patentarbete i industrin och datorrelaterade uppfinningar

Post on 20-Jun-2015

677 Views

Category:

Business

2 Downloads

Preview:

Click to see full reader

DESCRIPTION

Presentation in Swedish from a part of the course "Patenträtt 15 hp" on 8 September 2009. First part is about some aspects of patent department work in Swedish companies and the second part is about computer implemented inventions

TRANSCRIPT

Fredrik Egreliusfredrik.egrelius@ericsson.com

Patenteringsstrategi och patent på datorimplementerade uppfinningar

Avsnitt i Patenträtt 15 hp den 8 september 2009

Agenda

09.15 – 10.45 Avsnitt 1: Patenteringsstrategi – att avgöra när och var en uppfinning bör patenteras

11.15-12.15 Avsnitt 2: Patent på datorimplementerade uppfinningar

2

Patenteringsstrategier och IP-arbete på ett stort företag1) Hur fångas idéer från personalen

upp?2) Hur informerar man om patent på

företag?3) Incitamentsprogram för anställda4) Val av länder för patent5) Budgetering för tvister6) Hur ett stort företag samarbetar

med ombud (vad uppskattas)

3

1. Hur fångas idéer från personalen upp?

Det finns troligen inga genvägar, utan proaktivt arbete är ett måste!

Informera, deltag och uppmärksamma genom alla tillgängliga kanaler!

4

Exempel/1 - möten:

Regelbundna möten med chefer på hög nivå – vi lever i en kunskapsekonomi!

Regelbundna möten med enheter, mellanchefer och nyanställda – information och prioritering

Har du tid så ha individuella möten med varje ingenjör – då märker du snabbt vilka som är intresserade och sitter på viktig info

Anordna ordentliga spånskivor med mål och uppföljning

Var en självklar del i en projektgrupp - för att hinna stämma av i tid

Exempel/2:

Gör interna patentkurser obligatoriska

Hitta patentpositiva personer i organisationen

Sätt upp IP-mål för varje avdelning (och förstås för dig själv)

Finns med på checklista för anställningsavslutning

Kontaktuppgifter på anslagstavla

Plaketter/diplom väl synliga

Exempel/3:

Anordna Patentdagar på företaget - jippon och reklamgrejer

Ha en aktiv relation med företagets kommunikationsavdelning – artiklar och utbildning

Var extremt lätt-tillgänglig ! Telefon, e-mail, Intranät...

Angående uppfinningsanmälningarNackdelar och fördelar angående:

Intervjuer – Uppfinningsanmälningar

Utformningen av uppfinningsanmälningar

Beslutsgrupp – enskilt beslut

2. Hur informerar man om patent på företag?

Prioritetsordning:1) Visa dig och ge kontaktuppgifter på olika sätt

2) Informera om vikten av patent

3) Allmänt om patent

4) Anställdas skyldigheter och rättigheter

5) Företagets interna process för att lämna in patent

6) Användbara (för åhöraren) detaljer

9

Informationsexempel om ”allmänt om patent”: 8 punkter: ca 10 min. Avser teknik, inte design eller varumärken

Grundtanke: Teknikutveckling genom incitament för uppfinnande

Gäller huvudsakligen nationellt (världspatent finns inte)

Gäller i max 20 år från inlämningsdagen, men kan alltid överklagas

Patentansökningar offentliga efter 18 månader.

Förbjuder andra att tillverka, sälja, distribuera och

använda uppfinningen.

Patent ges endast om uppfinningen är ny och

”uppfinningsrik”.

Patent kostar pengar.10

3. Incitamentsprogram

UppfinnarersättningarDeltagande i statusfyllda

evenemangÅrets uppfinnareYrkestitlarDiplom/plaketter väl synliga

4. Val av länder

Diskussion om: ◦När? ◦Hur?◦Var?

Se bilagan ”Patentarbete i industrin”.

12

Val av länder för patent/1 Landets patentlagar och praxis:

◦ Storleken på årsavgifter och ansökningsavgifter◦ Om, hur och var överklagas ett patentverksbeslut◦ Vad som räknas som tidigare känd teknik◦ Reglerna för föranvändarrätt, tvångslicens och krav på nationellt

nyttjande◦ Hur förutsägbar patentpraxis är◦ Om interimistiskt förbud och vanligt förbud finns och hur det kan erhållas◦ Det patenterbara området ◦ Tillämpas ekvivalenstolkning och i vilken grad◦ Vad som räknas som intrång och vilka typer av intrång som finns◦ Om skonfrist finns i landet◦ Finns extra skyddstid utöver normala skyddstiden◦ Kraven på provisoriskt skydd vid ansökan och översättningskraven för

detta skydd◦ Är landet medlem i Pariskonventionen, PCT och/eller WTO◦ Restriktioner för dubbelpatentering◦ Regler för teknikstandarder etc.◦ Regler för återupprättande◦ Vad som krävs av beskrivningen◦ Översättningskrav

Val av länder för patent/2

Domstolar:◦ tenderar de att bevaka nationella särintressen◦ mängden offentliga och vägledande domstolsutslag◦ bötesbeloppens storlek och straffsatser◦ kostnaden för en tvist◦ tid till beslut och möjlighet att överklaga beslut◦ domstolens kompetens och sammansättning◦ går det att själv begära ändring av patentskyddet och hur

får ändringen göras vid t ex en ogiltighetstalan mot patentet

Val av länder för patent/3 Landets allmänna attityd mot patent och företaget Landets patentverk:

◦ det godkända patentets tillförlitlighet (görs teknisk granskning?)

