www.jordbruksverket.se

Bra att veta ommindre häststallar

Innehåll

Förord 5 Om-ochnybyggnad 6 Takhöjd 6 Längd-ochbreddmått 6 Värmeisoleradelleroisoleradstallbyggnad 7 Portarochdörrar 8 Övrigt 8 Stallbyggnaden 9 Golv 9 Ytterväggar 10 Innertak 11 Fönster 11 Inredning 11 Boxväggar 11 Boxdörrar 13 Foder 13 Vatten 14 Övrigt 16 Elektriskainstallationerochbelysning 16 Brandskydd 17 Gödsel 19 Utrymmenförfoderochströ 20 Service-ochbiutrymmen 20 Ventilation 21 Luftkvalitet 22 Erforderligaventilationsflöden 23 Ventilationssystem 24 Naturligventilationi”varma”stallar 25 Naturligventilationi”kalla”stallar 29 Fläktventilation 30 Tilläggsvärme 32 Referenserochmerattläsa 34

5

Förord

Denna broschyr vänder sig i första hand till dem som står i begrepp att byggastallförettmindreantalhästarochskasessomettkomplementtillJordbruks-verketsbroschyr”DjurskyddsbestämmelserHäst,Jordbruksinformation7-2008”där djurskyddsbestämmelserna är samlade. Avsikten med broschyren är att gepraktiskatipsomhurettstallskaplanerasochutformas,delsförattochfungerabramenocksåförattgodtasviddegranskningarsomolikamyndigheterutför,t.ex. länsstyrelsernas förprövning. Förprövning innebär att länsstyrelsen tittarpåritningarnapådenplaneradebyggnadenförattseomdenkommerattuppfylladekravsomdjurskyddslagenställer.Länsstyrelsenskaocksåbesiktigadenfär-digställdabyggnadenförattkontrolleraattdenbyggdesenligtritningarna.

Broschyrenärinteheltäckande,ochtarblandannatinteupprekommendationerförattbyggalösdrift.Fördensomvillläsamerhänvisastillreferenslistanislutetav broschyren. Innan du bygger bör du också kontrollera aktuell lagstiftning,eftersombestämmelserkanändras.FöreskrifterochandrabestämmelserfinnspåJordbruksverketswebbsidawww.jordbruksverket.se.

6

Om- och nybyggnadOmmanfunderarpåattbyggaomettgammaltdjurstall,t.ex.engammalladugård,tillhäststallsåärdetviktigtattförstbedömaomdetgamlastalletärlämpligtförombyggnad.Någraviktigaförutsättningartasuppochdiskuterasnedan.

TakhöjdEnligt djurskyddsbestämmelserna krävs en minsta takhöjd på 1,5 x mankhöjd,dockminst2,2m.Bakgrundentilldettakravärbl.a.attenhästskakunnasträckapåhuvudetutanhinderavtaket.Enhästsverkligahöjdärungefär1,3xmank-höjd.Vadkravetpå1,5xmankhöjdinnebäripraktikenvisasmednågraräkne-exempel.

Förenhästmedmankhöjden1,70mblirminstagodtagbaratakhöjdpå1,7x1,5=2,55m.

Förenhästmedmankhöjden1,40mskulledetteoretiskträckamedentakhöjdpå1,4x1,5=2,1m,menhärkrävs2,2meftersom2,2malltidärminstagodtagbaratakhöjd.

Omväntkanmanräknautatt iett stallmed takhöjden2,40m fårman inhysahästarmedenstörstamankhöjdpå2,4/1,5=1,60m.

Manskautgåifrånatttakhöjdenräknastillunderkantpåtakbjälkarnaochmanska också ta med tjockleken på ströbädden i beräkningen. Det kan också varakloktatttänkapåattstalletiframtidenkanskeskainhysastörrehästaränvadsomäraktuelltvidplaneringstillfället.Slutsatsenärattdetärtveksamtattbyggaomgamlastallarmedentakhöjdsomärmindreän2,5–2,6m.

Omtakhöjdenärbegränsad,ochmanavolikaskälvillutnyttjadetgamlastallet,kandetvaramöjligtattsänkagolvetellerhöjainnertaket.Igamlastallarmedsten-grundskamantänkapåattstengrundenoftastgårininnanförytterväggenvilketbegränsar möjligheterna att sänka golvet utmed ytterväggarna. Att höja taketinnebäroftastattmanpåverkarbyggnadenskonstruktion.Detgårtillexempelinteattsågaavtakbjälkarnautanvidareeftersomtakbjälkarnasomregelhållerihophelabyggnaden.Omtaketskahöjasärdetkloktattanlitaenbyggexpert.

Generellt sett är stor takhöjd positivt för stallmiljön. Förutsättningarna för attt.ex.ventilationochljusfördelningskablibraökar.

Längd- och breddmåttDetmåttsomärmestavgörandeärdetbefintligahusetsinvändigabredd.Hus-breddersomärlämpligastyrsihuvudsakavbreddpåstallgångochboxmått.

7

Ettallmäntrådidjurskyddsbestämmelsernaärattstallgångenbörvaraminst2,5mbred(allmäntrådärenrekommendationomhurenvissbestämmelseilagstift-ningenkanuppfyllas).Istallarmedmyckettrafikistallgångarnaärdettamåttsärskiltviktigteftersomdetunderlättarskötselnochhanteringenavhästarnaochminskarriskernaförskador.Ivissafallkanännubredaregångarvaraaktuellt,t.ex.omhästarnakanstickauthuvudetigången.

Minstagodtagbaramåttpåboxarfinnsidjurskyddsbestämmelserna.Engenerelluppfattningärdockattboxmiljönförbättrasochattskötselnavhästarnaunder-lättasomminimimåttenökasmedca20%ellerannorlundauttrycktmultiplice-rasmed1,2.

Ettexempel:Förenhästmedmankhöjden1,65märminimikravenattboxareanska vara 9 m2 och kortaste sidan 2,5 m. Multipliceras dessa siffror med 1,2 blirboxarean ca 11 m2 och kortaste sidan 3,0 m. Den långa sidan blir 11/3 = 3,7 m.(Observeraattdennabox,11m2ochkortastesidan3,0m,ävenuppfyllerminimi-kravenförenfölningsbox).

Ommanflyttarindessasiffroriettstallmedenboxradkanmanräknautattdenstallbreddsomerfordrasblirmellan2,5+3,0=5,5moch2,5+3,7=6,2m.Iettstallmedtvåboxraderkanpåmotsvarandesätträknasutatterforderligstall-breddblirmellan2,5+2x3,0=8,5moch2,5+2x3,7=9,9m.

Hurlångtdetbefintligastalletbehövervaraellerhurmångaboxarsomfårplatsistalletkanräknasutnärbreddenpåboxarnaharbestämts.Idennaberäkningmåstemanförståsocksåtamederforderligplatsförbiutrymmen,eventuellspol-plats,etc.Lämpligenprövarmanolikaalternativgenomattgöraenklaskisser.

Värmeisolerad eller oisolerad stallbyggnadEn värmeisolerad byggnad kännetecknas av att man kan kontrollera och styrastalltemperaturen under den kalla årstiden. En förutsättning för detta är attytterväggarochinnetakharenvissgradavvärmeisolering.Igamlakostallarmedväggaravtimmerochhöpåskullenuppfylldesdettakravpåvärmeisoleringochgenomattregleraventilationenkundemanupprätthållaennågorlundahögochjämnstalltemperaturpåvintern.

Ettickevärmeisoleratstallkännetecknasavattväggarochtaksaknarvärmeiso-leringochattstalltemperaturerkommerattföljautetemperaturen.Detgåralltsåinteatthållafrostfritt iettoisoleratstall.Ommantäpperförluftöppningarnaiett sådantstall för att höja stalltemperaturenkommer manatt fåproblem medkondenspåväggarochtakochdåligstallmiljö.Förattettickevärmeisoleratstallskafungerapåettbrasättmåstedetvarafullluftväxlingåretrunt.

8

Ommanhar föravsiktattbyggaomettbefintligtstall tillhäststallmåstemantidigtbestämmasigföromstalletskaskötasochfungerasomettvärmeisolerat(”varmt”)ellerickevärmeisolerat(”kallt”)stall.Omt.ex.detbefintligastalletharenskullemedenkeltplankgolvdärdetintekommerattförvarashöellerhalmsåmåsteskullbjälklagetvärmeisolerasommanvillhaett”varmt”stallpåvintern.I annat fall måste stallet betraktas och skötas som ett icke värmeisolerat stall.Det finns generellt sett inga mellanting mellan ”varmt” och ”kallt” stall. Tänkpåattett”varmt”stallidettasammanhanginnebärattstalletskakunnahållasfrostfrittunderdenkallaårstidenutanproblemmedkondensochdåligstallmiljö.Omallahästarnaärutesamtidigtdagtidmåstemaniettsådantstalltillföraextravärmeistalletpåvintern.

