mri nevi mri nevi minimulti - roma-service · i beaufort-skala o soralipe la bavlatar ande 12...
Post on 18-Jun-2018
223 Views
Preview:
TRANSCRIPT
mri neviminimultimri nevi
minimulti
Ischkolakero kesdipe 2007/2008
Septemberi Gen o soclini taj rode o tschatscho kipo! Pisin andi loli patrin o tschatscho beto.
2. rik
N
Saj alav ari uschtidijal? T E R N O
D
E
D
O terno ______schend ando
23. septemberi kesdinel.
O manku______i oachlini
khetan kedel.
Upral o kaschta akan
o patra t______l peren.
O obst er_____tim ol.
Avral i bavlal phu______el.
SCH
mri nevi minimulti
rik 3
minimulti nevi mri
I bavlal Bavlal diha hi, savi pe micinel. Te i diha upre uschtini, bavlav ol.
I bavlal na phudel tschak ande jek rik. Tu imar jefkar schuntschal, hot i bavlal andar o nord phudel. Upri rik 15 schaj tu tuke jek bavlalakero kereko keres, jefkar i bavlal tschak nasorale phudel, o avreval sorale.
I beaufort-skala o soralipe la bavlatar ande 12 falati ulal. Gen, dik taj phand khetan!
Bavlalakeri sor
0 - bavlalakero mirnipe
nischta na micinel pe(0 – 1 km/h)
1 - loko cidipe tschak thuv micinel(1 – 5 km/h)
2 - loki bavlal loke ando muj esbe les(6 – 11 km/h)
3 - nasorali bavlal patra taj sane agi micinel (12 – 19 km/h)
4 - maschkarutni bavlal
praho upre tradel (20 – 28 km/h)
5 - frischni bavlal papruschane tschirikla te urtschal mukel (29 – 38 km/h)
6 - sorali bavlal nebi irinel(39 – 49 km/h)
7 - bandschojardi bavlal
bare kaschta micinel (50 – 61 km/h)
8 - sorali bavlal agi upral o kaschta tel phagerel (62 – 74 km/h)
9 - sorali bavlal khereskere hibi tel ledschel (75 – 88 km/h)
10 - phareder bavlal
kaschta tel phagerel (89 – 102 km/h)
11 - orkanitki sorali bavlal
sa ande poschane thana kerel (103 – 117 km/h)
orkan (118 km/h vaj buteder)
0
1
11
7
8
6
2
10
4
5
3
9
E
D
O terno dschend Phand adala soclini le kipenca khetan! Vakeren pedar o kipi! Pisin o soclini ande tri heftlina!
mri nevi minimulti
4. rik
pa-
1 - Ando terno dschend o patra tel peren.
2 - Ando terno dschend o drakengero kedipe hi. 3 - Ando terno dschend i boba erntim ol.
4 - Ando terno dschend o khameskere bokreti erntim on. 5 - Ando terno dschend o phabi taj o kurschki latsche hi.
dra- -tra -ge- ke-
-ken- -ki -di- kham-
bo- -ba -es- -re
bo- pha- -kre- krusch- -ti
-ro
-pe
-ke-
-bi
O feschtimo terno dschend Dik tuke adala kipi aun taj gondolin tuke soclini use sako kipo ar.
(kipengeri historija)
rik 5
minimulti nevi mri
Sikajipe fi jek soc le 1. kipostar: I Silvia taj o Peter gondi pumenge keren, so on pal i ischkola schaj kernahi. Le Peter jek latscho gondo hi. Kipo 2: _____________________________________________ Kipo 3: _____________________________________________
Kipo 4: _____________________________________________
Kipo 5: _____________________________________________
Kipo 6: _____________________________________________
1. kipo 2. kipo 3. kipo
4. kipo 5. kipo 6. kipo
Gen taj feschtin le Jonas! Ada o Jonas hi. Feschtin adale tschave!
6. rik
mri nevi minimulti
O puloveri tschuto hi.
I holev modri hi.
Feschtin jek lolo muj!
Feschtin o bal brauni!
Feschtin kale botschkori.
Ando palutno va ov pri
ischkolakeritaschkalikerel.
Ando tschatscho va pre
heftlini ledschel.
Akan feschtin meg i phuv, kaj
o Jonas terdschol!
