Karin Lundén, 2014

Anknytning och omsorgssvikt.

Karin Lundén, FD

karinlunden@comhem.se

Karin.Lunden@socwork.gu.se

Karin Lundén, 2014

Viktiga företeelser

Barn utvecklas i relation Barns hjärna utvecklas i relation Omsorgssvikt utvecklas i relation Barn läker i relation Det tar många år innan en felutveckling hos

små barn blir synlig Förstå det vi ser i förhållande till omsorgssvikt Tidiga insatser hjälper

Karin Lundén, 2014

Föräldrars utvecklingsstöjdande uppgifter Neurala processer

Erfarenhetsberoende Erfarenhetsförväntande Användningsberoende Scheman

Kognitiv utveckling Perception Minne Informationsprocessande

Socio-emotionell utveckling Temperament Självreglering Mentalisering

Karin Lundén, 2014

Ekologisk/transaktionell modell

En möjlighet att förstå hur faktorer på skilda nivåer i barnets omgivning interagerar med

varandra och hur de sedan bidrar till riktningen på barnets utveckling

Varför anknytningsteori

En metateori Förklarar människans utveckling i väsentliga

avseenden Förklarar också hur utvecklingen går i icke

önskvärd riktning Har stabil forskningsmässig grund att stå på

Karin Lundén, 2014

Karin Lundén, 2014

Anknytning

Beteendesystem Anknytningssystem Explorativt system

Omsorgssystem Strategier för att få tillgång till förälder

Organiserade mönster Desorganiserade mönster

Inre representationer - inre arbetsmodeller Sitt eget och andras beteende Sig själv som älskansvärd, värdefull och accepterad Andras känslomässiga tillgänglighet, intresse och villighet att

skydda

Karin Lundén, 2014

Omvårdnadssystem

Lyhört för barns signaler – villkorslös Begränsad lyhördhet för barns signaler -

villkorad omvårdnad Skrämd/skrämmande omvårdnad

Karin Lundén, 2014

Viktiga egenskaper hos föräldrar

Reflexiv förmåga Känslomässig tillgänglighet Utgöra en trygg bas

Karin Lundén, 2014

Anknytningsmönster - barn

Organiserad trygg anknytning

Organiserad otrygg anknytning

Icke-organiserad anknytning

Trygg anknytning

Undvikande anknytning Ambivalent anknytning

Desorganiserad anknytning

(kontrollerande anknytning)

Karin Lundén, 2014

Anknytningsprocessen

0 - 2 mån.

3 - 6 mån.

7 mån. - 3 år

3 + år

Föranknytning

Anknytning i vardande

Anknytning - tydlig

Målinriktat partnerskap

Anknytning – lite större barn

Har en tro på att kommunikationen med anknytningspersonen är ”öppen”, dvs. man kan berätta vad som helst utan att bli avvisad

Vet att tillgänglighet är möjlig Vet att anknytningspersonen kommer att

svara konstruktivt på en kontaktförsök eller rop på hjälp

Karin Lundén, 2014

Anknytning - ungdomar

Anknytningsbeteende Relationen till föräldrarna Kamratrelationer

Karin Lundén, 2014

Desorganiserad anknytning - erfarenheter

Adopterade barn Familjehemsplacerade barn Barn där föräldrarna strider

Karin Lundén, 2014

Karin Lundén, 2014

Förelöpare till desorganiserad anknytning Omsorgssvikt Tonårsföräldraskap Alkoholmissbruk Psykisk sjukdom inklusive depression

Karin Lundén, 2014

Omsorgssvikt

Föräldrarna eller de, som har omsorgen om barnet, skadar det fysiskt o/e psykiskt eller försummar det så att barnets hälsa

och utveckling är i fara

Karin Lundén, 2014

Omsorgssvikten består av

En allvarlig dysfunktion i föräldraförmågan Och en väsentlig störning i föräldra - barn

relationen

Karin Lundén, 2014

Hur vanligt förekommande var olika former av omsorgssvikt?

Vanligast förekommande var fysisk vanvård m.m.

Känslomässig otillgänglighet i föräldra - barn relationen kom därnäst

Försummelse m.m. var relativt vanligt före-kommande

Fysisk misshandel m.m. förekom sällan

Karin Lundén, 2014

Fysiska övergrepp

Brott på armar, ben, revben, huvud och dylikt (0/386) ”oförklarliga” blåmärken (11/386) ”oförklarliga” brännsår (3/386) Märken efter människobett (1/386) Märken efter fysisk bestraffning (1/386) ”oförklarliga” rodnader och irriterade hudpartier (9/386) Rivmärken eller hudavskrapningar kring mun, läppar, ögon

eller genitalier (2/386)

Karin Lundén, 2014

Fysisk vanvård

Barnet Får skrika väldigt länge innan det tas upp (10/386) Byts inte på som det ska (9/386) Verkar smutsigt och luktar illa (75/386) Har inte för årstiden adekvat klädsel (56/386) Verkar ovanligt hängig och trött (58/386) Går inte upp i vikt utan att det finns någon organisk orsak (21/386) Blir lämnat ensam utan vuxen tillsyn (5/386) Hämtas inte från dagis (10/386) Får för lite eller endast oregelbundet mat (17/386) Får för mycket mat (20/386) Föräldrarna sköter inte BVC-kontrollerna och/eller går inte till

doktorn med barnet vid sjukdom (72/386)

