Råd och tips om din ekonomi

Koll på pengarna2016

2

Välkommen till Koll på pengarna

Det och mycket mer försöker vi reda ut i Koll på pengarna. I tidningen kan du hitta en hel del

tips och råd om exempelvis mat, bostad, bil, försäkringar och lån. Bland annat finns exempel på hur kostnaderna på-verkas när första barnet kommer, hur du kan spara pengar på att se över ditt mobilabonnemang, vad det kan kosta att bo hemma hos föräldrarna. I Koll på pengarna finns också checklistor

som kan vara till hjälp när du ska se över dina försäkringar eller köpa bil.

Om du får ekonomiska problem kan det vara bra att veta att det finns hjälp att få. Vi berättar om hur du gör för att hitta gratis rådgivning om din ekonomi och om var du ska vända dig med konsumentfrågor i din kommun. I Sverige finns det också fyra konsu-mentbyråer som hjälper konsumenter samt upplysningstjänsten Hallå kon-

sument där du kan surfa in och få svar på många av dina konsumentfrågor.

Koll på pengarna innehåller också Konsumentverkets beräkningar av kostnader för en rimlig levnadsnivå. Beräkningarna gäller för några av de vanligaste utgifterna som ett hushåll har och är exempel på vad det kan kosta att leva med en standard som varken är lyx eller lägsta levnadsstandard. Bläddra, läs och skaffa dig koll på pengarna!

Vad kostar det att ha en bil och hur påverkas ekonomin när du flyttar hemifrån? Vad händer när du inte kan betala räkningar och vem kan du vända dig till för att få rådgivning?

3 Att göra en budget 4 Om pengarna inte räcker 6 Spara eller låna 8 Att bli förälder 9 Maten 10 Bostaden 12 Tele, tv och internet 14 Bilen 15 Försäkringar 16 Ekonomi för unga 17 Flytta hemifrån 18 Kostnadsfri rådgivning hos kommunen 19 Gratis hjälp av konsumentbyråerna 20 Hallå konsument21 Mina anteckningar 22 Konsumentverkets beräkningar

1017 22

Innehåll 12

3

Att göra en budget

Här kan du få koll på din nuvarande månadsbudget och göra en ny budget om du vill.

En del av siffrorna som du ska skriva in i kolumnen ”min nuvarande månads- budget” nedan hittar du på andra sidor här i Koll på pengarna.

När du har gjort den nuvarande månadsbudgeten, fundera på om det är något du vill och kan ändra på. Fyll i så fall i det i kolumnen ”min nya

För att få bra koll på pengarna är det smart att göra en budget. I budgeten skriver du ner vilka utgifter och inkomster du har varje månad. Vill du få mer pengar över kan du försöka minska utgifterna eller öka inkomsterna.

Min nuvarande Min nya månadsbudget månadsbudget

Sammanlagda inkomster (från sid. 5)

Kostnader

Mat

Personlig hygien

Kläder och skor (från sid 22–23)Fritid och lek

Mobiltelefon

Barn- och ungdomsförsäkring

Förbrukningsvaror

Hemutrustning (från sid 23)Medier

Hemförsäkring

Bil (från sid 14)

Övriga försäkringar

Bostad

Hushållsel

Lån (amorteringar och räntor)

Kollektivresor

Arbetslöshetskassa och fackavgift

Läkarbesök/tandvård/medicin

Övrigt (exempelvis godis, spel, presenter, alkohol, tobak, husdjur, semester)

Sparande

Sammanlagda kostnader

RESULTAT (inkomster minus kostnader)

Min månadsbudget

En del månader kommer flera större räkningar och andra månader kanske ingen räkning alls. Din budget ska klara av alla månader.

TIPS!

månadsbudget” och börja leva enligt den nya budgeten så snart du kan. Kanske får du en möjlighet att spara eller betala av på något lån?

Vill du hellre göra din budget på datorn så kan du fylla i Budget- kalkylen som du hittar på www.hallakonsument.se/budgetkalkylen

Vill du få fler råd om din ekonomi?Vänd dig till en budget- och skuld-

rådgivare eller konsumentvägledare i din kommun. Kontaktuppgifter hittar du på www.hallakonsument.se

4

Om pengarna inte räcker

Vissa månader kommer det fler räkningar och större utgifter än andra månader. Om du vet

vilka räkningar som kommer varje månad är det lättare att planera din budget. Om du har möjlighet att spara till en reservkassa (en så kallad buffert) klarar du sådana situationer bättre. Eller så har du kanske en anhörig som kan hjälpa dig tillfälligt. Om du tycker att din ekonomi fungerar i övrigt kan-ske det räcker med att du ökar ditt buffertsparande.

Förändra din situationOm du har ständigt återkommande problem med att betala räkningar måste du förändra din situation ordentligt. I värsta fall kan du få betalnings-

Det kan vara svårt att balansera ekonomin så att pengarna räcker hela månaden. Alla räkningar och lån ska betalas i tid, mat och hyra ska betalas och kanske dyker det upp andra utgifter som du inte räknat med.

anmärkningar eller bli vräkt från din bostad om du inte betalar hyran i tid.

Förhoppningsvis kan du lösa dina problem efter en kortare tid. Kanske har du möjlighet att flytta till en bil-ligare bostad eller hyra ut ett rum i din befintliga bostad. Kolla över vilka abonnemang du har, kanske finns det några som går att säga upp, men tänk då på att du har uppsägningstid. Kan-ske måste du sälja bilen eller saker du har hemma som det finns ett värde i.

Har du skulder på dyra kreditkort?Har du handlat något och valt att betala det senare med till exempel kre-ditkort eller delbetalning? Försök få ett banklån med lägre ränta och betala av alla krediterna. Gör dig sedan av med

korten så att du inte lockas att dra på dig nya skulder.

BetalningsanmärkningOm du inte betalar en räkning kan du få en betalningsanmärkning i kredit- upplysningsföretagens register. Då kan du exempelvis bli nekad att ta banklån eller köpa ett abonnemang för mobil och internet. Du kan även få svårt att få hyra en lägenhet.

Om skulden är felaktig är det viktigt att du protesterar skriftligt till företaget så snabbt som möjligt. Spara din protest så att du kan visa detta för Kronofogden om du skulle få ett betalningsföreläggande (ett brev som meddelar att Kronofogden kräver in betalning för en skuld som du har).

5

Läs mer på:Budgetkalkylen på

hallakonsument.se

Få koll på dina inkomsterDet är bra att skaffa sig en översikt över de inkomster och bidrag som finns i hushållet. Fyll i hushållets inkomster i tabellen. Flytta sen summan ”summa inkomster per månad” till ”sammanlagda inkomster” i tabellen på sidan 3.

