benchmark av hälso- och sjukvården inom västra götalandsregionen

Benchmark av hälso- och sjukvården inom Västra

GötalandsregionenKostnads- och effektiviseringsanalys

2013-01-21

Bilagor

2

Genererade hypoteserA

C Definitioner och databaskällor

Involverade personerB

Bilagor

D Information om sjukhusen inom Västra Götalandsregionen

3

A Hypoteser: Antal operationer/ vecka (1/5)

Nyckeltal Antal operationer/ vecka

Mål Öka antalet operationer och minska variation

Op1Produktions - och kapacitetsplanering leder till att antal operationer ökar genom ett mer effektivt utnyttjande av befintlig kapacitet

Op1-1Bättre produktions- och kapacitetsplanering inkl schemaläggning av personal, speciellt operatörer, ökar antalet operationer/ vecka

Op1-1.1 Tydliggörande av produktionsmål ger förutsättningar för en bättre styrning och produktionsplanering

Op1-1.2 En högre beläggningsgrad på operationssalar leder till att det totala antalet salar kan reduceras

Op1-1.3Optimal planering av operationsprogram, både per dag och per vecka, leder till ökat antal operationer, utjämnat flödet och lägre kostnad per operation

Op1-1.4 Genom att utföra fler operationer på färre dagar ökar antalet operationer/ vecka

Op1-1.5 Antalet inställda/ strykta operationer beror på att operatören inte är närvarande

Op1-2Schemaläggning baserad på produktionsmål som läggs av en central funktion med tydligt mandat leder till en högre beläggningsgrad

Op1-2.1Det utförs färre operationer på fredagar på grund av schemaläggning eftersom det inte är önskvärt att ha en hög beläggning på helger

Op1-2.2 Det utförs färre operationer på fredagar eftersom det finns en kultur av att inte operera på fredagar

4




Op1-2.3 Hierarki i schemaläggning/ preferenser styr operationer, ej verksamhetsplanering

Op1-3En samordnad schemaläggning av operatörer och operationsteam ökar antal operationer, vilket ökar beläggningsgrad

Op1-3.1 Personalplanering och kultur påverkar antal operationer

Op1-4Genom att jämna ut flödet och minska variationen mellan veckodagar och semesterperioder kan ett högre antal operationer planeras och utföras

Op1-4.1 Om variationen mellan veckodagar minskar ökar produktiviteten

Op1-4.2 Dagkirurgi kan planeras fullt på fredagar för att jämna ut flödet

Op1-4.3 Utförande av operationer och MR nattetid ökar antalet operationer/ vecka och jämnar ut flödet

Op1-4.4 Genom att öka utskrivningen på söndagar kan produktionen på måndagar öka

Op1-4.5 Genom att utföra operationer på helger minskar variationen av utförda operationer ut

Op1-4.6 Att hålla uppe volymen under sommaren ökar totala antalet operationer samt jämnar ut flödet

5




Op1-5Akutvård ger utmaningar i planerad vård. En operationssal som dedikeras till akutvård underlättar planering.

Op1-6

Genom att standardiserat mäta kniv in-kniv ut tider kan man se vilka operationer som slutar tidigare än planerat. Om det är återkommande operationer så bör standardtiden för operationen minskas, och man kan då planera in flera av dessa ingrepp på samma dag och därmed öka antalet operationer/veckodag.

Op1-7 Flaskhalsen för operationer är antal operatörer med rätt kompetens

Op1-8 Det är bristen på salar och verktyg, snarare än på operatörer, som orsakar flaskhalsar

Op2 Effektiva operationsprocesser leder till att antal operationer ökar

Op2-1Genom att följa och förbättra ledtider på operationsavdelning, exempelvis startider, bytestider, kniv-ut/ kniv-in osv. ökar antalet operationer/ vecka

Op2-1.1 Ställtiden minskar genom standardiserade processser för städning, anestesi och dukning

Op2-1.2 Införande av standarddukning och standardmaterial vid operationer ökar antalet operationer/vecka

Op2-1.3Genom att trimma operativa processer, exempelvis projektet "Bättre flyt på operation" ökar antalet operationer/ vecka

6



Op2-1.4 Det är i dagsläget för lång operationstid/ läkare

Op2-2Dedikering av operationssalar till samma typ av ingrepp flera dagar i rad ger kortare led- och ställtider, repetition ökar effektivitet och kvalitet

Op2-2.1Genom att försäkra sig om att operationssalens kapacitet används till rätt operation - vissa operationer kan utföras i enklare salar - minskar väntetiderna för svåra ingrepp

Op2-3Genom att följa upp tidpunkt för operationsstart kan man se vilka operationer som börjat för sent och därefter ta reda på orsaken (ex. patienten var sen, operatören var sen, verktygen var inte på plats etc.). Denna karlläggning kan leda till förbättringar och åtgärder av återkommande problem.

