SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA

Fördjupningskurs i genusvetenskap

Vi svenska heterosexuella män som vill ha samlag

– en queerfeministisk textanalys av åtta biologiläromedel för högstadiets sex- och

samlevnadsundervisning 1977-1995

Erika Nysäter 790830-0481

D-uppsats ht -04

Handledare: Lena Lennerhed

Abstract

Title: We Swedish heterosexual men who wants intercourse – a queer and feminist textual

analysis of eight biologybooks in sexual education in Swedish schools from 1977-1995

Author: Erika Nysäter

Supervisor: Lena Lennerhed

The aim of this study is to explore which notions of sexuality, gender and sexual orientation that

have been spread through biologybooks in sexual education in Swedish schools and how these

notions have changed since the School Boards new teachers guidance from 1977 to 1995 when

the teachers guidance was replaced. The aim is answered through how sexuality is described and

how categories like man/woman/transsexual, normal/deviant and hetero-/bi-/homosexual have

been constructed in eight biologybooks in the sexual education.

My method is a textual analysis inspired by discourse analysis which focuses on positive

and negative words and how they describe the themes and what are excluded. From queer and

feminist theories three themes emerge: sexuality, gender and sexual orientation. Sexuality is

associated to reproduction, heterosexuality is constructed as natural and the sexes as different,

except in Biologi Spektrum from 1995 which more underscores similarity. The texts at first

appear gender neutral but mostly discusses men and presents the male as the norm. The largest

change over time is a more positive view of homosexuality while notions of gender are more

continuous. Homosexuality is first regarded as a deviancy and later as a variance, while

bisexuality is almost absent and more described as sex than as love. But the reader is presumed

to be a Swedish heterosexual boy who masturbates and likes porn and wants to have intercourse

and to whom the others – women, homosexuals, immigrants, handicapped – are compared.

Key words: Sexual education, biology, gender, normativity, heterosexuality, bisexuality,

homosexuality, queer, feminism

Innehållsförteckning

1 Inledning 12 Syfte & frågeställning 1

2.1 Disposition 23 Källor och litteratur 3

3.1 Läromedelsgenren 43.2 Forskningsläge 4

4 Queerfeministiska teorier 75 Text- och diskursanalys 96 Grundskolans sex- & samlevnadsundervisning 11

6.1 Läroplaner & lärarhandledningar 137 Analys 15

7.1 Biologi - stadieboken i biologi för högstadiet av Boierth, Nordling & Öhman 1979 157.1.1 Sexualitet 157.1.2 Kön 167.1.3 Sexuell läggning 17

7.2 Biologi för grundskolans högstadium 1 av Rolf Jonsson 1979 187.2.1 Sexualitet 187.2.2 Kön 197.2.3 Sexuell läggning 20

7.3 Biologi för grundskolans högstadium 2 av Rolf Jonsson 1986 217.3.1 Sexualitet 217.3.2 Kön 227.3.3 Sexuell läggning 23

7.4 BIOS - biologi för högstadiet av Berth Andréasson 1986 247.4.1 Sexualitet 247.4.2 Kön 257.4.3 Sexuell läggning 27

7.5 NO-biologiboken för högstadiet av Linnman, Wennerberg & Rodhe 1988 287.5.1 Sexualitet 287.5.2 Kön 297.5.3 Sexuell läggning 31

7.6 Biologiboken för grundskolans senare årskurser av Linnman et al 1995 327.6.1 Sexualitet 327.6.2 Kön 337.6.3 Sexuell läggning 34

7.7 Biologi av Anders Henriksson 1995 357.7.1 Sexualitet 357.7.2 Kön 357.7.3 Sexuell läggning 36

7.8 Biologi Spektrum för grundskolans senare årskurser av Susanne Fabricius 1995 377.8.1 Sexualitet 377.8.2 Kön 397.8.3 Sexuell läggning 42

8 Resultat & diskussion 439 Sammanfattning & slutsatser 4910 Förslag till vidare forskning 5011 Käll- och litteraturförteckning 51

1

1 Inledning

Den svenska grundskolans sex- och samlevnadsundervisning har varit obligatorisk sedan 1955.

Denna uppsats handlar om hur läromedlen i biologi har förändrats från 1977 till 1995 avseende

föreställningar om sexualitet, kön och sexuell läggning.

Sex- och samlevnadsundervisningen har kritiserats av RFSL Ungdom för att vara

kränkande och diskriminerande mot homo- och bisexuella elever eftersom läroböcker associerar

homosexualitet till pedofili och ”fula gubbar”, beskriver homosexualitet som en avvikelse och

antyder att det är olagligt. Dessutom nämns knappt bisexualitet och transsexualitet framställs inte

som en könsidentitet utan som en sexuell läggning i likhet med homosexualitet.1 RFSL Ungdom

svartlistade läromedel för att de bryter mot skollagen genom att kränka elever och inte förebygga

mobbning, varpå Liber förlag erbjöd skolorna att byta ut läromedel till Biologi Spektrum som

rekommenderas av RFSL Ungdom.2

Från feministiskt håll har sex- och samlevnadsundervisningen kritiserats för att framställa

sexualitet som liktydigt med samlag, bygga på mannen som norm, osynliggöra kvinnors sexualitet

och göra kvinnor till ansvariga för mäns sexualitet.3 Kvinnor uppmanas att samtidigt säga nej och

vara sexuellt tillgängliga för män.4

Det kan därför vara intressant att granska vilka budskap läromedel i biologi för högstadiet

förmedlar avseende sexualitet, kön och sexuell läggning. Det finns inte särskilt mycket forskning

inom området och forskningen har främst varit deskriptiv och avgränsat sig till en dimension och

inte inkluderat queerfeministiska teorier. Min undersökning sträcker sig från 1977 då en ny

lärarhandledning utkom till 1995 då den ersattes, för att på så sätt kunna se både kontinuitet och

förändring över tid.

2 Syfte & frågeställning

Uppsatsens syfte är att analysera vilka föreställningar om sexualitet, kön och sexuell läggning

som reproduceras genom läromedel i biologi i högstadiets sex- och samlevnadsundervisning och

hur dessa föreställningar har förändrats från 1977 till 1995; från att Skolöverstyrelsens nya

1 Ryng, Sysimetsä, Björk Blomqvist, 2003, s 12. RFSL Ungdom har med stöd av Allmänna arvsfonden granskat hurtretton biologiböcker och två lärarhandledningar från 1981-2001 framställer homo- och bisexuella samt transpersonereftersom det främst är inom biologi som homosexualitet diskuteras i grundskolan. Böckernas produktionsår visade sigvara irrelevanta eftersom formuleringar i böcker från 1980-talet återkommer i böcker från 2000-talet och derevideringar som har gjorts sällan har gjort böckerna mer accepterande till homo- och bisexuella samt transpersoner.2 Ekot, 21-10-04. http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?artikel=4907403 Johansson, 1999, s 8-17.4 Löfstedt, 2004, s 62-64.

2

lärarhandledning Samlevnadsundervisning infördes till att den ersattes.5 Syftet besvaras med hjälp

av frågeställningarna hur sexualitet beskrivs och hur kategorier som man/kvinna/transexuell,

normal/avvikande och hetero-/bi-/homosexuell konstrueras i biologiböckerna i högstadiets sex-

och samlevnadsundervisning. Eftersom sexualitet, kön och sexuell läggning är invävt i andra

dimensioner diskuteras också föreställningar om reproduktion, monogami, samlag kontra andra

sorters sex, onani, könssjukdomar, abort, sexualiserat våld, pornografi och ”avvikelser” såsom

bl.a. blottare och pedofiler.6 I vilken utsträckning kan läromedlens budskap bidra till

ifrågasättande eller reproduktion av maktordningar som genussystem och heteronormativitet? Av

utrymmesskäl avgränsar jag mig till högstadiets läromedel i biologi eftersom det är där de flesta

av eleverna får sex- och samlevnadsundervisning.7 Just biologiämnet kan vara intressant att

studera eftersom det ofta ses som mer av rena ”faktauppgifter” än t.ex. samhällskunskap. Detta

kan ge kunskaperna större legitimitet trots att ”fakta” utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv

alltid är normativa.8

2.1 DispositionFörst diskuteras källor och litteratur, läromedelsgenren och forskningsläge, sedan kommer

queerfeministiska teorier och text- och diskursanalys. Därpå följer en historik över skolans sex-

och samlevnadsundervisning, läroplaner och lärarhandledningar. Därefter inleds analysen av åtta

läroböcker i biologi för högstadiet 1977-1995. Analysen struktureras utifrån tre rubriker där den

första är sexualitet som är mer övergripande och behandlar reproduktion, monogami, samlag

kontra andra sorters sex, onani och könssjukdomar. Den andra rubriken är kön där föreställningar

om pubertet, kroppar, abort, sexualiserat våld och pornografi diskuteras. Den tredje är sexuell

5 Begreppet sexualundervisning ersattes av samlevnadsundervisning av Utredningen rörande sexual- ochsamlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet 1974 för att nå samsyn i ett konfliktfyllt område. Meneftersom i stort sett alla som skriver om ämnet fortfarande kallar det sex- och samlevnadsundervisning väljer även jagatt göra det.6 Jag använder begreppet könssjukdomar istället för sexuellt överförbara infektioner eftersom det är enklare och mervälkänt. Med sexualiserat våld avser jag mäns våld mot kvinnor för att de är kvinnor. I begreppet inkluderas våldtäkt,kvinnomisshandel, sexuella trakasserier och sexköp.7 Låg- och mellanstadiet har en mer elementär sex- och samlevnadsundervisning som inte säger lika mycket om kön.Gymnasieeleverna får inte alltid sex- och samlevnadsundervisning och alla går inte heller på gymnasiet. Sex- ochsamlevnadsundervisning sker ibland också i andra ämnen, men inte i samma utsträckning utan merparten tycks skeinom biologiämnet. På högstadiet används också annat material såsom t.ex. RFSL-informatörer, men det är vanligenkomplement till biologiböckerna. För forskning som analyserar material utöver läroböckerna samt elevernas reaktionpå undervisningen, se t.ex. Oscarsson (2002) och Bäckman (2003).8 Etnologen, poststrukturalisten och skolforskaren Anna Sofia Lundgren skriver att beskrivningar oundvikligen ärnormativa eftersom de bygger på kategoriseringar och ett urval av observationer, vilket jag vill utveckla till att detinte finns några rena ”fakta”. (Lundgren, 2001, s 204f.).

3

läggning, där hetero-/bi-/homosexualitet, transsexualitet, pedofili och olika varianter avhandlas.9

Föreställningar om sexualitet, kön och sexuell läggning är ihopvävda med varandra och med

normalitet och avvikelse och diskuteras på flera ställen, varför rubrikerna inte är uteslutande.

Uppsatsen avslutas med resultat och diskussion, sammanfattning och slutsatser liksom förslag till

vidare forskning.

3 Källor och litteratur

Källmaterialet utgörs av åtta läromedel i biologi för högstadiet från 1977-1995. Andra källor är

Skolöverstyrelsens lärarhandledningar från 1956 och 1977 och läroplaner från 1969, 1980 och

1994 för att analysera skolans officiella linje.

Jag avgränsar mig till läroböcker i biologi och bortser från arbetsböcker och

lärarhandledningar till de olika böckerna och fokuserar istället på nationella lärarhandledningar i

ämnet.10 Det finns totalt 35 läromedel i biologi för högstadiet från 1977 och framåt katalogiserade

i Libris, men många är omtryck, videos, lärarhandledningar och arbetsmaterial.11 Avgränsningen

till vilka läromedel som studeras sker utifrån olika förlag och det är främst deras första upplaga

som analyseras och i två fall även en senare upplaga för att se om innehållet förändras. Jag följer

förändringen i läroböcker från fem olika förlag, vilket ger åtta titlar: fyra från Liber och en

vardera från Almqvist & Wiksell, Natur & kultur, Gleerup och Esselte studium. Den första och

den andra upplagan av böcker från 1979 och 1986 samt 1988 och 1995 analyseras, vilket visar på

förändring och kontinuitet hos i stort sett samma författare. Jag kan inte uttala mig generellt om

9 Jag använder begreppet sexuell läggning istället för preferens, orientering eller identitet för att det är välkänt ochbrukar syftar på hetero-/bi-/homosexualitet, transsexualitet och pedofili. Till skillnad från läromedlen ser jag intetranssexualitet och pedofili som ”sexuell läggningar”, men jag försöker visa hur läromedlen konstruerar normalitet.Läromedlen diskuterar också blottare och sadister i anslutning till läggningar, varför även det kommer in under dennarubrik. Eftersom det saknas tidigare forskning analyserar jag läromedlen kronologiskt för att ge en överblick överböckernas budskap och visa på förändring över tid, det underlättar jämförelser mellan olika böcker.10 Sex- och samlevnadsundervisning ska också bedrivas inom andra ämnen, särskilt samhällskunskap och religion,men tycks inte ha inkluderats i läromedlen i särskilt hög utsträckning. Mian Lodalen refererar till en undersökning avsex- och samlevnadsundervisningen i vilken 60 % av grundskolorna uppger att de inte behandlar sex och samlevnadinom religion och samhällskunskap. (Lodalen, 1998, s 118). Jag har granskat en samhällskunskaps- och enreligionsbok, där Samhällskunskap - stadiebok för högstadiet från 1993 behandlar samlevnad och familj på s 12-17.Det diskuteras att det finns många olika sorters familjer och att de fyller olika behov, att man kan bli förälskad i olikapersoner och fenomen. Det framställs som ett problem att kvinnor utför mer hemarbete och att män har svårt att prataom känslor. Heterosexuell attraktion i tonåren förutsätts och sex kopplas till kärlek. Texten liknar biologiböckerna,men är mer kortfattad och abstrakt och handlar mer om att människor är olika. I Religion och liv 7-9 från 2003behandlas könsrollernas förändring, kärleks- kontra resonemangsäktenskap och sex före äktenskapet på s 544-547.Föräktenskaplig sexualitet sägs ha börjat accepteras av vissa på grund av preventivmedlen och det framställs som ettproblem att ungdomar kallar varandra för hora och bög, men texten är kortfattad och ämnad som diskussionsunderlag.11 Det finns totalt 53 läromedel i biologi. Grundskolan infördes 1962. Läromedlen efter 1995 är främst omtryck ellernya upplagor med smärre ändringar i dem som jag analyserar, varför resultatet torde ha blivit liknande med en senareslutpunkt. Många skolor har också kvar äldre upplagor i undervisningen.

4

högstadiets sex- och samlevnadsundervisning, men det är sannolikt att de åtta biologiböckerna

återspeglar mönster som återfinns även i de andra läromedlen i biologi för högstadiet.

3.1 LäromedelsgenrenVad är kännetecknande för läromedel?12 Ett läromedel är inte endast en källa till kunskap utan

också en norm för vad som räknas som kunskap.13 Enligt grundskoleförordningen från 1994 ska

läromedlen täcka väsentliga delar av ett ämne och ge fasthet och sammanhang i studierna.14 Jag

definierar läromedel som auktoritativa texter som sprider vissa kunskaper och världsbilder och

syftar till uppfostran av eleven.15 1991 upphörde den statliga granskningen av läromedel på grund

av decentraliseringen av skolan, vilket gör analysen av läromedel till en särskilt angelägen

uppgift.16

3.2 ForskningslägeOmrådet sexualitet och kön är relativt outforskat och det finns främst sociologisk och sexologisk

litteratur om ungdomars beteende och attityder, vilket dock inte är relevant för denna uppsats. Det

finns ingen tidigare feministisk forskning om vilka föreställningar om sexualitet, kön och sexuell

läggning som har reproducerats genom biologiböcker 1977-1995, men närliggande forskning är

Sandström (2001) som diskuterar officiella texter om skolan till 1977, Bäckman (2003) som

studerar skolans sex- och samlevnadsundervisning och eleverna från 1995 och Oscarsson (2002)

som studerar sexualundervisningsmaterial från 1995. Jag diskuterar också kort Rosenberg (2002)

som studerar uppslagsverk om homosexualitet till 1997.17

12 Detta diskuteras kort eftersom uppsatsen inte har ett pedagogiskt perspektiv. Lennerhed beskriversexualupplysningens framväxt som att den utgick från den medicinska vetenskapens rön och försökte sprida detta påett pedagogiskt sätt till allmänheten för att förebygga problem och sjukdom. (Lennerhed, 2002, s 16). Jag menar attdetta liknar hur läromedlen i biologi fungerar.13 Haridi, Johansson, Lagerlöf, 2002, s 10.14 Ryng, Sysimetsä, Björk Blomqvist, 2003, s 28.15 Läromedel är intressanta eftersom de syftar till att uppfostra det uppväxande släktet till jämställda vuxna.Ambjörnsson problematiserar dock föreställningen om att uppväxten skulle vara en särskild period, utan ser det somatt genus ständigt konstrueras. Jag menar dock att biologitexter som vänder sig till vuxna inte är lika uppfostrande ochföreskrivande som läromedlen som analyseras här.16 http://www.rfslungdom.se/index.php?p=286 1991 ersattes Skolöverstyrelsen av Skolverket som centralförvaltningsmyndighet för skolväsendet samtidigt som övergången skedde från regelstyrning till målstyrning. Lärarenfår välja vilket läromedel hon vill så länge det överensstämmer med skollagen och läroplanen, vilket sällankontrolleras.17 Lennerhed (1994, 2002) har skrivit om samhällsdebatten om skolans sexualundervisning fram till 1960-talet, mendet diskuteras inte här eftersom denna uppsats inte handlar om debatten.

5

Pedagogen Birgitta Sandström diskuterar sexualpolitiken 1935-1977 i avhandlingen Den

välplanerade sexualiteten - frihet och kontroll i 1970-talets svenska sexualpolitik. Hennes källor

väljs utifrån ett samlevnadsprojekt och behandlas som likvärdiga. Hennes framställning rymmer

dock oklarheter och hennes slutpunkt är min startpunkt. Sandströms slutsats är att den nya

sexualiteten på 1970-talet konstrueras som öppen, välplanerad och relationsinriktad men samtidigt

gör mäns förhållande till sexualitet till norm genom att frikoppla reproduktion från sexualitet.18

Hon diskuterar kort officiella texter om skolans sex- och samlevnadsundervisning, vilken utger

sig för att vara objektiv men i själva verket förespråkar kärleksrelationer som ram för sexualiteten.

Den medicinska diskursen framställer sig till skillnad från skolan som fri från moral, vilket också

är en illusion.19 I jämställdhetens namn är texterna ofta könsneutrala, vilket i praktiken döljer

kvinnors erfarenheter och bevarar mannen som norm. Sandström anser att handledningarna för

sexualundervisningen uppvisar en diskontinuitet, från avhållsamhet till öppenhet och att bejaka,

men att kravet på en personlig relation kvarstår – dock inte i form av äktenskap.20 Ett psykologiskt

och socialt perspektiv på sexualitet har utvecklats och en acceptans av homosexualitet har

tillkommit, men sexualdriften betraktas som naturlig och texterna bygger på en

utvecklingsoptimism.

Etnologen Bäckman analyserar i sin avhandling Kön och känsla - samlevnadsundervisning

och ungdomars tankar om sexualitet hur skolans sex- och samlevnadsundervisning bedrivs i

mötet mellan lärare och elever på gymnasiet 1995 och 1999. En styrka är hennes feministiska

utgångspunkt - som dock kunde utvecklas ytterligare - och att hon inte bara granskar

undervisningens budskap utan också elevernas mottagande och egna idéer.21 Bäckman studerar

den ideala sex- och samlevnadsundervisningen hos en biologilärare på en gymnasieskola i ett

svenskt medelklassområde utanför Stockholm, vilket ger ett annat sorts material än det som

studeras här.22 Skolan förespråkar att kvinnor ska bejaka sin lust (bli mer som män), medan män

ska lära sig tala om känslor (bli mer som kvinnor), men kvinnorna riskerar då att hamna i

horapositionen. Eleverna Bäckman studerar försöker att inte tala om normalt/onormalt men ser

18 Sandström, 2001, s 165.19 Skolöverstyrelsen ville bevara normer medan Medicinalstyrelsen och senare Socialstyrelsen som bärare av enmedicinsk diskurs ville informera om könssjukdomar och såg ett egenvärde i sexualiteten.20 Sandström, 2001, s 204.21 Bäckman, 2003, s 48.22 Bäckman analyserar också en kampanj från RFSU och material från RFSL, varför hennes urval kan varaproblematiskt. 1995 gör hon ett fältarbete på en högstadieskola i en ”invandrarförort” men avbryter eftersom skolornaär för olika för att kunna jämföras. 1999 följer hon också en annan lärare, Nina, på gymnasiet. Det är ibland oklart ivilken utsträckning hennes slutsatser också dras utifrån de andra observationerna.

