morgondagens ledare- arbetsmiljö 2014
Post on 03-Jan-2016
91 Views
Preview:
DESCRIPTION
TRANSCRIPT
Morgondagens ledare- Arbetsmiljö 2014Anette Ranefjärd & Gunnel Persson Avd. för arbetsmiljö
Arbetsmiljöarbete i vardagen
Varför ska vi arbeta med arbetsmiljön?- Lagar & Avtal
Hur kan vi arbeta med arbetsmiljön?- SAM-Systematiskt Arbetsmiljöarbete
Vem gör vad?- Roller & ansvar
Var hittar jag information?- Externa länkar
Åtgärdaohälsa
Förebyggaohälsa
Främjahälsa
Indi
vid
Vad innefattar begreppet arbetsmiljö?
Rehabilitering
Insatser försjukskrivna
Rehabiliterings-process
Tidiga signaler på
ohälsa
RiskbedömningHälsofrämjande arbetsplats
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Friskvård
Hälsostrategi
Arb
etsp
lats
Org
anis
atio
n
Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöpolicy
Riktlinjer
Information och utbildning
Koncernnivå
Förvaltningsnivå
samverkansgrupp
Arbetsplatsnivå
Medarbetarnivå
(Chef – medarbetare)
Arbetsmiljöplan
Rutiner för arbetsmiljöarbetet – ledningssystem
Arbetsplatsträff
Skyddsrond – fysisk och psykosocial
Riskanalyser
Tillbud/ arbetsskador / sjukfrånvaro
Samverkansgrupp
Utvecklingssamtal
Lönesamtal
Vardagen
Varför en god arbetsmiljö?
Förebygger ohälsa och arbetsskador för individen
Bidrar till ökad produktivitet
och lönsamhet för företag
Minskar samhällets kostnader
och stärker folkhälsan
Inga förlorare – alla vinner på
en god arbetsmiljö
Arbetsmiljölagen
Är en tvingande lagstiftning som inte går att förhandla bort
Är en ”ramlag” innehåller grundläggande värderingar, helhetsprinciper
och riktlinjer, där lagstiftaren mer uppställer mål och i mindre utsträckning detaljreglerar vad som ska göras. Detta ger frihet och flexibilitet att anpassa sig efter skiftande omständigheter och ett överlåtande att ta beslut till experter på enskilda områden. Ett annat exempel på en ramlag är Hälso- och Sjukvårdslagen (1982:763).
Omfattar: Både fast och tillfälligt anställda
Elever under utbildning och totalförsvarspliktiga m.fl.
Arbetsmiljösystemet
Anställningsavtal Ag & At
Lokalt Ka
Centralt Ka
Föreskrift
Förordning
Lag
Direktiv
Ag & lokalt fack
Ag org & centralt fack
AMV
Regeringen
Riksdagen
Ministerrådet
Arbetsmiljöansvar
Delegerararbetsuppgifter
Alltid möjligtatt returnera
AN
SVAR
KOMPETENS
BEFOGENHET
Olika chefsnivåer
rutinerlagardokumentparagrafer
relationerattityderengagemangvärdegrund
Vad utmärker en bra arbetsmiljö?
