Användandet av revisor i små företag - Effekter på räntekostnad och skuldsättningsgrad

Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet VT 2015

Datum för inlämning: 2015-06-04

Inga Andersson

Kristoffer Scott Handledare: Thomas Carrington

Sammandrag Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för 97 % av Sveriges företag; målet med

regleringen var att minska företagens kostnader. Tidigare forskning indikerar att avsaknaden

av revisor kan leda till högre kreditkostnader. Anledningen är att banker inte anser att de

finansiella rapporterna är av lika hög kvalitet utan granskning av revisor och därför upplever

högre risk. Den här studien undersöker om kreditkostnaden skiljer sig mellan företag som

använder revisor och företag som inte använder revisor. Studien undersöker även skillnader i

skuldsättningsgrad mellan dessa företag. Undersökningen tar avstamp i ett agentteoretiskt

ramverk då detta ger en förklaring till varför skillnad i ränta kan uppstå. Resultaten från

studien visar inte på några signifikanta skillnader i räntenivå men däremot på en signifikant

lägre skuldsättningsgrad hos företag som använder revisor efter att regleringen införts.

Resultat från tidigare forskning menar att användandet av revisor är korrelerat med

förbättrade kreditvillkor. Den här studien har observerat att användandet av revisor påverkar

företags kreditkostnad om än till en låg förklaringsgrad.

Nyckelord: revisionsplikt, revisor, ränta, skuldsättningsgrad, mikroföretag, agentteori

Innehållsförteckning Inledning  ............................................................................................................................................  1  

Bakgrund  ......................................................................................................................................................  1  Problematisering  .........................................................................................................................................  2  Syfte  ................................................................................................................................................................  3  Forskningsfråga  ...........................................................................................................................................  3  

Teoretiskt  ramverk  .........................................................................................................................  4  

Tidigare  forskning  och  hypotesutveckling  .............................................................................  5  Metod  ...................................................................................................................................................  9  

Hypotes 1 - Kreditkostnad  ......................................................................................................................  10  Hypotes 2 - Skuldsättningsgrad  .............................................................................................................  15  

Resultat  och  analys  ......................................................................................................................  16  Hypotes 1 - Kreditkostnad  ......................................................................................................................  16  Hypotes 2 - Skuldsättningsgrad  .............................................................................................................  22  

Slutsats  .............................................................................................................................................  24   Tabellförteckning

Tabell 1 - Urvalet av företag som tagits med i studien ..................................................................... 10

Tabell 2 - Beskrivning av variabler i regressionsanalyserna ........................................................... 14

Tabell 3 - Korrelationsmatrix ............................................................................................................. 15

Tabell 4 - Resultat från t-test för ränta ............................................................................................. 17

Tabell 5 - Deskriptiv statistik för regressionsvariabler .................................................................... 16

Tabell 6 - Resultat från regressionsanalyser ..................................................................................... 24

Tabell 7 - Resultat från t-test för skuldsättningsgrad ...................................................................... 24

Figurförteckning

Figur 1 - Beskrivning av t-test för ränta, 2009 och 2013 .................................................................. 11

Figur 2 - Beskrivning av separata t-test för ränta, 2009 och 2013 .................................................. 12

Figur 3 - Beskrivning av t-test för skuldsättningsgrad .................................................................... 16

1    

Inledning

Bakgrund

Under 1970-talet diskuterades revisionsplikt som ett verktyg för att förebygga ekonomisk

brottslighet och under två etapper, åren 1983 och 1988, infördes revisionsplikt för samtliga

aktiebolag i Sverige. Några år efter Sveriges inträdande i Europeiska Unionen (EU) beslutade

Europaparlamentet att införa International Accounting Standards Boards (IASBs) samling av

internationella standarder (Europaparlamentets och rådets förordning, 2002), kallade

International Financial Reporting Standards (IFRS), för alla medlemsländer. Den 1 januari

2005 implementerades detta regelverk i Sverige och i resten av EUs medlemsländer.

Forskning som behandlar införandet av dessa standarder visar på en ökning av

revisionskostnaderna på ca 23 % under implementeringsåret och en ökning med 8 % av

revisionskostnaderna för åren som följer samt att dessa kostnader dessutom var relativt högre

hos småföretag1 (De George et al., 2013). I Sverige uppstod en debatt kring avskaffandet av

revisionsplikten inte långt efter införandet av IFRS och dessutom uppmärksammades det att

allt fler länder i Europa valde att avskaffa revisionsplikten för småföretag. Den 7 september

2006 beslutade därför regeringen att genomföra en utredning av reglerna om revision för

småföretag. Denna rapport färdigställdes under 2008 (SOU 2008:32) och författarna kom

fram till slutsatsen att Sverige borde följa exemplet från majoriteten av Europas länder och

avskaffa revisionsplikten för småföretag. Beslut från regeringen slog fast att detta skulle ske i

ett första steg endast för företag som inte överskrider mer än ett av följande kriterier (SFS

2005:551):

• medelantalet anställda i bolaget har under vart och ett av de två senaste

räkenskapsåren uppgått till mer än 3,

• bolagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste

räkenskapsåren uppgått till mer än 1,5 miljoner kronor, och

• bolagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste

räkenskapsåren uppgått till mer än 3 miljoner kronor.

                                                                                                               1  Småföretag definieras som företag med mindre än 50 anställda och en omsättning eller balansomslutning som inte är högre än 10 miljoner euro per år (Liikanen, 2003).    

2    

   

Företag som omfattas av denna förändring kommer vi hädanefter kalla mikroföretag2.

Avskaffandet av revisionsplikten trädde i kraft i Sverige den 1 november 2010 med

argumentet att öka svenska företags konkurrenskraft i förhållande till de europeiska företagen

genom minskade kostnader för mikroföretag (Prop. 2009/10:204).

Problematisering

I forskning som genomfördes innan avskaffande av revisionsplikten i Sverige svarade 60 % av

mikroföretagen att de ville fortsätta använda revisor efter regleringen (SOU 2008:32). En

anledning till detta kan vara det Loudder et al. (1992) och Choi & Jeter (1992) påpekar, att

revisorn har stor inverkan på kvaliteten av finansiella rapporter. Forskning tyder på att externa

intressenter lägger stor vikt vid revisorns roll i framställandet av den årliga finansiella

rapporten (Collis 2012). Chung och Narasimhan (2001) samt Collis (2010) menar att företag

prioriterar den kvalitet som användandet av revisor medför till de finansiella rapporterna

framför att undkomma kostnaden för revision. Trots resultaten i nämnda studier så visar nya

undersökningar, som gjorts efter revisorspliktens avskaffande, att ca 60 % av de berörda

företagen valt bort revisor (UC, 2014). Siffran är ännu högre bland nystartade företag då det

endast är ca 20 % av dem som använder sig av revisor (ibid). Inför lagändringen

uppmärksammade Skatteverket (2010) att en betydande försämring av genomsnittlig kvalitet

på finansiella rapporter troligen skulle uppstå när färre använder revisor. Detta skulle

dessutom leda till indirekta kostnader för samhället bland annat på grund av att fler refuserade

årsredovisningar kräver mer arbete. Samhällskostnaden som är ett direkt resultat av

avskaffandet av revisionsplikten, bevisades senare av Bolagsverket (2015).

Kostnadseffekterna hos enskilda företag som omfattas av revisionspliktens avskaffande har

enligt vår vetskap inte undersökts i Sverige tidigare.

När ett företag väljer att avstå från användandet av revisor uppstår det en direkt

kostnadsbesparing i de administrativa kostnaderna. Flera studier har dock funnit att det även

uppstår ökade indirekta kostnader i form av ökad kreditkostnad (Lennox & Pittman, 2011;

Kim et al., 2011). Enligt dessa studier kan valet att avstå från revision påverka företagets

kreditvillkor negativt. Beroende på om och hur mycket kreditkostnaderna ökar för

                                                                                                               2  Det bör poängteras att Europeiska kommissionen har en annan definition för mikroföretag och att vår definition skiljer sig från deras (se Liikanen, 2003). Dock övervägs mikroföretag att införas som en ny företagskategori i årsredovisningslagen och definitionen där stämmer överens med den vi använder. (Lundqvist, 2015)  

3    

   

mikroföretag utan revisor riskerar den önskade effekten av avskaffandet av revisionsplikten

att utebli. Banken ser dock inte endast till användandet av revisor när de bestämmer företags

kreditvillkor, de ser även på resultat och andra karaktärsdrag hos företaget. Till vilken grad

företag är skuldsatta är ett av de karaktärsdrag som banken ser till, vilket gör att det också har

en effekt på hur väl regleringen uppnår sitt syfte. Sundgren (1998) menar att relationen mellan

företag och bank är mer konfliktfylld när företag har högre skuldsättningsgrad då högt

skuldsatta företag har högre risk för konkurs. En sådan risk har banken i åtanke då de

bestämmer om företags kreditvillkor, vilket alltså kan leda till högre kreditkostnad för företag

med högre skuldsättning. Om kreditkostnad för företag ökar kommer avkastningen på

investeringar att minska, vilket kan gå ut över företags vilja att använda belånat kapital istället

för eget kapital (Aggarwal & Aung-Kyaw, 2009). I teorin finns det en optimal

skuldsättningsgrad som kan maximera företags marknadsvärde (Myers, 1984). I takt med en

ökad kreditkostnad kommer detta marknadsvärde att minska. Jensen och Meckling (1976)

menar att denna högre kreditkostnad kan förebyggas med revision då användning av revisor

ger banken mer tillförlitlig insyn i företaget. Detta verkar vara relevant för företag då det

främst är högt skuldsatta företag som efterfrågar revision (Chow, 1982). Det finns studier som

menar att det först och främst är större företag som förlitar sig på extern finansiering och

därför skuldsätter sig (Aggarwal & Aung-Kyaw, 2009). Mikroföretag i Sverige har enligt vår

vetskap inte behandlats i liknande studier och det är därför svårt att säga hur användandet av

revisor påverkar deras skuldsättningsgrad.

Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka hur kostnader i svenska mikroföretag påverkas av att

avstå från användandet av revisor. Tidigare forskning på större företag visar att användandet

av revisor påverkar kreditkostnader och skuldsättningsgrad. Detta leder oss till vår

frågeställning.

Forskningsfråga

Finns det en skillnad i kreditkostnad och skuldsättningsgrad mellan företag som använder

revisor och de som inte använder revisor efter revisorspliktens avskaffande?

4    

   

Teoretiskt ramverk Kreditinstitut och långivare förhåller sig olika till företag och ger dem olika kreditvillkor,

detta kan i stort förklaras av agentteorin. En vanlig definition av denna teori är den som ges av

Jensen & Meckling (1976). De menar att teorin berör de problem som uppstår när en principal

ger en agent i uppdrag att utföra något för principalens räkning och där agenten får

befogenhet att fatta egna beslut angående utförandet. Parternas överenskommelse kan ses som

ett kontrakt. Vidare förklarar Jensen & Meckling (1976) att teorin kräver att ett kontrakt finns

mellan parterna eftersom båda är nyttomaximerare, vilket betyder att de alltid kommer sätta

sitt eget bästa först. Detta innebär att agenten inte nödvändigtvis gör som principalen önskar

eftersom det som är bäst för agenten kan skilja sig från det som är bäst för principalen.

Dessutom kan parterna ha olika inställning till risk vilket gör att agenten skulle kunna ta

beslut som inte överensstämmer med principalens önskan (Eisenhardt, 1989). De metoder

principalen har för att styra agenten är övervakning och kontraktsformulering. Användandet

av dessa ger upphov till agentkostnader, dessa går ej att undvika till fullo.

Kontraktsformulering används ofta och innebär exempelvis i fallet av utlåning att långivaren

har med vissa villkor i lånekontrakten som agenten, här i form av låntagaren, måste uppfylla.

Om villkoren inte uppfylls kan principalen få rätt att omvärdera kreditvillkoren. Dichev &

Skinner (2002) har observerat en positiv korrelation mellan skuldsättningsgrad och hur strikt

principalen ser på att lånevillkoren måste uppfyllas, dock är sambandet inte signifikant. De

menar att agenter ser det som oerhört viktigt att uppfylla villkoren och att misslyckanden är

ovanliga men oftast oerhört kostsamma. Agenten kan gå så långt som att manipulera

finansiella rapporter för att uppfylla villkoren och därför finns ett parallellt behov av

övervakning, alltså revisor, för att säkerställa kvaliteten på de finansiella rapporterna

(Sundgren, 1998). De utgifter som uppstår på grund av kontraktsformulering och övervakning

kallas agentkostnader. Om principalen skulle välja att inte övervaka agenten, att inte ha

revisor, skulle agentkostnader uppstå ändå, då i form av kostnader som uppstår på grund av

att agenten nyttomaximerar på principalens bekostnad, så kallade residualkostnader (Jensen &

Meckling 1976). Residualkostnader uppstår när principalen inte har samma information som

agenten om dennes agerande och förutsättningar; fenomenet kallas informationsasymmetri.

Hur stor informationsasymmetrin upplevs vara är av betydelse för principalen, exempelvis är

graden av informationsasymmetri viktig när långivare beslutar om lån, detta gör att den

följaktligen är viktig för företags kreditkostnad och skuldsättningsgrad (Aggarwal & Aung-

Kyaw, 2008).

5    

   

I denna uppsats ser vi på företagen som omfattas av revisionsplikten som agenterna medan

principalerna utgörs av utlåningsinstitut. Staten och Skatteverket är andra exempel på

principaler då de ger i uppdrag till aktiebolag att utföra årsredovisningar och tidigare har

kunnat använda revisorer för att övervaka och på så sätt fått kontroll över företagen. Med

avskaffandet av revisorsplikten uppstår emellertid agentkostnader i form av residualkostnader

eftersom företagen står under mindre kontroll och därmed inte kommer följa statens och

Skatteverkets krav lika väl.

Tidigare forskning och hypotesutveckling De företag som påverkas av revisionspliktens avskaffande är aktiebolag. I aktiebolag är

ägarnas ansvar begränsat (SFS 2005:551) och därmed krävs det tillförlitlig information som

reflekterar företags resultat och ställning. Det finns en mängd olika intressenter för denna

finansiella rapport. Då verkställande direktören och styrelsen är ansvariga för att framställa

rapporten krävs en objektiv part som kvalitetssäkrar informationen för att externa aktörer inte

ska behöva utföra kontroller på egen hand (FAR, 2006). Revisorn är denna objektiva part och

kvaliteten på den finansiella rapporten ökar då företag använder sig av en revisor (Teoh &

Wong, 1993). Om revisorn har invändningar i framställandet av rapporten kommer en

kommentar att lämnas under det som kallas revisionsberättelsen. Kommentaren ska reflektera

hur säker revisorn är att informationen i rapporten är tillförlitlig. En kommentar från revisorn

som tyder på osäkerhet eller som direkt pekar ut felaktigheter i årsredovisningen är något

externa investerare tar hänsyn till vid investeringsbeslut, och som kan vara negativt för

företaget (Chow & Rice, 1982; Firth, 1978). Sundgren (1998) finner i sin studie på finska

småföretag ett signifikant positivt samband mellan en kommentar i revisionsberättelsen och

framtida konkursansökningar. Om revisorn sätter en kvalitetsstämpel på årsredovisningen kan

det emellertid ge positiva effekter i form av bättre ränta på skulder (Collis, 2012) och revisorn

hjälper till att minska intressekonflikter mellan chefer och ägare (Chow, 1982). På

revisorsmarknaden finns fyra mycket dominerande företag, dessa kallas Big 4 3 och

tillsammans har de en oerhört stor marknadsandel. Enligt Francis & Krishnan (1999) tenderar

Big 4-företag att lämna kommentarer i revisionsberättelsen i större utsträckning än mindre

revisionsbolag. Anledningen till detta kan vara att de har ett rykte att upprätthålla som håller

                                                                                                               3  Tidigare  har  dessa  benämnts  som  Big  6  och  senare  Big  5  men  efter  fusioner  av  revisionsföretag  är  de  nu  fyra  till  antalet.  

6    

   

dem konkurrenskraftiga. En undersökning av Lennox (1999) visar att revision som utförs av

dem håller högre kvalitet än den som är gjord av mindre aktörer och dessutom är dyrare.

Dock påverkar inte användandet av Big 4 eller ett mindre revisionsbolag kreditvillkoren i

större utsträckning, den kritiska faktorn är att revison utförs, inte utav vem den utförs (Kim et

al., 2011).

Revisorns roll är inte enbart av kontrollerande karaktär utan hen kan även agera rådgivare åt

företag. Denna service kan inkludera förslag om bokföringsåtgärder, värderingsfrågor av

tillgångar, juridisk rådgivning, investeringsfrågor med mera. Forskning kring revisorn som

rådgivare har fokuserat på den totala revisorskostnaden, potentiellt försämrad kvalitet av

finansiella rapporter och huruvida revisorn kan fortsätta vara en oberoende part (Cahan et al.,

2008; Krishnan & Yu, 2011). Utgångspunkten för dessa studier har varit Simunics (1984)

resultat som visar att företag kan spara kapital genom ökad kunskap om kostnadsbesparing.

Det finns forskning som tyder på att kostnaden för att använda revisor är av mindre betydelse

för vissa företag som istället prioriterar en förhöjd kvalitet på sina finansiella rapporter

(Collis, 2010; Chung & Narasimhan, 2001). Detta gäller speciellt mindre företag som vinner

på att betala en utomstående revisor även om de inte är tvungna enligt lag (ibid).

Kompetensen och det interna kontrollsystemet som krävs saknas hos mindre företag, och

skulle vara dyrare att bygga upp själv än att köpa in (Chung & Narasimhan 2001). I Collis

(2010) undersökning i Storbritannien svarade ca 40 % av företagen att de ville fortsätta

använda revisor även när valmöjligheten att inte göra det finns. Tre av studiens hypoteser

förlitar sig på att företag väger kostnaden för revision mot de positiva fördelar som uppstår.

Resultatet från Collis (2010) studie visar ett samband mellan företagens omsättning och

efterfrågan på revision och att det finns en positiv korrelation mellan variablerna. Detta är en

indikation på att de största företagen inom kategorin småföretag, skulle önska revision i större

utsträckning än de minsta. Dessutom visar resultat från en studie genomförd av Chow (1982)

att ägarstyrda företag är mindre troliga att använda sig av revisor. De företag som valt att

fortsätta med revision riskerar en större revisorskostnad än tidigare vilket har observerats av

Lennox & Pittman (2011). Deras studie behandlar företag i Storbritannien och de har

observerat en signifikant ökning av revisionskostnaden för de företag som valde att fortsätta

använda sig av revisor då revisionsplikten avskaffades. De menar att denna ökning kan bero

på en förändring av antal uppdrag som revisorer numera åtar sig och/eller att de granskar

företagen i högre utsträckning än innan avskaffandet. Det finns dessutom forskning som tyder

7    

   

på att kostnaden för användandet av revisor har ökat efter 2008 då den finansiella krisen var

som starkast (Alexeyeva & Svanström, 2015).

