BoverketByggkostnadsforum

ByggherreClass– Kvalificerad vidareutbildning för byggherrar

Boverket augusti 2007

ByggherreClass– Kvalificerad vidareutbildning för byggherrar

Titel: ByggherreClass – Kvalificerad vidareutbildning för byggherrarUtgivare: Boverket augusti 2007Upplaga: 1Antal ex: 50Tryck: Boverket interntISBN: 978-91-85751-39-6Sökord: Byggherrar, utbildning, kompetensutveckling

Diarienummer: 504-1043/2006

Omslag: Heiko Wolfraum/Scanpix

Publikationen kan beställas från:Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 KarlskronaTelefon: 0455-35 30 50 eller 35 30 56Fax: 0455-819 27E-post: publikationsservice@boverket.seWebbplats: www.boverket.se

Denna skrift kan på begäran beställas i alternativa format.

© Boverket 2007

�Projekt ”Etablering av nationell Byggherremaster”

FörordStarka och kunniga byggherrar som styr över byggprocessen. Det är målet för utbildningsprogrammet ByggherreClass som ByggherreForum har utvecklat tillsammans med landets akademier. ByggherreClass, är en vidareutbildning för yrkesverksamma byggherrar. Utbildningen startade under 2007 och medverkar gör högskolorna i Lund, KTH, Chalmers tek-niska högskola och Luleå tekniska universitet.

En stark byggherre är en förutsättning för att beställaren ska få det som kunden/byggherren har beställt. Under många år, då nybyggnationen i Sverige var mycket låg, avlövades många allmännyttiga företag och privata förvaltningsbolag på sin beställarkompetens. Idag när nybygg-nationen är betydligt större än på många år är en bred och omfattande byggherrekompetens nödvändig. Den inledande kartläggningen visade att högskolorna redan idag erbjuder verksamma byggherrar möjlighet att delta i enskilda kurser och även i vissa program som är profilerade utifrån respektive högskolas kompetenser och prioriteringar.

Högskolorna medverkade tidigt i processen och gavs chansen att dis-kutera möjligheterna att gemensamt etablera ett utbildningsprogram som branschens aktörer kunde ställa sig bakom. Diskussionerna fördes utifrån ett kompetensbehov som utformats utifrån fyra synsätt på byggherrerollen och som utvecklades i ByggherreForums FoU-program ”Byggherren som förändringsagent”. Det som från början var en teoretisk diskussion om en önskad utbildning är idag en verklighet. En chans för yrkesverksamma inom byggherreföretagen eller personer med en byggherreroll bland konsulter och motsvarande att läsa upp till 40 poäng. Det bygger på obli-gatoriska och valbara kurser om vardera 5 poäng där möjlighet finns att avbryta efter 20 poäng. Deltagarna ska ges möjlighet att läsa 20 poäng/år och förväntas läsa minimum en kurs per halvår. Slutexamination sker när tillämpningsprojektet är godkänt. Avslutad utbildning ger ett diplom som bevis på akademisk vidareutbildning. Deltagarna har även möjlighet att ta ut akademiska poäng för varje genomförd kurs.

Rapporten är sammanställd av ByggherreForum som även svarar för innehållet.

Karlskrona augusti 2007

Ulf TroedsonÖverdirektör Boverket

� ByggherreClass

�Projekt ”Etablering av nationell Byggherremaster”

Innehåll

Projekt ”Etablering av nationell Byggherremaster” .........7

Boverkets beslut....................................................................................................................................................................................................7Projektets syfte och mål ....................................................................................................................................................................7Projektresultat .............................................................................................................................................................................................................7Projektgenomförande ..............................................................................................................................................................................8Slutrapportering .................................................................................................................................................................................................12

Bilagor ..................................................................................................................................................................................................................................................1�

Bilaga 1ByggherreMasterClass, Slutrapport från förstudien 06021� .......1�Bilaga 2 Kursbeskrivningar 1-12 ..................................................................................................................................................................71Bilaga �Samverkansavtal ............................................................................................................................................................................................99Bilaga �Avtal om Byggherreutbildning .................................................................................................................................10�Bilaga �Utbildningsprogram .............................................................................................................................................................................110Bilaga 6Inbjudan och Informationsbroschyr ..........................................................................................................120Bilaga 7Ersättningsmall för kursblock. ................................................................................................................................121Bilaga 8Ekonomisk slutrapport .............................................................................................................................................................122

6 ByggherreClass

7Projekt ”Etablering av nationell Byggherremaster”

Boverkets beslutBoverket beviljade projektet ”Etablering av nationell Byggherremaster”, genom ByggherreForum, ett utvecklingsstöd på 650 000 kronor (exkl. moms), för vidareutveckling av programmet ByggherreMasterClass – en akademisk vidareutbildning för yrkesverksamma byggherrar. Stödet avsåg ett fortsatt arbete relaterat till Boverkets tidigare beslut om utveck-lingsstöd till projektet Byggherremaster – En förstudie. (Bilaga 1).

Projektets syfte och målUtgångspunkt för projektet har varit förstudiens förslag till en akademisk vidareutbildning för byggherrar med omfattning 40 poäng. De tekniska högskolornas motsvarighet till administrationens och ekonomins MBA, Master of Buisness Administration (en ledarskapsutbildning), program. Utbildningens kriterier har varit:• Nationell omfattning i samverkan med fyra tekniska högskolorna.• Kursutbud i framkant av branschens utvecklingen. • Distansundervisning.

Utbildningen startade januari 2007.

ProjektresultatKursens namn har blivit ByggherreClass eftersom ordet ”master” numera tillhör grundutbildningen vid Europas högskolor.

Utbildningen startade med Introduktionskursen 5 poäng den 6 februari 2007 med 16 deltagare. Kursansvarig är Luleå tekniska universitet.

Marknadsföring pågick under första halvan av 2007 för att kunna starta ytterligare en introduktionskurs hösten 2007 samt första valbara kursen inom block II.

Projekt ”Etablering av nationell Byggherremaster”

8 ByggherreClass

ProjektgenomförandeProjektet har genomförts med följande skeden:• Organisering.• Kursinnehåll och kursbeskrivningar.• Avtal och samverkan.• Webbteknik och hemsida.• Kursprogram.• Marknadsföring och inbjudan.• Ekonomi och ersättningsmall.• Slutrapportering.

OrganiseringUtgångspunkten i utbildningen har varit att den ska vara nationell så till vida att samtliga fyra tekniska högskolor med byggutbildning ska delta med relevanta avsnitt.

Examination kommer då att genomföras på fyra olika högskolor varför frågan om kårtillhörighet och kursansvar prövats.

Utbildningen genomförs som uppdragsutbildning varvid kårmedlem-skap inte erfordras. ByggherreForum agerar uppdragsgivare åt högskolor-na och fördelar kursansvar baserat på optimalt tillgodoseende av relevant kursutbud.

Ett nav för utbildningen blir därmed nödvändigt för samordning, ad-ministration, marknadsföring, ekonomi och kursplanering. Inom Bygg-herreForum har denna rektorsfunktion uppdragits åt Martin Bergdahl från Falun med stöd av Anders Wennström från Luleå tekniska universitet.

De kursansvariga från respektive högskola tillsammans med ordförande från ByggherreForum utgör styrgrupp för utbildningen. Rektorsfunktion-en är föredragande och sekreterare i denna grupp.

Styrgruppen ansvarar för utbildningens kvalitet och genomförande.

Följande personer ingår i denna styrgrupp:• Jan Borgbrant, Luleå.• Bengt Hansson, Lund.• Stellan Lundström, KTH.• Håkan Stille, KTH.• Inga Malmqvist, Chalmers.• Göran Lindahl, Chalmers.• Stefan Sandesten, ByggherreForum, ordförande.• Martin Bergdahl, rektorsfunktion.• Anders Wennström, Luleå, sekreterare.

Styrgruppen har haft fyra möten under planeringen.Som stöd för styrgruppen har en referensgrupp tillsatts med represen-

tanter från målgruppen tillsammans med utbildningsansvariga på hög-skolorna.

Gruppen ska bevaka kursutbudets relevans och kursinnehåll.

9Projekt ”Etablering av nationell Byggherremaster”

Från målgruppen deltar:Offentliga byggherrar: Björn Terstad, Vägverket, region Stockholm.

Lars Anebreid, Sveriges kommuner och landsting.

Privata byggherrar: Anders Lindeborg, Astra Zeneca AB. Per Dahlbäck, AP-Fastigheter.

Övriga byggherrar: Ola Karlsson, NCC Stockholm. Astrid Evang, Carl Bro Stockholm.

Från högskolorna deltar:Chalmers: Jan BröchnerKTH: Stellan LundströmLTU: Jan BorgbrantLTH: Bengt Hansson

Ordförande ByggherreForum: Stefan SandestenSekreterare rektorsfunktionen: Martin Bergdahl/Anders Wennström

Referensgruppen har haft två sammanträden under planeringsfasen.

Kursinnehåll och kursbeskrivningarRektorsfunktionen har besökt respektive högskola och samrått om kurs-innehåll baserat på målgruppens krav på innehåll.

Kursbeskrivningar har upprättats efter en mall med angivande av inne-håll baserat på syften, mål och beskrivning av innehåll i seminarier med litteraturlista.

Samtliga 12 kursbeskrivningar finns redovisade på hemsida www.bygg-herreclass.se och bilaga. (Bilaga 2)

Kursansvar har fördelats enligt nedan.

Block IKurs 1: Byggherrerollen och byggprocessen: Jan Borgbrant, Luleå.

Block IIKurs 2:Beställarrollen: Bengt Hansson, Lund.Kurs 3:Programarbete –Tidiga skeden: Inga Malmqvist, Chalmers.Kurs 4:Samhällsstyrning: Bengt Hansson, Lund.Kurs 5: Projektledning: Göran Lindahl, Chalmers.

10 ByggherreClass

Block III Kurs 6: Fastighetsföretagande: Stellan Lundström, KTH.Kurs 7: Byggsystem och förvaltning: Bengt Hansson, Lund. Kurs 8:Flexibilitet och användbarhet: Inga Malmqvist, Chalmers.Kurs 9:Byggprocessen i ett strategiskt perspektiv: Jan Borgbrant, Luleå.Kurs 10:Riskhantering i anläggningsprojekt: Håkan Stille/Sven Olof Hansson, KTH.Kurs 11:Plan och acceptansprocessen: Berit Balfors/Thomas Karlbro, KTH.Kurs 12: Utredningsmetodik: Jan Borgbrant, Luleå.

Sammanlagt erbjuds 12 kurser om 5 akademiska poäng.Kurs 1 är obligatorisk för samtliga deltagare i utbildningen. Möjlighet

finns sedan att ta del av en eller flera kurser. Minsta insatsen motsvarar därmed 10 poäng. Ambitionen från rektorsfunktionen är att eleverna fortsätter hela utbildningsprogrammet om totalt 40 poäng. För att erhålla diplom som kvalificerad byggherre ska då en projektuppgift omfattande 10 poäng upprättas.

Avtal och samverkanEtt samverkansavtal har upprättats och undertecknats av de fyra hög-skolorna tillsammans med ByggherreForum.

Detta avtal reglerar ansvar, samverkansform, ersättning och utbild-ningsformalia.

Avtalsmall för samverkan redovisas som bilaga 3. (Bilaga 3)Avtal har också upprättats mellan ByggherreForum som utbildnings-

givare och respektive företag där deltagare är arbetstagare.Avtalsmall redovisas som bilaga 4. (Bilaga 4)

Webbteknik och hemsidaFör att kunna attrahera yrkesverksamma byggherrar har intentionerna varit att erbjuda en utbildning som möjliggör distansundervisning.

En förutsättning för detta är att det finns en hemsida med möjlighet till inloggning på insynsskyddade sidor för studenter. Seminariedokument-ation, projektarbeten, föreläsningar med mera ska kunna redovisas. Möjligheter till tentamen på distans kan ge nytta. Tillgängliga tekniska system på marknaden har utvärderats och val har skett utifrån det mest lämpade för att uppfylla de tekniska kraven på tillgänglighet, säkerhet och ekonomi. Hemsidan finns etablerad och tillgänglig för såväl publik som studenterna i den pågående första kursen (www.byggherreclass.se).

11Projekt ”Etablering av nationell Byggherremaster”

KursprogramKursprogrammet presenteras i upprättat program med titeln: ByggherreClassKvalificerad vidareutbildning för byggherrarProgramProgrammet beskriver utbildningens bakgrund och målgruppsanalys. Be-skrivning finns av utbildningsplan och kursutbud. Kursadministration och förkunskapskrav med anmälningsblankett redovisas. Programmets syfte är att vara en presentation av utbildningen för målgrupp.

Programmet ligger ute på publika hemsidan och visas i Bilaga 5.

Marknadsföring och inbjudanFörstudiens marknadsundersökning pekade på ett underlag av cirka 50 kursdeltagare per år under de närmaste åren. Byggherrar inom såväl hus- som anläggningssektorn tillhör målgruppen, liksom entreprenörer och konsulter med inriktning mot projektledning.

En inbjudan har producerats som tillsammans med broschyrer utgör marknadsföringsmaterial. Detta material har spridits i samtliga tillgäng-liga informationskanaler inom sektorn.

Bland mottagarna finns samtliga ByggherreForums medlemsföretag, nätverken för Sveriges kommuner och landsting, Samverkansforum av statliga byggherrar, SABO företag, Fastighetsägarna, BQR, STD, BI, SVR, Byggkommittén, högskolor och branschnätverken kring dessa såsom CMB Göteborg, KTH Byggvetenskap, Byggrådet i Lund och Bygg-forum nord Luleå.

Upprepade annonseringar har skett på målgruppens olika hemsidor.Materialet som tagits fram redovisas i Bilaga 6.

Ekonomi och ersättningsmodellAvgörande för att attrahera målgruppen är att kunna erbjuda hela utbild-ningen för en låg kostnad. Denna ska inte konkurrera med marknadens och högskolornas övriga utbud av kortare fortbildningskurser. Därför har en ersättningsmodell skapats som innebär en låg kostnad för hela programmet om 40 poäng men marknadsmässigt pris för den som väljer enbart enskild kurs.

Möjligheten att genomföra en kurs har därmed bedömts till minst 15 deltagare.

Programmet ska kunna genomföras för kostnaden 2 basbelopp eller 2 000 kronor i medeltal per kurs och deltagare.

En förutsättning för att kunna välja enskild kurs om 5 poäng är att också delta i den obligatoriska introduktionskursen.

Med uppfyllande av förkunskapskrav kan därmed den som enbart väljer enskild kurs delta till kostnaden 3 000 kronor per poäng.

Fördelningen av ersättningen är 90 procent till skolan och 10 procent till rektorsfunktionen.

Utöver kursavgiften tillkommer omkostnader för resor och övernattning för deltagarna i samband med seminarier på den högskoleort som är värd för respektive kurs.

Varje deltagare ska planera för högst 4 seminariedagar per 5 poängs-kurs.

12 ByggherreClass

Detta begränsar företagens kostnader för produktionsbortfall vid deltagar-nas frånvaro.

Ersättningsmall redovisas som bilaga. (Bilaga 7)

SlutrapporteringProjektet ”Etablering av nationell Byggherremaster” med ekonomiskt stöd från Boverkets Byggkostnadsforum slutredovisades sommaren 2007.

Sammanställd ekonomisk rapport bifogas som bilaga. (Bilaga 8)Projektledaren ByggherreForum ser fram emot en framgångsrik

nationell spetsutbildning i Byggherrerollen för Sveriges byggföretag.

1�Bilagor

Bilagor

Bilaga 1. ByggherreMasterClass, Slutrapport från förstudien 060215

Bilaga 2. Kursbeskrivningar 1–12

Bilaga 3. Samverkansavtal

Bilaga 4. Avtal om Byggherreutbildning

Bilaga 5. Utbildningsprogram

Bilaga 6. Inbjudan och Informationsbroschyr

Bilaga 7. Ersättningsmall för kursblock.

Bilaga 8. Ekonomisk slutrapport

1� ByggherreClass

1�Bilagor

Bilaga 1

BYGGHERREFORUM

ByggherreMasterClass

Akademisk vidareutbildning för byggherrar

Slutrapport från förstudie 060215

ByggherreForum arbetsgrupp för FoU och högskolekontakter i samverkan med Chalmers, Luleå

tekniska universitet, Lunds tekniska högskola och Tekniska högskolan i Stockholm

VASAGATAN 52, 2tr, 111 20 STOCKHOLM. TELEFON 08-23 32 40 TELEFAX 08-20 38 28. E-POST: office@byggherre.se HEMSIDA: www.byggherre.se. BANKGIRO 164-6892. POSTGIRO 50 30 80-4.

16 ByggherreClass

Innehåll

Inledning sid Byggherreutbildning behövs 2 Förstudien 2 Syfte 3

Förslag till utbildningsprogram Utbildningsplan 3 Målgrupp 4 Genomförande 4 Förkunskapskrav 4

Ledning och organisation Rektorsfunktion 4 Referensgrupp 5 Styrgrupp 6 Planering och utveckling 6 Kostnader 6 Fortsatt arbete 7

TabellerTabell 1:1 Kursplan Tabell 1:2 Kursinnehåll

BilagorFörstudieprogram Bilaga AKursinventering Bilaga BMålgruppsanalys Bilaga C

1

17Bilagor

INLEDNING

Byggherreutbildning behövs Behovet av kompetensutveckling av byggherrar inom bygg-och anläggningsområdet anses stort. Detta mot bakgrund av att

Det är stora volymer av samhällets medel som investeras i byggnader och anläggningar. Bygg- och anläggningsindustrin beräknas årligen omsätta drygt 200 miljarder. Det är en komplex verksamhet som bedrivs. Det har förekommit kostnads- och tidsöverskridanden samt kvalitetsbrister i en rad projekt som varit mycket uppmärksammade och som skapat stora problem. En kompetent byggherre är en förutsättning för framgångsrikt projekt Specifik byggherreutbildning saknas. En akademisk fortbildning ger en högre kvalitetsstatus än andra utbildningsinstituts alternativ.

Med ledning av initialt arbete inom IVAs Byggherreråd och tidigare kartläggningar via Arbetsgruppen för FoU och högskolekontakter inom ByggherreForum, har behovet av en mer samlad akademisk efterutbildning för yrkesverksamma byggherrar uppmärksammats. Målgrupp är t ex personer med traditionell arkitekt- och civilingenjörsutbildning eller andra med motsvarande praktisk/teoretisk kompetens.

Bristen på kvalificerad byggherreutbildning har påpekats både inom husbyggnads- och anläggningssektorn. Behovet av ”spetsutbildning” för byggherrar är uppmärksammat i betänkandet ”Skärpning gubbar” och har förstärkts i det nu pågående arbetet för ett förnyelseprogram inom sektorn som initieras av den nationella byggsamordnaren.

Mot denna bakgrund har ByggherreForum tagit ett initiativ till en nationell efterutbildning på akademisk nivå för yrkesverksamma byggherrar (se Bilaga A). Motsvarighet till MBA inom ekonomi/administration söks. Omfattningen bör vara 40 poäng och syfta till någon form av diplomering. Möjlighet till distansundervisning ska kunna erbjudas.

FörstudiePå initiativ av Byggherreforum har en samverkansgrupp etablerats med företrädare för Chalmers, Lunds tekniska högskola (LTH), Luleå tekniska universitet (LTU) och Tekniska högskolan i Stockholm (KTH). Efter inledande möten om förutsättningar för en nationell samverkan lämnade ByggherreForum en ansökan till Byggkostnadsforum om medel för att genomföra en förstudie i syfte att tydliggöra akademiska strukturer och förutsättningar för att genomföra föreslaget utbildningsprogram, högskolornas medverkan, målgruppsanalyser och kostnader. Byggkostnadsforum beviljade medel till förstudien i augusti 2005

Samverkansgruppen har inom ramen för förstudien haft 8 protokollförda möten. Inledningsvis genomfördes en kursinventering och en inledande målgruppsanalys för att ge underlag för diskussioner om villkor för ett gemensamt utbildningsprogram. För att utarbeta ett konkret koncept till utbildningsprogram tillsattes en arbetsgrupp från högskolorna vars förslag diskuterats i samverkansgruppen och förankrats i ByggherreForums styrelse.

2

18 ByggherreClass

Arbetsgruppen har bestått av: Chalmers: Inga Malmqvist KTH: Håkan Stille/ Stellan Lundström LTH: Bengt Hansson LTU: Jan Borgbrant

Anders Wennström, LTU har varit utredningssekreterare.

KursinventeringByggherreForums inledande kartläggningar från 2004 visar att högskolorna idag kan erbjuda verksamma byggherrar möjlighet att delta i enskilda kurser och även i vissa program som är profilerade utifrån respektive högskolas kompetenser och prioriteringar. Samtidigt konstateras att den gjorda inventeringen av relevanta kurser behöver utvidgas då det utbud av kurser som sammantaget berörs är betydligt bredare för att svara mot ByggherreForums kravlista.

Kursinventeringen som genomfördes under hösten 2005 visar att det sökta utbudet av kunskap är väl representerat i de kurser som idag är tillgängliga vid högskolorna. Med stöd av denna kursinventering har samverkansgruppen bedömt att utformningen av ett gemensamt utbildningsprogram i huvudsak kan baseras på kurser som är tillgängliga inom grundutbildningen med viss pedagogisk anpassning till målgruppen. För vissa kursmoment kan begränsade behov av utvecklingsarbete föreligga. (se Bilaga B).

MålgruppsanalysI samband med ansökan gjordes en förfrågan om intresset för föreslagen utbildning i Byggherreforums styrelse med mycket positivt gensvar. På initiativ av Samverkansgruppen genomfördes en inledande målgruppsanalys genom att företrädare för olika kategorier av byggherrar ombads ge sin bild av efterfrågan och synpunkter på programupplägg. Denna studie visade på en potential om storleksordningen 50 elever/år. Analysen bekräftade förstudiens utgångspunkter och inriktningen av det fortsatta arbetet (se bilaga C).

Syfte Det förslag till utbildningsprogram som presenteras i denna rapport är så långt utvecklat att det ger underlag för planering och beslut om ett fördjupat programarbete. Rapporten ger även förslag på hur värdskap, ansvar, organisation och administration och andra praktiska frågor som behöver lösas för att klara genomförandet. Programförslaget ger också underlag för förankring bland i första hand ByggherreForums medlemmar samt också andra intressenter bland konsult- och entreprenörsföretag.

FÖRSLAG TILL UTBILDNINGSPROGRAM

UtbildningsplanFörslaget presenteras översiktligt i kursplan tabell 1.Utbildningen är upplagd så att möjligheten finns att läsa 20 eller 40 poäng.

Kursprogrammet inleds med en obligatorisk översiktskurs, Byggherrerollen och byggprocessen, om 5 p. I denna kurs beskrivs byggherrens situation utifrån de fyra perspektiv som ByggherreForum lyfter fram: Kund/brukare, Ägare, Samhälle och Bransch. De följande fyra kurserna har en inriktning på byggherrens roll som förändringsagent och coach i byggprocessen. Bland dessa är det obligatoriskt att välja minst två.

3

19Bilagor

Därefter väljs bland ett utbud av mera ämnesspecifika kurser med valbar intresseinriktning mot husbyggnad alternativt anläggningar samt ett par kurser som är mera generella. Minst en kurs ska väljas bland dessa valbara för minimum om totalt 20 poäng.

För den som vill fullfölja hela programmets 40 poäng kompletteras utbildningen med en kurs i utredningsmetodik 5p (som är obligatorisk för att fullfölja programmet) samt en kurs om 5 poäng som väljs efter intresse i hela utbudet av kurser. Utbildningen avslutas med en projektuppgift om 10 poäng som utförs enskilt eller i par.

MålgruppUtbildningsprogrammet riktar sig till yrkesverksamma inom byggherreföretagen eller till dem som har en byggherreroll tex bland konsulter och motsvarande.

GenomförandeUtbildningen genomförs på distans i så stor utsträckning som möjligt. Normalt genomförande innebär att en kurs på 5 poäng innehåller 2-4 seminarie-/kursdagar (i pass om en till två dagar) och i övrigt distansundervisning. Det skall finnas en hemsida för varje kurs för digital kommunikation och där instuderingsmaterial med möjlighet att ladda ned föreläsning, övningsuppgifter och annan för kursen relevant information görs tillgänglig. Det är viktigt att de som deltar i kurserna får en möjlighet att träffa varandra i någon form för att kunna diskutera sina erfarenheter, vilket kan bidra till ökat utbyte för deltagarna av utbildningen.

Deltagarna ska ges möjlighet att läsa 20 poäng/år (max halvfart) och förväntas läsa minimum en kurs per halvår. Examinationer sker vid slutet av varje 5 poängskurs. Slutexamination av utbildningsprogrammet sker när tillämpningsprojektet är godkänt. Avslutad utbildning ger ett diplom som bevis på akademisk vidareutbildning. Deltagarna har även möjlighet att ta ut poäng för varje genomförd kurs, givet att de uppfyller förkunskapskraven (se nedan).

FörkunskapskravFör intag till utbildningar på högskolorna gäller generellt grundläggande behörighet. Mer information om kraven finns på www.vhs.se. För att delta i denna ByggherreMasterClass krävs högskoleutbildning motsvarande 120 p eller gymnasiekompetens med yrkeserfarenhet. Förkunskapskraven gäller främst om kursdeltagaren vill ta ut akademiska poäng

LEDNING OCH ORGANISATION

RektorsfunktionUtgångspunkten i formandet av en akademisk vidareutbildning för byggherrar är att utbildningen skall ha en nationell förankring. För att underlätta samverkan mellan deltagande högskolor föreslås att en särskild ”rektorsfunktion” bildas med ansvar för programmets administration inklusive kursregistrering, lokalanskaffning, samordning av kurstillfällena och budget. ”Rektorsfunktionen” föreslås fungera som en beställarorganisation gentemot medverkande högskolor där högskolorna ansvarar för det pedagogiska innehållet.

Rektorsfunktionen är viktig för att koordinera kursutbudet och sammanlänka kompetenser från de fyra högskolorna/universiteten och från andra organisationer. Rektorsfunktionen skall ha möjlighet att ta in kompetenser till kurserna som bäst kan förmedla kunskapsinnehållet.

4

20 ByggherreClass

För att utbildningen skall säkerställa den nationella förankringen har rektorsfunktionen också en viktig roll i att balansera de olika högskolorna/universitetens deltagande i utbildningen.

Referensgrupp.Till utbildningen knyts en referensgrupp med syfte att vidareutveckla kursinnehållet och bidra med konkretion i given struktur. Ordföranden utses från målgruppen, sekreterare utses från ByggherreForum. Referensgruppen föreslås bestå av 12 personer enligt nedan

Ordföranden + sekreterare 2 st Professorer från högskolorna Marknadsrepresentant

Jan Bröchner Chalmers Offentliga beställare: (VV, BV, LFV) 1 st Stellan Lundström KTH Kommun, landsting 1 st Jan Borgbrant LTU Privata beställare: (Stora beställare) 1 st

(Små beställare) 1 stBengt Hansson LTH Övriga: Beställarkonsulter 1 st

Entreprenör 1 st

Styrgrupp Styrgruppens uppgift är att kvalitetssäkra programmet. Styrgruppen ansvarar för uppföljning, utvärdering och revideringar. Styrgruppen består av fem personer med en person från vardera ByggherreForum, Chalmers, KTH, LTH och LTU

Planering och utveckling För att kunna komma igång krävs vidare utveckling av såväl kursinnehåll som kursblocksfördelning. Målgruppsanalysen kommer därvid att bli styrande. Rektorsfunktionens roll måste planeras liksom preliminär kostnadsbudget.

Förutsättningar för distansutbildningen klarläggs liksom administrativa rutiner för examination.

Högskolorna har därvid att utreda Rektorsfunktionen (BHF) har att utreda

- Lärarresurser - Avstämning mot målgrupp - Distansstöd - Kontakter med övriga

marknaden (marknadsföring) - Litteratur - Ansvarsfördelning mellan skolor - Registrering/anmälan¨ - Examination - Administrativ planering

(lokaler etc) - Föreläsningar - Workshops - Upphandling av kurser

- Budget- Websystem- inbjudningsmaterial

Kostnader Den tillsatta arbetsgruppen har uppskattat storleksordningar av kostnader för utveckling och genomförande av utbildningen baserat på att befintliga kursutbud vid deltagande högskolor

5

21Bilagor

6

kan nyttiggöras. Detta är en styrande faktor för att kunna erbjuda låg kostnad för utbildningen. Samverkansgruppen har gått igenom dessa bedömningar och enats i målsättningen att hela programmet ByggherreMasterClass 40 poäng ska kunna genomföras inom en kostnad av 2 basbelopp (ca 80 000:-) per deltagare.

En förutsättning för kostnad enligt ovan är minst 15 deltagare per kurs.

Till kursavgiften detta kommer omkostnader för resor och övernattning i samband med seminarier vid högskola. Dessa kommer att förläggas till den högskola som är värd för aktuell kurs. Utbildningstiden är som lägst två år med möjlighet till genomförande på fyra år. Som lägst ska utbildningen omfatta 20 poäng men för diplomering krävs godkända 40 poäng.

Varje elev bör förutsätta närvaro vid 2-4 seminariedagar per 5 poängskurs. Detta innebär totalt 16-32 dagar under hela programmet.

Ovanstående målsättning avser löpande kostnader för rektorsfunktion och genomförande av kurser. För etablering av rektorsfunktionen, detaljplanering av programmet, koordinering av kurser/kursmoment, Information och rekrytering samt planering av distansundervisning mm fordras särskilda resurser.

Målsättningen är att utbildning inom programmet ska starta i januari 2007.

Fortsatt arbete Det förslag till utbildningsprogram som redovisas i denna rapport har presenterats för ByggherreForums styrelse vid möte den 9 februari 2006. Styrelsen tillstyrkte föreslaget upplägg och målsättningen om 80 000 kr per elev. Nästa tillfälle för bredare förankring bland ByggherreForums medlemmar är vid föreningens årsmöte den 8 mars. Styrelsen gjorde bedömningen att det inte behövs någon ytterligare förhandsförfrågan utan att nästa steg gentemot medlemmarna kan vara ett erbjudande om Anmälan med tillhörande information.

Samverkansgruppen har vid sitt senaste möte den 15 februari godkänt denna rapport som formell slutrapport från förstudien. Vid mötet diskuterades också riktlinjer för ett fortsatt och fördjupat programarbete under 2006 som underlag för en ansökan till Byggkostnadsforum. Vidare uppdrogs åt ByggherreForum att inlämna slutrapporten till Byggkostnadsforum samt formulera ansökan om fortsatt programarbete.

15 februari 2006

Martin Bergdahl Anders Wennström Ordförande Utredningssekreterare

Samverkansgruppens högskolerepresentanter: Jan Bröchner, Göran Lindahl och Inga Malmqvist (Chalmers), Bengt Hansson (Lunds tekniska högskola), Jan Borgbrant och Anders Wennström (Luleå tekniska universitet) samt Sven-Erik Delsenius, Stellan Lundström och Håkan Stille (Tekniska högskolan i Stockholm).

Arbetsgruppen för FoU och högskolekontakter Martin Bergdahl (Landstingsfastigheter Dalarna). Gillis Edholm (SABO), Anders Lindeborg (AstraZeneca), Stefan Sandesten (ByggherreForum), Kajsa Sundberg (Samverkansforum), Lars Redtzer (Banverket), Robert Wibom (Fortverket) och Björn Svedinger (sekreterare).

22 ByggherreClass

T

abel

l 1:1

I

II

III

IV

V

- äg

arpe

rspe

ktiv

et

- br

ukar

pers

pekt

ivet

-

sam

hälls

pers

pekt

ivet

-

bran

schp

ersp

ektiv

et

5

p

Sam

hälls

styr

ning

5p

Proj

ektle

dnin

g

5

p

Bes

tälla

rrol

len

5p

Obl

igat

oris

k 5

p

A

ltern

ativ

t val

bara

,

2 x

5p

oblig

ator

isk

15 p

Ris

khan

teri

ng i

anlä

ggni

ngsp

roje

kt

5

p

Plan

- oc

hac

cept

ansp

roce

ssen

5p

Fast

ighe

tsfö

reta

gand

e 5

p

Byg

gpro

cess

en i

ett

stra

tegi

skt p

ersp

ektiv

5

p

Flex

ibili

tet,

anvä

ndba

rhet

5p

20P

Utr

edni

ngsm

etod

ik (

oblig

ator

isk

kurs

) 5

p

+ K

urs

ur u

tbud

et I

I-II

I5p

Byg

gsys

tem

och

fö

rval

tnin

g

5

p B

yggh

erre

rolle

nB

yggh

erre

n so

m

och

bygg

proc

esse

n fö

ränd

ring

sage

nt

Pro

gram

och

tidi

ga

sked

en

5p

Ett

tillä

mpn

ings

proj

ekt

+ r

appo

rt

Syft

et ä

r at

t i p

rakt

iken

om

sätta

25

p av

ku

rsin

nehå

llet.

Ege

t arb

ete

elle

r i p

ar.

Exa

min

atio

n sk

er i

ett

öppe

t sem

inar

ium

Tabell 1 Kursplan för Byggherre MasterClass

10 P

720

P

2�Bilagor

Byggherrerollen och I byggprocessen - Beställare och byggherre inom bygg/anläggning och förvaltning. - Byggprocessens styrverktyg. - Byggherre ur ägarperspektiv - Finansiering, Risk - Målstyrning ,Best Practice - Samhällskrav. - Samverkansformer, incitament. - Marknadsanalys - Livscykelperspektiv, förvaltning

II Beställarrollen - Upphandling, inköp, LOU - Samverkansformer - Incitaments konstruktioner - Brukarmedverkan - Branschavtal - Kvalitetsstyrning, mätning - Överlämnande och garanti - Förhandling, - Etik och social kompetens - Mjuka värden - Miljökrav

II Programarbete tidiga skeden - Krav och projektmål - Verksamhetsprogram - Program för byggnad och lokaler - Utformning av byggnadsverk utifrån användarnas behov. - Designmetodik och verktyg för programarbete och visualisering - Användbarhet och funktionalitet - Kalkyler i tidiga skeden

Samhällsstyrning II- Planprocessen,tillstånd ,PBL - Tekniska bestämmelser, BVL - Fukt och Energidimensionering - Kvalitetsledning - Samhällets miljökrav,MB - Kvalitetsansvarig PBL - Arbetsmiljö - Kvalitetsansvarig nivå K (möjlighet till certifiering) - Kommunikation - Opinionshantering

Projektledning II Ledning och styrning av projekt - Process ,Engagemang - Krav och mål - Resurser ,Samverkan - Kommunikation, IT - Kalkylering, LCC - Tidsplanering - Kostnadsuppföljning - Kvalitetssäkring,Mätning - Riskhantering, garantier - Överlämnande, förvaltn. dokum Praktisk tillämpning ingår. (Kompetens motsvarande IPMA nivå D erhålles)

Fastighetsföretagande III - Ägande ur förvaltningsperspektiv - Developers perspektiv - Ägande för brukare - Intressentanalys - Ekonomisk analys - Hyressättning - Avkastningsmått - Finansiering av projekt - Omvärldsanalys - Värderingsmetoder - Drift och underhållsstrategi - Riskhantering - Garantiåtaganden

Byggsystem och förvaltning III - Industriellt byggande - Byggnaden som system - Översikt av produkltionsmetoder - Fuktdimensionering - Energioptimering - LCC-analys - LCA-livscykelanalys - Miljövärdering - Förvaltning och driftoptimering - Funktionskrav och överlämnande - Fastighetsjuridik JB - Avtalsjuridik AvtL - Facility Management

Flexibilitet och användbarhet III - Faktorer som påverkar den framtida användbarheten och flexibiliteten hos byggnader och lokaler - Användbarhet och funktion - Flexibilitet och användbarhet i byggprocessen och i samhällsbyggande i stort - Samspel mellan den offentliga sektorn och privata intressen - Legala ramar - Val av upplåtelseform - Preferenser för boende- och kontorsmiljöer - Genomförbarhetsanalyser

Byggprocessen i ett III strategiskt perspektiv - Hållbar utveckling och byggande - Värdeskapande och värdeförädling - Riskhantering - Processledning - Upphandlingsformer - Försörjningssystem - Exploateringsavtal - Metoder för plangenomförande- Val av upplåtelseform

Riskhantering i III anläggningsprojekt- Olika typer av risker med fokus på georelaterade risker- Risk- och skadeanalys- Riskreducering- Riskbaserade kalkylering- Olika ersättningsformer för georisker- Organisation för att beakta georisker

Plan- och acceptansprocessen III - Miljömål och miljöhänsyn i planer och projekt. - Att arbeta med MKB för projekt. - Bedömningsgrunder för miljökvalitet. - Infrastruktur-, kommunal översikts- samt regional planering - Europeiska ESDP- och TEN- programmen.

