amning och anknytning 0-7 dagar postpartum – kk...

Gäller för: Kvinnokliniken Hallands sjukhus

Amning och anknytning 0-7 dagar postpartum – KK HS

Hitta i dokumentet

Amning och anknytning 0-7 dagar postpartum – KK HS 1 Hitta i dokumentet........................................................................................................1

Syfte ................................................................ 2 Amningsanamnes samt amningsinformation i ankomstsamtalet 3 Hud mot hud .................................................... 5 Normalt amningsmönster ................................ 6 Position och sugteknik .................................... 9 Amningsobservation ...................................... 11 Amningsstatus ............................................... 11 Alternativ till ”tillmatning utan medicinsk indikation” 12 Barn som inte suger/Trötta barn .................... 13 Sugsvaga barn/Amning av barn med särskilda behov 15 Observation av barnets allmäntillstånd ......... 16 Prematura barn ............................................. 16 SGA (Small for Gestational Age) och Dysmatura barn (Magra barn) 17 LGA (Large for Gestational Age) ................... 18 Barn till mamma med diabetes ...................... 18 Barn med medfödda funktionshinder ............ 19 Viktnedgång mer än 10 % ............................. 20 Tungband ...................................................... 21 Handmjölkning .............................................. 22 Pumpning ...................................................... 23 Förvaring av bröstmjölk på BB ...................... 24 Förvaring av bröstmjölk i hemmet ................. 25 Amningsnapp ................................................ 25 Bröstopererade kvinnor ................................. 27 Tillmatning ..................................................... 28 Utfasning av bröstsmjölksersättning .............. 30 Såriga bröstvårtor .......................................... 31 Mjölkstas ....................................................... 32 Mat/dryck under amning - livsmedelsverkets rekommendationer 33 Mammor som inte ammar/amningsnedläggning 34 Flaskmatning ................................................. 35 Amning av tvillingar ....................................... 35 Amning efter sectioförlossning ...................... 36 Anknytnings/separation barn-förälder ........... 37 Amningsuppföljning/vårdplanering i samband med hemgång/återbesök 38 Referenser .................................................... 39 Uppdaterat från föregående version .............. 41

Vårdriktlinje: Amning och anknytning 0-7 dagar postpartum – KK HS Sida 1 av 42Fastställd av: Verksamhetschef, Publicerad: 2019-10-29Huvudförfattare: Edberg Majvor HS KK


Syfte

Vårt mål är att skapa förutsättningar för en väl fungerande amning där vi utgår från WHO:s tio steg till lyckad amning samt genom att med tidig hud mot hudkontakt främja början till en god anknytning. Båda föräldrarna bör få kunskap och stärkt självkänsla inför amningen samt lära sig tolka barnets medfödda amningsreflexer.

BakgrundAtt amma sitt barn har ovärderliga fördelar för både barnet och modern. Att amma är inte enbart att ge och få mat utan ger också mer hudkontakt, värme och tillgivenhet som kan främja känslorna mellan mor och barn.

Bröstet består bland annat av mjölkkörtlar och 8-18 mjölkgångar som mynnar ut i bröstvårtan. När barnet suger på bröstet går det signaler till hypofysen i mammans hjärna som frigör hormonerna prolaktin som bildar mjölken och oxytocin som påverkar utdrivningsreflexen.

BarnetBröstmjölken innehåller all den unika näring som det växande barnet behöver, det finns alltid till hands, är lagom varm, är ren och bildas i lagom mängd. Bröstmjölken ger infektionsskydd åt barnet som förebygger bl.a. bakterieväxt i tarmarna, minskar risken för övre luftvägsinfektioner. Ammade barn har lägre risk för övervikt, högt blodtryck samt typ-2 diabetes. Bröstmjölken är även gynnsam för hjärnans utveckling.

De första dagarnas mjölk kallas råmjölk, colostrum, som är gul och tjock samt innehåller antikroppar och tillväxtfaktorer. Den har också en laxerande verkan som hjälper barnet att avlägsna sin första avföring, mekonium. Mjölken förebygger även nyföddhetsgulsot. Det friska fullgångna nyfödda barnet behöver normalt ingen annan mat än bröstmjölk.

Under de följande 2-3 veckorna övergår mjölken till mer mogen mjölk, som ökar i mängd, ändras till utseende och sammansättning, innehåller mer fett och socker och minskande mängd immunglobulin och protein.

Den mogna mjölken ser tunnare ut än vanlig komjölk men innehåller alla näringsämnen som är anpassat efter barnets behov. Mjölkens fetthalt ökar gradvis vid varje amningstillfälle och är högst vid amningens slut.

ModernAtt amma sitt barn kan öka den egna självkänslan samt samhörigheten med barnet. Bröstmjölken finns färdig till hands, sparar tid och pengar. Amningen minskar blödningen efter förlossningen då hormonet oxytocin hjälper livmodern att dra ihop sig. Amningen främjar att modern lättare kan återfå sin normala vikt samt har en skyddande effekt mot benskörhet, bröst- och äggstockscancer.

WHO och UNICEF antog 1990 en strategi med Tio steg till lyckad amning i syfte att skydda, stödja och främja amning.



De tio stegen, reviderade 2018 av WHO/UNICEF, svensk översättning Elisabeth Kylberg:

Alla enheter bör ha en skriftlig amningsstrategi som rutinmässigt ges till all hälso- och sjukvårdspersonal.

Undervisa all berörd personal att genomföra denna handlingsplan.

Informera alla gravida och nyblivna mammor om amningens fördelar och hur man upprätthåller den.

Uppmuntra och stöd mammor att börja amma sitt nyfödda barn vid barnets första vakenhetsperiod, vilken vanligen sker inom 2 timmar.

Visa mammor hur de skall amma och hur de kan upprätthålla amningen även om de måste vara åtskilda från sina barn.

Nyfödda barn skall ej ges mat eller dryck utöver bröstmjölk såvida det ej är medicinskt indicerat.

Praktisera samvård – tillåt mammor och barn att vistas tillsammans dygnet runt.

Uppmuntra fri amning.

Informera mammor/föräldrar om att de vid amningsproblem kan undvika att ge barn sug- och dinapp under första en till två levnadsveckorna för att underlägga att amningen ska komma igång.

Uppmuntra bildandet av stödgrupper för amning och hänvisa mammor till dessa vid utskrivning från sjukhuset.

WHO rekommenderar att barnet ammas helt till 6 månaders ålder och delvis upp till 2 års ålder.

Socialstyrelsen rekommenderar helamning i 6 månader och att bröstmjölk utgör en del av barnets kost under första året eller längre.

Amningsanamnes samt amningsinformation i ankomstsamtalet

BakgrundVårdpersonalen skall ha baskunskaper i amning och tillsammans med varje familj upprätta en vårdplan för amning. Amningsanamnesen och amningsinformationen ligger till grund för amningsplanen som skall vara godkänd av föräldrarna. Amningsvårdplanen dokumenteras och skall vara tillgänglig för all vårdpersonal på avdelningen.

Innan vårdpersonal ger vägledning och svarar på föräldrarnas frågor bör de utgå från den dokumenterade vårdplanen, som också bör utvärderas vid varje arbetspass eller vid behov.

När det finns behov av att ändra vårdplanen, kom överens med och förklara varför för föräldrarna. Det är viktigt med dokumentationen när man är flera vårdgivare så att alla kan hålla sig till en vårdplan.

Ovanstående dokumenteras under sökord ”Barnmorskeanteckning”, under sökord ”Amning”.



OmvårdnadsåtgärderAmningsanamnesLäs i MHV-journalen, samt förlossningsjournalen, vad som är dokumenterat kring amning. Önskemålet är att en amningsanamnes finns med därifrån, man kan då säga till föräldrarna att man läst det som framkommit där.

Möt föräldrarna där de är. Ställ öppna frågor och lyssna in deras känslor, förväntningar och inställning inför amning.

Vad har omföderskan för upplevelse av amning? Det är viktigt att visa hänsyn till hennes erfarenhet och önskemål inför amningen.

Hur fungerade amningen då, på BB och resten av amningsperioden?

Hur länge ammades barnet?

Tankar inför denna amning.

o Har barnet legat hud mot hud efter förlossning?

o Hur har barnet sugit? Kraftfullt eller bara gjort sugförsök?

o Vilka stadier gick barnet igenom?

o Hur upplevdes amningen på förlossningen?

Amningsinformation i ankomstsamtaletInformera om följande;

Vikten av hud mot hud, barnet bör ligga hud mot hud intill dess att det har sugit.

Barnets signaler, alla tecken till att vilja suga är en bra anledning till att låta barnet komma till bröstet.

Om barnet är fullgånget och har en normal vikt inväntar man att barnet visar tecken att börja suga första dygnet, förutsatt att barnet ligger hud mot hud och att urmjölkning startats.

Alla nyfödda är olika och en del suger flera gånger redan första dygnet. En del är trötta efter förlossningen och andra kan må illa pga. fostervatten. Från ett dygns ålder behöver barnet suga ofta, minst 8 ggr/dygn, amma efter barnets signaler. Det är barnet som styr.

Uppmuntra mamman att säga till vid amning så att personalen är med de första gångerna och gör en amningsobservation , alternativt muntlig information med docka och tygbröst.

Under andra dygnet brukar barnet vilja suga med täta intervall vilket stimulerar mjölkproduktionen.

Uppmuntra att föräldrarna går på amning- och bäckenbotteninformation.

Utförligare information om hur amning och bröst förändras under de följande dygnen ges sedan kontinuerligt samt vid samtalet inför hemgång.



Hud mot hud

BakgrundMed hud mot hud menas att barnet placeras naken (blöja går bra) mellan brösten med magen mot sin mammas. Barnet bör ligga som en “groda” mot bröstet vilket möjliggör en kontakt med mammans bröst. Inga filtar eller kläder skall vara emellan. Famnen blir barnets primära vårdplats.

Barnets hud mot hudkontakt stimulerar moderns oxytocinfrisättning och därigenom säkerställs barnets näring. Hud mot hudkontakten kan underlätta anknytningen mellan mamma och barn. Detta bidrar till en tidigare amningsstart, tätare amningsstunder och längre amningsfrekvens än om de varit separerade.

Om barnet får denna första hud mot hudkontakt bidrar det till att mamman lättare lär känna sitt barn och lär sig tyda barnets signaler, barn som separeras från mamman vid födseln visar inte lika tydliga amningssignaler.

Undvik separation mamma/barn. När barnet måste separeras från mamma är det viktigt att återuppta hud mot hudkontakten så fort som möjligt. Alternativt att pappa/partner har barnet hudnära under tiden. Det är aldrig försent att påbörja hud mot hudkontakt.

Att ha barnet hud mot hud sänker mammans blodtryck och stresshormonet kortisol minskar hos både mamma och barn, detta minskar smärtkänslighet och ångest. Effekten av tidig hud mot hudkontakt är naturens eget sätt att motverka den stress som en förlossning innebär.

Forskning visar att de barn som får ligga hud mot hud hos sin mamma omedelbart efter födseln gråter kortare stunder och mer sällan. Barnet har också jämnare blodsocker och stabilare temp då det inte behöver använda sin energi till att hålla sig varm.

Hudkontakten är också viktig för barnets hjärna. De olika sinnena; lukt, känsel, syn, och hörsel ger barnet intryck, och påverkar dess välbefinnande.

OmvårdnadsåtgärderAlla föräldrar bör få information om syftet med hud mot hudkontakt

Barnet bör så snart som möjligt efter förlossningen läggas på mors bröst hud mot hud

Barnet torkas av och filt läggs över

Föräldrarna görs uppmärksamma på barnets signaler (barnets nio stadier till bröstet)

Fortsätt med hudnära vård genom alla vårdmoment där det är möjligt

Barnet sätts på endast blöja vid efterskötningen, läggs åter hud mot hud

Barnet ligger kvar hud mot hud hos mamma även under transport till BB

Om barnet separeras från mamma kan pappa/ partner ha barnet hud mot hud. Så snart det är möjligt läggs barn åter mellan sin mors bröst

Föräldrarna uppmuntras att ha barnet hud mot hud så mycket som möjligt under hela BB-tiden och informeras om att det är positivt även fortsättningsvis i hemmet



Normalt amningsmönster

0-6 timmars ålderOm det friska nyfödda barnet läggs på mors bröst/mage, hud mot hud, omedelbart efter födseln och sedan inte störs, har det ett förutsägbart beteende som utan hjälp och inblandning, leder till att barnet söker sig till mammans bröst och suger inom de första 1-2 timmar som är barnets första vakenhetsperiod. De flesta barn suger inom ca 60 min.

