sammanställning av enkätsvar - lantmateriet.se · svensk geoprocess/wms-stompunkt enkät 131112...
TRANSCRIPT
Svensk geoprocess/WMS-stompunkt Enkät 131112 131201 Peter Andersson Sammanställning av enkätsvar, de enskilda svaren och en sammanfattning per fråga
Enkät 131112, inom Kravförstudie WMS-stompunkt Målgrupp: Referensgruppen med deltagare från kommuner och Trafikverket
Fråga 1-9 Nuläget, hur din kommun idag hanterar stompunktsinformationen Egen kommentar Kommun Fråga-1 Hur är stompunktsinformationen i plan och höjd lagrad hos er idag, digitalt/analogt?
- Punktskisser - Koordinaterna
Svar
Digitalt Trafikverket
Svar
Koordinater digitalt, punktskisser består av inskannade pappersritningar. Nacka
Svar
A: Finns både analoga och digitala skisser beroende på vad det är för punkter B: Digitalt och analogt.
Sandviken
Svar
Punktskisserna finns i form av pdf-filer. Koordinaterna lagras i kartdatabasen, och hämtas därifrån vid varje tillfälle.
Helsingborg
Svar
Punktskisser: analogt lagrat i arkiv Koordinater: lagrade i databaser, analoga utskrifter/listor finns arkiverade i pärmar.
Skellefteå
Svar
Punktskisser som pdf:er samt Koordinaterna i Access databas (Punktskisser finns inte för alla punkter utan redovisas på primärkartan)
Byts troligtvis från Access till ArcSde
Malmö
Svar
Både punktinformationen och koordinater finns analogt och digitalt Jönköping
Svar
Alla planpunkter är lagrade i kartdatabasen. De flesta höjdfixarna är inmätta och ligger också i kartdatabasen. De gamla punktskisserna finns kvar med används så gott som aldrig. Koordinaterna finns i stort sett bara digitalt efter övergången till SWEREF99.
Upplands Väsby
Svar
Analoga pktskisser, dock ej komplett. I kartdatabasen. Koordinater finns på alla. Arboga
Svar
Punktskisserna analogt, koordinaterna digitalt Avesta
Svar
Analogt, Punktskisser + digitalt i databas Enköping
Svar
De är lagrade digitalt Eskilstuna
Svar
Digitalt Hallstahammar
Svar
Skisser i pdf format Koordinater digitalt
Sala
Svar Punktskisser finns analogt Koordinater finns digitalt
Bollnäs
Svar Digitalt, punkter länkade till skannade skisser med lägesbeskrivningar.
Gävle
Svar Både och.
Ljusdal
Svar Stompunkterna finns lagrade digitalt Vi har analoga punktskisser
Hudiksvall
Sammanfattning Punktskisser: väldigt blandat; analogt, inskannat analogt samt digitalt. Koordinater: mestadels digitalt i någon databas
Kan bli svårt att få in punktbeskrivningar i tjänsten. I tjänsten kan det istället hänvisas till kontaktperson på kommunen. Viktigt att det finns koordinater på höjdfixarna för att det ska vara möjligt att visa dem på en karta. Vid byte till RH 2000 tar kommunen fram koordinater på sina höjdfixar om de inte hade det sen tidigare.
Fråga-2 På vilket sätt tillhandahålls stompunktsuppgifter till externa användare idag?
Svar
För de som har uppdrag till oss kan man få behörighet att läsa och hämta själv, för övriga sker leverans efter beställning.
Trafikverket
Svar
Gratis via en öppen webbkarta. Nacka
Svar
Efter förfrågan från kunder levererar vi koordinater via mail eller annat lämpligt sätt Sandviken
Svar
Beställning via den digitala karttjänsten eller e-mail, i enstaka fall per telefon Leverans i regel via mail.
Helsingborg
Svar
Koordinatlistor och nätkartor skrivs ut från databaserna. Punktbeskrivningar måste kopieras ur arkiv. Vi brukar maila datat direkt till kunden.
Skellefteå
Svar
Genom beställning via telefon eller mail samt hemsida med karta beställningsformulär. Andra Förvaltningar genom inloggning
Malmö
Svar
Enstaka punkter hämtas eller mejlas till beställare samt att sju större mätföretag har egen inloggning i kommunens stomnätswebbtjänst ”Kartagostom”
Jönköping
Svar
De ringer in eller mailar. Vi gör en bedömning av vilka punkter som är lämpliga att använda. Dessa skickas oftast per mail i en textfil innehållande punktnummer, koordinater, markering och info om referenssystem. Inte sällan kompletteras med en översiktlig pdf med punkterna synliga i primärkartan.
Upplands Väsby
Svar
Som pxy-filer ev pktskisserna också. Arboga
Svar
Lämnas ut digitalt (som ex. dwg plus inscannad pdf) vid behov. Avesta
Svar
Punktskisser + pdf-fil ur db Enköping
Svar
Digital leverans i form av pdf-, dwg- eller shp-filer Eskilstuna
Svar
Digitalt Hallstahammar
Svar
Koordinater i xyz-fil och skisser som pdf Sala
Svar Vi skickar koordinatfil och PDF av nätkarta eller PDF av punktskiss.
Bollnäs
Svar Ett kartblad av aktuellt område (pdf) innehållande minst tre punkter med koordinatförteckningar.
Gävle
Svar Koordinatlista och punktskiss vanligtvis.
Ljusdal
Svar Kopior av punktskisser och koordinatlista
Hudiksvall
Sammanfattning De flesta levererar via tex mail vid beställning. Några enstaka har någon sorts webtjänst.
Fråga-3 Tar kommunen betalt för stompunktsuppgifter, om ”ja” hur tar man betalt och med vilken taxa?
Svar
Nej, inte systematiskt. Trafikverket
Svar
Nej. Nacka
Svar
Det är mer administration att ta betalt för uppgiften än vad vi får in. Det finns dock en taxa för ändamålet.
Sandviken
Svar
Ja, 235 kr för tre punkter (minimum som lämnas ut), samt 141 kr per punkt utöver detta. Helsingborg
Svar
Nej, all information är utan kostnad, förutom koordinaterna på väggpunkterna. Användandet av dessa punkter innebär att man måste ha speciella konsoler som vi normalt sett inte lånar ut. Ska väggpunkterna användas för att t.ex. etablera ett byggplatsnät betraktar vi det som en tjänst som vi debiterar för.