Portar och dörrarEnligtallmännarådtilldjurskyddsbestämmelsernabörboxdörrarochstalldörrarvaraminst1,2x2,2m(breddxhöjd,frittmått).Detärenfördelomstalletredanfrånbörjanärförsettmedminsttvådörrarsomdirektellerindirektlederutidetfriasåattmanihändelseavbrandkantauthästarnagenomnågonavdörrarna.Förattmanskakunnautrymmatvåhästarsamtidigtgenomendörrbehöverdenfriadörrbreddenvara1,6menligtLantbruketsBrandskyddskommitté(LBK).Detäralltsåpositivtomdetbefintligastalletärförsettmedfleraochtillräckligtstoraytterdörrar(sevidareavsnittetombrandskydd).

ÖvrigtAndrasakersommanbörtamedibedömningenavomettgammaltstallärlämp-ligtförombyggnadtilletthäststallärhurfoder,strömedelochgödselskaförva-rasochhanteras.Enutgångspunktbörvaraattstalletskavaralättskött.Dentidmanvistasistalletskaihuvudsakägnasåthästarnaochinteåtdåligtplaneratochorationelltarbetemedfoder,strö,gödselochrengöring.

LBK:sgrundregelärattmanhögstfårlagraettdagsbehovavhöochhalminneistallet.Detkrävsalltsåsomregelsärskildaochbrandteknisktavgränsadeutrym-men för lagring av foder och strö. Från hygienisk synpunkt är detta också attföredraeftersomfuktigstalluftkanbidratillmögeltillväxt,mm.

Detbörocksåfinnastillräckligtutrymmeförtrafiktillochfrånstallet.Detskat.ex.varalättattkommaframtillstalletmedenhästtransportochdetskavaralättattlossaochlastafoder,ströochgödsel.Förattvändamedenhästtransportbehövergårdsplanenvaracirka13mbred.

Ettannatgrundläggandekravärattdetfinns förutsättningar föratt tillgodosehästarnasbehovavutevistelse,somnumeraärregleratiföreskrift.Hagarnabörvarabådetillräckligtstora,tillräckligtmångaochhaenlämpligmarkbeskaffen-het.Bästärattsommarbetetskeriandrahagaränrasthagarnavidstallet.

9

Omdetbefintligastalletvisarsigvaraolämpligtförombyggnadifleraavseendenbörmanövervägaattväljaenannanlösning.

StallbyggnadenGolvGolvihäststallarutsättsförstoramekaniskaochkemiskapåfrestningarochbördärför ha god kvalitet, speciellt i stallgångarna. Betong med kvalitetsbeteck-ningenC30/37(exponeringsklassXC3)ellerbättrebörväljas.Merprisetförbättrekvalitetärmåttligt.

Denvanligastetypenavgolvihäststallarärenskiktsgolvpåmark.Underbetong-skiktet är det nödvändigt med ett väl packat dräneringslager av singel ellermakadamsomförhindrarkapillärupptransportavvatten.Ivärmeisoleradebygg-naderärdetpositivtattvärmeisoleragolvetutmedytterväggarna,s.k.randisole-ring.Dettamotverkarkondensutmedytterväggarna.Någonytterligarevärmeiso-leringigolvetbehövsnormaltinte.

Fig. 1. Enskiktsgolv och två alternativa sätt att randisolera (Ventorp).

Iboxarnabörgolvet luta1-2cmpermetermotstallgångenföratt i förstahanddräneraborttvättvatten.Omboxenärförseddmedtorrtochfintströärbehovetavurindräneringlitetmenvidtvättningärdetbraatthaavloppförtvättvattnet.Ettalternativärvanligaavloppsbrunnarmennackdelenmeddessaärattdeärsvåraatthållarena.Etttipsärattförsedemmedtätalocksomtasbortvidtvätt-ning.Ettannatalternativäravloppsrännoristallgångenutmedboxarnasfront-väggar.Dessarännorbörtäckasmedettperforeratlocksomkanlyftasbortvidrensning.Förattintedessarännorskafungerasomluftintagärdetviktigtattdeförsesmedvattenlåsellerannatstoppförutifrånkommandeluft.

Enskiktsgolv

100betong

150dränering

mark

Kantisolering Markskiva

min.1000mm

10

Vattenavledning

Slambrunnmedvattenlåsminø500mm

Fig. 2. Avloppsränna samt skiss på slambrunn med vattenlås som hindrar att uteluft kommer in i stallet via avloppssystemet (Ventorp).

Detärviktigtatthästarnaintehalkarpågolven.Golvytanmåstedärförgörassträvmenintesåojämnattrenhållningochsopningförsvårasalltförmycket.Envanligrekommendation är att golvytan i boxarna brädrives och att gångarna kvastasochattkvastningenskerigångarnaslängdriktning.Kvastninginnebärattytanblirgrövreänvidbrädrivning.Istallgångarnakanmanövervägaattväljaannanbeläggningänbetongförattminskaljudalstringoch/ellergöragolvetmjukareattgåpå,t.ex.spånmedstenmjölellergummi.Hurdessaalternativabeläggningarpåverkar förutsättningarna och möjligheterna att sopa och hålla rent samt attköravagnarochkärrorigångenskamantänkaigenom.

YtterväggarI ”varma” stallar måste ytterväggarna ha viss värmeisolering för att förhindraytkondensunderdenkallaårstiden.IsödraSverigemåsteisoleringsgradenminstmotsvara45mmmineralull(U-värde0,73W/m2,oC)ochinorraSverigeminst70mm(U-värde0,55W/m2,oC).Ombefintligaytterväggarharfördåligvärmeisole-ring(frågavidbehovenbyggexpert)måstedetilläggsisolerasellerocksåmåstemanväljaattanvändastalletsomett”kallt”stall.

Ytterväggarnaärsomregelocksåboxväggochskadåmotståsparkarochgnag-ning.Såkalladestenväggaruppfyllernormaltdessakrav.Omytterväggarnaäravträsåkandetfinnasbehovavattdekläsmedeninvändigbeklädnad.Spontade,hyvladeplankavgodkvalitetmedenminstatjocklekpå42mmochenstörstaspännviddpå1,2märerfarenhetsmässigtettsäkertval.Sammamaterialsomiboxmellanväggarnaärandraalternativ.

11

InnertakOmstalletskafungerasomett”varmt”stallärminimikravenpåvärmeisoleringdetsammasomförytterväggarna.Detärdockaldrigfelatthabättrevärmeisole-ringiinnertaket.Seävenavsnittetombrandskydd.

Sominnertaksbeklädnadkanspontadebräder,plåtellerträskivoravolikaslaganvändas.Enallmänuppfattningärattträbidrartillenbättrestallmiljö.

FönsterHäststallar måste ha fönster eller andra ljusinsläpp för dagsljus. Önskvärt ärattvarjehästboxharettfönsterochentumregelärattfönstretsstorlekskavaraungefär1m2/box.Fönstersomhästarnakankommaåtmednosellerhovarmåsteantingenvaraokrossbaraellerskyddademedettgaller(seavsnittomboxväggar).Detärenfördelomfönstrenäröppningsbaramentänkpåattmanmåstekommaåtattöppna(ochputsa)fönstrenbakomgallren.I”varma”stallarrekommende-rasminst2-glasfönster.

Detärigrundenfelattanvändafönstersomluftintag.Friskluftskaströmmaini stallet genom särskilda luftintag som ska vara dimensionerade och regleradepåettriktigtsätt.Möjlighetenattöppnafönsterskaenbartanvändasundervär-meperioderförattökaventilationenellervidströmavbrottnäreventuellventila-tionsfläktharstannat(seavsnittomventilation).

I”varma”stallarskaluftintagen(tilluftsarean)lättkunnareglerasochanpassasefterbehovochårstid.I”kalla”stallarskaluftintagenvarafulltöppnaåretruntutommöjligenvidoväder.

Iuteboxarochandraboxarmedfönsterdärhästenkanstickauthuvudetmåstedet finnas ventilationsöppningar som säkerställer luftväxlingen i boxarna omellernäruteboxfönstrenellerdeövreboxdörrarnastängs.

InredningNär man väljer inredning i stallet så är en bra utgångspunkt att hästar alltidkommerattfastnaellerskadasigpåallinredningsomärolämpligtutformadellerdimensionerad.Detgällerdärförattväljaochutformainredningmedomsorg.Varmedvetenomattdetislutändenalltidärhästägarensansvaratthästeninhysesienboxsomärsäker.Dettagälleräveninackorderingsstallar.

Alla utskjutande delar i boxar och stallgång såsom grindlås, kranar, utsmyck-ningsdetaljer,mm.måsteantingenskyddaspålämpligtsättellerutformassåattskaderiskenundviks.

