filmhandledning – tre kor tfilmer · raoul wallenber g-kalendern / filmhandledning sid 3/16...

Raoul WallenbeRg-kalendeRn / filmhandledning sid 1/16

filmhandledning – Tre korTfilmer

Tre kortfilmer, små koncentrerade vittnesmål, blir en skriande påminnelse om hur människor lever parallella liv i vårt land. Några i tryggt välmående. Andra i bokstavligen daglig kamp för livet. När dessa världar krockar ställs det personliga ställningstagandet, civilkuraget om man så vill, på sin spets. Hur skapar vi ett bättre och humanare samhälle, vare sig vi lever i ett anonymt betongområde eller i en mindre stad?

Filmerna väcker funderingar kring hur svårt det är att vända bort blicken när en män-niska står framför oss och behöver vår hjälp oavsett var den kommer ifrån. Nationalitet, ursprung, etnicitet, ålder, kön eller religion – allt detta förbiser vi när vi ser människan och vi själva agerar utifrån det som vi känner instinktivt är rätt.

inTro: när elvis kom på besök och en sån här dag Två filmer om skuld, ansvar, och om att ta ställning eller inte ta ställning för en medmänniska. när elvis kom på besök UppgifTer

en sån här dag UppgifTer

fakTa: barnkonvenTionen Kortversion hämtad från UNICEF fakTa: migraTion och asyl Utdrag från Migrationsverket

diskUssionshjälp Till filmerna

härlig är jorden UppgifTer

13 Tips på filmer kring TemaT hjälTe/civilkUrage

1

32

4

raoUl wallenberg-kalendern


1 inTro: när elvis kom på besök och en sån här dag

Två filmer om skuld, ansvar, och om att ta ställning eller inte ta ställning för en medmänniska.

Vad händer när den där opersonliga siffran i statistiken, eller den anonyma tidningsnotisen som annars bara fladdrar förbi, plötsligt angår dig själv. I de två kortfilmerna ”När Elvis kom på besök” och ”En sån här dag” ställs några personer inför ett val, ett ställningstagande som visar att individen alltid kan göra skillnad.

när elvis kom på besök

Speltid: 11 minuterRegi: Andreas TibblinSverige 2006

I ”När Elvis kom på besök” blir nynazisten Lukas ofrivilligt barnvakt åt den iranske grannpojken Elvis, då dennes mamma måste ta hand om sin sjuke far. Lite trevande försöker han underhålla pojken som berättar att han fått sitt namn av att hans pappa gillar Elvis. Detta var också en anledning till att familjen en gång tvingades fly hemlandet. Lukas lär Elvis några Jailhouse Rock-riff på gitarren och Elvis tittar förundrat på Lukas tatueringar. Särskilt den enorma svastikatatueringen som täcker Lukas rygg. Själv använder han gnuggisar och när Lukas går ut för kvällen, iklädd obligatorisk bomberjacka, vinkar Elvis glatt innan han smyger ner och lägger sen några gnuggisar i Lukas brevlåda.

Det är onekligen ett otippat möte mellan två individer från skilda världar. Och filmen väcker frågor kring vad det betyder när det anonyma, det där som man kanske hatar eller är rädd för, kliver in i ens liv och avdramatiseras, humaniseras. För Lukas med nynazistiska ideal blir mötet med Elvis ett uppvaknande. Att han ens släpper in barnet tyder på att inte ens en förhärdad tuffing till nazist kan neka en bedjande invandrarkvinna att ta hand om hennes son. En liten pojke, som Lukas tillsammans med likasinnade i benhård retorik förklarat krig mot, står nu i hans kök och dricker mjölk. Elvis väcker ömhet hos Lukas och ger honom en förståelse om under vilka förutsättningar människor i andra länder lever. Att fly från sitt land är inget som någon gör med glädje.


