stadens ljud - boverket › contentassets › 36c8d020f13c... · 2 slutrapport: stadens ljud –...

ett kommunövergripande samverkansprojekt om ljudet i staden. deltagande kommuner: göteborgs stad, malmö stad, stockholms stad och helsingborgs stad

StadenS ljudsamexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet

slutrapport: 3 maj 2013

2 slutrapport: StadenS ljud – samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet

slutrapport stadens ljud 2013

slutrapporten för projektet Stadens ljud – samexistens och metodutveckling för stadskvalitet är resultatet av ett samarbetsprojekt mellan städerna stockholm, göteborg, malmö och helsingborg. projektet har delvis genomförts i samarbete med tyréns aB stockholm och har erhållit ekonomiskt stöd från Delegationen för hållbara städer.

Projektgruppmalin rizell, stadsbyggnadsförvaltningen, helsingborgs stadjens gille, miljöförvaltningen, helsingborgs stadklas groth och stefan modig, stadsbyggnadskontoret, stockholm stadmagnus lindqvist, miljöförvaltningen, stockholms stadalexander danilovic, stadsbyggnadskontoret, göteborgs stadmartin knape och erik pettersson, miljöförvaltningen, göteborgs stadmalin Backman, stadsbyggnadskontoret, malmö stadkristina lembre, miljöförvaltningen, malmö stad

StyrgruppSofia Öreberg, Stadsbyggnadsförvaltningen, Helsingborgs stadstaffan lorentz, exploateringskontoret, stockholms stadBo aronsson, Älvstranden utveckling aB, göteborg johan emanuelsson, stadsbyggnadskontoret, malmö stad

Information om projektet Malin Rizell, [email protected] (eller kontakta övriga inom projektgruppen) • Samtliga underlagsrapporter och PM finns tillgängliga på www.hplus.se • layout Jonathan Johnsson • Fotografier Anges vid varje bild • tryck tryckservice, Ängelholm 2013


n Genom samverkan mellan fyra städer med representanter från stadsbyggnadskontor, miljöförvaltning och exploateringskontor har Stadens ljud lyft fram och pekat på både möjligheter och begränsningar i ett stadsutvecklingssammanhang. Utifrån erfarenhetsutbyte, seminarier med experter och mindre studier har projektet landat i en gemensam problembild och ett gemensamt förslag för hur ett utvecklat förhållningsätt till industribuller kan möjliggöra planering

för täta, mångfunktionella och hållbara hamnstäder. Projektet vill också visa att en offensiv hållning till ljud med nya kreativa lösningar utifrån akustisk design öppnar upp för att skapa god ljudkvalitet i stadens rum.

Stadens ljud hoppas att de erfarenheter och lärdomar som dragits i projektet kan komma till nytta för den allmänna debatten om ljud i stadsmiljö, men också vara till gagn för enskilda stadsutvecklingsprojekt.

Krister Schultzförvaltningschef exploateringskontoretstockholms stad

Agneta Hammerstadsbyggnadsdirektörgöteborgs stad

Christer Larssonstadsbyggnadsdirektörmalmö stad

Kristina Magnussonstadsbyggnadsdirektörhelsingborgs stad

Susanne Lindhstadsbyggnadsdirektörstockholms stad

Gunnar Söderholmförvaltningschef miljöförvaltningenstockholms stad

Christina Börjessonmiljödirektörgöteborgs stad

Katarina Pelinmiljödirektörmalmö stad

Ulla Ingersmiljödirektörhelsingborgs stad

förord

ljudet i staden är något vi behöver lära oss mer om, vad är en god ljudmiljö och när blir ljudet oönskat? För att bidra till ökad hållbarhet av våra städer har projektet Stadens ljud undersökt det ljud som klassas som industribuller i syfte att utveckla ett förhållningssätt i planeringen för ny bebyggelse med goda livsbetingelser.

Innehåll

4 sammanfattning

8 Bakgrund

12 uppstart av projektet stadens ljud

14 problembild 14 Bakgrund till riktvärden för industribuller 16 ansvar inom bullerområdet 16 tillsyn enligt miljöbalken 16 miljötillstånd 17 hamnar 17 störande eller hälsovådligt 19 industribuller i planeringen 20 att förhålla sig till riksintresse hamn 21 slutsats och förslag 21 slutsats 21 förslag för hantering av industribuller i planeringen 23 förslag till fortsatt arbete 24 process för att planera för ljudkvalitet 24 tillämpning av projektets förslag 25 erfarenheter av samarbetsprojektet

26 delstudie a Samhällsekonomisk bedömning 26 metodik 27 resultat av översiktlig bedömning av samhällsekonomiska konsekvenser 28 Miljöeffekter – trafikalstring 29 En miljöekonoms reflektion 29 slutsats

30 delstudie B europeisk utblick 30 nationella riktlinjer och hantering i projekten 30 slutsatser av studien 33 penta-projektet

34 delstudie c akustisk design och hållbar stadsutveckling 34 akustisk design integrerad i stadsutvecklings- och planeringsprocessen 36 akustisk designverktygslåda 38 interdisciplinära arbetsmetoder 40 ett exempel i norra djurgårdsstaden 42 slutsatser

43 Bilagor 43 Bilaga 1: seminarium 1 Stadens ljud och människors hälsa 47 Bilaga 2: seminarium 2 Samexistens hamn och stad 51 Bilaga 3: seminarium 3 akustisk design och hållbar stadsutveckling 55 Bilaga 4: dialogmöte med tre länsstyrelser

59 referenslista


n Buller är ofta en aktuell fråga vid planering för och byggande av nya bostäder. För trafikbuller finns riktlinjer och vägledningar som i huvudsak fungerar bra. Men vid planering av bostäder som påverkas av buller från industrier och industrirelaterad verksamhet saknas tillämpbara riktlinjer. De riktvärden som finns från Naturvårdsverket togs fram för 40 år sedan och har aldrig varit avsedda att användas vid utveckling eller förtätning av staden. Några av riktvärdena för externt industribuller är mycket stränga i en stadsmiljö. Riktvärden nattetid utomhus vid fasad blir ofta dimensionerande och det saknas motiv för att de ska uppfyllas i sin helhet vid nya bostäder. Stadens ljud anser att det saknas forskningsresultat kring sambandet mellan exponering för industrirelaterat buller och risk för påverkan på människors hälsa.

ProjektetS FörSlagInom ramen för projektet Stadens ljud har följande förslag utvecklats som utgångspunkt för tillämpning av industribuller utomhus i planeringen. ► Gällande riktvärden inomhus ska alltid uppfyllas för nya bostäder.

► Utred i ett tidigt skede möjligheterna att åtgärda vid bullerkällan.

► Prova alternativa lösningar för planerad bebyggelsestruktur och ut formning – använda bebyggelse som en skärmande effekt mot ljudkällan.

► Eftersträva bästa möjliga ljudkvalitet och inte bara lägsta godtagbara. Utgå från ett kompensationstänk som innebär att bebyggelsen anpassas på motsvarande sätt som vid expone ring för trafikbuller. Exempel på anpassning är: till gång till tyst sida, burspråk, buller skydd på balkonger och hälften av bostadsrummen orienterade åt annat håll än den bullrande verksamheten.

► Ytterligare kompensationsåtgärd: ställ krav på att uppfylla en högre ljudklass än Boverkets Byggregler, det vill säga ljudklass B eller A med avseende på buller inomhus. (Sådana exempel på utformning har dokumenterat god effekt för att be- gränsa störningen från trafik, men har hittills inte prövats i industri- bullersammanhang.)

► Vid bedömning av acceptabla ljud nivåer, ta hänsyn till att industribuller är komplext och skilj på kontinuer ligt buller som är mindre störande, respektive momentana ljudnivåer som är betydligt mer störande.

► Definiera nattperioden mot svarande övriga EU och som till lämpas för trafikbuller, det vill säga klockan 22:00 06:00. Nattetid är det inomhusnivåerna som är dimen sionerande. Riktlinjerna tillämpas på liknande sätt oavsett veckodag.

► Buller från trafik till och från den aktuella verksamheten bedöms enligt gällande riktvärden för trafikbuller.

► Använd Akustisk design som inne bär att utgå från helheten i samhälls planeringen och lyfta fram kvalitativa, önskade ljud och begränsa oönskade ljud. Akustisk design är en under ut nyttjad metod för att skapa goda ljudmiljöer. Ett första steg är den verktygslåda med exempel som tagits fram inom ramen för detta projekt.

OrgAnisAtiOn Och AnsvArsOmrådenstadsbyggnadsförvaltningens uppdrag är att planera, bygga och förvalta. genom att arbeta med hela stadsbyggnadsprocessen kan vi skapa en yttre miljö som är stimulerande, trygg, tillgänglig och hälsosam för helsingborgaren och stadens olika aktörer.

sammanfattning

Stadens ljud – samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet är ett samarbetsprojekt mellan fyra städer med stora stadsutvecklingsprojekt; norra djurgårdsstaden i Stockholm, Älvstaden i göteborg, Västra hamnen i Malmö och h+ i helsingborg. Projektet har fått stöd från delegationen för hållbara städer och har genomförts under år 2012 och avslutas under april 2013. Projektets syfte har varit att synliggöra problematiken med industribuller vid planering av ny bostadsbebyggelse och då särskilt buller från hamnverksamhet. det övergripande målet har varit att utveckla ett förhållningssätt till riktvärden för industribuller för att kunna möjliggöra täta, hållbara städer med bra ljudkvalitet.


Konsekvenserna av presenterat förslag har i dagsläget inte utretts i sin helhet, men bör kunna ligga till grund för ett fortsatt arbete med att utveckla ett förhållningssätt på nationell nivå. En effekt som behöver studeras vidare är hur verksamhets utövare kan påverkas vid senare prövning enligt miljöbalken.

Projektet Stadens ljud har omfattat en öppen seminarieserie med olika teman kopplat till industribuller och stadens ljudkvalitet, dialog med berörda myndigheter och tre delstudier.

delstudie A redovisar förslag på samhällsekonomiska parametrar för att visa samhällsnyttan av att planera för täta blandade städer och ger argument för varför dagens tillämpning av riktvärden för industribuller är föråldrad.

I delstudie B görs en jämförelse mellan några europeiska hamnstäder och hur dessa hanterar hamnbuller i samband med planering av ny bebyggelse. Slutsatsen är att de studerade projekten i respektive hamnstad har genomförts med en anpassad tillämpning av de nationella riktlinjerna med inriktning

mot att skapa tysta sidor, fokusera på inomhusbullret och där det är möjligt att vidta åtgärder vid källan.

delstudie c har genomförts i samarbete med Tyréns och visar hur akustisk design som interdisciplinär metod kan bli en del i planeringsprocessen för att skapa kvalitativa ljudmiljöer i våra städer. En verktygslåda med olika akustiska designlösningar presenteras och relevanta delar från den prövas för Södra Värtahamnen, del av Norra Djurgårdsstaden i Stockholm.


n För att nå målen om långsiktigt håll bar stadsutveckling behöver dagens för hållningssätt till industribuller utvecklas. Ett förhållningssätt anpassat till den fysiska planeringen, dagens syn på markanvändning och tillämpning av lagstiftning. Till exempel finns exploateringsintressen i att kunna utnyttja och ”återanvända” redan ianspråktagen mark. Industri och hamnområden används inte längre på det sätt som de en gång planerades för, och industriområden som tidigare haft perifer lokalisering i staden har idag mer centrala lägen allt eftersom staden har vuxit. I någon mening har det skett en strukturförvandling i många städer under de senaste årtiondena. För flertalet svenska kommuner finns intresse av att kunna förtäta stadsväven för att ge tillräckligt kundunderlag till kollektivtrafiksystemet, handel och service. Flera företagsbranscher efterfrågar attraktiva miljöer i kollektivtrafiknära lägen att lokalisera sin verksamhet till för att kunna erbjuda attraktiva arbetsplatser. Närheten till vattnet har fortfarande en stark dragningskraft och möjligheten att bygga i vattennära miljöer är en kvalitet som eftersträvas av många.

I Sverige bor vi glest i jämförelse med övriga Europa, även i våra storstäder. Ur miljösynpunkt är det inte hållbart att fortsätta sprida ut bebyggelsen och ta jordbruksmark, naturmark eller grönstruktur i anspråk. I jämförelse med 1950talet har det skett en fyrdubbling av markförbrukning per invånare (Ullstad 2008). Vi ligger bland tio i topp att använda mest asfaltsyta per person i Europa (EU CORINE 2006). I en jämförelse mellan tätort i sin helhet och avgränsad central

del (innerstaden) är skillnaden stor och synliggör potentialen i att bygga tätt i centrala, stationsnära lägen – se tabell nedan.

geMenSaMMa utManIngarHelsingborg, Stockholm, Göteborg och Malmö är alla städer i expansiva stadsregioner och har identifierat liknande utmaningar att hantera som grund för hållbar stadsutveckling. Att återanvända redan ianspråktagen mark är en gemensam strategi för

Sverige är del av den allt snabbare urbaniseringen, vilket innebär att våra städer i tillväxtregioner växer. Behovet av bostäder och arbetsplatser i centrala eller kollektivtrafiknära lägen är stort i Stockholms-, Göteborgs-, och Malmöregionen. Öresundsregionens utveckling innebär att Helsingborgs stad, som nod i Nordvästra Skåne, också har ett högt inflyttningstryck. Inflyttningen till städer innebär ett ökat behov av bostäder, men också tillhörande social service, handel och utbyggnad av infrastrukturen. Förväntningarna ökar på att dagens stadsplanering ska leda till miljö-vänliga städer som är långsiktigt hållbara utifrån alla tre dimensionerna med såväl ekonomisk, social som miljömässig hållbarhet.

tätort Invånare per kvadratkilometer

Stockholm 3 597 inv/km ² (SCB)stockholms innerstad 8 968 inv/km ² (Wikipedia)

göteborg 2 700 inv/km ² (SCB)centrala göteborg 5 600 inv/km ² (Egen avgränsning)Malmö 3 651 inv/km ² (SCB)centrala malmö 9 920 inv/km ² (Egen avgränsning)helsingborg 2 529 inv/km ² (SCB)helsingborg centrala staden 8 572 inv/km ² (Egen avgränsning)Storstadsområdet köpenhamn (7 kommuner) 635 inv/km ² (Wikipedia)köpenhamns kommun 7 380 inv/km ² (SCB)

Berlin 3 899 inv/km ² (Wikipedia)stadsdel mitte 8 350 inv/km ² (Wikipedia)

Paris 20 164 inv/km ² för 1999 (Wikipedia)

Bakgrund


att kunna möta morgondagens behov på kort och lång sikt. Genomgående planeras denna utveckling med hållbarhet som förtecken; höga miljöambitioner, energi effektivitet och klimatanpassning, balanseras med ambitioner ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Förtätning av städerna är önskvärt av flera anledningar och det har bedömts finnas stor potential i befintliga (både nu och tidigare aktiva) industri och hamnområden för att möta mål om ökat bostadsbyggande och behov av hållbara strukturer. Det innebär samtidigt att avståndet mellan ”stad” och ”verksamhet” minskar, vilket blir påtagligt inte bara geografiskt utan även vad gäller buller, luft och därmed tillämpning av lagstiftningen.

Tabellen nedan är ett sätt att illustrera omfattningen av städernas pågående planering av bostäder för att möta ett framtida behov.

Möjligheterna att kunna utnyttja redan ianspråktagen mark är i vissa fall begränsad. Närheten till tillståndspliktiga verksamheter eller annan verksamhet som påverkar sin omgivning försvårar dessa möjligheter.

Idag saknas det vägledning för hur kommuner ska kunna påbörja en stadsomvandling eller förtätning och hur de ska förhålla sig till verksamheter med omgivningspåverkan. Tillgänglig vägledning har fokus på att ange förslag till så kallade generella skyddsavstånd som i många fall är orimliga med hänsyn till verksamhetens faktiska störningar eller risker.

Verksamhetens rättighet i samband med miljötillstånd kan också te sig orimligt stark eftersom tillståndet förhåller sig till verksamhetens omgivning med angivna avstånd till befintliga bostäder som om den vore statisk.

De krav som ställs på skyddsavstånd och säkerhetsavstånd mellan verksamhet och bebyggelse för att möjliggöra framtida expansion av verksamheten är inte tillämpbar på den planering som syftar till att utveckla tät och mångfunktionell stad.

Naturvårdsverkets allmänna råd från 1978 med angivna riktvärden för industribuller var ursprungligen råd inför etablering av ny industri, men tillämpas idag som gällande riktvärden vid till exempel länsstyrelsens granskning av detaljplaner. Även om riktvärdena är att betrakta som rekommendationer, finns det behov av översyn av riktvärdena om vi ska kunna utveckla attraktiva städer.

Stockholm göteborg helsingborg Malmö

antal bostäder i detaljplaner som vann laga kraft år 2012 5 395 3 001 1 109 1 700

Behov av nya bostäder enligt prognos (årtal inom parentes) 100 000 (2030) 29 000 (2021) 13 000 (2030) 50 000 (2030)


n Området har en uttalad miljöprofil och ska bli ett föredöme för hållbart stadsbyggande. Detta innebär att innovativa lösningar för hållbar stadsutveckling ska prövas efter de övergripande ekologiska målen om en klimatanpassad och fossilbränslefri stadsdel 2030 där koldioxidutsläppen understiger 1,5 ton per person och år till 2020.

Stadsutvecklingen sker till stor del på områden som tidigare använts för gasproduktion och andra industriverksamheter, i ett läge som angränsar till såväl befintlig innerstadsbebyggelse som Kungliga Nationalstadsparkens natur och kulturområden.

Norra Djurgårdsstaden omfattar idag även hamnverksamhet med olika hamnfunktioner. Den tyngre hamnverksamheten kommer att omlokaliseras till andra hamnlägen. Färje och kryssningstrafiken till Finland, Ryssland och Baltikum kommer att finnas kvar och utvecklas i området men moderniseras och koncentreras till pirerna när container och oljehanteringen avvecklats från området. Det frigör landytor som är betydelsefulla för genomförandet av den nya stadsdelen.

Norra Djurgårdsstaden ligger i nära anslutning till tunnelbanenätet och kommer inom några år att vara försörjd med spårbunden trafik genom den nya Spårväg City. Kopplingarna till stadens lokala gång, cykel och bilvägnät stärks genom att barriärer försvinner eller överbryggas. Området har också direkt tillgänglighet till det övergripande regionala vägnätet.

norra djurgårdsstaden

stockholm

norra djurgårdsstaden är Stockholms och ett av norra europas största stadsutvecklingsområde, som när det är färdigställt bedöms kunna inrymma mellan 10 000 och 12 000 nya bostäder och fler än 30 000 nya arbetsplatser. Utöver detta planeras för både social och kommersiell service likaväl som en utbyggd infrastruktur.

(Foto: Lennart Johansson, Stadsbyggnadskontoret, Stockholm stad)

bygg.stockholm.se/norradjurgardsstaden


n Området ska vara en knutpunkt med ett innehåll av arbetsplatser, socialt blandat boende och god kollektivtrafik. Här ska Göteborg bygga tätt och stadsmässigt blandat. Kvillebäcken ska ledas genom Frihamnen i ett grönt stråk. Inga godsfärjor ska tillåtas här och området ska kopplas till den historiska stadskärnan genom en ny gång och cykelbro mellan Frihamnen och Östra Hamngatans och Avenyns förlängning.

Frihamnen är ett av flera utbyggnadsområden inom Älvstaden. Området ska omvandlas från hamnområde till hållbar blandstad. Frihamnen är till sin storlek jämförbart med Göteborgs city och har därför möjlighet att rymma en stads utveckling av dignitet. Området ska bilda länk mellan City, Lindholmen, Backaplan och Ringön.

Området är idag till större delen obebyggt och erbjuder stora möjligheter till omformning av mark och vatten till en hållbar blandstad. Samtidigt är området omgivet av barriärer som måste överbryggas för att det ska bli tillgängligt och attraktivt. Idag har Frihamnen en stor andel vatten i form av hamnbassänger. Förändrad struktur genom minskad andel öppet vatten medför mer mark som kan göras tillgänglig. Detta skapar även möjlig heter att knyta området bättre mot angränsande områden.

I Frihamnen kan utbyggnaden ske med utgångspunkt från en ny kollektivtrafiknod på älvens norra sida på det nya stråket mellan Centralenområdet och Backaplan. Centralt i området ska en ny stor stadsdelspark anläggas. Frihamnen är också ett viktigt område att fungera som testarena för lösningar inom hållbar stadsutveckling.

Inför stadens 400årsjubileum 2021 ska en särskild process bedrivas i syfte att beskriva hur bostäder, arbetsplatser och service kan integreras i en modern innerstadsmiljö vid älven, ”RiverCity 2021”.

Älvstaden, frihamnen

göteborg

göteborg har genom Älvstaden en unik potential att utveckla regionens kärna. Frihamnen är strategiskt viktig för att få innerstaden att växa över älven och för att knyta ihop kvillestaden, Backaplan, lindholmen och ringön.

alvstaden.goteborg.se

(Foto: Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad)


n Målsättningen är att Varvsstaden ska bli en attraktiv stadsdel med tydlig identitet inom hållbar och nyskapande stadsutveckling. Området är en del av det gamla Kockumsområdet och visionen om Varvsstaden bygger på idén om den kontrastrika stadsdelen där kontrasterna såväl i den fysiska miljön som hos människorna som befolkar den ger området dess identitet.