12

BoxväggarPåmarknadenfinnsettflertalfabrikatavboxarsomiregelkanmåttbeställas.Detvanligasteärattboxmellanväggarochfrontvägghartätnederdelochgalleröver-del.Dentätadelenbestårvanligenavträ-ellerplastmaterial.

Detrekommenderasattdetätaboxväggarnaskahaenhöjdpå0,8-0,9xmankhöjd.Förenhästmedmankhöjden1,65minnebärdetta1,3-1,5m.Detärintealltidnöd-vändigtellerönskvärtatthaengalleröverdel.Dettaberorframföralltpåhurvälhästarnakännervarandra.Mellanhästarsomäraggressivamotvarandraärdetnödvändigtatthaengalleröverdel(ellertätöverdel)mellanboxarnamenmellanhästarsomärvanavidvarandrabehövsiregelintedetta.Därdetärmöjligtkanmanalltsågärnaheltslopagaller.Hästarnakandåhafysiskkontaktmedvaran-draochderassocialabehovkandärmedtillgodoses.Ommanärosäkeromdenframtidahästhållningenäretttipsatthagallermellant.ex.varannanbox.Vidutfodring kan hästar som normalt sett kommer bra överens bli aggressiva motvarandra.Enligtlagstiftningenskahästarkunnaintasittfoderlugntochnatur-ligt.Ettsättattåstadkommadettaärattidenfrämredelenavboxenhaentät,högmellanvägg.Idenbakredelenväljermanommöjligtatthaövredelenöppenelleromnödvändigt,ettlämpligtgaller.Attenbarthaavskiljandegallernärmastfoderkrubbanärettannatalternativ.Försmåhästarskanaturligtvisboxväggarochboxmåttanpassasefterderasbehov.

Detärviktigtattgallretovanpåmellanväggarnaärutformadeochdimensione-radepåettriktigtsättföratthästarnainteskafastnamednågondelavkroppen.Dekroppsdelarsomhästenkanfastnamedärihuvudsakunderkäke,hovar/benochhuvud.Närmanskaväljastorlekenpåöppningarihästboxen,t.ex.avståndmellanstängernaiettståendegaller,såärprincipendenattantingenskaöpp-ningarnavarasåsmåatthästenintefårinkroppsdeleniöppningenellerocksåsåstoraattdelättkommerurochintefastnar.Ommanharolikastorlekpåhästarna(ochdärmedpåkroppsdelarna)ärengodregelattanpassademinstaöppning-arnasåattdenminstahästenintekanfåinnågonkroppsdelochdestörstaöpp-ningarnasåattdenstörstahästenintefastnarmednågonkroppsdel.

I tidigare versioner av djurskyddsbestämmelser för hästar fanns riktlinjer förvilkamåttsomskullegällamellanrören/stavarnaiståendeochliggandegaller.Dådet trotsattdessarekommentationer följtsskettskadorpåhästarhardessarekommendationer tagits bort. Ska stående eller liggande galler användas skaavståndetanpassasefterdehästarsomståriboxarnasåattdeintekanfastna.Oavsettomståendeellerliggandegalleranvändsärdetväldigtviktigtattrören/stavarnaigallretärsåkraftigtdimensioneradeattdeintegervikaochböjersigförenspark.Vanligaarmeringsjärnärolämpligaeftersomdeärförveka.

Ytterligare ett alternativ är rutgaller (trådgaller). Utformningen av rutgaller ärmindreberoendeavstorlekenpåhästarnaochgerettluftigareintryck.Rekom-menderade dimensioner är 25/3 (maskstorlek, mm/trådtjocklek, mm) för småhästar(ponnyer)och50/4förstörrehästar.

13

Fig. 3. Exempel på rutgaller

Denfriaöppningenovanförboxväggarnabörvaramindreän150mmellermerän450mm.Dettaföratthästarnainteskariskeraattfastnamedhuvudetochhängasig.

Den eventuella springan under boxväggarna bör inte vara större än 35 mm.Springaunderboxfrontenärframföralltaktuellidefallmantvättarboxenochharavloppsrännoristallgången.

BoxdörrarOmmanskaväljaskjutdörrarellerslagdörrar (dörrmedgångjärn)ärdelvisensmaksak.Ommanväljerslagdörrarskamantänkapåattdehelstskaöppnasmotdethållvarifrånhästennormaltledsiniboxen.Hästenskaalltsåintebehöva”gårunt”dörrenförattkommainiboxen.Kontrolleraocksåattdörrarnaistängtlägeorsakarsålitetskrammelsommöjligt.

Boxlåsen kan vara värda en särskilt omtanke. De bör vara lätt åtkomliga bådeutifrånochinifrånboxen.Omboxlåsenstickerutkandeutgöraenskaderiskochbördåskyddasmedavrundadeanordningar.Utöverordinarieboxlåsrekommen-derasdetattmonterastabilaboxlåsäveninederkantpådörrarnasutsida.Dessalåsförhindrarattdörrarnagervikaochatthästenfastnarmedhovenidendörr-springasomkanuppståvidenspark.

FoderLämpligen placeras foderkrubban på insidan av boxfronten. Det är då enkeltattutfodraantingenfrånboxdörren,frånenluckaiboxfrontenelleröverfront-

14

väggenomgalleröverdelsaknas.Krubbanfårintemonterassånäramellanväg-genatthästenriskerarattfastnamedhovellerhuvud.Förattundvikadettaböravståndet mellan krubba och mellanvägg vara mer än 25 cm såvida man inteväljerenhörnkrubba.Omhästarnastörvarandraisambandmedutfodringochgalleröverdelsaknasärenlösningattenbartmonteraavskiljandegallernärmastfoderkrubban.

Avståndetmellangolvetochkrubbansöverkantbörenligtrekommendationernavara0,5-0,6xmankhöjd.Förenhästmedmankhöjden1,65mbetyderdetta0,8-1,0mövergolvet.

Fig. 4. Lämplig höjd för placering av krubba (Ventorp)

Grovfoder ges normalt på boxgolvet. Hästen äter då på ett naturligt sätt. Omhöhäckanvändsskadenvarasåkonstrueradochplaceradatthästenintefastnarmedhovarochkäke.Härgällersammaprincipersomförboxgaller.

VattenGenerellt sett har hästar ett dagligt vätskebehov på 5-15 liter vatten per 100 kgkroppsvikt.Denlägresiffrangällerförhästarpåunderhållsfoderochdenhögreförhårtarbetandeellerdigivandehästar.Enhästsomväger600kgbehöveralltså30-90litervattenperdygn.Attbärautdennamängdvattentillhästarnaärtids-krävandeocharbetsamt.Merrationelltärattinstalleravattenkoppar.Detärdockviktigtattvattenkopparnasfunktionkontrollerasdagligen.Enavfördelarnamedattgehästarnatillgångtillvattenihinkärattmankankontrollerahurmyckethästarnadricker.Medhjälpavslangarkanettsådantsystemocksåfungerabraiettmindrestall.

 

0,5-0,6mkh

15

Vattenkopparna bör monteras på samma höjd som eller något högre än foder-krubban(0,6-0,65xmankhöjd).Omvattenkoppenplaceraspåboxfrontenunder-lättastillsynochrengöringavkoppen.Krubbaochvattenkoppbörintesittaförnäravarandraeftersomhästendåkanblötanerikrubbanellerspillafoderivat-tenkoppen.Föratthästeninteskariskeraattfastnagällersammaprinciperförmonteringavvattenkoppensomförkrubban,seovan.

Fig. 5. Exempel på lämpliga placeringar av krubba och vattenkopp (Ventorp).

Envattenkoppbörkunnage6-8l/minvidettvattenledningstryckpå2,5kg/cm2(0,25MPa)föratthästenskakunnadrickapåettnaturligtsätt.Detärviktigtattrörledningarocheventuellhydroforärdimensioneradesåattdenvattenkoppsomligger längstbort isystemetmatasmedtillräckligmängdvatten.Rådgörgärnamedenrörläggare.Rörenbörplacerasochskyddassåatthästarnaintekommeråtattskadademellerskadasigpådem.

Vattenkopparnakanvarautrustademedolikatyperavventilersomhästarnaskatryckapåförattfåframvatten.Kopparmedrörventilerhardenfördelenattdeärlättaatthållarenaochharlågtöppningstryck.

Detärviktigtattvattenledningssystemetskyddasmotfrysning.I”varma”stallarskamanundvikaattplacerarörenpåkallaytterväggarochdärfriskluftenström-marin.Idessastallarkandetävenvaraaktuelltmednågonformavtilläggsvärmeföratthållastalletfrostfrittunderkalladagarinteminstdåhästarnaärute.