Arbetsmiljöfrågor är komplexa
Medarbetare Skyddsombud
Chef
Roller och ansvar
Arbetsmiljöarbete 3 kap 2a §Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera
verksamheten genom att:
Göra riskbedömningar
Utreda ohälsa, olycksfall, allvarliga tillbud
Genomföra åtgärder
Kontrollera åtgärderna
Fördela arbetsmiljöuppgifter
Arbetstagarens ansvar 3 kap 4 §
Medverka i arbetsmiljöarbetet
Följa givna föreskrifter och instruktioner
Underrätta AG om det föreligger omedelbar och allvarlig fara för liv och hälsa
Delta i genomförandet av åtgärder
Använda skyddsanordningar och personlig skyddsutrustning
Arbetsmiljöverket = Tillsynsmyndighet
Myndighet som ska se till att arbetsgivaren driver sin verksamhet så att arbetsmiljökraven uppfylls
Har tillträde till alla arbetsplatser för att kontrollera arbetsmiljön
Arbetsmiljöinspektioner
AV:s verktyg
Regler
Information
Inspektion
Systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2001:1AFS 2001:1
AFS föreskrifter
Arbetsmiljöverket
1. Undersök arbetsförhållandena
2. Gör en riskbedömning Skriftligt
3. Bestäm vem som ska åtgärda och vem som ska följa upp Skriftligt
4. Åtgärda riskerna som kommit fram
5. Gör en handlingsplan för det som inte genast genomförs Skriftligt
6. Följ upp genomförda åtgärder Skriftligt
7. Gör en arbetsmiljöpolicy Skriftligt
8. Gör en uppgiftsfördelning Skriftligt
9. Se till att de som ska delta i arbetsmiljöarbetet får kunskaper
Årscykel arbetsmiljöarbete
Dec
Juni
Jan
Feb
Mars
April
Maj
Okt
Juli
Aug
Sep
Nov
Rutiner som ska finnas på arbetsplatsen
Riskbruk och beroendeAFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering
KrishanteringAFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd
Våld och hotAFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön
BrandrutinerBrandskyddspärm
Arbetsskada och tillbudAFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbeteAFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd
Rutiner som ska finnas på arbetsplatsenNyanställning/introduktionAFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete
Sjukfrånvaro/rehabiliteringAFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering
Riskbedömning/analysAFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete
Förändringar på arbetsplatsenAFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete
Kränkande särbehandlingAFS 1993:17 Kränkande särbehandling i arbetslivet
LikabehandlingDiskrimineringslagen
När arbetar vi med arbetsmiljöfrågor?
-Vilka arenor finns för att undersöka och jobba med arbetsmiljöfrågor?- Hur vet vi om vi har en bra arbetsmiljö?
Arbetsplatsträffen
Regelbundet Viktigt forum Gemensamt ansvar Gemensamma frågor som är betydelsefulla för
arbetsplatsen
Skyddsrond/Arbetsmiljörond
Skyddsrond/Arbetsmiljörond
Prevent
Viktigt att titta på alla perspektivenMänniska Teknik Organisation
Stress-psykosocial arbetsmiljöStress-psykosocial arbetsmiljö
Långvarig Stress kan leda till:
SymtomLättretlighetSömnproblemHjärtklappningMuskelsmärtor
Du får svårare med att Koncentrera dig Lära in Minnas Komma igång
Riskfaktorer i arbetet
Hur stressad individen upplever sig beror till stor del på:
Handlingsutrymme Socialt stöd Tidigare erfarenheter Kompetens
Hur ser du tecken på att Arbetsmiljön är
stressig?
Motverkar stressen
Återhämtning
Socialt stöd
Fysisk aktivitet
Rätt kost
Ha lagom mycket att göra
Ha roligt
Arbetet är en utmaning
Ostörd i arbetet
Individuella åtgärder får aldrigersätta förebyggande åtgärderi arbetsmiljön!
- Medarbetare- Chef- Skyddsombud- Företagshälsovård
Stress på arbetsplatsen är i grunden ett organisatoriskt problem!
Systematiskt Arbets-Miljöarbete
Undersök riskerna :Åtgärda! Följa upp! Ge kunskap och
handlingsutrymme!
Medarbetarenkäten- vad står vi idag?
Arbetsskada och tillbud
Arbetsgivaren är skyldig att: Registrera, utreda och följa upp arbetsskador och tillbud, så att risker
för ohälsa och olycksfall kan förebyggas
Varje år göra en skriftlig sammanställning av inträffade arbetsskador
och tillbud
Göra anmälan om arbetsskada till försäkringskassan om skadan medför sjukfrånvaro, läkarvård eller bestående besvär.
Vid tveksamhet ska anmälan till försäkringskassan alltid göras
Vad är vad? Risk Tillbud Arbetsskada
Tillbud Ett tillbud är en oönskad händelse som hade kunnat leda till ohälsa eller
olycksfall
Arbetsskada Kroppslig/fysisk skada Ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön Skada på grund av hot eller våld i arbetet Skada på väg till eller från arbetet
Inträffar en arbetsskada eller arbetssjukdom
Anmäls omedelbart till närmsta chef
Anmälas till Försäkringskassan
Inkomna uppgifter kommer också till Arbetsmiljöverket
Rehabilitering
Den som varit sjukskriven en längre tid behöver ofta rehabilitering
Så långt som möjligt träna upp de förmågor som fanns före sjukdomen eller skadan
I rehabiliteringen ingår att lära sig att använda olika hjälpmedel för att återfå förmågor som påverkats av sjukdomen eller skadan
Sjukfall och Rehabilitering
Hur jobbar vi med rehabilitering ? Hur kan vi jobba med friskfaktorer?
