Download - Hem & skola temanummer: skolstarten 2014
s k olaHe m &Temanummer 2014 • Årgång 41 • Utgiven av Förbundet Hem och Skola i Finland rf
”Berätta varför ■
det är roligt”
Prinsar blir besvärliga ■
skolelever
Nu skall goda rutiner ■
skapas
Läs högt med ditt barn ■
Smarttelefonen ■
mer än Angry Birds
t e ma: Börja skolan
2 Hem & skola 3Hem & skola
I dagens samhälle diskuteras väl ■digt mycket om barns kunskaper i olika skolämnen, alltså det som kan mätas och som vittnar om skolans effektivitet. Det som inte kan mätas, till exempel en bra skolstart får ofta mindre utrymme, trots att den är viktigt för den enskilda eleven och skolan.
För oss föräldrar betyder barnets skolstart en stor förändring. Det är en balansgång mellan många saker, som att ge utrymme för barnets strävan att bli självständigt, men samtidigt ge barnet tillräckligt med tid. Forskningen har upprepade gånger visat att barn önskar sig mera tid med och av oss föräldrar. Den här ”vuxentiden” är betydelsefull speciellt under stora förändringar som skolstarten. Under diskussionerna med vuxna bearbetar barnet sina erfarenheter och känslor. Då får också vi föräldrar en möjlighet att påverka skolgången positivt.
Ofta går skolstarten bra, men för en ■del elever kan den kännas jobbig. Till exempel att sitta stilla, vänta, be om taltur och att kommunicera med en stor
mängd nya elever och lärare kan vara mycket att bita i. Att lära sig skolans rutiner och vara självständig kräver tid och träning. Under nio år får barnen mycket kunskap och färdigheter som de behöver för att klara sig i livet och vara delaktiga i samhället. Hur denna läroplikt inleds är inte oviktigt. Om problem förekommer kan de ha långtgående följder. I internationella undersökningar har man konstaterat att speciellt övergången från förskolan till skolan definierar barnets sociala anpassning, upplevda välbefinnande men också kommande inlärningsmässiga framgång.
Skolstarten kan också kännas spän ■nande ur lärarens synvinkel. Utöver det pedagogiska ansvaret har läraren ett socialt ansvar. Hur eleverna kommer överens med varandra och hur föräldrarna förhåller sig till skolan är frågor man grubblar över. För att det här samarbetet skall få en god start är struktur och förutsägbarhet viktiga. Lärarna kan alltså underlätta skolstarten för barn och föräldrar genom att informera mycket.
Före barnet börjar skolan har det re
dan funnits mycket samarbete mellan hemmet, dagvården, förskolan och skolan. De här är de centrala aktörerna, som gemensamt borde ansvara för barnets helhetsmässiga inlärning, utveckling och välbefinnande. Professor Kirsti Karila talar om något som kallas för fostringsgemenskap mellan oss vuxna. Hon anser att vår uppgift är att skapa öppna och stödjande relationer mellan vuxna för barnets bästa. I en lyckad skolstart och övergång finns en lyckad gemenskap mellan dagvården, hemmet och skolan i bakgrunden. Skolmiljön framstår alltså som ett viktigt rum som vi formar gemensamt.
I de första skoltiderna ligger alltså ■den hemliga skatten till framgångsrik skolgång. Därför är det skäl att påminna varandra om det viktiga inför skolstarten – att värna om relationerna mellan föräldrar och barnet, men också mellan hem och skola.
Heidi HArjU-LUUkkAiNeNFörbundsordförande
Skolstarten – en hemlig skatt
kolumnen ■leDARen ■
GNURF
viDAR linDqvist
Vem bestämmer hos er?
Vem bestämmer i er familj? ■I många familjer är det barnen som har
tagit över. I matbutiken hör man mammor fråga barnet vad det vill att vi skall äta i dag. Skall vi köpa korv eller kött, äpplen eller apelsiner. Vad tycker du om det och det och det …
Jag tror inte att det här är sunt. Ett litet barn skall inte behöva ta ställning till middagsmaten eller över huvud taget välja mellan en massa alternativ. Barn skall bekymmerslöst få sleva i sig vad som råkar finnas på tallriken.
Det är illa om barnen tar makten i en fa ■milj. De börjar lätt bete sig som små tyranner, kräver konstant uppmärksamhet och anser att allt skall kretsa kring dem. Här är det de vuxna som inte tar sin föräldraroll på allvar och inte tar sitt vuxenansvar.
Barn skall självklart få uppmärksamhet och uppmuntras. Deras självkänsla skall få frodas på ett sunt sätt. Ja, sunt. Men det är inte friskt att vuxna bugar sig för dem och uppfyller alla deras önskemål. Så föds nämligen narcissister, som får en helt skev självbild och det ställer till med elände på sikt.
I själva verket gör föräldrarna sina barn en björntjänst om de inte säger nej ibland och sätter gränser. I livet möter man ofta besvikelser och om man inte har lärt sig att hantera dem är man handikappad och faller kanske ner i ett stort svart hål som det är svårt att kravla sig upp ur. Hur kan världen bete sig så orättvist mot mig?
Föräldraskapet handlar om den svåra konsten att hålla linan lämpligt spänd så att barnet inte trillar ner. Det gäller att sätta gränser och hålla dem, trots att både barnet och man själv gråter ibland. Men minns att det går över. Barn går inte sönder särskilt lätt. Föräldraskapet är långsiktigt och små gropar och svackor uppstår då och då, men vet man vart man siktar så klarar det sig.
Att börja skolan är en spännande upple ■velse för hela familjen. Det ställs helt nya krav på barnen, som skall lära sig att sitta stilla, vara tillsammans i grupp och ta hänsyn till varandra. Om de hemifrån lär sig att det också finns andra man skall ta i betraktande, lär sig empati och att vänta på sin tur och att man inte få allt man pekar på, blir skolgången trevligare och lättare, både för barnet självt, kamraterna och läraren.
Skolan har många uppgifter och en del handlar om fostran, men det viktiga när det gäller hyfs och pli lär man sig hemma.
Lycka till med det nya kapitlet i familjelivet!