6

istället homosexualitet som en böjelse eller avvikelse och naturaliserar heterosexualitet med

hänvisningar till fortplantning.23

Statsvetaren Sara Oscarsson analyserar i sin C-uppsats Kunskapen om den ”normala

sexualiteten” - föreställningar om könsidentiteter och kategorier i svensk sexualundervisning

föreställningar om heteronormativa kategorier i samtida svensk sexualundervisning – 1995 till

2002 – varmed hennes startpunkt därmed är min slutpunkt. Hennes slutsats är att det motsatta

könets logik i materialet bygger på fyra teman som avseende kön är dikotomisering och

sexualisering och avseende homosexualitet är avståndsskapande och uteslutande. Detta

marginaliserar homosexualitet och underordnar det heterosexualitet och gör homosexualitet till ett

hot mot patriarkatet. Den normala sexualiteten konstrueras som manlig, heterosexuell och

vuxen.24 Den komplementära normativa heterosexualiteten är beroende av motsatser och

utpekanden och omöjliggör kvinnors, homosexuellas och transpersoners subjektsstatus. Oscarsson

analyserar texter som ingår i policyprocessen kring grundskolans sexualundervisning och ger alla

utsagor samma status, vilket jag ser som problematiskt.25 Jag menar att allt inte får samma

genomslag eller används i undervisningen och att Oscarsson inte belägger sina teser tillräckligt,

men uppsatsen är teoretiskt avancerad och kombinerar queerfeminism och radikalfeminism.26

Teatervetaren och queerteoretikern Tiina Rosenberg analyserar i Queerfeministisk agenda

svenska uppslagsverk från 1883-1997 och finner att de ofta definierar heterosexualitet som en

sexuell ”dragning” till samma kön, medan homosexualitet ses som en ”drift” som man försöker

hitta förklaringar till, såsom modersbundenhet och enkönade miljöer. På 1990-talet börjar den

homosexuella identiteten beskrivas i vilken kärlek och vänskap ingår och homosexualitet börjar

framställas som något som bör accepteras och inte kan ”botas”.27

23 Bäckman, 2003, s 83. Sedan 1960-talet har sex- och samlevnadsundervisningen gått från biologiska fakta till alltmer av samtal och en mer positiv syn på ungas sexualitet, vilket dock inte gör undervisningen mindre normativ.Högstadienivån som jag studerar har dessutom mer av fakta än gymnasiet.24 Oscarsson, 2002, s 48. Materialet är androcentriskt, d.v.s. har mannen som norm.25 Oscarsson, 2002, s 17. Material som analyseras är bl.a. Nationella kvalitetsgranskningen av sex- ochsamlevnadsundervisningen, läromedel i biologi av Henriksson 1999 och Jonsson 1998, material från RFSU och Sexoch sånt av Katerina Janouch.26 Utifrån en bild i en bok av RFSU av tecknade könsorgan försöker Oscarsson belägga tesen att kvinnor sexualiseras,objektifieras och presenteras utifrån den manliga blicken eftersom bilden på ett manligt könsorgan är anatomisk ochutan könshår medan det kvinnliga visar en kvinna som ligger på rygg där man också ser brösten, men jag hade gärnasett fler exempel och belägg. (Oscarsson, 2002, s 28).27 Rosenberg, 2002, s 97ff.

7

4 Queerfeministiska teorier

Uppsatsens teoretiska perspektiv är en socialkonstruktivistisk queerfeminism som främst bygger

på teatervetaren Rosenbergs Queerfeministisk agenda. Fokus ligger på maktrelationer och att det

finns ett genussystem som medför att kvinnor som grupp är underordnade män.28 En influens är

historikern Yvonne Hirdmans teori om att genussystemet bygger på könens isärhållning och

mannen som norm, men jag inkluderar också kritik från bl.a. etnologen Maria Bäckman för att

Hirdmans teori bortser från heteronormativiteten.29

Bäckman definierar sexualitet som kategorisering, identitet och praktik och fokuserar mer

på föreställningar och utsagor kring sexualitet än på sexuell identitet.30 Socialantropologen Fanny

Ambjörnsson definierar i sin avhandling I en klass för sig - genus, klass och sexualitet bland

gymnasietjejer sexualitet som en ordning av blickar, begär, känslor, sociala relationer och

skvaller.31 I min uppsats används en definition av sexualitet som en ordning av sociala relationer,

kategorisering och praktiker av det som i biologiböckerna konstrueras som sexualitet. Kön syftar

här på en social konstruktion av kön och inte på något biologiskt givet.32

Queer kan ses ett kritiskt förhållningssätt till det normativa inom köns- och

sexualitetsordningar; ett ifrågasättande av naturaliseringen av heterosexualitet. Queerteori

kritiserar att heterosexualitet är norm och att allt annat ses som avvikelser som behöver

förklaras.33 Bäckman vill i likhet med Rosenberg vidga Butlers heteronormativitetsbegrepp utöver

att heterosexualitet är norm till att också omfatta föreskrivandet av en viss sorts heterosexualitet

med vissa sexuella praktiker, som även heterosexuella försöker leva upp till. Inom queerteorin

analyseras hur vissa sätt att organisera sexualitet privilegieras och ses som normala medan andra

kategoriseras som avvikande. Ambjörnsson hänvisar till antropologen Gayle Rubin som menar att

heterosexualiteten som institution reproducerar specifika hierarkier, där de mest positivt

sanktionerade i en västerländsk kontext är icke-kommersiella och frivilliga sexuella handlingar

28 Wendt Höjer & Åse, 1996, s 7.29 Hirdman, 2001, s 59 & 65.30 Bäckman, 2003, s 19.31 Ambjörnsson, 2004, s 14.32 Med poststrukturalism avses ett perspektiv som problematiserar förhållandet mellan kunskap och makt och hurkategorier skapas diskursivt genom motsatser och uteslutningar. Detta språkliga fokus kan vara en styrka eftersomsyftet med uppsatsen är att analysera föreställningar och idéer och inte hur ”verkligheten” är, d.v.s. hurundervisningen bedrivs och hur eleverna påverkas.33 Heterosexualitet sågs från början som njutning och en sexuell perversion, men har omdefinierats under 1900-talet,samtidigt som icke-reproduktiv sexualitet utanför äktenskapet har accepterats allt mer. (Rosenberg, 2002, s 89).

8

inom hemmet, i monogam tvåsamhet i fortplantningssyfte mellan två personer av motsatt kön och

ur samma generation utan sexhjälpmedel.34

Enligt Butler har könskonstruktionen utvecklats ur den heterosexuella matrisen, som

begripliggör kroppar och begär som maskulina och feminina och knyter dem till heterosexuella

handlingar.35 Rosenberg sammanfattar Butlers genealogi med att kategorin kön inte kan föras

tillbaka till ”naturliga” skillnader mellan kvinnor och män och Butlers performativitet med att kön

inte är något man är utan något man gör. Heterosexualiteten stöds därmed av den binära

könsuppdelningen. Rosenberg skriver att en gemensam utgångspunkt för feminism och queerteori

är att heterosexualitet inte kan tillskrivas naturen.36

Rosenberg menar att den heteronormativa diskursen producerar normalitet och fordrar två

tydligt identifierbara kön som ska begära varandra.37 Normativitet är det maktsystem som

vidmakthåller normer och Rosenberg definierar heteronormativitet som uteslutningen av

avvikelser ur normen med uppdelningen vi - dem och assimileringen genom införlivandet av

avvikelser i normen. Det västerländska tänkandet bygger på dikotomier som innehåller en

hierarkisering som privilegierar den ena polen på den andras bekostnad. Identiteter konstrueras

genom en exkludering av motsatsen det Andra och normen framstår som universell och naturlig,

vilket jag menar kan anknytas till diskursanalys.38

Uppsatsen är inspirerad av teorier om intersektionalitet och att det existerar flera

förtryckssystem som interagerar och är sammanvävda med varandra, men det kommer inte

användas här i särskilt hög utsträckning på grund av källornas fokus på kön och heterosexualitet.

Litteraturvetaren Nina Lykke ser intersektionalitet som en analys av en samverkan av olika

samhälleliga maktasymmetrier baserade på kategorier som genus, sexuell preferens, klass,

profession, ålder, nationalitet, funktionshinder etc. som är förbundna med varandra i en dynamisk

interaktion.39 Begreppet är framvuxet ur postkolonial kritik av att feminismen har privilegierat

kön som analyskategori och utgått från vita heterosexuella medelklasskvinnor i väst. Genus är inte

per se överordnat andra maktaxlar samtidigt som det är viktigt att hålla fast vid genuskategorins

analytiska betydelse i ett könsmaktsbaserat samhälle.40 Lykke menar att intersektionalitet alltid

baseras på ett val av vissa maktasymmetrier framför andra, vilket bör ske utifrån vad som visar sig

34 Ambjörnsson, 2004, s 14.35 Ambjörnsson, 2004, s 15.36 Rosenberg, 2002, s 68.37 Rosenberg, 2002, s 21.38 Rosenberg, 2002, s 102f.39 Lykke, 2003, s 48.40 Lykke, 2003, s 53.

9

vara betydelsefullt i analysen. Val och bortval av kategorier ska därmed diskuteras. Jag fokuserar

på kön och sexuell läggning, men försöker diskutera etnicitet och dess frånvaro i läromedlen som

analyseras. Vidare berörs också kort teman som funktionshinder och klass.

Jag förhåller mig också till den brittiska historikern och radikalfeministen Margaret

Jacksons kritik av sexologin för att vara ett redskap för mäns dominans. I artikeln ”Sex Research

and the construction of sexuality – a tool of male supremacy?” skriver hon: ”It is an essentialist

model, in which ´sex´ is equated with heterosexuality, and coitus is assumed to be a biological

imperative; male violence against women is legitimated; and sexual practices based on dominance

and submission are ´normalized´ on the basis of biological determinism.”41 Denna form av manlig

sexualitet naturaliseras och universaliseras så att den presenteras som vetenskapligt objektiv och

normen för all sexualitet. Sexologins utgångspunkter är att heterosexualitet är naturligt och att

samlag är den mest naturliga formen av heterosexuell aktivitet, medan andra betraktas som

preliminära (som begreppet ”förspel”) eller substitut. Sexologins utgångspunkt är en inneboende

biologisk sexdrift som beror på könshormoner och utlöses av stimuli men som kan påverkas av

sociala faktorer. Mäns sexdrift ses ofta som större än kvinnors, medan modern sexologi allt mer

börjat betona könens likhet. Paradoxalt nog ses kvinnlig sexualitet som både olik och lik mäns,

olik så till vida att kvinnor är mer emotionella och har svårare att bli upphetsade och lik så till

vida att den härstammar från samma sexdrift.42

5 Text- och diskursanalys

Som analysredskap används en textanalys som främst är influerad av den brittiske

diskursanalytikern Norman Fairclough.43 Enligt de danska sociologerna Marianne Winther

Jörgensen & Louise Phillips är syftet med diskursanalys att analysera vilka mönster som finns i

utsagorna och inte att försöka finna hur ”verkligheten” är bakom diskursen.44 Fokus ligger inte på

biologibokförfattarnas intentioner utan på vilket budskap texten för fram och vilka konsekvenser

detta kan ge.45 Utifrån Winther Jörgensen & Phillips definierar jag en diskurs som ett bestämt sätt

41 Jackson, 2002, s 83f.42 Jackson, 2002, s 94. Jackson anser att den kvinnliga sexualitetens olikhet används för att visa hur den kompletterarmäns sexualitet och därmed legitimerar heterosexualitet, medan dess likhet används för att legitimera manligsexualitet som normen för all sexualitet.43 Detta avsnitt bygger delvis på s 9-11 i min D-uppsats ”Verklighet” kontra feminism eftersom jag där använder enliknande metod.44 Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s 28. Diskursanalys kan ses som både teori och metod, men i denna uppsatsdiskuteras det som en metod eftersom det handlar om hur materialet analyseras.45 Bergström & Boréus, 2000, s 238.

10

att tala om och förstå världen.46 De menar att identitet konstrueras diskursivt genom att tecknen

sorteras efter hur subjektspositionerna är och hur den exkluderade Andre är, vilket jag menar kan

återknytas till queerfeministiska teorier. Den sociala produktionen av kunskap får sociala

konsekvenser där vissa handlingar och positioner legitimeras.47

Fairclough skiljer mellan text, diskursiv praktik och social praktik. På textnivå analyseras

grammatik, påståenden, vokabulär, vad som förutsätts och vad som impliceras. Min fokus ligger

på positivt och negativt laddade ord och vad de kan säga om vilka budskap som texten ger. Jag

söker efter motsägelser och mötet mellan olika diskurser i läromedlen. Centralt är hur sexualitet,

kvinnor/män/transsexuella, normalt/avvikande och hetero/bi/homosexualitet definieras och

beskrivs. Uttryck som ”naturligt”, ”normalt”, ”avvikelser” och ”störningar” uppmärksammas

särskilt och hur författaren tar avstånd från eller stödjer ett visst budskap, t.ex. genom att skriva att

”de flesta” tycker så och att ”några” inte tycker så eller att ”förut trodde man” medan ”nu vet vi”.

Utropstecken och kursiveringar uppmärksammas eftersom de antyder att något är särskilt viktigt.

Ett redskap från Fairclough är modalitet, vilket innebär talarens grad av instämmande i det som

påstås.48 Författaren kan ta avstånd från ett påstående genom att sätta ord inom citationstecken

eller diskutera andra tolkningar mer utförligt.

Enligt Fairclough består diskursiv praktik av diskurser som artikuleras i produktion,

distribution och konsumtion av texter, varför intertextualitet bör diskuteras.49 Det finns två sorters

intertextualitet, där manifest intertextualitet innebär en explicit hänvisning till en annan text.

Interdiskursivitet är istället ett allmänt inflytande från andra texter eller diskurser.50 Manifest

intertextualitet är sällsynt i materialet som analyseras här medan interdiskursivitet är vanligt och

märks i formuleringar som återkommer och är påfallande lika i olika läroböcker. Social praktik

analyseras genom att använda queerfeministiska teorier för att se hur den diskursiva praktiken kan

reproducera eller underminera maktordningar som genussystem och heteronormativitet.51

Fairclough menar att ideologier ofta verkar genom att framstå som naturliga, vilket jag

menar torde gälla biologiböcker i högre utsträckning än t.ex. samhällskunskapsböcker.52 En

vanlig utgångspunkt vid textanalys är att texten har ett entydigt budskap som det bara är att

46 Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s 7.47 Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s 12.48 Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s 87f.49 Fairclough, 1992, s 78f.50 Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s 77.51 Fairclough, 1992, s 87 & Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s 75. Jag har avgränsat mig till textanalys och inteanalyserat social praktik i form av hur läromedel produceras och konsumeras då det inte ryms i denna uppsats.52 Fairclough, 1992, s 88f.

11

avkoda. Detta är en förenklad bild eftersom texter enligt diskursanalys alltid är öppna för

tolkning, varför jag synliggör min queerfeministiska utgångspunkt och underbygger analysen med

många referat och citat ur texterna för att öka intersubjektiviteten och reliabiliteten.53 Frånvaro av

ett tema kan också säga något om hur diskursen konstrueras genom att utesluta vissa teman som

etnicitet, sexualiserat våld och oralsex. Materialet jämförs avseende vad det säger och inte säger

om sexualitet, kön och sexuell läggning. Bilderna analyseras kortfattat avseende vad de säger om

dessa teman då jag saknar bildanalytiska redskap.

6 Grundskolans sex- & samlevnadsundervisning

Först ges en kort översikt över Sveriges sexualpolitik under senare delen av 1900-talet eftersom

läromedel speglar lagar och idéer som är förhärskande vid sin tid. År 1944 avkriminaliseras

homosexualitet och 1979 avskaffas Socialstyrelsens sjukdomsklassifikation av homosexualitet

som en mental rubbning och sexuell anomali.54 1987 införs ett förbud mot att diskriminera

homosexuella.55 1944-1978 är skyddsåldrarna för homosexualitet 18 eller 21 år vid

beroendeställning jämfört med 15 eller 18 för heterosexuella eftersom ungdomar ska skyddas från

att bli förförda till homosexualitet.56 1995 får homosexuella rätt att registrera partnerskap, dock

inte rätt att gifta sig eller adoptera barn.57

1971 avkriminaliseras pornografi men 1980 kriminaliseras barnpornografi och en debatt

om sexuella övergrepp mot kvinnor och barn kommer igång. Under seklet förs också en aktiv

kamp för bl.a. kvinnors och homosexuellas rättigheter och acceptansen ökar för ungdomars

sexualitet och föräktenskapligt sex. Andra vågens feminism kämpar bl.a. för kvinnors rätt till sin

kropp och sexualitet i form av abort, preventivmedel och mot obligatorisk heterosexualitet och

sexualiserat våld.58

Idéhistorikern Lennerhed anser att innehållet i sexualupplysningen har förändrats över tid,

så att det som förr betraktades som fakta senare kunde stämplas som fördomar, såsom synen på 53 Bergström & Boréus, 2000, s 260. Validitet handlar om man mäter det man avser att mäta och reliabilitet om hurväl man mäter det. Intersubjektivitet beror på om olika forskare kommer till samma resultat. Validitetsfrågan beror påhur väl syftet uppfylls och får bedömas för varje undersökning i sig, men kan enligt positivister vara problematisk ikonstruktivistisk forskning som inte tror att det finns någon ”verklighet” utan bara olika tolkningar. (Oscarsson, 2002,s 15).54 Centerwall, 1995, s 33. På 1980-talet kommer hiv-epidemin som bidrog till satsningar på sexualupplysning.55 Rosenberg, 2002, s 104. Till 1982 faller homosexuella våldtäkter under allmänt åtal medan våldtäkter av kvinnorsorteras under enskilt åtal, d.v.s. är kvinnans ensak medan homosexuella våldtäkter ses som ett brott mot samhället.(Grosin, 1998, s 8).56 Lennerhed, 1994, s 159.57 2002 får homosexuella rätt att adoptera barn.58 Stainton Rogers, 2002, s 169. Heterosexualiteten och parförhållandet kan dock fortfarande ses som norm ochkvinnor har mindre sexuellt handlingsutrymme än män.

