vattenfÖrsÖrjning fÖr nora-lindesberg Översiktlig ... · intressantare än projektet med...
Post on 03-Oct-2020
4 Views
Preview:
TRANSCRIPT
Midvatten AB PMTel. 0243-876 20 2935
VATTENFÖRSÖRJNING FÖR NORA-LINDESBERGÖVERSIKTLIG KARTERING AV GRUNDVATTENRESURSER
Historik
I december 2011 anlitades Midvatten AB av Bergslagens Kommunalteknik för att göra en övergripande studie av möjliga grundvattentillgångar runt Nora - Lindesberg som ett alternativ till att ansluta de båda städerna till det då aktualiserade projektet med vatten från Vättern. Med den kostnadsbedömning som då var aktuell för Vätternvattnet kunde avståndet till en grundvattentillgång inte vara stort för att alternativet med grundvatten skulle vara ekonomiskt fördelaktigt. Med ledning av material som tagits fram före 2011 för att undersöka alternativa reservvattentäkter i närheten av Nora – Lindesberg framgick snart att det inte fanns några grundvattentillgångar inom detta begränsade område som bedömdes vara intressantare än projektet med Vätternvatten. Detta medförde att Nora/Lindesberg beslöt att delta i Vätternvattenprojektet.
I februari 2017 anlitades Midvatten av Samhällsbyggnadsförbundet för att göra en ny övergripande studie av möjliga grundvattentillgångar. Eftersom kostnadskalkylen för Vätternvattnet ökat sedan 2011 kunde sökradien utökas väsentligt. Föreliggande PM redovisar en översiktlig kartering av de grundvattenresurser som finns inom rimligt avstånd från Nora/Lindesberg och skulle kunna trygga vattenförsörjningen till lägre kostnad jämfört den nu aktuella kostnadsbedömningen för Vätternvattnet.
Vattenbehov
Det framtida vattenbehovet för Nora har uppskattats till ca 30 L/s (2600 m3/d) och för Lindesberg till ca 50 L/s (4300 m3/d). Allt uttryckt som medelvärden över året, vilket i föreliggande PM även anges som mått på bedömd kapacitet för de tillgängliga grundvattentillgångarna.
Det bedömda framtida vattenbehovet för Nora – Lindesberg är således ca 80 L/s, men som extra säkerhet antas att den grundvattenmängd som de eftersökta grundvattentillgångarna ska kunna producera är i storleksordningen 120 L/s, vilket är ca 50% mer än det i nuläget bedömda behovet.
Grundvattenresurser
Kunskapen om de grundvattenresurser som finns inom området varierar – De flesta är helt outredda, medan några är delvis utredda. I bilaga 1 redovisas de potentiella grundvattenresurser som bedöms vara av intresse för vattenförsörjningsändamål. Underlaget som använts är främst befintliga grundvattenutredningar, SGUs kartering av jordlager och grundvattentillgångar, brunnsarkivet, flygbilder och höjddata samt
Författare: Joel Frandsen Dokument: PM_ver1.1.odtVersion: 2017-06-16 Sida: 1(6)
Midvatten AB PMTel. 0243-876 20 2935
länsstyrelsens databaser med förorenade områden eller områden med verksamheter som medför risk för att grundvattnets kvalitet äventyras.
Vattenresurserna är indelade i 6 områden där område 1 ligger närmast Nora/Lindesberg och sedan huvudsakligen på allt längre avstånd med stigande ordningsnummer.
Schematisk jämförelse mellan grundvattenresurser
I bilaga 2 finns ett första utkast till schematisk jämförelse mellan de olika vattenresurserna. När mer kunskap om vattenresurserna tagits fram görs en revidering av jämförelsen.
Följande aspekter finns medtagna:
• Bekräftad uttagsmöjlighet.• Bedömd total uttagsmöjlighet.• Samordningsmöjligheter och konkurrerande intressen• Vattenkvalitet och behandlingsbehov.• Skyddsförhållanden.• Att gå vidare med om alternativet ska utredas ytterligare.
Jämförelsen är förenklad för att tydliggöra skillnader, men eftersom det finns osäkerheter i faktaunderlaget kan jämförelsen delvis bli missvisande. De olika aspekterna är dessutom av olika art – en del är i varierande grad kostnadsanknutna (tex behandlingsbehov) medan andra är av mer kvalitativ art (tex skyddsförhållanden).