Op2-4Genom att ringa alla patienter 2 dagar innan operation för att bekräfta deras närvaro, samt utnyttja SMS för att påminna om operation kan man minska antalet strykta operationer och på så sätt öka antalet operationer/ veckodag

Op2-5Genom att kontinuerligt följa och minska antalet strykningar på operation ökar antalet operationer/ vecka

Op2-5.1 Antalet inställda/ strykta operationer beror på att förberedelser inte är gjorda

Op3Vid ledig kapacitet i form av operationssalar, kan dessa upplåtas till andra vårdgivare för att öka beläggningsgrad och sjukhusets intäkter

Op4Genom att optimera uppdelning av arbetsuppgifter mellan personalgrupper kan antalet operationer öka


7



Op5Genom profilering av sjukhus mot urval av ingrepp för att uppnå kritisk massa, ökar antal operationer

Op5-1Specialisera sjukhusen så att urval av ingrepp utförs på ett begränsat antal sjukhus för att uppnå kritisk massa och därmed bygga upp erfarenhet och effektivitet

Op5-1.1 Specialisera sjukhusen så att akutsjukvård sker på ett färre antal specialiserade sjukhus

Op6Ökad samverkan inom regionen med avseende på kapacitet (personal och salar) och patienter ökar antal operationer

Op6-1 En regionsgemensam väntelista kan bidra till ett jämnare flöde (Jmf Obesitas)

Op6-2Delade operationssalar och resurser mellan sjukhus jämnar ut flödet och ökar antalet operationer/ vecka


8

A Hypoteser: Medelvårdtid (1/2)

Nyckeltal Medelvårdtid

Mål Reducera medelvårdtid

Me2Standardiserade vårdprocesser med beslutsstöd för att bedöma förväntad medelvårdtid leder till kortare medelvårdtid

Me2-1 Medelvårdtiden varierar och skulle kunna reduceras genom ett standardiserat arbetssätt

Me2-1.1 Det finns en kultur att hålla patienten längre än nödvändigt

Me2-1.2 Med standardiserade vårdplaner reducera medelvårdtid och beläggningsgrad optimeras

Me2-1.3Med överenskomna och standardiserade processer, protokoll och policies för bedömning, inläggning och utskrivning av patienter reduceras medelvårdtiden

Me2-1.4 Processerna kring behandling av diagnoserna är inte standardiserade, vilket förlänger medelvårdtiden

Me2-2 Tydlig kommunikation till patient om standardvårdtid för varje patientgrupp reducerar medelvårdtiden

Me2-2.1 Förväntningar om hemfärd hos patient påverkar uppfattning om välmående

Me2-2.2Information om förväntad tid för tillfrisknande till patienten som generellt är kortare än traditionell bedömning men realistisk och trygg för vårdpersonal och patient leder till en kortare medelvårdtid

Me2-3Om utskrivning är det första som diskuteras i samband med rond för varje patient ökar fokus på utskrivning och medelvårdtiden reduceras

9

Nyckeltal Medelvårdtid

Mål Reducera medelvårdtid

Me2-4 Trimmar man alla akutvårdsprocesser reduceras medelvårdtiden

Me 2-5 Om bekvämligheter såsom TV på rummet minskar för patienten reducerar medelvårdtiden

Me4Samverkan med primärvård och kommun för tidigare utskrivning av geriatriska patienter och förflyttning av dessa till annan vårdnivå reducerar medelvårdtid

Me5 Medelvårdtiden reduceras genom att vårdrelaterade infektioner förebyggs

Me6Utökade vårdinsatser i ambulans så att patienten direkt kan skrivas in på lämplig klinik utan att passera akutmottagningen leder till reducerad medelvårdtid