12

onani som skadlig och homosexualitet som en sjukdom.59 Lennerhed skriver att

sexualundervisning inleddes i början av 1900-talet i flickskolor eftersom flickor ansågs mer

utsatta och i stort sett saknade sexdrift. Däremot ville man inte väcka den björn som sover genom

att undervisa pojkarna.60 Striden på 1940-talet stod främst om lärarnas utbildning och

sexualundervisningens innehåll, där en stridsfråga var om undervisningen skulle bygga på

medicinsk vetenskap eller kristen etik.61

Sverige var först i världen med att införa obligatorisk sexualundervisning i skolan, vilket

skedde år 1955.62 År 1956 utkommer en handledning i sexualundervisning som rekommenderar

avhållsamhet under ungdomsåren och förespråkar att sexualitet endast hör hemma inom

äktenskapet.63 På 1960-talet kritiseras sexualundervisningen av liberaler för att vara moraliserande

och konservativ i könsrollsfrågor, vilket föranleder en utredning och ny handledning

Samlevnadsundervisning 1977.64 Denna nya handledning från Skolöverstyrelsen tar inte ställning

till föräktenskaplig sexualitet och accepterar homosexualitet. Handledningen ersätts 1995 av ett

nytt referensmaterial, ”Kärlek känns! förstår du” efter den nya läroplanen.65

Skolverkets nationella kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisningen 1999

anser att skolan har gått från 1970-talets bejakande av sexualitet, över 1980-talets mer restriktiva

syn och fokusering på könssjukdomar till 1990-talets uppmärksammande av sexistiskt språkbruk,

sexuellt våld och bristen på jämställdhet mellan könen.66 Sex och samlevnad ingår vanligen i

biologiundervisningen i årskurs 8 där fokus ligger mer på fakta om biologi och kropp än på

59 Lennerhed menar att genom medikaliseringsprocessen kom sexualitet att definieras som en biologisk och medfödddrift av sexologin. Resten av detta avsnitt bygger delvis på s 23-24 i min D-uppsats ”Verklighet” kontra feminismeftersom jag där ger en historisk översikt över sexualundervisningen.60 Lennerhed, 2002, s 20.61 Lennerhed, 2002, s 140.62 1942 rekommenderade en kunglig kungörelse införandet av sexualundervisning i folkskolan, men inget formelltbeslut togs. (Lennerhed, 2002, s 126). 1945 och 1946 utkom handledningar i sexualundervisning för folkskolan, varsbudskap i stort sett var densamma som i handledningen som utkom 1956.63 Handledningen varnade pojkar för homosexualitet och reviderades partiellt av Skolöverstyrelsen 1965 och 1966.(Centerwall, 1995, s 7). Jag tolkar utifrån Sandström skolans officiella linje som traditionellt repressiv asketism framtill handledningen i sexualundervisning 1956, konsekvensetisk asketism till handledningen 1977 och därefterhumanistiskt liberal. (Sandström, 2001, s 150). Sexologen Erik Centerwall menar att syftet med sexualundervisningenvar kontrollera ungas sexualitet så att de skulle leva i avhållsamhet, eftersom det betraktades som det bästa ur ettmedicinskt, psykologiskt och socialt perspektiv. (Centerwall, 1997, s 53). Han hävdar att skolan inte längre tarställning till när eleverna ska börja ha samlag utan istället respekterar deras val, vilket jag dock ser som en förenklingeftersom skolan försöker förebygga tidiga samlag och tillfälliga förbindelser.64 Lennerhed, 1994, s 98ff.65”Kärlek känns! förstår du” – samtal om sexualitet och samlevnad i skolan är dock inte en handledning utan ettreferensmaterial med fakta och synpunkter från Skolverket. Den återknyter till handledningen från 1977 och återger ioförändrad form dess etik.66 Nilsson & Sandström, 2000, s 64. Sexualiteten ska sedan 1970-talet ses som en del av en större social helhet,samlevnaden, som ska belysas från många olika håll. Skolverket granskade på regeringens uppdrag 51 grundskoloroch 29 gymnasieskolors sex- och samlevnadsundervisning.

13

reflektioner och samtal kring manligt/kvinnligt.67 Det enda ämnet som i sin kursplan har en

nationell målformulering för sex och samlevnad är biologiämnet i årskurs 9.68

6.1 Läroplaner & lärarhandledningarEnligt läroplanen från 1969 ska undervisningen vara objektiv, d.v.s. behandla teman sakligt och

allsidigt. Skolan ska främja grundläggande värderingar och informera om kontroversiella

värderingar. Sexualundervisningen bör ske i samverkan med andra ämnen, främst religion och

samhällskunskap.69 ”Skolan bör verka för jämställdhet mellan män och kvinnor – i familjen, på

arbetsmarknaden och inom samhällslivet i övrigt. Den bör orientera om könsrollsfrågan, stimulera

eleverna till att debattera och ifrågasätta rådande förhållanden.”70

Enligt Skolöverstyrelsens handledning Samlevnadsundervisning (1977) ska

samlevnadsfrågor bedrivas inom ramen för olika arbetsområden, t.ex. genom samverkan mellan

biologi, samhällskunskap, religionskunskap, hemkunskap och svenska.71 Undervisningen har som

mål att ge kunskap om anatomi och sätta in sexualiteten i ett etiskt, psykologiskt och socialt

sammanhang för att förverkliga en samlevnad präglad av ansvar och hänsyn och en upplevelse av

sexuallivet som glädje och gemenskap. Skolan ska ge en saklig orientering om livsåskådningar för

att få eleverna att acceptera de gemensamma värderingarna och ta ställning till de skiljaktiga

värderingarna.72 Kontroversiella värderingar där skolan inte ska ta ställning är användning av

preventivmedel, sex före familjebildning, att bilda familj utan äktenskap, avhållsamhet eller att ha

sex under tonåren samt abortfrågan eftersom läroplanens krav på människolivets okränkbarhet

kan tolkas på olika sätt.73

I elva punkter fastslås gemensamma värderingar som sex- och samlevnadsundervisningen

ska främja, t.ex. att människor inte får bli medel för att tillgodose andras mål och att

könssjukdomar och oönskade graviditeter ska förebyggas. Eleverna ska respektera andras

67 Nilsson & Sandström kritiserar skolorna för att ofta sakna lokala nedskrivna mål för ämnet, vilket bidrar till attsåväl sex- och samlevnads- som jämställdhetsbegreppen blir diffusa. De vill gå från ett risk/sjukdomsperspektiv tillett hälsofrämjande perspektiv genom att betona sexualitetens positiva sidor och ha mer av reflektion och en kopplingtill jämställdhet.68 Nilsson & Sandström, 2000, s 47f. Biologiämnet har kritiserats för att fokusera mer på kvinnors reproduktion än påderas sexuella förmåga. (Bergström & Forshage, 2001, s 50f.).69 Skolöverstyrelsen, 1977, s 52. Sexualundervisningen ska ingå i hembygdskunskap på lågstadiet, naturkunskap påmellanstadiet och biologi på högstadiet.70 Skolöverstyrelsen, 1977, s 14. Sexualundervisningens huvudmoment ingår i biologiämnet. (SOU 1974:59, s 563).71 Kullberg, 1977, s 58.72 Kullberg, 1977, s 8. Skolan ska visa att sexualiteten är en integrerad del i människors relationer ochsamhällsstrukturer för att ge insikt om sexualitetens komplexitet och möjlighet till elevernas personligaställningstagande.73 Kullberg, 1977, s 25.

14

integritet, varför psykiskt och fysiskt våld såsom våldtäkt ska förhindras. Med den personliga

integriteten sammanhänger den mest grundläggande av värderingar: ”/…/ att ett sexualliv som

ingår i en personlig gemenskap har mer att ge än ett opersonligt och tillfälligt sexualliv och

därför är något som är värt att söka förverkliga.”74 Skolan ska inte ta ställning men samtidigt

motverka för tidiga sexualdebuter och tillfälliga förbindelser genom att visa på onani och petting

som alternativ, vilket kan tyckas motsägelsefullt. Sexualundervisningen ska avvisa pornografins

människosyn där sex avskiljs från sitt sammanhang och kvinnor blir sexobjekt. Skolan ska ta

avstånd från dubbelmoralen och därmed verka för jämställdhet och motverka traditionella

könsroller.75 Mäns och kvinnors orgasm och könsorgan ska framställas som lika för att inte

frånerkänna kvinnor en sexuell lust.76 I faktaöversikten hävdas att pedofiler och blottare sällan är

farliga och att det fördömande begreppet sexuella ”avvikelser” bör ersättas av ”variationer” i den

sexuella inriktningen.77 Homosexualitet sägs orsakas av relationerna till omgivningen under

barnaåren. Sammanfattningsvis återkommer många av föreställningarna om sexualitet i

handledningen i läroböckerna som jag analyserar, ibland i liknande formuleringar.78

I läroplanen från 1980 fastlås att i högstadiet ska både natur- och samhällsorienterade

ämnen ge kunskaper om fortplantning, könsroller och sex- och samlevnadsfrågor. ”Samlivet i det

demokratiska samhället måste utformas av fria och självständiga människor. Skolan skall därför

verka för jämställdhet mellan kvinnor och män.”79

I den nya läroplanen från 1994 för de frivilliga skolformerna är den detaljerade styrningen

av vad som ska läras ut i ämnet borta. Rektorn har ansvaret för att eleverna får kunskap om

ämnesövergripande kunskapsområden som: ”/.../ miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex

och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger /.../”.80 Enligt läroplanen ska

74 Kullberg, 1977, s 17. Kursivering från originalet. Vidare ska skolan förespråka värderingar som har stöd hos folket,som vikten av trohet och stadigt sällskap för att ha sex.75 Vidare ska diskriminering på grund av ras och homosexualitet motarbetas.76 Kullberg, 1977, s 19. Handledningen utgår dock från att det finns en biologisk sexdrift som bör kontrolleraseftersom den kan inriktas på vem som helst av motsatt kön. (Kullberg, 1977, s 76). Kullberg skriver att man ska skiljapå biologiskt manliga och kvinnliga egenskaper och könsrollerna som samhället skapat, varför utgångspunkten är attdet finns vissa könsbundna egenskaper. Män framställs som mer sexuella och kvinnor som mer känslosamma.Transsexualitet antyds vara märkligt och patetiskt, varmed det framställs som onormalt.77 Kullberg, 1977, s 277.78 Ett liknande material är RFSU:s Samliv, samspel, samhälle - samlevnadsundervisning från 1976. Även det byggerpå SOU 1974:59, men vänder sig i första hand till 16- till 19-åriga elever och är mer samhällskritiskt avseendekönsrollsfrågor och arbetarklassens villkor och diskuterar invandrare och handikappades sexualitet mer. Också härframställs dock könshormonerna som orsaken till sexdriften, blottare och pedofiler som ofarliga, homosexualitet somorsakat av uppväxten och män kopplas till onani och kvinnor till förspel, d.v.s. det är liknande teman somåterkommer i läroböckerna som analyseras.79 Skolöverstyrelsen, 1980, s 17.80 Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994, s 9. Läroplanen infördes

15

skolan främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter: ”Skolan har ett ansvar för att motverka

traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin

förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.”81

7 Analys

7.1 Biologi - stadieboken i biologi för högstadiet av Boierth, Nordling & Öhman1979

7.1.1 SexualitetAvsnitten heter Att bli vuxen, Hälsofrågor för tonåringar och Fortplantning, ärftlighet och

utveckling.82 De inleds med jämförelser med djur som att: ”Parningen eller betäckningen hos

djuren motsvaras hos människan av samlaget.”83 Texten fokuserar på pubertet, reproduktion,

sexuella avvikelser, preventivmedel och könssjukdomar.

Onani presenteras som ett alternativ till samlag: ”För nästan alla människor känns sexuell

avhållsamhet ibland mycket svår, och då händer det, att vi tillfredsställer oss själva genom att

smeka könsorganen. Sådan självtillfredsställelse (onani) är ofarlig.”84 Texten varnar för samlag

genom att skriva att många unga redan tidigt frestas att ha samlag men att det inte finns några

säkra preventivmetoder och att det är ett tungt ansvar att ta hand om ett barn.85 Samlag kan leda

till befruktning och detta sägs vara naturens mening, men människor måste också kunna ha

samlag utan att det ska leda till befruktning. Lyckligtvis finns det därför preventivmetoder, d.v.s.

texten är inkonsistent och tar ställning för preventivmedel samtidigt som den varnar för deras

osäkerhet. Boken säger att om man har stadigt sällskap är det naturligt att man uttrycker sina

känslor med smekningar och kyssar och senare kanske går längre. Sexualitet inom ett förhållande

framställs därmed som naturligt och legitimeras.

av en borgerlig regering i vilken kristdemokraterna ingick, vilka ville avskaffa den obligatoriska sex- ochsamlevnadsundervisningen. Lodalen antyder att den försvagade skrivningen i den nya läroplanen om sex- ochsamlevnadsundervisning kan bero på kristdemokraterna. (Lodalen, 1998, s 118).81 Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994, s 2.82 Det är den tredje upplagan, andra tryckningen som analyseras och det är de sidor som behandlar sex ochsamlevnad, d.v.s. s 36-43, 130-141 och 174-181.83 Boierth, Nordling & Öhman, 1979, s 39. Kursiveringar härstammar från boken som citeras, vilket gäller allakursiveringar.84 Boierth, Nordling & Öhman, 1979, s 40.85 Handledningen från 1956 betonade att inga preventivmetoder är säkra och att eleverna därmed ska varnas församlag, varför den liknande formuleringen här kan bero på det.

16

Om könssjukdomar som gonorré sägs att de inte bara smittar genom sex men att män

märker att de är smittade, medan kvinnor inte alltid märker det.86 Man uppmanas att söka läkare

och följa instruktionerna. ”I övrigt kan man minska riskerna för smitta genom att inte ge sig in på

samlag med tillfälliga bekanta. Man kan också få ett visst skydd mot smitta genom att använda

kondom.”87

7.1.2 KönTexten fokuserar på pubertetsförändringar och beskriver främst pojkars pubertet – som

otymplighet och målbrott – men också flickors menstruationer. Under puberteten påverkar

speciellt könshormonerna kroppen så att den utvecklas och får sina tydliga manliga eller kvinnliga

särdrag. Klitoris sägs vara en förkrympt motsvarighet till penis. Samlag eller ”kärleksakten”

beskrivs könsneutralt men handlar sannolikt främst om mäns upplevelse eftersom samlag

förmodas leda till orgasm: ”Härvid uppstår hos såväl mannen som kvinnan ett tillstånd av stor

vällust, som kallas orga'sm.”88 Detta förenas med ejakulation hos mannen.

Det fastslås att många kvinnor upplever smärta i samband med menstruationer och om de

får svårt att klara sitt arbete ska de söka läkare. Klimakteriet beskrivs i samma negativa ordalag,

det sägs medföra lika mycket obehag för kvinnan som puberteten. Klimakteriet leder ofta till

själsliga störningar och kvinnan kan bli retlig och påfrestande för omgivningen och sig själv, men

hos män sker inte lika dramatiska förändringar. Detta är ett återkommande tema, att kvinnor

framställs som mer hormonstyrda och drabbade av fler kroppsliga besvär än män.89

Författarna uppmanar de som önskar abort att kontakta läkare. I de flesta fall kan

Socialstyrelsen bevilja abort, men bara i undantagsfall efter den femte månaden då kvinnan känt

fosterrörelser och fostret då ses som en ny människa.90 Därpå följer ett längre avsnitt om olagliga

aborter. De beskrivs som livsfarliga och straffas med minst sex månaders fängelse för abortören.

”Så allvarligt ser samhället på dessa frågor.”91 Att texten beskriver den äldre abortlagen från 1938

86 I senare böcker framställs det som att könssjukdomar endast smittar vid sex, d.v.s. faktauppgifterna förändrassnabbt.87 Boierth, Nordling & Öhman, 1979, s 141. I de äldre böckerna sägs kondom endast ge ett visst skydd, vilket kanbero på att handledningen från 1956 betonar att inga preventivmedel är säkra, sannolikt för att ge ytterligare ettargument för avhållsamhet.88 Boierth, Nordling & Öhman, 1979, s 137. Stavningen av orgasm är sannolikt fonetisk.89 Vissa feminister har kritiserat forskning om PMS och klimakteriebesvär för att överdriva problemen och tolkakvinnors humörförändringar under hela menscykeln i termer av PMS. (Stainton Rogers, 2002, s 36f.)90 Detta är ett sakfel då den nya abortlagen beviljar fri abort till artonde veckan, men intressant nog avspeglas här denäldre uppfattningen om kvickning, d.v.s. att fostret blev en människa först då kvinnan känt fosterrörelserna.91 Boierth, Nordling & Öhman, 1979, s 139.

17

kan vara en rest från äldre läromedel, men kan tyckas märkligt då den nya abortlagen infördes

1975, fyra år tidigare, och detta är en ny reviderad upplaga av boken.

Att läsaren uppmanas kontakta läkare för olika problem och lyda deras råd kan ses som en

del i en medikaliseringsprocess av sexualiteten. Läkarna framställs som experter och medicinen

som objektiv, när den i själva verket förändras och påverkas av sin tids kulturella föreställningar.

Att klitoris är en förkrympt penis och att samlag leder till orgasm kan tolkas som att mannen är

norm för sexualiteten. Könen framställs som dikotoma genom att kvinnor framställs som negativt

påverkade av sina hormoner, medan texten i övrigt är tämligen könsneutral och kortfattad.

7.1.3 Sexuell läggningHeterosexualitet definieras inte utan tas outtalat för givet. Boierth et. al. skriver att det under

puberteten är vanligt att onanera (masturbera) med kamrater av samma kön för att få utlösning för

sin könsdrift, men: ”De flesta ungdomar vänder förr eller senare hela sitt sexuella intresse mot det

andra könet.”92 Grupponani och att ”masturbera” handlar sannolikt om män, varför detta kan ses

som att en könsneutral formulering döljer mannen som norm. I stort sett alla böckerna som

studeras här nämner att homosexuella erfarenheter är vanliga i tonåren men att man inte är

homosexuell för det, vilket framstår som ett sätt att lugna ungdomar med att homosexualitet är en

övergående fas och att de säkert är heterosexuella.

Under rubriken Avvikande sexualitet fastslås att: ”De flesta finner, att sexuallivet blir

rikast tillsammans med en människa av motsatt kön. Men det är inte heller ovanligt, att man

upptäcker, att man upplever lika stor eller större tillfredsställelse, när man umgås sexuellt med en

människa av samma kön. Om denna inställning visar sig bestå, sägs man vara homosexuell.”93

Värt att notera att bisexualitet lyser med sin frånvaro och att bakom formuleringen ovan skulle

bisexualitet kunna rymmas, eftersom man sägs få lika stor tillfredsställelse av samma kön.

Därefter behandlas blottare, tittare och fula gubbar, om vilka det sägs: ”Då det endast är

män som lyckas skrämma någon genom att plötsligt visa upp könsorganet, talas det egentligen

bara om manliga blottare. En form av blottare kallas >>fula gubbar<<. De visar sin penis för

barn. Blottare och >>fula gubbar<< är nästan alltid >>snälla<< människor. En del av dem

försöker kanske skrämmas, men de går praktiskt taget aldrig till handgripligheter.”94 Att ”fula

gubbar” framställs som ofarliga kan tyckas förvånande utifrån vår tids diskussion om sexuella 92 Boierth, Nordling & Öhman, 1979, s 135.93 Boierth, Nordling & Öhman, 1979, s 135.94 Boierth, Nordling & Öhman, 1979, s 135. Det är inte citationstecken utan dessa symboler i deras text.

18

övergrepp på barn, men kan ha att göra med sexliberalismen vid denna tid, som bl.a. märktes i

förslaget till mildare straff för sexualbrott. Utifrån ett queerperspektiv blir det tydligt att

homosexualitet framställs negativt som en ”avvikande sexualitet” och kopplas till ”fula gubbar”

samt att bisexualitet totalt exkluderas.95 Det är dessutom ett brott mot handledningen från 1977 att

kalla homosexualitet för en avvikelse och inte för en variant.

7.2 Biologi för grundskolans högstadium 1 av Rolf Jonsson 1979

7.2.1 SexualitetTemat behandlas under rubriken Sexuallivet.96 Texten jämför åter med djurens parningsdrift och

fastslår att: ”Det sexuella samlivet är biologiskt sett i första hand till för att man ska få barn.”97

samt ”Biologiskt sett avser ett samlag att trygga människans fortbestånd.”98 Varje könsmogen

människa har en sexualdrift som behöver tillfredsställas, det är lika naturligt som att äta, dricka

eller sova. Till skillnad från djuren kan vi dock behärska driften och våra sexuella behov är en

viktig del av kärleken. Formuleringar om att sex är lika naturligt som andra behov kan tolkas som

ett inslag av en sexliberal inställning, men mildras av att vi kan behärska oss och att sexualitet och

kärlek hänger ihop. Formuleringar om att syftet med sexualiteten biologiskt sett är fortplantning

återkommer i andra böcker och tyder på en biologistisk diskurs där naturen är en aktör som har

vissa intentioner, vilka får som konsekvens att heterosexualitet naturaliseras.

