alla filmers filmhandledning! - svenska filminstitutet€¦ · hur skulle du vilja beskriva fil-men...

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

Filmupplevelsen och dess innehållDirekt efter filmvisningen är det naturligt att samtala omhur eleverna upplevde filmen och känslan av att se dentillsammans. Då kan de spontana intrycken fångas uppoch alla kan få komma till tals i korthet innan man gårvidare och fördjupar resonemangen. Det blir ett tillfälleatt ”prata av sig” innan man kan gå vidare och ytterligareutvecklar resonemangen.

• Vad handlade filmen om? Var det någon särskild personeller scen som gjorde starkare intryck än andra? Vilkakänslor satte den igång? Hur skulle du vilja beskriva fil-men i sin helhet? Var filmen traditionell, det vill sägahade den en form man kände sig bekant med eller varden formmässigt utmanande?

Yngre eleverFör yngre elever kan man sätta igång ett arbete kring fil-men genom att låta barnen teckna, måla eller på annatsätt uppmuntra till kreativt skapande, kanske efter attförst ha berättat om vilka scener som de fångades av vil-ket läraren kan skriva upp på tavlan och på så sätt skapaen tidsaxel som även kan synliggöra filmens höjdpunkter(och för äldre elever, dess berättarstruktur).

•Att formulera och beskriva det man sett i ord eller bild

Alla filmers filmhandledning!

Film i skolan tar fram handledningar till filmer inom

olika genrer och teman samt för alla åldersgrupper.

Samtidigt ökar intresset för film i skolan, lärare efter-

frågar alltfler filmer efter eget huvud och önskan. Och

det är bra. Men hela repertoaren har vi på Film i skolan

inte möjlighet att täcka.

Så syftet med denna text är därför att utgöra en ge-

nerell och allmän handledning som kan användas som

stöd för diskussion i klassrummet efter en filmvisning

och i närstudier av en film - när ni inte hittar en hand-

ledning till just den film ni söker.

Avsikten är inte att spänna över alla specifika teman

utan texten bör ses som en inspirationsguide för att

locka till tolkning, analys och samtal. Några viktiga tek-

niska begrepp och vedertagna filmtermer tas upp och

förslag ges på ingångar till hjälp att närma sig filmens

uppbyggnad och tematik.

Lycka till och kom gärna med kritik och tankar!

Tänkt för åk 1 till och med gymnasiet

EN FILMHANDLEDNING AV

LOUISE LAGERSTRÖM / ANDREAS HOFFSTEN

Foto: Caroline Eriksson.

stycken hållit fast vid ett filmberättande som växt framunder 1920-talets dynamiska filmindustri i USA. Mycketav den film vi ser på bio idag domineras fortfarande avdetta klassiska hollywoodberättande som kommit att blien outtalad överenskommelse mellan filmskapare och pu-blik kring hur en filmberättelse ska utformas.

Filmens konstruktion består av vissa elementära bygg-stenar som klippning, ljudläggning och så vidare. Här föl-jer en kortfattad summering av några viktiga filmtekniskatermer, och förslag på hur man kan gå vidare utifrån dessa.

Klassisk HollywooddramaturgiDen klassiska dramaturgiska modellen för filmberättandehar sitt ursprung i det antika grekiska dramat. Trots syn-bar enkelhet så innehåller hollywooddramaturgin en av-sevärd komplexitet men man kan beskriva den mycketschematiskt som att filmen vanligen är uppbyggd i föl-jande partier:

1. Vinjett: Miljöer och stämningar etableras. Före eller isamband med förtexter. 2. Anslag: Konflikten och huvudkaraktären/karaktärernaetableras. 3. Fördjupning: De olika karaktärerna och deras drivkraf-ter blir tydligare.4. Upptrappning: konflikten trappas upp, ev sidohistorierberättas och birollerna etableras/fördjupas.5. Klimax: konflikten står på sin spets och utgången äroviss. Man brukar tala om begreppet Point of no return.6. Upplösning: konflikten löses. Straff och belöningardelas ut till hjältar/skurkar.7. Avtoning, slutsatser historiens tematiska och moraliskakontenta.

• Utifrån detta kan man schematiskt diskutera hur huvud-konflikten presenteras. Hur karaktärerna presenteras.Hur skapas sympati/antipati med karaktärerna? Hur eta-bleras miljön och vilken funktion har birollerna för histo-


ger en djupare förståelse och lyfter fram det som verkli-gen berörde och gjorde intryck. Vad var det för värld somskildrades? Vilka befann sig i den? Hur var filmen gjord?Vanlig spelfilm, animerad, leranimerad, dataanimeradeller kanske en blandning? Var det en berättelse byggd påfantasi eller verklighet?

• För yngre barn fungerar det oftast bäst om de får rita enbild av en scen i filmen som de gillade eller berördes avsom utgångspunkt för ett vidare samtal kring filmen.

• Tänkte eleverna på något särskilt kring klippningen, fil-mens ljudbild, musiken?

Låt barnen gå in i någon enskild scen eller karaktär somde fastnade för och fördjupa den genom att låta dem be-skriva scenen eller karaktären i bild.

• Hur fungerar förhållandet mellan hur karaktärerna serut och hur de är på film? Var figurerna/personerna någrasom barnen redan har förhållande till, i så fall vilket? Villde kanske själva göra rollspel med inspiration från filmende sett? Eller till och med filma själva?