Den bedömda totala uttagsmöjligheten är grovt uppskattad utifrån bedömt grundvattenbildningsområde och om uttaget medför att ytvatten läcker in till grundvattenmagasinet (sk inducerad infiltration). Utöver den angivna uttagsmöjligheten kan det i många fall finnas möjlighet till konstgjord grundvattenbildning genom att ytvatten pumpas till grundvattenmagasinet och sprinklas eller infiltreras genom bassänger.
Investeringskostnader
I nuläget har endast mycket schablonmässiga investeringkostnader tagits fram. En stor kostnad ligger i behandlingsbehovet som i nuläget är okänt för flertalet alternativ. En mycket grov kostnadsbedömning för ett vattenverk med kapacitet på 50 L/s och normalt behandlingsbehov (alkalisering och frånskiljning av järn och mangan) ligger runt 30 - 40 Mkr. Vid stort behandlingsbehov (mycket höga järn- och manganhalter samt behov av fler behandlingssteg) är kostnaden betydligt mer osäker, men vi bedömer den till 50 – 60 Mkr. För en kapacitet på 120 L/s ger motsvarande kostnads-bedömningar 50 - 60 Mkr respektive 90 – 100 Mkr.
Författare: Joel Frandsen Dokument: PM_ver1.1.odtVersion: 2017-06-16 Sida: 2(6)
Midvatten AB PMTel. 0243-876 20 2935
Ledningskostnaden är mycket stor för vissa alternativ. På kartan i bilaga 1 anges en mycket grov kostnad för de markerade ledningssträckningarna. Vi har räknat med 3 Mkr/km vilket baseras på kostnaderna för överföringsledningen mellan Lindesberg och Nora. I vissa ledningsalternativ kan långa sträckor sjöförläggas, vilket har en betydligt lägre kostnad. Angivna ledningskostnader avser förläggning i mark och ingen avräkning har gjorts för sjöförläggning.
Utredning och projektering för att ta fram en ny grundvattentäkt ligger i intervallet 5 – 20 Mkr.
Exempel på möjligheter
Den utförda inventeringen ger underlag för många alternativa lösningar. Här redovisas översiktligt två exempel på lösningar:
Närområdet
Inom område 1 (se bilagor 1 och 2) finns den av Örebro tidigare utredda grundvattentillgången i Mogetorp. Avståndet till den planerade förbindelseledningen mellan Nora och Lindesberg är kort. Utan konstgjord infiltration bedöms grundvattentillgången vara i storleksordningen 40 L/s, dvs betydligt lägre än behovet. Försök med konstgjord infiltration har gjorts och kapaciteten är då flera 100-tal L/s. Det största problemet bedöms vara att säkerställa och skydda tillräcklig ytvattenmängd för den konstgjorda infiltrationen.
Denna lösning skulle lösa reservvattentäktsfrågan för tätorterna Nora och Lindesberg, men inte för någon annan ort ingående i Samhällsbyggnad Bergslagens kommunalförbund.
Att denna tillgång inte beaktades vid utredningen 2011 berodde på att Örebro kommun då fortfarande undersökte och gjorde anspråk på området för sin vattenförsörjning.
På lite längre avstånd
Inom område 3 (se bilagorna 1 och 2) finns de båda grundvattentillgångarna vid Uvberget och Brunnshed där grundvattentillgången bedöms vara mycket stor och skyddsförhållandena bedöms vara mycket goda. Jämfört med det ovan beskrivna närområdesalternativet vid Mogetorp är fördelarna flera, men huvudsakligen följande:
• Denna lösning skulle innebära att förutom Nora och Lindesberg dessutom alla orter längs dalgången från Kopparberg till och med Storå får reservvatten.
• Energimässigt kommer pumpkostnaden att bli liten eftersom de tänkta vattentäkterna ligger på ca +170 möh att jämföra med förbruknings-
Författare: Joel Frandsen Dokument: PM_ver1.1.odtVersion: 2017-06-16 Sida: 3(6)
Midvatten AB PMTel. 0243-876 20 2935
områdena Lindesberg på ca +70 och Nora på ca +90 möh. (Kopparberg ca +150 möh, Mogetorp ca +45 möh).
