intressesektorns verksamhetsplan 2015

Intressesektorns verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan för ÅAS intressesektor 2015 är godkändav ÅAS kårfullmäktige på fullmäktigemötet 2.12.2014.

4

Verksamhetsplan för intressesektorn 2015

5


Studentkåren, nedan även nämnd Kåren har till uppgift att vara en förenande länk för studerande vid ÅA samt att främja deras samhälleliga, sociala, intellektuella, och studierelaterade ambitioner och strävanden i anknytning till studenternas roll i samhället.

Åbo Akademis Studentkårs stadgar 1 §

Åbo Akademis Studentkår (ÅAS) är ett offentligrättsligt samfund med självstyre, lagstadgad i universitetslagen (558/2009) och lag om införande av universitetslagen (559/2009). ÅAS verkar i Åbo, Vasa, Jakobstad och Helsingfors. ÅAS har ca 5000 medlemmar.

ÅAS huvudsakliga uppgift är att bevaka sina medlemmars intressen och möjligheter att stu-dera. Intressebevakningsarbetet förs på tre olika nivåer: på ett nationellt plan, på de stu-dieorter där ÅAS medlemmar är aktiva och inom Åbo Akademi. ÅAS målsättning är att alla studerande ska ha likvärdiga möjligheter till studier, studierelaterad service och studieliv. ÅAS arbete ska genomsyras av jämlikhet och kårgemenskap. Som den enda svenskspråkiga studentkåren vid ett mångvetenskapligt universitet har ÅAS ett speciellt samhälleligt och svenskspråkigt ansvar.

” ”

6


Åbo Akademis Studentkårs styrelse

Studentkårens styrelsesammansättning kan årligen anpassas efter organisationens behov. Styrelsen består av styrelseordförande och vice ordförande samt av fem övriga styrelse-medlemmar. Vice ordförande innehar ett av de nedan listade huvudansvarsområdena.

Styrelsemedlemmarnas huvudansvarsområden är indelade enligt följande:

- En ansvarig för högskolepolitik- En ansvarig för socialpolitik- En ansvarig för kommunikation och näringslivskontakt - En ansvarig för internationella frågor- Två ansvariga för studenttraditioner och specialföreningar

Följande underansvarsområden delas mellan styrelsemedlemmarna:

- Miljö- och biståndsverksamhet- Jämlikhet- Stadsrelationer (Åbo)- Stadsrelationer (Vasa)- Motion- Marliminister

I arbetsfördelningen mellan styrelsemedlemmarna i Åbo och Vasa tar man hänsyn till ända-målsenlighet och resurser.

7


Sekretariatet

ÅAS sekretariat består av en generalsekreterare (GS), en högskolepolitisk expert (HE), en socialpolitisk expert (SE) och en informatör (IS) samt en kanslisekreterare (KS) och en verksamhetsledare för Havtornen (VL). Sekreterarna och experterna fungerar som sakkun-niga och bereder ärenden inför möten. Kårkansliets kundservice och stödfunktioner sköts av kanslisekreteraren (KS) i Åbo och verksamhetsledaren för Havtornen i Vasa (VL). KS, VL och IS arbetar även en del av arbetstiden för ekonomisektorn. Utöver detta kan personer anstäl-las för förverkligandet av särskilda projekt inom budgetens ramar. Ett nytt kollektivavtal för studentkårens personal är i kraft för tiden 1.9.2014-31.1.2017.

Som ansvarsfull arbetsgivare värnar ÅAS om sin personal. De anställdas arbetsmängd ska vara rimlig i förhållande till arbetstiden och den fysiska arbetsmiljön ska vara trygg och säker. Personalen ska förses med ändamålsenliga arbetsstationer och effektiv arbetsutrustning. ÅAS erbjuder sina anställda möjligheter till personalutbildning och upprätthåller en atmos-fär som bejakar inlärning och personlig utveckling. För att främja personalens fysiska hälsa erbjuder ÅAS intressesektorns anställda Smartum motions- och kultursedlar under år 2015.

Intressesektorns ekonomi

Den ekonomiska grunden för ÅAS verksamhet bör fortsättningsvis utgöras av medlemsav-giften som ÅAS bär upp av grundexamensstuderande och de forskarstuderande som önskar vara medlemmar. På grund av höjningen av hälsovårdsavgiften som uppbärs av studerande måste kåravgiften för läsåret 2015-2016 höjas med 10 euro för grundexamensstuderande. Den del av kåravgiften som går till studentkåren föreslås bibehållas på samma nivå som un-der läsåret 2014-2015. Eftersom ÅAS medlemsavgift redan under läsåret 2014-2015 hör till de högsta bland studentkårerna i Finland bör ÅAS noggrant överväga samtliga utgifter och medlemskap i förbund och föreningar. ÅAS ska värna om sin egen existens och inte slösa med de resurser som fi nns.