1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för mikroföretag i Sverige för att minska deras

kostnader (SOU 2008:32). Företag som inte behöver använda revisor på grund av denna

reglering, är i stor utsträckning ägarstyrda och har därmed inga intressekonflikter mellan chef

och ägare. Intresset från externa investerare är inte heller en större faktor då företagen är så

pass små. Den kanske allra viktigaste externa intressenten för mindre företag är banken

(Brealy et al., 2014). Om ett företag vill växa kan det inte bara förlita sig på det egna

kapitalet, det är avgörande att det söker extern finansiering. En studie av Vos et al (2007)

kunde konstatera att hög aktivitet på lånemarknaden hänger ihop med hög tillväxt; företag

med låg tillväxt var inte alls lika aktiva. För många småföretag är banken det enda

finansieringssättet som finns (Brealy et al., 2014) vilket gör att nivån på kreditkostnaden blir

mycket viktig. För att minska sin kapitalkostnad och därmed öka företagets resultat krävs en

god relation till bankerna. Bankerna ser på karaktärsdrag hos företaget i fråga; ett stabilt

resultat, storlek, marknadsandel och totala tillgångar är variabler som står i fokus (Chiganti et

al., 1995) och dessa står att finna i de finansiella rapporterna, med undantag för

marknadsandel. För att banker ska kunna förlita sig på företags möjlighet att betala tillbaka

lån krävs det att informationen är tillförlitlig. I en studie från 1979 konstaterar Libby att

information från finansiella rapporter är av högsta vikt för beslut om lån och krediter samt att

banker använder kravet på att en revisor ska ha godkänt rapporten som en försäkring mot

osäkerhet. Collis (2012) menar att företag som har använt revisor i framställandet av sin

finansiella rapport ökar möjligheten till belåning hos banker och att de dessutom får ett bättre

kreditbetyg än de företag som avstår från revision. I en studie gjord på privata koreanska

företag utan revisorsplikt kunde Kim et al. (2011) visa att företag som använde revisor hade

en signifikant lägre räntekostnad på långfristiga lån, exempelvis banklån, jämfört med företag

som inte använde revisor. Ytterligare forskning finns som pekar på att användningen av

revisor är extra relevant för småföretag (Carey, 2015; Collis & Jarvis, 2002). Resultaten från

en studie av Blackwell et al. (1998) visar nämligen att ju mindre ett företag är, desto större

fördelar får det i form av förbättrade kreditvillkor hos banker när det använder sig av revisor.

En förklaring är att mindre företag tenderar att ha mindre omfattande finansiella rapporter och

därmed en högre grad av asymmetrisk information vilket gör att bankens risk ökar och

därmed krediten till företaget i fråga (Bruns & Fletcher, 2008). En annan förklaring är att

mindre företag inte har samma trovärdighet hos banken eftersom de generellt är yngre och

8    

   

därmed inte har haft samma långvariga relation med banken som större företag har haft.

Yngre företag tenderar dessutom att ha mindre stabil omsättning vilket ger en ökad risk i

bankens ögon. I regel gäller alltså att ju yngre ett företag är, desto kortare har deras relation

till banken varit samt desto mer instabil är deras omsättning vilket sammantaget orsakar ett

lågt förtroende hos banken. En revisor kan då ersätta det förtroende tid och storlek skulle ge.

Sammanfattningsvis har ett flertal studier, bland annat Duréndez Gómez-Guillamón (2003),

kommit fram till att ett företag får bättre kreditvillkor från banken om de har en revisor

eftersom dennes kontroll leder till högre kvalitet på finansiella rapporter. Med denna tidigare

forskning som bakgrund har vi utvecklat följande hypotes:

H1: Ett företag som väljer bort revisor kommer ha högre kreditkostnad än de företag som

använder revisor.

Banken ser som nämn till fler faktorer än endast revision när de bestämmer angående företags

kreditvillkor. Riskbedömning är en faktor som är av betydelse vid dessa typer av beslut. När

banken gör denna bedömning ser de till företags möjligheter att återbetala den skuld de

ådragit sig. Om banken anser företags återbetalningsmöjligheter som ringa kommer risken för

att banken inte ska återfå sitt utlånade kapital att öka. Högt skuldsatta företag riskerar i högre

utsträckning att råka ut för en eventuell konkurs (Sundgren, 1998). Med detta resonemang

kommer alltså högt skuldsatta företag att få en högre kreditkostnad. För att hålla ned

kreditkostnaderna är revision ett alternativ då bankerna ser på företag som använder revisor

som mindre riskfyllda företag i jämförelse med dem som inte använder revisor. Anledningen

till att bankernas uppfattning om risk förändras kan förklaras av agentteori eftersom

informationsasymmetrin minskar vid användandet av revisor och därmed minskar

agentkostnaderna. Dessutom har ett samband observerats mellan hög skuldsättning och

efterfrågan på revision (Chow, 1982). Vidare menar Alexeyeva och Svanström (2015) att

revisorer har lagt ökat fokus på skuldsättningsgrad efter den finansiella krisen, 2008. Detta

leder till minskad informationsasymmetri som i sin tur leder till högre skuldsättningsgrad hos

låntagare, detta på grund av att banker ser det som en säker utlåning ju mindre

informationsasymmetrin är (Aggarwal & Aung-Kyaw, 2009). Med bakgrund av denna

tidigare forskning har vi utvecklat följande hypotes:

H2: Ett företag som använder revisor kommer ha högre skuldsättningsgrad än ett företag som

inte använder revisor.

9    

   

Metod Vi ville med denna studie undersöka om revisionspliktens avskaffande har påverkat företags

kreditkostnader och skuldsättningsgrad. Vår data inhämtas från företagens årsredovisningar

och alla test prövas på en 95 %-ig signifikansnivå. Vi har valt att göra en kvantitativ studie av

kostnadsförändringar då detta är den metod som bäst lämpar sig för att vi ska få fram ett

tillförlitligt resultat. Alternativet hade varit en kvalitativ studie men vi anser att detta

tillvägagångssätt inte hade gett ett lika bra resultat då ett mindre antal företag hade kunnat

ingå i studien. Dessutom riskerar svaren att bli subjektiva.

Urval Urvalet i vår studie utgörs av 48 företag som 2013 inte omfattas av revisionsplikt, varav 24 är

företag med revisor och 24 är företag utan revisor. Vi hämtade årsredovisningarna från

databasen Retriever Business och begränsade vår sökning till aktiebolag som har mindre än

3 000 000 kr i omsättning, mindre än 1 500 000 i totala tillgångar och har 0-3 anställda. Då

urvalet är begränsat till företag som inte överskrider något av dessa kriterier kan det ge ett

missvisande resultat. Valet av sökningskriterier är grundat i svårigheter att filtrera ut rätt data

samt tidsbrist gällande kontroller av företag som uppfyller kriterierna för revisionsplikt. I en

mer omfattande studie än vår kandidatuppsats är detta något som bör beaktas. Utöver de

kriterier som behandlas i aktiebolagslagen angående revisionsplikt så har vi även begränsat

vår sökning till företag som enligt Retriever Business är företag som ej är revisionspliktig

med (utan) revisor, har årsredovisningar registrerade mellan åren 2008-2013 och inte är

registrerade på någon börslista.

De problem som uppstår i vår sökning är att Retriever Business inte har registrerat företag rätt

under kategorin ”Ej revisorspliktig med (utan) revisor” med 100 % säkerhet. Vår sökning

resulterade i 52 289 företag som inte är revisorspliktig och inte använder revisor samt 1 081

företag som inte är revisorspliktig men använder revisor. Vi valde att göra ett slumpmässigt

urval i Microsoft Excel av alla företag som var ett resultat från respektive sökning och

därefter kontrollerade vi att de uppfyllde våra krav för att ingå i undersökningen under någon

av kategorierna ”Företag med revisor” och ”Företag utan revisor”. De krav vi hade satt upp i

förväg var att företaget måste varit aktivt och inte under avveckling under de år som vi

undersöker samt att ägarna inte har personligt betalningsansvar enligt de kriterier som tas upp

10    

   

Tabell 1: Urvalet av företag som tagits med i studien.   Företag  m.  revisor   Företag  u.  revisor  

Kontrollerade  företag   650   380  Fel  grupperade  företag   74        (11,38  %*)   57          (15  %**)  Uppfyller  kriterier  i  steg  1   171    (26,31  %*)   101    (26,58  %**)  Felaktiga  enligt  steg  1   405    (62,31  %*)   222    (58,42  %**)        Urval  efter  steg  1   228   175  

Felaktiga  enligt  steg  2   164   109  Urval  efter  steg  2   59  (9,08  %*)   64  (16,84  %**)  

Felaktiga  enligt  steg  3   35   40  Urval  efter  steg  3   24  (3,69  %*)   24  (6,32  %**)        

I steg 1 kontrolleras företagens årsredovisningar och huruvida de uppfyller de lagliga krav för att avstå från

revisionsplikt. Fel grupperade företag är de företag som registrerats i Retriever Business i felaktig kategori ”Ej

revisorsplikt med (utan) revisor”. I steg 2 valde vi bort företag som inte hade långfristiga skulder något av åren

2009 eller 2013. I steg 3 valde vi bort företag som inte hade långfristiga skulder överhuvudtaget. *%-andel av 650.

**%-andel av 380.

i ABL 25:14 (SFS 2005:551) (steg 1, se tabell 1). För att styrka vårt resultat valde vi även

bort de företag som använt revisor under ett av räkenskapsåren 2012 och 2013 ur gruppen

”Företag utan revisor”. Vi valde även bort de företag ur gruppen ”Företag med revisor” som

endast använt revisor ett av åren 2012 och 2013 (steg 2). Vi gjorde detta för att användning av

revisor vid endast ett av de två åren kan påverka kreditkostnader under observationsåret 2013.