TUA rANNiNeN
inteRvju ■
Det är skillnad på om ens första eller tredje barn börjar skolan. Om man varit med om ruljansen redan ett par omgångar är man kanske inte lika entusiastisk som första gången. Men föräldramöten och uppgifter kan varieras.
– Barnen mår bra om alla föräldrar i något skede är engagerade i klassverksamheten. Man kan variera uppgifterna till exempel så att de föräldrar som har många barn och erfarenhet av vad skolgången innebär blir mentorer åt förstagångsföräldrarna, som ofta har många frågor och undringar, säger Micaela Romatschuk, som är verksamhetsledare på Förbundet Hem och Skola.
Hon säger att hon ännu aldrig stött på någon som har ångrat att den varit klassförälder.
– Folk brukar säga att det varit väldigt givande och trevligt. De har lärt känna nya barn och föräldrar och också fått insikt i hur skolan fungerar.
De föräldrar som redan varit klassföräldrar tidigare borde marknadsföra det på ett bra sätt åt nya föräldrar.
– Jag förstår väl att man kanske inte vill dra det på nytt en andra eller tredje gång. Men berätta åt de nya hur trevligt det var!
Hitta på något nyttMan kan också hitta på något helt nytt. Det är fint om skolan är öppen för nya möjligheter och man inte låser sig vid att göra så som man alltid har gjort.
– Det finns skolor där man delar in klasserna i mindre grupper och inom gruppen kommer man överens om att tillsammans göra något för hela klassen under året. I gruppen kan man också bjuda hem alla barn i sin grupp. Då lär man känna nya barn, barn som det egna barnet inte nödvändigtvis är bästis med – och det är bra.
Micaela Romantschuk påminner om hur viktigt det är för barnets skolgång att föräldrarna stöder sitt barn och är intresserade av vad som händer i skolan.
– Igen visar en ny undersökning att det ännu i klass fyra märks vilkas föräldrar som läst för sina barn och övat upp den språkliga medvetenheten. De klarar sig mycket bättre och har ett bättre ordförråd.
marknadsför rättHon påminner ändå att man inte skall skuldbelägga de föräld
rar som inte kommer till föräldramötena.
– Det kan finnas många orsaker till det. Men om lärarna signalerar att de tycker att föräldrarnas engagemang är viktigt och att de har en uppgift i skolan, så får de föräldrarna med. Det gäller att marknadsföra det på ett bra sätt.
Micaela Romatschuk säger att lärarna kommer och går men föräldrarna består – och de följer sina och andras barn i sex år minst.
– Föräldrar kan skapa trygghet i en klass. Om de skapar ett bra nät så kan de förebygga många trå
kigheter. De kan också vara ett stöd för lärarna.
Hon tycker att föräldrarna inte borde tveka att fråga läraren om de kan vara till nytta.
– Många unga nyexaminerade lärare känner sig lite osäkra på hur de skall bemöta föräldrarna. För dem är det en stor lättnad att veta att föräldrarna är med dem. Alla behövs för att barnen skall lära sig att ta hänsyn till varandra och skapa en bra atmosfär i klassen.
TUA rANNiNeN
”Berätta varför det är roligt”
”Om lärarna sig-nalerar att de tycker att föräld-rarnas engage-mang är viktigt och att de har en uppgift i skolan, så får de föräld-rarna med.”
Barn behöver ramar och kramar
– Ord formar känslor. Vad är ■konsekvensen om barnen inte har ett ordentligt ordförråd? undrar Katti Hofflin, kulturchef i Stockholm. Det viktigaste är att föräldrar håller kanalerna öppna till sina barn, anser hon.
– Om kommunikationen funge rar vågar de komma till en också när de gjort bort sig. Det är viktigt att man inte blir en allmän polis, men som vuxen måste man säga till. Man måste få sitt barn att förstå att det inte går att bara spela spel, så fungerar det inte i samhället. Barn behöver ramar och kramar. Tr
tidning utgiven av: Förbundet Hem och skola i Finland rf.
ansvarig utgivare: Heidi Harju-luukkainen, förbundsordförande.Redaktör: tua Ranninen, tfn 040-7260 264.Layout: kim malmberg. Pärmbild: Foto: vidar lindqvist.målgrupp: Föräldrar med barn i svenskspråkig skola.Distribution: Delas ut i klassen och bärs hem av eleverna.
HeiDi HARju-luukkAinenordförande
micAelA RomAntscHuk-pietiläverksamhetsledare
mAARitwesteRéninformatör
tuA RAnninenredaktör
tryckeri: ksF media, vanda 2014.
Upplaga: 36 000.
annonsförsäljning:
ky lisbeth lönn qvist kb,
sandbacka vägen 8 D, 02200 esbo.
tfn 09 803 9553.
e-post: [email protected]
annonspris:
1,50 e/spmm.
Kansliet: Förbundet Hem och skola i Finland rf, nylandsgatan 17 D, 00120 Hel singfors. tfn: 09 565 7770.
e-post: [email protected].
i koRtHet ■
4 Hem & skola 5Hem & skola
Heidi Knopman har lång erfarenhet av att lotsa in nya ettor på lärandes slingriga stigar. Hon har varit lärare i 27 år och under åren haft många nybörjarelever.
Den etta hon hade i Österby lågstadium i Ekenäs i fjol var speciellt jobbig. Trots att eleverna inte var fler än tretton till antalet, kändes det som om de hade varit dubbelt upp.
– Visserligen var jag sjukskriven de två första månaderna så början var lite speciell, men vid det här laget borde situationen redan vara balanserad, säger hon vid vårterminens slut.
Problemet är, tycker hon, att många av eleverna är födda i slutet av året och att de helt enkelt inte var mogna att börja skolan. Det är ju faktiskt nästan ett års skillnad på dem som är födda i januari och dem som är födda i december.
– Det är inte fråga om intelligens, utan förmågan att agera i grupp och att ta hänsyn till varandra. Många barn är helt enkelt socialt så omogna ännu att de skulle ha mått mycket bättre av att få leka ett år längre. Det kan ta många år för ett skolomoget barn att komma i kapp sina kamrater, säger Heidi Knopman.