Utredningsmetodik IV - Vetenskapliga metoder - Datainsamling och analys - Presentation av resultat, muntligt och skriftligt - Innovativt tänkande - Målgruppsanalys

Tabell 1:2

8

2� ByggherreClass

2�Bilagor

Bilaga A

ByggherreForum 050311Arbetsgruppen för FoUoch högskolekontakter

Etablering av nationell ”Byggherremaster” (arbetsnamn)Program för förstudie – underlag för ansökan

ByggherreForum har tagit ett initiativ till en nationell efterutbildning på akademisk nivå för yrkesverksamma byggherrar. Förslaget har diskuterats i ByggherreForums styrelse och i en arbetsgrupp med företrädare för Chalmers, KTH, LTH och LTU. Samtliga är principiellt positiva till förslaget men ett fördjupat programarbete är nödvändigt för att förtydliga högskolans förutsättningar samt målgrupper och efterfrågan uttryckt som antal elever och betalningsvilja inom sektorn.

BakgrundByggherreForum är en förening för professionella byggherrar med uppgift att samla sektorns byggherrar och stärka byggherrerollen samt främja byggherrefunktionens kompetensutveckling. Arbetsgruppen för FoU och högskolekontakter ska särskilt bevaka och stimulera att kunskap kring byggherrerollen förmedlas och utvecklas inom undervisningen och forskningen vid i första hand landets tekniska högskolor.

Arbetsgruppens inledande kartläggningar visar att högskolorna redan idag kan erbjuda verksamma byggherrar möjlighet att delta i enskilda kurser och även i vissa program som är profilerade utifrån respektive högskolas kompetenser och prioriteringar. Inom grundutbildningen beaktas också byggherreperspektivet i ökande utsträckning. I de diskussioner om förändringar med anledning av anpassningar till en EU-modell med kandidat- och magisterexamen ingår också aspekter som rör byggherrerollen. Dessa frågor behandlas på skilda sätt vid de olika högskolorna. Arbetsgruppen följer utvecklingen.

Arbetsgruppen har med ledning av tidigare arbete inom IVAs Byggherreråd och refererade kartläggningar uppmärksammat behovet av en mer samlad akademisk efterutbildning för yrkesverksamma byggherrar. Målgrupp är t ex personer med traditionell arkitekt- och civilingenjörsutbildning eller andra med motsvarande praktisk/teoretisk kompetens. Ett likartat behov av ”spetsutbildning” för byggherrar är tidigare uppmärksammat i betänkandet ”Skärpning gubbar” och har förstärkts i det nu pågående arbetet för ett förnyelseprogram inom sektorn som initieras av regeringens byggsamordnare.

Arbetsgruppen har diskuterat olika sätt att tillgodose detta behov av efterutbildning och föreslagit ett program med arbetsnamn ”Nationell byggherremaster”. Förslaget utgår från ett kompetensbehov som strukturerats i fyra perspektiv på byggherrerollen och som utvecklats i Byggherreforums FoU-program ”Byggherren som förändringsagent”. Det föreslagna programmet omfattar totalt 40 poäng med möjlighet till flexibilitet vad gäller studieintensitet inom individuella utvecklingsprogram.

Arbetsgruppens förslag till utbildningsprogram ”Byggherremaster” har diskuterats i ByggherreForums styrelse med stöd av bifogade PM ”Enkät 041110” (bifogas) varvid ledamöterna var mycket positiva till ett fortsatt arbete med mål att snarast etablera

26 ByggherreClass

föreslagen utbildning. Däremot betonades att frågor om efterfrågan bland medlemmar och andra grupper som berörs av en utvecklad byggherreroll inte kan besvaras utan ett mer utvecklat underlag med möjlighet till konkreta ställningstaganden inom företagen.

Högskolorna har medverkat i processen genom utsedda kontaktpersoner. På initiativ från arbetsgruppen träffades företrädare för högskolorna vid möte den 2 mars 2005 för att diskutera intresse och förutsättningar att gemensamt etablera det av arbetsgruppen föreslagna utbildningsprogrammet. Anteckningar från detta möte bifogas. Som framgår är högskolorna positiva till att medverka som samverkansgrupp i ett nödvändigt programarbete för att kartlägga förutsättningarna.

Syfte och mål Förstudien syftar till att tydliggöra akademiska strukturer och förutsättningar för att genomföra föreslaget utbildningsprogram, högskolornas medverkan, målgruppsanalyser och alternativa kostnadsscenarios med ledning av den refererade ”önskelistan”.

Förstudien ska definiera ”Projektet Nationell Byggherremaster” (arbetsnamn) och skissera ett konkret förslag till utbildningsprogram som underlag för beslut om fortsatt planering avseende detaljprogram och genomförande. Förstudien ska inkludera en viss fördjupad målgruppsanalys samt ge underlag för förfrågan (enkät) till berörda företag om preciseringar av efterfrågan vad gäller antal elever och betalningsvilja relaterat till förstudiens programskiss.

GenomförandeFörstudien genomförs i samverkan mellan ByggherreForums arbetsgrupp och högskolornas kontaktpersoner enligt överenskommelsen vid mötet den 2 mars. Erforderliga kartläggningar etc utarbetas i en mindre grupp så att analyser och slutsatser kan diskuteras i gemensamma möten med samverkansgruppen. Exempel på frågor och arbetsmoment som diskuteras i refererade minnesanteckningar (bilaga 2) är att:

Etablera projektgrupp Projektet leds inledningsvis av ByggherreForum med arbetsgruppens ordförande som projektledare. Utredare ska utses. Samverkansgruppen kan inledningsvis betraktas som etablerad enligt ovan. I arbetet ingår också att föreslå huvudmannaskap för utbildningsprogrammet.

Kartlägga utbud Arbetsgruppen har gjort en viss inventering av relevanta kurser men det utbud som sammantaget berörs är betydligt bredare varför inventeringen behöver fördjupas och relateras till ByggherreForums ”önskelista”.

Precisera innehåll Arbetsgruppens förslag till struktur och innehåll bygger huvudsakligen på av ByggherreForum konstaterade behov utifrån kontakter med verksamma byggherrar. En värdering och uppgradering är nödvändig med ledning av högskolans erfarenheter och kunskaper från internationell forskning.

Fördjupa målgruppsanalysen ByggherreForums beslut att inleda ett programarbete bygger på begränsade kontakter med vissa medlemsföretag. Den möjliga målgruppen kan vara betydligt större än enbart medlemmar och den är inte entydigt definierad till

2 (6)

27Bilagor

exempel vad gäller förkunskaper. Här fordras ett fördjupat arbete också som utgångspunkt för föreslagen enkät.

Kartlägga högskolans förutsättningar att medverka Som framgår av minnesanteckningarna är möjligheterna att samverka med högskolans ordinarie kursutbud en komplex fråga såväl vad gäller ekonomi som formella krav på deltagande, förkunskaper och examina.

Kartlägga ekonomiska förutsättningar Minnesanteckningarna speglar ett antal frågor om programmets ekonomiska förutsättningar som måste analyseras såväl vad gäller kostnader som möjligheterna till finansiering. Detta arbetsmoment ger också underlag för bedömningar av vilka externa intäkter som är nödvändiga och som måste täckas av kursavgifter eller på annat sätt.

Anpassa kursinnehåll Befintliga kurser kommer att fordra vissa anpassningar vars omfattning måste värderas i förstudien. Vidare ska utbildningen vara på akademiska nivå vilket ställer vissa krav på kursinnehållet ur pedagogisk synpunkt som måste förtydligas inför en enkät till företagen.

Skissera genomförandet Enligt minnesanteckningarna är det nödvändigt med genomförandeformer som dels är anpassade till yrkesverksammas förutsättningar och dels är anpassade till kravet på nationell samverkan. Tillgängligt via distansundervisning/Internet är ett exempel på möjligheter att studera. Det finns erfarenheter inom sektorn att sammanställa och som kan nyttiggöras som utgångspunkt för fortsatt detaljplanering.

Slutligen ska förstudiens förslag till utbildningsprogram förankras i högskolor och företag. En formell remiss kan vara en praktisk form för detta. Vidare planeras en enkät till företag/personalansvarig för att få uppgifter om verklig efterfrågan uttryck bl a som möjliga antal elever och betalningsvilja vad gäller avgifter. Resultat av dessa förankringsaktiviteter måste ingå i ett beslut om genomförande varför resultatbearbetningen är en viktig del också i själva förstudiearbetet.

ResurserFörstudien genomförs under ledning av ovan nämnda samverkansgrupp som etableras i samverkan mellan Byggherreforums arbetsgrupp och kontaktpersoner vid högskolorna. I förarbetet har följande personer medverkat och även bekräftat sin beredskap att medverka i förstudien.

Från högskolorna: Jan Bröchner, Göran Lindahl och Inga Malmqvist (Chalmers), Sven-Erik Delsenius och Håkan Stille (KTH), Bengt Hansson och Niclas Andersson (LTH) samt Jan Borgbrant och Anders Wennström (LTU).

Från Byggherreforums arbetsgrupp: Martin Bergdahl [ordf] (Landstingsfastigheter i Dalarna), Stefan Sandesten (Byggherreforum), Anders Lindeborg (Astra Zeneca), Lars Redtzer (Banverket/FIA) och Björn Svedinger [sekr] (Research AB).

Valet av personer som kommer att engageras för utredningsarbetet beslutas under hand av arbetsgruppens ordförande Martin Bergdahl (projektledare) efter samråd med samverkansgruppen.

3 (6)

28 ByggherreClass

ByggherreforumArbetsgrupp FoU och högskolekontakter

TillByggherreforums medlemmar 041110

1. Enkät om ”Nationell Byggherremaster” – akademisk efterutbildning för byggherrar

Arbetsgruppen för FoU och högskolekontakter ska bevaka och stimulera att kunskap kring byggherrerollen förmedlas och utvecklas inom undervisningen och forskningen vid i första hand landets tekniska högskolor. Syftet är att stärka byggherrefunktionens kompetens-utveckling samt att långsiktigt underlätta medlemmanas rekrytering av kompetenta medarbetare. Information om arbetsgruppens verksamhet är tillgänglig på föreningens hemsida, www.byggherre.se//arbetsgruppen.

Denna enkät syftar till att ge arbetsgruppen underlag för fortsatt planering av en samlad utbildning på akademisk nivå för yrkesverksamma byggherrar. Vår avsikt är att programmet ska tas fram i samverkan med Chalmers, KTH, Lunds tekniska högskola och Luleå universitet. Till grund för fortsatta samråd med högskolorna önskar vi på detta sätt få indikationer från Byggherreforums medlemmar om efterfrågan av en sådan utbildning med skisserat upplägg enligt bilaga 1.

BakgrundArbetsgruppens inledande kartläggning av högskolornas utbud visar att de tekniska högskolorna tillhandahåller kurser inom byggprogrammens grundutbildning som är tillgängliga för yrkesverksamma och på olika sätt är relevanta för byggherrerollen. Det finns också inriktningar med management-profil inom grundutbildningen med viss fokus på projektledning och ekonomi. Vidare finns ett antal program med profileringar som är unika för respektive högskola av intresse för byggherrerollen i ett bredare perspektiv.

Arbetsgruppen har således funnit att högskolorna redan idag kan erbjuda verksamma byggherrar möjlighet att delta i enskilda kurser och i program för vidareutbildning som är profilerade utifrån respektive högskolas kompetenser och prioriteringar. Inom högskolorna diskuteras nu stora förändringar med anledning av en EU-modell med kandidat- och magisterexamen som också kommer att påverka möjligheterna till profilering. Arbetsgruppen bevakar detta.

I denna enkät uppmärksammar arbetsgruppen behovet av en mer samlad akademisk efterutbildning för yrkesverksamma byggherrar. Målgrupp är t ex personer med traditionell arkitekt- och civilingenjörsutbildning eller andra med motsvarande praktisk/teoretisk kompetens. Ett likartat behov av ”spetsutbildning” för byggherrar är tidigare uppmärksammat i betänkandet ”Skärpning gubbar”.

Arbetsgruppen har diskuterat olika sätt att tillgodose detta behov av efterutbildning och föreslår ett program med arbetsnamn ”Nationell byggherremaster”. Förslaget utgår från det kompetensbehov som tidigare diskuterats inom IVAs Byggherreråd och som struktureras i Byggherreforums program ”Byggherren som förändringsagent”. (Se vidare bilaga 1)

4 (6)

29Bilagor

Det föreslagna programmet omfattar totalt 40 poäng med möjlighet till flexibilitet vad gäller studieintensitet inom individuella utvecklingsprogram. Programmets innehåll och genomförande förutsätts kunna utvecklas i samråd med lärare/forskare vid berörda högskolor så att tillgänglig kompetens och inbördes profileringar kan nyttiggöras på bästa sätt.

Från högskolorna har framförts förslag en ”workshop” med Byggherreforum för att ta fram ett underlag för beslut om en ”nationell byggherremaster” med mål, innehåll och möjliga upplägg utifrån de förutsättningar som utbildningssystemet ger möjlighet till. För att ett sådant arbete ska bli effektivt är det då nödvändigt att kunna ge en uppskattning av behov och efterfrågan så att elevantal och kännedom om elevernas villkor blir utgångspunkt.

Arbetsgruppen skickar därför denna enkät till byggherreforums medlemmar för att ge ge underlag för denna diskussion med högskolorna. Vi avser att senare följa upp visat intresse under programmets fortsatta utveckling, bl a vad gäller mer precisa frågor om innehåll. Vi önskar nu Ert svar på följande frågor.

Frågor:Behovet: Anser Ni att det finns behov av föreslagen akademisk byggherreutbildning?

Formen: Anser Ni att modellen med ett nationellt program är intressant?

Områden/struktur: Anser Ni att den föreslagna kursstrukturen är intressant (bilaga)?

Omfattning/hastighet: Anser Ni att den föreslagna omfattningen (40p) är rimlig? Anser Ni att minst 10 poäng/år är rimlig ambitionsnivå?

Intresse: Hur många kan vara aktuella att börja från Er organisation inom en treårsperiod?

5 (6)

�0 ByggherreClass

6 (6)

2. Bilaga 1 Enkät om ”Nationell Byggherremaster” – akademisk efterutbildning för byggherrar

ProgramstrukturArbetsgruppen har diskuterat ett programupplägg om totalt 40 poäng, vilket motsvarar minst 4 års studier (10 poäng/år). Det första årets kurser om totalt 20 poäng föreslås bygga på den struktur som finns i Byggherreforums FoU-program ”Byggherren som förändringsagent” enligt nedan. Det andra året avser fördjupningar vars struktur och inriktning utvecklas senare i arbetet.

- Byggherrerollen ,4 poäng - Ägareperspektivet, 4 poäng - Kundperspektivet, 4 poäng - Samhällsperspektivet, 4 poäng - Sektorsperspektivet, 4 poäng

ByggherrerollenGrundläggande förståelse för byggherrerollen och byggherrens ansvar. Byggherren som förändringsagent står för en vision om en aktiv och kompetent aktör som driver en nödvändig förändring av byggsektorn och sektorns produkter mot en hållbar utveckling av den byggda miljön.

Relation till ägare – ägareperspektivet Byggherrefunktionen som strategisk del i ägarens verksamhet ska tillfredställa de krav som ägarens verksamhetsidé innebär för projektet. Således måste investeringar i ett byggprojekt uppfylla den aktuella affärsidén med de krav på lönsamhet och ekonomiska villkor som gäller. Byggherren måste därför ha kompetens att förstå innebörden av ägarens verksamhetsidé och ekonomiska krav.

Relation till kund – kundperspektivetKundens krav är utgångspunkt för alla värdeskapande processer. Olika slag av slutkunder/brukare/hyresgäster har skilda möjligheter att formulera sina krav. Det ingår i byggherrefunktionen att svara för att kundkraven blir identifierade. Dessa krav kan gälla såväl lokalisering, gestaltning, utformning, funktion och tekniska kravnivåer som arbetsmiljö, rutiner och dokument för drift och underhåll under förvaltningen.

Relation till samhälle - samhällsperspektivetByggherrefunktionen ska svara för att samhällets spelregler följs, men också bidra till att dessa regelverk vidareutvecklas. Det gäller samhällets regelverk – lagar, normer, föreskrifter etc – som reglerar byggnaders och anläggningar utformning och funktion samt även delprocesser i genomförandet av planering, byggande och förvaltning. Det gäller också samverkan med opinioner i frågor om estetik och miljö i vid mening.

Relation till byggsektorn – sektorsperspektiv (beställarerollen) Gentemot aktörerna i byggprocessen ska byggherrefunktionen som beställare ställa relevanta krav i upphandlingar samt följa upp dessa i genomförandet genom att organisera och leda byggprocessen i erforderlig utsträckning beroende av vald form av genomförande. Det förutsätter kompetens att hantera byggprocessens olika skeden med tillhörande regelverk samt förmåga att välja partners för effektiv samverkan.

�1Bilagor

Bilaga B

Inventering av befintligt utbud av kurser till ”ByggherremasterClass”

050926

�2 ByggherreClass

Bakgrund ByggherreForum har tagit ett initiativ till en nationell efterutbildning på akademisk nivå för yrkesverksamma byggherrar – med arbetsnamn ”Byggherremaster”. Arbetsgruppen för FoU inledande kartläggningar från 2004 visar att högskolorna redan idag kan erbjuda verksamma byggherrar möjlighet att delta i enskilda kurser och även i vissa program som är profilerade utifrån respektive högskolas kompetenser och prioriteringar. Arbetsgruppen har gjort en viss inventering av relevanta kurser men det utbud som sammantaget berörs är betydligt bredare varför inventeringen behöver relateras till ByggherreForums ”önskelista” och, efter genomförda möten mellan högskolorna och ByggherreForum våren 2005, uppdateras.

SyfteSyftet med förstudien är att uppdatera inventeringen av kursutbudet som ges under läsåret 2004/2005 och 2005/2006 vid de fyra stora högskolorna, och där så är möjligt inventera kurser och kursutbud som planeras läsåren 2006/2007.

MetodArbetet har genomförts som en inventering av idag kända kurser och kursutbud vid de fyra stora högskolorna. Arbetet har fördelats mellan Anders Wennström och Sven-Erik Delsenius på följande sätt:

Anders Wennström inventerar LTU och LTH samt överarbetar genomförd förstudie av Chalmers. Sven- Erik Delsenius inventerar KTH och gör en förstudie av Chalmers

Inventeringen har utförts genom genomgång av kurskataloger (Finns på Webben). Som underlag för bedömning och urval av kurser och kursutbud används ByggherreForums ”önskelista” som innehåller huvudområdena Byggherrerollen, Ägareperspektivet, Kundperspektivet, Samhällsperspektivet och Sektorsperspektivet.

Björn Svedinger svarar för att inventeringen arbetas in tillsammans med en målgruppsanalys. Målgruppsanalys har efterlysts av högskolorna vid genomförda möten mellan högskolorna och ByggherreForum våren 2005. En förstudie av målgruppsanalys tas fram av Björn Svedinger och ByggherreForum i samband med att inventeringen genomförs.

Tidplan Anders Wennström och Sven-Erik Delsenius överlämnar sitt framtagna inventeringsunderlag ovan till Björn Svedinger i mitten av september månad 2005. Beräknad tidsåtgång: 80 h för sökning, 20h för sammanfattning och rapportering, totalt 100 h.

Anders Wennström/LTU 65 h á 430kr/h + moms Sven-Erik Delsenius/KTH ca 35 h á 570 kr/h + moms

Avrapporteringsmöte är inplanerat till torsdagen den 15 september 2005 kl. 15.00.Plats: ByggherreForums kansli, Stockholm.

1

��Bilagor

Sammanfattning av kursinventeringen

Kursinventeringen presenteras i bilaga 1. Befintliga kurser presenteras efter lärosäte.

Kursinventeringen utgår ifrån ByggerreForums önskelista där följande nyckelord återfinns.

Byggherrerollen

Ägarepers. S K Seamhällspers. undpers. ktorspers.

Byggprocess Sektorskunskap Omvärldskunskap Projekterings- och byggledning

sstyrnin

i

FörvaltningArbetsmiljö

LBM (PTKOpinionshanterin

Marknadsanalys PkVKKvalitetsmätningDesign

EtUpFöSa ansformer

CITByn

erhåll

VerksamhetgFastighets-/företagsekonomFinansieringRiskhantering

agstiftningranschavtal iljöhänsyn

ekologi)lanfrågorillståndommunikation

rogram o ravhantering isualisering undmätningar L

ikphandling rhandlingsteknikmverkC

-ggdokumentatio

g Drift och und

Nedan visas en sammanställning de och lärosäte.

A al kurser ino respektive o råde

av kursutbudet under respektive områ

nt m mBygg rre Ägarpers. Samh Kundpers. Sektorpers.he ällspers.

LTU 2 5 5 5 5LTH 4 7 5 6 1KTH 12 7 6 2 4 Chalmers 11 10 5 3 3

För att redovisa närmare kursinnehåll inom respektive område redovisa vilka av nyckelorden om har kunnats spåras i de befintliga kurse

Nyck tbud

s rna.

elord i kursu ets.Byggherre Ägarpers. Samhällsper Kundpers. Sektorpers.

LTU Projektledning Omvärldskunskap Verksamhetstyrn.

gs

nFörhandlingstek.

dok.

Finansiering

Riskhanterin

Lagstiftning- (MKB, PBL) PlanfrågorBranschavtal

Kvalitetsmät. MarknadsanalyProgram o kravhantering Design

Kommunikatio

IT-byggd

LTH

Omvärldskunskap Byggledning s-

Branschavtal Miljöhänsyn

r

rogram och

Drift och underhåll - (teknik)

Byggprocess Projektledning

Förvaltning Verksamhets –styrning Fastighets/företagekonomi Arbetsmiljö Riskhantering

Planfrågor MarknadsanalysKundmätningaVisualiseringar Pkravhantering

LCC

KTH rojektledning n.

i tet Marknadsanalys Etik PProjekteringsled

FastighetsekonomFastighetsförvaltn. Riskhantering Verksamhetsstyr.

ArkitektkvaliPlanfrågorLagstiftning

Chalmers Management Miljöledning Fastighetsförvaltn.

ranschavtal Miljöhänsyn

Kvalitet eknisk

samhällsplanering

Projektledning Fastighets/-företagsekonomi

B Upphandling T

Verksamhetsstyr.

2

�� ByggherreClass

Tabellen visar på en bruttolista vad avser nyckelorden. Inom vissa områden finns det flera kurser som omfattar samma nyckelord. Sammanställning visar dock på inom vilka områden det eventuellt saknas täckning i befintligt kursutbud. En djupare analys bör göras för aexakt kunna fastställa vilka områden som befintliga kurser täcker. Noteras skall också att en del av kurserna innehåller moment som inte direkt kan kopplas till ByggherreFor

tt mer

ums önskelista. Vissa kurser omfattar också flera av områdena i önskelistan, där har utredningen

området som uppfattades som huvudområdet.

lägga framtida kursutbuden vid Chalmers och LTH. Vid en rdjupad studie bör därför en del av arbetet läggas vid en närmare granskning av ovanstående

d.

tektett

det är grundläggande kurser i matematik, fysik etc. Efter de tre första åren

TADEN: Denna inriktning riktar sig mot urban design och fysisk planering av byggd miljö

nriktning fokuserar på projektering och byggproduktion, samt verktyg ch metoder som effektiviserar byggprocessen och leder till estetiskt och ekonomiskt

alande miljöer utifrån mänskliga behov, rutsättningar och begränsningar och att skapa flexibla och attraktiva lokaler ur ett

et exakta kursinnehållet i inriktningarna är inte fastställt i dagsläget, inriktningskurserna

tnehålla dels fokusering på ett tidigt skede med visualiseringar för att underlätta fastställande

h produktionssimulering med kostnadsberäkningar.

ör

ie har inte

försökt lägga kurserna under det

Framtida kursutbud

Nedan beskrivs vilka områden som är under utveckling vid de berörda högskolorna/universiteten. Områden som kan ge bidrag till ”Byggherremastern”. Dock har inte undersökningen lyckats kartföhögskolors framtida kursutbu

Luleå tekniska universitet Inom Luleå tekniska universitet (LTU) har en ny utbildning utvecklats. Grunden är väg- och vatten utbildningen till civilingenjör som har fått två inriktningar, civilingenjör och civilingenjör arkitekt. För byggherresidan är det framförallt inriktningen civilingenjör arkisom kan vara av intresse. De tre första åren programmen läser bägge inriktningarna i stort ssamma kurser,väljer studenterna en inriktning. För civilingenjör arkitekt kommer det att finnas tre huvud inriktningar:Sur ett helhetsperspektiv.

BYGGANDE: Denna iotilltalande byggnader.

RUMMET: Denna inriktning riktar sig mot dem som är intresserad av att utforma funktionella, hälsofrämjande och estetiskt tilltföverksamhets- och organisatoriskt perspektiv.

Dpåbörjas först år 2008.

Ett forskningsområde som också utvecklats vid institutionen för samhällsbyggnad är 4dCAD. Kurser inom det området beräknas vara utvecklade till 2007/2008. Kurserna kommer atinav kundkrav, dels projektering oc

Kungliga Tekniska Högskolan

Inom Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) finns förutom det presenterade kursutbudet fVidareutbildningskurser (Fristående kurser) under läsåret 2005/2006 även ett stort utbud av ordinarie kurser ingående i olika utbildningsprogram. Tiden för denna förstud

3

��Bilagor

4

öjlig att

ges för första gången under innevarande sår 2005/2006 och årskurs 4 ges första gången under läsåret 2006/2007. Kursutbud mm är

en fastighetsprofil som KTH har och har haft inom den ekonomiska och finansiella sidan kommer tillsammans med kärnämnen inom byggande att fortsätta utvecklats och kommer

i den nya Civilingenjörsutbildningen för Samhällsbyggnad.

medgivit att en inventering av dessa med framtagande av krav på förkunskaper varit mgenomföra, men detta utbud bör även ingå i en fortsatt och fördjupad studie.

KTH har genomfört en sammanslagning av Civilingenjörsutbildningen för Väg- och Vattenbyggnad och Lantmäteri till en Civilingenjörsutbildning för Samhällsbyggnad med ett antal utgångar. Årskurs 3 för denna nya utbildningläplanerade men inte officiellt fastställda vilket både påverkar och är påverkat av marknadenskrav på den framtida Civilingenjörsutbildningen.

D

alltfort att finnas även

Projektarbete Tabellsammanställningen och det presenterade kursutbudet från respektive högskola i denna förstudie innehåller med något undantag inte något projektarbete. Ett komplement till kursutbudet som inte bör glömmas bort i perspektivet att ge en adekvat utbildning med målet och arbetsnamnet ”Byggherremaster”. Huruvida det av oss här föreslagna projektarbetet skallingå som en del av målbilden om 40 poäng eller tillkomma därutöver, är upp till den fortsatta inventeringen och utredningen att komma fram till, men en omfattning av projektarbetet med

rdjupning inom det egna området borde med fördel ligga som en uppsats på C eller D nivå. öretagens ”morot” för de medarbetare som utbildas i en tänkt ”Byggherremaster” blir att få en egna verksamheten vetenskapligt belyst.

uleå och Stockholm 2005-09-26

Anders Wennström Sven-Erik Delsenius

föFd

L

36 ByggherreClass

Lär

osät

e: L

uleå

tek

nisk

a un

iver

site

t K

urse

r in

om h

uvud

områ

de: B

yggh

erre

rolle

nN

amn

B

eskr

ivni

ng,

Poän

g T

id-p

unkt

IEO

00

3Pr

oje

kt o

ch led

ars

kap

För

etag

smäs

sig

han

teri

ng

av p

roje

ktet

s m

ål, p

roje

ktor

gan

isat

ion

, fra

mgå

ngs

krit

erie

r, k

ostn

ader

, ti

d, r

iske

r, in

tres

sen

ter

och

pla

ner

. Sta

rt a

v p

roje

ktgr

up

p o

ch s

amsp

el in

om g

rup

p. A

llm

änt

om

nu

tid

a le

dar

skap

. Pro

jekt

styr

nin

g.

5L

p 1,

3

IEO

03

5O

mvä

rldsb

evak

nin

g o

ch

före

tagss

trat

egi

Föl

jan

de

hu

vud

områ

den

beh

and

las:

-D

en h

isto

risk

a u

tvec

klin

gen

av

omvä

rld

sbev

akn

ing

och

st

rate

gisk

an

alys

fram

til

l dag

ens

situ

atio

n.

-För

etag

s be

hov

av

tid

iga

varn

ings

sign

aler

(ea

rly

war

nin

gs),

om

värl

dsb

evak

nin

g oc

h b

usi

nes

s in

tell

igen

ce, s

amt

den

na

verk

sam

het

s ro

ll i

stra

tegi

sk a

nal

ys o

ch i

det

öve

rgri

pan

de

före

tags

stra

tegi

ska

arbe

tet.

-T

ekn

inke

r, h

jälp

med

el o

ch v

erkt

yg f

ör in

häm

tnin

g av

oli

ka t

yper

av

info

rmat

ion

, om

givn

ings

anal

ys, b

ran

sch

anal

ys, k

onku

rren

san

alys

, in

tres

sean

alys

och

an

alys

av

före

tags

re

surs

er o

ch s

trat

egis

ka f

örm

åga.

-A

nal

yste

knik

ern

a oc

h d

eras

rol

l som

un

der

lag

vid

för

etag

s va

l, u

tvec

klin

g oc

h im

ple

men

teri

ng

av

stra

tegi

er p

å ol

ika

niv

åer

i för

etag

et.

5L

p 1

Kur

ser

inom

huv

udom

råde

: Äga

rper

spek

tive

tIE

F11

0In

vest

erin

g o

ch f

inan

sier

ing

Ku

rsen

beh

and

lar

fråg

estä

lln

inga

r om

för

etag

ets

inve

ster

ade

kap

ital

och

fin

ansi

erin

g av

det

ta.

Inve

ster

ings

pla

ner

ing

sam

t li

kvid

itet

s- o

ch lö

nsa

mh

etsp

lan

erin

g in

går

som

väs

entl

iga

del

ar. O

lika

te

orie

r fö

r h

ur

fin

ansi

erin

g av

det

inve

ster

ade

kap

ital

et k

an o

rdn

as u

tifr

ån o

lika

fin

ansi

ella

mål

be

han

dla

s

5L

p 3

AB

P11

3Bes

tälla

rnas

kost

nad

s- o

ch

kval

itet

ssty

rnin

g

- B

estä

llar

e oc

h b

yggh

erra

r in

om b

ygg

och

fast

igh

etsf

örva

ltn

ing.

-

Byg

gpro

cess

en. F

ram

tid

a by

gg-

och

förv

altn

ings

pro

gram

. -

Kal

kyle

r; k

alky

lmet

oder

i ti

dig

a sk

eden

, LC

C-k

alky

ler.

-

Kva

lite

tsst

yrn

ing

och

kra

vfor

mu

leri

ng;

kva

lite

tskr

av, f

un

ktio

nsk

rav,

tek

nis

ka lö

snin

gar.

-

Kva

lite

ts-

och

mil

jöle

dn

ings

syst

em (

ISO

90

00

och

ISO

140

00

-sys

tem

) -

Up

ph

and

lin

g; e

ntr

epre

nad

juri

dik

(A

B; A

BT

; A

BK

; AF

F).

Lag

en o

m o

ffen

tlig

up

ph

and

lin

g (L

OU

) fö

r n

y-, o

m-

och

til

lbyg

gnad

sam

t u

nd

erh

åll o

ch d

rift

. -

Jäm

före

lse

fast

ind

ust

ri o

ch b

yggi

nd

ust

ri.

- P

roje

ktu

pp

gift

: att

gå

igen

om o

ch v

ärd

era

kval

itet

s- o

ch m

iljö

led

nin

gssy

stem

inom

oli

ka

bran

sch

led

– b

estä

llar

e –

pro

jekt

ör –

en

trep

ren

ör o

ch m

ater

iali

nd

ust

ri. V

ärd

erin

gen

ske

r m

ed u

tgån

gsp

un

kt fr

ån b

estä

llar

e/ku

nd

per

spek

tiv.

5L

p3

AB

KR

01

Ris

k och

säk

erhet

- G

rundku

rsU

tbil

dn

inge

n a

vser

att

ge

en in

trod

ukt

ion

til

l om

råd

et r

isk

och

säk

erh

et. I

ku

rsen

ges

gr

un

dlä

ggan

de

kun

skap

er o

ch fö

rstå

else

för

de

fakt

orer

som

inve

rkar

på

risk

exp

oner

ing

och

ri

skh

ante

rin

g in

om fl

erta

let

olik

a se

ktor

er; v

ård

sekt

orn

, tra

nsp

orts

ekto

rn,

anlä

ggn

ings

sekt

orn

, pro

cess

ind

ust

ri, d

en fi

nan

siel

la s

ekto

rn m

fl. U

tbil

dn

inge

n h

ar ä

ven

som

m

ål a

tt s

tud

ente

rna

skal

l bli

fört

rogn

a m

ed o

lika

met

odik

er v

id p

roje

ktle

dn

ing

med

hän

syn

ti

ll r

iske

r.