A Hypoteser: Medelvårdtid (2/2)

10

A Hypoteser: Beläggningsgrad (1/2)

Nyckeltal Beläggningsgrad

Mål 90% beläggning, inga överbeläggningar eller utlokaliseringar

Be1 Koordinering av vårdplatser och lokaler optimerar beläggningsgraden

Be1-1Införande av vårdplatskoordinering kan optimera beläggningsgraden. I det ingår tillgång till korrekt realtidsinformation om efterfrågan och kapacitet på vårdplatser, definierade roller och ansvar för de involverade, tydlig kommunikationsprocesser mellan vårdpersonal och vårdplatskoordinerare.

Be1-1.1Att se alla vårdplatser inom sjukhuset som en gemensam resurs, som kan utnyttjas strukturerat utan att behöva använda begrepp som "uteliggare/ utlokaliserade", ger en mer effektiv beläggning

Be1-1.2 Att ha en klustertanke både när det gäller vårdplatser och personal skulle optimera beläggningsgraden

Be1-1.3Att skapa strukturer för vårdplatskoordinering, som ska fungera 24-7-365, optimerar beläggning och minskar antal utlokaliseringar och överbeläggningar

Be1-1.4Standardiserat format för action-fokuserade vårdplatsmöten - där man går igenom efterfrågan och kapacitet, optimerar beläggningsgraden

Be1-1.5En etablerad funktion med tydligt mandat som dagligen följer upp beläggningsgrad och koordinerar utlokalisering leder till optimalt utnyttjande av kapacitet

Be1-2Att arbeta med akutvårds- och intagningsavdelningar som har dragspelseffekt, med extra vårdplatser mer eller mindre momentant, och en bemanningsstruktur som stödjer detta, skulle leda till en optimerad beläggningsgrad och minskat antal utlokaliseringar och överbeläggningar

Be1-2.1Att skapa handlingsplaner för situationer på akuten och hastig vårdplatsreduktion ("februaridagar" med mycket halka och caliciutbrott t.ex.), optimerar beläggningsgraden under dessa perioder

11

A Hypoteser: Beläggningsgrad (2/2)

Nyckeltal Beläggningsgrad

Mål 90% beläggning, inga överbeläggningar eller utlokaliseringar

Be1-3Med en "utskrivningslounge/ sjukhushotell" med tillhörande standardiserade processer för vilka patienter som har behörighet att vistas där optimeras beläggningsgraden

Be4 Koordinering av personal mellan avdelningar och sjukhus optimerar beläggningsgraden

Be5Genom att slå ihop mindre avdelningar kan en kritisk massa uppnås och därigenom optimeras beläggningsgraden

12

A Hypoteser: Återinskrivningar inom 30 dagar (1/2)

Nyckeltal Återinskrivningar inom 30 dagar

Mål Minska återinskrivningar inom 30 dagar

Åt1 En standardiserad utskrivningsprocess minskar återinskrivningarna

Åt1-1En fullständig och standardiserad utskrivningsprocess, med tillräcklig och anpassad information till respektive patient reducerar antal återinskrivningar

Åt1-2Checklista avseende patientens somatiska indikationer och sociala situation leder till färre återinskrivningar

Åt2 Att olika vårdinstanser samverkar kring patienten minskar återinskrivningarna

Åt2-1Samarbete/ nätverk med sjukhus, primärvård och kommun för att ge anpassad vård till de mest vårdtunga patienterna leder till en mindre andel återinskrivningar

Åt2-1.1Bättre omhändertagande i öppna vårdformer för utsatta patientgrupper, t.ex. palliativa patienter och multisjuka äldre patienter reducerar antalet återinskrivningar

Åt2-1.2 Sömlös vård reducerar återinskrivningar

Åt2-1.3 Vårdtunga patienter ska vårdas baserat på patientbehov och inte inkluderas i generell vårdprocess

Åt2-1.4 Mobila team åker till patienten istället för att patienten gör ett återbesök på sjukhuset

Åt2-2Tydlig information till primärvård relaterad till patientens tillstånd i samband med utskrivning från sjukhus leder till färre återinskrivningar

13

A Hypoteser: Återinskrivningar inom 30 dagar (2/2)