Ett lite mer tidskrävande men spännande sätt att jobba äratt vända på processen och bestämma tillsammans medeleverna vad man vill fördjupa sig i och jobba vidare meddetta. Tematik, form, jämförelse mellan bok och film, fil-mhistoria etc. Låt flera mindre grupper ta sig an varsitttema för att göra det hela mer greppbart. Koncentrera erpå någon aspekt av filmen som särskilt fångade elevernasintresse.

Filmens byggstenarFilmmediet har under dess över hundraåriga historia ex-perimenterat med längd, format och berättargrepp. Där-med har den skapat ett rikt spektrum av alternativ ochmöjligheter i sitt berättande. Samtidigt har den i långa

Die W

elle

Oceans

En katt i Paris

Liverpool Goalie


rien. Hur blir vi känslomässigt engagerade i karaktä-rerna? Var kommer vändpunkten? Accepterar vi konflik-tens lösning och berättelsens moraliska slutsats?

Redigering & MontageDet är i redigeringen som filmens slutliga form skapas ochdär alla pusselbitar (scener och bilder) fogas samman. Fil-mens rytm och dynamik skapas genom en växelverkanmellan olika sorters bildutsnitt. Scenernas och bildernasplacering i förhållande till varandra kallas filmens mon-tage. I kontrast mot eller i förhållande till varandra får bil-derna nya innebörder som kan vara psykologiska ellersymboliska.

I klassiskt filmberättande finns en strävan att göraklippningen så osynlig och smidig som möjligt. Man villuppnå en kontinuitet som inte stör eller konfronterarberättarflödet. Genom denna ”continuity editing” förhål-ler sig berättandet både rumsligt och tidsmässigt kronolo-giskt. Allt för att åskådaren lätt ska kunna orientera sig.Det kan gälla inom en scen eller scener emellan. Vi behö-ver inte se en persons alla förehavanden, exempelvis hurnågon kliver upp ur sängen och sedan följs ruta för rutamot en dörr för att förstå att det finns en kontinuitet. Detkan räcka med uppstigandet och sedan att personen sittervid köksbordet för vår förståelse. Denna ellips kan justräcka sig både över längre tid, dagar, år eller epoker ochvi kan fortfarande orientera oss.

Mot denna kontinuitetregel ställs klippning som tvär-tom vill bryta upp både tid och rum. Många filmer arbetaristället med uppbruten kronologi. Extremen är när helaberättelsen är en flash back eller hoppar obehindrat mel-lan olika tids- och rumsplan.

En film är hänvisad till en begränsad tid för att berättasin historia. Vissa avsnitt ur historien lyfts ur och lämnartomrum ”ellipser” som åskådaren fyller i själv.

• Studera hur filmen är klippt. Synligt eller osynligt, smi-digt eller är de ”jump cuts”, hastiga och inte helt logiska.Plocka ut en scen från en dvd-film och beskriv i detalj vadsom händer i bild och beskriv hur den är gjord, vad somfinns i bild. Hur kameran är placerad, vilken rytm somfinns i sekvensen.

Mise en scèneTerm från teatervärlden som även appliceras på film. Denkan ses som det samlade namnet för allt som syns i enscen ur en teknisk funktionell mening. Miljö, scenografi,ljus, hur skådespelarna förhåller sig till varandra ochomgivningarna (regi), kamerainställningar, kameravink-lar och bildutsnitt. Men Mise en scène kan också innefattamer abstrakta element som känslor och stämningar. Alltsåden samlade information som ges i scenen ger oss ledtrå-dar och förståelse för att tolka och skapa en berättelse.

• För publiken blir filmens mise en scène en kompass föratt orientera sig. Fundera över hur filmen arbetar medscenografi och miljöer. Hur etablerar man miljöerna?Finns det kontraster som arbetar mot varandra?

ProduktionsdesignProduktionsdesignern arbetar oftast nära filmens produ-cent och regissör med förproduktionen innan självainspelningen startar. Tillsammans med fotograf, sceno-graf, rekvisitör, attributör, art designer och ateljéchef för-

bereds inspelningsplatsen in i minsta detalj. Här finnsockså scriptan som håller reda på kontinuiteten i inspel-ningen och uppmärksammar så att inte ”klaff-fel” uppstårmellan tagningar eller då man inte spelar in scenerna ikronologisk ordning. Klassiska klaff-fel är t ex plåster somflyttar på sig eller cigaretter i olika mungipor.

Miljöer och scenografi signalerar alltid någonting ochger publiken associationer. Kanske är berättelsen förlagd ihistorisk tid där man bemödat sig om att återskapa enepok genom igenkännbara tidsmarkörer. Ibland väljerregissören kanske en estetik utifrån dess förmåga attskapa en stämning snarare än realism. Som att låta en ret-roinspirerad miljö utgöra fond åt en modern berättelse.

• Specifika miljöer kan utgöra ett naturligt slagfält för fil-mens personer och konflikter. Vissa återkommer gång pågång på grund av deras inneboende laddning. Som hem-met, skolan eller fängelset. Platser som skapar kollisioneroch friktioner. Ett instängt utrymme eller utsatthet i enviss typ av natur. Vad bidrar valet av spelplats med för fil-mens dramatik?

• Fundera över om miljöerna fungerar understödjande tillberättelsen på ett naturligt realistiskt sätt, eller om mil-jöerna har en mer estetisk funktion. Om en tidsepok förtillfället är trendig, som 70-talet varit i reklam och filmkan just den stilen användas även om filmen förvissoutspelar sig i nutid eller i ett mer påhittat universum.