5L

p1

BILAGA 1

1 (

16)

�7Bilagor

2 (

16)

AB

KR

02

Ris

kanaly

s och

före

byg

gan

de

åtgärd

er

Gru

nd

lägg

and

e ri

skan

alys

(4

0 %

).

För

ebyg

gan

de

åtgä

rder

(30

%)

P

roje

ktu

pp

gift

(30

%)

5L

p3,4

(25%

)

AB

P1

12

O

rgan

isation o

ch led

arsk

apK

urs

en b

ehan

dla

r fö

ljan

de

cen

tral

a m

omen

t -

Org

anis

atio

n o

ch p

rod

ukt

ion

steo

rier

-

Led

nin

gsfi

loso

fi o

ch fö

rän

dri

ngs

stra

tegi

er-

Vis

ion

er, m

ål, a

ffär

sid

é oc

h h

and

lin

gsp

lan

er

- L

äran

de

orga

nis

atio

n, g

rup

pro

cess

er, e

rfar

enh

etså

terf

örin

g -

Led

nin

gsm

odel

ler

- A

rbet

sgiv

are

och

fack

-

Eko

nom

isk

anal

ys o

ch s

tyrn

ing

- U

tvär

der

ing

- R

esu

rsfö

rsör

jnin

g, in

köp

och

logi

stik

-

IT-s

töd

i by

ggp

roce

ssen

5L

p 1

Kur

ser

inom

huv

udom

råde

: Sam

hälls

pers

pekt

ivet

AB

C0

11M

iljöko

nse

kven

sbes

kriv

nin

gar,

M

KB,

i pla

narb

ete

& p

roje

kt

Gen

omgå

ng

av m

iljö

lags

tift

nin

gen

. Mil

jöm

ål o

ch m

iljö

hän

syn

i p

lan

er o

ch p

roje

kt. E

U-

dir

ekti

v om

MK

B. M

KB

i ol

ika

län

der

. Att

arb

eta

med

MK

B fö

r p

roje

kt. G

run

der

för

till

ämpn

inge

n, t

ill s

töd

båd

e fö

r ex

plo

atör

ens

pla

ner

ing

av p

roje

ktet

s p

rövn

ing

och

m

ynd

igh

eter

nas

sam

ord

nin

g oc

h t

illä

mp

nin

g av

mil

jöko

nse

kven

sbes

kriv

nin

gar.

B

edöm

nin

gsgr

un

der

för

mil

jökv

alit

et. K

vali

tets

gran

skn

ing

av M

KB

. Scr

een

ing

och

sco

opin

g

5L

p1

AB

B0

24

Ark

itek

turh

isto

ria

His

tori

en a

v eu

rop

eisk

ark

itek

tur

från

forn

tid

til

l nu

tid

. Ark

itek

ton

iska

sti

lar.

A

rkit

ektu

r i a

nd

ra d

elar

av

värl

den

. Sam

ban

d m

ella

n a

rkit

ekto

nis

k u

tfor

mn

ing

och

mek

anik

, kli

mat

, liv

ssti

l, o

s v.

Est

etis

ka id

eal i

oli

ka t

ider

. D

isku

ssio

n o

m e

stet

ik o

ch a

nd

ra p

robl

em m

ed lo

kala

ark

itek

ter.

Hu

r p

åver

kar

dåt

iden

s id

eal

nu

tid

ens

arki

tekt

ur?

5L

p3

AB

C0

02

Des

ign f

ör

alla

- t

illgän

glig

het

i in

om

husm

iljöer

/byg

gan

de

Det

han

dik

app

olit

iska

pro

gram

met

. Fu

nkt

ion

sned

sätt

nin

gar.

Nor

mer

och

kra

v. H

ygie

n o

ch

kom

fort

. BB

R B

over

kets

byg

greg

ler,

BÄ

R B

over

kets

all

män

na

råd

för

änd

rin

g av

byg

gnad

, m

fl r

egle

r. H

ur

till

gän

glig

het

sfrå

gor

kom

mer

in i

pro

jekt

erin

gs-

och

byg

gpro

cess

en.

Byg

glov

shan

dli

nga

r. T

illg

ängl

igh

etsa

nal

ys a

v ri

tnin

gar

resp

byg

gd m

iljö

. Kom

mu

nen

s ti

llsy

n

och

kon

trol

l. K

vali

tets

ansv

ar. Å

tski

lln

ad k

an g

öras

mel

lan

bos

täd

er, a

llm

änn

a lo

kale

r oc

h

arbe

tslo

kale

r. I

nve

nte

rin

g, å

tgär

dsp

lan

er, u

pp

följ

nin

g. B

osta

dsa

np

assn

ing.

God

a ex

emp

el

som

före

bild

er. H

jälp

med

el. D

esig

n fö

r al

la. N

y te

knik

5L

p3,4

IER

010

Entr

epre

nadju

ridik

Ku

rsen

beh

and

lar

juri

dis

ka r

elat

ion

er m

ella

n b

estä

llar

e, e

ntr

epre

nör

er, u

nd

eren

trep

ren

örer

, le

vera

ntö

rer,

kon

sult

er, b

esik

tnin

gsfö

rrät

tare

och

an

dra

akt

örer

på

bygg

mar

knad

en.

5L

p3

IER

013

Juridik

för

sam

häl

lsbyg

gnadst

eknik

er

All

män

rät

tsku

nsk

ap, j

ord

abal

ken

, kom

mu

nal

lage

n, f

örva

ltn

ings

lage

n o

ch t

ryck

frih

etsl

agen

(f

räm

st a

llm

änn

a h

and

lin

gar)

. Arb

etsr

ätt

och

arb

etsm

iljö

rätt

. Jo

rdab

alke

n, e

xpro

pri

atio

nsl

agen

och

fast

igh

etsb

ild

nin

gsla

gen

. Pla

n-o

ch b

yggl

agen

, m

iljö

balk

en s

amt

ann

an la

gsti

ftn

ing

krin

g an

vän

dn

ing

av m

ark

och

vat

ten

.

5L

p2

Kur

ser

inom

huv

udom

råde

: Kun

dper

spek

tive

tIE

K2

01

Kva

lite

tsbe

grep

pet

, kva

lite

tsst

rate

gier

sam

t kv

alit

etst

ekn

iken

s u

tvec

klin

g.

5L

p 1,

2

�8 ByggherreClass

Kva

litet

sutv

eckl

ing,

gru

ndku

rs

Kon

stru

ktio

nsk

vali

tet,

om

fatt

and

e bl

and

an

nat

ku

nd

cen

trer

ad p

lan

erin

g, t

illf

örli

tlig

het

, fö

rsök

spla

ner

ing

och

rob

ust

kon

stru

ktio

n. T

illv

erkn

ings

kval

itet

,om

fatt

and

e bl

and

an

nat

p

roce

ssty

rnin

g oc

h d

ugl

igh

etsa

nal

ys. L

edar

skap

för

kval

itet

, om

fatt

and

e bl

and

an

nat

kv

alit

etss

yste

m s

åsom

ISO

90

00

oli

ka k

vali

tets

utm

ärke

lser

, för

bätt

rin

gsp

rogr

am o

ch

kun

dti

llfr

edss

täll

else

. Vid

are

stu

der

as t

jän

stek

vali

tet.

Des

suto

m il

lust

rera

s h

ur

olik

a fö

reta

g,

såvä

l sve

nsk

a so

m u

tlän

dsk

a, a

rbet

at m

ed k

vali

tets

förb

ättr

inga

r.

IEK

20

4Kundfo

kuse

rad

pro

dukt

utv

eckl

ing

Met

odik

för

mar

knad

sun

der

sökn

inga

r. V

erkt

yg fö

r id

enti

fier

ing

och

gru

pp

erin

g av

ku

nd

önsk

emål

och

ku

nd

segm

ent.

Fok

usg

rup

per

, En

kätm

etod

ik, K

anom

odel

len

, K

un

dce

ntr

erad

pla

ner

ing

(QF

D).

Con

join

t an

alys

is. M

etod

er fö

r re

du

ceri

ng

av s

tora

ob

serv

atio

nsm

ater

ial.

Mu

ltiv

aria

ta m

etod

er, t

.ex.

fakt

or-

och

pri

nci

pia

lkom

pon

enta

nal

ys o

ch

"con

tige

ncy

tab

les"

. Mät

nin

g av

ku

nd

till

fred

sstä

llel

se.

Kre

ativ

itet

steo

ri.

5L

p 1

AR

A1

16

Loka

lutf

orm

nin

gK

urs

en in

neh

ålle

r en

teo

reti

sk d

el o

ch e

n p

rakt

isk

till

ämp

nin

gsd

el. F

ölja

nd

e m

omen

t ta

s u

pp

:-

Ark

itek

ton

isk

pla

ner

ing

och

des

ign

met

oder

-

Gru

nd

lägg

gan

de

rum

sdei

gn

- R

um

sutf

orm

nin

gen

s p

åver

kan

på

den

psy

koso

cial

a m

iljö

n

- Ö

vnin

g i a

tt a

nvä

nd

a C

AD

-pro

gram

men

Arc

hi C

AD

och

Art

-lan

tis.

-

Fal

lstu

die

r fö

r at

t u

tfor

mn

ing

av r

um

smil

jöer

med

exe

mp

el fr

ån o

lika

mil

jöer

ex.

Sju

khu

s,

ind

ust

ri, k

onto

r et

c.

5L

p4

AR

P1

14

Univ

erse

ll des

ign

I ku

rsen

beh

and

las

stor

skal

ig d

esig

n u

r et

t an

vän

dar

pers

pek

tiv

av b

osta

dso

mrå

den

och

bo

städ

er, a

rbet

spla

tsko

mp

lex

och

ind

ivid

uel

la a

rbet

spla

tser

sam

t tr

afik

syst

emet

som

hel

het

oc

h d

ess

ensk

ild

a fa

ktor

er. K

urs

en ä

r in

rikt

ad m

ot d

en ö

verg

rip

and

e d

esig

np

roce

ssen

sam

t m

ot u

tvär

der

ings

pri

nci

per.

5L

p3(2

006)

AR

P1

15

Byg

gd m

iljö I

Inom

til

läm

pnin

gsom

råd

et b

yggd

mil

jö b

ehan

dla

s p

syko

logi

ska

asp

ekte

r p

å in

tera

ktio

n

mel

lan

män

nis

kan

/män

nis

kor

och

den

byg

gda

mil

jön

i vi

lken

män

nis

kan

s/m

änn

isko

rnas

be

teen

de

påv

erka

s av

, och

påv

erka

r, d

en b

yggd

a m

iljö

n. S

åväl

teo

ri s

om e

mp

iri o

ch

till

ämpn

ing

med

avs

een

de

på

den

av

män

nis

kan

ska

pad

e in

ne-

och

ute

mil

jön

beh

and

las

uti

från

män

skli

ga b

ehov

, för

uts

ättn

inga

r oc

h b

egrä

nsn

inga

r. O

lika

til

läm

plig

a d

esig

nm

etod

er

och

-p

roce

sser

beh

and

las.

5

AB

C0

02

Des

ign f

ör

alla

- t

illgän

glig

het

i in

om

husm

iljöer

/byg

gan

de

Det

han

dik

app

olit

iska

pro

gram

met

. Fu

nkt

ion

sned

sätt

nin

gar.

Nor

mer

och

kra

v. H

ygie

n o

ch

kom

fort

. BB

R B

over

kets

byg

greg

ler,

BÄ

R B

over

kets

all

män

na

råd

för

änd

rin

g av

byg

gnad

, m

fl r

egle

r. H

ur

till

gän

glig

het

sfrå

gor

kom

mer

in i

pro

jekt

erin

gs-

och

byg

gpro

cess

en.

Byg

glov

shan

dli

nga

r. T

illg

ängl

igh

etsa

nal

ys a

v ri

tnin

gar

resp

byg

gd m

iljö

. Kom

mu

nen

s ti

llsy

n

och

kon

trol

l. K

vali

tets

ansv

ar. Å

tski

lln

ad k

an g

öras

mel

lan

bos

täd

er, a

llm

änn

a lo

kale

r oc

h

arbe

tslo

kale

r. I

nve

nte

rin

g, å

tgär

dsp

lan

er, u

pp

följ

nin

g. B

osta

dsa

np

assn

ing.

God

a ex

emp

el

som

före

bild

er. H

jälp

med

el. D

esig

n fö

r al

la. N

y te

knik

5L

p3-4

(25%

)

Kur

ser

inom

huv

udom

råde

: Sek

tors

pers

pekt

ivet

IED

414

IT-a

nvä

ndnin

g i f

ram

tiden

s org

anis

atio

n

Ku

rsen

beh

and

lar

IT-a

nvä

nd

nin

g i f

ram

tid

a or

gan

isat

ion

er. S

tud

ente

n u

nd

ersö

ker

hu

r IT

st

ödje

r oc

h m

öjli

ggör

kom

mu

nik

atio

n, k

oord

inat

ion

och

sam

arbe

te, s

amt

vilk

a be

hov

och

m

öjli

ghet

er d

agen

s IT

erb

jud

er fö

r gr

änsö

vers

krid

and

e or

gan

isat

ion

spro

cess

er. K

urs

en s

ätte

r d

ärm

ed d

en t

rad

itio

nel

la s

ynen

av

IT (

foku

s p

å ad

min

istr

atio

n o

ch la

grin

g) i

kon

tras

t ti

ll I

T

5L

p 2

3 (

16)

�9Bilagor

4 (

16)

som

kom

mu

nik

atio

ns-

, koo

rdin

atio

ns-

och

sam

arb

etsv

erkt

yg. D

et v

ill s

äga

en b

elys

nin

g av

öv

ergå

nge

n fr

ån in

form

atio

nss

amh

älle

til

l in

tera

ktio

nss

amh

älle

IE

DN

01

IT:s

roll

i ve

rksa

mhet

en

Mål

et ä

r at

t ge

stu

den

tern

a ku

nsk

ap o

m v

ilka

möj

ligh

eter

til

l IS/

IT-s

töd

som

fin

ns

för

olik

a or

gan

isat

ion

sfor

mer

. Ku

rsen

s fo

kus

är s

åled

es a

tt s

tud

era

befi

ntl

iga

info

rmat

ion

ssys

tem

, sa

mt

utv

eckl

ing,

av

IS/I

T, f

ör a

tt d

isku

tera

hu

r IS

/IT

möj

ligg

ör s

amar

bete

inom

och

mel

lan

or

gan

isat

ion

er. K

urs

en u

tgår

från

cen

tral

a be

grep

p s

om d

esig

n/u

tvec

klin

gsp

rin

cip

er o

ch

info

rmat

ion

/kom

mu

nik

atio

nst

eori

er.

5L

p 2

IER

34

9Fö

rhan

dlin

gku

rsen

ingå

r fö

ljan

de

avsn

itt:

A

ffär

sför

han

dli

nga

r, fa

ckli

ga fö

rhan

dli

nga

r, fö

rhan

dli

nga

r m

ella

n s

tate

r, p

olit

iska

fö

rhan

dli

nga

r oc

h fö

rhan

dli

ngs

pla

ner

ing.

För

att

bel

ysa

ovan

ståe

nd

e p

rese

nte

ras

olik

a fö

rhan

dli

ngs

teor

etis

ka p

ersp

ekti

v oc

h c

entr

ala

pro

blem

stäl

lnin

gar

som

förh

and

lin

gsst

yrka

, fö

rhan

dla

ren

s ko

mp

eten

som

råd

e oc

h m

and

at, a

ktör

ern

as s

trat

egi-

och

tak

tikv

al,

omgi

vnin

gen

s be

tyd

else

för

förh

and

lin

gen

, akt

örer

i fö

rhan

dli

ngs

proc

esse

n. V

idar

e be

lyse

s eg

ensk

aper

hos

och

sta

die

r i f

örh

and

lin

gsp

roce

ssen

liks

om s

kill

nad

er o

ch li

khet

er m

ella

n

olik

a ty

per

av

förh

and

lin

gar

och

förh

and

lin

gsre

sult

at. I

ku

rsen

an

alys

eras

em

pir

iska

fö

rhan

dli

ngs

situ

atio

ner

och

förh

and

lin

gsp

roce

sser

. Des

suto

m b

ehan

dla

s m

etod

pro

blem

vid

an

alys

av

förh

and

lin

gar.

För

han

dli

ngs

spel

är

en d

el a

v fl

erta

let

kurs

avsn

itt.

10L

p 1,

2

AB

I06

7Byg

gan

de

och

In

form

atio

nst

eknolo

gi

Intr

odu

ktio

n t

ill b

yggn

adst

ekn

ik, b

yggp

roce

ssen

och

byg

gtek

nol

ogi (

10%

).

Byg

gnad

sfys

ik (

70%

): V

ärm

eled

nin

g oc

h fu

kttr

ansp

ort.

Lju

d o

ch b

ran

dkr

av p

å by

ggn

ader

. In

form

atio

nst

ekn

ik (

20%

): G

run

dlä

ggan

de

dat

orku

nsk

ap, o

rdbe

han

dli

ng,

gra

fik,

bil

d, k

alky

l oc

h r

egis

ter.

In

tern

et o

ch W

orld

Wid

e W

eb

5L

p1

AB

K0

30

In

gen

jöre

ns

dat

orv

erkt

ygK

urs

en a

vser

att

ge

en in

trod

ukt

ion

i d

ator

stöt

t ko

nst

rukt

ion

sarb

ete

med

avs

een

de

på

CA

D

(Com

pu

ter

Aid

ed D

esig

n)

och

ber

äkn

ings

verk

tyg

för

bygg

nad

srit

nin

gar

och

kon

stru

ktio

ner

av

en

kla

bygg

nad

sele

men

t

5L

p2

Lär

osät

e: L

unds

Tek

nisk

a H

ögsk

ola

Kur

ser

inom

huv

udom

råde

: Byg

gher

rero

llen

VBE013

Byg

gpro

cess

en o

ch

före

tagse

konom

i

Dat

oran

vän

dn

ing,

gru

nd

lägg

and

e fö

reta

gsek

onom

i, or

gan

isat

ion

sfor

mer

och

gru

pp

roce

sser

, fa

stig

het

sför

värv

, pro

jekt

erin

g, p

lan

- oc

h b

yggl

agen

, up

ph

and

lin

gsfo

rmer

, för

fråg

nin

gsu

nd

erla

g,

mil

jöm

ål, p

lan

erin

g, k

alky

ler,

arb

etsm

iljö

, kon

trak

t, å

rsko

stn

ader

, boe

nd

ekos

tnad

er, f

örva

ltn

ing

och

un

der

hål

lsp

lan

erin

g, r

ivn

ing.

7L

p1

VBE 1

10

Proje

ktm

etodik

P

roje

ktm

etod

ik o

mfa

ttar

cen

tral

a p

roje

ktm

etod

er o

ch d

eras

möj

ligh

eter

och

beg

rän

snin

gar

i p

rakt

iken

. Ku

rsen

beh

and

lar

kun

skap

som

råd

ena:

Led

nin

g oc

h h

ante

rin

g av

In

tegr

atio

n i

pro

jekt

, L

edn

ing

och

han

teri

ng

av O

mfa

ttn

ing

i pro

jekt

, Pla

ner

ing

och

sty

rnin

g av

Tid

er i

pro

jekt

, P

lan

erin

g oc

h s

tyrn

ing

av K

ostn

ader

i p

roje

kt, K

vali

tets

led

nin

g i p

roje

kt, L

edn

ing

av P

erso

nel

la

resu

rser

i p

roje

kt, L

edn

ing

och

han

teri

ng

av K

omm

un

ikat

ion

i p

roje

kt, R

iskh

ante

rin

g i p

roje

kt,

Led

nin

g oc

h h

ante

rin

g av

Up

ph

and

lin

g i p

roje

kt. I

ku

rsen

beh

and

las

dat

orst

öd o

ch h

jälp

med

el f

ör

att

han

tera

de

ovan

näm

nd

a ku

nsk

apso

mrå

den

a. E

n p

roje

ktm

odel

l in

trod

uce

ras

ocks

å so

m

anvä

nd

s fö

r at

t st

yra

gen

omfö

ran

det

av

pro

jekt

inom

oli

ka t

ekn

ikom

råd

en.

4

VBE 0

51

Byg

gpro

cess

en

Byg

gpro

cess

en i

sam

häl

let.

Pro

jekt

adm

inis

trat

ion

(P

roje

ct M

anag

emen

t). B

yggh

erre

ns

pro

jekt

arbe

te; o

rgan

isat

ion

, pla

ner

ing,

eko

nom

isty

rnin

g. U

pp

han

dli

ngs

form

er. P

lan

erin

gste

knik

, n

ätve

rk e

tc. Ö

vers

ikt

av p

rod

ukt

ion

smet

oder

. Fin

ansi

erin

g av

bos

täd

er. O

blig

ator

iska

3L

p2

�0 ByggherreClass

övn

ings

up

pgi

fter

gen

omfö

res

ind

ivid

uel

lt o

ch i

gru

pp

VBE040

Byg

gle

dnin

g

Pro

jekt

led

nin

g oc

h a

dm

inis

trat

ion

(m

anag

emen

t) a

v by

ggp

roje

kt u

nd

er

pro

jekt

erin

gssk

edet

, eko

nom

isk

styr

nin

g (i

nve

ster

ings

- oc

h å

rsko

stn

ader

), p

roje

ktp

lan

erin

g,

entr

epre

nad

juri

dik

, för

han

dli

ngs

tekn

ik s

amt

kval

itet

- oc

h m

iljö

led

nin

g. K

urs

en s

kall

ge

kun

skap

om

, och

pra

ktis

k fä

rdig

het

i h

ante

rin

gen

av,

pro

gram

varo

r fö

r p

roje

ktst

yrn

ing,

med

fok

us

på

kalk

yler

ing,

lön

sam

het

sbed

ömn

ing

och

likv

idit

etsb

eräk

nin

g (E

xcel

) sa

mt

pro

jekt

pla

ner

ing

(MS

Pro

ject

).

5L

p3

Kur

ser

inom

huv

udom

råde

: Äga

rper

spek

tive

tVBE030

Fast

ighet

sförv

altn

ing

Ku

rsen

inn

efat

tar

i hu

vud

sak

fast

igh

etse

kon

omis

ka b

edöm

nin

gsm

odel

ler

och

tek

nis

k fö

rval

tnin

g i

form

av

dri

ft-,

un

der

hål

ls-

och

om

bygg

nad

sbed

ömn

inga

r. U

töve

r d

etta

kom

mer

äve

n ju

rid

iska

-,

taxe

rin

gs-

och

mil

jöas

pek

ter

att

beh

and

las

i ku

rsen

.

7L

p1-2

MAM

026

Arb

etso

rgan

isat

ion

Arb

etso

rgan

isat

oris

ka t

eori

er u

r p

rod

ukt

ion

stek

nis

kt o

ch b

etee

nd

evet

ensk

apli

gt p

ersp

ekti

v. K

ort

his

tori

k oc

h u

tvec

klin

gstr

end

er in

om a

rbet

sorg

anis

atio

nen

. Arb

etsu

tfor

mn

inge

ns

bete

end

evet

ensk

apli

ga g

run

der

. Gru

pp

teor

i. L

edar

skap

och

arb

etsm

iljö

. An

alys

met

oder

. F

örän

dri

ngs

stra

tegi

er. U

tfor

mn

ing

av a

rbet

sorg

anis

atio

n. S

tres

s oc

h u

tbrä

nd

het

i ar

bets

live

t.

3

VFR

081

Fast

ighet

sföre

tagan

de

och

fa

silit

yman

agem

ent

Ku

rsen

inn

ehål

ler

i del

1 f

asti

ghet

sför

etag

and

e av

snit

t om

str

ateg

isk

anal

ys o

ch p

lan

erin

g,

ekon

omis

k ve

rksa

mh

etsa

nal

ys, k

vali

tets

- oc

h m

iljö

led

nin

g, in

vest

men

t m

anag

emen

t, a

nal

ys a

v d

rift

- oc

h u

nd

erh

ålls

kost

nad

er, f

asti

ghet

sin

form

atio

ns-

och

för

valt

nin

gsh

and

lin

gar,

fa

stig

het

sutv

eckl

ing,

vär

der

ing

av fa

stig

het

sbol

ag. K

urs

en in

neh

ålle

r i d

el 2

faci

lity

man

agem

ent

aktu

ella

an

alys

mod

elle

r, lo

kalf

örsö

rjn

ings

pro

gram

, fu

nkt

ion

skra

v, u

pp

han

dli

ng

av

stöd

fun

ktio

ner

, ser

vice

man

agem

ent,

ou

tsou

rcin

g, in

tern

hyr

essy

stem

. Avs

nit

ten

beh

and

las

i ett

h

elh

etsp

ersp

ekti

v va

rför

an

dra

om

råd

en ä

n d

e so

m n

ämn

s ov

an f

örek

omm

er i

kurs

er o

m ä

n

min

dre

om

fatt

nin

g så

som

ska

tter

och

ris

ktag

and

e. I

nlä

rnin

gen

är

pro

blem

base

rad

och

kom

mer

at

t in

neh

ålla

två

stö

rre

pra

ktik

fall

och

ett

an

tal m

ind

re f

örd

jup

nin

gsu

pp

gift

er.

10

VFT

045

Fast

ighet

seko

nom

i K

urs

en s

kall

til

lhan

dah

ålla

nat

ion

alek

onom

iska

gru

nd

begr

epp

och

an

alys

er a

v fa

stig

het

smar

knad

enoc

h b

eskr

iva

såvä

l hu

r d

en a

llm

änn

a ek

onom

in p

åver

kar

fast

igh

etsm

arkn

aden

som

fast

igh

etsm

arkn

aden

s be

tyd

else

för

den

all

män

na

ekon

omin

. F

öret

agse

kon

omis

ka g

run

dbe

grep

p in

går,

liks

om e

lem

entä

r n

ivå

inom

följ

and

e om

råd

en:

affä

rsre

dov

isn

ing,

bu

dge

teri

ng,

bok

slu

t sa

mt

räke

nsk

apsa

nal

ys, m

ed s

ärsk

ild

an

pas

snin

g ti

ll

värd

erin

g av

fas

tigh

eter

och

kre

dit

givn

ing

på

fast

igh

etsm

arkn

aden

. Fas

tigh

eter

stu

der

as s

om

ekon

omis

ka o

bjek

t m

ed s

ärsk

ilt

avse

end

e p

å sä

rdra

gen

: Pri

sbil

dn

ing

på

de

olik

a fa

stig

het

smar

knad

ern

a. V

ärd

eteo

ri o

ch o

lika

kap

ital

värd

en. Ö

vers

ikt

av v

ärd

erin

gsm

etod

er m

ed

kvan

tita

tiva

met

oder

för

an

alys

av

fast

igh

etsm

arkn

adsd

ata,

bl.a

. reg

ress

ion

san

alys

och

in

dex

seri

er. K

ontr

akts

anal

yser

, såv

äl u

tifr

ån e

tt e

kon

omis

kt s

om u

tifr

ån e

tt ju

rid

iskt

per

spek

tiv

Gru

nd

lägg

and

e by

ggte

knik

.

18L

p1-2

VFT

015

Fast

ighet

smar

knad

en

På

kurs

en s

tud

eras

bos

tad

smar

knad

en, s

åväl

sm

åhu

s oc

h b

osta

dsr

ätte

r so

m h

yres

fast

igh

eter

. Av

stor

bet

ydel

se h

är ä

r sa

mba

nd

et m

ella

n m

arkn

aden

s p

risb

ild

nin

g oc

h f

öru

tsät

tnin

garn

a fö

r n

ypro

du

ktio

n. M

arkn

aden

för

kom

mer

siel

lt a

nvä

nd

a fa

stig

het

er, a

llts

å ko

nto

rs-,

bu

tiks

- oc

h

ind

ust

rifa

stig

het

er s

tud

eras

med

sär

skil

d in

rikt

nin

g p

å sk

illn

ader

na

mel

lan

sto

rsta

dso

mrå

den

a oc

h ö

vrig

a la

nd

et. S

lutl

igen

tas

äve

n o

beby

ggd

a fa

stig

het

er u

pp

och

där

gra

nsk

as s

ärsk

ilt

kom

mu

ner

nas

rol

l som

mar

kför

med

lare

och

de

möj

ligh

eter

som

fin

ns

till

en

fri

are

mar

knad

seko

nom

i och

kon

sekv

ense

rna

av e

n s

ådan

för

änd

rin

g.

5L

p1

TEK070

Ett

för

etag

som

sys

slar

med

ris

kfyl

ld v

erks

amh

et m

åste

ur

juri

dis

kt p

ersp

ekti

v ta

hän

syn

til

l fle

ra

5L

p1

5 (

16)

�1Bilagor

JURID

IK I

NO

M S

ÄKERH

ET,

HÄLS

A O

CH

MIL

JÖ

sin

sem

ella

n h

elt

olik

a as

pek

ter.

En

typ

av

risk

han

teri

ng

– r

iskf

örd

eln

ing

– u

pp

kom

mer

mel

lan

en

trep

ren

ör o

ch b

estä

llar

e n

är e

tt r

iskf

yllt

pro

jekt

ska

ll g

enom

föra

s. H

är ä

r d

et o

fta

fråg

an o

m a

tt

pla

cera

och

beg

rän

sa r

iske

r ge

nom

avt

al. E

n h

elt

ann

an f

råga

är

vad

kon

sekv

ense

n k

an b

li n

är e

n

uto

mst

åen

de

par

t d

rabb

as a

v sk

ada

på

gru

nd

av

före

tage

ts v

erks

amh

et. E

n t

red

je v

ikti

g fr

åga

är

vilk

a kr

av m

ynd

igh

eter

na

kan

stä

lla

och

vad

som

ske

r om

des

sa in

te u

pp

fyll

s. O

ch v

ad k

an d

e ek

onom

iska

och

an

dra

kon

sekv

ense

rna

bli f

ör e

tt fö

reta

g so

m m

issl

ycka

s m

ed r

iskh

ante

rin

gen

? D

enn

a fr

åga

kan

inn

ehål

la s

å sk

ild

a as

pek

ter

som

å e

na

sid

an d

e sk

ades

tån

ds-

och

str

affr

ätts

liga

ko

nse

kven

sern

a av

bro

tt m

ot a

rbet

smil

jöla

gen

och

mil

jöba

lken

och

å a

nd

ra s

idan

kon

sekv

ense

rna

för

bola

gets

ku

nd

er, l

ever

antö

rer

och

an

dra

fin

ansi

ärer

. VBR171

RIS

KH

AN

TERIN

GSPRO

CESSE

N

Intr

odu

ktio

n. M

ålsä

ttn

inge

n m

ed r

iskh

ante

rin

g. I

nte

rnat

ion

ell l

agst

iftn

ing

och

utv

eckl

ing.

R

iskp

erce

pti

on o

ch b

eslu

tsfa

ttan

de.

Psy

kolo

gisk

a oc

h p

syko

met

risk

a m

etod

er. S

ocia

la o

ch

kult

ure

lla

pro

cess

er. K

opp

lin

gen

mel

lan

ris

kper

cep

tion

och

ris

kvär

der

ing.

Met

oder

för

be

slu

tsfa

ttan

de

– r

iskv

ärd

erin

g. A

dm

inis

trat

iva

syst

em. B

etyd

else

av

inte

grer

ade

led

nin

gssy

stem

. R

evis

ion

av

led

nin

gssy

stem

. Dow

nsi

zin

g. Ö

vers

ikt

av m

iljö

led

nin

gssy

stem

. Mål

sätt

nin

g oc

h

arbe

tssä

tt. P

robl

em m

ed in

föra

nd

e oc

h d

rift

av

mil

jöle

dn

ings

sys

tem

. Ris

kkom

mu

nik

atio

n. T

ekn

ik

för

effe

ktiv

kom

mu

nik

atio

n. K

atas

trof

pla

ner

ing.

Met

oder

för

kat

astr

ofp

lan

erin

g. A

llm

än

intr

odu

ktio

n. S

årba

rhet

på

loka

l och

reg

ion

al n

ivå.

Gru

nd

lägg

and

e be

grep

p. M

etod

er a

tt b

eskr

iva

och

an

alys

era

robu

sth

et. F

alls

tud

ier.

För

etag

sris

ker.

Stö

rnin

g i p

rod

ukt

ion

ssys

tem

och

re

surs

flöd

en. A

RM

-met

oden

(SW

.IR

MA

) oc

h a

rbet

sgån

g vi

d p

rakt

isk

till

ämp

nin

g. R

iske

r i

offe

ntl

ig v

erks

amh

et. V

erks

amh

etsa

nal

ys o

ch s

äker

het

ssam

ord

nin

g av

den

kom

mu

nal

a ve

rksa

mh

eten

. In

form

atio

nss

äker

het

. Han

teri

ng

av in

form

atio

n, d

ata

och

ku

nsk

ap in

om f

öret

ag

och

off

entl

ig v

erks

amh

et. R

iskh

ante

rin

g u

tifr

ån e

tt m

ynd

igh

etsp

ersp

ekti

v. M

ynd

igh

eter

s sy

n p

å ri

skh

ante

rin

g i t

.ex.

pla

np

roce

sser

och

sam

häl

lsby

ggan

de.

In

tera

ktio

n m

ella

n o

lika

akt

örer

. R

iskh

ante

rin

g i s

tora

för

etag

. Exe

mp

el p

å ri

skh

ante

rin

g vi

d s

törr

e fö

reta

g .

5L

p3

Kur

ser

inom

huv

udom

råde

: Sam

hälls

pers

pekt

ivet

VTT100

Sam

häl

lsbyg

gnadsp

roce

ssen

St

ud

ente

n s

kall

up

pn

å gr

un

dlä

ggan

de

kän

ned

om o

m d

e d

rivk

raft

er s

om li

gger

bak

om

urb

anis

erin

gen

; om

stä

der

s st

rukt

ur

och

beb

ygge

lse;

om

vil

lkor

och

inst

rum

ent

för

pla

ner

ings

pro

cess

en, p

lan

erin

gste

orie

r, m

odel

ler

och

beg

rep

p in

om s

amh

älls

pla

ner

ings

områ

det

. St

ud

ente

n s

kall

vid

are

kän

na

till

tra

fikn

äten

s u

pp

bygg

nad

och

fu

nkt

ion

; sam

ban

den

mel

lan

p

lan

erin

g, k

vali

tet

och

tra

nsp

ortb

ehov

, sam

t d

e ol

ika

traf

ikan

tsla

gen

s fö

ruts

ättn

inga

r oc

h b

ehov

.

4L

p1

VFT

062

Fast

ighet

stek

nik

allm

än k

urs

P

lan

gen

omfö

ran

dep

roce

ssen

, des

s in

neh

åll o

ch a

lter

nat

iv. D

etal

jpla

n, p

lan

förf

aran

det

, in

neh

åll,

rätt

sver

knin

gar

och

pla

nek

onom

i. A

ktiv

itet

er o

ch a

ktör

er i

exp

loat

erin

gsp

roce

ssen

. Gem

ensa

mm

a an

ord

nin

gar,

byg

gan

de,

dri

ft o

ch f

örva

ltn

ing

5

VFR

170

Entr

epre

nadju

ridik

K

urs

en in

neh

ålle

r bl

and

an

nat

föl

jan

de

hu

vud

insl

ag: G

enom

gån

g av

AB

92

och

an

dra

st

and

ard

avta

l. A

nal

ys a

v en

trep

ren

adtv

iste

r. A

vtal

sför

han

dli

nga

r oc

h a

vtal

sskr

ivn

ing.