Enligt henne är förskollärarna duktiga och ser väldigt bra hur läget är.
– Föräldrarna borde ta till sig det de säger. Alla ettor har inte ännu den uthållighet som skolgången kräver.
Svårt med hänsynDet är inte bara mognaden som är olika då barnen börjar skolan på hösten.
Mycket nytt. det är viktigt att föra en öppen dialog med föräldrarna, ■säger läraren Heidi knopman.
”Det är inte fråga om intelligens, utan förmågan att agera i grupp och att ta hänsyn till varandra.”
Hur var det att börja på et-tan? Mot slutet av vårter-minen känns frågan väldigt avlägsen, men många minns det ändå.
De tretton elever som i fjol gick på första klass i Österby skola sätter sig på sina platser i ring tillsammans med sin lärare Heidi Knop-man.
– Jag var nervös hela sommaren. Det var så spännande, säger Fanny Degerlund och minns att det kändes i magen.
– Jag var inte rädd för de vuxna, men jag var lite blyg för de andra eleverna för jag kände inte alla. Men det gick om, säger Liv Sö-derberg.
– Jag bara väntade på att få börja, säger Adrian Sjöblom.
Daniel Hassan minns hur han och en kompis tappade bort sig i korridorerna innan de hittade till sin egen klass.
– Vi visste inte var vi var. Och när vi skulle gå ut gick vi in i hissen och visste inte hur vi skulle få upp dörren. Men sen kom någon och släppte ut oss, tur nog.
Oskar Wikström fnissar lite åt hur svårt han tyckte det var att stava sig igenom sin första mening.
– ”A ropar Allan. Allan är glad.” Det tog jättelång stund för mig att läsa det.
Nu är läsandet inget problem, varken för honom eller hans klasskamrater.
GummibandsnerverDet blir ett ivrigt sorl kring vilket ämne som är roligast. Många verkar gilla matte och att pyssla, sy och läsa.
– Och rasterna är bra för då får man gå ut och träffa kompisarna.
Att de gillar sin lärare råder det inget tvivel om.
– Heidi är nästan för snäll, säger Oskar Wikström.
– Men om hennes gummibandsnerver brister, då är det inte roligt, säger Adrian.
Han medger att hans egna gummibandsnerver kan vara ganska korta ibland.
– Om jag inte får som jag vill kan de lätt brista. Men förstås skall man inte alltid få som man vill.
Hans råd till alla som nu börjar skolan är att man inte behöver vara ängslig. Det ordnar sig nog.
– Känn er som vanligt, var snäll mot kamrater och mot läraren.
Vid det här laget har det samlats så mycket spring i benen att det är dags att göra något annat.
Tillbaka i pulpeterna tar en del elever fram en bok, medan andra färglägger olika figurer.
Daniel Wasenius läser Alfons Åberg.
– Jag läser ganska mycket. Jag har läst hela Nalle Puh själv. De var en jättetjock bok, säger han.
TUA rANNiNeN
”Det ordnar sig nog”
daniel Wasienius gillar att ■läsa själv.
– En del kan redan läsa och skriva, medan andra knappt kan alfabetet. Men det behöver föräldrarna inte bekymra sig om. Till sportlovet kan alla läsa, ifall det inte ligger något annat problem bakom. Det här kräver en helt egen pedagogik och som lärare måste man se till att ge rätt uppgifter till varje enskilt barn. Det blir många nivåer att hålla reda på.
Heidi Knopman säger att dagens barn ofta sätts i högsäte och är små prinsar och prinsessor som är vana att få sin vilja igenom.
– I skolsituationen blir det besvärligt, för här måste man lära sig att ta hänsyn till varandra. Det är jobbigt när barnen varken hyser respekt för varandra eller för vuxna. Vad gör du som lärare när ett barn säger att det inte vill – och vägrar att göra som läraren säger? Det går åt mycket gemensam lek
tionstid att lirka med ett barn för att få det med på noterna.
Hon tycker att det är hemmens sak att lära barnen lite hyfs och pli, inte på något auktoritärt sätt, men så att de kan umgås med folk.
Själv är hon glad över att dialogen med föräldrarna i hennes klass är öppen och rak på sak.
– Det är viktigt att det finns förståelse från alla sidor. Jag förskönar inte saker, utan berättar hur det är och har bett föräldrarna att jobba på saker hemma också. Alla har varit positivt inställda.
tålamod krävsFör en nybörjarlärare gäller det att ha ett oändligt tålamod och att vara konsekvent.
– Vi kör med samma rutiner hela tiden och gör lika alla dagar. Men det är också bra att kunna improvisera under dagen. Om
jag märker att vi inte har hunnit med allt vi skulle under en lektion fortsätter jag in på nästa.
För att lite minska på springet i benen på sina adepter har hon kommit på ett trick.
– Efter maten går vi ut på en femton minuters promenad. Det lugnar ner eleverna så att de orkar koncentrera sig.
Att lärarjobbet stundom är tungt medger Heidi Knopman. Det gäller att inte släppa koncentrationen för en enda sekund.
– Men det är också roligt. Och att se framstegen är belönande. Redan på tvåan ser man att mycket har hänt och på trean, som annars är en ganska ansträngande klass med mycket nytt, skördar man frukterna av vad man sått på ettan.
TUA rANNiNeN, TexTvidAr LiNdqviST, FoTo
Prinsar blir besvärliga skolelever– Det har hänt något under de senaste fem, sju åren. Som enskilda individer är barnen ljuvliga, men de har allt svårare att ta hän-syn till varandra och arbeta ihop som grupp.
Spring i benen. För nybörjar- ■läraren Heidi knopman har det gällt att hålla i många trådar samtidigt då barnen under det första året lotsats in i skolvärlden.
6 Hem & skola 7Hem & skola
inteRvju ■
Känner du en hjälte i varda-gen? Förbundet Hem och Skola efterlyser tips om vux-na som gör en god gärning i skolvardagen som är värda speciell uppmärksamhet och ett varmt tack. Det kan vara en vanlig förälder, eller en vuxen som på något sätt är anknuten till skolan.
Micaela Romantschuk, Hem och Skolas verksamhetsledare, efterlyser tips om vem som gör en god gärning utöver det förväntade.