Ljussättning, fokus och bildutsnittKameravinklar, kamerarörelser och bildkomposition ärresultatet av de val som regissör och fotograf gör för attberätta på ett specifikt sätt.

Regissören Orson Welles skapade filmhistoria då han isin film ”Citizen Kane” från 1941 på ett helt nytt sättanvände sig av djupfokus. Åskådaren kan samtidigtbetrakta alla lager i ett rum, förgrund, bakgrund och alltdäremellan med samma skärpa. Welles uppmärksamma-des också för sitt specifika användande av tagningar urlåga vinklar (low-key), det som på svenska kallas grodper-spektiv. Motsatsen kallas fågelperspektiv.

En kameras vinkel kan vara objektiv eller subjektivberoende på vilket perspektiv man vill berätta ur. Självabilden kan ha olika ’utsnitt’ där man främst talar om hel-bild, halvbild, närbild och extrem närbild.

• Studera vad kameran fokuserar på? Hur arbetar filmenmed djupet i bilden? Vad lyfts fram och vad finns i bak-grunden? Är kameraarbetet dynamiskt och annorlundaeller traditionellt växlande mellan hel, halv och närbild?Vad spelar valet av kameravinkel för karaktärers statusoch maktförhållanden?

Djupfokus i Citizen

Kan

e.


• Hur arbetar filmen med ljuset? Är det ett naket avslö-jande ljus eller ett suggestivt förskönande? Hur arbetarman med kontraster som ljus/mörker, sol/skugga? Hurbelyser man material, människor och miljöer? Använderman ljuset för att skapa atmosfär av olika typ, vilka?Framhävs någon särskild färg eller ton som för känslan inågon speciell riktning? Finns det ljus som signalerar års-tid, geografisk plats eller tid?

LjudLjudläggningen har ofta större betydelse för upplevelsenän man som publik är medveten om. Atmosfäriska ljudfrån en stad eller från naturen, sorlet i en folksamling ellerslamret vid ett frukostbord. Ibland tas ljudet, den taladedialogen inte inräknat, upp av ljudtekniker på plats ochöverensstämmer med den befintliga scenen. Men överlagär ljudet bearbetat och pålagt efteråt.

Om dialogen inte är tydlig får man göra pålägg, ellereftersynk efteråt. Detta är särskilt förekommande i ameri-kanska actionfilmer medan man i svensk film vill undvikapålagd dialog för att en känslomässig dimension går förlo-rad när skådespelarna befinner sig i en ljudstudio iställetför på inspelningsplats. Med allt vad det innebär av inten-sivt skådespeleri och unik energi.

Filmljud är starkt manipulerat och en pågående balans-akt för att bestämma vad som ska uppfattas starkare ännågot annat. Både volym men också hur ljuden är mixadeinom en scen styr vad åskådaren fokuserar på och påver-kar exempelvis hur vi uppfattar avstånd både i bilden ochi det rum som hörseln skapar.

Ljudet kan både arbeta med eller mot bilden. I ellerutanför rummet. I skräckfilm arbetar ljudet till exempelbåde förebådande för att få publiken på tå samtidigt somman blir överraskad av plötsliga ljudeffekter.

Men ljudet handlar också om hur vi upplever olikaföremåls textur, ytor och storlek. Fotsteg låter olika bero-ende på vad för slags sko en person bär. Om personen ärstor eller liten, om den går eller springer osv. Man talaräven om ett filmljuds klangfärg, dess särskilda karaktäroch känsla men även hur man spelar in och ljudlägger skå-despelarnas röster.

• Filmljudet, som inte fanns vid filmens födelse, är idag enfundamental, komplex och vital del av filmberättandet.Något som styr vår perception, påverkar våra känslor ochfärgar vår filmupplevelse. Fundera över och diskutera dessbetydelse och vad den bidrar till för er filmupplevelse. Väljnågra scener ur filmen och lyssna igenom ljudarbetet. Hurligger dialogen, hur har man jobbat med effekt ochatmosfärljud? Vad ligger långt bak respektive längre frami ljudmixen? Hur återspeglas ljudet i det som sker i bildoch vice/versa?

MusikNär man studerar film brukar filmmusik delas in i tvåhuvudkategorier. Den ena är diegetisk musik som uppfat-tas som en realistisk och befintlig del av det fiktiva berät-tandet. Exempelvis någon som spelar på ett piano ellerlyssnar på det befintliga ljudet av en radio eller stereo. Diträknas också en filmkaraktärs minnen eller inre upplevel-ser av ljud. Musiken befinner sig där och då i det filmiskarummet. Den icke-diegetiska musiken är den som befinner sig

utanför filmens handling, den som uppfattas av oss i

publiken men inte av filmens aktörer. De två varianternakan överlappa varandra. I filmer där musiken förekommersom sångnummer eller renodlade musikalfilmer är musi-ken diegetisk om den framställs som en konkret del avhandlingen. Men kan också vara icke-diegetisk om despeglar inre skeenden hos personerna i filmen.

• Försök identifiera filmens diegetiska/icke diegetiskamusik. Vilken roll hade filmens soundtrack? Om ni hartillfälle att bara lyssna på filmen i stycken, hur tolkar niljuden? I vilken riktning för ljudet eller musiken er?