Inkomster och bidrag per månad (efter skatt)

Person 1 Person 2 Total inkomst

Lön

Föräldrapenning

Barnbidrag

Underhållsstöd/underhållsbidrag

Bostadsbidrag

Arbetslöshetsersättning

Studiestöd/utbildningsbidrag

Sjukpenning

Sjuk- och aktivitetsersättning

Pension

Övriga inkomster (andra bidrag, stipendier m.m.)

Summa inkomster per månad efter skatt

Vägen till en betalningsanmärkning• Du får en räkning.• Om du inte betalar får du en

påminnelse.• Om du inte betalar får du ett

kravbrev från företaget eller från ett inkassoföretag.

• Om du inte betalar får du ett betal-ningsföreläggande av Kronofogden.

• Om du inte betalar fastslår Krono-fogden din skuld.

• Du har en betalningsanmärkning.

En obetald räkning växer snabbtOm du inte kan betala en räkning, kontakta den du fått räkningen av så snabbt som möjligt. Du kanske kan få betala av räkningen lite i taget under några månader? Du kan också kontakta budget- och skuldrådgivaren i din kommun som ger dig råd utan kostnad.

En obetald räkning kan bli mycket dyr i slutändan. Här är ett exempel på en telefonräkning på 600 kronor. Om den inte blir betald kan den snabbt komma upp i 2120 kronor.

Påminnelseavgift 60 kr

Telefonräkning 600 kr

Slutsumma med alla avgifter 2 120 kr

Grundavgift vid verkställighet 600 kr

Ombudsarvode 380 kr

Ansökan om betalningsföreläggande 300 kr

Inkassoavgift 180 kr

6

7

Spara eller låna

Så mycket kan det kosta att låna

Du lånar 20 000 kronor. Under fem år betalar du tillbaka 647 kronor per månad. Så här mycket betalar du totalt:

40 000

30 000

20 000

10 000

0

Total inbetalning: 38 829 kr

Kronor

Kreditkostnad: 18 829 kr

Effektiv ränta: 34,49 %

Lån

Att spara är ett bra sätt att ha tillgång till pengar om något oförutsett händer. Du kan också spara till något du vill köpa eller uppleva.

Du kan även låna pengar för att köpa något, men då använder du pengar du egentligen inte

har. Du måste betala ränta på de låna-de pengarna vilket innebär att resan eller saken du köpt blir dyrare än om du betalat kontant.

Det kostar att låna pengarDet finns många olika lånetyper och namn på lån för privat konsumtion, till exempel privatlån, blancolån, kreditkort eller snabblån. Oavsett namn på lånet är det viktigt att du läser villkoren så att du förstår vad lånet innebär. Olika lån har olika hög ränta. Om du inte har något som banken kan ta som säker-het blir räntan oftast högre. Hur hög räntan blir kan du förhandla med banken om. Banken vill vara säker på att få tillbaka sina pengar om du inte kan betala. Många banklån kräver därför en säkerhet i form av ett hus eller en bostadsrätt. Har du ingen bostad som banken kan ta i säkerhet kan en person gå i borgen för dig. Det betyder att den personen, borgens-mannen, får betala dina skulder om inte du kan. Gemensamt för de flesta konsumtionslån är att du lånar utan att lämna någon säkerhet för lånet. Dessa lån har ofta högre ränta än ett bolån eftersom banken som lånar ut pengarna har sämre eller ingen säker-het alls för lånet.

Om du lånar är det viktigt att du kollar den effektiva räntan. Den visar den totala kostnaden för lånet, inklusive alla avgifter. Ta dig tid att undersöka de olika alternativen och villkoren. En bra sammanfattning över lånets villkor hit-tar du i SEKKI-blanketten som du ska få av kreditgivaren innan du beslutar

dig för att ta ett lån. Fundera på om det är värt vad det kostar att ta ett lån.

Långivaren gör alltid en kreditprövningDen som lånar ut pengar ska ta reda på om du kan betala tillbaka lånet. Det kallas att göra en kreditprövning. Långivaren gör en kreditprövning för att kontrollera att du har ekonomiska möjligheter att betala räntor och amor-teringar på lånet du vill ha. En kredit-prövning måste göras för alla typer av lån, oavsett hur stort eller litet lånet är.

Långivaren behöver få en helhets-bild av din ekonomiska situation. Man använder uppgifter om dig från Skatte-verket, Kronofogden och andra myndig-heter för att bedöma om du kan betala tillbaka ett lån. Det kallas kreditupp-lysning. Om du ansöker om många lån kommer flera kreditupplysningar att registreras på dig vilket gör att det ser ut som att du har många skulder. Du kommer då att få en lägre kreditvärdig-het, vilket kan göra att långivarna blir tveksamma till att låna dig pengar.

En buffert gör dig lite friareIstället för att låna pengar är det bra att spara till en buffert. Den gör att du lättare kan klara av en månad med många räkningar eller att köpa något som du verkligen vill ha eller behöver. Om du har möjlighet, försök spara 10 procent av din inkomst varje månad under ett år till att börja med.

Spara till något specielltNär du ska spara på lite längre sikt har du många olika alternativ. Tänk noga över vilken risk du är villig att ta med ditt sparande. Du kan bland annat välja mellan:• Bankkonto med ränta.

Läs mer på:Bank- och

försäkringsbyråns webbplats, konsumenternas.se

• Fonder, de kan både öka och minska i värde.

• Aktier, kräver stort engagemang och de kan både öka och minska i värde.

• Investeringssparkonto. Du kan ha en stående överföring till ett sparkonto så att pengarna förs över direkt när lönen kommit in.

Under 2016 kan det komma att införas krav på amortering på nya bostadslån. Kontrollera därför amorteringskraven extra noga med din bank om du tar ett bostadslån. Bolånen kan även kallas bostadskrediter.

OBS!

8

Att bli förälderEnligt uträkningar från Swedbank kostar ett barn ungefär 1,4 miljoner kronor fram till sin 18-årsdag. Därför är det bra att ha koll på ekonomin om du har eller planerar att skaffa barn. Det är också viktigt att ni föräldrar bestämmer hur ni vill ha den gemensamma ekonomin kring barnet.

När du har fått barn kan du ansöka om ersättning hos Försäkringskassan för att

vara hemma och ta hand om ditt barn istället för att arbeta. Ersättningen kallas för föräldrapenning. Om du tar ut maximal föräldrapenning får du ut ungefär 80 procent av din lön. Med barnbidrag blir det lite mer än så. På Föräldrakollen på Försäkringskassans webbplats kan du räkna på hur din inkomst förändras när du får barn.

Saker till barn kostarInnan barnet kommer är det en del saker som du kan behöva skaffa, exempelvis barnvagn, barnsäng och kanske en bilbarnstol.

