDE KORTSLUTNINGSSTRö},O4AR

I+. STÅL

)+. t Rt:-näntl+.2 Stagrörankringar av stål

5. FUNDA}4ENT

6. FASLEDABE

7. ISOLATORER

7.1 Stöclisolatorer7.2 Ked.jeisolatorer7.3 Tsolatorkedjor

7.3.f All-nänt on häng- och spännked.jorT.3.2 Spännkedjor7.3.3 Hängked.jor7.3.l+ Sektioneringskedjor

8. LINSPANN }MD ANSLUTNA SLACKAB

8.t Rt:-nänt8.e Linspann vid. stäIlverk utanför strömtransfonnatorn

8.2.r Allnänt8.2.2 Åtgärd.er för icke strdmförand.e slackar8.2.3 Åtgård.er för strömföra.nd.e slackar

8.2. 3.1 Sl-ackar till utanför ställverket placerad.eströmtransfo:matorer

8.z.Z.Z Utflybtning av Bf-spärr vid. instal-lation avj ord.ningskopplare

8.3 Linspann i stålIverk innanför strömtransformatorn8.:.f Tvärspann (d.vs linspann som passerar över brytarraden)

8. l. r. r A:-tmänt8.:.r.e Tvärspann i två våningar8.3.1.3 Åtgärder för brytarslacken

8.5.2 SamlingsskenaB.g.a.r AllnäntB.l.Z.Z Åtgärd.er för frånskilj arslack fr. samlingsskena

8.1+ Linspann i transforaatorfack8. 5 Slack und.er regel8.5 Slack mellan spänn- och hängked.ja8.? Placering av d.istansstänger i linspann8.8 Slack mellan linspann och apparat

2

9. sLAcK MELLAN tiin'icigo;a r REGEL ocu APpAFAT

9.1 Hångande Bf-spärr9.2 Slack från hängked.ja til] strömtransformator9.3 Slack från hängkedja till en eller två apparater

9.3.I Slack från hängked.ja till en apparat9.3.2 S1ack från hångkedja til-l två apparater; båd.a

apparaterna har nomalstarka uttag9.3.3 Slack från hängkedja tilI två apparater; en apparat

ned. normalstarkt uttag och en apparat med. klent uttag

10. SLACK },BLLAN APPARATER

11. APPARATER

I1.1 A1lnänt11. 2 Ströntra.nsformatorer

T2. NORMALT EJ STRöMFöN,q.TON LEDARE

12.1 A1lnänt12.2 Topplinor över stäI1verk12.3 Topplinor och markledare för utled.ningsspann12.l+ Marklinenåt

12.1+.1 Markledare12. l+. 2 Ned.ledare

12. 5 Systenjord.ning12.6 Utrustning för arbetsiord.ning

1. AI,],MiNT

Denna PM skall anvånd.as son hjäIp vid frantagand.e av Iä.npliga förstårk-ningsåtgärd.er d.å d.et gåller förstårkning av kortslutningshållfastheteni befintliga ställverk. Vi'd. nykonstruktion skall "stand"ard.ritningarna"anvånd.as, men om d.essa inte är tiUåimpbara kan i viss utstråckningd.enna PM användas även för d.etta ändanål; t ex då ett befintligt hög-

byggb stä11verk utökas med ett högbyggt fack.

Eftersom d.enna PM är skriven med. utgångspunkt från erfarenheter som

erhåUits vid. pågående Pn-7l-arbeten i 130 kV stäLlverk gå11er denna

PM i första hand för åtgärder i 130 kV ståIlverk men kan naturligtvisi tillä'rp]-iga delar användas även vid and.ra spänningar. Erfarenheteraå aet gäller P,_-71-förstärkningar vid, högre spånningar än 130 kV årkför närvarand.e av mind.re onfattning.

Denna Pl,I kornmer vid behov att änd.ras oeh/eller kompletteras. Det ård,ärför viktigt att alla problem som inte finns upptagna i d.enna PM

rapFrteras till EKS1 så att d.enna PM ska11 kunna konpletteras med. så

nånga problenlösningar son nöjligt. Denna PM ska11 håIlas så aktuell, -6son nöjligt då det gä1ler förstärkning av kortslutningshållfastheten

i befintliga ?O-l+00 kV ställverk.

Detta avsnitt skall avslutas med ett par påminnelser:

När d.et gäller nekanisk dimensionering av om- och/el-ler ut-byggnad. av befintliga ståI1verk gälIer naturligtvis d.e belast-ningsfall son ligger till grund. för nybyggnad. av ställverk,d. v s det är inte bara kortslutningsstrdnmarnas storlek son på-

verkar d.imensioneringen utan det finns också and.ra faktoreratt ta hånsyn ti1l sorn t ex vind.; se EK-roeddeland.e 5-5108,

"Mekanisk d.imensionering av ställverktt.

Vid bed.önning av fasled.arnas area nåste hänsyn tas till båd.e

drift- och kort slutningsströnnnar.

2. DIMENSIONERANDE KORTSLUTNTNGSTIDER

Enligt Pn-?l-utredningens direktiv ska11 d.imensionera.nd.e kortslutnings-tid. vara 1,0 sekund.er utom i vissa speciella fall d.å 0r5 sekund,er kan

accepteras (0,5 sekunder ti11åtes om stål-lverket är utzrrstat med vissaskyd.d.; se und.er 1) ned.an). Erfarenheten har visat att då det gä1Ier riskför sekund.ärfel p g a linrörelse är ova.nståend.e tid.er orinligt Iånga;

se under 2) ned.an. Vid d.imensionering av marklinenåt i TO ttV ställverktillåtes und.er vissa fönrtsättningar förutom ova^nståend.e kortslutnings-tid.er åven Or1! sekund.erl se und.er 1) ned.an.

FöIjand.e kortslutningstid.er är, under givna förutsättningar, d.imensione-

rand.e vid

1) termisk och mekanisk håUfasthetsdimensionering:

a)

b)

I alJ.a normala faI1 år den dimensionera.nd.e kortslutnings-ticlen 1r0 sekund.er.

Den dimensionerande kortslutningstid.en får sänkas til1 0,5

sekunder on följand.e gäIler i det betraktad.e ställverket:gnrn'l ingsskeneskyd.d. finns ;Santliga led.ningar är försed.d.a med redund.anta skyd.d.;

Stora transfo:matorer är försedd.a med impedansskyd.d.;

Det utifrån kommand.e bid.raget till kortslutningsström'nen årringa eller d.e led.ningar, som ger stort bid.rag är försed.da

med. red.undanta skyd.d. i båd.a ändar.

En sänkning av d.en dimensionerand.e kortslutningstid.en från1r0 sekund.er till 0r! sekunder ned.för att större kortslut-ningsström kan tiIlåtas ur ter"rnisk synpunkt ' men observera

att det är stötströrnmen som är dimensionerande ur mekanisk

synpunJct - om kortslutningsströnrmen tiIlåtes öka så kornmer

också stötstrdnmen att öka.

Når d.et gä11er apparater är den dimensionera.nde korbslut-ningstiden no:runa1t 1r0 sekunder. On kortslutningens varak-

tighet år kortare ån 1rO sekund.er får man inte utan tillver-karens tillstånd. förutsätta att en apparat tå1 en högre ström

ån vad den gör und.er en sekund..

c)

d)

I

I samband ned skyd.d.sjord.ning gäI1er vid 130 kV och högre

spånningar att dinensionerande kortslutningstid. är I,O se-

kunder (0,5 sekund.er om villkoren enligt b) ovan är upp-

fy[da ) .

Vid 70 kV gäIle1 för skydd.sjord.ning att d.imensionerand.e

kortslutningstid. är 1r0 sekund.er men denna tid. kan und.er

vissa förutsättningar sånkas til1 0,! eIler 0,lt sekunder.

Dimensionerand.e kortslutningstid får sänkas ti1I 0,5 sekund.er

i stäIlverk d.är stora transformatorer år utrustade med inpe-

d.a.nsskyd.d. ned. 2 steg (1:a steget l+50 -ns). I nottaoqarstatio-

ner (t ex 70/20 kV) får också O,! sekunder använd.as som diroen-

sionerande kortslutningstid. eftersom kortslutningen konmer attkopplas bort av engränsand.e stationer efter Orl+! sekunder.

Om man viIl sänka d.inensionerande kortslutningstid tiI1 0,15

sekunder nåste d.et betraktad.e ställverket vara utrustat ned.

gen'l fngsskeneskyd.d. samt, beroend.e på sanlingsskeneskyddets

utförand.e, uppfylla d.et villkor av nedanstående som är aktu-

elIt:- lir sarnl ingsskeneskyddet av mod.ernt utförand.e (d.vs skydd.et

1öser ut brytarna på båd.a sid.or om en krafttransfo::natorned två lind.ningar eller, då krafttransformatorn har treIindningar, skyd.d.et har 2 steg (2:a steget 250 ns)) får in-te bidraget tilI samlingsskenans totafa kortslutningsströmfrån någon krafttransformator överstiga 8O /o oc'n bidragetfrån någon ledning får inte överstiga 50 /".

- Är sa.'l ingsskeneskyd.d.et av ä1d.re utförande får inte bid.raget

till samlingsskenans totala kortslutningsström från någon

transforrator el1er ledning överstiga 50 %.

Dimensionerande kortslutningstid, aå aet gå1ler topplinor och

merkled.are för utled.ningssparn är vid 130 kV och högre spän-

ningar IrO sekunder (Or5 sekunder om villkoren enligt b) ovan

är uppfylld+ Vid 70 kV är dinensionerande kortslutningstidOrl! sekund.er i d.e fall d.å led.ningens åndstolpe står innan-

för stäIlverkets stängsel och/eIl-er toppledaren går över en

sarn] ingsskenal i övrigt finns ingen dinensionerand.e kortslut-ningstid. vid TO kV (se avsnit*, 12.3).

3

e) Dimensionerand.e kortslutningstid. för arbetsjord.ningsutrrrst-ning är I,0 sekunder. Denna tid. kan inte sänkas d.å Vattenfallinte anvånd.er utrustning som är norrnenligt provad för kortaretid.er.

2) risk för sekundårfeI p g a linrörelse (s k hopslagningsrisk):I sa:nband med. risk för sekund.ärfel p g a linrörelse gäI1er förspann och slackar som finnsa) utanför respektive led.nings strömtransfozrnator:

Dimensionerande kortslutningstid. är Or1 sekunder (Se åven

konrm.entar und.er avsnitt 8.2).

b) innanför ställverkets strömtransformatorer:Dimensionerand.e kortslutningstid. ä^r 0 r15 sekund.er.

Dessutom gåIler föIjand.e i ståIJ-verk som uppfyJ-ler nedan-

ståend.e krav:

SektioneringsbryLare finns ;

Brybarfelsskyd.d. finns i en eller flera led.ningar;Stållverket kortslutningsd.imensioneras för hoplagcia skenorg

För att sektioneringsbrybaren ska1l hinna fungera och fåavsed.d effekt, i[ v s uppråtthåUa driften på den felfriasid.an av brytaren, måste d.imensionerand.e kortslutningstid.vara 0,3 sekunder, clock behöver nan vid. denna tid end.ast tahänsyn till den största kortslutningsstrdn som kan passera

genom sektioneringsbrybaren; se fig. ZzL.

Ovanstående d.imensionerand.e kortslutningstid.er i sa.nrband med. riskför sekundårfel p g a l-inrörelse kan tyckas vara vål korta med.

tanke på att kortslutningsstrdrnmens varaktighet norralt är ungefär

OrI sekunder ( sektioneringsbrybaren har Or3 sekund.ers funktionstid),men i stål-let för narginal mellan firnktionstid. och kortslutningstid.finns marginal införd. i beräkningarna genom att ti1Iåtet nininiav-stånd. melIan faslinorna har ökats.

Närnare infonnation om d.imensionerand.e kortslutningstid.er kan erhålJ-as

i EK-ned.deland.e nr S-6tO? "Dimensionerand.e bortkopplingstitl för stationerTo-\oo kv".

r2

I1 I3 I4

0m stöttverket uppfytter fordringorno entigt texten under zbl

götter fötjonde för ott undviko risk för sekundörfet p.g.o. tinrörelse:

Dimensioneronde kortslutningstid 0,15 s götter kortstutningsström-

men 11 +12+13+Ia+Ir+16 och

dimensioneronde kortstutningstid 0,3 s götter den störsto ov

kortstutningsströmmorno 11 + Iz + Ia och Ia + I5 * Is .

Fig.2:1 ExempeI po stö ilverk med sektioneringsbry tore.

D IIvIEISI ONERAI,IDE KORtSLUfI{INGSSIROMMAR

f saaband. ned. P'-T1-förstårkningar gål1er att d.imensionerand.e korbslut-aingsstrdn bestäns för varje ståIlverk för sig. l{åtet bör d.oek vara attförstårka ned. hånsyn till d.e di:nensioneralde kortslutningsströromår; Som

använd.s vid. nybyggnad.. Inna:r några förstårkningsåtgård.er beslutas nåste

kortslutningsströmarnas frantid.sprognoser studeras så att dyrbara för-stårkaingsåtgård.er, som senare visar sig vara otillräckliga, om nöjligtundrrikes.

