ARBETSMI LJÖVERKET

RAPPORTDatum Vår beteckning Sid

2013-04-24 AG 2011/101662 1 (2)Ert datum Er beteckning

2012-12-20 A2012/4136/ ARMA2012/4269/ADM(delvis)

Enhetenför ekonomi och planering RegeringskanslietKerstin Lindberg, 010-7309601 Arbetsmarknadsdepartementetarbetsmiljoverket@av.se 10333STOCKHOLM

Arbetsmiljöverkets sammanställning över de centralaarbetsorganisationernas redovisningar av regionalskyddsombudsverksamhet 2012.

Arbetsmiljöverket ska enligt återrapporteringskravet i regleringsbrevet för år2013rapportera en sammanställning av de centrala arbetstagarorganisa-tionernas (LO,TCO, Saco och Svenska Hamnsarbetarförbundet) redovisningarför regional skyddsombudsverksamhet 2012.Redovisningen ska så långtmöjligt innehålla mätbara prestationer enligt de förslag som lämnades iArbetsmiljöverkets rapport "Uppdrag att at fram mätbara prestationer förden verksamhets som bedrivs av regionala skyddsombud".

Utdelning av medel för Regionalskyddsombudsverksamhet (tkr)

Beviljade

RSO-

verksamhetStandar-

disering

Totalt

bidrag 2012 100 087 1 500 101 587

Utbetalat

2012

LO 76 832 1 394 78 226

TCO 18 001

18 001Saco 5 008

5 008

SHF

190

190

Summa 100 031 1 394 101 425

Källa Agresso AV:s årsredovisning 2012, sidan 31

Postadress: 11279Stockholm • Besöksadress:Lindhagensgatan 133,StockholmTelefon:010-7309000 • Telefax:08-73019 67E-post:arbetsmiljoverket@av.se• Webbplats: www.av.seOrganisationsnummer: 202100-2148

ARBETSMILJÖVERKET

RAPPORTDatum

2013-04-24Vår beteckninq Sid

AG 2011/101662 2 (2)

Bilaga 1LO:s RSO-redovisning, 33 sidorResultatredovisning sid 1-28Ekonomisk redovisning sid 29-32Revisionsintyg sid 29 och 33

Bilaga 2TCO:s RSO-redovisning, 12 sidorResultatredovisning sid 1-5Ekonomisk redovisning, sid 6-8Revisorsintyg, sid 12

Bilaga 3Saco:s RSO-redovisning, 26 sidorResultatredovisning sid 1-3, 4-10, 12-13, 14-15, 17-19Resultatredovisning i prestationer 23-26Ekonomisk redovisning 2, 1, 13, 14, 20, 22Revisionsrapport, sid 11, 16, 20, 22

Bilaga 4Svenska hamnarbetarförbundet, 7 sidorResultatredovisning, sid 2-4Ekonomisk redovisning 5-6Revisionsintyg, sid 7

Bilaga 5Redovisning av 2012 års standardiseringsverksamhet, 15 sidorResultatredovisning sid 1-14Ekonomisk redovisning sid 15

ENHET/HANDLAGGARE DATUM DIARIENUMMER

Arbetslivsenheten/Christina 2013-03-28 20120059Järnstedt

ERTDATUM ER REFERENS

ArbetsmiljöverketLindhagensgatan13311279 Stockholm

Ink 2013-04-02Di ienu mer

Otd//

Slutredovisning och rekvisition av resterademedel för den regionalaskyddsombudsverksamheten 2012

LO och dess förbundinkommerhärmedmed slutredovisningenavförbundensregionalaskyddsombudsverksamhetför 2012. LOhar för 2012års verksamhetmed regionalaskyddsombudsverksamhetenbeviljats76 721 850kronor.

Antalet arbetsställensamt medlemmarsom var berörda av den regionalaskyddsombudsverksamhetenvar under 2012, 385 329 arbetsställenmed674 074 medlemmar.Antaletregionalaskyddsombudvar 1 157.

LO har sedan2007 års återrapporteringav verksamhetenställt fråganomvilkakonsekvenserneddragningarnasom gjort på AV tillsynsverksamhetFler och fler förbundsregionalaskyddsombudhar rapporterarin att det gereffekterpå lokalnivå.

För verksamhetsåret2012 ser vi en ännumer oroandeutveckling.En del avLO förbundenrapporteraratt de regionalaskyddsombudenuppgeratt manhar ett allt mindreförtroendeför Arbetsmiljöverketochtillsynsverksamheten,se vidareunder respektiveförbund.

Övrigt:LO med dess förbundarrangeradeolika aktiviteteri sambandmedskyddsombuden100-årsjubileum.Dessutomhar olikaförbundsgemensammamaterialpå olika teman framtagitsför att underlättade regionalaskyddsombudsverksamhetoch spridningav informationutemot de små och medelstoraarbetsplatserna.

POSTADRESS105 53 Stockholm

ESÖKSADRESSBarnhusgatan113

TELEFON08196 25 00 TELEFAX08-24 52 28

E-POST mallbOX010.se NEMSIDA WWWACI.Se

ORGANISATIONSNUMMER 802001-9769

ANEGIRO 368-4834 PLUSGIRO8 50 - 8

LaridsorganisatIonen1Sverige

2

Under maj och juni genomfördes en förbundsgemensam aktivitet på Gotlandav de regionala skyddsombuden. Utifrån en framtagen gemensam checklistagenomfördes 93 arbetsplatsbesök inom sektorerna bygg, industri och servicesamt den offentliga sektorn. Resultatet av dessa skyddsronder presenteradesvid ett seminarium under Almedalsveckan. Syftet med aktiviteten var se omdet fanns likartade arbetsmiljöproblem, som skulle kunna leda till eventuellaframtida samordnade insatser av förbundens regionala skyddsombud.

Under arbetsmiljömässan "Gilla jobbet" genomförde LO, TCO och Saco engemensam skyddsombuds dag, med bland annat teman som "Gränslöstarbete" och "Skyddsombudens rättigheter".

Förbundens verksamhetsredovisningAv LOs 14 förbund bedriver 13 förbund med sina respektiveförbundsavdelningar eller regioner regionala skyddsombudsverksamhet.Verksamheten styrs via förbundens arbetsordning för de regionalaskyddsombuden samt upprättande av årliga verksamhetsplaner meduppföljning och utvärdering.

Bygg nads

OrganisationDetta besvaras endast om det skett några förändringar som påverkat RSO-verksamheten som till exempel förbundssammanslagning, förändring avorganisation eller byte av RSO-uppdraget.

Den nya organisationsförändringen som påbörjades under år 2011 ärgenomförd. Förbundets tjugofyra avdelningar är nu indelade i elva regioner.Förbundets RSO verksamhet har i och med detta blivit mer koncentrerad.

Bedriven verksamhetUtöver de vanliga arbetsplatsbesöken som de regionala skyddsombudengenomfört med inriktning på det systematiska arbetsmiljöarbetet och tillseatt skyddsombud har utsetts, har ett extra fokus lagts på att via en framtagenblankett och checklista se över bodar och vagnar på arbetsplatserna.Resultatet med statistik samt behov av åtgärder har delgivits arbetsgivarna.Förbundet kan konstatera att resultatet på många arbetsplatser varnedslående, men att det vid de uppföljningar som de regionalaskyddsombuden gjorde på arbetsplatserna framgick att de flesta bristernaåtgärdats.

Under skyddsombudens 100-årsjubileum under året har förbundetsregionala skyddsombud deltagit och medverkat vid olika utbildningar ochkonferenser.

3

Redovisa en bedömning av effekterna av de regionalaskyddsombudens insatser för hela organisationenEn bedömning är att de regionala skyddsombudens verksamhet är positivför förbundens medlemmar och arbetstagarna på små och medelstoraarbetsplatser. Verksamheten ger även arbetsgivaren stöd i att utvecklaarbetssätt metoder och verktyg som ger en tydligt preventivt effekt.Förbundet kan dessutom se fördelen av att man som RSO inte har ettanställningsförhållande till den besökande arbetsplatsen.

Gör en bedömning/jämförelse mellan planerad verksamhet ochfaktiskt utfallMålen i verksamheten att alla arbetsplatser skulle besökas var lite högt satta.Knappa personella och ekonomiska resurser ledde under året till att måletinte uppfylldes till fullo.

Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanligaverksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt ochså fall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samtvilken effekt det/de har haftSe under punkt bedriven verksamhet, om förbundets extra satsning avseendebodar och vagnar under året.

FÖRÄNDRINGAR: Är det någon förändring i arbetsmiljön somde regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbund/region/avdelning jämfört med föregåendeverksamhetsår?Av de regionala skyddsombudens inrapportering framgår att i vissa delar avlandet är det en ökad mängd av asbestsaneringar som inte varit korrektutförda.Brister upptäcktes även i form av otillräckligt genomförda riskinventeringarsamt stor okunskap om asbest både bland arbetsgivare och bland deanställda. Tyvärr är det alltför många bland både arbetsgivare som anställdasom tror att asbest var ett fenomen som endast fanns under 1960-70 talen.

FÖRÄNDRINGAR: Ange även om de regionala skyddsombudensom inrapporterat om verksamheten har påverkats avArbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivåRSO inrapporterar att allt fler inspektionsdistrikt inte längre inneharspecialister inom byggsektorn utan har blivit mer av endast enjuristkompetens detta har gjort att den tidigare uppbyggda rådgivningen ochdet stöd som RSO har haft från Arbetsmiljöverkets inspektionsdistriktförsämrats avsevärt och förtroendet för myndigheten minskat.

RSO blir även i allt högre grad blir kontaktade av arbetsgivare för att få rådoch vägledning i olika arbetsmiljöfrågor då dom upplever att dom inteerhåller svar på de praktiska frågorna ifrån Arbetsmiljöverketsinspektionsdistrikt.

UTBILDNING: Beskriv om förbundet har genomfört egnautbildningar för de regionala skyddsombudenUnder verksamhetsperioden hade förbundet två utbildningskonferenser förregionala skyddsombud förlagda under april och november månad. Vid detförsta utbildningstillfållet låg tyngdpunkten på arbetsplatsens utformningsamt parternas avtal om personalbodar. Detta var inför satsningen som deregionala skyddsombuden genomförde avseende vagnar och bodar påarbetsplatserna. Det andra utbildningstillfållet hade inriktningen på RSOsroll vid allvarliga tillbud och olyckor samt hur man kan förebyggaförslitningsskador samt organisation och rutiner för arbetsanpassnings-/rehabiliteringsverksamheten på arbetsplatsen.

Kvinnors och mäns skilda villkor har tagits upp i samband med bland annatatt frågor om personalbodar och omklädningsrum. Ett problem är att det påalltför många arbetsplatser saknas separata personalutrymmen för kvinnor.Visserligen är det i dagsläget ett fåtal kvinnor inom branschen men när detanställs kvinnor så saknas ofta möjligheten till omklädning och dusch.Förbundet välkomnar fler kvinnor i branschen, varför det krävsförändringar. Det går inte att fortsatt säga att så här har vi haft det i åratal,det behövs ett nytt tänkande och förhållningssätt på arbetsmiljöfrågorna däralla oavsett kön som vill arbeta inom branschen har samma förutsättningar.

Utöver dessa två utbildningstillfållen har regionala endagskonferensergenomförts i regionerna med teman om , bygg-/anläggningsarbete,ergonomi, damm, asbest. Samtliga regionala skyddsombud har deltagit iutbildningarna.

Elektrikerna

OrganisationDetta besvaras endast om det skett några förändringar som påverkat RSO-verksamheten som till exempel förbundssamtnanslagning, förändring avorganisation eller byte av RSO-uppdraget.

Ingen förändring har skett av organisationen.

Bedriven verksamhetFörbundens regionala skyddsombud har genomfört normalaarbetsplatsbesök utifrån fastställd verksamhetsplan och de tillgängliga

4

5

resurserna. Inriktningen är att genomföra skyddsronder på arbetsplatser meddålig arbetsmiljö eller där det saknas skyddsarbete för förbundetsmedlemmar. De problem som har beaktas i första hand är risker med el-arbete, fallsäkerhetsrisker och handlingsplaner samt damm ochasbestproblem.

Effekterna är inte tillräckliga. Flertalet av arbetsplatser kräver alltmer tid vidRSOs besök på grund av att problemen med avsaknaden av fungerandearbetsmiljöarbete eskalerar. Detta gäller framförallt i storstadsregionernamen förbundet kan notera även en spridning utåt i landet. En förklaring äratt det blir allt mer förekommande med utländska företag utan kunskaperom ett förebyggande arbetsmiljöarbete och säkerhetskultur, samt attanvändning av underentreprenörer inom byggsektorn ökar.Upphandlingsformer och krav på lönsamhet i kombination medunderentreprenörer med små resurser flyttar ansvaret längre ut i kedjan tillden nivån som har minst kunskap och resurser att skapa en säker arbetsplats.Detta skapar i sin tur arbetsmiljöproblem för övriga yrkesgrupper somexempelvis el-branschen med fler.

FÖRÄNDRINGAR: Är det någon förändring I arbetsmiljön somde regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbund/regionlavdelning jämfört med föregåendeverksamhetsår?Förbundets regionala skyddsombud inrapporterar en allt större ökning avantalet små byggföretag i entreprenörskedjor och även av antalet utländskaföretag med dåliga eller inga kunskaper om det förebyggandearbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöverkets allt större neddragningar innebär attde inte numera fungerar som en resurs till förbundets regionalaskyddsombud i den omfattning som krävs utifrån ovan redovisade probleminom byggsektorn.

UTBILDNING: Beskriv om förbundet har genomfört egnautbildningar för de regionala skyddsombudenFörbundet har genomfört en utbildningskonferens för de regionalaskyddsombuden. Totalt deltog 30 RSO under tre dagar. Temat var de enligtovanstående redovisade problemområdena. Utöver detta deltog 25 RSO påolika utbildningsseminarier under arbetsmiljömässan "Gflla jobbet".

Fastig hets

OrganisationDetta besvaras endast om det skett några förändringar som påverkat RSO-verksamheten som till exempel förbundssammanslagning, förändring avorganisation eller byte av RSO-uppdraget.

6

Förbundets avdelningar har utökats från 113 till 120.

Bedriven verksamhetArbetsplatsbesök med skyddsronder har genomförts enligtverksamhetsplanen och dessutom även medverkan vidolycksfallsutredningar. Några allvarliga olyckor inträffade under året, blandannat en svår misshandel i arbetet.

En speciell satsning har gjorts av de regionala skyddsombuden via mötenmed de lokala skyddsombuden. Man har gått igenom en checklista förkartläggning av vilka behov som finns på arbetsplatsen av bland annatutbildning, rutiner med mera. Totalt var det 643 lokala skyddsombud somRSO träffade för denna genomgång. Målsättningen är att det ska finnaslokala skyddsombud på arbetsplatsen och att RSO stöttar och sätter igång enprocess med arbetsmiljöarbetet så att de lokala partema kan fortsättaprocessen.

Förbundet har även som målsättning att till årsskiflet 2012/13 ha 1 000skyddsombud registrerade på arbetsplatserna. Under verksamhetsåretuppnåddes 981 stycken, detta är en ökning sedan 2011 med 75skyddsombud.

Under året har introduktion och utbildning för de nyvalda skyddsombudengenomförts. Förbundet har även genomfört 65 olika utbildningstillfållen förskyddsombuden. Totalt har 709 skyddsombud medverkat i regionemastemadagar med teman som psykosocial arbetsmiljö och hot och våld samtensamarbete och förändringama i arbetstidslagen.

Redovisa en bedömning av effekterna av de regionalaskyddsombudens insatser för hela organisationenFörbundet ger på denna fråga samma svar som tidigare år, allt är intemätbart. Förbundet är ett serviceförbund med stor medlemsströmning.Många lokala skyddsombud slutar sina anställningar för att gå vidare tillandra arbeten, varför ett stort arbete måste läggas ner för att överhuvudtagethålla antalet lokala skyddsombud konstant. Vidare är det inte i första handarbetsolycksfall som är förbundets medlemmars största arbetsmiljöproblem.Snarare ärdet förslitningsskador, stress, och dåligt inflytande som är destörsta problemområden, arbetet med detta är svårmätt. Förbundetsbestämda uppfattning är dock att de regionala skyddsombudens närvaro påarbetsplatserna bidrar till att rikta fokus på arbetsmiljöfrågoma och iförlängningen motverka ohälsa. De saker som går att mäta, exempelvis antalskyddsombud och antal utbildningstillfållen, visar dock på det positivainflytandet.

7

Gör en bedömning/jämförelse mellan planerad verksamhet ochfaktiskt utfallMålsättningen att nå alla lokala skyddsombud med ett personligt besök avRSO lyckades endast delvis (643 besökta av 981). Introduktionsmall förnyvalda skyddsombud är framtagen. De temadagar som förbundetgenomförde i regionerna överträffade förväntningarna avseende antalde1tagande. Under EUs arbetsmiljövecka genomfördes 291 skyddsronder påarbetsplatserna med inriktning på "Samverkan för att förebyggaarbetsmiljörisker".

Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanligaverksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt ochså fall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samtvilken effekt det/de har haftEn extra satsning på utbildning med temat "Riskerna med asbesthantering"genomfördes för 171 personer på företag. Utbildningen omfattade deanställda, arbetsledare och chefer.

FÖRÄNDRINGAR: Är det någon förändring i arbetsmiljön somde regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbundlregion/avdelning jämfört med föregåendeverksamhetsår?Arbetstidsfrågoma har blivit mer aktueIla. "Delade turer" rapporteras blialltmer vanliga, vilket i många fall resulterar i mer ensamarbete, och attriskerna för hot och våld ökar samt att kombinationen mellan arbetsliv ochfritid försvåras.

FÖRÄNDRINGAR: Ange även om de regionala skyddsombudensom inrapporterat om verksamheten har påverkats avArbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivåRapporterna från landet varierar. En samstämmig bedömning från deregionala skyddsombudens sida är att det är betydligt svårare i kontakternamed Arbetsmiljöverket, i samtalen är det mer av ren juridik och mindre avpraktisk rådgivning och stöd. RSO upplever även att Arbetsmiljöverketförsöker undgå att behöva göra ärenden av olika slag.Som tidigare års rapportering så är även det fortsatt svårt att få medverkanav inspektionen på utbildningar och konferenser.

UTBILDNING: Beskriv om förbundet har genomfört egnautbildningar för de regionala skyddsombudenI princip har förbundets RSO medverkat i regionernas temautbildningar medpsykosocial arbetsmiljö, hot och våld, ensamarbete och förändringar iarbetstidslagen.RSO:s vidareutbildningar under året har innefattat olika teman somfunktionsutbildning för RSO, fysiska och psykiska arbetsmiljöfaktorer,

8

arbetsanpassning/rehabilitering, hälsofrämjande arbetsmiljöutveckling.Förbundens RSO deltog även vid olika seminarier/konferenser i sambandmed arbetsmiljömässan "Gilla Jobbet"Totalt har 40 av RSO deltagit i vidareutbildning. Förbundet har som rutin atti al1asamband uppmärksamma kvinnor och mäns skilda arbetsvillkor.

GS

OrganisationDetta besvarasendastom det skett någraförändringar sompåverkatRSO-verksamhetensom till exempelförbundssammanslagning,förändring avorganisationeller byteav RSO-uppdraget.

Ingen förändring har skett under året.

Bedriven verksamhetArbetsplatsbesök där alla förbundens RSO tillämpar samma checklistaåterapportering registreras i en databas, vilket gör att förbundet får en godbild på vilka problem som är de största och vart vi ska lägga ner störst kraftpå.

Den största delen av verksamheten har varit arbetsplatsbesök medhuvuduppgift att få till ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)på arbetsplatserna, vilket förbundet ser börjar fungera bättre och bättre. Iverksamheten har även ingått att se till att lokala skyddsombud utses ochutbildas samt att genomföra vidareutbildning av befintliga skyddsombud.RSO medverkade vid Arbetsmiljöverkets insats i skogen. RSO deltog även iPIMEX-projektet som handlar om att bland annat minimera damm ochlösningsmedel.

En utökning av RSO har skett under året från 72 till 106 RSO.

FÖRÄNDRINGAR: Ange även om de regionala skyddsombudensom inrapporterat om verksamheten har påverkats avArbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivåDe regionala skyddsombudens rapporterar som föregående år, att en del harett bra samarbete medan andra inte har någon kommunikation aIls medinspektionen.

UTBILDNINGFörbundet har genomfört en tre dagars centralutbildning för sina regionalaskyddsombud där det deltog 40 RSO. Ämnena på denna utbildning varmaskinkörkortet, PIMEX, risker i skogen, rekrytering av RSO. Endagars

9

vidareutbildningar behandlade SAM, belastningsergonomi, vibrationer,skyddsombudsrätt.

Handeis

OrganisationDetta besvarasendastom det skett någraförändringar sompåverkat RSO-verksamheten som till exempelförbundssammanslagning,förändring avorganisationeller byte avRSO-uppdraget.

Inga gemensamma förbundsövergripande förändringar har genomförts underåret.

Bedriven verksamhetFörbundet har RSO-verksamheten som ett av sina prioriterade områden,med tydligt satta måltal, såväl på avdelnings- som individnivå (RS0). Måletär att alla berörda arbetsplatser ska besökas under en treårsperiod. Dessamåltal introducerades under 2010. Efterlevandenivån kunde börja mätas2011 och kan framöver behöva justeras för att anpassas till utvecklingen.Målet för 2012 var 6 332 arbetsplatsbesök. 6 244 besök genomfördes vilketger en måluppfyllelse på 99 procent.

"Krafttag mot butiksrån" har fortsatt varit ett prioriterat för RSO arbete. Idetta har fokus legat på personalens beredskap "före-under-efter" ett rån.När det redan hänt har RSO gjort de värdefulla efterhjälpande rånbesöken, iså många drabbade butiker som möjligt. Butikerna har då besökts och följtsupp med en förbundsgemensam frågelista som ringar inproblemområdentbrister och höjer säkerhetsnivån på arbetsplatsen. I internstatistik finns konkreta förbättringsåtgärder specificerade i cirka 47 av debesökta råndrabbade butikerna. Exempel: Införande av slutetkontanthanteringssystem, förändrade rutiner för stängning ochvärdetransport, förbättrad krishantering, tekniska installationer av blandannat larm.

RSO:s arbetsplatsbesök har även haft fokus på att via skyddsronderförebygga hot och våld samt att förbättra den psykosociala arbetsmiljön,arbetsplatsens utformning samt arbetsorganisation.

Vidare har RSO genomfört utbildningar, stöttat de lokala skyddsombuden,samt medverkat i samarbetetskonstellationerna inom rån, hot ochvåldteman. Under uppsökarveckorna vecka 6 och vecka 43 var inriktningenpå rån, hot och våld. Förbundet har dock även fått rapporter från RSO omatt den psykosociala arbetsmiljön blir ett allt större bekymmer, därförgenomfördes en extra satsning under vecka 43 med inriktning på denna del.

10

Under skyddsombudens 100-årsjublieum under året lyfte förbundetsavdelningar fram skyddsombuden på olika sätt. Till exempel kundeskyddsombuden skicka in och berätta om arbetsmiljöfrågorna på sinaarbetsplatser.

Ett arbetsplatsbesök kan generera ett flertal krav på arbetsgivaren varav detsom åtgärdas kan gå vidare till 6 6a anmälningar.

Gör en bedömning/jämförelse mellan planerad verksamhet ochfaktiskt utfallRSO:s insatser har inneburit att en avsevärd mängd fysiska risker haravvärjts. Medvetenheten om rån, hot och våld har ökat bland arbetsgivareoch arbetstagare och i många fall har det lett till att säkerhetsåtgärdervidtagits. Butiksrånen minskade för tredje året i rad. Effekter märks ävenbland de lokala skyddsombuden med ökat intresse av utbildning och att lärasig mer.

