”Effekterna av den
svenska
energipolitiken – i
praktiken”
Presseminarium – Energi en
kärnfråga
Medieinstitutet FOJO, Miljöjournalisternas förening
och tankesmedjan Global Utmaning
Paul Westin, enhetschef Hållbara
bränslen, Analysavdelningen.
Innehåll
• Vad är energi?
• Energipolitiken och energisystemet
• Styrmedel
• Lite om Energimyndigheten
• EU-direktiv mm
• Aktuella frågor
Energimyndigheten
Ett hållbart energisystem
Energi?• Energi nyttjas överallt, till alla aktiviteter, alltid.
– Annars har vi nått absoluta nollpunkten (-273.15
°C), termodynamikens ”nollte” huvudsats
• Energi kan aldrig förbrukas eller produceras, bara
tillföras, omvandlas, eller användas.
– Termodynamikens första huvudsats
• Energiprodukter, energibärare kan
användas, konsumeras, produceras eller förbrukas
• Elektricitet är en energibärare, energiprodukt (Man kan
alltså tala om elproduktion). I Sverige en väldigt viktig
sådan, men inte synonym med energi.
• Användningen, efterfrågan styr tillförseln /
produktionen
Energikällorna• Solen
– Nästan allt, men olika tidsperspektiv
– Flödande, ettåriga, hundraåriga, tusenåriga, miljonåriga
– Förnybart ----------------------------Torv----------Fossilt
• Supernovorna
– Uranet, toriumet, (indirekt de flesta grundämnen som behövs
för anläggningar mm)
• Jordens inre
– Geotermi (ej att förväxla med värmepumpar som använder
lagrad solenergi)
• Gravitationen
– Tidvatten, vattenkraften (även solen)
Energibärarna
• Bränslen (kolväten m.m., kemiskt lagrad)
– Inkl. vätgas (som måste produceras)
• Elektricitet (elektromagnetiskt)
• Hetvatten och ånga (lägre kvalitet än el)
• Kylt vatten (negativ energi?)
– Termodynamikens andra huvudsats. Det krävs energi för att
upprätthålla en lägre temperatur än omgivningens.
• Avfall av olika slag och spillvärme har jag inte nämnt
särskilt, men genom systemtänkande kan dessa utnyttjas
Energisystemet
Karaktäriska egenskaper för energisystem
• Trögrörliga (infrastrukturer)
– Distributionsformer krävs
• Kapitaltunga (varierande grad)
• Sociotekniska system (organisation och
beteende viktigt)
• Public good (varierande grad och över tid)
• Politiskt intressanta (intressekonflikter)
Energinätinfrastrukturer i Sverige• Stadsgas (1850-tal)
• Elektricitet (1900-tal)
• Fjärrvärme (1950-tal)
• Naturgas (1980-tal)
• Fjärrkyla (1990-tal)
• Biogas (2010-tal)
• Vätgas (20xx-tal?)
• Väg-, järnvägs-, sjöfartsdistribution av andra
energibärare (ved, kol, koks, olja, uran)
Relativ energitillförsel 1800-2000
Olja
Naturgas
Kol och koks
Biobränslen
Värmepumpar
Vattenkraft
Kärnkraft
Vindkraft
Källor: Energikommissionen, SOU 1978:17;
Energiläget 2004, Energimyndigheten
Absolut energitillförsel 1900-2000
Källor: Energikommissionen, SOU 1978:17;
Energiläget 2004, Energimyndigheten
Energipolitik blev ett ”politikområde” 1975
• Men annan politik driver också energifrågorna
• Vattenkraftsutbyggnaden (industri)
• Ett svenskt atomvapen (försvar)
• Miljonprogrammet (boende)
• Försurning (miljö)
• Oljekriserna (ekonomi)
• Ozonhålet (miljö)
• Klimatet (miljö, med mera)
Tre grundläggande mål eller drivkrafter
för energipolitiken, i Sverige och EU
• Energiförsörjningen
ska vara trygg,
miljövänlig och
konkurrenskraftig
• Målen kan både
komplettera varandra
och vara motstridiga
vilket visar på
komplexiteten i
energipolitiken
Global energitillförsel
Användningen ojämnt fördelad
2004 Övrig energi
Elproduktion per invånare
CO2-utsläpp i EU och OECD
CO2-utsläpp i Sverige
Energibalansen 2009
Energianvändningen 1970-2010
Energianvändningen inom bostäder 1970 - 2010
Energianvändningen inom industrin 1970 - 2010
0
20
40
60
80
100
120
140
160
180
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
TW
h
Olje-produkter Naturgas och stadsgas El Fjärrvärme Biobränslen, torv Kol och koks
Energianvändningen inom transportsektorn
Förnybara drivmedel ökar
Energitillförseln 1970-2010
Fjärrvärmen har ställt om
Sveriges elanvändning
Sveriges elproduktion
Sveriges nettoimport (+) och nettoexport (-) av el
-15
-10
-5
0
5
10
15
1970
1971
1972
1973
1974
1975
1976
1977
1978
1979
1980
1981
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Vindkraftens utveckling i Sverige 1982-2010
• På årsbasis produceras nu (2011) ca 5 TWh
Naturgasen tog ett språng
EU:s energi- och klimatpaket
EU:s mål för 2020
• 20% reducering av växthusgaser år 2020, jämfört med 1990 års nivåer
• 20% andel förnybar energi år 2020
– 10 % förnybart i transportsektorn i alla medlemsstater. Förutsätter att biodrivmedel är ”hållbara”.