Varvsstaden ligger på promenadavstånd från stadens stora kommunikationsnod Malmö Centralstation och är kollektivtrafikmässigt välförsett. I området planeras för cirka 1 500 nya bostäder och 5 000 arbetsplatser. Det planeras även för en grundskola från förskoleklass till årskurs nio samt två förskolor med vardera fyra avdelningar.

Ett värdebaserat planprogram har tagits fram och kommer att ligga till grund för den fortsatta planeringen. Detaljplaneringen kommer att utföras i etapper.

västra hamnen, varvsstaden

malmö

Stadsförnyelseområdet Varvsstaden i Västra hamnen har en central placering i staden och kommer att fungera som en länk mellan den befintliga innerstaden och den nyproducerade bebyggelsen i Västra hamnen.

malmo.se/vastrahamnen

(Foto: Bojana Lukas, Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad)


n Området är 100 hektar stort och stora delar av området är tidigare hamn och industrimark som nu successivt ska omvandlas till blandad stadsbebyggelse med bostäder, kontor, universitet, handel och service. Visionen är att inom H+området bygga mellan 4 000 och 5 000 bostäder och cirka 350 000 kvadratmeter kontor indelat i flera delområden med skilda karaktärer.

I norr ansluter H+området till kommunikationsnoden Knutpunkten med järnvägsstation, färjetrafik till Danmark, regionbussar och stadsbussar och i söder kopplar området till Ramlösa station med två järnvägslinjer. Lunds universitet, Campus Helsingborg, som redan är etablerat inom området ska expandera och utvecklas till ett stads universitet.

Utvecklingen av området till attraktiv boende och stadsmiljö ska ske i sam existens med Helsingborgs hamnverksamhet med färjetrafik och containerhantering. H+projektet ska länka samman Helsingborgs stads södra och norra delar och integreras med befintligt centrum.

Fysiska barriärer som nya kopplingar etableras för att få en tätare och mer tillgänglig stad som främjar fotgängare och cyklister och Västkustbanan ska på sikt grävas ned. En högkvalitativ kollektivtrafiklinje ska utvecklas som kopplar ihop söder med centrum.

h+

helsingborg

FörtÄtnIngSaSPekterde initierade projekten bedöms vara gynnsamma ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, samtidigt som genomförandet av projekten i sig innebär höga inves-teringskostnader för staden och andra byggherrar. alternativen till den förtätning som nu planeras kan innebära högre risk för bostadsområden spridda i stadsregionen, med än högre kostnader för investeringar i och drift av infrastrukturen, energiför-sörjning och kollektivtrafikförsörjning. den stora utmaningen för respektive stad är att finna formerna för samverkan mellan stadsutveckling å ena sidan, och å andra sidan bevarande av hamnverk-samhet eller annan industriell verksam-het/näring som staden och regionen också är beroende av. kopplat till detta är förstås olika frågor som till stora delar har be traktats som begränsningar för stadens utveckling och utbyggnad till exempel riksintressen, riskfaktorer och buller. förtätning av städer är generellt för-knippat med tillväxt, hushållning med resurser och miljöförbättringar och de fyra stadsutvecklingsprojekten besitter en stor potential för att skapa mervärden lokalt och för staden i stort. samtidigt kan för-tätning av städer även leda till indirekta negativa effekter som exempelvis att människors hälsa påverkas.

h+projektet är ett stadsförnyelseprojekt som syftar till att stärka och utveckla centrala delar av helsingborgs stad.

hplus.helsingborg.se

(Foto: Helsingborgs stad)


n Målsättningen med projektet har varit att utveckla ett förslag till gemensamt förhållningsätt till externt industribuller att användas vid planering av ny bebyggelse i väntan på ny vägledning på nationell nivå. Ett mål har också varit att utbyta erfarenheter mellan de fyra städerna lik väl som med andra berörda aktörer. Projektet har haft särskilt fokus på hur hamnstäder ska kunna utvecklas eftersom samtliga stadsförnyelseprojekt Norra Djurgårdsstaden, Älvstaden, Västra Hamnen och H+ ansluter till hamnar av riksintresse.

”Stadens ljud – samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet” har fått ekonomiskt stöd genom Delega

tionen för Hållbara Städer, motiverat av att buller är en av flera knäckfrågor att hantera för att främja hållbar stadsutveckling, till exempel genom att utveckla bebyggelse i hamnområden och utnyttja attraktiva centrala lägen med befintlig infrastruktur.

För att ge projektet bredd och möjlighet att konkretisera och visualisera alternativa och innovativa lösningar kring ljud i staden, har projektet samarbetat med Tyréns AB i Stockholm för genomförandet av en delstudie. Tyréns har även varit medsökande och delfinansiär och härigenom har kopplingen till pågående forskning kring akustisk design stärkts.

Delegationen för hållbara städer tillsat-tes av regeringen för att under perioderna 2008 – 2010 och 2011 – 2012 genomföra olika åtgärder som bidrar till förbättrade förutsättningar för utveckling av hållbara städer i samarbete med kommuner, mark-nadens aktörer och andra parter. Delegationen har också hanterat ett stat-ligt stöd till utveckling av hållbara städer.

Projektet har genomförts huvudsakligen under 2012 genom en projektgrupp med representanter från motsvarande stadsbyggnad och miljöförvaltning i de fyra städerna samt en styrgrupp med representant från respektive stad. Helsingborgs stad har stått som huvudsökande och ansvarat för projektets framdrift och samordning.

uppstart av projektet stadens ljud

Projektet ”Stadens ljud – samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet” är ett samarbets -projekt mellan Stockholm, göteborg, Malmö och helsingborg som syftar till att lyfta fram problematiken kring dagens tillämpning av gällande riktvärden för externt industribuller.


uppstart av projektet stadens ljudProjektetS aVgrÄnSnIngProjektets delmål har varit att genomföra en seminarieserie, tre delstudier, dialog serie med myndigheter samt skapa debatt. Projektet har avgränsats till industribuller i fysisk planering, svårigheterna med dagens tillämpning och möjlig heter att arbeta med ljudkvalitet. Mot bakgrund av projektets tillgängliga resurser och tidsramar har utgångspunkt och fokus legat på den fysiska planeringen. Projektet har inte genomfört fördjupade studier av miljömedicinska aspekter och bullrets hälsopåverkan. Industribuller är komplext och projektet har inte heller detaljstuderat karaktärer och effekter av olika ljud.

Det förslag till förhållningssätt vi här presenterar för hantering av externt industribuller är avsett att tillämpas i anslutning till verksamheter som alstrar industribuller och ge möjligheter för verksamheten att fortsätta fungera eller utvecklas utan ytterligare begränsningar. Stadens ljud ser dock att fördjupad kunskap behöver genereras kring dessa aspekter.

uPPStartenupprinnelsen till projektet stadens ljud var ett nordiskt möte i göteborg, mars 2011, som centrala Älvstaden anordnade i samband med sitt visionsarbete. Bland flera gemensamma nämnare för stadsutvecklingsprojekten identifie-rades just buller som dimensionerande förutsättning för alla fyra städerna. det bedömdes därför som både intressant och angeläget att påbörja ett gemensamt arbete kring bullerproblematiken.

projektet har till stora delar byggt på samverkan mellan de fyra städerna för att med utgångspunkt från bullerfrågan iden-tifiera och konkretisera möjligheter och begränsningar till hållbar stadsutveckling samt utbyta erfarenheter vad gäller stads-utvecklingsfrågor generellt. projektet har även utgjort ett forum för att gemensamt finna möjliga vägar framåt i arbetet med att formulera ett förhållningssätt till nuvarande riktvär-den för buller, men också för att belysa möjligheterna till att planera och utforma stadens offentliga miljöer och stadsrum för god ljudkvalitet.


n Vid planering av nya bostäder som påverkas av buller från industrier och industrirelaterade verksamheter saknas andra tillämpbara riktlinjer än Naturvårdsverkets allmänna råd. De gäller främst utomhus och är ursprungligen avsedda att tillämpas vid prövning och tillsyn av industrianläggningar enligt Miljöbalken. I brist på annat relevant underlag används Naturvårdsverkets riktlinjer som gränsvärden som inte får överskridas, även i planeringen då bostäder kan utformas för att begränsa påverkan av buller. En ytterligare svårighet är att begreppet industribuller täcker in en lång rad olika verksamheter med mycket skiftande karaktär och förutsättningar allt från hamnrelaterad verksamhet, fläktbuller och lastkajer till idrottsverksamhet.

SaMManFattnIng aV ProjektetS SaMlade Pro-BleMBIld För InduStrIBuller: • Detsaknasvägledningförindustri- buller vid planering av ny bebyggelse. • Naturvårdsverketsriktvärdenför externt industribuller tillämpas även i ärenden som regleras enligt plan och bygglagen, PBL.• RättspraxisharbefästNaturvårds- verkets allmänna råd även i planer ingsärenden utan hänsyn tagen till bostädernas utformning.• Sverigesriktvärdenförindustribuller nattetid är väldigt stränga i stadsmiljö och vi vet inte om det är hälsomässigt motiverat med så stränga nivåer.• Detärorimligtattistadsmiljöutgå från att riktvärden för industribuller ska uppnås vid den mest utsatta fasaddelen.

• Industribullerärkomplextochom- fattar många olika typer av buller källor med olika störningsgrad. • Detsaknasforskningomhurvi människor upplever och påverkas av olika typer av industrirelaterat ljud (buller)• Hamnarsmiljötillståndmedbuller- villkor försvårar förtätning och en utveckling mot begränsningsvärden komplicerar hanteringen ytterligare.

Bakgrund tIll rIktVÄrden För InduStrIBullerNaturvårdsverket gav 1973 ut provisoriska riktvärden för externt industribuller för tillämpning i samband med koncession eller anmälan enligt miljöskyddslagen. Avsikten var att tillämpa riktvärdena under en treårig försöksperiod.

Problematiken kring hur vi ska förhålla oss till olika typer av ljud inom staden och vad som kan betraktas som risker för människors hälsa är bara ett exempel på hur stadsutveckling och planering av framtidens hållbara städer blir alltmer komplext. Fler människor och fler aktiviteter ska samsas på samma yta. Friktionen blir större ju tätare och mer blandad staden blir. underskottet av bostäder och potentialen av att förtäta våra tämligen glesa städer för att få en mer hållbar stadsstruktur kräver nya verktyg som ger vägledning hur vi kan förhålla oss till stadens komplexa ljudbild och därmed tillföra nya bostäder med bra ljudmiljöer.

problembild

områdesanvändning

ekvivalent ljudnivå i dBa högsta ljudnivå i dBa, läge ”Fast”

dagtid kvällstid sön & helgdag nattetid momentant ljud nattetid 07:00 – 18:00 18:00 – 22:00 07:00 – 18:00 22:00 – 07:00 22:00 – 07:00

Bostäder och rekreationsytor 50 45 45 40 55i bostäders grannskap

problembild

tabell 1. utomhusriktvärden för externt industribuller, avseende frifältsvärden vid nyetablering av industri.


En arbetsgrupp tillsattes för att ta fram underlag för slutliga riktvärden. De industrier som studerades i samband med fastställande av slutliga riktvärden var tung industri, bland annat trä, massa, metall och verkstadsindustri. 1978 publicerades de riktvärden som fortfarande gäller (AR 1978:5, rev 1983). Riktvärdena har med tiden fått ett så starkt stöd i rättspraxis att de är att betrakta som bindande, trots att de är allmänna råd och generella rekommendationer.

Begreppet industribuller har kommit att användas för en lång rad olika verksamheter med mycket skiftande förutsättningar exempelvis allt från hamnrelaterad verksamhet, fläktbuller till idrottsverksamhet. De allmänna råden är inte avsedda att användas för fysisk planering. De hälsomässiga bedöm ningar och överväganden i övrigt som låg till grund för fastställande av Naturvårdsverkets riktvärden var mycket bristfälliga och helt inriktade att användas vid koncessionsärenden för större industrianläggningar. Inte heller på senare tid har det gjorts några försök att öka kunskapen

om hur människor påverkas av industribuller vid gällande nivåer.

Överhuvudtaget är forskningen om industribuller och påverkan på människors hälsa bristfällig. I dagsläget finns enbart ett fåtal störningsundersökningar. En trolig orsak är att andelen exponerade för industribuller är betydligt färre än de som exponeras för buller från de olika trafikslagen. Projektet Stadens ljud har inte kunnat finna några undersökningar alls som handlar om nybyggda bostäder och påverkan av industribuller.

StuPrörSProBleMatIkendelegationen för hållbara städer har sammanställt en skrift ”15 hinder för hållbar stadsutveckling”.

”stuprörs tänkande och stuprörsagerande försvårar helhetslösningar och förverk-ligandet av visionen om den samman-hållna och mångfunktionella staden. den stuprörsproblematik som vi brottas med idag är i mångt och mycket ett arv från en modernistisk planerings-tradition som i hög grad löste konflikter genom funktionsupp delning och fysisk åtskillnad och storskaliga lösningar. många av dagens planeringsverktyg togs ursprung ligen fram för att underlätta ett stor -skaligt industrialiserat byggande av bostäder under miljonprogrammens utbyggnad. dagens stadsbyggnadsuppgifter består i hög grad av komplettering och justering i befintliga stadsmiljöer och ut-veckling av blandstäder och då fungerar verktygen sämre.”

problembild

exempel på varvsindustri som inte längre finns i städerna – Eriksbergs varv i Göteborg

under 1970-talet. (Göteborgs stad)


anSVar InoM BulleroMrådetI dagsläget upplevs samordningen och det samlade myndighetsansvaret avseende buller vara bristfälligt. Boverket, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Trafikverket och Transportstyrelsen har olika roller och ansvar inom bullerområdet. Riksrevisionen har i en tidigare granskning konstaterat att samsyn mellan myndigheterna saknas (RiR 2009:5). Naturvårdsverket är den myndighet som sedan 2000 har ett utpekat ansvar att samordna de olika myndigheternas arbete. Efter riksrevisionens kritik fick Naturvårdsverket ett förtydligande i sin instruktion med betoning på att särskilt samordna myndigheternas arbete avseende omgivningsbuller. Naturvårdsverket har sedan 2010 en verksamhetsplan för arbetet med nationell samordning av bullerfrågorna. Samtliga berörda myndigheter medverkar i arbetet som organiserats i arbetsgrupper inom ett antal delområden. Avsikten är att fokusera på frågor där myndigheternas uppfattningar skiljer sig, för att successivt arbeta mot en ökad samsyn.

Under 2010 2012 genomfördes projektet ”Strategi för kommunikation av samhällsbuller”. Ett projekt initierat av Sveriges Kommuner och Landsting, där även Boverket, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen och Trafikverket medverkade. Projektets huvudsyfte var att skapa en grund för samsyn inom bullerområdet och att lyfta fram det som förenar myndigheternas syn på buller. Det framtagna materialet används och utvecklas vidare inom den nationella samordningen. Projektets resultat har förmedlats med ett konstaterande: ”Buller är ett sam-hällsproblem – nu stärker vi arbetet genom ökad samverkan”, på en konferens 23 maj 2012. Slutsatsen av samarbetet har formulerats i tre punkter: • Bullerärettstortproblemochen viktig fråga med bland annat stora samhällsekonomiska kostnader.• Bullergårattåtgärdaeftersomdet idag finns teknik och metoder som

både är tekniskt och ekonomiskt möjliga att genomföra.• Minskatbullerärpositivtochären självklar del i ett attraktivt och hållbart samhälle Utifrån de delrapporter kring samordning av omgivningsbuller som Naturvårdsverket presenterar kan konstateras att det återstår ett flertal utmaningar för att nå samsyn mellan alla berörda myndigheter. Inom miljöområdet tillämpas riktvärden för externt industribuller i praktiken på två sätt. Dels är de vägledande för prövningar av miljöfarlig verksamhet, dels används de som stöd för bedömningar i tillsynsärenden av vitt skilda slag. Inom den fysiska planeringen används de regelmässigt som gränsvärden som inte får överskridas oavsett om det gäller nybyggnad av småhus eller förtätning i den centrala staden.

tIllSyn enlIgt MIljöBalkenI samband med tillsyn enligt miljöbalken är utgångspunkten att Naturvårdsverkets riktvärden ska klaras. Tillsyn kan initieras av tillsynsmyndigheten själv eller efter klagomål från allmän heten. Om krav riktas mot verksamhetsutövaren att vidta skyddsåtgärder kan det innebära att det blir svårt eller till och med omöjligt att fortsätta bedriva verksamheten. Miljöbalken tar inte hänsyn till ”vem som var först” på platsen utan alla har rätt till en individuell prövning av den upplevda störningen. Eftersom riktvärdena ska uppfyllas utomhus vid fasad finns det risk att ingen hänsyn tas till fasadisolering, hur bostadsrummen är orienterade eller andra faktorer som har betydelse för störningsupplevelsen. Vid tillsyn sker dock en skälighetsavvägning där flera faktorer ska vägas samman för att bedöma om krav ska föreläggas verksamhetsutövaren.

MIljötIllStåndFör större verksamheter utgör riktvärdena utgångspunkten för villkorsfor

mulering i samband med prövning av miljötillstånd enligt miljöbalken. I tillståndsprövningen är det vanligt att det görs anpassningar till de lokala förutsättningarna utifrån praktiska och ekonomiska förutsättningar så att det blir möjligt för verksamheten att klara villkoren. Anpassningar kan gälla både i tider och i ljudnivåer. Anpassningar är vanliga vid omprövningar av befintliga verksamheter där lokaliseringsprövningen är nedtonad. En vanlig villkorsformulering är att bullervillkor ska klaras vid bostad. Detta är en olycklig formulering som behöver preciseras för ökad tydlighet och också för möjligheten till uppföljning. Tolkningen har normalt varit vid tomtgräns men i stadsmiljöer har närmaste bostadsfasad använts i de fall tomtgräns sammanfallit med byggnaden. Ett miljötillstånd, med eller utan villkor, har stark rättsverkan. Verksamhetsutövaren har rätt att bedriva sin verksamhet utifrån tillståndets omfattning och villkor, men också en tydlig skyldighet att inte överskrida givna ramar – villkor. Ofta blir nattperioden utomhus dimensionerande för industribuller. Ett villkor kan exempelvis formuleras så att: ”buller vid bostad inte får överskrida 40 dBA ekvivalent ljudnivå nattetid klockan 22:00 – 07:00”. Tillståndet följs upp årligen i samband med att miljörapport inges. Vid genomgång av aktuella tillståndsprövningar kan konstateras att det sker en successiv omvandling av gamla tillstånd med villkor angivna som ”riktvärden” till mer strikta ”begränsningsvärden”.

BegrÄnSnIngSVÄrdeÖverskridande av ett begränsningsvärde betraktas, till skillnad från ett riktvärde, som miljöbrott och är straffsanktionerat med obligatorisk åtals anmälning. Därför kan man förutse att övergången till denna strängare typ av villkor kan innebära att verksamheterna behöver en större marginal mellan uppmätt/beräknade nivåer och villkoret. Med

problembild


utgångpunkt i miljöprövningar kan praxis befästas på så mycket som 5 dBA. ”Marginalen” blir då den nivå som ny bebyggelse måste förhålla sig till även om den de facto aldrig förekommer.

haMnarHamnverksamhet är en typ av miljöfarlig verksamhet som blev tillståndspliktig först när miljöbalken infördes i slutet av 1990talet. Flera stora hamnar i Sverige ligger nu i processer för att fastställa slutliga villkor för buller. Dessa hamnar härbärgerar många olika typer av bullerkällor, har verksamhet som till stor del bedrivs utomhus (ibland dygnet om) och är ofta centralt lokaliserade i städer. En sammanställning av Sveriges hamnars miljötillstånd gjordes för några år sedan av Anders Klingström, Sveriges hamnar. Sammanställningen redovisar 66 hamnområden varav 20 hamnar har provisoriska bullervillkor som i de flesta fall ligger över riktvärden för nyetablerad industri. Bland hamnar med slutliga bullervillkor är det 15 som har bullervillkor motsvarande riktvärden för nyetablerad industri (inkluderat de med specialvärden exempelvis 45 dBA natt) och 25 hamnar med riktvärden för befintlig industri (inkluderat dem med specialvillkor exempelvis högre kvällsvärde). Slutsatsen är att det är svårt för hamnar att klara riktvärden för nyetablerad industri och ofta överklagas förslag till villkor av hamnbolagen med segdragna processer i domstol som varken gagnar hamnverksamheten eller stadens möjligheter att pröva förtätning i anslutning till hamnområde. I anslutning till hamnverksamhet förekommer nästan alltid trafik till och från området. Frågan om när trafiken övergår från att definieras som trafik och istället räknas som industriverksamhet, har diskuterats i olika sammanhang. Frågan har avgörande betydelse för möjligheterna att uppfylla riktvärdena för buller eftersom det är stor skillnad

på riktvärdena för trafik respektive industribuller. För trafikbuller accepteras betydligt högre ljudnivåer än om det räknas som industribuller. En definition som ibland tillämpats är att trafiken räknas som industriverksamhet då den passerar ”fabriksgrind arna” och är inne på hamnområdet. Projektet Stadens ljud anser att det är risken för störning och karaktären på bullret som bör ligga till grund för bedömningen. Det innebär att väg respektive järnvägstrafik till, från eller inom hamnområdet bör räknas som trafikbuller så länge det inte är rangering, arbetsfordon på tomgång och liknande aktiviteter.

