dagvattenutredning (pdf, 1,1 mb)

PM

ÅF-Infrastructure, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE-169 99 Stockholm Sweden

Phone +46 10 505 00 00, Registered office in Stockholm, www.afconsult.com

Corp. id. 556185-2103, VAT SE556185210301

Dagvattenutredning_Karlberg Elevhem_Pendel Sida 1 (16)

Handläggare

Tobias Johansson Datum

2016-05-04

Telefon

+46 10 505 00 00 Uppdragsnummer

722645

Mobil

+46 70 386 84 69

E-post

[email protected]

Beställare Fortifikationsverket

Dagvattenutredning för Karlberg Elevhem

ÅF-Infrastructure Granskad

Tobias Johansson Tomas Ryttersson

PM


Innehållsförteckning

1 Bakgrund ........................................................................................................ 4

2 Befintliga förhållanden ...................................................................................... 4

2.1 Befintlig bebyggelse ................................................................................... 4

2.2 Dagvattenstrategi för Solna Stad ................................................................. 4

2.3 Recipient & vattenskyddsområde ................................................................. 5

2.3.1 Miljökvalitetsnorm ............................................................................... 5

2.3.2 Befintlig Status ................................................................................... 5

2.3.3 Punktkällor ......................................................................................... 5

2.3.4 Vattenskyddsområde ........................................................................... 6

2.4 Geotekniska förhållanden ........................................................................... 6

2.4.1 Grundvattenflöden ............................................................................... 6

3 Befintlig avledning av dagvatten ........................................................................ 6

4 Planerad förändring .......................................................................................... 7

5 Beräkningar .................................................................................................... 7

5.1 Befintlig avrinning ...................................................................................... 8

5.2 Framtida avrinning ..................................................................................... 8

5.2.1 Extremväder ....................................................................................... 9

5.3 Föroreningar ............................................................................................. 9

5.4 Magasinsvolym ........................................................................................ 10

5.4.1 Extremväder ..................................................................................... 10

6 Föreslagen dagvattenhantering ........................................................................ 10

6.1 Genomgång av dagvattenhanteringslösningar ............................................. 11

6.1.1 Vegetationsbaserade tak .................................................................... 11

6.1.2 Gröna fasader ................................................................................... 11

6.1.3 Minimera hårdgjord yta ...................................................................... 12

6.1.4 Dagvattenkassetter ........................................................................... 12

6.1.5 Öppen dammar ................................................................................. 12

6.2 Förslag på dagvattenhanteringsmetoder ..................................................... 13

6.2.1 Karlberg Elevhem .............................................................................. 13

6.2.2 Höjdsättning ..................................................................................... 13

6.2.3 Materialval ........................................................................................ 13

7 Slutsats och diskussion ................................................................................... 14

8 Referenser .................................................................................................... 15

Bilagor

Bilaga 1 – Föroreningshalter

Bilaga 2 – Befintlig och ny markanvändning

PM


Sammanfattning

Fortifikationsverket planerar att bygga ett elevhem i Karlberg. Som del av detta har ÅF

utfört en dagvattenutredning för att se hur dagvattenflödet påverkas av byggnationen.

Karlberg har befintliga dagvattenledningar vilka mynnar ut i Ulvsundasjön cirka 300

meter söder om utredningsområdet. Arbetsmaterialet för Ulvsundasjöns

miljökvalitetsnorm är att sjön ska nå god kemisk och ekologisk status till år 2027.

Länsstyrelsens nuvarande klassificering av Ulvsundasjön är klassad med två

närliggande sjöar och är således missvisande. Klassificeringen säger att Ulvsundasjön

har en måttlig ekologisk status och en god ytvattenstatus.

Genom att avgränsa ett utredningsområde som påverkar befintligt dagvattenflöde

beräknades regnintensiteten och dimensionerade flödet för de 1,4 hektar mark som

bedöms påverkas av elevhemmet. Som dimensionerande regn användes ett regn med

10 års återkomsttid med klimatfaktor på 1,2.

Utredningsområdets befintliga flöde till ledningsnätet beräknades vara 49,2 l/s. Flödet

efter exploateringen beräknades vara 142,7 l/s,ha. För att behålla befintligt

dimensionerande flöde till ledningsnät vid dimensionerande flöde krävs det en

magasinerande volym på minst 80 m3.