Nyckeltal Återinskrivningar inom 30 dagar

Mål Minska återinskrivningar inom 30 dagar

Åt3Att behålla kontakt med patienten och följa upp denne efter utskrivning minskar återinskrivningarna

Åt3-1 Snabb uppföljning genom kontakt med patient efter utskrivning reducerar antalet återinskrivningar

Åt3-1.1Genom bättre telefontillgänglighet och subakuta mottagningstider reduceras antal akutbesök och återinskrivningar

Åt3-2Aktiv hälsostyrning genom vårdlots/ vårdcoach för patienter med frekventa besök till akuten reducerar antalet återinskrivningar

Åt3-2.1Uppföljning av grupper med stor andel återinskrivningar för att identifiera alternativa vårdvägar framåt leder till färre återinskrivningar, t.ex. Aktiv hälsostyrning

14

A Hypoteser: Andel första besök/ Efterföljande besök (1/2)

Nyckeltal Andel första besök/ Efterföljande besök

Mål Andel första besök ska öka i relation till andel efterföljande besök

Af1 En tydlig standard för när återbesök är ändamålsenligt reducerar andelen uppföljande besök

Af1-1Checklista/ standardisering av när ett uppföljande besök är nödvändigt kan minska antal uppföljande besök

Af1-1.1 Tydlig prioritering av uppföljande besök inom olika diagnosgrupper reducerar uppföljande besök

Af1-2 Patient som får besöka specialist vid första besöket minskar antalet uppföljande besök

Af1-2.1 Inbokning av patient en specialistnivå högre vid uppföljande besök minskar antalet uppföljande besök

Af1-3 Rutin där vårdpersonal följer upp patient med ett samtal minskar antal uppföljande besök

Af1-3.1 Vårdlots som följer upp patienter och stöttar i vårdrelaterade samtal minskar antal uppföljande besök

Af1-4 Uppföljning per läkare av uppföljande besök minskar antal uppföljande besök

Af1-5 Smarta IT-lösningar för att sprida information och på alternativa sätt bemöta patienter minskar antal uppföljande besök

Af1-6 Intervallet mellan det första besöket och det uppföljande besöket är generellt för kort

15

A Hypoteser: Andel första besök/ Efterföljande besök (2/2)

Nyckeltal Andel första besök/ Efterföljande besök

Mål Andel första besök ska öka i relation till andel efterföljande besök

Af2Att låta patienten på egen hand boka tid för uppföljande besök (Patientstyrd tidsbokning) minskar andel uppföljande besök

Af2-1 Ett system där patienten själv bokar in tid för efterföljande besök minskar antal uppföljande besök

Af2-1.1 Om man låter patienten själv boka uppföljande besök reduceras mängden ombokade/uteblivna besök

Af2-1.2 När patienten själv bokar uppföljande besök reduceras uppföljande besök

Af3Andelen första besök ökar genom att uppföljande besök i större utsträckning inte sker hos läkare utan annan vårdpersonal

Af3-1Att boka uppföljande besök hos annan kategori än läkare, och på så sätt byta läkartid mot skötersketid, ökar besöksmöjligheten och reducerar andel uppföljande besök till läkare

Af3-1.1Återbesök sker idag på fel vårdnivå - fler uppföljande besök kan ske i primärvården och på så sätt minska antalet uppföljande besök

16

A Hypoteser: Sjukhusens kostnadsutveckling

Nyckeltal Sjukhusens kostnadsutveckling

Mål Minskad kostnadsutveckling

Sj1Lönekostnader, bemanningsföretag och läkemedel är stora kostnadsdrivare, åtgärder för att reducera dessa minskar kostnadsutvecklingen

Sj1-1 Avsaknad av central ledning/ kontroll av bemanningsföretag skapar höga kostnader

Sj1-1.1 Intern resurspool minskar behov av inhyrd personal och därmed kostnader för inhyrd personal

Sj1-1.2Genom kreativ och koordinerad schemaläggning åtgärdas vakanser, istället för att köpa in bemanningsföretag

Sj1-2En optimerad personalmix leder till bättre ekonomi. Utredning av om personalmix om 50/ 50 usk och ssk är optimal bör göras.