5

Lp2

FMI6

40

MIL

JÖVETEN

SKAP

K

urse

n be

hand

lar

natu

rlig

a sa

msp

el o

ch e

nerg

iflö

den

sam

t bi

ogeo

kem

iska

kre

tslo

pp. K

urse

n be

hand

lar

ur e

tt re

surs

hush

ålln

ings

pers

pekt

iv:

-sty

rand

e pr

oces

ser

i nat

ur o

ch s

amhä

lle. -

tran

spor

ter

och

ener

giut

nyttj

ande

-b

ygga

nde

och

mat

eria

lanv

ändn

ing.

–m

iljöl

agst

iftn

ing.

-fö

rsur

ning

, öve

rgöd

ning

och

väx

thus

effe

kt.

Arb

etsm

iljö:

-fy

sisk

a m

iljöf

akto

rer

-bel

astn

ings

ergo

nom

i och

oly

cksr

iske

r -a

rbet

smilj

öutf

orm

ning

, tek

nisk

a åt

gärd

er

3L

p4

ABK100

gru

nd

lägg

and

e ku

nsk

aper

om

en

ergi

anvä

nd

nin

g i s

amh

älle

t oc

h n

ycke

ltal

för

en

ergi

anvä

nd

nin

g i

2

6 (

16)

�2 ByggherreClass

EN

ERG

IHU

SH

ÅLL

NIN

G I

BYG

GN

AD

ER

bygg

nad

er s

trat

egie

r oc

h m

etod

er fö

r en

ergi

effe

ktiv

itet

i by

ggn

ader

pre

sen

tati

on a

v be

fin

tlig

a en

ergi

effe

ktiv

a by

ggn

ader

kli

mat

föru

tsät

tnin

gar,

en

ergi

tran

spor

tfen

omen

, up

prä

ttan

de

av

ener

giba

lan

s fö

r by

ggn

ader

fu

nkt

ion

hos

mod

ern

a gl

asty

per

och

sol

skyd

d a

nvä

nd

nin

g av

h

and

berä

knin

gsm

etod

er o

ch a

nvä

nd

arvä

nli

ga d

ynam

iska

dat

orp

rogr

am f

ör a

tt b

eräk

na

ener

giba

lan

s oc

h in

net

emp

erat

ure

r i b

yggn

ader

Kur

ser

inom

huv

udom

råde

: Kun

dper

spek

tive

tVFT

022

Fast

ighet

sinfo

rmat

ionst

eknik

H

isto

rik

om jo

rd-

och

sta

dsr

egis

ter,

fas

tigh

etsb

ok, f

asti

ghet

sreg

iste

r, in

skri

vnin

gsre

gist

er m

m.

Met

oder

för

insa

mli

ng,

an

alys

, lag

rin

g, b

earb

etn

ing

och

pre

sen

tati

on a

v d

ata

om f

asti

ghet

er o

ch

fast

igh

etsb

estå

nd

. Det

sve

nsk

a fa

stig

het

sdat

asys

tem

ets

up

pby

ggn

ad, s

yste

mst

rukt

ur,

ind

eln

ing

i d

elsy

stem

och

reg

iste

r, in

neh

åll o

ch a

nvä

nd

nin

g so

m h

and

lägg

nin

gs-

och

in

form

atio

nss

ökn

ings

syst

em. A

vise

rin

gar

till

och

frå

n a

nd

ra s

yste

m. A

nal

og o

ch d

igit

al

regi

ster

kart

a. V

isa

på

kom

mer

siel

la d

atab

aser

och

til

lgän

glig

a gr

un

dd

atab

aser

inom

off

entl

ig

förv

altn

ing

inn

ehål

lan

de

fast

igh

eter

, byg

gnad

er, p

erso

ner

, hu

shål

l, or

gan

isat

ion

er o

ch f

öret

ag.

Äve

n h

ur

man

med

hjä

lp a

v m

etad

atab

aser

fin

ner

des

sa g

eogr

afis

ka fa

stig

het

sdat

a. I

nte

rnat

ion

ella

jä

mfö

rels

er o

ch f

öru

tsät

tnin

gar

för

up

prä

ttan

de

av f

asti

ghet

sin

form

atio

nss

yste

m i

län

der

med

br

istf

älli

ga b

asd

ata.

Beh

ov a

v st

and

ard

iser

ing.

Ege

n u

tvec

klin

g av

en

kelt

fa

stig

het

sin

form

atio

nss

yste

m m

ed k

opp

lin

g ti

ll g

eom

etri

.

5

VFT

042

Fast

ighet

seko

nom

i Allm

än

kurs

Ku

rsen

om

fatt

ar f

asti

ghet

smar

knad

en, k

arak

tär

och

sär

dra

g, f

asti

ghet

skre

dit

, bes

katt

nin

g av

p

riva

tbos

täd

er o

ch n

ärin

gsfa

stig

het

er. S

tor

vikt

lägg

s vi

d m

arkn

adsa

nal

yser

, om

värl

ds-

och

or

tsp

risa

nal

yser

, des

s m

etod

er o

ch u

tför

and

e. F

asti

ghet

stax

erin

g sa

mt

besi

ktn

ing

ingå

r i s

amba

nd

m

ed p

risa

nal

yser

där

pri

sför

klar

and

e va

riab

ler

och

reg

ress

ion

san

alys

utg

ör v

ikti

ga in

slag

. All

t d

etta

vil

ar p

å en

vär

de-

och

vär

der

ings

teor

i som

bas

för

oli

ka v

ärd

erin

gsm

etod

er. K

urs

en m

ynn

ar

ut

i ett

fas

tigh

etse

kon

omis

kt u

tlåt

and

e. K

urs

en g

er d

essu

tom

en

intr

odu

ktio

n t

ill d

et s

ven

ska

skat

tesy

stem

et o

ch e

tik

för

värd

erar

e.

5

AFO

680

VIS

UELL

KO

MM

UN

IKATIO

N

Ku

rsen

beh

and

lar

följ

and

e m

omen

t:

1. B

ild

bety

del

ser:

det

vis

uel

la s

prå

ket,

hu

r m

an lä

ser

bild

er.

2. S

kiss

tekn

ik m

ed g

run

der

i p

ersp

ekti

vlär

a.

3. H

ur

färg

och

lju

s p

åver

kar

män

nis

kan

. In

trod

ukt

ion

i fä

rgte

orie

r.

4. V

isu

ella

pre

sen

tati

onst

ekn

iker

, frå

n h

and

til

l dat

or.

4L

p1

VBE680

PRO

GRAM

ARBETE,

SAM

HÄLL

SPLA

NERIN

G O

CH

G

ESTALT

NIN

G –

PR

OJE

KTARBETE I

BYG

GPR

OCESSEN

Med

ett

per

spek

tiv

på

sam

häl

lets

och

byg

gher

ren

s an

svar

beh

and

lar

kurs

en d

et g

älla

nd

e re

gelv

erke

t kr

ing

pla

ner

ing

och

byg

gan

de.

Nat

ion

ella

mål

gäl

lan

de

mil

jö o

ch d

elak

tigh

et

i bes

lut

ingå

r oc

kså

som

exe

mp

el p

å sa

mh

älle

ts s

tyrm

edel

för

utv

eckl

inge

n a

v et

t h

ållb

art

sam

häl

le. F

ör a

tt f

å et

t br

edar

e p

ersp

ekti

v ge

s äv

en in

slag

av

erfa

ren

het

er fr

ån in

tern

atio

nel

la

pro

jekt

. Pla

n-

och

byg

glag

sam

t la

gsti

ftn

ing

och

råd

gäl

lan

de

vars

am o

mby

ggn

ad o

ch

kult

urb

ebyg

gels

e an

knyt

s ti

ll d

et a

ktu

ella

pro

jekt

arbe

tet.

Med

ett

per

spek

tiv

på

båd

e by

ggan

de

och

fö

rval

tnin

g i d

et t

idig

a p

rogr

amar

bete

t ta

s oc

kså

fråg

or u

pp

kri

ng

un

der

hål

l och

åte

rbru

k.

Ges

talt

nin

g oc

h a

np

assn

ing

till

om

giva

nd

e be

bygg

else

ingå

r oc

kså

som

ku

rsm

omen

t sa

mt

teor

ier

och

ver

ktyg

för

utf

orm

nin

g av

om

giva

nd

e in

fras

tru

ktu

r så

som

gat

or, t

rafi

k,

mar

k, la

nd

skap

och

trä

dgå

rd. F

örel

äsn

inga

r, ö

vnin

gar

sam

t u

nd

ervi

snin

gsm

ater

ial s

töd

jer

det

påg

åen

de

pro

jekt

arbe

tet

och

ber

ör d

e in

gåen

de

del

arn

a ge

ner

ellt

. Ku

rsen

beh

and

lar

även

n

orm

er o

ch b

estä

mm

else

r kn

utn

a ti

ll d

e in

gåen

de

del

arn

a

5L

p1

7 (

16)

��Bilagor

MIO

150

AFF

ÄRSM

ARKN

AD

SFÖ

RIN

G

Ku

rsen

tar

up

p m

arkn

adsf

örin

g so

m e

n v

ärd

eska

pan

de

pro

cess

i fö

reta

get.

Uti

från

en

hel

het

sbil

d

med

om

värl

dsb

eskr

ivn

ing,

bra

nsc

han

alys

och

mar

knad

sstr

ateg

i, ta

r ku

rsen

up

p e

tt a

nta

l sp

ecif

ika

akti

vite

ter

som

mål

gru

pp

san

alys

, mar

knad

spla

ner

ing,

org

anis

erin

g av

mar

knad

sfu

nkt

ion

en,

mar

knad

skom

mu

nik

atio

n, r

elat

ion

smar

knad

sför

ing

och

utf

orm

nin

g av

erb

jud

and

et. K

urs

en

lägg

er s

pec

iell

t vi

kt v

id in

nov

atio

nsm

arkn

adsf

örin

g, o

ch v

ad s

om ä

r sp

ecie

llt

vid

mar

knad

sför

ing

av n

y te

knol

ogi

4

MIO

035

TIL

LÄM

PAD

AFF

ÄRSAN

ALY

S

Iden

tifi

era

sam

t ku

nn

a d

efin

iera

ett

mar

knad

sun

der

sökn

ings

beh

ov, a

vgör

a re

leva

nt

un

der

sökn

ings

met

od (

kval

itat

iva

och

kva

nti

tati

va)

och

val

av

un

der

sökn

ings

inst

rum

ent;

t e

x en

kät,

inte

rvju

, fok

usg

rup

p, s

amt

insa

mla

såv

äl p

rim

är-

och

sek

un

där

dat

a. V

idar

e gä

ller

det

att

ku

nn

a re

du

cera

insa

mla

t m

ater

ial,

gru

pp

era

det

ta s

amt

tolk

a et

t in

sam

lat

mat

eria

l kri

ng

t ex

en

ku

nd

gru

pp

s be

hov

av

en v

iss

pro

du

kt e

ller

tjä

nst

. Arb

etsf

orm

ern

a i k

urs

en in

neb

är s

åväl

in

div

idu

ellt

arb

ete

som

arb

ete

i gru

pp

& s

torg

rup

p a

vsee

nd

e ov

anst

åen

de.

Cas

e, d

vs

pra

ktik

fall

met

oden

an

vän

ds

ocks

å sa

mt

gäst

före

läsn

inga

r.

4

Kur

ser

inom

huv

udom

råde

: Sek

tors

pers

pekt

ivet

VBF0

50

Byg

gnadst

eknik

vid

nyb

yggnad

Til

läm

pn

ing

och

gen

omgå

ng

av b

eräk

nin

gsm

etod

er -

såv

äl e

nkl

a so

m m

er a

van

cera

de

- va

d a

vser

fu

ktd

imen

sion

erin

g, k

öld

bryg

gor,

eff

ektb

ehov

fö

r vä

rme

och

för

kyla

, en

ergi

beh

ov f

ör v

ärm

e oc

h

för

kyla

, try

ckfö

rhål

lan

de

i en

byg

gnad

, för

måg

a ti

ll p

assi

v kl

imat

iser

ing,

flöd

esfö

rdel

nin

g i r

ör-

och

kan

alsy

stem

, lu

ftst

röm

nin

gar

inom

en

byg

gnad

, kon

sekv

ense

r av

luft

läck

age

och

av

värm

e-

och

fu

ktka

pac

itet

. Sys

tem

lösn

inga

r av

byg

gtek

nik

, in

stal

lati

onss

yste

m o

ch r

egle

rsys

tem

pro

vas

bl

a ge

nom

dat

orsi

mu

leri

ng

där

äve

n r

iske

r oc

h s

yste

msä

kerh

et a

nal

yser

as. M

an s

ka o

ckså

ku

nn

a av

göra

vil

ka k

rav

som

stä

lls

på

bru

karn

a vi

d o

lika

sys

tem

lösn

inga

r. L

ivsk

ostn

adsb

eräk

nin

g fö

r be

döm

nin

g av

lön

sam

het

, Fu

nkt

ion

hos

och

utf

orm

nin

g av

kom

fort

kyls

yste

m, F

un

ktio

nen

hos

sy

stem

för

reg

leri

ng

och

byg

gnad

sau

tom

atio

n, D

etal

jutf

orm

nin

g oc

h d

imen

sion

erin

g av

val

da

bygg

nad

stek

nis

ka lö

snin

gar,

Utf

orm

nin

g oc

h d

imen

sion

erin

g av

inst

alla

tion

stek

nis

ka s

yste

m f

ör

värm

e, lu

ftbe

han

dli

ng

och

kli

mat

iser

ing

och

res

pek

tive

kom

pon

ente

r. U

tfor

mn

ing

av e

nkl

are

dri

ftin

stru

ktio

ner

.

Lär

osät

e: K

ungl

iga

Tek

nisk

a H

ögsk

olan

K

urse

r in

om h

uvud

områ

de: B

yggh

erre

rolle

n1D

4257

Fukt

i b

yggnad

erK

urs

en b

ehan

dla

r h

ur

van

liga

byg

gkon

stru

ktio

ner

fu

ktsk

ydd

as, h

ur

vikt

iga

bygg

mat

eria

l påv

erka

s av

fu

kt o

ch g

er e

n o

rien

teri

ng

om h

ur

fukt

mät

s. K

urs

en t

ar u

pp

fle

ra a

spek

ter

på

fukt

i by

ggn

ader

. V

ikti

ga a

vsn

itt

är: F

ukt

ens

påv

erka

n p

å tr

ä oc

h a

nd

ra m

ater

ial,

berä

knin

gsh

jälp

med

el f

ör a

tt

bed

öma

risk

en f

ör f

ukt

skad

or, d

esig

n f

ör a

tt u

nd

vika

fu

ktsk

ador

, mät

nin

g av

fu

kt o

ch

gru

nd

lägg

and

e fu

ktte

knis

ka b

egre

pp

.

520

05 -

2006

1L4

401

Byg

gnad

ers

ener

gia

nvä

ndnin

g

1 -

gru

nder

Ku

rsen

ska

ge

den

som

sak

nar

läm

pli

g te

knis

k u

tbil

dn

ing

den

gru

nd

kom

pet

ens

som

beh

övs

för

att

gen

omgå

ku

rsen

"B

yggn

ader

s en

ergi

anvä

nd

nin

g 2

- B

eräk

nin

g oc

h d

ekla

rati

on".

Ku

rsen

ska

ll

nor

mal

t in

te b

ehöv

as f

ör p

erso

ner

med

inge

njö

rsex

amen

med

inri

ktn

ing

mot

byg

gnad

er o

ch

inst

alla

tion

er. F

öru

tsät

tnin

garn

a fö

r li

cen

sier

ing

av p

erso

ner

för

arb

ete

med

en

ergi

dek

lara

tion

er

är ä

nn

u in

te f

astl

agd

a. A

vsik

ten

är

att

anp

assa

inn

ehål

l och

om

fatt

nin

g av

ku

rsen

til

l des

sa

föru

tsät

tnin

gar.

Byg

gnad

sska

let

- vä

rmei

sole

rin

g, t

äth

et, f

ukt

säke

rhet

, och

dim

ensi

oner

ing

av

des

sa. U

pp

värm

nin

g oc

h v

enti

lati

on a

v by

ggn

ader

. En

ergi

besp

aran

de

inst

alla

tion

er -

vär

mep

um

p,

5H

t 200

5

8 (

16)

�� ByggherreClass

värm

eväx

lare

sol

fån

gare

m.m

. Byg

gnad

ers

värm

ebal

ans.

En

ergi

slag

Are

aber

äkn

ing.

1L4

402

Byg

gnad

ers

ener

gia

nvä

ndnin

g

2 –

ber

äknin

g o

ch d

ekla

ration

Ku

rsen

ska

ge

den

kom

pet

ens

som

beh

övs

för

att

bed

öma

och

bes

kriv

a en

byg

gnad

s en

ergi

pre

stan

da

och

för

att

gör

a oc

h g

ran

ska

ener

gid

ekla

rati

oner

av

bygg

nad

er. D

en s

ka o

ckså

ge

kom

pet

ens

för

att

bed

öma

effe

kten

av

olik

a sl

ag a

v åt

gärd

er f

ör e

ner

gief

fekt

ivis

erin

g.

För

uts

ättn

inga

rna

för

lice

nsi

erin

g av

per

son

er f

ör a

rbet

e m

ed e

ner

gid

ekla

rati

oner

är

änn

u in

te

fast

lagd

a. A

vsik

ten

är

att

anp

assa

inn

ehål

l och

om

fatt

nin

g av

ku

rsen

til

l des

sa f

öru

tsät

tnin

gar.

E

ner

gian

vän

dn

ing

i en

byg

gnad

, ber

äkn

ing

- si

mu

leri

ng

Möj

ligh

eter

att

påv

erka

en

ergi

anvä

nd

nin

gen

Sys

tem

för

kyln

ing

av b

yggn

ader

Kli

mat

iser

ings

syst

em; d

rift

säke

rhet

och

m

iljö

påv

erka

n B

edöm

nin

g av

oli

ka e

ner

gisp

aråt

gärd

er E

ner

gibe

räkn

ings

pro

gram

Sta

tist

ik f

ör

ener

gian

vän

dn

ing

och

kli

mat

dat

a M

etod

er f

ör b

edöm

nin

g av

en

byg

gnad

s ve

rkli

ga s

tatu

s i

ener

gite

knis

kt h

änse

end

e U

tvär

der

ing

av f

un

ktio

n h

os v

ärm

epu

mp

ar o

ch v

ärm

eväx

lare

.

5V

t 200

6

2I4

133

Proje

ktle

dnin

g o

ch

gru

ppdyn

amik

Stu

den

ten

ska

ll e

fter

gen

omgå

nge

t m

omen

t -

Ku

nn

a p

lan

era

och

gen

omfö

ra e

tt

pro

jekt

/gru

pp

arbe

te. -

Ku

nn

a or

gan

iser

a oc

h g

enom

föra

ett

sam

arbe

te t

rots

att

det

fin

ns

mot

stri

dig

a vi

ljor

i en

gru

pp

och

ku

nn

a lö

sa k

onfl

ikte

r p

å et

t ko

nst

rukt

ivt

sätt

. - U

pp

nåt

t ök

ad

insi

kt i

och

trä

nat

den

egn

a ko

mm

un

ikat

ion

sför

måg

an. -

Ku

nn

a el

emen

tära

teo

rier

om

p

roje

kt/g

rup

par

bete

och

hu

r vi

rtu

ella

pro

jekt

/gru

pp

arbe

ten

kan

bed

riva

s. -

Ku

nn

a an

vän

da

de

van

liga

ste

verk

tyge

n o

ch m

etod

ern

a fö

r d

etal

jpla

ner

ing

och

an

svar

sför

del

nin

g i p

roje

ktar

bete

. -

Ha

refl

ekte

rat

krin

g ku

rsen

s ce

ntr

ala

begr

epp

och

hu

r d

e ka

n a

nvä

nd

as i

gru

pp

arbe

ten

och

li

knan

de

un

der

den

egn

a u

tbil

dn

inge

n o

ch i

det

egn

a yr

kesl

ivet

. Det

ta ä

r h

uvu

dsa

klig

en e

tt

pra

ktis

kt m

omen

t so

m h

and

lar

om a

tt ö

ka s

tud

ente

ns

förm

åga

att

till

ämp

a si

na

kun

skap

er i

ett

pro

jekt

/gru

pp

arbe

te. F

örel

äsn

inga

rnas

tyn

gdp

un

kt li

gger

på

teor

ier

och

met

oder

för

att

ge

nom

föra

ett

gru

pp

arbe

te p

å et

t op

tim

alt

sätt

och

tar

bla

nd

an

nat

up

p g

rup

pd

ynam

ik, l

edar

skap

oc

h k

onfl

ikth

ante

rin

g.

3H

t 200

5

1N

4211

Man

agem

ent

A

tt g

e ku

nsk

aper

i or

gan

isat

ion

, led

nin

g, p

lan

erin

g, s

tyrn

ing

och

kon

trol

l av

före

tag

med

ti

lläm

pn

inga

r in

om o

rgan

isat

ion

san

alys

, org

anis

atio

nsu

tvec

klin

g oc

h t

jän

stek

onst

rukt

ion

. A

ffär

sid

éer,

mål

och

str

ateg

ier.

Str

ateg

isk

pla

ner

ing

och

kon

trol

l. L

edar

skap

och

en

trep

ren

örsk

ap.

Utv

eckl

ing

av a

ffär

spla

n. K

vali

tets

syst

em o

ch k

vali

tets

styr

nin

g. S

ervi

ce m

anag

emen

t.

Tjä

nst

ekon

stru

ktio

n.

5V

t 200

6

6S4025

Ledars

kap o

ch p

erso

nlig

utv

eckl

ing

Att

öka

del

taga

ren

s m

edve

ten

het

om

sig

sjä

lv s

om m

änn

iska

och

sin

a fö

ruts

ättn

inga

r so

m

led

are/

förä

nd

rin

gsle

dar

e. D

essu

tom

att

ku

nn

a fö

ren

a d

etta

med

ku

nsk

aper

i le

dar

skap

, p

roje

ktle

dn

ing,

logi

stik

och

erf

aren

het

er f

rån

arb

etsl

ivet

. Att

ge

del

taga

rna

ett

förd

jup

at o

ch

förl

ängt

per

spek

tiv

sam

t en

öka

d f

örm

åga

att

se k

omp

lexi

tete

n o

ch s

amba

nd

en i

omvä

rld

en,

led

arsk

apet

och

i m

änsk

ligt

bet

een

de.

Ku

rsen

tar

sin

avs

tam

p i

det

per

son

liga

led

arsk

apet

, dvs

. att

m

edve

tan

deg

öra

den

egn

a re

lati

onen

til

l sig

sjä

lv, t

ill s

ynen

på

led

arsk

ap/f

örän

dri

ngs

led

arsk

ap.

For

tsät

ter

sed

an m

ed le

dar

skap

et k

opp

lat

till

gru

pp

, org

anis

atio

n, o

ch i

rela

tion

til

l om

värl

den

.

5V

t 200

6

6S4031

The

Org

anis

atio

n a

nd

Man

agem

ent

Sys

tem

To

give

th

e p

arti

cip

ant

know

led

ge a

bou

t h

ow p

ract

ical

lead

ersh

ip is

per

form

ed u

tili

zin

g a

man

agem

ent

syst

em. L

ead

ing

is n

ot o

nly

bei

ng

char

ism

atic

an

d c

onvi

nci

ng.

It

is t

o it

s la

rges

t ex

ten

t cr

eati

ng

rou

tin

es a

nd

inst

ruct

ion

s an

chor

ed in

th

e B

usi

nes

s St

rate

gy a

nd

mad

e p

edag

ogic

al

and

cle

ar f

or t

he

per

son

nel

to

use

in t

he

day

-to-

day

wor

k.T

he

best

sys

tem

for

th

is w

ould

be

the

man

agem

ent

syst

em o

rigi

nal

ly d

evel

oped

for

qu

alit

y co

ntr

ol b

ut

tod

ay e

xten

ded

far

bey

ond

on

ly

that

par

t. T

o le

arn

how

to

adm

inis

ter

and

use

th

is s

yste

m fo

r bu

sin

ess

con

trol

is t

he

aim

of t

his

bl

ock.

Sh

ort

refr

esh

ing

of k

now

led

ge in

qu

alit

y an

d t

he

basi

c qu

alit

y to

ols.

Un

der

stan

din

g co

mp

lexi

ty s

ince

th

e m

anag

emen

t sy

stem

is a

n in

tell

igen

t re

du

ctio

n o

f th

e h

olis

tic

app

roac

h t

o or

gan

isat

ion

al m

anag

emen

t an

d le

ader

ship

. How

to

adm

inis

ter

a m

anag

emen

t sy

stem

.

5H

t 200

5

9 (

16)

��Bilagor

Un

der

stan

din

g p

roce

sses

an

d h

ow t

o m

anag

e th

e w

hit

e sp

aces

in t

he

orga

nis

atio

n c

har

t. U

sin

g re

sult

s fr

om s

tati

stic

s an

d d

ata

catc

h (

see

pra

ctic

al S

tati

stic

s 6

Szz

zz).

How

to

use

vis

ual

izat

ion

as

pra

ctic

al in

stru

ctio

ns.

TP

M a

nd

oth

er s

elf-

gove

rnin

g gr

oup

s.

6S4026

Man

agem

ent

K

urs

ens

mål

är

att

ge d

elta

garn

a d

e gr

un

dlä

ggan

de

verk

tyge

n f

ör e

tt fr

amgå

ngs

rikt

ch

ef-

/led

arsk

ap in

om o

lika

org

anis

atio

ner

. Led

arsk

ap, g

rup

pu

tvec

klin

g, p

erso

nli

g u

tvec

klin

g ·E

tik

och

m

oral

·Org

anis

atio

ner

s li

v oc

h s

tru

ktu

r ·M

ult

iku

ltu

rell

a m

iljö

er o

ch g

loba

lise

rin

g ·F

örän

dri

ng

och

fr

amti

d -

att

led

a ve

rksa

mh

etsf

örbä

ttri

nga

r.

5H

t 200

5

6A4032

Proje

ktle

dnin

g i

byg

gpro

cess

en

Att

öka

kom

pet

ense

n a

tt le

da

pro

jekt

erin

g i b

yggp

roce

ssen

gen

om a

tt d

efin

iera

mål

, beg

rep

p o

ch

akti

vite

ter

sam

t kl

argö

ra v

ilka

vil

lkor

, som

gäl

ler

inom

de

ram

ar s

om s

amh

älle

t oc

h b

yggh

erre

n

best

ämm

er. K

omp

eten

ta p

roje

kter

ings

led

are

ska

kun

na

bid

ra t

ill a

tt u

nd

vika

fel

i by

ggp

roce

ssen

oc

h i

stäl

let

verk

a fö

r at

t u

pp

nå

efte

rfrå

gad

kva

lite

t oc

h r

ätt

ekon

omi.

Ku

rsen

är

ind

elad

i 8

blo

ck:1

P

roje

kt o

ch p

roce

ss; 2

Bak

gru

nd

, ram

ar, m

ål o

ch p

rogr

am; 3

Sys

tem

och

för

slag

; 4 I

nte

rnat

ion

ell

stu

die

resa

med

inri

ktn

ing

på

arbe

tssä

tt o

ch b

yggd

a re

sult

at in

om E

U-o

mrå

det

; 5 B

earb

eta

och

sa

mor

dn

a; 6

Bes

kriv

a oc

h f

ull

följ

a; 7

Led

arsk

ap; 8

Stu

die

resa

inom

Nor

den

.

4020

05 –

20

07(K

urs-

enin

-stä

lld20

05)

6S4029

Leder

ship

for

Oper

ational

Dev

elopm

ent

To

give

th

e p

arti

cip

ant

firs

t h

and

exp

erie

nce

in t

eam

bu

ild

ing

an t

hu

s p

rep

arin

g th

em fo

r th

e ro

le

of P

roje

ct M

anag

er. P

erso

nal

man

agem

ent,

pro

ject

man

agem

ent,

lead

ersh

ip, m

anag

emen

t te

ams,

or

gan

isat

ion

al m

odel

s, c

omp

lex

syst

ems

and

sys

tem

s th

inki

ng,

con

flic

t an

d c

olla

bora

tion

st

rate

gies

, im

ple

men

tati

on a

nd

eva

luat

ion

. 5

Vt 2

006

1L4

4PA

Byg

gnad

ers

ener

gia

nvä

ndnin

g

vidar

eutb

ildnin

g f

ör

ener

gid

ekla

ration

Ku

rsen

ska

ge

den

kom

pet

ens

som

beh

övs

för

att

bed

öma

och

bes

kriv

a en

byg

gnad

s en

ergi

pre

stan

da

och

för

att

gör

a oc

h g

ran

ska

ener

gid

ekla

rati

oner

av

bygg

nad

er. D

en s

ka o

ckså

ge

kom

pet

ens

för

att

bed

öma

effe

kten

av

olik

a sl

ag a

v åt

gärd

er f

ör e

ner

gief

fekt

ivis

erin

g.

För

uts

ättn

inga

rna

för

lice

nsi

erin

g av

per

son

er f

ör a

rbet

e m

ed e

ner

gid

ekla

rati

oner

är

änn

u in

te

fast

lagd

a. A

vsik

ten

är

att

anp

assa

inn

ehål

l och

om

fatt

nin

g av

ku

rsen

til

l des

sa f

öru

tsät

tnin

gar.

E

ner

gian

vän

dn

ing

i en

byg

gnad

, ber

äkn

ing

- si

mu

leri

ngM

öjli

ghet

er a

tt p

åver

ka

ener

gian

vän

dn

inge

nSy

stem

för

kyln

ing

av b

yggn

ader

Kli

mat

iser

ings

syst

em; d

rift

säke

rhet

och

m

iljö

påv

erka

nB

edöm

nin

g av

oli

ka e

ner

gisp

aråt

gärd

erE

ner

gibe

räkn

ings

pro

gram

Stat

isti

k fö

r en

ergi

anvä

nd

nin

g oc

h k

lim

atd

ataM

etod

er f

ör b

edöm

nin

g av

en

byg

gnad

s ve

rkli

ga s

tatu

s i

ener

gite

knis

kt h

änse

end

eUtv

ärd

erin

g av

fu

nkt

ion

hos

vär

mep

um

par

och

vär

mev

äxla

re

1020

05 -

20

06

Kur

ser

inom

huv

udom

råde

: Äga

rper

spek

tive

t1N

4207

Fast

ighet

sförv

altn

ing

Att

ge

kun

skap

er o

ch f

ärd

igh

eter

avs

een

de

ekon

omis

k oc

h t

ekn

isk

styr

nin

g av

fa

stig

het

sför

valt

nin

gen

. In

vest

erin

g oc

h f

inan

sier

ing

av f

asti

ghet

er. F

acil

ity

man

agem

ent.

D

iagn

os-

och

pro

gnos

met

oder

. Nyc

kelt

al. M

etod

er f

ör s

tyrn

ing

av f

asti

ghet

sdri

ft. E

kon

omis

ka

bed

ömn

inga

r av

un

der

hål

ls-

och

förn

yels

eåtg

ärd

er. H

yres

sätt

nin

gsp

rin

cip

er. K

vali

tets

styr

nin

g i

förv

altn

ing.

Up

ph

and

lin

g. I

nte

rnp

riss

ättn

ing.

Fas

tigh

etsu

tvec

klin

g. L

okal

resu

rsp

lan

erin

g. E

tik

i p

rofe

ssio

nel

l yrk

esu

tövn

ing.

5H

t 200

5

1N

4200

Eko

nom

iG

run

dlä

ggan

de

kun

skap

er o

m s

amh

älls

ekon

omi s

amt

inve

ster

ings

anal

ys o

ch a

ffär

sred

ovis

nin

g.

(1)

Mik

rote

ori:

pri

steo

ri, m

arkn

adsf

orm

er. M

akro

teor

i: e

kon

omis

k ti

llvä

xt, i

nte

rnat

ion

ell

ekon

omi,

kon

jun

ktu

rer

och

kon

jun

ktu

rpol

itik

. (2)

Til

lväg

agån

gssä

tt v

id in

vest

erin

gsbe

döm

nin

g.

Dis

kon

teri

ngs

pri

nci

per

. Utv

ärd

erin

gsm

ått

såso

m n

uvä

rden

, slu

tvär

den

, in

tern

rän

ta, p

ay o

ff o

ch

kap

ital

värd

ekvo

ter.

Rea

la k

ontr

a n

omin

ella

kal

kyle

r. I

ntr

odu

ktio

n t

ill h

ante

rin

g av

osä

kerh

et i

form

av

kän

slig

het

san

alys

. (3)

Pri

nci

per

na

för

pla

ner

ing,

sty

rnin

g oc

h k

ontr

oll m

ed h

jälp

av

bud

geta

r oc

h r

edov

isn

ings

dat

a. H

uvu

dd

rage

n i

affä

rsre

dov

isn

ing.

Räk

ensk

apsa

nal

ys i

term

er a

v fi

nan

siel

la n

ycke

ltal

.

5H

t 200

5

10

(16)

46 ByggherreClass

1N

4205

Fast

ighet

svärd

erin

g

Att

ge

kun

skap

om

gru

nd

lägg

and

e p

rin

cip

er o

ch m

etod

er f

ör f

asti

ghet

smar

knad

san

alys

och

fa

stig

het

svär

der

ing

och

fär

dig

het

i p

rakt

isk

värd

erin

g. V

ärd

ebeg

rep

p, v

ärd

eteo

rier

, vär

der

ings

teor

i oc

h v

ärd

erin

gsm

etod

er. M

arkn

adsa

nal

yser

och

mar

knad

sin

form

atio

n f

ör v

ärd

erin

g. T

illä

mp

ad

värd

erin

g av

oli

ka f

asti

ghet

styp

er, s

måh

us,

hyr

esfa

stig

het

er s

amt

lan

tbru

ksfa

stig

het

er.

Dok

trin

his

tori

a. V

ärd

erin

g in

tern

atio

nel

lt. E

tik

och

an

svar

.

5V

t 200

6

1N

4214

Rea

l Est

ate

Finan

ce a

nd

Eco

nom

ics

To

crea

te a

n a

dva

nce

d u

nd

erst

and

ing

of t

ech

niq

ues

for

val

uat

ion

of

fin

anci

al c

ontr

acts

an

d

por

tfol

io a

nal

ysis

in t

he

real

est

ate

con

text

. In

stru

men

ts f

or in

-dep

th e

valu

atio

n o

f fin

anci

al

arra

nge

men

ts r

elat

ed t

o re

al e

stat

e. T

ech

niq

ues

for

an

alys

ing

real

est

ate

por

tfol

ios

and

con

trac

ts.