Efter exploatering överskrids Stockholms Läns landstings riktvärden för

verksamhetsutövare (nivå 3VU) för kadmium. Föroreningsspridningen bedöm kunna

minskas om val av byggnadsmaterial görs med hänsyn till föroreningsspridningen.

Vid ett extremregn med 100 års återkomsttid krävs en magasinsvolym på minst 240

m3. Närliggande fotbollsplan bedöms fungera som översvämningsskydd vid extrem

nederbörd.

Det rekommenderas att dagvatten från Karlbergs Elevhem leds till befintligt

ledningsnät söder om utredningsområdet via ett fördröjningsmagasin. Genom att

behålla så mycket gröna ytor som möjligt som möjligt kan dagvattenflödet minimeras

och föroreningsspridningen minskas. För att vara i linje med Solna Stads

dagvattenstrategi rekommenderas öppna dagvattenlösningar i så stor mån som

möjligt.

PM


1 Bakgrund Fortifikationsverket planerar att bygga ett elevhem i Karlbergsområdet strax väster om

befintlig fotbollsplan. Som ett led i detta har ÅF fått i uppdrag att utföra en

dagvattenutredning för den planerade byggnaden. Utredningen beskriver den

befintliga avrinningen samt ger förslag på en dagvattenlösning som minimerar

förändring i befintlig avrinning samt minskar risken för spridning av föroreningar.

2 Befintliga förhållanden

2.1 Befintlig bebyggelse

Figur 1 visar den nuvarande exploateringen vid platsen för Fortifikationsverkets

planerade elevhem. Utredningsområdet har grusvägar, parkliknande mark samt

skogsklädda släntar. I närheten av utredningsområdet finns byggnader, en fotbollsplan

och en hinderbana.

Den totala arean för utredningsområdet är cirka 14 000 m2.

Figur 1. Befintlig exploatering inom och omkring utredningsområdet. Ungefärligt avrinningsområde för Fortifikationsverkets

fotavtryck. Eniro © Lantmäteriet Medgivande R50043916_150001.

2.2 Dagvattenstrategi för Solna Stad

Solna Stad antog år 2002 en dagvattenstrategi som menar att skapa en långsiktig

hållbar dagvattenhantering genom att använda kretsloppsanpassade

dagvattenlösningar så som bäckar och synliga vattendrag. Dagvattenstrategin

uppmanar att fördröja och omhänderta dagvatten lokalt på kvartersmark så långt som

möjligt innan det leds vidare till samlad avledning från platsen. Solna Stads

PM


dagvattenstrategi poängterar värdet i att använda synligt vatten i utemiljöer.

Dagvattenmålen sammanfattas med:

Dagvatten som avleds till recipient eller omhändertas lokalt genom infiltration

ska vara så rent att det inte ger negativ påverkan på levande organismer.

Dagvatten ska tas omhand så nära källan som möjligt.

Grundvattennivåerna ska inte förändras på grund av stadens expansion.

Dagvatten ska nyttjas som en resurs vid stadens utbyggnad.

2.3 Recipient & vattenskyddsområde

Avrinningsområdets recipient är Ulvsundasjön, Östra Mälaren. Information om

Ulvsundasjöns ekologiska- och kemiska status har hämtats från Länsstyrelsens

Vatteninformation Sverige.

2.3.1 Miljökvalitetsnorm

Länsstyrelsen har inga fastställda miljökvalitetsnormer för Ulvsundasjön, det finns

enbart arbetsmaterial som verksamhetsutövare i området kan förhålla sig till. Det

senaste förslaget till miljökvalitetsnormen togs fram den 15 januari 2016 där

länsstyrelsen fastslog att god ekologisk status inte kan uppnås till 2021 på grund av

orimliga kostnader. Därför har vattenförekomsten fått tidsfrist till år 2027 då

förekomsten ska ha god ekologisk status. Flera av de planerade åtgärderna bör dock

utföras innan år 2021.

Enligt länsstyrelsens miljökvalitetsnorm har Ulvsundasjön en god kemisk

ytvattenstatus trots att sjön har för höga halter av kvicksilverföroreningar, bromerade

difenyletrar, Tributyltenn, blyföreningar samt antracen. Detta eftersom ovan nämnda

föreningar har fått mindre stränga krav och tidsfrister till år 2027. Anledningen till att

sjön har för höga halter av kvicksilver och Bromerade difenyletrar kommer från

atmosfärisk deposition. Kravet för kvicksilver- och bromerade difenyleterföroreningar

är att befintlig koncentration inte får öka. För Tributyltenn, blyföreningar och antracen

bedöms det vara omöjligt att nå god kemisk status till 2021, varför föroreningarna fått

tidsfrist till år 2027.

