budget 2014 verksamhetsplan 2015-2016 och organisation... · ekonomi i balans ... 2011 2012 2013...

Budget 2014 Verksamhetsplan 2015-2016

Budget 2014 Sida 2(21) Verksamhetsplan 2015-2016

Innehållsförteckning

Ordförande har ordet .............................................................................................................. 3

Vision Vindeln 2020 ................................................................................................................ 4

Kommunfullmäktiges mål 2014-2016 .................................................................................... 5

Nämndsövergripande mål ................................................................................................... 5 Mål för Barn- och utbildningsnämnden .............................................................................. 6 Mål för Socialnämnden ....................................................................................................... 7 Mål för miljö- och byggnadsnämnden ................................................................................ 7

Planeringsförutsättningar ....................................................................................................... 8

Ekonomiska förutsättningar ................................................................................................ 8 Befolkningsförutsättningar ................................................................................................. 8 Ekonomi i balans ................................................................................................................. 9

Resultaträkning 2012-2016 ................................................................................................... 10

Finansieringsanalys 2012-2016 ............................................................................................. 11

Balansräkning 2012-2016 ...................................................................................................... 11

Kommunstyrelsens driftsbudget ............................................................................................12

Kommunala bolag ............................................................................................................... 15 Vindelnbostäder AB ........................................................................................................ 15

AB Bubergsgårdens Friluftsanläggning .......................................................................... 15

Barn- och utbildningnämndens driftsbudget ....................................................................... 16

Socialnämndens driftsbudget ............................................................................................... 18

Miljö-och byggnadsnämndens driftsbudget ..........................................................................21


Ordförande har ordet Budgetarbetet Inför årets budgetarbete tog vi ett nytt grepp. Under 2012 så presenterades den så kallade PWC-rapporten, där verksamheternas kostnader ställts gentemot standardkostnaden för kommunala verksamheter. Tanken med rapporten var bland annat att den skulle vara ett verktyg för förvaltningarna vid budgetarbetet. Vi genomförde också en gemensam budgetkonferens med samtliga förvaltningar. Det finns fortsatta utmaningar kring ekonomin de kommande åren. Dels måste vi minska kostnadsmassan, men även se över om vi ligger rätt till på intäktssidan. Det är viktigt att vi hela tiden genomlyser våra verksamheter. Det välkomnas också av alla partier. Det är viktigt och nödvändigt att politiker, chefer och andra anställda kan jämföra de kommunala verksamheterna med varandra, utvärdera satta mål och förklara hur mål och resurser hänger ihop. Socialförvaltningen har gjort stora strukturella omställningar de senaste åren med att stänga ner alla platser för särskilt boende på Solhaga. Nu är vi på en nivå där det knappast går att minska den typen av platser mera. Vi ser också en svag ökning av antalet äldre (+85år) kommande åren. Övertagandet av hemsjukvården är en annan osäkerhetsfaktor för förvaltningen. Barnomsorg- och Utbildningsförvaltningen som UFN kommer att heta från 1/9-13 då kultur och fritidsfrågorna lyfts över till kommunstyrelsen har också utmaningar. Glädjande är att vi ändå lyckats prioritera utökade medel till den verksamheten inför 2014. Här ser förvaltningen stora kostnadsökningar inom barnomsorgen. En extern genomlysning av verksamheten har genomförts för att få ytterligare verktyg för att kunna styra och planera verksamheten rätt. Kommunen har att ta hänsyn till att våra föräldrar idag har flera alternativ att välja på och måste därför också klara av att vara ännu flexiblare i våra egna verksamheter. Jag är personligen väldigt glad över att vi nu inför ”nuddisar” för barnen. Med hjälp av detta verktyg kan både verksamheten och föräldrarna få ännu

bättre uppföljning på hur många barn som finns på respektive avdelning samtidigt och hur länge varje barn vistas inom barnomsorgen. Inom skolan utvecklas nu nya arbetsformer för att stötta elever tidigt i lärandet. Vi har också påbörjat arbetet med att utrusta pedagoger och elever med moderna läromedel och digitala verktyg. Kommunstyrelsen har en stor del av verksamheten kopplad till fastigheter. Där gäller det att vi hela tiden tillsammans med kommunens verksamheter försöker optimera nyttjandet av lokalerna. I dagsläget så upplever vi att det finns ett behov av ytterligare bostäder. Kommunfullmäktige har därför gett Vindelnbostäder AB i uppdrag att bygga ca 30 lägenheter. Tillkommande uppgifter i form av kultur och fritids frågor samt ny programperiod gör att förvaltningen också kommer att se över och genomlysa sin organisation. En attraktiv kommun För en kommun är det viktigt med skola, barnomsorg, och äldreomsorg av hög standard, tillgång till bostäder, en väl fungerande renhållning och VA, goda kommunikationer etc. Summa summarum vi måste tillhandahålla god kvalitet utifrån våra förutsättningar. Detta för att kunna vara en attraktiv kommun som folk vill bo kvar i, flytta till och framförallt utvecklas i.