För att hålla kostnaderna nere kan du köpa begagnat eller kanske få låna av familj och vänner. Du kan också vänta lite med att köpa utrustning eftersom det kan vara svårt att veta vilka saker som behövs innan barnet är fött.

Konsumentverket har gjort beräk-ningar som visar att basutrustningen för barnets första år kostar cirka 15 000 kronor om du köper allting nytt. Till det tillkommer kostnader för exempelvis mat, kläder och blöjor som kostar cirka 20 000 kr det första året.

När barnet blir lite större är det andra saker som kostar. Barnet kanske behöver en cykel för att ta sig till sko-lan och då behövs också cykelhjälm, barnet kanske vill börja träna en viss

Namn: ANNA VESA

Hej! Som småbarnsförälder till två barn, har du några tips om hur man kan få ekonomin att gå ihop?

”När barnen vuxit ur sina kläder brukar vi sälja kläderna. För pengarna köper vi second hand-kläder i passande storlek. Om vi behöver något nytt så brukar vi önska det till barnen i födelsedagspresent och julklapp.”

Koll på stan

sport där utrustningen kostar pengar och så vidare.

Så kan du spara pengar • Laga mer egen mat.• Bjud hem andra föräldralediga vänner

på fika istället för att träffas på stan.• Köp begagnat eller låna av familj

och vänner.

Barn och säkerhetPå Hallå konsuments webbplats hittar du tips om vad du kan tänka på om du ska köpa barnvagn, bilbarnstol eller andra barnprodukter. Du kan också läsa om vad du ska tänka på för att välja säkra produkter till ditt barn.

Läs mer om barnsäkerhet på:

dinsakerhet.setrafikverket.se

hallakonsument.se

9

Läs mer på:livsmedelsverket.se Maten

Mat är en ganska stor kostnad, men en kostnad som du själv kan påverka beroende på vad du väljer för mat och hur du planerar dina inköp. Maten för en vuxen kostar cirka 2 000 kronor i månaden.

Vi slänger stora mängder mat. Mycket mat slängs i onödan. Den mat som slängs av hus-

hållen i Sverige varje år, motsvarar nästan lika mycket som utsläppet från 200 000 bilar. Livsmedelsverket har räknat ut att vi i Sverige slänger mat för mellan 3000 och 6000 kronor per

hushåll om året. En tredjedel av all mat som slängs hade gått att äta.

Det är alltså inte bara dåligt för miljön utan också för plånboken att slänga mat. Lukta och smaka på maten även om bäst före-datumet har gått ut. Maten är ofta ätbar ändå.

Så här mycket kostar småköpen dig på ett år

Fika på stan en gång i veckan x 50 kr 2 600 kr

Lösgodis tre hg per vecka x 6 kr 936 kr

Läsk en per dag x 10 kr 3 650 kr

Chips två hg per vecka x 20 kr 2 080 kr

Cigaretter ett paket per dag x 53 kr 19 345 kr

Snus tre dosor per vecka x 43 kr 6 708 kr

Tidning två per månad x 50 kr 1 200 kr

Minska dina matkostnader

• Gör en plan över vad du ska äta under en vecka, köp inte mer än du gör av med.

• Skriv en inköpslista och handla bara det som står på inköpslistan.

• Köp frukt och grönt efter säsong.

• Använd frysta grönsaker – lika nyttiga som färska och lätt att tillaga.

• Köp mindre kött och mer bönor och linser.

• Ät upp maten i tid, håll koll på maten i kyl och frys.

• Gör matlåda på matresterna. Om du tar med matlåda till jobbet istället för att gå ut och äta varje dag så sparar du cirka 1 500 kronor per månad.

TIPS!

10

Att bo är ofta den största utgiften i ett hushåll och det finns olika typer av boenden att välja bland. Du kan bo i hyresrätt, bostadsrätt eller eget hus. I en del boenden ansvarar du själv för allt underhåll och i andra finns det en hyresvärd som ser över underhållet.

Bostaden

Om du bor i hyresrätt ansvarar hyresvärden för underhåll och reparationer av lägenheten

samt fast utrustning som exempelvis spis eller kylskåp. Hyresvärden ska också se till att värmen fungerar och att lägenheten är i gott skick när du

flyttar in. Får du problem med lägen-heten ska du kontakta hyresvärden. Du ansvarar för att betala hyran och sköta om lägenheten. Spräcker du badrumsfönstret eller skrapar upp tapeten får du stå för reparations- kostnaden.

Att hyra i andra handNär du hyr en lägenhet av en annan hyresgäst hyr du i andra hand. Om förstahandshyresgästen säger upp lägenheten eller blir vräkt måste du flytta ut. Du är alltså beroende av den du hyr av.

11

Under 2016 kan det komma att införas krav på amortering på nya bostadslån. Kontrollera därför amorteringskraven extra noga med din bank om du tar ett bostadslån. Bolånen kan även kallas bostadskrediter.

OBS!

Köpa husAtt äga ett hus, villa eller radhus, innebär att du själv står för alla kost-nader. Det tillkommer utgifter för exempelvis sophämtning, sotning, träd-gårdsutrustning, villaförsäkring och uppvärmning. Du måste även betala, lagfart, pantbrev, uppläggning av nya lån samt en årlig fastighetsavgift. Att ha en buffert för oförutsedda utgifter är bra. När du köper ett hus måste du betala en kontantinsats på minst 15 procent av priset. Resterande 85 procent kan du ansöka om att få låna av banken.

Utjämna dina boendekostnaderDet kan vara smart att spara mellan-skillnaden mellan vad du betalar med nuvarande ränta och en tänkt ränta

Köpa bostadsrättOm du köper en bostadsrätt köper du egentligen en andel i en bostadsrätts-förening. Andelen ger dig rätt att bo i lägenheten. Föreningen äger huset som lägenheten finns i, marken och gemensamma utrymmen. Du betalar en månadsavgift till föreningen och sen tillkommer dina egna kostnader för ränta och amortering. Du ansvarar för underhållet av lägenheten själv. Skulle spis, kylskåp eller liknande gå sönder är det du som får betala.

När du köper en bostadsrätt så behöver du betala minst 15 procent av priset kontant. Resterande 85 pro-cent kan du ansöka om att få låna av banken.

på 6 procent. När räntan stiger över 6 procent kan du ta av dina sparade pengar och behöver då inte dra in på andra utgifter. Ett annat sätt är att amortera mer när räntan är låg.

Se till att du får ett skriftligt hyreskontrakt.

Begär att du och hyresvärden besiktar lägenheten tillsammans. Gör ett protokoll över eventuella skador som båda skriver under.

Om du upptäcker skador efter att du har flyttat in, skriv ner dessa och begär att även dessa förs in i protokollet. Annars riskerar du att få ersätta skador som tidigare hyresgäster har orsakat.