Dimensionerand.e kortslutningsstrdm år no::malt d.en trefasiga kortslut-uingsstrdrnmen eJ-J.er d.en enfasiga jord.felsstrdz"rnen, beroend.e på vilkensom år störst; se fig.3:1 och fig.3:2. Dock gå]]er föJ.jeld.e konm.entarer

ocb. und.antag:

a) När d.et gå11er risk för sekund.ärfel. p g a liarörelse så år ur

beräkningssyrepunktdentrefasigakorts1utningsströnnendimensione-rand.e

Vid. nekaaisk d.imensionering av spann så år u3 lgrÄkningssynpulkt

den trefasiga kortslutnings's',,rinouen riirngasigneraade. Denna kort-slutaingsstrdm kao d.ock påverka ståiet på två olika sått, dels

genom lirornas röre1se p g a fas-fas-effekten, dels genom sne,i,ch-

effeHea som upptråd.er vid. nultipelied.ararrangemang. Snatch-effek-

ten har störst relativ betyd.else rid. l+00 kV, d. v s d.ess ,li-ensione-

rand.e betyd.else ökar i s"?nna ta.lrt som fasavstånd.en ökar; se a"-snitt l+.

Når d.et gå1ler nekanisk d.inensionering av slackar så år ur berdk-

aings synpunkt den tret'asiga kort slutnings strö"'men rl i rnsnsfeaerand.e

vid. enkelled.ararrangenang, EIen d.å slacken år uiförd. ned' nultipel-led.erarrangenang är båd.e d.en trefasiga kortslutaingsstrd.znren och

den enfasiga jord.fe]sströrmen d.imersionera.c,Ce. Snatch-effek*"en har

ä,:rnu större betydeLse vi.d. di.nensionering av slackar ån vid Ciaen-

sionering avs?ann. Se vidare avsni.+-ten 8.8 och 10.

I samband. ned jordningar (skydd.s- och arbetsjord.ningar) är d'inen-

sionerand.e kor+.slutningsströ'nnar angirma i fig.3:l och fig.3:2,För narkfeCa.re gä1ler dock att d.essa i sa:nba^nd. raed. erbetsjordningar

d.elvis skall d.i:censionelas för oen trefasiga kortslutningsstrdrnmrenl

se avsnitt 12.\.e. Vid. ?0 kV (fig.3:2) gäI1er dessuiom att on t,opp-

ledaren för et" utled.ningsspann går över en saml ingsskena skail to-o!-

ledaren d.i-urens:.oneras för '".råfasig kortslutningsströn under 0'15 se-

kunder (prinårskyd.dets utlösningstid) ; se avsni'ui 12.3.

b)

c)

2

e) No::malt d.imensioneras hela stålIverket för d.en naximala kortslut-ningsstrdm.en på sanr.lisg5skenan d.ock ned undantag för transformaior-fack, som d.imensioneras för den största kortslutaingsstrdm som

facket ifråga kan utsåttas för enligt ovanstående teorier. Då Cet

gå1ler transfo:rsatorfack, se åven avsaitt 8.4.'

I vissa stä-Llverk kan d.et vara ekonomiskt motiverat att d.imensio-

nera olika d.e1ar av stäIlverket ned. hånsyn tagen tiIL den verkJ-iga

kortslutniogsstrd"nneo i respektive d.eJ., men om såd.an d.i:lensionering

a,nvä.:ed.es nåste tydliga anteckningar göras så att d.etta obserrreras

vid fre&tida ut- och/e].l.er onbyggnad.er - t ex om fack byter plats.

0BS. Di-nensionerande korbslutningsstrdo skal..J. anges på alla eJmontege-

ritn_ingar både planer och seHioner.

:

'f

o!-o

lo,=a/:öo-:oo

o.Ya

Cc,xo:gCoocoC

oJq:o

U)dlo

c'FCöoU'E.od:oC€'a.oot€ooots€:OOa

U,

:OO-EoOO.-I -slo.x;.E

E;€ E:o c=7

&-=9 u't b(lJl-(J:

$:o:ä2- Ul'+-

oEaq)C'eo1gl'gC

EÅ.ä:€=:o o

x X

rOE€5o

x

oloa

x x

ILOL

fiEx x

å! X

oå9fl o

x ><

o-

=(ult

.g,€a=ou)Eb

ä-'6e€pfiq

Fig 3 : 1 Dimensioneronde kortstutningsströmmor vid 130 - 400 kV.

a,l'oact).colctl'gC

-: 1.0

a F''-cJ-!f :o o

xeoao

r(U-Y. =si ><

oEo-

o'!oa x oa

o

I

oL=o.EE

><oao

(ull-o-oo-Eoo

I

oro

r/t gfo

x oa(l,

\.,sl-6-- 9iJ A:-tc,A (,ts t-cooo>LL-v o o

;o,=a-,<ai-oxFJ

O,.S'l|f-2

€sås

I

.ooO r-rC >Eo;-otrr>å sä

Cox(u

oC(u

ot-o

EoL

a:o

tJ)@o

Fig. 3:2 Dimensioneronde kortstutningsströmmor vid 70 kV.

l+. STÅL

\.1 Attmänt

1+.2 Stagföra.nkringar av ståI

sia.

1

l+. STÅL

l+.1 A11nänt

Har inventeringen visat att stål-et inte klarar av d.e på&ånningar som

uppstår i sanband. med. kortslutning skall ELK kontaktas. När beräk-ningarna har gjorts med. hjåIp av Pn-T1-pänaen är d.et inte säkert attman har anvånt sig av d.en kraft som stålet maximalt kan utsättas för;d.etta kan innebära att stålet trots det negativa inventeringsresulta-tet tål d.en aktuella påkänningen. Om ovanståend.e inte ger önskat resul-tat kan förmodligen någon eller några av föIjantie åtgärder hjåIpa (aet

är ELK som avgör vilka möjligheter som finns): Stagning av stålet, för-stärkning av ståldetaijer, ånd.rad. ned.hängning hos linspann, areaninsk-ning hos topplinor (gäller d.å dinensionerand.e kortslutningsströn til1-Iåter att arean är mindre än 329 *2A]-) fOr att klara d.en statiskttillåtna kraften på stolptoppar.

Oå aet gåI1er dimensionering av stål har man tid.igare (enligt Pk-TI-påroren) inte tagit d.en hänsyn till snatch-effekten, som senare utförd.aprov nu ger nöjlighet ti1t. För att ninska verkningarna av snatchen

skall d.istansstänger i linspannen vara monterad.e enligt EKS-PM nr 80

och slackanslutningar till spannen vara utförd.a enligt ritning 0-65891+l+

(Se fig. 8:15) on dinensionera.nde kortslutningsstrdm är större ån 20 kA.

Då snatch-krafterna är ful1t utbild.ad.e bl-ir det trots ovanståend.e d.i-

stansstångsplaceringar stora påt<änningar på ståIet, men bI a eftersom

vi i Pn-?f-snmmsnlang accepterar att ståIet kan få beståend.e d.eforrna-

tioner finns d.et för närvarand.e och i awaktan på ytterligare kunskaper

inom området ingen anled.ning att nu vid.taga några ybterligare åtgärd.er.

On ett spann med. nultipelled.ararrangemang åtgäraas av annan orsak än

snatchen monteras naturligtvis d.istansstänger oeh slackar i enlighetned ovanståend.e även vid lågre dimensionerand.e kortslutningsström,

Kortslutningsd.iraensionering av nya stålkonstruktioner ska1l göras med

hjäIp av

EKS-PM nr 73

och

EKS-PM nr 76

"Dimensionering av linspann i ställverk med avseend.e på

dynamisk kraft och svångning vid. kortslutning'r

"Kortslutningsd.inensionering av linspann och bärande

st ålkonst ruk*, i one r" .

)

\.2 Stagförankrinsar av stål

I en del av Vattenfalls befintliga ståIlverk finns det stolpar på

ståIfund.anent. Stagförankringar år oftast av stål. För att få fram

underlag för en säkrare bedönning av korrosionsrisken i befintligaståJ-lverk och då:med även för nybyggnad. ska1l i sanband med Pk-?l-åtgårder representativa stag i vissa stäIlverk gråvas upp och inspek-teras. Info:mation om uppgråvning och resultat 41r flsnsnmrna ska11 med-

delas EKSI, ELI(1 och BTZ. (OfOn inte bort att avlasta staget innangråvningen börjar).

För att en uppgråv.ning av sta4förankringar av ståL skalI göras gåI1er

att av nedanståentte vi.llkor skaIl alltid a) vara uppfyllt och dessutom

nåste b) och/e1ler c) vara aktuel-lt:

a) Korrosionsrisken skall vara stor.Korrosionsrisken kan a.nses liten i sand.-, grus-, pinruro- och

moränjordar om grund.vattennivån end.ast kortare tidsperiod.erligger högre än den ned.gråvd.a konstruktionens 1ågsta d.eI.

Markled.are av koppar år d.irekt eller ind.irekt, t ex via topp-ledare, ansluten til1 stolpen och/eller stagen.

b)

c) Kortsl-utningsd.imensionering av stålet enligt Pn-Tl-principenvisar att stålets tilIåtna belastning vid. kortslutning konmer

att utnyLtjas tiI1 mer än 75 /'.

On gränsfaIl, når d.et gåller korrosionsriskens storlek och/eller stå-lets utnybtjningsgrad., uppstår, får ma.n avgöra från faIl ti1l fall on

uppgrävning skal1 göras ; t ex k6rnrnsl båd.e villkor b ) och c ) att upp-

fyllas, komrner stolpen att utsåttas för snatch-krafter, kornmer det attfinnas läbapliga maskiner på p1ats.

Når uppgrävning har skett och inspektionen har visat att korrosion iform av påtagtiga rostskad.or föreligger skalt ELK i sanråd. med. BTZ av-

göra vilka åtgärd.er som bör vid.tagas med. hänsyn tiII korrosionsgrad.enoch förväntad. d.ynamisk och statisk belastning i framtid.en.

5. FT'NDA},IENT

I no::rnaIa falI är fundanenten dimensionerade i förfråffande tiIl vad.

ståtet kan tå1a, d. v s d.et är stålet som är dimensionerand.e för vilkakortslutningskrafter man kan tillåta.

0BS. Und.er vissa perioder har fund.anent av ett enklare utförande byggts.

Dessa funda,ment har visat sig vara underciimensionerade i förhå11and.e

til1 stålet. De krafter som påverkar fundamenten kan reduceras med ihurmd.sak saJrnxa metod.er, som konmer tiI1 anvånd.ning vid. reducering av

påkånningarna i sanband. med klent ståI. Behövliga åtgärd.er skall tagas

fra,m med. hjäIp av ELK.

6. FASLEDARE

Linor, som terrniskt och/eller raekaniskt inte klarar kortslutningspå-kånningarna, bytes not 910 rr2 Lt-r-ina, om d.etta inte led.er tiII otill-Iåten påkänning och/eller orinliga kostnad.er.

Ovanståend.e gä1Ier även om lina bytes av arxnan anled.nins (t ex utbyteav slackar d.å befintliga inte klarar av kortslutningspåkånningarna på

ett tillfredsstålIancle sätt ) .

Rör, som terniskt och/eIIer mekaniskt inte klarar kortslutningspå-kånningarna, bybes tilI A1-rör ned d.imensioner enligt de varia"nter

som använd.es vid. nykonstruktion. Någon av d.essa varianter väIjesnaturligtvis också vid de tillfåIlen då linslackar helt e1ler delvisbybes mot rör.

T. TSOI,ATOREN

7.I Stödisolatorer

T .2 Ked.j eisolatorer

7.3 Isolatorked.jor

7.3.1 AlLnänt om hång- och

T ,3.2 Spånnked.jor

7. 3. 3 Hångked.j or

7.3.1+ Sektioneringsked.jor

spännkedj or

sid..

I

t

1

I2

3

\

t. ISOLATORER

7.1 Stöd.isolatorer

Stödisolatorer, som enligt inventeringen inte har tillräcklig meka-

nisk irållfasthet för att klara påXånningarna vid en eventuell kortslut-ning, nåste bytas. Då det gå11er stöd.isolatorer finns knappast några

marginaler förutom säkerhetsfaktorn ( son vi i Pn-?1-sa'nmanhang har mins-

kat radikalt ) , utan en stöd.isolator går ti1l brott d.å påkänningen inågon del av isolatorkroppen blivit för hög. Nya stöd.isolatorer köpes

i tilleilnpliga fa1I med. d.ata enligt "Intern ur.ralsstand.ard. för stöd.isola-torer i stäl1verk", en tabell utgiven f975-08-07, som kommer att er-sättas av en konmand.e- EKS-PI4 nr l+l+.

7.2 Ked.'ieisolatorer

För ked.jeisolatorer gäl1er precis som för stödisolatorer att mekaniskt

svaga isolatorer skall bybas. I praktiken förekonner d.ock få eller inga

byben av ked.jeisolatorer p g a påXänningarna vid korLslutning utan even-

tuetla byben sker p g a att den statiska belastningen har ökat, d.ock

ned. ett undantag; ked.jeisolatorer med rostangrepp skaI1 a1J-tid. bytas.Oå aet gälIer byte til1 fog-isolatorer hånvisas till avsnitt ?.3.1.

7.3 Isolatorked.jor

?. 3. I Al1nånt gnx_hlng-_osh_slännked.j or

Enligt Pn-Tl-närnen skal-l isolatorked.jor utan ljusbågshorn bytas orn

kortsl-utningsströmnen överstiger 15 tl (för vissa isolatorked.jor 20 kA)

und.er 1 sekund.. Då sannolikheten är ganska liten för överslag över

isolatorked.jor i stä11verk och sannolikheten för att eventuella överslag

skall- vara i 1 sekund. är ännu mindre, har d.et beslutats att aIla hång-

och spännked.jor, som finns innanför ståll-verksregeln, inte behöver åt-gårdas om d.imensionerand.e kortslutningsström ej överstiger 31,5 kA.

(pet Uar observeras att inled.ningsspann innanför ledningens åndstolpe

i d.etta sammanhang Skall anses uigöra d.el av ledningen och dänted för-stärkas på sam,na sätt sora d.enna). Undantag från ovanstående regel med

gränsvård.et 31,5 kA är följande ställverk, d.är Pn-Tl-lärnens gränser 15

respektive 20 kA for*,farande ska1l gåIla:

2

StäIlverk inom riskområd.en för saltstörningar, där exempelvis

avled.arna ej und.a^nröjer risken för övers1ag.