Slutligen vara vi tvungna att ta bort de företag som inte hade några långsiktiga skulder

eftersom det inte går att säga något om deras ränta (steg 3).

Hypotes 1 - Kreditkostnad

För att kunna uttala oss om en eventuell förändring i kreditkostnader för företagen tog vi ut

nyckeltal från företagens årsredovisningar och räknade ut kreditkostnaden i förhållande till

långfristiga skulder. Anledningen till att vi undersökte denna relation är att detta är en

indikation på vilken ränta företaget får betala för sina räntebärande skulder, vilket långfristiga

skulder i regel är. Andra skulder, som till exempel leverantörsskulder, genererar inte

räntekostnader och därför valde vi bort användningen av kortfristiga skulder i vår

undersökning. Uträkningen för företagens ränta, benämnd r, ser ut enligt följande:

11    

   

𝑟 = !"#$%&'  !ä!"#$%&"!'(#)!ö!"#$%  !"#$#%"&''$  !"#$%&'()!!ä!"#$%&"!'(#)  !"##  !"!"#$!!å!"#$%&'%"(  !"#$%&' (1)

För att se om räntan har förändrats efter revisorspliktens avskaffande och om den skiljer sig

mellan företag som har revisor och de som inte har, utför vi tre hypotesprövningar med hjälp

av t-test4. Ett t-test jämför om medelvärdena inom de olika grupperna har någon signifikant

skillnad. Medelvärdet, hädanefter benämnt 𝜇, utgörs av observationer från 2009 och 2013 från

alla företag (se figur 1). Vi utför inte några t-test som jämför 2009 och 2013 då detta riskerar

att bli irrelevant på grund av skillnad i konjunktur åren emellan. Vi räknade ut den

genomsnittliga räntan för varje grupp och år och vi använde oss av följande formel:

𝜇(𝑟) = !!!!!!⋯!!!! (2)

Innan vi genomförde t-testen räknade vi ut genomsnittet för båda åren för respektive grupp

genom följande uträkning:

𝜇!""#,!"#$ = !(!)!""#!!(!)!"#$! (3)

Vår första hypotesprövning ser ut enligt följande:

Η!! = 𝜇!""#,!"#$  !ö!  !ö!"#$%  !"#!  !"#$%&! = 𝜇!""#,!"#$  !ö!  !ö!"#$%  !"#  !"#$%&!

Η!! = 𝜇!""#,!"#$  !ö!  !ö!"#$%  !"#$  !"#$%&! ≠ 𝜇!""#,!"#$  !ö!  !ö!"#$%  !"#  !"#$%&!

Figur 1: Beskrivning av t-test för ränta, 2009 och 2013. Medelvärdet utgörs av observationer från åren 2009 och

2013.

För att stärka våra resultat angående eventuella ränteskillnader jämförde vi även medelvärdet

för respektive grupp och år. Alltså, om räntans medelvärde för de olika grupperna 2009 och

2013 skiljde sig åt (se figur 2). Vi gjorde detta för att kunna uttala oss om eventuella

                                                                                                               4  Vi  har  genomfört  ett  U-­‐test  (Mann-­‐Whitney)  för  att  kontrollera  styrkan  i  våra  resultat.  Vi  fann  att  vårt  stickprov  kan  ses  som  normal  fördelat  på  en  95  %  signifikansnivå  (p-­‐värde  0,02484).    

12    

   

skillnader fanns redan innan revisionspliktens avskaffande, eller endast efter revisionspliktens

avskaffande, eller inte alls. Vår andra och tredje hypotes är således:

Η!! = 𝜇!""#  !ö!  !ö!"#$%  !"#$  !"#$%&! = 𝜇!""#  !ö!  !ö!"#$%  !"#  !"#$%&!

Η!! = 𝜇!""#  !ö!  !ö!"#$%  !"#$  !"#$%&! ≠ 𝜇!""#  !ö!  !ö!"#$%  !"#  !"#$%&!

Η!! = 𝜇!"#$  !ö!  !ö!"#$%  !"#$  !"#$%&! = 𝜇!"#$  !ö!  !ö!"#$%  !"#  !"#$%&!

Η!! = 𝜇!"#$  !ö!  !ö!"#$%  !"#$  !"#$%&! ≠ 𝜇!"#$  !ö!  !ö!"#$%  !"#  !"#$%&!

Figur 2: Beskrivning av separata t-test för ränta, 2009 och 2013. Företag utan revisor efter avskaffandet är de

företag som valt att ej använda sig av revisor och företag med revisor efter avskaffandet är företag som fortsatt

använda revisor. Gruppen ”företag utan revisor efter avskaffandet, år 2009” är de företag som hade revisor 2009

men sedan valt att avstå efter regleringen 2010.

Räntan som företag betalar till utlåningsinstitut påverkas av en rad olika variabler utöver

användandet av revisor. Därför undersökte vi vilken inverkan dessa har i vår undersökning

genom regressionsanalys för att på så sätt öka kunskapen om eventuella skillnader i ränta

beror på användandet av revisor. Vi använder oss av en egenmodifierad modell hämtad från

Graham et al. (2008) som tar hänsyn till företagskaraktäristiska drag, lånets storlek samt

makroekonomiska effekter5. I Graham et al. (2008) används modellen för att undersöka hur

räntan förändras efter upptäckten av felrapportering i finansiella rapporter. Den beroende

variabeln i våra regressionsanalyser är den naturliga logaritmen av företagets räntekostnader

dividerat med totala tillgångar, hädanefter benämnt log(rKost)6. Vi använde oss av en

                                                                                                               5  Den  ursprungliga  modellen  från  Graham  et  al.  (2008)  är  mer  extensiv  och  är  mer  anpassad  till  större  företag  där  urvalet  är  heterogent  i  större  utsträckning  än  de  företag  som  ingår  i  vår  undersökning.  6  Log[rKost]  används  eftersom  koefficienterna  för  de  oberoende  variablerna  då  representerar  den  procentuella  påverkan  de  har  på  den  beroende  variabeln.  

13    

   

dummyvariabel (γt) för att ta hänsyn till användandet av revisor (Rev) där företag som inte

använder revisor får ett värde av 1 och företag som använder revisor har värdet 0. Vår

förväntning var att användandet av revisor skulle minska företags räntekostnad.

Företagskaraktäristiska drag har inverkan på bankernas val av kreditvillkor och tas därför med

i ekvationen. De karaktäristiska drag som vi tar hänsyn till är: företagens totala tillgångar,

skuldsättningsgrad, resultat, materiella anläggningstillgångar och långsiktiga skulder. Graham

et al. (2008) menar att dessa variabler kan förklaras genom att större företag har lättare att

låna kapital och mindre informationsasymmetri vilket påverkar bankernas kreditvillkor

positivt. Vi använder oss av log(tillg), logaritmen av företagens totala tillgångar, för att mäta

företagens storlek. De fortsätter sin argumentation med att företag som har en högre

skuldsättningsgrad är mer utsatta för konkurs vilket kan påverka deras kreditvillkor med en

högre räntekostnad som resultat, därför använder vi oss av långsiktiga skulder genom totala

tillgångar (SkGr). Bankerna tar också hänsyn till företags vinster då företag som genererar

vinster har lägre risk för att gå i konkurs och därmed kan minska sin kreditkostnad. Detta har

vi tagit med i ekvationen som rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar dividerat

med totala tillgångar (EBITDA). Vi tog även hänsyn till företagens materiella

anläggningstillgångar (MatT) då Graham et al. (2008) gör antagandet att företag med en högre

grad av anläggningstillgångar dividerat med totala tillgångar kommer ge kreditgivare en

högre säkerhet och därmed får företag lägre kreditkostnad. En annan variabel som kan

påverka företags kreditkostnad är eventuella stordriftsfördelar som uppstår vid en högre grad

belåning. I vår ekvation representerades detta av log(LåSk)7 och vi förväntade oss att

variabeln skulle ha en negativ effekt på den beroende variabeln.

Graham et al. (2008) har även poängterat att makroekonomiska effekter påverkar ränteläget.

Därför använde vi oss av reporäntan8 (REPO) för respektive år då konjunkturen i Sverige

skiljde sig till den grad att det skulle kunna ha inverkan på vårt resultat. Vi använder

reporänta som måttstock på konjunkturen framför andra typer av mått då företagen i vår

undersökning är så pass små och kommer från olika branscher. Reporäntan fungerar då som

ett generellt mått på hela samhällets konjunkturläge. Detta ger oss en ekvation som ser ut

enligt följande:

                                                                                                               7  Vi  använde  oss  inte  av  kortsiktiga  skulder  då  vi  bedömer  att  denna  post  främst  består  av  leverantörsskulder  och  andra  icke-­‐räntebärande  skulder.  8  Reporäntan  är  uträknad  som  ett  medelvärde  för  respektive  år,  0,583333  för  2009  och  0,979167  för  2013.  

14    

   

log 𝑟𝐾𝑜𝑠𝑡 =

𝛼 + 𝛾𝑅𝑒𝑣 + 𝛽! 𝑙𝑜𝑔 𝑡𝑖𝑙𝑙𝑔 + 𝛽!𝑆𝑘𝐺𝑟 + 𝛽!𝐸𝐵𝐼𝑇𝐷𝐴 + 𝛽!𝑀𝑎𝑡𝑇 + 𝛽!𝑙𝑜𝑔 𝐿å𝑆𝑘 + 𝛽!𝑅𝐸𝑃𝑂 + 𝜀

(4)

Collis (2012) använder ålder som en variabel som kan påverkar företags möjlighet till belåning.