RSO har även under året på ett mer systematiserat sätt återredovisat sina 66a-aktiviteter och skyddsombudsstopp till förbundet. Under året var ettflertal av de regionala skyddsombudens 6 6a-anmälningar av fysisk karaktärsåsom skyddsskor, skyddskläder, avgaser, ensidigt kassaarbete,säkerhetsproblem med krav på sluten kontanthantering. Tre fall avskyddsombudsstopp har gjorts av RSO, gällande trucksäkerhet ochavsaknad av utbildning för att framföra travers.

Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanligaverksamhetsarbetet) har deltagit I olika arbetsmiljöprojekt och Iså fall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samtvilken effekt det/de har haftMånga RSO har varit involverade i så kallade trygghetsprojekt som hargenomförts över hela landet i samarbete med banker, kommunen, SvenskHandel och polisen. Syftet är att minska butiksrånen genom fårre kontanteroch ökad kortanvändning. Dessa projekt påbörj ades under 2010/2011 ochfortsätter kontinuerligt.

FÖRÄNDRINGAR: Är det någon förändring I arbetsmiljön somde regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbund/region/avdelning jämfört med föregåendeverksamhetsår?

De psykosocialaproblemenhar ökatmarkant och påverkasav neddragningariföretagen.Att bemanningsföretaganlitasi allt större utsträckningpåverkararbetsmiljönoch säkerhetsklimatet.

11

Butiksrånenhar minskat,medvetenhetenom butiksrånhar ökat, vilketuttrycktstidigare,men den viktigaefterhjälpandekrishanteringenbrister fortfarande,liksom storaproblemmed ensamarbete.Problemmed val av skyddsombud.I en del fall utses skyddsombudentill ochmed av arbetsgivarenoch inte av arbetskamraternaeller den fackligaorganisationen.Ibland utses oorganiseradesomskyddsombud,vilket innebärsvårigheterikommunikationmed Handelsvad gäller stödoch rådgivning.Mer av upplevdakränkningar.Medlemmarnahar blivit tystare och vågar inte agera och ta upp arbetsmiljöproblemav rädsla för att mista sin anställning.Det brister fortsatti att ta hand om brottsoffervid hot- och våldssituationerAlItförmånga företaghar dåligberedskapoch inga handlingsplaner.En allt sämrenivå på och rent av helt avsaknadav kunskaperhos många cheferom sitt arbetsmiljöansvaroch kunskaperi lagstiftningen.

FÖRÄNDRINGAR: Ange även om de regionala skyddsombudensom inrapporterat om verksamheten har påverkats avArbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivåEffekterna av Arbetsmiljöverkets neddragningar märks mer generellt överhela landet. Av de 46 butiker där RSO gjort fördjupade rånbesök och samlatextra mycket information, har förbundet uppgifter om att inspektörsbesökfrån Arbetsmiljöverket inte genomförts i flera fall (50 procent) trots att hela12 av dessa rån varit fysiskt våldsamma (38 procent). Av de 11 tillfållen därArbetsmiljöverket inspekterat butikerna hade endast 2 av rånen våldsinslag(18 procent).

Andra exempel från RSOs rapportering avser svårigheter att nå rättinspektör samt svårigheter att få hjälp i enskilda ärenden. Sedaninspektionsmeddelanden till RSO slopats har det blivit svårare att fåinformation. Inspektörerna är generellt svåra att nå och uppger allt oflare attde inte har tid med RSO. De gör fårre arbetsplatsbesök inom Handelsområde. RSO rapporterar att man måste lägga en 6 6a för att deöverhuvudtaget ska komma ut till arbetsplatser som inte är planerad avinspektionen själva.

UTBILDNINGVid förbundets årliga RSO-utbildning deltog samtliga RSO. Temat varkedjeföretagen inom handeln och hur man kan arbeta med SAM ocharbetsmiljöfrågorna i dessa företag. Övrigt innehåll i utbildningen rördeensamarbete och minderåriga.

En tvådagars praktisk vidareutbildning genomfördes för RSO. Utbildningenfokuserade på branschens specifika arbetsmiljöfrågor och RSOs ro11,totaltgick 12 RSO denna.

12

Kunskaper om kvinnor och mäns skilda arbetsvillkor har behandlats isamband med frågor som rör de arbetsorganisation och arbetsinnehåll, samtlyft och monotona arbetsmoment.

Hotell och Restaurang Facket

OrganisationDetta besvarasendastom det skett någraförändringar sompåverkat RSO-verksamhetensom till exempelförbundssammanslagning,förändring avorganisationeller byte av RSO-uppdraget.

Ingen större organisationsförändring har skett under verksamhetsåret.

Bedriven verksamhetBranschen består av många små arbetsställen där det även saknas fackligverksamhet och därför är behovet av de regionala skyddsombuden stort.

Förbundets förbundsavdelningar fastställer verksamhetsplaner ochgenomför självständigt verksamheten, Huvudinriktningen ärarbetsplatsbesök, skyddsronder, arbetsskadeutredningar, arbetsanpassnings-och rehabiliteringsfrågor samt rekrytering och utbildning av de lokalaskyddsombuden. Då förbundets omsätter medlemsantalet på drygt fyra år ärnyrekryteringen av skyddsombud en uppgift som ständigt står pådagordningen.

Redovisa en bedömning av effekterna av de regionalaskyddsombudens insatser för hela organisationenArbetsmiljön för hotellstädet har försämrats. Det blir allt mer pressat medutökade rum att städa på samma eller kortare tid.

FÖRÄNDRINGAR: Ange även om de regionala skyddsombudensom inrapporterat om verksamheten har påverkats avArbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivåDe regionala skyddsombuden rapporterar att det är allt svårare att få taginspektörer och att det är svårt att få dem att medverka vid utbildningar ellerkonferenser.

UTBILDNINGVid 13 olika utbildningstillfållen har utbildning genomförts för de regionalaskyddsombuden. Fokus har legat på teman som det systematiskaarbetsmiljöarbetet och kvinnors förslitningsskador.

13

IF Metall

OrganisationDetta besvaras endast om det skett några förändringar som påverkat RSO-verksamheten som till exempel förbundssamnzanslagning, förändring avorganisation eller byte av RSO-uppdraget

IF Metall verkar inom 42 branscher. RSO-verksamheten är till största delenuppbyggd av förtroendevalda regionala skyddsombud som är valda avmedlemmarna till uppdraget och som är verksamma i denförbundsavdelning som de tillhör. Under året har IF Metall slutfört enorganisationsförändring där 52 avdelningar har blivit 37, vilket inneburit attdet har tillkommit kommuner/företag till avdelningama. Flera av förbundetsavdelningar har därför haft fokus på att hitta gemensamma nya rutiner förRSO-verksamheten.

Förbundsstyrelsen har en hög prioritet när det gäller arbetsmiljöområdet ochhar därför fastställt ett inriktningsdokument för att vägleda organisationen iarbetet med arbetsmiljöfrågorna. RSO arbetar utifrån arbetsmiljölagensintentioner och inom ramen för avdelningens verksamhetsplan. Under årethar det gjorts många byten av RSO vilket medfört en viss nedgång iverksamheten. Tjänstledighet, sjukdom samt stora svårigheter att få ledighetfrån ordinarie arbeten har även påverkat verksamheten negativt. Engenomgående synpunkt är att man är för få eller nyrekryterade RSO ochdärför inte fullt ut hinner med sitt uppdrag.

Bedriven verksamhetFörbundets prioritering på arbetsmiljöområdet är följande:

Att fortsattrekryteraskyddsombudoch RSO.Avdelningamahar redovisatenökning med 450 nya skyddsombud och 30 nya RSO.Att besöka alla arbetsplatser minst en gång per år, och att fortsatt driva frågorkring det systematiska arbetsmiljöarbetet, företagshälsovård samt upprättandeav handlingsplaner med åtgärdsförslag vid arbetsskador. Samt att informeraarbetsgivarna om SAM och hjälpa till vid upprättade av olika slags av policysinom arbetsmiljöområdet.Att planera och genomföra arbetsmiljöutbildningar, skyddsronder, ochskyddsombudsträffar.

Av dessa ovanstående mål har avdelningama under året arbetat medföljande:

Besöka alla arbetsplatser minst en gång per år, några två gånger perår.

14

Inventera behovet av att rekrytera skyddsombud och att sätta upp enhandlingsplan gällande rekrytering av RSO och då framförallt flerkvinnor.Utse skyddsombud på arbetsplatser där det finns från 4 medlemmar(19 avdelningar har angett en ökning med totalt 450 nyaskyddsombud).Planera och genomföra skyddsronder, arbetsmiljöutbildningar,företagshälsovård.RSO som fungerande rådgivare åt arbetsplatserna.Aktivt arbeta för att skapa insikt om vikten av arbetsmiljöarbetet påden egna arbetsplatsen och därmed öka antalet arbetsplatser medskyddsombud.

Den största delen av verksamheten har handlat om att upprätthålla befintligRSO-verksamhet, genom arbetsplatsbesök för att kontrollera/bevakaarbetsmiljöarbetet. Många avdelningar har haft svårt att nå sina måleftersom flera har arbetat fram nya rutiner efter den sammanslagning avavdelningar som skett.

Det allt hårdare klimatet ute på arbetsplatserna gör det svårt för de regionalaskyddsombuden att få ledigt från ordinarie arbete. Neddragningar på denegna arbetsplatsen men även svårigheter i att rekrytera nya RSO hör tillorsakerna till att man inte har kunnat nå målen med att besöka alIaarbetsplatser. Flera avdelningar har även haft fadderverksamhet förnyrekryterade RSO. De flesta avdelningar har varit delaktiga inamninsamlingen för "nolltolerans mot dödsolyckor" och även iskyddsrondskampanjen under oktober då cirka 1 200 arbetsplatser besöktes.

Redovisa en bedömning av effekterna av de regionalaskyddsombudens insatser för hela organisationenFörbundets regionala skyddsombud har en viktig plats att fylla och mångaav förbundsavdelningarna uppger att när det systematiska arbetsmiljöarbetetkommit igång på så ser man många förbättringar på arbetsplatserna.

Några förbundsavdelningar rapporterar även att andelen företag somansluter sig till företagshälsovården ökar. Även företag och medlemmar harett ökat intresse för att hitta rutiner i arbetsmiljöarbetet. Det har även bliviten bättre kontroll på arbetsmiljön. Nivån på arbetsmiljön har förbättrats trotsdet kärva läget, mycket beroende på det arbete RSO gör ute på de små ochmedelstora arbetsplatserna, bland annat med att rekrytera lokalaskyddsombud.

Gör en bedömning/jämförelse mellan planerad verksamhet ochfaktiskt utfall

15

Trots att det systematiska arbetsmiljöarbetet börjar få fåste ute påarbetsplatserna så finns det mycket mer att göra innan a1laföretag uppfyllerföreskriftens grundkrav på det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det finns enökad medvetenhet bland förbundets medlemmar och lokala skyddsombudoch även bland arbetsgivarna om risker i arbetsmiljön.

Efter en ökad information om nyttan med olycks- och til1budsrapporteringhar fler börjat att skriva anmälningar.

De allt mindre resurserna på Arbetsmiljöverket medför en ökad efterfråganpå RSO-rådgivning till arbetsgivare och arbetsplatserna. Förbundet ser ävenatt lågkonjunkturen har medfört att stressen och de psykosociala problemenökat. RSO rapporterar att mer tid får läggas på de psykosociala frågorna ochatt bistå i framtagande av rutiner för detta på arbetsplatsen. På vissa håll hardetta bland annat medfört att det blivit svårare att rekrytera nyaskyddsombud och att få skyddsombud till utbildningar.

Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanligaverksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt ochså fall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samtvilken effekt det/de har haftFlertalet RSO anger att de inte har varit delaktiga i några projekt.Inrapporterade projekt där RSO deltagit är i följande:

TvärfackligtBAM-nätverki Dalarna.Medverkat i rikstäckandearbetsmiljökartläggningtillsammansmedArbetsmiljöverketsinspektörer.Samverkansprojektöveravdelningsgränserbland annat för att framtaRSOmaterial.Deltagandei förbundetsreferensgruppför framtagandeav utbildningsmodulerinom arbetsmiljöområdet.

FÖRÄNDR1NGAR: Är det någon förändring i arbetsmiljön somde regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbund/region/avdelning jämfört med föregåendeverksamhetsår?Flera av de regionala skyddsombuden rapporterar följande:

Stressenhar ökatpå arbetsplatserna,mer slimmadeorganisationer,sommedförsvårigheteratt rekryteralokala skyddsombud.En ökningav psykosocialaproblemmot bakgrund av den situationsområderpå arbetsplatsernamed allt fler otryggaanställningar.Antalet arbetsolyckor/arbetsskadorhar ökat på några håll i landet.Ett antal förbundsavdelningarrapporteraratt RSO har fått utfårdaett stort antalskyddsombudstoppoch även utfårdatett antal 6 kap 6 6a§ AML.På grund av Arbetstniljöverketsneddragningarpå inspektionssidanhar RSOmer av återbesökochrådgivningatt genomföra.

16

FlermedlemmarfrånbernanningsföretagpåverkarRSO-arbeteteftersomdetärsvårareattträffadessamedlemmar.

FÖRÄNDRINGAR: Ange även om de regionala skyddsombudensom inrapporterat om verksamheten har påverkats avArbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivåFörbundets RSO rapporterar att samarbetet blivit allt sämre:

Arbetsmiljöinspektionenharidaggåttifrånsintidigaretillsynsverksamhettillattblieninformationsmyndighet.Dettafårblandannatkonsekvenseravattskyddsombuden/RSOmärkeralltmindreavinspektionerutepåarbetsplatsernaochdärinspektionerskerärdeavskiftandekvalite.RSOharalltsvårareattkommai kontaktmedinspektöremaförattfådetstödochvägledningsomett ledi dettaserförbundetävenatt förtroendetfrånRSOförmyndighetennackasmeri kanten.RSO:såterbesöksfrekvensharökatpågrundavAVsneddragningar.Ettflertalförbundsavdelningaruppgerattmanintefårininspektionsmeddelanden,vilketgördetsvårtatt följauppdepåpekandensomhargjorts.RSOfårhjälpaarbetsgivamamedsvartillAVochåtgärdabristerefterinspektionsbesök.

UTBILDNINGFörbundet genomför årligen en tvådagarsutbildning för alla RSO. År 2012var temat Aktuellt från förbundet och statistik. När statistiken gås igenom såförs även diskussioner om vikten att rekrytera fler kvinnor som RSO, dettaär en viktig del då de flesta av förbundets RSO är män. Under dessa dagargenomfördes fyra seminarier följande teman: AFA-statistik, genomgång avFOCUS —förbundets nya verksamhetsstöd, kemikalier samtbelastningsergonomi. Dag två inleddes av förbundets avtalssekreterare meden tyst minut för att hedra de omkomna på arbetsplatserna samt informationom förbundens syn och prioriteringar inom arbetsmiljöområdet.

Av förbundens regionala skyddsombud så har 231 deltagit ividareutbildningar på totalt 1 157 dagar. Utbildningsinnehåll: AVsföreskrifier, SAM —riskbedömning/riskanalys, arbetsplatsens utformning,belysning, kemiska hälsorisker, ergonomi, arbetsanpassning/rehabilitering,psykosociala arbetsmiljöfrågor (stress, utbrändhet, krishantering),skyddsombudsrätt, arbetsorganisatoriskt utvecklingsarbete, hållbart arbete.

Kunskapen om kvinnors och mäns skilda arbetsvillkor finns med iutbildningsinsatserna för RSO vid teman om belastningsergonomi,arbetsplatsens utformning och vid riskbedömningar. Utbildningarna haralltid fokus på arbetsplatsen ur ett helhetsperspektiv som inkluderarkvinnors och mäns olika fysiska och psykiska förutsättningar i arbetslivet.

17

De flesta av förbundets avdelningar har nyrekryterat ett flertal nya RSOunder året och dessa är i behov av både grund- och vidareutbildning. Totaltrekryterades 30 nya RSO under året. Detta räcker inte och förbundet serbehov ytterligare 50 RSO för att täcka in de små och medelstoraarbetsplatserna.

Kommunal

OrganisationDetta besvaras endast om det skett några förändringar som påverkat RSO-verksamheten som till exempel förbundssamnianslagning, förändring avorganisation eller byte av RSO-uppdraget.Förbundet har genom omorganisation ändrat antalet avdelningar från 23 till13 stycken. Denna sammanslagning har inneburit att det har pågått ettkontinuerligt arbete med att få igång och ihop förbundets RSO verksamhet.

Bedriven verksamhet

Förbundet beslutade att uppmärksamma skyddsombudens 100-årsjubileum.Syftet var att belysa skyddsombudens arbete med riktade insatser genomskyddsronder på arbetsplatserna. Förbundets RSO besökte bland annatjordbruk, hemtjänst, deponier, återvinningscentraler, restaurang, kök,kyrkor, golfverksamhet, vatten och avlopp samt sotning. Tyngdpunkten viddessa arbetsplatsbesök låg på det systematiska arbetsmiljöarbetet och på attöka kunskapen hos arbetsgivare och anställda. Vid besöken gjordes ävengenomgång av arbetsmiljölagen och dess föreskrifter med arbetsgivarna föratt ytterligare öka deras kunskap om arbetsgivarens ansvar för att förebyggarisker.

Redovisa en bedömning av effekterna av de regionalaskyddsombudens insatser för hela organisationenFörbundets RSO rapporterar följande från de olika branscherna:

Hemtjänstochpersonligassistans,detvillsägavårdochomsorgi privatahem:Tungalyfti trångautrymmen,påfrestandearbetsställningar,hotochvåldsamtstressigaresortillochfråndessabesök.Jordbruk:Avsaknadavskyddfördrivanderemmar,kedjorochroterandeaxlarsamthelaochfunktionsdugligakraftöverföringsskydd.Lokalvård:Barahälftenavdebesöktaarbetsplatsernarutinerförriskbedömningavarbetsmiljön.Restaurangochkök:Merpartenavarbetsgivarnahargodarutinerförriskbedömning.Mendetfmnsarbetsplatserinomdessaområdendär detförekommerpåfrestandeocholämpligaarbetsställningar,detfmnsävenenbristi besiktningenavtryckkärlsamtavsaknadavtippskyddpå stekbordsomharvatitur funktion.

18

Rehabilitering:När RSO kommitin tidigt i rehabiliteringsärendenså har dessaslutat i positiv inriktningför den anställda.De fall där anställdinte kunnatåtergåtill ordinariearbetehar man erhållithjälp och stödvia fördjupadsamverkanmellanFörsäkringskassan/Arbetsförmedlingensamt arbetsgivareoch den anställde.

Gör en bedömning/jämförelse mellan planerad verksamhet ochfaktiskt utfallFörbundets planerade RSO verksamhet för 2012 har genomförts.

FÖRÄNDRINGAR: Är det någon förändring i arbetsmiljön somde regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbund/region/avdelning jämfört med föregåendeverksamhetsår?

Företagshälsovårdenskompetenshar sjunkit.Det är ävenibland svårt att få rättinsatsergjordapå arbetsplatsernaoch för de anställda.Den förebyggandeföretagshälsovårdenär i det närmsta obefintlig.Stressenhar ökat och fler konflikteruppstår på arbetsplatserna,ett sämreklimat och ökadtidspress i allt mer slimmadeorganisationer/verksamheter,med lägrebemanningoch allt fler otryggaanställningardär anställda intevågarsäga ifrån och lyfta arbetsmiljöproblem.Inombarnomsorgenfnms brister i mtiner och det genomförsingariskbedömningarvid förändringav verksamhetenellervid sjukfrånvaroellernya arbetsuppgiften,minskadbemanningoch ökat antal barn.

FÖRÄNDRINGAR: Ange även om de regionala skyddsombudensom inrapporterat om verksamheten har påverkats avArbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivåFörbundens regionala skyddsombud har rapporterat om att det är svårare attfå kontakt med inspektörerna via telefon och att det tar längre tid att få svarpå frågor från dem. Det krävs även en god framförhållning för att få mednågon av inspektörema på utbildning eller konferenser.

UTBILDNINGFörbundet har framtagit en ny funktionsutbildning för sina regionalaskyddsombud, utbildningama har genomförts under året utifrån detta nyakoncept. Kvinnors och mäns skilda arbetsvillkor beaktas via bådeföreläsningar och diskussioner om egna RSO-erfarenheter om arbetslivetsutveckling med avseende på både den fysiska och den psykiskaarbetsmiljön.

De vidareutbildningar som förbundets regionala skyddsombud genomgåttunder verksamhetsåret har följande teman: Fysiska och psykiskaarbetsmiljöfaktorer, När någon mobbas på arbetet, SAM inom jordbruket,SAM inom hemtjänsten, Grön laser, Arbetsanpassning/rehabilitering.

19

Merparten av avdelningarna har även hafi grundutbildningar i arbetsmiljöför skyddsombud och arbetsgivare.

Livs

OrganisationDetta besvarasendastom det skett någraförändringar sompåverkat RSO-verksamhetensom till exempelförbundssammanslagning,förändring avorganisationeller byteav RSO-uppdraget.

Förbundets regionala skyddsombudsverksamhet har vuxit ocharbetsplatsbesöken ökat i antal. Verksamheten har bedrivits i fem regioner,den ekonomiska styrningen sker genom förbundsgemensam budgetering ochfördelningen av statsbidraget till verksamheten per region förverksamhetsåret. Verksamheten har under 2012 genererat ett kraftigtunderskott där förbundet fått gå in med utökat tillskott för att verksamhetenskulle efter de behov som finns kunna genomföras, se vidare i förbundetsekonomiska redovisning.

BedrivenverksamhetFörutom sedvanliga arbetsplatsbesök med skyddsronder har samtligaregioner haft prioritet på rekrytering av nya lokala skyddsombud. På någraföretag har RSO medverkat till att starta upp skyddskommitt&r.

Ett ökat fokus har lagts på genomförandet av risk- och konsekvensbedömningar i samband med förändringar på arbetsplatsen samt för att ökaförekomsten av arbetsmiljöintroduktion för nyanställda på arbetsplatserna. Iett par av regionerna har fokus även lagts på vikten av tillbudsrapportering.

Förbundens regionala skyddsombud rapporterar att anslutningsgraden tillföretagshälsovården är fortsatt låg på de arbetsplatser som de har att bevakainom livsmedelsindustrin. Flertalet saknar företagshälsovård ellermotsvarande kompetens, det saknas även kompetens när det gällerupphandling av rätt företagshälsovård vilket medför att de inte vet vad deska efterfråga och därför, i den mån de är anslutna, ofta endast upphandlatett så kallat baspaket.

De regionala skyddsombudens insatser som inspiratörer förarbetsmiljöarbetet både på de små arbetsplatserna och vid utbildningar förförbundets skyddsombud på de större arbetsplatserna är mycketbetydelsefullt. Bland de små företagen är RSO ofia en av få kompetenser påarbetsmiljöområdet som företaget kommer i kontakt med. Genom sinerfarenhet sprider RSO förutom inspiration även kunskap och råd avseendelösningar på förkommande arbetsmiljöproblem.

20

Redovisa en bedömning av effekterna av de regionalaskyddsombudens insatser för hela organisationen

huvudsak har verksamheten följt både förbundets och regionernasplanering. Sett till antalet arbetsplatsbesök varierar det dock något emellanregionerna. Totalt sett har verksamheten, tack vare att förbundet tillförtytterligare medel utöver de statsbidrag som utgår samt ökad ambitionsnivåavseende besöksfrekvens, expanderat jämfört med tidigare år.

Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanligaverksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och Iså fall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samtvilken effekt det/de har haftI region Väst som omfattar Göteborg, Halmstad och Skara drivs ett projektvars syficeär att visa på och lyfta fram goda exempel på företag som på ettseriöst sätt arbetar med arbetsmiljön. Företagen värderas utifrån både faktiskarbetsmiljö och sättet att bedriva arbetsmiljöarbetet på. De företag som efierdenna värdering godkänns tilldelas ett diplom. Diplomeringen omprövas vidårliga återbesök.

