granskning ekonomistyrning inom hälso- och sjukvården
TRANSCRIPT
Helseplan Stadsgården 10 116 45 Stockholm tel 08-410 408 00 helseplan.se
Granskning ekonomistyrning inom
hälso- och sjukvården
Granskning på uppdrag av
revisorerna i Landstinget
Västernorrland
Februari 2016
Tina Burgerhout
Nils Rydmarker
Erik Weiman
1
Innehåll
Innehåll ..........................................................................................................................1
1. Sammanfattning ................................................................................................2
2. Inledning............................................................................................................5
2.1. Bakgrund...............................................................................................5
2.2. Syfte ......................................................................................................5
2.3. Revisionsfrågor .....................................................................................5
2.4. Metod och revisionskriterier ................................................................6
2.4.1. Metod ...................................................................................................6
2.4.2. Revisionskriterier ..................................................................................7
2.5. Projektorganisation ..............................................................................7
3. Ekonomistyrning i Landstinget Västernorrland.................................................8
3.1. Granskningens utgångspunkter............................................................8
3.2. Ekonomistyrning...................................................................................8
3.3. Organisation, roller och ansvar.............................................................9
3.4. Beskrivning av ekonomistyrningen i Landstinget Västernorrland......12
4. Iakttagelser ......................................................................................................14
4.1. Ansvarstagande och tydlighet i roller.................................................14
4.2. Processer och rutiner för ekonomistyrning........................................16
4.2.1. Ekonomisk planering, budget och prognos ........................................16
4.2.2. Ekonomisk uppföljning och rapportering inom verksamheten..........18
4.2.3. Ekonomisk uppföljning och rapportering till politiken.......................18
4.2.4. Åtgärder vid avvikelse från budget/prognos......................................19
4.2.5. Insatsplanen........................................................................................20
4.3. Effekter av projekt ”Förbättrad ekonomistyrning” ............................21
5. Samlade bedömningar och rekommendationer .............................................23
5.1. Ansvarstagande och tydlighet i roller.................................................23
5.2. Processer och rutiner för ekonomistyrningen....................................24
5.2.1. Ekonomisk planering, budget och prognos ........................................25
5.2.2. Rapportering och uppföljning samt åtgärder vid avvikelser ..............25
5.3. Projekt Förbättrad ekonomistyrning ..................................................26
5.4. Rekommendationer............................................................................27
Bilaga 1 – Intervjuförteckning ......................................................................................28
2
1. Sammanfattning
Granskningens syfte är att bedöma om Hälso- och sjukvårdsnämnden har ändamålsenliga processer
och verktyg för sin ekonomistyrning. Även Landstingsstyrelsens förhållningssätt och agerande ska
bedömas utifrån kommunallagens bestämmelser. Utifrån vad som framkommit i granskningen
bedömer Helseplan att det finns anledning att vidta åtgärder för att förbättra förutsättningarna för
ekonomistyrningen i landstinget i Västernorrland.
Sammanfattningsvis vill Helseplan lyfta följande från granskningen:
Beskriv hur Hälso- och sjukvårdsnämndens processer och rutiner för ekonomistyrning
samt landstingsstyrelsens förhållningssätt och agerade ser ut? Är tillämpade
metoder och processer ändamålsenliga och effektiva?
Ekonomistyrningsprocessen i landstinget Västernorrland, som gällt under längre tid, bygger
på huvudprocesserna budget, prognos och delårs- och årsrapportering. Helseplans
bedömning är dock att tillämpade metoder och processer för ekonomistyrningen inte är
ändamålsenliga och effektiva. Vi menar att ekonomistyrningsprocesserna har en synbar
stabilitet över tid genom att samma grundprocess följs trots ändringar i organisation både på
politisk- och verksamhetsnivå, men att tillämpningen har stora brister.
Säkerställer tillämpade metoder och processer att landstingsstyrelsen och Hälso- och
sjukvårdsnämnden tar ett tillräckligt eget ansvar för ekonomistyrningen inom hälso-
och sjukvård? Är rollfördelningen tydlig? Är nämndens och styrelsens agerande i
överenstämmelse med kommunallagens bestämmelser?
Rollfördelningen mellan landstingsstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnden har blivit tydligare och
landstingsstyrelsens förhållningssätt och agerade bedömer Helseplan ha tydliggjorts jämfört med
tidigare granskningar. Det kan dock finnas anledning att även fortsättningsvis vara vaksam på
eventuella oklarheter.
Vi konstaterar i intervjuer med mera att det råder olika uppfattningar inom politisk- och
tjänstemannaledning om var beredningsansvaret ligger. Vår bedömning utifrån reglementet är att
landstingsfullmäktige har delegerat beredningsansvar till Hälso- och sjukvårdsnämnden. Helseplan
menar att det är angeläget att i arbetsordningar och reglementen klargöra vad som gäller
beträffande beredning och verkställighet för att undanröja eventuella oklarheter.
Helseplan bedömer att Hälso- och sjukvårdsnämndens och landstingsstyrelsens agerande inte bryter
mot kommunallagens bestämmelser. En ökad tydlighet gällande hur landstingsstyrelsen ska ta sitt
samordningsansvar och hur beredningen till landstingsfullmäktige ska ske skulle enligt vår
bedömning ge en bättre styrning och bidra till att styrelsen och fullmäktige agerar i bättre
samstämmighet med kommunallagens intentioner.
Är ekonomistyrningen samordnad med övriga styr- och ledningsaktiviteter? Hur
hanteras eventuella målkonflikter? Är den beslutade budgeten för hälso- och
sjukvården realistisk? Hur har beslutade besparingar tagits fram och genomförts?
Har risk- och konsekvensanalyser gjorts då besparingsförslagen tagits fram?
3
Helseplan bedömer att ekonomistyrningen inte i tillräcklig grad är samordnad med övriga styr- och
ledningsaktiviteter. Kopplingen till landstingsplanens övriga mål i det balanserade styrkortet är inte
tydlig och uppdragsbeskrivningar till verksamheterna saknas
Helseplans bedömning är också att det saknas också vägledning i prioritering mellan olika mål samt
att konsekvensanalyser inte regelmässigt tillämpas som underlag för beslut om förändringar eller
åtgärder.
Det faktum att det inte finns tydligt satta mål för verksamheternas innehåll eller resultat (uttryckt i
exempelvis volymer eller andra utfallsmått) som de tilldelade medlen genom budgetprocessen kan
ställas i relation till, gör att en bedömning av budgetens realism per definition är svår att göra.
Helseplan bedömer också att de beslutade besparingsåtgärderna inte varit tillräckliga eller inte
genomförts på ett tillräckligt effektivt sätt för att uppnå avsedd verkan, det vill säga ekonomi i
balans. Vi menar att nödvändiga omstruktureringsbeslut skjutits upp bland annat med hänvisning till
kommande omorganisationer. Detta är inte försvarbart utifrån kommunallagens krav på god
ekonomisk hushållning.
Vilka effekter har projektet Förbättrad ekonomistyrning fått? Hur såg projektetsuppdrag och genomförande ut? Vilka förutsättningar fanns för att implementeringenskulle få effekt?
Projektet Förbättrad ekonomistyrning har konkret lett till framtagande och implementering av
resursplaneringsverktygen Vera och Hyland. Verktygen är uppskattade där de implementerats, men
används i högre grad i planering än vid uppföljning vilket kan minska den ”lärande” effekten.
Genomförandet drog ut på tiden och full effekt uppfattas ännu inte ha uppnåtts både till följd av
brister i själva verktygen (som kräver manuell hantering) och hur verktygen tillämpas och samordnas
med andra styrsystem (exempelvis produktions- och kapacitetsplanering).
Projektet avgränsades till att endast gälla verktyg för resursplanering vilket innebar att projektets
uppdragsbeskrivning inte inkluderade samtliga viktiga delar av en effektiv ekonomistyrning.
Helseplan bedömer att projektet skulle haft större förutsättningar att i högre grad och snabbare få
effekter på ekonomistyrningens ändamålsenlighet och effektivitet om även organisation, arbetssätt
och processer inkluderats.
Sammanfattningsvis rekommenderar Helseplan:
att se över om Hälso- och sjukvårdsnämndens roll och befogenheter samtrollfördelning mellan landstingsstyrelse och HSN ytterligare behöver tydliggöras
att klargöra i reglementen vad som gäller beträffande beredning tilllandstingsfullmäktige och verkställighet av fullmäktiges beslut för att undanröjaeventuella oklarheter
att tjänstemannaorganisation speglar den politiska ledningsstrukturen att tydliggöra verksamhetschefens ansvar och befogenheter och det stöd denne har
från centrala kansliet för att fullgöra sina uppgifter samt på vilket sättverksamhetsföreträdare och stödfunktioner ska vara involverade
att öka tydligheten i de politiska kraven bland annat genom att säkerställa attekonomistyrningsprocesserna även inkluderar/samordnas med styrningen påverksamhetsnivå
4
att politiska målsättningar tydliggörs på verksamhetsnivå genom att målen ilandstingsplanen (i det balanserade styrkortet) bryts ner och följs upp på lägstamöjliga organisatorisk nivå
att verksamheterna får vägledning i prioritering mellan olika mål och attkonsekvensanalyser tillämpas regelmässigt som underlag för beslut om förändringareller åtgärder
att öka realismen i beslutad budget genom tydliga uppdrag till verksamheterna att eventuella centrala åtgärder som byggs in i budgetdokument för att uppnå budget
i balans ska vara nedbrutna på verksamhetsnivå, lätta att identifiera och förstå samtföljas upp, utan risk för sammanblandning med eventuella andra beslutade åtgärder
att säkerställa att RPV-verktygen Vera och Hyland används i uppföljande syfte ochatt verktygen används för att förbättra effekten av planering och dagliga beslut
5
2. Inledning
2.1. Bakgrund
Landstinget Västernorrland har under flera år haft en ekonomisk obalans inom den
sjukhusbundna vården. I landstingets årsredovisning 2014 anges som orsak till landstingets
samlade underskott de tre senaste årens höga kostnadsökningstakt, som i sin tur beror på
höga kostnader för fler anställda, inhyrd personal och höga kostnader för rikssjukvård.