Den lösning som prövas för Helsingborgs hamn kan lyftas fram som ett intressant exempel. Det yrkade förslaget i tillståndsprövningen av Helsingborgs hamn AB innebär att villkor fastställs efter uppdelning av hamnens verksamhetsdelar och bullerkällor. Under rubriken ”Soft Port” sorteras bullerkällor som är jämförbara med infrastrukturbuller: bilar, lastbilar och bilfärja. Medan ”Hard Port” innefattar den egentliga hamnverksamheten med lastning/lossning av containrar, buller från kranar, truckar, combiterminal och liknande samt buller från lastbåtar. Inom hamnens verk

samhetsområde är den mjuka och hårda delen i princip skild åt. Utifrån uppdelningen yrkar man på olika villkor där Soft Port ska tillåtas bullra mer än Hard Port med motiveringen att detta är buller som inte är lika störande och i hög grad maskeras av trafikbuller. De slutliga villkoren avses inom kort prövas i miljöprövningsdelegationen.

Störande eller hÄlSoVådlIgt?Exponering för trafikbuller kan innebära effekter på människors hälsa. Sambandet mellan vägtrafikbuller och störning är väl utrett i ett antal studier, för industribuller är underlaget betydligt mer begränsat. Gemensamt för de störningsstudier som gjorts för trafikbuller är att de i huvudsak utgår från befintlig bebyggelse där det ur bullersynpunkt vanligtvis saknas genomtänkta lösningar, exempelvis genom fullgod fasadisolering och lägenhetslösningar som ger tillgång till bullerskyddad sida. Störningsupplevelsen från industrirelaterat buller beror till stor del på buller källan och dess läge, ljudets karaktär och när exponeringen sker. Ofta blir riktvärdena för industribuller nattetid dimensionerande. Eftersom riktvärdena gäller utomhus, ibland dessutom vid tomtgräns, kan rimligheten i att ställa så långtgående krav ifrågasättas. Det gäller i synnerhet i samband med bebyggelseplanering, då bostäderna kan anpassas till den omgivande ljudmiljön. Vid situationer då det förekommer trafikbuller som hela dygnet maskerar industribullret är det svårt att motivera långtgående krav på industrin. I en stadsmiljö kommer de typiska klagomålen på ”industribuller” inte från industrier utan från fläktinstallationer på innergårdar, musik från uteserveringar, gatuliv etcetera. På uppdrag av Naturvårdsverket har Karolinska Institutet och Stockholms Universitet tagit fram en kunskapsöversikt över trafik och industrirelaterat buller relaterat till hälsoaspekter (En-vironmental noise and health – current knowledge and research needs 2013).

containerhantering i helsingborgs hamn. (Foto: Helsingborgs stad)

problembild


BagerI I MalMön Detaljplan Trevnaden har vunnit laga kraft och bygglovsprocess pågår. Planen föreslår 160 till 200 bostäder på tidigare skoltomt. Planområdet omges av större vägar och påverkas av trafikbuller. Planerat bostadsområde påverkas även av bullerstörningar från verksamheten bageriverksamhet. Planprocessen har varit lång för att hitta en lösning som stad, verksamhet och länsstyrelse finner acceptabla. Ett avtal har upprättats mellan verksamhetsutövare och stad och planen ställer krav på dubbelfasad vid fönster för att boende ska kunna ha öppna fönster utan att störas av industribullret. Trafikbullernivåerna är de facto högre men bedöms inte utgöra en planeringsbegränsning.

SPårdePå I Majorna I göteBorgn Majstångsgatan i Majorna en pågående detaljplan för att pröva möjligheten att bygga bostäder på befintlig parkeringsyta med sluten kvartersstruktur och tyst sida. I närheten finns vagnhallar för spårvagnar och maxbullret från spårvagnsdepån överskrids i planområdet. Det finns befintliga bostäder mellan vagnhallarna och aktuellt planområde. En hög skärm föreslås uppföras närmast vagnhallarna. Länsstyrelsen bedömer det rimligt att göra avsteg från Natur vårdsverkets allmänna råd då det inte är ett frekvent återkommande maxbuller utan begränsat till ett fåtal tillfällen.

tunnelBanedePå I StockholMn Planering av bostadsbebyggelse i an slutning till en Tbanedepå. Depån definieras som industribuller vilket medför krav på att riktvärden för industribuller ska uppfyllas vid nya bostäder trots att trafikbullret dominerar.

rangerBangård hagalund I Solnan Krav på en nio meter hög skärm till orimlig kostnad.

VÄxlIng På jÄrnVÄgn Exempel från Trafikverket om att kommuner hävdar att växlingsrörelser på järnväg ska definieras som industribuller trots att det är rullande järnvägstrafik.

tIllFÄllIg VerkSaMhet Med BegrÄnSad tId n Ett sågverk med aktivitet fyra veckor per år måste hanteras som om verksamheten pågår dagligen året runt.

Ovanstående exempel visar på orimligheten med så skarpa krav som gäller utomhus, oftast tolkat som att de gäller vid tomtgräns. Riktvärden för industri

buller används som absoluta riktvärden medan annan typ av buller är tänjbara ibland kanske alltför elastiskt. Definitionen av natt mellan klockan 22:00 – 07:00 försvårar och att all verksamhet bedöms som att det pågår kontinuerligt inom respektive dag/kväll och nattperiod. Att industribuller omfattar all typ av verksamhet från tung industri till luftvärmepumpar och fotbollsplaner till lekande barn är inte heller rimligt i en levande stad.

exempel

problembild

lekande barn = industribuller.(Foto: Joakim Karlsson)

Kvarteret Trevnaden omges av trafikbuller som är dimensionerande, men bageriverksamhetens buller (verksamheten är lokaliserad i bildens nederkant) har inneburit särskilda krav i detaljplanen och avtal har upprättats mellan verksamhetsutövare och staden. (Illustration: Kanozi arkitekter)

hur rIktVÄrden För InduStrIBuller PåVerkar SaMhÄllSutVecklIngen/StadSByggandet

en spårvagnsdepå. (Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad)


Arbetet genomfördes i form av en littera turstudie med slutsatser av dagens kunskap och behov av framtida forskningsinsatser. I undersökningen framgår att det endast finns ett fåtal studier kring industribuller och hälsa. De som finns handlar uteslutande om subjektiva störningsupplevelser i enkätundersökningar. Som framgår av figur 1 nedan visar en av de fåtaliga studier som gjorts att störningsgraden från industribuller är något högre än för vägtrafik, men betydligt mindre störande än flyg och vindkraftsbuller. Skillnaden är i storleksordningen 3 dBA. Uttryckt på annat sätt är cirka 8 procent mycket störda från vägtrafikbuller vid nivån Lden 58 dBA och motsvarande störningsgrad vid industribullernivån Lden 58 dBA. Som de flesta andra störningsstudier är materialet baserat på en befolkning boende sedan en tid i redan etablerade bostadsområden. (Lden: Level day, evening, night) används i Europa som ett viktat medelvärde över dygnet, med högre värdering av bullret kvälls och nattetid.

Industribuller är inte homogent. Det består ofta av buller som är fullt jämför

bart med trafikbuller såsom lastbilar och monotont fläktljud men det kan också bestå av extremt starka tillfälliga ljud, dunsar och rena toner – buller som är av särskilt störande karaktär. Området är dåligt utforskat men det som finns pekar mot att hälsopåverkan av industribuller är jämförbar med trafikbuller så länge dess karaktär inte innehåller återkommande inslag av till exempel slagljud, gnissel, toner och låga frekvenser, se figur 1. Det är därför mycket viktigt att definiera komponenterna i verksamheternas buller och arbeta med att minimera dessa vid källan. Men å andra sidan är inte heller trafikbuller homogent. Det förekommer särskilt störande ljud även från trafiken i form av spårskrik, buller från motorcyklar och tunga fordon.

InduStrIBuller I PlanerIngenI en traditionellt funktionsuppdelad stad, med lokalisering av miljöstörande verksamheter till industriområden, behöver riktvärden sällan tillämpas på ett skarpt sätt då det ofta finns buffertavstånd till bostäder. Inte sällan innehåller dessa zoner också vägar med trafikbuller som maskerar eventuellt förekommande industribuller.

I syfte att vara mer resurseffektiva i mark utnyttjandet och minska behovet av transporter, finns starka önskemål från många kommuner att förtäta städerna och öka funktionsblandningen. Buller är nästan alltid den dimensionerande planeringsförutsättningen i staden. Omgivningsbuller kommer till den största delen från transportsystemen med vägar och järnvägar som dominerande källor. Industribuller står oftast för en liten del av stadens sammantagna ljudbild, men kan samtidigt vara avgörande för att kunna bygga bostäder i närheten av en hamn eller annan tillståndspliktig verksamhet.

ett MoMent 22 I den FySISka PlanerIngenBoverkets allmänna råd Buller i planeringen (2008:1) möjliggör för kommuner att skapa goda boendemiljöer även i trafikutsatta områden. Rådet ger stöd för principen att man, med givna förutsättningar, kan kompensera boende för störningar på en bullerexponerad sida med en tyst inomhusmiljö och en skyddad utemiljö på den icke bullerexponerade sidan. Den anpassning som krävs av bebyggelsens struktur och gestaltning säkerställs i detaljplan och bygglov. En korrekt genomförd detaljplan med bostadsbebyggelse ska således innebära ”en garanti” för en acceptabel boendemiljö samt att väghållaren inte drabbas av krav på bulleråtgärder. Detta under förutsättning att det inte sker några dramatiska förändringar i trafikföringen.

Länsstyrelsen i Stockholms län och Stockholms stad har tillsammans inom projektet ”Trafikbuller och planering”, utvecklat det kompensationstänkande som beskrivs i Boverkets allmänna råd. Arbetet har pågått under 15 år och finns redovisat i fyra rapporter, Trafikbuller och planering, del I – IV. Här finns många goda exempel på hur man kan arbeta med anpassning av ny bebyggelse så att bra boendemiljöer kan åstadkommas även i bullerutsatta områden.

Figur 1. andelen mycket störda av en bullerexponering från olika källor. (Henk Vos, Mikael Ögren VTI/AMM GU)

problembild


Projektet Stadens ljud bedömer att dessa principer till stora delar kan överföras till situationer där ny bebyggelse planeras i hamnnära miljöer.

Eftersom det saknas riktlinjer för hur industri och industrirelaterat buller ska hanteras i bebyggelseplaneringen, ges inte motsvarande möjligheter till att göra anpassningar av ny bebyggelse i anslutning till verksamheter. Det innebär att verksamhetsutövare löper stor risk att drabbas av inskränkningar i sin verksamhet om nya bostäder tillåts etableras i dess närhet. I ljuset av detta är det fullt förståeligt och rationellt att verksamhetsutövare och länsstyrelse motsätter sig nya detaljplaner med bostäder. Om verksamheten är av sådan art att den har villkor för buller, eller enligt föreläggande ska klara riktvärden, innebär detta i praktiken ett stopp för nya bostäder som inte klarar uppsatta riktvärden/villkor. Detta gäller även i fall när industribullret maskeras av trafikbuller. Projektet anser att detta inte är rimligt utifrån ett samhällsperspektiv.

att Förhålla SIg tIll rIkSIntreSSe haMnI Sverige är 50 hamnar av riksintresse utpekade av Trafikverket enligt beslut den 2 juli 2010. Tidigare var Sjöfartsverket den sektorsmyndighet som gjorde anspråk på att en hamnverksamhet är av riksintresse. Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg är alla hamnstäder med en omfattande hamnverksamhet av riksintresse. Hamnarna är en del av stadens historia och näringsliv som också kommer att prägla stadens fortsatta utveckling. Globalt och nationellt har sjöfarten stor betydelse som troligen kommer att öka. Idag anländer drygt 80 procent av godset till Sverige via en hamn och motsvarande 65 procent av gods från Sverige skeppas ut via en hamn (Trafikanalys rapport 2012:7). Syftet med riksintresset är att långsiktigt skydda viktiga hamnfunktioner

i hamnen med anslutande leder, det vill säga vägar, järnvägar och sjöfartsleder som ansluter till hamnområdet. Kommunen är skyldig att visa hur riksintresset säkerställs långsiktigt genom att tillräcklig yta avsätts för hamnverksamhet, säkerställa framkomlighet på anslutande leder och att hänsyn tas till hamnens omgivningspåverkan som exempelvis buller och hantering av farligt gods. Länsstyrelsen i Stockholm har i sin precisering av riksintresset Stockholms hamn (Rapport 2005:17) betonat att riksintresset inte är statiskt utan syftar till att skydda viktiga hamnfunktioner. Vid omlokalisering av hamnverksamhet ska riksintresset för den hamnfunktionen kunna omprövas. Riksintresset kan innebära restriktioner för hamnstäders möjligheter till stadsförtätning och omvandling av tidigare industri och hamnområden. I några exempel har länsstyrelser i sina yttranden bedömt att om föreslagen bostadsbebyggelse i anslutning till hamnområdet inte klarar riktvärden för nyetablerad industri innebär det att riksintresset hotas. Enligt 3 kap 8§ i miljöbalken står det att: ”Områden som är av riksintresse för anläggningar som avses i första stycket ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller ut-nyttjandet av anläggningarna”.

I miljötillståndet kan dock en hamn ha slutliga villkor alternativt prövotidsvillkor räknat till närmsta befintliga bostad med bullernivåer som är högre än riktvärden för nyetablerad industri eftersom hamnen annars inte kan bedriva sin hamnverksamhet. Det innebär att det är oklart om det är bullervillkoren, eller riktvärdena för externt industribuller (i de fall nivåerna inte är samma), som man har att förhålla sig till vid planering av bostäder och hur detta i så fall förhåller sig till riksintresset?

Projektet genomförde ett dialogmöte med länsstyrelserna i de tre storstadslänen och diskuterade bland annat hur

man kan förhålla sig till riksintresse hamn i bebyggelseplanering. Flera svårigheter identifierades bland annat att bullerfrågan hanteras olika i respektive län och länsstyrelserna anser själva att bedöma en detaljplans påverkan på riksintresse hamn är kanske ett av de svåraste. Länsstyrelserna från storstadslänen arbetar för att få bättre samordning och samsyn kring hur de ska förhålla sig till bland annat industribuller i hamnnära lägen.

När en sektorsmyndighet pekar ut att en hamnverksamhet med vissa funk tioner är av riksintresse, är det då givet att stadens möjlighet till utveckling och förtätning får underordna sig riksintresset? Hamnarna måste ligga där de ligger intill vattenfarleder och med djuphamnslägen. En alternativ avvägning skulle kunna vara att eftersom hamnen är av riks intresse och inte kan omlokaliseras får stadens invånare acceptera en högre ljudnivå vid den bullerutsatta sidan än vad riktvärden för industribuller anger så länge goda ljudmiljöer totalt sett kan åstadkommas med en genomtänkt planering av bebyggelsen och möjligen åtgärder vid källan.

Ett riksintresseanspråk prövas först när en detaljplan hamnar i mark och miljö domstol vid ett överklagande eller överprövning av detaljplanen. Det finns också omprövningsmöjligheter för ett riksintresse när förändringar har skett och även villkor i en hamns miljötillstånd kan omprövas.

problembild


Syftet med projektet Stadens ljud har varit att synliggöra problematiken med dagens tillämp-ning av riktvärden för externt industribuller vid planering av ny bebyggelse. utifrån en gemen-sam problembild har målet varit att visa förslag på ett förhållningssätt till industribuller som möjliggör utveckling och förtätning av områden i anslutning till hamnverksamhet eller annan industriverksamhet.

slutsats och förslagn Projektet har fokuserat på att det i en levande och attraktiv stad handlar om att utveckla ljudkvalitet både på kvarters mark och på allmänna platser. En mer offensiv inställning till ljud öppnar upp för att i tidiga planeringsskeden arbeta proaktivt för att skapa goda stadsmiljöer.

SlutSatSDiskussioner på nationell nivå om bedömningsgrunder för industrirelaterat buller vid planering och byggande av bostäder har pågått under ett antal år. Idag saknas ännu vägledning för hur industri och industrirelaterat buller ska hanteras i bebyggelseplaneringen och Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller tillämpas i PBLärenden, trots att de ursprungligen inte är avsedda för det. Stadens ljud anser att riktvärden för externt industribuller som de tillämpas idag ofta är svåra att motivera utifrån störningssynpunkt i en stadsmiljö. Det gäller i synnerhet vid planering av ny bebyggelse. Problemen med industri buller kommer att öka i takt med kommunernas behov och vilja att bygga bostäder genom omvandling eller förtätning i

närheten av tätortsnära industri och hamnverksamhet. Frågan har nu uppmärksammats av regeringen, som i januari 2013 lämnat i uppdrag till Boverket och Naturvårdsverket att utarbeta vägledning för hur buller vid hamnar och andra industriverksamheter kan hanteras vid planering och byggande av bostäder respektive vid hantering av miljöfarlig verksamhet. Regeringen har även tillsatt en särskild utredare med uppdrag att föreslå nya eller ändrade bestämmelser i syfte att öka samordningen av planläggning och lovgivning enligt plan och bygglagen med prövning och tillsyn enligt miljöbalken i fråga om buller. Översynen har till syfte att särskilt behandla de situationer då ny bostadsbebyggelse godkänts enligt plan och bygglagen men i senare skede ifrågasätts utifrån bedömning enligt miljöbalken. Projektet Stadens ljud ser med tillfredsställelse på regeringens initiativ i frågan och att ett av projektets delsyften har uppnåtts. Exponering för buller kan innebära många effekter på hälsan. Sambandet mellan vägtrafikbuller och störning är väl utrett i ett antal studier medan det

för industribuller finns ett betydligt mer begränsat underlag. Gemensamt för de störningsstudier som gjorts, för framförallt trafikbuller och enstaka industrier, är att de är inriktade mot befintlig bebyggelse där det vanligtvis saknas genomtänkta lägen hetsplanlösningar, fullgod fasadisolering och tillgång till bullerskyddad sida. Riktvärdena för industribuller är mycket stränga och ljudnivåerna nattetid utomhus vid fasad blir ofta dimensionerande.

FörSlag För hanterIng aV InduStrIBuller I PlanerIngenStäderna inom projektet är överens om att det behöver utvecklas ett nyanserat förhållningsätt till industrirelaterat buller i planeringen. I avsaknad av nationella bedömningsgrunder eller mer genomarbetat underlag liknande ”Trafikbuller och planering” (Boverket), föreslås den inriktning som beskrivs nedan utgöra utgångspunkt. Målsättningen med projektets förslag är att möjliggöra ljudmässigt hälsosamma bostäder även i stadsmiljöer som utsätts för industrirelaterat buller. Detta förutsätter en väl genomtänkt planering och utformning av både den planerade

slutsats och förslag


bebyggelsen i stort såväl som enskilda lägenheter. De riktvärden som gäller inomhus enligt Boverkets byggregler, BBR, ska alltid uppfyllas utan undantag. Det innebär en ekvivalent ljudnivå om högst 30 dBA, samt en högsta maximal ljudnivå nattetid om 45 dBA.

StadenS ljud FöreSlår Följande FörhållnIngSSÄtt tIll InduStrIBuller: ► Utred i ett tidigt skede möjligheterna att åtgärda vid bullerkällan.

► Pröva alternativa lösningar för be byggelsens struktur och utformning för att använda bebyggelsen som en skärmande effekt mot ljudkällan

► Eftersträva bästa möjliga ljud kvalitet och inte bara lägsta godtag bara. Utgå från ett kompensations tänk som innebär att bebyggelsen anpassas på motsvarande sätt som vid exponering för trafikbuller. Exempel på anpassning är: tillgång till tyst sida, burspråk, bullerskydd på balkonger och hälften av bostads rummen orienterade åt annat håll än den bullrande verksamheten.

► Ytterligare kompensationsåtgärd: ställ krav på att uppfylla en högre ljudklass än Boverkets Byggregler, det vill säga ljudklass B eller A med avseende på buller inomhus. (Exempel på sådan utformning har dokumenterat god effekt för att begränsa störningen från trafik, men har hittills inte prövats i industri bullersammanhang.)

► Vid bedömning av acceptabla ljud nivåer ta hänsyn till att industri buller är komplext och skilj på kontinuerligt buller som är mindre störande, respektive momentana ljudnivåer som är betydligt mer störande.

► Definiera nattperioden motsvarande övriga EU och som tillämpas för trafikbuller, det vill säga klockan 22:00 – 06:00. Nattetid är det inom husnivåerna som är dimension erande. Riktlinjerna tillämpas på liknande sätt oavsett veckodag.

► Buller från trafik till och från den aktuella verksamheten bedöms enligt gällande riktvärden för trafikbuller.

► Använd Akustisk design som inne bär att utgå från helheten i sam hällsplaneringen och lyfta fram kvalitativa, önskade ljud och be gränsa oönskade ljud. Akustisk design är en underutnyttjad metod för att skapa goda ljudmiljöer. Ett första steg är den verktygslåda med exempel som tagits fram inom ramen för detta projekt.