- Stå11verk, d.år andra onfattand.e åtgärd.er måste vid.tagas såsom

totalt byte av linspann och slackar.

- StäI1verk, d.är lFö-isolatorer finns kvar.

StåI1verk, dår strömbanor är uppspänd.a via Fe-linor (t ex vissaäldre tvår- och sn'n] ingsskenespann).

I d.etta sammanhang bör d.et påpekas att i en he1 d.eI stälIverk finnspressade spännlinhåltare ned ögleinfästning som "bara" klarar 15 kA

under I sekund. Dessa bybes endast om spännked.jan bybes. Ovanståend.e

principer gäller al1tså även d.essa spännlinhållare.

I våra ståIlverk finrr" också en spånnlinhåIlare av Pfisterer-typ som

är något klenare byggd än d.en vi använd.er vi.d. nykonstruktion. Denna

klenare typ klarar \O XA (vid. duplexarrangemang 2 x \0 kA, d. v s d.imen-

sioneringsproblem kan endast uppstå vid enkel-lina). Vid. nykonstruktionanvånd.s spännlinhåUare enligt ritning l+-61+l+ggo medan den äId.re (xlenare)

varianten är tiltverkad. enligt ritnine 3-123385.

Isolatorked.jor av mod.ernt utförande (konstruktionen utförd. på 1970-

talet ) nen med shuntad"e ljusbågshorn ( shuntning använd.s inte vid nuva-

rand.e stand.ard.) behöver inte bytas.

Nåmare inforaation om kortslutningstrållfastheten hos äIdre konstruktio-ner av isolatorked.jor ned tillbehör kan erhålIas i EKS-PM nr 75.

I vissa stäIlverk bör befintliga ked.jeisolatorer bybas not fog-isoIa-torer, ett arbete som naturligtvis bör göras i sa,mband. med. eventuella

Pn-]I-förstårkningar. Enbart utbybe av befintliga kädjeisolatorer tiltmotsvarande av fog-typ motiverar inte utbyte av arttaturer.

7 .3.2 F-P3lnnkedjor

När det blir aktuellt att åtgäraa befintliga spännked.jor bör nan för-söka få fran nya spännkedjor med samma bygglångd. som d.e befintliga.f ställverk kan d.etta vara omöj1igt ur utrymrnessynpunkt ' men om det

går att konstruera nya spännked,jor med denna bygglängd ska11 man' om

d.e nya spännkedjorna skiljer sig från d.e spånnked.jor som använd.es vid.

nykonstruktion, ta kontal<t med monterande avd.elning oeh höra deras syn-

punkt om montaget, som kan bli nycket besvärligt.

3

Vid. byte av armaturer ska1l (om ingen annan orsak, t ex införande av

fog-isolatorer, finns) tefinttiga ked.jeisolatorer använd.as om d.et efterkontroll vict A}[L visar sig vara 1;mpligt. Kontrollen vicl AIr{L utföres på

några för stäIlverket representativa kedjeisolatorer.

On befintliga spännlinhåIlare nåste flybtas i sanband ned åtgärd.er

på ett spann (t ex vid. byte och/elIer flybtning av spännked.jor sant

vid. ånd.rad nedhångning) gä11er följand.e angående befintliga linor om

inte d.essa måste bybas av d.imensioneringsskål:

a) iir linorna efter aktuella åtgärder tillräckligt 1ånga kan de

behållas om d.e "krokar" som finns på linorna d.är spännlinhåuar-na suttit inte ha.:nnar på spannet; se fig. T:1.

itr linorna eftär alrtuella åtgäraer för korta kan de skarvas med.

hjäIp av parallsllk]äynrner om d.e ttkrokartt som finns på linornad.år spännlinhålIarna suttit inte ha.rnnar på spannet; se fig . 7:2och 7:3.

b)

Observera konmentaren i avsnitt 7

med ögleinfästning. Bytes sådana

A].-lina ersåttas ned A1-lina. Vid

upp. (Se d.ocX komentar i avsnitt

.3.1 angående pressade spännlinhåI1are

spännlinhåUare bör åven befintlig Fe-

Iinbybe bör 910 rr2 lt-tina såttas6).

Observera även konmentaren a.ngåend.e spännlinhållare av Pfisterer-ty;li avsnitt 7.3.1.

'f .3.3 Hångkeljor

Nåir d.et blir a^ktuellt att förstärka kortslutningstråltfastheten hos

hångked.jor, skal1 d.enna förstårkning ske genom att utöka antalet ked.je-

isolatorer; ljusbågshorn skaIl i fortsättningen inte använd.as i sanband

ned. hångked.jor i TO-220 kV stäIlverkl se närmare Tekniskt neddelande E 9

(Uf-S-68f9) "Isolatorked.jor för 7O-l+00 kV utonhusställverk ned. AL-

l-inortt.

Når en befintlig hångked.ja förses ned ett ökat antal ked.jeisolatorer

behöver d.en befintliga at:naturen inte bybas, tY hångkedians förIängd.a

isolation innebär att överslag ej behöver befaras; d,ock skall befint-lig armatur oeh befintliga kedjeisolatorer kontrolleras vid. AML ned

avseend.e på rost. Kontrollen vid. A]4L utföres på några för ställverketrepresentati.ra armaturer resp ked.jeisola'r,orer.

Upphångning av lina und.er hängked.ja ned. hjäIp av skarvbackar accep-

teras.

7. 3. )+ Se\tlo4eri4ggked.jor

De ibland. i ställverken förekomand.e sektioneringsked.jorna utan jordad

nittpunkt har i förhåI1ande tilI övriga isolatorkedjor så trög isola-tionsnivå, att överslag ej behöver befaras. Ur kortslutningssynpunktfinns d.ärför ingen anledning tilI förstärkningl se dock avsnitt 8.3.1.2.

bytos

Exempet på "krokens"

o/ spönn ti nhå ltore.

Denno tino kon behöttos

Fig. 7'.1 ptocering efter flYttning

Denno lino konoch om behovskorvos entigt

behåttosföretiggernedonstdende

Porottettktömmor

0BS ! Den överstq porottettktömmonfår inte ploceros i "krokenl'

Exempel pd

flyttning qvskorvning ov Iino

spönn t inhå ltore.Fig. 7:2 i sponn ef ter

Stock tittbrytore

brytore

Porottett-ktömmor

0BS ! Den överstoporotle Itk [ä mmonför inte ptocerosi "kroken."

Exempet pö skorvningov spönnkedjo.

Fig. 7:3 ov tino efter utftyttning

8. LINSPAI{N MED A}ISLUTNA SI.ACKAR

8.r Altnänt

Oå aet gåI1er dimensionering av linspann och slackar med. avseend.e på

olika påkänningar vid kortslutning gäller d.e d.imensionera.nd.e kortslut-ningstid.er och kortslutningsstrdnmar som är angivna i avsnitt 2 och 3.

Dimensioneringen kan sedan ske med hjalp av d.enna PM, P;Tl-pä:menoch föIja^nd.e EKS-PM (on d.et blir aktuellt att ändra befintliga linspannskall dock ELK kontaktas):EKS-PM nr 5\: "Montering av slack mellan linspann oeh apparat".

EKS-PM nr 62: "BeräJcning av slack und.er regel i stäl-lverk och i ledning".

EKS-PM nr 73: "Dimensionering av linspann i ställverk med avseend.e på

dynanisk kraft och svångning vitl kortslutniog".

0BS. Oå Aet gå11er dimensionering rned. hänsyn till d.ynaroisk krafti ett linspanns änd.punkter, dvs när d.et gäIler dimensione-

ring av stålkonstnrktioner, hånvisas ti11 avsnitt l+.

EKS-PM nr 7\: "Di.ensionering av slack til1 apparat i stäIlverk med av-

seende på statisk kraft oeh svängning vid. kortslutning".

EKS-PM nr T6: "Kortslutningsdinensionering av linspann och bärand.e

ståIkonstrukt ionertr .

Vid. kontroll av vad befintliga linspann klarar kortslutningsmåssigt torde

d.et observeras att befintliga elmontageritningar oftast visar en mindre

ned.hångning än den verkliga. IIär bör al1tså Ul,t<: s regleringstabell anvån-

d.asl ned.hängningen ökar linjärt ned tenperaturen så d.et går att anvånda

tabellen åven för d.e temperaturer som år aktuelJ-a vid. kortslutningsberäk-ningar. Om slackarnas utförand.e ur kortslutningssynpunkt kan vara disku-tabel bör ett besök göras i stationen, ty åven hår år elmontageritningaroch verklighet inte alltid samma sak.

Rörelser i linspann påverkar naturligtvis anslu+.na slackar (gåller både

ströroförand.e och icke strömförand.e) och d.essa slackars rörelse kan i sintur ge upphov ti11 sekund.årfel. Slackarna belastar dessutom apparatanslut,-

ningar, som inte all-tid. tål d.e påkänningar som kan uppstå. För att minska

rörelserna hos slackar till ap-oarater son står rakt und.er spalnet skall-

d.essa slackar monteras enligt EKS-PM nr !.l+ "Montering av slack neLlan lin-spann och apparatrr. Ibland. kan det t o m bli nöd.vånd.igt att såtta in ,1i-

stansisolatorer i spannet för att minska slacklinornas rörelse. Prov har

visat att d.et å^r olänpligt att ansiuta en sträckt slack.från en apparat

titt ett spann i nårheten av d.istansisolatorer eller aJrnan form av massa på

t-

2

spannet, d.vs konbinationen melLar:. montering av en slack enligt EKS-PIvI

nr 5\ och insåttning av d.istansisolatorer i sanma spann bör und.vikas

om man inte har någon fo:m, av avlastning, t ex ned hjäJ-p av stöd.isolator,för apparaten. Slackansl.utningar från Iinspann tiI1 olika apparatkonbi-nationer kan studeras i nedanstående d,elar av avsnitt 8. Då det gä1ler

slackar tiIl kabelmuffar och krafttransformatorer hånvisas till avsnitt8.1+.

8.2 Linspann vid. ställverk utanför strömtra"nsfonratorn

0BS. Detta avsnitt behand.lar inte linspann i transforrnatorfack.Transfo:matorfack behand.las i avsnitt 8.\.

8.2.1 A1r!åp!.

Då det gä11er risk för sekundärfe1 p g a linröre1se (s k hopslagnings-risk) i spann utanför strömtransfo:matorn år d.inensionerand.e kortslut-ningstid.0,1 sekund.er. Det bör d.ock observeras att förstårkning av d.en-

na orsak endast är neningsfull om d.essa spann är bety&Ligt svagare än

övriga spann ute på led.ningen, t ex d.å tvärspann i två våningar övergår

i "julgransstolpe"-. Om förstärkningsåtgärd.er är motiverad.e insåtts d.is-

tansisolatorer nellan faserna, men är stålet svagt kan det eventuellträcka ned. insättning av d.istansisolator melLan två faser; se fig.B:I.Blir förstärkningsåtgård.en i ett ställverk orinligt dyr el1er svår attutföra kan det i d,etta stållverk vara motiverat att aeceptera risk försekund.årfel p g a linrörelse; konsekvensen av d.etta blir att en snabb-

återinkoppling som i annat falI lyckats nu misslyckas.

Ocr ledningens åndstolpe är en vinkel-stolpe av julgranstyp bör det obser-

veras ätt d.en slack, som förbind.er spannet på ställverkssid.an med. spannet

på finjesidan, kan få problen ned fas-jord-avstånd.et till stolpen då be-

fintliga spännkedjor förses ned ljusbågshorn, vilket gör spännkedjorna

Iångre. Detta problem kan lösas genom att 1åta slacken gå via en siödiso-Iator, som monteras på regeln und.er aktuell fas. Den nedersta fasen fårgå via en hängande stöd.isolator ell-er en hångked.ja ned. vikt (aet fan Utiproblen med att klara fas-jord.-avstånd.et til1 stolpen om hångked.ja an-

vänds). Naturligtvis ska]-I ELK kontaktas vid frantagand.et av Iänplig åt-gård.. (Problen ned fas-jord-avstånd.et kan uppstå vid olika typer av vin-kelstolpar då befintliga spännkedjor förlångs) .

3

I . 2 . 2 !tgä:d er_f or_igke gt röxnf ergnd.e_slac.kgr

Anslutning av ventilavled.are oeh spänningstra"nsfo:matorer ti1l ett spann

via slackar skall göras enligt EKS-PM nr 5\ ( slacken skal1 vara he]-t

stråckt via -\OoC ) om d.inensionerande kortslutningsström und.erstiger

25 kA. Är d.imensionerand.e korbslutningsström större än 25 lcA, blir nan

trmngen att 1åta slacken gå via en stöd.isolator e1ler vid. högre spånningar

via en spänr:ked.ja i marken; se fig. 8:2. (Dessa 1ösningar kan också an-

vänd.as om man har problen med. stark vind. i ställverket). On befintligventilavled.are är avlastad. med. hjälp av en isolatorked.ja enligt fig.8:3skal-l, om d.im,ensionerand.e kortslutningsström överstiger 15 kA, anslut-ningen ändras enligt kornmentarerna i figuren; observera att d.enna lösning.inte skaIl använd.as vid nykoastnrktioa.

Vid. instatlation av jordningskopplare anvånder man sig av stöd.isolator-varianten i fig . Bz2 och placerar jord.ningskopplaren vid stöd.isolatorn.Observera att man vid. stöctisolatorvarianten i fig. 8:2 behåller befint-liga stativben med fund.anent och endast byber regeln på stativet, d v s

inga nya fundament behöver till-verkas om befintliga fundament klarar d.en

ökad.e belastningen, vilket nåste kontrolleras med hjälp av ELK. Denna

ändring av stativet kan naturligtvis använd.as vid and.ra fall av liknand.e

karaktär.