Ewa-May Karlsson (c) Kommunstyrelsen ordförande


Vision Vindeln 2020

Vindeln är Umeåregionens bästa kommun för barnfamiljer och företagsamma människor. Här skapar vi tillsammans hållbar tillväxt förenat med en kreativ, hälsosam och trygg livsmiljö.


Kommunfullmäktiges mål 2014-2016 Kommunfullmäktiges målprocess 2014-2016 Kommunfullmäktiges uppgifter utifrån kommunallagen innebär att man ska besluta i strategiska, långsiktiga och principiellt viktiga frågor, exempelvis beslut om visioner och mål, omfattning av verksamheter och kvalitet. Fullmäktige har också ett uttalat ansvar för att trygga en god ekonomisk hushållning i kommunen. Som enda direktvalda församling i kommunen bör kommunfullmäktige vara drivande i demokratiarbetet. Gemensamma och nämndspecifika mål Målen är av två slag, dels gemensamma mål som gäller all kommunal verksamhet, samt de som är specifika för en viss förvaltning. De nu beskrivna målen är de mål som kommunfullmäktige fastställer för sin del och som kommunfullmäktige kommer att följa upp i samband med delårsredovisning och årsredovisning. Utöver dessa mål formulerar styrelser och nämnder egna mål som kompletterar fullmäktiges mål och som också beskriver hur styrelsen/ nämnden medverkar till uppfyllandet av de gemensamma kommun-fullmäktigemålen. Målen är långsiktiga och beskrivna för fem år framåt och uppföljnings-bara. Varje mål har en beskrivning av hur målet kommer att följas upp och ett angivet nuläge (år 2011). Kommunfullmäktige fastställer målen i april 2013. Styrelsen och nämnderna utformar därefter sina mål senast i samband med att nämndens budgetförslag lämnas.

Nämndsövergripande mål Mål 1: Medborgarnas nöjdhet, stolthet och känsla av inflytande Kommunens verksamhet är till för medborgarna och det är då viktigt att hålla igång en levande dialog och förvissa sig om hur verksamheten upplevs av uppdragsgivarna, medborgarna. Uppföljning: Vi har för dagen ingen heltäckande undersökning. Kommunstyrelsen får uppdrag att utarbeta utgångsläge och målsättningar kommande år. Mål 2: Attraktivitet, Vindelns kommun ska ha ett positivt flyttnetto Kommunens förmåga att attrahera människor att bosätta sig i kommunen är viktigt för en hållbar utveckling. Antalet invånare i kommunen är viktig både ur ekonomisk


synpunkt men också för trivsel och arbetskraftsförsörjning. Uppföljning: Flyttnetto enligt SCB: 2011 2012 2013 2014 2015 -32 -41 Mål 3: Näringslivsklimat, Vindelns kommun ska förbättra sin ranking Samspelet mellan kommunen och näringslivet på alla nivåer och i alla olika frågor är avgörande för utvecklingen. Uppföljning: Svenskt Näringslivs ranking 2011 2012 2013 2014 2015 204 124 185 100 90 Mål 4: Ekonomiskt mål, Vindelns kommuns resultat För en långsiktigt hållbar utveckling och resurser till investeringar och nödvändigt utvecklingsarbete krävs årligt positivt ekonomsikt resultat. Uppföljning: Kommunens årsredovisning 2011 2012 2013 2014 2015 3,8 % 0,4 % 0 % 1 % 1 %

Mål för Barn- och utbildningsnämnden Mål 5: Undervisningsmål, meritvärdet hos Vindelns kommuns elever i årskurs 9 ska förbättras. För att Vindelns skolor ska vara en attraktion för barnfamiljerna ska de vara kända för goda resultat Uppföljning: Meritpoäng i SKL:s öppna jämförelser grundskola 2011 2012 2013 2014 2015 201,9 205,8 210 212 215


Mål för Socialnämnden Mål 6: Social trygghet, i Vindelns kommun ska tryggheten bland omsorgstagare inom äldreomsorgen öka Oavsett omsorgsform ska äldre och andra omsorgstagare känna sig trygga i sina boenden. Uppföljning: SKL:s öppna jämförelser vård och omsorg om äldre 2011 2012 2013 2014 2015 84 % 85 % 85 % 85 % 85 %

Mål för miljö- och byggnadsnämnden Mål 7: Miljömål, Vindelns kommun ska förbättra sin placering i Miljöaktuellts ranking. Det är viktigt att miljöförvaltningen utöver sina lagstiftade uppdrag är drivande i miljöarbetet i kommunen. Uppföljning: Tidningen Miljöaktuellts ranking 2011 2012 2013 2014 2015 262 252 225 200 175


Planeringsförutsättningar Visionen är budgetarbetets ledstjärna. Budgetarbetets inriktning har varit att säkerställa en god kvalitet och skapa en långsiktig ekonomisk stabilitet. Den enskilde medarbetarens vilja och förmåga att sätta servicemottagaren i centrum är av största vikt.