Con

stru

ctin

g an

d m

anag

ing

a re

al e

stat

e p

ortf

olio

. Pro

per

ty in

mix

ed-a

sser

por

tfol

ios.

RE

ITs

and

se

curi

tiza

tion

of m

ortg

ages

.

5V

t 200

6

1N

4209

Eko

nom

isk

styr

nin

g a

v fa

stig

het

sföre

tag

Att

ge

kun

skap

er i

teor

ier

och

met

oder

för

sty

rnin

g av

fast

igh

etsf

öret

ag o

ch fä

rdig

het

er i

red

ovis

nin

g, b

oksl

uts

anal

ys t

illä

mp

ade

på

fast

igh

etsf

öret

ag. T

eori

er o

ch s

ynsä

tt f

ör le

dn

ing

och

or

gan

isat

ion

av

fast

igh

etsf

öret

ag. U

pp

bygg

nad

av

info

rmat

ion

s- o

ch s

tyrs

yste

m. R

edov

isn

ing

i fa

stig

het

sför

etag

. Bok

slu

tsan

alys

. Met

oder

för

före

tags

anal

ys.

5H

t 200

5

1L4

001

Byg

gnadst

eknik

för

fast

ighet

smäk

lare

Ku

rsen

s sy

fte

är a

tt g

e d

et k

un

nan

de

i byg

gnad

stek

nik

som

för

eskr

ivs

av

Fas

tigh

etsm

äkla

rnäm

nd

en. B

yggn

adsb

estä

mm

else

r B

yggn

adst

ekn

ik, r

itn

inga

r oc

h a

reab

eräk

nin

g B

yggn

adss

kad

or o

ch b

yggn

adsg

aran

tisy

stem

Bes

iktn

ings

tekn

ik E

tik

och

an

svar

vid

by

ggn

adst

ekn

isk

un

der

sökn

ing.

520

05 -

20

061N

4218

Byg

g-

och

fas

tighet

seko

nom

i E

fter

ku

rsen

ska

ele

vern

a ku

nn

a: -

För

stå

sam

ban

det

mel

lan

inst

itu

tion

ella

reg

elsy

stem

och

fa

stig

het

smar

knad

ens

fun

ktio

n -

För

stå

och

red

ogör

a fö

r ef

fekt

ern

a av

fas

tigh

eter

s sä

rdra

g -

Red

ogör

a fö

r gr

un

der

na

i de

bost

adsp

olit

iska

sys

tem

som

fin

ns

i Sve

rige

och

uto

mla

nd

s. -

För

stå

up

pby

ggn

aden

av

syst

emet

för

fas

tigh

etsb

eska

ttn

ing

-Red

ogör

a fö

r gr

un

der

na

i ka

pit

alm

arkn

aden

s fu

nkt

ion

-U

tför

a ek

onom

iska

kal

kyle

r i o

lika

ske

den

pro

du

ktio

nsp

roce

ssen

för

by

ggn

ader

-F

örst

å an

vän

dn

inge

n a

v oc

h u

tför

a li

vscy

kele

kon

omis

ka k

alky

ler

för

olik

a ty

per

av

bygg

nad

er -

An

alys

era

en lo

kal s

måh

usm

arkn

ad m

ed a

vsee

nd

e p

å om

sätt

nin

g, p

rise

r oc

h a

ktör

er.

Ku

rsen

fok

use

rar

på

följ

and

e d

elom

råd

en: -

Inst

itut

ion

ella

sys

tem

, sär

skil

t fa

stig

het

sbes

katt

nin

g,

kap

ital

mar

knad

och

bos

tad

spol

itik

-K

alky

ler

för

pro

du

ktio

nsk

ostn

ader

och

livs

cyke

leko

nom

i -T

eori

er o

ch m

etod

er f

ör a

nal

yser

av

småh

usm

arkn

aden

.

5H

t 200

5

3C4365

Ris

khan

tering,

dis

tansk

urs

G

e en

bre

d in

trod

ukt

ion

inom

om

råd

et R

iskh

ante

rin

g. F

örd

jup

ade

kun

skap

er in

om v

alt

pro

jekt

områ

de.

Mil

jöri

skan

alys

, ris

kan

alyt

iska

met

oder

, ris

kfil

osof

i, m

etod

er f

ör v

ärd

erin

g av

ris

k,

risk

och

hål

lbar

utv

eckl

ing,

led

nin

gssy

stem

för

Säk

erh

et-H

älsa

-Mil

jö.

5H

t 200

5

1N

4202

Konju

nky

urc

ykle

rpå

byg

g-

och

fa

stig

het

smar

knad

en

Kn

owle

dge

in m

acro

econ

omic

s va

riab

les

wit

h im

pac

ts o

n t

he

real

est

ate

mar

ket.

GD

P a

nd

its

dyn

amic

s. B

usi

nes

s cy

cle

theo

ry. I

nfl

atio

n, e

xch

ange

rat

e, e

mp

loym

ent.

Bu

sin

ess

cycl

e an

d it

s im

pac

t on

th

e co

nst

ruct

ion

an

d r

eal e

stat

e m

arke

t. P

rop

erty

cyc

les.

5

Ht 2

005

Kur

ser

inom

huv

udom

råde

: Sam

hälls

pers

pekt

ivet

1B4118

Vat

ten o

ch a

vloppsf

rågor

i om

vandlin

gso

mrå

den

Try

cket

på

att

omva

nd

la fr

itid

sbos

täd

er t

ill p

erm

anen

tbos

täd

er ä

r st

ark

i reg

ion

en s

amti

dig

t so

m

förä

nd

rin

gar

i nyt

tjan

de

och

sta

nd

ard

hos

fri

tid

shu

sen

påv

erka

r va

tten

förb

rukn

inge

n m

ed s

törr

e av

lop

svat

ten

män

gder

som

föl

jd. K

urs

en s

yfta

r ti

ll a

tt s

pri

da

kun

skap

och

förs

tåel

se o

m h

ur

kom

mu

ner

och

en

skil

da

i Sto

ckh

olm

sreg

ion

en p

å et

t m

iljö

mäs

sigt

och

hål

lbar

t sä

tt k

an lö

sa V

A-

förs

örjn

inge

n i

omva

nd

lin

gsom

råd

en. K

urs

en k

omm

er a

tt s

e p

å fö

ruts

ättn

inga

rn fö

r at

t ar

beta

m

ed s

mås

kali

ga v

atte

n-

och

avl

opp

sfrå

gor

ur

ett

anta

l oli

ka p

ersp

ekti

v. K

urs

en b

ehan

dla

r fr

ågor

5V

t 200

6

11

(16)

�7Bilagor

som

tex

gru

nd

vatt

enti

llgå

ng,

hyd

rolo

gisk

a sa

mba

nd

, vat

ten

kval

itet

, sal

tvat

ten

, rad

on,

föro

ren

inga

r fr

ån e

nki

lt a

vlop

p O

lika

VA

-lös

nin

gar,

der

as fu

nkt

ion

,eff

ekti

vite

t, k

ostn

ad o

ch h

ur

man

väl

jer

VA

är

vikt

iga

fråg

or. R

ätts

liga

för

uts

ättn

inga

r, m

iljö

balk

en, v

atte

nd

irek

tive

t, P

BL

, VA

L

och

an

lägg

nin

gsla

gen

beh

and

las

ocks

å , s

amt

fråg

or a

vsee

nd

e ti

llst

ånd

spli

kt, k

ontr

oll o

ch t

ills

yn.

1N

4201

Sam

häl

lsek

onom

i E

fter

ku

rsen

ska

ll s

tud

ente

n k

un

na:

- g

öra

enkl

are

kost

nad

skal

kyle

r, in

vest

erin

gska

lkyl

er o

ch

värd

erin

gar-

an

alys

era

och

kri

tisk

t gr

ansk

a an

taga

nd

en s

om g

örs

i des

sa t

yper

av

kalk

yler

- an

alys

era

effe

kter

na

på

pri

s oc

h p

rod

uce

rad

e kv

anti

tete

r av

oli

ka f

örän

dri

nga

r p

å en

mar

knad

- kr

itis

kt g

ran

ska

argu

men

t fö

r/em

ot o

lika

typ

er a

v re

gler

på

en m

arkn

ad-

förs

tå v

arfö

r vi

ssa

mak

roek

onom

iska

åtg

ärd

er v

idta

s, t

ex

rän

teän

dri

nga

r- b

edöm

a al

lmän

na

effe

kter

av

hu

r ol

ika

mak

roek

onom

iska

för

änd

rin

gar

påv

erka

r by

gg-

och

fas

tigh

etsm

ark

nad

en f

örst

å vi

lka

mek

anis

mer

so

m k

an le

da

till

för

änd

rin

gar

i byg

gan

de

och

fas

tigh

etsp

rise

r. K

urs

en b

ehan

dla

r fö

ljan

de

ämn

esom

råd

en:1

. Kos

tnad

skal

kyle

r, in

vest

erin

gska

lkyl

er o

ch h

ur

des

sa k

an a

nvä

nd

as b

åde

för

pro

jekt

anal

ys o

ch f

ör v

ärd

erin

g av

fas

tigh

eter

. 2. M

ikro

ekon

omi:

pri

sbil

dn

ing

på

kon

kurr

ensm

arkn

ader

och

mar

knad

er m

ed m

onop

olin

slag

, oli

ka r

egel

syst

em o

ch d

eras

eff

ekte

r,

med

för

dju

pn

ing

röra

nd

e bo

stad

smar

knad

en.3

. Mak

roek

onom

i med

ton

vikt

på

cykl

er p

å by

gg-

och

fas

tigh

etsm

arkn

aden

och

hu

r d

essa

sam

man

hän

ger

med

all

män

na

kon

jun

ktu

rsvä

ngn

inga

r oc

h k

onju

nkt

urp

olit

ik

5V

t 200

6

1N

4208

Sam

häl

lsbyg

gnadse

konom

i A

tt g

e ku

nsk

aper

om

sta

dsb

yggn

adse

kon

omis

k te

ori s

amt

färd

igh

eter

i u

tfor

mn

ing

av

besl

uts

un

der

lag

för

att

åsta

dko

mm

a at

trak

tiva

stä

der

. Vad

är

attr

akti

va s

täd

er?

Mar

kvär

det

eori

. St

adsb

yggn

adse

kon

omis

k te

orib

ild

nin

g. B

eslu

tsu

nd

erla

g oc

h s

tyrm

edel

i st

adsb

ygga

nd

e.

Fal

lstu

die

r av

t e

x lo

kali

seri

ng

av b

osta

dso

mrå

den

, cen

tral

stat

ion

er s

amt

olik

a st

yrm

edel

för

in

fras

tru

ktu

ren

s n

yttj

and

e.

5H

t 200

5

1B4106

Eft

erbeh

andlin

g a

v fö

rore

nad

m

ark

(Mar

ksan

erin

g),

dis

tansk

urs

Eft

er a

vslu

tad

ku

rs s

ka d

elta

garn

a h

a kä

nn

edom

om

oli

ka f

orm

er a

v fö

rore

nin

g av

mar

k- o

ch

gru

nd

vatt

en o

ch k

un

na

göra

en

ris

kbed

ömn

ing

för

ensk

ild

a äm

nen

. De

ska

kun

na

före

slå

läm

pli

ga

met

oder

för

att

ren

a oc

h s

kyd

da

föro

ren

ade

områ

den

. Mar

kkem

i och

tra

nsp

ortp

roce

sser

i fö

rore

nad

e jo

rdar

. Met

odik

för

fas

tstä

llan

de

av s

aner

ings

beh

ov. R

iskb

edöm

nin

g oc

h r

iskv

ärd

erin

g av

för

oren

ade

områ

den

. Met

oder

för

san

erin

g av

för

oren

ad m

ark,

båd

e d

e so

m a

nvä

nd

s id

ag o

ch

de

som

är

un

der

utv

eckl

ing.

6V

t 200

6

1B4086

Milj

öko

nse

kven

sbes

kriv

nin

g,

teori o

ch p

rakt

ik

Ku

rsen

ska

ll g

e ku

nsk

aper

i sv

ensk

och

inte

rnat

ion

ell t

eori

, met

odik

och

pra

ktik

för

att

gen

omfö

ra

en e

ffek

tiv

MK

B-p

roce

du

r oc

h t

a fr

am e

tt ä

nd

amål

sen

ligt

MK

B-d

oku

men

t. M

KB

-lag

stif

tnin

g,

mil

jöp

olic

y, m

etod

er s

om a

nvä

nd

s i a

rbet

et m

ed M

KB

, all

män

het

ens

del

taga

nd

e, k

onsu

lten

s ro

ll i

MK

B, e

xplo

atör

ens/

best

älla

ren

s ro

ll i

MK

B. Ö

vnin

g: g

ran

skn

ing

av M

KB

-dok

um

ent.

Ege

n

sem

inar

ieu

pp

gift

. 4

Vt 2

006

Kur

ser

inom

huv

udom

råde

: Kun

dper

spek

tive

t1N

4212

Rea

l es

tate

Anal

ysis

and

Dev

elpom

ent/

Mar

knadsa

nal

ys

Th

e ai

m o

f th

e co

urs

e to

giv

e yo

u k

now

led

ge o

f th

eori

es b

ehin

d t

he

met

hod

s of

mar

ket

anal

ysis

u

sed

by

real

est

ate

firm

s. T

he

cou

rse

wil

l als

o h

elp

you

to

dev

elop

ski

lls

in m

eth

ods

for

mar

kets

an

alys

is. M

acro

det

erm

inat

es in

equ

ilib

riu

m, m

arke

t ar

ea, p

rod

uct

ivit

y an

alys

is, r

eal e

stat

e d

eman

d, c

omp

etit

ive

sup

ply

, sit

e lo

cati

on, t

he

dev

elop

er a

nd

his

rol

e w

ith

in t

he

hom

e bu

ild

ing

ind

ust

ry, d

evel

opm

ent

pro

fit,

GIS

an

alys

is, r

elat

ion

al d

atab

ases

, pro

ject

wor

k.

5V

t 200

6

1A4026

Ark

itek

ture

ns

kval

itet

sfrå

gor

Ku

rsen

har

tre

öve

rgri

pan

de

syft

en. E

n fö

rsta

avs

ikt

är a

tt g

e en

intr

odu

ktio

n t

ill b

egre

pp

et

arki

tekt

onis

k kv

alit

et o

ch v

isa

hu

r kv

alit

etsb

egre

pp

et a

nvä

nd

s i a

rkit

ektu

r oc

h s

tad

sbyg

gnad

. En

an

dra

avs

ikt

är a

tt r

edov

isa

exem

pel

på

kval

itet

sbed

ömn

inga

r. F

ör d

et t

red

je ä

r av

sikt

en a

tt

1020

05 -

20

06

12

(16)

�8 ByggherreClass

kurs

del

taga

rna

gen

om e

get

arbe

tet

skal

l trä

nga

in i

någ

ra a

v ar

kite

ktu

ren

s ce

ntr

ala

kval

itet

sfrå

gor.

A

rkit

ekto

nis

k kv

alit

et ä

r ku

rsen

s n

ycke

lbeg

rep

p. D

et a

nvä

nd

s bå

de

för

este

tisk

a d

imen

sion

er o

ch

som

bes

kriv

nin

g p

å te

knis

ka e

gen

skap

er. K

vali

tets

bed

ömn

inga

r gö

rs s

åväl

löp

and

e i

utf

orm

nin

gsp

roce

sser

som

i ef

terh

and

när

det

fin

ns

en b

yggd

mil

jö a

tt t

a st

älln

inge

n t

ill.

Den

na

du

bbel

het

i be

grep

psa

nvä

nd

nin

gen

kom

mer

att

lyft

as fr

am o

ch a

nal

yser

as i

kurs

en.

Kur

ser

inom

huv

udom

råde

: Sek

tors

pers

pekt

ivet

1N

4001

Filo

sofi m

ed t

eknik

inrikt

nin

g A

D

etta

är

en g

run

dku

rs o

m f

ilos

ofi

ska

asp

ekte

r p

å te

knik

och

tek

nik

vete

nsk

ap. G

run

dlä

ggan

de

insi

kter

för

med

las

om t

ex

kun

skap

steo

reti

ska,

vet

ensk

apsf

ilos

ofis

ka o

ch e

tisk

a as

pek

ter

på

tekn

ik,

gru

nd

pri

nci

per

för

ris

kbed

ömn

ing

av t

ekn

iska

sys

tem

, fil

osof

iska

asp

ekte

r p

å te

knol

ogis

k d

esig

n

och

sys

tem

anal

ys s

amt

på

tekn

iken

s ro

ll i

sam

häl

let.

Sto

r vi

kt f

ästs

vid

trä

nin

g i a

nvä

nd

nin

gen

av

filo

sofi

ska

begr

epp

och

an

alys

met

oder

för

att

beh

and

la k

omp

lexa

pro

blem

som

har

båd

e te

knik

- oc

h s

amh

älls

kom

pon

ente

r. E

n a

v fö

ljan

de

kurs

er: T

ekn

ik o

ch e

tik,

5 p

oän

g, e

ller

Dat

a- o

ch

info

rmat

ion

seti

k, 5

poä

ng,

ell

er F

öret

agsl

edn

ings

etik

, 5 p

oän

g. E

nd

ast

en a

v d

essa

kan

ti

llgo

dog

öras

. 2. A

nti

nge

n V

eten

skap

steo

ri (

5 p

) el

ler

Tek

nik

ens

kun

skap

steo

ri (

5 p

), 3

. Två

av

kurs

ern

a fr

ån f

ölja

nd

e li

sta.

(E

nd

ast

en k

urs

om

man

val

t bå

da

kurs

ern

a u

nd

er p

un

kt 2

) E

stet

ik

och

tek

nik

, For

tsät

tnin

gsku

rs i

etik

med

tek

nik

inri

ktn

ing,

In

form

atio

nsa

nal

ys, B

eslu

tste

ori,

Mat

emat

iken

och

ver

klig

het

en, R

iskf

ilos

ofi,

God

och

dål

ig v

eten

skap

, Pol

itis

k fi

loso

fi, G

enu

s,

tekn

ik o

ch f

ilos

ofi,

For

skn

ings

etik

(ko

mbi

ner

at I

ntr

odu

ktio

nsk

urs

2 p

+ F

orts

ättn

ings

kurs

, 3 p

)

2020

06 -

20

07

1N

4001

Filo

sofi m

ed t

eknik

inrikt

nin

g B

D

etta

är

en fo

rtsä

ttn

ings

kurs

om

fil

osof

iska

asp

ekte

r p

å te

knik

och

tek

nik

vete

nsk

ap. B

l a g

enom

en

ind

ivid

uel

l för

dju

pn

ings

up

pgi

ft g

es t

rän

ing

i an

vän

dn

inge

n a

v fi

loso

fisk

a be

grep

p o

ch

anal

ysm

etod

er f

ör a

tt b

ehan

dla

kom

ple

xa p

robl

em s

om h

ar b

åde

tekn

ik-

och

sa

mh

älls

kom

pon

ente

r. F

rån

föl

jan

de

list

a tr

e ku

rser

som

inte

läst

s p

å A

-niv

ån: V

eten

skap

steo

ri,

Tek

nik

ens

kun

skap

steo

ri, E

stet

ik o

ch t

ekn

ik, F

orts

ättn

ings

kurs

i et

ik m

ed t

ekn

ikin

rikt

nin

g,

Info

rmat

ion

san

alys

,Bes

luts

teor

i, M

atem

atik

en o

ch v

erkl

igh

eten

, Ris

kfil

osof

i, G

od o

ch d

ålig

ve

ten

skap

, Pol

itis

k fi

loso

fi, G

enu

s, t

ekn

ik o

ch f

ilos

ofi,

For

skn

ings

etik

(ko

mbi

ner

at

Intr

odu

ktio

nsk

urs

2 p

+ F

orts

ättn

ings

kurs

, 3 p

), 2

. In

div

idu

ell f

örd

jup

nin

gsu

pp

gift

, 5 p

oän

g.

2020

06 -

20

07

1H

4101

Etik

för

yrke

sver

ksam

ma

ingen

jöre

r

Ku

rsen

syf

tar

till

att

ge

den

stu

der

and

e ta

nke

red

skap

för

att

res

oner

a kr

ing

tekn

iken

s et

iska

as

pek

ter

och

om

inge

njö

ren

s ro

ll i

sam

häl

let.

Eft

er g

enom

gån

gen

ku

rs s

ka d

e st

ud

eran

de

ha

kän

ned

om o

m d

e va

nli

gast

e fö

reko

mm

and

e m

oral

filo

sofi

ska

teor

iern

a sa

mt

kun

na

till

ämp

a d

em

på

den

akt

uel

la d

isku

ssio

nen

om

tek

nik

och

eti

k. M

ed u

tgån

gsp

un

kt i

pra

ktis

ka e

tisk

a p

robl

em

dis

kute

ras

etis

ka f

råge

stäl

lnin

gar

som

akt

ual

iser

as a

v d

en t

ekn

iska

utv

eckl

inge

n. F

ör a

tt k

un

na

anal

yser

a d

essa

frå

gor

kom

mer

vi a

tt b

ekan

ta o

ss m

ed d

e va

nli

gast

e fö

reko

mm

and

e m

oral

filo

sofi

ska

teor

iern

a, s

om n

ytto

etik

, pli

ktte

orie

r, r

ätti

ghet

steo

rier

sam

t ko

ntr

akts

teor

ier.

A

nd

ra m

omen

t är

tek

nik

en o

ch d

en p

erso

nli

ga in

tegr

itet

en, t

ekn

ikvä

rder

ing,

ris

kfil

osof

i och

ti

lläm

pad

eti

k.

5V

t 200

6

6E4029

Logis

tikp

roce

ssen

Ge

kun

skap

er o

m s

ynsä

tt o

ch p

rin

cip

er f

ör p

lan

erin

g, o

rgan

isat

ion

, sam

ord

nin

g, u

tvec

klin

g,

styr

nin

g oc

h k

ontr

oll a

v m

ater

ialf

löd

et if

rån

leve

ran

tör

via

pro

du

ktio

n o

ch t

ill s

lutl

ig k

un

d. D

etta

är

en

gru

nd

lägg

and

e ku

rs i

logi

stik

. Den

logi

stis

ka p

roce

ssen

s ol

ika

kom

pon

ente

r oc

h a

ktiv

itet

er

kom

mer

att

pre

sen

tera

s oc

h a

nal

yser

as li

ksom

der

as b

etyd

else

för

ett

för

etag

s ko

nku

rren

skra

ft.

5H

t 200

5

Lär

osät

e: C

halm

ers

Tek

nisk

a H

ögsk

ola

Kur

ser

inom

huv

udom

råde

: Byg

gher

rero

llen

IBY040 -

Man

agem

ent

i O

mfa

ttar

före

tage

ts u

pp

bygg

nad

och

org

anis

atio

nen

s in

verk

an p

å re

sult

atet

. Po

äng

Tid

punk

t

13

(16)

�9Bilagor

byg

gse

ktorn

: O

rg.

av f

öre

tag

och

pro

jekt

O

rgan

isat

ion

sstr

ukt

ure

r i f

öret

ag o

ch p

roje

kt. F

öret

aget

s u

pp

bygg

nad

och

inve

rkan

på

resu

ltat

et.

Byg

gför

etag

et o

ch b

yggp

roje

ktet

. Hu

r se

r fö

reta

get/

pro

jekt

et u

t? V

arfö

r? H

ur

påv

erka

r d

et

resu

ltat

et?

Hu

r h

ante

rar

före

tage

t/p

roje

ktet

om

värl

dsf

örän

dri

nga

r?

5L

p 2

IBY045 -

Man

agem

ent

i byg

gse

ktorn

: Le

dar

skap

och

gru

ppsy

kolo

gi i

Ku

rsen

fok

use

rar

på

ind

ivid

en i

orga

nis

atio

n. H

ur

ind

ivid

en f

un

gera

r i g

rup

per

och

tea

m.

Led

arsk

ap i

teor

i och

pra

ktik

, i t

emp

orär

a oc

h p

erm

anen

ta o

rgan

isat

ion

er o

ch f

örh

and

lin

gste

knik

är

an

dra

äm

nen

som

ber

örs.

5L

p 3

IBY050 -

Man

agem

ent

i byg

gse

ktorn

: Kva

litet

s- o

ch

milj

öle

dnin

g

För

dju

pn

ing

i kva

lite

ts-

och

mil

jöle

dn

ing.

Kva

lite

ten

s oc

h m

iljö

ns

roll

vid

led

nin

g oc

h u

tvec

klin

g av

ver

ksam

het

. Mod

ern

a te

orie

r oc

h p

rakt

iska

erf

aren

het

er f

rån

för

änd

rin

gsp

roce

sser

i by

gg-

och

fö

rval

tnin

gsfö

reta

g. M

etod

er, t

ekn

iker

och

ver

ktyg

för

för

änd

rin

g. P

roce

ssan

alys

och

be

nch

mar

kin

g.

5L

p 4

IBY015 -

Tjä

nst

epro

dukt

ion i

byg

gan

de

och

fa

stig

het

sförv

altn

ing

Öve

rsik

t av

vad

som

men

as m

ed t

jän

ster

och

tjä

nst

epro

du

ktio

n i

olik

a br

an-s

cher

. Oli

ka

tjän

stek

vali

tete

r. K

öp o

ch u

tför

and

e av

tjä

nst

er. S

pec

ifik

atio

n a

v tj

änst

er in

för

up

ph

and

lin

g oc

h

up

pfö

ljn

ing.

Kon

stru

ktio

n a

v n

ya t

jän

ster

. Ku

nd

orie

nte

rin

g. M

ätn

inga

r av

ku

nd

till

fred

sstä

llel

se

och

för

bätt

rin

gsp

rogr

am. F

örh

ålla

nd

et m

ella

n T

QM

och

kva

lite

tssy

stem

. Byg

gnad

er s

edd

a so

m

stöd

för

an

vän

dar

ens

kärn

verk

sam

het

er. O

lika

ver

ksam

het

ers

beh

ov a

v yt

or o

ch

kom

mu

nik

atio

ner

. Bet

ydel

se a

v IT

-utv

eckl

inge

n a

v yt

anvä

nd

nin

g oc

h k

omm

un

ikat

ion

smön

ster

i ol

ika

bran

sch

er. U

tfor

mn

ing

av n

ya b

yggn

ader

och

an

pas

snin

g av

bef

intl

iga

bygg

nad

er.

Byg

gher

red

ialo

g. L

okal

stra

tegi

er f

ör o

lika

sla

g av

ver

ksam

het

. För

valt

nin

gsp

roce

sser

. K

un

skap

shan

teri

ng.

Kon

sult

före

tage

ns

roll

och

arb

etsf

orm

er. I

ntr

anet

och

an

dra

ver

ktyg

och

m

etod

er f

ör k

un

skap

shan

teri

ng

i byg

g- o

ch f

asti

ghet

srel

ater

ade

före

tag.

5L

p 3

ITR530 -

Logis

tik

V

Ku

rsen

beh

and

lar

akti

vite

ter

kop

pla

de

till

mat

eria

lflö

den

, til

l exe

mp

el u

tvec

klin

g, s

tyrn

ing,

sa

mor

dn

ing

och

org

anis

atio

n a

v h

ela

flöd

et fr

ån r

åvar

a ti

ll s

lutl

ig fö

rbru

kare

och

ret

urf

löd

en.

Här

ingå

r at

t an

pas

sa o

ch e

ffek

tivi

sera

mat

eria

lför

sörj

nin

gen

, flö

den

a ge

nom

pro

du

ktio

nen

sa

mt

dis

trib

uti

onen

, men

ock

så a

tt t

a et

t h

elh

etsp

ersp

ekti

v oc

h e

ffek

tivi

sera

mat

eria

lflö

den

a m

ella

n n

ätve

rk a

v fö

reta

g. E

ffek

tiva

info

rmat

ion

sflö

den

är

en v

ikti

g u

tgån

gsp

un

kt fö

r at

t m

öjli

ggör

a ef

fekt

iva

mat

eria

lflö

den

. K

urs

ens

syft

e är

att

del

s ge

en

gru

nd

lägg

and

e fö

rstå

else

för

områ

det

logi

stik

och

logi

stis

ka

begr

epp

och

kon

cep

t sa

mt

besk

riva

och

ge

förm

åga

att

till

ämp

a n

ågra

gru

nd

lägg

and

e m

etod

er o

ch v

erkt

yg fö

r an

alys

och

sty

rnin

g av

mat

eria

lflö

den

5L

p4

LBT101 -

Byg

gnad

spla

ner

ing

I ku

rsen

beh

and

las

bost

aden

s ru

msf

un

ktio

ner

sam

t d

e n

orm

er s

om s

tyr

bost

adsu

tfor

mn

inge

n. D

essu

tom

beh

and

las

olik

a h

ust

yper

s u

pp

bygg

nad

och

ko

nst

rukt

ion

spri

nci

per

sam

t bo

stad

skom

ple

men

t, b

yggl

ovsp

roce

ssen

och

boe

nd

ets

his

tori

a.

5L

p3 3

p L

p4 2

p

LBT390 -

Om

byg

gnad o

ch

under

håll

Utö

ver

den

van

liga

byg

gpro

cess

en t

illk

omm

er s

pec

ifik

t fö

r om

bygg

nad

: - A

tt m

äta

up

p o

ch

inve

nte

ra b

yggn

aden

sam

t d

oku

men

tera

byg

gnad

ens

bygg

nad

stek

nis

ka, h

isto

risk

a,

kult

urh

isto

risk

a, m

iljö

mäs

siga

och

kon

stn

ärli

ga v

ärd

en. -

Att

sät

ta s

ig in

i B

yggh

and

lin

gar

90

:s

red

ovis

nin

g av

om

bygg

nad

och

an

vän

da

läm

pli

ga d

elar

i p

roje

ktet

.IT

och

Byg

g/C

hal

mes

L

ind

hol

men

: - R

edov

isn

ing

skal

l an

pas

sas

för

dig

ital

pre

sen

tati

on o

ch a

rkiv

erin

g. -

F

asti

ghet

sför

valt

nin

gen

s kr

av p

å p

roje

kter

ings

- oc

h r

elat

ion

shan

dli

nga

r i C

AD

-for

m in

trod

uce

ras

i fö

relä

snin

gar

och

övn

inga

r.

5L

p4

LBT410 -

Pro

ject

and

Ku

rsen

syf

tar

till

att

ge

stu

den

tern

a ku

nsk

ap o

m p

roje

ktle

dn

ing

och

eko

nom

isk

styr

nin

g i e

tt

5L

p3

14

(16)

�0 ByggherreClass

Com

mer

cial

Man

agem

ent

inte

rnat

ion

ellt

sam

man

han

g, e

n f

örd

jup

ad in

form

atio

nsk

omp

eten

s oc

h e

n k

raft

igt

förb

ättr

ad

kom

mu

nik

atio

nsf

örm

åga

på

enge

lska

LB

T811 -

Lea

der

ship

and

Tea

mw

ork

K

urs

en s

yfta

r ti

ll a

tt s

tud

ente

n s

kall

få

god

ku

nsk

ap o

m le

dar

roll

en o

ch p

roje

ktgr

up

pen

s fö

ruts

ättn

inga

r. K

urs

en b

ehan

dla

r le

dar

skap

ur

olik

a sy

nvi

nkl

ar

5L

p1

ABE102 -

Byg

gnad

svår

d,

om

byg

gnad o

ch h

ållb

ar

utv

eckl

ing

I ku

rsen

stu

der

as b

evar

and

ets

och

för

nye

lsen

s id

éer,

teo

rier

, his

tori

a oc

h p

raxi

s li

ksom

teo

rier

om

h

ållb

ar u

tvec

klin

g oc

h h

ållb

art

bygg

and

e. D

en b

ehan

dla

r re

leva

nta

avs

nit

t u

r by

ggn

adsl

agst

iftn

inge

n, m

iljö

lags

tift

nin

gen

och

ku

ltu

rmin

nes

lags

tift

nin

gen

. Kar

akte

rise

rin

g,

up

pm

ätn

ing

och

inve

nte

rin

g av

beb

ygge

lsen

s eg

ensk

aper

, sta

tus

och

ski

ck in

går

liks

om

orie

nte

rin

g om

byg

gnad

sdel

ar o

ch b

yggn

adsm

ater

ial i

äld

re b

yggn

adsk

onst

rukt

ion

er o

ch d

eras

fö

rhål

lan

de

till

mod

ern

tek

nik

och

mil

jöte

knik

. En

sto

r d

el a

v st

ud

iern

a äg

nas

åt

att

bed

öma

och

fö

resl

å lä

mp

liga

åtg

ärd

er v

id o

mby

ggn

ad, r

esta

ure

rin

g oc

h r

enov

erin

g, d

vs. a

tt p

roje

kter

a fö

r en

va

rsam

, mil

jöan

pas

sad

och

kre

ativ

för

nye

lse.

15L

p2 5

p L

p3 5

p L

p4 5

p

ARP0

25 -

Pro

cess

er,

par

ter

och

rel

atio

ner

i b

yggande

och

fö

rval

tnin

Pro

cess

up

plä

gg, a

nsv

arsf

örd

eln

ing

och

info

rmat

ion

sflö

den

. Tjä

nst

eper

spek

tive

t oc

h

kun

dfo

kuse

rin

g. S

amve

rkan

mel

lan

oli

ka p

arte

r: b

eslu

tsfa

ttan

de

och

gru

pp

roce

sser

. An

alys

er a

v ak

tuel

la p

roje

kt o

ch F

M-r

elat

ion

er.

3L

p4

Kur

ser

inom

huv

udom

råde

: Äga

rper

spek

tive

tIB

Y035 -

Man

agem

ent

i byg

gse

ktorn

: Fö

reta

gss

trat

egi

och

aff

ärsu

tv

Ku

rsen

utg

år f

rån

ett

nat

ion

alek

onom

iskt

per

spek

tiv

och

om

fatt

ar d

en ö

mse

sid

iga

påv

erka

n

mel

lan

byg

gsek

torn

s fö

reta

g oc

h d

ess

omvä

rld

, nat

ion

ellt

som

inte

rnat

ion

ellt

. Den

bes

kriv

er

uti

från

ett

mik

ro-e

kon

omis

kt p

ersp

ekti

v d

en in

hem

ska

såvä

l som

den

inte

rnat

ion

ella

mar

knad

so

m s

ekto

rn v

erka

r i.

Ku

rsen

om

fatt

ar f

lera

mom

ent,

sås

om b

yggs

ekto

rns

mar

knad

och

rol

l i

sam

häl

lsek

onom

in, b

yggs

ekto

rns

före

tag

och

byg

gan

det

i sy

stem

per

spek

tiv,

den

inte

rnat

ion

ella

m

arkn

aden

, sam

t fr

amti

da

utv

eckl

ings

möj

ligh

eter

.