Onani eller masturbation sägs vara något vanligare bland pojkar än bland flickor och

innebär att tillfredsställa den sexuella lusten när man är ung och inte har möjligheter till samlag.99

Det är därför ett normalt inslag i utvecklingen. En del tror att man kan ta skada av onani, men det

är helt ofarligt. Onani förekommer även bland vuxna och beror på om man ersätter det vanliga

sexuallivet med onani. I själva beskrivningen av onani framställs det som en ersättning för

samlag, som antyds vara den högsta och normala formen av sex. Angående sexualmoral

diskuteras att många ser onani och föräktenskapligt sex som en synd, men eftersom

sexualmoralen inte är enhetlig bör man skaffa sig sin egen uppfattning. I enlighet med

95 RFSL Ungdom för fram samma kritik. (Ryng, Sysimetsä, Björk Blomqvist, 2003, s 26).96 Avsnittet som analyseras är s 207-227.97 Jonsson, 1979, s 208.98 Jonsson, 1979, s 212. För att placera in sexualiteten i sitt sammanhang bör skolan enligt handledningen från 1956diskutera den i samband med djur och natur och reproduktion, varför formuleringen kan hänga samman med det trotsden nya handledningen 1977.99 I ”Kärlek känns! förstår du” hänvisas till forskning om ungdomars sexualitet som visar att över 90 % av alla pojkaronanerat mot över 60 % av flickorna. Det hävdas att pojkar också onanerar i grupp och att flickor kopplar sexualitettill relationer mer än pojkar. (Centerwall, 1995, s 82).

19

handledningen från 1977 ska skolan informera om kristna och olika etiska perspektiv på

sexualitet, men med undantag för abortfrågan tycks denna bok vara den enda som gör det, vilket

kan hänga samman med avsekulariseringen. Faktauppgifterna förändras också snabbt och är

ibland direkt felaktiga.100

7.2.2 KönEtt återkommande tema är att kvinnans könsorgan beskrivs som att det förbereder sig för mannens

penis, medan mannens könsorgan beskrivs mer självständigt och hans stånd som ett tecken på

åtrå, vilket får som konsekvens att män kopplas starkare till sexuell lust. Om förspelet sägs t.ex.

att: ”Det är denna åtrå som får pojkens penis att styvna. Det sker genom att den blir blodfylld.

Flickan blir förberedd för samlaget genom att hennes slida blir fuktig.”101 Slidans form förändras

också, den drar ihop sig så att den kan sluta tätt intill penis under samlaget.

Kittlaren sägs vara en motsvarighet till manslemmen. I enlighet med handledningen från

1977 kan det vara ett sätt att tillerkänna kvinnor en sexuell lust, men samtidigt framstår mannens

könsorgan som norm. Enligt boken är problem som kan försämra sexlivet att mannen oroar sig för

att hans penis är för liten och kvinnan för att bli med barn, men med ökad sexuell erfarenhet

försvinner snart problemen. För flickor kan orgasmen utebli under samlaget t.ex. om han kommer

för tidigt, då bör han försöka hjälpa henne till orgasm.102 Varken flickan eller pojken ska känna

sig tvingade till samlag och de ska vara medvetna om att flickan kan bli gravid.103 P-piller

beskrivs negativt som att de lurar kvinnans kropp.

Till skillnad från förra läroboken framställs det inte som att kvinnor får lika stora

kroppsliga besvär av sin biologi. Boken varnar endast för att det kan förekomma illamående och

smärtor under menstruationens första dagar. Om abort sägs att om kvinnan har många barn, är

100 Boken hävdar att spermier överlever tre dygn i slidan och att kvinnor bör tvätta slidan med tvål varje dag ochskölja ur slidan med duschen efter samlag. (Jonsson, 1979, s 223). I nästa lärobok från 1986 hävdas att man intebehöver tvätta med tvål och att man inte ska duscha i slidan, utan den renar sig själv. I BIOS från 1988 sägs spermierkunna överleva i sex dygn. Vilka ”fakta” som framförs som sanningar kan alltså förändras på bara några år. Dekonstruktivistiska debattörerna Hage studerade i sin B-uppsats såg fakta som resultat av en tolkning, medanessentialisterna såg fakta som en spegling av verkligheten. (Hage, 2001, s 2 & 6). Jag upplever det som attessentialister i högre utsträckning tror på förekomsten av objektiva faktauppgifter, medan konstruktivister tror att”fakta” är resultat av urval.101 Jonsson, 1979, s 212.102 Richardson skriver att feminister har kritiserat fokuseringen på samlag som ett uttryck för en manlig norm ochistället betonat klitoris betydelse för kvinnors orgasm. (Richardson, 1997, s 165).103 Läromedlen diskuterar inte att det främst är män som tvingar kvinnor till sexuella handlingar, vilket kan bidra tillatt könsdimensionen döljs. Det torde sällan vara flickor som tvingar pojkar till sexuella handlingar, men ändå betonarmånga böcker könsneutralitet och att varken pojken eller flickan ska tvingas.

20

sjuk eller ung och går i skolan vill hon kanske inte föda sitt barn. Alla är inte för abortlagen utan

vissa menar att fostret har rätt att leva, medan de som är för fri abort menar att det är kvinnans

ensak. Boken följer därmed handledningen från 1977 genom att belysa såväl argument för som

emot abort.

En bild visar en naken pojke och en flicka som ser ungefär likadana ut, sedan visas de som

vuxna med mycket olika kroppar. Kvinnan står halvt bakom mannen, är kortare, har långt hår,

stora bröst och breda höfter, har längre ögonfransar och inget hår alls på kroppen utöver

könshåret. Mannen har skägg och mycket kroppsbehåring.104 Jag menar att bilder som dessa som

framställer könen som mycket olika producerar könsskillnad, de hade istället kunnat visa en

kvinna som står bredvid mannen och också har hår på kroppen.

7.2.3 Sexuell läggningUnder rubriken Avvikande sexualitet diskuteras bl.a. homosexuella, fönstertittare, blottare,

sadister och transvestiter. I denna bok nämns heterosexualitet och bisexualitet för första gången.

Kapitlet inleds med att människor har olika behov och att: ”De flesta människor är heterosexuella,

dvs de vill leva sexuellt med människor av motsatt kön. Vissa människor dras dock till personer

av samma kön. De kallas homosexuella. Homosexualitet är den vanligaste sexuella

avvikelsen.”105 Också denna bok bryter därmed mot handledningen från 1977 genom att kalla

homosexualitet för en avvikelse. Texten fortsätter med att de flesta samhällen har betraktat

homosexualitet som något onormalt och i vissa fall bestraffat den eller haft högre åldersgränser.

Att många människor fortfarande ser homosexualitet som fult eller onormalt leder också till att

homosexuella får svåra problem och blir isolerade och döljer sin sexuella dragning. ”Två

homosexuella män eller kvinnor kan naturligtvis känna samma vänskap och kärlek som en man

och en kvinna. De kan dock inte ha vanliga samlag eller få barn men de kan tillfredsställa

varandra sexuellt.”106 Detta kan ses som en tydligt heteronormativ inställning; att homosexuella

inte kan ha vanliga samlag eller få barn.

En underrubrik är att många homosexuella är bisexuella, under vilken förklaras att de kan

ha sexuella förhållanden med båda könen. En del är gifta och deras familjer känner inte till att

mannen eller hustrun är bisexuell. Nästa underrubrik är Transvestism, sadism och masochism. En

bild visar en kvinna som förut var en man och bildtexten säger att förändringen började med en 104 Jonsson, 1979, s 211.105 Jonsson, 1979, s 226.106 Jonsson, 1979, s 226.

21

hormonrubbning vid 55 års ålder. En annan bild visar två manliga transvestiter och en tredje bild

homosexuella män som demonstrerar i New York, d.v.s. bilderna visar främst män. Det kan ses

som problematiskt att homosexuella ofta framställs som män och att bisexuella framställs på ett

vinklat sätt som att de lever i ett heterosexuellt förhållande men har sex med någon av samma

kön, varmed bisexualitet inskränks till att gälla sex och inte kärlek.107

Fönstertittare och blottare beskrivs som relativt ofarliga som sällan gör direkta närmanden.

”Betydligt allvarligare är det då män gör sexuella närmanden mot småflickor. Ett sådant

närmande kan skada flickan och man bör därför tala om för små flickor att de inte får följa med

män som de inte känner.”108 Det är bara flickor som är potentiella offer och det är själva

närmandet som framstår som farligt, inte de eventuella övergreppen.

Sammanfattningsvis kan sägas att homosexualitet ses som en avvikelse och konstrueras

som ett problem eftersom de inte kan ha ”vanliga samlag” eller få barn, vilket biologiskt sett är

målet med sexualiteten. Det antyds att könsbyten beror på hormonrubbningar i vuxen ålder.

7.3 Biologi för grundskolans högstadium 2 av Rolf Jonsson 1986

7.3.1 SexualitetTemat behandlas under rubriken Fortplantning och sexualitet, vilket är en nyhet som kan innebära

en distinktion mellan dem.109 Även denna bok diskuterar först djurs fortplantning och sedan

människors sexualdrift och samlag. Sexualiteten framställs som en biologisk drift som behöver få

utlopp, främst genom samlag. ”Biologiskt sett ska samlaget leda till att en spermie och ett ägg kan

mötas och att en ny individ börjar utvecklas.”110 Men människor har inte bara samlag för att få

barn utan också för att det ger njutning och gemenskap med den man älskar. Sexualitet kopplas

därmed till fortplantning och till kärlek.

En förändring i synen på onani är att det nu beskrivs som lika vanligt hos flickor, pojkar

och vuxna. För ensamma kan det vara ett sätt få sexuell tillfredsställelse. Onani framställs därmed

fortfarande som ett substitut till samlag.

107 RFSL Ungdom har inte analyserat denna bok men för fram en liknande kritik mot en annan bok. (Ryng,Sysimetsä, Björk Blomqvist, 2003, s 25f.).108 Jonsson, 1979, s 226.109 Jag analyserar detta kapitel, vilket sträcker sig från s 235-252.110 Jonsson, 1986, s 240.

22

Nya teman i boken är p-spruta, p-stav, p-skum, sterilisering, sjukdomar i könsorgan och

bröst, provrörsbefruktning och insemination, svamp, herpes, condylom, chlamydia och AIDS.111

Kondom diskuteras mer utförligt, särskilt att det förhindrar smitta i samband med tillfälliga

sexuella förbindelser. Aids kopplas till homosexuella män, bisexuella män och deras partners,

narkotikamissbrukare som injicerar, blödarsjuka och prostituerade och deras kunder, eftersom:

”(Prostituerade är ofta injicerande narkotikamissbrukare.)”112 Detta är ett vanligt tema, att

könssjukdomar kopplas till Afrika, homosexuella, narkomaner, de som har tillfälliga förbindelser

eller är prostituerade, vilket förlägger risken hos de Andra. Ur ett queerperspektiv kan det vara

bättre att tala om riskbeteenden istället för riskgrupper för att minska utpekandet av

syndabockar.113

7.3.2 KönUnder puberteten börjar pojkars testiklar producera det manliga könshormonet testosteron och

flickors äggstockar de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron som förändrar dem

och deras kroppar, medan före puberteten är de kroppsliga skillnadernas ”inte så stora”. I den

förra boken stod att de kroppsliga skillnaderna då var ”små”, varför detta kan ses som en ökad

könsdikotomisering. Att män och kvinnor har olika könshormoner är ett återkommande tema,

trots att feminister har påpekat att kvinnor också har testosteron och män ”kvinnliga” hormoner

men i lägre halter, men könen framställs här som olika på grund av motsatta könshormoner.114 I

biologiböckerna framställs hormonskillnaderna mellan könen som en artskillnad och inte en

gradskillnad.

Formuleringen om hur kvinnors slida förbereds för samlag och hur åtrån får mannens

penis av styvna återkommer från förra boken. En nyhet är att Jonsson angående oskyddat sex

också diskuterar att pojkar kan bli pappor av oskyddat sex, texten hävdar att han har lika stor del i

och stort ansvar gentemot ett barn. Det kan hänga samman med kvinnorörelsens diskussioner om

föräldraskap och att män bör ta större ansvar för barn. En annan förändring jämfört med förra

boken är ett ökat fokus på kvinnors kroppar: klitoris diskuteras mer och mödomshinnan och

tampongsjukan nämns.

111 Stavningen är Jonssons. Jag försöker använda läromedlens terminologi, varför det ofta är AIDS och inte hiv somdiskuteras. Frivillig sterilisering infördes 1976 i Sverige, men nämns alltså inte i läromedlen förrän nu, tio år senare.112 Jonsson, 1986, s 250.113 Rosenberg, 2002, s 42.114 Stainton Rogers, 2002, s 30.

23

Texten är mer negativ mot abort än den föregående och tar upp att: ”En abort innebär

alltid en viss risk för kvinnan. Det kan uppstå komplikationer som gör att kvinnan inte kan få flera

barn.”115 Ett tillägg jämfört med 1979 är en diskussion om fostrets rätt till liv och att fadern borde

få vara med och bestämma: ”Alla tycker inte om att lagen ger modern rätt att bestämma om hon

vill föda barnet. Även fostret är en liten levande människa som har rätt att få leva, menar man.

Många anser att också fadern ska ha rätt att vara med och bestämma.”116 Argumentet i den förra

boken - att de som är för fri abort menar att det är kvinnans ensak - är nu borttaget. Enligt

handledningen från 1977 ska skolan inte ta ställning i kontroversiella frågor som abort, men här

tar man indirekt ställning mot abort genom att beskriva risker och argument mot aborter och inga

argument alls för, vilket kan ses som ett brott mot handledningen. Förändringen kan återspegla

samhällsdebatten om abort och kvinnorörelsens försvagning under 1980-talet.

Boken är mer positiv till p-piller och skriver att en del kvinnor kan få biverkningar, men

att de brukar vara milda och försvinna med tiden. Risken för blodpropp som nämndes i förra

boken är nu borttagen.

7.3.3 Sexuell läggningHomosexualitet har fått en egen rubrik och beskrivs mindre negativt men det sägs fortfarande vara

den vanligaste sexuella avvikelsen. Den som väljer en partner från det motsatta könet är

heterosexuell och den som föredrar det egna könet är homosexuell. Homosexuella kontakter

mellan främst pojkar är inte ovanligt i tonåren, men betyder inte alltid att de blir homosexuella

som vuxna. Man känner inte till de djupare orsakerna till homosexualitet men troligen grundläggs

den mycket tidigt. Att acceptera sin homosexualitet är ofta mycket svårt eftersom de flesta är

heterosexuella och: ”Ju större press samhället utövar genom lagstiftning och fördömande desto

svårare får den homosexuelle att finna sin roll i samhället.”117 En bild visar två homosexuella män

med bildtexten: ”Homosexuella personer lever ofta tillsammans på samma sätt som gifta. Ett

homosexuellt par känner samma vänskap och kärlek till varandra som ett heterosexuellt par.”118

Texten behandlar antingen homosexualitet könsneutralt eller handlar om manliga homosexuella,

t.ex. när man diskuterar ”den homosexuelle”, medan kvinnor är osynliga. Bisexualitet beskrivs

som att många bisexuella är gifta och har barn och att deras familjer inte känner till deras

115 Jonsson, 1986, s 245.116 Jonsson, 1986, s 245.117 Jonsson, 1986, s 252.118 Jonsson, 1986, s 252.

24

läggning. ”Med bisexuell menas en person som har sexuella kontakter med båda könen.”119 Fokus

avseende bisexuella ligger därmed som i förra boken på sex och inte på känslor och kärlek.

Texten varnar indirekt samhället för att fördöma homosexuella då det förvärrar deras

situation, vilket kan ses som ett steg mot en större acceptans av homosexualitet. I stort sett alla

böcker påpekar att det är vanligt med homosexuella förbindelser i tonåren men att man inte

behöver vara homosexuell för det, vilket kan vara ett sätt att avdramatisera. Samtidigt är det en

heteronormativ syn som gör homosexualitet till en avvikelse ty det påpekas aldrig att det är

vanligt med heterosexuella förbindelser i tonåren utan att man är heterosexuell för det. Möjligen

tar Jonsson indirekt avstånd från skilda åldersgränser genom att skriva: ”Man trodde att den unge

kunde förföras och därigenom bli homosexuell.”120 Homosexualitet framställs som en avvikelse

och problematiseras, men paradoxalt nog ska det samtidigt accepteras.

7.4 BIOS - biologi för högstadiet av Berth Andréasson 1986

7.4.1 SexualitetKapitlet heter Att bli vuxen och inleds på första sidan med diskussionsfrågor till skillnad från de

andra böckerna, t.ex. stämmer det att flickor har lättare för att prata om känslor, gärna kramas och

är de som är ansvariga för preventivmedel?121 Hur ser pojkar på flickor som sexualpartner och

kamrat? Stämmer det att pojkar skryter om att ha legat med flickor? Vilka synpunkter kan man

lägga på ungdomar som inleder sexuella förbindelser i tonåren? Ge några alternativ till samlag.

Hur och när grundläggs könsroller? Vilket kön kopplas till redskap som t.ex. fotboll, strykjärn,

skiftnyckel och blöja? Vad kan göras för att pojkar och flickor ska kunna använda samma saker i

lika stor utsträckning? Finns det biologiska förklaringar till könsrollerna? Frågorna illustreras av

en bild på en pojke som kör traktor och två flickor som leker med dockor.122 Även om frågorna

syftar till att ifrågasätta könsrollerna ger de tillsammans med bilden en tämligen traditionell bild

av könen.

Av de läromedel som analyseras är BIOS den som starkast argumenterar för avhållsamhet,

vilket kan hänga samman med hiv-epidemin på 1980-talet. Det fastlås att sex är mer än att bara

119 Jonsson, 1986, s 252.120 Jonsson, 1986, s 252.121 Det är s 193-216.122 Ett utdrag ur ett brev beskriver en mullig flicka som är tillsammans med en pojke som hon säger sig inte kunnaklara sig utan. Han bryr sig inte om sminkade tjejer och hon hävdar att utseendet inte har någon betydelse för kärlek.Jag tolkar det som att författaren försöker nedtona betydelsen av kvinnors utseende, vilket dock får som konsekvensatt mäns utseende betraktas som oviktigt.

25

leva ut fortplantningsdriften, det kan vara en djup själslig kontakt med en medmänniska. Boken

förespråkar att man bör vänta med sex tills man är fysiskt och socialt mogen: ”Det bör här sägas

klart: Det är inte skadligt eller onormalt att vänta. Tvärtom!”123 Att vänta kan vara ett gott tecken

på mognad. ”Samlag med någon man tycker om kan vara något underbart som inte bör grunda sig

på osäkerhet och otrygghet.”124 Petting rekommenderas inte för att det riskerar att leda till samlag

utan: ”Onani kan vara ett bra sätt att tillfredsställa sexualdriften.”125 De allra flesta pojkar och mer

än hälften av alla flickor onanerar.

För att slippa AIDS bör man ha så få partners som möjligt, helst hålla sig till en enda. De

som särskilt riskerar att smittas är prostituerade, homosexuella män, narkotikamissbrukare och

blödarsjuka. I ett utdrag ur en tidningsartikel beskrivs den första smittokedjan som inte var

homosexuell eller bland narkotikamissbrukare, det var människor som säger att de inte var sådana

och varken hade anal- eller munsex. Aids kopplas främst till homosexuella och narkomaner,

eftersom det framställs som förvånande att andra också kan smittas. Boken skriver att AIDS

kommer från en afrikansk apa. Om andra länder sägs att i vissa överbefolkade länder är

sterilisering av män vanligt som preventivmetod, en bild visar ett sådant ingrepp i Indien.