– Tanken är att synliggöra de många viktiga vuxna personerna i elevernas vardag som i sina handlingar bidrar till att eleverna har det bra. Privatpersoner eller föräldraföreningar kan fritt motivera varför en viss person skulle vara värd en eloge.
Skicka in ett förslag med en god motivering och uppgifter om vem det är som förslagsställaren per epost till hemochskola@hemochskola.fi. Vid det här skedet behöver den person som föreslås ännu inte vara vidtalad. Förbundet tar ställning till förslaget och kontaktar de personer som kommer att uppmärksammas.
De som utses till vardagens hjältar uppmärksammas i sin vardag med en blomsterbukett och en mjukisuggla, som är symbolen för kampanjen Vuxna skapar vän-skap.
Vem är vardagens hjälte?• En person i kökspersonalen som lyser upp skolans matsal med sitt småleende och vänliga sätt?
• Läraren som satsar speciellt mycket på god sammanhållning bland eleverna i sin klass?
• Ledaren på eftis eller Skolfarfar som väljer att se det osynliga barnet?
• Skolans rektor som satsar alldeles särskilt på ett gott samarbete med föräldrar och elever?
• Busschauffören i vars buss ingen mobbas?
•Klassföräldern som bidragit till att klassens elever och föräldrar känner varandra och trivs?
• Skolassistenten som förutom att hjälpa sin elev bidrar till ökad tolerans och förståelse för att alla är olika?
• Hälsovårdaren som också kan plåstra om hjärtat?
Syftet med kampanjen Vuxna skapar vänskap är att lyfta fram positiva förebilder bland oss vuxna. Kampanjen pågår 2014–2015 och kommer att band annat att få en egen blogg.
– Hur beter vi oss mot barnen och varandra? Tanken är att lyfta upp trevliga exempel på att alla vuxna med sitt eget beteende kan påverka elevernas vardag och omgivning, säger Micaela Romatschuk.
MAAriT WeSTeréN
Vardagshjälten – ett gott exempelvem får en uggla? det finns många vuxna som skapar trivsel och gemenskap i det tysta. ■ leiF pietilä
”Tanken är att synliggöra de många viktiga vuxna personerna i elevernas vardag som i sina hand-lingar bidrar till att eleverna har det bra.”
Tanken är att lyfta upp trevli- ■ga exempel på att alla vuxna med sitt eget beteende kan påverka elevernas vardag och omgivning, säger Micaela romatschuk.
– Jag hoppas kunna dela med mig av min kunskap i sakfrå-gor, samtidigt som jag kom-mer att lära mig mycket. Som en social person ser jag också fram emot att få lära känna nya människor.
Heidi Harju-Luukkainen valdes till ny ordförande för Förbundet Hem och Skola i våras. Hon vet mycket om skolan och föräldrasamarbete, samtidigt som hon är novis när det gäller den konkreta skolverkligheten som förälder. Hennes äldsta dotter Linnea börjar skolan i höst.
– Jag har arbetat 15 år som lärare och har också en teoretisk bakgrund som forskare. Bland annat forskar jag i spåkfrågor och hur de finlandssvenska skolelverna och invandrareleverna klarar sig i Pisaundersökningarna. Som känt ligger de finlandssvenska ele verna på en klart sämre nivå än sina finskspråkiga kamrater i läsning och naturvetenskaper, säger hon.
En förklaring till de sämre resultaten är bland annat att eleverna i huvudstadsregionen är utsatta för en stark finskspråkig
verklighet, vilket gör att deras kunskaper i läsning hamnar på efterkälken.
– Jag har i samarbete med Vanda stad bland annat undersökt 600 svenskspråkiga elever om deras språkanvändning och relationer till sina lärare. På högstadienivå var det närmare 40 procent som ofta inte förstod ord som läraren använde och var femte elev förstod ofta inte vad läraren menade. Det här är skrämmande siffror, säger Heidi HarjuLuukkainen och konstaterar att hälften av eleverna i Vanda angav att deras starkaste språk är finska. Enligt Pisaresultaten talar omkring 19 procent huvudsakligen finska hemma.
– Av de elever som för det mesta
talar finska hemma kommer inte ens 30 procent upp till en nöjaktig nivå i läsning. Samtidigt kommer de från familjer med hög socioekonomisk status. Så här borde det inte se ut.
Heidi HarjuLuukkainen anser att man måste ta de här resultaten på allvar och hoppas föräldrarna och de som jobbar med barn blir medvetna om att språkkunskaper inte kommer gratis.
Flera behöriga– För att höja nivån är behöriga lärare en medicin bland andra. Jag förstår inte att vi godkänner att det finns så många obehöriga lärare i skolorna i Svenskfinland. Skulle vi gå med på att det finns bara några behöriga läkare på sjukhusen? Det handlar ju om våra barns kompetensnivå och därmed deras framtid.
Heidi HarjuLuukkainen är unversitetslektor vid lärarutbildningen vid Helsingfors universitet vid sidan av att hon forskar i Pisa för Jyväskylä universitet, samt sköter yngsta dottern Saga som är ett år.
Hon anser att man genom att vara med i Hem och Skolas verk
samhet har möjlighet att påverka.
– Dessutom har man bättre koll på vad som händer i skolan.
Stenhård kollMan kunde tycka att en tre barns mamma skulle ha gudinog med både familj och jobb, men Heidi HarjuLuukkainen verkar hinna med vad som helst.
– Jag blir lätt ivrig och tycker att det finns massor av saker som är intressanta. Det gäller att prioritera och jag tycker att skolan är en jätteviktig fråga.
När vi träffas hemma i familjens hus i Baggböle, där allt är välstädat och lilla Saga ligger på verandan och sover medan vi pratar, får jag intrycket av att vi här har en välorganiserad person, som har stenkoll på tidtabeller och därför hinner med så mycket.
– Jag har alltid haft två, tre jobb samtidigt. Lyckligtvis är mitt arbete ganska fritt och jag kan ofta jobba hemifrån. Dessutom hjälper min man till mycket i hushållet och mina svärföräldrar bor bara ett stenkast ifrån och rycker in när det behövs.