Skellefteå
Svar
Ja! 267kr i framtagnings kostnad sen 320kr per punkt Mängd rabatt kan förekomma.
Malmö
Svar
Ja vid utlämnade av punkter enligt fastställd Plan och bygglovstaxa och årlig avgift för webbtjänsten Kartagostom
Jönköping
Svar
Ja. Byggnadsnämndens beslutade taxa med vanligt faktureringsarbete. Vi på Kart- och gis gör ett fakturaunderlag som sedan går till ekonomiavdelningen.
Upplands Väsby
Svar
Ja, om det är många de vill ha enl taxa (skl:s). Om det är få får dem de gratis för det är dyrare att administrera fakturan…
Arboga
Svar
Nej Avesta
Svar
Ja, 360:- för första punkten, sedan 200:- / st. Kart och mättaxan. Enköping
Svar
Ja, vi tar betalt av externa kunder. Första punkten 420kr och resterande punkter 84 st+moms
Eskilstuna
Svar
Ja Hallstahammar
Svar
Per punkt enligt fastställd taxa Sala
Svar Vi fakturerar och följer vår PBL-taxa. Koordinat kostar 178:- punktskiss kostar 355:- för 1:a punkt sedan 50%.
Bollnäs
Svar Nej
Gävle
Svar Det är väldigt sällan. De ingår ju i primärkarteavtal också. Men vi har taxa från PBL-taxan.
Ljusdal
Svar Ja, 288:- för första punkten, därefter 144:-
Hudiksvall
Sammanfattning Både ja och nej. Generellt tror vi att det är de större kommunerna som tar betalt och att de mindre inte gör det. Koppling till goedatasamverkan?
Fråga-4A Hur ser den kvalitetsinformation ut som kunder erhåller tillsammans med punktinformationen?
Svar
Den varierar stort beroende på vad som efterfrågas. Stomnät för järnvägsändamål har ett stort antal attribut tillgängliga avseende historik och kvalitét, markeringstyp läge m.m. Stompunkter för vägändamål varierar utifrån vilka behov som har förelegat för det projekt som upprättat punkten.
Trafikverket
Svar
Ingen kvalitetsinformation finns för enskilda punkter, annat än antal decimaler (läs mer på fråga 4B).
Nacka
Svar
Ingen. Sandviken
Svar
Genom punktkoden. En förklarande pdf bifogas. Helsingborg
Svar
Information om punktkvalitet bifogas vid leverans. Vi förklarar att punkterna ska betraktas som kontrollpunkter eftersom brister kan förekomma.
Skellefteå
Svar
Vi levererar inte kvalitetstal för punkterna utan polygonpunkter i klass 2 plan samt Fixar klass 1 höjd
Garanterar inte noggrannheten utan minst 3 punkter plan eller 2 höjdpunkter och egenkontroll
Malmö
Svar
Markeringstyp och upprätande/mät datum för punkten Jönköping
Svar
I det manuella urval som görs av någon av oss vana mätningsingenjörer delas punkter ut som anses ha en bra kvalité för ändamålet. Skriftligt framgår inte någon egentlig kvalitétsinformation annat än info om att punkttypen FIX anses ha hög noggrannhet i höjt Polygonpunkt en hög noggrannhet i planet och Piké en något lägre noggrannhet.
Upplands Väsby
Svar
Ingen speciell kvalitetsinformation, men om vi vet att punkterna är dåliga levereras dem inte. Arboga
Svar
Mätklass Avesta
Svar
Punktskisser + koordinatlista, med uppgift om koordinatsystem. Enköping
Svar
Typ av punkt (plan/höjd), Markeringstyp (dubb/rör och typ av förankring), Markeringsbeteckning (individnr), X/Y/Z värden, koordinat- och höjdsystem. SAKNAS: inmätningsår, signatur mättekniker/ingenjör, metod
Eskilstuna
Svar
Ingen Sala
Svar Skriven info om det finns kända problem i området. Vi reserverar oss för vissa förändringar av punktmarkeringen. Många faktorer kan påverka kvaliten- utjämningar, markeringsstabilitet, trafikpåverkan mm.
Bollnäs
Svar Med bifogad information: Stompunkterna ajourförs ej. Användaren själv ansvarar för kontrollen.
Gävle
Svar Man informerar muntligen om det man känner till.
Ljusdal
Svar Plan- och höjdsystem samt markering
Hudiksvall
Sammanfattning Några levererar ingen kvalitetsinformation alls, andra genom tex punktkod, markeringstyp eller en klass.
Kanske gäller inte den gamla kvalitetsinformationen när man bytt till SWEREF 99 och RH 2000.
Fråga-4B Är stompunkterna i kommunen objektkodade med hänsyn till punktkvalitet? - Finns objektkod som attribut till punkten? - Framgår punkthierarki på något annat sätt t.ex. genom punknamn/punktnummer? - Finns en objektkodlista som kan bifogas punktinformationen?
Svar
Punktkod är plan eller nivå, däremot finns attribut, se föregående fråga, detta avser järnväg. För väg se föregående fråga.
Trafikverket
Svar
Stompunkter kvalitetsklassas ej. För planpunkter skrivs alltid tre decimaler ut, i höjd skrivs antingen två eller tre decimaler ut beroende på punkttyp. (Två för höjdbestämd planpunkt, tre för stomfix.)
Nacka
Svar
Ja delvis. Arbete pågår fortfarande Sandviken
Svar
Ja, objektkod följer alltid med. Vissa punktnummer är reserverade för en viss punkttyp, men detta används bara internt. Ja, det följer med en pdf-fil med de olika punkttyperna.
Helsingborg
Svar
- Nej - Ja, det framgår av punktens detaljtyp om det gäller triangelpunkter, polygonpunkter,
detaljpunkter eller fixpunkter. - Nej -
Skellefteå
Svar
Alla punkter har samma hierarki. Alla punkter transformerade från Malmö lokala till Sweref 99 13:30. Vilka som är passpunkter syns inte.
Malmö
Svar
Nej Jönköping
Svar
Ja. Se svar 4A. Punktnummer på pikéer brukar få ytterligare en siffra i slutet av punktnumret vilket antyder vilken punkt den är utlagd ifrån. Någon kodlista bifogar vi inte.
Upplands Väsby
Svar
Nej, nej, punkthierarki genom punktnummer. Nej. Avesta
Svar
Nej Ibland Ja, olika nummerserier Nej
Enköping
Svar
Ja, Nej, Ja Eskilstuna
Svar
Polygonpunkt, triangelpunkt osv. Ja, Ja, Nej Hallstahammar
Svar
Nej Sala
Svar Nej. Vi har punktnamn som visar hierarki. Ingen lista finns men vi informerar vid leverans.