8


ÅAS kontinuerliga verksamhet 2015

Åbo Akademis Studentkår (ÅAS) övervakar aktivt de i den kontinuerliga verksamheten nämn-da modulerna och temana. Vissa moduler och teman kräver tidvis ett proaktivt beteende, kortsiktigt eller över fl era år. Arbetet med den kontinuerliga verksamhetens regleras och ut-förs i enlighet med ÅAS värderingar och studentkårens gällande politiska linjepapper.

Modul Beskrivning och aktuellt för 2015

Allmän verksamhetMedlemsservice ÅAS upprätthåller medlemsservice i Vasa och Åbo.Utvärdering av ÅAS intressesektors organisations-struktur

En arbetsgrupp tillsattes under hösten 2014 för att utvärdera ÅAS intressesektors organisationsstruk-tur. Arbetet fortsätter under år 2015.

Marknadsföringskoordinator Under 2014 anställdes en marknadsföringskoordi-nator för att sköta ÅAS marknadsföring gentemot näringslivet. Koordinatorn fortsätter sitt arbete som planerat.

Marknadsföringsgrupp Under 2014 tillsattes en marknadsföringsgrupp för att fungera som stöd för marknadsföringskoor-dinatorn och för att utveckla ÅAS marknadsföring. Gruppen fortsätter att fungera som ett stöd för ko-ordinatorn och fortsätter att utveckla ÅAS mark-nadsföring. Marknadsföringsgruppens medlemmar utses av styrelsen.

Biståndsverksamhet I nuläget fi nns möjligheten att donera till bistånds-mål i samband med kåravgiften. Under 2015 utveck-las biståndsverksamheten ytterligare.

SEKSMYY Samarbetsorgan för de stora och mellanstora stu-dentkårerna vid mångdiciplinära universitet i södra Finland.

STYLA Samarbetsorgan för student- och studerandekårer-na i Åbo.

Grupp 30 000 Det kommunalpolitiska organet för student- och studerandekårerna i Åbo. ÅAS tillämpar det kom-munalpolitiska programmet samt fastslår klara och tydliga mål för det kommunalpolitiska påverknings-arbetet.

Vasa studerande r.f. Samarbetsorgan för student- och studerandekårer-na i Vasa. ÅAS påverkar föreningens första verksam-hetsår och deltar aktivt i utformandet av förening-ens verksamhet.

9


Tutorutbildning ÅAS är med på tutorutbildningarna och presenterar studentkårens verksamhet och funktion samt det stöd som studentkåren erbjuder.

Gulnäbbar ÅAS håller presentationer, ordnar vid behov rund-vandring och ger information och stöd.

Kontakten till specialföreningar Inom ÅAS verkar närmare 80 specialföreningar. Dessa har en väldigt viktig uppgift som samlings-punkt för studerande och som kanal för aktivt med-borgarskap. ÅAS ger specialföreningarna stöd i verksamheten och ordnar vid behov ordförandeträf-far och föreningsträffar.

Specialföreningsmedel Specialföreningsmedlen lediganslås i mars 2015 och delas ut enligt de kriterier som styrelsen lägger upp.

Projektmedel Projektmedlen lediganslås i april 2015 och delas ut enligt de kriterier som styrelsen lägger upp.

Övriga understöd och stipendier Övriga understöd och stipendier delas ut enligt tidi-gare principer och reglementen.

HögskolepolitikUtbildningens och undervisningens kvalitet Studentkåren fortsätter vara med och aktivt bevaka

utbildningens, undervisningens och pedagogikens kvalitet. Auditeringen av ÅA:s kvalitetssäkringssys-tem hösten 2015. Anställningsförfaranden vid nya fakulteterna. Användningen av studentrespons vid ämnen och fakulteter. Utvärderingen av barnträd-gårdslärarutbildningen i Jakobstad och de åtgärder denna medför.

Bevakning av ÅA:s verksamhet ÅAS bevakar ÅA:s verksamhet, och speciellt för år 2015 är schemaläggning, FUS och magisterplane-ringen vid ÅA.

Kontakt till förvaltning ÅAS upprätthåller kontakten till ÅA:s förvaltning genom rektorsluncher, onsdagsmöten, dekanuskaf-fen samt vid behov på övriga sätt.

Bevakning av studerandes rättskydd Nya instruktioner för utbildningen, utarbetande, ibruktagning, verksamhetshandboken för grundut-bildningen.