Vidare framför styrelsen att det ekonomiska resultatet visar att landstinget har en hög
kostnadsnivå.
Vid tidigare granskningar (2012 respektive 2013) har bland annat noterats oklarheter eller
osäkerhet om ansvar och rollfördelning, otydliga styrregler och en otillräcklig efterlevnad av
dessa styrregler. Andra iakttagelser handlar om orealistiska budgetar och ett pågående
omställningsarbete med en samlad ledningsorganisation för specialistvården samt att
införande av länsverksamhetsområden har prioriterats före följsamhet till gällande budget
och ekonomistyrning.
2.2. Syfte
Granskningens syfte är att bedöma om Hälso- och sjukvårdsnämnden har ändamålsenliga
processer och verktyg för sin ekonomistyrning. Även landstingsstyrelsens förhållningssätt
och agerande ska bedömas utifrån kommunallagens bestämmelser.
Granskningen utformas så att iakttagelser, bedömningar och förslag till förbättringar bidrar
till att utveckla landstingsstyrelsens och Hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomistyrning.
2.3. Revisionsfrågor
Granskningen ska analysera Hälso- och sjukvårdsnämndens processer och rutiner för
ekonomistyrning ur ett övergripande perspektiv men också genomföra en mer ingående
granskning av ekonomistyrningen inom ett specifikt verksamhetsområde (eller
motsvarande). I granskningen ingår vidare att pröva realismen i beslutad budget, att bedöma
rapportering om utfall, att verifiera genomförda besparingar, effekterna av projektet
Förbättrad ekonomistyrning samt att i övrigt värdera förhållanden av betydelse för
ekonomistyrningen.
Granskningen har utgått ifrån följande revisionsfrågor:
1. Beskriv hur Hälso- och sjukvårdsnämndens processer och rutiner förekonomistyrning samt landstingsstyrelsens förhållningssätt och agerade ser ut?
2. Är tillämpade metoder och processer ändamålsenliga och effektiva?
6
3. Är Hälso- och sjukvårdsnämndens och landstingsstyrelsens agerande iöverenstämmelse med kommunallagens bestämmelser?
4. Är ekonomistyrningen samordnad med övriga styr- och ledningsaktiviteter? Hurhanteras eventuella målkonflikter?
5. Säkerställer tillämpade metoder och processer att landstingsstyrelsen ochHälso- och sjukvårdsnämnden tar ett tillräckligt eget ansvar förekonomistyrningen inom hälso- och sjukvård? Är rollfördelningen tydlig?
6. Är den beslutade budgeten för hälso- och sjukvården realistisk? Hur harbeslutade besparingar tagits fram och genomförts? Har risk- ochkonsekvensanalyser gjorts då besparingsförslagen tagits fram?
7. Vilka effekter har projektet Förbättrad ekonomistyrning fått? Hur såg projektetsuppdrag och genomförande ut? Vilka förutsättningar fanns för attimplementeringen skulle få effekt?
2.4. Metod och revisionskriterier
2.4.1. Metod
Data och dokumentgranskning
Centralt för denna granskning är styrande dokument för landstingets politiska nivå samt
intern styr- och ledningsdokumentation från hälso- och sjukvårdsverksamhetens olika nivåer.
Förutom styrande dokument kommer redovisande dataunderlag att användas för att
besvara delfrågor.
Intervjuer
Helseplan har intervjuat ett urval av personer som är relevanta utifrån granskningens syfte.
Intervjumetoden var semistrukturerade djupintervjuer. Sammantaget har 9 intervjuer
genomförts. En intervjuförteckning över intervjuade/roller framgår av bilaga 1.
Fokusgruppsdiskussion
Vi har genomfört en fokusgruppsdiskussion i syfte att fånga hur ekonomistyrningen går till ipraktiken. Fokusgruppsdiskussioner innebär i detta sammanhang ledda gruppdiskussionerdär företrädare från olika organisatoriska delar och nivåer får reflektera kring relevantafrågeställningar. Deltagarna får möjlighet att föra fram och dela med sig av sina åsikter ocherfarenheter och får samtidigt en bild av andras uppfattning vilket breddar förståelsen ochfördjupar analysen. Granskaren har därmed möjlighet att fånga flera olika perspektiv och attinhämta information som sträcker sig utanför en standardiserad intervjuguide.
Närvarande var 15 representanter från tjänstemannaorganisationen, central förvaltning,länsverksamhetsledning och verksamhetsnivå. En förteckning över vilka som deltog ifokusgruppsintervjun framgår av bilaga 1.
7
2.4.2. Revisionskriterier
Revisionskriterierna i detta uppdrag var bland annat:
Landstinget Västernorrlands politiska målsättningar, till exempel
Budget 2014 samt ekonomisk plan 2015 – 2016 Landstingsplanen 2015 – 2017 (samt 2016-2018) Insatsplan, inklusive Insatsplan – underlag till budgetarbete HSN Landstingsfullmäktiges arbetsordning 2014 – 2018 Gemensamt reglemente för LS, FPTN och HSN 2015 – 2018
Nationella styrdokument och riktlinjer, till exempel
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Kommunallag (1991:900) Lagen om kommunal redovisning (1997:614) Övriga lagar och förordningar som berör och är avgörande det granskade
området
Dokument som beskriver och reglerar styrprocesserna och tjänstemännens roller och ansvar,till exempel
Beskrivning av mål-, budget- och ekonomistyrningsprocesserna Hälso- och sjukvårdsnämndens samlade uppdrag och därtill kopplat
landstingsövergripande balanserat styrkort Delegeringsordning Verkställighetsbestämmelser
Tidigare revisionsrapporter inom granskningsområdet, till exempel
Ekonomistyrning – Hälso- och sjukvårdsnämnden (2013) Granskning av landstingets ekonomistyrning - med inriktning på Hälso- och
sjukvårdsnämnden samt Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden(2012)
Helseplan har även fått del av bland annat dokumentation kring pågående ochslutförda ekonomistyrningsprojekt.
2.5. ProjektorganisationLandstingets revisorer har uppdragit åt Helseplan att utföra granskningen. Beställare var
revisionsdirektör Bo Basun. Projektledare för Helseplan var Tina Burgerhout. Nils Rydmarker
deltog som konsult och Erik Weiman har varit extern expert och sakkunnig.
8
3. Ekonomistyrning i Landstinget Västernorrland
3.1. Granskningens utgångspunkter
Landstinget Västernorrland har stora ekonomiska utmaningar. Sammantaget krävs åtgärder
motsvarande 500 miljoner kronor fram till 2018. Genom den nu liggande landstingsplanen
och en särskild insatsplan har landstingsfullmäktige gjort en tydlig markering för den
kommande treårsperioden. Insatsplanen beskriver en kombination av nödvändiga åtgärder
inom flera områden för att kunna nå en hållbar ekonomi över tid. Då hälso- och sjukvården
är landstingets största verksamhetsområde är det av stor vikt att ekonomistyrningen
genomförs korrekt och används ändamålsenligt.
Tidigare granskningar och utfall har visat att det finns brister i styrning och ledning. Bristerna
kan bestå att mål saknas eller är otydliga, av brister i uppföljning, brister i strategiskt
ledningsarbete och framsynthet samt brister i måluppfyllelse. För att möta Landstinget
Västernorrlands utmaningar framöver kommer det ställas höga krav på styrsystem och dess
tillämpning, på nytänkande och samverkan över organisationsgränser samt på ett långsiktigt
hälsofrämjande arbete.
Landstinget och hälso- och sjukvårdsverksamheten arbetar mot mål som är framtagna på
flera olika nivåer. Det kan röra sig om nationell styrning i form av riktlinjer, övergripande
kvalitets- och tillgänglighetsmål, överenskommelser mellan staten och SKL (Sveriges
Kommuner och Landsting), krav från Socialstyrelsen, med mera. Målen sätts dessutom upp
utifrån flera olika perspektiv; patientsäkerhet, vårdkvalitet, jämlik vård, effektivitet och
tillgänglighet, ekonomi med mera. Verksamheterna befinner sig härigenom i en komplex
struktur av regelverk, riktlinjer och mål från olika nivåer och perspektiv vilket kan leda till
målkonflikter och behov av prioriteringar. Hur väl ekonomistyrningen fungerar i
verksamheten avgörs i hög grad av hur väl denna stämmer överens med övriga mål och
riktlinjer som verksamheterna har att förhålla sig till. Mot bakgrund av detta är det
avgörande att landstingets ekonomistyrning för hälso- och sjukvården är ändamålsenlig,
tydlig och effektiv och ger tillräckligt handlingsutrymme för att verksamheten ska ha
möjlighet att nå landstingsfullmäktiges mål.
3.2. Ekonomistyrning
Ekonomistyrning är inget entydigt begrepp. Det finns en rad olika definitioner där
ekonomistyrning ibland likställs med verksamhetsstyrning. I politiskt styrda verksamheter
kan ekonomistyrning ses som ”ett medel för politikens förverkligande som består av
resultatstyrning och finansiell styrning [för] att genomföra aktiviteter för att nå en
organisations ekonomiska mål” (Ekonomistyrningsverket, 2011). Utifrån de resurser som
finns till förfogande och de mål (ekonomiska och kvalitativa) man har för avsikt att uppnå,
9
görs en plan, som man sedan agerar utifrån. När ekonomistyrningen i sig inte fungerar eller
används korrekt medför detta att den politiska styrningen blir oklar.