Förbundets regionala skyddsombud och deras erfarenheter används somresurs/kursledare vid utbildningar i arbetsmiljö för förbundets övrigaskyddsombud. Regionala vidareutbildningar för skyddsombud där RSOmedverkat i form av handledare har genomförts i alla regioner. Som ettexempel kan nämnas de årligen återkommande skyddsombudsdagarna däröver 600 skyddsombud erhåller vidareutbildning i aktuellaarbetsmiljöfrågor. En genomgående programpunkt i utbildningarna har varitarbetsanpassnings-/rehabiliteringsfrågorna. RSO har även varit handledarevid grundutbildning för skyddsombuden i samtliga regioner.

FÖRÄNDRINGAR: Är det någon förändring i arbetsmiljön somde regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbund/region/avdelning jämfört med föregåendeverksamhetsår?Små förändringar. Den fysiska arbetsmiljön förbättras kontinuerligt blandannat genom olika certifieringar. Det är renare och prydligare påarbetsplatserna men den psykosociala arbetsmiljön är allvarligt eftersatt.Arbetstagarna klagar på arbetstidsförläggning, stress, ökad arbetsbörda samtoro över att förlora sin anställning.

De regionala skyddsombuden rapporterar om ökade svårigheter att fåtillträde till arbetsplatserna samt att många av arbetstagarna inte vågar attklaga över sina villkor till arbetsgivaren. Skyddsombuden rapporterar ävenom att arbetstagare på grund av rädsla för repressalier firånarbetsgivarenavstår från att anmäla tiIlbud och olycksfall. Samma orsak anges även som

21

skäl till att man inte vill ta på sig uppdrag som skyddsombud. Trenden motmer styrt och bundet arbete fortsätter. Det har blivit svårare för individen attsjälv påverka arbetstakten. Det har även blivit svårare att få arbetsgivaren attta ansvar för arbetsanpassnings-/rehabiliteringsinsatser. RSO rapporter attde deltar i större utsträckning i arbetsanpassning/rehabiliterings ärenden dåtidsgränserna i rehabkedjan är så snäva.

FÖRÄNDRINGAR: Ange även om de regionala skyddsombudensom inrapporterat om verksamheten har påverkats avArbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivåNeddragningarnapå Arbetsmiljöinspektionenmärks alltmeri RSO-verksamheten.Ett minskat antal inspektionerrapporteras.Regionernarapporteraräven att det äralltmer sällanfinnsnågra inspektionsrneddelandetillgåpå företagen.RSOrapporteraräven om svårighetermed att bibehållakontaktermed inspektionenpåtidigarenivå. Skillnaderberoendepå inspektionsdistriktär dock relativt stora.

UTBILDNINGNya regionala skyddsombud genomgår funktionsutbildning för uppdraget,efter detta så tar regionerna hand om introduktionen av RSO. Under denförsta tiden går nya RSO dessutom tillsammans med en erfaren RSO påarbetsplatsbesök.

Förbundets årliga RSO-konferenser (3 dagar) har genomförts under 2012med tonvikten på följande områden:

Schemaläggningoch vad kännetecknarbra och dåligaarbetstidsscheman.Betydelsenav nattarbeteoch skiftgångvid schemaläggning,medStressforskningsinstitutetsommedverkande.LIA i små företag.Arbetsskaderapporteringför livsmedelsbranschen.Främlingsfientlighethasismett arbetsmiljöproblem?Vadkan man göra?Samordning/effektiviseringmed andra RSO inför arbetsplatsbesök.Behovsinventeringav stöd i RSOuppdragetvia utbildningmed mera.Några RSO har genomgåttutbildningi lokaltjämställdhetsarbete.

Regionerna har genomfört olika planerings- och temadagar med fokus påregelförändringar avseende arbetstids och arbetsmiljölagen. Ävenuppdatering av maskindirektivet har genomförts. Andra teman har varitarbetsplatsens utformning, företagshälsovård, ergonomi samt rollen somRSO. Totalt har 30 RSO deltagit i dessa utbildningar.

22

Musikerna

OrganisationDetta besvarasendast om det skett någraförändringar sompåverkat RSO-verksamhetensom till exempelförbundssammanslagning,förändring avorganisationeller byte av RSO-uppdraget.

Ingen organisationsförändring har skett.

Bedriven verksamhetI en bransch med ständigt nya aktörer och tillfålliga arbetsplatser är detuppsökande arbetet av största vikt. Informationsträffama är en del i detförebyggande arbetet och leder till säkrarearbetsplatseroch attefterlevnaden av gällande lagstiftning ökar.

Förbundets regionala skyddsombud har under året genomförtarbetsplatsbesök och ett 60-tal informationsmöten med musiker och andraaktörer i branschen. RSO har besökt arbetsplatser med en genomströmningpå 50-200 arbetstagare per år. Säkerhetsarbetet gäller bland annatbrandskydd, hängande last över seen,lastväggarmed avsatser och trappor.Bemötande och arrangörers roll på plats i relation till musiker har varit uppeför diskussion med arrangörer som ett led i att skapa en bättre psykosocialarbetsmiljö.

Lokalägare, arrangörer och arbetsgivare har under året förbättrat lastvägargenom att ordna ramper för att eliminera lyft och installerat belysning.Brandsläckare har placerats i närhet till scen efter mer än 100 påpekandenfrån RSO om avsaknad, utrymningsvägar har röjts för ökad framkomlighet.Lingångar med hängande last har efter påpekande besiktats och i något falldömts ut som otjänliga och/eller i behov av renovering. Scenkonstruktioneroch tillhörande trappor och räcken har förbättrats i sin konstruktion för ökadsäkerhet. Loger och utrymmen som hör till spelplatsen har rustats för attbättre svara mot våra krav på låsbara utrymmen, tillgång till dusch och toasamt allmänhet fräsch miljö.

RSO har vid arbetsplatsbesök samtal om egenkontroll och att skapa engemensam syn på en säker och trevlig arbetsplats.

Redovisa en bedömning av effekterna av de regionalaskyddsombudens insatser för hela organisationenFörbundets regionala skyddsombud är ibland ganska ensamma i branschenom att bry sig om arbetsmiljöfrågor. Erfarenheten säger attArbetsmiljöverkets inspektörer är dåligt rustade för frågor som gällermusikemas arbetssituation och RSO har svårt att få kontakt med AV underhelger då festivaler och konserter pågår.

23

Gör en bedömning/jämförelse mellan planerad verksamhet ochfaktiskt utfallUnder verksamhetsåret har de regionala skyddsombuden i respektiveavdelning väl följt planerad verksamhet och uppnått de uppsatta målen iverksamhetsplanen.

Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanligaverksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och Iså fall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samtvilken effekt det/de har haftFörbundet har tagit initiativ till att via AFA Försäkring i samverkan medSvensk Scenkonst, SYMF och Teaterförbundet utveckla ett IA-system förtillbuds-/arbetsskadeanmälan för scenkonstbranschen, projektet löper vidareunder 2013.

FÖRÄNDRINGAR: Är det någon förändring i arbetsmiljön somde regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbund/region/avdelning jämfört med föregåendeverksamhetsår?Efter idogt arbete under 2011 med mobila scener framförallt i södra Sverige,ser förbundet ett något förbättrat läge. Flera av de seriösa företagenvälkomnar hårdare kontroller av mobila scener och har under året formatskrivelse till Arbetsmiljöverket för att befåsta riktlinjer och regler för mobilascener och läktare.

UTBILDNINGIntern utbildning för de regionala skyddsombuden inom musikområdet hargenomförts i tre avdelningar. Teman var SAM och elsäkerhet totaltgenomgick 21 RSO utbildning under året. Under arbetsmiljömässan "Gillajobbet" deltog RSO på olika utbildningsinslag som genomfördes med olikateman.

Målarna

OrganisationDetta besvaras endast om det skett några förändringar som påverkat RSO-verksamheten som till exempel förbundssammanslagning, förändring avorganisation eller byte av RSO-uppdraget.

Inga organisatoriska förändringar har skett.

Bedrivenverksamhet

24

Verksamheten bygger på förbundets övergripande mål och prioriteringarsom förbundsavdelningarna införlivat i sin verksamhet. Underverksamhetsåret har inriktningen varit att de regionala skyddsombudenbesökte de arbetsplatser som saknade av skyddsombud. Fokus vid dessabesök har varit på lunch- och omklädningsutrymmen där det finns storabrister. Arbetet med den problematik som finns i branschen med dammigaarbetsplatser har fortsatt.

Verksamheten med de regionala skyddsombuden vänder sig i första hand tillde små arbetsplatserna. Arbetet med att entusiasmera arbetsgivare ocharbetstagare till att börja med det systematiska arbetsmiljöarbetet görsgenom att RSO påvisar behovet vid genomgång av skyddsronder.

Redovisa en bedömning av effekterna av de regionalaskyddsombudens insatser för hela organisationen

En ökad medvetenhet av att arbeta med arbetsmiljöfrågorna via den ökadekunskapen som de regionala skyddsombuden förmedlar

Gör en bedömning/jämförelse mellan planerad verksamhet ochfaktiskt utfall

Den genomförda verksamheten har följt den upprättade verksamhetsplanen.

Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanligaverksamhetsarbetet) har deltagit i olika arbetsmiljöprojekt och iså fall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft sarntvilken effekt det/de har haft

De regionala skyddsombuden har inte deltagit i några projekt underverksamhetsåret.

FÖRÄNDRINGAR: Är det någon förändring i arbetsmiljön somde regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbund/region/avdelning jämfört med föregåendeverksamhetsår?

Det finns inga större förändringar i förhållande till föregåendeverksamhetsår.

FÖRÄNDRINGAR: Ange även om de regionala skyddsombudensom inrapporterat om verksamheten har påverkats avArbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivå.

Neddragningarna på Arbetsmiljöverket märks tydligt runt om i landet. Detsom sticker ut i rapporteringen från RSO är att återrapportering från AV tillRSO inte sker i ärenden samt att inspektörer vid några tillfällen har

25

meddelat att det inte finns tid att åka ut till arbetsplatserna. Detta inkluderararbetsplatser där utländska företag bedriver verksamhet och arbetsmiljön ärdålig. Det saknas resurser från AVs sida att bevaka.

UTBILDNING

Förbundet har genomfört en tredagars RSO utbildning med följandeutbildningsinnehåll: skyddsombudsrätt, regler angående skyliftar,arbetsplattformar med mer med medverkan ifrån Liftutbildningsrådet. Enannan del i utbildningen behandlade om arbete med bly, men även damm påarbetsplatserna samt genomgång av förbundets arbetsmiljöprogram 2010-2015.

SEKO

OrganisationDetta besvaras endast om det skett några föråndringar som påverkat RSO-verksamheten som till exempel förbundssammanslagning, förändring avorganisation eller byte av RSO-uppdraget.

Inga organisatoriska förändringar har skett under verksamhetsåret.

Bedriven verksamhetFörbundens regionala skyddsombud har verkat för att nya skyddsombud harutsetts och sett till att utbildningsplan upprättats för dessa. Inom områdetVäg& Ban finns en särskild läroplan som man ska genomgå inom fem år.

Verksamheten har fortsatt inriktas på "Säkra arbetsplatser" och arbetsmiljönpå små och medelstora entreprenadföretag. Förbundens regionalaskyddsombud medverkade även i det förbundsgemensamma projektet medarbetsplatsbesök på Gotland under maj-juni 2012.

Den fortlöpande verksamheten har bestått av arbetsplatsbesök,skyddsronder, arbetsskadeutredningar, arbetsanpassning/rehabilitering.Vidare har de regionala skyddsombuden mätt hastigheten vid vägarbeten,kontrollerat utmärkningar och varselkläder. De har även varit handledare iutbildningar och arbetat med kontroll av arbetstid/övertid.

Redovisa en bedömning av effekterna av de regionalaskyddsombudens insatser för hela organisationenFörbundets bedömning är att medvetenheten om arbetsmiljöfrågor ökar utebland de företag och medlemmar/arbetstagare där RSO verkar. Förbundethar fått fler aktiva skyddsombud men det är viktigt att även klara av attutbilda och stötta så de stannar kvar i sitt uppdrag.

26

Gör en bedömning/jämförelse mellan planerad verksamhet ochfaktiskt utfallBedömningen är att förbundens regionala skyddsombud inte hinner med denverksamhet som planeras. Frågan har även diskuterat vi den gemensammaRSO-konferensen i september. Främst är det tid till arbetsplatsbevakningensom saknas. RSO klarar planerad verksamhet men ser att tiden inte räckertill "brandkårsutryckningar". Förbundet har därför påbörjat ett arbete medatt se över organisationen och detta ska vara klart under 2013.

Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanligaverksamhetsarbetet) har deltagit I olika arbetsmiljöprojekt ochså fall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samtvilken effekt det/de har haftInga särskilda projekt utöver den vanliga verksamheten.

FÖRÄNDRINGAR: Är det någon förändring i arbetsmiljön somde regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbund/region/avdelning jämfört med föregåendeverksamhetsår?Inga förändringar har skett under året.

UTBILDNINGFörbundet genomförde under 2012 en tvådagars utbildning. Temat varaktuella arbetsmiljöfrågor inom Väg&Ban, Tele, Energi. Andra delar sombehandlades var kvarts, helkroppsvibrationer och arbetsskadestatistik. Denya regionala skyddsombuden har genomgått funktionsutbildning. RSOdeltog dessutom under arbetsmiljömässan "Gilla jobbet" vid olikautbildningsinslag.

Transport

OrganisationDetta besvaras endast om det skett några förändringar som påverkat RSO-verksamheten som t.ex.förbundssammanslagning, förändring avorganisation eller byte av RSO-uppdraget.

Förbundet har rekryterat nya regionala skyddsombud i treförbundsavdelningar.

Bedriven verksamhetDe regionala skyddsombuden har genomfört arbetsplatsbesök för attförbättra och utveckla arbetsmiljöstrukturema via skyddsronder samt riskoch konsekvensanalyser, och för att stötta arbetsgivare och de utsedda

27

skyddsombuden för ökad samverkan i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.Förbundet har under året anordnat olika utbildningsdagar för att stödja allasina skyddsombud. Utbildningarna var inriktade på uppdraget, på attkartlägga utbildningsbehov och på tillämpningen av de verktyg/rättighetersom man idag har via lag och avtal.

Redovisa en bedömning av effekterna av de regionalaskyddsombudens insatser för hela organisationenTransportarbetareförbundet anser att man måste vara försiktig med att sättaupp kvantitativa mål för RSO-verksamheten. Arbetsmiljö är en komplexverklighet för förbundets medlemmar. Trycket att acceptera sämre och ellerdåliga arbetsmiljöer har ökat under 2012. Det avspeglas i att antalet centralaförhandlingar gällande arbetsmiljö och fall av hindrande av skyddsombudökade under året.Förbundets bestämda uppfattning är att de allvarliga olyckorna skulle havarit betydligt fler om förbundets regionala skyddsombud inte arbetat medförebyggande insatser inom förbundets branscher.

Gör en bedömning/jämförelse mellan planerad verksamhet ochfaktiskt utfallVerksamhetsmålen för 2012 har uppfyllts.

Ange om de regionala skyddsombuden (förutom det vanligaverksamhetsarbetet) har deltagit 1olika arbetsmiljöprojekt och iså fall antal och vilket innehåll projektet/projekten har haft samtvilken effekt det/de har haft14 stycken TYA-projekt har genomförts och förbundets 18 RSO har deltagitenligt nedan:

Skadefriacargo-och flygplanslastare.—Kartläggaflyglastarnasarbetssituation,föreslååtgärder,genomföraförändringaroch följa upp.Arbetsmiljövid paketdistribution.—Erfarenhetsutbytemellandistributionsföretagoch sammanställningav existerandelösningar/dellösningarav arbetsmiljöproblemsamt identifieringav utvecklingsområden.Yrke terminal-och lagerarbetare.—Framtagningav utbildningsmaterialförterminal-och lagerarbetare.Branschkonferensför flyttbranschen.—Utbildningi arbetsmiljö,ergonomi,YKB.Taxiförare,introduktionoch utbildning.—Framtagningav bok som påvisar deviktigayrkes-och arbetsmiljökunskapersombehövs under en taxiföraresarbetsdag.Lastningoch lossningav vitvaror.—Framtagningav ett material som beskriverde belastningsergonomiskariskema och olycksfallsriskeri sambandmedmanuellhanteringav vitvaror vid distribution.Helkroppsvibrationer. Den fortfarandeoklaravibrationsexponeringenisambandmedköming av dragtruckaroch andraspecialfordon.

28

• Arbeta säkert somdistributionsförare(långsiktigaprojekt).—Utvecklasäkrabeteenden i arbetetsomdistributionschaufför,genomatt införaett BBS-perspektivmed syfte att öka förekomstenav säkrabeteendensamtdärmedminska omfattningenav arbetsolyckorbland distributionschaufförer.

FÖRÄNDRINGAR: Är det någon förändring I arbetsmiljön somde regionala skyddsombuden har inrapporterat tillförbundiregion/avdelning jämfört med föregåendeverksamhetsår?Förbundet har fått in flera integritetsärenden, flera hindrande avskyddsombud samt fler klagomål på Arbetsmiljöverketsmyndighetsutövning. Viljan att anmäla tillbud är fortfarande låg.

FÖRÄNDRINGAR: Ange även om de regionala skyddsombudensom inrapporterat om verksamheten har påverkats avArbetsmiljöverkets neddragningar på lokal nivåFörbundet får rapporter om att förtroendet för Arbetsmiljöverket harminskat bland skyddsombud och regionala skyddsombud. Ute blandskyddsombuden finns en uppfattning att inspektörerna inte fattar egna beslututan att alla ärenden överlämnas till verkets jurister. RSO ochskyddsombuden känner ett stort tryck från Arbetsmiljöverket att lämnauttalade ståndpunkter från det förebyggande arbetsmiljöarbetet för attunderlätta för myndigheten att fatta beslut i sakfrågan.

UTBILDNINGFörbundet genomför årligen utbildningsdagar för sina regionalaskyddsombud. Innehåll: Genomgång av verksamhet och uppnådda mål samttolkning juridiken i arbetsmiljölagen och dess föreskrifter, arbetsanpassning/rehabilitering, samverkan, interna instruktioner. Alla förbundetsutbildningar utgår från kvinnor och mäns skilda arbetsvillkor.

Fyra vidareutbildningsdagar genomfördes 2012 för förbundets alla regionalaskyddsombud. Teman: samverkan, information från TYA/förbundet,utbildning i riskanalys och genomgång av pågående projekt.

De regionala skyddsombuden har även under året som kursledare genomförtpartsgemensamma vidareutbildningar på 3 respektive 2 dagar förarbetsgivare, anställda och skyddsombud inom TYAs och BYAs område.

29

Ekonomisksakredovisning

I överensstämmelsemedgällandebidragsreglerredovisarLOochförbundenförverksamhetsåret2012enförbrukningav 147420228kronorenligtbilaga.Avbilaganframgårattförbundenfördenregionalaskyddsombudsverksamhetenavegnamedelbidragitmed72273589kronorutöverdetbeviljadestatsbidraget.

UnderverksamhetsåretharLOi förskotterhållit62911917kronor.LOrekvirerarhärmedresterandebelopppå 13809933kronorattinsättaspåLOsplusgirokonto8 50-8.varvänlignoterapåtalongenattdetavserslutbetalningenavRSO-medelför2012,ärendenummer20120059.

StockholmsomovanLandsorganisationeni Sverige

Firmatecknare

amnunderskrift

lor 444000 41,,

Namnförtydligande

9/A-ieeK,

Namnunderskrift

4ea14,Namnförtydligande

A tori eradrevisor

mnunderskrift

Namnförtydligande

SLUTREDOVISNING AV REGIONALA SKYDDSOMBUDSMEDEL FÖR 2012

LANDSORGANISATIONENI SVERIGE

Arbetsmiljöverketsbidrag201276 721

Bidragsår2012

850

Antal förbundsavdelningarsom omfattas

286

Antal arbetsställen

385 329

Antal medlemmarsom berörs

674 074

Antal besök på arbetsställe

53 174

Antal RSO

1 157

Antal RSOomräknattill heltid 1800tim/år

244

Lönekostnader 82 586008

Lönebikostnader 35 594072

Avgår lönebidrag

-191 194

Summa förbundens totala lönekostnader

117988 887

Summa förbundens rese- och traktamentskostnader

12 946 997

Administrativa kostnader

Avdelningarnasadministrativakostnader 12 005439

Förbundensadministrativakostnader

752 312

Utbildningskostnader 3 726 593

Summa förbundens administrativa kostnader

16 484 344

Summa förbundens totala kostnader

147420 228

Summa LO totala kostnader

1 576 066

Summa fördelat bidrag

75 145 784

Differens Bidrag - Kostnader

72 273 589

Differens Bidrag - Kostnad 1%

49

Sammanställning av LO-förbundens redovisning av RSO-medel för 2012

76 721 850

SLUTREDOVISNING 2012

Förbund Antal Antal Antal Antal arbets- Antal

Antal RSO Löne-

Lönebi- Avgår

förbavd arbetsställen medlemmar platsbesök RSO

heltid kostnader

kostnader lönebidragByggnadsarbetareförbundet 11 277 940 85 240 15 133 98 44,75 16 490 728 6 071 900

Elektrikerförbundet 10 3 471 19 782 2 086 60 7 2 142 638 64 161

Fastighetsanställdas förbund 120 3 809 23 629 2 127 56 14,8 3 901 149 1 505 093

GS 15 3 309 20 921 1 523 106 7 2 340 521 897 353

Handelsanställdas förbund 19 22 430 124 690 6 244 93 23 9 671 437 8 362 955

Hotell och Restaurang Facket 8 535 7 283 627 78 7,3 3 669 669 1 600 875

Industrifacket Metall 42 10 626 95 740 8 281 313 20,76 6 369 596 2 464 734 - 191 194Kommunalarbetareförbundet 14 35 293 202 754 9 172 155 56,35 16 014 022 6 430 916

Livsmedelsarbetareförbundet 5 1 103 4 488 1 584 57 5 1 207 957 416 382

Musikerförbundet 7 1 500 3 200 720 21 4 1 316 702 618 665

Målareförbundet 1 4 737 10 720 1 363 53 13,2 3 411 020 1 084 469

SEKO 9 3 576 13 127 1 513 31 4,89 2 115 509 933 207

Transportarbetareförbundet 25 17 000 62 500 2 801 36 36 13 935 060 5 143 362

Summa förbunden 286 385 329 674 074 53 174 1 157 244,05 82 586 008 35 594 072 - 191 194

LO

613 978 204 823

Totalt 286 385 329 674 074 53 174 1 157 244 83 199 986 35 798 895 -191 194

Total Löne-kostnad

Rese- o trak-Avdelningenstamentskostn adm kostn

Förbundens Utbildnings- Summa Summa totala Bidrag föradm kostn kostnader adm kostn kostnader verksåret

Diff bidragkostnader

22 562 628 2 245 869 2 480 850 117 162

0 2 598 012 27 406 509 11 716 190 -15 690 3192 206 799

263 171

246 997 30 717

600 969

878 683 3 348 653 3 071 745 -276 9085 406 242

946 816

519 910 49 343

44 426

613 679 6 966 737 4 934 318 -2 032 4193 237 874

356 630

323 787 44 086

518 331

886 204 4 480 708 4 408 595 -72 11318 034 392 2 038 280 1 803 439 112 806

80 301 1 996 546 22 069 218 11 280 588 -10 788 6305 270 544

170 158

527 054 51 250

0

578 304 6 019 006 5 039 464 -978 6878 643 137 1 264 604

634 915 80 887

789 269 1 505 071 11 412 812 8 088 678 -3 324 13422 444 938 2 933 212 2 244 494 68 870 1 028 313 3 341 677 28 719 827 6 887 017 -21 832 810

1 624 339

430 203

189 276 14 765

195 301

399 342 2 453 884 1 476 482 -977 4021 935 367

181 575

211 694 22 380

75 334

309 408 2 426 350 2 238 091 -188 2594 495 489

313 055

476 348 35 900

220 580

732 828 5 541 372 3 589 961 -1 951 4113 048 716

463 799

304 871 22 606

173 769

501 246 4 013 761 2 260 624 -1 753 13719 078 422 1 339 625 2 041 804 101 540

0 2 143 344 22 561 391 10 154 031 -12 407 360

117 988 887 12 946 997 12 005 439 752 312 3 726 593 16 484 344 147 420 228 75 145 784 -72 273 589

818 801

158 000

50 447

548 818

599 265 1 576 066 1 576 066

118 807 688 13 104 997 12 055 886 752 312 4 275 411 17 083 609 148 996 294 76 721 850 -72 273 589

pwc

intyg avs ende regional skydds mbudsio ksarnhet

1egenskapavrevisori Landsorganisationeni SverigeharjaggranskatLandorganisationensslutredovisningförregionalaskyddsombudsverksamhetförperioden2012-01-01-2012-12-31. Dentotalakostnadenförverksamhetenuppgårtill148996294kronor.