Bollnäs
Svar Nej
Gävle
Svar Hierarkin framgår av punktnumren
Ljusdal
Svar Punkterna är kodade och det framgår av punktnumret vilken typ av punkt det är. Kodlista kan bifogas
Hudiksvall
Sammanfattning Det här hanteras på många olika sätt. Vi tror att det krävs en (enkel) gemensam mall för klassning av punkter.
Fråga-4C På vilket sätt finns information om markeringssätt? - Punktnamn/nummer - Punktattribut - Punktskiss - Annat
Svar
För väg se 4A, för järnväg finns 45 attribut avseende p-nr, datum för mätning beräkning och registrering, vem utfört föregående, tidigare punktnummer, ägare till markering, koordinatsystem, tidigare koordinatsystem, lägesbeskrivning med fler attribut, punktbeskrivning etc.
Trafikverket
Svar
Allmänheten får tillgång till information om markerkingstyp från punktskissen. Informationen finns även tillgänglig internt i vår egen databas.
Nacka
Svar
Punktattribut och Punktskiss Sandviken
Svar
Genom punktattribut, men många äldre punkter saknar denna information. Helsingborg
Svar
Oftast finns den informationen endast i punktbeskrivningen. I vissa fall kan uppgift om markeringstyp finnas med i koordinatförteckningen.
Skellefteå
Svar
Punkterna levereras med attribut för markering. Punktskisser brukar inte levereras utan det går att mäta i temakartan.
Malmö
Svar
På stompunktsbeskrivningen dock ej någon skiss digitalt-skiss finns analogt Jönköping
Svar
Punktattribut i kartsystemet vilket exporteras med till de textfiler vi oftast levererar. De gamla punktskisserna innehåller naturligtvis markeringstyp.
Upplands Väsby
Svar
Markeringssätt på punktskisserna (analogt) Avesta
Svar
Punktskisser, Vi håller på att uppdatera punktattribut i db. Enköping
Svar
Text, Text, Skärmdump Eskilstuna
Svar
Attribut på alla punkter, pdf med skissen Hallstahammar
Svar
På punktskiss Sala
Svar Punktattribut / punktskiss.
Bollnäs
Svar Punktskisser
Gävle
Svar Punktskissen
Ljusdal
Svar Punktattribut och punktskiss
Hudiksvall
Sammanfattning Finns oftast på punktskiss och ibland som attribut.
Fråga-5 Underhålls stomnätet i plan och höjd? Om ”ja”, på vilket sätt? - T.ex. hur uppdaterad är informationen avseende rubbade eller saknade punkter?
Svar
Stompunkter för väg underhålls inte, däremot för järnväg. Under görs genom tillståndsbedömning enligt specifik rutin(omfattar dokumentation och fältbesiktning), åtgärd genomförs utifrån tillståndsbedömningen. Tillståndsbedömning vart 7:e år enligt plan men utfall styrs av medelstilldelning.
Trafikverket
Svar
Nacka har de senaste åren lagt ner väldigt lite energi på att hålla stomnätet uppdaterat. Raserade punkter tas bort ur databasen när det upptäcks i fält.
Nacka
Svar
Nej, diskussion pågår inom mätavdelningen om ett eventuellt framtida behov av underhåll. Dock försöker vi radera bort de punkter som försvinner.
Sandviken
Svar
De enda nya punkter som sätts är brukspunkter, markerade med mätspik, i nyexploateringsområden. En viss förtätning av stomnätet med mer varaktiga markeringar har vid tillfälle gjorts i samband med större projekt.
Helsingborg
Svar
Väggpunkterna i centrala staden underhålls och kompletteras. I övrigt sker inget underhåll förutom för fixpunkterna där vi nu har för avsikt att inventera stadens fixnät under sommaren 2014. Annars sker inget underhåll av stomnätet. Vi har speciella baser för saknade punkter, det finns dock ett stort mörkertal…
Skellefteå
Svar
Vi har en stompunktsplan som innebär att det skall läggas 150 ny punkter. Vid rubbade saknade punkter ändras punkterna till historiska i Access databasen och försvinner ur temakartan dagen efter.
Malmö
Svar
Ja Rubbad eller bortgrävdpunkt tas bort från översikten finns kvar med annan färg för internt bruk
Jönköping
Svar
Ja. Vi mäter statisk GNSS mätning vid nyetablering av större områden. Anslutningsmätningar till befintligt stomnät görs i området och viss ”upprätning” sker. Saknade punkter raderas helt enkelt ur kartdatabasen. Rubbade punkter har vi ett attribut för. Vi har digitalavvägare och ansluter ofta nypunkter till fixnätet med avvägning.
Upplands Väsby
Svar
Om mätteknikerna upptäcker att punkter är dåliga ”dödas” dem och hamnar i lagret ”DÖDA punkter” i basen. Ev de pkt ommätas och får då en ny identitet.
Arboga
Svar
Nej. Saknade/rubbade punkter uppdateras bara om de upptäcks. Avesta
Svar
Nej. Resursbrist. Men vid kännedom om borttagna punkter, markeras det i db – attribut: Borta
Enköping
Svar
Nej. Plan för ajourhållning tas fram under 2014. Eskilstuna
Svar
Nej Hallstahammar
Svar
Ingen annat än att rubbade eller på annat sätt skadade punkter redovisas i basen Sala
Svar När det upptäcks att punkter inte verkar vara OK så avförs de från databasen. Vi har inga resurser att kontinuerligt kontrollera näten.
Bollnäs
Svar Nej
Gävle
Svar Vid kännedom om detta uppdateras informationen.
Ljusdal
Svar När vi får vetskap om någon förändring så uppdaterar vi punktbasen
Hudiksvall
Sammanfattning Generellt litet underhåll, men raserade/rubbade punkter raderas/noteras i databasen när man får kännedom om dem.
Fråga-6 Vilket ansvar har kommunen för den punktinformation som lämnas ut och hur informeras kunden om kommunens ansvar?
Svar
Vi informera om status och tar ansvar för den informationen, vi kan inte ta ansvar för brister som beror på förändringar som skett efter vår tillsyn. Vi kan bara ta ansvar för det vi vet.
Trafikverket
Svar
Vi friskriver oss med följande text på punktskissen: ”Markeringen kan vara rubbad, enstaka koordinatuppgifter kan var fel. Överbestäm din mätning.”