Heidi HarjuLuukkainen ser
fram emot sitt engagemang som ordförande.
– Det är en stor ära och jag tror det blir roligt. Personalen på kansliet är jättetrevlig och proffsig, så jag kommer inte att vara ensam.
TUA rANNiNeN
”Jag blir lätt ivrig””På högstadienivå var det närmare 40 procent som ofta inte förstod ord som läraren använde.”
inteRvju ■
pRoFil ■
Namn: Heidi Harju-luukkainen.
Ålder: 36.
Bor: i Baggböle i Helsingfors, hem-ma från karleby i Österbotten.
Familj: Aki, linnea, Freja och saga, samt hunden viivi.
Bra med skolan: Gemenskapen, att bli engagerad och lära sig nytt.
Utmaningar: segregationen i samhället som också drabbat sko-lan, lärarbristen, språket.
Hem och Skola: möjlighet att på-verka, positiva upplevelser för elev-er, föräldrar och lärare.
Hobbyer: Hunden, gymnastik, fo-tografering.
Jag med fyra ord: många järn i el-den.
motto: inte för skolan, utan för li-vet …
Nu får Heidi Harju-Luukkainen bekanta sig med skolan ur ny synvinkel då hennes äldsta dotter börjar skolan. Här är hon hemma med Saga och hunden viivi. ■ tuA RAnninen
8 Hem & skola 9Hem & skola
inteRvju ■
Läs högt för din förstaklas-sare – även om han eller hon kan läsa själv. Högläsningen har så många fördelar och berättelserna kan öppna dör-rar till viktiga samtal om det som hänt i skolan.
Elspeth Randelin, flerfaldigt prisbelönad bibliotekarie i Ytternäs skola i Mariehamn, brinner för läsning i alla dess former och hon har lanserat en rad olika åtgärder i sin skola för att främja läslusten och intresset för läsning.
Hon har genom åren märkt ett fenomen. Många föräldrar slutar att läsa högt när barnen börjar skolan och det är alldeles för tidigt enligt henne.
– Jag nojsar om det här hela tiden. Läs vidare! Läs även om barnet självt säger att han eller hon kan och vill läsa själv. Om det behövs kan man kompromissa och till exempel säga till barnet att du läser i dag om jag får läsa i morgon. Det finns så många goda fördelar med högläsningen som man inte ska släppa i första taget, säger Elspeth Randelin.
Främjar språketAll läsning främjar barnets språkutveckling på olika sätt och ett bra språk är A och O för att barnet ska klara sig i skolan. Ordförrådet ökar och känslan för meningsbildning och grammatik blir säkrare. I en artikel i tidningen Forskning & Framsteg, som Randelin hänvisar till, lyfter den svenska läsforskaren Mats Myr-berg fram ännu en aspekt med just högläsningen:
– I dagligt tal underartikulerar de flesta av oss. När vi däremot läser högt artikulerar vi bättre, vilket förbättrar barnets uppfattning om språkets ljudstruktur och ökar språkförståelsen hos barnet, säger Myrberg i artikeln.
Den som läser högt kan också genom sin betoning få fram en betydelse som barnet kanske missar om han eller hon läser själv.
– Sammanhanget blir tydligare, säger Elspeth Randelin.
Välj lite svårareVälj gärna böcker som är snäppet över barnets egen läsförmåga. Svårare ord och sammanhang kan förklaras och föräldrar och barn får anledning att diskutera mer om innehållet. Just tankarna och samtalen, som böckerna väcker, är en av de stora fördelarna med högläsningen och något man inte uppnår om man låter högläsningen ersättas av en ljudbok eller en film.
– Ibland kan något man läser bli en dörröppnare för ett samtal om något helt annat, kanske om något som hänt i skolan och som
barnet haft svårt att prata om. Ta vara på sådana tillfällen, säger Randelin.
Läsforskaren Mats Myrberg är inne på samma linje och talar hellre om att läsa med barnen än för dem. Det gäller att vara lyhörd för barnens reaktioner och att diskutera de frågor som läsningen väcker hos dem.
Nära gemenskapHögläsningen blir också ett utmärkt tillfälle för föräldrar och barn att få en stund av varm gemenskap och närvaro.
– Gör det gärna ombonat och trevligt för er! Hitta en favoritplats där ni alltid läser.
Berättelserna bidrar också till
att utveckla barnets empati och förmåga till logiskt tänkande.
– Uppmuntra gärna barnen att fundera på innehållet i berättelserna. Varför gör huvudpersonerna som de gör? Varför är de ledsna, besvikna eller glada?
Elspeth Randelin tror på förebilder. För att få barnen att läsa måste föräldrarna också göra det och gärna tala om sina läsupplevelser så att barnen blir intresserade.
– Här har papporna en jätteviktig roll som läsande förebilder. Undersökningar om läskunnighet visar nämligen att skillnaden mellan pojkar och flickor är större i Finland än i många andra EUländer – till pojkarnas nackdel.
”Gör högläsning till en vana”
visa för barnen att ni tycker att läsningen är viktig, säger skolbibliotekarien elspeth randelin. ■ HelenA FoRsGåRD
”Ibland kan nå-got man läser bli en dörröppnare för ett samtal om något helt annat, kanske om något som hänt i skolan och som barnet haft svårt att prata om.”
kolumn ■
Vad då skolstart?
Att börja i skolan är en milstol ■pe i ett barns liv. Det skall det vara. Och visst är det också speciellt ur ett föräldraperspektiv när barnet tar steget från dagvård till skola. Därför skall inskrivningen till årskurs ett vara någonting mer än att bara fylla i en blankett.
Jag tycker att inskrivningen skall ske i skolan. Den blivande förstaklassaren kan alldeles väl tillsammans med sin förälder besöka sin blivande skola. Titta på sitt klassrum, provsitta en pulpet, och kanske rita lite på tavlan. Jag tycker gott att man kan prata lite med sin blivande lärare, titta var man brukar hänga upp sina kläder och kanske vandra runt lite på skolan. Den blivande ettan kunde gärna hälsa på sin rektor och tillsammans med mamma eller pappa skriva in sig i skolan på rektorskansliet. Kanske kunde den nya eleven rent av få en läsordning och en blyertspenna i näven för att nyter och nöjd återvända hem. Med ganska små medel kan man signalera att skolstarten är en angelägen sak.