Universitetsservice vid ÅA ÅAS är aktivt med och bevakar universitetsservicen vid ÅA och fortsätter att aktivt föra fram studenter-nas röst. ÅAS vidareutvecklar det samarbete som fi nns med biblioteken, lärandestöd inom FUS, CLL m.fl . ÅAS bevakar speciellt CSK:s administrativa fl ytt till CLL samt de föreslagna förändringarna i språk-kurserna. ÅAS fortsätter lobba för kurser i svenska för internationella studerande.

10


Uttalanden och utlåtanden ÅAS skriver uttalanden och utlåtanden för att driva sin högskolepolitiska intressebevakning.

Påverkning på ämnesnivå ÅAS fortsätter att ge intressebevakningsstöd till ämnesföreningar bl.a. genom upprättandet av för-eningswikin och studrepnätverket. ÅAS jobbar för att ämnesmöten hålls vid alla enheter och att för-valtningsinstruktionens §10 följs i ÅA:s nya förvalt-ning.

SocialpolitikStudenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) Hälsoarbetsgrupperna, Studenthälsans lokaldirek-

tion i Åbo och i Vasa, delegationenStudiemiljöns sundhet och säkerhet En utvärdering av studiemiljöns sundhet och trygg-

het görs med tre års mellanrum vid ÅA. ÅAS deltar aktivt i arbetsgrupperna.

Tillgänglighetsnätverket (ESTI) Högskolorna i Åbo samarbetar i frågan om tillgäng-lighetsfrågor.

Studiegemenskap ÅAS jobbar tillsammans med STUDS, Nyyti, SHVS, specialföreningar och studentprästerna för att för-bättra studiegemenskapen.

Studerandes ekonomi/utkomst ÅAS samarbetar med Toimeentulotukiverkosto, Studiestödet/FPA och UngInfo för att främja en sund ekonomi bland studerande.

Studentboende ÅAS samarbetar med TYS, VOAS och Lärkan.Jämlikhet ÅAS samarbetar med ÅA:s jämställdhetskommité,

ESTI.Motion ÅAS samarbetar med styrgruppen för motion,

ÅA-motion och SHVS för att främja studerandes motion.

Kurs i första hjälp ÅAS ordnar kurser i första hjälpen i samarbete med Finlands Röda Kors.

Blodgivning ÅAS ordnar blodgivning i samarbete med blod-tjänst.

Startpaketslager ÅAS upprätthåller ett gemensamt startpaketslager med TYY, Novium och Turun AMK i Åbo och ett i samarbete med Novium i Vasa.

Studerande med barn Upprätthållandet av e-postlistan för studerande-föräldrar.

Uttalanden och utlåtanden ÅAS skriver uttalanden och utlåtanden för att driva sin socialpolitiska intressebevakning.

11


Internationell verksamhetUtbytesstudenter Internationella enheten, upprätthållandet av nuntii

och novajoj -e-postlistornaInternationella examensstudenter Samma rättigheter som fi nländska studerande.Samarbetspartners ÅAS fortsätter och utökar samarbetet med de för-

eningar som arbetar för våra utbytesstuderandes trivsel etc. (t.ex. ESN i Åbo, ESN i Vasa, ISTU)

Studenttraditioner och evenemangRosettskrinningen ÅAS ordnar den årliga rosettskrinningen under

vårvintern och utvecklar konceptet från tidigare år för att locka fl er deltagare.

Fastlaskiainen Ordnas 17.2.2015.Årsfest och årsfestvecka Ordnas 21.2.2015.Wappen Ordnas 30.4.2015.Föreningsmässa i Vasa Ordnas på våren.Specialföreningsmässa i Åbo Ordnas på våren.Gulnäbbsakademierna Ordnas i september.Gulnäbbssits i Vasa Ordnas på hösten.Lilla Wappen Ordnas 2.10.2015.Självständighetsdagens fackeltåg Ordnas 6.12.2015.ÅAS 100-årsjubileum ÅAS tillsätter en arbetsgrupp som börjar planera

ÅAS 100-årsjubileum.

12


Styrelsens projekt 2015

FöreningswikiPersoner Styrelsen + IS + Projektanställd (för wiki och hemområde)

Tidtabell Mars-April

Budget Arvode 400-800 € (projektanställd)

Beskrivning ÅAS stöd till specialföreningarna byggs upp som en nätportal i wikiformat, där all relevant information för specialföreningarna fi nns. Under 2015 slutför ÅAS projektet med föreningswikins uppbyggnad, och projektet kan därefter gå in i sin upprätthållningsfas. Eftersom det tekniska och grafi ska arbetet till stor del har gjorts under 2014 handlar det återstående arbetet med fören-ingswikin om att skapa själva innehållet.