5L

p 1

IBY030 -

Fin

ansi

erin

g o

ch

ekonom

isty

rnin

g i b

yggande

och

förv

altn

ing.

Inve

ster

ings

- oc

h lö

nsa

mh

etsb

edöm

nin

gar,

Red

ovis

nin

gen

gru

nd

er, B

okfö

rin

g oc

h b

oksl

ut,

F

inan

siel

la r

app

orte

r, Å

rsre

dov

isn

ing

för

ett

fast

igh

etsf

öret

ag, V

ärd

erin

gsfr

ågor

och

fin

ansi

ell

anal

ys, C

ash

flo

w-a

nal

ys, L

önsa

mh

ets-

och

fin

ansi

erin

gska

lkyl

erin

g.

5L

p 2

IBY050 -

Man

agem

ent

i byg

gse

ktorn

: Kva

litet

s- o

ch

milj

öle

dnin

g

För

dju

pn

ing

i kva

lite

ts-

och

mil

jöle

dn

ing.

Kva

lite

ten

s oc

h m

iljö

ns

roll

vid

led

nin

g oc

h u

tvec

klin

g av

ver

ksam

het

. Mod

ern

a te

orie

r oc

h p

rakt

iska

erf

aren

het

er f

rån

för

änd

rin

gsp

roce

sser

i by

gg-

och

fö

rval

tnin

gsfö

reta

g. M

etod

er, t

ekn

iker

och

ver

ktyg

för

för

änd

rin

g. P

roce

ssan

alys

och

be

nch

mar

kin

g.

5L

p 4

LBT110 -

Byg

gnad

seko

nom

i och

byg

gnadso

rgan

isat

ion

Ku

rsen

beh

and

lar

före

tage

t i d

et e

kon

omis

ka s

yste

met

och

an

svar

en

ligt

tex

arb

etsm

iljö

lage

n,

före

tags

form

er, f

öret

aget

som

sys

tem

, org

anis

atio

nsf

orm

er, p

robl

emlö

snin

g oc

h b

eslu

tfat

tan

de

i en

org

anis

atio

n o

ch f

öret

aget

s af

färs

idé.

Des

suto

m t

as f

öret

agse

kon

omis

ka b

asku

nsk

aper

, som

ger

fö

rtro

gen

het

med

met

oder

för

kos

tnad

sber

äkn

ing

såso

m m

etod

er f

ör o

lika

pro

du

ktka

lkyl

er i

form

av

sjä

lvko

stn

adsk

alky

ler

och

bid

rags

kalk

yler

up

p. D

essu

tom

ber

örs

berä

knin

g av

kap

ital

beh

ov o

ch

kap

ital

bin

dn

ing

i pro

du

ktio

nsp

roce

ssen

. V

idar

e be

han

dla

s d

e va

nli

gast

e in

vest

erin

gska

lkyl

ern

a,

såso

m n

uvä

rdem

etod

en, p

ay o

ff-m

etod

en, a

nn

uit

etsm

etod

en o

ch in

tern

rän

tem

etod

en.

Lön

sam

het

en i

en a

rbet

smil

jö-i

nve

ster

ing

dis

kute

ras.

Gru

nd

lägg

and

e ku

nsk

aper

ges

i re

dov

isn

ing

och

fin

ansi

erin

g, s

om g

er f

örm

åga

att

tolk

a in

form

atio

n f

rån

ett

för

etag

s re

dov

isn

ings

syst

em. D

är

tas

även

up

p a

ffär

sbok

föri

ng

och

års

red

ovis

nin

g sa

mt

met

oder

, gen

om v

ilka

man

uti

från

år

sred

ovis

nin

gar

kan

up

psk

atta

ett

före

tags

eko

nom

iska

stä

lln

ing.

Alt

ern

ativ

a bo

kslu

t so

m s

ocia

la

boks

lut

elle

r m

iljö

boks

lut

dis

kute

ras.

5L

p2

LBT201 -

Fas

tighet

sförv

altn

ing

Ku

rsen

beh

and

lar

del

s d

en t

ekn

iska

för

valt

nin

gen

och

eko

nom

in, d

els

omso

rgen

om

ku

nd

en o

ch

övri

ga m

änn

isko

r so

m b

or/v

ista

s i f

asti

ghet

en.

5L

p4

15

(16)

�1Bilagor

LBT813 -

Fin

anci

al

Man

agem

ent

Ku

rsen

beh

and

lar

red

ovis

nin

gssy

stem

i by

gg-

och

fas

tigh

etsf

öret

ag s

amt

and

ra fö

reta

g i

bygg

bran

sch

en, s

amt

hu

r ol

ika

typ

er a

v in

form

atio

n k

an u

tnyt

tjas

för

bes

lut

på

kort

och

lån

g si

kt

5L

p1

LBT815 -

Faci

litites

m

anag

emen

t K

urs

en f

oku

sera

r p

å by

ggd

mil

jö o

ch lo

kala

nkn

ute

n s

ervi

ce s

om s

töd

för

för

änd

rin

gsp

roce

sser

och

ve

rksa

mh

eter

. För

måg

an a

tt i

dia

log

med

för

etag

sled

nin

g oc

h k

ärn

verk

sam

het

uta

rbet

a lä

mp

liga

st

rate

gier

och

til

lväg

agån

gssä

tt a

tt h

ante

ra fö

rän

dri

ngs

pro

cess

er k

nu

tna

till

byg

gnad

er o

ch lo

kale

r h

ante

ras

i ett

ser

vice

per

spek

tiv

beh

and

las.

Kop

pli

nge

n m

ella

n e

tt k

orts

ikti

gt s

ervi

cep

ersp

ekti

v oc

h

ett

lån

gsik

tigt

per

spek

tiv

på

bygg

nad

er o

ch lo

kale

r be

han

dla

s

5L

p4

IBB151 -

Eko

nom

i och

byg

gan

de

Byg

gnad

seko

nom

i – t

ar ö

vers

iktl

igt

up

p b

ygga

nd

ets

vill

kor,

en

trep

ren

adfo

rmer

sam

t or

gan

isat

ion

er o

ch f

öret

ag i

bygg

bra

nsc

hen

. Vid

are

intr

odu

cera

s u

pp

han

dli

ng,

kon

trak

tsfo

rmer

,st

and

ard

s oc

h d

en la

gsti

ftn

ing

som

rör

byg

gan

det

. Kos

tnad

s- o

ch in

täkt

san

alys

– b

ehan

dla

r gr

un

dlä

ggan

de

ekon

omis

ka b

egre

pp

, res

ult

atp

lan

erin

g, s

jälv

kost

nad

skal

kyle

r oc

h b

idra

gska

lkyl

er.

Spec

iell

t h

ante

ras

bygg

ind

ust

rin

s or

der

kalk

yler

. In

vest

erin

gsbe

döm

nin

g –

tar

up

p

inve

ster

ings

besl

ut

och

oli

ka k

alky

lmod

elle

r fö

r lå

ngs

ikti

g ek

onom

isk

pla

ner

ing.

Sp

ecie

llt

beh

and

las

pro

jekt

vals

pro

blem

atik

en o

ch lö

nsa

mh

etsa

nal

yser

. Gru

nd

lägg

and

e fi

nan

siel

l an

alys

–

intr

odu

cera

r d

en e

kon

omis

ka r

edov

isn

inge

n o

ch b

egre

pp

som

rän

tabi

lite

t, li

kvid

itet

och

sol

idit

et

Pro

jekt

adm

inis

trat

ion

– b

ehan

dla

r p

roje

kth

ante

rin

gen

inom

byg

gbra

nsc

hen

, tek

nik

er fö

r p

roje

ktp

lan

erin

g oc

h p

roje

ktu

pp

följ

nin

g sa

mt

pro

jekt

ekon

omis

ka a

nal

yser

.

5L

p3

LBT430 -

Fin

anci

al

Man

agem

ent

Ku

rsen

bes

tår

av f

örel

äsn

inga

r oc

h ö

vnin

gar.

Mål

och

an

vän

dn

ing

av e

n a

ffär

spla

n, o

lika

af

färs

kon

cep

t, m

arkn

adsp

lan

, pro

du

ktst

rate

gi, p

rod

ukt

utv

eckl

ing,

org

anis

atio

n o

ch f

inan

spla

n

beh

and

las.

Stu

den

tern

a ge

nom

för

själ

va e

n f

ikti

v fi

nan

spla

n o

ch a

nal

yser

ar d

enn

a.

3.5

Lp1

LBT440 -

Dec

isio

n M

akin

g a

nd

Ris

k M

anagem

ent

Föl

jan

de

avsn

itt

stu

der

as:

Ris

kpla

ner

ing

i en

pro

jekt

besl

uts

mod

ell.

R

iski

den

tifi

erin

g oc

h k

van

tifi

erin

g.

Kon

sekv

ense

r oc

h r

iskk

ontr

oll.

O

lika

tek

nik

er lä

mp

liga

för

ris

k m

anag

emen

t.

Ris

k m

anag

emen

t tr

änas

i ol

ika

Cas

e st

ud

ies.

som

beh

and

las

i wor

k sh

ops

och

sem

inar

ier.

3.0

Lp2

Kur

ser

inom

huv

udom

råde

: Sam

hälls

pers

pekt

ivet

LBT086

Sam

häl

let

och

byg

gnaden

s in

fras

trukt

ur

Ku

rsen

ger

: - k

un

skap

om

infr

astr

ukt

ure

ns

bety

del

se f

ör s

amh

älle

ts u

tvec

klin

g oc

h f

lexi

bili

tet,

st

äder

s, s

tad

sdel

ars

och

byg

gnad

ers

loka

lise

rin

g oc

h u

tfor

mn

ing

sam

t fö

r st

aden

s m

iljö

. - I

nbl

ick

i d

e te

knis

ka s

yste

men

s u

pp

bygg

nad

och

fu

nkt

ion

sam

t d

eras

rol

l i b

yggp

rod

ukt

ion

en.

få k

un

skap

om

hu

r by

ggn

aden

s in

fras

tru

ktu

r p

åver

kar

des

s u

tfor

mn

ing,

fu

nkt

ion

och

flex

ibil

itet

sa

mt

den

inre

mil

jön

. - I

nbl

ick

i en

byg

gnad

s in

stal

lati

oner

; hu

r d

e är

up

pby

ggd

a oc

h v

ilke

n r

oll d

e h

ari b

yggp

rod

ukt

ion

en.

5L

p1(2

,5p)

Lp3

2,5p

LBT150 -

Sam

häl

lspla

ner

ing

I ku

rsen

beh

and

las

sam

häl

lsfu

nkt

ion

er s

åsom

bef

olkn

ings

stru

ktu

r, f

örvä

rvsa

rbet

e, b

osät

tnin

g,

serv

ice,

gem

ensa

mh

etsa

nlä

ggn

inga

r oc

h b

osta

dsk

omp

lem

ent,

tra

fik

mm

. Des

suto

m b

ehan

dla

s kl

imat

, bu

ller

mil

jö o

ch h

isto

rik.

I a

nd

ra lä

sper

iod

en b

ehan

dla

s p

lan

lags

tift

nin

gen

frä

mst

med

ta

nke

på

över

sikt

spla

ner

, det

aljp

lan

er o

ch b

yggl

ovsp

roce

ssen

.

5L

p1 2

p L

p2 3

p

LBT625 -

Milj

öte

knik

K

urs

en b

ehan

dla

r m

iljö

n i

sam

häl

let;

kre

tslo

pp

stän

kan

de

och

det

hål

lbar

a sa

mh

älle

t, A

gen

da

21

med

loka

la t

illä

mp

nin

gar,

lags

tift

nin

g oc

h p

rakt

iskt

mil

jövå

rdsa

rbet

e bl

. a. p

å lä

nss

tyre

lser

. I e

tt

and

ra b

lock

beh

and

las

den

nat

url

iga

mil

jön

och

de

pro

cess

er s

om h

ar b

etyd

else

för

män

nis

kan

s m

iljö

påv

erka

n; e

kolo

gi o

ch h

ydro

logi

(bl

and

an

nat

luft

röre

lser

, gru

nd

vatt

enst

röm

nin

g,

ytav

rin

nin

g, e

rosi

on).

Ett

tre

dje

blo

ck in

neh

ålle

r an

alys

met

odik

för

bed

ömn

ing

av m

iljö

påv

erka

n

5L

p1

16

(16)

�2 ByggherreClass

17

(16)

såso

m m

iljö

kon

sekv

ensa

nal

ys, l

ivsc

ykel

anal

ys, m

iljö

farl

igh

ets-

bed

ömn

ing

av k

emis

ka ä

mn

en.

Fjä

rde

bloc

ket

inn

ehål

ler

tekn

ik f

ör m

iljö

vård

bl.

a. a

vfal

lsh

ante

rin

g oc

h e

kolo

gisk

t by

ggan

de

sam

t by

ggbr

ansc

hsp

ecif

ika

mil

jöfr

ågor

.Ö

vnin

gar

med

an

knyt

nin

g ti

ll d

et a

ktu

ella

äm

net

t.e

x. L

CA

ell

er f

öror

enin

gssp

rid

nin

g i l

uft

, yt

vatt

en o

ch g

run

dva

tten

. .

LBT116 -

Fast

ighet

s- o

ch

entr

epre

nad

juridik

K

urs

en b

estå

r av

två

del

ar. F

asti

ghet

sju

rid

ik 3

poä

ng

och

En

trep

ren

adju

rid

ik 2

poä

ng

2

Lp2

FFR101 -

Bärk

raft

ig

resu

rsan

vändnin

g

Ku

rsen

s sy

fte

är a

tt, u

tifr

ån e

tt s

yste

mp

ersp

ekti

v, ö

ka k

un

skap

ern

a om

: (i

) om

sätt

nin

gen

av

ener

gi o

ch m

ater

ial i

sam

häl

let

och

i n

atu

ren

, (ii

) sa

mh

älle

ts f

ysis

ka p

åver

kan

p

å n

atu

ren

, (ii

i) d

e kr

av, m

öjli

ghet

er o

ch b

egrä

nsn

inga

r so

m e

n b

ärkr

afti

g re

surs

anvä

nd

nin

g in

neb

är, s

amt

(iv)

ver

ktyg

som

an

vän

ds

för

pra

ktis

kt m

iljö

arbe

te, t

ex

mil

jöle

dn

ings

syst

em o

ch

livs

cyke

lan

alys

.

5L

p4

Kur

ser

inom

huv

udom

råde

: Kun

dper

spek

tive

tLB

T814 -

Mark

etin

g

I ku

rsen

beh

and

las

hu

r m

arkn

aden

an

alys

eras

och

hu

r en

mar

knad

spla

n g

örs

up

p. A

nal

ys a

v m

arkn

aden

s st

orle

k, t

illv

äxt,

kon

kurr

enss

itu

atio

n, m

ålgr

up

p, k

un

dse

gmen

teri

ng

och

p

rogn

osm

öjli

ghet

er b

ehan

dla

s. M

arkn

adss

trat

egie

r, p

riss

ättn

ing

och

oli

ka s

ätt

att

bear

beta

m

arkn

aden

beh

and

las.

5L

p2

AD

M025 -

3D

-model

lering

Mod

elle

rin

gsöv

nin

gar

av a

rkit

ekto

nis

ka o

bjek

t i A

uto

CA

D r

esp

3D

stu

dio

och

vis

ual

iser

ing

av

des

sa g

enom

oli

ka t

ekn

iker

, mat

eria

l, lj

us

etc.

3

AD

P020 -

Rita

och

model

lera

m

ed d

ato

r K

urs

en t

ar b

l a u

pp

: -

dat

alog

i (op

erat

ivsy

stem

, dat

orko

mm

un

ikat

ion

mm

) -

övn

inga

r om

fatt

and

e gr

un

der

na

i pro

gram

men

Au

toC

AD

, Au

toV

isio

n o

ch P

oin

t -

Info

rmat

ion

stek

nol

ogi i

byg

gan

de

och

för

valt

nin

g -

utv

eckl

ing

och

fra

mti

d in

om p

roje

kter

ing,

by

ggan

de

och

för

valt

nin

g.

Ku

rsen

inle

ds

med

en

för

eläs

nin

g om

dat

alog

i. D

äref

ter

följ

er ö

vnin

gsp

ass

där

gru

nd

ern

a i r

itn

ing

och

mod

elle

rin

g m

ed d

ator

öva

s. E

n in

div

idu

ell ö

vnin

g ge

nom

förs

un

der

kvä

llst

id. K

urs

en a

vslu

tas

med

en

för

eläs

nin

g om

info

rmat

ion

stek

nol

ogi i

byg

gan

de

och

för

valt

nin

g

2L

p3

Kur

ser

inom

huv

udom

råde

: Sek

tors

pers

pekt

ivet

IBY020 -

Kontr

akts

rätt

och

upphan

dlin

g

Ku

rsen

inn

ehål

ler

följ

and

e m

omen

t: -

Rät

tsor

dn

inge

ns

ind

eln

ing

- A

vtal

srät

t, s

ärsk

ilt

om o

lika

for

mer

för

avt

alss

lut

sam

t in

korp

orer

ing

och

tol

knin

g av

st

and

ard

avta

l - K

ontr

akts

rätt

: köp

av

lös

och

fas

t eg

end

om, -

Lok

alh

yra,

leas

ing,

imm

ater

iell

a tj

änst

er -

En

trep

ren

ad-

och

kon

sult

rätt

- U

pp

han

dli

ng

- E

lekt

ron

isk

han

del

5L

p I

VTM

081 -

Liv

scyk

elan

alys

K

urs

en o

mfa

ttar

met

odik

för

livs

cyke

lan

alys

och

en

gen

omgå

ng

av d

ess

olik

a ti

lläm

pn

ings

områ

den

. Vid

are

beh

and

las

till

ämp

nin

gen

och

an

vän

dn

inge

n a

v li

vscy

kela

nal

ys a

v ol

ika

aktö

rer.

5L

p4

AU

T100 -

Res

urs

effe

ktiv

t byg

gan

de

för

fram

tiden

In

neh

ålle

t u

tgör

s av

gen

omfö

rda

exem

pel

, pro

jekt

erin

gsp

rin

cip

er s

amt

olik

a fo

rmer

av

sim

ule

rin

gs-

och

an

alys

inst

rum

ent.

All

a u

pp

gift

er g

enom

förs

i gr

up

per

tvä

rs s

ekti

onsg

rän

sern

a.

5L

p4

��Bilagor

1 (17)

ByggherreForum Bilaga CArbetsgruppen för FoUoch högskolekontakter

”Byggherremaster” – inledande målgruppsanalys 090526 / Björn Svedinger

Projektet ”Etablering av nationell ”Byggherremaster” (arbetsnamn) beskrivs i ett förstudieprogram och genomförs med stöd från Byggkostnadsforum. Det leds av en Samverkansgrupp. Vid möte den 17 maj beslutades att en inledande målgruppsanalys skulle göras i syfte att söka förtydliga den behovsbild som gjorts i förarbetet. Avsikten är sedan enligt förstudieprogrammet att när ett konkret förslag föreligger skicka ut en förfrågan till personalansvariga bland Byggherreforums medlemmar i syfte att få en säkrare bild av efterfrågan.

Denna målgruppsanalys har genomförts så att en förfrågan om hjälp med underlag skickats till 6 utvalda personer mer erkänd kännedom om sin respektive kategori. Brevet bifogas (bilaga 7). Följande svar har erhållits:

Anläggningar / Lars Redtzer (bilaga 1)Bostäder / Gillis Edholm (bilaga 2)Fastighetsbolag / Bengt Wånggren (bilaga 3)Industri / Anders Lindeborg (bilaga 4)Kommuner / Bo Vading (bilaga 5)Landsting / Martin Bergdahl (bilaga 6)

Sammantaget ger de inkomna svaren inte anledning till någon omprövning av den inriktning som ges i förstudieprogrammet med bakomliggande underlag. Svaren bekräftar ett generellt intresse och behov av föreslagen utbildning. Vidare bekräftas nödvändigheten av en flexibel utformning och viss anpassning till deltagarna, bl a vad gäller möjlighet till distansundervisning och val av projektarbeten. Svaren bekräftar också ordspråket ”som man frågar fär man svar”, dvs det fordras ett konkret förslag från Samverkansgruppen för att företagen ska kunna ta ställning. Detta senare gäller framför allt uppskattningen av efterfrågan i volym / antal elever / där ju även kostnaden kommer att få avgörande betydelse. De nu tillfrågade har endast ombetts ge sina personliga bedömningar på tillgängligt underlag.

Några framförda synpunkter i sammanfattning:

Behovet / Ambitionsnivån Anläggningar: OK – stort behov!Bostäder: OK (men ovant varför viss tvekan till 40p)Fastighetsbolag: Bra initiativIndustri: OK (idag mest byggledare) men hög ambitionsnivå (20 p räcker)Kommuner: OKLandsting: OK

Sammantaget: Programmet rymmer framförda synpunkter. Kan högskolorna erbjuda en ”tvåstegs-lösning” för dem som förordar en lägre ambitionsnivå?

�� ByggherreClass

2 (17)

Struktur / InnehållAnläggningar: OK. Ge anläggningar plats.Bostäder: Gör flexibelt - bygg på befintliga utbudFastighetsbolag: Stor teoretisk bredd – vad med praktiska erfarenheter?Industri: Prioritera. Projektarbeten kan täcka specifika behovKommuner: u.aLandsting: OK

Sammantaget: Programmet rymmer framförda synpunkter. Projektarbeten bör kunna väljas av deltagarna så att personligt prioriterade frågor ges utrymme.

Formen / GenomförandetAnläggningar: OK. Distansundervisning en nödvändighet. Flexibel hastighetBostäder: Distansundervisning ett måsteFastighetsbolag: Är högskolan rätt aktör?Industri: OK. Gärna nordisk bas och engelska, 5 poäng/år räckerKommuner: -Landsting: OK, Förordar ”nationell distansutbildning”

Sammantaget: Programmet rymmer framförda synpunkter. Kan högskolan formellt och praktiskt erbjuda en valbar hastighet om mellan 5 och 10 poäng per år?

Volymen / EfterfråganAnläggningar: ca 12 st/årBostäder: ? (Går ej bedöma, Vem betalar?)Fastighetsbolag: Efterfrågan finns – om bra utbildning kanske minst 10 st/år (telefon)

Industri: 5- 10 st/årKommuner: ? (Går ej bedöma)Landsting: 15-20 personer/år under en treårsperiod

Sammantaget: Det finns en efterfrågan men antalet går ej att avgöra utan ett konkret underlag som också är prissatt.

Sammanställt och färgat av Björn Svedinger

��Bilagor

3 (17)

”Byggherremaster” – inledande målgruppsanalys Bilaga 1

Anläggningar / Lars Redtzer

Svar på "Byggherremaster" - inledande målgruppsanalys Målgrupp ”Anläggningar” Anläggningar avser i detta sammanhang i stort de statliga infrastrukturverkens verksamhet. Byggherrar inom anläggningsområdet förekommer även inom industrin, kommuner och landsting vars målgruppsanalys förutsättes ingå i respektive omnämnd grupperings analys. Analysen är genomförd av undertecknad utan samråd med andra.

Behovet: Anser Ni att det finns behov av föreslagen akademisk byggherreutbildning?

Behovet av kompetensutveckling av byggherrar inom anläggningsområdet anses stort. Detta mot bakgrund av att:

det är stora volymer av samhällets medel som investeras i anläggningar

det är en komplex verksamhet som bedrivs

det har förekommit stora problem avseende kostnads- och tidsöverskridanden samt kvalitetsbrister i en rad komplexa projekt

en kompetent byggherre är en förutsättning för framgångsrika projekt

avsaknaden av enhetlig byggherreutbildning

en akademisk fortutbildning ger en högre kvalitetsstämpel än andra etablerade utbildningsinstitutens

Formen: Anser Ni att modellen med ett nationellt program är intressant?

Nationellt program är bra. Ger möjlighet att ta till vara den bästa kunskapen vid respektive högskola. Nationell upptagning ger möjligheter att vidga nätverk mellan elever. Utbildningen måste göras möjlig att följa på distans.

o Föreläsningar bör kunna följas över video

o Uppgifter bör kunna göras tillgängliga över nätet

o Gruppuppgifter bör kunna ske i samlade grupperingar i närområdet

Ovanstående skulle kunna kompletteras med 1-max 3 internatövningar/termin. Områden/struktur: Anser Ni att den föreslagna kursstrukturen är intressant (bilaga)?

Områdena är ok. Hänsyn bör tas till dels anläggningsområdet och dels till det statliga området. I tvärfackligt sammansatta grupperingar inom byggbranschen fokuseras det ofta på husbyggnation och fastighetsförvaltning. Blir slagsidan allt för stor åt omnämnda håll är risken stor att utbildningen inte tillfredställer anläggningsbyggherrarnas behov.

56 ByggherreClass

4 (17)

Omfattning/hastighet:Anser Ni att den föreslagna omfattningen (40p) är rimlig? Anser Ni att minst 10 poäng/år är rimlig ambitionsnivå?

10 p/år medför en utbildningstid på 4 år vilket kan avskräcka många. En flexibel hastighet skulle föredras. Intresse: Hur många kan vara aktuella att börja från resp kategori inom en treårsperiod? Beakta både interna medarbetare/ kollegor resp externa, inhyrda konsulter.

1 st/ banregion och år = 5 st 1 st/vägregion och år = 7 st 0-1 st från luftfartsverket och år 1-2 st/anlitade konsulter och år totalt ca 12 st/år

�7Bilagor

5 (17)

”Byggherremaster” – inledande målgruppsanalys Bilaga 2

Bostäder / Gillis Edholm

Jag har pratat med följande personer från SABO-världen: Olle Lundgren, Poseidon Hans Lander, ÖBO Göran Wendel, Svenska Bostäder Åsa Hedenberg, Uppsalahem Gösta Gustavsson, SABO

Här följer en sammanfattning:

Samtliga tycker att det är bra med vidareutbildning med brasklappen att branschen är ”ovan” vid fortbildning varför mycket hänger på marknadsföringen. Hans, Åsa och Gösta var mycket positiva (entusiastiska) medan Olle och Göran uttryckte sig försiktigare och antydde att det kanske var en alltför hög ambitionsnivå att sikta på 40 poäng

Inom bostadssektorn är det fortfarande ganska glest med akademiker – andelen har t o m minskat under senare år. Det innebär att det blir viktigt att kunna erbjuda utveckling för de som finns. Också positivt om studenterna får upp ögonen för beställarsidan

En stor andel distansundervisning är ett måste. Det går inte att släppa bra byggherreresurser under en längre period. Det gäller särskilt mindre och medelstora företag.

Samtliga tycker det är bra om utbildningen kan baseras på befintligt kursutbud.

Finansieringsfrågan togs upp. Vem betalar ? Företaget som skickar anställda? Hur hanteras arbetslösa som vill fortbilda sig eller den som vill studera vidare på eget initiativ? Bör utredas.

Ingen av de intervjuade vågade sig på någon prognos över antalet. De flesta sa någon ev några under en femårsperiod. Samtliga ville ha ett mer konkret förslag innan man kan/vill precisera intresset

Samtliga tycker det är ett bra initiativ och uppmanar oss att gå vidare

MvhGillis

�8 ByggherreClass

6 (17)

”Byggherremaster” – inledande målgruppsanalys Bilaga 3

Fastighetsbolag / Bengt Wånggren

Björn.

Jag har haft frågan ute till ca 10 personer. Två har svarat fram till idag. Deras och mitt svar nedan.

Bengt Wånggren: Har verkligen högskolorna rätt kompetens för att göra denna utbildning? Jag tror att man visserligen behöver teoretiska kunskaper men framförallt att det är viktigt med mycket praktisk erfarenhet för att kunna bli en bra lärare i att vara byggherre. Sådan kan man ju visserligen ta till sig utifrån, men kommer de att begripa att det behövs?

Utbildningsansvarig på större fastighetsbolag: "Rent generellt så är det ett bra initiativ. Frågan är om det finns en marknad för den här typen av kompetensutveckling? Vart leder utbildningen? Vem är egentligen målgruppen? Det är en otroligt bred utbildning på 40 poäng."

Entreprenör/byggherre/exploatör:"Inget fel I tanken. Det enda jag kan känna som en risk är att det lätt kan bli splittrat då man skall täcka in allt. Kommer man att kunna nå rätt kvalitet på de ingående delarna så lär det finnas personer som har nytta av kursen. Känner dock att många som kommer ut idag från högskolan redan har mycket av det som kursen skall omfatta. Tror dock att det finns en efterfrågan."

Bengt Wånggren UtvecklingschefFastighetsägarna Sverige

�9Bilagor

7 (17)

”Byggherremaster” – inledande målgruppsanalys Bilaga 4

Industri / Anders Lindeborg

BAKGRUND / SYFTE

Arbetsgruppen för FoU och högskolekontakter ska bevaka och stimulera att kunskap kring byggherrerollen förmedlas och utvecklas inom undervisningen och forskningen vid i första hand landets tekniska högskolor. Syftet är att stärka byggherrefunktionens kompetens-utveckling samt att långsiktigt underlätta rekrytering av kompetenta medarbetare.

Denna sondering av behov & intresse syftar till att ge arbetsgruppen underlag för fortsatt planering av en samlad utbildning på akademisk nivå för yrkesverksamma byggherrar. Vår avsikt är att programmet ska tas fram i samverkan med Chalmers, KTH, Lunds tekniska högskola och Luleå universitet. Till grund för fortsatta samråd med högskolorna önskar vi på detta sätt få indikationer från byggherrarna inom industrin och Byggherreforums medlemmar om efterfrågan av en sådan utbildning.

1. MÅLGRUPPInom industrin yrkesverksamma byggherrar med arkitekt- och civilingenjörsutbildning ellerandra med motsvarande praktisk/teoretisk kompetens. - Internt anställda- Inhyrda konsulter.

2. STRUKTUR - FÖRSLAGArbetsgruppen har diskuterat ett programstruktur om totalt 40 poäng, vilket motsvarar minst 4 års studier (10 poäng/år). Det första årets kurser om totalt 20 poäng föreslås bygga på den struktur med fyra olika perspektiv som finns i Byggherreforums FoU-program ”Byggherren som förändringsagent” enligt nedan. Det andra året avser fördjupningar vars struktur och inriktning utvecklas senare i arbetet.

ByggherrerollenGrundläggande förståelse för byggherrerollen och byggherrens ansvar. Byggherren som förändringsagent står för en vision om en aktiv och kompetent aktör som driver en nödvändig förändring av byggsektorn och sektorns produkter mot en hållbar utveckling av den byggda miljön.

Relation till ägare – ägareperspektivetByggherrefunktionen som strategisk del i ägarens verksamhet ska tillfredställa de krav som ägarens verksamhetsidé innebär för projektet. Således måste investeringar i ett byggprojekt uppfylla den aktuella affärsidén med de krav på lönsamhet och ekonomiska villkor som gäller. Byggherren måste därför ha kompetens att förstå innebörden av ägarens verksamhetsidé och ekonomiska krav.

Relation till kund – kundperspektivetKundens krav är utgångspunkt för alla värdeskapande processer. Olika slag av slutkunder/brukare/hyresgäster har skilda möjligheter att formulera sina krav. Det ingår i byggherrefunktionen att svara för att kundkraven blir identifierade. Dessa krav kan gälla såväl lokalisering, gestaltning, utformning, funktion och tekniska kravnivåer som arbetsmiljö, rutiner och dokument för drift och underhåll under förvaltningen.

60 ByggherreClass

8 (17)

Relation till samhälle - samhällsperspektivetByggherrefunktionen ska svara för att samhällets spelregler följs, men också bidra till att dessa regelverk vidareutvecklas. Det gäller samhällets regelverk – lagar, normer, föreskrifter etc – som reglerar byggnaders och anläggningar utformning och funktion samt även delprocesser i genomförandet av planering, byggande och förvaltning. Det gäller också samverkan med opinioner i frågor om estetik och miljö i vid mening.

Relation till byggsektorn – sektorsperspektiv (beställarerollen) Gentemot aktörerna i byggprocessen ska byggherrefunktionen som beställare ställa relevanta krav i upphandlingar samt följa upp dessa i genomförandet genom att organisera och leda byggprocessen i erforderlig utsträckning beroende av vald form av genomförande. Det förutsätter kompetens att hantera byggprocessens olika skeden med tillhörande regelverk samt förmåga att välja partners för effektiv samverkan.

3. KURSINNEHÅLL –FÖRSLAG

Byggherrerollen 4-6 p Ägareperspektivet 4-6 p Kundperspektivet 4-6 p Samhällsperspektivet 4-6 p Sektorsperspektivet 4-6 p ? ? Projektarbete (10 p) 10 p Summa 40 p

Byggherrerollen- byggprocess - sektorskunskap - omvärldskunskap - projekterings- och byggledning

Ägareperspektivet- verksamhetsstyrning - fastighets-/företagsekonomi - finansiering - riskhantering - förvaltning - arbetsmiljö

Kundperspektivet- marknadsanalys - program o kravhantering - visualisering - kundmätningar - kvalitetsmätning - design

Samhällsperspektiv- lagstiftning - branschavtal - miljöhänsyn (ekologi) - planfrågor - tillstånd - kommunikation - opinionshantering

61Bilagor

9 (17)

Sektorsperspektivet- etik - upphandling - förhandlingsteknik - samverkansformer - LCC - IT-byggdokumentation - drift och underhåll

4. BEHOV OCH ANALYS – INDUSTRIN

Befintliga kompetensnivå Den största gruppen byggherrar har tyngdpunkten på byggledning och upphandling. De har oftast erfarenheter från producentledet, entreprenadsidan,och har värvats till byggherre och projektledningsföretagen i åldern 40+ .Det är god tillgång på denna grupp nu och i framtiden och trenden är att den i första hand finns tillgänglig hos projektledningsföretagen samt i form av en mängd enmansföretag.

Konkreta behov av kompetenserDet finns behov av byggherrar som har en annan och utvecklad kompetens av typen ; - ”mer strateg och generalist än specialist” - ” förändringsagenter ” . Jämför strukturen med de fyra perspektiven. - ” kompetens för att underlätta för kärnverksamheter” (facilite´ / FM)

JA - det finns därmed behov av föreslagen utbildning enligt kapitel 3.

Skattat antal som kan börja inom en 3-årsperiod förutsatt 10 p/ år är från BH-Industri 5-10 st per år –start en gångom året- med fördelning;

Nivåförnuvarandeochpotentiella

Åldersgrupp60-70talister

Åldersgrupp40- ,50- talister

Bygg- / fastighets- / projektchefet.

5 <5

Projektledare/ byggledare

10 10

Totalt Liten grupp Den stora gruppen

Jag uppskattar antalet som ej kommer genomföra hela programmet är ca 1/3-del.

Form Nationellt program är rätt. Varje högskola ska bidra med det de är bäst på.

Resor fördelas jämnare och slagsidan mot Stockholm bryts.

62 ByggherreClass

Möjlighet prövas att utnyttja ett vidare perspektiv hos resp högskola -regionalt / EU/ globalt.