• Roa er med att stänga av ljudet på en film. Vilka ljudkänner ni instinktivt skulle passa? Vilka grepp tänker ni eratt man fick vara tydligare med när filmen i sin barndomsaknade ljud (även om den självfallet aldrig var tyst).

KostymPå film finns förstås en medveten tanke bakom karaktärer-nas kläder, smink och andra attribut. Man kan utifrån klä-derna placera karaktärerna i historisk tid, i ett socialt sam-manhang och kanske också få en aning om något av deraskaraktär. Kostymeringen kan också användas förenklat föratt signalera stereotyper och klichéer. God är oftast vit-klädd, svart synonymt med ond.

• Genom kostymen kan en karaktärs förvandling, yttreoch/eller inre resa åskådliggöras och tydliggöras. Hurmånga askungeförvandlingar har vi inte sett filmhjäl-tar/hjältinnor genomgå? Fundera över hur kostym bådesignalerar ett socialt sammanhang och även verkar karak-tärsdanande. Beskriv presentationen av karaktärerna ochderas utveckling utifrån deras kostym och mask. Vad villfilmen berätta med just denna films kostym? Vad berättarden om tid, socialt sammanhang och kulturell kontext?

Med eller mot traditionen?Beskrivningen av filmens olika berättarverktyg utgår ovanfrån det klassiska hollywoodberättandet som fortfarande

Luke Skyewalker & Darth Vader

Sim

ba & Scar i Le

jonk

unge

n


är ett rådande ideal inom den breda biograffilmen. Likaintressant är att diskutera filmer som bryter mot dettainvanda berättarkoncept. Filmer som arbetar med bådeett uppbrytande av bilden, scener och hela filmens krono-logi. Kanske rör man sig både mellan olika tids- och rum-splan. Eller varför inte en historia som börjar med slutet?

Filmens språk har byggts upp av konventioner för publi-kens förståelse. Vi känner i ryggmärgen hur en film pre-senteras, byggs upp och upplöses. Äldre filmer lutade sig iännu större utsträckning än nutida mot denna beprövadeformel. När eftertexterna rullar vill man ha en tillfreds-ställd publik. Stora filmbolag använder sig ofta av en test-publik för att se hur exempelvis ett slut slår an hos enbred publik. Är missnöjet stort ändras slutet.

Samtidigt har alltid filmskapare utmanat både formoch innehåll och inte i första hand strävat efter publikensgillande eller boxoffice-rekord. Filmindustrin, som bestårav producenter, finansiärer från olika sektioner med olikakommersiella intressen; distributörer och i slutändan bio-grafägare – väger dock som regel alltid konstnärligaambitioner mot ekonomiska hänsyn.

• Diskutera hur detta märks hos den film vi ser idag. Hurser det breda kommersiella filmutbudet ut? Är de filmersom erbjuds på biograferna stöpta enligt ett likartat kon-cept? Är det skillnad på vad som visas i storstäderna ochresten av Sverige? Kan det vara positivt att filmer följerett gängse recept? Att vi i publiken instinktivt obehindratkan känna igen oss i dem? Vilka nackdelar för det medsig? Hur skulle ni beskriva filmer som försöker bryta meddet invanda? Ge exempel.

Filmens idéinnehåll – tematik och värdegrundVärdegrund handlar om kollektivets gemensamma mora-liska och etiska värderingar. Som nation, organisation,folkrörelse eller annan grupp utifrån faktorer som reli-giösa eller ideologiska grundvalar. Skolan har som måloch uppgift att medvetandegöra eleverna om dessa frå-gor. ”Eleverna ska få möjlighet att utveckla sin förmåga

att reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiskavärden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.” står det iLGR 11 och det exemplifieras med att det kan uppnås i åk1-3 genom att utforska ”Skildringar av livet förr och nu ibarnlitteratur, sånger och filmer”.

Man talar om värdepedagogik. Skolverket nämner blandannat på sin hemsida att de vill verka för att sprida kunskapom skolans värdegrund och de sätter upp några kriteriereller ledord som också lämpar sig väl för att integrera i film-diskussioner. Här är några exempel:

• Mänskliga rättigheter och människors lika värde• Demokratifrågor• Etik och moral• Grupptryck och kamratskap

• Med utgångspunkt från en film man just sett. Vems värde-grund presenteras och är förhärskande? Vad bygger dessavärderingar på – etnicitet, kön, religion, social tillhörighet,filosofiska teorier, politiska åsikter eller andra ideologier?

• Förekommer olika värdegrundsuppfattningar i filmen?Vilka i så fall? Uppstår några motsättningar mellan dessa?

• Filmen innehåller ofta tydliga och underliggande budskapsamtidigt. Hur arbetar filmen associativt när det gällerdessa frågor? Vilka uttryck ses i kroppar, utseenden, rörel-ser och kamerans förhållande till det gestaltade? Kan manvisualisera och förmedla en värdegrundsidé genom karak-tärernas sätt att vara och röra sig?

• Värdegrunder är – trots att ordet syftar på något funda-mentalt, självklart och slitstarkt – också föränderliga ochpragmatiska. Vi lever i en snabbrörlig omvärld och våra vär-deringar måste både värnas och omvärderas för att intemista sin legitimitet. Ser vi förskjutningar i vår värdegrund?Är de möjliga att upptäcka medan de pågår? Vad beror depå tror ni? Finns exempel på värdegrunder som trots alltbevaras även då världen och vi förändras?

Scen ur Elina - som om

jag inte fanns.