I”kalla”stallarkansystemetfrostskyddasgenomcirkulerandevattensomvärmsavenelpatron(sefig.6).Vattenkopparnamåstedåseriekopplasochbästäromvattnet cirkulerar genom vattenkopparna. I sådana fall måste vattenkopparnahatvåanslutningar,enförinkommandevattenochenförutgående.Alternativetärelvärmdavattenkopparochvattenledningar.Förhästarnaärdetpositivtomdricksvattnetärförvärmtochinteförkallt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16

Fig. 6. Cirkulerande dricksvattensystem med el-patron för frostskydd och värmt dricksvatten. A=kallvattenledning, B=el-patron med termostat, C=cirkulationspump, D=ledningsslinga för värmt vatten, E=vattenkopp (Ventorp).

Oavsetthurvattengestillhästarnabördetalltidfinnasentappkranmedgolvdrä-neringförstöveltvätt,rengöring,handtvätt,mm.I”kalla”stallarmåstedenvarafrostskyddad.

ÖvrigtOlämpligtutformadeochplaceradetäckeshängareärenskaderiskochplaceringpåboxfrontenbördärförundvikas.Omdemonteraspåboxfrontenbördepla-ceras så att hästen inte kan nå den inifrån boxen. En skyddande ”hylla” straxovanförhängarenökarsäkerhetenytterligare.

Elektriska installationer och belysningHäststallarochutrymmenförlagringochbehandlingavfoderräknassombrand-farligautrymmenvilket ställerkravpådenelektriskautrustningens utförandeochkapslingsklass.IP54ärnormaltdenlägstakapslingsklassen.Elinstallatörenharkunskaperomdessakravochskavidbehovkunnageråd.Tänkpåattävenelektriskadekorationermm.somplacerasistalletmåsteharättkapslingsklass.

Allaelledningarochbelysningsanordningarskaiförstahandplacerassåatthäs-tarna inte kommer åt dem. Om detta inte är möjligt ska de skyddas så att häs-tarnainteriskerarattskadasig.Detärocksåviktigtattskyddaledningarnamotgnagare.Iförstahandrekommenderasstålbandsarmeradekablar.Alternativtattkablarnaskyddasmedstålrörellerkabelskyddavplåt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

17

Rekommenderad minsta belysningsstyrka i häststallar är 100 lux. Om mananvänderlysrörmotsvarardettaeneffektpåca3,5-5W/m2stallarea.Iettstallpåexempelvis200m2behöveralltsålysrörenhaensammanlagdeffektpå700-1000W.Bästaplaceringenavlysrörenansesvaraöverboxfronten(-erna)därhästarnaintekommeråtdem.Varnogamedattinteplaceraarmaturernaframförluftinta-geneftersomdetstörtilluftströmmen.

Fig. 7. Exempel på lämplig placering av armaturerna (Ventorp).

Tänkpåattinstalleraeluttagförhögtryckstvätten,elektriskahandverktyg,mm.

Detkanocksåvarakloktattplaneraförreservelkraftvidströmavbrott.Ommankanordnaelektricitetförvattenochbelysningunderlättasarbetetbetydligt.Vattenpum-penskapacitetskravbliroftaavgörandeförvadsombehövs.Medenmindrepumpkanmanklarasigmedettmobiltbensindrivetelverk,ochdetkanvaraengodidéattmonteraenanslutningförettsådantnärdeövrigaelinstallationernagörs.

BrandskyddEnligt djurskyddsbestämmelserna ska stallar utformas så att det finns godtag-baraförutsättningaratträddahästarnavidbrand.FörattuppnådettakravgesdetallmännarådetattföljaLantbruketsbrandskyddskommittés(LBK:s)rekom-mendationer. I dessa rekommendationer ställs krav både på byggnadstekniskt brandskyddochpåutrymningsvägar.

Syftet med det byggnadstekniska brandskyddet är i korthet och något förenk-latattskyddastalletfrånbrandutifråniminst60minuter(EI60).Underdennatidskadetvaramöjligtattutrymmahästarnaochförbrandkårenattkommapåplats.Eftersomnågonutrymningsvägkanvarablockeradavbrandskadetfinnastvåavvarandraoberoendeutrymningsvägar.Dörrarnamåstealltsåvaraplace-radeiolikaväderstreck.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

18

Ideflestafallkommerkravetpåbyggnadsteknisktbrandskyddattinnebäraattstalletmåsteutförassomenegenbrandcell.Någraprinciper förbrandcellssek-tioneringvisasibildernanedan.Sadel-ochselkammarekaningåisammacellsom själva häststallet men däremot inte personalrum och utrymmen för foderochströ.Omsadelkammareochpersonalruminrymsisammarumskadettarumutförassomegenbrandcell.

Fig. 8. Exempel på djurstall och vindsutrymme i samma brandcell (till vänster) samt exempel på djurstall i egen brandcell (LBK).

Markeradeväggarochtakibildernaovanochivissafallfönsterochdörrarmåsteutförassåattdemotstårbrand i60minuter.Någraexempelpåkonstruktionersomklararkravenvisasibildennedan.

Fig. 9. Exempel på bärande vägg med brandmotstånd i 60 minuter samt bjälklag som motstår brand uppifrån i 60 minuter (LBK)

11

Syftet med det byggnadstekniska brandskyddet är i korthet och något förenklat att skydda stallet från brand utifrån i minst 60 minuter (EI 60). Under denna tid ska det vara möjligt att utrymma hästarna och för brandkåren att komma på plats. Eftersom någon utrymningsväg kan vara blockerad av brand ska det finnas två av varandra oberoende utrymningsvägar. Dörrarna måste alltså vara placerade i olika väderstreck.

I de flesta fall kommer kravet på byggnadstekniskt brandskydd att innebära att stallet måste utföras som en egen brandcell. Några principer för brandcellssektionering visas i bilderna nedan. Sadel- och selkammare kan ingå i samma cell som själva häststallet men däremot inte personalrum och utrymmen för foder och strö. Om sadelkammare och personalrum inryms i samma rum ska detta rum utföras som egen brandcell.

Fig. 8. Exempel på djurstall och vindsutrymme i samma brandcell (till vänster) samt exempel

på djurstall i egen brandcell (LBK).

Markerade väggar och tak i bilderna ovan och i vissa fall fönster och dörrar måste utföras så att de motstår brand i 60 minuter. Några exempel på konstruktioner som klarar kraven visas i bilden nedan.

Fig. 9. Exempel på bärande vägg med brandmotstånd i 60 minuter samt bjälklag som

motstår brand uppifrån i 60 minuter (LBK)

Beroende på hur andra byggnader ligger i förhållande till djurstallet kan ytterligare krav tillkomma. För detta hänvisas till LBK:s rekommendationer eller länsstyrelsernas byggnadskonsulenter. Även försäkringsbolaget bör kontaktas eftersom brandsäkerheten kan påverka försäkringspremien.

Sammabrandcellsomdjurstall.Tilluftenkantasdirekthärifrån.

Djurstall

Lada

60min

Skulle

Brandmotståndca60minuterförbranduppifrån.Kravpåbrandavskiljandeluftintag

Lada

60minDjurstall

11

Syftet med det byggnadstekniska brandskyddet är i korthet och något förenklat att skydda stallet från brand utifrån i minst 60 minuter (EI 60). Under denna tid ska det vara möjligt att utrymma hästarna och för brandkåren att komma på plats. Eftersom någon utrymningsväg kan vara blockerad av brand ska det finnas två av varandra oberoende utrymningsvägar. Dörrarna måste alltså vara placerade i olika väderstreck.

I de flesta fall kommer kravet på byggnadstekniskt brandskydd att innebära att stallet måste utföras som en egen brandcell. Några principer för brandcellssektionering visas i bilderna nedan. Sadel- och selkammare kan ingå i samma cell som själva häststallet men däremot inte personalrum och utrymmen för foder och strö. Om sadelkammare och personalrum inryms i samma rum ska detta rum utföras som egen brandcell.

Fig. 8. Exempel på djurstall och vindsutrymme i samma brandcell (till vänster) samt exempel

på djurstall i egen brandcell (LBK).

Markerade väggar och tak i bilderna ovan och i vissa fall fönster och dörrar måste utföras så att de motstår brand i 60 minuter. Några exempel på konstruktioner som klarar kraven visas i bilden nedan.

Fig. 9. Exempel på bärande vägg med brandmotstånd i 60 minuter samt bjälklag som

motstår brand uppifrån i 60 minuter (LBK)

Beroende på hur andra byggnader ligger i förhållande till djurstallet kan ytterligare krav tillkomma. För detta hänvisas till LBK:s rekommendationer eller länsstyrelsernas byggnadskonsulenter. Även försäkringsbolaget bör kontaktas eftersom brandsäkerheten kan påverka försäkringspremien.

45x95träregelc600mm

8-9mmbeklädnadsskiva

0,2mmtypgodkändplastfolie

2lager12mmbeklädnadsskiva

DjurstallsiDa

BranDsiDa

11

Syftet med det byggnadstekniska brandskyddet är i korthet och något förenklat att skydda stallet från brand utifrån i minst 60 minuter (EI 60). Under denna tid ska det vara möjligt att utrymma hästarna och för brandkåren att komma på plats. Eftersom någon utrymningsväg kan vara blockerad av brand ska det finnas två av varandra oberoende utrymningsvägar. Dörrarna måste alltså vara placerade i olika väderstreck.