EU-aNPaSSNINGAvsikten är att det redovisade förslaget ska utgöra ett övergripande underlag för tillämpningen. Vi ser det som positivt om Sverige, som komplement till våra nationella riktlinjer, på sikt övergår till riktvärden som baserar sig på de gemensamma mått som beslutats inom EU. De båda EUmåtten är Lden (en ekvivalent ljudnivå över dygnet med högre värdering av bullret kvälls- och natte tid), samt Lnight (en ekvivalent ljudnivå natte tid klockan 22:00 – 06:00).

koMPenSatIonSåtgÄrd VId rÄtt tIllFÄlleKompensationsåtgärder som projektet föreslår är i första hand avsedda för industrianläggningar med mycket be



gränsade möjligheter att minska bullret vid källan, exempelvis hamnverksamhet. Avsikten är inte att slentrianmässigt tilllämpa avsteg vid ny bebyggelse invid fläktar, lastkajer och liknande. Möjligheten att minska bullret direkt vid källan ska i första hand utnyttjas. Stadens ljud vill särskilt betona vikten av att kompensationstänkande tillämpas i enlighet med utarbetad praxis för trafik buller innebärande att högre ljudnivåer kan accepteras på den bullerutsatta sidan vid förekomst av ljudskyddad sida för minst hälften av bostadsrummen. Viktiga kriterier är också utemiljöns betydelse för den samlade bedömningen, att nattperioden är densamma som inom övriga EU och som idag tillämpas för trafikbuller, samt att buller från trafik i anslutning till den aktuella verksamheten bedöms som trafikbuller och inte industribuller.

tIllSynI avvaktan på resultat från regeringens tillsatta utredning föreslås att utgångspunkten vid efterföljande tillsyn i bullerexponerade nybyggda bostäder är att eventuella klagomål på besvär av buller ska beakta de bedömningar som gjorts i

planskedet. Om planen följts, ljudnivåerna inomhus uppfyller gällande riktvärden och situationen inte ändrats sedan planen antogs, bör en god boende miljö med avseende på buller vara säkerställd.

FörSlag tIll FortSatt arBeteUtifrån den problembild projektet har identifierat ser vi att det finns oklarheter kring industribuller som behöver fångas upp i pågående bullersamordning på nationell nivå och i regeringens utpekade uppdrag till Boverket och Naturvårdsverket.

StadenS ljudS FörSlag: ► Det finns idag en mängd oklarheter vid tillämpning och tillsyn av rikt värden för industribuller – exempel vis när mätning ska ske och vilken typ av tonkomponenter som är dimensionerande. Oavsett vilka nivåer som ska gälla behöver dessa oklarheter tydliggöras.

► Det finns behov av mer forsknings studier kring hur människor upp lever och påverkas av olika typer av industribuller.

► Hamnars miljötillstånd med buller villkor försvårar förtätning eftersom de inte är anpassade till en för änderlig omgivning med nya bostäder som ska förhålla sig till rådande ljudmiljö. Naturvårdsverket bör utreda om miljötillståndens bullervillkor kan formuleras olika för befintliga respektive nya bostäder alternativt att mätning ska ske vid vistelseytor.

► Det behövs ett riksdagsbeslut för att få samsyn mellan berörda myndig heter om hur industribuller ska hanteras i planeringen.

VerkSaMhet Med BullerVIllkorProjektets förhållningsätt till industribuller med förslag på kompensationsåtgärder vid planering av ny bebyggelse i anslutning till en verksamhet är svår att tillämpa idag om det innebär att bullervillkoret överskrids. En tillståndsgiven verksamhet har genom domstolsbeslut fått rättskraft att bedriva verksam het i enlighet med angivna villkor. Det innebär att det inte är möjligt att ställa krav på verksamhet som går utöver vad som anges i villkoren och



att överträdelse av villkor i tillstånds beslut är straffsanktionerat. Prövning av tillstånd och formulering av villkor görs av landets mark och miljödomstolar samt vid miljöprövningsdelegationer vid länsstyrelserna. Vill koren kan vara formulerade så att de ger vägledning för hur de ska gälla vid planerad ny bebyggelse men oftast saknas sådan vägledning. Stadens ljud föreslår att villkoren formuleras så att de stödjer principen med tyst sida och uteplatser med god ljudmiljö för bostäder. Uppföljande mätningar föreslås ske på vistelseytor istället för vid fasad på den bullriga sidan.

ProceSS För att Planera För ljudkValItetProjektet synliggör att vi behöver utgå från ett helhetsperspektiv på stadens ljud för att kartlägga ljudutbredning och ljudnivåer för både befintlig och planerade bebyggelse. Processen är avgörande för att kunna arbeta proaktivt med bra lösningar för bostadsmiljöer och för offentliga stadsrum. Det är viktigt att poängtera att en förutsättning för att åstadkomma bra boendemiljöer i bullriga lägen är väl

genomtänkt planering och utformning av bebyggelsen. Grundläggande faktorer som tillgång till ljuddämpad sida, fullgod fasadisolering och planlösningar som tar hänsyn till bullersituationen, kan kompensera för höga ljudnivåer på den bullerutsatta sidan. Genom att förstärka de positiva faktorerna och så långt möjligt minimera de negativa är det ofta möjligt att erhålla ett bra slutresultat.

ProjektetS FörSlag tIll ProceSS För att arBeta Med StadenS ljud:► Kartlägg alla förekommande buller källor. Buller från trafik, industri och andra källor ska kunna model leras var för sig och tillsammans som grund för en samlad bedöm ning.

► Tänk större än enbart aktuell detalj plan. En genomtänkt tät bebyggelse struktur skyddar mot omgivnings buller och kan skapa bra boende miljöer.

► Fokusera lika mycket på ljudkvalitet i de offentliga rummen som vid bostäder för att höja stadens attrak tivitet.

► Arbeta tillsammans med berörda verksamhetsutövare för att öka för ståelsen för vikten av åtgärder vid källan och verka tillsammans för att tillståndsvillkor som tillåter en anpassning av bebyggelsen som strategi mot buller– tysta sidor och skyddade gemensamhetsytor/mötes platser.

► Ljud i staden kan utgöra en kvalitet under förutsättning att det hanteras på rätt sätt. Inom Akustisk design finns verktyg för att arbeta med dämpning av ”oönskad ljud” sam tidigt som ”önskat ljud” förstärks. Fler svenska exempel behövs för att bygga upp erfarenheter kring vårt klimat och följa upp beräknade effekter. tIllÄMPnIng aV ProjektetS FörSlagDet går inte att förutse utgången i en eventuell överprövande instans med




före slagna avstegsprinciper för industribuller. Innan en statlig vägledning är framtagen är osäkerheten stor för vilka beslut som mark och miljööverdomstolen tar vid ett eventuellt prövningsärende. Rättsläget är oklart, men avsikten är att statliga myndigheter beaktar projektets förslag i sitt arbete med att utforma framtida vägledning inom området. Det finns ytterligare oklarheter som återstår att utreda och som inte varit möjligt att behandla inom projektets ramar. Det gäller exempelvis hur ekvivalentnivåer ska beräknas, hantering av situationer då annat (trafik)buller dominerar ljudmiljön samt om – och i så fall hur – Socialstyrelsens allmänna råd för lågfrekvent buller ska tillämpas. Dessa frågor kommer förhoppningsvis att behandlas i ovan nämnda regeringsuppdrag.

erFarenheter aV SaMarBetSProjektetGenomförande av samverkansprojektet Stadens ljud har visat på vikten av att utveckla och förtydliga ett nationellt förhållningssätt till ljud i stadsmiljö. Det har också visat sig finnas regionala

skillnader i tillämpning och tolkning av gällande riktlinjer vilket har varit påtagligt i de gemensamma diskussionerna med flera myndigheter. En av projektets stora nyttor har legat i ett utbyte av erfarenheter kring planering rent allmänt men specifikt vad avser bullerfrågor. Genom en samverkan i sakfrågorna har resultatet blivit mer generellt och inte platsspecifikt. Detta tror vi är en styrka för att bidra till den allmänna diskussionen. Projektets styrka har varit att projektgruppen bestått av representanter från både stadsbyggnad och miljö vilket har gett en mer nyanserad diskussion där olika perspektiv på stadsutvecklingsfrågan har fått utrymme.


samhällsekonomisk bedömningn Projektet Stadens ljud har bedömt det som angeläget att försöka kommentera bulleraspekten utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Den grundläggande frågan är vad som händer och vilka effekter det ger på samhällsutvecklingen om de aktuella stadsförnyelseprojekten på grund av nuvarande krav på industribuller inte blir möjliga att genomföra som planerat. Målsättningen om den täta, blandade staden med bostäder, arbetsplatser och service i centralt eller stationsnära läge, ställs i relation till andra troligen mer perifera utbyggnadsalternativ.

Studien baseras på en strikt tillämpning av gällande riktvärden för industribuller vilket innebär att nu föreslagen stadsutveckling med bostäder inte kan genomföras i de utpekade områdena. För att visa på miljöeffekter har trafik effekterna analyserats utifrån att bygga enligt visionen för respektive stadsutvecklingsprojekt och en alternativ lokalisering i enlighet med respektive stads kommunövergripande översiktsplan. I vissa fall, exempelvis i Stockholm, finns inte några alternativ inom kom

munen utan konsekvensen blir snarare en minskad omfattning på bostadstillförseln inom kommunen, alternativt, att bostadsproduktionen sker i andra kommuner inom regionen.

MetodIkMålet med en samhällsekonomisk analys är att synliggöra om värdena som en åtgärd skapar är större än kostnaden. Syftet med analysen eller bedömningen är att beskriva konsekvenserna systematiskt för hur samhällets resurser används och konsekvenserna kan uttryckas kvalitativt, kvantitativt eller i rena monetära termer. Samhällsekonomiska bedömningar är ofta komplexa och en svårighet i detta fall har varit att metodiskt integrera de sociala och miljömässiga aspekterna i bedömningen. En slutsats av denna studie är att det behöver utvecklas en mer gängse metodik kring samhällsekonomiska bedömningar som är tilllämpbar för stadsutvecklings och förtätningsprojekt. Detta för att synliggöra vilka samhällsvinster och samhällskostnader som uppstår på kort och längre sikt för olika typer av stadsförnyelseprojekt.

I fysisk planering är det främst inom större infrastrukturprojekt som samhällsekonomiska analyser utarbetas men det är mindre vanligt för sammansatta stadsutvecklingsprojekt. Projektet har valt att först identifiera rimliga parametrar att analysera för att sedan kunna göra samhällsekonomisk bedömning av stadsutvecklingsprojekt. För att få fram lämpliga parametrar har ett urval skett utifrån andra tillgängliga och genomförda samhällsekonomiska bedömningar samt genom kontakt med experter inom området. Arbetet med att inventera och välja ut parametrar har genomförts av Sweco och finns sammanställt i PM Samhälls-ekonomisk bedömning – förtätning av stad 2012.

Utifrån framtaget förslag på bedömningsgrunder har respektive stad prövat att göra en översiktlig kvalitativ bedömning med plus och minus för de parametrar som har valts. Varje stad har utgått från sitt planerade stadsutvecklingsprojekt och de intentioner som finns for mulerade för att se om föreslagna parametrar är relevanta och om de tillsammans fångade en helhetsbild av

Inom de tre storstadsregionerna och de fyra städerna Stockholm, göteborg, Malmö och Helsingborg pågår en kraftig inflyttning och befolkningstillväxt. Detta innebär ett ökat behov av arbetsplatser, bostäder, service, infrastrukturutbyggnad med mera. Befolkningstillväxten avspeglas även i regionernas och städernas ekonomiska utveckling genom var näringsliv och företagande väljer att lokalisera sin verksamhet.

delstudie a samhÄllsekonomisk Bedömning


samhällsnyttan. Detta arbete har synliggjort att det idag inte finns någon lämplig metod eller bedömningsgrunder att utgå från för att göra en samhällsekonomisk bedömning av stadsutvecklingsprojekt.

reSultat aV öVerSIktlIg BEDÖMNING av SaMHällS-ekonoMISka konSekVenSerUtifrån framtagen matris med utvalda bedömningsgrunder har varje stad beskrivit positiva och negativa konsekvenser för respektive stadsutvecklingsprojekt. De positiva konsekvenserna väger över vilket rimligen förklaras av att respektive stad har i uppdrag att genomföra visionen för stadsutvecklingsprojektet med formulerade motiv om hållbar stadsutveckling. Resultatet är också väldigt homogent troligen på grund av matrisens utformning men också beaktat bedömningsgruppens sammansättning av planerare och arkitekter som har genomfört bedömningen. Tonvikt i bedömningen har legat på lokala konsekvenser, med viss koppling till regionala och nationella/globala aspekter.

Utifrån bedömningarna går det inte att göra en avvägning mellan samhällsnytta och kostnader för samhället men det ger en bild av önskvärda samhällseffekter av stadsutvecklingsprojekten. Konsekvenser av att inte kunna bygga bostäder i centrala/kollektivtrafiknära lägen utan att fortsätta stadens expansion på jordbruksmark eller annan oexploaterad mark synliggörs inte i denna sammanställning. En slutsats är att det saknas idag bra metoder eller nyckel tal för att kunna konsekvensbeskriva effektivt markutnyttjande.

utVecklIng nÄrIngSlIVFörtätning centralt eller i stationsnära läge med närhet till universitet och god försörjning av kollektivtrafik bedöms som starka fördelar för näringslivsutveckling, handel och annan kommersiell service. Nackdelarna för näringslivet är risken för konkurrens med befintliga kontorsetableringar i andra lägen och för centrumhandel. En omvandling av befintlig miljö kan innebära att befintliga företag behöver flytta och expansionsmöjligheterna för miljö störande verksamheter begränsas.

ExPloatErINGS-/InVeSterIngSkoStnaderGemensamt för alla städer är fördelen med att det är redan ianspråktagen mark och befintlig infrastruktur av ledningssystem för VA, tele, bredband etcetera och kollektivtrafiksystem som kan utnyttjas. Nackdelarna är att det i hög utsträckning är förorenad mark som innebär höga kostnader för sanering och iordningsställande av mark i övrigt. Sam tidigt betalar dessa investeringar tillbaka på en del av miljöskulden. Det havsnära läget innebär särskild anpassning till klimat förändringar med stigande havsnivå.

utVecklIng aV jordBruk/SkogSBrukFörtätning innebär att staden sparar markreserv för framtiden och minskar ianspråktagande av jordbruks eller natur mark och naturresurser utnyttjas mer effektivt.

SocIal IntegratIonNy bebyggelse med ett nätverk av stråk och mötesplatser som kopplar ihop flera stadsdelar skapar förutsättning för fler

Näringslivets utveckling Jordbrukets- och skogsbrukets utvecklingsmöjligheter:

närhet till andra regioner tillgång av ändlig naturresursproduktionstillväxt och ekonomisk utveckling direkt/indirekt påverkan sysselsättning, intäkterNärhet till universitet och högskola Miljöaspekt CO2 sänka, infiltrering av regnstadskärna, handel och service lokal, regional och global matproduktionmöjlighet till mindre nischer och expertkompetens landsbygdutveckling

Exploaterings- och investeringskostnader: Människors hälsa:

inköp av mark, markvärdestegring Bullerpåverkankostnader för markhantering luftföroreningarinfrastrukturutbyggnad (va, tele, avlopp) vardagsmotion utifrån framkomlighetanläggningskostnader trygghetintrång på omgivning tillgång till rekreationsytor Social integration:

tillgång till servicetillgänglighet lätthet att transportera sigmöten skapa kontakt, trygghetsocialt nätverksårbarhetvalmöjlighet

delstudie asamhÄllsekonomisk Bedömning

Förslag på bedömningsgrunder


människor att mötas. Detta tillsammans med målsättningen med en funktionsblandning av bostäder, arbetsplatser och service ökar möjligheten till ett varierat och attraktivt stadsliv med olika typer av mötesplatser. Andelen och kvaliteten på grönska ökar i tidigare industri och hamnområden med förbättrade rekreationsmöjligheter. Nackdelarna är risken för gentrifiering inom området eller i anslutande stadsdelar som medför att vissa grupper förskjuts till andra delar av staden. Höga investerings och produktionskostnader medför sannolikt att det även blir en homogen grupp som flyttar in i de nya bostäderna. Högre boendekostnader kan även leda till segregation och mentala barriärer mellan nybyggda områden och befintliga. Målsättningarna kring social integration är höga men också svåra att uppnå och spänner över fler aspekter än vad som går att hantera inom ramen för de fysiska förutsättningarna. Politiska beslut har också stor betydelse på inriktningen av förtätningsområden genom exempelvis möjligheten att spara befintliga byggnader och tillåta olika aktörer/grupper att delta i en etappvis omvandling/förtätning. Permanenta och temporära åtgärder och användning av det offentliga rummet (målpunkter) kan vara ett sätt att uppmuntra integration och motverka gentri fiering.

MÄnnISkorS hÄlSaEn målsättning i planerade stadsförnyelseprojekt är hög tillgänglighet och tillgång till gröna platser och stråk. Tillgängligheten i området med goda möjligheter till att gå och cykla ökar den fysiska aktiviteten och vardags motionen. Forskning har visat att närheten till grönområde har stor betydelse. Närhet till grönska ökar väl befinnandet och självupplevd hälsa (RFR3 2010/2011). Parker och natur stimulerar till fysisk aktivitet, ökar koncentrationsförmågan samt minskar stress och otrivsel. En förtätning i centrala/stationsnära lägen ger

mindre trafikalstring i jämförelse med ny bebyggelse i perifera lägen men en tätare stadsstruktur kan innebära en risk att koncentrationen av luftföroreningar ökar i slutna gatumiljöer och komplexa ljudmiljöer med både trafikbuller och industribuller.

MIljöeFFekter – traFIkalStrIngWSP Analys och strategi har på uppdrag av projektet Stadens ljud beräknat trafikeffekter av olika scenarier för lokalisering av ny bebyggelse. Utifrån scenarios ”centralt/stationsnära” respektive ”mer perifert” har beräkningar gjorts på antal resor, reslängd, trafikarbete och färdmedelsfördelning. För att kunna beräkna trafikeffekter har statistiska skattningar gjorts på förhållanden idag kring hur resandet påverkas av bebyggelsetyp utifrån inkomst, kollektivtrafikutbud och befolkningssammansättning. Metodiken som WSP använder bygger på observationer att olika typer av bebyggelse med olika läge genererar olika mängd och typ av trafik. Analysen är sammanställd i PM ”Trafikeffekter av olika scenarier för loka-lisering av bebyggelse i fyra städer”, WSP 2012-12-03. Slutsatsen av genomförd analys visar på att bebyggelsens läge har mycket stor betydelse för vilket färdmedel som används i det dagliga resandet. Utbud och tillgång till kollektivtrafiksystemet har även stor betydelse för vilka val som görs. De fyra städernas stadsförnyelseprojekt har antingen centrala lägen och/eller god kollektivtrafikförsörjning med goda förutsättningar för att ärenden sker till fots, med cykel eller kollektivtrafik. I analysen har visionen för stadsförnyelseprojekten (utredningsalternativ) jämförts med ett jämförelsealternativ där bostäder lokaliseras i utbyggnadsområden i mer perifera lägen enligt respektive översiktsplan. För respektive stad redovisas både utrednings och jäm förelsealternativets färdmedelsfördelning för arbetsresa, inköpsresa och övriga resor.

VÄStra haMnen, MalMöAnalysen av Malmö stads utbyggnad inom Västra hamnen (Norra området och Varvsstaden) i jämförelse med utbyggnad av bostäder i stadsdelar i ytterområden av staden ger störst skillnad i färdmedelsfördelning och därmed störst skillnad i miljöeffekt med en halvering från 4 kg till cirka 2 kg koldioxid per person/dygn i utsläpp.

Norra DJUrGårDS-Staden, StockholMI exemplet Stockholm jämförs Norra Djurgårdsstaden med intentionerna i Regionplanen utifrån bedömningen att om planerad mängd bostäder i Norra Djurgårdsstaden inte kan byggas kommer dessa bostäder att fördelas i Stockholm med kranskommuner. I Stockholm är ambitionen att bygga fler bostäder genom i första hand förtätning och intill i kollektivtrafiknära lägen och därför blir skillnaden inte lika stor som t ex Malmö. Skillnaden blir en minskning på knappt 1,5 kg koldioxid per person/dygn i utsläpp för boende i Norra Djurgårdsstaden i jämförelse med boende i enlighet med regionplanen. Detta kan bland annat förklaras av ett redan väl utbyggt kollektivtrafiksystem i regionen.

h+oMrådet, helSIngBorgJämförelsen mellan H+projektet i Helsingborg och utbyggnad av bostäder enligt översiktsplanen ÖP 2010 gav den minsta skillnaden i miljöeffekt från 2,5 kg till lite drygt 1,5 kg koldioxid per person och dygn. Orsaken till att skillnaderna mellan utredningsalternativet och jämförelsealternativet är lägre i Helsingborg beror på att medelreslängden för bil i Helsingborg inte är så hög.

FrIhaMnen, göteBorgI Göteborg jämförs Frihamnen i centrala Göteborg med Kärra som ligger i stadens yttre delar. Resultatet visar att det blir stora skillnader i val av färd medel för arbetsresor med en fördubb

delstudie a samhÄllsekonomisk Bedömning


ling av andelen för kollektivtrafik och gång/cykel. Frihamnens centrala läge gynnar andra färdmedel än bil och skillnaden mellan Frihamnen och Kärra blir en minskning på drygt 1,5 kg koldioxid per person/dygn.