Genus & jämställdhetEn central utgångspunkt är att diskutera film utifrån könoch könsmaktsordning. Dela in eleverna i mindre grupper.Inte minst för att alla elever ska känna sig bekväma ochkomma till tals. Välj sedan en eller flera frågeställningar.Det handlar inte om att finna rätta svar utan om att sättaigång ett samtal utifrån det man har sett. Kanske manföredrar att omsätta sina funderingar i ord eller rollspel föratt bättre klargöra hur man resonerar.

Vem har huvudrollen/huvudrollerna?

Hur ser skildringen av män respektive kvinnor ut i filmen?Vems perspektiv intas? Vilka stereotyper eller karaktärersom går mot gamla stereotyper skildras?

Finns det något maktspel mellan könen i filmen?

Hur tar sig detta uttryck? Hur skulle ni beskriva en manligrespektive kvinnlig hjälte?

Perspektivförskjutning

Vad skulle hända om man vände på alla perspektiv ochbytte ut tjejer/kvinnor mot män/killar eller vice versa?

Vem identifierar vi oss med?

Behöver det vara någon av samma kön? Behöver vi överhu-vudtaget denna uppdelning? I en tid då genustänkande skavara en självklar del för barn i förskola och skola, är detnågot eleverna bär med sig. Hur tänker ni kring diskussio-nen kring könsneutral uppfostran? Pronomenet ’hen’ harbörjat användas av en del vuxna för att inte pålägga sinabarn en fast könsroll redan från bebisstadiet. Hur tänker nikring detta? Inom konst och film borde gränserna egentli-gen kunna vara mer uppluckrade, men är de det, eller tvär-tom? En diskussion kring det könsneutrala ”hen” har pågåtten tid och bland annat använts i litteratur för unga ochbarn. Hur skulle det fungera i film? Kan en karaktär varahelt könsneutral?

Könsmaktsordningen

Hur kommer det sig att filmer ser ut som de gör? Vembefinner sig bakom kameran, skriver manus, produceraroch regisserar? Finns det en traditionell syn på vem somgör vad vid en filminspelning? Vem är scripta, ljussättare,kostymör, maskör, elektriker – bara för att nämna några.Vilka förebilder har tjejer respektive killar inom dessaområden? Svenska Filminstitutet för och tillhandahållerstatistik kring genusfördelning i film; regi, manus, produ-cent.

Bechdeltestet

Att filmmediet dominerats av män sedan den föddes föröver hundra år sedan är uppenbart. Därför är det framförallt ur ett kvinnligt perspektiv som nya funderingar väcktsoch feministiska aspekter undersökts. Ett roligt test mankan göra för att komma fram till hur en film framställerkvinnor är Bechdeltestet. Idén härstammar från den teck-nade serien ”Dykes to Watch Out For” i mitten av 80-talet.

För att en film skall kunna kallas feministisk bör följandekriterier uppfyllas:

1. Ha minst två namngivna kvinnliga karaktärer …2. … som talar med varandra3. … om något annat än män

• Vilka etablerade och cementerade normer finns inomfilm, både vad gäller produktionen och den färdiga fil-men?

Läs mer om jämställdhetsarbete inom filmproduktion ochDorismanifestet: http://dorisfilm.se/.

Kulturmöten/KulturkrockarDe flesta filmer bygger på en inneboende konflikt somblir själva berättelsens utgångspunkt och motor. Det kanockså handla om positiva möten som leder vidare och gerlärdom. Dessa möten eller ’krockar’ om man så vill kanvara av kulturell, religiös, politisk, etnisk, nationell ellerideologisk karaktär. Tradition och historia visavi nuet ochframtiden.

• Vem skildras? Vilka motsättningar finns? Vems perspek-tiv intar filmen? Vilka värderingar befästs? Vilka etno-eller genusnormativa perspektiv utgår man ifrån? Var ärfilmen gjord? Vem skildras av vem?

• Hur ser filmens samhälleliga, historiska, religiösa &etniska kontext ut? På vilket sätt beskrivs etnicitet,klasstillhörighet och kön? Vilka motsättningar finns? Hurbeskrivs dessa? Vilka hinder målas upp?

• Fundera vidare på hur vi bygger upp vår identitetutifrån just dessa kriterier?

Gabourey Sidibe i Pr

ecious

.Judit W

eegar och Julia Sporre i Tu

engå

nger stark

are.

Filmens berättelse – manus, litterära för-lagor och den subjektiva eller objektiva dokumentären

ManusManus är grunden till en film och det ligger inte sällan ettlångt manusarbete innan man ens börjar förbereda fil-minspelningen. Manus kan se väldigt olika ut men inne-håller oftast dialog, scenanvisningar, scenangivelser menibland också tankar kring kameraarbete och t o m färdigastoryboards (en serievariant av den tänkta filmen). Detkan finnas regianvisningar och annan bakgrund som skallstödja filmskapandet. Manuset kan vara skrivet avsärskilda manusförfattare eller grupper av författare ochdramaturger men det är också vanligt att regissörer självaskriver sina manus och man får då en mer personligt fär-gad film.

Det finns också filmare som arbetar skissartat och somimproviserar fram delar av filmen under inspelningen.Med tanke på filmens komplexitet så kan detta vara enganska riskabel metod, men naturligtvis också givandenär det lyckas.

• Det är inte ovanligt att filmmanus publiceras i bokform,speciellt i USA. Läs gärna manus och jämför med den fär-diga filmen. Skriv enkla egna filmmanus och filma!