För detta exempel bedöms totala investeringskostnader inklusive undersökningar och projektering vara i storleksordningen 200 - 250 Mkr.
Förslag till översiktligt handlingsprogram
I första hand rekommenderas att alternativen Mogetorp och Uvberget/Brunnshed utreds. Som ett första steg utförs nedanstående moment. Innan det finns ett fullgott beslutsunderlag kan flera alternativ behöva utredas. I andra hand rekommenderas att område 2, Grängen/Sandfallet utreds.
Mogetorp
Förutsättningarna vid Mogetorp är väl utredda. Den största osäkerheten ligger i att säkerställa och skydda tillräcklig ytvattenmängd för den konstgjorda infiltrationen. Olika alternativ att lösa ytvattenbehovet utreds översiktligt.
Uvberget/Brunnshed
För att få en första indikation på områdenas förutsättningar utförs en inledande grundvattenundersökning som omfattar:
• Fältrekognosering• Borrning av grundvattenrör• Vattenprovtagning
Beroende på hur entydiga resultat som framkommer kan det behövas utökade undersökningar med provpumpningar och behandlingsförsök innan detta alternativ med tillräcklig noggrannhet kan jämföras med Mogetorpsalternativet.
Borlänge 2017-06-16Midvatten AB
Upprättad av Granskad av
Joel Frandsen Per-Arne Ryttar
Författare: Joel Frandsen Dokument: PM_ver1.1.odtVersion: 2017-06-16 Sida: 4(6)
Midvatten AB PMTel. 0243-876 20 2935
Bilagor
1 Grundvattenresurser, skala 1:250 000
2 Jämförelse mellan vattenresurser
Referenser
SGU, 2017. K571, Grundvattenmagasinet Riddarhyttan.
SGU, 2017. http://maps2.sgu.se/kartgenerator/maporder_sv.html, 2017-05-19 Grundvattenmagasin, J1: Grundvattenmagasin i jordlager, hmag_XJdbLVRLJ7,
Länsstyrelsen i Örebro län, 2017. LST webgis örebro. 2017-05-18.
Länsstyrelsen i Örebro län, 2017. LST geodataportalen. 2017-05-18.
Länsstyrelsen i Örebro län, 2017. LST djupkartor. 2017-05-18.
Länsstyrelsen i Örebro län, 2017. LST VISS grundvatten, sjöar och vattendrag. 2017-04-23.
Midvatten AB. 2017. ”ARBETSMATERIAL, Bergslagens kommunalteknik, Sundet, Kopparbergs vattenförsörjning.”
SGU, 2015. K547, Grundvattenmagasinet Malingsbo norra.
Midvatten AB. 2014. ”Rävudden, sammanfattning av utförd grundvattenundersökning.” Borlänge 2014-10-22.
Midvatten AB. 2013. ”Bergslagens Kommunalteknik, Reservvattentäkt för Nora-Linde, Provpumpning vid den tidigare värmepumpsbrunnen Br2 vid Bottenån och undersökning av ytterligare brunnsområden.” Borlänge 2013-12-30.
Grundvattengruppen. 2011. ”Örebro kommun, Mogetorpsprojektet, Grundvattenundersökningar för ny vattentäkt för Örebro i Karlslundsåsen – Etapp 1.”
Midvatten AB. 2009. ”Bergslagens Kommunalteknik, Rya grundvattentäkt, Förslag till skyddsplan.” Borlänge 2009-04-16.
Midvatten AB. 2009. ”Bergslagens Kommunalteknik, Vasselhyttan norr, Storås vattenförsörjning.” Borlänge 2009-01-26.
Författare: Joel Frandsen Dokument: PM_ver1.1.odtVersion: 2017-06-16 Sida: 5(6)
Midvatten AB PMTel. 0243-876 20 2935
Midvatten AB. 2008. ”Bergslagens Kommunalteknik, Hällefors vattenförsörjning, Utkast till miljökonsekvensbeskrivning för provpumpning vid Hedvreten inför myndighetssamråd.” Borlänge 2008-03-18.
Stockholms Tingsrätt, 1998. Lagligförklaring av grundvattentäkt och bortledning av grundvatten (Finnhyttan) Dom nr DVA 76 i mål VA 54/98. 1998-11-18.