Ekonomiska förutsättningar Regeringen bedömer att finanspolitiska åtstramningar och svagt förtroende bland hushåll och företag bidrar till negativ tillväxt i euroområdet 2013 och en svag utveckling i USA. Även om tillväxten i de stora tillväxtekonomierna väntas stiga något den närmaste tiden blir den globala efterfrågeutvecklingen fortsatt svag 2013 och 2014. Först 2015 väntas en internationell konjunkturåterhämtning. Enligt regeringen innebär den svaga efterfrågan från omvärlden att tillväxten för svensk export kommer att vara låg den närmaste tiden. Den svaga internationella efterfrågan slår mot svensk arbetsmarknad. Enligt regeringens prognos minskar resursutnyttjandet i svensk ekonomi och arbetslösheten fortsätter att öka en bit in i 2014. Därefter väntas ett uppdämt konsumtionsbehov och högt hushållssparande i utgångsläget leda till att hushållens konsumtion växer förhållandevis snabbt jämfört med tidigare konjunkturåterhämtningar, i linje med en gradvis fallande arbetslöshet. Resursutnyttjandet stiger därför mot slutet av prognosperioden. Eftersom resursutnyttjandet är lågt i utgångsläget och tillväxten inledningsvis svag dröjer det enligt regeringen till slutet av 2017 innan ekonomin är i balans. I ett långt perspektiv framstår skatteunderlagets utveckling under perioden 2012 till 2016 som relativt god, särskilt den reala utvecklingen. Efter en ganska stark nominell ökning under 2012 på 4,1 %, bromsar skatteunderlagstillväxten in 2013 till 3,4 % och 3,2 % 2014 innan den åter accelererar. Till stor del beror utvecklingen på försvagningen av arbetsmarknaden med en blygsam ökning av antalet arbetade timmar i år och nästa år. När sysselsättningen därefter tar bättre fart stiger också lönerna snabbare och därmed blir lönesummans bidrag till skatteunderlaget allt större. Skattesatsen fastställs av Kommunfullmäktige i november månad. Budgeten grundar sig på en oförändrad skattesats som för tillfället uppgår till 23,10 kr. Detta är en höjning gentemot föregående år med 20 öre, en skatteväxling har skett mellan kommun och landsting i och med kommunens övertagande av hemsjukvården.

Befolkningsförutsättningar Enligt statistik från SCB kommer befolkningen i Vindelns kommun att minska även på lång sikt. Mellan åren 2010 och 2030 kommer invånarna att minska med 345 personer, från 5 507 år 2010 till 5 162 år 2030. Befolkningen 1/11 2012, uppgick till 5 380 personer. Budgeten för 2014 bygger på följande antagande befolkningsutveckling gentemot föregående år; 1/11 2013 = 5306 en minskning med 50, 1/11 2014 = 5 280 en minskning med -50. Budget 2015 – 50 = 5 230 invånare, budget 2016 - 50 = 5 180 invånare.


Ekonomi i balans Kommunallagens mål för den ekonomiska förvaltningen är att kommunerna ”skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet”. I begreppet ”god ekonomisk hushållning” ingår balanskravet, vilket innebär att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Det krävs dock i normala fall mer än ett nollresultat för att finansiera verksamheten. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting är en utgångspunkt att resultatet bör ligga i närheten av 2 procent av skatter och generella statsbidrag. Det ekonomiska utgångsläget och lokala förutsättningar gör att resultatnivån kan ligga både högre och lägre. Kostnaderna för arbetskraft utgör den absoluta merparten av våra utgifter. Kraven på omvandling och förnyelse är väl kända till följd av ett förändrat behov av stöd och service från kommunmedborgarna. Ett gott ledarskap, stimulerande arbetsuppgifter för våra medarbetare, med möjligheter till utveckling av den egna kompetensen är en grund för den förnyelseprocess som pågår.


Resultaträkning 2012-2016

Skatteprognos 2013-04-24 Bokslut Budget Budget Inriktning Inriktning

Ny skatteutjämning från 2014 2012 2013 2014 2015 2016

Befolkning 1/11 aktuellt år 5 380 5 306 5 280 5 230 5 180

Befolkningsförändring jmf året innan -51 -50 -50 -50 -50

Exklusive kapitalkostnader Kommunfullmäktige -762,0 -780,0 -800,0 -820,0 Kommunstyrelsen -53 678,6 -52 607,8 -58 878,1 -59 599,1 -61 429,0 Utbildnings- o fritidsnämnden. BUN från 2014 -89 693,5 -90 901,2 -114 131,5 -118 512,8 -123 972,8 Gymnasieskola, ingår i BUN från 2014 -22 493,0 -23 294,9 Socialnämnden -114 246,2 -116 604,6 -116 237,9 -120 373,8 -124 739,2 Miljö- o byggnadsnämnd -1 452,7 -1 518,0 -1 577,4 -1 639,0 -1 702,3 Finansen, fördelade sociala avgifter. AFA 4 589,2 1 825,9 Ej beslutad kostnadsminskning/intäktsökning 4 774,0 9 974,3

Nettokostnad driftbudget -276 974,7 -283 862,7 -291 604,9 -296 150,7 -302 688,9

Löneskatt ”gamla" - 1 389,7 -1 321,0 -1 321,0 -1 321,0 -1 321,0 Pensioner utbetalningar "gamla" -5 728,4 -5 446,0 -5 446,0 -5 446,0 -5 446,0 Pensionsskuldsförändring, pensionskost -287,2 0,5 0,5 0,5 0,5