• 20% ökad energieffektivitet (icke-bindande)
Fördelning av EU:s klimatmål på Utsläppshandel resp. övriga sektorer
-20% till 2020 jämfört med 1990
=
-14% till 2020 jämfört med 2005
Utsläppshandelssystemet
-21% jämfört med 2005
”övrigsektorerna”
-10% till 2020 jämfört med 2005
27 medlemsstater:
mellan -20 och +20% jämfört med 2005exponerad industri
industri el
Summering av 2020 målen för Sverige
• -21% utsläpp jämfört med 2005 i EU ETS
• -17% utsläpp jämfört med 2005 i sektorer
utanför EU ETS
– Sverige -40% jmf 1990
• 49% andel förnybar energi av slutlig
energianvändning
– Sverige 50 %.
• 10% förnybar energi i transportsektorn
5%
5.3%
1.1%
2.6%
9.1%
6.7%
2.4%
7.4%
5.6%
5.8%
7.2%
6.3%
4.6%
1.6%
2.5%
4.6%
3.2%
4.5%
6.1%
5.2%
2.3%
2%
3.5%
1.8 %
4%
5.6%
8.2%
5.5%
5.5%
5.5%
5.5%
5.5%
5.5%
5.5%
5.5%
5.5%
5.5%
5.5%
5.5%
5.5%
5.5%
5.5%
5.5%
5.5%
5.5%
5.5%
5.5%
5.5%
5.5%
5.5%
5.5%
5.5%
5.5%
5.5%
2.2%
9.4%
6.1%
17.0%
5.8%
18%
3.1%
6.9%
8.7%
10.3%
5.2%
2.9%
34.9%
15%
0.9%
4.3%
2.4%
23.3%
7.2%
20.5%
17.8%
16%
6.7%
28.5%
1.3%
39.8%
0%
Additional effort based on GDP per capita
RES share in 2005
Flat rateincrease of 5.5%
BE
BG
CZ
DK
DE
EE
IE
EL
ES
FR
IT
CY
LV
LT
LU
HU
MT
NL
AT
PL
PT
RO
SI
SK
FI
SE
UK
EU-27
EU-27 efforts in Renewables:
early starter adjustment & cap
Figures adjusted byearly starter bonusand cap
1.5
0.7
4.7%
7.5%
1.5
Förnybar energi i Sverige
Förnybar elproduktion i elcertifikatssystemet
Styrmedel
Administrativa Ekonomiska Information Forskning
Regleringar Skatter Upplysning Forskning
Gränsvärden för
utsläpp
Stöd, bidrag,
subventioner
Rådgivning Utveckling
Långsiktiga avtal Pant Utbildning Demonstration
Miljöklassning Handel med
certifikat
Kommersialisering
Krav på
bränsleval och
energieffektivitet
Handel med
utsläppsrätter
Upphandling
Från bidrag till generella styrmedel
• Energiskatt (1950-talet)
• Svavelskatt (1980-talet)
• Kväveavgift (1990-talet)
• Koldioxidskatt (1991)
• Elcertifikatsystemet (2003)
• Utsläppshandel (2005)
• Men bidrag finns också.
Energimyndigheten
Huvudkontor i Eskilstuna, >300 anställda
FoU- samt affärsutvecklingsstöd
Elcertifikatssystemet
Utsläppshandelssystemet
Internationella klimatprojekt (CDM)
Expertmyndighet till regeringen
Program för energieffektivisering (PFE)
Uthållig kommun
Beredskapsmyndighet för energi
Statistikansvarig myndighet för energi
Hållbarhetskriterier för biodrivmedel
Bilaterala avtal med
Indien, Kina, Brasilien, USA, m.fl.
International Energy Agency (IEA)
Vindkraftsfrågor
Fjärrvärmenämnden
Miljömål
… med mera, med mera.