Checklista

Innan du hyr bostad:

Be att få en kopia av tillståndet att hyra ut i andra hand från den du hyr av.

Skriv ett andrahandskontrakt med den du hyr av. Du hittar en kontraktsmall på omboende.se.

Besikta lägenheten med den du hyr av och notera alla skador i ett protokoll som ni båda skriver under och tar var sin kopia av.

Hyr du möblerat, skriv en lista över alla saker i lägenheten. Notera om något är skadat. Båda skriver under och tar var sin kopia.

Läs mer om att hyra bostad, både i första och andra hand, på omboende.se.

Checklista

Innan du hyr i andra hand:

Läs mer på:konsumenternas.se

elpriskollen.seomboende.se

hallakonsument.se

Hur du än bor kan du spara energi. Beroende på din elförbrukning kan du tjäna från ett par hundra till flera tusen kronor om året på att byta elbolag.

TIPS!

Checklista

Innan du köper bostadsrätt:

Räkna på att du klarar av en ränta på 6 procent och ansök om lånelöfte hos banken.

Läs bostadsrättsföreningens årsredovisning.

Fråga någon i styrelsen vilka renoveringar som planeras. Stora renoveringar kan innebära att avgiften höjs.

Fråga föreningen vilken avskrivnings- metod som används och vilken effekt det får för föreningens ekonomi, bland annat på årsavgiften. Läs mer på www.omboende.se

Läs föreningens stadgar som beskriver vilka regler som gäller.

Läs lägenhetsförteckningen och kontrollera att lägenheten du vill köpa inte är pantsatt.

På omboende.se finns fler checklistor för den som ska köpa bostadsrätt.

12

Tele, tv och internetKostnader för olika abonnemang, vare sig det gäller telefon, tv eller internet, kan variera beroende på vilken tjänst eller leverantör du väljer. Se över vilka avtal du har och om du kan välja bort saker i dina abonnemang som ett sätt att spara pengar.

13

mang på Hallå konsuments webbplats under rubriken ”Tips för olika köp”.

Mobil utomlandsInom EU finns en maxgräns för hur mycket det får kosta att ringa, skicka sms och surfa. För att ha koll på kostnaderna kan du be din operatör om att bli medde-lad när du har surfat för en viss summa. När du reser utomlands tänk på att:• Kontrollera med din operatör vad

det kostar att ringa och surfa i de länder du ska besöka.

• Stäng av appar som automatiskt kopplar upp sig mot internet. Stäng även av dataroaming.

• Det kan kosta både att ta emot och lyssna av meddelanden i röstbrevlådan.

• Om du använder gratis wifi betalar du inget via ditt abonnemang.

TV-abonnemangAtt välja operatör och tv-abonnemang kan vara svårt. Sätten att titta på tv är flera och det finns många kanaler. Ta reda på hur du kan ta emot tv-sänd-ningar där du bor. Är det marksänt, kabel, satellit eller bredband? Till exempel är det ovanligt att ha tillgång till kabel-tv när du bor i hus.

Jämför inte bara totalpriset mellan operatörer. Se över vad som ingår i pri-set och vad det kostar om du vill säga upp avtalet under bindningstiden. Delar som kan ingå i ett abonnemang är till exempel kostnader för start, installation, kort med mera. Ta även reda på avtalets bindningstid/uppsägningstid och vilka villkor som gäller vid fel och avbrott.

InternetIdag kan bredbandet anslutas på olika sätt till exempel via telefonnätet, kabel-tv, optisk fiber eller elnätet. Tänk på vad du använder din uppkoppling till. Vilka datamängder laddar du ner och vilken hastighet anser du att du behöver? Om du lyssnar på webbradio och musik, ser film och skickar bilder har du behov av mer krävande trafik än om du mest skickar mejl.

Det finns många operatörer att välja bland och de erbjuder flera olika avtal. Ofta säljs tjänsterna

i paket vilket gör dem svåra att jämföra med varandra. Det är viktigt att du för-står skillnaderna mellan erbjudandena för att kunna avgöra vilket alternativ som är bäst för dig.

Det finns flera saker att tänka på när du gör ditt val. Ska det vara kontantkort eller abonnemang? Finns det bra täckning? Vad ingår i abonne-manget? Tillkommer det kostnader? Du kan läsa mer om mobilabonne-

Namn: JONAS HJALMARSON

Hej! Du har både tv, telefon och internet. Hur tänkte du när du valde operatör och abonnemang?

”Vi valde att ha separata abonnemang istället för en paketlösning. Vad gäller mobiltelefonen så använder vi den mest för att ringa och behöver ingen surf. Min granne jobbar hos en opera- tör, så han hjälpte oss att välja det som passade oss.”

Koll på stan

Läs mer på:Telekområdgivarna

telekomradgivarna.se

När du binder dig till ett nytt abonne-mang hos en leverantör är det viktigt att kontrollera bindningstiden samt om det tillkommer några avgifter utöver månadskostnaden.

För närvarande pågår en kraftig utbyggnad av bredbandsinfrastrukturen och allt fler villahushåll erbjuds möjlig- het att ansluta villan till fiber. På Bredbandsforums webbplats finns en checklista över sådant som är viktigt att tänka på vid bredbandsanslutning, bland annat om ROT-avdrag är inräk-nat i det pris du fått? Hur ser tidplanen ut? Ta en titt på www.bredbandsforum.se/bredband-till-villa.

Telekområdgivarna ger opartisk och kostnadsfri konsumentrådgivning om abonnemang för tv, telefoni och bredband.

TIPS!

14

Bilen

Om du bara vill betala för att ha bil när du verkligen behöver den, finns det i vissa städer så

kallade bilpooler. Ett annat alternativ om du inte behöver använda bil så ofta är hyrbil.

Att köpa bilOftast är det billigare att köpa bil av en privatperson, jämfört med att köpa från en bilhandlare. När du köper bil av en privatperson täcks köpet av köplagen som innebär att du har ett sämre skydd än om du handlar av en bilhandlare då konsumentköplagen gäller. Du har också ett större ansvar att undersöka bilen noga när du köper bilen privat eftersom det sällan lämnas garantier vid privatköp. Det går inte heller att ångra köpet om ni inte skrivit in det i köpeavtalet.

Tänk på det här när du ska köpa bilUndersök marknaden. På konsument-verkets webbtjänst bilsvar.se kan du jämföra bilar avseende modell, ekonomi, miljö och teknik. • Provkör bilen innan du köper den. • Undersök bilen noga och kolla att

viktiga funktioner fungerar.• Titta efter bucklor och repor i lacke-

ringen och andra skador.• Du kan lämna in bilen för kontroll

hos en verkstad eller bilbesiktare om du köper bilen privat.