Karin Lundén, 2014

Försummelse

Barnet hålls i perioder hemma p.g.a. att föräldern ”behöver ha barnet hos sig” (22/386)

Barnet blir aktivt hindrad samvaro med andra barn och/eller andra vuxna (20/386)

Barnet passas av ett stort antal skiftande eller tillfälliga vuxna (28/386)

Barnet blir ofta passat av större syskon eller andra barn (36/387)

Barnet har varit med om att förälder/na misshandlats eller åsett annat våld i hemmet (29/386)

Barnet har ofta passats av personer som varit påverkade av alkohol, narkotika eller psykofarmaka (21/386)

Barnets dagliga liv är präglat av oförutsägbarhet (88/386)

Karin Lundén, 2014

Känslomässig otillgänglighet

Barnet blir känslomässigt avvisat av föräldrarna (129/386) Barnets föräldrar är bara i begränsad omfattning i stånd till att

reagera på barnets känslor och signaler (158/386) Barnet ignoreras aktivt av föräldern (33/386) Föräldern hotar barnet med ”förlust av kärlek” och/eller att barnet

kommer att mista viktiga relationer (21/386) Föräldern/na hotar med att gå ifrån eller lämna bort barnet (23/386) Barnet hotas med våld/stryk (11/386) Barnet beskrivs på ett kränkande sätt (56/386) Förälder/na förhåller sig i perioder direkt fientligt till barnets

behov (29/386 Vid upprepade tillfällen avvisar föräldern/na barnet eller svarar

inte adekvat på dess kontaktförsök (72/386) Vid upprepade tillfällen visar föräldern/föräldrarna att den/de inte

förmår möta barnet ”på dess nivå” (90/386)

Att mäta anknytning hos vuxna

Självskattningsformulär Intervjuer

AAI – Adult Attachment Interview IAS – Intervju om Anknytningsstil (Attachment

Style Interview – ASI)

Karin Lundén, 2014

IAS – intervju om anknytningsstil

Kvaliteten på förhållandet Kvaliteten på nära relationer Förmåga att skapa och vidmakthålla relationer Trygg, ambivalent och undvikande

förhållningssätt i relationer Övergripande anknytningsstil

Karin Lundén, 2014

Anknytningsstil

Trygg Otrygg ambivalent Otrygg undvikande Dubbel/desorganiserad

Karin Lundén, 2014

IAS som en del i utredningar

Blivande adoptivföräldrar Blivande familjehemsföräldrar Omsorgssviktande föräldrar

Barnavårdsutredningar Hemtagningsbegäran

Inför placering Inför behandling I familjerättsliga sammanhang

Karin Lundén, 2013

Forskningsspörsmål

Hur stor andel av blivande familjehems-föräldrar har en trygg anknytning

Hur stor andel familjehemsföräldrar, som redan har barn placerade, har en trygg anknytning

Hur många familjehemsföräldrar med trygg anknytning lever samman med någon med betydligt otryggare anknytning

Karin Lundén, 2013

Preliminära slutsatser

En stor andel av blivande familjehemsföräldrar hade en trygg/något otrygg anknytning

En nästan lika stor andel hade dock en väsentligt otrygg anknytning

En stor andel hade redan barn placerade hos sig. Det är rimligt att anta att de redan blivit utredda. En alltför stor andel av dessa familjehemsföräldrar visade sig ha en väsentligt otrygg anknytning

Behovet av att mäta familjehemsföräldrars anknytning som ett led i utredningen är stort

Karin Lundén, 2013

Karin Lundén, 2014

Referenser i korthet Bifulco, Jacobs, Bunn, Thomas & Irving (2008). Attachment Style Interview

(ASI). A support-based adult assessment tool for adoption and fostering practice. Adoption & Fostering. Vol. 32, nr 2, s. 33-45.

Broberg, A., Granqvist, P.,Ivarsson, T. & Risholm Mothander, P. (2006). Anknytningsteori . Betydelsen av nära relationer.

Cassidy, J. & Shaver, P. R. (2008). Handbook of Attachment. Theory, Research and Clinical applications.Second Edition.

Dozier, M., Stovall, K.C., Albus, K., & Bates, B. (2001). Attachment for infants in foster care: The role of caregiver state of mind. Child Development, 72, 1467–1477.

Dozier, Grasso, Lindheim & Lewis (2007). The Role of Caregiver Comittment in Foster Care: Insights from the This Is My Baby Interview.

Fonagy, P. & Target, M. (1997). Attachment and reflective funciton: Their role in self-organization. Development and Psychopathology, nr. 9, s. 679-700.

Lundén, K. (2010). Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn. Vad kan vi lära av forskningen?

Schofield, G. & Beek, M. (2006). Attachment handbook for foster care and adoption. London: BAAF