Den första risken är att det finns diskrepans mellan vad man vill uppnå och vilkaresurser som står till förfogande. I så fall är problemen interna såtillvida attplaneringsprocessen inte utgår från realistiska förutsättningar.
Den andra risken är att externa (omvärlds-)faktorer påverkar förmågan att balanseraresurser och resultat på ett negativt sätt. Det kan i så fall bero på attomvärldsfaktorerna är för lite kända och analyserade eller på att oväntade ochoförutsägbara faktorer påverkar.
Den tredje risken är att intäkterna visar sig bli lägre än man från början förutsett. Idet offentliga kan exempelvis skatteintäkterna avvika negativt mot prognos.
Den fjärde risken är att kostnadssidan drabbas av oförutsedda kostnadsökningar elleratt organisationen inte klarar att hålla ner kostnadsökningstakten. Isjukvårdssammanhang kan orsaken vara kostnader för läkemedel, medicinsktmaterial, medicintekniska produkter eller andra kostnader som ökar oförutsett.Sådana kostnadsökningar måste givetvis prognosticeras så gott det går. Om de ändåökar så mycket att de påverkar resultatet negativt måste åtgärder vidtas för att klararesultatet.
Ekonomistyrning handlar således, i sin enklaste mening, om att förutse kostnader och
intäkter genom att analysera dem så väl som möjligt och därefter göra en verksamhetsplan
och ekonomisk budget där resurserna räcker till det man vill åstadkomma. En mer utvecklad
ekonomistyrning har dessutom en väl underbyggd risk- och väsentlighetsanalys som
bedömer risken för att någon del av plan och budget inte uppfylls som planerat. Ett sådant
tillvägagångssätt skapar bättre förutsättningar för att nå de ekonomiska målen eftersom
eventuella svagheter i planeringen identifieras och hanteras redan innan de orsakar problem
som negativa utfall. En god ekonomistyrning innehåller också en löpande uppföljning av
verksamheten och avstämning av faktiska resultat i förhållande till plan och budget. Det
kräver också utrymme att vidta åtgärder för att parera avvikelser från uppgjord plan.
3.3. Organisation, roller och ansvar
Politisk organisation
Landstingsfullmäktige (fullmäktige) är landstingets högsta beslutande organ och utser
förtroendevalda i fullmäktigeberedningar, landstingsstyrelsen och övriga nämnder.
Landstingsfullmäktige sammanträder vanligen fem gånger per år och beslutar om mål och
riktlinjer för landstingets verksamhet, om budget, om skattesatser et cetera
Landstingsstyrelsen och respektive nämnd har i uppdrag att verkställa fullmäktiges beslut.
Landstingsstyrelsen (styrelsen) är det ledande politiska förvaltningsorganet. Enligt dess
reglemente ansvarar styrelsen för att samordna styrningen av landstingets verksamhet, för
10
att ta initiativ till utvecklingsfrågor avseende bland annat arbetsformer, system och rutiner
samt har ansvar för landstingets ekonomiska ställning. Styrelsen ansvarar för att upprätta en
landstingsplan samt budget för landstinget som helhet och det egna ansvarsområdet utifrån
ett balanserat styrkort. Landstingsstyrelsen har uppsiktsplikt vilket innebär en skyldighet att
följa den verksamhet som bedrivs i förvaltning såväl som i bolagsform. Landstingsstyrelsen är
också skyldig att rapportera till landstingsfullmäktige hur verksamheten och dess
ekonomiska ställning utvecklas samt att tillsätta en landstingsdirektör. Landstingsstyrelsen är
indelad i utskott som bereder ärenden som rör respektive ansvarsområden. Finansutskottet
har en samordnande roll i ärenden avseende bland annat planering, budget och uppföljning
och bereder landstingsplan, budget samt delårs- och årsredovisningar från den samlade
verksamheten. Finansutskottet ansvarar för att styrelsens uppsiktsplikt gentemot bland
annat nämnderna fungerar.
Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) inrättades 2011 enligt ett beslut i landstingsfullmäktige i
juni 2010. Dess senaste reglemente fastställdes i februari 2015. Enligt detta ansvarar HSN för
att leda och samordna angelägenheter för den specialiserade vården, rättspsykiatriska
vården samt hörselvården. HSN ska fullfölja de mål och riktlinjer som bestämts i fullmäktige
samt säkerställa tillräcklig intern kontroll av verksamheten. HSN beslutar också om
fördelning av ekonomiska medel som anslagits till nämnden inom den budgeterade
verksamhetsvolymen. Av reglementet framgår även att HSN har ansvar för att ta initiativ till
strukturförändringar inom sitt ansvarsområde för att uppnå ett bättre resursutnyttjande.
Enligt intervjuer är det endast i landstingsfullmäktige som beslut om utbudsförändringar kan
fattas. HSN är skyldig att rapportera till fullmäktige hur verksamhet och ekonomi utvecklas
under året. Landstingsstyrelsen formulerar anvisningar för hur rapportering ska ske. Inom
Hälso- och sjukvårdsnämnden finns ett arbetsutskott som bereder ärenden som sedan ska
avgöras av nämnden.
Tjänstemannaorganisation
Tjänstemännens uppgift är att se till att de politiska besluten genomförs. Högsta tjänsteman
är landstingsdirektören. Inom landstinget finns sju förvaltningar, som i sin tur leds av
förvaltningschefer. Tjänstemannaledningen innefattar landstingets kansli (som i sig är en av
förvaltningarna) och ledningsgrupper med högsta tjänstemän inom förvaltningar. Se figur 1
nedan.
Figur 1. Tjänstemannaorganisation, Landstinget Västernorrland
11
Landstingets kansli stödjer kärnverksamheterna (däribland hälso- och sjukvården) samt ger
stöd och underlag till den politiska förtroendemannaorganisationen. Landstingets kansli är
uppdelat i nio enheter: administration, ekonomi, forskning och utveckling, HR, hälso- och
sjukvård, IT, kommunikation, kvalitet och patientsäkerhet och samordning. Viktiga för denna
gransknings vidkommande är ekonomienheten som bland annat arbetar med planering,
budget, redovisning och uppföljning inom ekonomiområdet samt HR-enheten som arbetar
med personalfrågor. Ekonomienhetens uppdrag inkluderar styrning, ledning och stöd. HR
ansvarar för kompetensförsörjningsprocessen vilken bland annat innefattar rekrytering och
utveckling av medarbetare.
Från att sedan 2013 ha varit uppdelad i tre vårdområden (medicin, opererande samt
psykiatri och habilitering) organiseras specialistsjukvården sedan 1 september 2015 i 17
länsverksamheter (som i dagligt tal kallas länskliniker) med länsövergripande ansvar för
respektive verksamhetsområde.
Beslutsgång, verkställande och återrapportering
Enligt reglementet får HSN sitt uppdrag från landstingsfullmäktige och återkopplar direkt
tillbaka till landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsen får också återkoppling från HSN i form
av exempelvis del- och helårsrapporter. Återrapporteringen kan i vissa fall även gå från HSN
till landstingsstyrelsen som sedan rapporterar till landstingsfullmäktige. HSN ger i uppdrag
till landstingsdirektören att driva specialistvården och rättspsykiatrin vilket denne delegerar
till respektive förvaltningschef. Det är dessa förvaltningschefer som återrapporterar direkt
till HSN. Helseplan har utifrån reglementena för landstingsstyrelsen och Hälso- och
sjukvårdsnämnden beskrivit beslutsgång, verkställande och återrapportering i figur 2 nedan.
Figur 2. Helseplans tolkning av beslutsgång, verkställande och återrapportering i frågor
som HSN ansvarar för, utifrån reglementen för landstingsstyrelsen och HSN samt
intervjuer
12
3.4. Beskrivning av ekonomistyrningen i Landstinget Västernorrland
Framgångsfaktorer
I landstingsplanen finns formulerat vad som krävs av organisationen för att realisera de
framtida målen i landstinget. Bland andra framgångsfaktorer kan nämnas en tydlig politisk
styrning, ledning och uppföljning genom hela förvaltningskedjan, aktsamhet om resurser
samt kontinuerlig uppföljning och eventuella åtgärder vid behov. Framgångsfaktorerna följs
upp månatligen. Resultatet återges i delårsrapport och årsredovisning.
God ekonomisk hushållning
Enligt kommunallagen gäller att landstinget är skyldig att ha så kallad God ekonomisk
hushållning. I Landstinget Västernorrland ska detta motsvara ett överskott på en procent av
landstingets intäkter från skatt, statsbidrag och utjämning, vilket är cirka 70 miljoner kronor i
årligt positivt resultat. Detta mål bedöms enligt senaste landstingsplanen (Landstingsplanen
2016-2018) inte ha förutsättningar för att klaras varför inriktningsmålet under planperioden
istället bestäms vara att uppnå en ekonomi i balans sett över en längre tidsperiod.
Balanserat styrkort
Landstinget Västernorrland använder balanserat styrkort för verksamhetsplanering och
uppföljning. Modellen utgår från vad som är strategiskt viktigt och innebär att verksamheten
på alla nivåer beskrivs, planeras och följs upp ur fyra perspektiv – invånare, process,
medarbetare och ekonomi. Enligt modellen är tanken att det ska skapas en balans mellan
kort och långsiktiga mål samt mellan finansiella och icke-finansiella mål. Nedan i figur 3
beskrivs respektive perspektiv med dess inriktningsmål.