Nacka
Svar
Vi brukar ange text som: Kommunen fritar sig från ansvar när det gäller punktens beskaffenhet.
Sandviken
Svar
Ja, det framgår av den pdf-fil som alltid medföljer. Helsingborg
Svar
Vi meddelar att punktkoordinaterna kan ha sina brister, och att de måste betraktas som kontrollpunkter. Vi hoppas därmed att vi slipper ställas till svars om någon punkt skulle vara felaktig.
Skellefteå
Svar
Vi ansvarar bara förläget då punkten mättes. Vi informerar att man är skyldig att utföra egenkontrol, samt att nya punkter fås om någon rapporteras saknad eller rubbad.
Minst 3 plan 2 höjd Malmö
Svar
Kommunen svarar för utlämnade koordinater och höjder vid mätdatumet vilket görs muntligt, samt vid användarträff för mätningsföretag
Jönköping
Svar
Det är kommunens stomnät och den svarar därför för informationen om det. Någon information till kunden om kommunens ansvar lämnas ej.
Upplands Väsby
Svar
Stort ansvar. Vi lämnar ej ut information om de är dåliga. Arboga
Svar
Inget ansvar. Avesta
Svar
Vi har totalansvar. Är vi osäkra på några uppgifter, meddelas det tydligt, skriftligt Enköping
Svar
Kommunen har inget ansvar Hallstahammar
Svar
Punkter vi själva inte har nyligen varit på och kollat, informeras kunden om att dom bör göra en egen koll mot någon eller några andra punkter.
Sala
Svar Vi har ett ansvar att hålla ett stomnät som är användbart för de mätningsarbeten som kan förväntas uppstå. Om en kund beställer 2 punkter skickar vi alltid uppgifter på minst 3 punkter men debiterar bara för de som beställts. I samband med byte av referenssystem har vi fått olika resultat i olika områden beroende på hur näten mätts. Den informationen ger en bild av kvalitén.
Bollnäs
Svar Se 4A
Gävle
Svar Informerar om det vi känner till om kvaliten
Ljusdal
Sammanfattning De flesta informerar (skriftligt) om att kommunen endast ansvarar för punkternas läge när de mättes.
Fråga-7 Vilket kontrollansvar har användaren vid användning av stompunkter och hur informeras användaren om detta ansvar?
Svar
Kunder som inte använder stomnätet i uppdrag åt Trafikverket ansvarar helt och hållet själva för detta.
Trafikverket
Svar
Se fråga 6. Nacka
Svar
Det är upp till användaren att kontrollera punkten. I övrigt se punkt 6 Sandviken
Svar
Detta framgår också av den medföljande pdf-filen. Helsingborg
Svar
Vi meddelar vid koordinatleverans att kontroller måste utföras. Skellefteå
Svar
Dom har ett eget ansvar att göra tillräckliga kontroller. Meddelas vi beställning. Minst 3 plan 2 höjd Malmö
Svar
Vi all mätning görs naturligtvis kontroller, överbestämningar så och där mätningarna utgår från stompunkter, informationens ges enligt föregående fråga
Jönköping
Svar
En ansvarig mätningsingenjör/tekniker ska alltid kontrollera sina mätningar. Mätningarna bör utföras på ett sådant sätt så att brister i kommunens stomnät upptäcks om kvalitén är kritisk. Tillämpningen bör avgöra om det är nödvändigt att t.ex. beställa två fixpunkter för att kunna överbestämma mätningar i höjd.
Upplands Väsby
Svar
De bör veta att all mätning skall överbestämmas enl regler. Arboga
Svar
Inget ansvar. Avesta
Svar
Eget ansvar. Vi kommunicerar kvaliteten på de punkter vi lämnar ut. Enköping
Svar
Se ovan Sala
Svar Vi uppmanar användare att göra kontroller av avstånd och höjduppgifter för att minimera risken att en punkt är rubbad.
Bollnäs
Svar Se 4A
Gävle
Svar Inget särskilt uttalat ansvar. Får vi information om från användare tar vi vara på det.
Ljusdal
Svar Kunden har ansvar för att punkter kontrolleras. Information via samtal
Hudiksvall
Sammanfattning Användaren har ansvar att kontrollera punkterna.
Fråga-8 Anser du att det är viktigt att informera om kommunens och användarens ansvar gällande punkternas kvalité?
Svar
Ja. Trafikverket
Svar
Ja. Nacka
Svar
Ja Sandviken
Svar
Ja, det har förekommit att användaren inte har kontrollerat på ett bra sätt, alternativt haft en övertro på punkternas noggrannhet i byggnätssammanhang.
Helsingborg
Svar
Ja, bristande koordinatkvalitet pga transformationer, omräkningar av höjdvärden och skadade punkter förekommer. Det är tyvärr i detta skick stora delar av stomnätet är idag, förutom väggpunkterna.
Skellefteå
Svar
Vi gör ingen skillnad i kvalitet. Malmö
Svar
Ja absolut Jönköping
Svar
Det är viktigt man påminns om det på något sätt i alla fall. Upplands Väsby
Svar
Mottagaren bör kunna ha den mäterfarenhet så de vet värdet av stompunkterna och ev fel. Arboga
Svar
Användaren bör rapportera kvaliteten på de punkter som användaren har använt tillbaka till kommunen.
Avesta
Svar
Ja. Enköping
Svar
Ja Eskilstuna
Svar
Ja Hallstahammar
Svar
Ja Sala
Svar Ja
Bollnäs
Svar Väldigt viktigt
Gävle
Svar Ja egentligen
Ljusdal
Svar Ja
Hudiksvall
Sammanfattning Ja
Fråga-9 Finns det någon eller några inom er organisation som har ett tilldelat ansvar för stomnäten?
Svar
Ja Trafikverket
Svar
Inte i dagsläget men det finns planer på att det ska finnas en person inom mät som ska vara ansvarig för stomnät.
Nacka
Svar
Gemensamt ansvar för MÄT-avdelningen Sandviken
Svar
Ja, men p.g.a. omorganisation är ansvaret otydligt. Jag har att leverera ett underlag för antagande av en ny stomnätspolicy. Därför kommer detta projekt mycket lägligt. Vi har dock bra och tydliga rutiner för utlämning av stompunkter, tycker jag.
Helsingborg
Svar
Det är lantmäteriavdelningen som har ansvaret när stomnätsunderhåll ska utföras. Idag har vi knappast tillräckliga personella resurser för att åstadkomma detta.