Förbundensredovisninghargranskatsochgodkäntsavvarjeförbundsvaldarevisorer.Jag har granskatatt förbundensredovisningöverensstämmermeddebeloppsombilagdarevisorsintyganger.Jag har ävengranskatatt förskottom61617102 kronoravde 62911917kronorsomLandsorganisationeni Sverigeerhållithar faktureratsavförbunden.MellanskillnadenavserLO:shandläggningskostnader.

Stockhlm den 28 mars2013

Lars ennberg

ekt riseradrevisor

33

•Dokument Sida

Referens: Jana Fromm

Direkttel: 08-782 91 10E-post: jana.fromm@tco.se

Redovisning RSO2012 1 (5)

Datum Dnr2013-03-18

ARBETSMILJÖVERKET

Ink 2013-04-09

Diarienummer

'

610// /07M>TCO:s redovisning av verksamhet med regionala skyddsombud/arbetsmiljöombud

2012

Allmänt

Under2012har nioavTCO:sförbundbedrivitRSO/RAMO-verksamhet1somhar delfinansieratsmedstöd från Arbetsmiljöverket. Verksamheten bedrivs avförbundsomhar mångaellerökandedel små arbetsplatser.Deförbundsombedriververksamhetenär i medlemsstrukturochstorlekmycketolika,vilketgivetvispåverkarvaletavarbetsformerochintern organisation.

Arbetsgångenär att samtligaförbundinomTCOgesmöjlighetatt ansökaom medeltill sinRSO/RAMO-verksamhet.Därefterpågåren samordningsprocessmellanTCOochförbundenkringprioriteringarförfördelningmellanförbundenenligtenmodelldärvarje förbundmedverksamhetgesett grundbidragommax300 000kronor (verksamheteni någraförbunduppgårej till 300 000kronor).Utövergrundbidragetfördelasresurserna utifrån omfattningenpåplanerad verksamhet.Förbundenfåren preliminärtilldelningav resurserna ibörjanpåverksamhetsåret.Enkorrigeringgörssedan,utifrån den etableradefördelningsnyckeln,närförbundenåterrapporterar sin verksamhet.Dennaredovisningbyggerpå varje förbundssärskildaochrevisorsgranskanderedovisningar.

Utbildningsinsatserinomarbetsmiljölagen,systematisktarbetsmiljöarbete,arbete medförebyggandeåtgärder,kartläggningochriskbedömningar,arbetsskadehanteringochkonkretarehabiliteringsärendenlyftsfram somexempelpå insatser somgenomförs.Bedömningenär attRSO-verksamhetenleder till flerlokalaskyddsombudochhögrekunskapsnivåhos såvälberördaskyddsombudsomarbetsgivare.

Inriktning för TCO-förbunden

Gemensamtför förbundensRSO-verksamhetär att den ger arbetstagarepå småarbetsplatsermöjlighetatt fåsinarättigheter tillgodoseddaenligtarbetsmiljölagenocharbetstidslagen.RSO-verksamhetenger ett förbättrat systematisktarbetsmiljöarbetedär verksamheterbedrivs ochpå flerarbetsplatser.TCOkonstaterar att kunskapernakringSAMpå mångahåll fortfarandeärlågt.Fokuspåverksamhetenliggerfrämstpå att genomföraskyddsronder,utse ochutbildalokalaarbetsmiljöombudochfåigångett förebyggandearbetsmiljöarbetehos arbetsgivaren.Irealiteten blir det dockoftaså att eftersomkunskapenär så lågfår de regionalaskyddsombuden

1 Endelavförbundenkallarombudenför(regionala)skyddsombud,medanandra benämnerdem (regionala)arbetsmiljöombud.FörenkelhetensskuIlbenämnsdessai textensomskyddsombud,omtexteninteavserarbetsmiljöombudhosett specifiktförbundsomanvänderdennabenämning.

Postadress Besöksadress Telefon Fax E- post Internet Bankgiro Postgiro

114 94 STOCKHOLM Linn4atan 14 08- 782 91 00 08-66375 20 tcogt_co.se www.tco.se ' 721-7367 5 92 06-3

ArbetsmiljöverketAtt:KerstinLindberg171 84 Solna

Sida

2 (5)

Dnr

starta medgrundläggandeinformationochkunskapsspridningomsåvälfysisksompsykosocialarbetsmiljösom är av speciellviktför denspecifikaarbetsplatsen.

FarmaciförbundetsRAMO-verksamhethar under det gångnaåret fokuseratpå att stimuleraochfåigångdet systematiskaarbetsmiljöarbetet,utifrånrelativtlågmedvetenhetochkunskappåarbetsplatsen.Förbundetvittnar omatt deras RAMOfickfler förfrågningaränvanligti sambandmedatt Arbetsmiljöverketgenomfördeinspektionerinomapoteksbranschen,där arbetsgivarnavilleha hjälpav de regionalaombudeni defalldet saknadesett lokaltarbetsmiljöombud.InomramenförFarmaciförbundetsRAMO-verksamhethar manriktat in sigpå att fåanställdapåarbetsplatsernaatt ta uppdragetsomlokaltarbetsmiljöombud.Farmaciförbundetuppleverdockatt det har varit svårt att fåanställdaatt vågata på sig det uppdraget.Förbundethar under åretävensett att nära en fiärdedelav deregionalaarbetsmiljöombudsomfannsunder ingångenav2012på grund av en förhögarbetsbelastninghar hoppat av sinauppdrag.Underåret har därförmycketkraft lagts på att rekryteranya RAMO,vilketledde tillatt manunder slutet avåret hadeersatt desomhoppade avochävenfått ett par nyaRAMOs.Enkonsekvensär dockatt antaletbesöksomkunde genomförasunderåret var lägreän denplaneradenivån.

journalistförbundethar i stor utsträckningarbetat med riskbedömningarinförförändringariverksamhetenmed anledningavdeneddragningarsomprägladejournalistbranschenunder2012.FörbundetsRSOhar framförallt fungeratsom stöd till de lokalaskyddsombuden,men i ettflertalärendenhar de ävenställt direktakravmotarbetsgivareavseendedet systematiskaarbetsmiljöarbetet.

Lärarförbundetuppgeratt fleraregionalaskyddsombudinte har haftmöjlighetatt ta ut tid i denutsträckningsomhar behövts.Förbundetser ett behovavett ökatantalregionalaskyddsombudmedaneldningav de privataförskolorochskolorsom fortfarandeetablerasi stor skala.SymfsRSOhar under det gångnaåret gettsärskiltstödtill två arbetsställenmeddjupgåendekonflikter.Arbetethar där resulterat i upprättandetav skyddskommitt&rochenkonstruktivdialog.Utöverdet har arbetsplatsbesökochlokalaarbetsmiljöutbildninghållitsenligtplanerna.Rådgivninghar handledninghar ävengettsper telefonochmejl.Teaterförbundethar genomförtmerparten avsina arbetsplatsbesökpå småteatrar ochfilminspelningar.Arbetethar riktats inpå att genomföraskyddsronderochfåtill stånd ett systematisktarbetsmiljöarbete.

Visionlyfteratt på mångaavde arbetplatser somderas RSOtäckerin sägertillgångenpåföretagshälsovårdingentingomkvaliteten.I allmänhetgälleratt arbetsplatsernahar nollavtal,vilketinnebäratt den anställdemåstemotiveraför sin chefvarförbehovetfinnsför att fåtillståndatt ta kontakt medFHV.Dettorde vara svårare omdet gällerpsykosocialaproblemsnarare än fysiskaproblem- specielltomdet handlar omkonflikterochmobbning.ErfarenhetenVisionsRSOhar är att FHVsällanär involveradi det förebyggandearbetet, utan ibästa fallkommerin vidrehabilitering.Detmest dominerandearbetsmiljöproblemetVisionsRSOmöter är fortfarandehot ochvåldsamt ensamarbete.

Unionensverksamhethar fokuspå att undersökaochvidbehovinitieraett systematisktarbetsmiljöarbete,samtatt göraförsökaatt rekrytera ett lokaltarbetsmiljöombudomett sådantinte redan finns.Förbundetsamverkarävenmedarbetsgivareni skyddsronder,riskbedömningarochrehabiliteringsärenden.UnionensRAMOhar ävenvidbehovbegärt åtgärdenligtArbetsmiljölagen§6.6aochi mångafallhar det räcktatt ta upp §6.6amedarbetsgivarenföratt få tillstånd förändringar.Dethar blandannat handlat omohållbartstor arbetsbörda,tungarbetsbelastning,kränkandebehandling,rätt tillgrundläggandearbetsmiljöutbildningochlåstabranddörrar. Redskapetskyddsombudsstopphar aktiveteratsvidtre registreradetillfällen,ochisamtligafallhar det räcktmedhot omstopp föratt kommavidarei processen.

Sida

3 (5)

Dnr

Unionensammanfattarverksamhetsåretmedatt konstateraatt antalet rehabiliteringsärendendär RAMOhaftenviktigroll nästanhar fördubblats,antaletgenomfördariskbedömningarpåarbetplatser har mer än fördubblats,liksomatt flerskyddsronderhar genomförtsän tidigare.Enstark ökningav"RAMO-ärenden".

Översiktlig bedömning av effekterna av insatserna i förhållande till planerat

Denallmännabildenär att RSO-verksamhetenhar bidragitmed en ökadmedvetenhethos debesökta arbetsplatserkringarbetsmiljönsbetydelseförarbete ocheffektivitetsamtarbetsmiljöregelverket.Därett systematisktarbetsmiljöarbetesaknatshar ett sådant i mångafallpåbörjats.

Fleraförbundrapporterar att det har skett ett betydligtökatanvändandeavandra kontaktytorän arbetsplatsbesöken,somtelefonoche-post.Kvalificeradrådgivningochhandledningviatelefonoche-postär en del avverksamhetensomständigtökar.Förbundenkonstaterar attdenna hjälptillsjälvhjälpoftaär enbra metodatt ökakompetensochengagemangpå det lokalaplanet —specielltdå fåRSOskatäckastora geografiskaområden.

Somett exempelkan nämnasatt Farmaciförbundethar sett en ökningavantalet centralskyddskommittUrhos de större aktörerna.Lärarförbundetfår signalerfrånsina regionalaskyddsombudatt andelenfrågorochärendenmeddåligarbetsmiljöminskar,vilkettorde varaen effektavett intensivtarbete medatt fåtillstånd ett samarbetemed arbetsgivarnai dessafrågor.

Ytterligareett exempelkommerfrånUnionen,somi sin rapport lyfterarbetet medbilbesiktningarna.Diskussionenhar här rört frågoromensamarbete,rånrisk ochkrisstödvidbilbesiktning.Förbundetlyfteratt när RAMOgenomklokaargumentlyftytterst relevantariskerochställt kravpå riskbedömningochhandlingsplangällandebla hot, öppettiderochkontanthantering,så förflyttaspositionernamot säkrarearbete ochhögre säkerhetstänk,omäni små steg.

Utbildning och dessinnehåll

Förbundenrapporterar att de ser ett stort behovavinformationochutbildninginomarbetsmiljö.Fleraförbundbeskriveren viktigdeli insatsernahandlar somatt utse,utbilda,aktiveralokalaskyddsombud.Utbildningarsomhållitssyftaroftatill att stärka skyddsombudeni deras rollsomfackligaföreträdare när det gälleratt skapaförutsättningarförett mersystematisktarbetsmiljöarbete.

Farmaciförbundethar exempelvisunder året anordnaten grundläggandearbetsmiljöutbildningför sina RAMOs.Journalistförbundethar haftutbildningarriktademot skyddsombudpåarbetsplatser somstår införstora förändringarsamtutbildningari samarbetemedarbetsgivarparten.PåUnionensutbildningarhar man,förutomgrundläggandearbetsmiljöutbildningar,haft fokuspå olikatemanså somalkoholochdroger,arbetstider ur ettarbtsmiljöperspektivsamt riskbedömningar.

Dethar ävenhandlatomatt ökakunskapochrådgivningkringrehabiliteringsfrågor,arbetsbelastningocharbetsskador.Viktigainslagi utbildningarochaktiviteterhar handlat omsamarbetsproblem,konflikter,hot ochvåld,arbetstider ocharbetsorganisation,kopplingenmellanarbetsbelastningochstress samt chefs-ochledarskapsfrågor.

Ävenunder 2012anordnadeTCOcentralten utbildningsomvar öppenförallaförbundens regionalaskyddsombud.Förutomatt ge de sedvanligakunskapernasomär nödvändigaför

Sida

4 (5)Dnr

regionalaskyddsombudhar kursen fungeratsomen arena medmöjligheterför skyddsombudenatt byta erfarenheter ochlära varandra över förbundsgränserna.

Genomförda insatser

Dentotalakostnaden för förbundensRSO-verksamhetenuppgickår 2012tillknappt 25 miljonerkronor (seseparat ekonomiskredovisning)ochsammanlagtgenomfördeförbundendrygt6 000besökpå landets arbetsplatser.Tillsammanshar förbunden540regionalaskyddsombud,motsvarande37 heltidstjänster.Förbundenkonstaterarocksåatt en ständigtökandedelavverksamhetenär kvalificeradrådgivningochhandledningviatelefonoche-post.

Ekonomiskredovisning

Sebifogadsammanställningförekonomiskredovisninguppdeladper förbund.

Avden ekonomiskasammanställningenframgåratt dentotala kostnadenför den redovisadeRSO-verksamhetenär knappt 25 miljonerkronorför2012.Eftersomverksamhetenorganiserasolikai förbundenfinnsdet troligenkostnaderlokaltochregionaltsomintehar redovisats.Dentotala redovisadekostnadenär omkringen miljonkronorhögrejämförtmedföregåendeår trotsatt vissaförbundinte riktigthar kommitupp i dennivåpå verksamheten(ommanser till antalRSOochantal arbetsplatsbesöken)som manhoppadespå. Ettpar förbundhar, sett tillantalbesök,genomförtmer besökän vad somvar planerat.Enstor delav tidenhar ävengått tillrådgivningper telefonoche-post.

TCOsdelavstatsbidragettillverksamhetenhar 2012varit 17984 750kronor,vilketinnebärattegeninsatsenutgör ungefären fjärdedelavdensammanlagdakostnadenförTCO:sdel (sebilaga).

EkonomiskredovisninBeviljatstatsbidragTCO

TCO201217 984 750kr

Totallönekostnad 22 369 957krTotal utbildningskostnad 1 157 536 krTotalaövrigakostnader 1 732 583krTotal redovisad kostnad 25 260 076 kr

Kostnadstäckning

74%Totaltantalregonala skyddsombud

540Antal RSOomräknat till heltid

37

Antal arbetsplatsbesök

88 111Antalarbetsställensomberörs

6 070

Antalutbildningsdagar

505Antal berörda av utbildningsinsatser

ca 382

Antal RSO

Under2012hade TCOsförbundtillsammans540RSO/RAMO(motsvarande37heltids-RSO)vilketär färre tillantalet än föregåendeår.Antaletarbetsplatsertotalt somberörs är drygt88 000,vilketliggerpå sammanivåsom 2011.Ävenföregåendeår sågTCO-förbundenenminskningav antalet RSOsamtidigtsomantaletarbetsplatserökade.Färre ombudskamedandra ord täcka in flerarbetsplatserän tidigare.

Lu

Sida

5 (5)Dnr

Övrigafrågor

FörbundensarbetsmiljöansarigahargemensammamötensomsamordnasochinitierasavansvarighandläggarepåTC .Därdiskuterasblandannathurfördelningenskallgörasavstatsbidraget.Beslutetfatta sedanavTCOsstyrelse.Utfalletochkonsekvensernaavdennafördelningutvärderasochr dovisasfortlöpandeiTCOsstyrelse.

TCOsrevisorerhar revider4 TCOsbokföringsamtsett derevisionsintygsomrespektiveförbundlämnat.

Undertecknare

Minrevisionsrapportharan ivitsden k" c- ? G 13

SvanteNyMnAuktoriseradrevisor

'

nyBel bergRedovisningschef,TCO

oig

Redovsining 2012

Heltids

nta

arbets- Antal Utb-Berörda av

utbIldnIngs.

otalönekostnad Utbildnings- övriga Redovisade

Förbund Redovisat2011 Ansökt 2012 Antal RSO RSO latser besök da ar insatser 2012 kostnader kostnader kostnader 2012Farmaciförbundet 877 893 kr 2 818 100 kr 42 2,00 1 333 104 94 23 549 570 kr 194 195 kr 146 037 kr 889 802 kr

Journalistförbundet 2 190 802 kr 2 984 512 kr 12 2 75 1 000 110 13 95 1 835 869 kr 192 905 kr 135 569 kr 2 164 343 krLärarförbundet 5 515 532 kr 6 000 000 kr 76 9 4000 2144 147

5 395 130 kr 121 711 kr 0 kr 5 516 841 krSIF 668 497 kr 881 000 kr 33 1,20 350 100 5

575 460 kr 251 407 kr 0 kr 826 867 krS mf 297 000 kr 283 000 kr 9 0,29 300 32 29 23 205 000 kr 19 000 kr 31 000 kr 255 000 kr

Teaterförbundet 1 935 617 kr 1 920 000 kr 19 4,00 5 000 380 26 130 1 858 400 kr 22 644 kr 453 863 kr 2 334 907 krUnionen 10 569 256 kr 11 854 308 kr 266 14,20 73 000 2 651 153 65 9 933 660 kr 123 014 kr 629 699 kr 10 686 373 krVision 1 356 782 kr 2 048 269 kr 70 2,00 3 128 378 0 0 1 392 219 kr 0 kr 212 663 kr 1 604 882 kr

Vårdförbundet 512 089 kr 984 485 kr 13 1,13

171 38 46 624 649 kr 0 kr 63 752 kr 688 401 krSumma 23 923 468 kr 29 773 674 kr 540 37 88 111 6 070 505 382

24 967 416 kr

_...____ ... 0-00

- ---

_

Totalt 24 216 128 kr 30 073 674 kr

25 267 416 kr

Totalt beviljat 17 984 750 kr

Kostnadstäckning 74%

1334

83A01"11INS1391:1V

FörbundPreliminärt

Utfall % av

antal arb-S:a bidrag -

40% för

fördelning Delsumma

Total

redovisad

% av

totala 60% kostnads- Slutligt % av total

beviljat 2012besök

grundanslagbesök

kostnadkostnads

summan

täckning beviljat kostnad

Farmaciförbundet 1 543 427 kr 1,7% 300 000 kr 103 601 kr . 403 601 kr 889 802 kr 3,7% 326183 kr

82%

lournalistförbundet 1 585 767 kr 1,8% 300 000 kr 109578 kr 409 578 kr 2 164343kr 9,0% 793 404 kr

56%Lärarförbundet 3 711 993 kr 35,5% 300000 kr : 2135 775 kr : 2 435 775 kr 5516841kr 23,0% 2 022 362.kr :.

81%SLF

Symf

608 859 kr

283000 kr

1,6% 300000 kr

255000 kr

99091 kr ,:,

Okr .:',.

399 091 kr

255 000 kr

826867kr

255000kr

3,4% 303 113 kr

, ?l7kr . .

85%

100%Teaterförbundet 1 265816 kr 6,3% 300000 kr ' '. 376 547 kr ". 676 547 kr 2334907kr 9,7% :-8552930kr :

66%Unionen 6 775 799 kr 43,9% 300 000 kr 2 640,830kr 2 940 830 kr 10686373kr 44,5% ,.3 917 408 kr

64%Vislon 1 228874 kr 6,3% 300 000 kr .376 550 kr. 676 550 kr 1604882kr 6,7% 589 3177:kr

79%Vårdförbundet 626465 kr 2,8% 300 000 kr :170,344kr 470 344 kr 688401kr

218 057.kr

100%Totalt 17 630 000 kr 100,0% 2 655 000 kr 6 012 315 kr 8 667 315 kr 24 967 416 kr 100% 9 024 775 kr 17 692 090 kr

17984750kr

Genomsnittlig kostnadstäckning

79%

Totalt att fördela 17 984 750 kr

TC0

292660 kr

Totalt grundanslag 2 655000 kr

Kvaratt fördela 15 037090 kr

varav40%per andel besök 6 014 836 kr -215 536 krvarav 60%per andel av totalkostnad 9 022 254 kr 8 806 718 kr

mer

Preliminärt Totala kostnader

Tilldelning 2012

enligt nyckel

efter åter- Kostnads-

Förbund beviljat 2012 2012 rapportering täckningFarmaciförbundet 1 543 427 kr 889 802 kr 729 784 kr 82%

Journalistförbundet 1 585 767 kr 2 164 343 kr 1 202 982 kr 56%

Lärarförbundet 3 711 993 kr 5 516 841 kr 4 458 137 kr 81%

SLF 608 859 kr 826 867 kr 702 204 kr 85%

Sym 283 000 kr 255 000 kr 255 000 kr 100%

Teaterförbundet 1 265 816 kr 2 334 907 kr 1 532 476 kr 66%

Unionen 6 775 799 kr 10 686 373 kr 6 858 238 kr 64%

Vision 1 228 874 kr 1 604 882 kr •1 264 867 kr 79%

Vårdförbundet 626 465 kr 688 401 kr 688 401 kr 100%Summa 17 630 000 kr 24 967 416 kr 17 692 090 kr 79%

TCO 300 000 kr 292 660 kr 292 660 kr

Totalt 17 930 000 kr 25 260 076 kr 17 984 750 kr

Totalt beviljat 17 984 750 kr 17984750 kr

Kostnadstäckning

71%

Regionalt kydds ombudDin roll och dina tppgifter

den 17—19 september20 2 på TCOs kursgårdBergendali Sollentuna

Program

; •

Fackliga»Akademin

ARBETSMIEWERKET

Ink 2013-04- 0 9

Diarienummer

Måndag17 september

10.00 Förbeställd tt

bekräftelsen)Obs1föranmäla obtatodsk tillkursinfo@tco.se

20fi-sport avgårfrån StockholmsCentral och Arlanda (mer information

10.30 Ankomst till ktrsgården. Förmiddagskaffemed macka.

11.00 Kursstart, pres ntationer av innehålloch deltagare

12.00 TCOs påverka4sarbeteför en bättre arbetsmiljö

1230 Lunch.

13.30 Vem gör vad i arbetsmiljöarbetet? Samverkanmellanaktöter,RSO-uppdrage s gränser.Systematisktarbetsmiljöarbete.

15.00 Eftermiddagskaffe.

15.30— Forts17.00

19.00 Middag

Kristina Mattsson,kursledare

Jana Fromm, Utredarearbetsmiljö,TCO

MargaretaBrattCarlström,Avonova

Tisdag18 september

08.30 Samlingoch 'terkoppling tillgårdagen. Kristina Mattsson

9.00 Skyddsombu srätt lagar,rättsfalloch praktisk tillämpning MariaSteinbergHELDAG

10.15 Kaffe.

12.15 Lunch.

13.15-16.00 Skyddsombu 14.30 Kaffe.