Barnets luktsinne är välutvecklat vid födseln och spelar en stor roll vid amningen. Det är bra om mamman undviker att tvätta sig med tvål på brösten. Då har barnet lättare att hitta bröstvårtan.

Om barnet får utföra sökbeteendet i fred får de ofta ett stort och bra tag om bröstet. Låt barnet suga så länge det vill, under förutsättning att det inte är smärtsamt för mamman, tills det somnar vid bröstet eller själv släpper taget.

Barnets nio stadier till bröstet1. Födelseskrik

2. Avslappning, barnet vilar efter födelsen och har vanligtvis inga mun- eller handrörelser

3. Uppvakning, barnet börjar göra små rörelser med huvudet och axlar. Börjar blinka och så småningom öppna ögonen.

4. Aktivitet, barnet börjar göra slick- och munrörelser samtidigt som sökrörelserna ökar.

5. Kryp-och glidrörelser, barnet försöker närma sig bröstet med korta kryprörelser eller gör glidande rörelser, ofta baklänges.

6. Vila, barnet vilar mellan perioder av aktivitet.

7. Tillvänjning, barnet gör sig bekant med bröstet genom att slicka på bröstvårtan och röra vid bröstet samtidigt som barnet masserar bröstet. Denna period tycker mamman ofta tar lång tid.

8. Amning, barnet börjar suga.

9. Sömn, barnet blir sömnigt och somnar efter att ha tillfredställt sitt naturliga behov att suga.

Tidig amning inom 2 timmar efter förlossningen, förefaller vara den viktigaste faktorn för att tidigt framkalla oxytocinpikar i moderns blod. Spädbarn bör ha möjlighet att stanna hos modern med hud mot hudkontakt under de första timmarna efter förlossningen, för att få möjlighet att gå igenom det ” biologiska programmet”, utveckla amningsreflexer och börja suga när han eller hon är redo.

6-24 timmars ålderUnder första dygnet kan det vara väldigt olika från barn till barn hur ofta det vill komma till bröstet. Vanligtvis är barnet trött efter förlossningen och behöver vila. En del barn mår illa och kräks fostervatten och är av den anledningen inte intresserade av att suga. Andra barn



är lite medtagna efter kanske en långdragen förlossning. Ibland har man behövt hjälpa barnet ut med sugklocka eller tång och då kan barnet vara trött eller medtaget. Några barn är trötta och påverkade av smärtstillande mediciner som mamman fått under förlossningen. Vissa barn är alerta redan första dygnet och vill suga ofta. Om barnet är fullgånget och friskt och har sugit på förlossningen behöver barnet inte väckas första dygnet för att ammas om inte barnet självt visar tecken på att vilja suga och om barnet ligger hud mot hud på mor. Hud mot hud har barnet den optimala miljön för att stimuleras till att söka och suga. Var observant på barnets signaler på att vakna och på att vilja suga.

24-48 timmars ålderBarnet visar tydligt när det vill ammas. Ofta kommer det några intensiva dygn då barnet vill suga mycket och ofta, kanske varje timme tills mjölkproduktionen kommer igång. Detta är helt normalt och barnet bör då ha fri tillgång till bröstet.

Barnen suger oftare de första dygnen innan mjölkproduktionen kommit igång ordentligt. Under förutsättning att barnet har stort tag om bröstet och ligger i bra position kan man inte amma för ofta! Det är viktigt att se barnets signaler och att mamma lyssnar in barnet och ammar när barnet vill.

Man bör lägga till barnet vid bröstet innan det börjar skrika. Det är betydligt svårare för barnet att ta bröstet om det skrikit en stund och hunnit bli irriterat. Ett barn som skriker lägger tungan i gommen och kan då inte få ett bra tag om bröstet. Barnet måste då tröstas och lugnas innan det läggs till bröstet igen.

48-72 timmars ålderBarnet fortsätter att suga ofta speciellt nattetid då prolaktinutsöndringen är som störst. Nu börjar brösten bli hårda, ömma och mer spända pga. ökad blodgenomströmning och vätskeansamling samt att mjölkmängden ökar. Detta kan pågå under några dygn och kan ibland försvåra för barnet att få ett bra grepp om bröstet. Besvären underlättas av att barnet får suga ofta.

72 timmars ålder och fortsättningsvisMjölken rinner till och mammas mjölkproduktion ställer in sig efter barnets behov. Det är även fortsättningsvis viktigt att föräldrarna lyssnar in barnets signaler och att mamma ammar barnet när det vill suga.

Amningsstunden kan delas in i fyra faser: Signalfasen, sökfasen, sugfasen och eftersugningsfasen.

SignalfasenBarnet visar att det vill suga genom att:



• Massera bröstet med händerna

• Föra händerna mot munnen

• Smacka och samtidigt vrida på huvudet

• Slicka och smaka

Sökfasen• Barnet söker/stryker över bröstvårtan med munnen

• Pickar och hackar med huvudet

• Efter en stund gapar barnet vanligtvis stort, för ner tungan i munbotten och tar tag om bröstet, samtidigt böjer det sitt huvud bakåt

• Amningen kan då underlättas för barnet genom att det hålls tätt intill mammas kropp så att hakan har kontakt med bröstet. Barnets haka skall ligga an mot bröstet, även kinderna skall ligga an mot bröstet när barnet har fattat tag.

Sugfasen• Barnet börjar suga med korta snabba tag för att locka fram utdrivningen av mjölken

• Därefter när mjölken börjar drivas ut börjar barnet suga med långsamma, kraftfulla tag och vilar dess emellan, cirka 3-4 tag, vilar därefter i några sekunder och börjar suga igen. Variationer finns i detta mönster beroende på mjölkmängd och barnets aptit.

Eftersugningsfasen• Efter det att barnet fått i sig den mjölkmängd det behöver för stunden fortsätter de

flesta barn att suga. Barnet blir lugnt och slappnar av, somnar därefter vid bröstet eller släpper självt taget om bröstet.

Amningsstunden kan ta olika tid från amningstillfälle till amningstillfälle beroende på hur hungrigt barnet är, hur länge det är sedan det åt sist och delvis beroende på vilken tid på dygnet. Barnet suger inte bara för hunger, utan också för tröst och närhet. Barnet kan ha sin naturliga vakenhetsperiod på kvällen, en dygnsrytm som de kan ha kvar sedan tiden i magen och vill av den anledningen ammas oftare kvällstid. Prolaktinutsöndringen stimuleras bäst nattetid, därför är nattamning viktig.

Barnet suger som mest aktivt under de första 5-15 minuter av amningen. Pauserna mellan sugtagen blir därefter längre och längre. Barnet somnar slutligen vid bröstet eller släpper taget självt. Om barnet vaknar efter en stund kan man erbjuda andra bröstet. Ibland tar barnet bara ett bröst och ibland bägge, vilket är helt naturligt efter barnets behov. Det är viktigt att låta barnet suga färdigt på ena bröstet tills det somnar eller släpper taget självt. Mjölkens sammansättning varierar under amningstillfället, därför är det viktigt att amningstillfället inte avbryts. Om barnet inte är nöjt efter första bröstet så erbjud det andra bröstet.



Barn är väldigt olika. De har sin personlighet redan från födelsen och äter väldigt olika ofta och olika lång tid. De beter sig också olika vid bröstet och när de vill ha mat. En del barn är väldigt lugna och förnöjsamma. Andra barn är mer temperamentsfulla. Vi är alla olika individer redan från födelsen.

Att tänka på

Mamman/föräldrarna bör uppmärksammas på hur barnet gör när det vill suga, dvs. sök- och sugreflexen.

Undvik att stressa mamman/föräldrarna med att upprepade gånger fråga om barnet sugit under dygnet - skapa lugn och trygghet för mamman - se helheten!

Moderns upplevelse av den första amningen är tveklöst av stor psykologisk betydelse. Den nyförlösta kvinnan lägger noga märke till hur hennes barn reagerar på henne, och barnets reaktioner kan inverka på hennes egna känslor för barnet. Om den första amningen avlöper väl upplever modern att barnet tycker om henne, något som kan vara avgörande för den fortsatta amningen både på kort och på lång sikt.

Att alltid utgå från den enskilda mamman och barnets situation är ett steg på vägen till att göra rådgivningen anpassad till varje enskild kvinna.

Det är viktigt att inte forcera barnet till bröstet och att inte tvinga in bröstvårtan i munnen. Mycket talar för att barnet då kan få aversion mot bröstet, så att det vägrar att suga och i värsta fall vara i närheten av bröstet utan bara skriker och fäktar med armar och ben.

Om barnet inte vill suga kan det för mamman upplevas som att barnet inte tycker om henne eller vill acceptera henne som mamma. Det blir svårt för henne att hålla humöret uppe. Det är en känslig situation och den som hjälper mamman måste göra det med stor känslighet och ödmjukhet.

Studier visar att barn som ligger hud mot hud vid amning, där har mödrar skattat den positiva upplevelsen av amning högre jämfört med icke hud mot hud vid amning.

Man har även sett i studier att en positiv upplevelse av amning leder till längre amningsfrekvens.

Barn som ligger hud mot hud börjar oftast suga tidigare än barn som inte ligger hud mot hud.

Slutsatser i forskning är att tidig amning, inom 2 timmar efter förlossningen, verkar vara den viktigaste faktorn för att framkalla oxytocinpikar i mammans blod. Barnet bör därför få stanna hos mamman de första timmarna efter förlossningen så att det kommer igång med det ”biologiska programmet”, utvecklar amningsreflexen och börja suga när hon eller han är redo.

Vid utskrivning är det viktigt att föräldrar frikostigt erbjuds uppföljning på BB-mottagning/amningsmottagning.

Position och sugteknik



BakgrundFör att undvika amningsproblem är det viktigt att barnet redan från början har stort tag på bröstet. Om barnet har bra position vid bröstet minskar risken för bl.a. såriga bröstvårtor, mjölkstockning och otillräcklig mjölkproduktion. Bra sugteknik säkerställer en bättre amningsupplevelse under hela amningsperioden för både mor och barn. Det är därför viktigt att erbjuda amningsobservation under BB-tiden. Visa alltid bra position, dvs. ”hakan i näsan fri” med docka och tygbröst, undvik att ta i mammans bröst. Det är också bra att mamman blir visad olika positioner innan hemgång. Oftast känns en position mest bekväm och trygg i början för mor och barn, var lyhörd för mammans önskemål.

Omvårdnadsåtgärder Mamman bör sitta eller ligga bekvämt.

Vid sittande ställning är det bra att sitta upprätt så att bröstet ”faller” ner mot barnet. Fördelar med sittande amning är dels att mamman ser bröstvårtan bättre och hur barnet greppar bröstvårtan. Mamman har också två händer tillgängliga.

Vid liggande bör mamman ligga ordentligt på sidan med ena armen upp så att barnet ryms mellan armen och kroppen. Barnet skall komma nära och nå bröstet underifrån. Fördelar med liggande amning är dels att mamman kan vila samtidigt dels mindre besvär av smärta efter förlossningen (bristning/sectio).

Barnet bör ligga tätt intill mamman med kropp och huvud riktat mot bröstet. Vid stor byst kan det vara lämpligt att rulla en liten handduk under bröstet.

Stöd barnets skuldror och axlar med arm eller hand. Det är viktigt att inte trycka barnets huvud in mot bröstet.

Lägg barnet så att bröstvårtan hamnar mellan barnets näsa och överläpp.