Buller I PlanerIngenDe senaste sextio åren har svenska städer vuxit geografiskt vilket har lett till ett omfattande trafikvägnät med en stor andel av stadsbefolkningen som är utsatt för trafikbuller. Omfattande arbeten har gjorts för att räkna fram den samhällsekonomiska kostnaden av bullerstörningar från vägtrafikbuller i Sverige. Projektet har istället valt att fokusera på kvaliteter som kan uppnås vid planering och utformning av ny bebyggelse där ljudkvalitet är en viktig del i planeringen.

en MIljöekonoMS reFlektIonProjektet engagerade en ekonom och humanekolog, Kenneth hermele, vid Lunds och Göteborgs universitet, att kommentera vårt förslag till bedömningsgrunder för samhällsekonomisk bedömning och reflektera över resultatet av våra översiktliga bedömningar för stadsförnyelseprojekten: – Rent allmänt kan sägas att ett stort urval av parametrar försvårar möjligheten till överblick och sammanvägning av en rad olika bedömningar. Risk finns att päron och äpplen blandas samman likaväl som smått och stort vilket delvis karakteriserar de nationella miljömålen. Ekologiska ekonomer gör

åtskillnad mellan två sorters utvärderingar ”svag hållbarhet” respektive ”stark hållbarhet”. I det svaga hållbarhetsperspektivet är de olika dimensionerna, sociala, ekonomiska och ekologiska, utbytbara mot varandra. Exempelvis kan en negativ miljöeffekt kompenseras av en hög ekonomisk tillväxt. I det starka hållbarhetsperspektivet krävs att utvecklingen i ekonomiskt, socialt och miljömässigt hänseende var för sig är hållbart. Måttstockar används som är anpassade till respektive dimension och en god effekt i en av dimensionerna kan inte kompensera en dålig effekt i en annan. Stadens ljud har i vald metodik strävat mot stark hållbarhet men där den miljömässiga dimensionen skulle kunna ha förstärkts ytterligare. För att utveckla metoden vidare föreslås att den totala blandningen av olika parametrar utvecklas till ordnade principer mot vilka följderna kan vägas och värderas. En jämförelse görs med miljö målet ”God bebyggd miljö” som kan sägas vara svåröverblickbart och oanvändbart som styrinstrument i ett planeringsstadium med sina 27 indikatorer. En rekommendation är att den ekologiska dimensionen ska vägas mot absoluta måttstockar för miljöbelastning fastställda av riksdagen eller FN:s klimatpanel. De skillnader projektet visar i koldioxidutsläpp för alternativ lokalisering av ny bebyggelse är inte tillräckligt. För att klara klimatmålet behöver vi nå ett totalt koldioxidutsläpp om högst ett ton per person och år. De svenska utsläppen ligger på cirka 6 ton per person

och år med avseende på produktion och på totalt 12 ton per person inräknat konsumtion. Utifrån den allt snabbare takten av urbanisering görs utifrån ett miljöekonomiskt perspektiv bedömningen att de fyra stadsförnyelseprojekten har en ”obestridlig fördel som bör framhållas starkare i den samhällsekonomiska värderingen” eftersom projekten innebär att man tar mark i anspråk ”som sedan länge undandragits de naturliga ekologiska systemen”. Nästa steg borde vara att se hur dessa omvandlingsprojekt i utformning och genomförande kan leda till en miljömässig förbättring och förstärkning med ett urbant hållbarhetsperspektiv på hur områdena ska exploateras.

SlutSatSGivet svårigheten och komplexiteten att upprätta samhällsekonomiska konse kvensbedömningar, gör projektet bedömningen att det är samhällsekonomiskt försvarbart att förtäta och utveckla staden även i mer bullerutsatta lägen. Argumenten för att undvika stadsutglesning och undvika att öka bebyggelsespridningen på grönstruktur, jordbruksmark, skogsmark eller naturmark blir allt skarpare. Studier visar på att bebyggelsemönstret har stor betydelse för kostnaderna för samhället. En mer tät och blandad stadsbebyggelse minskar kostnaderna för kollektivtrafik, service, exploateringskostnader samt drift och underhållskostnader.

delstudie asamhÄllsekonomisk Bedömning

Beräknad färdmedelsandel för arbetsresor i jämförelsealternativet (ja) kärra och utredningsalternativet (ua) frihamnen i göteborg. (WSP 2012)

Beräknad färdmedelsandel för arbetsresor i jämförelsealternativet (ja) bostäder i stadsdelar i ytterområdet och utredningsområdet (ua) norra området och varvsstaden i västra hamnen i malmö. (WSP 2012)


n I ett första steg gjordes en övergripande screening för att finna lämpliga referensstäder där bulleraspekten varit styrande för planerad stadsutveckling. Detta resulterade i ett första urval av 14 hamnstäder. Fyra av dessa städer valdes därefter ut för en fördjupad studie: Oslo, Hamburg, Rotterdam och Marseille. Det kan nämnas att det var svårt att hitta referensprojekt eftersom i många fall hade stora delar av den bullerstörande verksamheten av andra skäl flyttat bort från det aktuella området. I studien har ingått intervjuer med representanter för respektive stads planeringsorgan och representanter från stadsutvecklingsprojekten.

natIonella rIktlInjer och hanterIngen I ProjektenGenomgående finns det nationella riktlinjer för buller från industriverksamhet. Dessa berör i huvudsak utomhusnivåer och studien har inte undersökt närmare om det finns specifika riktlinjer för inomhusnivåer motsvarande de svenska. En slutsats är att i samtliga fall görs avsteg från riktlinjerna antingen direkt via projektspecifika riktlinjer eller indi

rekt via åtgärder i bebyggelsen. I tabellen på nästa sida görs en sammanställning av nationella riktlinjer och hur de hanterats i det specifika projektet. När det gäller impulsljud tar vissa nationella riktlinjer hänsyn till detta medan andra inte gör det. I de studerade stadsutvecklingsprojekten har inte hänsyn till impulsljud varit dimensionerade.

åtgÄrderI studien har även ingått att undersöka vilka typer av åtgärder som vidtagits avseende buller vid utformningen av områdena och bostäderna, men även vad gäller eventuella åtgärder på själva hamnverksamheten. Vid mottagaren läggs generellt tyngdpunkten på åtgärder för att klara inomhusnivåer och att skapa tysta sidor i bebyggelsen och vid enskilda bostäder. Noterbart är också att skärmande bebyggelse är en vanlig strategi samt att alla projekt angett att åtgärder vid källan genomförs. Det bör också noteras att flera av städerna, medvetet eller av andra skäl än just stadsutvecklingen, omlokaliserat de delar av hamnverksamheten som bullrar mest.

Fyra SlutSatSer aV StudIen1. Nationella riktlinjer är vanliga men är inte så ”hårda” som de svenska riktvärdena för externt industribuller. Samtliga nationella riktlinjer tillåter högre bullernivåer än de svenska rikt värdena. De reglerar oftast utomhus buller, det är dock olika huruvida man tar hänsyn till impulsljud eller ej.

2. Vid utvecklingen av större områden anpassas tillämpningen av riktlinjerna med inriktning mot inomhusnivåer och tysta sidor. Samtliga stadsutvecklingsprojekt har utvecklat en egen strategi för hantering av bullerfrågan som i princip liknar den strategi som vi i Sverige använder när det gäller trafikbuller. Inom husnivåer ska alltid klaras och man arbetar med tysta sidor mot vilken sovrum ska för läggas.

3. Skärmande bebyggelse är en vanlig strategi för att komma tillrätta med buller problematiken. Tre av fyra projekt har skärmande bebyggelse med mindre känslig verksamhet som en aktiv strategi för hanteringen av buller. Verksamheter som då anges som möjliga är kontor, hotell med mera.

delstudie B europeisk utBlick

europeisk utblick

Projektet Stadens ljud har i en delstudie sökt exempel på goda stadsutvecklingsprojekt från hamnstäder i Europa. Det primära syftet har varit att undersöka i vilken omfattning det finns nationella riktlinjer för industribuller samt hur dessa har tillämpats i det enskilda projektet. kriterierna för urvalet har varit att städerna nyligen ska ha genomfört eller har pågående stadsutveckling i anslutning till hamnverksamhet. (”Hamnutvecklingsprojekt i Europa”, Oxford Research september 2012)


4. Även åtgärder vid källan lyfts fram som viktiga. För samtliga projekt gäller att man också arbetat med att begränsa bullret från själva verksamheten med olika typer av åtgärder. Flera har exempelvis medvetet eller av andra skäl än just stadsutvecklingen omlokaliserat de delar av hamnverksamheten som bullrar mest. En strategi som bör belysas närmare är den som används i Hamburg. Där regleras den bullernivå som får nå om

rådet. Detta kan reglera vilka åtgärder som verksamheten står för och vilka åtgärder som respektive exploateringsprojekt får stå för. Sammantaget har man, i de studerade städerna, en mer liberal syn på hanteringen av buller från hamnverksamhet i samband med omvandling för bostadsändamål än vad som hittills varit fallet i Sverige. Flera av de strategier som tillämpas är i linje med den inriktning som föreslås i detta projekt och också med hur vi idag hanterar trafikbuller.

europeisk utBlick delstudie B

lden och ldaglden (level day, evening, night) används i europa som enhet och anger ljudtrycks-nivån (dBa) som ett viktat medelvärde över dygnet, med högre värdering av bullret kvälls- och nattetid.

ldag avser tiden 06:00 – 18:00, lkväll 18:00 – 22:00 och värderas 5 dBa högre än dagtid, lnatt avser tidsperioden 22:00 – 06:00 och värderas 10 dBa högre än dagtid. inom eu kan dock klockslagen variera men dag 12 h, kväll 4 h, natt 8 h tillämpas normalt

nationella riktlinjer Projektets riktlinjer

hamburg

ute: 60 dB ldag (06-22) ute: 55 dB lden 45 dB lnatt (22-06) (nå området) Impulsljud: max 20 dB högre dag Inne: 30 dB lnatt och 10 dB högre natt

Marseille*** ute: 70 dB Ldag Inga specifika 60 dB lnatt men åtgärder i bebyggelsen Impulsljud: < 30% av tiden

oslo* ute: 55 dB ldag dagtid ute 50 dB ldag (känsliga rum) nattetid inomhusnivåer 45 dB lnatt (sovrum)** 60 dB lmax (natt) Inne: 30 dBa leq 45 dB lmax Impulsljud: 50 dB ldag

rotterdam ute: 55 dB lden (bef. verks.) ** ute: 55 lden 50 dB lden (ny verks.) Inne: 33 dB lden (bostad) 28 dB lden (skola)

* nationella riktlinjer för buller i planeringen (ute) och riktlinjer för byggnation likt sveriges BBr (inne). ** natt = klockan 23:00 – 07:00. *** riktlinjerna gäller vid industriområdets gräns.

rIktlInjer I norgei norge beskrivs hanteringen av buller från olika källor i planeringssammanhang samlat. det ger en god överblick, tydlighet och ger förutsättningar för att buller från olika källor behandlas mer harmoniserat. dessutom uttrycks riktvärdena genomgå-ende i enlighet med eu-måtten lden och lnight. som komplement används även maxnivåer. riktlinjerna beskriver en indelning i två zoner, gul respektive röd zon. inom gul zon gäller att särskilda hänsyn ska tas till buller vid planering av tillkommande be-byggelse, inom röd zon ska ny bebyggelse undvikas utom i särskilda situationer som då ska uppfylla särskilda krav. ljudnivåkraven inomhus är desamma som i sverige. utanför bostadsrum samt vid uteplats ska lden 55 uppfyllas. vid förekomst av impulsartat ljud skärps ni-vån 5 dBa till lden 50 dBa. det strängare värdet tillämpas vid mer än tio händelser per timme. nattetid utanför sovrum gäller ekvivalentljudnivån 45 dBa, kombinerat med maximalnivå 60 dBa, som tillämpas vid mer än tio händelser per natt.

åtgärder

hamnens verksamhet Markanvändning Vid mottagaren

hamburg reglering av hamnbullret skärmande inomhusnivåer; som får nå området bebyggelse fasadisolering

sovrum/barnrum mot tyst sida

Marseille Bullerdämpande skärmande inomhusnivåer; åtgärder bebyggelse fasadisolering

sovrum mot tyst sida

oslo Bullerdämpande skärmande inomhusnivåer; åtgärder bebyggelse fasadisolering

sovrum mot tyst sida

rotterdam Bullerdämpande inomhusnivåer; åtgärder fasadisolering

tyst sida


delstudie B europeisk utBlick

hafen city är ett stort stadsutvecklingsprojekt i centrala hamburg på elbes norra strand. området har tidigare varit en del av hamburgs hamn men övergavs redan på 1960-talet. hafen city omfattar totalt 157 hektar varav 126 hektar land. nuvarande hamnverksamhet är beläget på motsatta sidan av Elbe med inriktning mot styckegods och bilar samt ett olje raffinaderi. Containerhanteringen är numera baserad längre västerut längs med elbe.

cité de la mediterranée i marseille omfattar cirka 60 hektar och är en del av projektet euroméditerranée där 480 hektar av marseilles stadskärna ska rustas upp. i området närmast havet planeras för 2 200 bostäder, kontor, affärer, service och restauranger och nästan tre kilometer av kust-linjen ska omvandlas. stadsutvecklingsprojektet ligger i nära anslutning till hamnverksamheten och en ny färjeterminal ska byggas i området .

fjordbyen, oslo, är ett stort stadsutvecklings-projekt som spänner över stora delar av centrala oslo närmast vattnet. målsättningen är att länka samman centrala delarna av oslo med Oslofjorden och flytta vissa delar av hamn verksamheten strax söder om staden. nya hamnområdet sydhavna domineras av containerhantering medan färje- och kryss-ningstrafik är kvar inne i staden. Projektet omfattar cirka 1 100 hektar med elva del-projekt varav några är påbörjade.

kop van Zuid i rotterdam är ett stadsutvecklingsprojekt som har pågått sedan slutet av 1980-talet. området har tidigare varit en del av rotterdams hamn men har övergivits och ny bebyggelse ska bidra till att länka samman den traditionellt rika delen av staden på den norra sidan med den fattigare sidan söder om floden Nieuwe Maas. Projektet omfattar cirka 120 hektar med en blandning i funktioner och aktiviteter. Den hamnverksamhet som finns kvar i anslutning till kop van Zuid är hantering av vete och kryssningsfartyg. övrig hamnverk-samhet är flyttad ut mot Nordsjön.


STOCKHOLM

HELSINGFORS

NÅDENDAL

TALLIN

ÅBO

europeisk utBlick delstudie B

n Inom miljöområdet har man i projektet valt att fokusera på buller. Buller från hamnar är komplext i sin sammansättning och en källa till konflikter med bland annat hamnstädernas intresse av stadsutveckling och bostadsbyggande i vattennära lägen. De viktigaste bulleraspekterna i de olika hamnstäderna har kartlagts och tillgängliga metoder för att minska bullerpåverkan på omgivningen har studerats.

Projektet höll ett endagsseminarium i Helsingfors i oktober 2012 på temat hamnbuller och stadsutveckling. Där behandlades bland annat regelverken för industribuller i de olika länderna. Hur de är uppbyggda skiljer sig åt mellan länderna, men Sverige förefaller ha strängare restriktioner än både Finland och Estland.

Under seminariet redovisades också vilka bullerkällorna är i ett hamnområde och vilka metoder som finns för att dämpa bullret och minska påverkan på omgivningen. En finsk forskningsrapport presenterades som byggde på enkätundersökningar med människor boende i städer och hur de upplever buller. Den redovisar att det finns ett uttalat behov av tysta och naturlika rekreativa miljöer för avkoppling. Människors egen kontroll över bullersituationen (möjligheten att ”stänga av”) är viktig. Samtidigt är det inte alltid ljudnivån som sådan som har störst betydelse, utan hur stor del av tiden vi påverkas av bullret.

Några av projektets slutsatser när det gäller buller är att beslutsfattare inte alltid är medvetna om hur komplex

frågan om hamnbuller är och att samarbete mellan olika aktörer är avgörande för att hitta lösningar. Buller är en viktig hälsofråga som måste tas med i förutsättningarna tidigt i planeringsprocessen. Fartygsbuller har pekats ut som ett särskilt problemområde med behov för nya lösningar.

PENTAprojektet kommer att avslutas under 2013.

penta-projektetFem hamnar runt östersjön – helsingfors, åbo och nådendal i Finland, Stockholm i Sverige samt tallinn i Estland – har gått samman i ett gemensamt Interreg-projekt, PENta, för att tillsammans förstå och kunna möta framtidens utmaningar med utgångspunkt från den troliga utvecklingen av passagerar- och gods trafiken över Östersjön. Inom ramen för projektet identifieras också pågående och kommande förändringar i lagar och regelverk och hur dessa påverkar hamnarnas förutsättningar. gemensamma rutiner utarbetas för enhetlig hantering av bland annat säkerhets- och miljöfrågor.

www.pentaproject.info


n Ljud och akustiska frågor har generellt varit marginaliserade frågeställningar i stadsutvecklingssammanhang, men har liksom andra stadsmiljöfrågor fått en större aktualitet i takt med städers utveckling. På motsvarande sätt kan sägas att exempelvis luftkvalitet och riskhänsyn får större aktualitet i samband med förtätning av stadsmiljöer. Allmänna råd och riktlinjer för buller har samtidigt en avgörande inverkan på hur staden kan planeras och utformas, vilket blir påtagligt i synnerhet där det finns ambition av att förtäta staden.

Stadens ljud har försökt belysa möjligheterna till hur ljud och akustiska frågeställningar kan tydliggöras och inte greras i utvecklings och planeringsprocesser exempelvis översiktsplaner och detaljplaner. Genom helhetssyn och interdisciplinär arbetsprocess kan dessa frågeställningar stärkas som del i planering och utformning av stadsmiljöer på olika urbana skalor. Projektet pekar på ett antal konkreta åtgärder som kan vidtas vid planering och utformning av ny, sammansatt bebyggelse likaväl som vid förnyelse av befintliga stadsmiljöer. De konkreta åt

gärdsförslagen omfattar både bebyggelsens utformning som det offentliga rummet.

Syftet med delstudien har varit att belysa samverkansmetoder och därmed ett utvecklat förhållningssätt till akustisk design, för att bidra till hur akustiska utmaningar kan integreras i stadsbyggandet. Målet har varit att tillhandahålla innovativa, konkreta men samtidigt generella förslag till lösningar. Resultatet är generiskt (upprepningsbart) och avsett att kunna tillämpas som stöd i olika planeringssammanhang, olika skala och även utan egentlig geografisk koppling. De förslag som presenteras i studien behöver således anpassas till varje unik situation.

Den akustiska designverktygslådan syftar till att vara användarorienterad, och kan genom en metodisk tillämpning ge stöd för att hantera komplexa stadsbyggnadsfrågor utifrån ett ljudmiljöperspektiv. Delstudien vänder sig till olika målgrupper såsom beslutsfattare, byggherrar, arkitekter, akustiker, stadsplanerare, miljö planerare med flera.

En utgångspunkt för studien har varit tillämpning av dagens riktlinjer för externt industribuller. Studien har avgränsats till att belysa hur akustisk design kan integreras i planprocesser och vara en del i utformning och gestaltning av både bebyggelse och offentlig miljö. Tillståndsprövning av verksamheter enligt miljöbalken, eller förslag till åtgärder vid bullerkällan har inte ingått i studien.

Underlag för delstudie C, Akustisk design har tagits fram av Tyréns AB, genom Björn Hellström som samordnare. Delar av den designverktygslåda som redovisas har tydliga kopplingar till det EUfinansierade forskningsprojektet HOSANNA som avslutas under 2013.

akuStISk deSIgn INtEGrEraD I StaDSUtvEcklINGS- och PlanerIngSProceSSer I projektet Stadens ljud innebär begreppet Akustisk design att utifrån ett helhetsperspektiv se till och använda sig av ljud för att skapa goda betingelser för en kvalitativ stadsmiljö. Akustisk design innebär att betrakta och använda sig av ljud för att skapa goda stadsmiljöer (nya

delstudie c akustisk design

Projektet Stadens ljud har utifrån den pågående debatten om buller och mängden av buller-utredningar sett ett behov av utveckla ett mer offensivt och proaktivt förhållningssätt till ljud i staden. en förhoppning är att projektets delstudie kring akustisk design bidrar till ett breddat synsätt som innebär att ljudmiljön som helhet tas i beaktande och att det finns både positiva och negativa ljud.

akustisk design ochhållbar stadsutveckling


eller befintliga) som samverkar med övriga sinnesupplevelser (syn, orientering, ljus, taktilitet etcetera). Det handlar om att lyfta fram kvalitativa, önskade ljud samtidigt som oönskade ljud reduceras eller maskeras. Akustisk design är ett medel för att utveckla ett mer proaktivt förhållningssätt till ljudkvaliteten i den byggda miljön till skillnad från det idag mer vanligt förekommande defensiva förhållningssättet att skydda sig mot buller. Ur ett rent akustiskt perspektiv kan exempel på defensiva åtgärder utgöras av trafikregleringar, eller olika slags skyddsåtgärder som bullerskärmar och förbättrad fasadisolering. Ett proaktivt förhållningssätt ger större möjligheter att frågor kring ljudmiljö blir integrerad i utvecklings och planeringsprocesser.

