ayahuasca - att berika sig genom drömmar

9

Click here to load reader

Upload: projekt-e-012

Post on 10-Apr-2015

616 views

Category:

Documents


6 download

DESCRIPTION

Kapitlet kommer från boken:"Droger - till nytta och fördärv : om kath, meskalin, hasch, marijuana, LSD och andra preparat".Dess ursprungliga titel är Zauberdrogen och den är skriven av Hans Leuenberger.Boken är översatt till svenska av Birger Stolpe och faktagranskad av professor Finn Sandberg.År 1973 gavs boken ut på svenska av förlaget "Natur & kultur".Bokens ISBN-nummer är 91-27-23422-3

TRANSCRIPT

Page 1: Ayahuasca - Att berika sig genom drömmar

Ayahuasca: att berika sig genomdrömmar

Det skulle vara underligt om vi - efter att ha låtit alla kontinenter pas- sera revy i hallucinogenetiskt hänseende - inte också uppvaktade Syd- amerika med en drog som skapar lättförtjänta paradis. Indianer som kan konsten att krympa ihop sina motståndares huvuden efter alla konstens regler för att sedan hänga dem vid bältet - och anta att deras andliga och fysiska färdigheter går över på dem - skulle sådana indianer inte också vara beredda att företa resor till konstlade paradis?

I Amazonas och Orinocos uppland växer en lian - så att säga orm- världens företrädare i växtriket - i vars stam finns ett hallucinogen, som allt efter indianstammens språk bla har följande namn: Caapi, ayahuasca, yagé, notema, nepe, pinde. Att talrika indiansamfälligheter har egna beteckningar för denna växt tyder på vittutbredd användning. Beteckningen ayahuascan t ex stammar från quechua-språket (det som också talades av inkafolket) och betyder så mycket som "att berika sig genom drömmar". Det måste röra sig om "drömmar" som höjer sig över sömndrömmarna, just drömmar som upplevs som levande: hallu- cinationer. Att medicinmännen skaffade sig monopol över sådana dröm- upplevelser låg nära till hands. Åtminstone fick de bara drömmas ge- nom deras förmedling. Åter ett komplicerat system, liksom det genom vilket de tibetanska lamorna övervakade temonopolet!

Den nämnda lianen, Banisteria Caapi, växer inte bara i Sydamerika.I Mexiko har hittills åtta arter av detta klängväxtsläkte påträffats, näm-ligen i delstaterna Michoacán, Guerrero, Tabasco, Tamaulipas, Yuca-tán, Chiapas, Oaxaca, Sinaloa och Sonora. Arten Banisteria Palmeri,

bejuco huesillo eller "knöllian", som växer i urskogsklyftorna i Sonoraoch Sinaloa, når en längd av 25 meter. Man framställer kraftiga rep avden. Huruvida de mexikanska banisteria-arterna innehåller hallucino-gena alkaloider tycks ännu inte ha blivit undersökt. Förmodligen var

Page 2: Ayahuasca - Att berika sig genom drömmar

Yagé-lianen från Orinoco, Banisteriopsis caapi.

BANISTERIOPSIS

Villavicencio den första forskare som - år 1858 - nämnde de hallucino-gena egenskaperna hos de sydamerikanska banisteria-växterna. Fischer(1923) isolerade först en alkaloid ur växten, som han betecknade somtelepatin. Man talade därefter om telepatiska egenskaper hos denna

Page 3: Ayahuasca - Att berika sig genom drömmar

148

drog. Senare isolerades två alkaloider till: yagein och yageinin. Den aktiva principen betecknades som banisterin, tills det 1939 fastställdes att banisterin, yagein och yageinin är identiska. Sedan fick man reda på att banisterin också överensstämde med harmin, en alkaloid som finns i stäpprutan (Peganum harmala), en växt som hör hemma i Ungern, Spanien (kallad gamarza), Egypten och Sydryssland, och som i Orienten användes som rusmedel. Vad som har blivit känt om användningen av Banisteria bland Sydamerikas indianer under det gångna århundradet kan sammanfattas ungefär så här:

Ett stycke av lianstammen nära roten skärs i ungefär handstora ski-vor. Under 2 till 24 timmar görs ett avkok på detta trä, och det får kokain så länge att spadet får den för verkan önskade koncentrationen.Vätskan silas nu, varefter vatten åter tillsätts. Det hela kokas vidare ochfår åter tjockna. Den så erhållna produkten kallas yagé (alltså inte väx-ten utan den flytande drogen). Det ser ut som om man tillsätter trä ock-så av en annan lian (Haemadictyon amazonicum). Dess bedövandemjölksaft torde stegra giftigheten hos drycken, likaså ett koncentrat avtobaksblad som ibland tillsätts. Totalverkan av drogen kan jämförasmed spikklubbans.