Vi tog inte med detta i vår studie på grund av svårigheter att utläsa företagens ålder i deras

årsredovisningar. Eftersom vi hade ett relativt litet urval är det också av vikt att hålla ned antalet

förklarande variabler. Ett allt för högt antal variabler kan leda till överanpassning vilket leder till

att modellen inte ger resultat av lika hög kvalitet (Körner & Wahlgren, 2006)

Vid användandet av flera variabler är det viktigt att finna den bästa kombinationen. Vi utförde

tre regressionsanalyser med observationer från 2009 och 2013 för samtliga företag. Den första

regressionen undersöker enbart användandet av revisor och i vilken utsträckning det påverkar

företagens kreditkostnad. Regressionsanalys nummer två inkluderar de företagskaraktäristiska

variablerna som vi tidigare beskrivit. Regression nummer tre inkluderar även

makroekonomiska effekter i form av reporänta. Därmed inkluderar regression nummer tre

samtliga variabler.

Tabell 2: Beskrivning av variabler i regressionsanalyserna. Benämning   Beskrivning   Förväntad  påverkan  

log(rKost)   Naturliga  logaritmen  av  räntekostnader  /  Totala  tillgångar  

 

Rev   Användandet  av  revisor   -­‐  

log(tillg)   Naturliga  logaritmen  av  totala  tillgångar   -­‐  

SkGr   Skuldsättningsgrad  =    Långfristiga  skulder  /  Totala  tillgångar  

+  

EBITDA   Rörelseresultat  före  avskrivningar  och  nedskrivningar  /  Totala  tillgångar  

-­‐  

MatT   Materiella  anläggningstillgångar  /  Totala  tillgångar  

-­‐  

log(LåSk)   Naturliga  logaritmen  av  långfristiga  skulder   -­‐  

REPO   Reporänta   +  . + och - indikerar hur vi förväntar oss att de ska påverka den beroende variabeln, log(rKost).

Innan vi utförde regressionsanalyserna undersökte vi hur varje variabel var korrelerad med

varandra genom korrelationstest. Med denna undersökning kan vi dra slutsatser om huruvida

variablerna enskilt påverkar kreditkostnaden eller om det finns svårigheter att se på dem

15    

   

separat. Efter genomförda korrelationstester kan vi se att reporänta och revision (0,61370),

totala tillgångar och materiella anläggningstillgångar (0,51020) samt totala tillgångar och

långfristiga skulder (0,47966) korrelerar med varandra i relativt hög utsträckning. Korrelation

anses dock inte som problematiskt under 0,8 vilket göra att vi inte har några svårigheter att se

på dem som separata variabler som påverkar räntekostnad (Sundell, 2010). Resterande

korrelationer är relativt låga.

Tabell 3: Korrelationsmatrix.   Rev   log(tillg)   SkGr   EBITDA   MatT   log(LåSk)   REPO  Rev   1              log(tillg)   0,04194   1            SkGr   0,04297   0,13021   1          EBITDA   0,00649   -­‐0,09589   -­‐0,27733   1        MatT   -­‐0,05816   0,51020   0,36153   -­‐0,00775   1      log(LåSk)   -­‐0,12815   0,47966   0,35137   -­‐0,39766   0,37004   1    REPO   0,61370   -­‐0,19086   -­‐0,02303   0,11707   -­‐0,11216   -­‐0,20407   1  

Hypotes 2 - Skuldsättningsgrad

Vår andra hypotes behandlar eventuella skillnader i skuldsättningsgrad. För att testa denna

hypotes utförde vi fyra t-test (se figur 3). Eftersom vi endast är intresserade av räntebärande

skulder tog vi inte ta hänsyn till kortfristiga skulder och uträkningen av skuldsättningsgraden9

utfördes enligt följande ekvation:

𝑆𝑘𝑢𝑙𝑑𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑔𝑟𝑎𝑑 = !å!"#$!"#!$%  !"#$%&'!"#$  !"#$%"& (5)

Vi undersökte därmed endast företag som hade en skuldsättning minst ett av åren 2009 och

2013. Urvalet är detsamma som för t-testen och regressionsanalyserna som undersöker

räntekostnader. T-testen visar hur den genomsnittliga skuldsättningsgraden skiljer sig över

tiden och hur den skiljer sig mellan grupperna för respektive år. För att räkna ut

𝜇Skuldsättningsgrad följde vi uträkningen av medelvärde för ränta enligt ekvation 2 men använde

oss av skuldsättningsgrad istället för ränta. Hypotesen för skuldsättning ser ut enligt följande:

                                                                                                               9  Notera  att  uträkningen  för  skuldsättningsgrad  vid  utförandet  av  t-­‐test  skiljer  sig  från  uträkningen  av  skuldsättningsgrad  i  regressionsanalyserna.  I  regressionsanalyserna  använde  vi  totala  tillgångar  som  nämnare,  för  att  följa  modellen  från  Graham  et  al.  (2008).  I  t-­‐testen  använde  vi  eget  kapital  som  nämnare  då  detta  är  en  vedertagen  metod  i  Sverige.  

16    

   

Η! = 𝜇!"#$%!ä!!"#"$%$&'(  ! = 𝜇!"#$%!ä!!"#"$%$&'(  !

Η! = 𝜇!"#$%!ä!!"#"$%$&'(  ! ≠ 𝜇!"#$%!ä!!"#"$%$&'(  !

Figur 3: Beskrivning av t-test för skuldsättningsgrad.

Resultat och analys

Hypotes 1 - Kreditkostnad

Den genomsnittliga räntan för 2009 och 2013 är 8,83 % för företag med revisor och 8,73 %

för företag utan revisor. Eftersom dessa ligger mycket nära varandra och urvalet är relativt

litet är det inte förvånande att p-värdet är 0,967 och därmed inte signifikant vilket innebär att

vi inte kan förkasta nollhypotesen (H0a) som är att medelvärdena för grupperna är samma.

Testet som enbart är för 2009 visar att medelvärdet för ränta är 9,48 % med revisor och 8,36

% om företaget har en revisor. Skillnaden är alltså något större men p-värdet är 0,69911 vilket

gör att vi inte heller här kan förkasta nollhypotesen (H0b). Resultatet ger en indikation på att

företagsgrupperna inte skiljde sig innan avskaffandet av revisionsplikten vilket tyder på att det

inte går att säga vilka företag som kommer avskaffa revisor genom att titta på kreditkostnad.

Testet på data från år 2013 har ett p-värde som ligger på 0,78937 vilket är för högt för den

signifikansnivå som vi testar på och vi kan ej förkasta nollhypotesen (H0c). Medelvärdena det

året är 8,17 % utan revisor och 9,17 % med revisor. Flertalet tidigare studier har kommit fram

17    

   

Tabell 4: Resultat från t-test för ränta.

Inget av resultaten är statistiskt signifikant då alla resultat visar högre p-värde än 0,05. Alla värden för t-statistic är

lägre än respektive t-critical value. Signifikans på 10 %, 5 % och 1 % nivå indikeras av *. ** och ***. r =

(externräntekostnad + övriga finansiella kostnader + räntekostnad till koncern) / långfristiga skulder.

till att användandet av revisorn ökar kvaliteten på finansiella rapporter och att det i sin tur har

en positiv effekt på lånevillkor, speciellt för mindre företag (Blackwell et al., 1998). Detta

talade för att vi skulle hitta en skillnad mellan företagen som använde respektive inte använde

revisor år 2013, eftersom det var först då möjligheten att välja bort revisor fanns. Collis

(2012) och Blackwell et al. (1998) menar att fördelar i form av förbättrade kreditvillkor är en

följd av användandet av revisor. Vi finner inga signifikanta resultat som stödjer detta, men

eftersom våra resultat inte är just signifikanta kan vi inte heller motbevisa studierna. Efter

våra tester går det alltså inte att säga att räntan skiljer sig signifikant under 2013, mellan

företag som valt att behålla revisor och företag som valt bort revisor. Den skiljer sig inte

heller under 2009 mellan företag som kommer behålla revisor och företag som kommer välja

bort revisor när revisionsplikten avskaffas. Således kan vi inte acceptera vår första hypotes,

som lyder ”H1: Ett företag som väljer bort revisor kommer ha högre kreditkostnad än de

företag som använder revisor”.

Som tidigare nämnt, har företag med en närmre relation till sin bank bättre kreditvillkor vilket

kan vara en faktor i vårt resultat. Om företag som har en sämre relation till sin bank använder

revisor och således förbättrar sina kreditvillkor så skulle detta kunna jämna ut eventuella

skillnader i ränta. Vårt resultat kan dock inte förklaras med agentteori, enligt den borde

företag med revisor ha en lägre kreditkostnad. Anledningen är att övervakning inte fungerar

lika bra utan revision och att den ökade informationsasymmetrin kan leda till att låneinstituten

behöver införa nya övervakningsmetoder. De finansiella rapporterna är mindre tillförlitliga

utan revision, och det resulterar i ökade agentkostnader. Som en effekt av mindre tillförlitlig

övervakning kan det dessutom bli svårare att bedöma risk, vilket tillsammans med tidigare

nämnda problem alltså borde leda till dyrare krediter för företag som inte använder revisor.