Ju längre en anställd är borta från arbetslivet desto svårare blir det att komma tillbaka. Därför är det viktigt att rehabiliteringen påbörjas så fort som möjligt
Säkerställa tidig rehabilitering med god kvalité för att förebygga långtidssjukskrivningar och ge ökade förutsättningar för tidig återgång i arbete
Tidiga åtgärder
Uppmärksamma tidiga signaler på ohälsa hos medarbetarna.
Vid sjukfrånvaro tar chefen tidigt kontakt med medarbetaren i
syfte att klargöra orsak, prognos och eventuella behov av anpassning och /eller rehabiliteringsinsatser
Övervägande ska alltid göras om anpassningar på
arbetsplatsen kan göras eller om möjlighet till tillfälligt förändrade arbetsuppgifter finns. Målsättningen är att underlätta för medarbetaren att återgå i arbete
Ansvar och roller
Chefen - för att den sjukskrivne medarbetaren erbjuds de rehabiliterings- och anpassningsåtgärder som behövs för att medarbetaren ska kunna komma åter i arbete.
Medarbetaren - för att aktivt delta i rehabiliteringen och måste lämna de uppgifter till chefen som behövs för att denne ska kunna ta sitt rehabiliteringsansvar. Medarbetaren ska också delta aktivt i planering och genomförande och kan inte välja bort erbjudna rehabiliteringsåtgärder
Ansvar och roller forts.
Lokala fackliga representanten – skyddsombudet eller annan närstående person kan utgöra ett stöd till medarbetaren i den enskilda rehabiliteringsprocessen om medarbetaren så önskar.
Lokala samverkansgruppen följer upp sjukfrånvaron samt rehabiliterings- och anpassningsåtgärder.
Lokala HR-avdelningen utgör chefens stöd i arbetet med rehabilitering. HR-avdelningen kan vid behov initiera att externt stöd kopplas till rehabiliteringsprocessen.
Centrala HR-funktionen har en samordnande funktion vid omplaceringar
inom och mellan förvaltningar
Dokumentation av rehabiliteringsprocessen
Samtliga genomförda aktiviteter i rehabiliteringsprocessen ska dokumenteras.
För medarbetare som inte deltar i en rehabiliteringsprocess men är i behov av förebyggande åtgärder som samtal, hjälpmedel mm ska också dokumenteras
Vad är missbruk?”Ett missbruk är felanvändning av exempelvis droger, förtroenden eller andra saker som anses skadligt eller sjukligt” källa; Wikipedia
Alkohol
Droger
Läkemedel
Blandmissbruk
Internet
Shopping
Mat
Sex
Spel
Makt
Alkoholsituationen i Sverige
8 miljoner svenskar har inga alkoholproblem
700.000 har ett riskbeteende vad gäller alkohol
250.000 är beroende av alkohol
50.000 är gravt beroende av alkohol (parkbänken)
Uppmärksamma tecken och signaler
Ofta sjukfrånvaro efter långhelg, lönehelg eller semester
Personen missar tider, mötenblir opålitlig
Ojämna arbetsinsatser, minskat intresse
Spritlukt, onormalt mycket parfym, halstabletter
Slarvar med kläder och hygien
Förändrat beteende, lättirriterad, nervös, darrhänt m m
Söker sjukvård för huvudvärk, ont i magen sömnproblem m m
Gör ofta bort sig på personalfester
Vad finns det för beroendeframkallande droger förutom alkohol?