VIAK AB. 1993. ”Lindesbergs kommun, Vasselhyttan, Hydrogeologisk undersökning.” Falun 1993-02-25.
VIAK AB. 1985. ”Lindesbergs kommun, Grundvattenvärme, Hydrogeologiska undersökningar.” Falun 1985-11-13.
Stockholms Tingsrätt, 1975. Lagligförklaring av grundvattentäkten vid Finnhyttan. Mål VA 5/75. 1975-09-25.
K-Konsult. 1973. ”Ljusnarsbergs kommun, Kopparbergs vattenförsörjning, Redogörelse för kompletterande geohydrologiska undersökningar vid Finnhyttan.” Örebro 1973-10-23.
VBB AB. 1971. ”PM angående resultat av långvarig provpumpning.” Stockholm 1971-02-01.
VIAK AB. 1970. ”Redogörelse för översiktlig grundvattenundersökning i Lindesåsen för utbyggnad av grundvattentäkten vid Vasselhyttan i Lindesbergs kommun.” Stockholm 1970-12-09.
VIAK AB. 1967. ”Redogörelse för kompletterande grundvattenundersökningar vid Lindesåsen vid Lindesberg.” Stockholm 1967-12-18.
VIAK AB. 1965. ”Redogörelse för grundvattenundersökningar för vattenförsörjningen inom Lindesbergsregionen.” Örebro 1965-08-16.
VIAK AB. 1960. ”PM angående förändringar av grundvattnets beskaffenhet i Storå-Stråssa-områdets grundvattentäkt vid Vasselhyttan i Linde kommun, Örebro län.” Stockholm 1960-12-30.
VIAK AB. 1956. ”Yttrande över grundvattenundersökningar för vattenförsörjningen inom Storå-området i Linde kommun och Stråssa i Ramsbergs kommun, Örebro län.” Örebro 1956-12-29.
VIAK AB. 1956. ”PM beträffande genomförande av provpumpning av grundvattentäkt för Storå-Stråssa samhällen, Linde kommun, Örebro län.” Örebro i februari 1956.
Författare: Joel Frandsen Dokument: PM_ver1.1.odtVersion: 2017-06-16 Sida: 6(6)
Bilaga 2
Samhällsbyggnad Bergslagen
LINDESBERG-NORA VATTENFÖRSÖRJNING
Vattenförsörjningsplanering
Jämförelse mellan vattenresurser
Vattenresurs
Bekräftad
uttagsmöjlighet Bedömd total uttagsmöjlighet
Andra intressenter/
samordningsmöjligheter
Vattenkvalitet och
behandlingsbehov Skyddsförhållanden
Att gå vidare med om
alternativet ska utredas
ytterligare
Rya
(grundvatten i
jord)
110 L/s110 L/s.
Klassad 25 – 125 L/s av SGU.
Lindesbergs vattentäkt.
Uttag ca 35 L/s.
I drift.
Alkalisering samt avskiljning av
järn och mangan.
Omfattande tätortsbebyggelse.
Jordbruksmark.
Kyrkogård. Småindustrier.
Bilverkstäder.
Riksväg 50.
Bottenån
(grundvatten i
jord)
80 L/s borträknat 50
L/s återföring för att
hindra
sättningsskador
110 L/s dvs 80 L/s utöver det
som tas ut för fjärrkyla (ca 30
L/s) och nödvändig återföring
(ca 70 L/s) för att förhindra
sättningsskador.
Klassad 25 – 125 L/s av SGU.
Kylvatten (28 L/s) +
reserv lasarettet
Mycket höga halter järn och
mangan.
Omfattande tätortsbebyggelse.
Samordning med
LEAB
Brunnsborrning
Provpumpning
Behandlingsförsök
Nedre Järle
(grundvatten i
jord)
20 L/s.
Klassad 5 – 25 L/s av SGU.Helt okänd
Omfattande arealer
jordbruksmark.
Grustäkter.
Anläggning för återvinning av
avfall.
Spridd bebyggelse.
Riksväg 50 inom
tillrinningsområdet.
Provborrningar
Vattenprovtagning
Brunnsborrning
Provpumpning
Mogetorp
(grundvatten i
jord)
Bedömt 40 L/s av Artesia.
Väsentligt mer vid konstgjord
infiltration (>200 L/s).