Invånarperspektivet Jämlik fördelning av resurser utifrån behov
Processperspektivet Effektiva och framgångsrika verksamheter
Medarbetarperspektivet Medarbetarna är delaktiga och har en bra arbetsmiljö
Ekonomiperspektivet En ekonomi i balans över tid
Figur 3. Balanserat styrkort Landstinget Västernorrland
Utifrån landstingsplanen fastställer landstingsstyrelsen och nämnderna framgångsfaktorer
och mål i ett balanserat styrkort för respektive verksamhet (Källa: Landstingsplanen 2016-
2018, sid 8). Utifrån nämndernas styrkort tar verksamheterna, exempelvis ett
13
länsverksamhetsområde, sedan fram aktiviteter för att uppnå de inriktningsmål som den
politiska ledningen fastställt. Utifrån landstingets egna dokument är det otydligt på vilka
nivåer som det balanserade styrkortet ska användas. Från intervjuer framgår att det varierar
i vilken mån verksamheterna använder styrkortet i sin interna styrning. I flera fall framgår
från intervjuer att det tidigare funnits en väl fungerande styrmodell baserad på balanserat
styrkort men att denna fallit bort i samband med omorganisationen till vårdområden.
Ekonomistyrningsprocessen
Ekonomistyrningsprocessen i landstinget Västernorrland bygger på huvudprocesserna
budget, prognos och delårs- och årsrapportering. Planeringsprocessen inleds efter att
landstingsfullmäktige fastställt landstingsplanen under första kvartalet genom att Hälso- och
sjukvårdsnämnden under andra kvartalet tar fram budgetförutsättningar och balanserat
styrkort för de verksamheter som nämnden ansvarar för. Förvaltningarna får sedan fram till
september på sig att ta fram sina respektive budgetar. Specialistvården tar då också fram
anvisningar/förutsättningar för respektive verksamhet att bryta ner/ta fram budget och mål.
Förslag till slutlig budget tas först i Hälso- och sjukvårdsnämnden och landstingsstyrelsen i
oktober och slutlig budget beslutas därefter i landstingsfullmäktige i november. Under
löpande verksamhetsår sker en återrapportering månatligen till Hälso- och
sjukvårdsnämnden samt en mer omfattande delårsrapportering. Rapporteringen ligger till
grund för ställningstagande om ytterligare åtgärder. Delårsrapporteringen innehåller
förutom ekonomisk uppföljning även uppföljning av balanserat styrkort mm. Det
förekommer även att Hälso- och sjukvårdsnämnden uppdrar åt landstingsdirektören att ta
fram åtgärdsplaner för att minska gap mellan budget och utfall.
Landstinget Västernorrlands övergripande processer för ekonomistyrning har enligt
intervjuer i princip sett likadan ut under många år. Efter organisationsförändringen till
länssjukvårdsområden fördelas resurserna inom specialistvården utifrån ett länsperspektiv
istället för som tidigare geografisk fördelning till sjukhusen. I samband med att sjukhusen
som organisatorisk enhet försvann togs de vårdöverenskommelser bort som givit
resurstillskott till mindre sjukhus som inte hade samma möjlighet till stordriftsfördelar som
det större sjukhuset i Sundsvall. Det har under senare år exempelvis gjorts justeringar i
tidplanen för budgetprocessen i syfte att skapa bättre förutsättningar för kvalitet i respektive
planeringssteg.
14
4. Iakttagelser
4.1. Ansvarstagande och tydlighet i roller
Politik
Den kommunallag som trädde i kraft i början av 1990-talet gav kommuner och landsting stor
frihet att organisera den politiska styrningen. Landstingsfullmäktige är det högsta beslutande
organet och i kommunallagen finns krav på att alla ärenden som kommer till fullmäktige har
föregåtts av ändamålsenlig beredning. Endast fullmäktige och styrelse är lagreglerade
politiska organ. Styrelsen har också en speciell ställning i förhållande till övriga organ genom
att lagstiftaren förutsätter att styrelsen har en ledande och samordnande roll. Detta
manifesteras också genom styrelsens speciella uppgifter i beredningsprocessen, inte minst
när det gäller budgetbehandlingen. Om inget annat beslutas är därmed landstingsstyrelsen
den instans som ansvarar för sådan beredning. Fullmäktige har också rätt att överlåta
(delegera) ansvarsområden helt eller delvis till övriga nämnder. I landstinget Västernorrland
har detta skett genom att fullmäktige har delegerat ansvaret för specialistvården och
rättspsykiatrin till HSN och därmed hanteras dessa frågor inte i landstingsstyrelsen. I
reglementet framgår avseende beredningstvånget att ”landstingsstyrelsen och nämnderna
lyder under landstingsfullmäktige och bereder ärenden som ska beslutas av fullmäktige.”
(Vår kursivering.)
Enligt reglementena är styrelsen ansvarig för kontroll och uppföljning ”inom sitt område” –
vilket är landstinget som helhet medan HSN i praktiken är direkt underställd
landstingsfullmäktige. Enligt reglementet har landstingsstyrelsen uppsiktsplikt över
nämnderna medan reglementet inte ger tydliga svar på hur landstingsstyrelsen ska kunna ta
detta ansvar och hålla uppsikt i praktiken. Det framkommer i intervjuer med politiska
företrädare att det uppfattas som problematiskt att frågor av principiell karaktär, såsom
exempelvis utbudsförändringar, inte alltid går via styrelsen utan att beslut fattas direkt i
landstingsfullmäktige. Detta menar intervjuade försvårar för landstingsstyrelsen att fullgöra
det lagstadgade helhetsansvaret och uppsiktsplikten.
HSN förvaltar sedan 2011 en betydande del av landstingets totala verksamhet. I intervjuer
framkommer att gränsdragningen mellan landstingsfullmäktige, landstingsstyrelsen och HSN
fortfarande kan ha vissa oklarheter. Ledamöter i landstingsstyrelsen som tidigare haft ansvar
för all landstingsverksamhet beskriver i intervjuer att styrelsen har fått minskad makt och
inflytande. I intervjuer med företrädare för HSN framkommer synpunkter på att styrelsen
går in och engagerar sig i frågor som enligt reglementet ligger på HSN:s bord. Exempel som
togs upp på detta är att landstingsstyrelsen i vissa fall återremitterar frågor till HSN, vilka
HSN berett för beslut i landstingsfullmäktige.
HSN får sina uppdrag från landstingsfullmäktige som har ett stort antal ledamöter och få
sammanträden. Ledamöterna i landstingsfullmäktige sitter i många fall även i
15
kommunstyrelser och har som sådana lojaliteter mot den egna kommunen. I intervjuer
framkommer risken att ledamöter medvetet eller omedvetet utgår från den egna
kommunen och därmed missgynnar landstingets övergripande mål.
Tjänstemannanivå
Den rollfördelning som råder i landstinget Västernorrland mellan politiker och tjänstemän
bygger på att tjänstemannaorganisationen formellt består av en enda förvaltning under
ledning av landstingsdirektören. Denne rapporterar – och tar uppdrag från – såväl
landstingsstyrelsen som Hälso- och sjukvårdsnämnden och fungerar som en verkställande
tjänsteman för alla politiska beslut i dessa organ. Av reglementet framgår också att
tjänstemannastödet ”ska följa den linjeorganisation som gäller i landstinget” vilket får antas
innebära att landstingsdirektören i regel utser föredragande och verkställande. Här finns
emellertid ett undantag; landstingsstyrelsen, som tillika är arbetsgivare för
landstingsdirektören, kan besluta att annan än landstingsdirektör eller den som
vederbörande utser ska föredra ärende(n) inför landstingsstyrelsen. I granskning från 2012
konstateras att landstingsstyrelsen 2011 fattade beslut om att det i landstingsdirektörens
uppdrag ingår en i förhållande till nämnderna verkställande uppgift. Förvaltningschefen för
specialistsjukvården har dock inget formellt ansvar inför HSN.
Verksamhet
Sjukhusen i Västernorrland har tidigare (fram till 2012) varit egna förvaltningar. Det innebar
tydliga begränsningar för samarbete och koordinering av resurser. Därför skapades 2013 en
gemensam hälso- och sjukvårdsförvaltning. Sjukhusverksamheterna samordnades över länet
i tre vårdområden med nära samarbete med primärvården. Klinikstrukturen förblev i stort
sett oförändrad på sjukhusen och linjeansvaret från verksamhetschef, enhetschef och
medarbetare likaså. Nya ledningsgrupper med verksamhetschefer från de olika sjukhusen
kom gemensamt att arbeta fram processer för att skapa en god och jämlik vård inom
respektive vårdområde. I samband med samordningen i vårdområden skapades
gemensamma stödfunktioner. Dessa skulle främja en samsyn mellan de geografiskt och
organisatoriskt bundna stödfunktionerna inom HR, ekonomi, kommunikation och kvalité och
patientsäkerhet. Tanken var att effektivisera administration, garantera kompetens och skapa
samsyn inom länet gällande stöd och styrning.
I september 2015 skedde ytterligare en omorganisering av specialistvården då uppdelningen
i sjukvårdsområden togs bort och samtliga verksamheter istället organiserades i 17
länsövergripande kliniker med en verksamhetschef (länsverksamhetschef) per klinik.
Organisatoriskt ligger dessa nu under specialistvården som är en egen förvaltning.
Rättspsykiatriska regionkliniken utgör en egen förvaltning med en egen förvaltningschef.
Stödfunktionerna finns kvar i förvaltningen landstingets kansli. Landstingsdirektören mottar
samtliga uppdrag från HSN och delegerar vidare till respektive förvaltningschef.
Förvaltningschefen för specialistsjukvården delegerar vidare till länsverksamhetscheferna att
utföra de uppdrag som de förtroendevalda politikerna beslutat om. Enligt vad som
16
framkommer i intervjuer betyder detta i praktiken att HSN ger förvaltningschefen för
specialistsjukvården ett uppdrag som länsverksamhetscheferna utför. Länsverk-
samhetscheferna rapporterar till förvaltningschefen för specialistsjukvården som i sin tur
rapporterar till HSN.