Genom Akustisk design kan synergieffekter uppnås, dels under processen men också för slutresultatet. Därmed inte sagt att ett proaktivt förhållningssätt utesluter mer traditionella, defensiva, insatser. Ofta är det nödvändigt med en kombination av olika åtgärder för att nå önskvärt resultat. Ett proaktivt förhållningssätt ställer

även krav på en ökad samordning och samverkan över traditionella disciplingränser. Ett interdisciplinärt arbetsförfarande är i detta sammanhang önskvärt. Begreppet akustisk design kan därför beskrivas som ett metodiskt förfarande som sammanför och integrerar olika kompetenser i planerings och utvecklingsprocessen som i sin tur skapar en gemensam grund och plattform för generering och överföring av kunskap, inklusive teorier, metoder och begrepp. I ett stadsbyggnadssammanhang bör där för ett antal discipliner samverka, som till exempel arkitektur, planering, akustik, teknik, psykologi, sociologi och konst. Formerna får förstås anpassas till frågans/projektets art och karaktär (urban skala, tematiskt avgränsning), som i vilken fas utvecklings eller planprocessen bedrivs.

Syftet med den interdisciplinära processen är att identifiera synergieffekter, men därigenom också möjliggöra att miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter kan omhändertas på bästa sätt. Ljud har i ett planeringssammanhang ofta betraktas utifrån mätbara aspekter och kriterier. Genom den interdisciplinära

delstudie cakustisk design

goda StadSMIljöerprojektet stadens ljud har som utgångs-punkt att goda stadsmiljöer kan åstad-kommas genom omsorg i planering och utformning av den byggda miljön – även i situationer där det traditionellt ansetts svårt, eller till och med omöjligt, att planera för ny bebyggelse.


arbetsmetodiken kan även ickemätbara aspekter få ett större genomslag. Aspekter som är minst lika viktiga för ett bra slutresultat. Ur ett akustiskt perspektiv kan begrepp som dynamik (tid), orientering (rum), interaktion (kommunikation), komfort (psykosociala faktorer), identitet (representation) och estetik (atmosfär) vara vägledande för hur en stadsmiljö bör planeras och gestaltas.

akuStISk deSIgnVerktygSlåda Utifrån projektets definition av Akustisk Design har delstudien undersökt möjliga konkreta åtgärder (verktyg) som stöd för planering och utformning av den byggda miljön. Enligt Tyréns har de olika verktygen formen av ”akustikarkitekturdesignbaserade” artefakter. I projektet har olika verktyg kartlagts och undersökts. Illustrationen ovan redovisar en översikt

och sammanställning av de olika verktyg som kan användas som stöd i planering och utformning av stadsmiljön. Verktygen kan appliceras på bebyggelsestrukturer, byggnader och enskilda platser. I sammanställningen redovisas inte övergripande åtgärder som lokalisering och placering av olika byggnader och funktioner (stadsplan), och inte heller särskilda lösningar som kan beaktas vid utformning av den enskilda lägenheten. Följande exempel på åtgärder och verktyg och dess effekter beskrivs utifrån ett allmänt perspektiv. Det är av största vikt att val av lösning sker utifrån förutsättningarna i varje enskild situation. Verktygslådan finns redovisad i sin helhet i rapporten Akustisk design och hållbar stadsutveckling, Tyréns 2013.

StadSPlaner och BeByggelSetyPologIer Olika bebyggelsetypologier har olika egenskaper som påverkar ljudets spridning i stadsrummet. Beroende på hur exempelvis ny bebyggelse lokaliseras, planeras och utformas, kan ljud skärmas, styras och dämpas. Stadens ljud redovisar övergripande skillnader i hur ljudet sprids i olika bebyggelsetypologier. En mer sluten utformning av bebyggelsen (motsvarande stenstadens kvartersform) ger relativt goda förutsättningar till att styra och avskärma ljud, där ljudet som konsekvens koncentreras mer till stadens gator och offentliga rum. En mer öppen struktur (till exempel lamellhus eller punkthus) innebär att ljudet i större utsträckning silas genom bebyggelsen. Av betydelse för i vilken omfattning ljudet sprider sig är förstås vilken typ av ljud som avses, ljudkällans egenskaper (karaktär, geografiskt läge,

Grön fasad

Perforerad fasad

Sedumtak

Slät asfalt

Rälsspår med gräsbeläggning

Utskjutande skärmtak

Takvinklar

Hög skärm - växtlighet

Gatumöbel

Låg skärm - perforering

Låg skärm - växtlighet

Hög skärm perforering naturljud - lövbrus

20202050505050505050505050505050

Hög skärm - gabioner

BYGGNADER SKÄRMAR MARKBELÄGGNING LJUDKVALITET

Ljudinstallation

TRAFIK

Naturljud - fontänHög skärm dynamisk Låg skärm - dynamisk

Mjuk markbeläggning hastighet

Shared spaceFasad med balkonger

InglasningPlacering mot ljudkälla


sammanställning av akustiska verktyg. (Tyrens, 2013)


högt/lågt med mera) avstånd till källan samt hur bebyggelsen i detalj är planerad och strukturerad. De materiella egenskaperna i byggnader och mark har också en inverkan på ljudets spridning och reflektion. Med utgångspunkt från trafikbuller och dagens riktlinjer med avstegsfall, kan konstateras att möjligheten att in rymma bostäder i en bullerutsatt miljö är mycket beroende av stadsplanens utformning, om det finns skärmande bebyggelse eller inte, samt vilken bebyggelsetypologi som planen medger. Detaljutformning av bebyggelse och lägen heter utgör en viktig faktor för möjligheterna att åstadkomma bostadsmiljöer med god ljudkvalitet. Bostadsgårdar likaväl som det offentliga rummets planering och utformning utgör en del av den sammansatta miljö som måsta beaktas i detta arbete.

FaSader Det finns flera åtgärder i fasad som ger bullerdämpande effekt. Exempel på åtgärder är fasader som utförs som gröna (kassetter, växtlighet) eller perforerade (till exempel plåt med olika perforeringsgrad). Här bör noteras att själva växtligheten har en begränsad ljuddämpande effekt. Genom att pröva föreslagna åtgärder tidigt i arbetet med utformning och gestaltning av bebyggelsen kan dessa element utgöra del i den planerade bebyggelsens arkitektoniska anslag. Åtgärderna kan även bidra till att andra kvalitativa egenskaper i stadsmiljön uppnås till exempel hantering av dagvatten eller ljussättning. Beroende på detaljutformning samt läge och karaktär på ljudkällan varierar den ljuddämpande effekten. Motsvarande reducering av bullernivåerna kan uppnås med ljudabsorberande balkonger, inglasade

balkonger (loggior) eller glaspartier på fasad eller mellan bebyggelse. Fasadmaterial i övrigt har också en betydelse, om än kanske marginellt. Ett hårdare, slätare fasadmaterial (klinker) reflekterar ljudet mer än fasader med ett ”mjukare” material med textur (till exempel puts). Även plåt med perforering i varierad omfattning har en dämpande effekt, särskilt i kombination med bakomliggande ljudabsorberande material.

tak Bebyggelsens tak kan ha en ljuddämpande effekt beroende på hur de utformas. Takens utformning (till exempel sadeltak, pulpettak, säteritak) och takvinkel påverkar ljudets utbredning och kan ge en tydligt märkbar ljuddämpning i jämförelse med ett ”platt” tak. Takens förmåga att dämpa beror även på takens höjd i förhållande till ljudkällan.


stadstopologier har betydelse för ljudets spridning. (Tyrens, 2013)

Blandad bebyggelse

punkthus

slutnakvarter

lamellhus


I det fall tak även utformas med ett mjukt material, sedum eller liknande, uppnås ytterligare dämpning. Så kalllade mjuka tak kan också ha en viktig funktion i att fördröja och omhänderta dagvatten. Skärmar som placeras på tak, vid takfot eller längs fasad kan begränsa ljudets utbredning i höjdled.

SkÄrMar Olika typer av skärmar som placeras och utformas som en integrerad del av stadens offentliga rum, kan användas för en minskad och försvagad utbredning av källans direktljud och även reflekterande ljud. Beroende på ljudkälla och sammanhang kan olika höjder på skärmar övervägas. Generellt bör skärmar placeras så nära källan som möjligt – ju närmare skärmen placeras desto lägre kan den vara med bibehållen effekt. Rätt utformad kan skärmen utgöra del av stadens möblering, och därmed även vara funktionell för andra ändamål exempelvis som sittbänk. Risk finns samtidigt att skärmar kan få en både visuell och fysisk

barriäreffekt beroende på placering och utformning. Högre skärmar kan utformas med växlighet, med perforeringar eller som gabioner. Både högre och lägre skärmar kan utformas med en kombination av material och ljussättning, och kan på så sätt ges en högre funktionalitet som estetisk kvalitet.

MarkBelÄggnIng Staden upptas till stor del av mark som utgör del av det offentliga rummet som gator, platser, torg och parker. En omsorg i utformning och val av material kan ge ljuddämpande effekter. Asfaltens sammansättning på gator och vägar har betydelse för hur mycket ljud som fordonsdäck genererar. Till exempel är så kallade tätsläta beläggningar med mindre stenstorlek effektiva mot däcksbuller. Effekten av detta material bedöms som störst för vägar med högre hastigheter, men kan i kombination med el eller hybridfordon även ha betydelse i stadsmiljö med lägre hastigheter. Markbeläggning för andra typer av ytor i staden kan göras ”mjuk” i olika omfattning beroende på underbyggnad (jordens sammansättning), material på markytan (gräs, grus) eller olika kombinationer av material (armerat gräs). Exempelvis kan spårvägsspår i ”mjuk mark” (gräs) ge en effektiv dämpning.

traFIk Trafikreglering och styrning har effekter på generering av ljud i staden. Lägre hastigheter ger minskat buller från däckens friktion med markytan. Styrning av hastighet sker traditionellt genom hastighetsbegränsning, men kan även uppnås genom att olika trafikslag samsas om tillgänglig trafikyta, så kallad ”shared space” (exempel Skvallertorget i Norrköping).

ljudkValItet Inslag av olika kvalitativa ljud i stadsmiljön har en inverkan på hur vi upp

fattar ljudmiljön. Många kvalitativa ljud finns naturligt, som lövsus, fågel kvitter eller ljudet av fotsteg på grus. Även inslag av vatten i stadsmiljön har en kvalitativ effekt. Vatten finns antingen naturligt (sjöar, hav, åar med mera) eller som ett skapat element i stadsmiljön (vattenspel, fontäner, vatten trappor, dagvatten). Dessa inslag har även en effekt på andra sinnen än hörsel, genom dess taktila och visuella kvaliteter. ”Artificiella” inslag av ljud i stadsmiljön kan skapas för att höja kvaliteten på platsens ljudmiljö. InterdIScIPlInÄra arBetSMetoder Den interdisciplinära metodiken syftar till att föra samman olika discipliner (med olika kunskaper och erfarenheter) för samverkan kring samma frågeställning – i det här fallet utifrån ett akustiskt perspektiv. Rent allmänt kan sägas att ett interdisciplinärt förhållningssätt ofta ger en starkare grund och plattform för att hantera komplexa frågeställningar exempelvis inom ett stadsutvecklingsprojekt. En tidig identifiering och involvering av de kompetenser som behövs eller berörs i en stadsutvecklingsprocess, kan belysa vilka förändringar som kan behövas inom en organisation för att den ska kunna möta de krav och kriterier som ställs i det specifika fallet kring kompetens och bemanning. Modellen kan även bidra till att olika omvärldsfaktorer identifieras och hanteras, likväl som att komplexa frågeställningar hanteras metodiskt och systematiskt i projektet. Den interdisciplinära modellen ger även grund för en kontinuerlig kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsöverföring. Den interdisciplinära modell som beskrivs och illustreras inom Stadens ljud – och då utifrån ett akustiskt perspektiv – kan delas in i tre delar, som vart och ett har en central funktion i planeringsprocessen.


gröna fasader med växtkasetter får en skärmande och absorberande funktion. (Tyréns 2013)



Begrepp: varje aktör delaktig i exempel vis planeringsprocessen utgår från begrepp inom sitt kunskapsfält, och dels från gemensamma inter disciplinära begrepp.

metoder: varje aktör utgår från metoder inom sitt kunskapsfält, och dels utifrån gemensamma interdiscipli nära metoder. resultat: de interdisciplinära begrep pen och metoderna som tillämpats i processen ska resultera i en hel hetslösning, där arkitektur, planer ing, akustik, miljö och trafik sam verkar.

en InterdIScIPlInÄr ModellInom Stadens ljud har detta arbete resulterat i en matris som översiktligt beskriver några av de huvudsakliga kom ponenterna och arbetsmomenten inom ett specifikt projekt. Genom att

metodiskt använda sig av matrisen i planeringsprocessens olika skeden, är bedömningen att akustiska frågeställningar tydligare kan integreras i projektet. Modellen kan användas som stöd för att klargöra exempelvis var man är i processen, vad man pratar om; vem är det som pratar; hur utförs arbetet/tjänsten, och varför. På motsvarande sätt kan modellen användas för att belysa i vilken ordning olika delmoment har utförts (eller kommer att utföras), vilka som varit delaktiga, och när (kompetens). Vidare vilket tillvägagångssätt som använts, eller föreslås; vad resultatet är, eller förväntas bli; samt vilket värde, vilken effekt processen har haft i förhållande till kunden/beställaren.

InterdIScIPlInÄr Modell

BehoV teknIk deSIgn

koMPetenS

klient tekniker designer sakägare problemlösare utformare

releVanS

Beställarperspektiv tekniskt perspektiv designperspektiv önskemål kontroll utformning

Mål

offensiv hållning neutral hållning kreativ hållning krav – värde diagnos – problemhantering design- och produktprocesser

BegrePP

Behovsbaserad begreppsbestämning teknikbaserad begreppsbestämning designbaserad begreppsbestämning användbarhet – subjektivitet saklighet – objektivitet ändamål – intersubjektivitet

Metod

Värdeskapande tillvägagångssätt tekniska tillvägagångssätt kvalitetskapande tillvägagångssätt samspel dimensionering formgivning

reSultat

Värdeskapande system tekniklösning gestaltning användarkriterier tekniska kriterier utformningskriterier

kValItetSSÄkrIng acceptans Normering kvalificering

nytta standarder kvalitetskrav

SynteS



ett exeMPel I norra djurgårdSStaden Stadens ljud har avgränsat arbetet genom att utifrån ett särskilt fall belysa möjligheterna att applicera det tidigare beskrivna förhållningssättet till akustisk design i stadsutvecklings och planeringsprocesser. Syftet är också att beskriva effekterna av förhållningssättet, för att bidra till den allmänna diskussionen om hur städer och stadsmiljöer kan planeras och utformas. Målsättningen är att metoden och förslag till åtgärder i exemplet kan tilllämpas i vilken stad eller sammanhang som helst i Sverige. Norra Djurgårdsstaden är ett av norra Europas största stadsutv ecklingsom råden. Här planeras sammantaget för mellan 10 000 till 12 000 nya bostäder och cirka 30 000 nya arbetsplatser med tillhörande social och kommersiell service. Delar av de befintliga verk

samheterna planeras vara kvar i den nya stadsdelen, bland annat hamnen. Stockholms Hamnar och Stockholms stad planerar för en avveckling av den ”tyngre” verksamheten, primärt containerverksamheten och lager för petroleumprodukter. Färje och kryssningsverksamheten planeras däremot vara kvar och utvecklas.

En av stadsutvecklingsområdets utmaningar handlar om att identifiera samverkansformerna för ”stad och hamn” och en viktig frågeställning utgörs då av ett utvecklat förhållningssätt till buller.

I områdets centrala delar, Södra Värtahamnen, planeras för en bebyggelseutveckling med både bostäder och

flygmontage över södra värtahamnen. (Stockholms Stadsbyggnadskontor / Aaro Design Systems)

Modellbilden avser trafikbuller och visar skillnaden (i dB) med/

utan fasadåtgärd. de åtgär-der som avses är perforerade

fasader (blå kontur) och gröna fasader (grön kontur).

(Tyréns 2013)



S

T

S

kommersiella lokaler (kontor). Utöver själva bebyggelsen, planeras även för ett varierat offentligt rum, med mer exponerade platser och stråk vid vattnet likväl som mer skyddade platser inne i den nya bebyggelsen. Projektet Stadens ljud har applicerat den akustiska designverktygslådan utifrån en specifik plats i området, den

planerade Kvartersparken. Kring Kvartersparken planeras främst bostadsbebyggelse.

Exemplet visar att en bättre ljudmiljö är möjlig att åstadkomma genom att applicera delar av de verktyg som redogörs för i verktygslådan på den planerade bebyggelsen. Kombinationen av gröna fasader,

kassetter med växtlighet som integrerats i fasadens utformning och inslag av perforerad plåt, har spridningen av trafikbuller minskat märkbart med upp till 4 dB. De absorberande ytorna har visat sig än mer effektiva när beräkningar gjorts på buller från fartyg och transporter inom hamnområdet där förbättring uppnåtts om cirka 6 dB. Resultaten ska läsas med viss reservation då beräkningsmodellen inte fullt ut kan ta hänsyn till absorption. Resultaten har dock jämförts med andra, liknande studier inom HOSANNAprojektet och kan därigenom betraktas som rimliga. Modellberäkningarna har inte medräknat sedumtak, slät asfalt, gräsbeläggning och lokala skärmar. Det kan dock antas att resultatet skulle förbättras om dessa faktorer tas i beaktande.

situationsplan södra värtahamnen. (Stockholms Stadsbyggnadskontor / Rosenbergs Arkitekter)

modellbilden avser industribuller och visar skillnaden (i dB) med/

utan fasadåtgärd. de åtgärder som avses är perforerade

fasader (blå kontur) och gröna fasader (grön kontur).

(Tyréns 2013)


SlutSatSer Projektet Stadens ljud har som utgångspunkt att goda stadsmiljöer kan åstadkommas genom omsorg i planering och utformning av den byggda miljön – även i situationer där det traditionellt ansetts svårt, eller till och med omöjligt, att planera för ny bebyggelse. Delstudien pekar på att ljud i staden kan utgöra en kvalitet under förutsättning att det hanteras på rätt sätt. Att tidigt i en utvecklings och planeringsprocess uppmärksamma ljudmiljön ger större möjligheter att identifiera och komma fram till bra helhetslösningar. Genom akustisk design kan synergieffekter uppnås, dels under processen men också för slutresultatet och verktygen visar på bullerdämpande effekter för både trafikbuller som industribuller. Möjligheten att dämpa ”oönskat ljud” samtidigt som ”önskat ljud” förstärks ökar förutsättningarna för att goda

stadsmiljöer kan planeras och utformas även i bullerutsatta lägen. De verktyg som redovisas är inte nya som tekniska lösningar i sig, utan det är med interdisciplinär metodik och process som verktygen bidrar till att hantera komplexa planeringssituationer. Mervärden erhålls i stadsmiljön, inte bara sett till ljud, utan även för andra element och sinnen i stadsmiljön. Studien understryker även vikten av ett utvecklat förhållningssätt till dagens riktlinjer för externt industribuller. Till exempel bör avstegsfall kunna tillämpas även för delar av det ljud som klassas som externt industribuller. Detta kan belysas genom tillämpad forskning och demonstrationsprojekt anpassade till svenska förhållanden och klimat.


flygmontage över södra värtahamnen. modellbild i fördjupat planprogram. (Stockholms Stadsbyggnadskontor / Aaro Design Systems)

slutrapport: StadenS ljud – samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet

stadens ljud och människors hälsa

Bilaga till slutrapport: StadenS ljud – samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet

I februari 2012 bjöd Stadens ljud in till det första i en serie om tre seminarier om samexistens och metodutveckling för ökad stads kvalitet. Seminariet hölls i Malmö och fyra föredragshållare var inbjudna för att till drygt 60 deltagare dela med sig av sina kunskaper om industribuller och svara på frågor från deltagarna.

BIlaga 1seminarium 1, malmö 29 feBruari 2012

n Malin Rizell, projektledare för Stadens ljud, hälsade välkommen och presenterade Stadens ljud. Projektet syftar till att utveckla ett förhållningssätt till riktvärden för industribuller som möjliggör en tät och funktionsblandad stad och att få en sektorsövergripande samsyn kring stadens buller både nationellt, regionalt och lokalt. Att trafikbuller påverkar vår hälsa vet vi sedan länge och vi har lärt oss att planera och bygga bostäder som ger en god boendemiljö i trafikbullerutsatta lägen. Däremot vet vi inte särskilt mycket om hur vår hälsa påverkas av buller från industrier.

n carl-gustav hagander, arkitekt och tekniskt råd vid Mark och miljööverdom stolen, inledde med en beskrivning av fenomenet ljud och definition av be greppet hälsa. Hagander redogjorde också för de lagar och regler som styr samhällets hantering av buller och svårig heter som uppstår när olika lagstiftningar (exempelvis plan och bygglagen och miljöbalken) med olika syften har bäring på samma ärenden. Trafiken är idag det största bullerproblemet och trots detta väljer människor att bo på dessa platser och dessutom

betala ett högt pris för det, exempelvis i Stockholms innerstad. I Sverige bor nära två miljoner människor med buller som överskrider riksdagens riktvärde för nybyggnad. Blir det för tyst riskerar man att störas av andra ljud såsom fläktar, kylskåp eller annat, exemplifierade Hagander i sin presentation. Industribuller är mer heterogent än trafikbuller, men kan vara av samma karaktär. Problemet, enligt Hagander, är att lagarna beträffande trafik respektive industribuller används så olika.

kaN vI HaNtEra INDUStrIBUllEr MED PlaN- ocH ByGGlaGEN IDaG?