Klassad 25 – 125 L/s av SGU.
Tidigare intresseområde
för Örebro
vattenförsörjning.
Eventuellt fortfarande.
Alkaliseringsbehov. Inget Järn
och mangan vid provpumpning i
Mogetorp.
Mest skogsmark.
Enstaka bebyggelse.
Torvtäkt.
Riksväg 50.
Kontakt med Örebro
och Artesia
Bälgsjön
(ytvatten)50 L/s
Noras vattentäkt
Uttag ca 25 L/sKemisk fällning.
Grecksåsar
(grundvatten i
jord)
20 L/s.
Klassad 5 – 25 L/s av SGU.Helt okänd
Mest skogsmark.
Enstaka bebyggelse och
jordbruksmark.
Några gamla gruvområden
perifert.
Provborrningar
Vattenprovtagning
Brunnsborrning
Provpumpning
Järnboås
(grundvatten i
jord)
5 L/s om inducering från
Finnsjön.
Klassad 1 – 5 L/s av SGU.
Helt okänd
Mest jordbruksmark.
Äldre mindre gruvområde.
Kyrkogård.
Provborrningar
Vattenprovtagning
Brunnsborrning
Provpumpning
Sandfallet
(grundvatten i
jord)
40 L/s
Relativt stora jorddjup enl
brunnsarkivet.
Klassad 5 – 25 L/s av SGU.
Okänd
Dock förekommer radionukleider
i berggrunden
Mest skogsmark.
Enstaka bebyggelse.
Perifert finns skjutbana och
äldre gruvhål.
Provborrningar
Vattenprovtagning
Brunnsborrning
Provpumpning
Grängen
(grundvatten i
jord)
50 L/s
Inräknat trolig inducerad
infiltration.
Stort tillrinningsområde.
Stora jorddjup enligt
brunnsarkivet.
Eventuellt kan kapaciteten ökas
genom konstgjord infiltration.
Klassad 5 – 25 L/s av SGU.
Helt okänd
Mest skogsmark.
Spridd bebyggelse.
Små arealer jordbruksmark.
Bergtäkt/grustag.
Mindre verkstadsindustri.
Gamla gruvområden perifert.
Provborrningar
Vattenprovtagning
Brunnsborrning
Provpumpning
Hjulsjö
(grundvatten i
jord)
20 L/s.
Klassad 5 – 25 L/s av SGU.Helt okänd
Mest skogsmark.
Enstaka bebyggelse.
Provborrningar
Vattenprovtagning
Brunnsborrning
Provpumpning
Vasselsjön
(grundvatten i
jord)
10 L/s.
Troligen inducerad infiltration
från Vasselsjön. Eventuellt kan
kapaciteten ökas genom
konstgjord infiltration.
Klassad 5 – 25 L/s av SGU.
Helt okänd.
Stor andel inducerad infiltration.
Obebyggd skogsmark.
Grustäkt. Ett mindre gammalt
gruvområde perifert.
Riksväg 63.
Provborrningar
Vattenprovtagning
Brunnsborrning
Provpumpning
Vasselhyttan
(grundvatten i
jord)
21 L/s25 L/s.
Klassad 5 – 25 L/s av SGU.
Storås vattentäkt
Uttag ca 12 L/s.
I drift.
Alkalisering samt avskiljning av
järn och mangan.
Mest jordbruksmark.
Spridd bebyggelse.
Riksväg 50.
Vasselhyttan norr
(grundvatten i
jord)
10 L/s.
Klassad 1 – 5 L/s av SGU.
Samordning med
Storås/Lindesbergs
vattenförsörjning
Provpumpat. Alkalisering samt
avskiljning av järn och mangan.
Mest jordbruksmark.
Spridd bebyggelse.
Riksväg 50.
Skyddande finsediment.
Försök med konstgjord
infiltration
Rävudden
(grundvatten i
jord)
20 L/s.
Litet tillrinningsområde. Baseras
på inducerad infiltration. Klassad
5 – 25 L/s av SGU.
Samordning med
Storås/Lindesbergs
vattenförsörjning
Mycket höga halter järn och
mangan.
Skogsmark och åkermark.
Riksväg 50 perifert.
Stor andel inducerad infiltration
från Norrsjön som är recipient
för Kopparbergs reningsverk.