Verksamheternas nettokostnad -284 380,0 -290 629,2 -298 371,4 -302 917,2 -309 455,4

Skatteintäkter, egna 202 660,8 211 233,0 213 190,8 222 889,0 233 972,3 Kommunal fastighetsavgift 8 051,4 8 209,0 7 981,0 7 981,0 7 981,0 Skatteintäkter, utjämning netto 90 198,1 86 626,0 94 704,0 89 908,0 85 429,0 Skatteintäkter 300 910,3 306 068,0 315 875,8 320 778,0 327 382,3

Ränteintäkter 908,3 1 527,0 1 527,0 1 527,0 1 527,0 Räntekostnader -2 209,0 -2 990,0 -2 990,0 -2 990,0 -2 990,0 Fastighetsskatt -26,9 -30,0 -30,0 -30,0 -30,0 Resultat efter skatte-

Intäkter och finansnetto 15 202,8 13 945,8 16 011,4 16 367,8 16 433,8

Avskrivningar -14 162,0 -12 626,0 -13 160,0 -13 160,0 -13 160,0 Extra ordinära intäkter/kostnader

Resultat 1 040,7 1 319,8 2 851,4 3 207,8 3 273,8

Finansiellt mål 1 % 0,35 % 0,43 % 0,90% 1,00% 1,00%


Finansieringsanalys 2012-2016 Bokslut Budget Budget Inriktning Inriktning 2012 2013 2014 2015 2016 ANSKAFFADE MEDEL Resultat före extraordinära poster 1 040,7 1 319,8 2 851,4 3 207,8 3 273,8 Avskrivningar som belastar resultatet 14 162,0 12 626,0 13 160,0 13 160,0 13 160,0 Bolagens amortering av utlämnade lån 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning av långfristiga skulder 11 972,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

SUMMA ANSKAFFADE MEDEL 27 174,8 13 945,8 16 011,4 16 367,8 16 433,8

ANVÄNDA MEDEL

Nettoinvesteringar 7 948,0 11 276,0 11 726,0 11 726,0 11 726,0

Finansiella tillgångar 1 194,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Amorteringar 10 000,0 10 000,0 0,0 0,0 0,0

Avsättning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

SUMMA ANVÄNDA MEDEL 19 142,0 21 276,0 11 726,0 11 726,0 11 726,0

FÖRÄNDRING 8 032,8 -7 330,2 4 285,4 4 641,8 4 707,8

Balansräkning 2012-2016

Bokslut Budget Budget Inriktning Inriktning

2012 2013 2014 2015 2016

T ILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar 195 57 5,0 194 225,0 192 065,0 189 905,0 187 7 45,0

Finansiella anläggningstillgångar 7 225,0 7 225,0 7 225,0 7 225,0 7 225,0

Sum m a anläggningstillgångar 202 800,0 201 450,0 199 290,0 197 130,0 194 970,0

Omsättningstillgångar 105 125,0 97 7 94,8 102 806,2 108 17 4,0 113 607 ,8

Sum m a om sättningstillgångar 105 125,0 97 794,8 102 806,2 108 174,0 113 607,8

SUMMA T ILLGÅNGAR 307 925,0 299 244,8 302 096,2 305 304,0 308 57 7 ,8

EGET KAPIT AL, AVSÄT T NINGAR

OCH SKULDER

Eget kapital 156 7 87 ,0 158 106,8 160 958,2 164 166,0 167 439,8

Sum m a eget kapital 156 787,0 158 106,8 160 958,2 164 166,0 167 439,8

Avsättningar 9 358,0 9 358,0 9 358,0 9 358,0 9 358,0

Sum m a avsättningar 9 358,0 9 358,0 9 358,0 9 358,0 9 358,0

Långfristiga skulder 60 000,0 50 000,0 50 000,0 50 000,0 50 000,0

Kortfristiga skulder 81 7 80,0 81 7 80,0 81 7 80,0 81 7 80,0 81 7 80,0

Sum m a skulder 141 780,0 131 780,0 131 780,0 131 780,0 131 780,0

SUMMA EGET KAPIT AL,

AVSÄT T NINGAR OCH SKULDER 307 925,0 299 244,8 302 096,2 305 304,0 308 57 7 ,8


Kommunstyrelsens driftsbudget Ordförande: Ewa-May Karlsson, (c) Förvaltningschef: Eric Thorstensson Kommunchef: Mikael Salomonsson Ekonomi i sammandrag, tkr