43


n Liksom Maria Albin påpekade mats e nilsson, docent i psykoakustik vid psykologiska institutionen, Stockholms universitet, att det finns få studier gjorda om störningsupplevelser av externt industribuller. Man har emellertid sett ett dosresponssamband i en holländsk studie: ”vanligt” industribuller är något mer störande, och buller från bangårdar betydligt mer störande än vägtrafikbuller vid liknande exponering. Nilsson menade att en praxis med hårdare bedömning vid impulsljud och/eller tonala komponenter har stöd i forskningen. Motsvarande hårdare be

dömning av lågfrekvent industribuller bör också kunna övervägas. I en studie av Miedema och Vos (2004) har flera ickeakustiska faktorer som påverkar rapporterad bullerstörning identifierats. Dessa är bland annat personens ålder, eventuell anställning vid industrin, om industrin är synlig från bostaden, om det finns en rädsla för olyckor, eventuell ljudkänslighet, om det förekommer vibrationer och/eller lukt.

Slutligen påpekade Nilsson att en ljudmiljö som är förenlig med riktvärden inte nödvändigtvis är en god ljudmiljö.

VIlka VetenSkaPlIga grunder Står VI På Idag krIng uPPleVelSen aV InduStrIBuller?

BIlaga 1 seminarium 1, malmö 29 feBruari 2012

ett MIljöMedIcInSkt PerSPektIV På StadSPlanerIng och InduStrIBuller

n maria Albin, överläkare inom arbets och miljömedicin på SUS i Lund, synliggjorde det miljömedicinska perspektivet på stadsplanering genom att visa undersökningar på hur människor upplever och påverkas av buller. De flesta studier har hittills fokuserat på störningar från trafik (väg, tåg och flygbuller). Hälsoeffekter av industribuller är otillräckligt studerat och riskbedömningar baseras därför på andra buller

källor. Nattbuller är sannolikt särskilt kritiskt men vidare forskning krävs för att påvisa direkta effekter av sömnstörning; påverkas prestationer, ökar antalet olycksfall och ger bullrig bostadsmiljö en ökad sårbarhet för arbetsrelaterad stress? Påverkas den mentala hälsan och kan industribuller i bostadsmiljö påskynda utveckling av hjärtkärlsjukdomar? Hur påverkas barns inlärningsförmåga?

maria albin, överläkare inom arbets- och miljömedicin på sus i lund.

44


– Seminariet gav ett tydligt svar på att det finns lite kunskap om hur industribuller påverkar människors hälsa. I brist på underlag från Sverige används internationella undersökningar som inte alltid är jämförbara med svenska förhållanden. Dessa undersökningar baseras nästan uteslutande på enkätundersökningar av upplevd störning.

– Buller påverkar människors hälsa negativt och antalet människor som är störda av buller ökar. Det är väl belagt att det finns risker med att placera bostäder i bullriga miljöer men är det lika farligt att göra det om man vinnlägger sig om tyst miljö på tysta sidor, kvartersgårdar och rekreationsytor?

– Vår utgångspunkt är hur vi kan hantera industribuller i planering av ny bebyggelse där det finns möjlighet att anpassa strukturen på bebyggelsen, tekniska åtgärder som fasadisolering och lägenhetslösningar vilket ger andra förutsättningar att åstadkomma bra boendemiljöer än vid befintliga bostäder.

– Bakgrundsnivån på den aktuella platsen är en viktig fråga. En redan utsatt miljö ska inte försämras ytterligare, vilket inte är helt ovanligt i områden som är socioekonomiskt utsatta. Vi vill

inte heller tillföra buller där det idag är tyst. Samtidigt blir det absurt när bakgrundsbullret är högre än de krav som ställs i riktvärden för nyetablerad industri. Är det möjligt med olika riktvärden i olika miljöer?

– Industribuller är heterogent. Finns det kompetens och verktyg för att karaktärisera / kategorisera industrirelaterat buller med avseende på kontinuitet, maxnivå, frekvens och så vidare?

– Om det inte finns en lag eller förordning kring industribuller, är det då rimligt att vi i den fysiska planeringen ska utgå från allmänna råd för etablering av verksamhet i vår planering av ny bostadsbebyggelse?

Deltagarna konstaterade att kunskapen om hur människor påverkas av just industrirelaterat buller är begränsad. Vårt sätt att betrakta störningar av industribuller bör nyanseras beroende på dess art. Det är viktigt att se och lyssna till helheten och göra en samlad bedömning när man tittar på en plan, och inte bara se om riktvärdet överskrids på en liten del. Först då kan vi skapa en bra boendemiljö som möjliggör utvecklingen av en tät och funktionsblandad stad.

n mikael Ögren, forskare vid statens väg och trafikforskningsinstitut (VTI), visade på skillnaden mellan den vedertagna, utopiska framtidsbilden av staden, där fordon ”svischar” fram nästan ljudlöst, och verkligheten, med allt fler fordon som inte visar tecken på att bli mindre eller tystare. Det är den ”verkliga” framtiden vi har att förhålla oss till.

Ögren utvecklade sedan flera tankar om industribuller. Till exempel utgörs industribuller ofta av transportbuller. Fläktar och andra installationer kan alltid göras tysta, och missljud, bristande underhåll och så vidare, kan man komma åt via tillsynen. Det uppstår dock ofta svårigheter när en skälighetsbedömning ska göras.

hur Bygger VI uPP ny kunSkaP krIng InduStrIBuller Med erFaren-het Från traFIkBuller

BIlaga 1seminarium 1, malmö 29 feBruari 2012

eFter SeMInarIet konStaterade Projektet StadenS ljud:

45


samexistens hamn och stad


det andra seminariet i Stadens ljuds seminarieserie hölls i göteborg och temat för dagen var samexistens hamn och stad. Seminariet samlade cirka 70 engagerade personer.

BIlaga 2seminarium 2, göteBorg 28 mars 2012

n Hamnen har varit en förutsättning för många städers utveckling och fram till för några decennier sedan har hamnens verksamhet inte kommit i konflikt med stadens övriga intressen. De havsnära lägena har tidigare inte haft någon större attraktionskraft när det gäller bostadsetableringar och hamn och industriverksamheter har kunnat existera konfliktfritt. Hamnen har inneburit arbetstillfällen och sysselsättning för många av stadens medborgare vilket förmodligen också inneburit att man som boende i staden har haft en tolerantare hållning till hamnens verksamhet och de störningar hamnen genererat. Idag har den här situationen radikalt förändrats. Ny bostadsbebyggelse har byggts och planeras i de nu så attraktiva havsnära lägena. Samtidigt värnar städerna hamnnäringen vilket gör strategier för samexistens alltmer nödvändiga. Många av de intressekonflikter som uppstår i mötet hamn och stad är kopplade till det buller som hamnverksamheten alstrar på olika sätt.

Syftet med seminariet var att visa på olika sidor av den problematik som uppstår när den befintliga hamnverksamheten möter viljan att etablera blandad stadsbebyggelse i dess närhet. Kan hamnverksamheten fortsätta som förut när staden vill närma sig, eller kan bullret från hamnens verksamheter innebära ett hinder när hamn och stad möts? Vad kan anses vara en godtagbar bullermiljö och var ligger ansvaret för att bullret inte blir för högt? Seminariets ambition var att belysa olika sidor av problematiken och initiera en nödvändig fortsatt diskussion kring frågan om samexistens hamn och stad.

n Bo Aronsson, projekt ledare för Centrala Älvstaden i Göteborg, inledde seminariet med att konstatera att varvet på 1970talet hördes över hela Göteborg. Varvet var närvarande på ett sätt som aldrig hade accepterats idag. Ju närmare hamnen staden planerar för bostäder, desto högre blir kraven

på en tystare hamn. Samtidigt som göteborgarna vill se passagerarfartyg från stadens kajer skapar godshanteringen, som färjorna för med sig, buller. Eftersom godstrafik och passagerartrafik hänger ihop tror Bo Aronsson att godstrafiken är nödvändig för en levande hamn i den centrala staden.

centrala ÄlVStaden SoM haMnStad

47


BIlaga 2 seminarium 2, göteBorg 28 mars 2012

48

Vad Är haMnBuller och hur kan det reduceraS?

n En generell definition av buller är att det är synonymt med oönskat ljud. Exempel på bullerkällor kopplat till hamnverksamhet är det buller som fartygen alstrar, buller vid lastning och lossning, rampljud och fordonsalstrade ljud, till exempel från truckar. Per åke nilsson från ÅF visade några exempel på hur bullret från ramper, containerhantering och fartyg kan reduceras på olika sätt: • Förbättringavrampernasanslutning mot kajen och kajens utformning samt minimering av hastigheten vid på och avkörning. • Informationochutbildningavkran- och truckförare i ett tyst arbetssätt, automatisk hastighetsreducering ”soft landing” och akustiskt över vakningssystem som varnar kran förare vid höga ljudnivåer kan få ner ljudnivåerna vid containerhan tering.

• Genompåverkanpårederierna kan fartygen förbättras genom användande av landström istället för bulleralstrande dieselaggregat och minskat fläktljud.

När det gäller åtgärder på mottagarsidan, det vill säga den växande staden, visade mats hammarqvist, ÅF på olika sätt att åstadkomma acceptabla bullernivåer för ny bostadsbebyggelse i anslutning till bullrande hamnverksamhet för att göra fortsatt samexistens möjlig. Genom avståndsdämpning, att man till exempel anlägger en park mellan bullerkällan och bostadsområdet alternativt genom att skärma av med kontorsbyggnad eller genom att orientera ny bebyggelse så att en tyst sida blir det möjligt att bygga i anslutning till hamnverksamhet och ändå åstadkomma acceptabla bullernivåer för de boende.

exempel på bullerkällor. Bild: per Åke nilsson Åf konsult

förslag på åtgärder i planeringsskedet. Bild: mats hammarqvist Åf konsult


BIlaga 2seminarium 2, göteBorg 28 mars 2012

49

n Ulf Bjellås, tidigare chef för miljööverdomstolen och koncessionsnämnden för miljöskydd redovisade rättspraxis för buller och hamnverksamhet. Genom exempel från bland annat Kapellskärs hamn, Helsingborgs hamn och Verköhamnen redovisades rättspraxis gällande såväl buller från hamnområde, buller från transporter till och från hamnområde, hamnens påverkan på miljökvalitetsnormen som hamnbullrets inverkan på den fysiska planeringen.

rÄttSPraxIS – Buller Från haMnVerkSaMheten

n tommy Zetterling från WSP Akustik, talade om bakgrunden till riktvärdena för externtindustribuller som togs fram som allmänna råd under 1970talet av Naturvårdsverket: Naturvårdsverket gav 1973 ut provisoriska riktvärden för externt industribuller för tillämpning i samband med koncession eller anmälan enligt miljöskyddslagen.

I publikationen 1973:5 slås det fast att:• Svenskaundersökningaravmiljö- störningar från externt industribuller saknas.• Riktvärdenharutformatsiöverens- stämmelse med internationella rekommendationer och bestäm melser.• Riktvärdenabyggerihuvudsakpå teknisk praxis.• Mätningarochutvärderinggörsi huvudsak enligt ISO1996.• Riktvärdenaärprovisoriskaochska försöksvis tillämpas under cirka tre år. Efter denna tid bör ytterligare data, som möjliggör en säkrare bedöm ning vara tillgängliga. En treårig prövotid ansågs även lämplig av det

skäl att de sittande trafikbuller utredningens förslag då borde ha resulterat i gränsvärden för trafik buller (SOU 1974:60).• Dåtrafikenärdenstörstakällantill bullerstörning i samhället måste de bedömningsgrunder som gäller för trafikbuller beaktas vid bedömning av externt industribuller. En arbetsgrupp tillsattes för att ta fram underlag för slutliga riktvärden. 1978 publicerades de riktvärden som fortfarande gäller (AR 1978:5, rev 1983). Vid översyn av de allmänna råden genomfördes bland annat en inventering av störningar kring tung industri till exempel cellulosaindustrin och varvsindustri och en differentiering av riktvärden för befintlig respektive nyetablering av industriverksamhet gjordes. Tommy Zetterling gav också exempel på hamnspecifika ljudkällor och delade upp dessa i ljudkällor på fartyg (till exempel huvud och hjälpmotorer, maskinrumsfläktar, lastrumsventilation och kyl aggregat) och ljudkällor vid lastning lossning (till exempel slagljud i ramper, dragtruckar och containerhantering).

rIktVÄrden nyetaBlerad InduStrI – Bakgrund och konSekVenSer


BIlaga 2 seminarium 2, göteBorg 28 mars 2012

– Det är svårt att resonera om ett generellt industribuller, eftersom det varierar väsentligt mellan olika verksamheter. Den komplexa bullerbilden inom hamnverksamhet är i vissa delar möjliga att åtgärda medan det är svårare att ställa krav på rederierna. Det borde därför finnas ett nationellt intresse för att utveckla miljökrav för fartygstransporter inom EU.

– I en diskussion under seminariet om vem som har ansvar för det buller som fartygen genererar fanns det olika uppfattningar hos föredragshållarna. Fartygen står för en betydande del av hamnens buller och Ulf Bjällås var av uppfattningen att all verksamhet i hamnen inkluderat fartyg på väg in och ut, är hamnens ansvar. Gun Rudberg från Stockholms hamnar menade att ansvaret ligger hos rederierna.

– Vi behöver ny rättspraxis som visar på hur hamnar av riksintresse kan samexistera med en alltmer tättbebyggd stad. Hur får vi fram ett relevant kunskapsunderlag till våra domstolar?

– Naturvårdsverkets allmänna råd från 1978 baserades på tunga industrier som det idag endast finns få kvar av. Riktvärdena var tänkta att användas under en treårig prövotid. En viktig aspekt som framkom under seminariet var att det är angeläget med en översyn av riktvärdena och att anpassa dessa till dagens verklighet samt göra dem tillämpbara även i planeringen.

exeMPel Stad och haMn I SaMVerkan

n Klas groth från Stockholms stad och gun rudeberg från Stockholms hamnar berättade om hur de samarbetar i planeringen av Norra Djurgårdsstaden.

malin rizell och Jens gille från Helsingborgs stad berättade, tillsammans med christer nilsson från Helsingborgs hamn AB, hur de samverkar för att kunna genomföra ny bebyggelse inom H+projektet med fortsatt aktiv hamnverksamhet alldeles intill.

50


n Jard gidlund från SWECO resonerade kring framtida bullervillkor och pekade på att det är betoning på den individuella bedömningen i remiss ver sionen av Naturvårdsverkets all männa råd från 2008. Bedömningar ska exempel vis ta hänsyn till verksamhetens storlek, komplexitet, plats, kontinuerliga drift nattetid, om verksamheten sker utomhus och om det finns andra bullerkällor, som till exempel vägtrafik, som dominerar.

Jard lyfte fram att framtida buller villkor kanske kan formuleras så ”att angivna ekvivalenta värden från verksamheten inte får överskridas utomhus vid rekreationsytor” (uteplatser och balkonger) istället för dagens formulering att angivna riktvärden ”inte överskrids vid de närmast belägna bostadshusen”. Jard Gidlund lyfte fram möjligheten till individuell bedömning för vilka villkor som ska gälla för en verksamhet.

BullerVIllkor I FraMtIden


akustisk design och hållbar stadsutveckling


Seminariet var det sista i projektet Stadens ljuds seminarieserie om samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet och samlade ett drygt 60-tal planerare, arkitekter, akustiker, ljuddesigner och representanter från byggbolag. Seminariet hade som utgångspunkt att en levande stad inte är tyst. Fokus låg istället på att se på möjligheterna att hantera ljudet i stadsrummet och hur olika discipliner genom att samarbeta med varandra kan uppnå goda och väl genomtänkta resultat.

BIlaga 3seminarium 3, stockholm 14 septemBer 2012

n Klas Groth, Stockholms stad, inledde seminariet med att presentera de övergripande planerna för utvecklingen av Södra Värtahamnen inom Norra Djurgårdsstaden och vilka utmaningar man står inför med buller från både trafik och hamnverksamhet.

n Akustisk design ger verktyg för att kunna arbeta med ljud i stadsmiljöer. Enligt Björn hellström, akustiker och professor i arkitektur, Tyréns, har vi ofta en defensiv hållning till ljud och försöker hitta metoder för att skydda oss mot ljudet. Eftersom det ställs höga krav på att sänka bullernivån utifrån hälsoaspekter blir resultatet ofta slutna gårdar, för att uppnå en tyst sida i stadsmiljö. Med en offensiv hållning öppnar vi istället upp för att analysera hur vi exponeras för ljud och hur vi kan skapa god ljudkvalitet i stadsrummen. I framtiden kan vi emellertid inte enbart bygga slutna stadskvarter. Ett ökat samarbete mellan arkitekter, stadsplanerare, trafikplanerare och akustiker krävs för att hitta nya innovativa lösningar för våra stadsmiljöer. I pågående delstudie inom projektet Stadens ljud ”Akustisk design som en interdisciplinär metod för Södra Värtahamnen” analyserar projektet vilka typer av åtgärder de kan använda sig av för att få bättre ljudmiljö.

clas torehammar, akustiker på Tyréns, visade på beräkningsexempel för hur olika absorberande konstruktioner kan minska ljudnivån. Växtkassetter med ljudabsorberande konstruktion placerade på tak, fasader eller murar är några exempel, liksom perforerade fasader.

Senare under dagen presenterade Björn Hellström förslag till en interdisciplinär modell att arbeta utifrån i stadsutvecklings och planeringsprocesser för att tidigt få in ett akustiskt perspektiv och involvera flera kompetenser i processen. Modellen testades under eftermiddagen av seminariets deltagare.

akuStISk deSIgn – Metod För StadenS ljud och hållBar StadSutVecklIng

51


BIlaga 3 seminarium 3, stockholm 14 septemBer 2012

exeMPel På ForSknIngSProjekt

n gunnar cerwén, landskapsarkitekt och doktorand vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU Alnarp, berättade om en installation på Sankt Knuts torg i Malmö. Installationen syftade till att pröva skärmeffekten mot trafikerad gata och samtidigt skapa en trivsam plats med både ljus och ljudinstallationer. Utgångspunkter för försöket var ifrågasättande av visuell tradition inom planering och design och se upplevelsen av ljud som ett potentiellt designelement inom landskapsarkitektur. Installationen bestod av en ljudabsorberande berså klädd i murgröna som kompletterades med inspelat naturljud.

Effekten utvärderades med bullermätningar och enkätstudier av hur människor upplevde platsen. Försöket visade att ljudmiljön i rummet upplevdes som bättre då högtalarljud lades till, jämfört med då inga ljud lades till – trots att ljudnivån blev 12 dB högre. Tyréns har genomfört forskningsprojekt med koppling till akustisk design på bland annat Mariatorget i Stockholm. Mariatorget är utsatt för höga trafikbullernivåer från Hornsgatan och här spelas naturljud och ljud från klockspel upp i högtalare för att locka bort lyssnandet från trafiken.

52

Projektet St knut beskrivs närmare här: www.slu.se/sv/fakulteter/ltj/

institutioner-vid-ltj-fakulteten/institutionen-for-landskapsarkitektur-planering-och-forvaltning-/forskning/

forskningsprojekt/ljudlandskap/

slutrapport: StadenS ljud – samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitetslutrapport: StadenS ljud – samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet

– Projektet Stadens ljud konstaterar efter seminariet att arbetet med akustisk design bara har börjat med stora potentialer att utvecklas och bli en del i stadens och exploatörers processer för attraktiva stadsmiljöer. Om vi intar en mer offensiv hållning till ljud och pratar om ljudkvalitet snarare än om buller öppnar vi upp för helt nya lösningar i

stadsrummet. För att utveckla nya kreativa lösningar behöver vi utveckla ett nära samarbete mellan olika discipliner redan under planprocessen. Under seminariet visade akustiker, arkitekter och forskare flera olika verktyg att arbeta med inom akustisk design och styrkan är att använda hela verktygslådan för att skapa framtidens stadsrum.

n Jens Forssén, forskare inom bygg och miljöteknik vid Chalmers tekniska högskola, berättade om sin forskning, som baseras på det EUfinansierade projektet Hosanna. Jens sammanfattade forskningen i en Verktygslåda för minskat trafikbuller. Forskningsstudier och försök visar att det finns många olika lösningar som leder till minskade ljudnivåer. Genom att till exempel använda gröna tak kan en sänkning med 28 dB uppnås. Förutom åtgärder med gröna tak och växtkas

setter på fasad har markens beskaffenhet stor betydelse. En hårdgjord yta som byggs upp med till exempel marktegel istället för asfalt kan sänka ljudnivån. Den Soundscape Walk som skulle avsluta seminariet uteblev på grund av regn och istället visade Tyréns och BAU hur man på vissa utvalda platser på Arlanda arbetat med ljud och bildinstalla tioner för att bidra till en bra resandemiljö – framförallt i miljöer där resenärer passerar till och från avgångshallarna.