• Kontrollera att säljaren är den registrerade ägaren och att det inte finns skulder på bilen hos Transport-styrelsen om du köper bilen privat.

• Gör en leveranskontroll (se check- lista). Leveranskontroll innebär att du kontrollerar funktioner och skick på bilen innan du köper den.

Köper du av en bilhandlare gäller konsumentköplagen vilket bland annat ger dig möjlighet att reklamera eventu-ella fel. Det är ändå några komplette-rande saker du bör tänka på:• Begär att få en varudeklaration

på bilen.• Läs serviceboken så att service har

utförts enligt bilens serviceintervall.• Se till att någon på bilhandeln

med ställningsfullmakt skriver på beställningen.

• Skriv köpekontrakt.

Det är dyrt att äga bil. Förutom drivmedelskostnaden måste också försäkring, skatt och underhåll betalas. Dessutom minskar bilen i värde för varje år du äger den.

Checklista

Vid leveranskontroll

Kontrollera bromsar, styrning, lampor, vindrutetorkare och övriga rörliga delar. Be säljaren att följa med på provturen.

Kontrollera att lacken inte är skadad. Det kan vara svårt att bevisa att en skada uppkommit innan bilen levererades om du upptäcker skadan efter köp.

Kontrollera att bilen levereras med de detaljer som står med i köpehandlingen.

Anteckna de avvikelser du hittar på ditt exemplar av köpehandlingen och be säljaren skriva under.

Kontrollera att alla handlingar som hör till bilen finns med som kontrakt, instruktionsbok, registreringsbevis och eventuella garantihandlingar.

Läs mer om att köpa bil på www.hallakonsument.se. På www.bilsvar.se kan du läsa mer om olika bilmodeller och räkna på vad olika bilar kostar.

Så mycket kostar din bil per år

Summa

Lån/ränta/amorteringar

Bränsleutgift

Skatt, besiktning

Försäkring

Reparationer, service m m

Däck

Parkering

Total kostnad per år

Månadskostnad(dela total kostnad per år på 12 månader)

*För in denna summa i tabellen på sidan 3

*

Läs mer på:hallakonsument.se

bilsvar.se

Genom att köra snålt kan du spara pengar varje år. Du kan läsa mer om sparsam körning på trafikverket.se.

TIPS!

15

FörsäkringarEn försäkring kan ge dig ekonomisk ersättning om till exempel en olycka drabbar dig, men du bestämmer själv vilka försäkringar du vill ha. Var noga med att läsa förköpsinformationen innan du köper en försäkring, där finns en sammanfattning av viktiga villkor och undantag som du bör känna till.

Namn: MÅNIKA ANDERSSON JOHANSSON

Hej! Du har bland annat både hem-, villa- och bilförsäkring. Hur gjorde du när du valde dem?

”Jag kollade på nätet och jämförde försäkringar hos olika försäkringsbolag; vad som ingick och priset på försäkringen. Varje år gör jag en ny jämförelse för att se om jag kanske ska byta försäkring eller bolag.”

Koll på stan

HemförsäkringHar du en hemförsäkring kan du få ersättning om dina saker förstörs eller försvinner. Du kan också få ersättning om du måste betala för att du har råkat förstöra någon annans saker. Oftast ingår även rättsskydd som kan ge dig ersättning om du hamnar i en konflikt som måste lösas i domstol. I en del hemförsäkringar ingår även reseförsäk-ring och överfallsskydd som kan ersätta dig för läkarvård och förlorad arbets-inkomst. Du kan komplettera din hem-försäkring med en Allriskförsäkring.

Sjuk- och olycksfallsförsäkringOm du drabbas av en allvarlig sjukdom eller en olycka kan du få ersättning av samhället via Försäk-ringskassan, en ersättning som dock är begränsad. Livslånga skador kan påverka ekonomin resten av livet. En sjuk- och olycksfallsförsäkring kan ge dig extra ersättning för vårdkostnader och om du blir permanent skadad. Se till att försäkringen ger ersättning om du inte kan fortsätta arbeta eller blir funktionsnedsatt, så kallad medicinsk och ekonomisk invaliditet.

BarnförsäkringBarn som skadas permanent vid olycka eller sjukdom får en relativt låg ersätt-ning av Försäkringskassan. En barn-försäkring kan ge extra ersättning.

BilförsäkringÄger du en bil måste du enligt lag ha en trafikförsäkring. Om du orsakar en

olycka ger din trafikförsäkring ersättning för personskadorna och för skadorna på dina medtrafikanters bil och egendom. Däremot får du ingen ersättning för skadorna på din egen bil. För detta behöver du en hel- eller halvförsäkring.

ProduktförsäkringarIbland erbjuder försäljare dig att köpa en speciell produktförsäkring när du till exempel ska köpa en tv, cykel, klocka eller mobiltelefon. Men kom ihåg att du har ett bra skydd även utan en produktförsäkring. Du har tre års rätt att reklamera något som går sönder och oftast lämnar också till- verkaren en garanti under en bestämd tid. Dessutom kan du få ersättning via din hemförsäkring. Så börja med att ta reda på vilket skydd du redan har, sen kan du bedöma om du behöver produktförsäkringen eller inte.  

Arbetslöshetsförsäkring och a-kassaAlla som arbetar och uppfyller vissa villkor omfattas av arbetslöshetsför-säkringen. Om du blir arbetslös får du en relativt låg ersättning, ett grund- belopp. Om du är medlem i en a-kassa kan du få en något högre ersättning baserad på din lön. Utöver detta finns även så kallade inkomstförsäkringar.

Läs mer om villkoren för a-kassan och hur mycket ersättning du kan få på din a-kassas webbplats. Via Inspek-tionen för arbetslöshetsförsäkringens webbplats hittar du länkar till de olika arbetslöshetskassorna som finns: www.iaf.se.

Läs mer på:konsumenternas.se

TIPS!

Ibland kan du bli erbjuden försäkringar som bara täcker en produkt eller en särskild händelse. Exempel på det är betalskyddsförsäkring för dina lån, klockförsäkring och ID-skydd. Då är det extra viktigt att läsa förköpsinformationen för att se vad som ingår och fundera på vad försäkringen kostar på sikt.

På konsumenternas.se kan du göra jäm-förelser av de flesta försäkringar. Då behöver du inte själv leta upp alla bolag på nätet.

TIPS!

16

Ekonomi för unga

Dina föräldrar måste betala för ditt uppehälle tills du fyller 18 år, eller tills du är 21 om

du fortfarande går i gymnasiet. I ditt uppehälle ingår bland annat mat, bostad och kläder. Men tjänar du egna pengar är det bra om du betalar en del för att bo hemma. I tabellen på nästa sida kan du se ungefär vad som är rimligt att betala.