Låt barnet söka i lugn och ro och forcera aldrig till bröstet. Vänta tills barnet gapar stort och för då barnet mot kroppen. Det är viktigt att hakan ligger mot bröstet och att näsan blir fri. Undvik att trycka fingret på bröstet för att näsan ska vara fri, för istället barnets underkropp tätt intill. (Hakan i, näsan fri!)

Barnet bör ha så mycket som möjligt av vårtgården i munnen och läpparna ska vara utvikta. Det bör inte höras några smackande biljud eller synas några smilgropar i kinderna.

De första sugtagen kan kännas lite smärtsamma. Det bör dock inte kännas som att barnet kniper eller biter ihop bröstvårtan.

När barnet släpper taget bör bröstvårtan vara rund och utdragen. Då har barnet haft bra tag.

Om amningen är fortsatt smärtsam avbryt genom att stoppa in ett finger i barnets mungipa så att det släpper taget. Låt sedan barnet ta ett nytt tag och ofta blir det då större och bättre samt mindre smärtsamt.

Man kan prova att lägga barnet ”bakvänt” vid bröstet, dvs. med kroppen och fötterna utåt mammans armhåla, s.k. tvillingamning. Detta kan underlätta för barnet att få bra



tag och kan också vara bra för tömningen av bröstet och eventuellt ”slitaget” på bröstvårtan.

Bakåtlutad amning/Laidbackamning – bakåtlutad amningsposition, mamman halvsittande med barnet i snedläge eller ut med mammans kropp, bra position om barnet inte sugit eller vid ytligt tag. Denna position gör att barnet av tyngdlagen kommer med hakan i bröstet och därmed lättare får ett stort tag om bröstet.

Forcera inte barnet till bröstet!

Hjälp inte barnet handgripligen till bröstet!

AmningsobservationBakgrundSyfte med amningsobservation är att se vilka mammor som är i behov av amningsstöd samt att förebygga amningsproblem eller identifiera redan uppkomna amningskomplikationer.Var ödmjuk i mötet med mamman, bekräfta henne och se det positiva. För inte fram dina egna attityder och upplevelser.Det är viktigt att tänka på att en amningsobservation är ett erbjudande som mamman har rätt att tacka ja eller nej till. För de mammor som inte önskar detta, är det viktigt att visa bra amningsteknik med docka och tygbröst.

OmvårdnadsåtgärderTitta på detta i en amningsobservation:

Barnets beteende och signaler vid bröstet innan och efter amning Mammans amningsställning; sitter/ligger hon bekvämt? Barnets läge och tag om bröstet, sugmönster, sväljljud Bröstvårtornas utseende före och efter amning Mammans upplevelse av amningen Vid smärta: VAS-skattning

Amningsobservationen kan göras av barnmorska eller barnsköterska/undersköterska och skall dokumenteras i mammans journal av barnmorska utifrån punkterna ovan. Undersköterska dokumenterar i barnets journal. I dokumentationen ska också framgå om mamman använder amningshjälpmedel t.ex. amningsnapp/pump.

Amningsstatus



Om tillfälle inte ges för en amningsobservation kan man göra ett amningsstatus.

Fem frågor för att utvärdera, handlägga ochunderlätta amningssituationen

Frågorna behöver inte ställas i samband med amning. Frågorna kan ställas vid varje kontakt med en ammande mamma, både på BB/BB-mottagning och vid telefonrådgivning.

1. Barnets tag om bröstet – barnet bör gapa upp stort, detta för att barnet ska få in så mycket bröst i munnen som möjligt och inte bara bröstvårtan.

2. Mammans upplevelse av smärta vid amning – amning kan kännas smärtsam i början, de första tagen, men smärtan bör släppa efter en kort stund och kännas mer hanterbar. Skatta smärtan med VAS.

3. Mammans upplevelse av barnets sugkraft – mamman bör känna att barnet suger kraftfullt.

4. Barnets sugmönster/rytm – barnet börjar suga med små korta sug och efter en kort paus bör sugandet bli mer rytmiskt med större och djupare sug, barnet tar korta pauser i sugandet.

5. Bröstvårtan form efter amning – bröstvårtan bör vara opåverkad, kanske något utdragen efter amningen.

Dokumentera amningsobservation/amningsstatus, för barnmorska i journaltext under sökord Amning, för undersköterska under FV2 journaltext.

Alternativ till ”tillmatning utan medicinsk indikation”

BakgrundEtt av WHO:s tio steg till lyckad amning är ”att inte förste barnet med annan mat eller vätska än bröstmjölk utan medicinsk indikation”.

I Socialstyrelsens författningssamling står bl.a. följande:

3§ Modersmjölksersättning får endast ges till ett spädbarn efter det att det har gjorts en bedömning att ett sådant behov föreligger. Bedömningen ska dokumenteras i spädbarnets patientjournal samt i moderns patientjournal, i förekommande fall. (SOSFS 2008:33 Information som avser uppfödning genom amning eller med modersmjölkersättning)

Hos ett friskt barn är det ett normalt beteende att vilja suga ofta, framförallt innan mjölken har runnit till. Det är normalt att ett friskt barn kan suga upp emot 12-24 ggr/dygn för att stimulera igång mjölkproduktionen, samt att få i sig de små mängder råmjölk som finns tillgängliga och som är fullt tillräckliga för barnet. Det är viktigt att motivera och stötta mamman under den här första tiden. När barnet vill suga ofta, kan föräldrar ibland känna sig maktlösa och undra om det behövs något mer. Föräldrarna behöver bekräftas i att det är ett normalt beteende hos barnet.



Det är lustfyllt för barnet att suga, det blir lugnt och avslappnat och känner trygghet. Ett barn som har ont, till exempel efter en sugklocka, kan vilja suga extra ofta. Smärtstilla barnet.

Att ge barnet modersmjölksersättning gör att barnet inte kommer att suga på bröstet lika ofta, och kan därmed försena mjölkproduktionen.

Varför ska vi undvika att erbjuda modersmjölksersättning utan medicinsk indikation? Modersmjölksersättning gör att barnet blir mätt och somnar tungt. Barnet kommer att suga glesare på bröstet. Mammans mjölkproduktion kommer igång senare, om urmjölkning av brösten inte

påbörjas. Detta kan minska mammans självtillit till amning.

OmvårdnadsåtgärderOm barnet ”bara vill suga hela tiden”

Uppmuntra mamman att hålla ut. Tänk på målbild! Informera mamman att det är normalt att barnet vill suga ofta under första

levnadsveckan. Tänk ”fyra bröst”! Var med vid nästa amningstillfälle och gör en amningsobservation. Bedöm barnets status och sugteknik. (Hakan i, näsan fri!) Uppmuntra mamman att amma sitt barn ofta, för att stimulera mjölkproduktionen. Det är bra som förälder att veta att amningen fyller fler funktioner än att bara

tillgodose näringsbehovet. Erbjud mamman att pappan/partnern eller du själv, kan ta hand om barnet mellan

amningarna så att hon får vila, om behov finns. Ett nyfött, friskt och fullgånget barn behöver inte ges någon annan vätska utöver

amningen. Se om det går att handmjölka ur lite mjölk för att lugna barnet

Barn som inte suger/Trötta barn

BakgrundEtt barn som inte suger kan skapa osäkerhet och kanske förtvivlan hos både mamman och dem som stöttar henne vid amningen. Det är då viktigt att förmedla trygghet och tålamod.

Att barnet inte suger kan bero på att barnet:

inte fått möjlighet att söka i lugn och ro

är illamående

är taget efter förlossningen

är påverkat av smärtlindring under förlossningen

är smärtpåverkat efter sugklocka eller ev. klavikelfraktur

ett omoget eller underburet barn kan ha försenat amningsbeteende



Stor viktminskning, infektion, fysiologisk ikterus eller att barnet är överstimulerat kan vara orsaken till att barnet fortsätter vara trött eller sugsvagt.

Friska, fullgånga barn har lagrade energireserver och man kan lugnt invänta att barnet börjar suga det första dygnet, under förutsättning att de ligger hud mot hud hos mamma. Då blir hon lättare varse barnets signaler och tecken på att vilja suga. När barnet ligger hud mot hud sparar barnet energi och det hjälper barnet att reglera temperatur och blodsockernivå.

Om barnet inte har sugit efter förlossning visas mamman hur handmjölkning går till. Forskning visar att första tiden efter förlossningen, när oxytocinnivån ligger som högst hos mamman, är en mycket viktig period för mjölkproduktionen. Därför är det viktigt att mamman börjar stimulera brösten om barnet inte har sugit inom de första 2 timmarna. Det som visar sig stimulera mjölkproduktionen bäst är att handmjölka/beröra brösten, korta stunder, men ofta.Av erfarenhet vet man att barnen blir piggare och mer sugintresserade av att få bröstmjölk. Det gäller även de barn som är mycket trötta och illamående av fostervatten.

”Nyfödda barn med sugsvårigheter som kan ha orsakats av ”handgriplig hjälp” från personal, tycks kunna återskapa de störda amningsreflexerna, relativt fort, även flera veckor efter födelsen. Detta genom att ligga hud-mot-hud med modern under amningstillfällena.” (K Svensson 2011)

OmvårdnadsåtgärderFriska och fullgångna barn som inte har sugit under den första vakenhetsperioden(dvs. de första två timmarna efter förlossningen)

Föräldrar bör informeras om att barnet bör ligga så mycket som möjligt hud mot hud med i första hand mamma för att stimulera amningsreflexerna samt att mamman lättare blir varse barnets amningssignaler, se kapitel hud mot hud.

Om barnet sover, avvakta tills barnet visar tecken på att vilja suga, förutsättningen är att mamman har barnet hud mot hud.

Om barnet inte sugit uppmanas mamman till tidig urmjölkning av bröstet, gärna så tidigt som 2 timmar efter barnets födelse för att ge råmjölk direkt i barnets mun eller på sked. Detta upprepas med jämna mellanrum till dess att barnet börjat suga. Mamman informeras om att handmjölkning, korta stunder men ofta har bäst effekt för att starta mjölkproduktionen.

Friska och fullgångna barn som inte visar tecken på att vilja suga när ett dygn har passerat Fortsätt uppmuntra hud mot hudkontakt och handmjölkning. Informera om råmjölkens

betydelse, några droppar råmjölk kan stimulera sök- och sugreflexen.

Mjölka ur bröstet regelbundet med ca 1-3 timmars intervall, handmjölkning alt pump och mata med tsk alt kopp beroende på mängd bröstmjölk, se kapitel om Handmjölkning

Informera om utdrivningsreflexen och att det kan dröja flera minuter innan mjölken kommer.



Tvinga aldrig barnet till bröstet! Detta kan skapa problem vid den fortsatta amningen med störda amningsreflexer.

Informera mamma/föräldrarna om att det kan ta flera dagar innan barnet visar intresse.

Sjukdomstillstånd bör tas i beaktning; information till barnläkare.

Information om tålamod och lugn.

Vid behov kan barnet behöva bröstmjölksersättning.

Utfasning av bröstmjölksersättning

Sugsvaga barn/Amning av barn med särskilda behov

Bakgrund Vissa barn är särskilt känsliga för att utveckla lågt blodsocker. Hit hör prematura barn, SGA, LGA, tillväxthämmade barn, barn till mamma med diabetes och barn med hypotermi. De här barnen har i huvudsak bekymmer med att hålla temperaturen, bristande energireserver samt eventuell omogenhet, vilket ska föranleda ökad observation av barnet.

Gemensamt för barn med medfödda funktionshinder som t.ex. läpp- käk- gomspalt, och kromosomavvikelser är att dessa barn har extra nytta av modersmjölken. Många av dessa barn är sugsvaga.

Det är extra viktigt med en noggrann amningsobservation för att bedöma varje barn individuellt.

Barnet bör vårdas hud mot hud så mycket som möjligt då det ger en stabilare kroppstemperatur, stabilare cirkulation och minskade energiförluster vilket ger stabilare blodsockernivå. Barnet har också lättare att söka efter bröstet och föräldrarna har lättare att tolka barnets behov. Man vet att barn som ligger mycket hud mot hud suger oftare och längre.