UppgifTer: när elvis kom på besök

Visa filmen utan att ge någon förhandsinformation om vad filmen handlar om.Diskutera sedan följande frågor. Eleverna kan diskutera i par, grupper eller helklass:

• Varför ställer nynazisten Lukas upp som barnvakt åt Elvis?• Vi vet inte hur historien slutar men kan mötet med Elvis ha påverkat Lukas att ändra uppfattning?• Kan man kalla Elvis för en hjälte fast han egentligen inte är medveten om att han kanske påverkar Lukas?

en sån här dag

Speltid: 13 minuterRegi: Martin Lima de Faria & Anette SkåhlbergSverige 2011

I ”En sån här dag” hotas en familj av utvisning och flyr i panik undan polisen. En mor och hennes tre döttrar, varav ett spädbarn. I ren desperation lämnar mamman mellandottern på en dagisgård och den nyfödda i en trappuppgång. Allt med hopp om att de ska hittas och få en bättre framtid i Sverige och inte skickas mot det som hon är övertygad om är en säker död.

Två civilpoliser som ska verkställa beslutet jagar familjen genom staden och i ett skogsområde. Och när kvinnan till slut grips vädjar hon till polismannens medmänsklighet att släppa dem. Han börjar tvivla på vad han håller på med. Och när hans egen son dyker upp mitt under gripandet, glatt promenerandes med sin dagisgrupp på utflykt, väcks något inom honom. När bilen börjat rulla tar han plötsligt beslutet att släppa kvinnan och barnen fria och låta dem löpa trots kollegans protester.

I filmen ställs individen inför ett oåterkalleligt ställningstagande. Polismannen trotsar de order han är satt att följa, givetvis med risk för repressalier. Kanske var det åsynen av den egna sonens sorgfria tillvaro som fick honom att ta steget? Kanske också kvinnans utsatthet och vetskapen om att tre barn riskerade att skickas mot en oviss framtid.


UppgifTer: en sån här dag


• Hur skulle du själv ha agerat? Skulle du ställa upp för andra om du samtidigt riskerade jobb, karriär, pengar eller vänner?• Var ligger ansvaret för hur polisens instruktioner ser ut i relation till FNs Barnkonvention (se faktaruta) som ju Sverige ratificerat?• Vi bär alla en medmänniska inom oss men vad behövs för att vi ska engagera oss i andras öden?

FNs konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. I barnkonventionens artikel 45 finns inskrivet att det är UNICEFs uppgift att kämpa för att barnkonventionen efterlevs. Det här uppdraget är vi mycket stolta över. Vi gör vårt yttersta för att barns rättigheter ska respekteras runt om i världen, oavsett om det gäller humanitära insatser i en krigshärd eller om vi driver på för att ändra lagstiftningen i Sverige. 1. Ett barn är varje människa under 18 år.2. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.3. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.4. Staten ska vidta alla lämpliga åtgärder för att genomföra konventionen. När det gäller barnets ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska staten utnyttja det yttersta av sina resurser. Där så behövs ska man samarbeta internationellt.5. Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling och ska vägleda barnet då han/hon utövar sina rättigheter.6. Alla barn har rätt att överleva och utvecklas.7. Varje barn har rätt till ett namn och en nationalitet. Barnet har rätt, så långt det är möjligt, att få veta vilka föräldrarna är och bli omvårdat av dem.8. Varje barn har rätt att behålla sin identitet.

fakTa: barnkonvenTionen Kortversion hämtad från UNICEF (http://unicef.se/barnkonventionen)