Sj1-2.1Delegering av arbetsuppgifter till andra personalgrupper leder till lägre personalkostnader och bättre utnyttjande av resurser

Sj1-2.2 En tydlig ansvarsuppdelningen kan påverka personalmixen och resurser kan bättre utnyttjas

Sj2Ett förbud för att hyra in bemanningsföretag och istället verka för större rörlighet för regionanställda läkare minskar bruttokostnader

17

A Hypoteser: Kostnadsutveckling för Läkemedel

Nyckeltal Kostnadsutveckling för Läkemedel

Mål Minskad kostnadsutveckling för läkemedel

Lä1 Införande av ett läkemedelsråd minskar kostnadsutvecklingen för läkemedel

Lä1-1Genom att sjukhusgemensamma läkemedelsråd strukturerat arbetar med läkemedelskostnader, utan att kvalitet påverkas, reduceras kostnaden för läkemedel

Lä2 Uppföljning av läkemedelsförskrivning minskar kostnadsutvecklingen för läkemedel

Lä2-1 Tydlig rutiner och uppföljning av förskrivning på individnivå minskar kostnader för läkemedel

Lä2-1.1Genom att följa REK-listan och välja billigare och fullgoda ersättare till dyra läkemedel minskar kostnader

Lä3Genom att fånga upp nya sätt att medicinera/ tillvarata de möjligheter ny teknik erbjuder minskas kostnadsutvecklingen för läkemedel

Lä3-1 Anestesikostnader kan halveras genom att söva med mindre gasflöde

Lä3-2 Genom användning av läkemedelsautomater kan kassaktionskostnader minska

Lä4 Genom att följa upp effekter av läkemedel kan kostnadsutvecklingen minska

Lä4-1Genom att följa upp effekten av läkemedel och kräva en viss effekt efter lämplig tidsperiod, för att sätta in ett annat läkemedel om ingen effekt uppnåtts kan läkemedelskostnaderna reduceras.

18




Bilagor


19

B Involverade personer

Namn Titel

Lena Aggestam Projektledare, Produktions- och Kapacitetsplanering, Regionkansliet

Ulf Almqvist Chefläkare, NU-sjukvården

Marianne Alärd Koordinator, Närsjukvård Lidköping, Skaraborgs Sjukhus

Conny Andersson Senior Advisor, Ledningskansliet, NU-sjukvården

Ulla Andersson Verksamhetschef, Vuxenpsykiatri, NU-sjukvården

Claes-Håkan Björklund Regionchefläkare, Patientsäkerhetsenheten, Hälso- och Sjukvårdsavdelningen

Dan Drobin Verksamhetschef, Operation Anestesi, Lidköping, Skaraborgs Sjukhus

Marcus Edenström Utredningsledare, Område Analys, Hälso- och Sjukvårdsavdelningen

Bengt Ekelund Områdeschef, Lokalsjukhus samt Kirurgi, NU-sjukvården

Marianne Förars Vårdanalytiker, Regionkansliet

Agneta Hallberg Hansson

Personalchef, Södra Älvsborgs Sjukhus

Björn Hamborg Chefläkare, Kungälvs Sjukhus

20

Namn Titel

Lars Helldin Sjukhusdirektör, NU-sjukvården

Tony Holm Utvecklingsledare, Hälso- och Sjukvårdsavdelningen

Bengt-Åke Johansson Ekonomichef, Södra Älvsborgs Sjukhus

Lisbeth Karlsson Överläkare, Vårdhygien, Södra Älvsborgs Sjukhus

John Karlsson Apotekare, Område Läkemedel, Hälso- och Sjukvårdsavdelningen

Mikael Kjerfve Statistiker, Område Analys, Hälso- och Sjukvårdsavdelningen

Magnus Kronvall Områdeschef, Akutmedicin, NU-sjukvården

Stefan Kunkel Hälso- och Sjukvårdsanalytiker, Södra Älvsborgs Sjukhus

Andreas Leschinger Verksamhetschef, Psykiatri, Falköping, Skaraborgs Sjukhus

Svante Lifvergren Utvecklingschef, Skaraborgs Sjukhus

Christian Lindberg Ekonom, Område Läkemedel, Hälso- och Sjukvårdsavdelningen

Anders Lindgren Planeringsledare, Socionom, Område Analys, Hälso- och Sjukvårdsavdelningen