7.4.2 KönUnder puberteten väcker könshormoner könsdriften och s.k. runda ord är klumpiga uttryck för

sexualiteten. Texten fortsätter: ”Andra yttringar är att pojkarna drar flickorna i håret, att man

stöter till den man intresserar sig för osv. I grupp är samtalstonen ibland högljudd och språket rått.

Men innerst inne och i ensamhet är man annorlunda. Man vill gärna vara mjuk och rar, man vill

krama och kyssa, man längtar och hoppas. Man är osäker.”126 Fokus ligger på mäns sexualitet

som framställs som könsneutral, då författaren glider från pojkar som drar i håret till ”man” som

är högljudd men vill vara rar, vilket knappast torde handla om flickor. Föreställningen om att

pojkar drar flickor i håret på grund av sina hormoner och drifter kan få som konsekvens att det

som idag diskuteras som sexuella trakasserier legitimeras. Indirekt förs samtidigt en likhetsdiskurs

fram där pojkar egentligen är som flickor innerst inne, men förråas av sin osäkerhet.

I likhet med förra boken finns en bild av pojkar och flickor före och efter puberteten, där

de först är lika och sedan olika så till vida att kvinnan är kortare, kurvigare, har långt hår och inget

123 Andréasson, 1986, s 212.124 Andréasson, 1986, s 200.125 Andréasson, 1986, s 212.126 Andréasson, 1986, s 200.

26

hår på kroppen. I likhet med i flera andra läromedel finns det fler bilder på kvinnor och deras

kroppar än på män, här är det t.ex. en kvinna som blundar och njuter av en omfamning och en

naken kvinna i duschen som illustration till intimhygien.127 Det är sannolikt att kvinnor

objektifieras mer än män, men svårt att belägga utan bildanalytiska redskap.

Det könsneutrala temat återkommer där mannen som norm döljs bakom formuleringar om

människan. Avsnittet om könsorganen inleds könsneutralt och fortsätter med en mening som

främst tycks handla om män: ”En människas potens (sexuella förmåga) har inget samband med

könsorganens storlek och utseende.”128 Vidare blir barnets hormonbalans den vuxnes och de

exempel som ges är att målbrottsrösten inte alltid ”bär” och att rörelserna blir klumpiga, vilket

också verkar handlar om män. Ytterligare exempel är det könsneutrala samlaget: ”Samlaget

upplevs som lustförnimmelser, som stegras och kulminerar med orgasmen (utlösningen). Under

orgasmen sker sädesuttömningen hos mannen. Det är lyckligt – men inte nödvändigt – om båda

får orgasm och får den någorlunda samtidigt. Kvinnan behöver ofta längre tid för att uppnå

orgasm.”129 Därför bör man variera förspelet. Om mannen får för tidig utlösning hinner kvinnan

inte uppnå orgasmen.

Även här är kvinnors hormoner det avvikande; klimakteriet beskrivs som en rubbning av

hormonbalansen som kan ge övergångsbesvär som nervositet, illamående och svettningar.

Besvären kan underlättas av att omgivningen visar hänsyn. Detta är det enda läromedel som

diskuterar frigiditet, vilket definieras som kvinnor som har svårigheter att uppleva sexualiteten

som en njutning och få orgasm och inte får någon positiv behållning av samlag. Frigiditet

konstrueras därmed som kvinnor som inte njuter av samlag, vilket kan tolkas som ett tecken på

heteronormativitet.

En stor förändring har skett i synen på abort som har blivit mer positiv och feministiskt

influerad: Alla barn som föds har rätt att vara välkomna.130 En kvinna kan ibland bli gravid trots

att hon och hennes partner använder preventivmedel. ”Om hon då anser att hon inte kan eller vill

föda barnet, har hon möjlighet att få abort.”131 Det får dock inte ersätta användningen av

127 Andréasson, 1986, s 214.128 Andréasson, 1986, s 198.129 Andréasson, 1986, s 201.130 Andréasson skriver på ett annat ställe att det är naturligt att pappan är med och hjälper till under förlossningen ochatt det är lika naturligt att mamman ska få smärtlindring om hon så önskar. Formuleringar om att det är naturligt kanses som ett sätt att legitimera det, men kraven ovan kan också ses som ett resultat av kvinnorörelsens kamp, vilkendöljs bakom det ”naturliga”.131 Andréasson, 1986, s 207.

27

preventivmedel. Boken tar genom sin beskrivning ställning för abort till skillnad från de äldre

läromedlen.

Ett tema som här uppträder för första gången är pornografi. ”Många blir stimulerade av

det, andra äcklade. För dem som av en eller annan anledning inte kan få leva ett ‘normalt’

sexualliv kanske porren kan utgöra en ersättning.”132 Män kopplas till porr genom en illustration

av en man vid ett skyltfönster vid en porrbutik. Porr framställs som en ersättning för dem som inte

kan ha ”normalt” sex, men boken tar också upp fyra nackdelar: Kärlek nämns inte i samband med

sex, det är orealistiska och överdrivna skildringar av människor som sexmaskiner, det handlar inte

om preventivmedel, graviditet och könssjukdomar och det finns många våldsinslag. Porr beskrivs

ur konsumentens perspektiv och vilket budskap det ger, medan produktionsvillkor inte diskuteras.

7.4.3 Sexuell läggningAvsnittet Vad är normalt? inleds med: ”Vad som skall betraktas som ´normalt´ och vad som

räknas som ´avvikande´ i fråga om sex kan vara svårt att avgöra.133 Den som sexuellt dras till det

motsatta könet kallas heterosexuell. Heterosexualitet är det vanligaste. Människor kan också dras

till både det motsatta och det egna könet. Sådana människor kallas bisexuella. De som

huvudsakligen dras till det egna könet kallas homosexuella. Under pressade förhållanden, t ex en

fängelsevistelse, där man endast kan träffa personer av samma kön, kan heterosexuella personer

tillfälligtvis visa homosexuella böjelser.”134 Homosexualitet är ganska vanligt, troligtvis 3 % av

befolkningen. Dragningen handlar inte enbart om sex utan också om kärlek och

gemenskapsbehov. Många homosexuella känner omgivningens reaktioner som en tung börda.

”Homosexualitet är inte olagligt om man är över 15 år.”135 Det finns många andra sexuella

beteenden och det är svårt att fastställa gränsen för vad som är normalt. ”Det är viktigt att vi inte

tanklöst fördömer människor som har en annan inriktning av sexualiteten än vi själva. En viktig

inskränkning är: Vi får inte tolerera att sexualiteten tar sig sådana uttryck att andra skadas.”136

Avsnittet illustreras med två män som håller om varandra i en grupp människor, de ska sannolikt

tolkas som homosexuella i en demonstration.

132 Andréasson, 1986, s 213.133 I kapitlet Olika sexuella beteenden finns underrubrikerna Onani & petting, Potensrubbningar, Vad är normalt? ochPornografi.134 Andréasson, 1986, s 213.135 Andréasson, 1986, s 213.136 Andréasson, 1986, s 213.

28

Tecken på heteronormativitet är att ”vi” förutsätts vara heterosexuella och inte tanklöst ska

fördöma andra och att man tillfälligt kan visa homosexuella böjelser under pressade förhållanden.

1944-1978 var skyddsåldrarna för homosexualitet 18 eller 21 vid beroendeställning jämfört med

15 eller 18 för heterosexuella, vilket kan leva kvar i formuleringen om att det inte är olagligt om

man är över 15. Detta är dock åtta år senare och ger sken av att det är olagligt för unga. RFSL

Ungdom vänder sig emot den negativt laddade formuleringen homosexuella ”böjelser”. De menar

att det är absurt att man i en biologibok försöker förklara att man inte behöver vara homosexuell

för att man i fängelset har sex med någon av samma kön. Normalt ställs mot avvikande och

homosexuella framställs som att de mår dåligt, homosexualiteten utmålas som ett problem.137

Detta är dock den första bok som följer handledningen från 1977 så till vida att inte längre kalla

homosexualitet för en avvikelse, men det framställs inte som helt normalt för det.

7.5 NO-biologiboken för högstadiet av Linnman, Wennerberg & Rodhe 1988

7.5.1 SexualitetAvsnittet heter Sex och samlevnad och inleds med att heteronormativt fastslå: ”Under den period

som brukar kallas puberteten börjar pojkar och flickor bli intresserade av varandra på ett nytt

sätt.”138 Man ska inte tvinga någon till samlag utan pojken och flickan får själva bestämma om de

vill. Texten fortsätter med att: ”Den man tycker om - den man älskar - vill man vara särskilt rädd

om. Tänker man på detta kan sexuellt samliv bli något som gör livet rikare.”139 Problemet med

våldtäkt framställs därmed som möjligt att förebygga med monogama kärleksrelationer eftersom

man är rädd om den man älskar. En nyhet är rubriken Sexuella övergrepp som inleds med en

definition av våldtäkt som att med våld och hot tvinga sig till samlag. ”Sådana handlingar begås

oftast av människor med en sjuklig inriktning av sexualiteten, men också under inflytande av

alkohol.”140 Att tvinga någon till samlag måste starkt fördömas och leder till stränga straff. Även

incest, sexuella handlingar mellan nära släktingar som förälder och barn, syskon eller mor- eller

farföräldrar och barnbarn, är förbjudet. Formuleringen om våldtäkt framställer det som att vi

137 Ryng, Sysimetsä, Björk Blomqvist, 2003, s 24. RFSL Ungdom skriver att BIOS från 1989 inte har någonhomo/bi/trans-information alls, vilket dock BIOS från 1986 som jag analyserar här har. Jag analyserar BIOSstadieboken medan de sannolikt analyserar BIOS Biolätt, vilken är knappt en tredjedel så lång, vilket kan förklarafrånvaron av homosexualitets-/bi-/transtemat. Deras urval framstår som problematiskt eftersom deras val av olikamaterial inte är helt jämförbara. De har dock skrivit en rapport och inte en vetenskaplig uppsats.138 Materialet som analyseras är s 243-267. Det den första upplagan men har gåtts igenom och moderniserats avläkaren Per Zetterlund.139 Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 250.140 Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 252.

29

vanliga människor inte våldtar utan kopplar det till de Andra, som har en sjuklig inriktning eller är

alkoholpåverkade, vilket kan frånta dem ansvar. Texten framstår som inkonsistent när den först

framställer kärlek som ett skydd mot att tvinga någon till samlag, men sedan kopplar våldtäkt till

sjuka och berusade människor.

Texten hävdar att onani är mycket vanligt hos flickor, pojkar och vuxna. Man trodde förut

att det orsakade sjukdomar men vet nu att det är ofarligt och helt naturligt. ”Det är särskilt vanligt

under puberteten, innan sexualdriften kan tillfredsställas genom mera regelbundna samlag.”141

Onani konstrueras därmed som något naturligt och legitimt - ett utslag av sexualdriften - och en

ersättning för samlag.

I avsnittet Hur kan man förhindra befruktning diskuteras preventivmedel, medan att

förhindra könssjukdomar inte uppmärksammas på samma sätt. En av preventivmetoderna är

petting som rekommenderas i nya förhållanden och innan man är mogen för samlag. ”Sexuellt

överförbara sjukdomar sprids mest genom människor som har samlag med flera tillfälliga

bekantskaper. Vill man undvika smitta bör man därför ha samlag endast med den man känner väl

och som man vet inte har någon könssjukdom.”142 Senare nämns att kondom ger ett visst skydd

och kan försvåra spridning, men det som rekommenderas är ändå monogami och att undvika

tillfälliga förbindelser. HIV och AIDS kommer troligen från Afrika och sprids möjligen också

genom djupa kyssar, vilket bör undvikas och: ”Samlag med okända och tillfälliga förbindelser kan

utgöra en ökad smittorisk.”143 AIDS-upplysning och bekämpning illustreras med en affisch från

Kenya. Om andra länder står att sterilisering av män är vanligt i vissa u-länder, vilket illustreras

med en bild av familjeplanering i Indien.

7.5.2 KönEnligt författarna väcker könshormonerna ett intresse för det motsatta könet under puberteten och

man börjar tänka i nya banor. Förut tyckte flickor kanske att pojkar var dumma och pojkar att

flickor var fnittriga och fåniga, men nu börjar man ”tända” på varandra. ”Allt detta beror på att

könshormonerna börjar verka, de framkallar könsdrift eller sexualitet.”144 ”Den spänning som

sexualdriften skapar mellan pojkar och flickor, mellan män och kvinnor, stimulerar även andra

141 Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 251.142 Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 258. Boken växlar här mellan begreppen sexuellt överförbar sjukdom ochkönssjukdom, vilket kan bero på partiella revideringar av texten.143 Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 261.144 Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 245.

30

områden av vårt dagliga liv och gör detta rikare.”145 Heterosexualiteten beror därmed på

könshormoner och är inte bara vanlig, utan också norm och berikar hela livet.146

Boken hävdar att unga ofta har ytliga kärleksförhållanden för att tillfredsställa driften:

”Unga människor fäster sig ofta ganska ytligt vid varandra, kanske endast för att de upplever

sexualdriften starkt och vill tillfredsställa den. Som ett tecken på att man mognar som människa

kommer så småningom allt starkare krav på att man ska tycka om och älska den man lever

sexuellt med. Slutligen kanske man möter någon som man vill bilda familj med, ha barn

tillsammans med.”147 En mogen människa konstrueras som monogam och familjebildande, vilket

indirekt kan utesluta homosexuella, singlar, promiskuösa mfl.

Könen framställs som komplementära: ”Män och kvinnor kan på olika sätt bli sexuellt

upphetsade. En man stimuleras t ex av att se en naken kvinna, en kvinna genom att hon blir smekt

av en man. Båda kan då känna sexualdriften starkt: kroppen förbereder sig för samlag.”148

Därmed förutsätts heterosexualitet och att män är visuella medan kvinnor vill bli smekta. Därefter

följer en beskrivning av hur kvinnans och mannens könsorgan förändras, vilken till skillnad från

andra böcker inte fokuserar mer på kvinnan eller framställer mannens erektion som ett tecken på

åtrå. Könens sexualitet konstrueras som olika men driften leder till samma mål - samlaget. Om

samlag sägs att det oftast leder till orgasm men att det för kvinnor ofta är nödvändigt att klitoris

stimuleras under sexualakten för att få orgasm. Dessa dubbla ”ofta” ger texten ett motsägelsefullt

intryck, kanske för att den försöker betona likhet genom att förklara att samlag oftast leder till

orgasm för män men inte för kvinnor utan att säga det rakt ut.

Under rubriken Sexuella svårigheter beskrivs impotens och för tidig utlösning ingående

och därefter fastslås kortfattat att liknande svårigheter kan förekomma hos kvinnan som att inte

uppleva några lustkänslor eller att inte få orgasm. Texten försöker vara könsneutral och visa på

likheter, men fokus ligger på mannen. Dessutom är det egentligen ingen likhet att mannen

kommer för snabbt och kvinnan för långsamt, men böckerna tycks vilja här betona likheter

framför skillnader.

Texten påpekar att även om menstruationer på många sätt kan vara besvärande ska man

komma ihåg att det inte är någon sjukdom utan försöka leva som vanligt. Om abort sägs att:

”Abortfrågan har diskuterats mycket. Somliga anser att abort inte alls ska få utföras och menar att

145 Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 248.146 Vissa feminister hävdar att det inte är könshormoner eller pubertet i sig som får människor att ha sex, utan attsociala faktorer också påverkar. (Stainton Rogers, 2002, 31f.)147 Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 248.148 Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 249.

31

fostret har liv så snart ägget är befruktat och att abort innebär utsläckande av liv. Andra anser att

fostret inte har liv förrän kvinnan själv upplever det så, t ex när hon känner fosterrörelser.”149 Värt

att notera är att den äldre uppfattningen om kvickning återkommer här. Texten framställer abort

som lämpat för de kvinnor som inte vill föda, inte kan ta hand om ett barn eller lider av

sjukdomar. Abort ger sällan komplikationer men många kvinnor upplever skuldkänslor eller andra

psykiska problem och det ska inte användas som en preventivmetod, varför bilden som ges av

abort är tämligen negativ.

Prostitution beskrivs negativt och definieras som ”En kvinna som har samlag mot

betalning kallas prostituerad. De prostituerade har ofta stora sociala och psykiska problem.”150

Det är den prostituerade och inte mannen som är i fokus. Denna fokus på den prostituerade skiljer

sig från hur pornografi skildras i läromedlen, där fokus inte ligger på kvinnan eller produktionen

utan på konsumenten och budskapet. Pornografi definieras i denna bok som filmer, bilder och

beskrivningar av sexuella handlingar som har till enda uppgift att skapa sexuell upphetsning hos

läsaren. Det är inte porr om det är en del av verklighetsskildringar i vanlig litteratur eller film.

Beskrivningen av pornografi är därmed inte lika negativ som i äldre läromedel. Enligt

handledningen från 1977 ska skolan ta avstånd från pornografins människosyn, vilket detta

läromedel dock inte gör.

7.5.3 Sexuell läggningKapitlet heter Variationer i det sexuella beteendet och inleds med: ”Både män och kvinnor kan

‘tända’ på människor av samma kön. Detta kallas homosexualitet. (Sexualdriften mellan man och

kvinna kallas heterosexualitet.)”151 Man vet inte så mycket om orsakerna till homosexualitet, men

man har inte funnit några fysiska utan: ”Den sexuella utvecklingen under barnaåren kan ha blivit

störd.”152 Det är ganska vanligt med sexuellt umgänge med någon av samma kön under

puberteten. ”Detta kan bero på att driften ännu inte blivit stabil och det betraktas inte som

homosexualitet i vanlig mening. Det förekommer att driften är inriktad både på det egna och på

det motsatta könet. Detta kallas bisexualitet.”153 Sexualitet diskuteras i termer av drifter och

intressant nog känner man sig tvungen att i en parentes också definiera heterosexualitet.

149 Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 257.150 Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 252.151 Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 251.152 Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 251.153 Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 251.

32

Förklaringen till homosexualitet är psykoanalytisk, medan bisexualitet framställs som tillfälligt

och heterosexualitet inte behöver förklaras.

Ungdomar varnas indirekt för att ha relationer med vuxna homosexuella: ”Vuxna

homosexuella söker ofta en partner bland ungdomar av samma kön. Ett sådant förhållande kan bli

ett stort problem för en ung människa. Det kan leda till framtida störningar i den egna

sexualiteten. Men man blir inte homosexuell av sådana upplevelser.”154 Det antyds att

homosexuella är pedofiler och det syftar sannolikt snarare på bögar än på lesbiska. Under

prostitution nämns att det också finns manlig homosexuell prostitution där unga pojkar ställer upp

för en vuxen homosexuell, men dessa pojkar är vanligen inte homosexuella själva.

En bild visar en demonstration med homosexuella av båda könen, vilket är första gången i

de böcker som analyseras här. I bildtexten sägs att homosexuella kämpar mot intolerans och

diskriminering. Kapitlet nämner också att det kan vara besvärligt att vara homosexuell i ett

samhälle där de flesta är heterosexuella. Sammanfattningsvis kan sägas att texten är ambivalent,

samtidigt som den förespråkar acceptans av homosexuella framställs det som en störning och ett

problem för ungdomar.

Under rubriken Andra variationer behandlas blottare, exhibitionister, transvestiter och

transsexuella, vilka starkt känner sig tillhöra fel kön och byter kön för att det ska passa denna

upplevelse. Frågan är om de ses som mer normala när de inte längre kallas avvikelser trots att

beskrivningen i stort sett är oförändrad?

7.6 Biologiboken för grundskolans senare årskurser av Linnman et al 1995

7.6.1 SexualitetKapitlet heter Sex och samlevnad.155 Jag diskuterar främst förändringarna jämfört med den förra

boken emedan det mesta är oförändrat. En mening om att unga människor fäster sig ytligt vid

varandra, kanske endast för att de upplever driften starkt och vill tillfredsställa den är nu struken.