Få pengarna att räckaGår du i skolan kan dina föräldrar låta

Även som ung måste du ha kontroll över ekonomin. Du kanske vill köpa kläder du önskar dig, ha en mobil eller bara kunna fika med kompisarna. Samtidigt drömmer du kanske om en resa, körkort och en ny dator. Hur går det ihop?

dig få en del av studiebidraget. Har du möjlighet så kan du ta ett extrajobb under kvällar och helger. Under som-maren brukar det även finnas en hel del sommarjobb.

Ett bra sätt att få koll på sina pengar är att göra en budget. På sidan 3 kan du läsa mer om hur du gör en budget. Fundera på vilka utgifter du har och om du kan dra ner på dem. Att ta en fika på stan en gång i veckan blir cirka 2 600 kr på ett år! Fler exempel kan du hitta på sidan 9.

Vem bestämmer över dina pengar?För att få ingå avtal måste du vara 18 år. Det betyder att om du är under 18 år ska säljaren kontrollera att dina föräldrar godkänner köpet. Annars kan dina föräldrar kräva att köpet ska gå tillbaka. Om du har fyllt 16 år får du bestämma över de pengar som du själv har tjänat ihop.

Har du möjlighet så spara en summa varje månad. Ju tidigare du börjar spara, desto mer pengar hinner du få ihop.

TIPS!

17

Flytta hemifrån

En förutsättning för att klara av att sköta ett hushåll är att ha kontroll på både inkomster och

utgifter. En ohållbar budget kan nämli-gen bjuda på en del överraskningar.

Alla kostnader blir plötsligt dinaNär du bor hemma hos föräldrarna finns allt: köksgrejer, el, mat, hemför-säkring, möbler och dammsugare. När du bor i egen lägenhet är det du som måste se till att allt finns – och du måste betala för det.

Räcker pengarnaRäkna ut hur mycket pengar du har över efter att hyran är betald. Räcker det till mat, el, hemförsäkring och

Att flytta hemifrån innebär att du står på egna ben, men det är också en hel del som du behöver känna till för att det ska fungera bra. Att betala hyran i tid, vad hemförsäkringen täcker och att du har pengar över till mobilen till exempel.

mobilen? Har du råd att köpa möbler, kläder, skor och att träna? Har du råd att spara?

Om du inte har råd att betala en räkning så är det viktigt att du genast kontaktar den du fått räkningen av. En obetald räkning på 600 kr kan snabbt komma upp i över 2000 kr om du inte gör något åt det. På sidorna 4-5 kan du läsa mer om vad du kan göra när pengarna inte räcker och se ett exem-pel på vad som händer med en obetald räkning.

Bo billigareDu kanske kan dela på hyran med en kompis eller flytta in i ett kollektiv och få nya kompisar. Då är ni flera som

Exempel: Vad det kan kosta för en 20-åring med egen inkomst att bo hos föräldrar eller ha eget boende

Utgifter per månad Bo hos föräldrar Eget boende

All mat lagas hemma utom lunch vardagar 1 660 1 660

Förbrukningsvaror 70* 100

Hemutrustning 160* 370

Medier 250* 920

Hyra, el 1 860* 5 070

Hemförsäkring 30* 100

Summa hushållsutgifter 4 030 8 220

Övriga utgifter

Personlig hygien 530 530

Kläder och skor 610 610

Fritid 640 640

Mobil 250 250

Utelunch (20 ggr/månad) 1 720 1 720

Kollektiva lokalresor 540 540

Medlemskap i fack och a-kassa 450 450

Summa övriga utgifter 4 740 4 740

Total summa utgifter 8 770 12 960

delar på de gemensamma kostnaderna. Hela lägenheten behöver kanske

inte inredas på en gång, det kan vara bra att vänta lite och känna efter vad du egentligen behöver. Att köpa till exempel begagnade möbler och porslin är mycket billigare och du kan fynda kul och originella grejer.

Skaffa en hemförsäkring när du flyt-tar hemifrån, det kostar runt 100 kro-nor i månaden. Om något försvinner eller går sönder så kan du få ersättning och slipper betala allt själv.

* En fjärdedel av hushållets kostnader eftersom beräkningen utgår ifrån ett hushåll med fyra personer.

Läs mer på: elpriskollen.se

hallakonsument.seomboende.se

Välj det elbolag som är bäst för dig: www.elpriskollen.se.

TIPS!

18

Kostnadsfri rådgivning hos kommunen

Konsumentvägledaren kan ge bra råd innan du gör ett köp, men kan även hjälpa till efter

köp om något gått fel. I Örebro når konsumenterna sina konsumentjurist-rådgivare Faik Kabashi och Mikael Ekman via kommunens servicecenter.

– Vi arbetar mycket med att hjälpa till med bland annat rådgivning, reklamationer och anmälningar till Allmänna reklamationsnämnden (ARN), berättar Mikael. Vi jobbar även med förebyggande aktiviteter, vilket med tiden blivit en allt större del av vårt arbete.

Bilar, hantverkstjänster och hem-elektronik är tre vanliga problemområ-den bland Sveriges konsumenter. Och Örebro är inget undantag.

– De vanligaste frågorna vi får gäller bilar, ofta är man är inte överens med sin bilhandlare eller verkstad, säger Faik.

Läs alltid avtalenEtt stort problemområde är avtal. Många skriver under avtal utan att veta vad de skriver under.

– Om fler tog sig tid att läsa igenom avtalen innan de skriver under skulle många av de problem vi hjälper

Du vet väl att du kan få kostnadsfri rådgivning av kommunens konsumentvägledare och budget- och skuldrådgivare? Möt några av dem som jobbar med budget- och skuldrådgivning och konsumentvägledning i Örebro kommun.

människor med försvinna, avslutar Faik och Mikael. Läs först, ta beslut sedan!

Stöd i din ekonomiHos budget- och skuldrådgivaren kan du få råd och stöd om du har problem med din ekonomi eller behöver hjälp med att hantera dina skulder. Bengt Nilsson och Gert Johansson är två av Örebro kommuns budget- och skuldrådgivare. De blir kontaktade av alla åldersgrupper och frågorna varierar. Rådgivningen sker mest via telefon men även via e-post och personliga besök.

– En del av dem som kontaktar oss vill få tips och råd om hur de kan strukturera upp sin ekonomi, andra söker hjälp för skuldsanering, berättar Bengt.

För tre år sedan la budget- och skuldrådgivarna i Örebro om sättet de arbetar på och har istället styrt om mycket av sin verksamhet till att i första steget hjälpa människor via telefon och e-post. Därför har kötiden i kommunen försvunnit helt, alla sökande kan få hjälp direkt.

– Det är ett snabbt och smidigt sätt att kommunicera på, både för den råd-sökande och för oss, konstaterar Gert.

