webbinarium 1: om samverkan · –världsledande på e-recept - 99 % av alla recept är e-recept...
Post on 11-Aug-2020
2 Views
Preview:
TRANSCRIPT
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1
WEBBINARIUM 1:
OM SAMVERKAN
Anders Persson
Åsa Söderberg
Naturvårdsverket
2020-03-05
Ur inbjudan
”Under det första webbinariet går vi tillbaka till grunderna om vad
myndighetssamverkan är och hur det kan bedrivas effektivt.
Webbinariet baseras dels på forskning kring myndighetssamverkan
från b.la. Linköpings universitet och även på erfarenheter från
annan myndighetssamverkan inom flera olika sektorer som
utbildning, högskola, företagande, hälso- och sjukvård mm.”
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2
Välkomna till dagens webbinarium – det första i en serie
av tre om samverkansformer för Smart miljöinformation!
Vilka deltar idag?
Från Naturvårdsverket:
– Anders Persson
– Åsa Söderberg
– Amalia Broomé
…och ni som är med via Skype!
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 3
Praktiska frågor
• Vi stänger av era mikrofoner – men skriv gärna frågor och gör inspel
löpande i chatten Underlag inför fortsatt arbete
• Vid problem med uppkoppling – skriv detta i chatten.
• Vi skickar ut bildspelet i efterhand till dem som anmält sig till
webbinariet.
• Vi håller på så länge det känns meningsfullt, som längst till kl. 10.30.
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 4
Om Smart miljöinformation
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 5
10 mars 2016 fick Naturvårdsverket i
uppdrag av regeringen att vara
utvecklingsmyndighet för Smartare
miljöinformation.
Uppdraget ingick i regeringens satsning
Digitalt först och slutredovisades 28
februari 2019.
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 6
.
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-
Sverige/Regeringsuppdrag/Redovisade-2019/Digitalt-forst--smartare-miljoinformation/
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 7
Inom regeringsuppdraget har vi…
• skapat gemensamma arbetssätt
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 8
• kommit överens om
förändringsmål och
-principer
Inom regeringsuppdraget har vi…
• skapat gemensamma arbetssätt
Inom regeringsuppdraget har vi…
• skapat gemensamma arbetssätt
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 9
• kommit överens om
förändringsmål och
-principer
• gått in i en långsiktig
samverkan kring Smart
miljöinformation
Nu har vi samverkat ett tag…
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 11
Samverkansformerna ses över under våren, dessa tre
webbinarier är en del av översynen
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 12
Samverkansformerna ses över under våren, dessa tre
webbinarier är en del av översynen
Tre tillfällen (Skype):
5 mars kl 9-10.30 Om samverkan – introduktion
24 mars kl 13-14.30 Arbete kring behov
23 april kl 9-10.30 Arbete kring förslag
Ni som deltar idag får inbjudningar till övriga webbinarier,
intresse att delta kan även anmälas via
digitaltforst@naturvardsverket.se.
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 13
Varför förväntas myndigheter samverka?
• Verksamhetsutvecklingskravet:
– Myndigheten skall fortlöpande utveckla verksamheten.
• Samverkanskravet:
– Myndigheten skall verka för att genom samarbete med
myndigheter och andra ta till vara de fördelar som kan vinnas
för enskilda samt för staten som helhet.
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 14
Samverkanskrav: Myndighetsförordningen
• Relevanskravet:
– En myndighet ska inom sitt verksamhetsområde samverka med
andra myndigheter.
• Samverkanskravet:
– En myndighet ska i rimlig utsträckning hjälpa den enskilde genom
att själv inhämta upplysningar eller yttranden från andra
myndigheter.
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 15
Samverkanskrav:
Förvaltningslagen
• En uppgift en gång - konsumera:
– ”En myndighet ska så långt det är möjligt använda sådana uppgifter om företag
som finns tillgängliga inom statsförvaltningen så att företag inte behöver lämna
samma uppgifter flera gånger.”
• En uppgift engång – samordna och producera:
– ”En myndighet ska, när det är lämpligt, samordna sitt inhämtande av uppgifter
från företag med andra myndigheter så att företagens uppgiftslämnande
begränsas.”