Skellefteå
Svar
Vi har en mätningsingenjör som ansvar för inmätning men, Enhetschefen har det geodetiska ansvaret.
Alla ska kunna mäta stomnät av ingenjörerna.
Malmö
Svar
Ja Jönköping
Svar
Ja. Upplands Väsby
Svar
Kart- o mätingenjören samt mätteknikerna som är ute o upptäcker fel på punkter. Arboga
Svar
Ja. Avesta
Svar
Nej Enköping
Svar
Ja Eskilstuna
Svar
Några Hallstahammar
Svar
Nej Sala
Svar Det är ett gemensamt ansvar för mätningsingenjör och fältpersonal (som har den bästa kollen på punkterna).
Bollnäs
Svar Nej
Gävle
Svar NEJ. Ingen uttalad person.
Har inget tydligt budget- och tidsutrymme för regelbundet underhåll. Och andra sidan är vi en liten kommun och upplever för tillfället att det fungerar så bra som det behövs.
Ljusdal
Svar Inte längre
Hudiksvall
Sammanfattning Ansvaret ligger antingen hos en specifik person eller hos ”mätavdelningen”.
Fråga 10-19 Önskat läge, dina synpunkter på den nya tjänsten. Tänk här utifrån två perspektiv, producent- och användar-/marknadsperspektiv. Egen kommentar
Fråga-10 Hur vill du att denna tjänst ska utformas? - Användaren laddar själv ned informationen - Användaren lägger en beställning via ett gränssnitt och kommunen levererar datat
Svar
Att användaren själv kan hämta hem punkter. Trafikverket
Svar
Ur båda perspektiven är det bäst att användaren själv laddar ner informationen, dels för att spara tid för oss själva och dels för att det går snabbare för användaren att få sin data. Gärna genom en gemensam tjänst för alla kommuner, så användare som är verksamma i olika kommuner slipper leta på olika ställen. Gärna genom både WMS och en webblösning.
Nacka
Svar
Användaren lägger en beställning via ett gränssnitt. Sandviken
Svar
Min personliga uppfattning är att användaren själv laddar ned från kommunens digitala karttjänst, och att det tydligt ska upplysas om kommunens resp. användarens ansvar. Denna uppfattning är dock inte förankrad hos förvaltningsledningen.
Helsingborg
Svar
Bäst är nog att kommunen levererar datat. Då kan vi ha koll på vad som önskas/levereras och kan ge råd och information.
Skellefteå
Svar
Om en lösning med betalningen sker, har jag inga problem med att kunderna själv laddar ner info. Annars kan man hänvisa till vår temakarta och vårt beställningsformulär.
Malmö
Svar
Användaren hämtar själv data. Jönköping
Svar
Det bästa är om användare själv laddar ner informationen. MEN om den utformas så kommer jag att sålla ganska hårt bland punkterna för att vara säker på att de som skickas ut håller en hög kvalité.
Upplands Väsby
Svar
1. Användaren går in på publik WMS-tjänst & väljer via geografiskt gränssnitt aktuellt område i Sverige & anger vilken information om stompunkterna i det området som önskas.
a. Svaret utgörs av efterfrågad information om stompunkterna i valt geografiskt område.
2. Användaren går in på publik WMS-tjänst & klickar på en/flera stompunkter a. Svaret utgörs av all information om valda stompunkter.
Önskat läge är Att alla innehavare av stompunkter/stompunktsinformation delar med sig av såväl
stompunkterna och tillhörande information, som kvalitetsdeklarationerna/metadata. Att utan ekonomiska transaktioner erbjuds alla (både innehavare och nyttjare som
inte är innehavare) att ta del av informationen Att tjänsten tillgängliggörs på geodata.se & på lm.se Att tjänsten driftas/förvaltas av Lantmäteriet Att stompunktsinnehavarna ansvarar för att tillgängliggöra och kvalitetsdeklarera sin
information i enlighet med fastställda specifikationer för STOMPUNKTER Allt till alla som önskar!
Karin Bergström
Svar
Jag tycker det skall vara en nedladdningstjänst.
Håkan Oscarsson
Svar
Användaren lägger en beställning via ett gränssnitt och kommunen levererar datat. Avesta
Svar
Användaren lägger en beställning via ett gränssnitt och kommunen levererar datat. Enköping
Svar
Båda ovanstående, dock är en e-service att föredra Eskilstuna
Svar
Användaren laddar själv ned informationen Hallstahammar
Svar
Användaren gör en beställning Sala
Svar Användaren lägger en beställning via ett gränssnitt och kommunen levererar datat. Ungefär som ”Ledningskollen”.
Bollnäs
Svar Att ladda själv är praktiskt och underlättar för kunden. Kommunen ska ha tillgång till info om nedladdningar.
Gävle
Svar Första alt kan spara tid och kanske kan kombineras med informationsytbyte. Men med andra alt behåller man värdefull kommunikation.
Ljusdal
Svar En beställning känns tryggare
Hudiksvall
Sammanfattning De flesta önskar en ”nedladdningstjänst”, alternativt en länk till befintlig tjänst hos kommunen.
Fråga-11 Vilken kvalitetsinformation (metadata) är intressant för externa användare, dvs information utöver koordinaterna?
Svar
Historik (ursprung tider för mät och ber, senast kända kontroll m.m.), lägeskvalitét m.m. Generell information om underhåll för områden etc beställs av ansvarig hos ägaren.
Trafikverket
Svar
Eventuell kvalitet, markeringstyp, senaste inventeringsdatum samt skapelsedatum. Nacka
Svar
Markeringstyp. Sandviken
Svar
Markeringstyp. Noggrannhet/mätosäkerhet i plan och höjd. Punktskisser framför allt när det gäller höjdfixdubbar, som ju kan vara svåra att hitta även med fullgott kartmaterial. Information om kommunens resp. användarens ansvar.
Helsingborg
Svar
Punktbeskrivningarna har blivit mindre viktiga nu när det är lätt att söka punkter med GNSS-mottagare. Dock är uppgift om markeringstyp bra att ha. Vi brukar inte meddela något kvalitetsvärde på punkterna.
Skellefteå
Svar
Markeringstyp. Eftersom vi redovisar punkterna på aktuell Primärkarta/Översiktskarta så anser vi att punktskisser är en sämre lösning.