I de flesta fall kommer kravet på byggnadstekniskt brandskydd att innebära att stallet måste utföras som en egen brandcell. Några principer för brandcellssektionering visas i bilderna nedan. Sadel- och selkammare kan ingå i samma cell som själva häststallet men däremot inte personalrum och utrymmen för foder och strö. Om sadelkammare och personalrum inryms i samma rum ska detta rum utföras som egen brandcell.

Fig. 8. Exempel på djurstall och vindsutrymme i samma brandcell (till vänster) samt exempel

på djurstall i egen brandcell (LBK).

Markerade väggar och tak i bilderna ovan och i vissa fall fönster och dörrar måste utföras så att de motstår brand i 60 minuter. Några exempel på konstruktioner som klarar kraven visas i bilden nedan.

Fig. 9. Exempel på bärande vägg med brandmotstånd i 60 minuter samt bjälklag som

motstår brand uppifrån i 60 minuter (LBK)

Beroende på hur andra byggnader ligger i förhållande till djurstallet kan ytterligare krav tillkomma. För detta hänvisas till LBK:s rekommendationer eller länsstyrelsernas byggnadskonsulenter. Även försäkringsbolaget bör kontaktas eftersom brandsäkerheten kan påverka försäkringspremien.

95mmstenullsskiva

19mmspontadk-plywoodeller22mmspontadspånskivaV313eller22mmspontatträgolv

95mmstenulleller

120mmglasull

Innertaksbeklädnad

0,2mmtypgodkändplastfolie

Träbjälkec600mm(minst45x170mm)

19

Beroendepåhurandrabyggnaderliggeriförhållandetilldjurstalletkanytterli-garekravtillkomma.FördettahänvisastillLBK:srekommendationerellerläns-styrelsernasbyggnadskonsulenter.Ävenförsäkringsbolagetbörkontaktasefter-sombrandsäkerhetenkanpåverkaförsäkringspremien.

Förettdjurstallsombarainnehållerdjurochliggerminst30mfrånandrabygg-naderställsingasärskildakravpåbrandskydd.

GödselI små stallar är utgödsling med skottkärra det vanligaste. För att underlättaarbetetärenrälshängdvagnettbraalternativ.Ensådanvagnkanocksåanvän-dasförfoderochströ.Tänkpåattordnadetsåattdetärlättatttömmaskottkärraellervagnenpålagringsplatsen.Nivåskillnaderbörutnyttjasellerskapasförattunderlättatömningavskottkärran.

Detfinnsolikasättattlagragödseln.Gödselplattaärdetvanligastemenlagringicontainerärettannatalternativ.Detviktigaärattlagringssystemetärtättochför-hindrarläckageochavrinningtillomgivningen.Lagringicontainerärsomregelkortvarigvilketinnebärattcontainernmedjämnamellanrummåstetömmaspåengodkändplatsantingenpågårdenellerpåannanavtaladplats.

Ommanströrmedhalmräknarmanmedattdetblir1,2m3gödselperhästochmånadmendennasiffrakanvarieraberoendepåtypavströ,hästarnasstorlekochutfodring,hurlängegödselnlagrasochhurlängehästarnaärute.Vidkort-variglagringicontainerbörmanräknamed2-2,5m3perhästochmånad.Kravenpå lagringskapacitet (förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, SJVFS2004:62)varierarberoendepåvarilandetmanbefinnersigochhurmångahästarmanhar.Itabellennedangesenöversikt.

Antalhästar

Skåne,Halland,Blekinge,Gotland,Ölandochkänsligakustområden

Övrigakänsligaområden

Övrigadelaravlandet

-2 Ingagenerellakrav Ingagenerellakrav Ingagenerellakrav3-10 6mån 6mån Ingagenerellakrav11-100 8mån 6mån 6mån>100 8mån 8mån 8mån

OBs!Exempel: Om man har 5 hästar och bor i Skåne så behövs det en lagringskapacitet på 6 x 5 x 1,2 =36 m3. Om lagringshöjden är 1 m så behöver gödselplattan vara minst 36 m2. En större platta bör eftersträvas eftersom detta underlättar för lastartraktorn att köra bort gödseln.

20

Ivissafallkanlagringpååkermarktillåtas.Kommunensmiljö-ochhälsoskydds-kontorellermotsvarandekanlämnaupplysningaromdetta.

Lagringsplatsenförgödselnskaväljasochutformassåattlastar-ochtransport-fordonenkankommatillpåettenkeltsätt.

Avloppsvatten,tvättvatten,mm.skasamlasuppientrekammarbrunnellermot-svarande.Kommunensmiljö-ochhälsoskyddskontorellermotsvarandekangeanvisningarävenomdetta.

Utrymmen för foder och ströHurlånglagringstidmanskaräknamedkanvariera.Mestpraktisktärattinför-skaffaochlagragrovfoderochströförhelastallperioden.Färdigköptkraftfoderochkrossadhavrebörlagrastorrtochintelängreän3-4månader.

Grovfoderochströskalagrasiutrymmensomärskildafrånstallet.Torrtfodermåstelagrasfuktfritt,såattdetintemöglar. Mestlättarbetatblirdetomstallochlagringsutrymmeärisammaplanmenommanvillutnyttjaenbefintligskulleförhöochhalmsåärnaturligtvisdettaettalternativ.Omenskulleanvändsärdetviktigtattdetintekommerluftfrånstallettillskullen.Fuktfrånstalletgörattetttorrthökantaåtsigfuktigen,vilketinnebärenriskattmögelskabörjaväxa.Tänkpåattdörrenmellanstallochfoderutrymmemåstevaratillräckligtstorförfodervagnarna.

Höochhalmkrävermycketplatsförlagring.Enrimligdensitetpåhårdpressadebalarär100kgperm3,vilketinnebäratt1tonbehöverca10m3lagringsutrymme.Detta förutsättervälstaplade fyrkantigabalar.Tänkpåriskenatthöochhalmåterfuktasunderlagringsperioden,främstunderfuktigaperioderhöstochvår.

Ismåstallarärkraftfoder isäck fördetmestadet lämpligastealternativet.Varnogamedatt förvarakraftfodretpåettsådantsättatthästarsomkommerlösaintekommeråtfodretochätersigsjuka.

Service- och biutrymmenIsadel-ochselkammareochpersonalrumvillmanhaettheltannatklimatänistalletochdärförskadessautrymmenvaraavskildafrånstalletochvaravärme-isolerade.Deskahaegenvärmekällaochventilation. Ismåstallarkanutrym-menakombineras.Detären fördelomutrymmetgörssåstortattdetävenkantjäna som putsrum. Städningen underlättas om utrymmet förses med en golv-brunn.

Ietthäststallärdetmångaarbetensomskautföras.Detärsålundaönskvärtattdet finns spolplats, hovslagarplats, behandlingsplats, sadlingsplats, mm. Förbl.a. hovslagarplats och utrymme för behandling finns det särskilda krav från

21

Arbetsmiljöverket (AFS 2008:17 Hantering av djur). I små stallar kan det varalämpligt att kombinera dessa utrymmen och skapa ett särskilt utrymme i enaändenavenboxrad.Breddenpådettautrymmebörvara2,5-3,0m.Tätmellan-väggmotnärmasthästboxrekommenderassamtavlopp.Somtidigarepåpekatsärdetbraattplaceradeneventuellafrånluftsfläktenöverspolplatsen.Tillgångpåvarmvattenärönskvärtmentänkpåattskyddakranarochdylikt.

Det är viktigt att undvika att smitta sprids både till dina hästar och från dinahästartillandrahästar.Därförärdetviktigtattskapaförutsättningarförattvete-rinärer,hovslagareochandrabesökarekanhållaengodhygien.Ettminimikravärattdetfinnsgodamöjligheteratttvättahänderna,ochgärnaocksåmöjlighetattspolaavstövlar.

Omdetärtroligtattnyahästarskatastillstalletrelativtoftabörmanövervägamöjligheten att ordna en isolering i närheten, men inte i direkt anslutning, tillstallet.Omnyahästarhållsisoleradeitreveckorminskarriskenförintroduktionav smitta betydligt. En sådan isolering kan ocksåanvändas för smittspridningisambandmedsmittsamsjukdom.Förattenisoleringskafyllasittsyfteärdetviktigtattdetfinnsgodamöjligheterfördensomsköterhästarnaatthållaengodhygien.

Ettsärskilt,stängbartutrymmeförredskap,kärror,mm.börfinnas.Ettalternativärplaceradettaienaändenavenboxrad,ettannatiettangränsandefoderut-rymme.Foderochutrustningsomanvändsvidmockningskainteförvarastill-sammansdådetökarriskenförattexempelvissalmonellasprids.