En härlig utmaning
Andres Muld
Generaldirektör
Vår uppgift är att bidra till ett globalt
energisystem som ger kommande
generationer lika goda möjligheter
som vi har idag.
Våra uppgifter
• Vi är en förvaltningsmyndighet som ansvarar för frågor om användning och tillförsel av energi.
• Vi ska verka för att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på konkurrenskraftiga villkor.
• Vi ska verka för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv energiförsörjning med så liten inverkan på hälsa, miljö och klimat som möjligt.
• Vi ska bidra till omställningen till ett ekologiskt uthålligt energisystem.
• Vi ska inom vårt verksamhetsområde främja forskning, utveckling, demonstration, innovation, affärsutveckling och kommersialisering, marknadsintroduktion av ny teknik och nya tjänster samt nyttiggörande av resultat från sådan verksamhet.
Enligt förordningen (2007:1153)
Så styrs vi
Uppdragsgivare
• Regeringen, Näringsdepartementet.
• Regleringsbrev och instruktioner.
• Andra departement.
Beslutande/rådgivande
• Generaldirektör
• Energiutvecklingsnämnden (EUN).
• Insynsrådet.
Energisystemet
Ett hållbart energisystem
Miljö Trygghet Ekonomi
Förnybart
Tillförse l Omvandling Distribution Användning
Information och kommunikation
Privat och offentlig samverkan
Lokal, regional, nationell och internationell samverkan
Analys Teknik Främjande Tillväxt
Vision: Ett hållbart energisystem
Energimyndighetens verksamhet
Skapa goda förutsättningar för framtiden
• Stödja forskning och teknikutveckling.
• Stimulera utveckling och kommersialisering av goda idéer på energiområdet.
• Analyser och utredningar om energisystemets utveckling.
• Information och stöd för energieffektivisering.
• Lokal, regional, nationell och internationell samverkan.
• Bevaka försörjningstryggheten.
Hållbar och smart energiförsörjning
• Vi analyserarArbetar med utredningar, prognoser, scenarion och tar fram beslutsunderlag.
• Vi driver på teknikutvecklingenFinansierar forskning och stödjer goda idéer och uppfinningar.
• Vi skapar tillväxtNya forskningsresultat och tekniker kommersialiseras.
• Vi främjarEnergieffektivisering i samverkan med aktörer på lokal, regional och nationell nivå.
Verktyg för utveckling
• Utredningar
• Forskningsfinansiering
• Utsläppshandel
• Elcertifikat
• Sprida ny teknik
• Energieffektivisering
• Främja vindkraft
• Bevaka tryggheten
• Affärsutveckling
• Tester
Energimyndigheten verkar inom alla delar av energi-
systemet och hittar lösningar, produkter och verktyg för att
driva på utvecklingen.
Energimyndigheten …
• Tar fram statistik och fakta.
• Följer energisystemets utveckling.
• Föreslår styrmedels-förändringar för ett resurseffektivt energi-system.
• Deltar som regeringens stöd i den europeiska politiken på energi- och klimatområdet.
Utredningar
• Förvaltar och utvecklar utsläppsrättsystemet.
• Bidrar genom systemet till minskat koldioxid-utsläpp.
• Bidrar till ökad lönsamhet vid satsning i ny teknik och utfasning av äldre.
• Sammanställer statistik om företagens utsläpp och kompensation med utsläppsrätter.
Utsläppshandel
• Fördelar statliga medel till energiforskningen.
• Handlägger ansökningar från universitet, högskolor och näringsliv.
• Verkar för att ge ny teknik snabbare praktisk användning.
• Erbjuder ett stort nationellt- och internationellt kontaktnät inom innovationssystemet.
Forskningsfinansiering
Energimyndigheten …
Elcertifikat
• Stödjer företag och kommuner inom effektiv energi-användning.
• Driver på utvecklingen av effektiv el- och värmeproduktion.
• Verkar för minskad användning av hushållsel utan att påverka standard och kvalitet.
Energieffektivisering
• Stödjer demonstrationsprojekt, teknikupphandling och marknadsintroduktioner.
• Genomför åtgärder för spridning och användning av ny energieffektiv teknik.
Sprida ny teknik
• Är tillsynsmyndighet för elcertifikatsystemet vilket är ett marknads-baserat styrmedel för förnybar elproduktion.
• Verkar för att kostnadseffektivt och teknikneutralt öka den förnybara el-produktionen.
Energimyndigheten …
Främja vindkraft
• Ansvarar för åtgärder vid energikris.
• Analyserar energiförsörjningen.
• Bevakar internationella marknader.