21


Namn Titel

Per Lundgren Områdeschef, Barn/ KK, NU-sjukvården

Anne Löth Specialistläkare, Ögonmottagningen, Skaraborgs Sjukhus

Majvor Martinsson Verksamhetschef, Ögonsjukvården, Sahlgrenska Universitetssjukhus

Anna-Stina Martinsson Vårdenhetschef, Hudmottagningen, Frölunda Specialistsjukhus

Kristina Narbro Utredningsledare, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Maria Norén-Axelsson Vårdenhetsöverläkare, Ögonmottagningen, Frölunda Specialistsjukhus

Katarina Orrbeck Utvecklingsledare, Hälso- och Sjukvårdsavdelningen

Lill-Marie Persson Verksamhetschef, Område Hud, Skaraborgs Sjukhus

Anders Plantin Överläkare, Kirurgi, Skaraborgs Sjukhus

Olof Scherman Verksamhetschef, Ögonkliniken, NU-sjukvården

Levi Siljemyr Logistiker, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Mats Sunneskär Produktionschef, Södra Älvsborgs Sjukhus

22

Namn Titel

Jarl Torgerson Regionläkare, Analysenheten, Hälso- och Sjukvårdsavdelningen

Kristina Tornberg Ekonom, Hälso- och Sjukvårdsavdelningen

Eva Wallström Områdeschef Diagnostik, NU-sjukvården

Kristina Westerberg Produktionsekonom, Processtöd Central Stab, Skaraborgs Sjukhus

Kerstin Åmark Läkemedelschef, Sahlgrenska Universitetssjukhus

Anders Öhman HR-Strateg, Regionkansliet


23




Bilagor


24

C Definitioner (1/3)

Begrepp Definition

BehandlingBehandling är en av åtgärdsgrupperna i Klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ. Denna grupp avser åtgärder som syftar till att förebygga ohälsa eller bevara eller förbättra den enskildes hälsotillstånd.

BesökVårdkontakt inom öppen vård som innebär personligt möte mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal

Definierad DygnsDos (DDD)

Förmodade genomsnittliga dygnsdosen då ett läkemedel används av en vuxen vid medlets huvudindikation.

Diagnos Bestämning och benämning av sjukdom, skada, störning eller förändring i kroppsfunktion

Diagnoskod (ICD-10)Statistisk klassifikation med diagnoskoder för att gruppera sjukdomar och dödsorsaker för att kunna göra översiktliga statistiska sammanställningar och analyser

DRG-poäng Relativt mått för att beskriva hur mycket sjukvård som producerats på ett sjukhus eller inom en region.

Efterföljande besökÖppenvårdsbesök som har medicinskt samband med tidigare besök eller vårdtillfälle inom samma medicinska verksamhetsområde

Förmånskostnad (Läkemedel)

Det pris som faktureras landstingen för varje enskild transaktion efter det att patientens egenavgift räknats av

Inskrivning Händelse när ett vårdtillfälle påbörjas och vårdplats i sluten vård ställs till patientens förfogande.

Kostnad Per Patient (KPP)

En metod från SKL för att beräkna sjukvårdsproducentens kostnad för varje enskild vårdkontakt

MedelvårdtidMedeltid för ett eller flera vårdtillfällen. Beräknas genom att dividera antal vårddagar med antal vårdtillfällen.

Nedan presenteras definitioner till de begrepp som används i rapporten, den överväganden delen av är hämtade från Socialstyrelsens Termbank.

25


Begrepp Definition

Medicinskt verksamhets-område (MVO)

Ex. klinik, basenhet eller motsvarande

Sammanvägda prestationer

Prestationsmått. Beräknas enligt: Sluten vårds DRG-poäng + slutenvårdstillfällen psykiatri/ 0,37 + läkarbesök och sjukvårdande behandlingar/ 20,63

Sluten vårdHälso- och sjukvård när den ges till patient vars tillstånd kräver resurser som inte kan tillgodoses inom öppen vård eller hemsjukvård. En vårdkontakt i sluten vård benämns vårdtillfälle

Utförd tid Ordinarie arbetstid, mertid, övertid och arbetad tid under jour/beredskap

Utskrivning Händelse när ett vårdtillfälle avslutas och och vårdplats i sluten vård inte längre står till patientens förfogande

Vårdrelaterad Infektion (VRI)

Infektion som uppkommer hos person under sluten vård eller till följd av åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg

Vårddagar Antal dygn under ett vårdtillfälle.