VerktygSlåda För ljudkValItet


Mer om projektet hosanna: www.hosanna.bartvanderaa.com/includes/upload/delIVeraBleS/hSnna_SuMMary_Brochure_january_2013hQ.pdf

BIlaga 3seminarium 3, stockholm 14 septemBer 2012

53

Hosanna-projetet:www.hosanna.bartvanderaa.com/includes/upload/deliveraBles/hsnna_summarY_Brochure_januarY_2013hQ.pdf


BIlaga 4dialogmöte med tre lÄnsstYrelser, göteBorg 5 novemBer 2012

gemensam problembildn Den övergripande problematiken är målsättningen om effektiv hushållning av mark som innebär att våra städer behöver förtätas. Nuvarande utveckling av hållbar stadsstruktur strävar också efter en förtätning och en mer blandning av olika funktioner. Detta innebär att avstånden till verksamheter minskar vilket i sin begränsar verksamheternas utvecklingsmöjligheter. Att bygga en tät, blandad stad står i konflikt med de störningseffekter som kan uppstå och miljömedicinska effekter av höga ljudnivåer. Problematiken finns även i lagstiftningen med svårigheten att samordna miljöbalken och plan och bygglagen. Det saknas idag en samsyn om hur dessa två lagar ska samspela med varandra. Utpekade hamnar och flygplatser av riksintresse inom eller i anslutning till städer står också i konflikt med förtätningsprojekt och bostadsutbyggnad.

Det saknas riktvärde för industribuller i planeringsprocessen och nuvarande tilllämpning av riktvärden för nyetablerad industri försvårar förtätning. Bullervillkoren i miljötillstånd för verksamheter har en stor rättskraft och styr markanvändningen runt verksamheten genom att bullervillkoren enbart förhåller sig till befintliga bostäder. Detta står i konflikt med de starka exploateringsin

tressena och uttalat behov av att minska bostadsbristen i de större städerna. Att bygga bostäder är oftast högsta prioritet på den poliska agendan, oavsett lokalisering i staden, men det saknas ofta lokaliseringsprinciper för blandstaden och tydligt ställningstagande när det är lämpligt att blanda och när det inte är lämpligt.

Vi har en kunskapsbrist om hur människor påverkas av industribuller och framförallt hur olika typer av bullerkällor påverkar oss. Industribuller kan vara komplext med sammansättning av olika bullerkällor. Det saknas ofta underlag från verksamhet om hur bullret påverkar sin omgivning. Istället anges vilka nivåer som ska uppnås vid närmaste bostad vilket inte ger någon vägledning kring vilken markanvändning som är lämplig närmast verksamheten. Städerna behöver utveckla bättre planeringsunderlag kring vilka bullerkällor det finns och vilken ljudkaraktär de olika bullerkällorna har.

deltagare:

gregor holmgrendiskussionsledare för dagen

karin kallioniemienheten för samhällsplanering länsstyrelsen i skåne län

Paula Franco de castrosamhällsbyggnadsenheten länsstyrelsen, västra götaland

lotta Sahlin Skoogmiljöskyddsenheten länsstyrelsen, västra götaland

charlotta Sundelinavdelningen för planfrågorlänsstyrelsen, stockholm

natalii Backenheten för miljöskyddlänsstyrelsen, stockholm

alexander danilovicgöteborgs stad

Martin knapegöteborgs stad

Magnus lindqviststockholms stad

ludvig elgströmstockholms stad

Malin Backmanmalmö stad

kristina lembremalmö stad

jens gillehelsingborgs stad

Malin rizellhelsingborgs stad


den 5 november bjöd projektet Stadens ljud in representanter från de tre länsstyrelserna i Stockholms, Västra götalands och Skånes län till ett dialogmöte. Dialogmötet syftade till att tillsammans identifiera knäckfrågorna kring industribuller i planeringsprocesser och formulera en gemensam problembild.

55


dISkuSSIon krIng exeMPel På detaljPlaner

exempal 1: Majstångsgatan i Majorna, göteborgpågående detaljplan för att pröva möjlig-heten att bygga bostäder på befintlig parkeringsyta med sluten kvartersstruk-tur och tyst sida. I närheten finns vagn-hallar för spårvagnar och maxbullret från spårvagnsdepån överskrids i planområ-det. Det finns befintliga bostäder mellan vagnhallarna och aktuellt planområde. spårvagnsdepån är inte någon tillstånds-pliktig verksamhet och ljudproblemet är framförallt gnissel i kurvor. verksamheten har bytt fönster på befintliga bostäder och placerat smörj-aggregat i kurva. miljöförvaltning har drivit på för att få en bra beskrivning av ljudbilden i planhandlingarna. en hög skärm föreslås uppföras närmast vagnhallarna. länsstyrelsen har hitintills bedömt att det är rimligt att göra avsteg eftersom det inte är ett frekvent återkommande maxbuller utan begrän-sat till ett fåtal tillfällen.

exempel 2: tegeludden 16, norra djurgårdsstaden, Stockholmantagen detaljplan med förslag på bo-städer på tidigare verksamhetsområde. en komplex bullerbild med buller från godstrafik på industrispår, färjeterminal och trafikbuller. Planen medger inga enkelsidiga lägenheter. Eftersom trafikbullret var dimen-sionerande och med låga maxnivåer från hamnverksamhet bedömde läns-styrelsen att detaljplanen var ok utifrån riktvärden för trafikbuller.

BIlaga 4 dialogmöte med tre lÄnsstYrelser, göteBorg 5 novemBer 2012

reFlektIon Från lÄnSStyrelSerna

n Länsstyrelsen i Skåne län förtydligar att deras roll är först och främst att förhålla sig till den lagstiftning och regelverk som finns och granska detaljplaner utifrån detta. Det är tydliga strömningar mot förtätning och att bygga kollektivtrafiknära. Ofta är länsstyrelsen och kommun eniga om visionen men det är svårt att se vägen fram. Länsstyrelsen har inte fått något mandat att driva ny politik utan det är kommunerna som ska utveckla tillämpning och även påvisa behovet av ändring i lagstiftning eller att vägledning saknas. Det saknas rättpraxis inom PBL kring industribuller och även om överprövning inte är en önskvärd situation kan nya rättsfall behövas för att driva bullerfrågan i rätt riktning.

Det finns ingen samlad jämförelse av hur olika länsstyrelser hanterar industribuller i planeringen. Det finns inte heller någon sammanställning av länsstyrelsernas överprövning enligt hälsa/säkerhet.

Enstaka rättsfall finns där klagomål inneburit att verksamheten tvingats vidta åtgärder.

Länsstyrelsen i Stockholms län understryker behovet av bättre kunskapsunderlag och stöd kring hur människor påverkas av industribuller för att kunna göra rimliga avvägningar vid granskning av detaljplaner. Forskning och enkätstudier efterfrågas för hur människor upplever olika typer av buller. I Stockholm finns det bara svåra områden kvar att bygga på och drivkraften för att bygga bostäder är stor vilket innebär att ledningen på länsstyrelsen, i vissa fall, godkänner planer som inte stöds av handläggare. Länsstyrelsen i Stockholm vill inte ha en generell avstegsprincip på allmänna råd för nyetablerad industri.

Länsstyrelsen i Västra Götaland lyfte fram Majstångsgatan som ett exempel på hur man kan hantera industribuller, se marginalspalten till vänster.

n Reflektioner kring dagens tillämpning av riktvärden för industribuller i planprocesser och i tillståndsprövning:

• Om en verksamhet har utvecklat så bra teknik för att begränsa buller att staden ser att man kan placera känslig bebyggelse närmare, var går då gränsen?

• Omdetfinnsgenerella reglerkringbuller gäller inte det som egentligen är grunden vid tillståndsprövning det vill säga sträva efter välskötta företag som med bästa teknik, utifrån en ekonomisk möjlighet och vad som är miljömässigt motiverat formulera villkor.

• En fråga som behöver beaktas ärincitamenten för verksamheten att för

bättra sig (BAT och så vidare) om det är så att ju tystare verksamhet, desto större exploateringstryck nära verksamheten.

• Attupphävatillståndärmycketsvårtmen att ändra villkor är möjligt fast prövas sällan.

• Detkanfinnasenriskmedatt tilllämpa generella avsteg från nuvarande riktvärden att det då inte längre finns incitament för verksamheter att åtgärda vid källan.

• Vi kan konstatera att det saknaskunskap och forskning kring var gränsen går för hälsovådligt, är det rimligt att gränsen går vid 40 dBA ekv natt?

naturVårdSVerketS allMÄnna råd För InduStrIBuller (nyetablerad)

56


BIlaga 4dialogmöte med tre lÄnsstYrelser, göteBorg 5 novemBer 2012

rIkSIntreSSe haMn

n Länsstyrelserna är medvetna om att de hanterar bullerfrågan olika i respektive län och att bedöma påverkan på riksintresse hamn är kanske ett av de svåraste. Länsstyrelserna från storstadslänen arbetar för att få bättre samordning och samsyn kring hur de ska förhålla sig till bland annat industribuller. Länsstyrelsen i Skåne menar att de bullervillkor som en hamn har i sitt miljötillstånd måste klaras vid planläggning av ny bostadsbebyggelse för att inte riksintresset ska påverkas påtagligt. Skåne är ett transitlän och transportflödet genom Skåne via väg, järnväg och hamn måste fungera.

När en sektorsmyndighet pekar ut att en hamnverksamhet med vissa funktioner är av riksintresse är det då givet att stadens möjlighet till utveckling och förtätning får underordna sig riksintresset? En alternativ avvägning skulle kunna vara att eftersom hamnen är av riks intresse och inte kan omlokaliseras får stadens invånare acceptera en högre ljudnivå än vad riktvärden för industribuller anger och att det är möjligt med viss förtätning. Vad begreppet ”påtagligt försvåra” innebär för riksintresse hamn behöver förtydligas för att bättre vägleda städernas planarbete.

Sektorsmyndighet gör anspråk på att en hamnverksamhet är av riksintresse och förtydligar oftast vilka ytor och funktioner som omfattar riksintresset. En kommun ska i sin översiktsplan visa hur riksintresset beaktas och tillgodo ses och kan tydliggöra om man anser att till exempel ytavgränsningen inte är rimlig vilket kan innebära att stad och stat inte är överens om avgräns ningen.

Ett riksintresseanspråk prövas först när en detaljplan hamnar i domstol och det finns omprövningsmöjligheter för ett riksintresse när förändringar har skett. En synpunkt är att villkor kan behöva omprövas om ny bebyggelse tillkommer, eftersom situationen och vad som är miljömässigt motiverat därmed förändras. Omprövning/ändring av villkor bör generellt göras oftare än idag. Kommunernas svårighet är att kunna säkerställa ytor och funktioner på lång sikt eftersom det är dagens operatör som vinstdrivande företag som definierar vad som är hamnens kärnverksamhet och vilka ytor som är lämpliga att nyttja. Pudelns kärna är att hamnarna måste ligga där de ligger intill vattenfarleder och med djuphamnslägen.

dISkuSSIon krIng exeMPel På detaljPlaner

exempel 3: detaljplan trevnaden i Malmödetaljplanen har vunnit laga kraft och bygglovsprocess pågår. planen föreslår mellan 160 till 200 bostäder på tidigare skoltomt. planområdet omges av större vägar och bostadsområden och påver-kas av bullerstörningar från verksam-heten pågens bageri. planprocessen har varit lång för att hitta en lösning som stad, verksamhet och länsstyrelse finner acceptabla. ett avtal har upprättats mellan verk-samhetsutövare och stad och planen ställer krav på dubbelfasad vid fönster för att boende ska kunna ha öppna föns-ter utan att störas.

vi hade en diskussion om dubbelfasad vid fönster var nödvändig utifrån ljud-nivåerna och möjligheten att få en rimligt tyst sida. på plankartan har riktvärdena för industribuller, naturvårdsverkets all-männa råd, redovisats i en tabell för att ställa krav att kommande bygglovshand-lingar klarar dessa nivåer. det betyder att det är en differens mellan buller-villkoren för pågen som har momentan ljud på max 50 dBa natt och planom-rådet som anger max 55 dBa nattetid.

vad är en god boendemiljö och var är det rimligt att ställa krav på låga bullernivåer från industri i jämförelse med hur vi förhåller oss till trafikbuller? viktigt att se till helheten och första steget är att placera byggnaderna rätt, nästa steg är att se på lägenhetslös-ningar.

• När länsstyrelsen granskar hälsoaspekten i detaljplaner görs det även en avvägning för att bedöma om berörd verksamhet skyddas. Är det rimligt när syftet är att bedöma om detaljplanen innebär påverkan på människors hälsa och säkerhet?

• I fortsatt forskning och studier behöver det balanseras mellan miljömedicinska och miljöpsykoligiska studier. Enkätstudier kring människors upplevda störning av industribuller hade varit värdefullt.

Regeringens uppdrag till Boverket och Naturvårdsverket att ta fram vägledning är bra men kommer det att räcka för att lösa alla frågor. Kanske behövs det ett riksdagsbeslut för lämplig bullernivågräns utifrån påverkan på människors hälsa. Även med ny vägledning kommer svårigheten att bedöma påtaglig skada på riksintresse hamn och tillståndens rättskraft att kvarstå. Hur mycket studier och kunskapsunderlag behövs för att kunna få fram ny vägledning och hur lång tid kommer det att ta?

57


– Det ska inte vara svårare att bygga bostäder i Göteborg än i Stockholm eller Malmö. Önskvärt att länsstyrelserna samarbetar mer mellan storstadslänen och ett utökat samarbete mellan stad och länsstyrelse. Industribuller kommer bli en stor fråga när utveckling och förtätning fortsätter i våra städer.

– Vi kan konstatera att det händer mycket kring buller just nu och någon förändring kommer att ske men stadsbyggande ska också få ta tid för att bli riktigt bra.

– Möjligheten att använda ortsvanlighet i vissa områden motsvarande som görs på landsbygden med att hantera utveckling av till exempel hästanläggningar i anslutning till bostäder.

– Önskvärt med en teknisk utveckling för att kunna hantera ljud som sticker ut i ljudbilden.

– Konstaterades att mycket av bullret från hamnverksamhet är infrastrukturrelaterat.

– En idé som togs upp var att genomföra en enkätundersökning om buller till bostäder vid hamnlägen runt om i landet, alternativt till miljökontoren i berörda kommuner.

– Det har stor betydelse för resultatet i en plan om det är ett nära samarbete mellan miljöförvaltning och stadsbyggnadskontor i ett tidigt skede av planprocessen.

– Oavsett om vi arbetar på en länsstyrelse eller i en kommun har vi ett gemensamt mål: för allmänhetens bästa.

– Det handlar om att hamna rätt.

en SuMMerIng aV dagen Från deltagarna:

BIlaga 4 dialogmöte med tre lÄnsstYrelser, göteBorg 5 novemBer 2012

58


referenslista

underlagsrapporter till respektive delstudie:Samtliga underlagsrapporter och PM finns tillgängliga på www.hplus.se

delstudie a samhällsekonomisk bedömningPM Samhällsekonomisk bedömning – förtätning av stad. Sweco 2012. PM Trafikeffekter av scenarier ”Stadens ljud”, WSP Analys och Strategi 2012PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet ”stadens ljud”, hermek 2013.

delstudie B europeisk utblick rapport hamnutvecklingsprojekt i europa – exempel på hur fyra hamnutvecklingsprojekt har hanterat hamnbuller, oxford research 2012

delstudie c akustisk design och hållbar stadsutvecklingrapport stadens ljud, akustisk design och hållbar stadsutveckling, tyréns aB 2013

öVrIga reFerenSer

ar 1978:5 rev 1983, externt industribuller – allmänna råd, snv rr 1978:5 naturvårdsverket

Boverket. Bättre plats för arbete. allmänna råd 1995:5.

Boverket. Buller i planeringen – planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik. Allmänna råd 2008:1

c. eriksson, m.e. nilsson and g. pershagen. environmental noise and health

Current knowledge and research needs. Naturvårdsverket ISBN 978-91-620-6553-9

eu corine land cover 2006 och eea soil sealing map of europe 2006. http://ec.europa.eu/environment/soil/sealing.htm

grahn och stigsdotter 2003. landscape planning and stress. urban forestry & urban greening 2, 1-18. 2003

HOSANNA projektet http://www.greenercities.eu/

länsstyrelsen i stockholms län. riksintresset stockholms hamn. rapport 2005:17

nfs 2003:18 naturvårdsverkets allmänna råd om tillståndsprövning av hamnar, naturvårdsverket 2003.

nfs 200. remissversionen av naturvårdsverkets allmänna råd om begränsning av externt buller från industrier och likartad miljöfarlig verksamhet.

PENTA-projektet. http://www.pentaproject.info/en

rfr 3 2010/2011 hållbara städer med fokus på transporter, boende och grönområden. riksdagen 2010/2011

rir 2009:5 en effektiv och transparent plan- och byggprocess. riksrevisionen 2009.

Trafikanalys rapport 2012:7. Godstransporter i Sverige.

Trafikbuller och planering I-IV, Stockholms stad, 2000-2012

ullstad erland 2008, hållbar stadsutveckling en politisk handbok från sveriges arkitekter.

StadenS ljudsamexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet

slutrapport: 3 maj 2013

ett kommunövergripande samverkansprojekt om ljudet i staden. deltagande kommuner: göteborgs stad, malmö stad, stockholms stad och helsingborgs stad

stadens ljud - boverket › contentassets › 36c8d020f13c... · 2 slutrapport: stadens ljud –...

Documents

Ljud, ljus och vibrationer

Snabbgenomgång Ljud & Ljus

Evinn slutrapport goteborgsvarvet

Forskarfredag 2015 - slutrapport

ForskarFredag 2014 – slutrapport

Barns sätt att utforska fenomenet ljud.1182735/FULLTEXT01.pdf · ljud. En observationsstudie om hur barn på förskolan upptäcker ljud Children's way of exploring the phenomenon

Priser DJ, Ljud, Ljus & Dekor 2017 (Långängens Gård) · DJ, Ljud, Ljus & Dekor Här kommer vår prislista på stilrena lösningar på ljud, ljus, underhållning och dekorbelysning!

Stadens mest kreativa kvarter

LJUD LJUS BILD MÄSSAN › app › Data › ProjectImages › 11664 › ...LJUD LJUS BILD MÄSSAN24-26 april 2018 Stockholmsmässan Ljud Ljus och Bildmässan hålls vart annat år

2D1574 Medieteknik gk Laborationsanvisningar: Ljud · 2D1574 Medieteknik gk 1 2D1574 Medieteknik gk Laborationsanvisningar: Ljud HT 2006 Tre laborationer ingår i Ljud-delen av kursen:

Biljke Zivotinje Ljud U Proljece

Ljud och ljus anton

Samuel Ljungblahd & Nya Stadens Storband kommer till

ETT-projektet slutrapport

Ljud och ljus wa

Kommunikationsã¶versyn slutrapport

Slutrapport från Sverigeförhandlingen - Regeringskansliet · 2017. 12. 20. · SOU 2017:107 Slutrapport från Sverigeförhandlingen Stockholm 2017 Slutrapport från Sverigeförhandlingen

STADENS STRUKTUR HANDLINGSPROGRAM

Ljud och ljus inlämning fysik!

Slutrapport - Falun

Slutrapport - Luleå University of Technology/file/Slutrapport... · 2015. 9. 1. · Slutrapport delprojekt Filnamn: Slutrapport_Energikuben_2015_07 _01_16_07_52_605 Datum 2015-07-01

Ljud, lp och mp3

Bildspel praktikkampen slutrapport

Ljud och ljus Hampus

Leader Gotland slutrapport

Slutrapport Højbo

SLUTRAPPORT - Energimyndigheten · 2016. 1. 28. · SLUTRAPPORT 2015-12-02 HE p:\5451\5471209_behovsanalys_vattenkraft_em\000_behovsanalys_vattenkraft_em\6_arbetsmaterial\slutrapport\slutrapport_behovsanalys

Ljud och ljus Emil

LJUD åk 8 - NO på Kristinedalskolankristinedalskolansno.weebly.com/.../ljud_ak8.pdf · Flera ljud kommunicerar med infraljud, ex elefanter och valar. Ultraljud Ljud med högre frekvens

Bilaga 3A - Ljud - Vattenfall › ... › vindprojekt › gronhult › bilaga-3b-ljud… · Bilaga 3A - Ljud Layout B 16 st Gamesa G128, 4,5 MW Totalhöjd 150 meter Bilaga 3A_Ljudberäkningar_Layout

Eko-ekogruppens slutrapport

Bulletinen - ljudplanering.se · Bulletinen EN TIDNING FRÅN MOVIUM – CENTRUM FÖR STADENS UTEMILJÖ • NR 1–2 • 2010 • Dirigera stadens orkester

Ljud – spridning

New URBAN LJUDTERRÄNG Stadens ljud i mötet mellan kropp, … · 2013. 8. 28. · mÄNNISKANS SINNEN Våra fem sinnen; synen, hörseln, lukten, smaken och känseln hjälper oss att

Malmökommissionen slutrapport digital_130225