• Manuset är filmens mest osynliga byggsten för publi-ken. Hur tänker ni själva när ni ser en film kring tankear-betet bakom den?

Bok blir film – Från Bibeln till HungerspelenFilmen har utgått från litterärt material ända sedanbegynnelsen och gör så i högsta grad än idag. Pionjäreriscensatte bibliska berättelser och världsdramatiken över-fördes till film.

Idag ser vi den ena litterära guldkalven efter den andraomformas till film. ”Harry Potter”, ”Millennietrilogin”,”Twilight” och ”Hungerspelen” för att nämna några imängden. Populära böcker är givetvis frestande för films-kapare att sätta tänderna i. Inte bara har man en färdigberättelse, en kioskvältarroman har ju redan funnit sinpublik och har därmed krattat gången för en möjlig succéibland redan på planeringsstadiet. Väl filmatiserad harpubliken att ta ställning till en berättelse som användersig av andra berättargrepp än litteraturen.

• En film baserad på en litterär förlaga kan bli utgångs-punkt för både analys och jämförelse. Jämför bok och filmoch deras respektive sätt att berätta. Vilka är filmensunika medel för att förmedla känslor, tankar och miljöer?Hur översätter man grepp som tankar och inre monologtill bildmediet? Intar filmen andra perspektiv än boken?Hur skiljer sig beskrivandet av tid och olika berättarplanmellan bok och film? Vilka fördelar kan filmmediet haoch när drar filmen det kortaste strået när det kommer tillgestaltande?

• Om man gör jämförelsen med en films litterära förlaga,hur upplever man filmen då? Är karaktärerna och miljö-erna överensstämmande med ens egna bilder? Hur skildede sig åt? Vad gavs mer utrymme i respektive form? Kom-


mer ni på någon film som överträffat boken eller viceversa?

• När det handlar om klassiker som förlaga, vad i vår tidlockar oss i dessa texter? Vad berättar de om sin tid menockså vad den förmår säga om vår egen? Hur har filmarenrelaterat till originaltexten och vilka dramaturgiska ellerestetiska förändringar har gjorts för att eventuellt sättafilmen i ett aktuellt perspektiv?

Den subjektiva eller objektiva dokumentärfilmenDokumentären är en diversifierad filmdisciplin. Den kanvara reportagelik med intervjuer. En kombination avdokumentärt och dramatiserat material. Gjord i olika fil-

Låt isbjörnarna dansa

Hungerspelen

Jane Eyre


miska tekniker, delvis eller helt animerad eller med inslagav animationer och collageteknik för att nämna någraexempel från senare år.

Dokumentären som objektiv betraktare och observatörhar aldrig existerat. Det handlar alltid om urval och ett per-sonligt ställningstagande. Snarare har den subjektiva aspek-ten, med filmare som Nick Broomfield, Michael Moore ochMorgan Spurlock som kända exempel blivit ännu tydligare.Den personliga infallsvinkeln och en lekfull form i olika tek-niker blir en lika stark utgångspunkt som fakta och saklig-het.

Andra dokumentärfilmare, som brittiska Kim Longinottohar koncentrerat sig på ett kvinnligt perspektiv. Därtill meden flugan på väggen-metod där hon inte på något sätt låtersin egen person ta plats.

I Sverige finns en stark dokumentärfilmstradition mednaturskildrare som Arne Sucksdorff, uthålliga klasskildraresom Stefan Jarl och Rainer Hartleb, politiskt grävande fil-mare som Maj Wechselmann och samtidsskildrare somFredrik Gertten som undersöker både storföretags moraloch mediernas roll i dagens samhälle.

Dokumentärgenren har till viss del urlakats genom ett alltmer slentrianmässigt användande av ordet dokumentär omreportageliknande program som sänds på teve av typen”500-kilos pappan”, ”Tiger Woods älskarinna talar ut” eller”Prins Williams kärleksliv”. Samtidigt har formen förfinatsoch befäst sin ställning på filmfestivaler världen över – och,kan tilläggas, blivit alltmer populär inom skolbiosamman-hang.

Dokumentären kan skildra allt från en mans maratonsim-ning längs Amazonas, ikoniska popband och minoriteters

kamp till berättelser om lejon som återbördas till natureneller kvinnor som fortfarande mjölkar för hand. De kanvara dramatiserade naturepos som franska ”Pingvinre-san”, inlägg i miljödebatten som ”Gasland” eller vittnes-dokument från stängda världar som ”Burma VJ”. Doku-mentären rymmer oändligt många teman, berättelser ochinfallsvinklar och blir genom sitt genuina verklighetsstoffockså ofta starkt engagerande och intressanta att analy-sera både ur ett filmiskt, dramaturgiskt och tematiskt per-spektiv.

• Hur är filmen gjord? Vilka formgrepp används? Auten-tiska bilder, klipp ur olika medier och journalfilmer, still-bilder och rörliga bilder. Finns det dramatiserade avsnittintegrerade eller är det en renodlad dramadokumentär?Vilka grepp, filmformat och källor har man använt sig av?Hur används en eventuell speakerröst?

• Filmer av reportagekaraktär – hur presenteras, åskåd-liggörs och förhåller sig filmen till fakta? Vilken ny kun-skap ger filmen oss?

• Hur närvarande är regissören i filmen? Vems perspektivhar filmen? Vilka andra röster kommer till tals? Finns entydlig vinkling eller strävande att balansera, vara neutral?Är det viktigt att filmen är värdeneutral, så kallat objek-tiv? Eller kan det uppvägas med andra medel?