Det är viktigt att föräldrarna får bra information med fördelarna med hud mot hud.

OmvårdnadsåtgärderBarn som av medicinska skäl behöver tillmatas finns omnämnda i Vårdriktlinjen: Hypoglykemi i neonatalperioden (Barn- och ungdomskliniken).

Bröstmjölken är den bästa näringen för barnet. Bröstmjölken underlättar den metabola omställningen för barnet efter födseln.

Råmjölken är sammansatt för att tillfredsställa barnets näringsbehov. Om barnet inte suger självt på bröstet kan mamma handmjölka bröstet och ge råmjölk på sked. Detta kan mamman göra direkt efter förlossningen och gärna med jämna mellanrum de första dagarna. Hud mot hud stimulerar barnet till att oftare söka efter mammas bröst och vilja att suga mer.


https://intra.regionhalland.se/styrda-dokument/_layouts/RHI_CDViewer.aspx?id=/styrda-dokument/PublishingRepository/c0a99178-8663-4c22-97f3-6a4c1e7e63a9/hypoglykemi_neonatalperiod.docx&source=https://intra.regionhalland.se/styrda-dokument/PublishingRepository/c0a99178-8663-4c22-97f3-6a4c1e7e63a9/hypoglykemi_neonatalperiod.docx&DefaultItemOpen=1


Om barnet är påverkat eller har lågt p-glukos och om mammans bröstmjölksmängd är otillräcklig tillmatas barnet med modersmjölkersättning. Läs mer på Socialstyrelsen SOSFS 2008:33

Om barnet tillmatas på medicinsk indikation och får bröstmjölksersättning anpassas mängden bröstmjölksersättning i relation till bröstmjölk barnet fått och minskas när mammas bröstmjölk ökar.


Observation av barnets allmäntillstånd

Andning (frekvens <60, indragningar, kvidningar)

Cirkulation (hudfärg, hjärtfrekvens)

Vakenhet (pigg, slö)

Hudfärg (cyanotisk, blek, ikterisk)

Tonus (slapp, spänd)

Prematura barn

Prematura barn födda i v 35+0 – 36+6 har en ökad risk att få komplikationer pga. sin omogenhet och har större behov av tillsyn än fullgångna barn. Komplikationer som kan förekomma är svårigheter att hålla temperaturen, matningssvårigheter, andningsstörning, viktminskning, ikterus, hypoglykemi, sepsis, intorkning. De bör observeras regelbundet och erbjudas assistans vid amning/måltider. Det är särskilt viktigt med hud mot hudkontakt för dessa barn. Små och täta måltider är ofta att föredra.

Prematura har kortare vakenhetsperioder och det är extra viktigt att föräldrarna är observanta på barnets signaler. Amningen i sig tröttar inte ut barnet! Det är viktigt att inte tidsbegränsa amningen om barnet suger aktivt.

Försäkra dig om att föräldrarna känner till:

Effekterna av hud mot hudkontakt.

Att tillmatningen görs pga. att barnet tömt/eller inte byggt upp sina egna reserver/energidepåer och behöver näring utöver mammans värdefulla råmjölk. Att mamman har råmjölk som är värdefull och att tillmatningen bara är tillfällig under ett par dagar och att efter det kan amning etableras utifrån mammans eget önskemål.

Varför p-glucos tas.

Vid tillfredställande amning kan man avvakta med tillmatning av bröstmjölksersättning om barnet är född i v 36+0 eller äldre.

Ge föräldrainformationen Prematura barn till föräldrarna.


https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna-rad/konsoliderade-foreskrifter/200833-om-information-som-avser-uppfodning-genom-amning-eller-med-modersmjolksersattning/

https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna-rad/konsoliderade-foreskrifter/200833-om-information-som-avser-uppfodning-genom-amning-eller-med-modersmjolksersattning/


Omvårdnadsåtgärder Amma/handmjölka/tillmata, eftersträva x 12 och minst x 8 enligt nedan vårdriktlinje.

P-glukos enligt Vårdriktlinje: Hypoglykemi i neonatalperioden Uppmuntra föräldrarna till att ha barnet hud mot hud så mycket som möjligt

Uppmana mamman att amma/ev. handmjölka så ofta som möjligt

Viktigt med bra amningsposition

När barnet är intresserat av att suga erbjuds amningsobservation. Om barnet är intresserat av att suga och ammats på ett bröst kan mamman handmjölka/stimulera det andra bröstet och ge den urmjölkade råmjölken som tillmatning.

Ev. bröstkompressioner (mamman tar ett stort tag och kramar försiktigt om bröstet samtidigt som barnet suger)

Handmjölka alltid i första hand vid behov av tillmatning

Ge urmjölkad mjölk på sked, kopp eller direkt i barnets mun

Föräldrarna bör ha huvudansvaret för tillmatningen, med stöd av personal

När mammas bröstmjölk ökar minskas ev. tillmatning och fri amning tillämpas när mjölken rinner till Utfasning av bröstmjölksersättning

SGA (Small for Gestational Age) och Dysmatura barn (Magra barn)

Barn som enligt FV2 är lätta för tiden, särskilt de barn som ligger lägre på kurvan i vikt än längd, har mindre förråd glykogen i levern än normalviktiga barn. De är därför extra känsliga för låga blodsockerhalter.

Omvårdnadsåtgärder Amma/handmjölka/tillmata, eftersträva x 12 och minst x 8 Hypoglykemi i

neonatalperioden

Kontrollera p-glukos enligt riktlinje

Observera barnets allmäntillstånd

Uppmuntra föräldrarna till att ha barnet hud mot hud så mycket som möjligt

Uppmuntra mamman att amma/alternativt handmjölka så ofta som möjligt

Handmjölkning alltid i första hand vid behov av tillmatning

Noggrann amningsobservation av barnets sugteknik

Viktigt med bra amningsposition

Ge urmjölkad mjölk på sked, kopp eller direkt i barnets mun

När mammas bröstmjölk ökar minskas ev. tillmatning

Fri amning när mjölken rinner till





LGA (Large for Gestational Age)

Barn som enligt FV2 har en vikt som är 1 SDS över längd räknas som LGA, ”tunga för tiden”. Barn som är LGA behöver observeras i 12-13 timmar avseende blodsockerkontroller. Om mamman inte har diabetes behöver barnet inte tillmatas. Om mamman har diabetes följs barnet med tillmatning enligt riktlinje Hypoglykemi i neonatalperioden

Omvårdnadsåtgärder Hudnära vård

Uppmana mamman att amma så ofta som möjligt


P-glukos enligt PM

Amma/ handmjölka, eftersträva x 12 och minst 8 enligt vårdriktlinje

Om barnet ammar bra och P-glucos varit u.a. behöver barnet inte ges bröstmjölksersättning

Föräldrarna bör ha huvudansvaret för eventuell tillmatningen, med stöd av personal

Barn till mamma med diabetes

Dessa barn kan vara vana vid stora mängder socker via placenta. Efter födelsen fortsätter barnets bukspottskörtel att producera stora mängder insulin vilket kan medföra låga p-glukosvärden. P-glucos kontroller enl. PM eller efter barnläkarens individuella ordination.

Prolaktinnivån första veckan postpartum är lägre hos mammor med insulinbehandlad diabetes vilket gör det extra viktigt med tidig och tät amning/handmjölkning. Amning har positiv effekt på glukostoleransen hos mamman. Hos barnet ger amning bättre reglering av blodsockernivåer och temperatur. Dessa mammor kan redan under graviditeten informeras om att stimulera brösten från grav v 38.

Mamma med kostbehandlad diabetes och om barnet är AGA (normalstort för tiden) följs blodsockret på barnet men barnet behöver inte tillmatas.

Omvårdnadsåtgärder Amma/handmjölka/tillmata, eftersträva x 12 och minst x 8, Hypoglykemi i

neonatalperioden


Hudnära vård

Uppmana mamman att amma/alternativt handmjölka så ofta som möjligt


När mammans bröstmjölk ökar minskas ev. tillmatning, och fri amning tillämpas när mjölken rinner till



När barnet är intresserat av att suga erbjuds amningsobservation. Om barnet är intresserat av att suga och ammats på ett bröst kan mamman handmjölka det andra bröstet och ge den urmjölkade råmjölken som tillmatning.



Använd barnets observationslista i Obsterix för journalföring av tillmatning. Skriv om barnet har ammats, fått bröstmjölk eller tillmatats med ersättning. Läs mer på Socialstyrelsen SOSFS 2008:33

På BB finns särskild amningsbroschyr som vänder sig till diabetiker, lämna ut den. Individuell planering inför hemgång i samråd med barnläkare.

Barn med medfödda funktionshinder

LKG (Läpp-Käk-Gomspalt)Barn med läpp- och käkspalt eller bara med en liten bakre gomspalt kan oftast suga. Barn med total gomspalt kan ha svårare att suga då munnen inte utgör ett slutet rum och därmed inte kan skapa vacuum men det är ingen nackdel för barnet att försöka. Om det inte går att amma kan mamman mjölka ur och tillmata med speciellt anpassad flaska. Upprätt ställning vid amning och matning är att rekommendera då dessa barn lätt får upp bröstmjölk genom näsan.

Downs syndrom eller andra kromosomavvikelserVissa av dessa barn kan ha sämre tonus, ha sämre utvecklade reflexer och kan i starten ha svårt att suga medan andra kan suga utan problem. De kan även ha problem med luftvägarna, ha en hög gom, stor tunga och hjärtfel. Infektioner och tarmbesvär är vanligt förekommande hos dessa barn och därför är bröstmjölken extra viktigt för att ge ett bra skydd.

Det är lätt att tro att alla svårigheter beror på barnets handikapp, och man får försöka urskilja vad som beror på handikappet och vad som är ”normala” amningsproblem.

Omvårdnadsåtgärder Hud mot hud kontakt

Om barnet suger tillfredställande behöver barnet inte tillmatas

Handmjölkning alltid i första hand om barnet inte suger tillfredställande

När barnet är intresserat av att suga erbjuds amningsobservation. Om barnet är intresserat av att suga och ammas på ett bröst kan mamman handmjölka det andra bröstet och ge den urmjölkade råmjölken som tillmatning

Om barnet pga. nedsatt munmotorik har svårighet att ta bröstet kan man ev. prova en amningsnapp.

Dessa barn behöver tid och träning i att suga ofta och mycket. Amningen stimulerar ansiktmuskulaturen som är viktig för tal- och språkutvecklingen.



Tydlighet inför hemgång, kontakt med amningsmottagning vid behov.

Elektrisk pump på ordination vid behov

Viktnedgång mer än 10 %

BakgrundFullgångna barn har en normal viktnedgång, 5-7% av födelsevikten, med lägsta vikt på runt dag tre. Fullgångna, friska barn bör inte gå ner mer än 10 % de första dagarna efter förlossningen, om detta sker bör ställning tas för ev. åtgärder.

Faktorer som kan påverka graden av viktnedgång kan vara: fördröjd amningsstart, olika riskfaktorer hos mamma, hur många gånger har mamman haft möjlighet att amma, hur det känns när hon ammar, såriga bröstvårtor, smärta och illamående hos barnet.

Vi kan förebygga viktnedgång >10% genom att uppmuntra föräldrarna till hud mot hudkontakt samt att amma efter barnets behov. Om barnet inte har sugit efter förlossning; börja med tidig urmjölkning.

Vi är observanta på:

Dysmatura barn som ofta är långa i förhållande till vikten är torra och magra och har dålig hudturgor. Skrikiga barn om det kan bero på smärta eller hunger?

Riskfaktorer: sectio, stor blödning, anemi, placentarest, bröstoperation, psykisk ohälsa, diabetes, högt BMI, fördröjd amningsstart.

Omvårdnadsåtgärder Se helhetet

Avdramatisera, tänk på ditt förhållningssätt

Se det positiva, bekräfta mamman

Informera om vikten av tät amning

Har mjölken börjat rinna till? Om inte komplettera med handmjölkning för att stimulera mjölkproduktionen.