http://unicef.se/barnkonventionen


fortsättning: BArnKonVEntionEn

9. Ett barn ska inte skiljas från föräldrarna mot deras vilja, utom när det är för barnets bästa. Barn som är skilt från föräldrarna har rätt att träffa dem regelbundet.10. Ansökningar från familjer som vill återförenas över statsgränser ska behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt.11. Staten ska bekämpa olovligt bortförande och kvarhållande av barn i utlandet.12. Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.13-15. Varje barns rätt till yttrandefrihet, tankefrihet, religionsfrihet och föreningsfrihet ska respekteras.16. Varje barns rätt till privatliv ska respekteras.17. Staten ska ta ansvar för massmediers roll när det gäller varje barns tillgång till information.18. Båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling.19. Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet.20. Ett barn som berövats sin familjemiljö har rätt till alternativ omvårdnad.21. Vid adoption ska staten säkerställa att barnets bästa främst beaktas.22. Ett flyktingbarn har rätt till skydd och hjälp.23. Ett barn med funktionshinder har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör ett aktivt deltagande i samhället.24. Varje barn har rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas.25. Staten ska göra regelbunden översyn av situationen för ett barn som är omhändertaget av myndigheterna.26. Varje barn har rätt till social trygghet.27. Varje barn har rätt till skälig levnadsstandard.28. Varje barn ha rätt till utbildning. Grundskolan ska vara gratis.29. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.30. Ett barn som tillhör en minoritet eller ursprungsbefolkning har rätt till sitt språk, sin kultur och religion.31. Varje barn har rätt till lek, vila och fritid.32. Varje barn har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande och arbete som skadar barnet eller hindrar hans/hennes skolgång33. Varje barn har rätt att skyddas mot droger.34. Varje barn har rätt att skyddas mot sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi.35. Staten ska bekämpa handel med barn.


fortsättning: BArnKonVEntionEn

36. Varje barn ska skyddas mot alla former av utnyttjande.37. Inget barn får utsättas för tortyr, annan grym behandling eller bestraffning eller dödsstraff. Frihetsberövande av ett barn ska ske i enlighet med lag och får endast användas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid.38. Inget barn får användas som soldat.39. Ett barn som utsatts för övergrepp eller utnyttjande har rätt till rehabilitering och social återanpassning.40. Ett barn som är anklagat för brott eller blivit dömt för en straffbar handling har rätt att behandlas respektfullt och rättssäkert.41. Om det finns bestämmelser som går längre än innehållet i barnkonventionen, gäller de bestämmelserna i stället.42. Staten ska göra konventionens innehåll känt bland vuxna och barn.43-45. FN:s kommitté för barnets rättigheter övervakar och granskar att staterna följer barnkonventionen genom en särskild rapporteringsprocess.46-54. En stat blir bunden av barnkonventionen genom att ratificera den.


fakTa: migraTion och asyl

Utdrag från Migrationsverket. Överst 2012, nedanför 2011.


fortsättning: fAKtA: migrAtion och Asyl

Ensamkommande barn 157 st, varav 137 självmant.

migraTionsverkeT

Statistik per månad och årwww.migrationsverket.se/info/790.html

Rapport: Migration 2010-2011www.migrationsverket.se/download/18.78fcf371269cd4cda980004557/migration_sv.pdf

regeringen

Migrations- och asylpolitikwww.regeringen.se/sb/d/9685

http://www.migrationsverket.se/info/790.html

http://www.migrationsverket.se/download/18.78fcf371269cd4cda980004557/migration_sv.pdf

http://www.migrationsverket.se/download/18.78fcf371269cd4cda980004557/migration_sv.pdf

http://www.regeringen.se/sb/d/9685


2 diskUssionshjälp Till filmerna

hjälTar?

Är filmernas karaktärer i någon mening heroiska? Inte i superhjältemening kanske. Men en nynazist som handlar i strid med sin övertygelse eller en polis som vägrar att följa givna instruktioner, visar på ett tydligt mod att bejaka det mänskliga inom oss.

Vi hör varje dag i medierna om intolerans, om människor som jagas eller utnyttjas. Oftast känns det som om historierna inte riktigt angår oss. Vi hör också ibland om unika öden och om medmänniskor som faktiskt engagerar sig, visar solidaritet och står upp för det man tycker känns orättvist. Enskilda personer gömmer och hjälper flyktingar liksom många kyrkosamfund. Läkare och sjukvårdspersonal arbetar ideellt för att hjälpa och stödja exempelvis ”papperslösa”. För dem har det personliga mötet gjort det omöjligt att vända bort blicken, omöjligt att inte ta ställning.