2.3.2 Befintlig Status

Statusen för den ekologiska klassificeringen med avseende på fyskalisk-kemiska

kvalitetsfaktorer är en sammanvägd bedömning av tre vattenförekomster, Klara Sjö,

Ulvsundasjön samt Bällstaviken II. Klassificeringen är baserade på näringsämnen,

ljusförhållande, syrgasförhållanden och försurning. Detta innebär således att befintlig

status på Ulvsundasjön är aningen missvisande då höga halter av exempelvis kväve i

Klara sjön kan ge Ulvsundasjön en sämre klassificering.

Med detta sagt har Ulvsundasjön en måttlig ekologisk status baserat på måttlig

klassificering av näringsämnen och ljusförhållanden. Sett till näringsämnesprover från

Ulvsundasjön är 95 % konfidensintervall inom klassificeringen för God-status. För

ljusförhållanden har prover från Ulvsundasjön en hög status, till skillnad från erhållen

klassificeringen som är Måttlig.

2.3.3 Punktkällor

Ulvsundasjön har flera industrier i sitt avrinningsområde samt Bromma flygplats vilka

ses som punktkällor för utsläpp.

PM


2.3.4 Vattenskyddsområde

Utredningsområdet är inte inom Östra Mälarens vattenskyddsområde för vilket

Länsstyrelsen i Stockholms län utfärdat skyddsföreskrifterna, varför ingen hänsyn till

skyddsföreskrifterna tas. Utredningsområdet har inte heller något

markavvattningsföretag eller någon vattendom.

2.4 Geotekniska förhållanden

Figur 2 redovisar ett utdrag från utredningsområdets jordartskarta som Sveriges

geologiska undersökning (SGU) har tagit fram. Jordarterna under de planerade

byggnationerna består främst av lera och silt.

Bedömning om hur de rådande geotekniska förhållandena påverkar

dagvattenhanteringen kompletteras så snart geotekniska undersökningarna är

färdiganalyserade. Tills geotekniska undersökningar visar annat antas det att marken

ej kan infiltreras.

Figur 2. Jordartskarta för planerad byggnad. Planerade fastigheter är markerade med svarta linjer.

2.4.1 Grundvattenflöden

Grundvattnet i området flödar mot den närliggande sjön, alltså från norr genom

utredningsområdet mot syd, och Ulvsundasjön.

3 Befintlig avledning av dagvatten Utredningsområdet har ingen arrangerad avledning av dagvatten. I närheten av

utredningsområdet finns dock dagvatten- och dräneringsledningar som leder

dagvattnet till Ulvsundasjön, cirka 330 meter söder om utredningsområdet. Baserat på

erhållet underlag sker ytavingen mot närliggande fotbollsplan där en lokal lågpunkt

finns. Ledningskartor daterade till år 1967 antyder att idrottsplanen har

dräneringsledningar vilka leder vattnet till Ulvsundasjön. Ledningarna från

idrottsplanen och närliggande ledningar leds samman nedströms i ledningsnätet. Från

samtal med Fortifikationsverket har fotbollsplanen dock problem med

vattenuppträngning under kraftig nederbörd. Vilket vittnar om nedsatt funktion för

dräneringen av planen

I Bilaga 2 ses befintlig avrinning för hela utredningsområdet.

PM


Figur 3. Befintliga ledningar vid det planerade elevhemmet. Gröna sträck representerar befintliga dagvattenledningar. Den

streckade ytan är det planerade elevhemmet.

4 Planerad förändring Fortifikationsverket planerar att bygga ett elevhem i fortifikationsverkets område

nordväst om befintlig fotbollsplan, Karlberg. Exploateringen av marken kommer

förändra befintlig dagvattenavrinning. Eftersom befintliga grönytor bebyggs och

hårdgörs kommer dagvattenflödet öka och spridningen av föroreningar från området

att förändras.

5 Beräkningar För att vara i enlighet med Svenskt vattens dimensionerande flöde vid

dagvattenutredningar beräknas dagvattenhanteringen för regn med återkomsttid på

10 år. Till dimensionerande flöden efter exploatering används en klimatfaktor om 1,2

för att illustrera den ökade nederbördsmängden från klimatförändringen.