Bokslut Bokslut Budget Budget 2011 2012 2013 2014

Nettokostnader KS 52 062,0 53 464,1 53 369,8 59 658,1

Belopp exkl. kapitaltjänst

Allmänt Kommunstyrelsen ansvarar för att samordna och koordinera kommunens samtliga åtaganden. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för kommunens ekonomi. Målet är att tillgodose kommunmedborgarnas krav på trygghet, omsorg, service, utbildning och god miljö. Interkommunalt samarbete Tillsammans med Umeå, Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors och Vännäs, Örnsköldsvik utgör vi Umeåregionen. Umeåregionens samarbete utvecklas ständigt och exempel på samverkan är en gemensam Regionturistbyrå, samordning av upphandlingar, samordning av biblioteksfunktionerna, föräldrastöd, överförmyndarverksamhet, växel i Bjurholm samt gemensam flyktingmottagning. Gemensamt intagningskansli för gymnasieskolorna i länet är placerat i Vindeln. Under 2012 och 2013 har förutsättningarna för en gemensam löneadministration utretts. Kommersiell och annan service För att alla kommunmedlemmar ska ha en god grundservice, oavsett bostadsort, hjälper kommunen till med stöd till varuhemsändning och lokaltrafik. Kommunerna tar kostnaderna för den inomkommunala trafiken och Landstinget betalar kostnaderna för trafiken som går över kommungränserna. Persontågtrafik på tvärbanan och stambanan startartade hösten 2011. Kommunen har ställt i ordning parkeringsplatser för bil och cykel vid järnvägsstationen i tätorten. Ombyggnaden av resecentrum färdigställs under 2013. Inför 2014 så planeras en investering i en tågperrong i Tvärålund. Kommunstyrelsen är ansvarig för infrastrukturplaneringen, vägar och järnvägar. Inför den nu gällande infrastrukturplanen har förbättringar för pendling prioriterats. Även satsningar på upprustning av det enskilda vägnätet har lyfts fram. Trafikverkets ombyggnad av 363 an är nu i planeringsfasen. Ombyggnaden påbörjas 2016 o avslutas 2018. Kultur o Fritid Kommunfullmäktige beslutade den 29 april 2013 från den första september 2013 att överföra ansvaret för kultur och fritidsfrågor från Utbildnings o fritidsnämnden till Kommunstyrelsen.


Kommunstyrelsen kommer under 2013 att organisera upp verksamheten. Det är framförallt fritidsverksamheten som är en utmaning. Minskade ungdomskullar gör att framförallt vissa lagidrotter har svårt att klara verksamheten. Det syns framförallt inom ishockeyn. I dagsläget förekommer ingen ungdomsverksamhet inom hockeyn, osäkert om det kommer att finnas något A-lag. Under 2013 kommer isperioden att kortas ned från 7,5 månad till 4 månader. Bibliotek och kulturverksamhet Kommunens huvudbibliotek delar byggnad med Renforsskolan. Det gör att biblioteket har ett högt antal besökare. Det finns också fyra filialbibliotek i de större byarna Bibliotekets verksamhet är under ständig utveckling. En automatisering av utlåningsverksamheten har införts för att ytterligare förbättra servicen till låntagarna. Kulturverksamheten i kommunen bedrivs i nära samverkan med engagerade medborgare. Fritidscentrum Fritidscentrum består av sporthall, ishall och skyttehall. Skolan nyttjar Fritidscentrum under dagtid för olika idrottsaktiviteter. Kvällar och helger är det kommunens invånare som bedriver verksamhet i hallarna. Det finns även externa hyresgäster under helgerna, då främst i ishallen och skyttehallen. Även kultur- och företagsarrangemang förekommer i Fritidscentrum. Simhallen Simhallen är en rekreationsanläggning för vuxna och ungdomar. Här bedrivs bl a simundervisning för grundskolans elever. Kvällar och helger är simhallen uppbokad för allmänhet och olika föreningar. Turism Samarbetet som finns med Regionturistbyrån i Umeå fortsätter. Dessutom finns i Vindelns kommun Besöksutvecklingsgruppen (BUG) samt Bygdemedelsgruppen (BOLLU-gruppen). Umeåregionen har tagit initiativ till möten mellan Västerbottens Turism (Region Västerbotten) och länets destinationer. Förhoppningsvis leder det till ett gemensamt arbetssätt för att utveckla turismen i länet. Näringsliv Näringslivskontoret är Kommunstyrelsens verktyg för tillväxt och utvecklingsfrågor. Arbetet beskrivs i enlighet med den fastställda lokala utvecklingsplanen (LUP). Den innehåller fyra fokusområden, där insatserna genomförs i nära samarbete med närings- och föreningsliv och där kommunala medel växlas upp med extern finansiering t ex EU,


länets och statens tillväxtmedel. Kommunstyrelsens uppdrag till näringslivskontoret för 2011-2014 är att stärka varumärket Vindeln och utveckla samverkan med företagen. Under 2011 inrättades ett Näringslivsråd med syfte att upprätthålla en dialog med företagen

ViNet Kommunens bredbandsnät ViNet, drivs av Vindelnbostäder AB, ett av kommunen helägt bolag. Eftersom kommunen äger nätet är det Kommunstyrelsen som bereder frågor rörande nya investeringar. Kommungemensam administration Ekonomi, personal, IT och nämndsadministration ligger samlad under kommunstyrelsen.