Resultat  från  t-­‐test          

  Med  revisor   Utan  revisor   p-­‐värde   Hypotes  

r,  2009  och  2013   0,08826   0,08725   0,967   H0a  r,  2009   0,09483   0,08363   0,69911   H0b  r,  2013   0,0817   0,09173   0,78937   H0c  

18    

   

Tabell 5: Deskriptiv statistik för regressionsvariabler. Deskriptiv  statistik  med  revisor            

Variabel   Medel   Min   Max   St.av.   Median  

log(rKost)   -­‐4,16306   -­‐10,87575   0,26443   1,72045   -­‐3,86509  Rev   0   0   0   0   0  log(tillg)   13,41561   11,22095   16,52544   0,90455   13,52307  SkGr   0,35955   0   1,62810   0,35192   0,25505  EBITDA   0,12591   -­‐1,63019   3,84768   0,67377   0,08203  MatT   0,25632   0   0,95881   0,31299   0,10617  log(LåSk)   11,46753   0   16,47780   2,88980   11,79718  REPO   0,78125   0,58333   0,97917   0,20001   0,78125  Deskriptiv  statistik  utan  revisor            

Variabel   Medel   Min   Max   St.av.   Median  

log(rKost)   -­‐5,11911   -­‐9,65179   -­‐2,60241   1,98621   -­‐4,45148  Rev   0,5   0   1   0,50437   0,5  log(tillg)   13,51014   11,98599   15,10992   0,61942   13,59821  SkGr   0,33218   0   1,67121   0,31368   0,23860  EBITDA   0,09125   -­‐0,46212   0,55547   0,20106   0,08389  MatT   0,23577   0   0,95278   0,32016   0,02810  log(LåSk)   11,06833   0   18,84019   3,36047   11,96628  REPO   0,78125   0,58333   0,97917   0,19965   0,78125  Första kolumnen består av de variabler som omfattas i regressionsanalyserna, andra kolumnen består av

respektive variabels medelvärde, tredje kolumnen består av respektive variabels minimivärde, fjärde kolumnen

består av respektive variabels maxvärde, femte kolumnen består av respektive variabels standardavvikelse och

sjätte kolumnen består av respektive variabels median. Variabler: log(rkost) = naturliga logaritmen av

räntekostnad; Rev = 1 om företag inte använder revisor, Rev = 0 om företag använder revisor; log(tillg) = naturliga

logaritmen av totala tillgångar; SkGr = långfristiga skulder / totala tillgångar; EBITDA = rörelseresultat för

avskrivningar och nedskrivning / totala tillgångar; MatT = materiella anläggningstillgångar / totala tillgångar;

log(LåSk) = naturliga logaritmen av långfristiga skulder; REPO = 0,979167 år 2013, REPO = 0,583333 år 2009.

I tabell 5 återfinns den deskriptiva statistiken till regressionsanalyserna enligt följande

uppdelning: Deskriptiv statistik med revisor är statistik från 2009 och 2013 för de företag som

2013 hade en revisor, Deskriptiv statistik utan revisor visar statistik från 2009 och 2013 för de

företag som inte hade en revisor 2013.

Variablernas exakta innebörd beskrivs närmare i Tabell 1, de är alla antingen logaritmerade

med den naturliga logaritmen eller satta i relation till totala tillgångar. Log(rKost) har både

högre maximum och lägre minimum med revisor än utan revisor. Medelvärdet är också något

högre med revisor än utan, -4,16 jämfört med -5,12. Eftersom 0 på dummyvariabel betyder att

det finns en revisor är naturligtvis all statistik med revisor 0 och den utan revisor visar ett

minimum på 0, maximum på 1 samt medelvärde och median på 0,5. Den deskriptiva

19    

   

Tabell 6: Resultat från regressionsanalyser. Regression   1   2   3  Intercept   -­‐4,47568  

(-­‐20,66833)  -­‐2,75523  (-­‐0,77366)  

-­‐2,78869  (-­‐0,72547)  

Rev   -­‐0,76939  *  (-­‐1,85841)  

-­‐0,8833  **  (-­‐2,29449)  

-­‐0,89049  *  (-­‐1,81671)  

log(tillg)     -­‐0,143  (-­‐0,50344)  

-­‐0,14194  (-­‐0,4913)  

SkGr     2,24171  ***  (3,76769)  

2,2417  ***  (3,74863)  

EBITDA     0,72556  **  (1,79235)  

0,72455  **  (1,77123)  

MatT     1,00149  (1,47058)  

1,00135  (1,46287)  

log(LåSk)     -­‐0,07636  (-­‐1,07976)  

-­‐0,07632  (-­‐1,07353)  

REPO       0,02677  (0,02388)  

       p-­‐värde   0,06594   0,00022   0,00053  Justerat  R2   0,02283   0,18025   0,17189  Regressionsanalyserna beskriver effekten variablerna har på företagens räntekostnad. Den beroende variabeln

är log(rKost). Dummyvariabeln Rev har värdet 1 om företaget valt att avstå från användandet av revisor och

värdet 0 om företaget använder revisor. Beskrivning av variabler finns i tabell 1. I parenteserna finns värdet för

varje variabels t-statistic. Signifikans på 10 %, 5 % och 1 % nivå kommer indikeras av *. ** och ***. Variabler:

log(rkost) = naturliga logaritmen av räntekostnad; Rev = 1 om företag inte använder revisor, Rev = 0 om företag

använder revisor; log(tillg) = naturliga logaritmen av totala tillgångar; SkGr = långfristiga skulder / totala tillgångar;

EBITDA = rörelseresultat för avskrivningar och nedskrivning / totala tillgångar; MatT = materiella

anläggningstillgångar / totala tillgångar; log(LåSk) = naturliga logaritmen av långfristiga skulder; REPO =

0,979167 år 2013, REPO = 0,583333 år 2009.

statistiken är liknande mellan grupperna utan och med revisor för variabeln Log(tillg) vilket

indikerar att tillgångarna skiljer sig mycket lite mellan de två grupperna. Även för variabeln

SkGr har grupperna liknande statistik. Större skillnad finns i EBITDA där speciellt minimum

och maximum skiljer sig åt. Utan revisor är de -1,63 respektive 3,85, motsvarande siffor med

revisor är 0,46 och 0,55. Både de företag som haft bäst och sämst rörelseresultat har alltså haft

revisor. När vi ser till medelvärdet ser vi att rörelseresultatet för företag med revisor tenderar

att vara lite bättre än för de utan, 0,13 mot 0,09. MatT varierar inte synbart mellan grupperna

och även så Log(LåSk) utom maximumet som är 18,84 utan revisor jämfört med 16,48 med

20    

   

revisor. Slutligen finns REPO som är en makroekonomisk variabel och därför av förklarliga

skäl, exakt lika för båda grupperna.

Regressionsanalysen som endast ser till sambandet mellan kreditkostnad och användandet av

revisor är signifikant på en 90 %-ig signifikansnivå men har en förklaringsgrad på endast

0,02283. Detta betyder att användandet av revisor endast kan förklara förändringen i den

kreditkostnad till 2,3 % och dessutom på en för låg signifikansnivå. För att kunna uttala oss

om de oberoende variablernas påverkan måste vi även ta hänsyn till om deras enskilda p-

värde visar en statistisk signifikans och om t-statistic är tillräckligt högt. Det innebär att trots

relativt låga p-värden för regressionsanalysen och koefficienten Rev kan vi inte uttala oss om

dess effekt på företags räntekostnad eftersom värdena på t-statistic är för låga samt att vi

testar på en 95 %-ig signifikansnivå.

Regressionsanalysen som innefattar alla variabler förutom den makroekonomiska variabeln,

är signifikant på 99 %-ig signifikansnivå. Den har också en relativt låg förklaringsgrad, dock

högre än den först regressionen. De oberoende variablerna kan förklara förändringen i den

beroende till 18,025 %. Resultatet från regressionsanalysen som behandlar samtliga variabler

är även den signifikant på en 99 %-ig signifikansnivå, förklaringsgraden är 17,189 %.

Koefficienterna och de tillhörande p-värden är mycket lika i regression två och tre och vi går

därför igenom dem tillsammans. De variabler som visar på en statistisk signifikans i bägge

regressionsanalyserna är Rev, SkGr och EBITDA. I den andra regressionsanalysen är

signifikansnivån på Rev något högre (99 %) än för den tredje regressionen (95 %). Detta är

dock den enda skillnaden av betydelse. Resterande variabler har ett alltför högt p-värde för att

vi ska kunna uttala oss om deras påverkan på räntekostnaden. Trots det menar Chiganti et al.

(1995) att storlek och totala tillgångar är av betydelse när bankerna bestämmer kreditvillkor

till företag. Vi har mätt företagens storlek med totala tillgångar och kan inte uttala oss om

variabelns påverkan utöver det faktum att den är negativt korrelerad med räntekostnad i våra

regressionsanalyser. Den makroekonomiska variabeln REPO, som är den variabeln som

skiljer regressionerna två och tre åt, har ett lågt värde på t-statistc vilket gör att man kan

argumentera för att analys av de makroekonomiska effekterna inte är tillräckligt. I framtida

studier bör ytterligare makroekonomiska variabler övervägas.

Tidigare forskning menar att användandet av revisor har positiv inverkan på företagens

kreditvillkor (Collis, 2012; Kim et al., 2011). Enligt Carey (2015) och Collis & Jarvis (2002)

21    

   

är det speciellt betydelsefullt för små företag. Våra regressionsanalyser visar att användandet

av revisor är negativt korrelerad med räntekostnad. Regressionsanalysen som endast utesluter

makroekonomiska effekter, visar tillräcklig högt värde på t-statistic och lågt p-värde för

variabeln Rev för att vi ska kunna uttala oss om användandet av revision som effekt på

log(rKost). Det innebär att företag som använder revisor kommer ha en lägre räntekostnad än

de företag som väljer att avstå från användandet av revisor. Detta är en indikation på att

banken ser agentkostnad som en faktor i beslut om kreditvillkor. Med en revisor behöver

bankerna inte slösa resurser på kontraktsformulering och övervakning utöver revisorns

användande. De ser det som minskade agentkostnader då de ej behöver utföra egna kontroller

då revisorn är ett substitut för detta.