Resonemanget om att sexualdriften är stark och leder till att man söker tillfredsställelse står dock

kvar. I en faktaruta står att HIV är spritt över hela världen och att många smittas varje dag, också i

Sverige. En förändring är att man särskilt smittas utomlands: ”Samlag med okända och tillfälliga

154 Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 251.155 Sex och samlevnad är s 243-267 och är omarbetat inför läroplanen 1994 och granskat av skolsköterskan MonikaNordh. Linnman och Wennerberg är kvar som författare, medan Rodhe har ersatts av Anders Carlsten och LarsMagnusson.

33

förbindelser, särskilt utomlands, kan utgöra en ökas smittorisk.”156 Det kan ses som en motsägelse

att Linnman et. al. betonar risken för att smittas i Sverige samtidigt som de lagt till att det särskilt

sker utomlands.

7.6.2 KönEn nyhet är faktarutor med texten Visste du att, som att kvinnliga skönhetsideal varierar mellan

tider och kulturer, t.ex. jämfördes vackra kvinnor med elefanter i Indien. En annan upplysning är

att kvinnor förr försökte attrahera män genom att blanda mensblod i deras dryck och att man förr

betraktade onani som skadligt. En antydan till ett historiskt perspektiv har tillkommit, vilket

återfinns mer utvecklat i Biologi Spektrum från samma år. Det finns inslag av en

utvecklingsoptimism i att det förflutna framställs som att var mörkt och att man nu vet mer och

detta gäller särskilt synen på onani, även i de andra läromedlen.

I första upplagan stod att incest var förbjudet men nu har det lagts till: ”Det innebär att den

vuxne kan straffas - inte barnet.”157 Det kan vara en återspegling av en förändring i

samhällsdebatten om incest, där det förr ansågs handla om frivilliga relationer mellan vuxna

släktingar eller syskon men senare började handla mer om föräldrars och vårdnadshavares

övergrepp mot barn. Incest uppmärksammades också allt mer under 1980-talet. Samtidigt är dock

definitionen av incest i texten oförändrad och felaktig, d.v.s. sexuella handlingar mellan nära

släktingar som förälder - barn, syskon, mor- eller farförälder - barnbarn.158 En annan återspegling

av samhällsförändringar kan ses i abortdiskussionen, där en tredje uppfattning är tillagd, nämligen

att fostret är levande när det är stort nog för att leva utanför modern.

I den förra boken fastslogs: ”En graviditet kan innebära stora risker och få allvarliga

konsekvenser för båda pojken, flickan och det barn som kanske föds utan att vara önskat.”159 I

denna andra upplaga är ”stora risker” struket, vilket mildrar varningen något. En annan förändring

är att en formulering är borttagen om att det är viktigt att veta hur säkra olika preventivmedel är,

vilket kan tyda på att preventivmedlen ses som säkrare år 1995.160

156 Linnman et al, 1995, s 261.157 Linnman et al, 1995, s 252.158 Till 1937 var båda parterna i incestbrott brottslingar, men sedan har det börjat ses som en vuxens övergrepp på ettbarn. (Lidstedt Cronberg, 2002, s 146). 1973 omdefinierades incestbrottet till att endast omfatta förälder - barn ochhelsyskon, varför bokens definition är föråldrad och inte stämmer överens med lagen.159 Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 249.160 Handledningen från 1956 varnade för att alla preventivmetoder är osäkra till skillnad från handledningen från1977, varför detta också kan ses som ett genomslag för handledningen från 1977 i preventivmedelsfrågan.

34

En annan förändring är att definitionen av prostitution har blivit könsneutral; det är en

kvinna eller en man som har samlag mot betalning. Förut var det bara en kvinna i själva

definitionen samtidigt som man också diskuterar manlig homosexuell prostitution, vilket kan

tyckas motsägelsefullt.

7.6.3 Sexuell läggningRubriken Variationer i det sexuella beteendet är densamma. 1988 definierades homosexualitet

som att man kan ”tända” på någon av samma kön, vilket har ersatts av: ”Både män och kvinnor

kan bli kära i och ha ‘sex’ med någon av samma kön.”161 Homosexuellas sex ses dock inte som

riktigt sex, utan det är fortfarande samlag som är normen. Förut definierades heterosexualitet som

sexualdriften mellan män och kvinnor, nu är det sexuellt umgänge mellan män och kvinnor.

Paradoxalt nog framstår det som att man blir heterosexuell av att ha sex med någon av motsatt

kön, medan kärlek ingår i definitionen av homosexualitet. Meningen om att orsakerna till

homosexualitet inte är helt kända står kvar, d.v.s. heterosexualitet är oproblematiserat.

Formuleringen om att det kan bero på en störning under barnaåren är dock struken, vilket tyder på

en försvagning av psykoanalytiska förklaringar till homosexualitet. Stycket om att vuxna

homosexuella ofta söker en ung partner och att det kan leda till problem för tonåringen står kvar i

oförändrat skick.162

Formuleringen om att det är ganska vanligt med sexuellt umgänge med någon av samma

kön under puberteten är ersatt av att: ”I puberteten kan det förekomma att ungdomar av samma

kön umgås sexuellt.”163 Effekten blir att homosexuella erfarenheter framstår som mindre vanligt

förekommande än i förra boken. Definitionen av bisexualitet är oförändrad, nämligen att driften är

riktad både mot det egna och motsatta könet.

161 Linnman et al, 1995, s 251.162 RFSL Ungdom menar att denna bok är en av de mest kränkande böckerna mot homosexuella som utmålar demsom pedofiler och är starkt heteronormativ med stereotypa roller för könen. Boken bidrar till begreppsförvirringgenom att diskutera transsexualism under Andra variationer av det sexuella beteendet. (Ryng, Sysimetsä, BjörkBlomqvist, 2003, s 20). Jag ställer mig dock tveksam till att den skulle ha en mer stereotyp bild av könen än de andraböckerna, de ger alla ungefär samma beskrivningar av könen som olika utom Biologi Spektrum som i störreutsträckning betonar likhet.163 Linnman et al, 1995, s 251.

35

7.7 Biologi av Anders Henriksson 1995

7.7.1 SexualitetKapitlet heter Fortplantning och sexualitet.164 Det fastslås att samlaget kan leda till en ny individ

men: ”Människor älskar med varandra även för att det ger vällustkänslor och en stark upplevelse

av närhet.”165 Blommor och bin och djurs fortplantning diskuteras och därefter människors

sexualdrift och samlag. Samlaget är dock mer än en ren parningsakt och sker inte bara för att

skaffa barn. ”Biologiskt sett är målet med samlaget att skapa en ny individ. För att locka till

fortplantning är intensiva vällustkänslor knutna till samlaget. Människor älskar med varandra

även för att förstärka känslan av samhörighet.”166 Det framstår som att sex och kärlek hänger ihop

och att naturen har ett syfta med samlaget och försöker locka människor till heterosexuella

samlag, vilket indirekt framställer andra sorters sex som mindre normalt.

Om HIV sägs att det beskrevs första gången 1981 i USA och att det kan smitta vid samlag,

genom blod och att homosexuella män kan smitta varandra vid analsex. Homosexuella män som

har analsex framställs därmed som en riskgrupp och utdefinieras som ett problem.

Boken handlar mycket om reproduktion och en nyhet är Hjälp till graviditet som behandlar

insemination, provrörsbefruktning och äggdonation, vilket inte är tillåtet i Sverige men lagligt i

Danmark och Storbritannien. Det är möjligt att formuleringen om att det är lagligt i andra länder

indirekt är en kritik av Sverige.

7.7.2 KönFörspelet beskrivs som att båda könen förbereds för samlag: ”Då blir penis styv och något längre

för att kunna föras in i kvinnans slida.”167 Kvinnokroppen förbereds bl.a. genom att slemhinnorna

blir fuktiga. Det nämns att klitoris också innehåller svällkroppar, liknande de som finns i penis.

Att klitoris liknas vid penis kan ses som ett inslag av en likhetsdiskurs, men det är mannen som

beskrivs mest och hans könsorgan som framstår som normen som kvinnan jämförs med. Den

könsneutrala beskrivningen av orgasmen handlar främst om mäns orgasm: När könsorganen

stimuleras, t.ex. med penis i slidan så utlöses efter tillräcklig stimulering orgasmen. Det tar ofta

längre tid för kvinnor och många kvinnor upplever inte orgasmen under själva samlaget utan

klitoris behöver stimuleras ytterligare, d.v.s. kvinnan framstår som avvikande.

164 Det är s 235-254.165 Henriksson, 1995, s 235.166 Henriksson, 1995, s 242.167 Henriksson, 1995, s 238.

36

Om menstruationer sägs att: ”Även humöret påverkas under menstruationscykeln. Det är

inte ovanligt att kvinnan blir nedstämd och retlig dagarna före och under menstruationen.”168

Under menstruationerna känner många smärta och illamående, men det är normalt och alltså

ingen sjukdom. Kvinnor framstår dock som utsatta för kroppsliga besvär, till skillnad från män.

Under Avbruten graviditet behandlas spontan och framkallad abort. Kvinnan kan själv

bestämma om hon ska föda eller inte. Hon kanske inte vill föda på grund av sjukdom,

familjeförhållanden, att hon är för ung och går i skolan.169 Aborter utförda av läkare orsakar sällan

följdsjukdomar. Det kan förekomma att kvinnan känner tomhet och skuld efter en abort, då är det

viktigt att hon kan prata med någon och få stöd. ”De flesta svenskar tycker att vi har en bra

abortlag i Sverige. Några anser dock att redan det befruktade ägget ska skyddas som en levande

individ. Andra som kritiserar abortlagstiftningen tycker att även mannen ska få vara med och

bestämma.”170 Texten tar indirekt ställning för abortlagen genom att framställa det som att de

flesta stödjer den, medan några inte gör det.

7.7.3 Sexuell läggningUnder rubriken Homosexualitet definieras homosexualitet som: ”Det finns kvinnor och män som

är homosexuella. Det innebär att kvinnor känner kärlek till kvinnor och män till män. I ett

homosexuellt förhållande är kärleken och vänskapen lika stark som i ett heterosexuellt

förhållande.”171 Det illustreras med en bild på två homosexuella män. Det var olagligt till 1944,

men sedan har homosexuella fått det bättre och 1995 infördes partnerskapslagen som är ett slags

äktenskap för homosexuella. ”Tyvärr finns det fortfarande fördomar mot homosexuella. Därför

döljer många, speciellt ungdomar, sin homosexualitet. Man är rädd för att bli utstött. Allt fler

lever dock öppet, dvs. de visar sin kärlek och sina känslor på samma sätt som heterosexuella. Med

öppenheten minskar fördomarna.”172 Indirekt antyds att homosexuella är ansvariga för att minska

andras fördomar genom att leva öppet, heterosexuellas ansvar diskuteras inte.173

Homosexuella lever sitt liv som andra, ibland även med barn, vilket är ett nytt tema. En

annan nyhet är att boken också nämner orsakerna till heterosexualitet, men orsakerna till

168 Henriksson, 1995, s 240.169 Detta är ett exempel på interdiskursivitet, att samma orsaker till abort återkommer i de olika läromedlen.170 Henriksson, 1995, s 248.171 Henriksson, 1995, s 254.172 Henriksson, 1995, s 254.173 RFSL Ungdom anser istället att boken framställer det som positivt att samhället blir mer tolerant och atthomosexuella är som alla andra.

37

homosexualitet diskuteras fortfarande mer: ”Ingen känner till någon särskild orsak till varför man

blir homosexuell. Troligen är den hetero- eller homosexuella läggningen grundlagd före

puberteten, innan man själv är medveten om den. Man kan även vara bisexuell, dvs. man kan

känna en dragning till båda könen.”174 Hetero- och homosexualitet definieras som kärlek, medan

bisexualitet handlar om en dragning och inte framställs som lika normalt.

Gränsen för normalitet är nu flyttad eftersom rubriken Homosexualitet följs av

Annorlunda sexuella beteenden som beskriver incest, våldtäkt, blottare, transvestiter,

transsexuella, pedofiler, sadister och masochister. Incest definieras som nära släktingar på samma

sätt som i de andra böckerna. Våldtäkt innebär att någon tvingar sig till samlag genom hot eller

våld. Transsexuell är en person som önskar tillhöra det motsatta könet. Pedofil är en person som

känner en sexuell dragning till barn. Blottare är män som känner sexuell upphetsning av att visa

sitt könsorgan för kvinnor. Alla definitioner är könsneutrala utom blottare, som är män som visar

sig för kvinnor, d.v.s. de är per definition heterosexuella. I en äldre bok nämndes att det också

fanns kvinnliga blottare, men att de inte upplevs som skrämmande, men nu är definitionerna

påfallande könsneutrala eller heterosexuellt manliga.

7.8 Biologi Spektrum för grundskolans senare årskurser av Susanne Fabricius 1995

7.8.1 SexualitetI boken finns två avsnitt om sex och samlevnad: Från barn till tonåring och Från tonåring till

vuxen.175 Texten inleds med att under puberteten vaknar den sexuella driften och ibland blir man

kär flera gånger samma vecka! Läraren Fabricius använder sig flitigt av utropstecken, sannolikt

för att signalera att något är förvånande eller värt att lägga märke till, t.ex. formuleringen att just

du och dina känslor är unika! Hon fortsätter med man ofta undrar om man är normal, sedan går

man in tvåsamhetens äventyr.

Texten fastslår att i Sverige talar vi öppet om sex och samlevnad, men det är inte så länge

som vi vågat tala öppet om sex. Fabricius hävdar felaktigt att obligatorisk sexualundervisning i

skolorna infördes 1958.176 Andra länder gör studiebesök i svenska skolor och lär sig av vår

sexualundervisning. Därmed framställs Sverige som bättre än andra länder och denna bok är 174 Henriksson, 1995, s 254. RFSL Ungdom hävdar felaktigt att bisexualitet inte nämns: ”Bisexuella nämns dock inte,och transsexuella hamnar felaktigt under annorlunda sexuellt beteende.” (Ryng, Sysimetsä, Björk Blomqvist, 2003, s21.)175 Det är s 116-129 och s 342-359.176 Fabricius, 1995, s 118. Detta är ett sakfel, då obligatorisk sexualundervisning infördes 1955 och handledningenutkom 1956.

38

också den som diskuterar Sverige och andra länder mest, medan etnicitet är frånvarande i de andra

böckerna.

Genom utropstecken signaleras vikten av att säga nej: Om man inte vill ha sex ska man

säga nej! ”De flesta väntar med att ha samlag tills de är i övre tonåren. Det är tillräckligt

fantastiskt att hålla handen, kramas, kyssas och kanske ha petting.”177 En vanlig orsak till

svartsjuka är otrohet. ”De flesta tycker att trohet är viktigt i ett förhållande. Det är lika viktigt att

kunna lita på sin partner som på sina kompisar.”178 Boken varnar för att försumma sina vänner för

förhållandet, för förhållandet tar kanske slut en dag. Detta är den enda bok som har en sådan

varning, som kan ses som en motvikt till heterosexualiseringen.

Den sexuella driften anses av många vara vår starkaste, minst lika viktig som att äta, sova

och dricka. ”Rent biologiskt är den en förutsättning för att vår art ska leva vidare genom våra barn

och barnbarn. Mycket av det vi gör styrs direkt eller indirekt av sexualdriften. Spänningen som

den ger stimulerar ofta även andra områden i vårt liv och gör det rikare.”179 Unga har ofta korta

och ytliga förhållanden. ”Men när man blir lite äldre brukar längtan efter en djupare relation och

kanske någon att skaffa barn med bli allt starkare.”180 Det framställs som att man mognar till

monogama relationer som syftar till barn, vilket främst handlar om heterosexuella och indirekt

kan exkludera homosexuella eftersom deras kärlek i läroböckerna inte brukar diskuteras i

samband med reproduktion.

En nyhet är temat Sex och handikapp som säger att vad det gäller kärlek är vi alla lika, vi

har rätt att få ge och uppleva kärlek. Handikapp kan vara i vägen, men känslorna är desamma och

det finns hjälpmedel så att han eller hon kan ha ett så rikt kärleksliv som möjligt. Det illustreras

med en man i rullstol med en kvinna i knäet och bildtexten: ”När det gäller kärlek är vi alla

lika.”181 Intressant nog framställs det som att den funktionshindrade är en man, vilket påminner

om hur homosexuella män fick illustrera homosexualitet i de äldre läromedlen. Att framställa de

Andra som lika oss tycks vara en strategi som gör dem mer accepterade, ty om såväl

homosexuella, kvinnor som handikappade sägs att kärleken är densamma och det antyds att de

egentligen är lika ”oss”, vilka då är heterosexuella män.

177 Fabricius, 1995, s 128. Här följer boken handledningen från 1977 genom att visa på värderingar som har stöd avfolket, men ur ett queerperspektiv kan likställandet av trohet och tillit ifrågasättas då det framställer polygami somavvikande.178 Fabricius, 1995, s 128.179 Fabricius, 1995, s 344. Här återkommer naturaliseringen av heterosexualitet utifrån reproduktion.180 Fabricius, 1995, s 344.181 Fabricius, 1995, s 346.

39

Om onani sägs att det förr sågs som skamligt och skadligt, men att idag vet vi att det är

helt ofarligt, tvärtom är det ett bra sätt att lära känna hur den egna kroppen fungerar och ett

komplement till ett rikt sexualliv. Biologi Spektrum ger uttryck för den mest positiva inställningen

till onani av alla böcker, men det är ändå ett komplement. Om könssjukdomar sägs att: ”Det bästa

sättet att skydda sig är att använda kondom, att hålla sig till en och samma partner eller att helt

avstå från samlag.”182 Aids kommer ursprungligen från Afrika och sprids inte genom kyssar,

d.v.s. faktauppgifterna har förändrats men författarna kopplar det ständigt till Afrika.

7.8.2 KönBiologi Spektrum är den bok som har flest inslag av en likhetsdiskurs, t.ex. inleds Könsorganen

med: ”På riktigt små foster ser pojkars och flickors könsorgan likadana ut.”183 Sedan förändras de

av könshormoner. Till skillnad från andra böcker påpekas att klitoris motsvarar mannens penis,

d.v.s. den är inte förkrympt eller liknar en penis. Mannen som norm visar sig dock i rubriker som

Kan man fastna i tjejen? som handlar om ”man” som i texten visar sig vara ”män”. En skillnad

jämfört med de andra böckerna är att Fabricius diskuterar kvinnors kroppar och behov mer.184

Under puberteten kommer pojkar i målbrottet och flickor får kvinnliga former. Även

flickors röst djupnar och får en annan klang men den största förändringen är att de får mens. ”De

flesta kvinnor upplever inga större obehag när de har mens, men en del får huvudvärk,

humörsvängningar eller smärta.”185 Numera finns det bra hjälp att få. Den totala mängden

hormoner som behövs för att orsaka menstruationer under en livstid väger inte mer än ett

frimärke! Klimakteriet innebär stora hormonomställningar och kan ibland ge besvär som

humörsvängningar, men vi har kvar vår sexuella drift hela livet. Kvinnors hormoner framställs

därmed inte som ett lika stort problem som i de andra läromedlen.

Utvecklingsoptimism är ett återkommande tema i läromedlen, att utvecklingen relativt

automatiskt går framåt mot ett bättre och öppnare samhälle och att Sverige kommit längre än

andra länder. Konflikter och motsägelser döljs genom att fokusera på framsteg och det förflutna

framställs som mörkt, vilket är tydligt i formuleringarna om att man förr trodde att onani var

skadligt. Andra exempel är att det är lättare idag att sköta sin menshygien än det var förr. Om

182 Fabricius, 1995, s 350.183 Fabricius, 1995, s 119.184 Exempelvis nämns svamp, urinvägsinfektioner, att man ska titta på slidan i en spegel och torka sig framifrån.185 Fabricius, 1995, s 123f. Detta är den enda bok som inte konstruerar målbrottet som något exklusivt manligt.