Bevaka tryggheten
• Skapar produkter och tjänster utifrån forskning och utveckling.
• Stödjer ambitionen att gå från teknisk lösning till kommersiell produkt.
• Bidrar med finansieringsstöd, kunskap, kontaktnät.
Affärsutveckling
• Utför opartiska tester enligt standardiserade metoder.
• Arbetar med energimärkning, stickprover, kontroll.
• Arbetar med införandet av ekodesigndirektivet
Tester
• Stödjer, främjar och skapar förutsättningar för utbyggnad av vindkraft.
• Höjer kunskapen om vindkraftens egenskaper och möjligheter.
Andra ”energimyndigheter”
• Energimarknads-
inspektionen
• Svenska kraftnät
• Elsäkerhetsverket
• Naturvårdsverket
• Skogsstyrelsen
• Jordbruksverket
• Boverket
• Länsstyrelserna
• Konjunkturinstitutet
• Skatteverket
• Konkurrensverket
• Konsumentverket
• SIDA
• Kammarkollegiet
• Riksrevisionen
Viktiga EU-direktiv
• Bränslekvalitetsdirektivet
• Ekodesigndirektivet
• Energimärkningsdirektivet
• Energiskattedirektivet
• Energitjänstedirektivet
• Förnybartdirektivet
• Handelsdirektivet
• Kraftvärmedirektivet
• Inremarknadsdirektivet
• Oljelagringsdirektivet
Förslag
• Effektiviseringsdirektivet
Kärnkraften
• 10 reaktorer: Forsmark 1-3, Ringhals 1-4, Oskarshamn
1-3
• Togs i drift mellan 1972 och 1985
• Barsebäck 1&2 stängdes 1999 resp. 2005
• Kärnkraftsproduktionen uppgick 2007 till 64,3 TWh
(lägre energiutnyttjandegrad än normalt)
0
10
20
30
40
50
60
70
80
1970
1972
1974
1976
1978
1980
1982
1984
1986
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
TW
h
Kärnkraft
Regeringens hållning till kärnkraften under mandatperioden
• Inga nya politiska beslut om avveckling kommer att
fattas under mandatperioden 2006–2010.
• Inga förnyade driftstillstånd kommer att ges till de två
reaktorer som redan har stängts.
• Förbudet att uppföra nya reaktorer kommer att bestå.
• Regeringen prövar begäran om effekthöjningar enligt
gällande lagar.
Effekthöjningar i kärnkraften
• Omfattande utvecklingsarbete i befintliga reaktorer
planeras i perioden 2004 till 2012.
• Arbetet omfattar effekthöjningar, förbättringar i
tillgänglighet, livstidsförlängningar till 60 år samt
implementering av moderna säkerhetskrav.
• Hittills har åtta ansökningar om effekthöjningar lämnats in
under 2000-talet till Strålsäkerhetsmyndigheten.
• Regeringen har hittills beslutat om tillstånd att höja
effekten i tre reaktorer, Ringhals 1 och 3 samt
Oskarshamn 3 (ca +2,5 TWh 2007->2009)
• Forsmark har ansökt om regeringens tillstånd att höja
effekten i samtliga reaktorer, Forsmark 1-3.
Regeringen har ännu inte tagit ställning till dessa.
• Oskarshamn 2 och Ringhals 4 inkom med sina
ansökningar om effekthöjning hösten 2007. En första
säkerhetsbedömning av dessa pågår för närvarande
inom Strålsäkerhetsmyndigheten.
• Ytterligare ca +5-7 TWh i långsiktsprognosen
• Finska Olkiluoto 3 i drift 2011? +13 TWh?
Energiforskningsfinansieringvid Energimyndigheten
• Tredje största forskningsfinansiären i Sverige
• 1% av världens energiforskning
• Från energiriktad grundforskning till
kommersialisering
• Finansiering 2008: ca 800 miljoner kronor
• Sex temaområden
• Ca 40 program och totalt ungefär 700 projekt
Kontakta oss
•UtskickPrenumerera på nyhetsbrev, e-postutskick, nyheter via RSS och Energivärlden.
•PublikationerKan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se
•KontaktuppgifterEnergimyndighetenBox 310631 04 Eskilstuna
•Telefon:016-544 20 00
Fax:016-544 20 99
E-post:[email protected]
•Våra webbplatser
•www.energimyndigheten.se- Energimyndighetens officiella webbplats.
www.energikunskap.se- För lärare och elever.
www.enyckeln.se- För fastighetsägare och fastighetsförvaltare.
www.vindlov.se- Information om tillstånd för vindkraftverk.
www.utslappshandel.se- Information om handel med utsläppsrätter.