◦ hur jobbigt är det och hur lång tid tar det att få ett användbart skydd

◦ finns uppskjuten prövning, ex 7 år från ansökningsdagen i DE

Landets ombudskår:◦ översättningsavgifter och handläggningsavgifter◦ vana att hantera tvister

Val av länder för patent/4 Övriga lagar:

◦ krav på licensavtals utformning◦ hur kan tullmyndigheten och polisen hjälpa för att

beslagta intrångsföremål eller säkra bevis◦ följer landet TRIPS◦ begränsningar för teknologitransfer◦ uppfinnarlagstiftning◦ kan medling och skiljedomsförfaranden tillämpas◦ Standardiseringsorgans IP-regler

Företagets patentposition i landet:◦ finns det synergieffekter med företagets andra patent i

landet

5. Budgetering för tvister

Generellt: Företag budgeterar inte för

tvister......men några gör det.

Försäkring mot tvister: Nej, inte hos storbolag.

6. Hur ett stort företag samarbetar med ombudFaktorer att väga in:Teknisk kompetensElektronisk akthantering med krypteringNärhet till uppfinnarnaHålla tidsfrister - inga dåliga bortförklaringarNågon att hålla i då det stormar – alltid ställa

uppPrisvärda tjänster internationelltHåller kontinuerlig kontakt – för förbättringarÄr uppdaterad på viktig praxis internationelltKunnig om formella brister i ansökanSamarbete på individnivå ska fungeraFlexibelt arbetssätt

Datorimplementerade uppfinningarDefinitionExempel på internationella

skillnader för CIIKravkategorierViktigt i kravenViktigt i beskrivningenCII inlämningsstrategiIntressant från senaste året

19

Definition

Uppfinning vars utförande inbegriper användning av en dator, datornätverk eller annan programmerbar apparat och som har en eller flera egenskaper som realiseras helt eller delvis genom ett eller flera datorprogram.

Exempel på internationella skillnader för CII Hänsyn till teknikutveckling

Statiskt - Dynamiskt Det patenterbara området och vad som är

enbart ett datorprogram Affärsmetoders och algoritmers patenterbarhet Olika granskningsprocesser hos patentverken

Bedömning av uppfinningshöjd Vilken implementeringstyp av CII som går

att skydda Mjukvara – hårdvara Enkelnodsimplementering –

flernodsimplementering Krav på yttre påverkan

Godkända kravkategorier och deras utformning

Utformningen av beskrivningen

KravkategorierDatorprogramDatorprogramproduktFlernodssystemNodMetodSignal

Viktigt i kraven/1Ha endast med tekniska egenskaper om du

inte vill begränsa tillämpning.

(En enda intrångsgörare ska träffas av patentkraven.)

Steg för lagring, input och output av signaler ger bättre patenterbarhet

Viktigt i kraven/2 (Undvik kännetecknande del.)

Datorprogram: ”som då det körs på en dator förmår datorn att” – annars oklart

Datorprogramprodukt: ska vara eller innehålla ett minne som ett datorprogram är lagrat på – annars oklart

Viktigt i beskrivningen/1EP: Beskriv så tekniskt som möjligt

och ha med så lite om affärsmetoder som möjligt.

Tekniska problem och effekter!

US: Ha med affärsrelaterade egenskaper

Ha alltid med flödesschema, inte bara för metoder enligt patentkraven, utan också för den mjukvara som används (om det inte är metoden)

(Varje steg i kraven bör beskrivas mer i detalj)

Viktigt i beskrivningen/2Undvik ord som ”algoritm” etc.

Beskriv och exemplifiera med både hårdvara och mjukvara, inte bara svepande utan i konkreta utföringsformer, gärna med olika figurer

”Means+function”-block måste visas som konkret implementering, inte bara flödesschema, och explicit samband mellan means i kraven och konkreta utföringsformer av dessa means i beskrivningen måste vara med

Ju färre noder – desto hårdare detaljnivå krävs

CII inlämningsstrategi

Diskussion om två vanliga inlämningsfrågor typiska för CIIs:

Prioritetsgrundande:- EP eller SE?- US och/eller EP?

Diskussion om efterföljande- AU, CA, IN, CN, JP, TW, Europa?

Exempel på intressanta saker för CII det senaste året

EP: referral G3/08

GB: Symbian ([2008] EWCA Civ 1066)

US: Comiskey (CAFC 06-1286 ompubl.), Bilski (CAFC 2007-1130 dom och certiorari), Blackboard (CAFC 08-1368), Catlin (BPAI 2007-3072), Bo Li (BPAI 2008-1213), Interim examination instructions of 24 August 2009

SE: Dahlin (PBR 04-329), FA (PBR 05-001), Weyerhaeuser (PBR 05-437)

Tack för att ni lyssnade!

Ytterligare frågor???

29

top related