Vi har info om när, i, och feltolerans som vi behåller själv
Malmö
Svar
Markering, mätdatum och med vilken mätmetod punkten producerats. Jönköping
Svar
Markeringstyp. Typ av punkt; FIX/PP är naturligtvis intressant. Upplands Väsby
Svar
När, av vem, hur har informationen framställts/inmätts, dvs. tillkomstdatum, tillkomstsätt, ansvariga för mätning/beräkning.
Karin Bergström
Svar
Referenssystem, Punktnummer, Markeringstyp, Punktskiss, Ägare (vem har skapat punkten).
Håkan Oscarsson
Svar
Markeringstyp, Underlag (berg osv), närhet till väg, skymd vinkel. Arboga
Svar
Mätklass, markering, var de ligger osv. Avesta
Svar
Punktmarkering, vilket koordinatsystem och noggrannhet Enköping
Svar
Inmätningsår/datum, Vem mätte (signatur mättekniker/ingenjör), mätmetod, instrument, mätosäkerhet
Eskilstuna
Svar
Markering Hallstahammar
Svar
kvalite och markeringstyp Sala
Svar Var det finns stomnät och vilken kvalité som kan förväntas.
Bollnäs
Svar Ref.system, kontrollinfo, markeringstyp
Gävle
Svar Beskrivning av läge och markeringstyp.
Ljusdal
Svar Markeringstyp, fix eller planpunkt, vilken typ av punkt (pp, detalj, triangel)
Hudiksvall
Sammanfattning Markeringstyp, aktualitet (mät-/inventeringsdatum), kvalitet. Kommun, kontaktuppgifter, SWEREF-zon bör finnas med.
Fråga-12 För denna typ av tjänst finns behov av att göra höjd- och planpunkternas kvalitetsinformation mer enhetlig? Hur bedömer du möjligheten till en gemensam klassningsmall?
Svar
Det borde vara möjligt, men kan finnas behov av att ha två till fyra klassningar eftersom alla sannolikt inte har samma typ av klassningsbehov och därför inte har underlag för en enhetlig klassning.
Trafikverket
Svar
Den möjligheten vi kan se för att kvalitetsklassa punkter är att ha med information om medelfel och mätmetod. Det kan även vara bra att veta vilka punkter som har varit med som referenspunkter i bytet till Sweref99 och RH2000.
Nacka
Svar
Vi är positiva till en gemensam mall. Svårt att svara på hur det går att genomföra men någon typ av klassning borde gå att få fram via den info som finns i dokumentationen vid bytet av referenssystem, i både höjd och i plan.
Sandviken
Svar
Vi har genom olika koder en slags klassningsmall, men det vore ju bättre för användarna om denna vore enhetlig över hela landet.
Helsingborg
Svar
Det kanske kunde fungera med mall enligt gamla HMK av typen 1 Riksnät, 2 Anslutningsnät, 3 Bruksnät? Bra med en gemensam mall!
Skellefteå
Svar
Alla punkter vi redoviser håller hög klass annars är dom inte offentliga utan bara arbetsmaterial.
Malmö
Svar
Först måste det tas fram nya riktlinjer för vad som är en stompunkt, markering, mätmetod, hur beräknas punkten feltoleranser, mm.
Jönköping
Svar
Det bör inte vara helt omöjligt. Mycket finns väl redan definierat i HMK? Här i Upplands Väsby har jag gjort en egen klassning i och med övergången till SWEREF99.
Upplands Väsby
Svar Enhetlig specifikation Metadata torde troligen vara densamma för Plan & Höjd-punkter.
Karin Bergström
Svar
Borde väl gå. Arboga
Svar
Mätklass och markeringstyp borde i sig redan vara enhetliga. Avesta
Svar
Bra med lika info från olika håll. Men vem bestämmer om en gemensam klassningsmall? Kan ge merjobb.
Enköping
Svar
God Eskilstuna
Svar
Inga problem Hallstahammar
Svar
Beror väl på hur kvalificerad klassningen måste vara och om man kan klara ut detta och redovisa med säkerhet.
Sala
Svar Klar fördel om det går att genomföra.
Bollnäs
Svar Genomförbar, krävs en del kontrollinmätningar.
Gävle
Svar x
Ljusdal
Sammanfattning De flesta tror att det är möjligt och att det behövs i tjänsten. Det är nog ett ganska stort arbete att ta fram en gemensam mall och för kommunerna att anpassa sina punkter till en sådan.
Fråga-13 Tjänsten ska innehålla data i SWEREF 99 och RH 2000, ska även koordinater i andra system kunna hanteras? - Din bedömning av behovet och lämpligheten - Risker/nackdelar
Svar
Ja, ett eller flera selektiva system men SWEREF 99 och RH 2000 ska vara standard. Ju mer data ju större risk för fel, men det är absolut värt det. Det bör också redovisas vilken projektion som koordinaterna avser.
Trafikverket
Svar
Vi ser inte någon anledning till att kunna ta ut koordinater i andra system än Sweref 99 och RH2000. Det är så pass sällan gamla system som ST74 och RH2000 används att det inte är värt att implementera.
Se även våra frågor under punkt 16
Nacka
Svar
Om man får med de flesta kommuner och organisationer i de nya referenssystemen så räcker det med dessa. Vill någon ha info i något annat system kan de vända sig till någon som kan transformera eller göra en translation, lämpligen kommun eller Lantmäteriet.
Sandviken
Svar
Vi har haft dessa system så pass länge (2006 resp.2008) att i stort sett allt nytt är projekterat i dessa system. Vi använder då SWEREF 99 1330, men risken finns kanske att detta kan förväxlas med TM.
Helsingborg
Svar
Det kan finnas risker med att ha med gamla system. I synnerhet om det handlar om äldre system där lokalt framtagna transformationssamband har använts för omräkning till SWEREF. Det kan säkert fungera om endast ”rikets” system är med, men det ställer krav på att användaren har nödvändiga kunskaper.
Skellefteå
Svar
Jag tycker att det bara ska levereras in nationella system. Behöver någon punkterna i gamla nationella system och lokala, måste ägaren kontaktas.
Malmö
Svar
Nej, om användaren behöver koordinater i äldre system bör kontakt tas med resp. kommun. Jönköping
Svar
Med tanke på ERS-projektet inom Svensk Geoprocess så känns det väl inte lämpligt att ta med andra koordinatsystem. Riskerna är väl inte så stora med olika system i planet men olika höjdsystem vore direkt olämpligt med tanke på värden som ligger så lika varandra.