– Den vanligaste anledningen till att man hamnar i skuld är oftast att man har för små marginaler och dålig koll på utgifterna, säger Gert. Vi jobbar mycket med förebyggande arbete, bland annat för att förhindra över- skuldsättning.

Ha koll på din ekonomi– Vi märker att efter samtalen med oss lär de flesta känna sin ekonomi. Det är kanske vårt bästa tips, lär känna din ekonomi. Det gör dig mindre sårbar, avslutar Gert.

Dra dig inte för att ta en första kontakt med budget- och skuldråd-givningen! Det finns massor av hjälp att få.

Kontakta din kommun för hjälpAlla kommuner är enligt lag skyldiga att erbjuda budget- och skuldrådgivning. Konsumentvägledningen däremot måste inte finnas enligt lag, men de flesta kommuner erbjuder det ändå. Hur är det i din kommun? Kontakta din kommun och hör efter. Du kan också gå in på www.hallakonsument.se och söka upp din kommun där.

TIPS!

Faik Kabashi och Mikael Ekman Bengt Nilsson och Gert Johansson

19

Bank- och finansbyrån, Försäk-ringsbyrån, Energimarknads-byrån och Telekområdgivarna

lämnar information före köp, förklarar avtalsvillkor och berättar hur du kan gå vidare om du är missnöjd med ett beslut från ett företag. Bakom konsu-mentbyråerna står myndigheter och branschorganisationer.

Energimarknadsbyrån har cirka 2000 kontakter varje år. De flesta di-rektkontakterna sker via telefon, men även via webbplatsen. De vanligaste frågorna handlar om att få ett lägre elpris och vad som gäller om man drabbats av ett felaktigt elhandelsbyte. Andra frågor kan handla om straff- avgifter vid brutna avtal och ångerrätt.

– Hos oss kan du få rådgivning varje vardag i frågor som handlar om el- och gasmarknaderna, säger Bo Hesselgren på Energimarknadsbyrån.

Gratis hjälp av konsumentbyråernaDet finns fyra konsumentbyråer där du får gratis rådgivning inom telefoni, tv, internet, energi, bank och försäkring. Du kan ringa eller mejla till dem.

Om du vill se över din energi- användning kan du kontakta en kommunal energi- och klimat- rådgivare, som utan avgift kan ge dig råd och tips.

Kontakta konsumentbyråerna På byråernas webbplatser kan du bland annat göra jämförelser samt hitta guider och verktyg.

WebbplatserBank och försäkring www.konsumenternas.se Energimarknadsbyrån www.energimarknadsbyran.se Telekområdgivarna www.telekomradgivarna.se

TelefonnummerBank och försäkring: 0200-22 58 00 Energimarknadsbyrån: 08-522 789 50 Telekområdgivarna: 08-522 767 00

Från Energimarknadsbyrån

• Ingå avtal om din el i god tid före inflyttning. Har du redan elavtal i bostaden du ska flytta från, kontrollera om du kan säga upp det eller om det följer med till nya bostaden.

• Jämför prisavtal innan du ingår ett nytt avtal eller byter elhandlare.

• Kolla på Elpriskollen.se innan du bestämmer dig. Där kan du se jämförpriser där alla kostnader för elprisavtalet är inräknade.

• Låt dig inte luras av påståenden om elpris ”utan påslag”. Påslaget brukar då istället finnas i en fast månadsavgift som kan göra avtalet dyrt om elförbrukningen är liten, till exempel om du bor i lägenhet.

För gaskonsumenter gäller samma grundläggande regler som för el. Du är kund hos två företag, ett gasnätsföretag och en gashandlare. Enligt reglerna har du möjlighet att byta gashandlare, se närmare i Gaspriskollen, på www.energimarknadsbyran.se

TIPS!

20

Hallå konsument är en upplys-ningstjänst som samordnas av Konsumentverket. Dit kan

du vända dig med alla dina konsumen- frågor. På webbplatsen finns bland annat information om pengar och ekonomi. Du kan även se filmer om olika livssituationer till exempel om att bli arbetslös, att få barn eller att börja studera.

Hallå konsument!Funderar du på hur ett lån fungerar eller hur du gör för att betala räkningar? Vill du veta mer om olika betalsätt eller använda budgetkalkylen? På Hallå konsuments webbplats kan du läsa om detta och mycket mer.

På www.hallakonsument.se finns det över 1000 artiklar, frågor och svar, checklistor, budgetkalkylen, klago- guiden och andra smarta verktyg som gör det lättare att vara konsu-ment. Information finns på 14 språk inklusive teckenspråk.

Du når vägledarna via telefon, chatt, Facebook, e-post och vanligt brev. De ger snabba och användbara svar eller hjälper dig vidare till kommunernas konsumentverksamhet, konsument- byråerna eller någon av de myndig- heter som samarbetar i tjänsten.

0771-525 525 hallakonsument.seöppet vardagar 9-17

Alexandra Bergling arbetar som vägledare i upplysningstjänsten.

21

0771-525 525 hallakonsument.seöppet vardagar 9-17

Mina anteckningar

22

Konsumentverkets beräkningar 2016

Konsumentverkets beräkningar baseras på ett basbehov av varor och tjänster och visar

exempel på kostnader för detta. I beräkningarna förutsätts att du inte har några funktionsnedsättningar eller sjukdomar som innebär extra utgifter för till exempel hjälpmedel, särskild kost eller mediciner. Det förutsätts också att du bor i lägenhet och inte har några utgifter för trädgård eller reparationer.

Observera att inte alla hushålls- kostnader ingår i beräkningarna. Kostnader som inte ingår är till exempel resor, hälso- och sjukvård, glasögon, presenter, semester, kalas, alkohol, tobak och spel.

Konsumentverket gör varje år en beräkning av vad som är rimliga kostnader för hushåll av olika storlek. Siffrorna kan vara en utgångspunkt när du vill gå igenom din ekonomi. Du kan också jämföra våra beräkningar med dina egna.

Läs merVill du läsa mer om Konsumentver-kets beräkningar kan du läsa i rapport 2013:1 och 2013:4 som finns att ladda ner från www.konsumentverket.se

Använd beräkningarnaSkriv in dina egna kostnader i tabellen eller använd Konsumentverkets siffror om du är osäker på hur mycket du gör av med. Flytta sedan över dina kostnader till budgeten på sidan 3.

Beloppen i tabellerna har avrundats till jämna tiotal kronor.

Detta innehåller kostnadsposternaAll mat lagas hemma: Barn och vuxna äter alla måltider hemma, baserat på

Konsumentverkets matsedel som finns på Konsumentverkets webbplats. Det är en fyraveckors näringsberäknad mat-sedel som täcker dagsbehovet av energi och näring för respektive åldersgrupp. Matsedeln består av frukost, lunch, middag och två till tre mellanmål.