De fysiska verkningarna omfattar i första rummet häftiga kräkningar, (som indianerna uppfattar som önskvärda, emedan de föregår verkan på hjärnan). Därpå följer en häftig svindel och så en av sinnesvillor beled- sagad narkos. Denna föregås dock av ett behov av rörelse - dans, sång, skrik - (vilket av indianerna ytterligare stegras genom slag på trumma). Redan under tillredandet av drycken slår exempelvis jívaros-indianerna på trumma, förmodligen för att inom stammen - som alltid dricker ge- mensamt - uppamma ett tillstånd av upphetsning och därmed väl stegra kroppens beredvillighet att ta upp drogen. Verkan är starkare ju mindre man har ätit i förväg.

Ytterligare fysiska effekter: armarna darrar, tänderna klapprar, kramp i käkarna, pulsen går starkt ner med bibehållande av jämnt blodtryck, andningsförmågan försvagas. I början blekhet, raserianfall och benägen- het att demonstrera den egna styrkan och modet.

Fördelningen av drycken sker genom medicinmännen - så tex hosjívaros - och är förknippad med besvärjelseformler. Dryckesfesterna, ivilka också den halvvuxna ungdomen deltar, varar upp till 8 dagar.

Hallucinationerna under ruset är i synnerhet av visuell art. Forskarehar berättat att enstaka indianer, som aldrig har gjort några resor ellersett några av européer byggda städer, beskrivit sådana städer "där vita

Page 4: Ayahuasca - Att berika sig genom drömmar

människor springer omkring varandra". Vi kan föreställa oss att det här är missionärers berättelser som har tagit gestalt i indianens hjärna . . .

Många indianer försätter en stammedlem som har särskilda anlag att fungera som medium i yagé-rus, bär honom därefter (då han för det mesta inte längre kan stå på sina ben) till något ställe där de antar att det finns en guldåder. Mediet pekar sedan ut denna - och det lär ofta stämma! Med hänsyn till senare tiders forskningar rörande strålningar (pendel, slagruta) skulle man kunna föreställa sig att en berusad som i och för sig är strålningsmottaglig, ger gensvar i stegrad grad. Liknande funderingar kan vara på sin plats när vi hör att medicinmännen i yagé- rus fastställer sjukdomar, för att därefter föreskriva medikamenter som skall leda till deras botande.

Medan indianer kan berätta om sagolika bilder och underbar musik (hörselhallucinationer), lär européernas illusionsbilder ha ett nyktrare förlopp. De få resenärer som har gjort självförsök med Banisteria, näm- ner ett grällt, färggrant flimmer eller röda små lågor som fladdrar över papperet när de försöker skriva. Dock rapporterar en del att de har sett vilda djur, mot vilka de har måst försvara sig, eller också angenämare visioner av färggranna fjärilar i genomstrålade ljuskretsar. Genomgåen- de betonas att det först uppstår angenäma visioner, men därefter fruk- tansvärda syner, varpå apati inträder.

Undersökningar på grodor, som Lewin företagit, visade vid injektion av 50 mg banisterin upphetsning och överdrivna rörelser, som slutade i ett slags stelkramp. Andningen blev långsammare, ända till stillestånd. Hos varmblodiga djur konstaterade man att de i sina burar till och med utförde saltomortaler, efter en kvart föll de avsomnade ner. Hjärtat be- höll sin naturliga rytm. Efter ytterligare en kvart reste sig djuren igen, även om de fortfarande darrade. En förstärkning av dosen till 20 mg per kilo kroppsvikt förde till döden.

Rusgiftsforskaren Kurt Beringer utförde redan 1927 försök med ba- nisterin på psykiatriska kliniken i Heidelberg. Han använde 0,2 g av alkaloiden (litet, jämfört med den toxiskt verksamma dosen för djur - som visserligen bara på vissa villkor kan få gälla som måttstock). Be- ringer iakttog till sin förvåning att verkan efter subkutan injektion utföll annorlunda än väntat, i varje fall gav den inte bilden av narkos:

"En svår kollaps inträdde, pulsen sjönk till under 40, ytterlig blekhetliksom häftiga kräkningar. Alla dessa symtom satte in redan få minuterefter injektionen och varade trots alla stimulerande medel i mer än 1timme. Likaså rådde fruktansvärd svindel och ataktisk (oregelbunden)

Page 5: Ayahuasca - Att berika sig genom drömmar

gång. Vidare klagades över mycket starka öronsusningar ('som om en flygare surrade förbi tätt intill'). Armar och ben darrade utan att kunna kontrolleras. Medvetenhetstillståndet var att beteckna som något 'då- sigt'. Alla slags drömmar, visioner eller sinnesvillor i övrigt, som i litteraturen ständigt betecknas och beskrivs som sammanhörande med detta tillstånd, uteblev däremot fullkomligt. Först efter 31/2 timmar lyc- kades det att återföra försökspersonen till ett halvvägs normalt tillstånd."