Upplands Väsby
Svar
Rimligen bör endast punkter i de enhetliga referenssystemen ingå. Möjligen kan införandet av SWEREF 99/RH 2000 underlättas om punkter i andra system registreras/tillgängliggörs. Men detta endast om vi tror att denna WMS-tjänst finns på plats inom ~1 år.
Karin Bergström
Svar Nej. För att undvika misstag bör vi minska antalet system målet måste vara att alla använder de nationella systemen. Då skall vi inte bygga en tjänst där andra system tillåts.
Håkan Oscarsson
Svar
Ja lokala och Sweref TM Arboga
Svar
Nej. Alla leveranser borde ske i SWEREF 99 TM, möjligen i kommunens zon. Därefter är det upp till användaren att transformera.
Avesta
Svar
Nej. Enlighet är viktigt, förväxling får ej ske. Enköping
Svar
Behovet finns säkert att kunna leverera i flera olika system. Det är dock ej lämpligt om det inte kan ske på ett automatiserat sätt t.ex. genom en FME-serverlösning. Risken att man kan leverera i andra koordinatsystem gör att man inte ”tvingar” alla att använda SWEREF99/RH2000. Jag ser det som en fördel om man kunde använda ett standard system i all datautbyte vilket skulle förenkla processerna i alla led.
Eskilstuna
Svar
Det räcker med sweref och RH2000 Hallstahammar
Svar Transformationssamband finns framtagna om kommunen använder dessa system och överräkning till andra system bör kunna göras ”on the fly” vid leverans.
Bollnäs
Svar Enhetligt koordinatsystem är mest lämpligt.
Gävle
Svar Lågt behov
Ljusdal
Sammanfattning De flesta önskar enbart SWEREF 99 och RH 2000.
Kanske ska man kunna välja att få koordinater i både TM och aktuell zon.
Fråga-14 Vilken inställning har kommunen till att lämna ut stompunktsinformation via en nationell e-tjänst? - Fördelar - Nackdelar
Svar
Vi ser positivt på detta, det är en samhällsnytta och enskild användarnytta. Vi kan minska antalet markeringar och därmed risken för att använda fel markering. Många av våra punkter ligger så till att de inte kan användas utan särskilt tillstånd att arbeta inom väg- och järnvägsområdet.
Trafikverket
Svar
Vi är positivt inställda till detta. Fördelar: det är lätt för utomstående att ta del av stomnätet och därmed kommer de i större utsträckning att använda stomnät istället för GNSS och därmed höja sin mätkvalitet. Nackdelar: eventuella problem med att synkronisera lokal data till den nationella tjänsten.
Nacka
Svar
Vi är positiva till att lämna ut stompunktinfo. Just nu är det inte någon större efterfrågan hos oss då de flesta aktörer kör egen Nätverks-RTK. Största fördelen som vi ser det är att lämna ut höjdfixar eftersom höjdvärdet är den komponent med störst spridning i en GNSS-mätning.
Sandviken
Svar
Personligen tycker jag det är bra, men det finns förmodligen olika uppfattningar om detta i kommunen. Det gäller då att ha bra rutiner för uppdatering av informationen.
Helsingborg
Svar
Vi lämnar redan ut punktinformationen på ett liknande sätt och det har hittills fungerat bra. Om kunderna själva ska kunna hämta ut koordinaterna måste det finnas en viss beredskap så att allt fungerar och att datat uppdateras vid förändringar.
Skellefteå
Svar
+Resurseffektivt -Kontakten med användaren (var, varför det man vill mäta kanske finns redan)
Malmö
Svar
Eftersom Jönköpings kommun haft en webbtjänst under några år och det fungerat mycket bra ser jag enbart fördelar bla att stomnätet nyttjas av fler användare,
Jönköping
Svar
Fördelar: Den som ska beställa kan själv titta vad som finns och välja vilka punkter som ser användbara ut. Arbetet med att leverera punkter minskar för kommunen (Men det är för vår del ändå marginellt idag.). Man kan få punkterna ”direkt” och behöver inte vänta på att ”rätt person” ska komma in till kontoret. Nackdelar: Den som ska beställa punkterna kanske ser att det finns en massa punkter i området han/hon ska mäta i men i själva verket är det bara en massa pikéer med okänt ursprung som kommunen helst inte vill lämna ut. Alternativet är att kommunen sållat så hårt bland punkterna som visas i tjänsten att bara de av högsta kvalité blir synliga/lämnas ut.
Upplands Väsby
Svar
Vid mina kontakter med kommunerna har detta inte varit uppe till diskussion. Håkan Oscarsson
Svar
Fördelar. Kan tom leda till att man skärper sig i kommunerna och underhåller vissa strategiska punkter mera.
Arboga
Svar
Nackdelen är om denna e-tjänst skulle kräva extraarbete för kommunerna i samband med ex. rubbade punkter. Om all informationen ska ligga tillgänglig för nedladdning för användaren kommer detta att innebär ett mycket stort jobb för kommunerna.
Avesta
Svar
Enkelt för användarna. Risk för merjobb för ”leverantören” av datat. Enköping
Svar
Fördelen vore ju att en beställare får ett ställe att vända sig till när man ska göra sina beställningar. Vem som levererar informationen är ju egentligen ointressant för beställaren bara den är lätt tillgänglig och är tillförlitlig, kvalitetssäkrad. Nackdelen skulle ju kunna vara att man får ytterligare en typ av data att leverera eller föra över via en tjänst men det torde vara ett mindre problem med tjänstebaserat uppdaterande av data.
Eskilstuna
Svar
Positiv Hallstahammar
Svar
Enkelt för beställare av punkter Kräver säkert en hel del arbete för leverantör och en hel del jobb med ajourföring
Sala
Svar Fördelar: Vi behöver inte lägga tid på leveranserna Nackdelar: Det känns som att man tappar kontakten där man kan informera om lokala förutsättningar
Bollnäs
Svar Frågan har inte diskuterats.
Gävle
Svar Positiv - Kan leda till en bättre kontroll och kvalite. Hantering och kvalite blir smidigare och kanske billigare m tiden. - e-tjänster verkar krångliga och dyra(?) att initialt genomföra. Risk för att det inte blir helt funktionellt bra.
Ljusdal
Svar Fördel: Lättare för kunden Nackdel: Större krav på att databasen ajourhålls
Hudiksvall
Sammanfattning De flesta är positivt inställda.
Fråga-15 Ser du behov av att via e-tjänsten kunna ta betalt? Om ja, finns olika alternativ?