Generelltsettärdetenfördelomstallgångarnaärheltfriafrånredskap,kärror,foder,mm.Omenhästkommerlössåblirriskenförskadorliten.

VentilationEttvälfungerandeventilations-ochvärmesystemärenabsolutförutsättningförettbrastallklimat,enbraluftkvalitetochdärmedengoddjurhälsa.Ventilationenmåstefungeradygnetrunt.Attluftastalletgenomattpåmorgonenöppnadörrarochfönsterärdärmeddirektdåligt.

Hästarharenheltannanförmågaattklaraochanpassasigtillolikatemperatureränmänniskor.Detärsålundaingaproblemförenoklippthästattgåuteåretruntbaradenhartillgångtilltillräckligtmedgrovfoderochettskydd(texligghall)attgåininärvädretärdåligt.Förhästarärvädretdåligtnärtemperaturenliggerkringnollsamtidigtsomdetblåserochregnarellerärsnöblask.Dåblirpälsenblötvilketäravkylande.

Detfinnsdärför ingenanledningattha förvarmt iett”varmt”stallunderdenkallaårstiden.2-8 oCkanvaraettbrariktvärde.Jusvalaredetär istalletdestobättre blir luftkvaliteten och desto mindre ammoniak produceras. Att anpassa

22

stallklimatetochstallmiljönförhästarnaäralltsåviktigareänattdetskavarabehagligtförskötarna.

Iett”kallt”stallskastalltemperaturenföljautetemperaturenellervaraobetyd-ligt högre. Försök att höja stalltemperaturen i ett sådant stall genom att täppaförventilationsöppningarnaresulterarenbart ikondenspåväggaroch takochdåligstallmiljö.Såkalladeutestallarär”kalla”stallarochskaalltsåskötassomsådana.

Förattventilationskafungeramåstedetbådekommainluft(tilluft)ochkommaut luft (frånluft). Om det inte finns någon tilluft kan det heller inte komma utnågonluft.

Fig. 10. En förutsättning för fungerande ventilation är att luft kommer in och kommer ut.

LuftkvalitetDefaktorersomiallmänhet förknippasmed luftkvalitetär luftfuktighet,gaserochdamm.Koldioxidochammoniakärdegasersommaniförstahandskasträvaefteratthållapåenlågnivå.

Den relativa luftfuktigheten och koldioxidhalten i luften har ett direkt sambandmedhurmycketmanventilerar.Nivåernasjunkerjumermanventilerar.Merven-tilationbetyder i sin turatt stalltemperaturensjunker.Omdetdåblir svårtattupprätthållaenvissönskadtemperaturiett”varmt”stallunderdenkallaårsti-denmåstemanstöttamedtilläggsvärme.

Dammochammoniakpåverkastillendelavventilationsflödetmenomhalternaärförhögasåärdetmesteffektivtattangripaproblemenvidkällan.Dammkommer,förutomfrånhästarnasjälva,framföralltfrånfoderochströ.Detärdärförviktigtattfoderochströhargodhygieniskkvalitetochlagraspåettsättsomförhindrarmögeltillväxt.Ammoniakproduktionenskerihuvudsakifuktigaströbäddarochgynnas av höga stalltemperaturer. Låg stalltemperatur och torra ströbäddar ärdärfördeteffektivastesättetattsänkaammoniakhaltenistalluften.

23

Idjurskyddsbestämmelsernafinnsdetgränsvärdenförhurhögavärdensomärtillåtna.

Ammoniak 10ppmDamm 10mg/m3

Koldioxid 3000ppmLuftfuktighet omstalltemperaturenärlägreän10oCfårsummanavstall- temperaturochrelativafuktigheteninteöverstiga90. Exempel:maxfuktighetvidstalltemperaturen6oCblir 90–6=84%.Vidstalltemperatureröver10oCgällermax.80%.

Givetvisskamansträvaefterlägrevärden.

Erforderliga ventilationsflödenNärmanskautformaochdimensioneraventilationssystemetiettstallutgårmanfråntvåriktvärden,nämligenminimiventilationochmaximiventilation.

Minimiventilationärdetflödesombehövsförattförautdenfuktochkoldioxidsomdjurenavger.Ventilationsflödetfåraldrigsjunkaunderminiminivånfördåkommer luftfuktigheten och/eller koldioxidhalten att bli för hög och stalluftendålig.

Maximiventilationärdetflödesombehövsföratthållastalltemperaturenpåenrimlignivåunderdenvarmaårstiden.Medrimlignivåmenasattstalltemperatu-renintefårstigamerän4oCöverutetemperaturen.

EnligtSvenskStandard(SS951051)behövs(något förenklat) följandeflödenförhästarimåttligtarbete.

Vikt Ungefärligmankhöjd,m

Minimiflöde,m3/timochhäst

Maximiflöde,m3/timochhäst

200 <1.07 25 175400 1,41-1,48 42 275600 1,61-1,70 60 325

För hästar i lätt arbete eller hårt arbete ska siffrorna minskas respektive ökasnågot.

I ”varma” stallar ska ventilationsflödet anpassas och regleras efter behov ochårstid.Minimiventilationnärdetärsomkallastpåvinternochmaximiventila-tionnärdetärsomvarmastpåsommaren.Medentermometerochenhygrometer(fuktmätare)istalletkanmankontrolleraattventilationenfungerarpåettgod-tagbartsättochgöraerforderligajusteringar.Omrelativafuktighetenblirförhög

24

underdenkallaårstidenskamanökaventilationsflödetochvidbehovstöttamedtilläggsvärme.

I”kalla”stallarskamansträvaeftermaximaltflödetåretrunt.Någotbehovavattregleraventilationsöppningarnai”kalla”stallarfinnsdärförinteutommöjligennärdetäroväder.

VentilationssystemEttventilationssystembeståravanordningarförfrånluften(frånluftsdon),anord-ningarförtilluften(tilluftsdon),ochi”varma”stallarettreglersystemsamttill-läggsvärme.

Manskiljerpåtvåtyperavventilationsprinciper,nämligennaturligventilationochfläktventilation(ävenkalladmekaniskventilation).

Vid naturlig ventilation är det yttre vind och självdragseffekten som svarar fördrivkrafterna.

Vidfläktventilationärdetfläkten(-arna)somsvararfördrivkraften.

Vidnaturligventilation ärdrivkrafternamindreänvidfläktventilation.Föratttillräckliga flöden ska uppnås måste därför luftöppningarna göras större vidnaturligventilationänvidfläktventilation.

I”kalla”stallarärnaturligventilationsomregeldetsjälvklaraalternativetmenärettbraalternativäveni”varma”stallaromstallutformningenmedgerdet.

Fig. 11. Naturlig ventilation med självdragstrumma (a) och öppen nock (b). (Aktuellt från Lantbruksuniversitetet)

25

Fläktventilationkanfungeraenligttvåprinciper,nämligenundertrycksventila-tionochneutraltrycksventilation(ävenkalladbalanseradventilation).

Undertrycksventilation fungerar på så sätt att en eller flera fläktar suger ut lufturstalletochdärigenomskapasettundertryckistallet.Undertrycketgörattluftsugsingenomluftintagen.

Iettsystemmedneutraltrycksventilationärdetfläktarsombådesugerutluftochsomtryckerinluftistallet.Tilluftenfördelasuttillboxarnamedhjälpavnågotkanalsystem. Neutraltryckssystem är därmed något mer komplicerat men harsinaklarafördelar,senedan.

Fig. 12. Fläktventilation enligt undertrycksprincipen (a) och neutraltrycksprinci-pen (b) (Aktuellt från Lantbruksuniversitetet)

Naturlig ventilation i ”varma” stallarFrånluftDetfinnstvåalternativförfrånluftvidnaturligventilation,nämligensjälvdrag-strumma eller öppen nock. Självdragstrumma används om stallet har ett plantinnertakochöppen nockomstalletharparallelltak,d.v.s.ingetinnertak.Sefig11.Ettalternativtillöppennockäratthaenöppningiformaventrummainocken.

Förensjälvdragstrummagälleratt julängretrummanärochjustörretempera-turskillnadenmellaninneochuteärdestostörreblirsjälvdragseffekten.DetgårattdimensioneraensjälvdragstrummasåattmannårupptillmaximiflödenaiSvenskStandardävennärdetärvindstillamentrummanblirdåväldigtstor.Detvanliga är därför att man dimensionerar för en något lägre maximiventilationmed motiveringen att det sällan är vindstilla, att de flesta hästar är ute undersommarenochattmankanöppnafönsterochdörraromdetblirväldigtvarmt.Fördenpraktiskadimensioneringenkandesiffrorsomangesnedananvändas.Inormalfalletkommerresultatetattbligodtagbart.