19.00 Middag.

srätt —fortsättning. MariaSteinberg

2013-03-13

Fackliga»Akademin

Onsdag 19 september

08.30 Samlingoch återkopplingtillgårdagen.

09.00 Strategieroch verktygför regionalt skyddsombudsarbeteipraktiken:att få till ett bra arbetsmiljöarbete,att komma in påarbetsplatser,att byggarelationer till arbetsgivare.Uppdragetsgränser och utmaningar.Att hantera dubbeholl som ombudsman/förhandbre och RSO

10.15 Kaffe

10.45-11.15 Fortsättning

Grupparbete: framtidaarbetsmetoder utifrån kursinnehåll

Kristina Mattsson

Arturo Vasquez.Ombudsman ochregionaltarbetsmiljöombud,Unionen.

Arturo Vasquez

Kristina Mattsson

Arturo Vasquez/Kristina Mattsson

12.15 Lunch

13.15-14.30 Redovisningoch slutdiskussion.

Sammanfattningoch utvärdering av kursen.

15.00 Förbeställd transport avgårtill StockholmsCentral,Cityterminalen.Ankomst ca 15.30

Adress:

TCOs kursgårdBergendal,Landsnoravägen,192 55 SOLLENTUNA

Tel: 08-444 51 50, www.bergendal.se

Receptionenär öppen 07.30-22.00

Kursledare:Kristina Mattssonkristina 'stinamattsson.seKursansvarig:Ken Bjerregaardken.b'erre aard tco.seUtredare arbetsmiljöTCO:Jana Frommjana.frommRtco.se Kursadministration:Dodo Wandö Amarkdodo@tco.se

Tel: 073-64002 56

Tel: 08-78291 57

Tel: 08-78291 10

Tel:08-78293 25

2013-03-13

Postn Postadress

Diarienummer

/o1662_Bergendal

Adress

RSO2012-09-17 --09-10

Förbund Namn

08-7

Sida 2 av 2

AnsvarigKen Bjerregaardken.bjerregard@tco.se

den 31 augusti 2012

2 9157 Kristina Mattsson 08-681 04 65kristina@kristinamattsson.se 073-640 02 56

Ledare

ARBET§alLJÖVERKET

Ink 2013-04-0 9

Farmacif Ann Lind Rostocksvägen 2 a 187 41 TABY

Farmacif Carina Löfsträ Norrbyvägen 59 141 30 HUDDINGE

Vision Asa Kristoferson Hedlund lanknannagatan 101 583 32 LINKOPING

Vision Anders Lenell Ringvägen 11 831 37 öSTERSUND

Vision Leo Erenmalm Tranbärsvågen 15 448 37 FLODA

Lärarf Malin Larsson Järnåkravägen 25 B 222 25 LUND

Lärarf Annelie Hansd tter Stagneliusvägen 30, Igh 1203 112 59 STOCKHOLM

Lärarf Lars Tommy P ipke Tottvägen 48, Igh 1102 169 54 SOLNA

Lärarf Emetie Mårten son Noneskogsvägen 9 247 51 DALBY

Lärarf Karin Ström Tingvallavägen 9 d, Igh 1501 195 31 MARSTA

Lärarf Solveig Tidhol Olov Hartmans väg 29 193 31 SIGTUNA

Lärarf Annika Argus Nybrokvarn 13 566 91 HABO

Lärarf Britta Johanss n Bondegatan 14 261 40 LANDSKRONA

Lärarf Birgitta Wallin Västra Glänne Vik 665 92 KIL

Lärarf Marcus Larsson Gästgivarevägen 7 449 30 NöDINGE

TULL-KUST Andreas Eilenrup Sommargatan 5 241 62 LOBERÖD

TULL-KUST Richard Strandi Adom 102 881 95 UNDROM

TULL-KUST Annika Jonsson Hagtomsgränd 10 445 37 BOHUS

TULL-KUST Eerica Viljestå I övre Edevägen 7 830 05 JÄRPEN

Värdf Ingemar Wäne ring Ulvhallavägen 8 5564 36 BANKERYD

SYMF Erland Malmgr n Djurgårdsslätten 86 115 21 STOCKHOLM

SYMF Sten Dereman Flunsåsvägen 30 418 71 GöTEBORG

Unionen Inga-Karin Jön son Ristenvik Unionen Ost, Agatan 40 582 22 LINKÖPING

111111111111111111111111""111ffilERNST&YOUNG ARBETäälilähäKET

Ink 2013-04-0 9

Diarienummer

Revisionsintyg

Bidragtill verksamhetenmed regionalaskyddsombud2012

Vi haröversiktligtgranskatTC s bifogadefinansiellarapportför2012. Detär ledningensomharansvaretförde finansiellarapp rtema.Vårtansvarär attuttalaossomdessafinansiellarapporterpågrundvalav vårö ersiktligagranskning.

Denöversiktligagranskningeniar utförtsi enlighetmedstandardföröversiktliggranskning(SOG)2400 Uppdragattgöra4versiktliggranskningavfinansiellarapporter.Dettainnebärattviplaneratochgenomförtdenövesiktligagranskningenförattmeden begränsadsäkerhetförsäkraossomattdefinansieb rapporternainteinnehållerväsentligafelaktigheter.Enöversiktliggranskningär i huvutisakbegränsadtillförfrågningarhosförbundetspersonalochanalytiskgranskningav tillTCCiinlämnaderapporter,ochvårtbestyrkandegrundarsigdärmedpå en begränsadsäkerhetjämfbrtmeden revision.Vi harinteutförten revisionochvårtuttalandeärdärmedintebaseratpå en revision.

Detharinteframkommitnågrabmständigheterundervåröversiktligagranskningsomtyderpåattde finansiellarapporternaintegeren rättvisandebildi enlighetmedgodredovisningssediSverige.

IStockholmden 2r wti-fri'llut?

SvanteNylénAuktoriseradrevisor

2012-04-04ARBETSMILJÖVERKET

ink 2013-04-09Diarienummer

ArbetsmHjöverket 0?65/7Att: Kerstin Lindberg11279 Stockholm

Redovisning av bidrag till verksamhet medregionala skyddsombud för Saco år 2012

AllmäntUnderett flertalår 1radhar olikaförbundinomSacofederationenvaltattstartauppregionalskyddsombudsverksanihet.Attsåpassmångaavvåraförbundär nyainomområdetpåverkarhurverksamhetenbedrivs.IsambandmedförberedelserochuppstartavRSO-verksamhettar dettamycketkraftfrånförbunden.Attskapaennyverksamhetsomskafungeraihopmedrestenavorganisationenär ett arbetedärmansökersigframtilldenfördetförbundetbästalösningen.Påsammasätttar dettid attrekryteraochutbildaRSOochatt skapaen godochlångsiktigkunskapiorganisationen.Regionalskyddsombudsverksamhettar heltenkelttid attbyggaupp.

Sammanfattning av verksamhetenHosde förbundsomhar startat upp sin RSO-verksamhetrelativtnyligenläggsfortfarandemycketkraftpå att spridakunskapom RSOverksamheten,omskyddsombudetsroll ochatt särskildainsatserriktad tillsmåverksamhetergår att ta del av.RSOuppgeratt detliggermycketarbetebakombådeatt försökafåkontaktmedarbetsgivareochattlyckasbokainbesök.

VadRSObidrarmedberormycketpåhur detursprungligaarbetsmiljöarbetetpå arbetsställetserut. Fokusi uppdragetär naturligtvisatt detskafinnasett fungerandesystematisktarbetsmiljöarbetepåarbetsplatserna.Ett problemär att på mångaarbetsställenbedrivsintenågotarbetsmiljöarbetealls.

RSOmedverkartillatt strukturerförarbetsmiljöarbetetasframochtillattsystemförsamverkanochsystematiskt,förebyggandearbetsmiljöarbetepåarbetsplatsenkommertillstånd.

VissaförbundsRSOhanterarenheldelenskildamedlemsärendensomi sintur visarpåbredarearbetsmiljöproblemsombehöveråtgärdas.Utöverfrånvaronavförebygganderutiner för arbetsmiljöarbeteochbehovetav att fåtillettfungerandesystematisktarbetsmiljöarbetehanterasviktigafrågorsomomorganisationer,psykosocialaproblemochkonflikter,

Karin FristedtKarin.Fristedt@saco.se

SacoBox 2206103 15 StockholmBesök: Liga Nygatan 14Tel växel: 08-613 48 00Fax: 08-24 77 01E-post: kansli@saco.sewww.saco.se

Plusgfro: 5 61 56-3Bankglro: 575-8933

2/3

rehabilitering,underbemanning/överbelastningmm.RSO-verksamhetengerförutsättningaratt utvecklaandra frågormedcentralbetydelseförverksamheternasåsomex.psykosocialafrågorsamtarbetsledningocharbetsbelastning.

Verksamhetmedregionalaskyddsombudharunderår 2612 bedrivitsinomåtta avSacos22 förbund.KyrkansAkademikerförbund,LärarnasRiksförbund,AkademikerförbundetSSRochSverigesLäkarförbundharbedrivitverksamhetsedantidigare.Nyttför2012 är engemensamuppstartadRSO-verksamhetinomprivatasektornmellanförbundenSverigesIngenjörer,Naturvetarna,JusekochCivilekonomerna.

Förbundenhar tilisammans64regionalaskyddsombud.Omräknatutifrånen årsarbetstidpå i800 timmarblirdet7,0 årsarbetskrafter.Antaletarbetsplatsertotaltsomberörsuppskattasavförbundentillca47000.

Avbifogadeverksamhetsbeskrivningarochekonomiskaredovisningarframgårpå vilketsättochivilkenömfattning-förbundenbedrivitsinverksamhet.

Kostnader

Kyrkans AkademikerförbundAvbifogad ekonomiskredovisningfrånKyrkansAkademikerförbundframgårattkostnadsredovisningenuppgårtill1 600 819 kronor.

Lärarnas RiksförbundAvbifogad ekonomiskredovisningfrånLärarnasRiksförbundframgårattkostnadsredovisningenuppgårtill1395 831 kronor.

Akademikerförbundet SSRAvbifogad ekonomisk.redovisningfrånAkademikerförbundetSSRframgåratt kostnadsredovisningenuppgårtill995 698 kronor.

Sveriges LäkarförbundAvbifogad ekonomiskredovisningfrånSverigesLäkarförbundframgårattkostnadsredovisningenuppgårtill783 000 kronor.

Sveriges Ingenjörer, Naturvetarna, Jusek och CivilekonomernaAvbifogad ekonomiskredovisningframgåratt kostnadsredovisningenuppgårtill500 588 kronor

3/3

Totalthar Sacoår 2012 förbrukat 5 275 936 kronorförverksamhetmedregionalaskyddsombud.Avdessahar 95752gåtttillutbildningavregionalaskyddsombud.

Vihar erhållitförskottmed4 256128kronor.Sacostotalabidragför2012uppgårtill5 190400 kronor.Dengenornsnittligakostnadstäckningenförförbundenär 98 %.EnligtmuntligöverenskommelsemellanSacoochSacorförbundensombedriverRSO-verksamhetkommerdetnystartadesamarbetetmellanSverigesIngenjörer,Naturvetarna,JusekochCivilekonomernaatt fåhelkostnadstäckningförsinRSO-verksamhetunderdettaförstaår.

Med,stödavovanståendeochbifogade'redovisningrekvirerarSacohärmedåterståendemedelför2012.

Med.vänlighälsning

Sverigesakademikerscentralorganisation

onAndersEdwardKanslichef

/.9

L/SusanneBr Controller

KarinFristedtUtredareArbetsmiljö

Kyrkik 2013-03-19KYRKANSAKADEM1KERFÖRBUND

0 0

RAPPORT

KyrkAsRSO-verksamhet 2012

2013-03-13

SKRIV IN TITEL

Kyrkans Akademikerförbund avlämnar härmed verksamhetsredovisning för den

regionala skyddsverksamheten för 2012.

OrganisationI varje stift finns ett eller flera regionala stiftsombud med ett tidsuttag varierande mellan

5 och 25 procent. Antalet RSOvarierar något över året men är ca 25 stycken i genom-

snitt på årsbasis. Vid 2012 år slut var antalet regionala skyddsombud med tidsuttag 22

stycken, 13 kvinnor och 9 män. Det av förbundsstyrelsen fastställda totala tidsuttaget

motsvarar 2,3 heltidstjänster vid årets slut. I en del stift har mer arbete lagts ner än vad

det funnits avsatt tid för varför den sammanlagda tid som lagts ner överstiger de redovi-

sade 2,4 heltidstjänsterna. I en del fall har berörda regionala skyddsombud genomfört

tjänstgöring utanför den fastställda tidsramen

Antalet församlingar inom Svenska kyrkan var vid årsskiftet 2012/2013 1 426 stycken

och antalet samfälligheter 273stycken. Antalet arbetsgivare (ekonomisk enhet) var vid

årsskiftet 2012/2013 778 stycken. Ca 23 000 personer var under 2012 anställda hos

arbetsgivare i Svenska kyrkan. Antalet arbetsställen, där verksamhet bedrivs bedöms till

minst 20 000 definierade som kyrkor, kapell, gravkapell, församlingshem, församlings-

lokaler och administrationslokaler. Inom varje församling finns det vanligtvis ett flertal

fysiska arbetsplatser.

Övergripandeinriktning ocharbetsmetoderInga nämnvärda förändringar har skett i verksamhetens huvudinriktning i relation till

föregående år. Det arbetsområdet som tar mest av den befintliga resursen i anspråk är

enskilda medlemsärenden, problem och situationer som uppstår utifrån arbetsplats-

perspektiv, där enskilda individer eller arbetsgivare påkallar stöd och hjälp. Fokus i

arbetet är kontakter med anställda och arbetsgivare samt besök på arbetsplatser vid

sidan av insatser kring arbete och frågor rörande det systematiska arbetsmiljöarbetet.

De regionala skyddsombuden har haft kontakt med och genomfört möten med arbets-

givare, tvärfackligt med andra fackliga organisationer som har medlemmar på berörda

arbetsplatser, Försäkringskassan, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och andra

intressenter som påverkar eller är delaktiga i arbetsnniljöfrågor.

RSOhar även medverkat i att yttra sig över arbetsmiljöplaner, organisationsutredningar

och indelningsändringar, granskning av ritningar och andra uppdrag och förfrågningar

relaterat till arbetsmiljöområdet. Likaså genomför de regionala skyddsombuden också

skyddsronder på eget initiativ samt medverkar i skyddsronder initierade av Arbetsmiljö-

verkets inspektörer i den utsträckning som tiden medger.

Arbetsskadeärenden varierar över åren. Vi har, även denna gång, valt att inte redovisa

ett fastställt antal ärenden då förbundets regionala skyddsombud berörs i olika hög

grad, allt från en enklare frågor till att aktivt delta i och företräda en medlem i utred-

1

2013-03-13

SKRIV IN TITEL

ningen. Alla ärenden som initialt diskuteras som möjliga arbetsskadeärenden blir inte

definierade som arbetsskador vid prövningoch genomgång.

Problemet med att med de begräsade resurser som står till buds kunna arbeta tillräckligt

framåtsyftande och preventivt kvarstår. Det behövs mer resurser för att RSOska kunna

jobba långsiktigt och med mer förebyggande inriktning.

Medlemskontakter, via telefon och e-post, i form av rådgivning, stöd etc. utgör det

största enskilda tidsuttaget och motsvarar drygt 20 % av den befintliga tidsramen. Till

insatser med huvudskalig koppling till psykosociala frågor har åtgått ungefär 15 % av den

totala resursen. Till renodlade arbetsplatsbesök har används ungefär 10 % av tiden. För

kontakter med arbetsgivare lokalt och centralt, stiftsföreträdare och kontakter med

Arbetsmiljöverket har använts knappt 15 % av den befintliga tiden. Till indelnings-

ändringar och därtill hörande organisationsförändringar åtgick ca 10 % av tidsramen2012. För insatser kring systematiskt arbetsmiljöarbete, skyddsronder, rehabiliterings-

ärenden samt renodlade arbetsskadeärenden användes ca 10 % av tiden. Aterstående

tid, inklusive den tid som läggs ned utanför befintlig tidsram, utgörs bl a av planering,

RSOsegen administration, egenutbildning och deltagande i anordnad utbildning,

redovisning samt tvärfackliga kontakter.

InsatserocheffekterSvenska kyrkans arbetsgivare har en heterogen sammansättning där det kan vara allt-

ifrån en stor organisation med hundratals anställda med personalenheter med profes-

sionella personalvetare till små arbetsgivare med så få som 3-4 anställda oftast med mer

begränsad kunskap kring personal- och arbetsmiljörelaterade frågor och hur arbets-

miljöfrågorna är reglerade. Detta gör det svårt att ge en enhetlig bild över de varierande

problem och utrnaningar som förbundets regionala skyddsombud ställs inför i den

vardagliga verksamheten. Huvudfokus för verksamhet överensstämmer i stort med

inriktningen tidigare års verksamheter med en något ökat insats kring indelnings-

ändringar och organisationsfrågor.

Ps kosociala roblem och konflikter

RSOfår ofta agera så att problem och meningsskiljaktigheter inte växer till större

konflikter och 1det peka på möjliga lösningar, tillgängliga verktyg, möjligt externt stöd,

att klargörakrav på olika inblandade för att lyfta fram några centrala områden.11ikhet

med tidigare år accentuerar flera RSOatt problematiken att komma in i tid, innan

relation och konflikter är en stor utmaning.

S stematiskt arbetsminarbete —SAM

RSOsmedverkan i SAM innebär att många problem och frågeställningar kan undanröjas

eller hanteras på ett tidigt stadium . Deras erfarenhet från olika arbetsgivare innebär

också att man ofta har kunskap att bidra med kring arbetsprocesser och metoder kring

SAM. Framtagande av handlingsplaner och deltagandelskyddsronder är viktiga verk-

samhetsområden.

2

2013-03-13

....... SKRIV IN TITEL

Jämställdhet

Initiativ kring jämställdhetsfrågor har även funnits med i verksamheten 2012 bl a med

krav på planer och kartläggning och den koppling som därigenom finns till arbetsmiljö-regleringar. 1dessa fall deltar RSOsom en naturlig del i det utvecklingsarbetet med

samlad kunskap och erfarenheter. .

Strukturförändrin ar

Indelningsändringar med strukturomvandling som konsekvens fortsätter i Svenskakyrkan. Resultatet är oftast att församlingar och mindre arbetsgivarenheter läggs

samman. Detta leder till olika frågor för RSOatt hantera, dels som kunniga på kyrkans

verksamhet och dels insatta i olika befattningshavares vardag och arbetssituation.

Arbetsinsatserna och behoven har ökat på detta område med koppling till den omfat-

tande strukturomvandling som pågår utifrån Kyrkomötets beslut om kyrkans grund-

organisation utifrån utredningen "Närhet och samverkan" (Svenska kyrkans utredningar2011:2). Utgångspunkt för förändringarna är förenklad organisation och ledning för

församlingar.

U förnin av ins ektioner och tills n

RSOmedverkar ofta i det praktiska arbetet som stöd till arbetsgivare i uppföljning och

åtgärder utifrån de synpunkter som lämnats av Arbetsmiljöverket vid tillsyn och inspek-

tioner. Det kan handla om t ex rutinförändringar, dokumentation arbetsprocesser,tillgänglighet, utbildning.

Rehabilitering

RSOtar då behov föreligger initiativ till att rehabiliteringsutredningar startats där det

under lång tid vid t ex sjukdomsfall inte gjorts något från berörd arbetsgivares sida.

Oftast handlar det då konkret om att arbetsgivaren får ökad kunskap om hur en rehabili-

teringsprocess ska skötas samt vilka externa resurser som finns att tillgå i arbetet.

Tills n och behöri hets rövnin relaterat till k rkoordnin en1kyrkoordningen regleras stiftets och domkapitlets ansvar och befogenheter att utöva

tillsyn och göra befogenhetsprövningar utifrån kyrklig grund it ex läro- och teologiska

frågor. 1detta arbete har förbundet eller förbundets förtroendevalda ingen partställning

och ingen formell roll. Emellertid så tangerar många av de frågor som hanteras inom

ramen för den reglering även i praktiken en del konflikt- och samarbetsrelateradeproblem som också berör arbetsmiljöfrågorna. Därför förekommer det att RSOockså

medverkar i sådana processer för att bl a klargöra gränsdragningar mellan arbetsmiljö-regleringar/arbetsrätt och kyrkoordning och att den enskildes perspektiv ockSå lyfts

fram i relation till det ansvar som åligger arbetsgivaren inte enbart utifrån kyrkorättslig

horisont utan även kring t ex arbetsmiljöregleringar.

lnformationss ridnin

Förbundet har i den utsträckning som är möjligt med de begränsade resurser som står

till buds, att också jobba med informationsspridning med utgångspunkt i RSO-

verksamheten.

3

2013-03-13

SKRIV IN TITEL

Även i årets redovisning bör understrykas att alla frågor RSOkontaktas i inte leder till

konkreta ärenden och insatser. Problemen löses eller går att hantera på ett acceptabelt

sätt det med de råd och förslag som RSOkan lyfta fram och peka på. Detta är en av de

viktigaste effekterna långsiktigt av det arbete som förbundets RSObedriver och samti-

digt det som kanske syns minst utåt och som är svår att fånga i redovisningar och

översikter.

Den psykosociala arbetsmiljösituationen i Svenska Kyrkan

1likhet med vad som redovisats de tidigare åren från KyrkA så förekommer psykosociala

arbetsmiljöproblem ISvenska kyrkan, ofta utifrån perspektivet relationer och roller. Det

kan vara relationsproblem som är upprinnelsen till konflikter på arbetsplatsen och mes-

tadels är det fortfarande brister i pastoratens organisation och struktur som medför

problem.

Chefs- och ledningsperspektiv

Även kyrkoherderollen kopplat till kyrkans relationsändring år 2000 är ett område som

kvarstår i RSO-arbetet. Kyrkomötets beslut hösten 2009 att förtydliga kyrkoordningens

bestämmelser om kyrkorådets och kyrkoherdens ställning och uppgifter är en positiv

utveckling. Kyrkoherden får ett tydligare ansvar och uppgift att leda all verksamhet i

församlingen medan kyrkorådets uppgift är att vara församlingens styrelse.

Organisations- och strukturförändringar i Svenska kyrkan

Mindre enheter slås samman till större enheter, församlingar och pastorat utifrån

Kyrkomötets beslut om förenklad organisation och ledning för församlingar. Det innebär

deltagande i t ex riskhanteringsarbete för våra regionala skyddsombud, då detta har fått

ökat fokus relaterat till omorganisation och indelningsärenden.

Som tidigare påpekats är denna typ av strukturella förändringar genomgripande proces-

ser som påverkar de berörda församlingarnas verksamhet och strukturer. Såväl perso-

nal- och arbetsorganisationer slås samman och samordnas som de demokratiska orga-

nen. En del, förändringar är inte frivilliga utan påtvingade. Detta påverkar med naturlig-

het de anställda på många olika sätt.

Vi vill också lyft fram att kring denna typ av frågor uppkommer ofta behov av efter-

arbete då problem och aspekter som inte hanterats tidigare uppmärksammas först efter

en tid. Vi har tidigare efterlyst åtgärds- och stödpakt som underlättar efterarbetet som

ofrånkomligt kommer i vardagen efter struktur- och organisationsförändringar. Vi vill

ävenlårets rapport understryka vikten av att Arbetsmiljöverket deltar aktivt i denna typ

av utvecklingsarbete.

4

2013-03-13

SKRIV IN TITEL

Utbildningsinsatser för de regionala skyddsombuden

Under 2012 har inga centrala utbildningsinsatser genomförts.

Ekonomisk redovisning

Den ekonomiska redovisningen återfinns som bilaga 2 till denna redovisning.

Vår huvudkritik från tidigare år kvarstår vad gäller resurstilldelning. Nuvarande RSO-

verksamheten måste tillföras resurser för att det ska vara möjligt för våra regionala

skyddsombud att delta i Svenska kyrkans arbetsmiljöarbete på ett ansvarsfullt sätt.