I tidigare granskning av ekonomistyrningen från 2012 beskrivs landstinget Västernorrland
som starkt decentraliserad både på politisk nivå och på tjänstemannanivå. Den bild som
framkommer i intervjuer och fokusgruppsdiskussioner är att landstinget numera styrs på ett
betydligt mer centraliserat sätt. Den centralisering av stödfunktionen som blev resultatet av
att stödfunktionerna samlades i ett centralt organiserat kansli beskrivs ha ”slagit sönder”
fungerande rutiner och ökat distansen mellan verksamhetsnivå och stödfunktionerna. Väl
fungerande och upparbetade samarbetsformer som verksamhetscheferna hade för att få
stöd i personal- ekonomi och vårdutvecklingsfrågor beskrevs i flera fall inte kunnat behållas
vid övergången till vårdområden och ersattes inte heller med något nytt arbetssätt. I vart fall
inget som har kommunicerats på ett tillräckligt tydligt sätt. Resultat beskrevs vara att
verksamheter i flera fall byggt upp parallella strukturer för att hantera HR-frågor och
vårdutveckling internt på kliniken. Centralt placerade tjänstemän, som ekonomer och PA-
konsulter, beskrev också i intervjuer att stödfunktionerna kommit att fokusera på centrala
frågor som rapportering till främst den politiska nivån och de efterlyste möjligheten till ett
arbete i närmare samverkan med verksamheten.
4.2. Processer och rutiner för ekonomistyrning
4.2.1. Ekonomisk planering, budget och prognos
Budgetprocessen är ett arbete som pågår året om. Prognoser om ekonomiska
förutsättningar görs kontinuerligt under året. Budgeten är ett landstingsövergripande
styrdokument som fastslås av landstingsfullmäktige varje år. I budgeten anges inriktning för
verksamheten under den kommande perioden. Flertalet intervjuade framhäver vikten av
budgetdisciplin som en förutsättning för att verksamheten ska kunna bedrivas
ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Då landstingsplaneperioden sträcker sig över 3 år
finns viss långsiktighet enligt intervjuade tjänstemän. Dock understryks att kopplingen
mellan landstingsplan och budget är för svag. Landstingsplanen visar mer på en översiktlig
ambition än något som kan användas som direkt underlag till budgetarbetet.
Utgångspunkten för budgeten är landstingsplanen med de fyra perspektiven – invånare,
process, medarbetare och ekonomi. Den beslutas i fullmäktige tidigt året innan den börjar
gälla och sträcker sig tre år framåt. 2013 och 2015 beslutades den i april och 2014 redan i
februari. I maj fattar landstingsstyrelsen och nämnderna beslut om budgetanvisningar för
kommande år. Förutsättningarna samt detaljerade anvisningar styr budgetarbetet på
verksamhetsnivå. Dessa inkluderar anvisningar för balanserat styrkort. Senast i oktober ska
nämnderna yttra sig över inkomna budgetförslag för vidare beredning till
landstingsfullmäktige. När budgeten fastställts av landstingsfullmäktige beslutar nämnden
om uppdrag till den eller de förvaltningar som nämnden ansvarar för. I detta fall rör det sig
om specialistvården och rättspsykiatriska regionkliniken. HSN arbetar fram uppdrag till de
17
två förvaltningarna och dessa utarbetar i sin tur uppdrag till respektive verksamhetschef.
Därefter upprättar respektive förvaltning verksamhetsplaner och budget för sina
verksamhetsdelar. I oktober har samtliga presidier i nämnder och styrelser i finansutskottet
en budgetberedning under två dagar. Samtliga budgetförslag gås då igenom för att få en
helhetsbild. Efter beredning i finansutskottet tar landstingsstyrelsen ställning till den
samlade budgeten, inklusive förändringar och tillägg i förhållande till ramar och
förutsättningar som sattes under våren. Löne-, pris- och ränteutveckling samt utveckling av
pensionskostnader och befolkningsprognoser är faktorer som har vägts in i
budgetförutsättningarna. I november beslutar sedan landstingsfullmäktige om kommande
års budget och verksamhetsplan. Samtidigt beslutas även vilken skattesats som ska gälla.
Det framkommer i dokumentgranskning och intervjuer att verksamhetsplaner och
budgetdokument inte innehåller något tydligt uppdrag per verksamhet, såsom volymer eller
andra mätbara storheter. Enligt fokusgruppsdiskussionen leder detta till att den budget som
fastställs per verksamhet inte har någon fast referensram gällande vad verksamheten
förväntas utföra/uppnå för de tilldelade budgetmedlen.
Det har också framkommit i intervjuer att ofinansierade verksamhetsförändringar från
nämnd har förekommit som påverkat verksamhetsinnehållet och därmed påverkat
kostnaden för verksamheten under löpande budgetår – utan att budgeten justerats. Enligt
intervjuer har HSN nu beslutat att förändringar som påverkar verksamhetens ekonomi
fortsättningsvis ska föreslås som en del i budgetprocessen.
I fokusgruppsdiskussionen framkom synpunkter på det sätt som verksamheterna involveras i
den ekonomiska planeringen. Det beskrevs att tidigare väl fungerande rutiner och processer
för ömsesidigt informationsutbyte mellan verksamheterna, central tjänstemannanivå och
den politiska nivån genom förändringen till vårdområden inte längre fungerade för många
verksamheter. Istället framkom i diskussionen en bild av att budgeten i hög grad byggde på
tidigare års utfall. Därmed menade verksamhetsföreträdare att det nu ges mindre
incitament för utveckling och förändring i den ekonomiska planeringsprocessen. Detta
hindrar dock inte enskilda verksamheter att själva driva utveckling. Det framkom inte heller i
intervjuer och fokusgruppsdiskussion någon samstämmig bild av att verksamheterna vare sig
i budgetarbete eller annat planeringsarbete fått tydlig vägledning i prioritering mellan olika
mål eller att konsekvensanalyser tillämpas regelmässigt som underlag för beslut om
förändringar eller åtgärder.
I dokumentgranskning, genom tidigare granskningar, i intervjuer och i fokusgrupps-
diskussionen har landstinget Västernorrlands praxis med att upprätta ”realistiska budgetar”
beskrivits och diskuterats. Syftet med denna praxis beskrivs vara att den enskilde
verksamhetschefen ska få en budget som känns realistisk utifrån gällande förutsättningar
och inte utgöra något ”önskeläge” från central nivå. I 2015 års budget summerades de
”obalanser” som blev resultatet mellan verksamheternas budgetar och de givna
budgetramarna på vårdområdesnivå, enligt intervjuer. Kopplat till budgetdokumentet lades
sedan en plan för att balansera dessa obalanser, gärna baserat på redan existerande planer i
18
verksamheterna. I intervjuer, fokusgruppsdiskussion och dokumentgranskning framkommer
dock att efterlevnaden av dessa planer inte varit god. Dokumentstudier har istället indikerat
att landstingsledningen medvetet undvikit att fokusera på besparingar i syfte att låta den
nya organisationen få bättre förutsättningar.
Enligt intervjuer innehåller även 2016 års budget ”obalanser” och dessa ligger summerade
på förvaltningsnivå, med åtgärdsplaner kopplade till sig. Det är oklart i vilken mån dessa
åtgärder sammanfaller med den insatsplan som är under framtagande i landstinget
Västernorrland. (Se vidare nedan.)
4.2.2. Ekonomisk uppföljning och rapportering inom verksamheten
Varje månad sammanställer controllers för specialistvården ett presentationsmaterial med
status avseende ekonomi, personal och produktion för samtliga länsverksamhetsområden.
Detta har fram till september 2015 presenteras för respektive vårdområdesdirektör och
föredras numera för länsverksamhetscheferna gemensamt. Enligt intervjuer har de tidigare
processerna och rutinerna för uppföljning och rapportering anpassats till
länsverksamhetsorganisationen genom att stödpersoner inom ekonomi och HR har
dedikerats till respektive klinik. Den centrala rapporteringen hanteras tills vidare av en
erfaren controller. Av intervjuer framgår att det ännu inte är fastställt hur
länsverksamhetsområdenas stöd och rapportering kommer att se ut framöver. Detta blir en
uppgift för den nya förvaltningschefen för specialistvården att utarbeta och införa.
Under löpande verksamhetsår görs prognoser i samband med utfallsrapportering vilka tar
hänsyn till utfall och kända förändringar. Även här framgick av intervjuer och
fokusgruppsdiskussionen att de budgeterade ”obalanserna” finns med som förklaringsposter
i både utfallsrapportering och prognos.
4.2.3. Ekonomisk uppföljning och rapportering till politiken
Återkoppling till den politiska nivån sker i huvudsak via månads- delårs- och årsrapporter.
Hälso- och sjukvårdsdirektör och/eller förvaltningschef föredrar den ekonomiska
rapporteringen i HSN. Här fattas även beslut om och lämnas direktiv kring åtgärder för att
balansera eventuella underskott. Månadsrapporten innehåller sammanställt ekonomiskt
utfall. Delårs- och årsrapporterna är mer omfattande och innehåller uppföljning av
balanserat styrkort med mera utöver det ekonomiska utfallet. Månads-, delårs- och
årsrapporterna föredras utifrån balanserade styrkortets fyra perspektiv av hälso- och
sjukvårdsdirektören, HR-direktören och ekonomidirektören i landstingsstyrelsen.
Från dokumentstudier framgår att HSN löpande har uppmärksammat underskott och ökande
kostnadsutveckling. Här följer några exempel ur protokoll:
HSN 2015-03-19, gällande verksamhetsberättelse 2014 Specialistvården: ”Specialistvården
Västernorrland redovisar ett resultat på -291,6 miljoner kronor för år 2014. Större delen av
Specialistvården Västernorrlands underskott jämfört med föregående år härrör sig till
19
minskade intäkter och en ökande kostnadsutveckling. Fortsatt fokus under året har varit
inom områdena personal, stafetter och regionvård. Framtagna handlingsplaner för
respektive vårdområde har följts upp och kommunicerats.”