Vårdkontakt Kontakt mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal då hälso- och sjukvård utförs

Vårdplats Ligg- eller sittplats på vårdenhet som kan användas för vård och behandling

VårdtidTid under vilken ett vårdtillfälle äger rum. Mäts i hela dagar som utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum.

VårdtillfälleVårdkontakt inom sluten vård. Vårdtillfälle avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde

26


Begrepp Definition

Återinskrivning inom 30 dagar

Händelse då patient på nytt skrivs in på sjukhus inom 30 dagar efter utskrivning. Återinskrivningen registreras på sjukhuset som skriver in, oavsett vilket sjukhus patienten skrevs ut ifrån.

Åtgärd Handling som är inriktad på (visst) resultat. Se också Behandling

Åtgärdskod (KVÅ)En åtgärdskod är en kod som används för statistisk beskrivning av åtgärder i bland annat hälso- och sjukvård. Standarden benämns Koder ur Klassifikation av Vårdåtgärder (KVÅ)

Öppen vårdHälso- och sjukvård när den ges till patient vars tillstånd medger att aktuell vårdinsats förväntas kunna avslutas inom ett begränsat antal timmar. En vårdkontakt i öppen vård benämns besök

Öppna JämförelserRapport från SKL med jämförelser av kvalitet, resultat och kostnader inom vissa verksamhetsområden som kommuner, landsting och regioner ansvarar för

27

C Databaskällor (1/3)

Databas Sökningar Rapportdel

VEGAMedelvårdtid, Antal (Fördelat på öppen och sluten vård). Åtgärd: KVÅ. Diagnos: ICD-10

Bipolär Sjukdom Diagnos: F30, F31 (Endast Antal) Hyp

Höftledsplastik Åtgärd: NFB29, NFB 39, NFB99. Diagnos: Exkl S72. BM & Hyp

Knäledsplastik Åtgärd: NGB BM

Gallstensoperation Åtgärd: JKA, JKB00, KLB11. Diagnos: K801, K802, K805, K811 BM

Obesitas Åtgärd: JDF, JDF00. Diagnos: E66 BM

Livmoderframfall Åtgärd: LEF. Diagnos: N811, N812, N813, N814, N815, N816, N819, N884, N9993 BM & Hyp

Kataraktoperation Åtgärd: CJC, CJD, CJE. Diagnos: H25, H26, H28, Exkl. H264 BM & Hyp

Ischemisk hjärtsjukdom Diagnos: I20, I21, I22, I23, I24, I25 BM

Schizofreni Diagnos: F20 (Endast Antal) Hyp

Stroke Diagnos: I61, I63, I64 BM

Övriga Förstämningssyndrom

Diagnos: F34, F35, F36, F37, F38, F39 (Endast Antal) Hyp

Nedan presenteras den data som sökts ut i respektive databas. Det redovisas också vilken del av rapporten där data används. BM = Benchmarkingtabeller, Hyp = Hypoteser

28



KPP-databasMedelkostnad per Besök, Medelkostnad per Vårdtillfälle. Åtgärd: KVÅ. Diagnos: ICD-10

Höftledsplastik Åtgärd: NFB29, NFB 39, NFB99. Diagnos: Exkl S72. BM & Hyp

Knäledsplastik Åtgärd: NGB BM

Gallstensoperation Åtgärd: JKA, JKB00, KLB11. Diagnos: K801, K802, K805, K811 BM

Obesitas Åtgärd: JDF, JDF00. Diagnos: E66 BM

Livmoderframfall Åtgärd: LEF. Diagnos: N811, N812, N813, N814, N815, N816, N819, N884, N9993 BM & Hyp

Kataraktoperation Åtgärd: CJC, CJD, CJE. Diagnos: H25, H26, H28, Exkl. H264 BM & Hyp

Ischemisk hjärtsjukdom Diagnos: I20, I21, I22, I23, I24, I25 BM

Stroke Diagnos: I61, I63, I64 BM

Väntetidsdatabasen Första besök, Efterföljande besök, Uteblivna besök: OVO/ MVO + Id