Hur ser barnets bajs ut? Har det ändrat konsistens? Ändrat färg?

Uppmuntra hud-mot-hudkontakt

Amma ofta, lyssna på barnet. Amma så fort barnet ger signaler

Amningsanamnes, hur har amningen varit de första dagarna?

Amningsobservation, eventuellt justera och utvärdera

Viktigt med bra sugteknik!

Tänk på vila, avlastning, mat och dryck




Om tillmatning efter amning behövs, ge urmjölkad bröstmjölk i första hand.

Gör en vårdplan tillsammans med mamman/föräldrarna och dokumentera denna.

Gör en plan tillsammans med föräldrarna för utfasning av ersättning.

Ny viktkontroll efter senast två dygn, beroende på situation, på BB-mottagning eller BVC. Etablera kontakten innan hemgång från BB.

Riskbedömning

Ev. kontakt med barnläkare


Tungband

BakgrundKort tungband, ankyloglossi, är när bandet under tungan begränsar tungans rörelse. Mellan 5-10% av befolkningen misstänks ha kort tungband. Kort tungband uppkommer under fosterstadiet och kan inte växa bort när barnet blir äldre. En vanlig missuppfattning är att en person med kort tungband inte kan räcka ut tungan utanför läpparna. Detta stämmer för vissa men långt ifrån alla. Det är snarare lyftet i tungan som är det viktigaste.

Kort tungband brukar delas in flera olika klasser. Ett främre kort tungband (anterior tongue tie, TT) upptäcks oftare av vårdpersonal än ett kort bakre tungband (posterior tongue tie, PTT).

Symtom/Barnet Dåligt, ytligt tag, släpper taget ofta, tuggar på bröstet, klickljud, svårt att suga på

napp. Dålig viktuppgång, blir väldigt frustrerad under amningen, somnar vid bröstet innan

barnet ätit klart, dålig sömn med många uppvak Läcker mjölk på sidorna (bröst och flaska), kväljer lätt på napp/bröst, kolik och (tyst)

reflux (kräks) Hjärtformad tunga, skålformad tunga när barnet skriker, sugblåsor på läpparna Tvåfärgad tunga, d.v.s. rosa fram och vit bakre halvan pga att barnet inte rensar

bakre delen av tungan mor hårda gommen Skummig saliv i mungipan eller i amningsnappen under amning och efter amning Barnet är spänt i kroppen, rapar eller pruttar mycket

Symtom/Mamma Smärta vid amning, såriga bröstvårtor Bröstvårtan är ofta sned efter amning Dålig mjölkproduktion trots att man ammar mycket och ofta Ineffektiv tömning av brösten Mjölkstockning, även svamp och inflammation Kärlkramp (vasospasm) i bröstvårtorna

Omvårdnadsåtgärder



Ofta klipps tungbandet vid samma tillfälle som diagnosen ställs, alternativt efter hemgång på BB-mottagningen. Föräldern bestämmer om tungbandet ska klippas eller inte. För de allra flesta går klippet mycket fort, och det kan komma någon droppe blod.

Barnet får 1 ml 30 % Glukos peroralt, Klippet görs med en steril liten rak sax, s.k. ögonsax.

Barnet kan i de flesta fall amma/ersättning direkt efter. För vissa fungerar amningen direkt, men för en del ta några veckor innan barnet lärt sig använda tungan på ett nytt sätt. Informera föräldrarna om eftervård och ge den skriftliga informationen. Omvårdnad efter klippt tungband börjar samma dag. På BB-mottaningen tar vi emot ammande barn med kort tungband upp till 3-4 månaders ålder för klipp av tungband. I övrig hänvisas till ÖNH-läkare.

Handmjölkning

BakgrundIbland kan man behöva mjölka ur brösten. Det kan behövas för att stimulera mjölkproduktionen t.ex. efter sectio, separation av mor och barn, hos mammor med diabetes, mammor med högt BMI, mammor med stor blödning, barn som är i behov av tillmatning eller om barnet inte har sugit på bröstet efter förlossningen eller inte suger effektivt.

Tidig urmjölkning är viktig pga. att prolaktinnivåerna är som högst de första dagarna efter förlossningen. Om inte barnet har sugit inom första 2 timmarna efter förlossning har det visat sig vara effektivt att starta tidig urmjölkning för att komma igång med mjölkproduktionen. Om barnet inte suger uppmuntras mamman till urmjölkning, korta stunder, men ofta, dygnet runt för att upprätthålla mjölkproduktionen. Om barnet inte suger är det fördelaktigt att handmjölka även på natten då prolaktinhalten är som högst.

Oxytocinpikarna kommer i intervaller vid stimulering av bröstet. Det är viktigt att informera mamman om detta. Oxytocinfrisättningen stimuleras av bl.a. hud mot hudkontakt, massage, värme, avslappning. Det är lätt att ge upp innan bröstmjölken kommer, uppmuntra därför mamman att fortsätta med urmjölkningen. Det är antalet gånger brösten berörs eller urmjölkas som är viktigt. Även om det inte kommer bröstmjölk så stimuleras produktionen och detta är viktigt att förmedla till mamman.

Omvårdnadsåtgärder Börja med att tvätta händerna

Stryk lätt över bröstet för att stimulera utdrivningen

Placera tumme och pekfinger som ett stort C på var sin sida om vårtgården där vårtgården har gått över till hud.

Tryck fingrarna försiktigt bakåt, in mot kroppen

Tryck fingrarna mot varandra så att vårtgården pressas ihop. Det är viktigt att inte trycka ihop precis bakom bröstvårtan, eftersom man då klämmer ihop mjölkgångarna och inte får ut någon mjölk.

Flytta fingrarna i en cirkel runt vårtgården och upprepa enligt ovan

Obs! Det bör inte göra ont, då trycks det för hårt.



Varje mamma bör erbjudas att bli visad handmjölkning innan hemgång!

Visa alltid handmjölkning med tygbröst.Handmjölkningen liknar barnets sugrörelser.

När är det fördelaktigt att kunna handmjölka:

Innan barnet har kommit igång med amning

När mjölkproduktionen behöver stimuleras

Vid spända bröst/mjölkstas

Vid ömma bröstvårtor för att avlasta och stimulera utdrivningsreflexen

Pumpning

BakgrundOm amningen av olika skäl krånglar i början eller om mamma och barn är separerade är det viktigt att mamman startar upp mjölkproduktionen. Om det inte fungerar att handmjölka eller mamman inte vill, kan man använda bröstpump, handpump eller elektrisk pump. Anledning till att börja pumpa är samma som vid handmjölkning.

Även när amningen är etablerad kan man behöva upprätthålla mjölkproduktionen med hjälp av en pump. Det är viktigt att veta att ibland kan utdrivningsreflexen bli störd vid pumpning så att mamman pumpar ut mindre mängd än vad som producerats.

Omvårdnadsåtgärder Noggrann handhygien.

Visa mamman hur man sätter ihop alla pumpdelar.

Visa hur bröstvårtan ska placeras mitten i brösttratten, viktigt med rätt storlek.

Vid små mjölkmängder använd en kolostrumflaska att pumpa i istället för flaska.

Mamman ska pumpa med det maximala vakuum som hon klarar.

Det är positivt om mamman kan ha sitt barn nära när hon pumpar.

Pumpintervallen varierar efter behov, det bör efterlikna barnets amningsrytm.

Individuellt beroende på om barnet suger en del eller inte, stimulerar brösten sex-åtta ggr/dygn.

Det är bra om det inte blir för långa uppehåll, därför är det bra att pumpa även på natten.

Informera mamman om det finns olika sätt att pumpa på:

1. Dubbelpumpning är fördelaktigt då det stimulerar prolaktinnivån extra mycket och därmed ökar mjölkproduktionen. Det är också tidsbesparande för mamman



2. Växelpumpa, dvs. pumpa 5 min, byt bröst, pumpa 5 min på andra sidan, upprepa detta 2 gånger (sammanlagt för båda brösten 20 min).

3. Intensivpumpstimulering, vilket framförallt är aktuellt vid sviktande mjölkproduktion senare än de första dagarnas amning. Det innebär att mamma pumpstimulerar ofta men kort, cirka en gång i timmen. Rekommendera kontakt med BB-mottagningen.

Mamman kan välja vilket som känns bäst för henne.

Byt och diska alla delar efter varje pumpningstillfälle.

Etablera kontakt med amningsmottagningen för planering och uppföljning när mamman går hem med bröstpump.

Förvaring av bröstmjölk på BB

Det är viktigt med god hygien vid hantering av bröstmjölk.

Mjölken ska alltid ställas in i kylskåp så snart som möjligt, inom en timme.

Bröstmjölk som inte ska frysas kan förvaras ett dygn i kylskåp.

Det går att blanda mjölk från samma dag, men då är det viktigt att varje ”portion” är nedkyld.

Bröstmjölk som ska frysas kan förvaras i kylskåp i högst ett dygn.

Mjölken kan se ut som om den skiktat sig, det är ok.

Värm upp bröstmjölk i avsedd mjölkvärmare, man ska inte värma mjölken i mikrovågsugn!

Uppvärmd bröstmjölk som inte äts upp, skall inte värmas upp på nytt utan bör slängas.

Förvaring av bröstmjölk i hemmet

Bröstmjölken kan stå framme i rumstemperatur upp till sex timmar men bör alltid ställas in i kylskåp så snart som möjligt.

Bröstmjölk kan förvaras upp till tre dygn i kylskåp. Det går bra att blanda mjölk från samma dag, men då är det viktigt att den kyls först. Bröstmjölk som ska frysas kan först förvaras i kylskåp i högst ett dygn.

Bröstmjölken kan förvaras i frys upp till sex månader.



Upptinad bröstmjölk håller ett dygn i kylskåp. Mjölken kan se ut som om den skiktat sig, det har ingen betydelse för mjölkens kvalitet.

Den frusna mjölken tinas i rumstemperatur, vattenbad eller rinnande vatten.

Det går bra att frysa bröstmjölken i rena plastpåsar.

Man ska inte tina eller värma mjölken i mikrovågsugn. Uppvärmd bröstmjölk som inte äts upp bör slängas.

Informationsblad finns: Till Dig som använder bröstpump

Till Dig som inte ammar

Amningsnapp

BakgrundAmningsnappen är ett tillfälligt hjälpmedel som kan rekommenderas vid vissa amningsproblem. Innan amningsnapp tillämpas bör man alltid kontrollera barnets läge och sugteknik. Fortsätt att uppmuntra till hudnära vård för att stimulera barnets amningsreflexer. Prova ev. alternativa amningsställningar ex. tvillingställning/bakvänt läge före användande av amningsnapp.

Var alltid restriktiv med att använda amningsnapp. Amningsnappen bör inte användas innan mjölkproduktionen kommit igång. Om barnet inte suger välj då i stället att handmjölka för att stimulera mjölkproduktionen. Kvarstår problemet kan pumpning vara ett alternativ.

Amningsnapp kan vara aktuellt vid:

Barn som inte får tag om bröstet

Smärtsam amning pga. såriga bröstvårtor

Sugsvårigheter

Eventuella negativa effekter av användning av amningsnapp: Minskad mjölkproduktion

Kan vara svårare för barnet att få i sig tillräckligt med mjölk - går inte upp i vikt

Barnet tömmer bröstet sämre, vilket kan leda till mjölkstockning

”Långa amningar” pga. att brösten inte töms lika effektivt

Amningsnappen kan bli ett ”störningsmoment” under amningen

Risk för infektioner – viktigt med noggrann hygien

Kan vara svårt att vänja av

Konferera därför alltid med en kollega i arbetslaget innan introduktion av amningsnapp.

Omvårdnadsåtgärder



När man ska använda amningsnapp är det viktigt att den sätts på korrekt. Amningsnappen ska fuktas och sedan vikas halvvägs ut och in så att bröstvårtan sugs in i nappen och ett vakuum uppstår, detta gör att slitaget på vårtan minskar. Dessutom stimuleras mjölkproduktionen bättre och barnet tömmer bröstet bättre. Välj så stor napp som möjligt, för liten napp kan leda till skavsår på bröstvårtan.