I Maria phukal Recl: So pobistertscha oj khere?
rik 7
minimulti nevi mri
I ischkola kesdintscha. O 1. ischkolakero kurko imar fagelo. Upre amare o anava pisintscham. Adi i meschterkija phentscha: „Lenen tumare andar i ischkolakeri taschkaari taj tschalaven i rik 17 upre. Ko kamla te genel te kesdinel?“ Me man igen daratschom, kaj me adi mre pobistertschom. Mer mande mri pajtaschkija Eva beschel. Te oj ande pri ischko-lakeri taschka rodlahi. Te oj pre pobistertscha? Na! Pal harni cajt oj pri lakla. Afka khetan andar lakeri gentscham. Kada i ora ar sina phentscha i meschterkija: „Taha na tromas ham tri te pobisterel!“ Me man ladschijom taj gondolintschom: „Me schoha mri na pobistera!“Phutschipe: So pobistertscha i Maria?
Ando terno dschend
Marko:
Dad:Marko:
Dad:
Marko:Dad:
Marko:Dad:
Marko:Dad:
Marko:Dad:
Marko:
Dade, mange na tecinel! Me na dschanav, so schaj khelahi!Uschar! Man jek latscho gondo hi!Jek gondo? Phukav!Dscha andi komora taj an mange papruschi taj duj kaschtune rovli. Soske?Dscha akan taj ma atschi phutsch!Ak le o koji!Taj akan khetan jek igen schukar … keraha. Me imar dschanav, jek papruschani tschirikli! Ada latsche rotintschal! Dade, tu o lek feder sal! He, he! Taj te i papruschani tschirikli kisni uli …… akor andi bar te urtschal la mukas.
Ando terno dschend
8. rik
mri nevi minimulti
Mankuschi: Borso:
Mankuschi: Borso:
Mankuschi:
Borso:
Mankuschi:
Del tuha tikno borso! So nevo del?Psssst, mankuschi! Me igen khino som. Me mange jek ficko rodav. Soske? I cili rat tschigi taj gliski rodahi. Te tu tschak oachlini hahahi sar me, akor na ovlahi tuke ada asaj pharo!He, he! Tipisch godschar mankuschi! Taj akan muk mange mro smirom!Amen dikas amen!
Mankuschi taj o borso
Mindenfelitike sikajipeskere koji
rik 9
Maria:Vera:
Maria:
Vera:Maria:
Vera:
Maria:
Vera:Maria:
Vera:Maria:
Vera:
Maria:
Vera:
Vera, so tuke lek feder andi ischkola tecinel?Mange lek feder o feschtinipe tecinel. Me feschtovtscha kamav taj me meresch mindenfelitike marhi feschtinav. Taj saj sikajipeskero koja tuke lek feder tecinel?Mange lek feder o genipe tecinel. Me meresch genav taj reclini putrinav.Jaj, amen ando genipe meg schoha na putrintscham reclini! So tu vakeres! Saki genipeskeri buti hi jek tikno recl; erschtival iste palal gondolines taj akor iste i buti putrines. He – afka hi oda! Hat, mange te o genipe tecinel. Oda igen interesanti hi. Lek merescheder poesija genav. Ada tschatscho hi! Te o genipe igen interesanti hi. Ham dschanes tu, so mange meg andi ischkola tecinel? So?Micinipe taj schpurt le cilenge tecinel! Mange lek feder tenis taj lobdakero khelipe tecinel. Taj mange lek feder o naschipe taj o urtschajipe tecinel. Ham so tu gondolines? Saj sikajipeskere koji meg interesanti hi? Ham akan iste palal gondolinav. (harno nugodinipe) Me gondolinav, hot o cile tschibtscha igen barikane hi. Oni tschib naschtig vakeras taj te khetan te asal na dschanas! Ada tschatscho hi, taj akan me meg Romanes, gadschikan taj englitiko siklojav. Me igen barikano som, kaj me imar atschi tschibtscha te vakerel dschanav!
minimulti nevi mri
Mindenfelitike sikajipeskere koji
Kitschi?
Pher adala redi:Gondolin palal, sar o redo bajder iste kerdo ol.
10. rik
123456
Gen o obst! Pisin o tschatscho gendo andi mesuja telal o feschtinipe!
mri nevi minimulti
654321
I lejcti phaba
rik 11
minimulti nevi mri
Saj geniptscha hi hamischne? Latschar len. 6 geniptscha hamischne hi.
O latsche geniptscha tromas tu brauni te feschtinel. 654321 64:8=8
23-10=33
45+6=51
100-60=40
10.9=90
21:7=4
12+40=52
56-14=4478-
4=74
18:6=3
48:8-2
=3
4.4=18
5.4+2.7=34
4.4=16
72:9=9
3.8=24
4.9=26
18:3=6
12. rik
mri nevi minimulti
O feschtimo terno dschend
I feschtimi papruschani tschirikli
igen utsche urtschal! I bavlal i
dorik andar o va tuke tschingerel.
Besch dujvar ar!khes-dipe
Jek tikno borso pipsinel! De upre
leste obocht! Besch jefkar ar!