Som situationen är för närvarande så går alltför stor relativ andel av resursen åt för våra

regionala skyddsombud att delta 1"brandkårsutryckningar" och lösa problem som upp-

stårienskilda ärenden. Resursen är inte tillräcklig för att våra kunniga och professionella

regionala skyddsombud ska få tid över att också långsiktigt arbeta med frågor och verk-

samhetsutveckling som förbättrar och utvecklar arbetsmiljösituationen i Svenska kyrkan.

Detta måste tas på allvar.

Förbundets regionala skyddsombud är erfarna och väl utbildade men lider av att resur-

serna är alldeles för knappa. Deras egen arbetsmiljösituation utifrån uppdraget att vara

regionalt skyddsombud påverkas negativt av att resursramen inte alls överensstämmer

med de behov som finns såväl utifrån arbetsgivar- som medlemsperspektiv.

KyrkAs begäran om att det sker såväl en tydlig resursförstärkning för verksamhetsområ-

det i statsbudgeten och medelstilldélning till Arbetsmiljöverket som en mer rättvis för-

delning mellan centralorganisationer, som speglar arbetsmiljöområdets utveckling, med

aktiv medverkan från i första hand Arbetsmiljöverket kvarstår och måste åtgärdas.

Det är fortsatt inte acceptabelt att förbundets medlemmar tvingas skjuta till medel av

medlemsintäkterna som är till för den fackliga verksamheten eller att de regionala

skyddsombuden tvingas genomföra uppdrag på sin fritid. Denna kostnad måste täckas

av Arbetsmiljöverkets anslag alternativt om detta inte är möjligt att Arbetsmiljöverket

och lagstiftaren medverkar till en långsiktigt hållbar lösning där arbetsgivarna får stå för

samtliga kostnader kring arbetsmiljöarbetet, oavsett om det organiseras i lokal eller

regional regi.

Unika strukturella förutsättningar i Svenska kyrkan

Vi vill även i årets redovisning understryka de unika strukturella förhållandena i Svenska

kyrkan där det inte är möjligt att bedriva skyddsarbete enbart med utgångspunkten i

lokalt arbetsmiljöarbete - Det krävs en regional grundstruktur. Skälen är att Svenska

kyrkan består av många små arbetsgivare, trots den pågående omstruktureringen och

kommer att göra så under överskådlig tid, kombinerat med många integrerade besluts-

strukturer för samtliga medarbetare. Dessutom består alla enheter och arbetslag som

har ansvar för kyrkans kärnverksamhet, den församlingsvårdande verksamheten, av

2013-03-13

SKRIV IN TITEL

många olika kategorier anställda men oftast med få personer, eller på många ställen till

och med bara en anställd, för de olika yrkesgrupperna inom respektive verksamhet.

Detta gör att det inte är möjligt att upprätthålla lokala skyddsombudsfunktioner på

samtliga verksamhetsställen och för alla olika kategorier av personal.

Nyrekrytering av RSOSituationen kring möjligheten att rekrytera nya regionala skyddsombud har fortfarande

inte förbättrats. Det handlar tydligast om resurssituationen kring förbundets RSO-

arbete. Det behövs fler regionala skyddsombud utifrån antalet arbetsgivare och den

omfattande geografiska spridningen. Men med den resursram som står till buds är det

inte möjligt att lägga ut tillräckligt med tid på respektive RSO.Ett tidsuttag på 5-10 % gör

att det i praktiken är omöjligt att ta på sig uppdrag och ärenden som ligger utanför det

egna närområdet. En alltför snäv tidsram gör det också mycket svårt att bedriva arbetet

på kontinuerlig basis vilket blir allt viktigare för att kunna upprätthålla ett professionellt

förhållningssätt och kunskap utifrån att regelverk och förutsättningar för verksamhetens

bedrivande blir alltmer komplexa. Engrundnivå på åtminstone 20-25 % för varje RSO

vore en skälig utgångspunkt. Detta är ytterligare ett skäl till varför det är angeläget för

förbundet att få gehör för en förstärkning av medelstilldelningen.

Den framtida RSO-verksamhetenVi uppmanar återigen med denna redovisning Arbetsmiljöverket att återkomma till de

frågor och problem som har fokus på i vår framställan. Det är nödvändigt att prioritera

hur det regionala skyddsarbetet i Svenska kyrkan kan utvecklas och förstärkas med fokus

på den församlingsvårdande kärnverksarnheten i kyrkan där vi representerar majorite-

ten av de anställda.

KyrkansAkademikerförbund

ror Hol

Förbun ordförande

Maxfs Gissler

Kanslichef

6

ric KYRKANSAKADEMIKERFÖRBUND

Bilaga 2

Regional skyddsombudsverksamhet 2012

Centraiorganisation: SACO

Totala lönekostnader, inkl.

lönebikostnader

Totala resekostnader, inkl.

tra kta menten

RSO-kurser:

Administrationskostnader:

Litteratur, avtal, porto, telefon mm

1 376 961,48 kr

166 521,20 kr

0,00 kr

57 336,00 kr

Summa kostnader: 1 600 818,68 kr

Stockho 1mars 2013

S k.Skrt--,

lars Olov t n Sven Alberius

Aukt.rev Er t & Young AB revisor

Mats Jo nsson Flygg

revi 0

AKADEMIKER förbundetSSR

Redovisningav den regionala skyddsombudsverksamheten 2012

Akademikerförbundet SSRlämnar härmed en redovisning för den regionala

skyddsombudsverksamheten januari-december 2012.

OmfattningDe län som omfattas är följande: Stockholm, Uppsala, Södermanland,

Östergötland, Örebro, Värmland, Västra Götaland och Halland.

Tjänstgöringsgraden för de fyra regionala skyddsombuden varierar mellan

20 och 70% av heltid. Den sammanlagda årsarbetstiden har varit 2.520

timmar.

Arbetsmiljöarbetet

De regionala skyddsombuden har utifrån medlemslistor kontaktat

arbetsställen inom följande branscher/avtalsområden: Handel/Tjänster,

Vårdföretagarna samt ideella organisationer inom Arbetsgivareföreningen

KFO.Sammanlagt berörs ca 800 arbetsställen. ktret har präglats av att ett

fördjupat samarbete kommit till stånd vid ett 70-tal arbetsställen.

Skyddsombudens pådrivande roll i att komma igång med det systematiska

arbetsmiljöarbetet och att gå skyddsronder har i år gett utdelning. Några

företag har också önskat och fått hjälp med att bygga upp sitt

arbetsmiljöarbete från grunden.

De regionala skyddsombuden säger samstämmigt att det ligger mycket

arbete bakom både att försöka få kontakt med en arbetsgivare och att

lyckas boka in ett besök på arbetsstället. Fokus på uppdraget har varit att

försöka få igång det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. De

regionala skyddsombuden har utifrån grundtanken att det är bättre att

förebygga ohälsa än att tvingas sätta in efterhjälpande åtgärder fokuserat

på det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Det största problemet man då

funnit på arbetsställena är att det inte bedrivs något arbetsmiljöarbete alls.

EffekternaEffekterna av de regionala skyddsombudens arbetsinsatser exemplifieras

bäst genom följande citat ur deras egna rapporter:

AkademikerförbundetSSRBox 128 00, 112 96 Stockholm

acsöt Madedalsvägen 4

TEL08-617 44 00

FAX08-617 44 01

www.akademssr.se

kansli@akademssr.se

SSR-DirektANSTALLNING&ARGETSLIV

08-617 44 71

ssrdirekt@akademssr.se

MedlemsserxiceMEDLEMSKAP&AVGIFTER

08-617 44 70

medlem@akademssr.se

"Nya företag har kontaktats för en dialog kring hur arbetsstället arbetar

med arbetsmiljöfrågor, hur långt man kommit i det systematiska

arbetsmiljöarbetet, riskbedömningar m.m. Syftet med kontakten har varit

att föra fram arbetsmiljöfrågorna på agendan, att väcka tankar och

funderingar kring utvecklingsarbetet samt att erbjuda stöd i att förbättra

arbetsmiljön. Medlemmar på dessa företag har kontaktats via mejl för

information om uppdraget som regionalt skyddsombud samt en

uppmuntran om att ta kontakt. Arbetsgivaren har därefter uppmanats att

\1/4yormera samtliga anställda om att det finns ett regionalt skyddsombud att

2

vända sig till. Effekten av detta har varit att ett flertal arbetsgivare och

medlemmar hört av sig vid specifika arbetsmiljöproblem och/eller behov av

stöd vid utvecklingsarbetet kring arbetsmiljöfrågor."

"RG Aktiv rehabilitering är också ett företag där jag varit aktiv under

senhösten. De har nu kommit igång med SAM och skyddsronder och jag har

aktivt bidragit till detta."

"Bara genom vår kontakt sätter vi arbetsmiljöfrågorna högt upp på

företagets agenda. Det blir t.ex. naturligt att diskutera frågorna mer

ingående vid nästa APT. På mindre företag kan jag också tycka att det blir

ett uppvaknande för chefer vilka stora skyldigheter (och ev. ansvar) de som

arbetsgivare har enligt arbetsmiljöreglerna. Vi som regionala skyddsombud

kan då också reda ut och hjälpa till med prioriteringar dch struktur."

Utbildning

De regionala skyddsombuden har tidigare genomgått förbundets 2-dagars

arbetsmiljöutbildning med följande innehåll: AML, ett arbetsmiljöärendes

gång, AFS2001:1, stress som arbetsmiljöproblem, hot och våld i arbetslivet,

AFS 1993:2, AFS1999:7, AFS1982:3, Arbetstidslagen, Arbetsanpassning och

rehabilitering, AFS1994:1.

Härutöver har de regionala skyddsombuden genomgått en för dem särskilt

anordnad tvådagars utbildning, där en av Arbetsmiljöverkets inspektörer

redogjorde för inspektionsverksamheten, utbildade isystematiskt

arbetsmiljöarbete samt informerade om skyddsombudets roll och det

regionala skyddsombudets uppdrag.

Under år 2012 har fokus när det gällt kompetensutvecklingen legat på

fortsatt metodutveckling och erfarenhetsutbyte. De regionala

skyddsombuden har träffats vid två tillfällen om vardera två dagar. En av

träffarna innebar deltagande i Gilla-Jobbet-evenemanget, anordnat av AFA

och Prevent. Träffarna har letts av förbundets ansvariga för

arbetsmiljöfrågor.

Kostnader för RSO-verksamheten år 2012

Personalkostnader 725.580 SEKUtbildningskostnader 34.071 SEK

Administrativa kostnader 236.047 SEK

Stockholm 2013-03-18

Summa: 995.698EK

i l

(I/05A4cBirgit Löf Lars lov Sté

Arbetsmiljöansvarig Aukt.rev. Ernst & Young AB

Redovisning av den regionala skyddsombudsverksamheten 2012

Översiktligbedömningav effekternaavRSO-Insatsernaförförbundet

Sverigesläkarförbundbedrev RSOverksamhetför andra året 2012.Underåret harökningskett av bådenyetableringavvårdföretagochverksamhetsövergångarinomprivatutfördoffentligfinansieradverksamhet.

RSOinsatsernas effektär att de gett möjlighetatt utvecklarelationertill ochkunskapom arbetsmiljöinomprivatutfördoffentligfinansieradvård.Enrelationgenomvilkenkunskapomarbetsmiljökan spridas ochmer konkurrensneutralaförhållandenmellanprivat ochoffentligvårdmöjliggöras,där ävenkunskapomläkaresochvårdens uppdragochkravpå kvalitébeaktas.

Fokusför det andra året, 2012,har varit att spridakunskapomRSOverksamheten,om skyddsombudetsroll ochatt särskildainsatser riktad till småverksamhetergåratt ta del av.Nufinnsdet ett nätverkav regionalaskyddsombudsomkan utvecklaarbetet ochstödjavarandratackvare RSOmedel.I detta arbete har inledandearbetsmiljöarbetetstartats. Påsikt skakännedomatt varje arbetsgivareskahaetableraderutiner för SAMochskyddsombudlokaltuppnås.

Effektenav den uppsökandeverksamheten,somRSOinnebär,ger förutsättningarattutvecklafrågormedcentralbetydelseförverksamheter såsomexempelvisSAM,riskbedömningar,psykosocialafrågorsamt arbetsledningocharbetsbelastning.

Utöverplanerat arbete öppnarRSOverksamhetenävenförbredare initiativienskildamedlemsärendengentemotarbetsplatservad som behövergöras förattmer långsiktigtskapahållbaraarbetssituationer.Frågoromunderbemanning,överbelastning,omorganisationerochfrånvaroavförebygganderutiner förarbetsmiljöarbetehar i dennadelvarit framträdande2012.

Uppdelningav bidragetpå regionalaskyddsombudoch utbildningav regionalaskyddsombud.

Föratt utvidgaRSOverksamhetenochde arbetsmiIjöfrågorsomdetta innebärharutbildninggenomförtsutifrånarbetsmiljömaterialsomtogs framinomförbundet2011.

100timmar 43 500sek

UppgifteromlönekostnaderförRSO-verksamhet

Totalkostnad 783 000 sek

Utavdessa100timmarutbildning.

1 (2)

Antaletregionalaskyddsombudochtiden omräknattill årsarbetskrafter

5 st RSO 1 års arbetskraft 1 800 timmar

Antal arbetsställen som berörs (uppskattning) 600Antalarbetsplatsbesök 100

Stockholm 2013-03-25

eriges "k rförbund

Sture Perss nEkonomich f

2 (2)

GrantThornton

Revisorsrapport avseendeöversiktliggranskning

InledningVi har översiktligtgranskatSverigesLäkarförbundsbifogadefinansiellarapport avseenderegionalskyddsombudsverksamhetför år 2012. Det är ledningen som har ansvaret för de finansiellarapporterna.Vårt ansvar är att uttala oss om dessa finansiellarapporter på grundval av våröversiktligagranskning.

Den översiktliga granskningens inriktning och omfattningDen översiktligagranskningenhar utförts i enlighetmed standardför översiktliggranskningSÖG2400Uppdragatt göra översiktliggranskningav finansiellarapporter.Detta innebäratt vi planeratoch genomförtden översiktligagranskningenför attmed en begränsadsäkerhetförsäkraoss om attde finansiellarapporterna inte irmehållerväsentligafelaktigheter.En översiktliggranskningär ihuvudsak begränsad till förfrågningar hos förbundets personal och analytisk granskning avfinansiellauppgifter,och vårt bestyrkandegrundarsig därmed på en begränsadsäkerhetjämförtmed en revision.Vi har inte utfört en revisionoch vårt uttalande är därmed inte baseratpå enrevision.

SlutsatsDet har inte kommitframnågraomständigheterundervår översiktligagranskningsom tyderpå attden finansiellarapporterninte ger en rättvisandebildi enlighetmed god redovisningssed.

Stockholmden 25mars2013

KajsaGodingGodkändrevisor

2013-03-12GöranBjörlingDnr

SACOKarinFristedtBox 2206103 15STOCKHOLM

Rapport om hur anslaget till RSO har använts 2012

LärarnasRiksförbundfortsättersitt målmedvetnaarbetemed att verka föroch åstadkommaarbetsmiljömässigaförbättringarför våra medlemmar.

Under 2012 genomfördesett antal avtalsrörelsersomresulteradeinytecknadeav centralakollektivavtal.Somytterligareett resultatavavtalsrörelserna,kom parternaöverensom att partsgemensamtbLa.arbetamed arbetsmiljö-och arbetstidsfrågor.Enkätundersökningartyder på att denpsykosocialaarbetsmiljönförsämratsoch att läraresarbetsbelastningökat.Arbetsmiljöfrågornaär alltsåhögaktuellaoch prioriteradeoch det är därföräven en prioriteradarbetsuppgiftför våra RSO.

Förbundethar en väl utveckladskyddsombudsverksamhet.Vi har av ossutsedda skyddsombud,huvudskyddsombudoch regionalaskyddsombud.Totalt rör det sig om ca 2300 individer.Dessa utbildas och fortbildaspåolikanivåer inom ramen för förbundetsfackligautbildningar.

Den privata sektornfortsätteratt växa. Detta innebäratt antaletelever,antalet anställdalikväl som antaletmedlemmarökar. Ökar gör även antaletarbetsställeninom den privatautbildningssektorn.Idag har vi medlemmarpå närmare 1600arbetsställen.

Även antalet fackligaförtroendemänoch skyddsombudanställdainom denprivata sektornökar.Dessakompletteraspå skyddsombudssidanav våraregionalaombudsmän,som alla tillika är regionalaskyddsombud,RSO.

En majoritetav arbetsgivarnainom denprivata sektornhar tecknatkollektivavtaloch idag omfattasen övervägandedel av våra medlemmaravkollektivavtal.Trots det fmnsorganisatoriskaoch attitydmässigahinder sommåste överbryggas.

LärarnasRiksförbundarbetarmålmedvetetför att alla arbetsställenskallhafastställdaoch fungeranderutiner för arbetsmiljöarbetet.Här är våra RSO enmycketviktigresurs.

RSO medverkar till att strukturer för fackligt arbete och arbetsmiljöarbetetas fram och till att system för samverkan och systematiskt, förebyggandearbetsmfijöarbete på arbetsplatsen utformas. Därvid integreras frågorrörande arbetsmiljö, arbetsliv och medbestämmande i verksamheten.

RSO stöttar såväl arbetsgivare som fackliga företrädare när det gällerhantering av:

det systematiska arbetsmiljöarbetets tillämpning gällanderiskbedömningar vid omorganisationer, uppsägningar, förändradearbetsprocesser med meraden enskilda medarbetarens möjlighet att ha inflytande överarbetsuppgifternas omfattning och innehåll enligt intentionerna iAMLhandlingsplaner samt övriga "verktyg" upprättade enligt AML:sintentioner.framställningar enligt 6 kap 64 AML

Som en följd av RSO:s insatser ökar den fackliga medvetenheten ochengagemanget beträffande arbetsmiljön vid de fristående skoloma, såvälbland Lärarnas Riksförbunds medlemmar och ombud som blandarbetsgivarna. RSO:s arbete kommer naturligtvis alla anställda till del i ochmed att arbetsmiljöfrågorna aktualiseras.

Omfattningen av RSO-verksamheten varierar bland Lärarnas Riksförbunds26 RSO. Avgörande är var i landet RSO är verksam. Cirka 60 % av den tidRSO redovisat ligger i de friskoletäta storstadsregionema.

Lärarnas Riksförbunds RSO ges en kontinuerlig, gedigen och kvalificeradkompetensutveckling. Vid utbildningsfififällena medverkar förbundetsjurister och arbetsmiljösakkunniga liksom externa experter. RSO genomför isin tur utbildningar bland den privata sektoms fackliga ombud,skyddsombud och medlemmar.

Arbetsrätt, arbetsmiljörätt och diskrimineringslagstiftning integrerasgenomgående. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet, rehabilitering,jämställdhets- och mångfaldsfrågor ges fortsatt stort utrymme.

För att önskad hög kvalitet och höga ambitioner ska kunna bibehållas iRSO-verksamheten, måste förbundet skjuta till arbetsmiljömedel. Somkomplement till RSO-verksamheten utvecklas kontinuerligt LärarnasRiksförbunds ombudsutbildningar, avtalsråd, medlemsjour och webb, detvill säga den fackliga servicen till medlemmar och ombud inom den privatasektorn.

Alla RO/RSObemannarförbundetsmedlemsjour,somnås via mail ochtelefon.Telefonjourenär öppen alla vardagar och nyttjas i stor omfattningav medlemmaroch ombudanställdainom den privata sektorn.

RSO är en nyckelgruppinom LärarnasRiksförbundnär det gäller att kunnabedrivaett arbetsmiljöarbeteinom den privata utbildningssektorn.UtanRSO kan vi inte tillvaratamedlemmarnasintressenpå ett sådantsätt, somdet anstår en modernfacklig organisation.

Med vänliga hälsningar,i tjänsten

GöranBjörlingOmbudsmanLärarnasRiksförbund

2013-03-20 SilviaGörcz

SACOKarin FristedtBox2206103 15 STOCKHOLM

Regionalskyddsombudsverksamhet2012Lärarnas Riksförbund

Antal genomförda aktiviteterArbetsplatsbesökRehabärendenOrganisationsutredningInformationochUtbild.MedlemskontakterEgenutbildning/studierPlanering/administrationKontaktAV,FK,lokalarbgiv.KontaktLRskansliSAM,Arb.miljökommitt&skyddsronderArbetsskadeärendenUtbildningsamtligaRSO

Antal arbetsställen (regioner)Antal arbetsställen Inom regionernaAntal regionala skyddsombud

Antal timmarAntal årsarbetskrafter (årsarbtid 1800h)

Totala kostnader för verksamhetenVaravlönekostnaderVaravomkostnaderVaravutbildningRSO

1

916138368198

22813

10513622581

7 1590

26

3 0011,7 åa

395 831 kr 1 350450 kr

45 381 kr 0 kr

Svante NyMnFirmatecknare Auktoriserad RevisorLärarnas Riksförbund Ernst &YoungABLarsHat(eythe

CivilEKONOMERNA Jusek ,- Sverigesingenjörer•

Rapportering till Saco avseende Regionala skyddsombud (RSO)

Verksamhetsår 2012

Redovisningenbyggerpå Arbetsmiljöverketsmätbara prestationspunkter

Privat sektor

CiViEKONOMERNA JusekNa 9:114 SverigesIngenjörer

Regionalskyddsombudsverksamhet2012

Antalet regionala skyddsombudAntalet regionalaskyddsombudomräknattill årsarbetskrafterhar beräknatsenligt följande:

Underperioden septembertill decemberhar fyra RegionalaSkyddsombudarbetat totalt 877timmar vilket motsvarar0,5 årsarbetskrafteri.

Ekonomisk redovisningUnder periodenseptembertill decemberhar RSO- verksamhetenhaft följandekostnader:

Se - dec 2012Lönekostnad(inkl socialakostnader) 361 939Utbildningav RSO 18 181Resekostnader 34 478Litteratur,telefon,porto, kontorsmaterialetc 85 990Totalt nedlagdakostnader 500 588

olm den 4 februari20

i

ia i •on michefSverigesIngenjörer

gVeac 40 anståenderedovisningöv ensstämmermed SverigesIngenjörersbokföring

Årsarbetstidenuppgårtill 1800th-nmar.

Johan AmilonAuktoriseradrevisor

CiVilEKONOMERNA Jusek : •uni»..Sverigesingenjörer•

3. Antalföretag

Privata företag där det i vart fall finns minst en medlem från de fyra förbunden.

Privat sektor

Antal företag Uppsala Stockholm Skäne

Civilekonomerna 137 3 048 884

Jusek 249 3 822 1 007

Naturvetarna 205 1 200 578

Sveriges Ingenjörer 794 8 976 3 277

Antal medlemmar Uppsala Stockholm Skåne

Civilekonomerna 254 10 300 1 246

Jusek 1 089 14 834 3 570

Naturvetarna 876 3 710 1 374

Sveriges Ingenjörer 2 910 25 837 10 432

Regionala Skyddsombud 2012

GenomfördabesökAnders P Hansson, RSOför Stockholms län, har genomförts 22 besök. Positiva möten men krävermycket förarbete. Tidsåtgången är ca 6 timmar med förarbete per besök. Anders P ringer upparbetsgivare som har fått brev men inte svarat efter påminnelsemejl. Anders P har lovat återkommatill företagen med förslag på förbättringar i deras arbetsmiljöarbete. Några företag med fler än 50anställda som ej haft skyddskommitté skall bildas efter hans påpekanden. De flesta företag ochorganisationer upplever det positivt med besöket vilket har fungerat som "katalysator" att förbättrat.ex. policys och rutiner.

SonnyLa,RSOför Skåne län, har genomfört tio besök. Även besökt företag med fler än 50

deltagare.. Upplever att RSOsom funktion är okänt. Rådgivning har skett till skyddsombuden på flera

företag.