– Systemet ska också stödja ett samordnat inhämtande av strukturerade
uppgifter i statsförvaltningen.
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 16
Förordning 2018:1264:
Digitalt inhämtande av uppgifter från företag
• Det förvaltningspolitiska målet:
– Det övergripande målet för förvaltningspolitiken ska vara en innovativ och
samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har en väl
utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet
• Samverkan med medborgare och företag:
– En central förvaltningspolitisk princip är att all offentlig verksamhet ytterst syftar
till att tjäna medborgarna och att dessa därför i hög grad måste involveras i
utvecklingen av myndigheternas verksamhet.
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 17
Samverkanskrav:
Förvaltningspolitiska krav
• Samverkan behöver utvecklas för att:
– Medborgarna förväntar sig att staten uppträder samordnat
– Staten behöver blir effektivare i sin verksamhet
• Digitaliseringen (elektronisk förvaltning):
– Digitaliseringen utgör ett av de främsta verktygen för att utveckla samverkan.
– Digitaliseringen bidrar till:
▪ Förenkling för privatpersoner och företag
▪ Effektivare förvaltning
▪ Större öppenhet och transparens
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 18
Samverkanskrav:
Förvaltningspolitiska krav (2)
Målet för digitaliseringspolitiken är att Sverige ska vara bäst i världen
på att använda digitaliseringens möjligheter.
1
6
11
16
21
2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014
PLA
CER
ING
ÅR
SE i EU
UPPSTICKARE
ENTREPRENÖRIELL UTVECKLINGSjälvständiga myndigheter med:• Målformuleringsmandat• Utvecklingsmandat• Ekonomiskt mandat• Juridiskt mandat
Drar fördel av självständigheten!
GEMENSAM STAGNATIONBehov av strategisk och taktisk ledning i form av: • Gemensamma digitala möten• Gemensamma processer• Gemensam grunddata• Gemensam mjuk infrastruktur• Gemensam finansiering• Lagstiftningsutveckling
Hämmas av självständigheten!
Regeringens mål för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen är en enklare vardag för medborgare, en öppnare förvaltning som stöder innovation och delaktighet samt högre kvalitet och effektivitet i verksamheten.
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 20
Om samordnad utveckling:
• Ganska svårförenliga mål:
– Samordnad och enkel
– Effektiva sektorer utan fragmentering
– Professionell specialisering med helhetssyn
– Effektiv och rättssäker
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 21
Specialisering vs helhetssyn
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 22
Värden som ska uppnås genom samverkan
Utåtriktat:
Service & förenkling
Utåtriktat:
Helhetssyn & samordning
Inåtriktat:
Snabbt och kostnadseffektivt
Inåtriktat:
Professionell & rättssäker
Vilka områden är era styrkor i Smart miljöinformation?
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 23
Varför och hur samverkar myndigheter idag?
• Aktörer har integrerat digitalisering i sina ordinarie verksamhetsprocesser.
• Alla har rätt miljöinformation för att kunna göra smarta miljöval.
• Allmänhet och företagare upplever interaktionen med myndigheter som enkel och smidig.
• Allmänheten har insyn i och kan delta i myndighetsprocesser.
• Beslutsfattare på alla nivåer har rätt miljöinformation för att möta de stora
samhällsutmaningarna.
• Handläggare har rätt miljöinformation i sina ordinarie verksamhetsstödsystem.
• Innovatörer tänker och gör nytt baserat på miljöinformation.
• Myndigheter samverkar digitalt, har effektiva verksamhetsprocesser och rättssäker
informationshantering.
• Myndigheter återbrukar modeller, mönster, lösningar och information från EU, offentlig
förvaltning och civila aktörer
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 24
Smart miljöinformation – förändringsmål
Vad upplever ni är fokus inom Smart miljöinformation?