Min yngsta dotter börjar på et ■tan i höst. Det är inte hennes inskrivning jag nyss beskrev. I vårt fall låg jag i soffan med fötterna på bordet och slösurfade. I något skede kom jag ihåg att det borde vara dags för inskrivning. Mycket riktigt, kunde Google berätta.
Några minuter senare var den elektroniska blanketten ifylld. Nu har jag anmält dig till skolan, upplyste jag den blivande förstaklassaren utan att ta blicken från Facebook. Jaha, svarade hon utan att ta blicken från Barnkanalen.
Blev skolinskrivningen en dag att minnas? Knappast. Var det enkelt för mig som förälder? Utan tvekan. Var det enkelt för skolan? Utan tvekan. När man fyller i den elektroniska blanketten är det nämligen inte möjligt att ställa alla de frågor man hade haft lust att ställa.
Vilken lärare får mitt barn? Är ■klassläraren behörig måntro? Oj då, 29 elever i klassen, hur skall det riktigt gå? Nähä, inga assistenter i klassen, trots att det finns barn med specialbehov?
Nu undrar kanske någon varför man skall traggla samma frågor enskilt med alla föräldrar? Varför inte trycka in dem i ett klassrum och informera alla på en gång? Visst, det är också en möjlighet. Men samtidigt sumpar man en gyllene chans att från dag ett skapa en personlig och god relation mellan hemmet och skolan. Och skolstarten kunde bli något mer än en slentrianmässig Facebookuppdatering.
MATTiAS FAgerHoLM
Det är viktigt att hitta böcker som både föräldrar och barn tycker om.
– Om du läser en bok som du inte gillar märker barnet det. Välj och vraka, utbudet är stort och alla bibliotekarierar kan tipsa om bra böcker. Ibland är det bra att utgå från barnets intresse, det finns exempelvis många bra böcker om fotboll och hästar.
Många föräldrar hänvisar till att de inte har tid när högläsning kommer på tal.
– Det kan jag inte förstå. Det handlar om att prioritera och det handlar om en kvart om dagen. Det går att få till om man vill, säger Elspeth Randelin.
HeLeNA ForSgÅrd
Sven Nordqvist
En nyskriven minimusikal
Dramatisering och regi Christian Lindroos Musik och sångtexter Sofia Finnilä
PREMIÄR 30 AUGUSTI 2014
FÖRESTÄLLNINGAR: Unga Teatern 30.8-13.12 (Esbo) Diana scenen 17-31.12 (Helsingfors) Föreställningar vardagar kl. 10 samt lördagar kl. 14
BILJETTER:Morgonföreställningar 8 / 7 (över 50 per.) ledare 2 Lördagar 14 SPELPLAN: www.ungateatern.fi
tel. 09-8620 8200
En nyskriven minimusikalFINDUS FLYTTAR UT
26.9.2014
Hej!
26.9.2014
Tillsammans kan vi göra
www.hemochskola.�/dagen
• Utbildningsstyrelsen• Finlands rektorer• Finlands föräldraförbund• Förbundet Hem och Skola i Finland• Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ• Specialister för Undervisnings- och bildningsväsendet OPSIA rf• Finlands Svenska Lärarförbund FSL
elspetH RAnDelins lästips ■
Läsa högt. en bok om högläsning-ens förtrollande verkan av mem Fox. en inspirationskälla för för-äldrar med praktiska tips om hög-läsning.
Sune och Bert-böckerna. An-ders jacobsson och sören ols-son har skrivit många böcker med hög igenkänningsfaktor om bland andra sune och Bert.
Sandvargen-böckerna. Av åsa lind.
Hur gick det sen? Av tove jansson.
Jag vill ha min hatt, Det är inte min hatt. Av jon klassen.
edward tukanes fantastiska re-sa. Av kate dicamillo.
Pettson och Findus-böckerna. Av sven nordvist.
mamma mu-böckerna. Av jujja och tomas wieslander.
Gamla klassiker. peter pan, Det susar i säven och Djungelboken. många av dem har kommit ut i vackra nya utgåvor med underbara illustrationer av Robert ingpen.
som förälder kan du skapa en posi-tiv förväntan inför kvällens högläs-ningsstund. Du kan prata om det som hände i det senast lästa kapit-let och säga att du ser fram emot att läsa vidare. Diskutera med andra föräldrar och byt boktips.
klippt ■
”Jesper Juul hävdar i boken Re ■lationskompetens i pedagogernas värld att ’föräldrar kan göra mycket lite för att förändra sitt barns beteende på institutionen’. Det är struntprat. När forskare har jämfört elevers inställning till lärares disciplinära åtgärder i olika länder till exempel Kina, Australien och Israel har de kunna iaktta en variation både i behovet av ingripanden och också i elevernas inställning till dessa. Variationer i skolbeteendet är alltså kulturbundna. Skolkulturen är beroende av vår gemensamma inställning till våra barn.
När Pippi och Emil börjar skolan behöver både de och deras föräldrar få veta vad som förväntas. Vi behöver ställa sådana krav på eleverna att de vet att det är
deras skyldighet att bete sig som folk och som en del av detta att aktivt bidra till skoldemokratin.
Det går säkert bra i skolan för Emil. Hans föräldrar har ju värderingarna i skick. Men hur går det för Pippi? Hennes pappa är ju minst sagt något avlägsen och hon får uppfostra sig själv. En möjlighet att anpassa sig till gängse kommunikationsformer och normer bör vara en central rättighet för alla elever.”
ToM WikMAN, LärArUTBiLdAre i LärAreN Nr 13/2014
10Hem & skola 11Hem & skola
inteRvju ■
Vad gör en familj så fort den beställt sin mat på restau-rangen? Jo plockar fram sina smarttelefoner eller surfplat-tor. Inte bara barnen, utan också de vuxna.
Det säger Johan Palmén som är datapedagog på Folkhälsans datatek. Han föreläser också i Hem och Skolas regi under rubriken Det finns annat än Angry Birds.