Skuldsättningsgraden är positivt korrelerad med räntekostnad på en 99 %-ig signifikansnivå

vilket stödjer resultatet från studien genomförd av Graham et al. (2008). Eftersom den

beroende variabeln är logaritmerad så visar koefficienten för skuldsättningsgraden en

procentuell påverkan på räntekostnaden. Då koefficienten för skuldsättningsgrad är 2,2

innebär det att påverkan på kreditkostnaden är över 200 %, vilket är anmärkningsvärt högt.

Följer vi argumentationen från Graham et al. (2008) så betyder detta att bankerna ser på

småföretagens skuldsättningsgrad som något högst relevant när de bestämmer om företags

kreditvillkor eftersom risken för konkurs ökar med skuldsättningsgraden. Även rörelseresultat

före avskrivningar och nedskrivningar är positivt korrelerat med räntekostnaden på en 90 %-

ig signifikansnivå. Det betyder, något förvånande, att ett högre rörelseresultat är

sammankopplat med en högre kreditkostnad. Detta resultat går emot vår förväntan då det inte

stämmer överens med tidigare studier. Graham et el. (2008) och Chiganti et al. (1995) menar

att ett högre och stabilt resultat är negativt korrelerat med räntekostnad. Vad vårt resultat kan

bero på kan vi inte förklara med tidigare studier eller teori vilket kan indikera på felaktigheter

i vår data. En förklaring kan vara att det finns företag i vårt urval som har blivit positivt

korrelerade mellan rörelseresultat och räntekostnad men att deras räntekostnad i större

utsträckning påverkas av andra faktorer. Det vi menar då är att exempelvis en variabel som

skuldsättningsgrad egentligen är den som påverkar banken att ge en högre kreditkostnad trots

ett positivt rörelseresultat. Som tidigare nämnt har företagens ålder inverkan på bankens

beslut om kreditvillkor, vilket inte är något som vi har undersökt. Det kan också ha påverkat

resultatet i våra regressionsanalyser.

22    

   

Resultaten från t-testerna och regressionsanalyserna är något motsägande då t-testerna inte

visar på några signifikanta skillnader mellan grupperna och regressionsanalyserna visar ett

samband mellan användandet av revisor och kreditkostnad. En anledning till detta kan vara att

vi har ett litet urval. I tabell 4 går det att utläsa att företag utan revisor 2013, hade en

genomsnittlig kreditkostnad som var ca 1 % högre än företag som använde revisor. Resultatet

är dock inte signifikant. Med ett större urval, allt annat lika, finns en möjlighet att denna

skillnad kan vara signifikant. En annan förklaring till våra motsägande resultat kan vara att

förklaringsgraden i regressionsanalyserna är väldigt låga och att sambandet mellan

kreditkostnad och revisor finns men att det endast kan appliceras på ett mindre antal företag.

Hypotes 2 - Skuldsättningsgrad

Resultatet från t-testen för skuldsättningsgrad visar att företag som valt att behålla revisor

mellan åren 2009 och 2013 har ett medelvärde för 2009 som är 1,74 och det har sänkts till

0,46 i 2013. Detta är en indikation på att användandet av revisor påverkar hur företag ser på

belåning. Vi kan däremot inte fastställa detta då värdet för t-statistics i t-testet endast uppnår

1,74503 och vi kan inte förkasta vår nollhypotes. Vi kan inte se en statistisk signifikant

skillnad i skuldsättningsgrad mellan 2009 och 2013 för företag som använder revisor och kan

därmed inte säga att de har förändrat sin skuldsättningsgrad. Med ett något större urval i

denna grupp kan resultatet stärkas, givet att medelvärdet för bägge åren är detsamma. Ser vi

på företagen som valt att avstå från användandet av revisor under 2013 så är medelvärdet

ungefär likvärdigt vid observationstillfällena. Medelvärdena är 2,15 år 2009 och 2,20 år 2013.

Detta gör att p-värdet för testet blir mycket högt och värdet för t-statistic är mycket lågt vilket

leder till att vi behåller nollhypotesen och inte kan bekräfta en förändring i

skuldsättningsgrad, precis som den tidigare gruppen företag.

T-testet för de olika företagsgrupperna år 2009 gav inte något signifikant resultat eftersom

p-värdet var för högt och värdet på t-statistic var för lågt, vilket gör att vi inte kan se en

signifikant skillnad i skuldsättningsgrad mellan de olika grupperna under året 2009. Ser vi på

resultatet för t-testet som jämför medelvärdet mellan grupperna år 2013 kan vi däremot

observera en signifikant skillnad i skuldsättningsgrad. Vi kan förkasta nollhypotesen (t-

statistic = 3,44397) och konstatera att skuldsättningsgraden för företag som valt att använda

revisor är lägre än för de som inte använder revisor. Detta går emot resultatet från studien av

Aggarwal & Aung-Kyaw (2009) som menar att företag som använder revisor kommer ha en

högre skuldsättningsgrad. Det motsäger även vår andra hypotes som lyder; ”H2: Ett företag

23    

   

Tabell 7: Resultat från t-test för skuldsättningsgrad. Resultat  från  t-­‐test          

  Med  revisor   Utan  revisor   p-­‐värde   Hypotes  

SkGr,  2009   1,74458   2,15112   0,6569   H0  SkGr,  2013   0,46308   2,20292   0,00231***   H1               2009   2013   p-­‐värde   Hypotes  

SkGr  med  revisor   1,74458   0,46308   0,09493*   H0  SkGr  utan  revisor   2,15112   2,20292   0,95052   H0  Notera att detta är ett resultat från ett urval av företag som har en långfristig skuldsättningsgrad. Vårt urval innan

denna gallring var 228 företag som använde revisor respektive 175 som inte använde revisor. Det slutgiltiga

antalet var 24 företag. ***Förkastad nollhypotes då p-värdet är under 0,01 och värdet för t-statistic är högre än t-

critical value. SkGr = långfristiga skulder / eget kapital.

som använder revisor kommer ha högre skuldsättningsgrad än ett företag som inte använder

revisor”. Chow (1982) menar att företag med en hög skuldsättningsgrad mer sannolikt

kommer anlita revisor. Frågan är varför hög skuldsättningsgrad är associerat med

användandet av revisor i deras studier men det motsatta i våra resultat? En möjlig förklaring

till detta kan vara att efterfrågan på revision påverkas av en mängd olika faktorer. Chow

(1982) nämner storlek som en av de viktigaste vilket kan vara av betydelse för våra resultat då

deras studier endast undersöker större företag. Generellt effektiviserar större företag sin

avkastning på investeringar genom belåning medan mindre företag i högre utsträckning

förlitar sig på sitt egna kapital (Yazdanfar & Öhman, 2015). Anledningen till att vi har höga

medelvärden på skuldsättningsgrad i vårt t-test är för att vi valt bort alla företag som inte har

några långfristiga skulder 2009 och 2013. Andelen företag utan långfristiga skulder, som har

lägre skuldsättningsgrad, är 71,9 % (164/228) för företag som använder revisor respektive

62,3 % (109/175) för företag som inte använder revisor.

Revisorn kan också påverka skuldsättningsgraden i sin roll som rådgivare. Våra resultat

indikerar på att revisorns roll som rådgivare kan haft betydelse när företagen valt att sänka sin

skuldsättning då medelvärdet har sjunkit från 1,74 till 0,46. Vi har i våra t-test inte några

signifikanta resultat som visar att skuldsättningsgraden har minskat då värdet för t-statistic är

för lågt. Ytterligare en aspekt är det som Fama & French (2002) påpekar, att en för hög

skuldsättningsgrad i längden leder till lägre lönsamhet. Om revisorer vet om detta men inte

mikroföretag är det en förklaring till varför skuldsättningsgraden skiljer sig åt.

24    

   

Slutsats Sedan 1 november 2010 är det valfritt att använda revisor för mikroföretag i Sverige. Syftet

med avskaffandet av revisionsplikten var att minska mikroföretagens kostnader. För de som

avskaffat revisor har de administrativa kostnaderna minskat men indirekta kostnader i form av

ökad kreditkostnad kan ha uppstått som en konsekvens av detta. Den här studien undersöker

om räntan på långfristiga skulder är högre för företag som inte använder revisor.

Undersökningen omfattar 48 företag och jämför åren 2009 och 2013. För att ytterligare

undersöka revisorns påverkan på företag har vi även undersökt om skuldsättningsgraden

skiljer sig. Resultaten från våra t-test visar ingen signifikant skillnad i ränta mellan

företagsgrupperna som använde revisor och de som valt att avstå från användandet av revisor.

Vi kan däremot observera i våra regressionsanalyser att användandet av revisor har en negativ

korrelation med räntekostnad vilket indikerar att användandet av revisor sänker företagens

ränta. En variabel med större inverkan på ränta i vår regressionsanalys är företagens

skuldsättningsgrad. Våra resultat tyder på att banken ser en högre skuldsättningsgrad som en

större risk och att företag därmed får försämrade kreditvillkor.

Vi kan inte uttala oss om någon skillnad i skuldsättningsgrad mellan åren 2009 och 2013 för

företag som valt att avstå från användandet av revisor. Resultaten indikerar att företag som

fortsatt att använda revisor har sänkt sin skuldsättningsgrad, dock ej på en 95 %

signifikansnivå. Resultaten från våra t-test för 2009 visar ingen signifikant skillnad mellan

grupperna. Det finns en signifikant skillnad mellan de olika grupperna år 2013 då företag som

inte använder revisor har ett medelvärde i skuldsättningsgrad som är 4,76 gånger högre än

företag som valt att använda revisor.