Barnet bör gapa stort och få ett bra tag.

Var uppmärksam på att barnet har ett rytmiskt sugande och att sväljljud hörs.

Kontrollera att det finns mjölk i amningsnappen efter amning.

Nappen ska rengöras efter användande, sköljas i kallt vatten, därefter diskas och kokas en gång om dagen, speciellt vid sår.

Noggrann handhygien.

Ge informationsblad om applicering av amningsnappen

Informera föräldrarna att amningsnappen är ett tillfälligt hjälpmedel och barnet bör vänjas av med den så snart som mamman känner sig redo. Viktigt att informera mamman om att eventuellt handmjölka efter amning med amningsnapp för att stimulera mjölkproduktionen, om mamman upplever att barnet inte tömmer/ suger effektivt.

Etablera en kontakt med amningsmottagningen för att få hjälp och stöd med att avveckla amningsnappen. Informera om varför den bör avvecklas.

Hur avvecklas amningsnappen: Prova utan amningsnappen

Starta amningen med nappen, ”smyg ut” den efter några minuter när bröstvårtan är formad.

Detta kan annars göras med handmjölkning eller en pump. Då får man också en positiv effekt av att utdrivningsreflexen kommer igång vilket underlättar för barnet att börja suga.

Tänk på amningens 4 T: Tid, Träning, Tålamod och Tillit (Svensson, Nordgren 1998)

Bröstopererade kvinnor

BakgrundMånga kvinnor som opererat sina bröst av olika anledningar kan amma utan problem. Hur bra det går att amma efter bröstoperationer varierar mycket, framför allt beroende på vilken typ av operation kvinnan genomgått och hur det kirurgiska ingreppet utförts.

Reducerade bröstFörmågan att amma efter reduktionsplastik är beroende på operationsmetod, och hur mycket bröstvävnad som tagits bort och hur lång tid som förflutit mellan operation och amning. Studier har visat att ju längre tid som har förflutit mellan operation och amning, desto bättre



har amningen fungerat. Det är viktigt att se om problemet har med bröstoperationen att göra, denna grupp mammor rekommenderas i högre utsträckning pumpar, amningsnappar, syntocinonspray och tillmatning än genomsnittet.Stöd är viktigt, då dessa kvinnor ofta har skuldkänslor över att de opererat sina bröst och en rädsla för att inte kunna bilda tillräckligt med mjölk.När man ger råd är det viktigt att tala om vad amning är. Ser man amningen som bara mat blir det mer stress och prestation runt amningen. Inser man att amningen även är tröst, närhet och trygghet och att även delvis amning är att amma, inger detta mera lugn och tillförsikt och ökar kvinnans möjlighet att uppleva amningsframgång.

Bröstförminskade operationer är allt vanligare idag. Det finns många metoder för att förminska brösten, i de flesta fallen flyttar man bröstvårtan och vårtgården uppåt på bröstet. Förr ansåg man att risken var hög för mjölkstockning då man skurit av mjölkgångar, och avrådde mammor till att amma. Man brukade säga att mammorna hade 50 % chans att amma, och då menade man full mjölkproduktion. Denna information låg som grund från en studie på 1960-talet. Senare har man sett att större, avskurna mjölkgångar kan ”läka samman” som nervtrådar och fungerar som de ska - precis som avskurna nervtrådar kan göra. Nu rekommenderar man kvinnor att amma, då man anser att de kvarvarande mjölkgångarna räcker till. För många kvinnor kan osäkerhet och oro bli ett hinder för amningen, men erfarenheten visar att många kvinnor som förminskat sina bröst kan amma helt. Det kan ta längre tid, upp till ett par veckor, att komma igång med full mjölkproduktion. Det kan vara värdefullt för dessa kvinnor att ha kontakt med amningsmottagning under denna tid.

Omvårdnadsåtgärder Uppmuntra till hud mot hudkontakt, så ofta mamman vilar. Uppmuntra till att barnet suger så ofta barnet visar tecken till att vilja suga. Uppmuntra och stötta mamman i hennes amning, informera att många

bröstreducerade mammor kan amma och att forskning visar positiva resultat. Informera att regelbunden handmjölkning och stimulering av brösten hjälper till att

främja mjölkproduktion och amning. Växelamning (tänk fyra bröst)

BröstimplantatVanligtvis förstoras brösten med silikon eller koksaltinlägg. Protesen läggs in under bröstkörtel eller via armhålan. Med den tekniken påverkas inte mjölkgångarna alls Kvinnor som opererat in inlägg i brösten har oftast samma möjligheter att amma som innan operationen. En del av dessa kvinnor får besvär av mjölkstas.

Omvårdnadsåtgärder Uppmuntra till hud mot hudkontakt, så ofta mamman vilar. Uppmuntra till att barnet suger så ofta barnet visar tecken till att vilja suga.



Uppmuntra och stötta mamman i hennes amning, informera att mammor med bröstimplantat kan amma och att forskning visar positiva resultat.

Visa och handled mamman i att handmjölka sitt bröst. Uppmuntra till smärtlindring med t.ex. Ibuprofen under denna period. Växelamning (tänk fyra bröst)

Amningsrådgivning vid bröstkomplikationer

Tillmatning

BakgrundEtt av WHO:s tio steg till lyckad amning är ”att inte förse nyfödda barn med annan mat eller vätska än bröstmjölk utan medicinsk indikation”.

I Socialstyrelsens författningssamling står bl.a. följande:

3§ Modersmjölksersättning får endast ges till ett spädbarn efter det att det har gjorts en bedömning att ett sådant behov föreligger. Bedömningen ska dokumenteras i spädbarnets patientjournal samt i moderns patientjournal, i förekommande fall. (SOSFS 2008:33 Information som avser uppfödning genom amning eller med modersmjölkersättning)

I de fall då barnet skall tillmatas med mammans bröstmjölk eller bröstmjölksersättning bör matningen ske inne på rummet av föräldrarna med stöd av personal. Matningen sker de första dygnen med en kopp eller tesked, försök att introducera koppen så fort som möjligt eftersom den troligtvis inte stör barnets amningsreflexer. Det är dock viktigt att man fortsätter att göra amningsförsök.

Omvårdnadsåtgärder för koppmatning Håll barnet med bra stöd för nacke och rygg, huvudet lätt tillbakalutat, håll inte fast

barnets armar.

Håll koppen lätt på barnets utvikta underläpp och låt barnet känna mjölken och lapa i sig med kupad tunga, undvik att trycka ner barnets käke.

Koppen skall komma innanför barnets ”tandrad”

Häll inte mjölken i barnets mun

Matningen sker i barnets takt, håll koppen stilla och låt barnet bestämma pauserna.

Efterlikna amningen med att hellre ge täta och små ”mål” än stora mjölkmängder.

Bakgrund CalmaflaskaNär amningen av någon anledning inte har startat under BB-vistelsen kan Calma introduceras inför hemgång. I första hand gäller fortfarande hud mot hudkontakt, handmjölkning, tillmatning med sked/mugg de första dygnen.

Calma bör inte användastill de barn som ammas och samtidigt får ersättning. De ska som tidigare tillmatas med tesked/mugg. Calma kan introduceras till de barn som inte börjat suga.


https://intra.regionhalland.se/styrda-dokument/_layouts/RHI_CDViewer.aspx?id=/styrda-dokument/PublishingRepository/06c4aef1-26eb-4b89-ac87-167c1b626bb0/Amningsr%C3%A5dgivning%20vid%20br%C3%B6stkomplikationer%20-%20KK%20HS.docx&Source=https%3A%2F%2Fintra.regionhalland.se&DefaultItemOpen=1


Calma är utformad så den efterliknar sättet som barnet suger och hur mjölken strömmar vid amning. Fördelen med Calma jmf med annan flaskmatning är att barnet kan äta i sin egen takt, andas och pausa regelbundet som vid amning och därför lättare kan börja amma/fortsätta amma.

Inför hemgång från BB:Överväg inför hemgång vilket tillmatningssätt som är bäst för just den aktuella familjen.

Ta in i övervägandet: hur länge tror man att tillmatning behövs, barn som förväntas amma fullt inom något dygn fortsättar tillmatas med mugg.

Till ett barn som inte börjat amma och passerat två dygn bör Calmaflaska introduceras före hemgång.

Omvårdnadsåtgärder CalmflaskaInnan matningen börjar kan man doppa silikonspetsen i den utpumpade bröstmjölken, placera nappen mot barnets läpp i ungefär 45 graders vinkel. För att uppmuntra barnet att öppna munnen och acceptera Calma, stimulera läppen precis som vid amning.

När barnet öppnar munnen placeras nappen mot tungspetsen, tryck inte in den. Barnet kommer att sköta placeringen av Calma efter eget behov, precis som barnet ska lära sig att suga på bröstet.

Under hela matningen ska Calma ha den position som barnet själv har valt. För att få igång mjölkflödet måste barnet skapa ett vakuum, precis som vid amning, om man drar ut eller trycker in nappen störs denna process. Det kan också ge barnet kväljningskänslor.

Det kan behövas tre eller fler försök vid olika tillfällen innan barnet lär sig använda Calma.

Storleken på nappen passar under hela amningsperioden.

Utfasning av bröstsmjölksersättning

BakgrundNär tillmatning sätts in på medicinsk indikation är målet att så snart som möjligt gå över på helamning. Vår uppgift är att skapa trygghet och stärka mammas självkänsla i amningen.

Föräldrar vars barn får tillmatning med ersättning på BB ammar sina barn i mindre utsträckning än de föräldrar som inte får det. Föräldrar som går hem med modersmjölksersättning från BB fortsätter ofta att mata till och har svårt att sluta med tillägget trots att de innan hade en önskan att amma helt.



Det är svårt att ge generella riktlinjer ang. barnets behov av tillägg vid hemgång. Ofta ges råd om fortsatt tillmatning oberoende av amnings-bröst- och barnstatus och oavsett föräldrarnas önskan/delaktighet. Detta också för att personal kan vara oroliga för att barnet ska gå ner ”för mycket” i vikt.

Informera om att barnet kommer att suga oftare vid utfasning av ersättningen. Ersättning ges alltid efter att barnet först ammats.

Faktorer att tänka på vid utfasning

Gör en bedömning av ”helheten” Är barnet välmående och fullgånget eller finns riskfaktorer (ex. prematur, SGA eller

LGA) Aktuell barnstatus (vitalitet, andning, hudfärg, elimination, vikt, p-glucos) Aktuell amningsstatus (tag om bröstet, sugförmåga, sugmönster/rytm, bröstvårtans

utseende, smärtupplevelse) Mammans bröststatus (finns tecken på ökad mjölkmängd eller finns riskfaktorer ex.

smärta, sen stimulering av bröstet, komplikationer under graviditet eller förlossning) Mammans amningserfarenhet samt förväntningar/önskemål Tillmatningsmängd och antal amningstillfällen senaste dygnet

Olika exempel på bedömning av behovet av tillägg vid hemgång:

1) Kan sättas ut helt: När mammans bröstmjölk ökat i mängd kan tillägget sättas ut och ersättas av amning om barnstatus är utan anmärkning. Om mamman har gott om bröstmjölk och om barnet har riskfaktorer och behov av fortsatt tillmatning utöver amning, kan tillmatning med tillägg sättas ut och ersättas av mammans urmjölkade bröstmjölk.

2) Successivt trappas ner: Om mammans bröstmjölk ökat i mängd, amningsstatus är utan anmärkning men behov av tillmatning kvarstår pga. att exempelvis barnets viktnedgång inte planat ut, kan tillmatning successivt behöva trappas ut. Ett barn tillmatas exempelvis med 30ml x 8 gånger/dygn vid hemgång. Uttrappning kan då förslagsvis ske på följande sätt: första dagen hemma tillmatas 4-6 gånger/dygn, andra dagen hemma 2-4 gånger/dygn, tredje dagen hemma 0-2 gånger/dygn. Mängden bröstmjölksersättning behöver oftast inte ökas. Tillmatning ges exempelvis när barnet verkar som mest intresserad och inte är nöjd efter amning.