I sina föreläsningar lyfter Palmén gärna fram de vuxna som rollmodeller när det gäller användningen av smarttelefonen.
– Måste vi vara tillgängliga hela
tiden? Om föräldrarna sitter med mobilen i handen under middagen så är det svårt att förklara varför barnen inte får göra det.
Men Johan Palmén talar också gärna om de möjligheter som smarttelefonerna för med sig.
– Smarttelefonen stimulerar till nyfikenhet. När barnen funderar på något kan de slå upp det genast. De kan bums stilla sin nyfikenhet, det fostrar dem till att bli medvetna om sin omgivning. Ju snabbare du får respons på din fråga desto större är nyttan. Om du frågar i dag men får svar om två veckor har tusen nya frågor uppstått.
Det som man som förälder kan göra är att lära barnen var de kan hitta svaren.
– Man kan till exempel googla tillsammans.
Vilka andra tips har du på hur man använder telefonen på ett smart sätt?
– Om man har lite svårt med att komma ihåg sina läxor är ett enkelt tips att ta ett foto på sina hemuppgifter. En annan fördel med smarttelefonen är att barnen alltid bär en karta med sig. En kalender finns också alltid tillgänglig. Varför inte lägga in en påminnelse om att biologiboken skall tas med till skolan?
mer än spelPalmén ser gärna att man gör telefonen till ett arbetsredskap, inte bara en grej man spelar på. Till det ändamålet finns en mängd appar som man kan utnyttja. Man kan till exempel fota sin text och lyssna på den eller använda dig av autokorrigering.
– Låt smarttelefonen bli en del av barnets övriga arsenal vid sidan av de traditionella redskapen som penna, linjal och gummi.
Han kastar också fram möjligheten att skapa en Whats Appgrupp som inkluderar hela klassen.
– Där kan man få ett snabbt svar på vad man skall ha för gymnastikkläder med sig.
Barnen behöver enligt Johan Palmén hjälp med att lära sig att använda sin telefon mer som ett arbetsredskap. Om man inte ger modeller så blir telefonen bara en spelapparat.
Vad skall man då göra om man tycker att ens barn spelar för myck-et?
– Låt det pipa några veckor. Ofta tröttnar de av sig själva. Det nyhetens behag som gör att man fastnar. Många vuxna har också hängivet spelat Angry Birds till en början.
Om spelandet ändå tar överhand tycker Johan att man skall diskutera saken med sitt barn. Att försöka med reglering är det sista han rekommenderar.
– Du skall i så fall vara fruktansvärt insatt i tekniken. Dessutom hittar barnen alltid genvägar och du hamnar alltid på efterkälken. För en dialog i stället. Man kan till exempel komma överens om internetfri tid. Men då måste man komma med ett förslag till en alternativ sysselsättning.
Johan Palmén rekommenderar att avsluta skärmanvändningen i god tid före läggdags. Det kan vara svårt att varva ner efter alla intryck. Det är ett råd som för övrigt också föräldrarna väl kunde ta till sig.
– Varför skall man kolla sin epost strax innan man skall sova? undrar Palmén.
MATTiAS FAgerHoLM
Smarttelefonen mer än Angry BirdsSmarttelefonen stimulerar barnet till nyfikenhet, säger johan Palmén datapedagog på Folkhälsans datatek. ■ mAttiAs FAGeRHolm
”Låt smarttelefo-nen bli en del av barnets övriga arsenal vid sidan av de traditionella redskapen som penna, linjal och gummi.”
Skolan har startat och tusen-tals nya ettor har förväntans-fullt intagit sina klassrum, men ändå återstår mycket att göra för de nyblivna ettornas föräldrar.
– Föräldraansvaret vid skolstarten är stort. Man kan nog egentligen säga att det är hela familjen som börjar skolan, säger Gerd Adolfs-son, skolhälsovårdare i Kvarnbackens skola i Borgå.
Den nyblivna skolelevens vardag genomgår en stor förändring i och med skolstarten. Den förändring som kanske syns mest är att skoldagen är betydligt kortare än dagarna var i förskolan.
– Förväntningarna på barnet är också annorlunda än i förskolan. Barnet skall kunna sitta stilla och lyssna i stället för att leka med kompisarna och ofta blir det ett byte av grupp om det är dags att fortsätta dagen i eftis, säger hon.
mycket att tänka påDet finns mycket föräldrar måste tänka på för att vardagen skall löpa på ett att tillfredsställande sätt.
Adolfsson lyfter fram betydel
sen av goda rutiner och regelbundenhet så att allt är tryggt för skoleleven.
Även de motoriska färdigheterna sätts på prov vid skolstarten. Nu skall en blyertspenna kunna greppas och barnet förväntas kunna använda besticken i skolmatsalen.
Det är inte heller så lätt att komponera en riktig matportion.
– I matsalarna finns det bilder på hur en portion skall se ut men jag har nog ibland påträffat nyblivna elever med bara köttbullar och inget annat på tallriken, säger hon.
Lika viktigt som det är för ett växande barn att få lagom med
näring i sig är att det får tillräckligt med sömn.
Inte för mycket skärmtid– Föräldrarna skall dessutom se till att barnet rör på sig tillräckligt och inte får för mycket skärmtid. Rekommenderad datoranvändning för en sjuåring är maximalt två timmar per dag. Det är lika länge som barnet skall vara i rörelse per dag.
– Barn är inte skapta för att sitta stilla. Om man rör på sig tillräckligt per dygn då både mår man bättre och sover bättre.
En sjuåring behöver tio timmars sömn per natt och det är viktigt att barnet går och lägger sig i tid för att orka.
– Man måste också kunna ge arbetsro åt sina klasskamrater och kunna sitta på sin plats utan att störa de övriga i klassen.
Det är skäl för föräldrarna att hålla ett vakande öga över läxläsningen och se till att barnet klarar av att ta hem de rätta böckerna.
– Jag rekommenderar föräldrarna att visa intresse och varje dag fråga skoleleven om hur dagen har varit.
Det stöder utvecklingen av
självförtroendet och barnet blir duktigt på olika områden.