Föreningswikins syfte är att vara en resurs och ett stöd för ÅAS specialför-eningar. Föreningswikin erbjuder specalföreningarnaföreningarna allt som en förenings styrelse eller medlem kan tänkas behöva veta om förenings-verksamhet vid ÅA. Föreningswikin baserar sig på och refererar till fi nländsk lagstiftning i mån av möjlighet. Förutom den lagstadgade delen av fören-ingsverksamheten tar föreningswikin även upp rekommendationer och tips gällande mötesteknik, protokollföring, bokföring, anordnandet av evene-mang och allting annat som hör till en förenings verksamhet. Tanken är alltså att föreningswikin i så stor omfattning det är möjligt ska ersätta förenings-utbildningarna. Genom att göra informationen som annars skulle presente-ras på utbildningarna elektronisk gör man den tillgängligare eftersom den går att nå dygnet runt. Utbildningar kan komplettera wikins innehåll, men grundtanken är att den som undrar över någonting föreningsrelaterat ska hitta svaret på föreningswikin.

Eftersom en stor del av arbetet med innehållet i föreningswikin handlar om att översätta från fi nska och dylik materialinsamling, utöver materialskapan-det som också utgår från externa källor, skulle det vara motiverat att anställa en projektkoordinator för uppgiften. Detta för att inte belasta styrelsen eller personalen utan istället frigöra mer resurser för den kontinuerliga verksam-hetens upprätthållande. Den projektanställde skulle samarbeta med ÅAS in-formatör, och informatören kunde fungera som handledare.

Då föreningswikin upplevs vara färdig kan t.ex. ett informationstillfälle för specialföreningarna hållas för att uppmärksamma dem på wikin och hur den fungerar.

13


Studentkårens serverhemområdePersoner Styrelsemedlem (kommunikation) + KS + Projektanställd (för wiki och hemom-

råde)Tidtabell Mars-April

Budget Arvode 400-800 € (projektanställd)

Beskrivning Intressesektorns serverhemområde, även kallat K, används av styrelsen och intressesektorns personal för att spara fi ler som bör fi nnas tillgängliga för den interna verksamheten. Hemområdet har en storlek på 40 GB, och på grund av informationsfl ödets storlek inom intressesektorn bör detta utrym-me hanteras på ett genomtänkt sätt. En projektsekreterare har för fl era år sedan gjort ett styrdokument för K:s användning, men det verkar dessvärre inte ha implementerats.

Därför föreslås att den projektanställda som har hand om föreningswikin också skulle få i uppdrag att gå igenom det material som fi nns sparat på K, spara det på ett externt lagringsmedium och sedan rensa K för att bygga upp en struktur i likhet med den som tidigare har skapats, med de viktigaste fi -lerna. K:s användningsplan bör också göras med tanken att strukturen ska vara lätt och smidig att upprätthålla, för att säkerställa att planen också följs och inte utgör ett hinder för den kontinuerliga verksamheten.

Utöver K:s struktur ges frihet att hitta alternativa lösningar för lagring av material som inte behöver fi nnas tillgängligt i samma mån, som exempelvis bilder från tidigare evenemang. Detta kan vara fråga om att införskaffa en extern hårdskiva eller en dylik lösning för större lagringskapacitet.

BildbankPersoner Styrelsen + IS + Fotograf

Tidtabell Hela året

Budget Arvode för fotograf (om sådan anlitas)

Beskrivning ÅAS fortsätter utvecklandet av den nya webbplatsen, som lanserades under 2014, genom att bygga upp en bildbank med representativa och proffsiga bil-der över ÅAS olika byggnader, evenemang, människor, m.m. Bildbanken kan också innehålla bilder av studielivet inom specialföreningarna och dylikt.

Vid behov anlitas en fotograf för att ta dessa bilder. Alternativa lösningar kan också väljas, såsom att ordna en fototävling eller liknande kampanj för att sporra och inspirera till bra bilder. Då ger ÅAS också specialföreningarna och kårmedlemmarna möjlighet att bidra med bilder från studielivet.

14


Uppdatering av grafi sk profi lPersoner Styrelsen + IS + Marknadsföringskoordinator + Marknadsföringsgruppen + Grafi -

kerTidtabell Januari - mars

Budget Nya trycksaker enligt behov + 800 € (grafi kerarvode)

Beskrivning I och med lanseringen av ÅAS nya webbplats på en ny domän (studentka-ren.fi ) har många av ÅAS trycksaker blivit föråldrade i och med att adressen karen.abo.fi fi nns utskriven på dem. Det här innebär på sikt nybeställning av allt sådant material, och om det är den önskade utvecklingen är det relevant att samtidigt se över den grafi ska profi len för att den ska fungera så bra som möjligt i ÅAS verksamhet.