Ex. Lund - Danmark, Luleå-nordkalotten, Stlm-baltiska staterna (?) Del av kurserna på engelska ger breddad målgrupp och nytta för deltagarna.

Struktur

Jag skulle vilja se en prioritering av innehållet matchat mot konkreta behov av utvecklad kompetens. Matchning mot olika kategorier inom BH-Industrin är nödvändig.

Det finns ett basutbud som är ett gemensamt behov för alla kategorier, BH-Industrin.

Hastighet / ambitionsnivå. Ambitionsnivån är för hög relation till erfarenheter hos dagens byggherrar vad gäller längre kurser och årlig tid och kostnad för kompetensutveckling.

Föreslagna 40 p med 10 veckor / år i 4 år > 50 dagar/år eller min. 20 dagar + fritid. Jämför nuläge med Ex. Hifab,3-5 d/ år är en bråkdel av föreslagen hastighet.

Ex. IFL- SBL-programmet , 25 dagar föredelat på två år är väl idag max och relativt svårt att få tillräckligt med deltagare på.

Mitt förslag är totalt 20 poäng med 5 poäng per år och 5 poäng projektarbete i grupp med demo/ implementeringsåtagande över år 4-5.

Drivkraft

Byggherreföretagen måste ställa krav på denna utbildning i kvalificering och upphandling av projektledare och projektchefer.

Här krävs långsiktighet i denna strategi så att utbildning lönar sig.

Underlag och frågor Denna målgruppsanalys är baserad på intervjuer och möten från 2005 samt tidigare kontakter och kunskap om större industriprojekt inom läkemedels-, skogs- och kärnkraftsindustrin.

Teman för intervjuer och möten har varit förutom rena kompetensfrågor varit resurs och metodfrågor, såsom projektmodeller och behov av utveckling av arbetssätt.

Frågor till stöd för analysen

Behovet: Anser Ni att det finns behov av föreslagen akademisk byggherreutbildning?

Formen: Anser Ni att modellen med ett nationellt program är intressant?

Områden/struktur: Anser Ni att den föreslagna kursstrukturen är intressant (bilaga)?

Omfattning/hastighet: Anser Ni att den föreslagna omfattningen (40p) är rimlig?

Anser Ni att minst 10 poäng/år är rimlig ambitionsnivå?

10 (17)

Intresse: Hur många kan vara aktuella att börja från resp kategori inom en treårsperiod?

63Bilagor

Beakta både interna medarbetare/ kollegor resp externa, inhyrda konsulter. Koppla gärna till en eller flera”perspektiv” under rubrik kursinnehåll.

11 (17)

64 ByggherreClass

”Byggherremaster” – inledande målgruppsanalys Bilaga 5

Kommuner / Bo Vading

Svar på "Byggherremaster" - inledande målgruppsanalys Målgrupp kommuner

Undertecknad har blivit ombedd att lämna synpunkter på rubricerat dokument. Nedanstående baseras på personliga erfarenheter genom mångårigt arbete inom en medelstor kommun (Lidingö, drygt 40 000 invånare). Inga synpunkter har inhämtats från andra kommunkollegor, varför remissvaret får bedömas med detta i minnet.

En kommun av Lidingös storlek omsätter årligen 200 - 300 mkr i drift och underhåll inom fastighets- och anläggningssektorn. Därtill kommer en investeringsvolym om 100 - 150 mkr. Till detta skall adderas omsättning, som hänför sig till eventuell allmännyttig bostadsverksamhet. Större kommuner kan ha sin byggherrefunktion uppdelad på fler huvudmän.

Kommunerna bygger, förvaltar, köper, säljer, hyr in och hyr ut lokaler och anläggningar som representerar ett mycket stort kapital. Man opererar på kvalificerade marknader, där stora krav ställs på professionalism vad gäller det hanterade kapitalet i alla "transaktionssituationer" (upphandlingar, projektstyrning, förhandlingar mm).

Miljö och hälsa, arbetsmiljö, säkerhet, energi, byggteknik, lagstiftning - inom många områden ställer utvecklingen stora krav på ökad kompetens. Myndigheter ökar inspektionsverksamheten, begär åtgärdsplaner, utredningar och dokumentation i allt större utsträckning. Kommunens byggherrerepresentanter ska möta dessa krav, uppfylla sin huvudmans resultatkrav och sina brukares lokalanspråk.

Kommunerna organiserar sin tekniska verksamhet ytligt sett likartat, men i praktiken mycket olika. Man bedriver traditionellt mycket verksamhet i egen regi, men en stark utveckling mot mer eller mindre renodlad beställarverksamhet har skett. Detta har lett till att projektledarrollen också kommit mer i fokus.

Oavsett organisation har det funnits en underskattning av de kompetenskrav, som måste ställas på medarbetarna, om det totalt sett enorma kapitalet ska kunna ge bästa förhållandet kostnad/nytta. Har man en stor egenregiorganisation, lever man ändå i en värld, där kvalificerade jämförelser kan göras (och bör krävas). Köper man tjänster, måste man ha tillräcklig kompetens för att kunna upphandla, styra och utvärdera. Det betyder i praktiken en kompetensnivå som minst motsvarar/parerar den nivå man köper tjänsten från. I dag motsvarar det utbildningsmässigt ofta civilingenjörs- (med inslag av jur kand- och fastighetsekonom-) nivå! Yrkesmässigt motsvarar det mångårig erfarenhet. Personlighetsmässigt betyder det krav på "systemförståelse" (den politiska världen, den kommersiella världen…) och social kompetens.

12 (17)

65Bilagor

Kommunerna har i många fall insett detta. Ålders- och lönestrukturer förändras de närmaste åren. Problem vid nyrekrytering är dels den flora av utbildningsbakgrunder som finns med dålig eller okänd "varudeklaration" ("förr visste man vad en byggnadsingenjör lärt sig"!). Dels är den praktiska erfarenheten ojämn. Vem vet vad en "byggherre" är och gör? Vem vet vilka utvecklings- och karriärmöjligheter som finns inom byggherrarnas verksamhetsområden?

Min uppfattning är, att samhället, marknaden - och kommunerna behöver professionella, yrkesverksamma byggherrar.

Det behöver vara allmänt känt och accepterat, vad begreppet "byggherre" står för och vad som krävs av en sådan. I detta ligger ett åliggande hos etablerade byggherrar att synliggöra sin verksamhet, men också hos utbildningsinstitutioner att ta till sig detta begrepp även i mer grundläggande utbildning.

Det behöver finnas en vedertagen struktur på vilka kompetenser som krävs av en professionell byggherre. I detta ligger att formulera krav på utbildningsvägar inom högskolornas verksamhetsområden (således även i grundutbildningens kursinnehåll). Det behöver dock inte innebära, att man "bara kan gå en väg" för att bli kompetent byggherre!

Eftersom praktisk erfarenhet och social förmåga samt helikoptersyn och mognad är viktiga ingredienser i byggherrekompetensen, så är kvalificerad fortbildning med känt och "varudeklarerat" innehåll ett gott instrument för att stärka branschen. I detta bör det ligga en stor potential för såväl målmedvetna yrkesverksamma, arbetsgivare och högskolor.

Jag kan omöjligt bedöma rekryteringsunderlag, men det lämnade förslaget till nationellt program för "Byggherremaster" bör till sin inriktning och ambitionsnivå kunna vara en bra utgångspunkt för arbetsgruppens fortsatta arbete.

Lidingö 2005-09-18 Bo Vading

13 (17)

66 ByggherreClass

”Byggherremaster” – inledande målgruppsanalys Bilaga 6

Landsting / Martin Bergdahl

”Byggherremaster” Svar på inledande målgruppsanalys Målgrupp. Landsting

InledningBifogad bedömning grundar sig på situationen inom landstingen idag. I beredningen har deltagit Martin Bergdahl Falun, Jan Andersson Örebro samt Björn Ekström Locum. Dessa är styrelserepresentanter i ByggherreForum och representerar dessutom de organisatoriska alternativen som idag förekommer beträffande byggherrefunktionen bland landstingen. I vissa landsting har fastighetsfrågorna organiserats i särskild förvaltning eller bolag och i andra landsting samordnas fastighetsfrågorna inom en gemensam förvaltning för service. Remissvaret har även behandlats i Landstingens Fastighetsråd i avsikt att ge så bred förankring till aktuell frågeställning som möjligt inom landstingssektorn.

FrågeställningInledningsvis vill vi konstatera att en kompetent byggherrefunktion är en strategisk resurs inom landstingens fastighetsföretagande. Ett normallandsting genomför årligen som sk ”Förvaltningsbyggherre” i medeltal ca 200 mkr bygginvesteringar inkluderat strukturella underhållsinsatser. Detta innebär en årlig volym bygginvesteringar av ca 2 miljarder kronor inom landstingssektorn. För de tre regionerna Stockholm,V Götaland och Skåne är motsvarande siffror ca 1 miljard årligen per region bortsett från Locums speciella situation med enskilda projekt i miljardklassen tex Nya Karolinska sjukhuset. Som konsekvens av sina återkommande stora investeringsvolymer definieras landstingen därför enligt PBL såsom kompetenta byggherrar med förenklad bygglovsprövning vid investeringar.

Ökat fokus på byggfrågor Man kan konstatera att en utveckling sker idag mot en ökad fokusering kring bygginvesteringar inom landstingen. 90-talets process mot förvaltning med rekrytering av förvaltare och kundfokusering har under senare år förskjutits mot en resursöversyn av kompetent byggherrefunktion. Denna process sker oberoende av utvecklingen mot samordning av allmänservice och fastighetsförvaltning eller konkurrensutsättning av drift- och skötsel.90-talets strukturförändringar av vården har nu kulminerat och ekonomin når balans i flertalet landsting. Man kan notera ett ökat fokus på utveckling av hälso- och sjukvårdens kärnverksamheter. Detta bekräftas också av ett ökat intresse för revidering av sjukhusplaner och fysiska planinstrument.

Kompetensförsörjning Landstingens ökade investeringsplaner ska hanteras i fas med branschens utveckling och konkurrenssituation. Flertalet landstingsprojekt innefattar kvalificerade ombyggnader i teknikintensiva lokaler som kräver helhetsperspektiv och samverkansformer som skapar effektivitet med kundhänsyn. Projektledarrollen som coach i en utvecklad byggprocess är strategisk för landstingens byggprojekt. Därför är en kompetent byggherrefunktion i landstingen nödvändig oaktat organisation i bolag, förvaltning eller samordnad serviceförvaltning.

14 (17)

67Bilagor

Vi anser att byggherrefunktionen personifierad som projektledare är en nyckelkompetens som ska finnas hos en förvaltarbyggherre. Många andra resurser i ett byggprojekt kan upphandlas externt tex byggledare, projektörer, besiktningsmän mfl. Vi tillstyrker därmed ByggherreForums och även IVAs beskrivning av byggherrerollen i ett vidare perspektiv än den traditionella byggledarens. Därmed tillstyrker vi också den kravprofil på byggherren som illustreras i ByggherreForums underlag för mastersutbildningen. Ska projektledaren kunna tillgodose såväl ägares, kunders som samhällets krav och omsätta dessa och kommunicera dessa till branschens parter under ett byggprojekt, krävs ett helhetsperspektiv med bred kompetensprofil. Inte minst viktigt är förmågan att hantera byggprocessens tidiga programskeden och skapa incitament för samtliga deltagande parter.

Utbildningsform Det är sannolikt nödvändigt att kunna erbjuda en form av kvalificerad fortbildning till yrkesverksamma byggherrar. Dagens utövare har ofta en bakgrund som byggnadsingenjörer med lång erfarenhet. För dessa är en akademisk fortbildning meriterande och eftersökt. Vi förordar att denna fortbildning erbjuds såsom nationell distansutbildning för att öka möjligheten att kunna kombinera med operativ verksamhet. ¼- fart (10 p) som minimum per år torde vara möjligt krav. Kan undervisningen göras flexibel genom distansutbildning ökas rekryteringsunderlaget i förhållande till bundenhet vidkonventionellt föreläsningsupplägg.

I samband med nyrekrytering kan på sikt en alternativ utbildningsinriktning mot beställare/byggherreprofil vara lämplig kravprofil. Vi förutsätter att denna inriktning kan erbjudas vid de tekniska högskolornassamhällsbyggnadslinjer för magistergrad.

Potential för utbildning Antalet aktuella personer inom en treårsperiod är ytterligt svårt att bedöma. För detta krävs mera underlag avseende innehåll, omfattning och kostnader. Antalet potentiella projektledare per landsting som skulle vara rekryteringsunderlag för föreslagen fortbildning torde vara 2-3 per landsting. Detta innebär sannolikt 15-20 personer per år under en treårsperiod.

Sannolikt ska en utbildning enligt förslaget vara en naturlig fortbildning för samhällsbyggare med lång yrkeserfarenhet likaväl som en specialistutbildning för nyutbildade högskoleingenjörer. Den bör därför vara årligen återkommande bland högskoleprogrammen.

Vi ser fram emot vidare konkretisering i frågan.

Martin Bergdahl Jan Andersson Björn Ekström

15 (17)

68 ByggherreClass

”Byggherremaster” – inledande målgruppsanalys Bilaga 7

Brev Till Bo Vading, Lidingö kommun: Kommuner Martin Bergdahl, landstingfastigheter Dalarna: Landsting Gillis Edholm, SABO: Bostadsföretag Gunilla Haglund: Privata fastighetsägare Bengt Wånggren Anders Lindeborg, AstraZeneca: Industri Lars Redtzer, Banverket: Anläggningar

”Byggherremaster” – inledande målgruppsanalys Arbetsgruppen för FoU och högskolekontakter har initierat ett förslag till akademisk fortbildning för yrkesverksamma byggherrar, ”Byggherremaster”. Efter positivt stöd i Byggherreforums styrelse har förslaget vidareutvecklats i samråd med företrädare för Chalmers, LTH, LTU och KTH. En ansökan om medel för ett fördjupat programarbete har lämnats till Byggkostnadsforum. En inventering av tillgängliga kurser har påbörjats med utgångspunkt i den behovsbild som arbetsgruppen utarbetat.

Till Byggherreforums styrelse presenterades ett enkätförslag till medlemmarna i syfte att få svar på intressse/efterfrågan uttryckt som bl a utbildningsnivå och antal elever. Styrelsen ansåg emellertid att en sådan enkät utan ett konkret förslag att ta ställning till inte skulle ge något ytterligare beslutsunderlag utöver styrelsens (och arbetsgruppens) egna bedömningar. Frågan om fördjupad målgruppsanalys bordlades därför till dess att ett konkret programförslag föreligger.

Förarbetet är dokumenterat i bifogade Bilaga 1. Ansökan till byggkostnadsforum (separat) Bilaga 2. Enkät som diskuterats i Byggherreforums styrelse (separat) Bilaga 3. Underlag för diskussion av kursinnehåll

Vid inledande möten med företrädarna för högskolorna har framförts att ytterligare information om tänkta målgrupper är nödvändig som stöd i ett programarbete. Därför har gemensamt beslutats att ByggherreForum ska genomföra en inledande målgruppsanalys parallellt med högskolornas inventering av befintliga kursutbud. Båda dessa delstudier ska redovisas vid gemensamt möte den 15 september.

Den inledande målgruppsanalysen syftar till att ge information om befintliga kompetensnivåer och de konkreta behov av kompetenser som finns idag inom olika åldersgrupper och på olika nivåer i företagen. Vi är då medvetna om att värderingar måste beakta risken av tradition inom respektive byggherrekategori som inte ser den förändrade byggherreroll som ligger bakom arbetsgruppens förslag.

Vi önskar nu hjälp med denna inledande målgruppsanalys. För genomförandet har vi valt att fråga representanter för ovan nämnda byggherrekategorier om en kvalificerad bedömning baserat på personliga erfarenheter – vi vill avvakta med föreslagen enkät till personalansvarig till dess ett konkret underlag föreligger.

De frågor vi önskar besvarade ska ge stöd för förstudiens arbete med att utforma ett konkret förslag till program för en ”byggherremaster” enligt det koncept som presenteras i refererade bilagor. Redovisningen från valda kategorier bör bl a innehålla

16 (17)

69Bilagor

17 (17)

förväntningar vad gäller struktur och innehåll i föreslagen utbildning relaterat till förekommande förkunskaper samt även indikationer om möjliga antal relaterat till bedömda marknadssituationer.

Vi hänvisar också till tidigare frågor i enkäten om Behovet: Anser Ni att det finns behov av föreslagen akademisk byggherreutbildning? Formen: Anser Ni att modellen med ett nationellt program är intressant? Områden/struktur: Anser Ni att den föreslagna kursstrukturen är intressant (bilaga)? Omfattning/hastighet: Anser Ni att den föreslagna omfattningen (40p) är rimlig?

Anser Ni att minst 10 poäng/år är rimlig ambitionsnivå? Intresse: Hur många kan vara aktuella att börja från resp kategori inom en treårsperiod?

Inför arbetet är vi också medvetna om svårigheter att värdera befintliga kompetenser såväl i sak vad gäller utbildning och erfarenhet som formellt vad gäller tillämpad nomenklatur. Hanteringen av dessa frågor måste tills vidare ingå i den ”kvalificerad bedömningen” men vi sätter stort värde på om svårigheterna beskrivs så att de också kan hanteras i det fortsatta programarbetet.

Vänligen

Stefan Sandesten / Björn Svedinger

OSA senast den 10 september till Björn Svedinger

70 ByggherreClass

71Bilagor

Bilaga 2

ByggherreClass7kursbeskr./20061206 1

ByggherreClass

Kursbeskrivning 1

Byggherrerollen och byggprocessen Block I

InledningKursen introducerar hela programmet för deltagarna. Eleven ska bli införstådd med byggherrens situation och de fyra perspektiv som byggherrens helhetssyn innebär:

- Att fastighets/anläggningsägarens villkor och mål med sitt projekt ska uppfyllas - Att kundens och brukarens behov/krav och mål skall tillgodoses - Att regler och krav som samhället ställer skall beaktas - Att ovanstående områden skall kommuniceras och beskrivas mot branschens aktörer.

Förutsättningarna är principiellt lika för såväl anläggare som husbyggare. Kursen är obligatorisk och introducerar eleverna från såväl anläggning- som husbyggnadssektorn.

Syfte:Syftet med kursen är att illustrera ByggherreClass utbildningen och byggherrens roll som agent i den förändringsprocess som det innebär att leda samhällsbyggande.

Mål:- Deltagarna ska ha en översiktlig bild av utbildningsprogrammets kursutbud och

årsplanering.- Introducera representanter från KTH, Chalmers, LTH, LTU och deras roller i

utbildningsprogrammet. - Deltagarna ska vara introducerade i studieformer som distansundervisning,

hemarbetsuppgifter, litteraturstudier och examination. - Deltagarna ska kunna identifiera byggherrerollen inom bygg/anläggning och

förvaltning. - Deltagarna ska förstå byggherrens roll och helhetsperspektiv i processen. - Deltagarna ska få en introduktion i verktyg och metoder för utveckling av

byggherrerollen och byggprocessen.

Innehåll:Kusen innehåller moment som omfattar. -Typer av hus/anl.byggherrar, beställarbyggherrar, förvaltarbyggherrar och brukarbyggherrar -Byggherren och kundrelationen, krav och funktion -Byggherren och ägarperspektivet, mål, risk och finansiering -Byggherren och samhällsperspektivet, lagar, tillstånd, avgifter -Byggherren och branschen, avtal, upphandling, LOU -Alternativa samverkansformer, incitament -Byggherrens strategiska arbetsområden

- Kundrelation- Marknad- Riskbedömningar - Finansiering- Helhetssyn och förvaltning

72 ByggherreClass

ByggherreClass7kursbeskr./20061206 2

-Byggherren som ledare och förändringsagent, management - Ledarskap- Målstyrning, Best Practice - Incitament, samverkan - Styrning och resultatuppföljning av projekt - Erfarenhetsåterföring- Relevanta teorier och begrepp

Genomförande:Kursen genomförs i form av fyra seminariedagar, en introduktionsdag, två sammanhållande arbetsdagar med fördjupning och en avslutningsdag med examination. Litteraturstudier sker med hjälp av instuderingsuppgifter som hanteras via distansverktyg. Individuella projektuppgifter genomförs i avsikt att beskriva och analysera den egna och andras organisationer och dess verksamhetsområde

Examination:För godkänt krävs genomförd skriftlig och muntlig presentation av övningsuppgift, skriftligt, reflekterande litteraturreferat samt minst 75 % närvaro på seminarier (3 av 4 dagar).

Litteratur - komplettering av kursmaterial sker från medverkande högskolor - Byggherren som förändringsagent, IVA - Byggherrens roll och uppgifter, ByggherreForum juni 2005 - Kan omvärlden ha rätt? – 45 beslutsfattare om ”bygg”. BQR 2006

Referenslitteratur:Elisabeth Rönnberg, Beställaren i utvecklingsprocessen - tid som konkurrensmedel, Licentiatuppsats 2005:11, Luleå tekniska universitet (2005)

Lennart Apleberger mfl., Effektivare projektrelationer. Byggherre-entreprenör-installatör, Teknisk rapport 2005:03 Luleå tekniska universitet (2005)

Bengt Toolanen, Målstyrning i byggprocessen genom val av upphandlings- och samverkansformer, Licentiatuppsats 2004:18, Luleå tekniska universitet (2004)

Anders Wennström Beställarrollen inom en lokal fastighetsmarknad: beslutsfaktorer vid initieringen av ett byggprojekt, Licentiatuppsats 2004:15, Luleå tekniska universitet (2004)

Anna Rhodin, Interaktionsprocesser i byggprojekt - en studie i partnering som kraft för förändring, Licentiatuppsats 2002:53, Luleå tekniska universitet (2002)

Åsa Engwall Dynamics in refurbishment: a study of production processes and human interactions in a commercial environment, Licentiatuppsats 2001:30, Luleå tekniska universitet (2001)

I Malmqvist & N Ryd Byggherrens kravformulering i tidiga skeden , 2006-12-10

KursansvarigProfessor Jan Borgbrant

7�Bilagor

ByggherreClass

Kursbeskrivning 2

Beställarrollen Block II

InledningÅrligen upphandlas konsult-, bygg och förvaltningstjänster för ca 250 miljarder i Sverige. Det är beställaren som har att besluta om och hur formulerade behov skall tillgodoses till så låg kostnad som möjligt. Vidare bestämmer beställaren under vilka samverkansformer som behovet skall tillgodoses. Väsentligt är att tillgodose brukarnas behov. Beställaren har att upphandla komplexa system med specifika funktionskrav. Beställarna har även nyckeln till innovations- och förändringsprocessen i branschen.

SyfteByggherren som beställare av hus eller anläggningsprojekt har en unik möjlighet att påverka projektet. Kursen syftar till att ge förståelse för hur byggherren:

Med beskrivningar och krav avgör kvalitet och standard.Genom upphandling väljer lag och kompetenser som ska involveras. Med samverkansform ge förutsättningar för delaktighet och engagemang, dvs beställaren ska med externa resurser förverkliga en ide´ från program till byggande..

Kursen skapar insikt i byggherrens möjlighet som agent att styra och ledai denna förändringsprocess.

MålMålsättningen är att kursdeltagarna ska kunna använda olika verktyg för åstadkomma en effektiv upphandling av konsult-, bygg-, förvaltningstjänst och ge en bakgrund av beställarrollen och visa på olika möjligheter hur en beställare kan agera för att skapa ett effektivt, optimalt och hållbart projekt.

InnehållBeställarstrategi för en långsiktigt effektiv anskaffning:

- Olika ansvarsformer - Olika ersättningsformer - Olika former anbudsinfordran - Konkurrens kontra långvarig samverkan - Partnering- Brukarmedverkan

Värdering av anbud: - Mjuka parametrar - Bedömning av anbudsgivare

Byggherren som förändringsagent: - Innovativa system och systemintegration - Konsekvensanalyser- Mätning av förändringar

Regelverk och branschavtal:- Avtalslagen AvtL,

ByggherreClass/kursbeskr/20070130 1

7� ByggherreClass

- LOU- AB04, ABT06, AFF, AF AMA - Kretsloppsrådet och Byggvarudeklarationer

Ledning av anskaffningsprocessen: - Projektledning (Behandlas i kurs 4) - Kvalitetsledning (Driftfasen behandlas här) - Miljöledning (Driftfasen behandlas här) - Knowledge management – vem leder kunskapsledningen

Produkt och processkrav: - Funktionskrav och uppföljning, systematisk kravhantering - Processkrav och uppföljning

Beställaren och hållbar utveckling,miljökrav: - Ekologiska och ekonomiska aspekter - Sociala och kulturella aspekter - Hållbara indikatorer - Ständig förbättring

Överlämnande och garantitider: - Kvalitetsstyrt avlämnande o besiktning - Långa garantitider

EtikFörhandlingsteknik

GenomförandeKursens genomförs med totalt 4 gemensamma seminariedagar med mellanliggande projektarbete. Grupparbeten och individuella övningsuppgifter är viktiga kursinslag. Fördelning av momenten kan se ut enligt följande:

Dag 1 Introduktion Lund Beställarstrategi för en långsiktigt effektiv anskaffning

Olika ansvarsformer Olika ersättningsformer

Olika former anbudsinfordran Konkurrens kontra långvarig samverkan

Partnering Brukarmedverkan

Ledning av anskaffningsprocessen Management Kvalitetsledning Miljöledning

Knowledge management – vem leder kunskapsledningen Best Practice, mätning och lärande.

Distansuppgift

Dag 2 Krav och funktion Lund Regelverk och branschavtal

LOU,Avtalslagen AB04, ABT06, AFF, AF AMA

Kretsloppsrådet och Byggvarudeklarationer

ByggherreClass/kursbeskr/20070130 2

7�Bilagor

Produkt och processkravFunktionskrav och uppföljning

Processkrav och uppföljningBeställaren och hållbar utveckling, miljökrav

Ekologiska och ekonomiska aspekter Sociala och kulturella aspekter Hållbara indikatorer

Ständig förbättringFörhandlingsteknikEtik och attityder

Dag 3 Upphandling Värdering av anbud

Mjuka parametrar Bedömning av anbudsgivare

Överlämnande och garantitider Kvalitetsstyrt avlämnande o besiktning Långa garantitider

Byggherren som förändringsagent Innovativa system och systemintegration

Konsekvensanalyser Mätning av förändringar

Facility Management Erfarenhetsåterföring

Distansuppgift

Dag 4 Redovisning Tentamen på distans? Redovisning av projektuppgifter Sammanfattning och avslutning

Litteratur Kurskompendium framtaget för kursen

Diverse allmänna bestämmelser och lagtexter (ABK96, AB04, ABT06, AFF, LOU. M fl)

Examination- Skriftlig tentamen

- Godkända grupparbeten omfattande exempelvis upprättande av föreskrifter för upphandling av konsult-, bygg- och förvaltningstjänster

- Godkänt genomförda individuella övningsuppgifter.

KursansvarProfessor Bengt Hansson, LTH

ByggherreClass/kursbeskr/20070130 3

76 ByggherreClass

ByggherreClass/kursbeskr20061206 1

ByggherreClass

Kursbeskrivning 3

Programarbete – Tidiga skeden Block II

InledningSom byggherre skall man förmå att hantera krav och behov från många olika håll. De tidiga skedena i byggprocessen är strategiska för att definiera den produkt som skall åstadkommas under byggprocessen.

SyfteKursen syftar till att ge kunskap om projektets tidiga skeden och programarbete där förväntningar och krav preciseras. Vidare ger kursen insikt i hur mål formuleras med användandet av verktyg för illustration och dialog. Kursen ger grundläggande kunskaper om programarbete för byggnader och anläggningar alltifrån brukarnas verksamhetsprogram i förstudier och funktionsprogram till tekniska byggprogram och program för uppföljning och mätning av resultat. .MålMål för kursen är att:

- förmedla synsättet att utformning av byggnadsverk och lokaler utgår från behov hos brukare och kund.- ge grundläggande kunskaper om programarbete och betydelse av målformulering .

InnehållOmråden som kommer att behandlas i kursen:

- Olika skeden i planeringsarbetet - Olika slag av program, från verksamhetsprogram till rumsprogram, deras inbördes relationer och placering i tid. - Kravställning och projektmål - Ledarskap i programarbete - Deltagande parter - medbestämmande - Utformning av byggnader och lokaler utifrån användarnas behov - Användbarhet och funktion, generalitet och flexibilitet - Grunderna i designmetodik - Verktyg för programarbete och visualisering - Kalkyler i tidiga skeden

GenomförandeKunskapsområdet kring program är tillämpat med sitt ursprung i praktisk verksamhet och inte en egen akademisk disciplin utan är tvärvetenskapligt till sin karaktär. Föreläsningarna i kursen ges därför både av akademiskt verksamma personer och av yrkesverksamma personer inom området.

Tillämpningsprojekt hämtas helst från deltagarnas ordinarie verksamhet och arbetet utförs lämpligen två och två. Övningsuppgiften utgörs av moment av programskrivning, som innebär

77Bilagor

ByggherreClass/kursbeskr20061206 2

två uppgifter: Dels att skriva en kort avsiktsförklaring som tillförsäkrar önskade kvaliteter i tillämpningsprojektet, dels att upprätta ett lokalprogram för en avgränsad del av projektet.

Undervisningen består av föreläsningar, litteraturstudier samt en tillämpad övning. Under de schemalagda dagarna – ”3-4 dagar on-campus” - sker föreläsningar, litteraturseminarier samt uppläggning, diskussioner och redovisningar av övningsuppgifter. Under övrig tid – ”Off-campus” – sker litteraturstudier och genomförande av övningsuppgiften. Web används för frågor och svar, grupparbete och redovisning.

Litteratur Kursens obligatoriska litteratur diskuteras i ett förberett seminarium. Vid kursens avslutning redovisar varje kursdeltagare ett reflekterande referat av antingen kursboken eller annan valfri litteratur inom ämnet programskrivning. Med reflekterande referat avser vi att man återkopplar till, gör jämförelser med, antingen egna yrkeserfarenheter eller sådant som förmedlats i föreläsningar, diskussioner eller annan litteratur. De samlade referaten kommer att bli del av ett elektroniskt kompendium. Referaten ska lämnas i digital form och kommer att läggas ut på kursens websida.

Obligatorisk litteratur: Fristedt, S och Ryd, N: Att lyckas med program, Arkus, 2004

Exempel på valfri kurslitteratur är: Fröst, P: Designdialoger i tidiga skeden, Chalmers, 2004 Lagerqvist, O och Johansson, B: Bostäder och lokaler på funktionsentreprenad – stöd för upphandling, Pro Development, 2004 Fristedt, S och Ryd, N: Ju förr desto bättre, programarbete i tidigt skede av byggprocessen,UFOS, 2006 Malmqvist, I & Ryd. N: Verktyg och hjälpmedel för byggherrens kravformulering I tidiga skeden, 2006Mosbech, K: Workspace, Organizational goals and Physical environments, 2004 Worthington, J: Managing the Brief for better design, 2001

ExaminationsformFör godkänt krävs genomförd skriftlig och muntlig presentation av övningsuppgift, skriftligt, reflekterande litteraturreferat samt minst 75 % närvaro vid seminarier (3 av 4 dagar).

KursansvarigInga Malmqvist, Chalmers

78 ByggherreClass

ByggherreClass

Kursbeskrivning 4

Samhällsstyrning Block II

InledningSamhället styr byggandet och förvaltningen av den byggda miljön direkt genom regler och tillståndsgivning och indirekt genom opinion och samråd. Huvudansvarig för att villkor och regler följs är byggherren (respektive fastighetsägaren) även om andra aktörer oftast står för det praktiska genomförandet. Mot denna bakgrund är det viktigt att alla byggherrar känner till samhällets spelregler. Samhällets regler och styrning utgår från ett stort antal lagar såsom Jordabalken, Miljöbalken, Plan och Bygglagen och Arbetsmiljölagen. Utifrån och med stöd av dessa lagar har föreskrifter upprättats som måste följas av byggherren (fastighetsägaren) under byggnadsverkets utveckling. Ansvaret omfattar byggnaders och anläggningars tekniska egenskaper, föroreningar från verksamheten till omgivande miljö samt ansvar för människors hälsa och välbefinnande både för aktuell verksamhet och för tredje man.

SyfteKursen syftar till att ge förståelse för de processer kring tillståndsgivning, regelverk mm som påverkar byggprocessen samt ge kunskap om vad samhällets regler och förväntningar innebär för byggherren samt beskriva spelplanen för samhällsstyrning.

MålKunskapsmässig kompetens motsvarande vad som krävs för att vara kvalitetsansvarig enligt PBL-K skall uppnås (Det bör påpekas att för att bli accepterad/certifierad som kvalitetsansvarig enligt PBL ställs ytterligare krav på kompetens och praktisk erfarenhet än godkänt genomförd kurs) Förmåga till praktisk hantering av samråds- och tillståndsförfarande. Insikt i opinionsbildning.

InnehållStyrning av byggandet och byggd miljö:

Styrning av byggande på olika nivåer Planprocessen och tillstånd Kontroll och ansvar

Kvalitetsansvarig enligt PBL Revisioner

Ansvar vid större markarbeten Tekniska krav inklusive fukt

Energiförbrukning Styrning av hållbar utveckling:

Samhällets miljömål Hållbar utveckling Fastighetsägarens miljöansvar

Kontroll och ansvar Miljökvalitetsnormer Energihushållning i byggd miljö Miljökonsekvensbeskrivning

Tillstånd och tillsyn

ByggherreClass/kursbeskr20061206 1

79Bilagor

Miljöfarlig verksamhet och farligt avfall Avfall och producentansvar

Utsläpp av CMR-ämnen Miljöledning Styrning av arbetsmiljöaspekten Byggbranschens arbetsmiljö – en översikt Arbetsskador (arbetsolyckor, arbetssjukdomar) Arbetsmiljöfaktorer - Fysikaliska/kemiska hälsorisker - Ergonomi och arbetsanpassning Arbetsmiljöarbetet på olika nivåer och i olika skeden

Samhällsnivå - Tillsyn

- Branschnivå- Företags-/arbetsplatsnivå

- Verksamhetsledningssystem - Systematiskt arbetsmiljöarbete

- Arbetsmiljöplanering - Arbetsmiljöfrågor i designskedet - Produktionsplanering (säkerhetskultur miljöplan

och kvalitetsplan)Övrig samhällsstyrning:

Statliga bidrag Tjänstedirektivet Energideklarationer EU-initiativ Kvalitetsledning: Kvalitetssystem Revisioner Opinionsbildning

Lobbing, massmedia, kommunikation

ExaminationKursen avslutas med skriftlig tentamen. Denna innehåller tre delar som var och en skall vara godkänd för att få godkänt på kursen. Den skriftliga tentamen innehåller följande tre delar tekniska bestämmelser, kvalitetssäkring och övriga delar. För godkänt betyg erfordras vidare att i kursen ingående gruppuppgifter (Exempelvis kontroll- och arbetsmiljöplan samt revision) och individuella övningsuppgifter är godkänt genomförda. 75% närvaro på seminariedagar.