O terno dschend
o patra feschtinel!
Besch jefkar ar!
I bav
lav
phud
el! O
j duj
mes
uji b
ajde
r
tut l
edsc
hel!
O phabi latsche hi! Tu o cile tel kedijal. Viaflin meg jefkar!
ci l
O tschirikla ando sud urtschan. Lade duj
mesuji bajder!
minimulti nevi mri
Kestini paschlon upro drom. Lade trin mesuji pal!
I ba
vlal so
rale
ph
ud
el! Oj trin
m
esuji a
ng
le tut
ledsch
el!
Jek tikno borso pipsinel! De upre
leste obocht! Besch jefkar ar!
O phabi latsche hi! Tu o cile tel kedijal. Viaflin meg jefkar!
rik 13
ci l
Jek kockakero khelipe
14. rik
Obst taj selenipe – Ko hi sikeder?Terdscharen tumen ande jek karika upre. Sako tumendar hal jek obst vaj selenipe
(morkoja, phaba, kruschka…)
Jek tumendar o dirigento hi. O dirigento phenel, saj obst vaj selenipe iste naschel. (Sar afka: I phaba taj i morkoja!)
Upro vakeripe le dirigentostar, o fatschuvtscha avral i karika naschen. Ko papal ojs erschti upre pro than hi,
oda jerintscha taj o nevo dirigento hi.
mri nevi minimulti
O bavlalakero kereko
Tuke pekal: 1 piri, pherde tschikaha / 2 dschi 3 phure heftlinakere prik tschalajiptscha / 1kompas / 2 kaschtune mirikli jeka hefaha / pikcajg / 1 karikani kaschtoskeri rovli, savi duach o kaschtune mirikli dschal / locheri / 1 sani kaschtoskeri rovli / klamertscha 1 phusani realina / 1 heftlinakeri maschin
1. Feschtin i schablona dujvar upro heftlinakere prik tschalajiptscha taj tschin odola ari! 2. Ker odola falati jeka klameraha aun. 3. Akan hi tut jek astava taj jek mirinipeskero geret. Ker akan duach i astava le locheriha heftscha. 4. Mak i phusani realina le pikcajgiha aun taj ispide la duach o cile duj falati la astavatar! 5. Pikin akan jek kaschtuni mirikla ando maschkaripe la rovlijatar! 6. Ispide akan i phusani realina duach i kaschtuni rovli taj pikin jek dujti kaschtuni mirikla duach o uprutno falato! 7. Akan ispide jek falato la sana kaschtuna rovlijatar duach i hef, savi tu le locheriha kertschal. Ker upre aja sani kaschtuni rovli tro mirinipeskero geret.
minimulti nevi mri
rik 15
Terdschar akan tro bavlalakero kereko upre jek bavlano than taj lak ari, andar saj rik i bavlal phudel!
8. Ispide akan tro bavlalakero kereko andi piri la tschikaha! 9. Le kompasiskere pomoschagoha dschanes tu akan upro avrutne pirakere riktscha o themeskere riktscha upre te pisinel: N nord / S sud / V vest / O ost
16. rik
Amen religijon hi Pisintschago le religijoniskere pedagogischi institutistar Tikni Martona
mri nevi minimulti
Ker pedar o beto le tschatsche pal vakeripestar jek karika! O betovtschengero redo sikal tuke o anav, sar o Del meg butschol
1. Ando religijonakero sikajipe siklojas amen peder o biro (H) Max taj Moritz (D) Jesus (O) 2. Ando religijonakero sikajipe siklojas amen te molinel (P) usinel (I) genel (S) 3. Ando religijonakero sikajipe mulatinas amen boschitscha (U) di, kada upro them ajal (G) Dinoskeri party (F)
4. Ando religijonakero sikajipe dschilavas amen foschingiskere dschija (M) khangerakere dschija (T) partyakere dschija (L)
5. Ando religijonakero sikajipe siklojas amen o keresto te kerel (R) lobda te khelel (N) te pelinel (K) 6. Ando religijonakero sikajipe dschas amen andi bota (B) andi khangeri (A) ando mojakero (C) 7. Ando religijonakero sikajipe khelas amen stoloskero tenis (H) lobda (U) religijonakero kvis (S) 8. Ando religijonakero sikajipe genas amen biblina (C) Fix taj Foxi (E) papruschano nevipe (P) 9. Ando religijonakero sikajipe buti keras pedar politik (U) astrologija (J) religijonakere tradiciji (H)10. Ando religijonakero sikajipe amen kher rodas phurengero kher (I) disco (D) gemajnde (J)
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
I khangeri – Le Devleskero kherPisintschago le religijoniskere pedagogischi institutistar Tikni Martona
Te latsche diklal, lakes tu poar alava, save la khangeraha valaso te kerel hi! Rode len telal taj pisin len ande tri heftlina!