Beringer gav därefter några encefalitiker68 (hjärnsjuka) 0,02 g banis- terin. Han konstaterade att verkningarna på en del av Parkinson-sym- tomen var gynnsamma, särskilt i fråga om stelheten och den minskade rörligheten. Däremot uteblev en minskning av de karaktäristiska darr- ningarna.

Lewin använde banisterin på sjuka, hos vilka en stimulering av musk- lerna var önskvärd. Han berättar om resultatet:

"Hos tre patienter i åldrar mellan 17 och 25 år, som befann sig i följd-tillstånd efter encephalitis letargica, inställde sig en nedgång av pulsentill 56 slag i minuten, dessutom lindrigt blånande läppar, men ingenreflexstörning. Subjektivt infann sig påfallande välbehag, ingen yrsel.Muskelstelheten som dessa patienter lider av i hög grad avtog, gångenblev friare, språket något mer accentuerat. Med en dos på 0,04 g löstesig den typiska svåra stelheten hos dessa sjuka nästan helt och hållet.Banisterin verkar, liksom hyoscin (som här inte på långa vägar uträttarvad banisterin åstadkommer), atropin och stryknin uttalat på det extra-pyramidal-motoriska systemet. Det skulle emellertid vara för tidigt attnu uttala speciella förmodanden om var dess verkan sätter in, så mycketmer som man av allt att döma inte bara har att göra med endast enangreppspunkt (obs pulsnedgången!).

Nyare rön visar att de motoriska nervernas bana genom ryggmärgen(pyramidbanan) och extrapyramidala banor har ett gemensamt ursprungi hjärnbarken. Enbart denna upplysning kan räcka för att visa vilkaforskningsområden som ligger och väntar i fråga om hallucinogenernasverkningar enbart på människans hjärna.

Page 6: Ayahuasca - Att berika sig genom drömmar

Noter

1 Psykotropa ämnen, på psyket specifikt verkande substanser. 2 Psykofarmaka, läkemedel med i allmänhet övervägande impulsstegrande, retande

eller lugnande verkan, som påverkar människans stämning och beteendemönster. 3 Albert Hofmann, kemist, ställföreträdande chef för firman Sandoz kemisk-

farmaceutiska forskningslaboratorier i Basel. Känd framför allt på grund av sina studier om mjöldrygealkaloiderna ergometrin och ergotamin samt som upptäckare av LSD.

4 Walter Pöldinger, överläkare för psykofarmakologi vid psykiatriska universi-tetskliniken i Basel.

5 Peyotl, den ursprungliga beteckningen på trollkaktusen Lophophora williamsii Lem. De spanska erövrarna ändrade ordet till Peyote, som de hade lättare att uttala.

6 Meskalin är det hallucinogent verksamma ämnet i peyote, som sedan länge kan framställas syntetiskt.

7 Professor Louis Lewin, i sitt grundläggande verk Phantastica, se litteraturför-teckningen.

8 Tesquino, alkoholhaltig dryck framställd av jäst majs. 9 Zenit: de betraktar den högsta punkten på himlen över betraktarens huvud som det

femte väderstrecket. 10 Tequila, stark spritdryck som destilleras ur vissa Agave-arters stjälkar, som

innehåller en sockerhaltig saft. 11 Lewin, a A. 12 Alkaloider, organiska, kvävehaltiga basiska föreningar i vissa växter. I hög dos ofta

giftiga, i låg dos utgör de en viktig grupp läkemedel. 13 Mamillaria, vårt- eller kulkaktus med spiralformigt ordnade vårtor, som på sina

spetsar bär ulliga eller filtartade dynor som omger taggarna. 14 Mer härom i standardverket om peyote-kulten bland nordamerikanska indianer, La

Barre, W, The Peyote cult. Hamdon, Conn 1964. 15 E Merck, Darmstadt, framställer meskalinsulfat i form av glänsande prismor. 16 Lewin, a a. 17 Beringer, första gången i ett föredrag för en psykiatergrupp 1922. 18 Ringger, Das Problem der Besessenheit, i: Neue Wissenschaft. Zürich 1953.