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 25
Exempel på digital samverkan
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 26
• Samlad webbplats med information kring sjukdom & hälsa
med landstingsspecifika delar
• Många ägare – alla landsting/regioner (21)
• Samverkansparter – alla landsting
• Omfattande innehåll baserad på medicinsk information
• Många direkta infoleverantörer
• Välorganiserad samverkan mellan flera aktörer för att skapa
gemensamma digitala resurser
– Fungerande ägarmodell, finansieringsmodell, styrmodell,
samverkansmodell
• Genomtänkt uppdelning i gemensamma vs. separata (regionala)
informationsresurser
• Alternativet (konkurrerande resurser) blev för kostsamt för regionerna
och fragmenterat för användarna
1177 Vårdguiden
• Samlad webbplats (2009) för stöd till företag
• Samverkansaktörer: Tillväxtverket, Bolagsverket,
Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan m fl
• Omfattande innehåll – stor bredd visst djup
• Många infoleverantörer – direkta & indirekta
(andra tillståndsmyndigheter inkl kommuner)
• Konkurrerande digitala resurser – myndighetswebbar, kommunwebbar mm
• Oklar informationsanvändning/placering för användarna
• Många intressenter och roller – delvis oklart rollinnehåll
• Utveckling av webbplatsen har skett i olika steg utifrån olika delmål
• Samverkan som ständig förhandling mellan ägarna om budget, prioriterad
utveckling och inriktning
verksamt.se
• Regional gymnasieregion där elever fritt kan välja gymnasieskola inom
Stockholms län
• Gemensamt antagningskansli vid Kommunförbundet i Stockholms län för att
hantera antagningsprocessen.
– Gemensamt systemstöd för ansökan och antagning.
• Samverkanstrigger:
– Valfrihetsreformerna på skolområdet skapade ett förändringstryck mot större
rörlighet bland eleverna och motsvarande krav på kommunerna
– Elevers rörlighet mellan kommuner och olika ersättningar i de olika
kommunerna skapade en situation där kostnadskontroll och
ersättningsströmmar blev svåra att förutsäga för kommunerna.
Gymnasieantagning: Sthlms län
Gymnasieantagning: Utvecklade samverkanskrav
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 30
• Tydligt mandat till KSL att utveckla samverkansorganisationen för gymnasieantagning
• Ett gemensamt standardsystem har upphandlats och utvecklats för att kunna skapa och distribuera information från register
• Utvecklade kvalitetskontroller för att hålla hög informationskvalitet
• Standardiserade interaktionsgränssnitt för informationsutbyte mellan IT-system i det digitala landskapet (högstadiebetyg, antagningsresultat)
• KSL har mandat att se till att samverkanskraven är implementerade
• Lagstiftning som stödjer digital samverkan
– Världsledande på e-recept - 99 % av alla recept är e-recept
– Digital samverkan genom samverkande verksamhetsprocesser
– Effektiv styrning av olika leverantörssystem
– Verksamhetssidan drivande för utformningen av digitala samverkanskrav
– Tydlig värdebalansering där patientens integritet sätts i första rummet.
– Samtycke hindrar delvis en optimerad digital samverkan.
– Flera rättsliga hinder succesivt hanterade genom lagstiftningsförändringar.
– Uppdaterad information finns tillgänglig via centrala myndigheter.
– Standardiserade öppna tekniska gränssnitt
– Succesiv formalisering av samverkansstrukturen kring e-recept från informella nätverk till
formaliserade samverkansorgansiationer
E-recept
LADOK
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 32
• Samtliga högskolor ska ha ett studieregister över studenters deltagande i utbildning (LADOK).
• Utvecklad 1983 och drivs sedan 1994 som ladok-konsortiet.
• Konsortiet har som målsättning att leverera ändamålsenliga stöd. Målgrupperna säkras deltagande i kravställningen.
• Lagstiftningen normerar tydligt kraven på studieregister och aspekter som registren hanterar.
• Höggradig formalisering av konsortiet i avtal. Rollerna som ägare, utvecklare och förvaltare av LADOK samt finansiering.
• Fungerar som verksamhetssystem för högskolor och informationsförsörjare till antagning (NyA), SCN, SCB, Utbildningsdepartementet m fl
Utmaningar i digital samverkan?