Hud- & Könssjukvård 211 – Hud och könssjukvård Hyp

29



Digitalis Läkemedelskostnader: ATC

Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel

N05 Hyp

Psykoanaleptika N06 Hyp

30




Bilagor


31

D Inom Västra Götalandsregionen finns 18 sjukhus varav flera ingår i en av de fyra sjukhusgrupperna

1. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU► SU/ Sahlgrenska► SU/ Mölndal► SU/ Östra

2. NU-sjukvården► Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL)► Uddevalla sjukhus► Strömstads sjukhus► Lysekils sjukhus► Dalslands sjukhus

3. Skaraborgs sjukhus , SkaS► Kärnsjukhuset i Skövde► Sjukhuset i Lidköping► Sjukhuset i Falköping► Sjukhuset i Mariestad

4. Södra Älvsborgs sjukhus, SÄS► SÄS Skene► SÄS Borås

Övriga:► Kungälvs sjukhus► Frölunda specialistsjukhus► Alingsås lasarett► Angereds närsjukhus (klart år 2011)

18 sjukhus, fyra sjukhusgrupper Karta över sjukhusens geografiska placering

Källa: Basala uppgifter i Verksamhetsanalysen 2011

32

D Sjukhusens uppdrag, storlek och upptagningsområden skiljer sig åt

► Sahlgrenska universitetssjukhuset tillhandahåller akut och elektiv länssjukvård för invånarna i Storgöteborg (närområdet), högspecialiserad vård för invånarna i hela regionen och riket samt är ”sista utposten” för övriga sjukhus i regionen. Verksamheten vid Sahlgrenska universitetssjukhuset bedrivs vid sjukhusen Mölndal, Sahlgrenska, Östra samt Högsbo sjukhus. Dessutom bedrivs verksamhet vid Lillhagsparken och på ett 50-tal andra platser i Göteborg.

► NU-sjukvården tillhandahåller närsjukvård och länssjukvård och består av Norra Älvsborgs länssjukhus (NÄL), Uddevalla sjukhus, samt lokalsjukhusen; Dalslands sjukhus, Lysekils sjukhus samt Strömstads sjukhus. Dalslands sjukhus, Lysekils sjukhus och Strömstads sjukhus är specialistsjukhus. Uddevalla sjukhus är ett sjukhuset för planerad vård medan NÄL är inriktat mot den breda akutsjukvården

► Skaraborgs sjukhus uppdrag är att tillgodose behovet av specialiserad vård för invånarna i regionen. I Skaraborgs sjukhus ingår akutsjukhuset Kärnsjukhuset (KSS) i Skövde och specialistsjukhusen; sjukhuset i Lidköping (SIL), sjukhuset i Falköping (SIF) samt sjukhuset i Mariestad (SIM). Förutom uppdragen för akutsjukvård och planerad vård har varje sjukhus ett områdesansvar för befolkningens behov av närsjukvård

► I Södra Älvsborgs sjukhus ingår SÄS Borås och SÄS Skene. Sjukhuset tillhandahåller närsjukvård samt länssjukvård. Medan SÄS Borås är ett akutsjukhus bedriver SÄS Skene lasarett specialistsjukvård.

► Alingsås lasarett är ett närsjukhus för invånarna i Mittenälvsborg. Sjukhuset har enligt regionens strukturbeslut utvecklats mot att ta emot mer planerad vård. Lasarettet är även ett specialistsjukhus med höft- och knäledsplastik som profilområde. Alingsås lasarett bedriver ej jourverksamhet nattetid

► Angereds Närsjukhus är ett nytt sjukhus i nordöstra Göteborg som bedriver specialiserad öppen vård främst riktade till befolkningen i stadsdelarna Angered och Östra Göteborg

► Frölunda specialistsjukhus bedriver planerad specialistsjukvård av länssjukvårdskaraktär på femdagarsbasis► Kungälvs sjukhus är ett akutsjukhus som bedriver specialistvård inom internmedicin, kirurgi, ortopedi, geriatrik och psykologi

Källa: Basala uppgifter i Verksamhetsanalysen 2011

benchmark av hälso- och sjukvården inom västra götalandsregionen

Documents