Page 7: Ayahuasca - Att berika sig genom drömmar

19 Aldous Huxley. Boken utkom år 1954. Samma år kom den i svensk översättning: En port till andra världen.

20 Ringger i Parapsychologie. Zürich 1957. 21 Michaux, se litteraturlistan. 22 Se vidare Däniken, E von, Erinnerungen an die Zukunft. Ungelöste Rätsel

der Vergangenheit. Düsseldorf 1968. 23 Zapotekerna, indiannation som hade skapat en högtstående kulturkrets i

södra Mexiko, vilken vid spanjorernas ankomst ännu stod i blomning. Deras centra var Monte Albán och Mitla, i dag välbevarade ruiner.

24 Eliade, se litteraturlistan. 25 Professor Tadeusz Reichstein, chef för organisk-kemiska institutionen vid

universitetet i Basel. Nobelpristagare 1950 för utveckling av cortisonet. 26 Psilocybin är ett indol-derivat, hittills det enda i naturen påträffade i 4-

ställ-ning hydroxylerade indol-derivatet. En andra överraskning för kemisten: psilocybin är det enda hittills kända naturligt förekommande indol-derivat som innehåller fosfor.

27 Dysforisk förstämning, ångestbetonat stegrad, olustig förstämning. 28 Professor Rudolf Gelpke, känd orientolog från Basel, hedersledamot av

der-vischorden Meium e Divané, se litteraturförteckningen. 29 Watts i Psychedelic Review, 1964: 1-3. Cambridge, Mass. 30 Romberg, att stå med fötterna tillsammans och slutna ögon. Positiv

Romberg: osäkerhet, vacklan, eventuellt faller vederbörande omkull. Jämviktstest.

31 Gnirss har i detta sammanhang offentliggjort ett verk om "Ångest, psykiska och somatiska aspekter", i vilket han går in just på denna "tunna vägg". Se litteraturlistan.

32 Gnirss, se litteraturlistan. 33 Psykolys, som sådan betecknas en psykoterapi som använder sig av

hallucinogener (kemoterapi). Professor Leuner nämner en framgångskvot på 65 % vid de svåraste neuroserna.

34 Albert Hofmann och Werner Hügin, den senare chef för anestesiavdelningen vid Basler Bürgerspital, kontrollerade självförsöken.

35 Professor Hans Heimann, schweizisk psykiater och chef för psykopatologiska forskningsinstitutet vid psykiatriska universitetskliniken i Lausanne.

36 Utvanns först som spjälkningsprodukt vid den alkaliska hydrolysen av mjöl-dryge-alkaloider och nyligen också extraherat ur kulturer av mjöldrygesvam-pen Claviceps paspali, som parasiterar på det vildväxande gräset Paspalum distichum.

37 Solms, känd psykoterapeut i Geneve, som är skeptisk mot användandet av hallucinogener i psykiatrisk praxis.

38 Hypnagoga hallucinationer skiljer sig från narkotikans effekter genom att reflexerna inte upphävs och att verkningarna på hjärtat mer eller mindre bortfaller.

39 Se avsnittet om scopolamin i kapitlet "Bolmört och spikklubba". 40 Peter Seidmann, psykoterapeut i Zürich, känd för sina arbeten Der Weg

der Tiefen-Psychologie in geistesgeschichtlicher Perspektive och Moderne Jugend, eine Herausforderung an die Erzieher.

41 Wasson hoppas också att få uppgifter från annat håll under kommande år,

Page 8: Ayahuasca - Att berika sig genom drömmar

och cuicatekerna, två andra indianstammar inom mazatekernas land och de angränsande områdena av östra Sierra Madre, använder profetsalvians blad för ceremonier.

42 Ergot är den engelska och franska beteckningen för mjöldryga. På franska betyder ergot också "vissen gren", möjligen med tanke på de eventuella verkningarna av mjöldryga.

43 Många forskare föredrar beteckningen psykotomimetikum, dvs "psykosefter-härmande".

44 Psykedelisk, ett begrepp som har blivit vedertaget i USA (mind manifesting, mind expanding eller mind opening drugs) och kan översättas ungefär med "medvetandesvidgande". "Medvetandesförändrande" skulle väl med den syn man numera har på företeelsen vara mer adekvat.