All mat utom lunch vardagar lagas hemma: Matkostnad där lunch fem dagar per vecka är borträknad, du får själv lägga till kostnad för lunch på restaurang. Barnen äter i skolan.

Övriga matkostnader som du har för exempelvis festmåltider och extra fika (hemma eller på uteställe) ingår inte i beräkningen. Du måste själv lägga till den kostnad du har för detta.

Läs mer på: konsumentverket.se

Indi

vidu

ella

kos

tnad

er p

er m

ånad

* För 18- och 19-åringar minskas summan med cirka 65 kr/månad på grund av fri tandvård.

Barn Flickor Pojkar Kvinnor Män 6–11 mån 1 år 2–5 år 6–9 år 10–13 år 14–17 år 10–13 år 14–17 år 18–30 år 31–60 år 61–74 år 75 år > 18–30 år 31–60 år 61–74 år 75 år >

All mat lagas hemma 760 770 930 1 540 1 710 1 910 1 950 2 460 1 870 1 840 1 690 1 640 2 460 2 350 2 110 1 910

All mat lagas hemma utom lunch vardagar 580 590 720 1 180 1 310 1 460 1 490 1 880 1 430 1 400 1 290 1 250 1 880 1 780 1 620 1 460

0 år 1–2 år 3 år 4–6 år 7–10 år 11–14 år 15–17 år 11–14 år 15–17 år 18–30 år 31–49 år 50–60 år 61 år > 18–30 år 31–49 år 50–60 år 61 år >

Personlig hygien 510 430 150 120 150 290 410 220 260 530 530 510 510 400 400 400 400

Kläder och skor 380 450 450 530 580 590 600 590 600 610 610 610 610 600 600 600 600

Fritid och lek 80 180 180 400 620 720 720 720 720 640 640 640 640 640 640 640 640

Mobiltelefon 200 240 200 240 250 240 230 210 250 240 230 210

Barn-/ungdomsförsäkring 140 140 140 140 140 140 140 140 140

Summa kostnader, exklusive livsmedel 1 110 1 200 920 1 190 1 490 1 940 2 110 1 870 1 960 2 030 2 020 1 990 1 970 1 890 1 880 1 870 1 850

23

Personlig hygien: Gäller sådant som tvål, tandkräm, blöjor, hårklippning med mera samt kostnad för ett årligt tandlä-karbesök (undersökning) för vuxna.

Kläder och skor: Ett basbehov av klä-der och skor som används till vardags, på fritiden och vid festligare tillfällen. Här ingår även tillbehör som väska, klocka och paraply.

Fritid och lek: Vanliga fritidsaktiviteter, leksaker, böcker, skidor, cykel, fören-ingsavgift med mera.

Mobiltelefon: Kostnad för telefon med kontantkort.

Barn-/ungdomsförsäkring: Kostnad för sjuk- och olycksfallsförsäkring för barn och ungdomar. Försäkringen omfattar även sjukdom och olycksfall under fritid.

Förbrukningsvaror: Dagligvaror som främst används för vård och skötsel av hemmet som tvätt- och rengörings-medel, toalett- och hushållspapper med mera.

Hemutrustning: Möbler, husgeråd, tv, dator med mera. Vitvaror som disk- och tvättmaskin ingår inte.

Medier: Kostnad för bredband, fast telefoni, tv-licens och dagstidning med mera.

Hemförsäkring: Kostar olika beroende på hemmets försäkringsbelopp och bostadsort. Storstad: över 200 000 invånare. Mellanstor stad: 50 000 –200 000 invånare. Mindre tätort: under 50 000 invånare.

* *

Barn Flickor Pojkar Kvinnor Män 6–11 mån 1 år 2–5 år 6–9 år 10–13 år 14–17 år 10–13 år 14–17 år 18–30 år 31–60 år 61–74 år 75 år > 18–30 år 31–60 år 61–74 år 75 år >

All mat lagas hemma 760 770 930 1 540 1 710 1 910 1 950 2 460 1 870 1 840 1 690 1 640 2 460 2 350 2 110 1 910

All mat lagas hemma utom lunch vardagar 580 590 720 1 180 1 310 1 460 1 490 1 880 1 430 1 400 1 290 1 250 1 880 1 780 1 620 1 460

0 år 1–2 år 3 år 4–6 år 7–10 år 11–14 år 15–17 år 11–14 år 15–17 år 18–30 år 31–49 år 50–60 år 61 år > 18–30 år 31–49 år 50–60 år 61 år >

Personlig hygien 510 430 150 120 150 290 410 220 260 530 530 510 510 400 400 400 400

Kläder och skor 380 450 450 530 580 590 600 590 600 610 610 610 610 600 600 600 600

Fritid och lek 80 180 180 400 620 720 720 720 720 640 640 640 640 640 640 640 640

Mobiltelefon 200 240 200 240 250 240 230 210 250 240 230 210

Barn-/ungdomsförsäkring 140 140 140 140 140 140 140 140 140

Summa kostnader, exklusive livsmedel 1 110 1 200 920 1 190 1 490 1 940 2 110 1 870 1 960 2 030 2 020 1 990 1 970 1 890 1 880 1 870 1 850

Gem

ensa

mm

a ko

stna

der

per

mån

ad

Förbrukningsvaror

Hemutrustning

Medier

Hemförsäkring

storstad

mellanstor stad

mindre tätort

Summa gemensamma kostnader

storstad

mellanstor stad

mindre tätort

1 pers 2 pers 3 pers 4 pers 5 pers 6 pers 7 pers

100 130 220 260 320 370 410

370 450 540 620 740 820 890

920 950 970 990 1 010 1 030 1 050

140 150 170 180 190 200 200

100 110 120 130 140 140 140

90 100 110 120 120 130 130

1 530 1 680 1 900 2 050 2 260 2 420 2 550

1 490 1 640 1 850 2 000 2 210 2 360 2 490

1 480 1 630 1 840 1 990 2 190 2 350 2 480

För över uppgifterna till tabellen på sidan 3.

Mitt hushåll per månadKonsumentverkets Minaberäkningar kostnader

24

Konsumentverket, Box 48, 651 02 Karlstad. Telefon: 0771-42 33 00. www.konsumentverket.se

Vill du ha fler broschyrer? Fler broschyrer finns hos kommunens konsumentvägledare och budget- och skuldrådgivare. De kan också beställas från Konsumentverkets webbplats: www.publikationer.konsumentverket.se

Projektledning & text Konsumentverket Foto Øyvind Lund, Shutterstock Illustrationer Annika Carlsson Form Universitetstryckeriet, Karlstad Tryck Danagårds Litho

© Konsum

entverket 2016 ISBN

: 978-91-87533-45-7