För beräkning av regnintensiteten har Dahlströms formel enligt nedan använts

(Svenskt vatten, P104).

𝑖Å = 190 ∙ √Å3

∙ln(𝑇𝑅)

𝑇𝑅0,98 + 2

Där

𝑖Å = 𝑟𝑒𝑔𝑛𝑖𝑛𝑡𝑒𝑛𝑠𝑖𝑡𝑒𝑡, [𝑙/𝑠, ℎ𝑎]

𝑇𝑅 = 𝑟𝑒𝑔𝑛𝑣𝑎𝑟𝑎𝑘𝑡𝑖𝑔ℎ𝑒𝑡, 𝑚𝑖𝑛𝑢𝑡𝑒𝑟

Å = å𝑡𝑒𝑟𝑘𝑜𝑚𝑠𝑡𝑡𝑖𝑑, 𝑚å𝑛𝑎𝑑𝑒𝑟

Dimensionerande flöde beräknas med rationella metoden enligt

𝑞𝑑 𝑑𝑖𝑚 = 𝐴 ∙ 𝜑 ∙ 𝑖Å ∙ 𝑘𝑙𝑖𝑚𝑎𝑡𝑓𝑎𝑘𝑡𝑜𝑟

Där

𝑞𝑑 𝑑𝑖𝑚 = 𝑑𝑖𝑚𝑒𝑛𝑠𝑖𝑜𝑛𝑒𝑟𝑎𝑛𝑑𝑒 𝑓𝑙ö𝑑𝑒, [𝑙/𝑠]

PM


𝐴 = 𝑎𝑣𝑟𝑖𝑛𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑜𝑚𝑟å𝑑𝑒𝑡𝑠 𝑎𝑟𝑒𝑎, [ℎ𝑎]

𝜑 = 𝑎𝑣𝑟𝑖𝑛𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑘𝑜𝑒𝑓𝑓𝑒𝑐𝑖𝑒𝑛𝑡, [−]

𝑘𝑙𝑖𝑚𝑎𝑡𝑓𝑎𝑘𝑡𝑜𝑟 = 1,2

Eftersom utredningsområdet är begränsat till storleken antas en kort rinntid vara

dimensionerande och sätts därmed till 10 minuter. I rationella metoden är regnets

varaktighet lika med rinntiden. För ett 10-årsregn med varaktighet 10 minuter och

klimatfaktor 1,2 bedöms regnintensiteten att uppgå regnintensiteten till 273,55 l/s,ha

istället för nuvarande 227,96 l/s,ha, som beräknats utan klimatfaktorn.

För att se hur området klarar en översvämning beräknades utredningsområdets flöde

vid ett 100-årsregn med en klimatfaktor på 1,2. Regnintensiteten blev då 488,81

l/s,ha.

5.1 Befintlig avrinning

Utifrån redovisade ekvationer i kapitel 5 beräknades utredningsområdets befintliga

avrinning och redovisas i tabell 1. Avrinningskoefficienter för de olika marktyperna

erhölls från Svenskt Vattens publikation P90. Den beräknade regnintensitet 227,96

l/s,ha har använts. Se bilaga 2 för indelning av områdets olika marktyper.

I Tabell 1 redovisas avrinningen för Karlbergs elevhem vid befintlig exploatering. Den

reducerade arean vid befintlig exploatering beräknades till 2,158 ha. Det

dimensionerade flödet vid 10-årsregn beräknades till 49,2 l/s.

Tabell 1. Sammanställning av beräkningsvärden för Karlbergs Elevhem samt dimensionerade flöde vid befintlig exploatering

Yta

Area

[ha]

Avrinnings

Koefficient

[-]

Reducerad

Area

[ha]

Dimensionerande

flöde

[l/s]

Befintlig

Grusgång

0,108 0,40 0,043 9,8

Skog och

ängsmark

0,745 0,10 0,075 17,0

Parkmark/Gräs 0,546 0,18 0,098 22,4

Summa 1,399 0,216 49,2

5.2 Framtida avrinning

Exploatering av utredningsområdet innebär förändring av det dimensionerande flödet.