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 33
• Professionsidealet – rättssäker hantering
• Effektivitetsidealet – resurseffektiv förvaltning
• Serviceidealet – förenkling för företag
• Engagemangsidealet – öppna data
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 34
Idealtyper som drivkraft i samverkan
Målstyrning av samverkan (normativ)
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 35
• Ofta en komplex och utmanande multimålsituation för gemensamma digitala resurser
• Mål som kommer i konflikt eller är svåra att realisera samtidigt
• Målkonflikter hanteras inte alltid på ett genomtänkt sätt; risk för tveksamma eller slumpartade prioriteringar
• Inte alltid god samsyn kring mål bland intressenter
• Ofta oklar normgivning från regeringen som inte ”satt ner foten”
Regelverk
■ Regelverken utgör en normativ kodifiering av värden av tre olika typer:
❑ Reglering av grundläggande verksamhetsuppgifter
❑ Reglering av registerhantering b la personuppgifter, företagsinformation etc
❑ Generella krav på ärendehandläggning, språkanvändning och förhållande till medborgare.
■ Rättslig reglering kopplad till registerhållning av personuppgifter är vanlig och detaljerad.
■ Rättslig reglering av verksamhetsuppgifter är inte vanligt förekommande.
■ Rättslig reglering beskrivs ofta som hämmande för digitalisering men lika ofta är
bristande rättslig reglering hämmande för utvecklingen av digital samverkan.
• Motstridigheter i lagstiftning
• Fragmenterad och omfattande lagstiftning
(med olika kompletterande författningar)
• Begreppsdefinitioner saknas i författningar
• Begreppslig oklarhet i lagstiftning
(t.ex avseende digital informationsöverföring, eget utrymme)
• Avvägning mellan skydd av uppgifter och tillgängliggörande är sällan klarlagd
• Oklarheter kring förbud/tillåtelse när explicit formulering om detta saknas
• Författningsbestämmelser som i onödan ger designbegränsningar
• Oklara tillämpningsområden för rättsliga regler
Rättsliga problem
• Ska lagstiftaren specificera
– vilken funktionalitet som ska vara i olika digitala resurser?
– det exakta informationsinnehållet (i informationsöverföring)?
– hur digitala informationsflöden ska gå?
• Har lagstiftaren verkligen en god överblick över olika designalternativ?
• Vilken tröghet för utveckling av e-förvaltning skapas genom legal design av IT-design?
• Klargöra det önskvärda (mål) istället för teknikegenskaper (medel)?
IT-design genom författningar:
Problem
Intressenter & samverkan
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 39
• Gemensamma digitala resurser har ofta många berörda intressenter och komplexa rollsituationer
• Otydlighet i ansvarsfördelning och roller ett vanligt problem
• Flera olika styrformer tillämpas för gemensamma digitala resurser men tillräcklig kunskap saknas om vad som är en lämplig mix för styrning av olika typer av digitala resurser
• Det råder ofta oklarhet om lämpliga principer och modeller för finansiering och fördelning av kostnader och nyttor bland berörda intressenter
• Stor variation av olika samverkansformer finns avseende gemensamma digitala resurser
– Medlemsbaserat konsortium; myndigheter som medlemmar (Ladok)
– Statlig myndighet som ensam ägare (e-recept, ekonomiskt bistånd,
Mina meddelanden)
– Gemensamt ägande av flera statliga myndigheter (verksamt.se)
– Nätverksbaserade frivilliga sammanslutningar
– Inget eller oklart/diffust ägande
• Problem i utveckling visar att samverkan kring många gemensamma digitala resurser
ofta är underorganiserad och otillräckligt formaliserad
• För framgång hos digitala resurser krävs ofta en hög anslutningsgrad
• Varierande anslutningsstrategier avseende rekrytering och möjliggörande tillämpas
– Frivillighet – obligatorium
Intressenter & samverkan
• Förvaltningsöverskridande processer inte tillräckligt välfungerande
• Ofta stannar digital sömlöshet vid organisationsgränser
• Fungerande verksamhetsprocesser underprioriteras till förmån för teknik
• Komplex och ibland föråldrad digital miljö i myndigheterna försvårar
• Fungerande informationsutbyte där många förvaltningar är berörda tar ofta
lång tid att åstadkomma
• Inte sällan svag användarorientering som skapar manuellt dubbelarbete
• Samdesign av manuella och digitala aktiviteter görs inte alltid tillräckligt
omsorgsfullt
Funktionalitet & verksamhetsprocesser
• Språklig begriplighet och tillgänglighet är fundamentalt för användning av
digitala resurser men prioriteras inte alltid i tillräckligt hög grad
• Utmaning att uppnå en balans mellan specialiserade verksamhetsspråk,
myndighetsspråk och vardagsspråklig begriplighet i digitala resurser
• Formaliserade verksamhetsspråk kräver särskild omsorg
• Etablerade informationsstrukturer i digitala register kan vara svåra att
förändra
Informationsresurser & verksamhetsspråk
Digitalt landskap
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 44
• Digitala resurser ingår i digitala landskap som ofta är komplexa med ibland konkurrerande, överlappande och motstridiga resurser
• Ofta saknas en medveten utformning av digitala landskap; de växer fram ”organiskt”
• Digitala landskap behöver explicitgöras, beskrivas och designas
• I Sverige har vi oerhört svårt att välja väg!