I verksamhetsberättelse för HSN 2014 står ”För ekonomiperspektivet redovisar Hälso- och
sjukvårdsnämnden ett negativt resultat med 290 miljoner kronor. Jämfört med föregående
år är det en försämring med 68,8 miljoner kronor. De största orsakerna till underskottet
utgörs av personalkostnader, kostnaderna för vårdtjänsteköp och rikssjukvård.”
”Rättspsykiatriska regionkliniken redovisar ett negativt resultat med 0,5 miljoner kronor.
Jämfört med föregående år är det en förbättring med 19,4 miljoner kronor. Detta då
kostnaderna för personal blivit lägre än beräknat, landstingsbidraget återställts och
intäkterna är högre än föregående år.”
4.2.4. Åtgärder vid avvikelse från budget/prognos
Dokumentgranskningen visar att EY (tidigare Ernst & Young) redan 2012 identifierade en rad
problem i ekonomistyrningen. Bland annat konstaterades att prognoser som upprättats inte
haft en tillräcklig träffsäkerhet vilket bidragit till att avvikelsehanteringen blivit ineffektiv. I
intervjuer framkommer att prognosarbetet nu fungerar mycket bättre och att det därmed
finns förutsättningar för mer effektiv avvikelsehantering. Trots detta har de strategier som
beslutats för att uppnå en ekonomi i balans inte gett önskad effekt. I protokoll från HSN:s
sammanträden under 2014 och 2015 kan man följa hur nämnden får rapportering från
klinikerna av resultaten av de åtgärder på kort, medellång och lång sikt som beslutats
genomföras. Det framkommer att ytterligare åtgärder tillkommer då de redan beslutade inte
räcker till. Redan i april 2014 konstaterar HSN att det inte finns förutsättningar för en
ekonomi i balans 2014 utan större strukturella förändringar. ”Sådana större insatser kan
dock ske i anslutning till ett fullskaligt genomförande av länsklinikerna.” enligt protokoll från
HSN:s sammanträde 2014-04-29 § 59.
I intervjuer med personer på flera organisatoriska nivåer och i fokusgruppsdiskussionen
beskrivs också att de åtgärder som vidtas är svaga och otydliga. Den bild som framkommer
är att verksamhetens fokus i uppföljningen är att beskriva avvikelserna och dess orsaker
snarare än på åtgärder för att komma till rätta med problemen. Det beskrivs även att det
inte finns några krav på tydliga åtgärdsplaner för att åtgärda uppkomna avvikelser vare sig
från förvaltningsledning eller från politiken. I de fall åtgärdsplaner beslutats beskrivs även
uppföljningen av dessa som svag och otydlig. Detta sista gäller även för de åtgärder som
planeras som en del i budgetarbetet för att hantera de ”obalanser” som uppkommer som en
följd av praxis att lägga så kallade ”realistiska budgetar”. Tanken med att redovisa befarade
obalanserna i verksamheten har varit att synliggöra vad som krävs i form av åtgärder för att
nå en ekonomi i balans.
Vid intervjuer och fokusgruppsdiskussionen framkom tydligt att initiativ till åtgärder för att
åtgärda uppkomna obalanser eller underskott kommer från den politiska nivån.
Verksamhetsföreträdarna liksom tjänstemännen inom kansliet beskrev att deras roll var att
20
redogöra för och redovisa avvikelser och att verkställa beslutade åtgärder.
Dokumentgranskning av protokoll från HSN:s sammanträden visar att nämnden i skarpa
ordalag uttrycker hur allvarligt man ser på den ekonomiska utfallet. Ett exempel från
dokumentgranskningen är den skrivning som HSN antar gällande underskotten i bokslut
2014 ”att Hälso- och sjukvårdsnämnden ser mycket allvarligt på den uppkomna ekonomiska
situationen och ser fram emot att förslag på konkreta åtgärder redovisas utifrån
Insatsplanen.” (HSN 2015-05-29). Politiska beslut av kostnadsdrivande natur har tagits utan
att full finansiering tagits fram inom HSN under 2014 och 2015. De uppdrag som nämnden
under senare år lämnat till landstingsdirektören för att komma till rätta med situationen har
enligt intervjuer och dokumentstudier inte haft tillräcklig effekt. EY konstaterar i sin
granskning 2012 att det inte leder till några konsekvenser i praktiken att underlåta att agera i
enlighet med styrregler. Samma sak framkommer vid intervjuer och fokusgruppsdiskussion i
denna granskning. Det uppfattas exempelvis inte leda till några konsekvenser att inte
efterleva beslutade åtgärdsplaner.
4.2.5. Insatsplanen
Mot bakgrund av det ekonomiska läget initierades förslag till åtgärder för ekonomi i balans
under planperioden 2016-2018 i form av en handlingsplan som samlades i en promemoria
daterad 2015-03-18, kallad ”Insatsplanen”. I denna promemoria konstateras att tidigare
åtgärdsplaner för att minska kostnaderna inte gett önskad effekt eller inte varit varaktiga.
Detta förklaras med att ”inga nämnvärda strukturella och arbetsorganisatoriska
omställningar har kopplats till besparingsinsatserna” och att därmed ”arbetssätt och
verksamhetsutbud inte anpassats efter de ekonomiska villkoren”.
Om en ekonomi i balans ska uppnås måste det, enligt Insatsplanen, till åtgärder i minst 400-
500 miljonersklassen, fördelat på 2016 – 2018. Detta för att lagstadgade krav om att
återställa tidigare års uppkomna underskott 2014 och 2015 ska kunna uppfyllas.
Insatsplanen utgår ifrån att skattehöjningar eller besparingsåtgärder inte är tillräckligt för att
skapa en ekonomi i balans över lång sikt. Det som krävs i tillägg är strukturella förändringar
och förändrat arbetssätt på verksamhetsnivå.
Insatsplanen innehåller uppdrag till verksamheterna/tjänstemännen att finna åtgärder inom
fem områden: att bromsa upp den för höga kostnadsutvecklingstakten, avveckla vissa
verksamheter, förändra och utveckla arbetsdelning och arbetsformer inom specialistvården
samt att överväga möjliga intäktsökningar. Landstingsfullmäktige beslutade vid
sammanträde 2015-04-29 att verkställa Insatsplanen och tjänstemannaledningen
presenterade sitt förslag på hur detta skulle göras i september 2015. Dessa förslag blev dock
i hög grad kontroversiella, i synnerhet förslag som innebar utbudsförändringar väckte starka
känslor, och bidrog till att både landstingsdirektör och ordförande för landstingsstyrelsen
byttes ut under hösten 2015. Förslagen beskrivs i intervjuer och fokusgruppsdiskussionen
inte ha varit förankrade i verksamheten och majoriteten av verksamhetsföreträdarna gav
uttryck för att flera av de presenterade förslagen inte hade förutsättningar att ge planerade
21
besparingar. Verksamhetsföreträdarna sade sig dock inte vara säkra på hur beloppen räknats
fram eftersom inga kalkyler diskuterats eller presenterats kopplat till förslagen.
Processen med Insatsplanen gick vidare genom att nya direktiv lämnades till
landstingsdirektören under hösten 2015 att ta fram mer genomarbetade förslag på insatser
med konsekvensbeskrivningar. Från intervjuer och fokusgruppsdiskussionen framgick att det
först den 26 november gick ut uppdrag till länsverksamhetscheferna att direkt delta i arbetet
att ta fram förslag på åtgärder inom ramen för Insatsplanen. I dokumentstudier framgår att
cheferna uppmanades ta fram förslag på möjliga åtgärder. Det framgår också att ”Det finns
inget krav på att åtgärderna ska vara bearbetade och utredda”.
I Insatsplanen beskrivs de genomförda förändringar av ansvars- och rollfördelning både
genom bildandet av HSN och övergången till länsverksamhetsområden som viktiga
förutsättningar för att lyckas med den nödvändiga omställningen. I Insatsplanens Uppdrag 3
- Handlingsplan för samordning och ny arbetsledning inom specialistvården, framgår att ”Vid
tillsättandet av länsverksamhetscheferna kommer chefernas ansvar för samordning, löpande
förändringsarbete och att leda och fördela arbetet utifrån ett läns- och patientperspektiv
tydligt framgå i deras chefsdelegation”. Det framgår av dokumentstudier att
utbudsförändringar inte delegerats utan måste beslutas i LF. En skrivning i HSN protokoll
från den 2015-02-19 innebär en utökning av landstingsdirektörens delegation genom att ”att
landstingsdirektören, (…) ges rätt att göra omdisponeringar av driftbudgeten inom
respektive ramområde/förvaltning som inte innebär utbudsförändringar.” Det framkommer i
intervjuer och fokusgruppsdiskussion att länsverksamhetscheferna har olika bild av hur
långtgående deras delegation är vad avser ”samordning, löpande förändringsarbete och att
leda och fördela arbetet utifrån ett läns- och patientperspektiv”.
I Insatsplanen (från mars 2015) konstateras att ”Den åtgärdsplan som tagits fram är
avgränsad till planperioden. Den bygger på att insatserna successivt realiseras under 2015
och att effekter uppstår under 2016, 2017 och 2018.” Från intervjuer och dokumentstudier
framgår att Insatsplanen inte inneburit några konkreta förändringar i verksamheten under
2015 eller i planeringen inför 2016. Ramjusteringar har tagits fram och fördelats bland annat
till HSN:s verksamhet inom specialistvården. I det senaste tillgängliga protokollet från HSN
(2015-12-15) framgår att landstingsdirektören fått i uppdrag att presentera genomarbetade
förslag för nämnden i början av 2016 och att delar av dessa förslag inte redovisats för
nämnden under 2015.