Svar
Inte primärt. Om så skulle bli kan det vara ett stöd för enhetlig hantering och prissättning. Vi har ingen ambition att ta betalt, vi har bara stompunkter för vårt interna behov. Men skulle vi samverka med någon vill vi inte betala till den andra parten och inte kunna ta betalt själva.
Trafikverket
Svar
Nej. Vi ser en större vinst med att privata aktörer använder stomnätet i en större utsträckning än att vi får betalt för det.
Nacka
Svar
Vi tycker att det är bättre att kunder får tillgång till punkter med bra kvalitet istället för att ta betalt. Blir det för dyrt kör kunderna egna system. Det gör att felaktigheter kan öka när det inte finns några stompunkter att utföra kontroller mot.
Sandviken
Svar
Nej, men detta är också min egen uppfattning. Om vi tar betalt borde vi också ha ett större ansvar att underhålla stomnätet, vilket i sig orsaker större kostnader än intäkterna.
Helsingborg
Svar
Nej, vi tar inte betalt i dagsläget. Tar man betalt av kunderna ökar ansvaret. Man måste då kunna lägga mer tid på inventering och komplettering av punkterna.
Skellefteå
Svar
Antingen ta betalt direkt eller att beställningen kommer till ägaren direkt ifrån förfrågan om punkterna. Bör gå att lösa med en karta där man kan välja vilka punkter man behöver.
Malmö
Svar
Ja eftersom kommunerna lägger ner en hel del arbete på stomnäten i plan och höjd. Kan tas ut som en årsavgift alt engångsuttag.
Jönköping
Svar
Ja. Även om det inte rör sig om några större belopp så bör en liten avgift finnas med. Annars finansierar kommuninvånarna 100% av något som de egentligen aldrig har någon användning för. Samtidigt vill man inte krångla till proceduren så att de som ska bruka punkterna drar sig för att göra en beställning. De flesta som beställer punkter idag är dock inställda på att de ska betala för tjänsten/punkterna. Svår fråga…
Upplands Väsby
Svar
Nej, All information till alla som önskar! Karin Bergström
Svar
Detta bör ingå i begreppet öppna data. Håkan Oscarsson
Svar
Ja. Antingen via kunden eller bidrag fr Lantmäteriet. Arboga
Svar
Ja, LM skulle kunna föra statistik på hur många uttag som görs per kommun, och därefter årligen ersätta den enskilda kommunens arbete. En enhetlig fakturering underlättar för alla parter.
Avesta
Svar
Ja. Men vi vet inte hur. Ett sätt är att visa vad som finns i en karttjänst, men att vi levererar datat efter beställning från ”kunden”.
Enköping
Svar
Ja. Det kostar att upprätthålla stomnätet och att mäta in nya punkter om gamla förstörs och att underhålla befintliga punkter. Idag tas en avgift ut för nyttjande av punktinformationen. Avgiften skulle kunna tas ut genom faktura (inloggning via e-ID för verifiering av kund) eller kortbetalning.
Eskilstuna
Svar
Ja Hallstahammar
Svar Eftersom vi tar betalt i dag så känns det naturligt att vi gör det fortsättningsvis. Om tjänsten blir en metadatakatalog så ser jag dels fördelar för kunden som kan se vad som finns och kvalitén och dels fördelar att kommunen kan få en närmare kontakt med kunden för att informera om lokala förutsättningar.
Bollnäs
Svar Nej
Gävle
Svar Det hade varit bra
Ljusdal
Sammanfattning Några vill ta betalt, andra inte. Några av de större kommunerna som tar betalt idag kommer förmodligen vilja fortsätta att göra det. Fundera vidare kring ”öppna data” och geodatasamverkan.
Fråga-16 Egna andra frågor eller synpunkter du vill lyfta fram?
Vi har annorlunda sätt att lägesbeskriva stompunkter, t.ex. sidomått från spår och längdmätning, än de flesta ägarna. Borde gå att hantera om det finns utrymme för många attribut.
Trafikverket
Vi kommer få en stor mängd punkter med samma punktnummer, om detta inte hanteras på ett systematiskt sätt kommer vi få problem. Workshopa om detta för att skapa konsensus, det finns ett stort antal angreppssätt för detta, ett sätt bör sättas som standard.
Trafikverket
Vi bör lista alla begrepp som måste tillämpas, så att vi upptäcker om det finns olika standard hos de olika aktörerna. Sammanställning av en maxlista. En eller några personer upprätta och sprider till intressenter för synpunkter.
Trafikverket
Våra nuvarande stompunktsdatabaser måste enkelt kunna speglas/kopieras till tjänsten. Lösningsförslaget måste tas fram med denna målsättning, konceptet ska testas mot aktuella enskilda lösningar.
Trafikverket
Vilket referenssystem ska användas för en nationell wms-tjänst? Sweref 99 TM? Är det möjligt och lämpligt att använda Sweref 99 (sfärisk) och låta det dubbla med WGS84 för att fungera med allmänna karttjänster som Google och på vanliga smartphones och appar?
Nacka
Jag är bara mycket nöjd att få delta i detta projekt, då vi måste ta ett beslut hur stomnätsfrågorna ska hanteras framöver.
Helsingborg
Bra med en samlad karta med visning vad som finns, men intäkt samt info måst komma till eller från ägarna. Även ett felrapporteringssystem måste vara inbyggt.
Malmö
Vi har själva planer på att lägga ut stompunkterna i vår externa karttjänst, men det krävs ett jobb för oss att kvalitetsmärka och se över vad vi har idag. Men behovet finns och vi vill förenkla användandet för ”kunderna”
Enköping
Hur stor arbetsinsats blir det för att ordna datat? I en liten kommun kan man ha mycket information ”i huvudet” på någon som arbetat länge. Jag menar inte att det är bra att det är så men jag tror att det blir mycket arbete med att ordna alla parametrar för alla stompunkter.
Bollnäs
Är det en rimlig insats om man ställer det i relation till hur många koordinater vi säljer i dag? Knappast! Jag tror inte heller att det blir sålt fler punkter bara för att de ligger i en databas. Vi säljer koordinater i dag för max 2´- 3´kr/år.
Bollnäs
Kan det vara skillnader mellan stora och små kommuner? Absolut! I små kommuner byggs det inte speciellt mycket jämfört med i stora kommuner.
Bollnäs
Den personliga kontakten försvinner. Idag kan vi ta reda på vad punkterna ska användas till och tala om vilka av våra punkter som kan vara lämpliga för ändamålet.
Hudiksvall