• Mycket överlappande funktionalitet i kundmöten och verksamhetsprocesser och stora luckor där funktionalitet saknas!
• Nyttoidentifiering – nyttorealisering – business case
– Saknas ofta och behövs som grund för kostnadsbalansering
• Identifiering och fördelning av investeringskostnader
– Ofta kan viss basfinansiering fås i regeringsuppdrag men som sedan blir gökungar
• Anpassning och anslutning (t ex kommuner)
– Är ofta inte en del av samverkan och kostnadseffektiv anslutning är underprioriterat
• Identifiering och fördelning av kontinuitetskostnader
– Vanligt att många vill vara med och utveckla men få vill förvalta och vidmakthålla!
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 45
Ekonomisk styrning av samverkan
• Samverkan tar mycket tid i anspråk
• Man fastnar i långa mål- och visionsdiskussioner som inte landar
• Kostnaderna för samverkan upplevs som olika höga av olika parter om
måluppfyllelsen blir skev mellan parterna
• Ofta har samverkan en för bred ansats vilket skapar svårigheter att
fokusera, prioritera och till sist leverera lösningar
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 46
När kostnaderna för samverkan är högaMycket dialog men lågt värdeskapande?
• Samverkan fastnar i svårigheter att koordinera svag och ojämn prioritering av olika parter!
• Inte ovanligt att koordinerings- och samverkanstid övertrumfar utvecklingstid många gånger om!
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 47
Svagheter i prioriteringVi vill men kan inte just nu!
• Regeringen styr mot samverkan genom policyuttalanden och allmänna
principer…
• …men följer upp i myndighetsdialogen på hur väl myndigheterna utvecklar sin
interna verksamhet.
• Leder till att samverkan inte prioriteras eftersom man ibland till och med
bestraffas för att man som myndighet prioriterar horisontella frågor!
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 48
Styrning och uppföljning
När styrningen pekar men uppföljningen styr
• Många samverkansinitiativ misslyckas (över 80 % internationellt)
• Egennytta är viktigt och behöver adresseras ärligt oavsett vad vi tycker
• Vanligt är att värdeskapandet inte levereras för alla parter eller är
fördelat ojämnt över tiden och samverkan inte känns relevant
• Enskilda samverkansparters bristande intresse kan då enkelt kullkasta
hela initiativet när helheten är beroende av att dessa utvecklar eller
ansluter.
• Viktigt att ärligt skapa initiativ som rymmer ett relevant
värdeskapande för alla nyckelparter inom rimlig tid!
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 49
Stakeholderperspektiv - värdeskapande
Tack för er medverkan idag!digitaltforst@naturvardsverket.se
www.naturvardsverket.se/smartmiljoinformation
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 51
Fördjupningsbilder
VM i digital förvaltning är inte EN tävling i teknik
utan en SJUKAMP
• Målstyrning av digitala resurser
• Funktionell lagstiftning för digitala resurser
• Aktörsrelationer, rollfördelning och samverkan avseende digitala resurser
• Design av verksamhetsprocesser och digital funktionalitet
• Språklig begriplighet och precision i digital informationshantering
• Organisering och design av digitala möten
• Arkitektonisk design av digitala landskap
Världsbäst på digital samverkan?