Genom bygget av elevhemmet kommer avrinningen från marken att förändras genom

hastigare flödestoppar och mindre flöde till närliggande fotbollsplan. Runt elevhemmet

kommer marken hårdgöras, men vid dagvattenutredningens tidpunkt är materialet på

hårdläggningen osäker. Flödes-och föroreningsberäkningar för den hårdgjorda ytan har

därför utförts med samma flödes- och föroreningsegenskaper som för en GC-väg.

Resterande mark inom utredningsområdet antas vara orörd. Se bilaga 2 för indelning

av områdets olika marktyper.

Avrinningskoefficienterna är erhållna från Svenskt Vatten publikation P90 samt

Stormtac. Framtida regnintensiteten beräknades med klimatfaktor 1,2 vilket

resulterade i en regnintensitet på 273,5 l/s,ha.

Det dimensionerade flödet efter exploatering beräknades till 142,73 l/s, Tabell 2. Den

reducerade arean beräknades till 0,522 ha.

PM


Tabell 2. Sammanställning av dimensionerat flöde efter exploatering av Karlberg Elevhem

Yta

Area

[ha]

Avrinnings

Koefficient

[-]

Reducerad

Area

[ha]

Dimensionerande

flöde

[l/s]

Tak 0,290 0,80 0,261 71,41

GC-Väg 0,156 0,75 0,133 36,28

Skogs och

ängsmark 0,542 0,10

0,054 14,83

Parkmark/Gräs 0,410 0,18 0,074 20,21

Summa 1,398 0,522 142,73

Procentuell ökning 241 % 290 %

5.2.1 Extremväder

För att se hur utredningsområdet påverkas av ett extremväder beräknades det

dimensionerade flödet för ett 100–årsregn. Regnintensiteten uppgick till 488,81 l/s,ha

och det dimensionerande flödet beräknades till 254 l/s, fem gånger större än befintligt

flöde.

5.3 Föroreningar

Av det erhållna underlaget har inga förorenade verksamheter på platsen noterats.

Föroreningshalter från de olika markklassificeringarna (Tabell 5) är tagna från

Stormtac. Eftersom Solna stad inte har någon egen uppskattad årsmedelnederbörd,

samt att Karlberg ligger direkt i anslutning till Stockholm Stads kommun, användes

årsmedelnederbörd från Stockholm Stads Dagvattenstrategi på 550 mm/år vid

beräkningar av föroreningsspridningen (Stormtac, 2016; Stockholm stad, 2015).

Använda schablonvärden finnes i Bilaga 1.

Vid exploatering överskrids Stockholms Läns landstings endast riktvärden för

verksamhetsutövare (nivå 3VU enligt) för kadmium.

Det utredda området bedöms vara i behov av katastrofskydd.

I Tabell 3 redovisas föroreningsspridningen vid befintlig och framtida exploatering från

Karlbergs elevhem.

Tabell 3. Spridning av föroreningar från Karlbergs Elevhem innan samt efter exploatering. Röda siffror markerar överskridna

riktvärden

Fosfor

[kg/år]

Kväve

[kg/år]

Bly

[kg/år]

Koppar

[kg/år]

Zink

[kg/år]

Kadmium

[kg/år]

Krom

[kg/år]

Nickel

[kg/år]

Kvicksilver

[kg/år]

Suspenderad

substans

[kg/år]

Olja

[kg/år]

Befintlig

exploatering 0,10 1,1 0,004 0,011 0,021 0,0002 0,002 0,001 0,00002 29 0,13

Framtida

exploatering 0,42 3,8 0,009 0,048 0,260 0,002 0,012 0,010 0,00007 91 0,68

Riktvärden

3VU 0,72 10,0 0,040 0,110 0,430 0,001 0,070 0,086 0,28691 286 2,86

PM


5.4 Magasinsvolym

Eftersom geotekniska utredningar pågår i skrivande stund kommer denna rapport

kompletteras med infiltrationsberäkningar. Dagvattenutredningen utgår därför att

infiltration och LOD ej är möjligt och att all nederbörd måste avledas.

Vid beräkning av magasinsvolym har Bilaga 7 till Svenskt vatten P90 använts. Istället

för Z-värden har regnintensitet beräknats med Dahlströms formel och klimatfaktor 1,2

har använts.

För att inte belasta ledningsnätet med mer dagvatten än vad som skett innan

exploatering har den erforderliga magasinsvolymen för att bibehålla befintligt flöde till

ledningsnätet beräknats, tabell 4.

För att behålla befintligt dimensionerande flöde till ledningsnät krävs det en

magasinerande volym på minst 75 m3. Lämpliga placeringar av magasinet kan ses i

Bilaga 2.