Utöver detta har också problem med ÅAS logotyp uppdagats. Dessa handlar om att då logotypen trycks i små storlekar blir texten ”Åbo Akademis Stu-dentkår”, och ibland även den större texten, ”Kåren”, oläslig. Därför kunde en möjlig uppdatering av den grafi ska profi len innehålla regleringar och al-ternativ vad gäller logotypens storlek, språk och proportioner.

Därtill har det i och med ÅAS nya webbplats och andra nätportaler även upp-dagats ett behov av att tydligare defi niera vilka färger som används, också så kallade komplementfärger. Dessa är färger som används som tillägg för att få en bredare färgpalett och kunna ge svängrum i den grafi ska formgivningen av ÅAS material. Detta för att frångå en monokrom färgpalett och för att möj-liggöra fortsatt högklassigt grafi skt material. För att den grafi ska profi len i framtiden ska kunna användas kontinuerligt och utan problem där det blir tvunget att frångå den, är det motiverat att utveckla den nuvarande grafi ska profi len till att även täcka komplementfärger och dylika alternativa färgval.

Överlag då det gäller marknadsföringen och profi leringen av ÅAS bör det fi nnas riktlinjer för hur olika delar av ÅAS marknadsförs och exempelvis hur deras logotyper ser ut. För att skapa större enhetlighet i de fall där det är ändamålsenligt och relevant bör den grafi ska profi len innehålla anvisningar för på vilket sätt ÅAS logotyp används för att det ska vara tydligt att t.ex. ett utskott hör till ÅAS. Det fi nns också möjligheter till alternativa färgval då det gäller detaljer i ÅAS logotyp. ÅAS webbplats använder en alternativ version av den gula lyran där grenen har fått en annan färg för att göra logotypen mer iögonfallande då den används som gul på ljus bakgrund. Eftersom detta ligger utanför den grafi ska profi len är det skäligt att en uppdatering också omfattar sådana här möjligheter.

15


KommunikationskanalerPersoner Styrelsen (särskilt kommunikationsansv.) + FO, EDO + kanslipersonalen

Tidtabell Våren

Budget Kostnadsneutrala lösningar

Beskrivning ÅAS utvecklar och förtydligar under år 2015 de interna kommunikationska-nalerna för att hålla den interna kommunikationen redig och ändamålsenlig. ÅAS kansli och styrelse tog år 2014 i bruk projekthanteringsverktyget Asana, men utöver det bör man även fastslå vilken del av den interna kommunika-tionen som sker per e-post, och vilka övriga kommunikationskanaler man använder för den del av kommunikationen som inte sker per e-post. ÅAS bör överlag frångå e-post som en intern kommunikationskanal.

En syn på den interna kommunikationen är att t.ex. intressesektorn behöver kommunikationskanaler för:

1) utbyte av information2) projektplanering/strukturering av det gemensamma arbetet3) social samvaro

Då dessa kanaler blandas bromsas kommunikationen och informations-gången blir otydlig. Därför är det ändamålsenligt att fortsätta utveckla kom-munikationssätten inom intressesektorn och utreda vilka verktyg som är än-damålsenliga. Det fi nns en uppsjö av kommunikationsverktyg utöver sociala medier för att kommunicera internt inom en organisation, och verktygen bör vara ändamålsenliga och lätta att använda.

Därtill utvecklar ÅAS de interna kommunikationskanalerna mellan ÅAS olika organ, t.ex. fullmäktige, styrelsen, kanslipersonalen och ekonomisektorn. Dessa bör kommunicera bättre med varandra och för det behövs genomtänk-ta kommunikationsformer.

Även de externa kommunikationskanalerna ses över och separeras tydligare från varandra. ÅAS gör upp en strategi för användningen av de olika sociala medierna där ÅAS har konto för att klargöra syfte, målgrupp och innehållets form.

16


Materialproduktion Personer Styrelsen + IS + Marknadsföringskoordinator + Marknadsföringsgruppen


Budget Kostnadsneutralt (omprioritering)

Beskrivning För att det material som ÅAS trycker upp ska vara så ändamålsenligt som möjligt, och för att minska på mängden material som trycks upp utan desto större eftertanke, ska ÅAS göra upp en strategi för vilken sorts material som trycks upp. Förutom att vara en resursfråga är det också en miljöfråga, men främst av allt handlar det om ÅAS varumärke och marknadsföring.