3) Fortsätta med samma dygnsmängd: Om tecken finns på att mammans bröstmjölk börjat öka i mängd men inte har fullgod amningsstatus kan man fortsätta med samma dygnsmängd tillmatning ytterligare något dygn innan utfasning sker. I första hand med urpumpad eller handmjölkad bröstmjölk.

4) Ökning av dygnsmängd: Om inga tecken finns på att mammans mjölk ökat i mängd, oavsett om riskfaktorer finns hos barnet eller inte, kan mängden tillägg behöva ökas. Uppmuntra mamman att fortsätta med urmjölkning om barnet inte ammar aktivt minst 8 gånger/dygn, för att stimulera mjölkproduktionen. Länk till patientinformationen ”Till dig som använder bröstpump”



Dokumentation

Planera för telefonkontakt/återbesök med BB-mottagningen.Dokumentera indikation för tillägg samt planering av ev. fortsatt tillägg med modersmjölksersättning i barnets vårdsammanfattning. Ge föräldrarna vårdplanen och be dem ta med sig till nästa vårdinstans för fortsatt handläggning och uppföljning.

Såriga bröstvårtor

BakgrundSår på bröstvårtorna har ofta med amningstekniken att göra. I början av amningsperioden uppstår det ett normalt sugslitage på bröstvårtan. Det kan visa sig som rodnad, känsla av ömhet, sugblåsor. Sår på bröstvårtan kan uppstå när barnet har för litet tag om bröstet och suger på bröstvårtan. Såret kan utbreda sig på djupet av vävnaden. En klämd eller sned bröstvårta efter amning ökar risken för sår. Det kan vara sprickor på själva bröstvårtan eller på sidorna, ytliga eller djupa sår som ger smärta i samband med amning.

Förebygg ömma och såriga bröstvårtor genom att se till att barnet har bra läge och stort tag om bröstet. Titta på bröstvårtan efter amning, den bör vara rund och utdragen. Om bröstvårtan är platt, vit eller sned kan det bero på att barnet tar för ytligt tag om bröstet.

Omvårdnadsåtgärder Erbjud amningsobservation

Observera bröstvårtans utseende direkt efter amning, gör mamman uppmärksam på detta

Lufta gärna och mycket

Både före och efter amningen rekommenderas att handmjölka fram bröstmjölk som fuktar vårtan och låt vårtan lufttorka.

Informera om den normala läkningen av såriga bröstvårtor, vid utebliven förbättring bör mamman ta kontakt med amningsmottagningen.

Var noga med handhygienen!

Mjölkstas

BakgrundMånga mammor kan få spända och/eller ömma bröst, när den mogna mjölken rinner till. Många upplever obehag och ömhet, en del får lätt förhöjd kroppstemperatur. Detta är en normal fysiologisk förändring på grund av ökad vävnadsvätska, ökad lymfvätska, och ökad blodvolym i brösten och inte tecken på mjölkstockning.

Besvären brukar hålla i sig ett till två dygn, det lindrar om mamman fortsätt att amma ofta. Informera mamman om att det kan vara lite svårare för barnet att få bra grepp om bröstet när



det är mycket spänt. Det är då extra viktigt att mamman är observant på att barnet suger med bra tag vid bröstet.

Omvårdnadsåtgärder Att låta barnet suga ofta lindrar ofta problemen med spända bröst. Undvik att pumpa

efter/mellan amningarna eftersom mjölkproduktionen då stimuleras ytterligare.

Värme eller kyla mot bröstet, kan upplevas lindrande för mamman; det är individuellt vilket som känns bäst. Om kyla, så lägg ett omslag en kortare stund.

Handmjölka lite vid behov innan barnet läggs till om bröstet är spänt för att underlätta bra sugtag.

Cottermans grepp (se bild nedan)

Smärtlindring vid behov, Ibuprofen 200-400 mg 1x4/dygn + Paracetamol 1gx4/dygn

Alternativa amningspositioner, se Position och sugteknik

Amningsrådgivning vid bröstkomplikationer

Cottermans grepp Cottermans grepp kan minska svullnaden kring bröstvårtan och underlätta ett bra sugtag för barnet vid mjölkstas. Håll fingrarna som på bilden runt vårtgården i ett par minuter före amning.

Mat/dryck under amning - livsmedelsverkets rekommendationer

BakgrundBröstmjölken innehåller alla de näringsämnen barnet behöver för att växa och utvecklas under sina första sex månader. Barnet tar till sig den näring det behöver. En enkel grundregel för att få alla näringsämnen är att äta allsidig kost. Det finns ingen evidens för att mamman ska undvika vissa livsmedel för att minska risken för gasbildning i barnets tarm.


https://intra.regionhalland.se/styrda-dokument/_layouts/RHI_CDViewer.aspx?id=/styrda-dokument/PublishingRepository/06c4aef1-26eb-4b89-ac87-167c1b626bb0/Amningsr%C3%A5dgivning%20vid%20br%C3%B6stkomplikationer%20-%20KK%20HS.docx&Source=https%3A%2F%2Fintra.regionhalland.se&DefaultItemOpen=1


Dock ska en del fiskarter undvikas/begränsas, läs mer på livsmedelsverket: www.livsmedelsverket.se

VätskaMan behöver ungefär en liter extra vatten per dygn när man ammar, eftersom det går åt vätska till bröstmjölken. Undvik läsk och saft.

ViktnedgångDet bästa är om mamman kan gå ner till sin ursprungsvikt inom ett år, men ha inte för bråttom. De första veckorna efter förlossningen rasar många i vikt, vilket är helt naturligt. Därefter är det bra att gå ner lite långsammare i vikt – helst inte mer än ett halvt kilo i veckan.

Alkohol Alkohol har inga positiva effekter för amningen, däremot negativ effekt på utdrivningsreflexen. Enligt nuvarande forskning innebär det dock inga medicinska risker för barnet om du dricker måttliga mängder alkohol när du ammar, det vill säga 1-2 glas vin eller motsvarande 1-2 gånger i veckan. Den mängd alkohol som barnet kan få i sig med bröstmjölken är mycket liten.

Däremot rekommenderas försiktighet med alkohol pga. att föräldrarnas omdöme påverkas. Samsovning rekommenderas inte om föräldrarna druckit alkohol, läs mer på socialstyrelsens hemsida

KosttillskottNär man ammar bör man vara försiktig med kosttillskott, örtprodukter, naturläkemedel och traditionella växtbaserade läkemedel, eftersom man många gånger inte vet om de kan vara skadliga för barnet. Den som ammar bör helt undvika ginsengprodukter. De är olämpliga när man ammar. Man bör också försiktig med algprodukter som innehåller mycket jod. Det kan vara skadligt med alltför höga doser jod. Råden om listeria och toxoplasma gäller endast gravida kvinnor, inte ammande.

Koffein från kaffe och te förs över till barnet via bröstmjölken i så små mängder att det inte skadar barnet. Därför behöver man inte dra ner på kaffe eller te när man ammar.

Mammor som inte ammar/amningsnedläggning

BakgrundEn del föräldrar väljer att ge barnet mat med flaska, men det finns också mammor som önskar amma men som av medicinska eller andra skäl får avstå. Det finns även mammor där amningen blir så svår att hantera trots råd och stöd att man väljer att avbryta. Det kan många gånger upplevas som en svår förlust att inte kunna amma fastän man velat göra det. Ibland kan de mammor och barn som önskar, fortsätta att ”hobbyamma” dvs. alltifrån en eller ett par gånger per dygn till bara någon gång per vecka.


https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2014-3-3.pdf

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2014-3-3.pdf

http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/ammande/


Även om barnet inte suger förändras brösten efter förlossningen pga. hormoner. Under graviditeten har det bildats råmjölk och efter ett par dagar kan brösten bli spända och ömma. Produktionen avstannar efter ytterligare några dagar om inte brösten stimuleras. Det är vanligt att man känner sig frusen och att man får lätt feber. Förvärras besvären med spända bröst kan man vid enstaka tillfällen behöva handmjölka ut bröstmjölk, det görs lättast i duschen när brösten är varma, oftast räcker det med en liten mängd och några gånger per dygn.

Omvårdnadsåtgärder Viktigt att bemöta kvinnan med respekt för det val hon har gjort. Inte skuldbelägga!

Uppmuntra till hud mot hudkontakt och att barnet får vara nära, se rubrik Hud mot hud

Informera om långsam flaskmatning.

Mamman kan de första dagarna använda en fast bh, t.ex. en sportbehå för att få ett bra stöd när brösten ömmar

Informera om att brösten kan bli spända den första veckan och att man kan behöva ta smärtstillande. Stor individuell skillnad mellan kvinnors symtom, hur länge och hur mycket mjölk som produceras.

Råd kvinnan att duscha varmt och stryka lätt över brösten så att mjölken rinner ut av sig själv. Vissa mammor tycker kyla mot spändheten känns skönare.

Vid enstaka tillfälle kan mamman behöva handmjölka för att minska på spändheten.

Uppföljning via amningsmottagningen vid behov.

Tänk på att många barn som inte ammas inte får sitt sugbehov tillfredsställt och kan behöva suga på en napp för att komma till ro efter matning.

Naturlig nedläggning utan läkemedel är att föredra.

Individuell bedömning för eventuell medicinsk behandling, Dostinex/Pravidel. Obs kontraindikationer.

Informera om att mjölken kan fortsätta att produceras lång tid efter avslutad amning.

Flaskmatning

Att ge barnet mat är en unik möjlighet till samspel, närhet och kroppskontakt. Det ammade barnet får automatiskt hudkontakt, värme, tröst och tid av mamman under amningen.

Nyfödda har ett stort behov av närhet, trygghet och beröring. Matstunden ger många tillfällen att främja anknytningen, hud mot hudkontakten gör barnet lugnare samt att barnet gråter mindre.

Att tänka på vid flaskmatning:



Barnet bör matas av mamma eller pappa/partner den första tiden för att lära känna och knyta an till föräldrarna. Det ger barnet trygghet.

Låt barnet ligga hud mot hud. Beröring under matningen frisätter flera viktiga hormoner som bland annat gör barnet lugnt och stimulerar matsmältningen.

Låt flasknappen beröra barnets kind för att stimulera sökreflexen så att barnet söker nappen och gapar

Håll barnet halvsittande i famnen, håll nära så att möjlighet till ögonkontakt ges under matningen

Håll nappflaskan stilla nära kroppen och truga inte barnet utan låt det ta pauser i matning, äta i sin egen takt

För att kunna suga på bra sätt behöver barnets läppar vara utvikta så att de sluter sig om nappen

Vinkla flaskan så att nappen blir fylld med ersättning hela tiden, annars kan barnet svälja luft

Informera föräldrarna om att inte låta barnet ligga självt med nappflaskan.

Informationsblad finns: Till Dig som inte ammar

Amning av tvillingar

BakgrundTänk på att barnen är två olika individer. Amning är något som mor och barn lär sig tillsammans. Oftast tar det mer tid och kräver mer stöd, hjälp och insatser av personal att komma igång med amningen av tvillingar.

Omvårdnadsåtgärder Involvera även pappan/partnern så att han känner sig delaktig och belys vikten av att

hjälpa till och stötta mamman.

Informera om att bröstmjölken räcker till två!

I början kan det vara lättast att amma ett barn i taget, för att underlätta amningsstarten. Innan man går hem från BB bör man ha provat att dubbelamma. Tänk på att dubbelamning oftast kräver ett mer upprätt läge för att barnen ska få bra tag. Ta hjälp av amningskudde eller ett par vanliga kuddar.

Det är vanligast att lägga barnen med deras huvuden mot mitten av mammas bröstkorg och fötterna ut mot ryggen. Det går också att lägga barnen parallellt dvs. ett barn rättvänt och ett barn bakvänt. Båda barnen kan också läggas i rättvänt halvsittande läge. Låt mamman prova sig fram till något som passar henne.