4.3. Effekter av projekt ”Förbättrad ekonomistyrning”
I november 2012 togs ett beslut av landstingets ledningsgrupp att starta projektet
Förbättrad ekonomistyrning med syfte att förstärka ekonomiprocessens styreffekt. Enligt
rapporten Ekonomistyrningsprojektet slutrapport 2013-06-18 skulle projektet identifiera och
analysera områden som kan bidra till en effektivare ekonomiprocess och större följsamhet
till budget.
22
Projektet har tagit avstamp i externa granskningar av ekonomiprocessen som bland annat
pekade på svag koppling mellan produktion och ekonomistyrning samt ineffektiv
avvikelsehantering. Granskningarna identifierade även att effektiva instrument för planering
och verksamhetsnära mätetal som kan användas i det dagliga arbetet på flera nivåer i
organisation saknades. I projektdirektiven framkommer att projektet skulle utgå från
befintlig besluts- och organisationsstruktur samt befintliga styrregler och
processbeskrivningar i ekonomiprocessen.
I projektets nulägesanalys noterades att olika kostnader inte hanterades likartat. Detta
beskrivs i huvudsak ha uppstått genom att det har funnits en betydligt starkare kostnads-
kontroll på tillsvidareanställningar än andra möjliga anställningsformer/kontraktsformer.
Med utgångspunkt från identifierade problemställningar utmynnade projektet i utvecklingen
av ett webbaserat resursplaneringsverktyg (RPV) med mål att:
• skapa en stark koppling mellan produktion och budget• ge mätetal för daglig styrning• ge mätetal som autogenereras via applikationer för att minimera
administrationen• värdera kostnaderna lika oavsett kontraktsformer• stödja evidensbaserad ledning, styrning samt verksamhetsutveckling
Genomförandet av RPV utmynnade i de webbaserade resursplaneringsverktygen VERA
(Verksamhet, Ekonomi, Resurs och Analys) och Hyland. VERA består av ett antal moduler och
har utgångspunkt i den egna personalens arbetade timmar. Modulen Hyland är en
undermodul till VERA och skapades för att kunna hantera hyrläkarpersonal på samma sätt
som egen personal. Modulen innefattar registerhållning av kontrakt för hyrpersonal och
ärendehantering.
Från Slutrapport RPV-projektet 2014 beskrivs att projektplanen bestod av tre steg: 1)
kravspecifikation av innehåll, 2) IT‐utveckling och 3) att stödja själva implementeringen i
verksamheten. Uppföljningen noterar att stegen var planerade att ske sekventiellt men på
grund av en beskriven tidsbrist genomfördes delar av projektet istället parallellt.
Uppföljningen beskriver även att ett pressat tidsschema resulterade i försenat införande och
även i att en fullständig implementering inte var möjlig. Exempelvis framkom att modulen
Hyland ännu inte var fullt ut digitaliserad vilket orsakat merarbete för användarna, främst
HR-personal. En förutsättning för att verktyget skall kunna användas effektivt är därför att
modulen skall vara helt digitaliserad.
Vid intervjuer och fokusgruppsdiskussion framkom bilden att verktygen Vera och Hyland
uppfattas som ett bra och välkommet stöd i de verksamheter som de implementerats i, men
att det fortfarande återstår mycket arbete både för användarna och i utveckling av RPV-
stödet för att de verkligen ska kunna göra nytta för verksamhetsplanering och
kostnadskontroll. Exempel på utveckling som återstår är sammankoppling av Vera med HR-
systemet för automatisk överföring av information om löner med mera (minska manuellt
arbete och öka exaktheten i beräkningar) samt kopplingen till produktions- och
23
kapacitetsplanering i verksamheten. I intervjuer med centrala tjänstemän och politiker
framkom att det finns något motstridiga bilder av nyttan med verktygen. De verksamheter
som implementerat verktyget uppger i intervjuer att de är nöjda med det stöd man får vid
planering, men att verktygen i lägre grad används vid uppföljning. Bland annat framkommer
att det visserligen är bra att i förväg få reda på att personalkostnaderna kommer att bli
högre än plan, men att det inte alltid hjälper för att undvika en oönskad kostnadsökning som
kan bero på rekryteringssituationen som är svår för verksamheten att direkt påverka.
5. Samlade bedömningar och rekommendationer
5.1. Ansvarstagande och tydlighet i roller
Politik
Rollfördelningen mellan landstingsstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnden har blivit
tydligare och landstingsstyrelsens förhållningssätt och agerade bedömer Helseplan ha
tydliggjorts jämfört med tidigare granskningar genom att det nya arbetssättet har mognat
över tid. Det kan dock finnas anledning att även fortsättningsvis vara vaksam på eventuella
oklarheter.
I granskningen konstateras att landstingsstyrelsen har en lagreglerad ledande och sam-
ordnande roll samt har speciella uppgifter i beredningsprocessen. Styrelsens ansvar ger dock
inte styrelsen några särskilda maktmedel, utan begränsas till att ha uppsikt över hela
verksamheten och i förekommande fall se till att fullmäktige som högsta beslutande organ
ingriper.
Kommunallagen är tydlig med att alla ärenden som fullmäktige avgör ska vara beredda och
har gett styrelsen en särställning i beredningsprocessen genom att styrelsen ska lägga fram
förslag till beslut i ärenden om inte någon annan nämnd eller fullmäktigeberedning gjort det.
Fullmäktige avgör dock beredningens form och omfattning och kommunallagen öppnar
därmed för att fullmäktige lämnar beredningsansvar för vissa frågor till annat organ än
styrelsen. Vår bedömning utifrån reglementet är att fullmäktige har delegerat
beredningsansvar till HSN. Vi konstaterar i intervjuer med mera att det råder olika
uppfattningar inom politisk- och tjänstemannaledning om var beredningsansvaret ligger.
Kommunallagens öppenhet i detta fall gör att det är angeläget att i arbetsordningar och
reglementen klargöra vad som gäller beträffande beredning och verkställighet för att
undanröja eventuella oklarheter.
Helseplan bedömer att hälso- och sjukvårdsnämndens och landstingsstyrelsens agerande
inte bryter mot kommunallagens bestämmelser. En ökad tydlighet gällande hur
landstingsstyrelsen ska ta sitt samordningsansvar och hur beredningen till
landstingsstyrelsen ska ske skulle enligt vår bedömning ge en bättre styrning och bidra till att
styrelsen och fullmäktige agerar i bättre samstämmighet med kommunallagens intentioner.
24
Tjänstemän
Helseplan bedömer även att tjänstemannaorganisationen inte speglar den politiska
organisationen i tillräcklig grad. Det leder till en risk för ”kortslutning” i ärendehantering och
återkoppling mellan politisk nivå och tjänstemannaledning genom att förvaltningschefen
rapporterar direkt till HSN trots att det är landstingsdirektören som formellt får uppdrag från
nämnden. Det finns också en risk i nuvarande politiska styrning att HSN, vilket har skett,
beslutar om kostnadspåverkande förändringar utan att landstingsstyrelsen kan påverka
detta. Den risk för otydlighet mellan HSN och landstingsstyrelsen som redogjorts för ovan
förstärker behovet av tydlighet mellan politiken och tjänstemannaorganisationen.
Verksamhet
Helseplans bedömning är att specialistsjukvården inte har den organisation och det stöd som
krävs för en ändamålsenlig ekonomistyrning. De stödfunktionerna i det centrala kansliet som
avsågs skapa en samsyn inom landstinget vad gällande stöd och styrning har enligt
Helseplans uppfattning istället skapat ett avstånd mellan (centrala) stödfunktioner och
respektive verksamhet. Representanter från båda sidor uppger sig vara missnöjda med och
frustrerade över denna utveckling. Vi bedömer en god förståelse och nära samverkan mellan
representanter för verksamheten och stöd- och ledningsfunktioner är nödvändig för väl
genomarbetade ekonomisk planering, ett effektivt genomförande och en transparent
uppföljning. Vi menar att specialistsjukvårdsförvaltningen inte lyckats bibehålla alternativt
skapa sådana förutsättningar och att det därför uppstått ett glapp mellan verksamheterna å
ena sidan och centralt kansli å den andra som har påverkat ekonomistyrningens effektivitet
negativt. Som exempel anser vi att bristen på förankring och involvering i processer kring
åtgärder som exempelvis den aktuella Insatsplanen har bidragit till en fördröjning av
processen som i praktiken lett till att Insatsplanens intention inte varit möjlig att uppnå i
enlighet med fullmäktiges beslut (2015-04-29/30).
5.2. Processer och rutiner för ekonomistyrningen
Den deskriptiva delen av rapporten beskriver hur Hälso- och sjukvårdsnämndens processer
och rutiner för ekonomistyrning ser ut i Landstinget Västernorrland. Här konstateras att det
finns en stabil grundprocess som gällt under längre tid och som bland annat har anpassats
för att passa tidplaner på olika nivåer. Helseplans bedömning är dock att tillämpade metoder
och processer för ekonomistyrningen inte är ändamålsenliga och effektiva. Vi menar att
ekonomistyrningsprocesserna har en synbar stabilitet över tid genom att samma
grundprocess följts trots ändringar i organisation både på politisk och verksamhetsnivå men
att tillämpningen har stora brister.
Helseplan bedömer att ekonomistyrningen inte i tillräcklig grad är samordnad med övriga
styr- och ledningsaktiviteter. Kopplingen till landstingsplanens övriga mål i det balanserade
styrkortet är inte tydlig och uppdragsbeskrivningar till verksamheterna saknas. Helsaplans
bedömning är också att det saknas också vägledning i prioritering mellan olika mål och
konsekvensanalyser tillämpas inte regelmässigt som underlag för beslut om förändringar
25
eller åtgärder. Ändamålsenligheten i ekonomistyrningsprocesserna har påverkats negativt av
omorganisationen från geografiskt avgränsad till verksamhetsområdesbaserad. Central nivå
uppfattar att processerna fungerar väl medan lägre organisatoriska nivåer upplever sig ha
kommit längre ifrån besluten och att graden av involvering har minskat. Styrsignalerna
riskerar därmed att inte i tillräcklig grad nå den nivå där beslut med ekonomisk innebörd
fattas, såväl i planering som i daglig verksamhet.