För att fortsätta arbetet med att bygga på och förtydliga ÅAS varumärke krävs en helhetsöversikt av det material som trycks upp. Många trycksaker är de facto det sätt på vilket ÅAS syns utåt. Det är därför viktigt att material-produktionen för intressesektorn är enhetlig och följer den grafi ska profi len, också exempelvis inom utskottsverksamheten.

Det sätter också press på att det tryckta materialet återspeglar ÅAS varu-märke och vilket syfte det har att materialet fi nns i tryckt format. Genom att förankra strategin för materialproduktionen i ÅAS marknadsföring förstärker man ÅAS varumärke. Strategin bör också innehålla instruktioner för vilket syfte ÅAS material tjänar. Till exempel kan strategin avgöra om marknads-föringen ska handla om att producera interaktivt material (t.ex. en kårkalen-der) eller på annat sätt vara engagerande.

Genom strategin kunde till exempel en satsning på konkret marknadsfö-ringsmaterial göras. I strategiarbetet bör frågan dryftas gällande t.ex. pu-blikationernas och apgalleriets roller. Apgalleriet kan påstås spela en viktig roll i och med att det är styrelsens och intressesektorns personals ansikte till kårmedlemmarna, vilket innebär att benämningen av styrelseposterna inte bara har en intern funktion, utan också en marknadsföringsaspekt. Publi-kationerna kan anses stärka ÅAS varumärke som intressebevakare, men de kunde också fungera ypperligt i ett enbart digitalt format. Andra trycksaker såsom planscher och kläder är inte heller att underskatta som marknadsfö-ringsmedium.

Kårkalenderns funktion, syfte, målgrupp och hur bra den uppfyller dessa måste också ingå i strategin. Huruvida ÅAS ska ha en kalender eller inte beror på vilket dess huvudsakliga syfte är. Om syftet är att kalendern ska användas som en personlig kalender, är följdfrågorna vem den huvudsakliga målgrup-pen i så fall är och i vilken storlek kalendern bör tryckas för att tillgodose mål-gruppens behov.

17


Elektronisk ansökningsportalPersoner Styrelsemedlem (höpo) + HE, IS + kodare? (om man bygger eget)


Beskrivning Utvecklingen av Halloped går ganska trögt och det är osäkert ifall det i fram-tiden kommer att resultera i någonting mer användbart än den portal som fi nns redan nu. Därför behövs det nu en utredning om hur man går vidare med utvecklingen av en fungerande elektronisk ansökningsportal. Som alternativ till Halloped kunde ett eget system utvecklas inom ramen för samma kost-nad som utvecklingen av Hallopedportalen, men i första hand prioriteras att utveckla Hallopedprojektet som ÅAS redan har investerat resurser i.

Politiska linjepappretPersoner Styrelsen + fullmäktigegrupperingar

Tidtabell Hösten (kan dock påbörjas på våren)

Budget Kostnadsneutralt (omprioritering)

Länk http://web.abo.fi /karen/bilagor/lipa_2013.pdf

Beskrivning Efter att ÅAS styrelse 2014 läst igenom tidigare års verksamhetsplaner så har det kommit fram att delar av dessa dokument innehåller sådan text som egentligen borde skrivas in i det politiska linjepappret. Det nuvarande linje-pappret är godkänt på fullmäktigemötet 07/13 för perioden 2013-2015. Så-ledes bör linjepappret uppdateras under 2015 för godkännande till hösten 2015.

Riksdagsval 2015Personer Styrelsen + STYLA + Vasa Studerande r.f.


Budget 500 €

Beskrivning ÅAS ordnar paneldebatter inför riksdagsvalet i samarbete med STYLA och Vasa Studerande r.f. En kampanj för att öka röstningsprocenten bland stu-derande ordnas. ÅAS styrelse träffar riksdagsvalskandidater vid behov och i mån av möjlighet. ÅAS deltar aktivit i nationella riksdagsvalskampanjer som FSF ordnar.

Budgetreservation för detta projekt är i första hand tänkt för deltagande i eventuella FSF-kampanjer av den typ som ordnats under tidigare riksdags-valsår.

18


Studieliv 2.0Personer Styrelsen + SE


Budget Kostnadsneutral

Beskrivning Till den socialpolitiska sektorn hör bl.a. ansvaret för studerandes sociala välbefi nnande. Genom det nationella KYKY-projektet har den socialpolitiska sektorn tagit del av resultat och kunskap som berör studerandes delaktighet i studielivet.