Tidigare forskning har kommit fram till att revisorn påverkar företags kreditkostnad men vår

studie har inte funnit några bevis för detta. Vi har använt oss av ett relativt litet urval och

vidare forskning med större urval kan stärka våra resultat. Då vår undersökning är genomförd

med observationer från 2013, endast två år efter avskaffandet, kan det vara av intresse att se

om revisorn med tiden kommer få större inverkan på företagens kreditkostnad. En liknande

studie kan genomföras om ett antal år då effekter, som ännu inte uppkommit, kan vara

aktuella. Studier skulle även kunna undersöka ägarstruktur som en variabel för påverkan på

kreditkostnad och hur agentteori kan förklara eventuella skillnader.

25    

   

Referenser

Aggarwal, Raj & Aung Kyaw, NyoNyo. 2009. “International Variations in Transparency and

Capital Structure: Evidence from European Firms.” Journal of International Financial

Management & Accounting 20, no. 1: 1–34.

Alexeyeva, Irina & Svanström, Tobias. 2015. “The Impact of the Global Financial Crisis on Audit

and Non-Audit Fees.” Managerial Auditing Journal 30, no. 4/5: 302–23.

Blackwell, David W., Noland, Thomas R. & Winters, Drew B. 1998. “The Value of Auditor

Assurance: Evidence from Loan Pricing.” Journal of Accounting Research 36, no. 1: 57.

Bolagsverket, 2015. Årsredovisning 2014, Sundsvall.

Brealey, Richard A., Myers, Stuart C. & Allen, Franklin. 2014. Principals of Corporate Finance.

Storbritannien: McGraw Hill Education, 11 uppl.

Bruns, Volker & Fletcher, Margaret. 2008. “Banks’ Risk Assessment of Swedish SMEs.” Venture

Capital 10, no. 2: 171–94.

Cahan, Steven, Emanuel, David, Hay, David & Wong, Norman. 2008. “Non-Audit Fees, Long-

Term Auditor–client Relationships and Earnings Management.” Accounting & Finance 48,

no. 2: 181–207.

Carey, Peter John. 2015. “External Accountants’ Business Advice and SME Performance.” Pacific

Accounting Review 27, no. 2: 166–88.

Chaganti, Rajeswararao, Decarolis, Dona & Deeds, David. 1995. “Predictors of Capital Structure

in Small Ventures.” Entrepreneurship: Theory & Practice 20, no. 2: 7.

Choi, Sung K. & Jeter, Debra C. 1992. “The Effects of Qualified Audit Opinions on Earnings

Response Coefficients.” Journal of Accounting and Economics 15, no. 2–3: 229–47.

Chow, Chee W. 1982. “The Demand for External Auditing: Size, Debt and Ownership Influences.”

Accounting Review 57, no. 2: 272.

26    

   

Chow, Chee W. & Rice, Steven J.. 1982. “Qualified Audit Opinions and Share Prices -An

Investigation.” Auditing: A Journal of Practice & Theory 1, no. 2: 35.

Chung, Shifei & Narasimhan, Ramesh. 2001. “Perceived Value of Mandatory Audits of Small

Companies.” Managerial Auditing Journal 16, no. 3: 120–23.

Collis, Jill. 2010. “Audit Exemption and the Demand for Voluntary Audit: A Comparative Study

of the UK and Denmark.” International Journal of Auditing 14, no. 2: 211–31.

Collis, Jill. 2012. “Determinants of Voluntary Audit and Voluntary Full Accounts in Micro- and

Non-Micro Small Companies in the UK.” Accounting and Business Research 42, no. 4: 441–

68.

Collis, Jill & Jarvis, Robin. 2002. “Financial Information and the Management of Small Private

Companies.” Journal of Small Business and Enterprise Development 9, no. 2: 100–110.

De George, Emmanuel T., Ferguson, Colin B. & Spear, Nasser A. 2013. “How Much Does IFRS

Cost? IFRS Adoption and Audit Fees.” Accounting Review 88, no. 2: 429–62.

Dichev, I.d. & Skinner, D.J. 2002 “Large-Sample Evidence on the Debt Covenant Hypothesis.”

Journal of Accounting Research 40, no. 4: 1091–1123.

Duréndez Gómez-Guillamón, Antonio. 2003. “The Usefulness of the Audit Report in Investment

and Financing Decisions.” Managerial Auditing Journal 18, no. 6/7: 549–59.

Eisenhardt, Kathleen M. 1989. “Agency Theory: An Assessment and Review.” The Academy of

Management Review 14, no. 1: 57.

Europaparlamentets och rådets förordning. 2002. EG nr 1606/2002 om tillämpning av

internationella redovisningsstandarder, Bryssel: Europaparlamentet, Bryssel.

Fama, Eugene F. & French, Kenneth R. 2002. “Testing Trade-Off and Pecking Order Predictions

About Dividends and Debt.” Review of Financial Studies 15, no. 1: 1–33.

27    

   

FAR. 2006. Revision – En praktisk beskrivning Stockholm: FAR förlag.

Firth, Michael. 1978. “Qualified Audit Reports: Their Impact on Investment Decisions.”

Accounting Review 53, no. 3: 642.

Francis, Jere R. & Krishnan, Jagan. 1999. “Accounting Accruals and Auditor Reporting

Conservatism.” Contemporary Accounting Research 16, no. 1: 135–65.

Graham, John R., Li, Si & Qiu, Jiaping. 2008. “Corporate Misreporting and Bank Loan

Contracting.” Journal of Financial Economics 89, no. 1: 44–61.

Jensen, Michael C. & Meckling, William H. 1976. “Theory of the Firm: Managerial Behavior,

Agency Costs, and Ownership Structure.” Journal of Financial Economics 3, no. 4: 78–79.

Kraakman, Reinier H. 1984. “Corporate Liability Strategies and the Costs of Legal Controls.” The

Yale Law Journal Vol 93, no. 5: 857–98.

,

Krishnan, Gopal V. & Yu, Wei. 2011. “Further Evidence on Knowledge Spillover and the Joint

Determination of Audit and Non-audit Fees.” Managerial Auditing Journal 26, no. 3: 230–47.

Körner, Svante & Wahlgren, Lars. 2006. Statistisk dataanalys. Lund: Studentlitteratur; 4 uppl.

Lennox, Clive. 1999. “Are Large Auditors More Accurate than Small Auditors?” Accounting &

Business Research 29, no. 3: 217–27.

Lennox, Clive S. & Pittman. 2011, Jeffrey A. “Voluntary Audits versus Mandatory Audits.”

Accounting Review 86, no. 5: 1655–78.

Libby, Robert. 1979. “The Impact of Uncertainty Reporting on the Loan Decision.” Journal of

Accounting Research, 35–57.

Liikanen, Erkki. 2003. ”Commission Recommendation of 6 May 2003 concerning the definition of

micro, small and medium-sized enterprises” Official Journal of the European Union L 124:

36-41.

28    

   

Loudder, Martha L., Khurana, Inder K., Sawyers, Roby B., Cordery, Cindy, Johnson, Carol, Lowe,

Jordan & Wunderle, Robert. 1992. “The Information Content of Audit Qualifications.”

Auditing: A Journal of Practice & Theory 11, no. 1: 69–82.

Lundqvist, Pernilla. 2015. ”Redovisningsutredningens slutbetänkande.” Balans, no 3.

Kim, Jeong-Bon, Simunic, Dan A., Stein, Michael T. & Yi, Cheong H. 2011. “Voluntary Audits

and the Cost of Debt Capital for Privately Held Firms: Korean Evidence.” Contemporary

Accounting Research 28, no. 2: 585–615.

Kraakman, Reinier H. 1984. “Corporate Liability Strategies and the Costs of Legal Controls.” The

Yale Law Journal Vol 93, no. 5: 857–98.

Myers, Stewart C. 1984. “The Capital Structure Puzzle.” The Journal of Finance 39, no. 3: 575–

92.

Prop. 2009/10:204. “En Frivillig Revision” Justitiedepartementet, april 2010.

Simunic, Dan A. 1984. “Auditing, Consulting, and Auditor Independence.” Journal of Accounting

Research 22, no. 2: 679–702.

Skatteverket. 2010. ”Frivillig revision för de minsta bolagen” Skatteverkets pressmeddelande, 1

november, 2010.

SFS 2005:551 Aktiebolagslag

SOU 2008:32. Avskaffande Av Revisionsplikten För Små Företag Stockholm, mars 2008.

Sundell, Anders. 2010. Guide: Regressionsdiagnostik – Multikollinearitet. Hämtat Maj 25, 2015, från https://spssakuten.wordpress.com/2010/10/16/guide-regressionsdiagnostik-–-multikollinearitet/

 Sundgren, Stefan. 1998. “Auditor Choices and Auditor Reporting Practices: Evidence from Finnish

Small Firms.” European Accounting Review 7, no. 3: 441–65.

29    

   

Teoh, Siew Hong & Wong, T. J. 1993. “Perceived Auditor Quality and the Earnings Response

Coefficient.” Accounting Review 68, no. 2: 346–66.

UC. 2014. ”4 av 5 nystartade aktiebolag väljer bort revisor – försämrad kvalitet på boksluten”,

pressmeddelande, 12 november, 2014, Stockholm: UB AB.

Vos, Ed, Jia-Yuh Yeh, Andy, Carter, Sara & Tagg, Stephen. 2007. “The Happy Story of Small

Business Financing.” Journal of Banking & Finance 31, no. 9: 2648–72.

Yazdanfar, Darush & Öhman, Peter. 2015. “Debt Financing and Firm Performance: An Empirical

Study Based on Swedish Data.” The Journal of Risk Finance 16, no. 1: 102–18.