5.2.1. Ekonomisk planering, budget och prognos
Det är svårt att se kopplingen mellan budget och övriga mål som sätts upp i
landstingsplanen. Helseplan bedömer att verksamheterna inte får tillräcklig vägledning vad
gäller prioritering vid målkonflikter mellan olika mål i övergripande planering, såsom budget
och styrkort. Målen i styrkortet bryts inte alltid ner på verksamhetsnivå och uppföljningen
sker centralt, något som gör de politiska målen mindre tydliga där verksamheten bedrivs.
Verksamheten styrs av många andra styrande och vägledande signaler och prioriteringar
mellan styrsignaler hanteras i hög grad i verksamheten. Detta bedömer vi vara en av
grundorsakerna till att ekonomiska mål får en lägre prioritet än andra verksamhetsmål och
därmed lägre styrverkan än andra mål inom specialistvården.
Det faktum att det inte finns tydligt satta mål för verksamheternas innehåll eller resultat
(uttryckt i exempelvis volymer eller andra utfallsmått) som de tilldelade medlen genom
budgetprocessen kan ställas i relation till, gör att en bedömning av budgetens realism per
definition är svår att göra. Detta gäller i synnerhet vid förändrad organisation, förändrat
verksamhetsinnehåll eller förändrad kostnadsnivå mellan åren. Helseplan bedömer
därutöver att nuvarande praxis med ”realistiska budgetar” (i kombination med en svag
följsamhet till beslutade åtgärdsplaner) leder till en inbyggd svaghet i den ekonomiska
planeringen. Den beslutade budgeten kan visserligen uppfattas som realistisk för enskilda
verksamheter, vilket är syftet. Vår bedömning är att de ”obalanser” som uppstår i budgeten
för hälso- och sjukvården i sin helhet redovisas på ett sätt som inte tydliggör att budgeten de
facto inte balanserar. Vi bedömer att det är svårt för den politiska ledningen att förstå i
vilken mån den beslutade detaljerade budgeten överensstämmer med de givna
budgetförutsättningarna. Agerandet, både på politisk nivå och i verksamheten, för att
eliminera obalanserna i budgeten är för svagt.
5.2.2. Rapportering och uppföljning samt åtgärder vid avvikelser
Helseplans bedömning är att landstinget Västernorrland har ett ändamålsenligt och effektivt
verktyg för budgetuppföljning och prognostisering. Den omorganisation som genomfördes i
september 2015 var genomgripande men kunde i detta system hanteras enkelt genom att i
huvudsak koppla om kostnadsställen. Den ekonomiska uppföljningen har sedan den senaste
omorganisationen skett från en centralt placerad controller. Detta har motiverats med att
det krävs viss kompetens för att göra återkopplingen till den politiska nivån på rätt sätt.
Därmed bedömer vi att det finns en risk för att väsentlig information från verksamhetsnivå
går förlorad i rapporteringen. Som tidigare nämnts bedömer Helseplan det är väsentligt att
det är tydligt vilket ansvar och vilka befogenheter som verksamhetschefen har och vilket
26
stöd som denne kan räkna med för detta. Det är också viktigt att verksamheterna involveras
i ekonomisk planering och uppföljning att ekonomistyrningen ska bli effektiv.
På uppdrag från Hälso- och sjukvårdsnämnden har verksamheten tagit fram besparingar på
kort, medellång och lång sikt. Helseplan bedömer att åtgärder är beslutade och att
genomförandet har följts upp löpande i nämnden. Det framgår från dokumentgranskningen
att risk- och konsekvensanalyser inte alltid gjorts då besparingsförslagen tagits fram
eftersom sådana i vissa fall har beslutats genomföras i efterhand. Helseplan bedömer också
att de beslutade besparingsåtgärderna inte varit tillräckliga eller inte genomförts på ett
tillräckligt effektivt sätt för att uppnå avsedd verkan, det vill säga ekonomi i balans.
Helseplans bedömning är att åtgärder för att åtgärda eventuella avvikelser från budget
riskerar blandas ihop med åtgärder som ingår i budgeten för att åtgärda ”obalanser”.
Därmed riskerar det att bli otydligt för den politiska beslutsfattaren vilka åtgärder som ingår i
den beslutade budgeten, och därmed är en förutsättning för att uppnå denna, och vilka
åtgärder som beslutats i efterhand till följd av avvikelser från budget, utöver ”budgeterade
obalanser”. Vi anser också att det är olyckligt att landstinget gått in i 2016 med en budget
som inte inkluderar några insatser från den av landstingsfullmäktige i mars 2015 beslutade
Insatsplanen.
Helseplan anser är att svårigheterna att verkställa Insatsplanen som är bekymmersamt. Mot
bakgrund av resultatutvecklingen, tidigare granskningsresultat, tidigare beslutade
besparingsåtgärder med mera så har problematiken med en dyr struktur och hög
kostnadsutveckling för specialistsjukvården länge varit känd för de politiskt styrande
organen. I dokumenten framgår att en omorganisation till länsverksamhetsområden tidigare
ansetts vara en förutsättning för att de nödvändiga strukturbesluten skulle kunna fattas.
Införandet av länsverksamhetsområden i september 2015 har dock inte omedelbart lett till
att strukturförändringar kunnat initieras. Vi menar att det inte varit försvarbart att avvakta
med nödvändiga beslut med hänvisning till kommande omorganisationer eller andra skäl och
under tiden bedriva en verksamhet som man är medveten om inte uppnår kommunallagens
krav på god ekonomisk hushållning.
5.3. Projekt Förbättrad ekonomistyrning
Projektet Förbättrad ekonomistyrning har konkret lett till framtagande och implementering
av resursplaneringsverktygen Vera och Hyland. Dessa verktyg avsågs skapa bättre
förutsättningar för att hantera kostnader på samma sätt och få en bättre förståelse för
effekterna av olika beslut avseende bemanning. Verktygen är uppskattade där de
implementerats men används i högre grad i planering än vid uppföljning vilket kan minska
den ”lärande” effekten. Genomförandet drog ut på tiden och full effekt uppfattas ännu inte
ha uppnåtts både till följd av brister i själva verktygen (som kräver manuell hantering) och
hur verktygen tillämpas och samordnas med andra styrsystem (exempelvis produktions- och
kapacitetsplanering).
27
Projektet avgränsades till att endast gälla verktyg för resursplanering vilket innebar att
projektets uppdragsbeskrivning inte inkluderade samtliga viktiga delar av en effektiv
ekonomistyrning. Helseplan bedömer att projektet skulle haft större förutsättningar att i
högre grad och snabbare få effekter på ekonomistyrningens ändamålsenlighet och
effektivitet om även organisation, arbetssätt och processer inkluderats.
5.4. Rekommendationer
Utifrån vad som framkommit i granskningen bedömer Helseplan att det finns anledning att vidta
åtgärder för att förbättra förutsättningarna för ekonomistyrningen i landstinget i Västernorrland.
Helseplan rekommenderar att:
att se över om Hälso- och sjukvårdsnämndens roll och befogenheter samtrollfördelning mellan landstingsstyrelse och HSN ytterligare behöver tydliggöras
att klargöra i reglementen vad som gäller beträffande beredning tilllandstingsfullmäktige och verkställighet av fullmäktiges beslut för att undanröjaeventuella oklarheter
att tjänstemannaorganisation speglar den politiska ledningsstrukturen att tydliggöra verksamhetschefens ansvar och befogenheter och det stöd denne har
från centrala kansliet för att fullgöra sina uppgifter samt på vilket sättverksamhetsföreträdare och stödfunktioner ska vara involverade
att öka tydligheten i de politiska kraven bland annat genom att säkerställa attekonomistyrningsprocesserna även inkluderar/samordnas med styrningen påverksamhetsnivå
att politiska målsättningar tydliggörs på verksamhetsnivå genom att målen ilandstingsplanen (i det balanserade styrkortet) bryts ner och följs upp på lägstamöjliga organisatorisk nivå
att verksamheterna får vägledning i prioritering mellan olika mål och att konsekvens-analyser tillämpas regelmässigt som underlag för beslut om förändringar elleråtgärder
att öka realismen i beslutad budget genom tydliga uppdrag till verksamheterna att eventuella centrala åtgärder som byggs in i budgetdokument för att uppnå budget
i balans ska vara nedbrutna på verksamhetsnivå, lätta att identifiera och förstå samtföljas upp, utan risk för sammanblandning med eventuella andra beslutade åtgärder
att säkerställa att RPV-verktygen Vera och Hyland används i uppföljande syfte ochatt verktygen används för att förbättra effekten av planering och dagliga beslut
28
Bilaga 1 – Intervjuförteckning
Namn Titel
Roller som intervjuats
1. Planeringschef
2. Ekonom/Controller
3. Margareta Tufvesson Ekonomidirektör
4. Per Wahlberg Oppositionsråd (jan 2015), fd ordförande landstingsstyrelsen
5. Ewa Back Ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden (jan 2015)
6. Ekonom/controller
7. Annicka Burman Vice ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden
8. Ekonom/controller
9. Nina Fållbäck Svensson Förvaltningschef Specialistvården. Fd biträdandelandstingsdirektör och Hälso- och sjukvårdsdirektör JämtlandsLäns Landsting (2009- nov 2015)
Roller som deltog i fokusgruppsdiskussionerna
1-4. Ekonom/controller
5-10. Verksamhetschef
11-12. HR
13-15. Tjänsteman