Det är bra om barnen skiftar bröst vid varje amningstillfälle. Barnen suger inte lika och många kvinnor har lite olika flöden från brösten. Informera om fördelarna med dubbelamning, men uppmuntra till egen amningsstrategi.

Ge stöd och uppmuntran!

Uppmuntra föräldrarna till att söka stöd och avlastning i sin närmiljö



Erbjud avlastning kortare stunder vid behov

Informera om tvillingföreningen

Det finns en broschyr om tvillingamning på amningshjälpens hemsida: https://amningshjalpen.se/.

Amning efter sectioförlossning

BakgrundStudier har visat att kvinnor som har blivit förlösta med sectio ammar kortare tid jämfört med kvinnor som är vaginalförlösta. Vid tre resp. nio månader efter förlossningen visade det sig att kvinnor som genomgått ett sectio upplevde amningen mer stressande, de hade mer problem med amningen än vaginalförlösta kvinnor. Postoperativ smärta hade också en negativ inverkan på amning och spädbarnsvård. Risken för en negativ förlossningsupplevelse var större vid akut sectio jämfört med elektivt sectio. Den första amningen blev fördröjd hos sectioförlösta jämfört med vaginalförlösta kvinnor.

Tidig amning, inom två timmar efter förlossningen, antas öka tidiga oxytocinpikar. Friska barn bör således ha möjligheten att ligga hud mot hud med mamman de första timmarna efter förlossningen för att utveckla amningsreflexer och börja suga när de är redo.Vaginalförlösta kvinnor har visat sig ha signifikant fler oxytocinpikar än sectioförlösta. Förlossningssätt, barnets ålder vid den första amningen och oro hos mamman påverkade antalet oxytocinpikar.

Om barnet inte har sugit under första vakenhetsperioden på grund av att mor och barn har varit separerade efter kejsarsnittet, är det av största vikt att barnet kläs av och läggs hud mot hud med mamman så snart mor och barn förenas. Oavsett om barnet sover eller inte vid detta tillfälle bör barnet kläs av och läggas hos mamman. Det är viktigt att mor och barn får möjlighet att knyta an, stimulera amningsreflexerna och förebygga amningsproblem.

Omvårdnadsåtgärder Vid kejsarsnitt tänk på att hud mot hudkontakten har en lugnande, smärtstillande och

blodtryckssänkande effekt.

Starta gärna hud mot hudkontakt redan inne på operationssalen så snart som möjligt efter att barnet är fött.

Lägg gärna en kudde under vardera armen om det finns risk att barnet ska glida ner vid sidorna då mamman är påverkad av smärtlindring.

Om amningsstarten blir fördröjd bör hud mot hudkontakt uppmuntras som ett första steg till amning.

Barnet mår bra av att ha hudkontakt med pappan/partnern om det inte finns möjlighet att ha hud mot hudkontakt med mamman.



Om barnet inte sugit de första timmarna efter förlossning, påbörja handmjölkning. Därefter handmjölka lite och ofta till dess att barnet börjar suga.

Se till att mamman har fullgod smärtlindring för att underlätta för henne att ha en bra amningsställning.

Anknytnings/separation barn-förälder

BakgrundOm barnet är separerat från mamman är det viktigt att uppmuntra pappan/partner till hud mot hudkontakt med barnet.

Oavsett om mamma och barn skiljs åt en kort stund eller över längre tid är det viktigt att föra dem samman så snart som möjligt för att främja både amningen och anknytningen. Det är viktigt att så snart tillståndet tillåter lägga barnet hud mot hud med mamma. Det är aldrig för sent att ”börja om från början”!

Omvårdnadsåtgärder Tidig urmjölkning så snart som möjligt efter förlossning om mamma och barn är

separerade visar sig vara viktigt för mjölkproduktionen, se Handmjölkning.

Uppmuntra hudkontakt hos någon av föräldrarna så snart som möjligt. Det ger barnet trygghet, värme och främjar anknytning, se Hud mot hud.

Den nära hudkontakten med mamman stimulerar barnet till att vilja suga, och det underlättar för mamman att lära sig tyda barnets amningssignaler, se Normalt amningsmönster.

Informera om barnets amningssignaler och uppmuntra mamman att göra amningsförsök vid barnets alla tecken på att vilja suga. Låt barnet ligga hos mamma med hudkontakt tills barnet är redo att suga på bröstet.

Berätta för föräldrarna att barnet kan sova en längre sammanhängande period efter första vakenhetsperioden för att vid ca 1-2 dagars ålder amma tätt. Den nära hudkontakten kan oavsett matningssätt stödja samspelet mellan mamma och barn.

Enskilda barn, som suger på bröstet senare än förväntat, kan behöva urmjölkad bröstmjölk redan under det första dygnet, se Barn som inte suger.

Amningsuppföljning/vårdplanering i samband med hemgång/återbesök

Följande föräldrar bör erbjudas uppföljning på BB-mottagning, antingen som återbesök eller telefonrådgivning.

Mamma som går hem från BB med pump Mamma som ammar med amningsnapp Mamma som genomgått bröstoperation Mamma förlöst med sectio Mamma med stor blödning > 1000 ml.



Barn som tillmatas med ersättning, där mamman vill amma Barn med viktnedgång >10 % Barn som inte har sugit Sugsvaga barn Ikteriska barn Förstföderska med hemgång 48-72 timmar postpartum Mamma med behov av extra stöd, t.ex. tidigare dålig amningserfarenhet

BB-barnmorskan meddelar barnmorskan på BB-mottagningen.

Var generös med extra kontakt!



ReferenserWambach, K. Riordan, J. (2016). Breastfeeding and human lactation. Fifth edition Jones & Bartlett Learning, LLC.

Manell, R. Martens, PJ. Walker M. (2013) Core Curriculum for Lactation Consultant Practice. Third edition Jones & Bartlett, LLC.

Watson Genna, C. (2017). Supporting Sucking Skills in Breastfeeding Infants. Third edition Jones & Bartlett Learning, LLC

Baxter, R. (2018). Tongue-Tied: How a Tiny String Under the Tongue Impacts Nursing, Speech, Feeding, and More. First edition Alabama Tongue Tie Center

Svensson, K & Nordgren, M. (2011) Amningsboken. Natur & Kultur

Ehnfors, M., Ehrenberg, A. (2009). Kvalitetsindikatorer för omvårdnadsdokumentation i patientjournalen. Ingår i E. Idvall (red.), Kvalitetsinkikatorer inom omvårdnad. (kap. 4). Stockholm: Gothia.

Kylberg E, Westlund A-M, Zwedberg S (2014). Amning idag. Stockholm: Gothia.

Uvnäs-Moberg, K & Widström, A-M et al (2009). Early contact versus separation: effects on mother-infant interaction one year later. Berkeley Calif. Volym 36.

Mizuno, K & Mizuno, N & Shinohara, T & Noda, M (2004). Mother-infant skin to skin contact after delivery results in early recognition of own mothers milk odour. Acta Peadiatr 93: 1640-1645 (2004)

Moore, E R & Andersson, G C & Bergman, N (2009). Early skin-to-skin contact for mothers and their healthy newborn infants. Issue 1.

Granath, A & Johansson, G (1991). Vägen till lyckad amning. Royal College of Midwifes. Studentlitteratur.

Ekström, A (2005). Amning och vårdkvalitet, Breastfeeding and quality of care. Karolinska institutet, Stockholm.

Kaplan A, Hogg B, Hildingsson I, Lundgren I. Lärobok för barnmorskor.(2009) Kap:12. Studentlitteratur.



Weimers, L (2008). Amningsguiden. En guide om amning utifrån WHO/UNICEF:s 10 steg.

Grahn L. Amning, närhet och näring (2008). Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås.

Lättare att amma (2000). Folkhälsoinstitutet

Zwedberg S, (2010). Ville amma. Stockholms universitet

Velandia M, (2012). Parent-infant skin-to-skin contact studies: Parent-infant interaction and oxytocin levels during skin-to-skin contact after Cesarean section and mother-infant skin-to-skin contact as treatment for breastfeeding problems. Karolinska Institutet.

Bergman, N (The Practising Midwife 2005 Vol 8(9): 29). More than a cuddle: skin-to-skin contact is key.

Matthiesen, A-S et al (Birth 2001Vol 28: 13-18). Postpartum Maternal Oxytocin Release by Newborns: Effects of Infant Hand Massage and Sucking

Welles-Nyström B, et al (Acta Pediatric 2003; 92(3):320-6). Skin-to-skin contact may reduce negative consequences of "the stress of being born": a study on temperature in newborn infants, subjected to different ward routines in St. Petersburg.

Information som avser uppfödning genom amning eller med modersmjölksersättning, Socialstyrelsens SOSFS 2008:33. Hämtad 2019-10-29 från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/foreskrifter-och-allmanna-rad/2008_33.pdf

WHO tio steg för att främja amning 2018

Widström AM et al (2011). Newborn behaviour to locate the breast when skin-to-skin: a possible method for enabling early self-regulation. (Acta Paediatr. 2011 Jan; 100(1):79-85). Hämtad 2019-10-29 från: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20712833

Svensson, K (2001). Practices that facilitate or hinder breastfeeding. Stockholm. Hämtad 2012-03-09 från: http://hdl.handle.net/10616/40513

Roshini, R et al (2003). Effect of operative delivery in second stage of labor on breastfeeding success. (Birth2003 Vol.30:255-260) Hämtad 2012-03-20


https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20712833

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/foreskrifter-och-allmanna-rad/2008_33.pdf

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/foreskrifter-och-allmanna-rad/2008_33.pdf


från: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1046/j.1523-536X.2003.00255.x/full

Ostrom K M och Ferris A M. ( The American Journal of clinical nutrition: 1993; 58:49-53). Prolactin concentrations in serum and in milk of mothers with and without insulin-dependent diabetes mellitus.

Amning under barnets första levnadsvecka - Vårdprogram (2010). Landstinget i Värmland

Amningspolicy (2011). Landstinget i Värmland

https://vardgivarguiden.se/globalassets/behandlings stod/vardprogram/ brostkomplikationer/brostkomplikationer-amning

World Wide Webb

www.amingshjälpen.se

www.ammehjelpen.no

www.1177.se

www.tvillingklubben.se

Uppdaterat från föregående versionMaj-19: Reviderad av amningsgruppen, uppdaterat länkar och innehållsförteckning samt gått igenom och ändrat teckensnitt i hela dokumentet. Länkar i referenser och referenser kommer att uppdateras hösten -19Sept-17: under kapitlet Tillmatning, är allt nytt under rubriken Utfasning av modersmjölkersättning.Juli-16: De största revideringarna är: All text under Bakgrund Calmaflaska är nytt. Under Bakgrund/Syfte, förtydligat 9:e punkten. Tagit bort hänvisning i 2:a punkten under ”Amningsanamnes…”. Sista punkten bort under Hud mot hud/Omv.åtg. Lagt till 2:a punkten under Viktnedgång >10 %, ”Om tillmatningen efter amning behövs…”. Lagt till om storlek på brösttratt under omv.åtg, under Pumpning+tagit bort 5:e punkten, ersatt med ”mamman ska pumpa…” + ändrat till dubbelpumpning… fördelaktigt”. Tagit bort 5:e punkten under Anknytning/separation barn-förälder, ersatt med ”barn som tillmatas med ersättning,…”. Länk bort under Tillmatning/Omvårdnadsåtgärder för koppmatning, i sista punkten. Länk till pat.info amningsnappar.Nov-15: ändrat textsnittet till Arial 11.Utarbetad av amningsgrupp i Hallands sjukhus (Katrina Imberg, Sara Bergstrand-Karlsson, Eva Dahl & Helen Ström-Töttrup


https://vardgivarguiden.se/globalassets/behandlingsstod/vardprogram/brostkomplikationer/brostkomplikationer-amning

https://vardgivarguiden.se/globalassets/behandlingsstod/vardprogram/brostkomplikationer/brostkomplikationer-amning

amning och anknytning 0-7 dagar postpartum – kk...

Documents