Eftersom det i olika undersökningar (t.ex. studieklimatundersökningarna och ÅAS jämlikhetsenkät) har visat sig att det fi nns en del studerande som känner sig ensamma, trakasserade eller på något annat sätt inte fullt lika delaktiga i studielivet som medelstuderanden, är det motiverat att under 2015 i högre grad än tidigare uppmärksamma lärdomen från KYKY-projektet och integrera det i ÅAS verksamhet.

De studiesociala frågor ÅAS aktivt uppmärksammar är åtminstone följande:

Studielivet har en stor inverkan på hur nya studerande upplever sitt första studieår. Människor är olika, och reagerar olika på samma sak. Alla är nöd-vändigtvis inte okej med att exempelvis uppträda, och kan reagera väldigt olika i t.ex. en spänd eller pinsam situation. Därför är det viktigt att redan på förhand kunna beakta sådana scenarion då man planerar t.ex. ett evene-mang. ÅAS beaktar detta i alla evenemang och jobbar för att situationen ska förbättras också inom specialföreningar. ÅAS jobbar för att alla evenemang ska göras mer lättillgängliga också för studerande som t.ex. inte dricker al-kohol. Separata alternativ ökar inte integreringen, utan ÅAS jobbar för att alla ska kunna delta i evenemangen och ha lika roligt. ÅAS jobbar för att in-tegrera nya studerande i studielivet och stävja den negativa statistiken vad gäller studerande som känner sig ensamma.

19


Det ligger alltid på arrangörens ansvar att se till att deltagare varken dis-krimineras, trakasseras eller på annat sätt behandlas orättvist. Eftersom en del studerande i undersökningar har svarat att de blivit trakasserade i sam-manhang där ÅAS eller en av ÅAS specialföreningar stått som arrangör, job-bar ÅAS för att både ÅAS och specialföreningarna ska ta sitt ansvar som ar-rangörer i dessa frågor. Arrangörerna lägger inte alltid märke till situationer där exempelvis trakasserier förekommer. Arrangörerna måste därför vara vaksammare, men också på förhand tänka igenom hur sådana situationer kan undvikas.

I projekt- och specialföreningsmedlen utgör Studieliv 2.0 en fokuspunkt. Syftet med detta är att sporra specialföreningarna till att utveckla sin verk-samhet på de sätt som nämns ovan. Genom att anknyta ÅAS stöd till special-föreningarna till att beakta de studielivssociala aspekterna av verksamheten förankrar ÅAS projektet på ett konkret sätt i kontakten till specialföreningar-na. För att underlätta för specialföreningarna att vinkla sin verksamhet i en-lighet med projektet för att kunna få stöd genom medlen ovan, uppmuntrar ÅAS specialföreningarna att ta kontakt med ÅAS och utnyttja den socialpoli-tiska sektorns expertis inom området.

20


StudrepnätverkPersoner Styrelsen (höpo, specialföreningar) + HE, IS

Tidtabell Hela året (tänkt att bli fortlöpande verksamhet)

Budget 120 € (traktering för träffar)

Beskrivning Arbetet med nätverket för studentrepresentanter, Studrepnätverket, fortsät-ter. Nätportalen byggs upp för att bli en resurs som stöder studentrepresen-tanter i deras arbete. Samtidigt ska studrepnätverket vara tillgängligt för an-dra som är intresserade av vad studentrepresentanter är och hur man ställer upp.

Utöver portalen består nätverket också av ett verktyg som studentrepresen-tanter kan använda för att kommunicera med varandra och ÅAS i friare former. E-post hålls kvar som den primära kommunikationsformen för all information och formell kommunikation. Som kommunikationsverktyg för friare kommu-nikation används samma verktyg som för intressesektorns interna kommuni-kation.

ÅAS ordnar kontinuerligt återkommande träffar mellan studentrepresentan-ter och ÅAS. Träffarna har en tydlig struktur och ett tydligt syfte. Syftet med träffarna är att informera studentrepresentanterna om vad som händer inom ÅA.

Genom att fungera som en koordinerande kraft för studentrepresentanterna håller ÅAS aktivt kontakt med alla studentrepresentanter och stöder dem i att bättre påverka beslutsfattandet på olika nivåer. ÅAS bistår studentrepre-sentanterna med information om t.ex. förändringar inom Åbo Akademi och för diskussion tillsammans med studentrepresentanterna om utmaningar inom Åbo Akademi, för att sträva efter att hitta lösningar som alla kan arbeta för och således nå bättre genomslagskraft. Till exempel kan det den vägen jobbas för att suppleanternas ställning inom förvaltningen ska vara likvärdig med ordinarie medlemmars.