40

kastratsångare sägs att de tyvärr förlorade den sexuella förmågan och inte kunde bli fäder. Säkra

preventivmedel har inte alltid funnits och i katolska länder är preventivmedel inte tillåtna.

I beskrivningen av pojkars pubertet utropas: ”Hur många smörgåsar kan inte en 15-åring

äta!”186 och bildtexten hävdar: ”Pojkar i tonåren kan äta nästan hur mycket som helst.”187 Åter

visar den könsneutrala tonåringen sig vara en pojke, eftersom det är pojkars aptit som betonas. De

fysiska och psykiska förändringarna under puberteten sägs bero på pojkars könshormon som heter

testosteron och flickors två vanligaste könshormoner som heter östrogen och progesteron. Även

här skiljer sig Biologi Spektrum från de andra böckerna, vilka könsdikotomiserar avseende

könshormoner genom att hävda att män har det manliga könshormonet och kvinnor de kvinnliga

hormonerna.188 Att Biologi Spektrum inte betonar könsskillnader lika mycket som de andra

böckerna märks också i en tecknad bild av fyra nakna pojkar och flickor före, under och efter

puberteten.189 Dock är männen något längre och kvinnorna har page till axellångt hår, men de

kroppsliga könsskillnaderna är mindre än i de andra böckerna. Intressant nog kommer etnicitet in

här så till vida att pojkarna har mörkt hår och ljusbrun hud och en av dem ser ut att vara svart,

medan tre av flickorna är ljusare. I likhet med homosexualitet och handikapp så är det män som

får illustrera minoriteter.

Ännu ett utropstecken signalerar vikten av att använda preventivmedel: Visst borde alla

barn ha rätt att vara välkomna! Det kan upplevas som en katastrof att bli med barn när man går i

skolan. Efter en abort kan man behöva bearbeta känslorna, helst tillsammans med en anhörig eller

pojkvännen. Biologi Spektrum är den bok som är mest positiv till abort.

Texten hävdar att många oroar sig i onödan över att inte duga, t.ex. pojkar över sin

penisstorlek. ”Tyvärr gör ju inte reklamen saken bättre med sina ‘perfekta’ modeller. Men de

flesta bilderna är faktiskt hårt retuscherade fuskbilder.”190 Detta kan vara ett inslag från en

feministisk debatt under 1990-talet om hur media skapar orealistiska utseendeideal, men här

uppmärksammas främst dess konsekvenser för pojkar.

Under Samlag beskrivs kärleksfulla förspel, ömhet och gemenskap. En förutsättning är

självklart att båda verkligen vill. ”Om du känner att du inte vill, säg nej!”191 Förspelet beskrivs

186 Fabricius, 1995, s 122.187 Fabricius, 1995, s 122.188 Även om Biologi Spektrum inte kallar hormonerna för kvinnliga och manliga så hävdar den i likhet med de andraläromedlen fortfarande att könen har olika hormoner, när båda könen i själva verket har både ”kvinnliga” och”manliga” könshormoner.189 Fabricius, 1995, s 123.190 Fabricius, 1995, s 124f.191 Fabricius, 1995, s 128.

41

som: ”Åtrån – lusten – ökar och mannens penis blir styv genom att svällkropparna fylls med blod.

Kvinnans slida blir fuktig så att penis lättare kan föras in i slidan.”192 En likhet med flera andra

böcker är att också här kopplas män till åtrå och kvinnor till att slidan förbereds för samlag.

Samlaget leder dock inte längre automatiskt till orgasm: ”Vid samlaget förs penis ut och in i

slidan och lustkänslorna ökar. När känslorna är som starkast kan man få orgasm. /…/ De flesta

kvinnor behöver få klitoris stimulerad för att få orgasm.”193 Vid missionären, den vanligaste

ställningen, har en del kvinnor svårt att få orgasm. Formuleringen kan indirekt ses som ett sätt att

kritisera missionären och den vanliga heterosexuella praktiken.

Avsnittet Sexualitet och våld behandlar sadism och masochism och sedan våldtäkt:

”Ibland begår människor med sjuklig inriktning på sex eller under påverkan av droger våldsamma

sexuella handlingar. Att tvinga någon till samlag kallas våldtäkt och ger långa fängelsestraff.

Även inom äktenskapet har kvinnan rätt att säga nej och mannen kan dömas för våldtäkt om han

inte respekterar det. Ofta känner offret och förövaren varandra.”194 Sedan nämns pedofili – en

sexuell dragning till barn – och incest, vilket definieras som att en nära släkting utnyttjar barn för

sitt sexuella behov, vilket kan ge fängelse i åtta år. En nyhet är att definitionen har vidgats till att

också inkludera fosterföräldrar och styvföräldrar. ”Det är viktigt att den som blivit utsatt för incest

får hjälp att förstå att det enbart är den vuxne som gjort fel och att man har rätt att själv bestämma

över sin kropp. Ett nej måste alltid respekteras, även om det kommer från ett barn.”195 I

formuleringarna om våldtäkt tycks flera diskurser krocka, en om att det är de med en sjuklig

inriktning som våldtar och en om att offer och förövare ofta känner varandra, vilket kan

härstamma från en feministisk diskurs om att det är vanliga män som våldtar. Formuleringar om

att det är olagligt ”även” inom äktenskapet och att ett nej måste respekteras ”även” om det

kommer från ett barn kan tyckas motsägelsefulla, som att det inte är lika säkert som utanför

äktenskapet eller en vuxens nej. Att våldtäkt kopplas till sadism och masochism kan tolkas som

ett sätt att associera det till de avvikande Andra.

I Biologi Spektrum står att prostitution ibland sägs vara världens äldsta yrke, men att det är

ett farligt yrke. Kunder eller torskar är inte alltid snälla och beskedliga utan det förekommer

mycket våld. Prostituerade och deras kunder får ofta könssjukdomar och hallickar utnyttjar

kvinnorna. De flesta prostituerade är kvinnor men det finns också manliga prostituerade som ofta

192 Fabricius, 1995, s 344.193 Fabricius, 1995, s 345.194 Fabricius, 1995, s 347. 1965 blev våldtäkt inom äktenskapet olagligt.195 Fabricius, 1995, s 347.

42

säljer sig till homosexuella män. Många prostituerade är narkomaner. Fokus ligger på de

prostituerade och inte på kunder eller samhällsstrukturer, vilket kan tyckas förvånande då boken i

övrigt är relativt feministisk.

Porr beskrivs negativt som: ”Ofta beskriver porren en väldigt förenklad sexualitet som

bygger på den manliga sexualitetens önskningar. Kvinnor framställs ofta som föremål att

använda, förnedra och kanske misshandla.”196 Porr lurar människor med en falsk bild av

verkligheten och kvinnor blir istället stimulerade av litteratur där sexualiteten sätts in i sitt

sammanhang och ger utrymme åt fantasin. Detta är den bok som har mest uttalat negativ syn på

pornografi, men den har också flest feministiska influenser.

Om andra kulturer sägs att omskärelse av pojkar sker av religiösa och hygieniska skäl. ”I

vissa kulturer förekommer kvinnlig omskärelse som innebär att delar av de yttre könsorganen tas

bort eller sys ihop. Men det är olagligt i Sverige. Ingreppet gör ofta mycket ont och medför senare

problem för de omskurna kvinnorna.”197 Vidare hävdas att: ”I vissa kulturer är det fortfarande

viktigt att mödomshinnan är hel fram till bröllopsnatten.”198 Om Sverige sägs att förr var det

oftast pojkar som tog kontakt men att nu är det lika vanligt att flickor tar första steget. Andra

kulturer framställs därmed som mer problematiska och som att de ligger efter vårt (i stort sett)

jämställda Sverige.

7.8.3 Sexuell läggningEtt kapitel heter Homosexualitet men temat behandlas också på andra ställen. ”De flesta blir kära i

någon av motsatt kön men ungefär en av tio förälskar sig i någon av samma kön. Oavsett vilket är

känslorna desamma. I varje klass finns statistiskt sett två eller tre elever som dras till människor

av samma kön, man säger att de är homosexuella. Resten kallas heterosexuella.”199

Homosexualitet inleds med: ”Att vara homosexuell är lika naturligt för den som är det som det är

att vara heterosexuell. Det är inget man kan göras till eller botas från utan något man är.”200 Det

som kan kännas svårt är ofta omvärldens reaktioner. Du känner säkert homosexuella utan att veta

om det eftersom de i allmänhet inte märks på något speciellt sätt. Det kan vara svårare för

196 Fabricius, 1995, s 348.197 Fabricius, 1995, s 121. Kvinnlig omskärelse är förbjudet i Sverige sedan 1982. Fabricius skriver om de omskurnakvinnorna och tilltalar dem inte.198 Fabricius, 1995, s 120.199 Fabricius, 1995, s 126. Definitionen upplevs som mindre heteronormativ än i andra böcker genom att man kallarresten för heterosexuella och inte betonar deras majoritet.200 Fabricius, 1995, s 126. Detta är den enda läroboken som säger att det är lika naturligt som heterosexualitet.

43

homosexuella att få kontakt med varandra eftersom de inte är så många och deras läggning inte

syns utanpå.

En nyhet är att homosexuella män kallas bögar och kvinnor lesbiska. Texten fortsätter med

att partnerskapslagen juridiskt jämställer dem med gifta heterosexuella par, förutom att de inte får

adoptera barn. ”Det har visat sig i intervjuer med vuxna att de flesta haft homosexuella

erfarenheter under sin uppväxt utan att för den skull bli homosexuella för gott. Många är också

bisexuella vilket innebär att de känner sig dragna till både det egna och det motsatta könet.”201

Värt är att notera är att hetero- och homosexualitet definieras utefter kärlek, medan bisexualitet

betraktas som en dragning på samma sätt som homosexualitet sågs i äldre läromedel. Det är

möjligt att hetero- och homosexualitet är lättare att inkorporera i det västerländska binära

tänkandet, medan bisexualitet är svårare att kategorisera.

I en faktaruta sägs att homosexualitet i Grekland sågs som den högsta kärleken eftersom

kvinnan inte var en jämbördig partner.202 Homosexualitet var t.o.m. förbjudet, i Sverige ända fram

till 1944.203 Till skillnad från de andra böckerna som illustrerade med manliga homosexuella eller

en demonstration föreställer en bild två kvinnor som ska kyssas.

Därefter följer Sexuella variationer som handlar om blottare, vilka är män som oftast är

ofarliga, och transvestiter, vilka oftast är heterosexuella. Detta är den enda bok som betonar att

transvestiter ofta är heterosexuella, vilket möjligen kan ses som ett sätt att naturalisera det.

Transsexualitet definieras som att en del människor känner också att de vill byta kön.204 Om man

är rädd för det annorlunda är man ofta själv rädd för att inte vara ”normal”, d.v.s.

normalitetsbegreppet problematiseras.

8 Resultat & diskussion

Hur beskrivs sexualitet och hur konstrueras kategorier som man/kvinna/transsexuell,

normal/avvikande och hetero-/bi-/homosexuell i dessa åtta biologiböcker i högstadiets sex- och

201 Fabricius, 1995, s 126. Detta är ett exempel på manifest intertextualitet att Fabricius hänvisar till forskning om attde flesta, d.v.s. en majoritet, av alla vuxna har haft homosexuella erfarenheter under uppväxten, men frågan ärvarifrån den uppgiften är hämtad och om den stämmer.202 Detta kan ses som felaktigt eftersom Lars Rydbeck skriver i Seklernas sex (1997) att män inte heller hadejämbördiga relationer, utan det var äldre män som hade sex med underordnade män och slavar.203 Texten hänvisar också till Ottesen-Jensen, RFSU, RFSL och BHUS – en telefonlinje för homo- och bisexuellaungdomar.204 RFSL Ungdom förespråkar Biologi Spektrum för att den framställer homosexualitet som något naturligt och inteen sjukdom och att problemen för homosexuella är samhällets och inte individens fel. Även här integreras dock intebisexualitet i texten och transsexualitet diskuteras felaktigt under Sexuella variationer. (Ryng, Sysimetsä, BjörkBlomqvist, 2003, s 20.)

44

samlevnadsundervisning 1977-1995? Läromedlen fastslår att biologiskt sett är syftet med

sexualiteten reproduktion och de utgår från idén om en naturlig sexualdrift som väcks av

könshormoner och skapar heterosexualitet. Böckerna är vanligen könsneutrala men handlar främst

om män, t.ex. framställs det som vanligt att ”man” masturberar i grupp, att ”man” drar flickor i

håret på grund av sin sexdrift och att samlag tämligen automatiskt leder till orgasm. En förändring

sker dock över tid så till vida att kvinnors sexualitet börjar diskuteras mer och klitoris betydelse

för kvinnors orgasm uppmärksammas. De äldre läromedlen är överhuvudtaget mer kortfattade

medan de nyare skriver allt mer om sex och samlevnad. Några böcker kopplar mäns erektion mer

till åtrå och beskriver hur kvinnans slida förbereds för samlag genom att bli fuktig och dra ihop

sig för att kunna sluta tätt intill penis, vilket framställer kvinnor som mer passiva, medan andra

beskriver det som att båda könens kroppar förbereds för samlag. Biologi Spektrum är den bok som

har fler inslag av en likhetsdiskurs än de andra böckerna och är den som är mest positiv till onani,

abort och homosexualitet och mest negativ till porr och den enda som är författad av en kvinna.

Ett tecken på mannen som norm är att klitoris ofta beskrivs som en förkrympt penis eller

att den liknar penis, men det kan också tolkas som ett inslag av en likhetsdiskurs. Pojkars och

flickors kroppar framställs som relativt lika varandra före puberteten, medan sedan framträder

fysiska och psykiska könsskillnader av de ”manliga” och ”kvinnliga” könshormonerna. I alla

böcker utom Biologi Spektrum sägs att män har det manliga könshormonet testosteronet och

kvinnor de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron, vilket bidrar till en

könsdikotomisering. Det är kvinnors hormoner som framstår som avvikelsen eftersom många av

böckerna diskuterar menstruationer och klimakterium som problem.

Onani och pornografi associeras mer till män än till kvinnor och framställs som substitut

för samlag. I NO-biologiboken från 1988 framställs män som visuella medan kvinnor vill bli

smekta av män och i Biologi Spektrum från 1995 framställs kvinnor som att de föredrar litteratur

framför pornografi. Porren beskrivs negativt och sägs bygga på ”den manliga sexualitetens

önskningar”, vilket framställer ”den manliga sexualiteten” essentialistiskt, som en homogen

essens som är sämre än kvinnors sexualitet.205

Läromedlen skildrar abort i negativa termer och påpekar att det är en nödlösning som

medför risk för komplikationer och psykiska problem. Formuleringar om att de som vill göra

abort är de som har många barn, är sjuka, unga och går i skolan är exempel på interdiskursivitet

som återkommer i flera böcker. Argument för och emot abort diskuteras, i synnerhet argument

205 Fabricius, 1995, s 348.

45

emot vilket kan ge en överdrivet negativ bild av abort trots att skolan enligt handledningen

Samlevnadsundervisning från 1977 inte ska ta ställning i abortfrågan. Beskrivningen av abort har

dock blivit något mer positiv i böckerna från 1990-talet, men två böcker från samma år kan ge

helt olika beskrivningar av samma tema.

Centralt för kategorin normalt/avvikande är hetero-, bi- och homosexualitet, där böckerna

till 1986 bryter mot handledningen genom att kalla homosexualitet för en avvikelse. Den normala

sexualiteten är det heterosexuella samlaget med preventivmedel i ett monogamt

kärleksförhållande, medan våldtäkt, incest, prostitution, porr, pedofili, sadism, transsexualitet mm

betraktas som avvikande. Våldtäkt associeras till de Andra: såsom sadister, de som har en sjuklig

inriktning på sex eller är drogpåverkade. Det har skett en förändring i synen på incest över tid –

från att det är förbjudet till att barnet inte straffas utan behöver hjälp. Det kan hänga samman med

en förändring i incestdiskursen i samhället och omdefiniering av brottet från incest mellan vuxna

till ett övergrepp på ett barn. Själva definitionen av incest förändras i läromedlen från nära

släkting som förälder - barn, syskon, mor- och farföräldrar och barnbarn till att också inkludera

fosterföräldrar och styvföräldrar. I beskrivningen av prostitution ligger fokus på kvinnan som

avvikare eller problemet homosexuell prostitution och inte på könsköparen. Påfallande ofta är

definitionerna könsneutrala som t.ex. av incest, våldtäkt, transvestiter, transsexuella, pedofiler och

sadister. Det är endast blottare och ”fula gubbar” som är män och offret som är flicka.

Könsneutraliteten skulle kunna kritiseras för att den ger sken av att världen är mer jämställd än

vad den är, men samtidigt kan exkluderingen av pojkar från dem som kan råka ut för ”fula

gubbar” få som konsekvens att det endast är flickor som framställs som potentiella offer. Pojkar

framställs i de äldre böckerna som möjliga offer för manlig homosexuell prostitution istället.

Som RFSL Ungdom påpekar diskuteras transsexualitet inte i samband med kön utan i

likhet med homosexualitet under Avvikande sexualitet och senare under Sexuella variationer, men

temat omnämns inte i alla böcker.206 I Biologi – för grundskolans högstadium från 1979 antyds

transsexualitet orsakas av hormonrubbningar, medan det i senare böcker beskrivs som en

upplevelse av att tillhöra fel kön. Avvikande sexualitet är starkare negativt laddat än sexuella

variationer eller annorlunda sexuellt beteende och hänger också samman med en mer positiv

beskrivning av fenomenen ifråga, men förändringen är inte så genomgripande och klumpar

206 Läromedlen diskuterar transsexualitet mer än transvestitism, vilket knappt nämns. Jag instämmer i stort i RFSLUngdoms slutsatser att läromedlen är heteronormativa och knappt diskuterar bisexualitet, men de hävdar också attBiologiboken för grundskolans senare årskurser från 1995 framställer könen mer sterotypt än de andra böckerna. Jagmenar istället att alla läroböcker utom Biologi Spektrum framställer könen relativt stereotypt. Problematiseringar somintersexualitet eller könsidentitet nämns inte överhuvudtaget.

46

fortfarande samman diverse företeelser som pedofili, transsexualism, blottning och

homosexualitet och märker dem därmed som avvikande. Homosexualitet har dock allt mer fått en

egen rubrik och börjat normaliseras, medan de andra ännu är avvikande och diskuteras under

Annorlunda sexuellt beteende.

Föreställningar om kön har inte förändrats lika mycket som föreställningar om sexuell

läggning i biologiböckerna, där en avsevärd förändring har skett över tid. Böckerna är dock

relativt heteronormativa och utgår från att läsaren är heterosexuell, presenterar homosexualitet

som en sexuell avvikelse och sedan som en variation. Det är dock inte så enkelt som att böckerna

är mindre heteronormativa ju senare upplagor de har, även om de i genomsnitt har blivit mindre

heteronormativa. Bisexualitet ses som sexuella kontakter eller en dragning och diskuteras nästan

inte alls, vilket kan vara ett tecken på ett binärt tänkande där hetero- och homosexuella

konstrueras som motpoler. I början är heterosexualitet den outtalade normen och orsaker till

homosexualitet diskuteras, såsom störningar i utvecklingen under barndomen, medan Biologi från

1995 också diskuterar orsaker till heterosexualitet. Men även där diskuteras orsaker till

homosexualitet oftare, vilket tyder på heteronormativitet. Först definieras homosexualitet som att

få tillfredsställelse vid sexuellt umgänge med samma kön eller att dras till samma kön.