Centralkök I Vindelns tätort finns nu två tillagningskök, dessa levererar mat till skolorna i Vindelns tätort samt äldreboendena. Skolorna i Granö, Hällnäs och Tvärålund har egna tillagningskök men ingår i den gemensamma organisationen. Skolluncher i Åmsele köps av lokal entreprenör. Arbetsbefrämjande åtgärder Kommunen ger lönebidrag till ett tiotal föreningar. Kommunens bidrag är begränsat till ca 10 % av lönekostnaden. Under sommaren ges skolungdomar möjlighet att söka feriearbeten i de olika kommunala verksamheterna samt i föreningar. Fastighetsförvaltning Huvuddelen av fastighetsförvaltningen utförs av Vindelnbostäder AB enligt upprättat avtal. Vi ser förändringar i behovet av lokaler inom grundskola, handikapp och äldreomsorgen. Barnomsorgen har omstrukturerats och bedrivs nu endast på två platser i tätorten. Räddningstjänsten Räddningstjänst finns i Vindeln och Åmsele. Räddningschefsfunktionen köps av Umeå kommun. Räddningstjänsten består i övrigt av deltidsbrandmän. Vi köper även framtagande av en risk och sårbarhetsanalys samt handläggning av brandfarliga och explosiva varor av Umeå kommun.


Bidrag till enskilda vägar Inom kommunen finns ca 37 mil statsbidragsberättigade enskilda vägar. Vägföreningar får visst bidrag för drift och underhåll av Trafikverket, ett så kallat årligt stöd. Till detta lämnar även kommunen bidrag till föreningarna med ca 1,1 Mkr. Renhållning Renhållning och sophämtning utförs av entreprenör och hämtning sker normalt var 14:e dag. Återvinningscentral finns i Vindeln och det är den enda deponianläggningen inom kommunen. Verksamheten finansieras med avgifter. Grovsopor får hushållen själva transportera till återvinningscentralen. Det är kostnadsfritt för hushåll att lämna material på återvinningscentralen. Gator och vägar Kommunala gator och vägar finns i Vindeln, Hällnäs, Åmsele, Granö och Tvärålund. Drift och underhåll sköts både i egen regi och på entreprenad. Sammanlagt finns det ca 37 km kommunala gator och vägar. Inga större åtgärder är planerade avseende vägar eller vägbelysningsanläggningar under perioden. Vatten, avloppsverk, ledningar Vattenverk och avloppsverk finns i Vindeln, Skivsjö, Tvärålund, Hällnäs, Åmsele och Strycksele. Sammanlagt finns ca 88 km VA-ledningar i kommunen. Verksamheten är till 100 % avgiftsfinansierad. Planer finns på att överlämna de minsta VA anläggningar till nyttjarna. I investeringsbudgeten avsätts 0,3 Mkr årligen för reinvestering av VA-nätet. Arbetet med att ta fram områdesföreskrifter och skyddsområde för vattentäkterna fortsätter. Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt har lämnat förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram, förvaltningsplan samt miljökonsekvensbeskrivning för sjöar och älvar. Vindelns kommun ingår i två vattenrådsområden Umeälven samt Mellanbygdens.

Kommunala bolag Kommunstyrelsen svarar för tillsyn över de kommunala bolagen. Bolagen är helägda av kommunen. Vindelnbostäder AB Bolaget äger ca 280 lägenheter och förvaltar genom avtal kommunens fastigheter. Bolaget har också genom avtal ansvar för driften av kommunens bredbandsnät (ViNet). Under 2012 uppgick omsättningen för Vindelnbostäder AB till ca 42 Mkr. AB Bubergsgårdens Friluftsanläggning Bolaget äger den alpina anläggningen på Buberget och kommunen ger ett årligt ägartillskott på ca 0,2 Mkr. Bolaget saknar anställd personal. Omsättningen uppgick år 2012 till ca 0,3 Mkr. Anläggningen är uthyrd.


Barn- och utbildningnämndens driftsbudget Ordförande: Åsa Ahlberg Jonsson, (m) Förvaltningschef: Lars Johansson Ekonomi i sammandrag, tkr

Bokslut Bokslut Budget Budget 2011 2012 2013 2014

Nettokostnader UFN 109 711,4 112 187,5 114 204,2 114 131,5


I Vindelns kommun finns 4 förskolor, pedagogisk omsorg på 2 orter, 2 annan pedagogisk omsorg, 1 fristående förskola, 2 småbarnsskolor (förskola – åk 2), 3 Fskl-5 skolor och en 6-9 skola. Barnomsorg Vindelns kommun bedriver barnomsorg i form av förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg för barn i åldrarna 1-5 år och skolbarnomsorg i form av fritidshem och pedagogisk omsorg för barn i åldrarna 6-12 år. Förskolorna finns i Vindelns tätort, Tvärålund, Granö, Hällnäs och Åmsele. En samordning av förskoleverksamheten i Vindelns tätort har genomförts och från hösten 2012 är den nya förskoleverksamheten fördelade på två större enheter, Klövern och Växthuset. Pedagogisk omsorg finns i Vindelns tätort, samt Vindel-Ånäset. Inom Vindelns kommun bedrivs även barnomsorg genom annan pedagogisk omsorg (enskilt familjedaghem) samt i fristående förskola. Den ökade valfriheten kan leda till att antalet barn i kommunal barnomsorg minskar något, samt ökad kostnad för barn i barnomsorg i annan kommun. Barnomsorg erbjuds enligt beslut i Utbildnings- och Fritidsnämnden inom 2 månader efter ansökan av föräldrar. Merparten av barn placeras så snart föräldrar så önskar och samtliga som önskat barnomsorg har fått det inom beslutad tidsram. Maxtaxa används för beräkning av barnomsorgsavgifterna. Utbildnings- och Fritidsnämnden har ändrat målet om antal barn i barngrupper till att inte överstiga 18 st. barn/grupp (inkl. 15 tim. barn) våren 2012. Fritidshem Skolbarnomsorg bedrivs i fritidshem i alla skolor för elever i åldern 6 – 12 år och samverkar med både skola, förskoleklass och förskola, för bästa nyttjande av personalkompetens. Elever boende i Vindel-Ånäset kan nyttja pedagogisk omsorg som skolbarnomsorg. Framförallt barn i ålder 6-9 år deltar i fritidshemsverksamheten. Förskoleklass Förskoleklass erbjuds till alla familjer som så efterfrågar och är inrymd i respektive skola. I Vindelns tätort erbjuds förskoleklass 5 dagar i veckan och i övriga skolor 4 dagar per vecka. Kostnadsfri skolskjuts erbjuds för elever som har mer än 2,5 km till skolan. I Åmsele och Granö integreras förskoleklass med grundskolans årskurs 1-2 samt med