B . 2 . 3 ltgri:tdgr_f er_slrQrof ö rgn ge_s I agkar

8.r..i.1 Slackar ti11 utgnför_ståIlverket prgcera.Qe strdmtransfonmatorer

Rubricerade strömtransfonoatorer brukar vara anslutna till inlednings-spanrret ned slackar som ligger ga.nska nära varand.ra; se fig. B:l+.

Strörnmen i den egna fasen påverkar d.essa slackar på samna sått som

strömren i två olika faser påverkar faslinorna, d. v s d.e vil-I repellera,vilket ger ett stort ryck i apparatuttagen vid. kortslutning. Naturligt-vis påverkas d.essa slackar också av rörelse i spannet och eventuellsnatch.

Oal d.inensionerand.e korbslutningsström (trår naninum av trefasig kort-slutningsström och enfasig jord.felsströn) är större ån 31,5 }cA skallhär aktuella slackar åtgärdas enligt fig.8:\a; befintlig regel ersättsmed. en ny på vilken man kan placera en stöd.isolator intill strömtrans-fortatorn (kontrollera med. hjäIp av ELK att befintligt funda.nent klararden ökad.e belastningen). Med.elavstånd.et mellan upp- och nedgåend.e slack

skall vara mins t 2 m.

\,

l+

Ligger d.imensionerande kortslutningsstrdm mellan 20 och 31,5 t<L nåste

man undersöka i vilket skick apparat, apparatanslutningar och anslutnings-

klärnrnor befinner sig (även konstruktionen som helhet har betyd.else ) .

Verkar konstruktionen förtroendeingivand.e behöver ingen åtgåra vid.tagas

men om motsatsen är fallet kan man installera en distansisolator mellan

slackarna enligt fig. 8:l+0. Distansisolatorn skaLl cinst uppfylla s€unma

isolationskrav som "sektioneringskecljan" i spannet ovanför. Insåttning

av d.istansisolator enligt ovanståend.e bör kunna utföras utan ändring

på lefintliga slackar och spann; om inte så nåste slackarnas anslut-ning til1 spannet d.ragas isär och metod.ens effektivitet i d.etta s€uutran-

hand. kan d.iskuteras.

Ska11 en jordaingskopplare installeras anvånd.es naturligtvis stöd.isola-

torvarianten (fig.8:l+a) oberoende av storleken på d.imensionerande kort-slutningsström.

8.2.3.2 Utflfbtning av Bf-spärr gid. lnstallation ag jord.ningskopqlare

Vid utflyttning av Bf-spärr i sanband. med. installation av jord.nings-

kopplare skal1 slacken nä:mast ställverket anslutas till- stöd.is.o1atorn;se fig. 8:5. Denna slack skal1 nonteras enligt EIG-IM nr 5l+ "Monteringav slack mellan linspann och apparat" men d.en skalJ- vara stråckt vid.

-2ooc (pl,t:n såger -\ooc); vi vill utnyttja att en stödisorator ärstarkare än ett apparatuttag (d.etta hjålper tiI1 att minska spa.nnets

rörelse). Avgreningen från d.enna slack till Bf-spärrens uttag göres

Iös. Slacken när"mast led.ningen anslutes så töst att den ej tar upp

några krafter vid. rörelse hos linorna i spannet, d.ock får inte anslut-ningen b1i så Iös att man riskerar sekund.ärfel p g a linoinas rörelse.Kond.ensatorspäruripgstransforaatorn anslutes till d.en sistnäynnda slackenså nära Bf-spärrens uttag som möj1igt.

8.3 Linspann i stäIlverk innanför strömtransfornatorg

0BS.. Detta avsnitt behand.lar inte linspann i transfor"matorfack.Transfor:natorfack behandlas i avsnitt 8.1+.

B. l. f lvrirgpgn4 ( d.vs_[ngpgng gora paåserar_öveg lrytargadeg)

E.l.r.r Allln_ån',"

Vid. byte av spånnked.jor i tvärspann skall spännked.jorna nårmast ström-transformetorerna eller motsvarande spännkedjor on strömtransformatorersaknas flyttas ut tilJ- brytarslacken p g a risk för sekund.ära fel viden eventuell ströntra.nsfom.atorexr:Iosion. För att undvika sekundärfel

5

p g a linrörelser placeras en netallstång bakom d.e utflyttad.e spännk-ed.-

jorna; se fig. 8:6. (Observera att man måste kontrollera att utflytt-ningen blir tillråck1ig så att sekund.årfel p g a linrörelse i d.en ström-

föra.nd.e delen av spannet verkligen und.viks). I sarrband. ned utflyttning av

spännked.jor skal1 konmentaren angåend.e befintliga faslinor i avsnittT .3.2 stud.eras .

Andra sätt att undvika risken för sekund.ärfel p g a linrörelse år attspänna in tvärspannet hård.are on ståIet til-låter och/eIler öka fasav-stånd.et. On spannet spännes hård.are ned.för d.etta att en eventuellt a^n-

sluten slack får större ned.hängning i sa:nband. ned längd.utvid.gning, vilketär negativt. Eventuell ökning av fasavstånd.et ned.för att reglarna nåste

förstärkas om detta år nöjligt, vilket i sin tur ned.för problem för mon-

teringspersonalen. Denna lösning påverkar en eventuell slack positivb,men d.ock i nyeket liten utsträckning. Dessa båd.a åtgård.er kan vara låi:np-

liga d.å spa.nnet inte har några anslutna slackar.

On ingen av ova^nståend.e åtgård.er är ti[ÄnFbar och risk för sekundärfelp g a linröre1se föreligger i ett spann som inte har några anslutna

slackar skall d.istansisolatorer sättas in nitt på spannet.

8. 3.r. z lvårspgnn_i två_vågi4gar_

I fack d.är d.et finns ett tvärspann ovanför d.et nornala tvärspannet(t ex i fack d.år ledningen går ut åt "fe1" hål1) och en ned.ledning

finns från d.et övre spannet via det ned.re tilI t ex en strömtransfor-mator finns två nöjlighete:' tiI1 isolering (sektionering) mellan de tvåspannen; antingen ned hjåIp av en sektioneringsked.ja utan jord.ad. nitt-punkt elfer ned. hjålp av två spännked.jor vars sa:manbind.ningspunkt ärjordad. Se fig. 8:?.

I sanband. med. bybe av spånnked.jor i d.et övre spannet uppstår i d.e fLes+,a

stå1Iverk med tvårspann i två våningar problem med fas-jord.-avstånd.etvid. d.en "slack under regei" som snmmanbinder d.et övre spannet med spa^nnet

som går tilI avspänningsstolpen. Fas-jord-avstånd.et blir för kort mellan

spännkedjans_jordad.e ljusbågshorn och fasled.aren som går mel1an reglarna.Detta problem löses genom att fästa spännked.jorna i regelns öwre d.el;(nlf avgör om d"etta år nöjligt) normalt fästes spännkedjorna i regelnsned.re del-. Se fi-g. 8: 8

\-

I

6

Om risk för sekund.årfel p g a linrörelse föreligger i d.et und.re spannetd.å sektionering år utförd. ned hjäIp av sektioneringsked.ja utan jord.ad

nittpuntt, kan detta spann antingen förses ned d.istansisolatorer el1erså kan sektioneringsked.jan ersåttas av ned.an (och fig. 8:9) beskrivenlösning. On spannet tas ner i samband. ned förstärkningsåtgård.ei bör om

nöj1igt (stålkonstruktionerna kan vara klena) Uetinttig sektionerings-ked.ja ersättas av "sektionering ned hjätp av två spännked.jor ned jorclad.

nittpunkt"(se fig. 8:9). On sektioneringsked.jan inte bybes bör det ob-serveras att det i sa:nband. med arbete i stäJ-lverket finns ett krav som

nåste uppfyllas för att sektioneringsked.ja"n skal-I få anvånd.as; d.et skalla11tid. finnas en arbetsjord.ning mellan arbetsplatsen och sektionerings-kettjan.

Föreligger risk för sekund.ärfel p g a linröre1se i d.et undre spa.nnet

d.å sektionering åir utförd. ned hjä1p av två spännked.jor ned jordad. nitt-punkt flyttas d.en ena spännked.jan ut ti1]- brybarslacken och bakon d.enna

utflybtade spånnkedja placeras en metallstång me11an faserna. Metall-stången jord.as ned hjä1p av 329 rr2 ot-tinor på båda sidor om spannet

(nomalt räcker d.et ned en lina nellan vartannat fack). Spånnked.jorna för-ses med ljusbågshorn. Se fig. B:9.

0BS. I sanband med risk för sekund.årfel p g a linrörelse skaIl d.et observe-

ras att undre spannet al-Itid. år innanför strdmtra.nsformatorn med.a.n d.et

övre spa.nnet kan vara antingen innanför e1ler utanför.

8. 3 .1. 3 Åtgdraer_f ör b5rtgrslacken

För att minska påt<ånningarna på brytaranslutningen och santid.igt ta bortrisken för sekund.ärfel p g a slackens rörelse skall brybarstacken åtgår-das enligt ned.anståend.e. (Observera att följand.e åtgärd.er fön:tsätteratt brytarens anslutning tål 3000 N dynamiskt, d. v s 15OO N statiskt, viciapparatens. åndpunkt. Det finns i marknad.en brybare vars anslutning beCdros

tåla våsentligt mer, d. v s ned.anståend.e gråinser för kortslutningsströnrrnsnkan eventuelLt höjas; om en höjning är a^Ltuell tånk då på att kraften ärproportionell mot strönmen i kvad.rat ) :

I) Vid. enkelled.ararrangerDang:

- Dimensionerand.e kortslutningsströn 3 20 kA; slacken monteras

enligt EKS-PM nr 5)+ "Montering av slack mellan linspann och

apparat".(Stactren skall vara helt stråckt via -\OoC)..

- 20 kA < d.imensionerand.e kortslutningsströn S 3I,5 kA; Iinornai spannet skall stagas ned. hjäIp av d.istansisolatorer (om stag-ning med metallstång enligt fig. E:6 e1ler fig. 8:9 inte redan

b)

a)

Vi d. nuJ.t ipelled.ararrangenang :

- Dimensionerande kort slutningsstrdmenligt EKS-PM nr 5\, (slacken ska1l

7

är beslutad p g a and.ra orsaker) fOr att mj.nska slackens rörel-se. Slacken nonteras enligt EKS-PM nr 5\ (slacken skall varahelt sträckt vid -\Ooc).

Dimensionerand.e kortslutningsstrdm > 3I,5 }cA; här finns två 1ös-

ningar och båd.a förutsätter att en stödisolator sätts in (dess-

utom skall linorna i spannet vara stagad.e):

En stöd.isolator såtts in vid brybaren om det befintliga sta-tivet tittåter d.etta. Denna lösning med.för att d.et blir svå-rare att konna åt Uryuaren vid t ex revisioner; se fig. 8:10.

En stöd.isolator sätts in på andra sid.an vågen, vilket natur-ligtvis gör att frankonligheten på vågen minskar. Dessutom

måste nya firnd.anent och stativ ord.nas för stöd.isolatorn lik-so& en del extra anslutningsd.etaljer jä,nfört med alternativa), vilket gör d.etta alternativ mindre tilltal-and.e ur ekono-

misk synpunki; se fig. 8:11

2.

S 20 k'A; slacken monteras

vara helt sträckt via -\OoC).

- Dimensionerand.e kortslutningsström > 20 kA; slacken skall mon-

teras på sanna sätt som enligt ovanståend.e gå1Ier vid enkelle-d'ararrangem&rlg med d'imensionerand'e kortslutningsström > 3Ir5 kA;

se fig. 8:10 och fig. B:11.

8.3.2 Saglångsgkeng

8.3.2.1 Al_rnånt

On risk för sekund.ärfeI p g a linrörelse föreligger och d.etta ej t<an

aceepteras med. hänsyn till- d.riftsäkerheten insättes d.istansisolatorer;observera att d.etta också gäller d.e d.eJ-ar av en saml ingsskena som för-bind.er olika ställverk, t ex i Hallsberg. Vid. Iånga sern'lipgsskenor mellan

stäIlverk blir kostnad.en för att install-era distansisolatorer stor varförman måste överväga om driftsiikerheten verkligen kräver att sekund.årfel

p g a linrörelse undvikes.

I sanband med nultipelted-ararrangemang skall d.istansstånger monteras en-

ligt EKS-PM nr 8O (se avsnitt 8.7) och slackarnas anslutning till spanne-i,

enligt ritning 0-5589h\ (se fig. B:15).

8

B . =,

Z . Z Åtggldg" !ör_f rlnskiljarglag.k från_s aglipgs skena

FöIja^nde åtgårder år aktuella:Di-nensionera^nd.e kortslutningsström S 20 kA; slacken monteras enligt EKS-

PM nr "f\ "Dimensionering av slack till apparat i stållverk med avseend.e

på statisk kraft oeh svängning vid. kortslutning'J. Observera att avståndet

melJ.an slackarna är större än nor"nalt fas-fas-avstånd., vilket gör att ned.-

hångningen enligt EI(S-PM nr 7h kan ökas något utan att risk för sekundår-fe1 p g a linrörelse uppstår; d.ock får inte säkerhetsavståndet tiIl narkbLi för kort.

20 kA < d.imensionerand.e korbslutningsstrdm S 31r5 kA; slackarna monteras

i enlighet med. vad. som gäl1er vid. d.imensionerand.e kortslutningsströnS 20 kA

med. und.antag för d.en långsta slacken som ersättes av en Y-fomad. slackenligt fig. 8zL2 a.