Kursmaterial- Kursmaterial för utbildning av kvalitetsansvarig enligt PBL (PBL, BBR, BKR, Lag om

- Byggfelförsäkring, Föreskrifter om typgodkännande, Information om riksbehörighet m m).

- Utdrag ur Miljöbalken, AML, AFS, Sveriges Miljömål, Regeringens skrivelser om Hållbar Utveckling, aktuella EU-direktiv mm samt aktuell litteratur inom arbetsmiljöområdet enligt senare anvisning.

- Mot nya höjder UFOS 2006

- LCC , UFOS 2006

ByggherreClass/kursbeskr20061206 2

80 ByggherreClass

KursansvarigProfessor Bengt Hansson, LTH

ByggherreClass/kursbeskr20061206 3

81Bilagor

iByggherreClass

Kursbeskrivning 5

Projektledning Block II

InledningProjektledning är benämningen på det arbete som omfattar planering, genomförande och uppföljning av projekt. För byggherren innebär det att det är denna process som skall styra och säkerställa att de mål som definierats kan uppnås inom givna resurser och villkor. Det är också denna process som skall hantera förändringar och hantera krav och behov på ett sätt så att slutresultatet motsvarar det behov byggherren skall möta, i projektledningsarbetet inryms därför en viktig del av byggherrens relation till sin egen verksamhet och/eller kunder/hyresgäster.

SyfteKursen skall ge deltagarna kunskap om centrala aspekter och redskap i projektledningsarbetet.Kursen skall belysa de verktyg och aktiviteter som förutsätts för en effektiv ledning och styrning av dagens bygg- och anläggnings projekt ur ett helhetsperspektiv med starkt kundfokus.

MålMålet är att kursdeltagarna skall utveckla en förståelse för projektarbetsformen och projektledningens betydelse för att

InnehållKursen behandlar följande moment:

- Projektledarens roll - Systematiska projektstarter - Projektplaneringstekniker- Projektekonomi, grundläggande ekonomiska begrepp, kostnadskalkyler - Riskhantering översiktligt - Innovationer i teknik och relationer- Kundrelationer och kontraktsformer i tjänsteverksamheter - Tjänstekvalitet: process/produkt

Vidare berörs: - Organisering av projekt - Partnering- Hur hanteras information och rapportering med IT och egenkontroll - Hur skapas förutsättningar för att tillvarata den samlade kunskap och de

erfarenheter som deltagare i processen besitter - System för projekthantering - Överlämnande, garantier och förvaltning – en introduktion - Upphandling och ersättningsformer i samverkansprojekt - Innovation i teknik och relationer – upphandlingsaspekter

1

82 ByggherreClass

GenomförandeKursen bygger på en inledande föreläsning och därtill hörande workshop där moment inom projektledning övas. Föreläsningarna ges av akademiskt verksamma lärare och forskare. Kursen innehåller också moment av problemlösning och presentationsteknik. Kursens gemensamma moment genomförs vid Chalmers.

Varje deltagare kommer att få en projektuppgift inom området. Uppgiften löses med fördel i grupper om två. Uppgiften kommer att beröra aspekter av projektledning utifrån ett byggherreperspektiv så som exempelvis relationen mellan program och styrning i byggprojekt, projektledning kring relationen mellan fastighetsförvaltare och brukare.

ExaminationFör godkänt på kursen krävs aktivt deltagande och 75% närvaro vid workshop och inlämning av deluppgifter samt färdig och godkänd projektuppgift.

Litteratur Nedanstående litteratur är exempel på litteratur som kommer att användas. Ytterligare och/eller viss special litteratur kommer att tas fram till kursstart.

- Briner, W., Geddes, M. & Hastings, C. (2000) Projektledaren. Svenska Förlaget. - Bröchner, J. (2006) Svenska byggare innoverar.Stockholm: SBUF (33 s). (länk till pdf: http://www.sbuf.se/documents/Rapportsbuf-06us.pdf ). - Rapp Ricciardi, M. och Schaller, J. (2005) Projektpsykologi – en introduktion. Studentlitteratur.- Söderlund, J. (2005) Projektledning och projektkompetens: perspektiv på konkurrenskraft. Liber.- Tonnqvist, B. (2004) Projektledning.

Länkar som är bra att ha är:

Länk till PMI, Project Management Institute, http://www.pmi.org

Byggnadsekonomi vid Chalmers hemsida har en rad intressanta länkar som har med projektledning att göra: http://www.bem.chalmers.se/shm/lankar.htm

KursansvarigAnsvariga lärare är Göran Lindahl och Sven Gunnarsson vid Byggnadsekonomi vid Chalmers i samverkan med Jan Bröchner och Anna Kadefors från Service management, Chalmers.

i 20070131

2

8�Bilagor

ByggherreClass

Kursbeskrivning 6

Fastighetsföretagande Block III

InledningI dessa tider går de flesta fastighetsföretag tämligen bra – räntorna är låga och hyresgästerna har bra betalningsförmåga. Denna situation är dock inte alltid rådande. Utmaningen är att kunna utveckla ekonomiskt försvarbara projekt även under andra omständigheter.

Kursen fokuserar på metoder för analys av fastighetsföretagets ekonomi, generella redovisningsprinciper, analys av resultat- och balansräkning, nyckeltal, företagsvärdering mm samt specifika frågor för fastighetsföretag som värdering av tillgångar och långsiktig bedömning av lönsamhet. Nyproduktion sätts in i ett finansiellt perspektiv med hänsyn till soliditet, likviditet och lönsamhet.

Syfte Syftet är att träna metoder för analys av ett fastighetsföretags ekonomi samt att göra valda delar av en utvecklingsplan (affärsplan) för ett fastighetsföretag.

MålMålet med kursen är att ge:

Grunderna för ett strategiskt ekonomiskt tänkande när det gäller fastighetsinvesteringarGrunderna för analyser av konsumenternas preferenser Förståelse för inverkan av fastighets- och byggmarknadernas institutionella ramverk Grunderna för ekonomisk styrning av fastighetsföretag; nyckeltalsanalys Tillämpbar kunskap för analyser av byggherreföretagets resultat- och balansräkning

Innehåll Kursen behandlar följande moment:

- En SWOT-analys för hela företaget - Rekonstruera och skapa ett företag med långsiktig god ekonomi

a. Skapa vision och affärsidé samt ett antal konkreta mål b. Utvärdera med vilka förutsättningar nyproduktion av hyresrätter är en god

affär för Kilsbostäder c. Vad kan man sälja och köpa – till vilka priser? d. Den löpande förvaltningen –kan den effektiviseras? e. Visa med en flerårig uppställning av resultat- och balansräkning att er strategi

har relevans – redovisa särskilt förutsättningarna för era antaganden och prognoser

- Sammanfatta ert arbete i ett antal tydliga overheadbilder

För att lösa ovanstående måste ni bedöma hur hyrorvakanserdrift- och underhållskostnader

ByggherreClass/kursbeskr20061206

8� ByggherreClass

fastighetsskatt räntekostnaderev räntebidrag belåningsgradinvesteringarförsäljningar

utvecklas under perioden 2007-2011 samt ge en prognos för hur

resultaträntabilitet på eget kapital soliditet substansvärde

kommer att utvecklas under samma period.

Genomförande Kursen är upplagd med varvning av mera teoretiska föreläsningar och praktiska övningar där ett fastighetsföretag analyseras. Projektuppgiften baseras på ett verkligt fastighetsföretag – Kilsbostäder AB. Företagets hittillsvarande verksamhet beskrivs av bifogade underlagsmaterial som består av

Årsredovisning för år 2005 inklusive historisk flerårsöversikt Uppgifter om fastighetsbestånd, hyror för olika kostnadsställen (fastigheter), redovisade värden per fastighet, belåning, taxeringsvärden per fastighet etc

Via årsredovisning och övrigt underlagsmaterial samt information som lämnas vid introduktion till projektet är avsikten att Ni ska bilda Er en uppfattning om företagets hittillsvarande verksamhet och sedan ta fram en utvecklingsplan för perioden 2007-2011. Mera information om företaget finns på www.kilsbostader.se och om Kils kommun på www.kil.se.

Som antagen nytillträdd VD har Ni fria händer att utveckla olika strategier så som köp, försäljning, nybyggnation, ombyggnation och rivning av fastigheter. Ni får dock inte sälja hela bolaget eller samtliga fastigheter i bolaget.

ExaminationFör att erhålla 5 högskolepoäng gäller följande förutsättningar:

a) behörighet att läsa vid högskola och dessutom en av arbetsgivaren underskriven ansökan till kursen

b) Nöjaktig närvaro och aktivt deltagande i projektarbetet. c) Godkänd hemtentamen d) Godkänt hemarbete

Hemtentamen delas ut på sista kursdagen under del I av kursen. Svar ges individuellt på frågorna och utifrån den litteratur som delats ut och de föreläsningar du tagit del av. Förslag på svar till frågorna gås igenom på första dagen av kursens del II.

Del I av kursen omfattar fem dagar medan del II omfattar två kursdagar.

ByggherreClass/kursbeskr20061206

8�Bilagor

Hemarbetets slutprodukt består av en muntlig föredragning (power-pointpresentation) på max 15 minuter (inkl frågor) som gjorts individuellt eller tillsammans med en kollega. Ämnet väljs utifrån dina dagliga arbetsuppgifter. Litteratur och internet används för att samla information. Presentationen sker under del II på kursen.

Litteratur

KursansvarigProfessor Stellan Lundström, KTH

ByggherreClass/kursbeskr20061206

86 ByggherreClass

ByggherreClass

Kursbeskrivning 7

Byggsystem och förvaltning Block III

InledningSom byggherre och fastighetsägare ställs det krav på att inneha kunskaper om byggnaders egenskaper ur olika perspektiv. Från teknisk synpunkt finns viktiga områden som t.ex. fuktbelastning och energiåtgång. Det är även viktigt att känna till olika byggmetoder från olika epoker samt hur industriellt byggande går tillväga. Ur juridiskt perspektiv är det viktigt att känna till lagstiftning gällande villkor för brukarnas och övriga intressenters rättigheter rörande byggnaden. Under förvaltningsskedet av en byggnad är det viktigt att kunna optimera drift och underhåll ur hållbarhetssynpunkt. Begrepp som LCC, LCA, hållbart materialval samt miljövärdering är grundläggande. Att ge förutsättningar för en byggnads underhåll utifrån ovan nämnda perspektiv är en mycket viktig del av byggprocessen när det gäller att uppnå samhällets mål om hållbar utveckling.

SyfteKursen belyser möjligheter för byggherren vad gäller tekniska system och material. Genom sina beskrivningar ger byggherren förutsättningar för val av material och kvalitet, samt säkring av tekniska kvaliteter avseende energi och fukt. Kursen belyser också produktionsmetoder och samverkansformer som ger hållbarhet och tar hänsyn till hur förvaltningen ska beaktas vid val av material och garantiutfästelser i byggprocessens tidiga skede..

MålMålet med kursen är att ge byggherren en kunskapsbas för teknisk och hållbar fastighetsförvaltning samt att visa på hur olika aspekter och val i byggskedet påverkar förvaltningsarbetet. Målsättningen är att kursdeltagarna ska ges förståelse av olika verktyg och metoder för att optimera drift och underhåll samt kunna integrera upphandling av detsamma enligt AFF i byggprocessen.

InnehållByggnaden som system:

- Översikt av byggmetoder från 1880 och framåt - Industrialiserat byggande - Fuktdimensionering - Energioptimering / Komfort

Miljövärdering: - Metoder- Verktyg- Brukarenkäter- Inventeringsteknik- Värdering

ByggherreClass/kursbeskr/20070130 1

87Bilagor

Förvaltning och drift: - Driftoptimering/ Energihushållning - Livscykelbedömningar

Livscykelanalys – LCA Livcykelkostnader – LCC

- Hållbart materialval - Underhållsplanering - Fördjupning av teknik- och förvaltningsupphandling enligt AFF

GenomförandeKursens genomförs med 4 kursdagar i Lund med grupparbeten och övningar som utförs däremellan. Fördelning av momenten kan se ut enligt följande:

Dag 1 Introduktion Byggnaden som system

Översikt av byggmetoder från 1880 och framåt Industriellt byggande Fuktdimensionering

Energioptimering Komfort, inneklimat

”Sick buildings”

Distansuppgift

Dag 2 Förvaltning och drift

Driftoptimering’ Energioptimering

Livscykelbedömningar Livscykelanalys – LCA, livcykelkostnader – LCC

Hållbart materialval

Dag 3 Miljövärdering Metoder Verktyg

InventeringsteknikVärdering

UnderhållsplaneringFördjupning av teknik- och förvaltningsupphandling enligt AFF Funktionskrav och överlämnande

Distansuppgift

Dag 4 Tentamen Redovisning av projektuppgifter Sammanfattning och avslutning

Litteratur Kurskompendium, AFF, AvtL, mm.

ByggherreClass/kursbeskr/20070130 2

88 ByggherreClass

Så byggdes husen 1880-2000; Björk mfl, Formas , Stockholm 2002

Energioptimering, Inte för kråkorna, UFOS

LCC kalkyler UFOS 2006

Miljövärdering Formas 2006

Examination- Skriftlig tentamen

- Godkända grupparbeten omfattande exempelvis upprättande av föreskrifter för upphandling av konsult-, bygg- och förvaltningstjänster

- Godkänt genomförda individuella övningsuppgifter.

- 75% närvaro på seminarier. (3 av 4 dagar)

Kursansvar

Professor Bengt Hansson, LTH

ByggherreClass/kursbeskr/20070130 3

89Bilagor

ByggherreClass

Kursbeskrivning 8

Flexibilitet och användbarhet Block III

InledningByggnaders livslängd ställer allt större krav på utformning som medger förändringar av lokalernas funktion och användning samt på byggnadens försörjningssystem. Byggherren ska ha insikt i vad ändrade användningssätt och kundkategorier kan innebära för projektets utformning och upplåtelse.

SyfteKursens syfte är att ge grundläggande kunskaper om sådana faktorer i byggande och byggnader som ökar möjligheterna till flexibilitet, generell och förändrad användning samt användbarhet över tid. Kursen riktar sig främst till husbyggnadssektorn.

MålMål för kursen är att:

- förmedla synsättet att utformning av byggnader och lokaler utgår från behovet hosnyttjaren eller användarnas kärnverksamhet och att byggnadsverk innehåller olika skal. - ge grundläggande kunskaper om begreppen flexibilitet och användbarhet.- illustrera metoder och processer för förädling och omvandling baserat på analys av brukarnytta.

InnehållOmråden som kommer att behandlas i kursen:

- Begreppen flexibilitet, generalitet och användbarhet- Faktorer i utformningen av byggnadsverk som påverkar flexibilitet och användbarhet över tiden- Hur målsättningar kring flexibilitet, generalitet och användbarhet beaktas vid olika skeden av programarbetet - Aspekter av flexibilitet vid kravställning och projektmål - Tredimensionell fastighetsbildning som ett verktyg för ökad flexibilitet och användbarhet- Legala ramar och planinstrument för ökad flexibilitet - Exempel på hur byggnader fått helt ny användning och/eller kunnat delas upp till separata kunder eller hyresgäster - Flera samtidiga brukare; svårigheter och möjligheter. - Målgruppsanalyser - Internationella utblickar

ByggherreClass/kursbeskr/20061206 1

90 ByggherreClass

GenomförandeKunskapsområdet är tillämpat med sitt ursprung i praktisk verksamhet och inte en egen akademisk disciplin utan är tvärvetenskapligt till sin karaktär. Föreläsningarna i kursen ges därför både av akademiskt verksamma personer och av yrkesverksamma personer inom området.

Tillämpningsprojekt hämtas helst från deltagarnas ordinarie verksamhet och arbetet utförs lämpligen två och två. Övningsuppgiften utgörs av fallstudier där byggnadsverk med förändrad struktur och användning studeras, beskrivs, och analyseras med avseende på möjliggörande faktorer, hinder och nya möjligheter samt förändringar i försörjningssystem, till exempel avseende ny teknik.

Undervisningen består av föreläsningar, litteraturstudier samt en tillämpad övning. Under de schemalagda dagarna – ”3-4 dagar on-campus” - sker föreläsningar, litteraturseminarier samt uppläggning, diskussioner och redovisningar av övningsuppgifter.Under övrig tid – ”Off-campus” – sker litteraturstudier och genomförande av övningsuppgiften. Web används för frågor och svar, grupparbete och redovisning etc.

Litteratur Kursens obligatoriska litteratur diskuteras i ett förberett seminarium. Vid kursens avslutning redovisar varje kursdeltagare ett reflekterande referat av antingen kursboken eller annan valfri litteratur inom ämnet. Med reflekterande referat avser vi att man återkopplar till, gör jämförelser med, antingen egna yrkeserfarenheter eller sådant som förmedlats i föreläsningar, diskussioner eller annan litteratur.De samlade referaten kommer att bli del av ett elektroniskt kompendium. Referaten ska lämnas i digital form och kommer att läggas ut på kursens webbsida.Exempel på kurslitteratur är:

- Brand, S: How buildings learn- What happens after they are built, 1995- Fristedt, S och Ryd, N: Att lyckas med program, Arkus, 2004 - Fristedt, S och Ryd, N: Ju förr desto bättre, programarbete i tidigt skede av byggprocessen, UFOS, 2003- Malmqvist, I: Vardagshus i staden, Chalmers 1992 - Mosbech, K: Workspace, Organizational goals and Physical environments, 2004 - Worthington, J: Managing the Brief for better design, 2000

ExaminationsformFör godkänt krävs genomförd skriftlig och muntlig presentation av övningsuppgift, skriftligt, reflekterande litteraturreferat samt minst 75 % närvaro vid seminarier (3 av 4 dagar).

KursansvarigProfessor Inga Malmqvist, Chalmers arkitektur

ByggherreClass/kursbeskr/20061206 2

91Bilagor

ByggherreClass

Kursbeskrivning 9

Byggprocessen i ett strategiskt perspektiv Block III

InledningByggprocessen i ett strategiskt perspektiv bidrar till ökad förståelse om byggprocessens möjligheter att möta beställares och slutanvändares önskemål. Under senare år har flera undersökningar och rapporter från olika länder lyft fram behovet av en förnyad syn på byggprocessens uppläggning och genomförande. Några exempel är ”Accelerating change” från England och ”Skärpning gubbar” från Sverige. I kursen förs dialoger om de faktorer som stödjer och hindrar praktiskt tillämpning av nya synsätt.

SyfteByggherren som förändringsagent förutsätter ett innovativt tänkande och förmåga att kommunicera mål och erfarenheter med deltagare i processen. Kursen syftar till att bidra med nya synsätt och metoder för en byggherres agerande som skapar hållbarhet och värden med kvalitet för nyttjare. Kursen belyser juridiska instrument för att skapa incitament alt från brukare och finansiärer till utförare. Kursen vänder sig till såväl anläggare som husbyggare.

MålEfter genomgången kurs kommer deltagaren att:

Ha en ökad insikt om hur olika drivkrafter hos aktörerna exempelvis beställare och leverantörer påverkar byggprocessenHa en större insikt om innebörden av en ”Hållbar utveckling/uthålligt samhälle” för byggverksamhetenHa identifierat nyckelområden där nytt tänkande, teorier och tillämpningar förnyar byggsektornKunna beskriva hur ”Goda exempel” kan bidra till branschens utvecklingKunna beskriva praktiska mätmetoder för värde- och riskhantering i byggprojektHa en ökad förståelse för hur nya arrangemang för upphandling av byggprojekt påverkar relationerna i projektteamet Kunna beskriva hur man uppnår förbättrade prestationer i produktionskedjan

InnehållKursen innehåller moment som omfattar: - Hållbar utveckling och byggande

grundläggande synsätt och värderingar vid bedömningar av byggnadsobjekt - Värdeskapande och värdeförädling

aktiviteter i byggprocessen granskas- Riskhantering

genomförandeformer och ersättningsformer granska ur risksynpunkt - Processledning

analys av produkt- och processfrågor - Upphandlingsformer

strategiska konsekvenser av olika upphandlingsmodeller

92 ByggherreClass

- Industriellt tänkande konsekvenser av olika produktionslogiker

- Innovativt tänkande nyskapandets roll för utveckling av byggprocessen

- Lärande organisation erfarenhetsåterföring, avvikelserapportering och organisatoriskt lärande

- Best practiseerfarenhetsåterföring och lärande genom demonstrationsverksamhet och erfarenhetsdatabaser

GenomförandeKursens genomförs i form av fyra seminariedagar. Seminarierna stöds av ett internetbaserat kursmaterial. Kursdeltagarna förväntas förbereda sig individuellt inför seminarierna. Under seminariedagarna sker föreläsningar och diskussioner och redovisningar av övningsuppgifter. Under övrig tid sker litteraturstudier och genomförande av övningsuppgiften. Webbverktyget används för frågor och svar.

ExaminationFör godkänt krävs genomförd skriftlig och muntlig presentation av övningsuppgift, samt minst 75 % närvaro vid seminariedagar.

Litteratur: Kan omvärlden ha rätt? BQR 2006

Byggherren som förändringsagent- till nytta för användarna, FoU program 2007

Svenska byggare innoverar, SBUF 2006 , Bröchner

Innovationer i byggsektorn, Wide´n Lund 2006

Atkin, B., Borgbrant, J., Josephsson, P-E. (editors) Construction Process Improvement, Blackwell Science, Oxford 2002

Byggandet måste industrialiseras. Betongvaruindustrins Årsbok 2003, Stockholm, Borgbrant, J. 2003

Byggprocessen i ett strategiskt perspektiv. Byggkommissionen, Expertrapport. Borgbrant, J.2003

Simu, K. Risk management in small Construction Projects, Luleå University of Technology, 2006

Senge, P. den femte disciplinen. Nerenius & Santerus, falun 1996

Kursansvarig:Professor Jan Borgbrant, Luleå tekniska universitet.

9�Bilagor

ByggherreClass/kursbeskr/20061206 1

ByggherreClass

Kursbeskrivning 10

Riskhantering i anläggningsprojekt Block III

InledningStora anläggningsprojekt har att handha många frågeställningar som är förknippade med stora risker. Svårighet att få acceptans från omgivningen kan bero på svårigheter att kommunicera de risker som finns. Många tvister mellan entreprenör och beställare beror på otydlig risk fördelning. Tids- och kostnadsöverskridande kan bero på att projektrisker inte har klarlagts på planeringsstadiet. Riskanalys har idag börjat användas för att kunna beakta dessa problem. I många fall utföres dock dessa utan tillräcklig kunskap om redskapen eller anläggnings-byggande. Även svårigheter att kommunicera risker mellan och inom parterna finns. Kursen behandlar frågor som rör bedömning och handhavande av risker i anslutning till byggande av större anläggningsprojekt.

SyfteKursen ger grundläggande kunskaper om risker och säkerhet i anläggningsarbete.

MålEfter genomgången kurs ska de studerande ha god kännedom

Om de viktigaste risk- och säkerhetsfrågorna inom anläggningsområdet. Om viktiga grundbegrepp som används i analys av risker och om grundläggande principer för tekniskt säkerhetsarbete Om metoder för att handha olika risker vid stora anläggningsprojekt

Vidare ska de kunna tillämpa dessa kunskaper i analys av konkreta anläggningsobjekt.

InnehållKursen är uppdelad på följande block:

Block 1, Anläggningstekniska risker Geotekniska risker vid byggande ovan jordGeotekniska risker vid byggande under jord Risker och säkerhet i konstbyggnader ProjektledningsriskMetoder för kvalitetssäkra stora anläggningsprojekt.

Block 2, Risk och säkerhet allmänt

Hur tänkandet om tekniska risker har utvecklats Risk kontra osäkerhet. Olika definitioner av risk och säkerhet.Riskanalysens grundförutsättningar, dess möjligheter och begränsningar. Beteendevetenskapliga aspekter: Mänskliga misstag. Riskkommunikation. Beslutsteoretiska aspekter på riskerFakta och värderingar i tekniska riskbedömningar. Risk och etik.

9� ByggherreClass

ByggherreClass/kursbeskr/20061206 2

Block 3, Riskanalytiska redskap och byggtekniska tillämpningar Teknisk riskanalysStatistiska redskap för riskbedömning Tid och kostnadsuppskattning med statistiska metoder Teorier för säkerhetsanalys av byggnadsverk.Användningen av säkerhetsfaktorerRegelverket för byggnadsverk

Block 4, Arbetsmiljö och kemikalier Hälso- och miljörisker med byggmaterial. Arbetsmiljörisker i byggandet

GenomförandeKursen består av fyra seminariedagar. Därtill tillkommer litteraturstudier som sker individuellt med hjälp av instuderingsuppgifter och distansverktyg. Dessutom ingår ett eget projektarbete i form av en fallstudie som presenteras muntligt och skriftligt.

Litteratur

Stille H., Andersson J.,Olsson L.,2003 Information based design in rock engineering SveBeFo rapport 61 Isaksson T., 2002 Model for estimation of time and cost based on risk evaluation applied on tunnel projects. Dr-avhandling Avd Jord och bergmekanik KTH Danielsson A., Holmberg I., (red) 2002 Ledarskapets olika skepnader -exemplet Hallandsås StudentlitteraturGrimvall, G., Jacobsson, P., Thedéen, T. (Red), Risker i tekniska system. Studentlitteratur 2003.Ravsand, M., Risikoanalyse, Tapir, 1991. Sven Ove Hansson, Risk and safety in technology (manuskript till handbokskapitel) Sven Ove Hansson, “Philosophical Problems in Cost-Benefit Analysis”, artikel under publicering i Economics and Philosophy. Diverse material i form av tidningsartiklar och utdrag ur böcker och rapporter som delas ut under kursen.

ExaminationFör godkänt krävs genomförd muntlig och skriftlig presentation av projektarbetet samt 75% närvaro på seminarierna (3 av 4 dagar).

KursansvarigaProfessor Håkan Stille, Jord och Bergmekanik, KTH Professor Sven Ove Hansson, filosofi, KTH

9�Bilagor

ByggherreClass

Kursbeskrivning 11

Plan- och acceptansprocessen Block III

InledningAtt uppfylla samhällets krav- och acceptansprocess är en av byggherrens strategiska aktiviteter i plan- och byggprojekt. Planering och genomförande av projekten påverkar många intressenter som måste hanteras under byggprocessen. I dag finns lagstadgade krav på planprogram, miljökonsekvensbedömningar, samråd, etc. vid planering av nya projekt. Dessa verktyg i planeringsprocessen har till uppgift att bl.a. hantera intressemotsättningar mellan olika aktörer och skapa acceptans för nya byggprojekt. Genom att använda dessa verktyg på ett ändamålsenligt sätt utgör de dels ett stöd i planeringsarbetet, dels en förutsättning för att processen skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt.

Kursen behandlar planeringsprocessen - den process inleds med ”initiering” av ett byggprojekt till dess myndighetstillstånd har givits och det konkreta byggandet kan starta. I kursen kommer de ”allmänna spelreglerna” i plan- och bygglagen m.fl. lagar att analyseras. Vidare kommer tillämpningen av miljökonsekvensbeskrivningar och miljöbedömningar för planer och program att diskuteras och hur dessa planeringsverktyg kan bidra till att skapa en effektiv planeringsprocess.

SyfteSyftet med kursen är att ge kunskaper i hanteringen av planeringsprocessen – vad gäller såväl de formella reglerna i lagstiftningen som den praktiska tillämpningen. Kursen skall alltså ge god insikt i tillståndsprövning av olika åtgärder, kommunikationen mellan olika aktörer såsom myndigheter, allmänhet och lokala opinioner samt tillämpningen av verktyg i olika skeden i planeringsprocessen. Kursen är en fördjupning från kursen samhällsstyrning i block II .

MålEfter kursen ska deltagarna kunna:

- Förklara grundläggande idéer och begrepp i planeringsprocessen. - Analysera konsekvenser av alternativa utformningar av detaljplaner. Det gäller

bestämmelser för tillåtet byggande, ekonomiskt ansvar för förvaltning och finansiering av gemensam infrastruktur samt planens förutsättningar och medel att kunna anpassa existerande markägoförhållanden till en ny situation.

- Förstå och analysera förutsättningar och innehåll i s.k. genomförandeavtal (exploaterings- och markanvisningsavtal) som tecknas mellan byggherren och kommunen.

- Analysera användningen av MKB och andra planeringsverktyg samt dess roll i planeringsprocessen.

ByggherreClass/kursbeskr/20061206 1

96 ByggherreClass

InnehållKursen innehåller moment som omfattar:

- grundläggande teorier och begrepp - legala förutsättningarna för planeringsprocessen - detaljplaners utformning - ansvar för byggande/förvaltning/finansiering av gemensam infrastruktur - nödvändiga markförvärv för att kunna genomföra planer för bebyggelse - miljökonsekvensbeskrivning och miljöbedömning för planer och program - tillämpning av GIS (geografiska informationssystem) - opinionshantering

GenomförandeKursen består av föreläsningar och seminarium. Lagstiftningen kommer att ställas mot en praktisk tillämpning av reglerna. Bl.a. kommer de överenskommelser som ingås mellan byggherrar och kommuner – och som konfirmeras i markanvisnings- och exploateringsavtal – att analyseras och diskuteras.

Vidare kommer ett antal planeringsverktyg att presenteras. Användningen av de presenterade verktygen i miljöbedömning och planering kommer att analyseras och diskuteras. I det egna projektarbetet finns möjlighet att fördjupa sig i en egen vald frågeställning, antingen relaterat till något praktiskt arbete eller till ett mer teoretiskt ämne.

ExaminationFör att bli godkänd i kursen skall deltagarna genomföra ett eget projektarbete som presenteras både muntligt och skriftligt samt 75% närvaro vid seminariedagar.

Litteratur

KursansvarigaKursen leds av: Prof Berit Balfors, Inst för mark- och vattenteknik, KTH Prof Thomas Kalbro, Fastighetsvetenskap, KTH.

ByggherreClass/kursbeskr/20061206 2

97Bilagor

ByggherreClass

Kursbeskrivning 12

Utredningsmetodik Block IV

InledningByggherrens ställningstaganden baseras i stor utsträckning på utredningar och rapporter. Utredningar ligger till grund för både operativa och strategiska beslut i verksamheten. En del av byggherrens roll är också att dokumentera och kommunicera resultat av genomförda undersökningar. Byggherrens skall också besitta förmåga att kritiskt granska genomförda utredningar och kunna tolka dessa ur ett helhetsperspektiv.

SyfteSyftet med kursen är träna upp deltagarna förmåga att rätt omsätta befintlig kunskap men också att inhämta ny relevant kunskap för byggprocessens utveckling. Kursen är obligatorisk för 40 poäng och diplomering.

MålMålet är att deltagarna ska få grundläggande kunskaper i och- förstå vetenskapsteoretiska grunder och synsätt vid uppläggning av undersökningar/utredningar- ökad förmåga till implementering av ny kunskap- planera ett utredningsuppdrag med stöd av vetenskapliga metoder- kännedom om utformningen av relevanta underlag till dialog med företag/myndigheter avseende utredningens planering och genomförande

InnehållI kursen behandlas: - vetenskapliga metoder (positivism, hermeneutik), induktiv och deduktiv metod, forskningsfråga, hypotesformulering - utredningsmetodik (undersökningsdesign, deskription, fallstudier) - tekniker för insamling och analys av data (litteratursökning, dokumentstudier, enkät- och - - - intervjumetodik, - kvalitativ och kvantitativ analys) - rapportutformning (disposition, språklig form mm) - seminariebehandling (opponering) - kommunikationsteknik

GenomförandeUndervisningen genomförs i form av tre seminariedagar. Seminarierna består av föreläsningar och seminarieövningar. Arbetsformen bygger på litteraturstudier och seminarieövningar och presentation av egna idéer och planer för projektarbetet.

ExaminationFör godkänt i kursen skall deltagarna muntligt och skriftligt presentera sina planer för projektarbetets genomförande, samt opponera på andra deltagares planer.

ByggherreClass/kursbeskr/20061206 1

98 ByggherreClass

Litteratur: Andersson, Borgbrant (1998). Forskningsprocesser och vetenskaplighet, LTU Repstad, P. (1993). Närhet och distans - kvalitativa metoder i samhällsvetenskap.StudentlitteraturPatel, R., Davidsson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder.Thurén, T. (1994). Vetenskapsteori för nybörjare

Kursansvarig:Professor Jan Borgbrant, Luleå tekniska universitet

ByggherreClass/kursbeskr/20061206 2

99Bilagor

Bilaga �

100 ByggherreClass

101Bilagor

102 ByggherreClass

10�Bilagor

Bilaga �

10� ByggherreClass

10�Bilagor

106 ByggherreClass

107Bilagor

108 ByggherreClass

109Bilagor

110 ByggherreClass

Bilaga �

111Bilagor

112 ByggherreClass

11�Bilagor

11� ByggherreClass

11�Bilagor

116 ByggherreClass

117Bilagor

118 ByggherreClass

119Bilagor

120 ByggherreClass

Bilaga 6

121Bilagor

Bilaga 7

122 ByggherreClass

Bilaga 8

12�Bilagor

12� ByggherreClass

Box 534, 371 23 KarlskronaTel: 0455-35 30 00. Fax: 0455-35 31 00Webbplats: www.boverket.se

Boverket

Korta fakta om Boverkets ByggkostnadsforumEn av de hetaste frågorna inom bygg- och bostadssektorn har under det senaste året varit de uppskruvade priserna på tomtmark, bygg-entreprenader och byggmaterial, främst i tillväxtregionerna. För att bland annat ta fram, analysera och förmedla kunskap och erfaren-heter till berörda inom byggsektorn om faktorer som är av betydelse för att främja utvecklingen, öka effektiviteten och sänka kostnaderna inom i första hand bostadsbyggnadssektorn och därmed på sikt åstadkomma sänkta boendekostnader, har regeringen givit Boverket i uppdrag att inrätta ett Byggkostnadsforum.

Boverkets Byggkostnadsforum ska verka för en ökad effektivitetoch lägre kostnader i byggande och boende genom att fungera somkunskaps- och idébank för byggherrar, kommuner, myndigheter ochbyggentreprenörer. Syftet är bland annat att förmedla kunskap ombyggprojekt eller byggprocesser som leder till att man kan byggabilligt, utan att försämra kvalitén eller utrustningsstandarden.

Boverkets Byggkostnadsforum får bl.a. använda 20 miljoner kronorårligen för att stödja lämpliga pilotprojekt som på ett nytt sätt sökerfå ner boendekostnaderna vid nybyggnad av hyresbostäder samtidigt som projekten främjar ekologisk hållbarhet. Pengarna kan också användas för att i efterhand utvärdera, dokumentera och publicera kunskap om projekt som redan genomförts med motsvarande syfte och inriktning så att dessa kan fungera som goda exempel.

Information om Byggkostnadsforums arbete samt redovisning avgoda exempel och information om de pilotprojekt som startats hittills kan hämtas på Byggkostnadsforums hemsidawww.byggkostnadsforum.se eller från Boverkets hemsidawww.boverket.se.