Tabell 4. Erforderlig magasinvolym för att bibehålla befintligt flöde till Karlbergs ledningsnät

Område Avtappning

[l/s]

Magasinvolym

[m3/hared]

Reducerad

area

[hared]

Erforderlig

magasinvolym

[m3]

Rekommenderad

magasinvolym

[m3]

Karlbergs

Elevhem

49,2 142,4 0,522 75 80

5.4.1 Extremväder

Vid ett extremväder skulle dagvattnet rinna till befintlig lågpunkten öster om

utredningsområdet. Lågpunkten har en area på cirka 8600 m2 och bedöms att ha

tillräcklig magasineringsvolym för att fungera som översvämningsskydd för

närliggande bebyggelse. För att klara ett 100-årsregn krävs en erforderlig

magasinvolym på 240 m3.

Tabell 5. Erforderlig magasinvolym vid extremväder, beräknat för regn med 100 års återkomsttid

Område Avtappning

[l/s]

Magasinvolym

vid extremregn

[m3/hared]

Reducerad area

[hared]

Erforderlig

magasinvolym vid

extremväder

[m3]

Karlbergs

Elevhem

49,2 456,1 0,522 240

6 Föreslagen dagvattenhantering Eftersom den planerade exploateringen kommer att förändra befintlig avrinning

rekommenderas olika dagvattenhanteringsstrategier för att minimera den ekologiska-

och kemiska påverkan på recipient.

Kapitlet är indelat i kortfattad genomgång av möjliga dagvattenhanteringslösningar

samt förslag på dagvattenhanteringslösningar.

PM


6.1 Genomgång av dagvattenhanteringslösningar

6.1.1 Vegetationsbaserade tak

Vegetationsbaserade tak är tak som består av organiskt material som bland annat har

möjlighet att magasinera vatten, reducera flöden och sänka temperaturen i

tätbebyggda områden. Vegetationsbaserade tak ger dessutom en ökad trivsel och kan

minska stress. En nackdel med de vegetationsbaserade taken är att de oftast har

läckage av näringsämnen så som kväve och fosfor. Exempel på vegetationsbaserade

tak är sedummattor eller mossa.

Vegetationsbaserade tak kan användas på både små och stora tak samt på flacka

såväl som lutande tak.

Figur 4. Sedumtak I Göteborg gav halverade avrinningen från befintligt tak (t.v.) (Vegtech). Exempel på uteplats på

vegetationsbaserat tak (t.h.).

6.1.2 Gröna fasader

På samma sätt som för gröna tak har gröna fasader en viss magasinerande och

ljuddämpande effekt. Gröna fasader har fått ett stort genomslag i länder såsom

Frankrike och Tyskland men ännu inte slagit igenom i de nordiska länderna.

Leverantörer av gröna fasader menar att de har liknande effekt som för

vegetationsbaserade tak men att de även skyddar mot klotter och skadegörelse mot

väggfasaden.

Figur 5. Exempel på användande av gröna fasader.

PM


6.1.3 Minimera hårdgjord yta

Genom att planera GC-vägar och avlastningsområden så att andelen grönområden

bevaras eller ökar kan dagvattenflödet minskas. Utöver det ökar den naturliga

magasineringen av vatten samt att den biologiska mångfalden bevaras.

6.1.4 Dagvattenkassetter

Dagvattenkassetter är plastbaserade vattenmagasin som kan anläggas under

markytan för fördröjning av dagvatten. Dagvattenkassetter har en hålrumsvolym på

cirka 95 %, vilket innebär att man sparar mer än 2/3 av ytbehovet jämfört med en

traditionell anläggning av t.ex. makadambaserade magasin. Dagvattenkassetterna bör

inte läggas närmre än 5 m från hus med källarplan och 2 m från fastighetsgräns

(Wavin, 2016).

Figur 6. Exempel på läggning och användning av dagvattenkassetter.

6.1.5 Öppen dammar

En mångfunktionell teknisk lösning på dagvattenmagasinering är att använda dammar.

Dammar har både en renande och en utjämnande flödeseffekt på dagvatten, dessutom

kan de även ha en positiv påverkan på miljön så som ökad biologisk mångfald.