Dimensiooerand.e kortslutningsstrdm > 31r5 1<A; d.en slack son år långstersätts med rör och kort bit duplexslack (eller triplexslack om d.etta be-hövs ur d.riftsynpunkt); se fig.B:l2 b. Röret monteräs så att d.et är hori-sontellt d.å spannet har temperatu"en 85oC varvid ingen risk finns'attsäf,<erhetsavstånd.et titl nark blir för kort. Slackarna i örmiga två fasermonteras i enlighet ned vad son gäller vid d.imensionerande kortslutnings-ström 3 20 kA.

8.1+ Linsoann i transformatorfack

Linspann i transforrnatorfack kan finnas båd.e innanför och utanför ström-

tra.nsfortnatorn; ibl-and. dr ströntransfor"m.atorn placerad. i ställverket,ibland finns d.en i eller invid. krafttra.nsfoz':oratorn. Dimensioneringen av

spannen och anslutna slackar skall ske med hänsyn tj.ll ova.nståend.e vil-kethar betyd.else vid. bed.önning av risk för sekund.åra fel p g a linrörelse;se avsnitt 2. TiJ-l. skillnad från övriga delen av stållverket dimensione-

ras transfo:matorfaek för den faktiska kortslutningsström som kan upptrå-d.a i facket. Då d.et gå1ler risk för sekund-åra fel p g a linrörelse gäIlerd.essutom för d.e spann som finns mellan strömtransfor"natorn och krafttrarrs-formatorn att d.irnensionerande kortslutningsstrdm år d.en kortslutningsstrornsom kan komma från krafttransforrnatorn, d v s d.å fel uppstår i transforara-

-torn tillåtes linorna i d.essa spann att "slå ihop" (nen spannen får na-

turligtvis inte lnrnl s ned).

Oå aet gåller slackansl-utninga-r' till krafttransformatörer och kabelmuffar

måste man vara extra försiktig jänfört med. övriga apparater. Anledningen

till d.etta är att konsekvenserna vid et', eventuellt haveri blir väldig'u

stora.

9

I d.e fal-1 d.är ventilavledarna står på splitterskydd.et eller på något

stativ nära transfo::matorn bör slackarna till ventiLavled.arna monteras

så att avled.arna inte re'nlar på krafttransfor"matorn (fra:nför al]-t d.ess

genomföringar bör skyd.d.as) vid. ett eventuellt avled.arhaverj.; se fig.8:13.Ventilavledare av tl4pen XAA har visat sig vara extra svaga och stård.essa placerad.e enligt ovanståend-e bör maJr vara extra försiktig.

SLackarna till ventilavledarna bör också nonteras ned försiktighet p g a

att uttagen på ventilavled.arna är klenare ån på andra apparater.

Ib1and. kan d.et bli alctuellt ned. montage av avledarslacken enligt fig.B:2, för avledarslacken får inte förorsaka sekund.ärfel p g a linrörelseom linorna i spannet klarar sig; se avsnitt 8.2.2.

8.5 Slack under regel

Slack und.er regel skal1 vid utbyte eller förstärkning d.inensioneras

enligt EKS-PM nr 62 "Beräkning av slack und.er regel i stål1-verk och

i led.ning". I pral<tiken innebär d.etta att vikter skalI monteras på d.essa

slackar i d.e allra flesta fall. Oå d.et gål1er montage av vikter vidnultipelled.ararrangenang hänvisas til1 "Tillågg ti1I EKS-PM nr 62".

8.6 Slack ng_Ila.n snånn- och häneked.ia

Befintliga slackar mellan spänn- och hängkedja enligt fig. 8:11+ behöver

inte åtgård.as. Sker utbybe skall de naturligtvis utföras enligt mod.erna

principer.

8.7 Placeri.ng av distansstånser i linspann

Befintliga spann behöver inte åtgårdas enbart p g a felaktigt placerade

d.istansstånger så långe d.imensionerand.e kortslutningsströn S 31,5 kA.

Vid. åndring av befintliga spann ska.It d.istansstänger vå1jas och placeras

i enlighet med. EKS-PM nr 80, dår angivna avstånd melfan distansstånger

är id.ealvård.en som inte bör över- eller underskridas med mer än 20 f'.

Vid. placering av d.istansstänger skall hånsyn tas till anslutna slackar

enligt ritning 0-55891+l+; se fig. 8:15. Utförda kortslutningsprov har

visat att d.et inte år nödvånd.igt att montera d.istansstänger i anslutrrirpl

till spånnkedjor.

10

8.8 Slack mellan linspann och apparat

Slackar me11an linspann och apparater skall ned. d.e und.antag som fremgår

av d.enna PM d.inensioneras enligt

ffiS-PM nr 5l+ "Montering av slack mellan linspa.nn och apparat". (Cåtter

d.å apparater står rakt und.er spannet).Massor av betyd.else,

t ex spännked.jor, bör ej förekonna nära slackens övre fäst-Punkt.

EKS-PM nr ?\ "Dinensionering av slack ti1l apparat i ställverk med av-

seend.e på statisk kraft och svångning vid. kortslutning".

Ritning nr 0-65891+l+ "Placering av d.istansstänger i slackar"(se rig. 8:15)

Ritning $ L-6\07r7 "Placering av distansstänger i slackar"(se rie.8:16)

Vid. montering av nultipelled.arslackar måste stor hånsyn tas tillsnatch-effekten vilket år gjort i ritning nr O-65891+h.

Normo It utföronde

Är ståtet svogt kon dettoutföronde eventuettt räcko

Fig. 8:1 lnsöttning ov distonsisolctorer i uttedningssponn"

Denno stqckmonteros en[.EKS-PM 54Stqcken skotIvors helt ströcktvid - 20'C

KontroItero med hjötpcn/ ELK ott befinttigtfundoment kloror denökode betostningen

Denno stqckdi me nsionerqsqv ELK.

Sp ännkedj omed för töngdiso Iotion; seovsnitt 7.3.3.

8:2 Slockonstu tningvio stöd isototor

titt opporot med

resp. spönnkedjoklent uttogi morken.

Fig.

lsototorkedjonskqtt förtöngos;se orsnitt 7.3.3.

Ovonstående dtgörder skolIkortstutningsström överstiger

0BS! Denno konstruktion förnykonstruktion; S€ fig.

EventuetI befinttig krokskotl ersäitos med fostinspönningsonordning, t. ex.spönntinhåltore.

vidtogos om d imensionerqnde15 kA.

inte onvöndos vid8:2.

Fig. 8:3 Anstutning ov ventitovtedore titl Iinsponn.

Denno stockmonterqs en[.EKS - PM 54

Stqcken skqttvoro hett ströcktvid - 20'C

Befinttig

Denno stockmonterqs ent.EKS- PM 54Slocken sko ttvoro hett ströcktvid -/.0'C

0,2- 0,3 nn

Dimensioneronde kort-stu tningsström 20 - 31,5 kA(Obs! Lös ovsnitt 8.2.3.1.innon du qnvönder dennotösning)

D imensioneronde kort-slutningsström >31,5 kA(0bs! Kontrotterq med hjötpov ELK ott befinttigt fun-doment kloror den ökodebetostn ingen)

b)o)

Fig. 8:4 Strömtronsformstor onstuten titl t i nsponn.

- Stöttverk

Denno stsckmonterqs ent.EKS-PM 54Slocken skotlvoro hett ströcktvid - 20'C

'Ledning +

Denno s lockmonteros ent.EKS- PM 54Slocken. skqttvoro hett sträcktvid - /.0'C

Monteros så nörosom möjligt

Monteros töst

Fig. 8:5 ,Anstutning qv Bf-spön med jordningskopplore och

kondensotorspönningstronsformotor titl Iinsponn.

Bf- spörren

Stock tittbry tore

Jnetottstång

Ptocero metottstången sd ott risk försekundörfel p.g.o Iinröretse undvikesi denno det ov sponnet.

Fig. 8:6 Utf tyttning ov spönnkedjor i tvörsponn.

Sektioneringskedjouton jordod mittpunkt.

Fig. 8'.7 Sektionering i tvörsponn med

befinttigo konstruktioner.

-

FL-.J

Tvö spönnkedjor med

jordod mittpunkt.

två vånihgor;

nil

,=r#tlll

H

ilry

tlllIll

H

Befinttig konstruktion

Kontrottero med hjötp ovELK ott detto ör möjtigt.

Ny konstruktion isombond med

byte ov spönnkedjor.

Fig. B:8 Övre sponnet i ett ivörsponn med två vdningor.Exempet pö inföstning ov spönnkedjor.

r1

r-li.rj

n

Fig. 8:9 Undre sponnet i

Sektionering medjordod mittpunkt;

329/

mmt A[

Ptocero metoltstdngen så ott risk försekundörfet p. g. o Iinröretse undvikesi denno det ov sponnet.

329 mmz At

ett tvörsponn med tvö våningor.hjötp ov två spönnkedjor medny konstruktion.

3retottstång

Denno stockmonteros ent.EKS- PM 54S locken sk o t t

vqro hett sträcktvid - 20'C

\

Fig. 8 :10 Bryiorstockensvid brytoren.

montoge dd stöd isototor insö iies

Denno stockme1lepg__en !,EKS - PM 5/,

Slocken skotIvoro hett ströcktvid - 20'C

8 : 11 Brytorslockens montoge

på ondro sidon vögen.då stödisototor insöttesFig

Desso stqckormonterqs entigtEKS-PM 7L,

se svsnitt 8.3.2.2

D istcnsstång 450 mm

Fig. 8'.12o Montoge qv frånskitjorstock från somtingsskeno dd

20 kA. dimensionersnde kortstutningsström =31,5 kA.

Desso stockqrmonteros entigtEKS - PM 7L,

se ousnitt 8.3.2.2.

Distonsstdng 450 mrn

vid At- rör I 100

lngen distonssiö ngvid At- rör 6 150

Röret sko[[ vorohorisontettt, dåsponnet hortemperoturen 85'C.

Anstutningen ov röret titt frånskitjoren fdr ej förorsokostog och möste tåto större vinketöndring ön 15' i vertikot-ptonet. Anvönds f tex ibe t k[ömmo skotI monteringen görossd qtt röret ej kon dko ur ktömmon. Finns ingen tömp-tig ftexibet ktömmo kon onstutningen göros med hjötpov konstruktionen i f ig. 8'.12c.

Fig. 8:12b Montoge ov f rånskitjorstock f rdn Jottingsskenodö dimen sioneronde kortstutningsström - 31,5 kA.

910 mmz At-tinq

( mox. /.00 )

Fig. 8:12c Anstutning ov rör titt qppqrotuttog.

Avtedorstocken skotI monterosAvtedorstock monterod entigt

entigt heldrogen tinje.streckod tinje bör öndros.

Fig. 8:13 Anstutning ov ovledore, då ovtedoren ör ptocerod

pd sptitterskydd.

Fig. 8:14 Stock metton spönn- och höngkedjo.

9. sLAcK rmLLA-u ttiurctgo.ra r REGEL ocn AppARAT

sid..

9. I Hängand.e Bf-spårr 1

9.2 Slack trån hångkedja til1 strdn- Itransforrnator

9.3 Slack från hångkedja til]- en el1er två Iapparater

9.3.1 S1ack från hångkedja tilJ- en apparat I9.3.2 Slack från hängked.ja til1 två appa- 2

rater; båd.a apparaterna har norrnal-starka utta4

9.3.3 Slack från hångkedja till två apparater; 2en apparat med. nomalstarkt uttag ochen apparat med klent uttag

9. SLACK I\MLLAN iTJWCTTO.TI. I REGEL OCH APPARAT

9.f Hängande Bf-spärr

Bf-spärrens upphängning och anslutningsslackarnas låge och utseend.e

ska11 kontrolleras och eventuellt åtgård.as i enlighet med. PO-7l-pänren

och fig. 9:5. Vid. byte av befintlig spärr kan man 1ÄmFligen placera den

nya spärrgn liHsnynrnans med jord.ningskopplare på stativ und.er inled.nings-spannet enligt avsnitt 8.2.3.2 (se även fig. 8:5), en åtgåra som bör över-vågas i s€nband. ned. införa"nd.e av jord.ningskopplare även om spärren inteskall bybas

Slack mel1an hångand.e spårr och apparat(er) und.er spärren d.imensioneras

enligt fig. 9:5. Observera att vid. d.imensionering av slacken med hjåIp av

IX$-PM nr T\ ska11 hdjd.en (avståndet d. i EKS-PM nr ?l+) råknas från spär-rens und.erkant til} apparatuttagets nittpunkt.

9.2 Slack från hänghed.ja tilI strömtransfornator

Slacken från en hångked.ja ti11 en strömtransformator som står rakt ellernästan ral<t under regeln går vid d.e flesta strömtransfonnatorer nycket

nåra apparatens örrre d.el. I sanband ned kortslutning kan slacken kastas

mot strömtransfortatorn vilket kan led.a tilI att primärsid.an blir kort-sluten och d.å mäter apparaten fel. lir slacken utförd. på ett såd.ant sättatt ovanståend.e kan intråffa skall en bit polyetenrör såttas på linan(se fig. 9:1) för att förhind.ra en kortslutning av strömtransfomatorn.f övrigt dimensioneras denna slack enligt avsnitt 9.3.

o?

OBS.

S1ack från hängked.ja till en eller två apparater

Måttuppgifterna i d.etta avsnitt gåIler för högbyggt 130 kV

stä1lverk.

9. 3. I slgck lrin_hgngkgdja_t$! gn_appgrg[

Följande åtgärder är aktuella:

20 kA < dimensionerand.e kort,slutningsström S 31,5 kA; d.å avstånd.et X ifig. 9:2 är 0-0,6 n insätts en fjäd.er i hängked.jan vid enkelledara^rrange-

mang med.an nultipelledaranangernang kräver att slacken ersätts med rör.Då avstånd.et X är 0,6-2 n gål1er normala dimensioneringsregler för slacken.