Brunnsborrning
Provpumpning
Finnhyttan
(grundvatten i
jord)
55 L/s
80 L/s, dvs 60 L/s utöver uttaget
för Kopparberg
Klassad 25 – 125 L/s av SGU.
Kopparbergs vattentäkt
uttag ca 20 L/s
I drift.
Alkalisering.
Mest skogsmark, men en del
bebyggelse och jordbruksmark.
Mindre verkstadsindustri.
Avfallsupplag eventuellt inom
tillrinningsområdet vid större
uttag.
Sundet
(grundvatten i
jord)
13 L/s
25 L/s.
Baseras på inducering från
Olovsjön.
Klassad 1 – 5 L/s av SGU.
Samordning med
Kopparbergs
vattenförsörjning
Provpumpat.
Stor andel inducerad infiltration.
Alkalisering.
Mest jordbruksmark.
Äldre mindre gruvområde.
Järnväg.
Vattendom
Östra Born
(grundvatten i
jord)
15 L/s.
Klassad 5 – 25 L/s av SGU.
Samordning med
Kopparbergs
vattenförsörjning
Helt okänd.
Stor andel inducerad infiltration.
Mest skogsmark. Enstaka
bebyggelse.
Gammal metalltillverkning.
Klassat som stor risk.
Provborrningar
Vattenprovtagning
Brunnsborrning
Provpumpning
Brunnshed
(grundvatten i
jord)
100 L/s.
Inräknat trolig inducerad
infiltration från Nittälven.
Stort tillrinningsområde.
Eventuellt kan kapaciteten ökas
genom konstgjord infiltration.
Klassad 25 – 125 L/s av SGU.
Kan eventuellt även
utgöra reservvattentäkt
för Kopparberg
Helt okänd Obebyggd skogsmark.
Provborrningar
Vattenprovtagning
Brunnsborrning
Provpumpning
Uvberget
(grundvatten i
jord)
100 L/s.
Inräknat trolig inducerad
infiltration.
Stort tillrinningsområde.
Eventuellt kan kapaciteten ökas
genom konstgjord infiltration.
Klassad 25 – 125 L/s av SGU.
Kan eventuellt även
utgöra reservvattentäkt
för Kopparberg
Helt okänd
Obebyggd skogsmark. Gammalt
mindre gruvområde i norra
delen
Provborrningar
Vattenprovtagning
Brunnsborrning
Provpumpning
OM
RÅ
DE
1O
MR
ÅD
E 2
OM
RÅ
DE
3
Midvatten AB
Uppdrag 2935
Bilaga 2
Ramsberg
(grundvatten i
jord)
15 L/s
Klassad 5 – 25 L/s av SGU. Helt okänd
Skogsmark. Stora ytor nedlagda
grustäkter.
Perifert finns betongindustri och
sågverk.
Provborrningar
Vattenprovtagning
Brunnsborrning
Provpumpning
Valsjöheden
(grundvatten i
jord)
40 L/s.
Klassad 5 – 25 L/s i tre områden
av SGU.
Helt okändSkogsmark. Enstaka
bebyggelse.
Provborrningar
Vattenprovtagning
Brunnsborrning
Provpumpning
Allmänningbo
(grundvatten i
jord)
50 L/s.
Den södra magasinsdelen
klassad 5 – 25 L/s av SGU.
Helt okänd
Mest skogsmark, dock
jordbruksmark och en del
bebyggelse nära tänkbart
uttagsområde.
Bergtäkt. Mindre avfallsdeponi
perifert.
Provborrningar
Vattenprovtagning
Brunnsborrning
Provpumpning
Riddarhyttan
(grundvatten i
jord)
15 L/s
82 L/s, dvs 52 L/s utöver uttaget
för Riddarhyttan och behovet för
ev reservvattentäkt för
Skinnskatteberg..
Klassad 25 – 125 L/s av SGU.
Riddarhyttans vattentäkt,
uttag ca 15 L/s.
Alkalisering samt avskiljning av
järn och mangan i bef
vattentäkt.
Skogsmark.
Gruvupplag sannolikt utanför
tillrinningsområde.
Samordning med
Skinnskatteberg.