Lika viktigt som stödet hemma är att föräldrarna deltar i sko
lans fester och i samarbetet mellan skolan och hemmet.
MAriT BjörkBAckA
Nu skall goda rutiner skapasSkolhälsovårdaren gerd Adolfsson påminner om att skolstarten kräver hela familjens engagemang. ■ mARit BjÖRkBAckA
”Föräldraansvaret vid skolstarten är stort. Man kan nog egentligen säga att det är hela familjen som börjar skolan.” Ta med mig på skolvägen!
Läs barntidningen Eos!www.eoswebben.fi
inteRvju ■
12 Hem & skola
inteRvju ■
Med jämna mellanrum går debatten om skolämnen het. Vad behöver vi veta och be-härska i framtiden?
– I dag finns all världens kunskap bakom några tangentklick. Vår utmaning ligger inte längre i att förvärva eller att minnas fakta, utan att sålla, att urskilja sakuppgifter från nonsens. För det behöver vi närmast ett kritiskt tänkande.
Esko Valtaoja är professor i astronomi vid Åbo universitet. Han är en populär föredragshållare och skicklig i att översätta komplexa vetenskapliga sanningar till vettig och nyttig varmans kunskap.
Ännu för drygt 200 år sedan undervisades i Finland ett fåtal individer i ett fåtal skolor närmast ämnen som skulle gagna ett möjligt framtida prästämbete. Kyrkan och prästerna övervakade utbildningen, språket var svenska och skolämnena räkning, skrivning, latin och teologi, ibland sång.
Men nya vindar blåste från Europa. Humanism, folkbildning och didaktik kom på tapeten. En
cyklopedisk inlärningsteknik ersattes småningom av observationer och insikt. Och skolämnena blev småningom allt fler; historia, naturvetenskaper och moder
na språk. Gymnastik, handarbete, teckning. Samhällslära, hälsokunskap och livsåskådning.
– Förr gick största delen av undervisningen åt till att överföra kunskap från magisterns skalle till elevens, eftersom det var det enda alternativet för nedladdning och datalagring. Allmänbildningen förvarades mellan öronen. Men världen ser helt annorlunda ut i dag. Om vi tolkar allmänbildning som innehav av en rimlig mängd baskunskap om det mesta som är värt att veta, är allmänbildning inte längre ett realistiskt mål.
Blir efterAtt mangla nytänkande genom utbildningssystemets maskineri kan ta flera år. Den tekniska utvecklingen är snabbare än så.
Kommer vi obönhörligen alltid på efterkälken inom pedagogiken?
– Visst kommer vi på sladden här. Vi vill inte avstå från sådana färdigheter som tidigare tjänat oss, så som huvudräkning, skönskrivning, latin och så vidare. Men nog vore det bra att då och
då fråga sig vilka förmågor, färdigheter och kunskaper vi möjligen behöver år 2100, och på basis av svaren grunna över vilka åtgärder som borde vidtas. Framtiden är längre fram än bara år 2020!
Uno Cygnaeus (1810–1888), kallad finska folkskolans fader, förordade allmänbildande och praktiska ämnen som skulle stimulera elevernas psykiska och fysiska utveckling. Skolan skulle nå både flickor och pojkar oberoende av samhällsklass. Det var ett stort steg från tidigare folkundervisning där kyrkans män spred läskunnighet så att varje hushåll skulle kunna tyda kyrkans texter.
Vad vill vi ha?Handlar utbildningen och dess ut-maningar egentligen om vart vi ide-ologiskt och samhälleligt vill styra medborgarna?
– Framtiden beror inte på mängden lektionstid eller obligatorisk svenska eller religionsundervisning, utan på helt andra saker. En hurdan värld vill vi ha? Dresserar vi våra barn till tigrinnans stri
dande karriärungar eller till godhjärtade samhällsorienterade dalailamor?
Valtaoja vill inte tala om skolämnen, eftersom man lätt fokuserar på formaliteter och gnabb mellan olika lärargrupper. Han vill fokusera på de stora sammanhangen, synteserna, att förstå och älska världen – det som förr kallades för vishet.
– För att skapa en bättre värld åt sig och sina medmänniskor måste man känna världen. Och för det krävs inte nödvändigtvis tre främmande språk, oändlig krigshistoria, stjärnornas livsbanor, notation eller matematiska kedjebråk.
Ingen av oss kan minnas mer än en obetydlig del av allt vi en gång läst i skolan.
– Är det möjligt att tänka sig att vi inom undervisningen från första början kunde nöja oss med mindre gemensamt pluggande? Skolans uppgift är enligt min mening inte att lära basfärdigheter, något ansvar bör också föräldrarna ha.
BeTTy MArScHAN
Vad skall vi kunna om hundra år?
Nytänk på tapeten. vad behö- ■ver vi kunna om hundra år? und-rar esko valtaoja. Foto: uRsA
skolan
Har du tänkt på att:• ditt förhållningssätt till skolan har en stor betydelse för barnets
trivsel, motivation och inlärning.• dina förväntningar på ditt barn påverkar skolgången.• det är viktigt för barnen att få visa vad de lärt sig och håller på
med i skolan.• då du hjälper barnet med läxorna är det viktigare att ställa frågor
än att själv ha svar på allt.• utvecklingssamtalen är värdefulla möten med tanke på ditt barns
skolgång. Skolan arrangerar utvecklingssamtal varje läsår • en god sammanhållning föräldrar emellan gynnar barnen. Delta i
aktiviteter då föräldrar möts och lär känna varandra.
Bli klassförälder
Ett sätt att bidra till barnens skolgång är att bli klass-förälder. Klassföräldrarna väljs i samband med höstens första föräldramöte. Som klassföräldrar tar du initiativ till aktiviteter som elever och föräldrar gemensamt kan ta del av. Ett bra sätt att verka för en positiv anda i klassen.
I din skola verkar en föräldraförening som är medlem i Förbundet Hem och
Skola. Gå gärna med i föreningens verksamhet och bidra konkret till
samarbetet mellan skolan och föräldrarna.
Engagera dig!
Välkommen till
Föräldrar behövs!
Du kan bidra till ditt barns inlärning!