rik 17
minimulti nevi mri
bolajipeskeri hanig - altari - biblina - dschelno maroharangi - mol - orglina - keresto - khoro
bokreti - tikno altari - momeltscha
B O L A J I P E S K E R I X
H A N I G Y B O K R E T I S
T I K N O A L T A R I M O L
M O M E L T S C H A W T K P
H G K H O R O G T H J K L M
K E R E S T O P O R G L I N
O R G L I N A D S A M O L P
D S C H E L N O M A R O E R
A L H F T A L T A R I V C X
Y A F H A R A N G I M K L B
L K B I B L I N A N H A D B
B O L A J I P E S K E R I X
H A N I G Y B O K R E T I S
T I K N O A L T A R I M O L
M O M E L T S C H A W T K P
O R G L I N A D S A M O L P
18. rik
mri nevi minimulti
Austritiko SvecoAndo 26. oktoberi amen o Austritiko Sveco mulatinas. O Burgenland o lek ostitiko than la Austrijatar hi.
Ando bersch 1921 o Burgenland usi Austrija use pelo.
Kaj lakes tu upri austritiki-kartscha o Burgenland?
Feschtin oda austritiko than lole!
O scheroskero foro le Burgenlandistar butschol …
Kitschi becirktscha hi le Burgenland?
nord
sud
vest
vest
ost
ost
minimulti nevi mri
nord
ost
ost
Upro ischkolakero drom Sar iste tut upro drom falikeres? Ker jek vaj jek andi karika!
rik 19
20. rik septemberi/oktoberi 2007 / 05
Kompjuteriskero them So ande hi
Septemberi....................................................... 2
I bavlal.............................................................. 3
O terno dschend............................................... 4
O feschtimo terno dschend.............................. 5
Gen taj feschtin le Jonas.................................. 6
Recl.................................................................. 7
Ando terno dschend......................................... 8
Mindenfelitike sikajipeskere koji....................... 9
Kitschi?........................................................... 10
I lejcti phaba................................................... 11
Kockakero khelipe.......................................... 12
Kockakero khelipe.......................................... 13
Obst taj selenipe – Ko hi sikeder?................. 14
O bavlalakero kereko..................................... 15
Amen religijon hi............................................ 16
I khangeri – Le Devleskero kher.................... 17
Austritiko Sveco............................................. 18
Upro ischkolakero drom................................. 19
Kompjuteriskero them.................................... 20
Multitasking
Ada hi o dschanipe jeke betribiskere sistemistar,
buteder butscha (Tasks) pasche ar te butschalinel.
Adaj o mindenfelitike procestscha ande asaj harne
falati mindik jek palo kija aktivirim on, kaj o gondo
la glajchi cajtatar kerdo ol.
Ada afka ovlahi, sar te tu andi glajchi cajt genes,
feschtines taj jek ischkolakeri buti pisinehahi.
Necverk
Pedar jek necverk vakerdo ol, te 2 kompjutertscha
khetan faphandle hi. Kompjuteriskere
necverktscha schaj informaciji parun vaj glajchi
falati schaj len. Kompjuterscha schaj le
pomoschagoha jeka necverk kartschatar taj jeke
necverk kablistar khetan phandle on.
O kompjutertscha te oni droto schaj khetan
phandle on. Te duj kompjutertscha khetan vaker-
de, akor vakeras pedar jek necverk. O lek bareder
necverk le themestar andar milijoni kompjuterendar
hi, o prindschardo nec upro cilo them – o internet.
Medieninhaber und Herausgeber: Volkshochschule der burgenländischen Kroaten, 7000 Eisenstadt, J. Permayerstr. 9
Für den Inhalt verantwortlich: Gärtner Horvath Emmerich, Roma-SeviceÜbersetzung: Schmidt Josef, Roma-Service Lektorat: Wogg, Mag. MichaelIllustration: Gabriel Jasmine - Layout und Satz: Bunyai, MAS, MSc Stefan - Druck: Wograndl 7210 Mattersburg
Redaktion: Bunyai, MAS, MSc Stefan, Buranits Helene, Buranits Mririjam, Hedl Veronika, Kolonovics Julia, Marlovits Michael, Omischl Esther, Schweiger Peter, Wukovits Robert
Erklärung gemäß Mediengesetz: „moj novi minimulti“ ist eine Zeitschrift für SchülerInnen im Burgenland, verfasst in Kroatisch und Romanes. Gefördert vom Bundeskanzleramt aus Mitteln der Volksgruppenförderung.
top related