Ofta är det de stora hjältarna som går till historien. De som var med och skapade historia. Diplomaten Raoul Wallenberg som hjälpte tiotusentals judar undan förintelsen i Budapest vid det andra världskrigets slut, hotellägaren Paul Rusesabagina som 1994 gav tusentals tutsiflyktingar skydd undan huturegimen eller ambassadören Harald Edelstam som gav oppositionella chilenare politisk asyl på svenska ambassaden och fri lejd ur landet efter militärkuppen 1973 då president Allende störtades.

Alla har vi inte samma position eller förutsättningar att påverka eller ingripa. Men filmerna blir en påminnelse om att det i vardagen handlar om de små beslut vi fattar som genererar ringar på vattnet och gör skillnad i riktning mot en bättre värld. Vad skiljer egentligen den som tar steget och beslutet att hjälpa, från den som slår ifrån sig eller bara passivt betraktar när olika former av orättvisor pågår eller övergrep sker?


3 härlig är jorden

härlig är jordenSpeltid: 14 minRegi: Roy Andersson

Som en pendang eller motsats till filmerna om det personliga ställningstagandet står Roy Anderssons film ”Härlig är jorden”. Den ingick och inledde stafettfilmssatsningen ”90 minuter 90-tal” där tio regissörer gjorde varsin episod under loppet av tio år.

”Härlig är jorden” består av femton tablåer, på någon minut vardera, där den första är extremt dramatisk. På en grusplan i utkanten av en stad fylls en lastbil med nakna människor som stängs in för att gasas ihjäl genom en sinnrik konstruktion där bilens avgasrör leds in i bilen där människorna trängs. Runt omkring står mängder med folk som uttryckslöst betraktar vidrigheterna. Några rotar förstrött bland de mördade människornas efterlämnade tillhörigheter. Associationerna går spikrakt till andra världskrigets förintelse.

En av åskådarna vänder sig om och blickar in i kameran mot oss. En uppfordrande, eller en orolig blick mot historien, kommer ni att minnas detta, kommer ni att klandra oss? Mannen, som är mäklare, återkommer i alla femton scener där hans berättelse blir den röda tråden. Trivialiteterna avlöser varandra. ”Det här är min fars gravsten. Här vill jag också ligga”. Här är min bil, min säng, min bror osv. Ibland ger han uttryck för sin existentiella ångest. ”Livet är bra kort ändå” eller när han en dag ställs inför den otäcka upplevelsen av att tro sig ha blivit blind.

Estetiskt befinner vi oss i Roy Anderssons bekanta, avskalade filmuniversum. Bleksminkade människor i sjösjukegröna rum, uppställda som i tableaux vivants. I de minutiöst komponerade bilderna händer det saker i djupled medan kameran befinner sig statiskt och på avstånd. Och det är genom sin utmanande estetik som Andersson vill förmedla sitt budskap. Mellan varje scen kommer en relativt lång svart ruta, som ger plats för eller rent av manar åskådaren till reflektion och eftertanke.

De olika scenerna verkar först inte säga så mycket, utan känns repetitiva, nästan distanserande. Men det är enskildheterna som fogar samman den större bilden. Roy Andersson har själv talat om den skuld som Sverige borde känna inför vårt lands undflyende attityd gentemot nazisterna. Den första scenens avrättning kan också få oss att tänka och minnas. Inte bara andra världskrigets etniska rensningar, utan alla folkmord som världen fortsätter att åse. I Rwanda, i forna Jugoslavien och nu i Syrien har världssamfundet misslyckats med att agera.


fortsättning: härlig är jordEn

Filmens inledande scen väcker också tankar kring människans förunderliga förmåga att så rationellt och effektivt arbeta för att utrota andra. Den ingenjörsmässiga cynism och brist på empati som människor - som betraktar sig som civiliserade - uppbringar för att göra ont.