• Mål & värden
• Regelverk
• Aktörsrelationer
• Verksamhetsprocesser
• Språkbruk
Digitala resurser kan aldrig bli bättre än sina externa förutsättningar
Digitala resurser är inte bara inramade av olika
verksamhetsförutsättningar utan också bärare av dessa
Digitala resurser:Information
FunktionalitetPresentation
Teknik
Verksamhetssammanhang
Mål & värden
Regelverk Verksamhetsprocesser
Aktörsrelationer (ansvar & roller)
Språkbruk
Hur kan mål och värden påverka samverkan?
Mål och värden
Tydliga
Relevanta
Balanserade
Överenskomna
Otydliga
Föråldrade
Motstridiga
Ej överenskomna
Hur kan lagstiftningen påverka samverkan?
Regelverk
Detaljreglerande
Komplexa, fragmenterade,
motstridiga
Begreppsligt under-
kodifierade & oklara
Varierande rättstolkningar
Normativt tydliga
Strama, kondenserade,
kongruenta
Begreppsligt klara
Entydiga rättstolkningar
Aktörsrelationer & samverkan
Tydliga & drivande ägare
Tydlig & överenskommen
ansvarsfördelning
Etablerade samverkansformer
Vag ägarroll
Oklart ansvar
Fragmenterad, oreglerad,
sporadisk samverkan
Hur kan organiseringen påverka samverkan?
Verksamhetsprocesser & funktionalitet
Adekvat & rikhaltig digital
funktionalitet
Processtödjande
Digital sömlöshet
Organisationsöverskridande
processintegration
Begränsad digital funktionalitet
Svagt & otydligt processtöd
Manuella processövergångar
Processtöd som stannar vid
organisationsgräns
Hur kan utformningen av digitala processer påverka
samverkan?
Hur kan informationshanteringen påverka digital
samverkan?
Digital informationsresurs
Begriplig & lättillgänglig
Entydig
Relevant
Genomtänkt begreppsbildning
Svårförståelig
Motstridig
Irrelevant
Oklara begrepp
Hur kan utformningen av digitala kundmöten påverkas av
samverkan?
Digitalt möte
Välstrukturerat
Kongruent
Navigeringstydligt
Enkla & tydliga in- &
utgångar
Bristfällig struktur
Inkongruens
Otydlig & onödig
navigering
Svåra & otydliga
in- & utgångar
Hur kan utformningen av digitala landskap påverkas av
samverkan?
Digitalt landskap
Konkurrerande, överlappande &
motstridiga resurser
Svårt att överblicka & navigera
Digitala stuprör
Organisk & disparat framväxt
Samordnade & kompletterande resurser
Lätt att orientera sig
Välorganiserat digitalt landskap
Strategisk & samordnad utveckling
Hur står sig Smart miljöinformationi denna sjukamp?
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 61
Råd för digital samverkan
Vad är viktigt att adressera?
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 62
Hur målstyra digitala resurser
■ Målidentifiering
❑ Skapa en tydlig målbild för styrning av den digitala resursen
■ Målbalansering
❑ Klarlägg målkonflikter och att försök finna vägar som tillgodoser olika mål på ett
balanserat sätt
■ Gemensamgörande av mål
❑ Sträva mot samsyn av mål för digitala resurser krävs för att kunna bedriva samstyrning
■ Uppföljning och målbaserad utvärdering
❑ Sätt adekvata indikatorer och kriterier för mål och följ upp återkommande
Rättsliga utmaningar på kort sikt vs lång sikt
■ På kort sikt:
Forma det bästa sätt på vilket man kan anpassa digitaliserad verksamhet till gällande
rättsregler
■ På längre sikt:
Försök påverka regelverk så att digitaliseringens möjligheter för bättre verksamheter kan
uppnås
Hur hantera rättsliga utmaningar för digitala resurser
■ Identifiering och tydliggörande av rättslig reglering
❑ Skapa en tydlig bild av rättslig reglering
■ Konsekvensutredning av regulativa konflikter, oklarheter och begränsningar
❑ Klarlägg regulativa konflikter och oklarheter så att det är möjligt att skapa en så bra
anpassning som möjligt givet gällande lagstiftning
■ Förslag om förbättrade regelverk
❑ Ge konstruktiva förslag på förbättrade regelverk
❑ Pruta inte utan för en behovs- och effektorienterad dialog med departementen!