45 Jacques Mousseau, chefredaktör för tidskriften Planete i Paris. 46 Leuner, se litteraturlistan. 47 Richard Al pert, förutvarande professor i psykologi vid Harvard-universitetet. 48 Professor Sidney Cohen, chef för neuropsykiatriska kliniken i Los Angeles. 49 Lewin, a a. 50 Charles Baudelaire, Elevation ur Les fleurs du mal (Ondskans blommor).

Svensk översättning av Dan Andersson i: Samlade skrifter, 2, Stockholm 1930. De följande prosacitaten av Baudelaire är ur hans Du vin et du haschisch compares comme moyens de multiplication de Vindividualité (Om vin och haschisch jämförda som medel till mångfaldigande av individualiteten), som han publicerade i mars 1851. Översättning av Vera M Nelhans.

51 I: Kohn A, Sibirien und das Amurgebiet. Leipzig 1876. 52 Denna krets kring Carl Gustav Jung hade såtillvida kontakt med afrikana,

som den ingående befattade sig med den atavistiska konstens fenomen. 53 I: Lewin, L, Die Gifte in der Weltgeschichte, 1920. 54 Lewin ibid. 55 Hartwich, se litteraturlistan. 56 Martinez, M, Plantas medicinales de Mexico. Mexico 1959. 57 Ximénez, se litteraturlistan. 58 Carl von Linné (1707-78), skapare av sexualsystemet för växtriket, som

baserar sig på indelning efter ståndare och pistiller. 59 Hughes, P, Witchcraft. London 1952. 60 Scott, R, Discoverie of witchcraft. London 1584. 61 A J Clark i bilaga till Murray, M, The witch cult in western Europe.

Oxford 1921. 62 Guazzo, FM, Compendium maleficarum. Milano 1608. 63 Konrad, E, Zur physiologischen und therapeutischen Wirkung des

Hyoscinum hydrochloricum, Zbl. Nervenheilk. Psych., 11 Jg., 1888: 18: 529.

64 Mannheim, M J, Die Scopolaminwirkung in der Selbstbeobachtung, Z. Neurol., 1925: 93: 555.

65 I en bilaga till Monatsschrift für Psychiatrie und Neurologie. 66 Georg Schweinfurth, känd Afrika-forskare (1836-1925). 67 Peters, D WA, Kat. The pharmaceutical journal, 1952: 5: 7.

Page 9: Ayahuasca - Att berika sig genom drömmar

versitetet. Efter sina psilocybin-försök ägnade han sig 1963 åt LSD och måste lämna Harvard.

70 Sidney Cohens arbete The beyond within hör till hallucinogenkunskapens klassiska verk.

71 Confinia Neurologica, "Neurologins gränsområden". Basel/New York 1952. 72 Prinzhorn, H, Bildnerei der Geisteskranken. Berlin 1922.

Noter av Finn Sandberg, professor i farmakognosi

I Enligt E F Anderson (Brittonia 1969:21:299) innefattar Lophophora williamsii vad som tidigare beskrivits som L. lewinii. Det är sålunda varieteter av samma art.

II Adrenokrom är dock inte den huvudsakliga nedbrytningsprodukten av adrenalin. Dess patofysiologiska roll är mycket osäker.

III Av de nämnda släktena finns arter även i Sverige, t ex den stora kragskiv-lingen, Stropharia depilata, och tuvad mörkskivling, Psilocybe spadicea.

IV Leuenberger gör sig här i sin upptäckariver skyldig till en självöverskattning. Ouabain upptäcktes ett sekel före honom.

V Även annan indelning, så att Humulus och Cannabis hör till familjen Canna-binaceae.

VI Felaktigt påstående av författaren. Under en vacker sommar i Sverige, t ex 1969, bildades cannabinoider i hampa. VII Felaktigt påstående av författaren. Bladen av han- och honblommor innehåller ungefär lika mycket cannabinoider, beräknat per torrvikt. VIII Även i andra områden, t ex Anatolien, enligt egen erfarenhet. IX Tveksamt påstående. Calotropis innehåller hjärtaktiva glykosider av samma slag som Digitalis.

X Det verksamma ämnet är ∆1-tetrahydrocannabinol (THC), och dess meta-bolit 7-hydroxi-∆1-tetrahydrocannabinol. Främst har professor Mechoulam i Jerusalem klarat ut kemin hos haschisch. XI De hallucinogena substanserna är nu isolerade och strukturbestämda: muci-mol och ibotensyra.

XII Detta antal är mycket lågt räknat. Det skall väl observeras att antalet gäller endast toxisk effekt, medan medicinalväxternas antal är hundrafaldigt större och ständigt ökas.