förskolan i småbarnsskola. I Vindelns tätort finns tillräckligt många 6-åringar så att förskola bedrivs i egna klasser. I Hällnäs och Tvärålund organiseras verksamheten efter hur många 6 åringar och 5 åringar som finns aktuellt läsår. Grundskolan (åk 1-9) Från och med hösten 2011 omorganiserades skolsystemet i kommunen. Renforsskolan blev en åk 6-9 skola. Hällnäs, Tvärålunds och Älvbrinkens skola organiserades som förskoleklass - åk 5 skolor. Inför 2014 kommer satsningar att göras på pedagogik och läromedel. Grundskola för årskurs 1-2 finns på 5 orter i kommunen; Granö, Åmsele, Hällnäs, Tvärålund och Vindeln. Årskurs 3-5 finns på 3 orter i kommunen; Hällnäs, Tvärålund och Vindeln. Älvbrinkens skola, i Vindelns tätort, är den största fskl-5 skolan med 224 elever. Barn i Rödåområdet i Vindelns kommun går årskurs fskl – åk 5 i Rödåsels skola i Umeå kommun. Kommunens enda 6-9 skola, Renforsskolan har 234 elever, och eleverna kommer från hela Vindelns kommun samt från Rödåsel i Umeå kommun. Utbildningsnämndens övergripande mål är att utveckla företagsamhet och kreativitet i alla kommunens skolor, förskolor och fritidshem. Gymnasieskolan inkl. gymnasiesärskola Vindelns kommun har ingen egen gymnasieskola. Elever från kommunen får sin gymnasieutbildning i gymnasieskolor i främst Umeå, Vännäs och Lycksele. I stort sett alla elever från högstadiet börjar på gymnasiet. Våren 2013 fanns det 176 elever i gymnasieskolan inklusive gymnasiesärskolan. Andel elever från Vindelns kommun som fullföljer sitt gymnasieprogram inom 4 år är över rikets genomsnitt. Komvux och Lärcentrum Den kommunala vuxenutbildningen ansvarar för grundläggande vuxenutbildning, gymnasiekurser för vuxna elever samt svenska för invandrare. Komvux ansvarar för att erbjuda och köpa in utbildningar som efterfrågas av medborgare och arbetsmarknad. Verksamheten har genomgått stor förändring sedan 2007 och all gymnasial utbildning för vuxna sker som organiserad distansundervisning med handledarstöd. Utbildningarna är upphandlade och tillhandahålls av extern utbildningsanordnare. Förändringarna har medfört flexibel studiestart efter den studerandes eget önskemål och att studierna kan bedrivas för den studerande på lämplig plats, under förutsättning att dator med internetuppkoppling finns. Musikskolan Musikskolan erbjuder främst elever i åk 3-9 möjligheter att utveckla sin musikaliska förmåga i olika instrument samt sång. Musikskolan medverkar i många musikaliska arrangemang under året. Bland annat anordnas mycket omtyckta och välbesökta musikkaféer på olika orter. En hög andel av eleverna i åk 3-9 väljer att gå i musikskolan.


Socialnämndens driftsbudget Ordförande: Christer Lundgren, (c) Förvaltningschef: Mats Morin Ekonomi i sammandrag, tkr Bokslut Bokslut Budget Budget

2011 2012 2013 2014

Nettokostnader SN 108 920,3 114 251,0 116 604,6 116 237,9


Allmänt Socialtjänsten är lagreglerad och rättssäkerheten är viktig. Enligt socialtjänstlagen ska Socialnämnden se till att det finns ”personal med lämplig utbildning och erfarenhet” och att kvalitén i verksamheten ”systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras”. Vägledande för samtliga av socialtjänstens verksamheter är socialtjänstlagens portalparagraf: ”Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

ekonomiska och sociala trygghet

jämlikhet i levnadsvillkor

aktiva deltagande i samhällslivet

Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.” Socialnämndens verksamheter finns till för:

Barn och ungdomar i utsatta situationer

Vuxna med missbruksproblem

Psykiskt och fysiskt funktionshindrade som behöver hjälp med boende, aktivering och omsorg

Äldre som inte klarar sin dagliga livsföring och därmed behöver hjälp med särskilt boende, vård och omsorg

Socialnämndens verksamhet Socialtjänsten i Vindelns kommun består av äldreomsorg, handikappomsorg och individ- och familjeomsorg. Nämnden har även en gemensam administration. Där ingår socialnämnden, socialkontoret, konsumentvägledning, facklig tid, utbildning, data, Kommunala pensionärs- och tillgänglighetsrådet samt projektverksamhet.