• Var befinner sig filmaren i förhållande till det hen följermed kameran? Som en fluga på väggen, konfronterande,undersökande eller ställandes frågor? Vilken relation ver-kar hen ha till sitt ämne? Finns det någon god respektiveond, stark respektive svag part som ställs mot varandra?Får olika sidor likvärdigt utrymme? Vad är filmens fokus?Vad utelämnas? Vill den berätta något mer än den histo-ria vi ser, något motsvarande en så kallad undertext?

• Hur förhåller sig filmaren till det som skildras? Med enkrasst skildrande ton, kommentatorslöst eller med en poe-tisk estetik? Hur vill ni beskriva filmen formmässigt närdet gäller foto, musik, klippning och tempo? Vad tror nifilmskaparen bakom har för mål/uppsåt? Finns några pro-blem med filmarens egen ståndpunkt och sättet hen för-håller sig till det eller dem som skildras? Hur tänker nikring de grundläggande begreppen subjektivitet kontraobjektivitet, sanning kontra lögn när det gäller den doku-mentära filmen?

• Dokumentärfilmen är en faktor i hur vi skapar denhistoria vi inte själva har erfarenheter av. På vilket sätt harbilden bidragit till vårt kollektiva minne av världshändel-ser och omvälvande historiska skeenden som andravärldskriget och Förintelsen? Hur bygger vi upp vår kun-skap med utgångspunkt i dessa bilder?

• Dokumentären har liksom den fiktiva filmen sin drama-turgi även om den kan förhålla sig friare. Hur mycket somär planerat kan vara svårt att veta och är givetvis inte lättför åskådaren att avläsa (Ta exempelvis filmen ”Till ung-domen”). Men dokumentärens natur handlar ofta om ettpågående skeende vars utgång inte helt eller alls kan sty-ras av en filmare. Däremot är det precis som all film iredigeringen som den slutgiltiga berättelsen sätts ihop.

Burma VJ


Fundera över dramaturgin. Går det att identifiera enspänningskurva?

• Hur vill ni beskriva en bra och engagerande dokumen-tär? Hur påverkas man av en dokumentärfilm sompublik? Vilka grepp uppfattar man som manipulativa ellerstyrande? Hur förhåller vi oss kritiska till ett dokumentärtmaterial?

Lite filmkunskap

Genre & filmstilGenre är en indelning av film i kategorier, stilar eller film-typer. Allt för att tydligare beskriva, distribuera och mark-nadsföra en film. Vissa genrer, som exempelvis västerng-enren, har en betydligt snävare definition med specifikaförväntningar och konventioner. Drama är ju en betydligtvidare genre, definitionsmässigt.

Den renodlade genrefilmen, där tematik och form hål-ler sig inom vissa ramar, är etablerad sedan länge samti-digt som det alltid funnits en flora av subgenrer. Fusionerav olika genrer har också bidragit till att nya uppstått. Tatill exempel genren actionkomedi med ”Snuten i Holly-wood”.

Medan västern kanske inte är den mest vitala genrenidag så är science fiction och skräckfilm (med subgenrersom zombie, splatter eller gore) desto mer livaktiga.Publikens preferenser styr naturligtvis påtagligt en genresöverlevnad.

Exempel på etablerade och övergripande genrer är:• Drama• Action• Äventyr• Fantasy/science fiction• Deckare/polisfilm• Komedi/Satir• Anime• Musikal• Västern

Det finns även nationellt färgade genrer. Inom dessa finnsofta stilmässiga och dramaturgiska regler som är specifika

för just dessa. Svenska exempel är trettio- och fyrtiotalenspilsner- och beredskapsfilmer. Andra nationella genrersom också fått viss spridning utanför sina ursprungslän-der är:• Indisk Bollywoodfilm (med återkommande sång ochdanspartier).• Japansk Yakuza-film (skildrar den japanska Yakuza-

maffian).• Kinesisk Kung-Fu & Ninja-film.• Amerikansk High Schoolfilm.

Långt ifrån alla filmer går att placera in under en särskildgenre men kan ha influenser av en eller flera. Om maninte kan tala om en renodlad genre kan man på andra sättdefiniera en films särart med några andra begrepp. Dra-maturgisk och stilmässig form snarare än ett innehåll ochsom kan inbegripa ett brett spektra av filmer.

MetafilmFilm om film. Handlar ofta om dramatiken kring en film-produktion eller filminspelning eller fungerar som hyll-ning till någon redan befintlig filmklassiker. Inte sällanillusionsbrytande som för att medvetandegöra publikenom att den betraktar en film.

Aktörer kan gå ut och in i roller eller till och med blickain eller tala in i kameran. ”Sunset Boulevard” som handlarom Hollywood och en avdankad filmstjärna eller ”Singin’in the Rain” som skildrar den smärtsamma övergångenfrån stumfilm till ljudfilm är två klassiska exempel. Men

även den animerade barnfilmen ”Bolt”, om en liten hundsom inte kan skilja på sitt filmjag och sitt riktiga är enmetafilm.

RoadmovieFilm som utgörs av en resa som kan vara både rent fysisk,psykologisk eller på andra sätt emotionell och mental.”Thelma och Louise”, Little Miss Sunshine” ”Ice Age”,”Barntjuven”, ”Vägen”.