Är avstånd.et X större än 2 m får någon annan lösning sökas. Observera

att avstånd.et X räknas från nitten av hängked.ja-n till början på ansiu-,-

ningsklÄrnrnan.

I

Dimensionerand.e kortslutningsström > 31,5 kA; d.å avstånd.et X i fig.9:2 är 0-1r0 n insättes en fjäd.er i hängked.ja"n vid. enkelledararra"nge-

mang medan nultipelled.ararrangenahg kräver att slacken ersåttes med

rör. Då avstånd.et X å!,r l-2 n insättes dista^nsisolatorer på d.en verti-kal-a d.elen av slacken enligt fig. ):2. Ar avstånd.et X större ån 2 m

får någon annan 1ösning sökas. Observera att avstånd.et X rälcnas frånmitten av hängkedjan till börja.n på a^nslutningsklä.nman.

9 . 3. 2 -9.1gcE lrln-hin6kgd.oia-tlrl t"å gpPqtalel;b åd.a_appgrgt e rn a_hgr_noltalst agkg gtlag

Här görs ingen skilInad. mel-lan enkel- och nultipelled.ararrangematlg.Fig. 9:3 visar principen för montaget. Montaget skal1 göras så attkraften förd.elas lika på d.e båd.a apparaterna. Vid. duplexarrangemang

föIjer man ritning O-55891+\ (se fig. 8:15) vid apparatuttaget, d v s

linorna skall ha avstånd.et 80 nm så fort som nöjligt, d.årefter place-ras nästa distansståre (BO nn) på äen vertikala d.elen av slacken där

slackanslutningarna från d.e båd.a apparaterna möts.

Det tord.e observeras att d.etta fa1l inte är berälrriingsbart, utan d.e

i figuren angivna nåtten är uppskattningar av vad. som kan tär:kas vara

realistiskt. Står apparaterna när"rnare varandra än 2 m el1er långre i-från varand.ra ån l+ n får någon annan lösning sökas

9.3.3 qlgck !r!n_h3!nglrgdja-t![ !v! gpparater;-e4 Sppqrat eeg gormglgtarkt_uttgg_ogh_eg gPpaga! ceg klgntuttag.

I d.etta fa1l nonteras först slacken me11a^n hångked.jan och apparaten

med normalstarkt uttag. Denna slack dimensioneras enligt avsnitt 9.3.1( se även fig. 9:2). Därefter ansluts slacken från apparaten ned klentuttag så nåra apparaten med nornalstarkt uttag som nöjligt; se fig. 9:\.

Potyetenrör 0,1 m

Fig. 9:1 Stock frdn hängkedjo titt strömtronsformotor då

stocken gdr nöro strömtronsformotorns övre det.

0BS! X räknos fråntitt börjon på

mi tten qv höngkedj ononstutn ingsktömmon.

Fig. 9: 2 Stock frdn höngkedjo tit t en opporct

31,5 kA

0<X<0,6 m medför

fjöder i höngkedjonvid enketledore.

rör ihöngkedjonvid muttipetledore.

0,6-Xs2 m medförott stocken utföresentigt normqto dimen-sioneringsprinciper-

45 kA

0sX<1,0 m medför

fjöder i höngked jonvid 'enkettedare.

rör- i höngkedjonvid muttipettedore.

1-Xs2 m medfördenno tösning.

i 130 kV st ä I tverk .

Vid duplexl i no

H ör ploceros en 80 mm

distonsstdng.

Hör skolI linornq hoovståndet 80 mm

så fort som möjtigt.( Se ritn. 0-6589 44 )

i*_..*imin. 2mmox. 4 m

Stock från

stöttverk;uttog.

hängkedjo titt tvd

bödo opporoterno

opporoter i 130 kV

hqr normotstorko

co'.0,5 m

Fig . 9:3

Dennoovsn i tt

slock dimensioneros enl.9.3.1. (se fig. 9:2)

A pporot .m edklent ut tog.

Monteros så nörq detstorko utioget som möjtigt.

Apporot mednormqtstqrkt ut t og .

Fig. 9:4 Stqck frdn höngkedjo tiltstä t lverk ; €h opporot med

och en opporot med klent

tvd opporoter

norm otstorktu t tog.

i 130 kv

u ttog

0BS! X röknos från mittenov höngkedjon tittbörjon Pö onslutnings-klämmon.

Kedjeisotqtor skott finnosom fjäder sättes in och/eller dimensioneronde kort-stutningsström -31,5 kA

Denno onstutningberöknos ktora då --r0=Xs0,6 m

20 kA vid enket- eller

De fott -som ej är redovisode hörfår tösos på något onnqt söit.

Denno onstutning ör occeP-tqbet då dimensionerondekortstutningsström < Å5 kA

Ile2

Denno onstutning örotörmptig. Kon occePte-ros om dimensioneron-de kortstutningsströms20kA

\\ O"nno onstutning beröknos

0=X=0,6 m

25 kA vid enke ttedor-orrongemong

15 kA vid muttiPelledor-orrongemong

0,6-X=2 m

31,5kA vid enket- etter mut-tipettedsrorrqngemqng om

stocken utföres entigt nor-moto dimensioneringsPri n-ciper.

fjöder

mu I ti pe t ledqro rrongemqnguton insöttning ov fjäder

31,5kA vid enkelledor-orrongemong om fjödersottes in

0,6-X=2 m

31,5 kA vid enket- eller muttipeltedororrongemongom stocken utföres entigt normolo dimensionerings-principer

0=X= 1,0 m

45 kA vid enkettedororrongemongom fjöder söttes in

Fig.9:5 Anslutning ov stock titt höngonde bf-spörr i 130kV stöttverk

ktoro dö

10. SLACK MELI,AN APPAFATER

Slackar mellan apparater ska1l ned de und.antag som frangår av denna

PM d.imensioneras enligtEKS-PM nr 7l+ "Dimensionering av slack til1 apparat i ståIlverk med

. avseend.e på statisk kraft och svängning vid. kortslutning".

Ritning nr 0-6589\l+ "Placering av d.istansstånger i slackar"(se rie. 8:15).

Ritning nr I-6\0757 "Placering av d.ista^nsstånger i slackar"(se rie. 8:16)

Vid. nontering av nultipelJ-ed.arslackar måste stor hänsyn tas tillsnatch-effekten vilket år gjorb i ritning nr O-65891+)+.

Vid d.inensionering av en slack kan resultatet naturligtvis bli at!slacken måste ersättas med. rör. Detta kan t ex bero på att ned.-

hångningen hos en linslack blir så stor, att avståndet till nark blirför litet.

11. APPARATER

11.1 Allnänt

II.2 Strdmtransfo::matorer

sid..

1

1

11. APPASATER

I1.1 Ailnänt

Apparater bytes normalt inte förrån absolut behov föreligger.Befintlig apparat kan ur kortslutningssynpunkt anvånd.as så 1änge d.en

inte kan utsättas för en faktisk kortslutningsstrdm som är större än

d.en, som apparaten år d.imensionerad. för.

Oå aet gä11er apparatd.ata kan d.essa i verkligheten vara bättre än d.e

på apparaten och/eller i bestä1lningen angivna. Fabrikanten anger isanband. med. en leverans d.e d.ata som köparen har begärt åven om d.en

Ievererad.e apparaten har bättre d.ata.

f sa.mband. med. gem]4 apparater kan 6et vara svårt att få tag i några

d.ata; ofta kan inte ens fabrikanten ange några säkra värd.en. IIär får nan

försöka göra en uppskattning av apparatens kortslutningshållfasthet, men

man bör inte vara alltför optinisti.sk i sin bed.ömning. I fig. I1:1 finnsen redovisning av ASEA: s uppgifter angåend.e kortslutnings[ållfasthetenhos d.eras apparater.

Då det gä11er apparater från t ex 1950-ta1et visar det sig att upp-

given stötströn inte alItid. är 2,J gänger så.stor som uppgiven termiskkortslutningsstrdm. Faktorn 2,5 naellan dessa strönmar är ett krav id.ag.

Om man får tag på provningsprotokoll för d.essa apparater kan man kanske

konstatera att apparaterna år provad"e med. en så stor stötströn att upp-

given termisk kortslutningsstrdm år d.imensionerand.e. Lyckas nan inte fåfran några såd.ana uppgifter måste nan d.ivid.era uppgiven stötstrdn med

2,5 för att få fran d.en termiska kortslutningsström som apparaten kla-rar enligt mod.erna d.inensioneringsprinciper.

LL,2 Strömtransforaatorer

I anIåggningar byggd.a tid.igare ån I9T3 har strömtransformatorerna vad

avser d.eras nätegenskaper d.imensionerats med ''riss framförhållning när

d.et gå1ler kortslutningsströmmens utveckling och såIed.es ej alltid iparitet med stål-lverkets kortslutningshållfasthet. On kortslutnings-strörnmen har ökat för nycket kan detta led.a till att strönrtransfoma-torerna går i nåttning när korbslutningsstrdrnmarna upptråd.er, vilketkan ge upphov till fel-aktig el1er utebliven reläskycrd.sfunktion. Detta

innebår att d.et finns strömtransform.atorer som ur apparatsynpunkt kla-rar en viss kort"frrtrrirr'g"ström men som ur rnätningssynpunkt inte klararlika stor kortslutningsström.

f sanband. ned instalLation av red.und.anta skyd.d. för att minska d.imen-

sionerande kortslutningstid. för ledningar från 1,0 til1 O,l sekund.er

kan d.et bli aktuellt ned. bybe av strömtransformatorer, som klarard.imensionerand.e kortslutningsströrnmar, men som har otillråckligtantal- kårnor.

Ova^nståend.e nred.för att strömtransformatorerna bör und.ersökas med

hjälp av EKZ-PM nr L/76 (utd.rag; se fig. LIzZ) i sa.mband med attPk-71-åtsärd.er ut föres .

Strömtransfonnatorer

Tillåten stötstrdm 225 kA . v€Lrv. (Via ett primärvarv 225 kA, - topp-

värd.e ) .

Tillåtna anslutningskrafter 200 kp, även ensidig belastning.

Säkerhetsfaktor mot brott minst 2.

Tillåten korttid.sströn 150 l/nm? prinärled.ara^rea, Inga problem med.

korttid.sströnmen i sekund.år1ed.arna.

Porslinshöljet är dimensionerat för en böjhållfasthet av 1200 kpn.

Man har inga resonansproblem i ASEAs strömtransforrnatorer då primär-led.aren är orngiven av .en effektirb 4ÄmFånde sand..

Frånski].i are

Al1a frånskiljare av typ NSYA, NSYB och NSA är d.imensionerade för en kort-tid-sströn av minst 31,5 kA. Tid.igare levererad.e frånskiljare såsom AYKA'

NCYA, NEYB och NMIB tord.e a1la klara ca 20 I<A. Stötströnsvård.ena får upp-

gå tifr 2,5 ggr korttid.ss-trömvärdet

Strömbanan i mod.erna frånskiljare dimensioneras optinalt för en avsed.d.

mårkstrdm. Vid. förnuftig utformning av strömbanan och i synnerhet av kon-

takterna uppnås d.å en korttid.sstrdm av ca 20 ggr och stötströn av ca 50

ggr mårkströrnmen.

Brytare

För utontrusbrytare av oljeninimuntyp levererad.e före L955 är brytfömågan8-fe ]<A. Me].lan 1955 och 1965 är den 12-15 kA. För senare levererade bry-tare av typ I{LC är brytföruågan L5-2O kA och för HLD 20-25 kA. Trycklufts-brytarna klarad.e ea 50 /' nögre vård.en. HlR-serierna ligger pä Z5-63 kA be-

roende på brytargeneration och antal brybelement för en given mårkspånning.

Korttid.sstrdnhåIHastheten för d.e å1d.re oljenininurobrytarna tord.e vara

Iägst 25 kA under I sek.

Fig.11:I Några synpunkt,er på d.e apparater som l-errererats frånASEA und.er d.e senaste 30 åren.

VATTENFALL

Delgivning enligt nissivbrev

1976-1 2-22

Kontroll av

-re3qslaq! -

törtonoro

Y , ?-.;-(c u

F Andersson

t6(Tirel

Strömtransformatorer. översvn av anläcsninear eqliet PFZI-

Vid översyn av stationer och ledningar till föIid av stegradefelströtrmar nÅste för ströotransfornatorer utöver dynanisk och kort-tidsgtrön-påkiianing även roätegenekaperna kontrolLelas. För re16-skyddens funktion erfordras att priraära felströmmar reproducerasned uöjaktig noggtanahet i sekundärkretsen. Ströotransfornatorernasnätfel är beroende'ay prinärströmnen och ansluten sekundärbörde.Yid ökad felström rnåste därför överströnsqgenskaperna kontroll€ras. ..

Viil j.nförande av reduudaat reIäskydd ured brytarfelskydd för und-vikande av prinära förstärkningeåtgärder enligt Pv-?1 kan erfordrasbyte av strömtransforrnatorer på gnrnd av dea stör?e felströnneneller dea tkade bördaa.

Kontroll av nätegenskaperna utföres enligt nedan.

nätegenskaper utan införande avqgrg,sEygd_ _

Mätegenskaperna kontrollerag enligt de anvisningar, som ges ibifogat Iekaigkt neddelande 82, SV 1575 "Anvigningar för val avbiledningaereor i strön- och spärutingstransfo:matorkretsar'r,End.ast ströntransfornatorerna behöver kontrolleras. I inforroation7220 OO1-'14 ocb WZ-K7 son båda ingAr i ASEA konstr:uktionshandbokför transformatorstationers kontrollanläggningar del I under flik10, är beräkningsresultatet tabellerat för vanliga strömtrans-for.mator- och reläskyddskonbinatloner vid olika primärfelströxn.Det ska1l observeras, att deesa tabeller är beräknade roed visssäkerhetsoarginal, varför detta resultat ej får läggas till gnrndför byte av strömtransformatorar nen väl för bibehållanda av be-fintlige och eventuell erforderlig förstärkning av bildningsareor.Beslut on byte av transforrnatorer nåste alltid gmnda sig på be-räkningar enligt SV 1576.