Hur organisera samstyrning
(ägande och intressentsamverkan)
■ Identifiering av intressenter
❑ Gör en bred intressentanalys och klargör roller
■ Analys och ställningstagande till ägandeform
❑ Resursägare behöver ha beslutskapacitet, förmåga att involvera
intressenter och driva utveckling
■ Analys och ställningstagande avseende samverkansformer
❑ Samverkansformerna behöver säkra beslutsfattande, delaktighet,
engagemang och kompetens för den digitala resursens utveckling
■ Analys och ställningstagande till anslutning och avveckling av intressenter
❑ Rutiner, processer, avtalsformer och finansiella villkor för anslutning är
centrala för den digitala resursens framgång
Generiska intressentkategorier (1)
■ Huvuduppdragsgivare
■ Finansiär
■ Resursägare
❑ Ägare basfunktionalitet
❑ Informationsägare
❑ Tjänsteägare
❑ Registerägare
■ Associerade
■ Anslutna
❑ Frivilligt anslutna
❑ Tvångsanslutna
Generiska intressentkategorier (2)
■ Strategiskt ledningsansvar
■ Operativt ledningsansvar
■ Strategiskt utvecklings-/förvaltningsansvar
■ Operativt utvecklings-/förvaltningsansvar
■ Driftsansvarig
■ Användare
❑ Informationsleverantör
❑ Informationsproducent
❑ Primäranvändare
❑ Interna användare
❑ Externa användare
Hur forma verksamhetsprocesser och
digital funktionalitet
■ Identifiering och analys av grundläggande digital funktionalitet
❑ Lämplig mix av digitala funktioner för att skapa maximal användarnytta och
verksamhetsnytta
■ Analys och ställningstagande avseende digitaliserade verksamhetsprocesser
❑ Förvaltningsöverskridande digital processintegration och stöd till användares processer
och livshändelser
Grundläggande digital funktionalitet
■ Har den digitala resursen adekvata funktioner för att uppfylla relevanta mål?
■ Har den digitala resursen en adekvat, rikhaltig och processtödjande digital funktionalitet.
■ Har den digitala resursen är en lämplig uppsättning av ömsesidigt stödjande digitala
tjänster?
■ Är den digitala resursen klargjord som kommunikationsinstrument mellan olika aktörer?
Vilka fungerar som sändare respektive mottagare?
■ Leder användning av den digitala resursen till förväntade användarnyttor direkt eller
indirekt?
■ Blir samtliga identifierade användares behov tillgodosedda genom användning av den
digitala resursen?
Digitaliserade verksamhetsprocesser
■ Är den aktuella digitala resursen välintegrerad i verksamhetsprocesser?
■ Har man för aktuell digital resurs uppnått en hög grad av digital sömlöshet i relation till
andra digitala resurser?
■ Har man uppnått en förvaltningsöverskridande digital processintegration?
■ Ger den digitala resursen ett adekvat stöd för medborgares processer och hantering av
livshändelser?
■ Finns klargörande beskrivningar av digitaliserade verksamhetsprocesser?
■ Har man nått idealläge för digital processintegration?
Om inte, hur långt från idealläget är man?
Vilka hinder och restriktioner kan identifieras?
Digitala landskap
■ Beskrivning och värdering av digitalt landskap
❑ Etablera en tydlig bild av den digitala resursen som del i ett större digitalt landskap
■ Strategisk design av digitalt landskap
❑ Arbeta samordnat och strategiskt vad gäller utveckling av digitala landskap
■ Informationsutbyte med andra digitala resurser
■ Delar komponent med en annan digital resurs
■ Andra digitala resurser med likartat innehåll
❑ Kompletterande
❑ Överlappande
❑ Konkurrerande
❑ Motstridiga
2020-03-10Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 73
Diagnosdiskussion:
Smart miljöinformation
Vilka utmaningar har ni?
top related