Dämpande Stämningshöjande Smärtstillande Sinnesförvillande Dopingpreparat Sömnmedel
Hur agerar jag vid misstanke om beroende, missbruk hos personal
Närmaste chef informeras om någon medarbetare är påverkad av alkohol och/eller droger. Chefen samtalar med den anställde för ställningstagande till vidare åtgärder
Ta kontakt med Företagshälsovården för samtal kring provtagning och handläggning
Om personalen är påverkad sänds vederbörande hem på ett säkert sätt
Löneavdrag kan bli aktuellt för ej fullgjord arbetstid
AFS 1994:1
Behandling erbjuds
Arbetsgivaren (oftast representant från personalavdelning) skriver ett behandlingskontrakt som undertecknas av chef, anställd och ev. facklig företrädare
Information om kontrakt lämnas till lokal facklig representant
Företagshälsovården kallar den anställde för provtagningarenligt kontraktet
Regelbundna avstämningsmöten hålls mellan chef, anställd och representant från FHV
Riskbedömning(Dokumenterad)
Vid förändringar i organisationen
I särskilt riskfyllda miljöer
Vid utredningar av olyckor och tillbud
Regelbundet – tex skyddsrond
Vilka riskkällor finns på din arbetsplats?
Exempel på riskkällor
bullerfarliga ämnenblöta/skräpiga golvensidigt, upprepat arbetetunga lyftolämpliga arbetsställningartrasig arbetsutrustningluftföroreningar
tidspressständiga förändringarnattarbeteoklara förväntningar på arbetsinsatsför stor/för liten arbetsmängdvåldsbenägna personerensamarbete
Tänk även på…
Ny teknik Inhyrd personal Ekonomiska krav Komplexa organisationer Transporter Distansarbete
Relaterade frågeställningarHur gör vi riskanalysen?
Vilka scenarier är troliga, konsekvens?Vad har hänt tidigare?
Hur stor är sannolikheten?
Har det hänt tidigare, hur ofta?
Accepterar vi risken?
Vad kan förebyggas?
Hur kan en konsekvens mildras?
Vem ansvarar för åtgärderna?
När ska åtgärderna vara klara?
Hot och våld i arbetslivet
Vissa arbeten är mer riskfyllda än andra
Personal som hanterar pengar, varor eller andra värdeföremål
Personal som ofta har en makt- eller myndighetsfunktion Personal som riskerar att möta provocerande och
aggressiva personer
Hot eller Våld- definitioner
Hot- uttryckt avsikt att skada person eller egendom
Våld- aggressiv handling som medför psykisk eller fysisk ohälsa
Se till att du vet var och vilka riskerna är!
Riskinventering
Förebyggande åtgärder
Hjälp och stöd efteråt
Anpassa arbetstider efter riskerna
Kvälls- och nattarbete innebär en ökad risk för våld och hot
Att arbeta ensam under kväll och natt kan ytterligare öka risken för våld eller hot
Inget ensamjobb vid påtaglig risk
Innebär en arbetsuppgift en påtaglig risk för våld eller hot får den inte utföras som ensamarbete
Arbetsgivaren ska i sin kartläggning av riskerna bedöma om arbetsuppgiften innebär påtaglig risk för våld eller hot
Ansvaret ska vara tydligt!
Chefen som ska fördela ansvaret tydligt för de olika arbetsmiljöuppgifterna
Befogenheter, resurser och kunskaper
Utbildning eller träning
Det är viktigt att samtliga medarbetare vet vem som har ansvar för arbetsmiljöfrågorna och till vem medarbetarna ska vända sig med frågor
Om något händer…Hjälpen ska komma snabbt!
Kunna kalla på hjälp Elektroniskt larm
Efter en våld- eller hotsituation tillgång till krisstöd Återkom med erbjudande en tid efter händelsen Företagshälsovården kan vara till hjälp
Vilken är den största utmaningen inom
Vilken är den största utmaningen inom
Arbetsmiljöområdet i din verksamhet?
Arbetsmiljöområdet i din verksamhet?
Stöd till chefen
SAM- naturlig del av verksamheten
Skyddsombud
Samverkanssystem
HR-funktion
Företagshälsovård
www.av.se - Arbetsmiljöverketwww.prevent.se + (Nyhetsbrev)www.suntliv.nu + (Nyhetsbrev)www.arbetsmiljoupplysningen.se + (Nyhetsbrev)www.afaforsakring.se + (Nyhetsbrev)www.duochjobbet.se + (Nyhetsbrev)www.skl.sewww.arbetarskydd.sewww.hotpajobbet.sewww.musarm.orgwww.do.se - Diskrimineringsombudsmannen
Externa länkar för den som vill veta mer
top related