Dammar anses även bidra till en mer estetisk tilltalande miljön. Genom att ha ytliga

dagvattenlösningar ökar också evaporationen och vattenupptaget till växtligheten

vilket innebär att det totala utsläppet dagvatten till recipient kan minskas. Dessutom

kan växtligheter ta upp näringsämnens om annars skulle letts ut till recipient

(Svealand kommun).

Ett problem med dagvattendammar är att alger kan tillväxa och skapa ett tråkigt

inslag i miljön, istället för en rogivande plats som dammen är tänkt att vara.

Figur 7. Exempel på områden där dagvattendammar använts för renande- och flödesfördröjande effekt (Vegtech, 2016).

PM


6.2 Förslag på dagvattenhanteringsmetoder

Utifrån beräkningar på föroreningsspridning riskerar halterna av kadmium i utgående

dagvatten att överskrida Stockholm Läns landstings riktvärden. Det rekommenderas

således att val av byggnadsmaterial, t.ex. tak, görs med omsorg för att minimera

föroreningstillförseln till dagvatten och recipient.

6.2.1 Karlberg Elevhem

Karlberg Elevhem rekommenderas att ansluta sitt kommande dagvattenflöde till

befintlig dagvattenledning sydöst om den planerade byggnaden. Eftersom flödet till

dagvattenledningen inte får öka jämfört med befintligt flöde rekommenderas

flödesfördröjande metoder för behålla befintlig belastning på Karlberg

dagvattenledningssystem. Fördröjningsmagasin i form av plastkassetter, rörmagasin

eller dagvattendammar bedöms vara möjliga åtgärder. Rörmagasin kan generellt

läggas närmare husfasaden än dagvattenkasetter och skulle därmed kunna fungera

bättre på denna plats. En damm går i linje med Solna stads dagvattenstrategi att men

behöver mer plats än ifall underjordiska fördröjningsmagasin används. Att använda en

damm som fördröjningsmagasin skulle även reducera föroreningsspridning ytterligare

och således gå i linje med de rådande Miljökvalitetsnormerna.

Till följd av dagvattendammarnas reningsegenskaper och dess bidrag till omgivningens

estetik rekommenderas det att använda en damm som fördröjningsmagasin. Dammen

bör formas så att bräddningen sker till närliggande fotbollsplan, vilket i så fall agerar

översvämningsskydd för elevhemmet.

Dagvattenmagasinet rekommenderas att vara minst 80 m3. Se bilaga 2 för lämplig

placering.

6.2.2 Höjdsättning

Byggnaden bör ligga på en högre nivå än omgivande mark för att dagvattnet ska

kunna rinna bort från byggnaderna. På så vis kan översvämningsrisken vid kraftiga

regn samt fuktskador på byggnaderna minskas.

6.2.3 Materialval För att minska miljöpåverkan på dagvatten bör material som inte innehåller

miljöskadliga ämnen användas i så stor mån som möjligt.

PM


7 Slutsats och diskussion Efter planerad exploatering av Karlberg elevhem beräknas avrinningen att öka från

befintliga 49,2 l/s till 142,7 l/s. De dimensionerande flödena är beräknade för en

regnintensitet med 10 års återkomsttid. Genom att magasinera 80 m3 bibehålls

befintligt flöde till ledningsnät.

Ulvsundasjön, cirka 300 meter söder om utredningsområdet, har definierade

miljökvalitetsnormer (arbetsmaterial) från länsstyrelsen. Miljökvalitetsnormen är att

sjön ska nå god kemisk och ekologisk status till år 2027. Länsstyrelsens nuvarande

klassificering av Ulvsundasjön är klassad tillsammans med två närliggande sjöar och är

således missvisande inte enbart för Ulvsundasjön. Klassificeringen säger att

Ulvsundasjön har en måttlig ekologisk status och en god ytvattenstatus.

Exploateringen kommer innebära att framtida föroreningshalter i dagvattnet riskerar

att överskrida riktvärdeshalter för kadmium. För att minimera överskridna riktvärden i

utgående dagvatten rekommenderas att val av byggnadsmaterial görs med omsorg för

att minimera närings- och metalläckage till recipient. Om byggnadsmaterial väljs med

avseende på minskad föroreningsspridning bedöms exploateringen vara i linje med

rådande miljökvalitetsnormer.

Vid ett extremregn med 100 års återkomsttid krävs en magasinsvolym på minst 240

m3. Närliggande fotbollsplan bedöms fungera som översvämningsskydd vid extrem

nederbörd.