Provborrningar
Vattenprovtagning
Brunnsborrning
Provpumpning
Malingsbo
(grundvatten i
jord)
80 L/s inklusive den södra
magasinsdelen.
Inräknat trolig inducerad
infiltration från Malingsbosjön.
Klassad 25 – 125 L/s av SGU
och bedömd till 60 L/s i den
norra magasinsdelen.
Okänd.
Indikation på höga järnhalter.
Stor andel inducerad infiltration.
Mest skogsmark.
Enstaka bebyggelse.
Provborrningar
Vattenprovtagning
Brunnsborrning
Provpumpning
Skatviken
(grundvatten i
jord)
15 L/s.
Klassad 5 – 25 L/s av SGU.
Samordning med
Hällefors
vattenförsörjning.
Spendrups
Lokaanläggning i samma
tillgång.
Helt okänd
Järnväg.
Gruvavfall.
Avfallsdeponi.
Spridd bebyggelse.
Provborrningar
Vattenprovtagning
Brunnsborrning
Provpumpning
Hedvreten
(grundvatten i
jord)
25 L/s
Inräknat trolig inducerad
infiltration från Torrvarpen.
Klassad 5 – 25 L/s av SGU.
Samordning med
Hällefors
vattenförsörjning
Helt okänd
Mest skogsmark.
Enstaka bebyggelse. Nedlagda
grustäkter.
Brunnsborrning
Provpumpning
Jeppetorp
(grundvatten i
jord)
90 L/s
90 L/s, dvs 60 L/s utöver uttaget
för Hällefors.
Klassad 25 – 125 L/s av SGU.
Hällefors vattentäkt, uttag
ca 30 L/s.
I drift. Alkalisering samt
avskiljning av järn och mangan.
Troligen stor del inducerad
infiltration.
Riksväg 63.
Mest skogs- och myrmark. Små
arealer jordbruksmark. Spridd
bebyggelse. Bilvårdsanläggning.
Troligen stålverksområde inom
tillrinningsområdet.
Kompletterande
brunnar och process.
Hedtjärnen
(grundvatten i
jord)
15 L/s
Klassad 5 – 25 L/s av SGU.
Samordning med
Hällefors
vattenförsörjning
Helt okänd
Mest skogsmark.
Risk för påverkan från
gruvområdet vid Silvergruvan.
Motorbana.
Provborrningar
Vattenprovtagning
Brunnsborrning
Provpumpning
Örlingen
(grundvatten i
jord)
80 L/s
Inräknat trolig inducerad
infiltration från Örlingen.
Klassad 25 – 125 L/s av SGU.
Helt okänd.
Stor andel inducerad infiltration.
Mest skogsmark. Enstaka
bebyggelse. Hällefors flygplats.
Provborrningar
Vattenprovtagning
Brunnsborrning
Provpumpning
Lekaråsen
(grundvatten i
jord)
120 L/s.
Stort tillrinningsområde.
Klassad 25 – 125 L/s av SGU.
Helt okänd
Mest skogsmark. Enstaka
bebyggelse och gammalt
bersbruk vid Älvsjöhyttan
perifert i området.
Provborrningar
Vattenprovtagning
Brunnsborrning
Provpumpning
Tvärånstorp
(grundvatten i
jord)
10 L/s.
Klassad 5 – 25 L/s av SGU.
Intresseområde för
Karlskoga
vattenförsörjning
Helt okänd
Högåsen
(grundvatten i
jord)
20 L/s.
Inräknat trolig inducerad
infiltration till följd av
kraftverksdammen. Klassad 5 –
25 L/s av SGU.
Intresseområde för
Karlskoga
vattenförsörjning
Helt okänd
Skogsmark. Motorbanor.
Fiskodling.
Impregneringsområde.
Kedjeåsen
(grundvatten i
jord)
30 L/s.
Klassad 5 – 25 L/s av SGU.
Intresseområde för
Karlskoga
vattenförsörjning
Helt okänd
Mest skogsmark.
Enstaka bebyggelse och
jordbruksmark. Grustäkter.
Teckenförklaring
Mycket goda förutsättningar
Goda förutsättningar
Mindre goda förutsättningar
Redan taget i anspråk,
helt eller delvis
OM
RÅ
DE
6O
MR
ÅD
E 4
OM
RÅ
DE
5
Midvatten AB
Uppdrag 2935
top related