I de fall ej tiUfredsstä1lande nätegenskaper erhålles, skal1 dennöjlighet till förbättring baaktas, som val av högre prinär märk-ström genom onkoppllng av beflntliga transfornatorer kan ge.

Fis. Il-:2 sid.. 1(3)

5ö% b l?75 C6

2

Vid otillfredsställande nätegenekeper för sanlingsskeueskyddetkan i vissa fall genon byte av detta skydd till nodernare typ(ASEA RÄDSS) ett strömtransformatorbyte undvikas. DeDna nöjlighetbör övervägas kostnadsnässigt. Underlag för beräkning av ströntrans-formatorkraven för detta skydd konnmer att införas sotu kourplenenttiIl ovannänada handbok under 1977.

I produktionsanläggningar ned aggregatstorlekar stijme än 100 MVA

och i den direkta närzoneu av aggregat större än ca JOO MVA, kanej längre likströnstransientens inverkan på rnätfelen behandlasgenom generella säkerhetsmerginaler, soo gker i ovannännda anvis-ningar verför desga fall nÄete behandlas på speciellt sätt. Dessaberäkningar utförss av EKZT eller DSZI.

Kontroll av oätegenskaper!o gplelt e rgnle_r e lås lryld_

kan EKZT och DSZI Iännaskal1 nedanstÄende data

arbete.

vid införende av

beräkningshjäIp. Vid begäran otrfraurtagas för underlättande av

I dessa fall införes redundant ledningsskydd oed brytarfelsskyddför att tillåta en termisk dineasioaering av O,t s.

StröntranEforuatorer med ninst tre stycken reläkärrror fönrtoonätkärnan, således totalt fyra stycken kär:nor, erfordras. Dessatre reläkä:caor.disponeras enligt nednn

1 st kärna ordinarie jordfeleakyddI st kärna ordinarie distansskydd och brytarfeleskydd1 st kärna ordinarie samJ.ingsakeneekydd och tillkoonande

distansskydd.

Vid nyanskaffning av ströntransformetorer försee dessa ned fyrareläkärnor, varvid sanlingsskeneskydd och tillkonnande distans-skydd. disponerar s€parata kärnor.

I de fall, dÄ erforderligt antal kärnor disponeras, nåste dessakontrolleras vad avser mätegenskaper. Detta utföres enligt da an-vlsningar, son givits under A, va:cwid beaktas att brytarfelsslryddetsbörda utgör 1,0 VA och det tillkonnande distansskryddet 1,0 VA.Sanliagsskeneskydd av typ RN 2J ställer högre krav än det till-korn'naade distansskyddet, varför endast nätegenskaperna för sem-lingsskeneskyddet nAste kontrolLeras vid gemensatr kärrre för dessaskydd.

c

I dessa falldylik hjälp,EKZ och DSZ

FaIJ. dÄ generell beräkning ej är tillänpligeller tveksamhet råder

1 Stationsechema2 KortslutningsdataJ Belastningsdata

--Fie, :.L:2 sid.. 2 ( 3 )

. j.1

4 Strörotransformatordataa Typb 0nsättningc Antal kärnor

För verje kärnad Märkbörda ocb noggrannhet6 överströnstal a/b eller n.

5 Biledningslängd och area6 Reläskyddsutförande i foro av enpoligt schena med

angivanda arr relätyper och skalor.

Fie. LL:2 sia. 3(3)

I -:: :-:r':

I 981 -0r -l 2' - -::i. -.'l

EKS1-KTS/We - 7310

EKSI T Sandberg

.lit,. tl::

EX, EKSI

:-j. :J

EKS-PM nr 77.Konstruktionsanvisningar för förstärkningsåtgärderi bef i ntl i ga stäl 'lverk ( Pk-7'l -åtgärder) .

I rubricerad PM, sofi Du är innehavare av, finns i avsnitt12"Normalt ej strömförande ledare" hänvisning till EKS-PM nr 79"Utförande av stations- och ställverksiordning i utomhusställverk70-400 kV". Denna PM angående utförande av iordningar i ställ-verk är nu utgiven i form av ett EK-meddelande, Detta gqr q!!texten "EKS-PM nr 79" skall ersättas av texten"EffilGJäI?lilnr

Detta papper sätts lämpligen in i EKS-PM nr 77 framför avsnitt12 under flik 12.

L2. NoRt{Atr EJ srnottrönq-lroe LEDARE

12.I

L2.2

L2.3

A]-Lnånt

Topplinor över stålJ.verk

Topplinor och o.arkled.are förutledningsspann

sid..

I

I

I

3

3

l+

6

L2,l+ Marklinenåt

12. l+.1 Markled.are

L2.l+.2 lledled.are

l-2., Systenjorcning

L2.6 Utrustning för arbetsjord.ning

L2. NoRMALI EJ STRöMFöruTMN LEDARE

12.1 A].lmänt

Linspann neJ-J-a:e ställverk och kra:-ttransfo::rnator råknas i sanband. med.

val av topplinor som stiiJ-lverksspann om transfor:aatorn år uplståIldinom stäLJ-verkets marklinenåi. Är trensformatorn placerad. utanför nark-Iinenåtet är spannet att betralrta som uiled.ningsspa;rn.

Då Cu-linan skal.J. anslutas ti1I stolpe med stagförankringar av stå1 bör

mar:. observera, speeielJ-t om stolpen inte har varit ansluten tilJ. statio-nens marklinenåt tiC.igare, att risken för korrosion ökar om cirkuferaJrde

strdnmar kan uppstå varför d.et kan bli aktuelJ-t ned ånd.ring av stagen

tiI]. nod.ernt utförand.e; se EKS-PM nr T9 "Utförand.e av stations- och

stållverksjordning i utonhusstållverk 70-l+00 kV".

Om undersökning av stag enligt avsnitt l+.2 ger till resultat att stagen

ska1l bytas bör d.e nya stagen naturligtvis utföras och anslutas tillmarklinenåtet enligt nod.ern pra:cisl se ffiS-P!4. nr 79.

L2.2 Topolinor över stälIverk

Topplinor över stäJ-lverk skall endast skyd.Ca not åsknedslag ocir ej l-eca

några jorCfeJ-sströmrnar. Därför t'j.:::.s del ingen anJ.eaning aii bfra befi.nt-Iiga topplinor om d.essa i.nte är ros'bangripna. Vid. byte ersåites befini-liga topplinor av nya ned arean 89 w.2 Fe und.er förutsättning ait extre-ma korrosionsförhåilande ej råd.er. Vid extres.a föriråtlande anvåndes

Iänpligen 329 w.2 Ai som iopp]-rna.

L2.3 Tcoolinor och narkledare för u-"Led:rinesspanr.

Vid. 70 rI/ gåller föIjand.e:

a) Cn iopp- och/eller r:aarkli.na finns och är funkiionsd.ugiia(a) oe-

nö.re:' :ngen å-"gärC 'r:-å'"agas orl -'1 eC.niagens ånd.scc]:e siår uiur-för s',ängsl e'b; se åock fei-1 c ) . Sak::as båd.e ropp- och rskJ-ina:iai 1 i^paning u:föras enii.gt nccez'n l:'a;<i s; se iKS-Pl'{ ::: ?9

"U'',föranCe av sta:ions- cch stå'] lverksjord.ni.ng i uccnhusstä1 f-'rerk To-iroo kV".

Siår ieCningens änd.stclle :nnan:'ör siängslef" skal-i stolpen vara

ansl-uten iil-l stäiive:kets larkl-i.nenår :ned. Cu-Iina scm klare;2-iasig kortsluiningsströn unCer O,Ii sekund.er.

oj

2

Onr topplinan för ett utledningsspann går över en sa.'l ingsskena

skaLl topplinan klara 2-fasig kortslutningsstrdu und.er 0,15 sek.

Vid. I30 kV och högre spänningar år följ and.e f ai-1 aktuej.la om årgdrC

behöver viCtagas enligt PO-71-pår.raen:

a) Befintliga topplinor klarar ensåmma d.imensionerand.e kortslut-aingsström och marklina av Cu saknas el1er kan ej ned sä^kerhet

id.entifieras.c

.Ä.t^eåirA:. Kompletteras om nöjligt ned nerklina (95 mm' Cu) son förläggesenligt mod.erna principer. 0m narklina inte läggs ut skaiJ- topp-linaa vara shuntad i båd.a äad.ar.

b) Befintliga topplinor klarar ej ensanma d.imensionera,nde kortslut-ningsström och narkLina av Cu saknas elJ.er kan ej med säkerhetid.ent if ieras .

Befintliga topptinor förstårks til]- 2 x 329..2 A1 (vil-ket årnod.ern d.inensionering av toppli.nor i uiledningsspann) . t/rsar d.et

sig att stolptopparna år för'kLena för ovannåonda aree kan nan

ninska denra så långt som dj.:nensionerand.e kcrtsl-urninEsströmtiLl-å''er. Dessutom låggs nark.l-ina (g5 w2 Cu) ut enligt raod.erna

pri.nci!er.On byte av topplinor år förenat meC s*,ora kcstnad.er och/ell-erstora svårigneter r'ör roonteri.ngspersonalen kan oan unoersöka om

det är nröjfrg att komplettera befiniliga togptinor med aarklina(Cu) av såd.en area att d.en nya markiinen och d.e befiatliga topg-Iinorna tillsnrnrnans k].arar kortslutningsstrdnmen eniigt den merod

som presenteras i P- -Tl-pä:men. iir aetta ej nöjligi :rås*,e ropp-linorna bybas.

Åtgåra:

3efi.ntliga to.oplinor i kcmbina',ion EeC befinctig funkricnsCugl:gmarkl-ina av Cu kta.rar ej dinensionerand.e kor+-s'l utningsström.

Åtgåra: Befintliga topplinor förstårks -uili 2 x 329 *r2 AI (vilket åi no-d.ern d.imensionering a.r icppl-inor:- ut]eCningsspann). :/isar Cet sigair s+-olptoopa:na är för klena !-ör o.rannä.rnnd.a area kan nan minska

denna så tångt som di.nensione:a;rCe k-crtslutningss',rörn tiit åter.liy narklina behöver inte föriäggas.

Om brce av topplinor är förenat, ned stora kosinaaer och,/e'lier

s*,ora szåligheter för nonterrngspersona.Ien kan nan ':nde:söka on

d.e-- är nöjligt ätr: <onpJ-e-u-,e:'3. befin',5g nuklina ned. Cu-ii ne. a'r

c)

3

sådan area att den nya och den befintli.ga narklinan till-sa'nrnåns

med de befin'"liga topglinorna k-Larar kortslutningsstr$nrmsa eniigtden metod som presenteras i PO-71--låi::oen. iir aetta inte nöjlig*,nåste befinrllga topplinor bytas.

d.) I ovanståend.e ial-I har d.et föruisatts ett lerrnrngens åi.:ed.stolire

står utanför ståll,verksonråd.et, nen om den står innanför stångs-let gåI1er nat,urligtvis ovaaståend.e fall ned tilIågget ait av-spåmingsstolpen skall vara skyd.d.sjord.ad i enlighet med. vad som

gå1ler för stållverk i d.enna PM.

f2.\ Marklinenåt

12. I+ .1 MagLt_ed.are

Dimeasionerand.e kortslutningstid. och d.imensionera.nd.e kortslutningsströmfrangår av avsrui*,t 2 och 3.

Enltg't P..-7i-pä:raen behöver ingen åtgåra vid.tagas. i eti 7C kV ståI1verk-Kom d.en trefasiga kortslutningsströnnen är nindre än 25 'xA. Detta gå1ler

under föruisät-"ning ati stattonen år en notta€arstaiion, d v s q.iixensio-

nerand.e kortslutningstid. år 0,5 sekund.er (se avsnitt 2), eL]-er, vid ned.-

transfor":r.erirg i-rån högre spånni.::g, hu.,-:ciransfor:natorerna är ut::'+sraCe

ned inped.ansskydd ned 2 steg (I:a steget l-,iO ns).

Om inventeringen visat att markledarna i ::atnätet år und.erd.imensicne:'ade

1 förhålLand.e tili 'råntade kortslutningsströ"''ar kan nan tägga ut etiafrt rutnåt av narkleCare (se IKS-PI4 nr ?9 "Utförande av s-.ations- och

stäi-lverksjorcning i u-,onhusstållverk 70-)+OO i1y") nen ibland. kan d.et

råcka med en nindre kcmplettering av ilst befintliga rutnäiet. På vilke'usått förs--ärkniagen skal-I s.<e :'år avgöras i'rån fel-l tili fall.

I nånga a.r.råra ål-Cre ståilverk finns åer. en Cu-lina liggande tiil-sa-,rnans

ned kontro']Ll<ablarna i kabelkenalen. Denna Cu-lina har til-L upggi:'t attninska störsilånningarnas in.rerkan på konrrolJ-anlåggningens funkiion, trren

efterson Cu-Iinan är ansluten tilt nark'l inenåtet kan den också föra kor..-slutningsström. Då kcrislutningsströrn'nen :årnar sig d.en s*uorlek sore ä:naxir.a-l- flör cefr:r*"Iig Cu-li::.a kan åei bl-i så vamt i kabelkanalen aiikcntrolikabir:ra skacas. för at: n;aska lenna risk skatl- en Cu-iina iäg-gas paral-l-ell ned men utanför kabelkanalenl denna Cu-i:-na sk"l1 ha e:såd.an a:ea sa:nt ansiuias -,i11 ne-rkl-inenåiet på ett såd.ant så'"t ait d.en:-

kabelkexalen befintiiga Cu-r inan inte kan iöra hela kcrtsiu-"n:::gss-,ränner:.