Äldreomsorgen Socialnämnden skall verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra (SoL 5 kap 4§). Verksamheten inriktas på insatser som skall underlätta för de äldre att så länge som möjligt bo kvar i det egna hemmet och att allt arbetet baseras på ett rehabiliterande arbetssätt. Stöd i eget boende Hemtjänst finns för personer i eget boende som har behov av hjälp i hemmet och ger insatser till drygt 160 personer årligen. Valfrihetssystem, enligt lagen om valfrihet (LOV), är infört i hemtjänsten sedan 2010. Andra insatser som erbjuds är trygghetslarm, matdistribution, avlastning på korttidsplats, anhörigstöd, prova-på-rum (afasiverksamhet), förebyggande hembesök, stöd till frivilligarbete samt bostadsanpassning. Från september 2013 tar kommunen över ansvaret för hemsjukvården av landstinget. Stöd i särskilt boende Särskilt boende finns för äldre människor i behov av särskilt stöd och där hemtjänstens insatser i eget boende inte längre kan tillgodose behovet. Det finns 98 platser i äldreboenden, samt 8 korttidsplatser. Utöver särskilt boende finns 7 lägenheter för äldre i F-huset på Solhagaområdet.

Solhaga har 7 trygghetslägenheter för äldre. Samt dagverksamhet för äldre. Almagården har 26 platser i särskilt boende, samt Alma-Rehab med 8 platser för avlastning och utredning. I Alma restaurangen finns möjlighet till social samvaro. Älvbacken har 50 platser fördelat på 5 avdelningar.

Handikappomsorg Socialnämnden skall verka för att människor, som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring, får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. (SoL 5 kap 7§ 1-2 st)


Inom handikappomsorgen finns gruppbostäder med plats för totalt 10 personer. Personer med främst psykiska funktionshinder kan få stöd i hemmet i form av boendestöd. Socialnämnden erbjuder även daglig verksamhet:

12: an är en daglig verksamhet som erbjuder sysselsättning med inriktning mot praktiskt arbete inom trä och montering.

Servicegruppen är en verksamhet som riktar sig till personer som har behov av att vara i rörligt arbete.

Älvan är en daglig verksamhet för personer med omfattande funktionshinder. Individ och familjeomsorg Socialnämnden skall svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det (SoL 3 kap 1§5 st.). Inom individ- och familjeomsorgen handläggs ärenden rörande ekonomiskt bistånd, barn- och familj, missbruk, familjerätt, familjerådgivning, adoptioner, serveringstillstånd, tillsyn av öl, tobaksförsäljning, handel med läkemedel, dödsbo- och faderskapsutredning. Kommunal hälso- och sjukvård Sjuksköterskor, arbetsterapeut och sjukgymnast är organiserade i en enhet. De ansvarar för hälso- och sjukvården i samtliga särskilda boenden och dagverksamheter inom äldre- och handikappomsorgen. Från årsskiftet 2013 har kommunen tagit över hemsjukvården, och tar över verksamheten i egen regi från och med september. Ensamkommande barn I slutet av 2012 startade verksamheten. Kommunen har idag avtal med migrationsverket om mottagande av 12 platser, varav 3 asylsökande.


Miljö-och byggnadsnämndens driftsbudget Ordförande: Kenth Ärletun, (m) Förvaltningschef: Jan Olofsson Ekonomi i sammandrag, tkr Bokslut Bokslut Budget Budget

2011 2012 2013 2014

Nettokostnader MoB 1 650,3 1 452,7 1 518,0 1 577,4


Planering, byggande och trafik Miljö- och byggnadsnämnden är tillståndsmyndighet för byggande enligt plan- och bygglagen samt för strandskyddsärenden enligt miljöbalken. Nämnden utövar dessutom tillsyn och kontroll under byggprocessen så att bestämmelserna i lagar och förordningar följs, tillsyn och kontroll över obligatorisk ventilationskontroll, miljö- och brandfarliga varor mm, samt uppgifter inom adress- och fastighetsregistrering. Miljö- och hälsoskydd Miljö- och byggnadsnämnden är tillsyns- och tillståndsmyndighet inom ramen för den lagstiftning som gäller för områdena miljö- och hälsoskydd. Lagstiftningen omfattar ett antal författningar som bland annat miljöbalken och livsmedelslagen. Nämnden ska verka förebyggande för att förhindra uppkomsten av ohälsa, samt genom sin specialkompetens agera pådrivande i processen mot ett hållbart samhälle ur miljösynpunkt.

budget 2014 verksamhetsplan 2015-2016 och organisation... · ekonomi i balans ... 2011 2012 2013...

Documents