ÅAS uppmuntrar studentrepresentanterna att organisera sig för att under-lätta kommunikationen mellan ÅAS och studentrepresentanterna. Till exem-pel kan studentrepresentantgrupperna utse en eller två personer som står i tätare kontakt med ÅAS. ÅAS jobbar även för att suppleanter inte glöms bort inom nätverket och studentrepresentantgrupperna.

ÅAS uppmuntrar specialföreningar att utse styrelsemedlemmar som ansvarar för högskolepolitik och att bilda öppna grupper som jobbar med högskolepo-litiska frågor. ÅAS ger dem stöd och inkluderar dem i nätverket. Till exempel kan grupperna jobba för att uppmuntra andra studerande att bli intresserade av beslutsfattandet vid Åbo Akademi, eller jobba för att utveckla studerandes möjligheter att påverka även på ämnesnivå. ÅAS håller även kontakt med de av specialföreningarnas styrelsemedlemmar som ansvarar för högskolepoli-tik och inkluderar dem i studrepnätverket på samma sätt som de öppna grup-perna.

21


Fullmäktigeval 2015Personer Styrelse + HE, IS, GS+ Valnämnden + Kårvalskoordinator


Budget 800 €

Beskrivning ÅAS ordnar kårval för att välja nytt kårfullmäktige under hösten 2015. En kårvalskoordinator anställs för att sköta det praktiska arrangemangen kring kårvalet. Under senaste valet var valdeltagandet 29,6 % . Studentkåren uppmuntrar studerande att ställa upp och rösta i valet. Målsättningen är ett högt antal uppställda kandidater och att valdeltagandet stiger. För att uppnå detta mål krävs långsiktigt och målmedvetet arbete som bör inledas redan under våren 2015.

Studentkårens styrdokumentPersoner SO, FO, EDO, GS


Budget 1000 € (om konsulthjälp behövs)

Beskrivning ÅAS uppdaterar sina styrdokument (stadgar, arbetsordningar, reglemente för stipendier och utmärkelser, ekonomireglementet m.m.). Dokumenten be-handlas och godkänns av fullmäktige.

JämlikhetsplanenPersoner Styrelsemedlem (SOPO) + SE + Tillsatt arbetsgrupp



Länk http://web.abo.fi /karen/bilagor/publikationer/jamlikhetsplanen_2013_2015.pdf

Beskrivning Jämlikhetsplanen är i kraft ännu under år 2015. År 2015 bör fullmäktige till-sätta en arbetsgrupp för att utarbeta en ny plan som kan godkännas före ut-gången av året och tas i bruk i början av 2016. Arbetsgruppen som tillsätts bör vara sluten och skall genom koordinering av kårkansliets socialpolitiska sektor skriva denna nya plan.

Jämlikhetsplanens roll har en stark koppling till Studieliv 2.0, och den nya planen beaktas i all ÅAS verksamhet. Planen reglerar ÅAS verksamhet för att ÅAS värderingar ska vara enhetliga och återspeglas genom all ÅAS verksam-het.

22


KursutvärderingPersoner Styrelsemedlem (höpo) + HE + Studentrepresentanter



Beskrivning Kursutvärdering och kursutvärderingssystem är något som har varit ett stort tema under år 2014 både inom ÅA och nationellt. För att utveckla kursut-värderingen vid ÅA fortsätter ÅAS att föra fram ÅA-gemensamma kursutvär-deringar och kursutvärderingsprocesser som ett av fokusområdena år 2015 i och med den nya strukturen. ÅAS betonar vikten av systematisk, elektronisk och anonym kursutvärdering, samt återkopplingen av denna, vid alla ÅA:s ämnen. ÅAS samarbetar med studentrepresentanterna för att studenterna ska bli aktivare i arbetet med att förbättra kvaliteten på den egna utbildning-en genom kursutvärderingar.

Den fi nlandssvenska högskolekontaktenPersoner Styrelsen + GS + SHS, HUS, AUS, ASK, Novium

Tidtabell Våren

Budget 800 €

Beskrivning För att förbättra samarbetet med de svensk- och tvåspråkiga student- och studerandekårerna i Finland (SHS, HUS, AUS, ASK och Novium) jobbar ÅAS för att på olika sätt öka kontakten till dessa.

Dels kan ÅAS ordna träffar med de enskilda kårernas styrelser, antingen som närträffar om möjligt, eller på distans. Dels kan ÅAS vid behov ordna gemen-samma träffar för alla svensk- och tvåspråkiga student- och studerandekå-rer.

För att starta samarbetet ordnas ett seminarium i Åbo som en första gemen-sam träff. Seminariet ordnas som ett kvällsevenemang med talare och um-gängesfokuserande program.

23


intressesektorns verksamhetsplan 2015

Documents