DogmaEtt filmkoncept och manifest bundna till tio budord somskapades 1995 av några danska filmskapare, bland andraLars von Trier och Thomas Vinterberg. En asketisk film-form med stränga regler kring själva produktionen. Hand-hållen kamera. Befintligt ljud och ljus och spelplatsenseventuella kulisser och miljöer. Inga optiska effekter fårförekomma. Thomas Vinterbergs ”Festen”, Lars von Triers”Idioterna” är två emblematiska dogmafilmer.

Italiensk neorealism/brittisk diskbänksrea-lism & franska nya vågen Tre långt drivna realistiska filmstilar. Den brittiska disk-bänksrealismen liksom den italienska neorealismen medstarkt klassperspektiv och teman kring vardagens umbä-randen. Ofta med en naturalistisk dialog och ett lågmältskådespeleri utan att göra avkall på en känsla för vardag-lig poesi. I Italien representerades filmformen av blandandra Roberto Rossellini i filmer som ”Rom – öppen stad”och Vittorio de Sicas ”Cykeltjuven”.

Laputa - slottet i him

len - japansk anim

e.

Easy A - amerikansk High School film

.


Free cinema, som växte fram i England som en motreak-tion till de stora studioproduktionerna med förgrundsge-stalter som Lindsey Anderson och Tony Richardson under60- och 70-talen och har fått sina efterföljare i Ken Loachmed filmer som ”Kes falken” och Mike Leigh med ”Allt elleringet”.

Även den franska nya vågen var estetiskt kopplad tilldetta formspråk men tematiskt bredare och ofta med merexistentiella teman. ”De 400 slagen” av François Truffaut ären klassiker från epoken och stilen.

En svensk film i denna kategori skulle kunna sägas varaBo Widerbergs ”Kvarteret Korpen” från 1963.

KonstfilmKonstfilmen är den film som står mest självständig i sittuttryck. Precis som konsten kan den röra sig betydligt friareöver genrer, format och längd. Den kan vara en installationpå en konsthall, videokonst som projiceras var som helstmen också rena biografvisningar. Trots att den fått storaimpulser av ny och billigare teknik så har renodlad konst-film funnits sedan filmens barndom.

AnimationAnimationer är varken en genre eller en utpräglad stil.Tematiskt är den fri och obunden och formmässigt lätt anar-kistisk och uppträder i en mängd olika tekniker. Handteck-nad, dataanimerad, cut out teknik, collage, dock- och lerani-mationer som får liv genom så kallad stop motion. Var till enbörjan främst i kortare format men fick sitt genombrott ilångfilmsformatet i och med Walt Disneys ”Snövit” från1937. Numera är dataanimerad film och den revolutione-rande CGI-tekniken i stort allenarådande.

Den traditionella stop motion-tekniken, då man tar upp-repade bilder på dockor, pappersfigurer eller lerfigurerväxte fram inom östeuropeisk film men nutida efterföljare iAardman Animations ” Wallace och Gromit” har bådeutvecklat stop motion och anammat modernare dataanima-tion i en ny spännande kombination.

• Hur brukar eleverna beskriva sina filmer? Kan de geexempel på typiska filmer inom olika genrer eller filmersom är svåra att kategorisera?

• Kan man placera filmen eleverna sett i någon särskildgenre? Vilka genreklichéer kan man identifiera? Vilka arke-typer används? Hur ser grundkonflikten ut?

• Om filmen inte är en renodlad genrefilm, hur skulle nibeskriva den utifrån stil och estetik? Om man bryter medolika stilgrepp och influenser, på vilket sätt gör man det?

• Vilka andra inspirationskällor kan man läsa in i filmensgenrereferenser? Dataspelsvärlden, teveserier och såpor,reklam, serievärlden eller annan populärkultur?

Länkar & lästipsI filmens fotspår - reflekterande samtal om film, Eva Westerg-ren, Bonnier Utbildning 2010.Reklamens fantastiska värld 3, Fredrik Holmberg, Johan Holm-berg, Konsumentverket.Kameran går, Agnes Larsson & Monica Sällström, Student-litteratur 2009.

Jag-boken - ett identitetsstärkande filmarbete, Agnes Lars-son & Monica Sällström, Studentlitteratur 2008.Den rörliga bildens århundrade, Leif Furhammar, Naturoch Kultur 2001Våld från alla håll, Michael Forsman, Cecilia von Feilitzen,Symposion 1993.Pennvässaren, Veronica Grönte, Argument 2002.Vår egen film om mobbing, Christina Nilsson-Padilla, SFI /Film i Dalarna 2004.Medieresor - om medier för pedagoger, Kristin Olson, Ceci-lia Boreson, UR 2004.Först såg vi en film - röster och reportage om jämställdhet-

sarbete i skolan, Daniel Lundquist och Klas Viklund, SFI ,Myndigheten för skolutveckling 2005.Stäng inte av! - Film som verktyg för samtal, Åke Sahlin,Medierådet 2001. Filmskolan, Johan Holmberg, Natur och Kultur 2007.Elever tar över Bion! - En handbok för skolor och biografer,

Anders Westin, Landstinget Västmanland 2009.Kameran går, Agnes Larsson och Monica Sällström, Ser-holt förlag 2009.

Redaktion: Film i skolan, Svenska Filminstitutet, oktober 2012

De 400 slagen

Cykeltjuven

Kes falken

alla filmers filmhandledning! - svenska filminstitutet€¦ · hur skulle du vilja beskriva fil-men...

Documents