\

Cu-lina som ligger till-sa"nrnans med. kontrollkablar på and.ra stållen,t ex på kabelstegar, måste vara monteraCe så att skadli.g uppvåraning

av kablarna und.vikes.

Då befintliga kontrol.l-kablar ersäbtes med. nya skånrad.e kablar bör man

observera att skånren jordas i båd.a ånd.ar vilket ned.för a',t kortsLut-6.ningsström kan gå i skå::nen. Skåno.ade kontrollkablar bör alltså åtr'öljas

av en parallellgåend.e Cu-lina; se nå:m,are EKS-PM ar 79.

Det förekommer ibtaad. i .råra stäJ-lverk att roarkled.ase år förbundna med

varandra nred hjålp av najning. Det',å. kan givetvis ej accepteras utan

ska.}J. genast ändras så att bättre konte.lrt uppstår.

12. l+ . 2 Ned.lgd are

Dimensioneraode kortslutningstid. och d.imensionerand.e korbslutningsströmg3arngår av avsnitt 2 och 3.

ooI nånga a.r 'råra åJ-Cle st,åll'rerk är ned.led.arna anslutna tr11l stativenneC hjälp av överfall; se fig. L2:1. On d.imensi.onerand.e kortsluinings-strcm översiige: 25 ',A/överi-a1l - oberoend.e av d.i.:oension--rand.e ko:+-sLu"-

ningstid. - får inte ned.led.arna vara anslutna iill- stativen ned hjä1p ev

överf al-l-.

I stiil-lverk d.är d.et ursp:::ngliga narklinenåt,et bar konpietterars ned.

aya nedleCare (t ex i sa.raband. ned instaJ-larion av nya kontaktd.on r'ör

arbetsjord.aing) nar d.et i en Cel- faLl visai sig ati d.er-na senarelago.a

nei.ledare har anslutits t:-tl d.en urspr,rngliga neCl-ed.aren Cirekt uiCer

nark. Är d.et;a fal1et i e+,t, sråiij.velk keÅ naturligtvis inte d.essa neC-

l-ed.are kf ara större kortslutaingssirdm ;ilf sanme,ns ä.n den ursprang'lig3

led.aren gör.

On inventeringen visat att nedieCarna år för klena för a',t klara d.:.::en-

sionerand.e kortslu+.ningssirönmar gälJ-er föJ-jande (befin'-[ga nedleda:'e

får anvånd.as som hjälp vic uppfyrlancret av nedanståend.e v:lj.kcr;se fi.g. L2:2 cch fi.g. l-2:3):

- Vid 3-fasigt slaii'r om stativet enbart skal1 skyåasjorcasl

har arecrra på bel'i::i1:-ga neCl-eaare sunrerats cch si::nnan intel<Israx Cimensionerande kor+,slut,ni-ngss-,.röm under d.inensionerand.e

kor+,s1u+-ningsrio., skaij- en ny neCled.are nonte:as. Denna nya ned-

iedare skall- klara ovanståenCe kortslut::ingsströn. Den nya ccr

aen (:e) 'iefintl:.ga neciledaren(na) skaif zara ansl-:rtna t:-11 cl-ika

5

sid.or av aktuell- nrta i narklinenåtet (i f O kV ståJ-l.rerk kan Cei-

i vissa faJ-J- vara svårt att uppfyll-a d.etta krav och vid. d.enna

spänning kan ma.n acceptera art nedl-edarna år ansluina titl sa::rlra

sida i elr ruta, d.ock inte all-Celes intill varaadra).

Vid. I-f asigt stativ om stativet enbert skaJ-L skyd.d.sjord.as;

s.a?rnna åtgåra som vid 3-fasigt stativ enligt ovanstående.

Vid 3-fasigt stativ om d.et finns kontaktd.on för arbetsjordningpå stativet; det skalJ. finnas två från varandra skild.a nedled.are

av Cu-Iinor som vard.era skall- klara dJmensionerand.e kortslutnings-ström under d.imensionera.:rd.e kortslutningstid.. De båd.a nedl-eCarna

sknl1 vara anslutna ti11 olika sid.or av ak*,,uel-I nrta i narkl.ine-nåtet (i fO kV ståltverk kan det i .rissa faII vara svårt attuppfytla d.etta krav och vid. d.enna spånning kan man acceptera ai-u

nedledarna är anslutna ti]-l sa'nma sid.a i en ruta, d.ock inte all-d.eles intil]. varandra).

Qbservera att d.å kortslutaingsström vid. .cvargr önd. arbetsjordaing

kan led.as via stativet, måste n]].a br:Ltförbaad. i respek*uive strön-

krets överbryggas'ned. Cu-ied.a.le (gå1ler både s,eliaa Ce rre koc'-eii*--

d.oneo-ocb mel].aa kontaktd.onen och nealed.a,rna). Se fig. L2:2.

Vi.d. l-fasigt stativ om cet i-inns kontakiCon l-ör a.rbetsjord.ning

_på stativet; satrma åig:ird. som vid trotsvarande 3-f asiga stati.renligr ovanstående. Yid l-fasiga stativ skal..l..Ccck de båc.a aed-

led.arna konpletteras så ari d.et finns två från verand.la ski.J.d.a

'rägar av Cu-linor, som klarar d.iaensionerand.e 3-fasig kortslut-ningsström r:nd.er ciimensione:'ancie kortslutni.ngstiC. I,C eLler 0,5

sekund.er, mellan d.e tre l--fasiga s',ati.reo. Se fig. L2:3.

L2.5 Syst en,i oråning

Sysren"jordniagen, d v s jorCni.ngen av noilan i. krafttransfo:::r.aicrer, år

utförd. på nånga ciika såt',. lledl-edaree til-I narkiinenåtet J-igger för aet

mesta på r.ransforaatorlåi.an ocb föijer d.enna hela vågen ner, viiket inteär posiii-''rt ur',eraisk synpunk+.. Det som eneliertid. är viktigasi ai,t åt-gårCa, f5:r:tom byte av för klena linor, å:' nul-ii.pelleCararange!.tn9, t!snatch-effekten år l-ika på+-aglig hår son'riC andra apparater. Dei" l'är,'-kcmner relativt ofta att en fristående strömrransfo:aator i ',,ransforra-tonollan år anslu'len via en d.uplexslack; se fig. I2:).. Se också:KS-F]'I

rv T9 "Utförande av sta*,ions- och ställverksjoroning j- utonhuss'"åilve:'k

70-+OO ki/".

6

L2.5 Utrustning för arbetsjord.ninq

Oå aet gå1ler arbetsjord.ning skalL al.J-tid typpro'rad.e konstnrktioner an-vånd.as. Det bör kontrolleras att befintriga anlåggningar har fullgodautrustningar och om behov föreligger byta och/eIler komplettera befint-liga konstru-ktioaer. Kontrollera bI a att anvisningaraa i fig. L2:5 äruppr'yllda om stativkonta.kten är r'astsatt vid. stativet ned hjå1p av fåsr-vinkel el1er annan fo:s av d.istansstycke.

Jord.ningskopplare (taUrinat BPE), som år monterad.e paralJ-ellt med. fas-l-ed.are (no:malt monta4e rir vinkelrätt not fasled.are ) , år provade ned

19,3 kA und.er I,0 sekunder, vilket innebär att blir d.essa jordningskopp-

Iare utsatta för större kortslutningsstrom, kan d.e eventuellt öppnas av

kortslutnj.ngskrafterna om korbslutningsströn en kommg3 r'rån "rått" hå].l.Om. d.imensionerande kortslutningsströn> 19,3 lcA ska11 konta.lrb tas med ECS2,

som avgör on jordningskopplaren behöver flyttas.

För vaJ. av utrustning för arbetsjord.n:-ng 'rid. nybyggnad. gäJ-1er EK-:red.d.e-

land.e nr 'S-9?i5

"Arbetsjordning i 7O-I+OO kV ståU-verk". Där så år nöjllgrned rirofiga nedel skal.1 samma pra:ris tiltänpas åvea 'rid förstårkningsår-gårder.

I nånga faII led.er instafl-a'.ion a'r fasta jord.ningskoppla:e i befi.nrli.3aanlåggningar iilJ- avse.rårda nerkostnad.er och i ce r'al1 porbabla aon isåd.ana fal.1 utan egentlig olågenhet kaa u;nyttjas bör d.e också an.rånd.as.

Vid. förstärkning av befintliga en]åggningar kan avsteg från pra-xis atianvånda jord.ni:rgskopplare göras on följanCe gäller:

ca) Faskontektens höjd. över nark är högst 5 ro vid. 150 nrn Cu-l-ina

och högst T ,5 m ,rid. 95 rr2 Crr-li*".

b) Scati.vkon*uakien är placeraC cilka 2r\ n övel ma:k; llaceras t,ii1-såmmans tred e.rentuell stödmLle så att jordn:.::.gen kan utfö:as ?å

eri riktigr såir ( se unCer c) ned.an).

c) Stöd:'ulle anrånd.s i sernm3 omfartnrng scm .rid nykonsr:::ktion.Det år vi.k-cigt att siödrull-en trlls,arn'nans ned bygein (staiii'kon-takten) får en bra placering så ait jord.ningen ran u+-i'öras cå etr!

rikiiE-u sät'i. Placeringen nåste ofta avgöras !å pla--senl s-,cC-

rullen nås"e kanske pl-aceras på :n ex'lra konsor.

d./

För övrigt gålJ.er:

e)

För ånd.punktsjord.ning av led.ning och transfor:oator skal1 fastajord.ningskopplare alJ-tid eftersträvas. Jord.ningskopplare förånd.punktsjord.ning kan olaceras innanför ströntransforrnatcrn på

t ex Fl_frånskirjaren.A

110 nn- Cu kan anvåad.as som d.onlina upp til1 kortslutningsström-nen 3\ kA. Vid högre d.imensionerand.e kortslutningsstrdn år por-tabel utn:stning nöj1ig endast om paral-lella d.on anvånd.es.

Vid nybyggnad kan i nånga fnl] fast jordningskopplare ganska en-

kelt beståilJ-as som komplement til-J- en frånskiljare. Vid förstårk-ning av befintli.g anläggning finns givetvis sanma nöjlighet vid.

frånskiljarbyte. $|e'l'1 därernot befintlig frånskrljare behållaskan porLabla don vara ett ner realistislqt alternativ (en de1 be-fiatliga frånskiljare kan konpletteras med fasta jorCningskopp-

lare )

EnJ-iet K-mecd.eland.e m S-|TL6 skalL en lång sa.nlingsskena försesmec extra arbetsjoronirgsirunlrter. Derta gåi-l-Ier na-u'r:riigtvis också

i facken, som i ber'intliga högbyggda stå11verk ken vara låaga ocir

kan ha långt nrel] an albetsjoråaingslunkterta.

8)

f)

q9-Vy A -A

Anslu t n ing

iilt stotivov morktinenötets ned Iedore

med hjätp ov överf oIt.Fig. 12'. 1

2x7 0 Cu

Befinttig

I ovonstöende stotivinstoI lerqs. Ned tedornoFö tj onde [ösn in g kon

Anslut ningov överf ol t

m ed hjölp

1x120 Cu 2x7A Cu

skqll nyo jordningskoniokierskott dimensionerqs för 50kA.onvön d os:

2t0 cuBddo anstutes

Exempel på jordning qv

orbets.iorcjningskontokter i

Motivering:0m befintiigc nedledor+-onvöndes måste siotiv-regtcrno shuntos titt qltostotivbenen. Dessuiommåsie öndå en ny ned -ledore monterqs oim itibenet ,

t itt stqiivbenet

3- f osigt stativ med130 kV stottverk.

Fig. 12 : 2

Bef initig Iino 2 ' 50 Cu 'Kloror oktue[[ 1-fosig jord-

fetsström men ej oktuett3 - fosig kortstutningsström.

Ny tino; Skotl ktorq oktuett3- f osig kortstutningssiröm.

Ny Iino; SkotI ktorq oktuett1- fosig jordf etsström.

t- -tI

r.,L

Se övenovsnitt

texten i

12.1.2.

L---I

J

Ex empei pö jordning ovq rbetsjord n i ng s kont ok ier

tre 1-fosigo stotiv med

i 130 kV stättverk.Fig. 12',3

Denno stcck monteros en(.fig. 8:15 om stacken bestårov A[- linor och ent.EKS - PM n r 79 om stack enbestår ov Cu-tinor

Sirömtronsf ormctor

-

Desso nedledore (cu-tinor)monteros ent. EKS-PM nr 79

Desso nedtedore (Cu -iino r)monieros en[. EKS - PM nr 79

Fig.12:t Exempet pö systemjordning med och utonf ristående strömtrons formoior.

Fcsfuinke(

Stotivkon{skt

-Denno Cu-{ino skotl ktoro

-dimensionercnde kort-stutningsstrom underdimensionerondekortstutningstid

- VKR (RHS) - stotiv

- Dimensioneros €ent. avsnitt12.1.2

11-li-

fff

Fig. 12'.5 Jordning ov stotivkontckt för orbetsjordningdå slotivkontokten ör p(ocerod på lostvinket

? Dirne(bctk- stciiv

/

DistonsstyckeStoiivkontokt

0m stotivkoniokten inte ör typ orovod för ptccerinEpö distonsstycke får denno konstruktion inie förekornmcDe stoiivkontckter som finns redoviscde i Pt -7'!-pörmenör typprovode för ptocering pö storo plono ytor