26

Trumhöjdellerhöjdskillnadluftintag-nock,m

2 3 4 6 8

Frånluftsarea,cm2perm3/timvidmaxvent.enl.SvenskStandard

3,5 2,9 2,5 2,0 1,7

Exempel: Ett stall för 5 hästar som väger 600 kg. Erforderlig maximiventilation enligt Svensk Standard blir 5 x 325 = 1625 m3/tim. Om stallet har en 4 m hög trumma skall denna ha en area på 2,5 x 1625 = 4062,5 cm2. Om trumman är kvadratisk blir sidlängden ca 64 cm och om trumman är rund blir diametern drygt 70 cm.

Ensjälvdragstrummaskaplacerasistalletsvarmastedel(dockhelstinteöverenbox).Detärenfördelomflödetkanreglerasochtrummanbördärförförsesmedettstrypspjäll.Trummanmåstevaravärmeisolerad.

Fig. 13 Självdragstrumma (Små häststallar, Lantbruksstyrelsen)

Erforderligöppning i nockenkanberäknasenligtsammaberäkningsprincipsomförtrummanmeniställetförtrumhöjdanvändshöjdskillnadenmellanluftintagochnock.Ipraktikengörsdockintedetta.Entumregelsomvisatsigfungerabraimindrestallarärattgöraöppningeninocken10cmbred.Förattundvikaoönskadvindpåverkanskaöppningeninockenintegåändauttillgavlarna.

Omöppningeninockengårattregleraärdetenfördel.

TAKHUV

VÄRMEISOLERADTRUMMA(50mmmineralullelmotsv.)

SPJÄLLFÖRREGLERING(alt.skjutluckaundertrumman)

27

Fig. 14. Exempel på öppna nockar för oisolerade byggnader (Ehrlemark)

TilluftGrundregelnärattvarjehästellerhästboxskaförsesmedfriskluft.Detböralltsåfinnasettluftintagförvarjebox.

Närmanbestämmerstorlekenpåluftintagenutgårmanfrånerforderligtmaximi-flödeenligtSvenskStandardochdesiffroritabellenovansomanger”Frånluftsa-rea,cm2perm3/timvidmaxvent.enl.SvenskStandard”.

Exempel: Stall för hästar som väger 600 kg. Erforderlig maximiventilation per häst enligt Svensk Standard är 325m2/tim. Om stallet har en 4 m hög trumma ska varje luftintag ha en area på 325 x 2,5 =812,5 cm2. Varje box ska alltså ha ett luftintag som är drygt 800 cm2 stort (exempelvis 10 x 80 cm). Samma beräkning görs om stallet har öppen nock men istället för trumhöjd används höjdskillnaden mellan luftintag och nock.

Avexempletovaninsermanlättatts.k.”badrumsventiler”ärheltotillräckliga.

I ”varma” stallar måste luftintagsöppningen kunna regleras. Det är nämligengenomatt reglera i förstahand tilluftsöppningarna sommanstyrventilations-flödetochdärigenomstalltemperaturenunderdenkallaårstiden.Iandrahandstryper man självdragstrumman eller nocken. Man får dock aldrig strypa såmycketattminimiventilationenblirförliten.

Ifigurennedanvisasexempelpånågratyperavluftintag.Läggmärketillattallaintagärhögtplaceradeochattluftströmmenriktasutmedinnertaket.Dettautfö-randegörattriskenfördragminimeras.Tänkocksåpåattluftströmmenintefårhindrasochstyrasneravarmaturer,takbjälkar,mm.Somtidigarepåpekatsärdet igrundenfelattanvändafönstersomluftintag.Deärsvåraatt regleraochkanorsakadrag.

vindavvisareljusinsläppmax150mm

28

Fig. 15. Exempel på olika typer av luftintag. Intaget till vänster kan hemmatillverkas. Intagen i mitten och till höger är fabrikstillverkade. Intaget i mitten tar luft uppifrån och det till höger utifrån. Observera att luft bara får tas uppifrån om vindsutrymmet är outnyttjat eller om själva matningen av uteluft sker via brandsäker kanal eller huv (Nilsson, Ventorp)

Observera att de kapacitsuppgifter som uppges på fabrikstillverkade luftintagoftastgällerfördeundertrycksomgällervidfläktventilation.Dessauppgifterärsåledes inte tillämpbara vid naturlig ventilation. Räkna istället på öppningensstorlekicm2.

Attgåinivarjeboxochregleraluftintagsöppningarnaärtidskrävandeochskerdärför inte tillräckligt ofta. Därför bör man ordna med någon form av centralreglering. I storastallarärdet lämpligtattanvändaspjällmotorersomkopplastillreglercentralen.Imindrestallarkanmanuellregleringgodtas.Detskavaramöjligtattstängaluftintagenheltitommaboxar.

Vanligen placeras luftintagen utmed ytterväggarna. Antingen kan luften tasdirektutifrånelleruppifrånviaskullen/vindsutrymmet.Avbrandskyddsskälfårmanintetaluftuppifrånomskullen/vindsutrymmetanvändsförnågotändamål.Om man ändå av olika skäl vill ta luft uppifrån måste luftintagen matas meduteluftviabrandisoleradekanalerellerhuvar.

Detrekommenderasattluftintagenplacerasexcentrisktiboxen.Dåkanhästenväljaomdenvillståiströmmenavfriskluftellerienlugndelavboxen.

18

Fig. 14. Exempel på öppna nockar för oisolerade byggnader (Ehrlemark)

Tilluft

Grundregeln är att varje häst eller hästbox ska förses med friskluft. Det bör alltså finnas ett

luftintag för varje box.

När man bestämmer storleken på luftintagen utgår man från erforderligt maximiflöde enligt

Svensk Standard och de siffror i tabellen ovan som anger ”Frånluftsarea, cm2 per m

3/tim vid

maxvent. enl. Svensk Standard”.

Exempel: Stall för hästar som väger 600 kg. Erforderlig maximiventilation per häst enligt

Svensk Standard är 325m2/tim. Om stallet har en 4 m hög trumma ska varje luftintag ha

en area på 325 x 2,5 =812,5 cm2. Varje box ska alltså ha ett luftintag som är drygt 800

cm2 stort (exempelvis 10 x 80 cm). Samma beräkning görs om stallet har öppen nock men

istället för trumhöjd används höjdskillnaden mellan luftintag och nock.

Av exemplet ovan inser man lätt att s.k. ”badrumsventiler” är helt otillräckliga.

I ”varma” stallar måste luftintagsöppningen kunna regleras. Det är nämligen genom att reglera

i första hand tilluftsöppningarna som man styr ventilationsflödet och därigenom

stalltemperaturen under den kalla årstiden. I andra hand stryper man självdragstrumman eller

nocken. Man får dock aldrig strypa så mycket att minimiventilationen blir för liten.

I figuren nedan visas exempel på några typer av luftintag. Lägg märke till att alla intag är högt

placerade och att luftströmmen riktas utmed innertaket. Detta utförande gör att risken för drag

minimeras. Tänk också på att luftströmmen inte får hindras och styras ner av armaturer,

takbjälkar, mm. Som tidigare påpekats är det i grunden fel att använda fönster som luftintag.

De är svåra att reglera och kan orsaka drag.

Fig. 15. Exempel på olika typer av luftintag. Intaget till vänster kan hemmatillverkas. Intagen

i mitten och till höger är fabrikstillverkade. Intaget i mitten tar luft uppifrån och det till höger

utifrån. Observera att luft bara får tas uppifrån om vindsutrymmet är outnyttjat eller om

själva matningen av uteluft sker via brandsäker kanal eller huv (Nilsson, Ventorp)

Observera att de kapacitsuppgifter som uppges på fabrikstillverkade luftintag oftast gäller för

de undertryck som gäller vid fläktventilation. Dessa uppgifter är således inte tillämpbara vid

naturlig ventilation. Räkna istället på öppningens storlek i cm2.

Att gå in i varje box och reglera luftintagsöppningarna är tidskrävande och sker därför inte

tillräckligt ofta. Därför bör man ordna med någon form av central reglering. I stora stallar är

det lämpligt att använda spjällmotorer som kopplas till reglercentralen. I mindre stallar kan

manuell reglering godtas. Det ska vara möjligt att stänga luftintagen helt i tomma boxar.

Vanligen placeras luftintagen utmed ytterväggarna. Antingen kan luften tas direkt utifrån eller

uppifrån via skullen/vindsutrymmet. Av brandskyddsskäl får man inte ta luft uppifrån om

StallReglerlina

SnittA-A

A

A

Muradvägg

Nät

29

Fig. 16. Exempel på excentrisk placering av luftintagen. Hästarna kan välja om de vill stå i friskluftströmmen eller i en lugn del av boxen (Ventorp).

Naturlig ventilation i ”kalla” stallarI”kalla”stallarskadetvarafullventilationåretruntochdetfinnsdärföringetbehovavattkunnaregleratill-ochfrånluftsöppningarutommöjligenvidoväder.