AndersHägg,RSOför Uppsala och Stockholms län, har genomfört sex besök. Vid telefonsamtal med

arbetsgivare har han tagit upp aktuella frågor inför besöken. Upplever en stark vilja att arbetsgivare

vill arbeta med SAM och en positiv bild av varje möte.

Jon- Erik,RSOför Uppsala och Stockholm län, har genomfört fem besök. Intrycket har varit positivt

vid samtalen men vid följdfrågor visar det sig att företagen inte har någon arbetsmiljöpolicy. Jon-Erik

kommer att fortsätta ha kontakt med företagen för att ge kvalificerad hjälp.

Sammania t har 43 besök enomförts.

Rådgivningochstödpertelefonoche-post

Uppskattas sammanlagt för samtliga RSOtill ca 2 % av 0,5 ärsarbetskrafter = 18 timmar.

UtbildningförRSOVarje RSOhar deltagit i utbildning i genomsnitt 18 timmar under 2012.

Information- och utbildningsmöten har genomförts den 6 september, den 4 oktober, den 31 oktober

och den 4 december. Mötena har i korthet innehållit avstärnning från respektive uppdragstagare,

informationsutbyte mellan RSOoch arbetsgruppen samt utbildning som anges nedan.

Två RSOhar informerat vid olika tillfällen om sina respektive uppdrag och arbetsmetoder, den 6 sep

av Civilekonomernas ombudsman David Eriksson som tidigare var RSOför Unionensamt den4 okt av

Fajer Fajerson, RSOför Akademikerförbundet SSR.

Agneta Karlström på Arbetsmiljöverket informerade den 31 okt om hur arbetsmiljöinspektörer

arbetar och gav tips om material. RSObeställer och tar med material från Arbetsmiljöverket med

information om AV, SAM, chefens ansvar och skyddsombudets roll vid besök.

RSOhar deltagit i en endagsutbildning i Skyddsombudsrätt i okt i Stockholm respektive Göteborg via

Arbetsmiljöforum och på arbetsmiljömässan Gilla Jobbet samt Skyddsombudets dag, den 24-25 okt

på Älvsjö-mässan.

Magnus Skagerfält, ansvarig för arbetsmiljöfrågor på Sveriges Ingenjörer, har deltagit vid mötet den

4 dec.

1

C IEKONOMERNA Jusek11\11a.•4E..SverigesIngenjörer•

Civilekonomerna, Jusek,Naturvetarna och SverigesIngenjörer egeninsatser för RSOverksamhet

2012

För perioden 20 mars tom 31 december 2012 har förbunden gemensamt arbetat ca 850 timmar i RSO

verksamheten.

Insatsen beräknas motsvara en kostnad av 396 000 kr. inkl. sociala avgifter.

Med följande fördelning: 381 000 kr avser arbetsgruppens arbete och 15 000 för intern It-tekniker

och ekonomiansvariga vid Sveriges Ingenjörer.

Arbetstid nedlagt från respektive förbund där fyra personer tillsammans utgör en arbetsgrupp för

RSO-verksamheten.

Arbetsgruppen har arbetat med följande:

Framtagande av en plan för RSO-verksamheten, utformning av annonsering, genomgång

ansökningshandlingar, hålla intervjuer med kandidaterna, utse uppdragstagare och utforma avtal

med respektive uppdragstagare och med respektive arbetsgivare. Utarbeta en utbildningsplan för

RSO,upprätta tidrapporteringsrutiner, utforma en arbetsbeskrivning, framtagande av brevmallar och

visitkort. Löpande kontakter med uppdragstagarnas arbetsgivare har skett gällande fakturering,

tjänstledighet, semester, mm.

I arbetsgruppen har ingått Martin Edrenius, Jusek, Ann-Kristin Eriksson, Civilekonomerna, Mats

RoAn, Sveriges Ingenjörer samt Anna Sonesson, Naturvetarna.

Arbetsgruppgruppen har ordnat interna utbildningsdagar och engagerat externa utbildare. Vidare

har införskaffats litteratur och informationsstöd inom arbetsmiljöområdet.

Inom arbetsgruppen har utsetts en kontaktperson för varje RSO.

Ett intensivt arbete har lagts ner på registerfrågor inom och mellan förbunden samt inköp av datorer

och telefoner. Arbetet med att lösa integration i datanätverket mellan förbunden och RSOhar

medfört extra arbete.

Arbetsgruppen och RSOhar gemensamt utformat en checklista som stöd vid företagsbesök, samt en

definition av begreppet psykosocial arbetsmiljö. Många av förbundens medlemmar har oreglerad

arbetstid. Det kan medföra för mycket övertidsarbete vilket i sin tur ofta ger hälsoproblem, en

sammanfattning angående arbetstid har gjorts.

Månatliga möten har ägt rum med samtliga i arbetsgruppen och RSO.Inför mötena har

arbetsgruppen upprättat agenda och bjudit in externa föreläsare.

Löpande attestering av tidrapporter och utlägg till ekonomienheten har hanterats av arbetsgruppen.

1

CiVilEKONOMERNA Jusek 4.4fi..SverigesIngenjörer•

Vidare har arbetsgruppen fortlöpande informerat om sitt arbete till förbundens förhandlingschefer,

som fungerat som styrgrupp till RSOverksamheten.

1förhandlingschefsgruppen har ingått Mikael Andersson, Civilekonomerna, Mikael Rosengren,

Sveriges Ingenjörer, Bo Seving, Naturvetarna samt Hans Sköld, Jusek.

2

CD

Stockholm2013-03-26

ArbetsmiljäverketLedningsstabenAtt: KerstinLindberg

11279 Stockholm

Slutligredovisningav regionalskyddsverksamhetför år 2012

Svenska Hamnarbetarförbundetlämnar här redovisning av vår regionala skyddsverksamhetför ar 2012, se bilaga 1. Förbundets kostnader för regional skyddsverksamhet i hamnarnauppgår till kronor 316.530 kronor, se bilagorna 2 a och 2 b. Revisorerna har lämnat singranskningsrapportpå bilaga3.

Vi har tidigare erhållit 127 300 kr 120330och 28 500 kr 120914,tiBsammanS155 800kr ochde 34 200 kr kan sättas in på vårt bankgiro 381-0512.

Vänlig hälsningSVENSKAHAMNARBETARFÖRBUNDET

c-6Berrt Schon

8 SVENSKA HAMNARBETARFÖRBUNDET

Postadress Telefon Fax Postgiro E-postSödra Hamnvägen42 08-66732 50 08-667 84 47 37 00 30-9 infoahamn.nu11541 Stockholm eskile.harnn.nu

Bankgiro Hemsida

381-0512 www.hamn.nu

0‘ 1 #144.h

CO

kl> Svenska Hamnarbetarförbundetot•

4•0911

1 (3)

Stockholm den 2013-03-22

Arbetsmiljöverket

Lindhagensgatan 133

112 79 Stockholm

Kopia:

Kerstin Lindberg, Ledningsstaben

Redovisningav Svenska Hamnarbetarförbundetsregionala skyddsverksamhetenligtöverenskommelse av den 2012-03-22(beteckning AG 2011/101662)

Översiktligbedömning av effekternaav RSO-insatsernaför hela organisationen

Längsmed Norrlandskusten finns ett antal mindre lastageplatser och hamnar som både

helt och delvis saknar tillsvidareanställd personal och som bemannas av timanställda

hamnarbetare. Det medför svårigheter att hålla kontinuitet i arbetsmiljöarbetet, vilket

gör insatserna från Hamnarbetarförbundets regionala skyddsombud ytterst angelägna.

RSO-arbetet i Ådalen är problematiskt eftersom endast enstaka av de tillfälligt

anställda är fackligt anslutna och arbetar sporadiskt med fartyg. RSOhar svårt att få

företagen att anvä nda signalmän.

1norra Sverige dominerar trä- och pappersindustriernas gods och en hel del

vindkraftverkstransporter. Inriktningen är inventering och information kring

problemen med vikarmskranar och utveckling av checklistor för arbeten med tunga

höga lyft samt arbeten med fallskydd och olika nya skyddsutrustningar. Likaså sker ett

fortsatt arbete med felaktiga och falskmärkta one way sling och hur godssurrningen

ska gå till.

Det sydöstra distriktets huvudhamnar, Mönsterås och Sölvesborg, har i huvudsak egen

tillsvidareanstälid persona I och RSO-verksamheten består i att stödja dessa. R50 för

sydost har i Mönsterås medverkat till att lösa arbetstidsproblem i samband med

skiftarbeten.

RSOhar stor betydelse för skyddkommitt&, för att informera om de skrifter

Arbetsmiljöverket tagit fram. Särskilt gällande riskbedömning, analyser, arbetsrutiner

och checklistor.

En omorganisation av Hamnarbetarförbundets arbetsmiljöorganisation pågår med ett

bildande av arbetsmiljöutskott i norra och södra Sverige, vilket kan komma att initialt

lägga en större tyngd på RSOsroll.

Svenska Hamnarbetarförbundet Tel 08-667 32 50 Mobil ordf. 0708-40 22 54

Södra Hamnvägen 42 Fax 08-667 84 47 e-mail eskil@hamn.nu

115 41 STOCKHOLM

1

19440 0m4:4 Svenska Hamnarbetarförbundet

"kfnati

2 (3)

Uppdelningav bidraget på regionalskyddsombudsverksamhet,utbildningavregionalaskyddsombudochstandardiseringsverksamhet

Den totala kostnaden för den regionala skyddsombudsverksamheten 2012 var316 530 kronor. Av detta har 75 244 kronor använts till direkt verksamhet ochresterande 241 286 kronor till utbildning. 1procent blir det ca 40 % för den direktaverksamheten och 60 % för utbildning.

Många av norra distriktets hamnar har liknande hantering och mycket av RSO-arbetetgår åt till harmonisering och standardisering av regler, vilket börjar ge gott resultatmed att exempelvis de största aktörerna undertecknat normerandearbetsmiljödokument.

Bidragensfördelning på branschereller motsvarande

Hamnarbetarförbundet har två regionala skyddsombud. Ett för norra Sverigeoch ett för sydöstra Sverige. Derassammanlagda årsarbetstid är betydligtunder 1800 timmar per år.

Totalt i Sverige berörs cirka 10 arbetsplatser.Det norra regionala skyddsombudets distrikt är det största med 75 milomfattande 5-8 arbetsställen i Kalix, Rundvik, Iggesund,Söderhamn och ettantal lastageplatser i Ådalen.Kalix två hamnar är åtskilda och har olika huvudmän. Utvecklingen har varitgynnsam i Kalix hamnar och verksamheten förväntas fortsätta öka underkommande år.Det södra regionala skyddsombudets distrikt omfattar sydostkusten, där de tvåhamnarna i Sölvesborg och Mönsterås utgör huvudhamnar.

2 gånger per år genomförs arbetsmiljöbesök av förbundets RSOsamt påbegäran.

En lönekostnad på 75 244 kronor har 2012 använts till specifik SRO-verksamhet. RSO-verksamhetenför Kalix har sköttsisamarbete medhuvudskyddsombudet i Piteåför att undvika långa och kostsamma resor.Till detta kan läggasett icke redovisat administrativt arbete som sammantagetkan uppgå till cirka en arbetsvecka för ett regionalt skyddsombud samt andraarbeten som inte är möjliga att särskilja då de till vissdel integrerasHamnarbetarförbundets arbete.

SvenskaHamnarbetarförbundet Tel 08-667 32 50 Mobil ordf. 0708-40 22 54Södra Hamnvägen 42 Fax08-667 84 47 e-mail eskil@hamn.nu115 41 STOCKHOLM

0‘4"4443 (3)

Svenska Hamnarbetarförbundet-4 nati "

Översiktlig beskrivning av innehållet 1utbildningsinsatser

Utbildning har skett på och i samarbete med Runöskolan.

Innehållet i arbetsmiljöutbildningen har varit:

Systematiskt arbetsmiljöarbete och riskbedömning.

Nulägesanalys av arbetsplatser.

Tillbud och arbetsskador.

Rättigheter och skyldigheter för arbetsmiljöarbetet.

Att hantera en arbetsmiljöfråga.

Handlingsplan för skyddsarbetet på hemmaplan.

Sammantaget har 16 personer deltagit i utbildningen om tre dagar. 16 x 3 = 48 dagar.

Översiktlig redovisning av egna och mottagna bidrag och insatser för RSO- arbetet

Det bidrag som erhållits är 190 000 kronor från arbetsmiljöverket vilket innebär att

Hamnarbetarförbundet stått för 126 530 kronor av regionaia

skyddsombudsverksarnheten.

Svenska Hamnarbetarförbundet

Stockholm 2013 03 25

74, 47",Anders Forsström

Arbetsrniljöansvarig

holm 201 03 25

C-444-4

Berit Schön

Firmatecknare

Svenska Hamnarbetarförbundet Tel 08-667 32 50 Mobil ordf. 0708-40 22 54

Södra Hamnvägen 42 Fax 08-667 84 47 e-mail eskil@hamn.nu

115 41 STOCKHOLM

13;11XSVENSKAHAMNARBETARFÖRBUNDET

Ekonomisk redovisning för utbildning av skyddsombud år 2012

Verifikatior Namn lön/arvode traktament resor

Björn A. Borg 1 353

övrigt

653 Eskii Rönk 4 985

187

698 Runö Kursgård

89 129658,683,684,

685,689,690, )

693,739 Arvode mm, deltagare 79 793 7 620 7 211

590,596,619,

632,638,642,662,676,758 Resor, deltagare 21 741

Summa 86 131 7 620 29 139 89 129

Sociala kostnader 0,42*6338

2 662

Sociala kostnader 0,3142*(79793+4100783)

26 605

Summa soc, kostnader

29 267

Totalsummor

Lön/arvode

86 131

Resor och traktamenten

36 759

Sociala kostnader

29 267

Material, Utbildningskostnader, Logi

89 129

Totala kostnader

241 286

AMV 2010 2013-02-05

SVENSKAHANINARBETARFÖRBUNDET

Ekonomisk redovisning för skyddsombud år 2012

Verifikation lön/arvode traktament resor Övrigt

Eskil Rönk 11 394

2349 1190

Thomas Höglund

265 Träff om virkesl. rn.m.

5950

425 Research engångssling 5 440 1480 3900

426 Besök KV o Cerbrex 6 800 1900 1998

427 Kontroll CE-märkning 4 080 660

525 Besök Norrlandshamnar ang. 4 080 1440 5340 1700

591 Träff med skyddsomb S-sva 2 800 640 2 940 1610

Summa 34 594 6 120 16 527 10 450

Sociala kostnader 11394* 0,42

4 786

Sociala kostnader 30249*0,3142

9 504

Summa soc. Kostnader

14 290

Material etc

279 L Ahnberg, Arbetsmiljö

3 713

Summa

3 713

Totalsummor

Lön/arvode

34 594

Resor och traktamenten

22 647

Sociala kostnader

14 290

Material, prenumerationer, lokal,övrigt

3 713Totala kostnader

75 244

A-) AMV 20102013-02-05

ou'LH4

rry

4'1711uQ SVENSKA HAMNARBETARFÖRBUNDET

Undertecknade revisorer, utsedda att granska Svenska Hamnarbetarförbundetsräkenskaper för år 2012, har funnit bilagda ekonomiska redovisning för regionalskyddsverksamhet i hamnarna styrkta med vederbörliga verifikationer och godkännerdensamma. Kostnaderna har sammanlagt uppgått till 316 530 kr.

Stockholm den 5 februari 2013SVENSKAHAMNARBETARFÖRBUNDET

Pontus Almqvist Bertil Bruhn 7 JodefVölgyi

Postadress Telefon Fax Postgiro E-postSödra Hamnvägen42 08-667 32 50 08-66784 47 37 00 30-9 infohamn.nu 11541 Stockholm eskilhamn.nu

beritaharnn.nu

Bankgiro Hemsida381-0512 www.hamn.nu

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

2012

FÖR DET FACKLIGA

STANDARDISERINGSARBETET

INOM ARBETSMILJÖOMRADET

0000,2 1.4.3

4,11

.i,Cif: saco

p,9 e... 4+4,,,,

"ofkaft.0

VERKSAMHETSBERÄTTELSE2012

LO, TCO och Saco samordnar gemensamt det fackliga standardiseringsarbetet inomarbetsmiljöområdet. Samordningen sker inom den förbundsgemensamma arbetsgruppen förstandardiseringsfrågor (ASTA) vars sekretariat administreras av LO. Arbetsgruppensledamöter framgår av bilaga 1.

I samverkan med förbunden pågår ett utvecklingsarbete för att förbättra möjligheterna tillinflytande inom den harmoniserande standardiseringsverksamheten.Förbundens medverkan,prioriteringar och strategier för arbetet koordineras inom ASTA.

Inom arbetsgruppen samordnas all verksamhet som rör standardisering. En stor del avstandardiseringsprojekten är mandaterade utifrån maskindirektivet och direktivet ompersonlig skyddsutrustning. Det blir också allt vanligare med standardiseringsprojekt inomtjänstesektorn. Av Kommissionens så kallade standardiseringspaket som presenterades i juni2011 framgår tydligt viljan att effektivisera den inre marknaden när det gäller tjänster medhjälp av standardiseringen. I den under 2012 beslutade förordningen påstandardiseringsområdet bekräftas också målsättningen att man ska kunna ge mandat förolika tjänstestandarder på samma sätt som man gör inom produktområdet. Fackligaerfarenheter visar dock att tjänstestandarder löper större risk att komma i konflikt både mednationell lagstiftning och med kollektivavtalen.

Den fackliga arbetstiden som går till deltagande i intemationella eller nationella möten itekniska kommitt&r finansieras av förbunden själva. Dessa kostnader redovisas inte i dennaverksamhetsberättelse. En uppskattning av förbundens egna insatser för 2012 uppgår till ca 2heltidstjänster, förutorn LOs resurser för samordning

Nedan redovisas LO, TCO och Saco deltagande i såväl intemationellt som nationelltharmoniserande standardiseringsarbete inom arbetsmiljöområdet.

Förekommande förkortningar förklaras i bilaga 2.

Verksamheten inom ASTAs olika budgetområden är indelad enligt följande:

Medverkan i harmoniserande standardiseringsarbeteSamordning och planeringStandardisering, information och utbildningUtbildning i teknisk standardiseringsengelskaAvgifter

Kostnader för respektive område framgår av bilaga 3.

3

nik Medverkan i harmoniserande standardiseringsarbete

Nedan redovisas de förbund inom LO, TCO och Saco som deltagit i internationellt ochnationellt standardiseringsarbete inom arbetsmiljöområdet.

I nedanstående redovisning återges inledningsvis för respektive förbund en sammanfattningav rapporterna från eventuellt internationellt deltagande.

För varje förbund återges också medverkan i svenska tekniska kommitt&r. Inga rapporterredovisas från denna medverkan. Denna redovisning syftar framförallt till att redovisabredden av våra egna fackliga insatser inom standardiseringsområdet.

Svenska Byggnadsarbetareförbundet

CEN/TC10/WG 4. Mobila arbetsplattformarJörgen Eriksson deltog den 20-22 februari 2012 på möte på BSI i Gunnersbury, London.Förslag till standard hade då varit ute hos deltagarna. Under dessa dagar så enades gruppen,under ledning av ordförande Adrian Bolton, om ett justerat förslag som skickades tillgruppen för genomläsning. Om det fanns ytterligare marginella justeringar så skulle dessagöras. Ett möte bokades till den 23-25 april om det skulle uppstå något så att gruppen skullebehöva träffas igen. Så blev det inte utan mötet ställdes in.

Gruppen fick ett slutligt standardförslag som godkändes och som skickades ut tillmedlemsländerna för yttrande. När synpunkter inkommit på förslaget så kommer ordförandeatt sammankalla till möte i London för genomgång av synpunkterna.

Jörgen Erikssons uppfattning är att det är ett för våra grupper bra förslag till standard.

Medverkan iSIS/TK 173SIS/TK 193SIS/TK 249SIS/TK 262SIS/TK 460SIS/TK 468SIS/TK 497

svenska tekniska kommittarByggnadsställningarTakprodukter och takskyddBult och spikpistolerLyftkranarBygghissarBärbara handhållna kapmaskinerFarliga ämnen fr bygg o anl.produkter

Ulf Kvarnström/P-0 AxelssonLeif WallLeif WallJörgen ErikssonJörgen ErikssonJörgen ErikssonJörgen Eriksson

Svenska Elektrikerförbundet

Medverkan i svenska tekniska konunitt&rSEKTFK11 Elektriska luftledningar för starkström Ulf CarlssonSEK/TK 64 Elinstallationer för lågspänning Urban Pettersson/Mikael PetterssonSEK/TK 78 Säkerhet vid arbete Göran Söderlund/Per-Håkan Waern

Fastighetsanställdas förbund

Medverkan i svenska tekniska kommittUrSIS/TK 230 Trädgårdsmaskiner Tommy NygårdsSIS/TK 314 Städkvalitet Peter Frommelin

GS (Facket för Skogs-, Trä- och Grafisk bransch)

Medverkan i svenska tekniska kommittarSIS/TK 212 MotorsågarSIS/TK 231 SkogsmaskinerSIS/TK 247 Träbearbetningsmaskiner o verktygSIS/TK 398 Sågningsskydd

Handelsanställdas förbund

Medverkan i svenska tekniska kommittarSIS/TK 380 Ergonomi

Kenneth JohanssonKenneth JohanssonK Johansson/IVIIsaksonKenneth Johansson

Martine Syrjänen Stålberg

Industrifacket Metall

CEN/TC 114. Machinery safetyISO/TC 199. Safety of MachineryLars-Erik Folkesson deltog på möte den 6-14 oktober 2012 i Montreal Kanada. Samarbetetmed IEC och ISO TC 199 ska öka under 2013. Det blev en lång diskussion angåendesammanslagningenav säkerhetskategorierna i ISO 13849-1 och IEC 62061. Tyskland är intepositiv till detta arbete. I övrigt flöt mötet på i en positiv anda och alla WG-grupperna var däroch informerade om vad som hade gjorts sedan förra paraplymötet våren 2011. Undertorsdagen och fredagen var vi inbjudna till Kanadas standardiseringskonferens.

Kommande möten:Våren 2014 i Holland (CEN/TC 114).8-9 april 2014 i Japan (ISO/TC 199).

ISO/TC 391SC10/ WG 1. Machine tools / Safety of Machinery / Metal forming machineLars-Erik Folkesson deltog på möte den 12-17mars 2012 i Cincinnati USA. WG 1 gickigenom kommentarerna för del 1 och blev klara. Vad som är kvar är att hitta bra tabeller förPerformence Level (PL) och kategorier. För detta har vi tillsatt en arbetsgrupp för attpresentera ett förslag i november. Det finns mycket kvar att göra innan alla delar är klara.Gruppen beslutade att förlänga våra möten med en dag. Jag hoppas vi kommer att ha detmesta klart i del 1 som kommer att gälla för alla typer av pressar och att vi kan sända ut dentill en bredare grupp i november 2012.Del 1 skickasut för godkännande först när någon annan del är klar att godkännas.

Inför nästa möte har vi utsett två arbetsgrupper och Frankrike ska ta fram ett underlag förhydrauliska pressar som är del 3. Förslagen kommer att sändas ut för kommentarer tillgruppen senast 30 september.

Lars-Erik Folkesson deltog på möte den 13-15 november 2012 i Paris, Frankrike. Gruppengick igenom kommentarerna för ISO/WD 16092 del 1 och blev klara. Vi gick också igenomalla referenser från EN till ISO. Vi påbörjade del 2. Arbetsgruppen presenterade ett förslagför PL. Det finns mycket kvar att göra innan alla delar är klara. Det mesta blev klart i del 1som kommer att sändas ut till en bredare grupp.

Inför nästa möte kommer arbetsgruppen att ta fram tabeller som stämmer med ISOs sätt attskriva och stämma av PL-kategorierna. Man ska också ta fram underlag för arbetet med del2-4 som ska starta 15-16 november efter WG 1 mötet. Förslag till elektriska pressar kommeratt presenteraspå mötet i april 2013.