ÅF rekommenderar att dagvatten från det planerade elevhemmet leds till befintligt

ledningsnät söder om utredningsområdet via ett fördröjningsmagasin. Genom att

använda ett fördröjningsmagasin med 80 m3 magasinsvolym och att strypa utflödet till

49,2 l/s kommer bibehålls befintligt flöde till ledningsnätet.

Det rekommenderas att använda en dagvattendamm som fördröjningsmagasin till följd

av dess föroreningsrenande egenskaper och estetiskt bidrag till omgivningen. Vid

extremväder kan dessutom dammen bräddas mot närliggande fotbollsplan.

PM


8 Referenser Riskvärdesgruppen, Regionala dagvattennätverket i Stockholms län (2016-04-15),

http://stormtac.com/admin/Uploads/Riktvarden_dagvatten_feb_2009.pdf SGU. 2016. Kartgenerator. http://vvv.sgu.se/sguMapViewer/web/sgu_MV_jona.html

(2016-04-20).

Solna stad. 2002. Dagvattenstrategi – Stockholms väg till en hållbar

dagvattenhantering. Solna stad.

Stormtac, 2016. StormTacData. http://www.stormtac.com/StormTacData.php (2016-

04-16)

Svedala kommun. http://www.segea.se/Rapporter/Policy-foer-maangfunktionella-

dagvattendammar.pdf (2016-04-30).

Svenska Naturtak. http://www.svenskanaturtak.se/sedum.htm.

Svenskt Vatten P90. 2004. Dimensionering av allmänna avloppsledningar. Svenskt

Vatten AB.

Svenskt Vatten P105. 2011. Hållbar dag- och dränvattenhantering – Råd vid planering

och utformning. Svenskt Vatten AB.

Vegtech, 2016. Dagvattendammar i staden. http://www.vegtech.se/vattenmiljoer/hur-

anvands-vara-produkter-/dagvattendammar-i-staden/ (2016-04-30).

VISS. 2016. Mälaren-Ulvsundasjön. www.viss.lansstyrelsen.se (2016-04-22)

Wavin, 2016. Dagvattenkassetter för lokalt omhändertagande av dagvatten. http://se.wavin.com/web/download?uuid=b6205a3b-cd31-43e2-b41c-51a8cd5da708 (2016-04-30)

PM


Bilaga 1 – Föroreningshalter

I tabell 1 redovisas använda schablonhalter för beräkningar av föroreningsriktvärden i

utgående dagvatten för verksamhetsutövare (3VU). I tabell 2 redovisas använda

schablonhalter för beräkningar av föroreningshalter i utgående dagvatten (StormTac,

2016).

Tabell 1. Riktvärdesgruppens riktvärden för förorening i utgående dagvatten från verksamhetsutövare (3VU)

Fosfor [ug/l]

Kväve [mg/l]

Bly [ug/l]

Koppar [ug/l]

Zink [ug/l]

Kadmium [ug/l]

Krom [ug/l]

Nickel [ug/l]

Kvicksilver [ug/l]

Suspenderad substans

[mg/l]

Olja [mg/l]

Riktvärde 3VU 250 3,5 15 40 150 0,5 25 30 0,1 100 1

Tabell 2. Schablonhalter för föroreningar i dagvatten (Stormtac, 2016)

Fosfor

[mg/l]

Kväve

[mg/l]

Bly

[mg/l]

Koppar

[mg/l]]

Zink

[mg/l]

Kadmium

[mg/l]]

Krom

[mg/l]

Nickel

[mg/l]

Kvicksilver

[mg/l]

Suspenderad

substans [mg/l]

Olja

[mg/l]

Takyta 0,17 0,9 0,002 0,015 0,15 0,0008 0,004 0,0045 0,000004 27 0

Grusyta 0,042 2 0,0022 0,012 0,033 0,00011 0,001 0,00085 0,000019 9,675 0,096

Gång-och

cykelväg 0,15 2 0,0035 0,023 0,033 0,0003 0,007 0,003967 0,00008 7,4 0,77

Parkmark 0,12 1,2 0,006 0,015 0,025 0,0003 0,003 0,002 0,00002 49 0,2

Skogs- och

ängsmark 0,065 1,95 0,0045 0,01075 0,02 0,00025 0,00025 0,0005 0,000005 90 0,15

KARLBERG ELEVHEM

dagvattenutredning (pdf, 1,1 mb)

Documents