Beräkning av erforderlig storlek på till- och frånluftsöppningarna sker enligtsammaprincipersomför”varma”stallarmeneftersomstallmiljönärsåberoendeavattventilationenfungerarskadeerhållnaberäkningsresultatenbetraktassomettabsolutminimum.Vardärförinteräddföratttatillordentligt.Detärlättareattminskaenförstoröppningänattförstoraenförlitenöppning.Tänkocksåpåattmanintekanstängaluckaniuteboxarochutestallaromdetintefinnssärskildaluftintagsomsäkerställerluftväxlingen.

I”kalla”stallarkansammatypavluftintaganvändassomi”varma”stallarmednaturligventilationmeneftersomdenhuvudsakligadrivkraftenärvindensåärintagsomtarluftendirektutifrånattföredra.Riskenfördragärmindrei”kalla”stallareftersomtemperaturskillnadenmellaninneochuteärliten.Somalterna-tivtilldentypavluftintagsombeskrivitsovan(såkalladespaltdon)kanmani”kalla”stallaranvändaglespanelellervindnätsomtilluftsdon.

Stallgång

30

FläktventilationFrånluftDetmaximalaflödesomfrånluftsfläkten(-arna)minstmåstegeräknasutgenomattmultipliceraantalethästplatsermederforderligtmaximiflödeperhästenligttabellenovan.

Exempel: För fem hästar som väger 600 kg blir maximiflödet minst 5 x 325 = 1625 m3/tim.

Nästastegärattväljaenfläktsomgerdettaflöde.Defläktarsomäraktuella ismå stallar är varvtalsreglerade 1400-varvs axialfläktar med diametern 30, 35eller40cmochdeflödenmanskaanvändasigavärdesomispecifikationernaangesvid50-60Patryckskillnad.Maximiflödetfördessafläktarvarierarnågotmedfabrikatochutförandemensomriktvärdenkan800,1500respektive3000m3/timanvändas.Lågvarvigasmåfläktar(900varvochmindre)äralltförtryck-känsligaochskadärförundvikas.Varvtalsregleringbörväljasdärförattdetärdetenklastesättetattregleraflödetfrånminimi-tillmaximiventilation.Till-från-regleradefläktarärföljaktligenolämpliga.

Fläktenskastyrasaventemperaturstyrdvarvtalscentral.Temperaturgivarenskaplacerassåattdenkänneravstalltemperaturenpåettbrasätt,oftastnågonstansmittistallet.

Var fläkten placeras i stallet är av mindre betydelse men man bör undvika attplacera den över en box. Om man har en spolplats är det positivt att placerasfläkten över denna. Hur fläkten placeras är något viktigare. Bäst är att placerafläktenientaktrummasommynnaröveryttertaket.Ettskältilldettaärattvind-påverkan blir mindre jämfört med en väggmonterad fläkt. Taktrumman måstevaravärmeisolerad.

Fig. 17. Under den kalla årstiden kan det finnas behov av att strypa frånluften med ett skjutspjäll.

31

Underkallavinterdagarnärfläktenjobbarpålågtvarvtalärdetriskattventila-tionsflödetblirförstortpågrundavsjälvdragitrumman.Isådanafallbörmanstrypaflödemedhjälpavettskjutspjäll(ellermotorspjäll)undertrumman.Obser-veradockattmanaldrigfårstrypameränattminimiflödetupprätthålls.Fläkt-bullretkanvarastörandemengårattdämpamednågonavmetodernaifigurennedan. Att flytta upp fläkten högt i trumman har mycket begränsad effekt ochförsvårartillsyn.

Fig. 18. Några exempel på fläktljuddämpare. Angivna dBA-värden anger ungefärlig ljuddämpning. En sänkning av ljudnivån med 10 dBA uppfattas av det mänskliga örat som en halvering av ljudet. D = ventilationstrummans diameter (Nilsson).

TilluftLiksom vid naturlig ventilation är grundregeln att varje häst eller hästbox skaförsesmedfriskluft.Detböralltsåfinnasettluftintagivarjebox.

Förattundertrycksventilationskafungerapåavsettvisärdetviktigtattöppning-arnai luftintagen(tilluftsarean)harrättstorlek.Entumregelärattareanicm2skavaralikamedmaximiflödetim3/tim.Enhästsomväger600kgochharettmaximiventilationsbehovpå325m3/timskaalltsåhaettluftintagmedöppningen325cm2(exempelvis10x32,5cm).Närfläkten(-arna)integårpåmaximalkapa-citet måste luftintagen strypas för att undertrycket ska bibehållas. Luftintagen

100mmABSORBENT 100mmABSORBENT

VENTILATIONSTRUMMA

50mmLJUDABSORBENT50mmLJUDABSORBENT

32

måstealltsåvarareglerbara.Vidfläktventilationkansammatyperav luftintaganvändassomvidnaturligventilation,sefig.15,meneftersomdrivkrafternaärstörre vid fläktventilation kan intagen göras mindre. (Jämför beräkningsexem-plenovan;drygt800cm2perhästvidnaturligventilationoch325cm2vidfläkt-ventilation).Ilikhetmednaturligventilationärfönsterolämpligasomluftintag.

Fabrikstillverkadeluftintagharoftakapacitetsomöverstigerbehovetförenbox.Mankandåväljaatt inteöppnademheltellermöjligenatthaett intagtill tvåboxar.

Närdetgällerregleringochplaceringavintagengällersammaprincipersomvidnaturligventilation,sedettaavsnitt.Excentriskplaceringrekommenderasalltsåochlikasåbördetvaramöjligtattregleraintagenutanattgåiniboxen.

Undertrycksventilationbyggerpåattdetalltidfinnsettstabiltundertryckistallet.Omstalldörrarochfönsterlämnasöppnaförsvinnerundertrycketochdåharmaningenkontrollpåventilationen.Vissadelaravstalletkanbliheltoventilerade.Mansägerattsystemet”punkteras”.Ommanvetattstalldörrarnakommerattståöppnalängretiderärneutraltrycksventilationettsättattkommaifrånolägenhe-terna.Tilluftenmatasdåinmedhjälpavenfläktochfördelasviaettkanalsystem.Pådettasättförsäkrarmansigomattallahästarförsesmedfriskluft,sefig12.

TilläggsvärmeOmstallklimatetiett”varmt”stallblirfuktigtochkalltpåvinternberordetpåattmanventilerarförlitet(mindreänminimiflödet)ochattdetbehövstilläggs-värme.Värmekanocksåbehövasistalletnärhästarnaunderkallavinterdagaräruteochmanvillhafrostfrittistallet.

Vanliga värmekällor är elektriska kamrörskaminer och elektriska värmefläktar(aerotemprar).Framföralltvärmefläktarnaharenheldenackdelar-debullrar,spriderdammochfördelarvärmenojämnt-ochärdärförlitetavennödlösning.Om det finns vattenburen värme att tillgå så kan tilläggsvärme anordnas medexempelvisslätarörsommonteraslängsmedstalletochplacerasriskfrittförhäs-tarna.Detbästaärförståsomvärmekällornakopplastillventilationssystemetsreglercentral.Dåslåsvärmentillochfrånautomatiskt. Iannat fallblirdets.k.”dagen-efter-reglering”.

Eftersomhäststallarklassassombrandfarliga rumärdetviktigtattdeelektriskavärmekällornaärgodkändaförsådanarum.

33

Fig. 19. Exempel på vanliga värmekällor i små häststallar.

ELVÄRMEFLÄKTKAMRÖRSKAMIN

34

Referenser och mer att läsa

Bygga för häst. Enkla byggråd för stall-ridhus-ridbana-hage. 2008. SvenskaRidsportförbundet.Strömsholm.(www.ridsport.se)

Ehrlemark, Anders. 1994. Dimensionering av naturlig ventilation. Rapport 197,Avd.förbyggnadsvetenskap,Institutionenförlantbruksteknik,SLU,Uppsala.

Hästhusesyn.Praktiskguideförlagarochkrav.2009.LRF.Stockholm.(www.lrf.se)

LBK. Lantbrukets Brandskyddskommittés rekommendationer. 2006. SvenskaBrandförsvarsföreningen.Stockholm.(www.lantbruketsbrandskydd.nu)

Nilsson,Christer.1989.Ventilationistallar.AktuelltfrånLantbruksuniversitetet377.Uppsala.(utgången)

Små häststallar-två till åtta hästar. 1991. Lantbruksstyrelsens byggnadsenhet.Jönköping.(utgången)

Ventorp,M.,Michanek,P.2001.Attbyggahäststall-enidéhandbok.Institutionenförjordbruketsbiosystemochteknologi.SLU.Alnarp.

Hästgödsel–ennaturligresurs.2006.Jordbruksinformation7.Jordbruksverket.(www.jordbruksverket.se)

36

Jordbruksverket551 82 Jönköping

Tfn 036-15 50 00 (vx)E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se

www.jordbruksverket.se

JO11:1