Kommande möten:15-18 april 2013 i Diisseldorf, Tyskland

ISO/TC 39/SC 10/WG 2,3,4. Machine tools / Safety of Machinery / Turning machineLars-Erik Folkesson deltog på möte den 11-12juni 2012 i Frankfurt, Tyskland. WG 2 fick enny ordförande Matthias Timm. Ordföranden hade som mål för mötet att slutföra processenmed att ta fram ett underlag som kan sändas ut på Committee Draft (CD) till ISO SC 10 isommar. Eftersom Sverige hade länmat förslag om att ta bort specialmode (mode 3) för allaWG blev det stora diskussioner under denna punkt. Slutsatsen blev att den blev kvar inuvarande skrivning och att man väntar in kommentarerna på CD. De andra punkterna varenklare att lösa. Man skulle föreslå att CD fick en fyramånaders svarstid. Alla gruppernakommer att ha möten under 2013.

Till nästa möte ska Sverige skicka in en lösning på mode 3 och vi gör det tillsammans medFrankrike och Schweiz. Vi kommer att ta upp frågan på nästa TK-möte i oktober. Jobbetkommer att göras av AV och Scania.

Kommande möten:22-25 april 2013 i Frankfurt, Tyskland.

CEN/TC 212. FireworksBo Andersson deltog på möte den 21-22 mars 2012 i Paris, Frankrike. På mötet presenteradesen ny representant från EU-kommissionen vid nanm Julian Foley. Planen var att detta möteskulle bli slutmötet för fem standarder, men det blev det inte. WG 1 fyrverkerier är manöverens om allt utom tårtorna och det är hur de ska förankras. Ärendet är överlänmat tillKommissionen. De är också tveksamma till hur romerska ljus skjuts. Ett nytt WG 1 mötekommer att hållas tidigast i slutet av året.

Vissa smärre frågor finns att lösa främst med CEN-konsulten. Ett slutgiltigt förslag påformal vote beräknas komma 15juli 2012 med deadline 15 september.

Samma som för WG 2.

Bilpyro har inte CEN-konsulten granskat än. Men samma tidsplan beräknas som förWG 2-3.

CEN-konsulten har gett negativa yttranden och det behövs ett möte mellan WG 5 ochkonsulten. Formal vote beräknas komma 1 december.

Kommande möten:Slutet avjanuari 2013 i Paris, Frankrike.

ISO/TC 264. FireworksBo Andersson deltog på möte den 22-24 september 2012 i Liuyang, Kina. Mötet antog 11resolutioner som behandlade följande:

Engelska gäller som arbetsspråk för all dokumentation.Att radera alla beskrivningar av transport och lagring i affärsplanen.Utse en ordförande inom tre månader till WG 1 som handlar om terminologi.Utse en ordförande inom tre månader till WG 2 som handlar om märkning och

säkerhetskrav.

5

Utse en ordförande inom tre månader till WG 3 som handlar om olika typer avfyrverkerier.

Utse en ordförande inom tre månader till WG 4 som handlar om testmetoder.Begära en förbindelse mellan ISO/TC 264 och CEN/TC 212.Begära en samverkan mellan ISO/TC 264 och FN expertkommitté för transport av farligt

gods och globalt harmoniserat system för klassificering och märkning av kemikalier. SUBexpertkommitté för transport av farligt gods.

Begära samverkan mellan ISO/TC 264 och European Fireworks Association (EUFIAS).Begära samverkan mellan ISO/TC 264 och International Fireworks Association (IFA).Begära samverkan ISO/TC 264 och International Symposium on Fireworks Society

(ISFS).

Kommande möten:September 2013 i Frankrike.

CEN/TC 150. Industrial trucksBo Andersson deltog på möte den 9-11 maj 2012 i Paris, Frankrike. Arbetsgrupperna gjordesina avrapporteringar. WG 10, som Bo medverkar i, rapporterade att de slutfört en revideringav EN12895 och att dokumentet har cirkulerats för godkännande och överlämnats till CEN.En ledamot av TC påpekade att den publicerade versionen av EN12895 lyder under tvådirektiv så revideringen bör också vara under båda. Majoriteten av TC röstade för WG 10förslag. Vidare rapporterades att WG 10 skulle överväga olika synpunkter om en översyn avEN1175.

Kommande möten:18 mars 2013 i Birmingham, England.

ISO/TC 118. Vibrations in handheld toolsAnnika Nilsson deltog på möte den 20 mars 2012 i Berlin, Tyskland. Diskussioner angåendestålborstar som man anser inte ska ingå i standarden. Diskussioner fördes också omrevisioner av gamla standarder. Alternativen om att forma en eller två WG för resolutionen68 diskuterades samt att vi ska bjuda in ISO 6544 till nästa möte för att ta upp detta. WGgruppen ska i så fall forska hur isolerade chocker och muskulära problem börjar ianvändandet.

Kommande möten:Ej bestämt.

Medverkan iSIS/TK 109SIS/TK 221SIS/TK 246SIS/TK 261SIS/TK 275SIS/TK 278SIS/TK 282SIS/TK 400SIS/TK 416SIS/TK 443SIS/TK 478

svenska tekniska kommittUrVibrationer i handhållna maskinerIndustritruckarHandhållna maskinerMaskinsäkerhet i järn- och metallverkVerktygsmaskinerIndustrirobotarMaskinsäkerhetAndningsskyddSmörjmedel och hydraulvätskorPyroteknikSocialt ansvarstagande

Annika NilssonBo AnderssonAnnika NilssonLars-Erik FolkessonLars-Erik FolkessonLars-Erik FolkessonLars-Erik FolkessonRosalie AnderssonRosalie AnderssonBo AnderssonErland Lindkvist

6

7

Kommunal

ISO/TC 84 Devices for administration of medicinal products and intravascularcathetersEva Nilsson deltog på senaste mötet i Solothurn, Schweiz, då arbetet med att revidera ettflertal standarder som berör nålar, insulinsprutor/pennor, sprutor etc. pågick för fullt. Evasdeltagande på detta möte finansieras av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Det har också påbörjats nya arbeten bl a för blindskrift på injektionspennor och liknande ochbolusinjektionsapparater. Det arbetas också med att göra standarderna mer "samstämda" iuppbyggnad och språk. Denna kommitté samarbetar med ISO/TC/2103WG 4, eftersom detberör väldigt många av kommiWns produkter.Vi samarbetar också med ISO/TC 74 "Transfusion, infusion and injection equipment formedical and pharmaceutical use".

Arbetet med riskavfallsburken kommer troligtvis också att återupptas eftersom vissatillverkare inte anser att det går att möta standarden som den är skriven idag. Sverige harförordat Cathy Lockhart från Kanada som ny ordförande.

Kommande möten:8-12 april 2013 i WashingtonHösten 2013 i Halifax, Kanada.

ISO/TC 1591SC3/WG 4 Human physical strength, manual handling and force limitsEva Nilsson har medverkat på två internationella möten i denna TC.Första i Trondheim 15-16 maj och det andra i Paris 8-9 oktober.ISO/TR12296 "Manual handling of people in the healthcare sector", har publicerats i år ochArjo Huntleigh har gjort en summering av rapporten på engelska. Önskemål finns att den böröversättas till svenska för att lättare kunna implementeras i vården.

CD 12295—Application document for ISO standards on manual handling (ISO 11228-1, ISO11228-2 and ISO 11228-3) and evaluation of static working postures (ISO 11226) håller påatt slutföras och den är nu ute på röstning.

TS 20646-1 "Ergonomic guideline for the optimization of musculoskeletal workloads"-ny titel sedan mötet I Paris. Sverige har haft stor påverkansmöjlighet både på TR 12296 ochTS 20646-1. NWIP är redan ute på röstning angående att göra TS 20646 till ny standard.Detta ska tas upp på nästa möte.

Eventuell revision av ISO 1005-serien för att få denna i linje med ISO 11228-serien ligger ipipeline för kommande arbeten liksom eventuellt ett arbete kring "Guideline for forcemeasurement", en not ska förberedas av vår ordförande Aleid Ringelberg.

Kommande möten:8 — 9 april 2013, Pisa, Italien

Medverkan i svenska tekniska kommittUrSIS/TK 228 LantbruksmaskinerSIS/TK 230 TrädgårdsmaskinerSIS/TK 238 FordonsergonomiSIS/TK 330/ag 4,6 Förbrukningsmtrl (stick o skärskador)SIS/TK 332 Sjukvårdstextilier

Emst AslundPeter LarssonPeter LarssonEva NilssonEva Nilsson

8

SIS/TK 332/ag 1SIS/TK 332/ag 3SIS/TK 351SIS/TK 360SIS/TK 380SIS/TK 402SIS/TK 525SIS/TK 551SIS/TK 562

Sjukvårdstextilier (vårdbädden)Sjukvårdstextilier (lakansskydd)AmbulanssjukvårdBrand och räddningErgonomiSkyddskläderHjälmarVårdhundarHuman Resources

Eva NilssonCarina FriskRobert NorbergMatts JangerstadEva NilssonMatts JangerstadMatts JangerstadMaria BoivieLena Jonasson Fischer

Thomas Henriksson

Lars Wåhlstedt

Livsmedelsarbetareförbundet

Medverkan i svenska tekniska kommittarSIS/TK 244 Livsmedels- och förpackningsmaskiner

Svenska Pappersindustriarbetareförbundet

Medverkan i svenska tekniska kommittarSIS/TK 253 Tryckeri- och pappersmaskiner

SEKO — Facket för Service och Kommunikation

TC 150/WG2. Industrial trucksLars Jakobsson deltog på möte den 14-16 maj 2012 i Stockholm. Teleskoptruckars standard ihängande last diskuterades, testmetoder och andra lyftdiagram, så maskinerna ska klara avsvängningar från lasten. Nästa möte planeras fortsatta diskussioner på området och sedan skamaskinernas tillbehör och infåstningar för dessa standardiseras.

Lars Jakobsson deltog på möte den 11-12 september 2012 i Milano, Italien. Teleskoptruckarsinfåstningar till personkorgar har varit på remiss och nu behandlades inkomna synpunkter.Nästa möte ska bl a infåstningama diskuteras ytterligare och hur maskinerna ska fungeratillsammans med dessa. En övrig synpunkt är att det blir svårt att bedöma säkerheten närstandarderna inte omfattar helheten. Exempelvis behandlas personkorg inte i sammaarbetsgrupp.

Kommande möten:12-13 december 2012 i Rom, Italien.

Medverkan i svenska tekniska kommittarSEK/TK 88 Säkerhet vid vindgeneratorerSIS/TK 202 VägmaterialSIS/TK 221 IndustritruckarSIS/TK 225 AnläggningsmaskinerSIS/TK 380 Ergonomi

Roger JohanssonT Brännström/M AnderssonLars JakobssonFredrik PerssonPatrik Hulin

9

Svenska TransportarbetareförbundetCEN/TC 1621WG5/PG 5. Body armourSven Sawatzki deltog på möte den 18-19 oktober 2012 i Paris, Frankrike. Draften har varitute på remiss under 2012. Frankrike har äntligen nominerat experter till gruppen,just närdokumenten gick på remiss. Ordföranden för projektgruppen och SIS projektledare kommerdärför att på plats bistå de franska experterna med en genomgång av det hittillsvarandearbetet, begränsningar, problem och så vidare, samt en preliminär genomgång av de franskakommentarerna, för att söka få dem så bra som möjligt inför remissen. Möte med franskregeringstjänsteman om standardiseringsarbetet som pågår samt genomgång av franskakommentarer. Inrikesdepartementet har för avsikt att använda sig av CE-märkningen förderas säkerhetsstyrkor i landet. Genomgång av kommentarer av den generella delen,ballistiska delen samt knivdelen, totalt tre delar.

Kommande möten:13-14 februari 2013 i Stockholm

CEN/TC 417. Maritime and port security servicesUlf Jarnefjord deltog på möte den 21-22 mars 2012 i Wien, Österrike. 2012 startar CEN enny kommitté som ska utarbeta en standard inom "maritime and port security services".Standarden är tänkt att utvecklas som hjälp för inköpare av säkerhetstjänster vid hamnar etc.Tanken är att harmonisera tjänsterna som de privata säkerhetsbolagen säljer. Priset ska intevara avgörande utan kvaliteten på tjänsterna. Arbetet är en blåkopia av en tidigare standardför tjänster inom bevakning av flygplatser där Sverige har erhållit två A-avvikelser föröverträdelser mot svensk arbetsrättslagstiftning.

Ulf Jarnefjord deltog också i det andra mötet den 4-5 juni 2012 i Bryssel och det tredje mötetden 23-24 oktober 2012 i Barcelona.

Kommande möten:30 januari 2013 i Wien, Österrike.

ISO/TC 20/SC 9. Aircargo and ground equipmentDan Holmberg deltog på möte den 8-13juli 2012 i Beijing, Kina. Den största vinsten med attåka på mötet var att få presentera lastarprojektet för delegaterna och visa de skadligaeffekterna av att lasta bagage i containers utan öppningsbara tak.Dan fick en stark känsla av att alla hade förståelse för problemet eftersom man gör på sammasätt globalt. Dan har skickat forskningsrapporten till sekretariatet för vidarebefordran till alladelegater. Änmet kommer att diskuteras på nästa möte.

Man diskuterade även bagagevikter (23 kilo) och väntar fortfarande på hur International AirTransport Association, IATA, ställer sig fortsättningsvis i frågan. Detta är en bolagsspecifikfråga som är väldigt svår att standardisera.

Kommande möten:2013 i Sverige.

Medverkan i svenska tekniska kommittkrSIS/TK 172 Värdeförvaring Ulf JarnefjordSIS/TK 221 Industritruckar Jonas PerssonSIS/TK 238 Fordonsergonomi Örjan JakobssonSIS/TK 259 Markutrustn för flygplatser/avisning Dan Holmberg

(0

SIS/TK 402SIS/TK 464SISITK 492SIS/TK 548

SkyddskläderLagerhållningssystem i stålBevakningstjänsterBakgavellyftar för vägfordon

Sven SawatzkiJonas PerssonUlf JarnefjordÖrjan Jakobsson

LO

Medverkan i svenska tekniska kommittarSIS/TK 301 Ledningssystem för arbetsmiljöSIS/TK 380 ErgonomiSIS/TK 423 Luftkvalitet

TCO

Medverkan i svenska tekniska kommittarSEK/TK 106 Elektromagnetiska fältSIS/TK 478 Socialt ansvarstagande

Lärarförbundet

Medverkan i svenska tekniska kommittarSIS/TK 327 Tandvård

Vårdförbundet

Medverkan i svenska tekniska kommittarSIS/TK 164/ag 11Lättöppnade förpackningarSIS/TK 329 Anestesi och respiratorutrustningSIS/TK 330 Förbrukningsmtrl inom sjukvårdenSIS/TK 330/ag 4 Förbrukningsmtrl (stick o skärskador)SIS/TK 332 SjukvårdstextilierSIS/TK 332/ag 1 Sjukvårdstextilier (vårdbädden)SIS/TK 332/ag 2 Sjukvårdstextilier (operation)SIS/TK 349 Steriliseringmedicintekniska produkterSIS/TK 351 AmbulanssjukvårdSIS/TK 527 Renhet på operationsrum

Unionen

Medverkan i svenska tekniska kommittarSIS/TK 301 Ledningssystem för arbetsmiljöSIS/TK 503 Kundkontaktcenter

Saco

Medverkan i svenska tekniska kommittarSIS/TK 334 Hjälpmedel för personer med funk.neds.SIS/TK 423 Luftkvalitet

Sven BergströmSten GellerstedtS Bergström/G Skarping

Lars WallerLars Bengtsson

Fadi el Homsi

Stefan LundbergNils PaulssonStefan LundbergStefan LundbergChristina JohanssonChristina JohanssonChristina JohanssonMarie BanckBjörn StrömbergElisabeth Liljeblad

Börje SjöholmUlric Öhman

Christina LundqvistPer Salander

11

Samordning och planeringEtt fackligt standardiseringsmöte genomfördes på Rönneberga den 1 - 2 februari 2012 därsamtliga aktiva LO-företrädare bjöds in. Deltagarna gavs möjlighet att rapportera från sinarespektive projekt. Ulf Jarnefjord föredrog ett förslag till europeisk standard förbevakningstjänster på flygplatser som Transportarbetareförbundet hade gett remissvar på.Tjänstestandarden innehöll flera saker som strider mot svensk lagstiftning, bl a fanns en listamed skäl för avsked från tjänsten som bryter mot våra svenska arbetsrättsregler. Tack vareTransportarbetareförbundets arbete med remissen begärde Sverige en A-avvikelse påstandarden. Därmed kommer inte de punkter som bryter mot svensk lagstiftning att gälla iden kommande europeiska standarden.

Eva Nilsson från Kommunal redovisade sitt arbete inom den internationellastandardiseringen när det gäller behållare för gamla sprutspetsar. Gruppen fick också seStandardiseringens Konsument- och Arbetstagarråd (SKA-rådet) film kring fackligtdeltagande inom standardiseringen där Eva Nilsson medverkar.

Bo Andersson från IF Metall gav en fördjupad redovisning om truckstandardiseringen.Ditkuterades också den fackliga samverkan kring olika typer av truckar.

HESAs årliga europeiska nätverksmöten har med anledning av bristande finansieringförändrats till att endast finansiera aktiva medlemsländers medverkan. Ett uppföljningsmöteefter Köpenhamnsmötet i september 2011 hölls den 8-9 mars 2012 i Bryssel. Ytterligare ettnätverksmöte hölls den 4-5 juni 2012 på Malta där förslaget till standardiseringsförordningdiskuterades. Ett tredje möte hölls i Bryssel den 19-20 december 2012 med anledning av dennya förordningen på standardiseringsområdet. Diskussionerna rörde den framtidaorganisationen av standardiseringsfrågorna inom EFS och Institutet. Sven Bergströmmedverkade på samtliga möten och på sista mötet medverkade även Ulf Jarnefjord.

EU Kommissionens Rådgivande kommitté för arbetsmiljöfrågor har även tillsatt enarbetsgrupp för standardiseringsfrågor där Sven Bergström medverkar. Under året har tremöten hållits varvid Sven Bergström medverkat på två.

ASTAs årliga planeringskonferens genomfördes den 12—13 september 2012 påSkepparholmen där bl a omvärldsanalys och verksamhetsplan för 2013 diskuterades ochfastställdes.

Standardisering, information och utbildningUtbildningen kring arbetsmiljö, standardisering och EU omfattar tre dagar och genomfördesden 13—15 augusti 2012 på Näsby Slott. 10personer deltog.

Utbildning i Livelink genomfördes den 22 maj 2012 i LO-huset, där 9 personer deltog.

Arbetet med revidering av boken "Arbetsmiljö, standardisering och EU" har pågått underåret. Beräknas bli klart under 2013.

12

Utbildning teknisk standardiseringsengelskaUtbildningen är inriktad på att ge förbundsrepresentanterna tillräckligt goda kunskaper iteknisk standardiseringsengelska för att kunna utöva ett bra inflytande inomeuropastandardiseringen och kunna förstå nya förslag på standarder.

För att täcka upp detta relativt omfattande kursbehov för personer med olika kunskaper iteknisk standardiseringsengelskahar vi ett samarbete med Veronica J Palling och företaget"VJ Languages" i Nottingham, England.

Våra principer är att grundutbildningen ska bestå av sammanlagt 3 veckors utbildning församtliga förbundsrepresentanter. Om det finns behov och medel kan utbildningen utökas medytterligare 1 vecka. Nya förbundsrepresentanter ska ha 2 veckors utbildning första året och 1veckas utbildning året därpå.

Arets utbildningar har fördelats enligt följande:

o Per-Håkan Waern, Elektrikerna; Patrik Hulin, SEKO; Kenneth Johansson, GS; TorbjörnJonsson, Fastighets; Ernst Aslund, Kommunal; Lena Jonasson Fischer, Kommunal; MikaelPettersson, Elektrikerna, har fått två veckor vardera.

o Ulf Carlsson, Elektrikerna; Martine Syrjänen, Handels; Matts Jangerstad, Kommunal;Lars Jakobsson, SEKO; Roger Johansson, SEKO; Fredrik Persson, SEKO; MagnusAndersson, SEKO, har fått 1 vecka vardera.

AvgifterFörvaltnings- och intressentavgifter till standardiseringsorgan.

Bilaga 1

Ledamöter i arbetsgruppen för standardiseringsfrågor (ASTA)

Leif Wall

Per-Håkan Waern

Torbjörn Jonsson

Kenneth Johansson

Martine Syrjänen Stålberg

Chaker Nassar/Stefan Eriksson

Lars-Erik Folkesson

Lena Jonasson Fischer

Thomas Henriksson

Lars Wåhlstedt

Thomas Brännström

Ulf Jarneijord

Karin Fristedt

Stefan Lundberg

Sven Bergström

Therese Roselin Göthe

Svenska Byggnadsarbetareförbundet

Svenska Elektrikerförbundet

Fastighetsanställdas förbund

GS

Handelsanställdas förbund

Hotell och Restaurang Facket

Industrifacket Metall, vice ordförande

Kommunal

Livsmedelsarbetareförbundet

Svenska Pappersindustriarbetareförbundet

SEKO —Facket för Service och Kommunikation

Svenska Transportarbetareförbundet

Saco

TCO/Vårdförbundet

LO, ordförande

LO, sekreterare

Suppleanter

Jörgen Eriksson

Jaimika Fahlander

Bo Andersson

Peter Larsson

Per-Åke Persson

Börje Sjöholm

Sten Gellerstedt

Svenska Byggnadsarbetareförbundet

Handelsanställdas förbund

Industrifacket Metall

Kommunal

SEKO —Facket för Service och Kommunikation

TCO/Unionen

LO

Ordförklaringar

BSI British Standardisation Institute

BTTF Task Force of the Technical Board

CEN Europeiska standardiseringsorganisationenComité Europ&n de Normalisation

CENELEC Europeiska standardiseringsorganisationenför el och elektronik,Comité Europ&n de Normalisation Electronique

CD Committee Draft

CLC Förkortning av CENELEC i dokumentationsreferenser

DIN Deutches institut ftir Normung

DIS Draft International Standard

EN European Standard

ETUI Europafackets forsknings- och utbildningsbyrå

HESA Health and Safety, avdelning inom ETUI, hanterar arbetsmiljöfrågor

IEC International Electrotechnical Commission, den globalastandardiseringsorganisationen för el och elektronik

ISO International Organisation for Standardisation, den globalastandardiseringsorganisationenför allmän standardisering

PL Performence Level

SC Subcommittee

SEK Svenska Elektriska Kommittén. Sveriges representant i CENELEC

SIS Swedish Standards Institute, det svenska allmännastandardiseringsorganet. Sveriges representant i CEN

TC Technical Committee

TK Teknisk kommitt

TR Technical Report

TS Technical Specification

WA Workshop Agreement

WG Working Group

Bilaga 3

Budget och resultat 2012

ASTA 2012 Budget 2012 Resultat 2012

Årets bidra 1 500 000 1 500 000

Summa intäkter 1 500 000 1 500 000

Medverkan i standardiserin sarbete

LO

0

0

B nadsarbetareförbundet

30 000

25 559

Elektrikerförbundet

0

0

Handelsanställdas förbund

0

0

Industrifacket Metall

195 000

172 681

Kommunalarbetareförbundet

105 000

12 271

SEKO

60 000

23 974

Transportarbetareförbundet

170 000

91 700

Reserverat övri a förbund

15 000

0

TCO

0

0

SACO

0

0

Summa

575 000

326 185

Samordning och Planering

ASTA

107 000

115 289

Summa

107 000

115 289

Standardisering, info och utbildning

Information och utbildnin

133 000

103 802

Summa

133 000

103 802

Utb teknisk standardiseringsengelska

Utbildnin förbundshandlä are

333 000

327 668

Summa

333 000

327 668

Av ifter

Medlemsav ifter

5 000

4 875

Förvaltnin sav ift

347 000

347 000

Summa

352 000

351 875

Summa totalt 1 500 000 1 224 819