Heterosexualitet nämns för första gången i mitt material i Biologi för grundskolans högstadium

1979 som en vilja att leva sexuellt med motsatt kön. I Biologi för grundskolans högstadium 1986

definieras heterosexualitet som att välja en partner från det motsatta könet och homosexualitet

som att föredra det egna könet, medan BIOS från 1986 definierar hetero/bi/homosexualitet utefter

vilket kön man dras sexuellt till. I NO-biologiboken 1988 är heterosexualitet sexualdriften mellan

man och kvinna, medan homosexualitet är att ”tända” på samma kön. I den andra upplagan 1995

är heterosexualitet sexuellt umgänge mellan män och kvinnor, medan homosexualitet är att bli kär

i och ha ”sex” med samma kön, medan hetero/bi/homosexualitet i de två andra böckerna från

samma år definieras som kärlek. Definitionerna av hetero/bi/homosexualitet är påfallande olika i

läromedlen, men tycks ha gått från att fokusera på sexuella handlingar till kärlek och också börja

definiera heterosexualitet på samma sätt som homosexualitet i några av de senare böckerna. Jag

instämmer i Bäckmans slutsats att heterosexualitet naturaliseras med hänvisningar till

reproduktion och att homosexualitet ses som en böjelse, avvikelse eller dragning.

Till skillnad från i Rosenbergs analys av uppslagsverk där heterosexualitet handlar om

sexuell ”dragning” och homosexualitet om ”drift” finns det här inget sådant entydigt mönster,

47

utan båda kan vara dragning eller drift beroende på bok.207 Även här är det dock homosexualitet

som behöver förklaras t.ex. med störd barnautveckling och enkönade miljöer. I mitt material

börjar läromedlen redan 1979 betona att homosexuella känner samma vänskap och kärlek som

heterosexuella, vilket inte sker i uppslagsverken förrän på 1990-talet. I likhet med Sandströms

skoltexter är läromedlen som studeras här utvecklingsoptimistiska, utgår från en naturlig sexdrift,

legitimerar sexualitet med kärlek, har en falsk könsneutralitet och försöker acceptera

homosexualitet.

Tystnaden om etnicitet är nästan total. Temat svensk-invandrare kommer först i Biologi

Spektrum år 1995 så till vida att Sverige beskrivs som ett öppet land med bra sex- och

samlevnadsundervisning, medan andra länder har mer problem med hiv, kvinnlig omskärelse,

oskuldskrav och förbud mot preventivmedel. Andra kulturer framställs som mer problematiska

eftersom de inte är lika jämställda som vi svenskar. Hiv kopplas till Afrika, prostituerade och

homosexuella män.

Funktionshinder nämns endast i Biologi Spektrum och då betonas att när det gäller kärlek

är vi alla lika, oavsett funktionshinder, sexuell läggning eller kön. Klass är ett tema som inte

nämns överhuvudtaget, kanske för att man vill sprida ett budskap till alla elever oavsett bakgrund

och därmed tonar ner skillnader till förmån för likheter. Genom illustrationer och i texterna

framställs homosexuella, funktionshindrade och invandrare som män, medan kvinnor inkluderas

först senare bl.a. med ett foto på två lesbiska i Biologi Spektrum 1995, där begreppen bög och

lesbisk dyker upp för första gången. De Andra är egentligen inte så avvikande, utan ungefär som

vi, d.v.s. vi heterosexuella svenska män.

I likhet med i Oscarssons material är läromedlen vuxen-, andro- och heterocentriska och

samlag framställs som det riktiga sexet som föregås av ”förspel”, medan onani eller petting är

substitut och främst för ungdomar.208 Det heterosexuella samlagets primat blir tydligt i

formuleringar som att homosexuella inte kan ha vanliga samlag eller få barn i Biologi – för

grundskolans högstadium från 1979 eller att man kan ha ”sex” med någon av samma kön i

Biologi – för grundskolans senare årskurser från 1995. Samtidigt uppmanas eleverna att inte ha

samlag för tidigt eller utan kärlek för sex är något som man bör vara försiktig med. Monogami

skyddar mot könssjukdomar medan de som har tillfälliga förbindelser riskerar att smittas, då

kondom endast ger ett visst skydd. Oscarssons slutsatser är dock mer kritiska till sex- och

samlevnadsundervisningen än mina. Det kan delvis bero på att vi analyserar olika material och att 207 Rosenberg, 2002, s 97ff.208 Oscarsson, 2002, s 43.

48

hennes utgångspunkt är en kombination av queerfeminism och radikalfeminism. Hon analyserar

dessutom den samtida undervisningen, d.v.s. material från 1995 till 2002, medan jag studerar

förändringar från 1977 till 1995, vilket kan medföra att min kritik mildras av att materialet har

blivit något bättre med tiden. Jag instämmer dock i slutsatsen att det finns en manlig norm och ett

avståndsskapande i att först beskriva män och heterosexuella som den könsneutrala människan

som kvinnor och homosexuella sedan jämförs med.209 Teman som oral- och analsex nämns endast

i anslutning till homosexuella män och hiv, varmed de framställs som mindre normala än samlag.

Frågan är varifrån uppgifter som att blottare och ”fula gubbar” är snälla och inte utsätter

barn för övergrepp är hämtade ifrån och om de stämmer. Det är problematiskt att läroböckerna

bygger på författarens åsikter och forskning utan explicita hänvisningar till denna varför

granskning av resultaten försvåras. Interdiskursiviteten är omfattande och läromedlen har

påfallande ofta samma formuleringar som äldre böcker men med ett kort tillägg eller en liten

förändring, vilket gör texterna inkonsistenta och ibland direkt felaktiga. Läromedlen framställs

som objektiva och sakliga men bygger på ett urval av forskning och normativa ställningstaganden,

t.ex. att monogami är den bästa samlevnadsformen och att prostitution, pornografi och abort är

dåligt.

Jacksons kritik av sexologin är delvis tillämpbar på läromedlen så till vida att de har en

manlig norm, likställer sexualitet med heterosexualitet, utgår från en biologisk sexdrift och ser

samlag som ett biologiskt imperativ.210 Till skillnad från henne tror jag dock inte att sexualiserat

våld legitimeras – bortsett från möjligtvis i en formulering om att pojkars sexdrift leder till att de

drar flickor i håret – tvärtom betonar alla läromedel att man inte ska tvinga någon till något som

denna inte vill och att våldtäkt är ett allvarligt brott. Däremot möts olika diskurser i formuleringar

om att våldtäkt är något som utförs av de med sjuklig inriktning på sex, men även inom

äktenskapet och att förövare och offer ofta känner varandra. Jackson menar att sexologin

normaliserar dominans och underordning, vilket biologiläromedlen inte alls gör – tvärtom kopplar

de sadism till våldtäkt och till onormala avvikelser/variationer som pedofiler och blottare.

Läroboksförfattarna tilltalar och utgår från vissa elever, främst svenska heterosexuella

pojkar som vill ha samlag, och skriver om eller exkluderar andra elever, som homosexuella,

flickor, omskurna kvinnor, invandrare, prostituerade och funktionshindrade. Normen är outtalad

och problematiseringen ligger på avvikelserna, som antingen diskuteras som problem eller nästan

totalt exkluderas, som invandrare och bisexuella. Samtidigt finns en önskan om att skapa ökad 209 Oscarsson, 2002, s 36f.210 Jackson, 2002, s 83f.

49

tolerans, varför det betonas att vi innerst inne är lika och att det är svårt att dra gränsen mellan

normalt och onormalt. Successivt har dock flickor och i Biologi Spektrum också homosexuella

delvis börjat inkluderats i dem som tilltalas och inte bara i dem som beskrivs.

9 Sammanfattning & slutsatser

Läroböckerna fastslår att biologiskt sett är syftet med sexualiteten reproduktion och utgår från en

naturlig sexualdrift som väcks av könshormoner och skapar heterosexuell attraktion som berikar

flera områden av vårt liv. Under puberteten ökar könsskillnaderna och intresset för det motsatta

könet, varför könsdikotomisering och heterosexualitet naturaliseras medan homosexualitet

exkluderas. När vi mognar söker vi inte bara sex utan också kärlek och någon att bilda familj med.

Naturen framställs som en aktör som har vissa intentioner och där en reproduktiv heterosexuell

monogam kärleksrelation är en av dem.

Utifrån en textanalys inspirerad av diskursanalys har jag fokuserat på hur konstruktionen

av kunskap hänger ihop med makt och hur läromedlens utsagor privilegierar vissa

subjektspositioner och handlingar. Biologiböckerna är relativt vuxen-, andro- och heterocentriska

och framställer samlag som det riktiga sexet, medan onani, petting och porr är substitut.

Läromedlen kan bidra till genussystemet genom att beskriva könen som motsatta och den

könsneutrala kroppen och sexualiteten som manlig, men det finns också inslag av en

likhetsdiskurs och ett ökat fokus på kvinnors sexualitet i de senare böckerna. Den största

förändringen över tid är en mer positiv syn på homosexualitet medan föreställningar om kön

uppvisar mer kontinuitet. Heteronormativiteten underbyggs genom skildringar av eleverna som

heterosexuella, tystnaden kring bisexualitet och framställandet av homosexualitet som en

avvikelse/variation, men har försvagats i läromedlen under 1980- och 1990-talet. Rasism kan

reproduceras genom att Sverige beskrivs som jämställt och andra länder/kulturer som att de har

fler problem. Paradoxalt nog är Biologi Spektrum den enda lärobok som diskuterar

etnicitet/nationalitet, men då på ett tämligen negativt sätt. I övrigt är det dock den lärobok som är

mest feministisk och minst heteronormativ. Bortsett från den kan biologiböckerna lite tillspetsat

sammanfattas med att de utgår från att läsaren är en vit, svensk, heterosexuell pojke som onanerar,

gillar porr och vill ha samlag utan att skaffa barn, men som i framtiden vill bilda familj med en

kortare vit, svensk, heterosexuell flicka som har svårare att bli upphetsad och få orgasm, påverkas

negativt av sina hormoner och menstruationer och inte tycker om porr.

50

10 Förslag till vidare forskning

Vilka föreställningar om kön, sexualitet och normalitet och avvikelse finns i läromedel i andra

ämnen, t.ex. religion och samhällskunskap? Hur skildras teman som etnicitet, klass,

funktionshinder och ålder? Vilka likheter och skillnader finns jämfört med budskapet i

biologiböcker? Vilka konsekvenser får texters olika budskap? Hur tolkar mottagarna läromedlen?

Vilka förändringar har skett över tid i läromedel i biologi från början av 1900-talet till

idag? Hur är läromedlen i andra länder? Finns det skillnader i budskapen från olika förlag? Vilka

skillnader finns i budskapet i läromedel för låg-, mellan-, högstadium, gymnasium och för vuxna?

Hur går processen till när vissa utsagor privilegieras som ”fakta” och objektiv kunskap i

läromedel? Vilken roll spelar författarens bakgrund och könstillhörighet för texten? Följer

läromedlen lärarhandledningar och läroplan?

Hur skiljer sig budskapet i olika sorters material, såsom läromedel, lärarhandledningar,

SOU, sexologisk litteratur, RFSU:s material och sex- och samlevnadshandböcker? Hur kan man

tolka förekomsten av fler och mer avklädda bilder på kvinnor än på män i läromedlen? Varför

framställs minoriteter som homosexuella, invandrare och handikappade först som män?

Hur förändras beskrivningen av sexuella ”avvikelser” och problem som ”fula gubbar”,

pedofili, incest, abort, frigiditet, våldtäkt, transsexualitet, icke-monogami, sadism och masochism

över tid och hur kan det relateras till samhällsförändringar? Hur förändras skildringen av

prostitution efter införandet av sexköpslagen 1999? Hur skriver man mer feministiska läromedel?

51

11 Käll- och litteraturförteckning

Otryckt material:

Hage, Cecilia. Ht 2001. Naturligt eller konstruerat? En studie av dagspressens syn och

presentation av könsskillnader, om debatten essentialism – konstruktivism. B-uppsats. Stockholms

universitet, Centrum för kvinnoforskning.

Haridi, Rebecca & Jennie Johansson & Hanna Lagerlöf. Vt 2002. Jämställda läromedel - en

feministisk studie av läroboksmaterial och lärarnas roll i undervisningen. C-uppsats. Stockholms

universitet, Statsvetenskapliga institutionen.

Oscarsson, Sara. Ht 2002. Kunskapen om den ”normala sexualiteten” - föreställningar om

könsidentiteter och kategorier i svensk sexualundervisning. C-uppsats. Södertörns högskola,

Statsvetenskapliga institutionen.

Nysäter, Erika. Vt 2003. ”Verklighet” kontra feminism? En kritisk diskursanalys av

föreställningar om kön i Folkhälsoinstitutets samlevnadsbok Leva ihop och i den efterföljande

debatten om boken. D-uppsats. Stockholms universitet, Statsvetenskapliga institutionen.

Webbplatser:

Alla adresser är senast kontrollerade 2004-12-01.

Ekot, 21-10-04. Bokförlag vill byta ut biologibok.

http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?artikel=490740

Fråga till statsråd, 2003-10-01, till utbildningsminister Thomas Östros, Sex- och

samlevnadsundervisning.

http://www.rfslungdom.se/index.php?p=286

Bergström, Maria & Forshage, Daniel. 2001. Bland horor, bockar och bögar - en rapport byggd

på RFSU Stockholms skolprojekt. Stockholm, RFSU. http://www.rfsu.se/files/17200-

17299/file_17230.pdf

Ryng, Annica & Theres Sysimetsä & Mikael Björk Blomqvist. 2003. ”Homosexualitet är inte

olagligt om man är över 15 år” Inkludering och exkludering av homosexuella, bisexuella och

transpersoner i biologiböcker. Stockholm, RFSL Ungdom.

http://app.rfsl.se/apa/12/public_files/bio-bokgranskning_huris.pdf

52

Tryckt material

Källor i kronologisk ordning:

Skolöverstyrelsen. 1956. Handledning i sexualundervisning. Stockholm.

Skolöverstyrelsen. 1977. Läroplan för grundskolan, Allmän del. Lgr 69.

Stockholm, Utbildningsförlaget. 9 tr.

Kullberg, Irene. Skolöverstyrelsen. 1977. Samlevnadsundervisning. Stockholm, LiberLäromedel.

Boierth, Anders & Erik Nordling & Lars-Olof Öhman. 1979. Biologi - stadieboken i biologi för

högstadiet. Stockholm, Almqvist & Wiksell läromedel. 3. uppl., 2. tr.

Jonsson, Rolf. 1979. Biologi för grundskolans högstadium 1. Malmö, LiberLäromedel. 1. uppl.

Skolöverstyrelsen. 1980. Läroplan för grundskolan. Allmän del - mål och riktlinjer, kursplaner,

timplaner. Lgr 80. Stockholm, LiberLäromedel/Utbildningsförlaget.

Jonsson, Rolf. 1986. Biologi för grundskolans högstadium 2. Malmö, LiberLäromedel. 2., [bearb.]

uppl.

Andréasson, Berth. 1986. BIOS - biologi för högstadiet. Stockholm, Natur & kultur. 1 uppl.

Linnman, Nils & Birger Wennerberg & Gösta Rodhe. 1988. NO-biologiboken för

högstadiet. Solna, Esselte studium. 1. uppl.

Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Lpo 94.

Stockholm, Utbildningsdepartementet.

Linnman, Nils & Birger Wennerberg & Anders Carlsten & Lars Magnusson. 1995. Biologiboken

för grundskolans senare årskurser. Stockholm, Liber utbildning. 2. uppl. (1. uppl. har titeln NO-

biologiboken).

Henriksson, Anders. 1995. Biologi. Malmö, Gleerup. 1. uppl.

Fabricius, Susanne. 1995. Biologi Spektrum för grundskolans senare årskurser. Stockholm, Liber.

1. uppl.

Litteratur:

Ambjörnsson, Fanny. 2004. I en klass för sig - genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer.

Stockholm, Ordfront.

Berg, Leif. 2003. Religion och liv 7-9, Elevbok. Stockholm, Natur och kultur.

Bergström, Göran & Kristina Boréus. 2000. Textens mening och makt. Metodbok i

samhällsvetenskaplig textanalys. Lund, Studentlitteratur.

53

Bäckman, Maria. 2003. Kön och känsla - samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om

sexualitet. Stockholm, Makadam förlag.

Centerwall, Erik. 1997. Kärleksvägar. Stockholm, Folkhälsoinstitutet.

Centerwall, Erik. 1995. ”Kärlek känns! förstår du” - samtal om sexualitet och samlevnad i skolan

- ett referensmaterial från Skolverket. Stockholm, Statens skolverk, Liber distribution.

Fagerström, Grethe. 1976. Samliv, samspel, samhälle - samlevnadsundervisning. Gävle,

Skolförlaget.

Fairclough, Norman 1992. Discourse and Social Change. Cambridge, Polity Press.

Grosin, Mattias. 1998. ”Vem är inte lite queer…?” i Ottar nr 2/3. Sex & politik. s 5-11.

Hirdman, Yvonne. 2001. Genus – om det stabilas föränderliga former. Malmö, Liber.

Jackson, Margaret. 2002. ”Sex Research and the construction of sexuality – a tool of male

supremacy?” i Ken Plummer (ed) Sexualities - Critical Concepts in Sociology vol 1. Routledge,

London. s 83-98.

Johansson, Linna. 1999. ”Vi fick veta saker om sex och sexualitet.” i Linda Norrman Skugge,

Belinda Olsson & Brita Zilg (red) Fittstim. Stockholm, Bokförlaget DN. s 8-17.

Lennerhed, Lena. 1994. Frihet att njuta - sexualdebatten i Sverige på 1960-talet. Stockholm,

Norstedt.

Lennerhed, Lena. 2002. Sex i folkhemmet – RFSU:s tidiga historia. Uppsala, Gidlunds.

Lidstedt Cronberg, Marie. 2002. ”Incest – från brott mot Gud till brott mot barn inom familjen.” i

Berglov, Cronberg & Österberg (red) Offer för brott. Lund, Nordic Academic Press. s 105-174.

Lodalen, Mian. 1998. ”Förbön mot partnerskap” i Ottar nr 2/3. Sex & politik. s 115-119.

Lundgren, Anna Sofia. 2001. ”Deskriptiva, normativa, performativa. Reflektioner kring

beskrivningar.” i Britta Lundgren & Lena Martinsson (red) Bestämma, benämna, betvivla –

kulturvetenskapliga perspektiv på kön, sexualitet och politik. Lund, Studentlitteratur.

Lykke, Nina. 2003. ”Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen” i

Kvinnovetenskaplig tidskrift. nr 1. Gränser. s 47-56.

Långström, Sture. 1993. Samhällskunskap - stadiebok för högstadiet. Malmö, Gleerup.

Löfstedt, Kristina. 2004. ”Sex i Välfärdssverige” i Bang, nr 3. s 62-64.

Nilsson, Agneta & Birgitta Sandström et. al. Nationella kvalitetsgranskningar 1999: sex- och

samlevnadsundervisningen. 2000. Stockholm, Statens skolverk, Liber.

Richardson, Diane. 1997. “Sexuality and Feminism” i Victoria Robinson & Diane Richardson

(ed) Introducing Women’s Studies. Second edition. New York, New York University Press.

54

Rosenberg, Tiina. 2002. Queerfeministisk agenda. Stockholm, Atlas.

Rydbeck, Lars. 1997. ”Före sexualiteten – om kärlek, vänskap och homosexualitet hos grekerna i

förkristen tid.” i Bergenheim, Åsa & Lena Lennerhed (red) Seklernas sex – bidrag till

sexualitetens historia. Stockholm, Carlsson. s 71-93.

Sandström, Birgitta. 2001. Den välplanerade sexualiteten - frihet och kontroll i 1970-talets

svenska sexualpolitik. Stockholm, HLS förlag.

Stainton Rogers, Wendy. 2002. Genuspsykologi – kön och sexualitet. Lund, Studentlitteratur.

Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet.

USSU. SOU 1974:59. Stockholm, Liber.

Wendt Höjer, Maria & Cecilia Åse. 1996. Politikens paradoxer. En introduktion till feministisk

politisk teori. Lund, Academia Adacta.

Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise. 2000. Diskursanalys som teori och metod. Lund,

Studentlitteratur.