Den självupptagne mäklaren som bara bryr sig om det materiella, sin egen begränsade värld, sina egna problem, blir ett uttryck för individen som har vänt bort blicken från sin omvärld. I en scen oroas han ironiskt nog över att ha förlorat synen men vill han verkligen se? I slutscenen försöker han desperat stänga ute människoskrik genom att hålla för öronen. Medan hans hustru från sängen uppmanar honom att gå och lägga sig. Så han orkar med nästa dag. Koncentrationen på den egna sfären och utestängandet av en komplex omvärld kunde knappast göras tydligare.

”Härlig är jorden” är en kort men uppfordrande och provocerande film som vill få betraktaren att reagera. Inte genom emotionella käftsmällar eller pedagogiska pekpinnar utan i stilla iscensatta existentiella och filosofiska frågeställningar, obehagliga men nödvändiga frågor kring individens skuld, ansvar och empati. Den enskildes roll i kollektivet.

UppgifTer: härlig är jorden


• Även om vi inte har ett personligt ansvar för vad som hände, hur ser egentligen vår plikt mot historien ut? Kan vi bara leva på som inget har hänt? • Vad gör vi med vår kunskap om historien? Hur förhindrar vi att samma sak händer igen, nu när vi har facit från flera händelser? • Hur förstår vi dessa händelser? Kan vi förstå dessa händelser? Och vad kan vi lära oss? Eller är vi för evigt bundna vid att repetera gångna generationers misstag? • Är våld och krig bara något som händer, som dåligt väder eller finns det något i oss människor som vi har makt att förändra? • Hur tänker vi kring begreppet ondska? Finns den inom oss, lätt att väcka till liv? • Att inte agera, ingripa eller känna empati, är det ondska?


Se listan som ett urval, det finns förstås många fler filmer som berör temat såsom exempelvis ”Ghandi” och ”Schindler’s List”. Vi har i första hand utgått från filmer som vi tror är lätta att få tag i och där det finns så kallade filmhandledningar att kostnadsfritt ladda ner på www.sfi.se/filmiskolan. Kontakta oss gärna för ytterligare tips.

milk

USA 2008Regi: Gus van Sant128 minuterRek fr åk 9, gymnasiet

Den amerikanske människorättsaktivisten Harvey Milk var under 1970-talet en förgrundsgestalt för homosexuellas rättigheter och blev sedermera en av de första öppet homosexuella politikerna i USA. Hans kamp mot intolerans ledde fram till att han, och San Franciscos borgmästare, mördades av en annan politiker 1978. “Milk” är ett mångfacetterat personporträtt som beskriver en växande övertygelse hos en besjälad politiker. Filmen berör allmängiltiga frågor om mänskliga rättigheter, politiska utspel och politisk retorik.

sophie scholl

Tyskland 2005Regi: Marc Rothemund117 minuterRek fr gymnasiet

Våren 1943 sprider syskonen Sophie och Hans Scholl, företrädare för motståndsrörelsen Vita rosen, antinazistiska flygblad i München. De grips och erkänner för att skydda sina kamrater varefter de döms till döden. Filmen skildrar framför allt Sophie Scholls kamp med sitt samvete och skildrar i hennes samtal med en förhörsledare rågångarna för en mänsklig moral.

4 13 Tips på filmer kring TemaT hjälTe/civilkUrage


insider

USA 1999Regi: Michael Mann158 minuterRek fr åk 9, gymnasiet

Lowell Bergman är producent på tv-bolaget CBS prestigefyllda 60 Minutes och är övertygad om att CBS värnar den journalistiska integriteten. Då Bergman lyckas få en avskedad forskare inom tobaksindustrin, Jeff Wigand, att avslöja sina chefers cyniska affärsmetoder möter han dock motstånd från tv-ledningen som oroas över vad annonsörerna ska säga. ”Insider” handlar om journalistikens trovärdighet och ställer frågor om makt, media och moral. Filmen bygger på en verklig händelse som ägde rum i USA i mitten av 1990-talet.

max manUs

Norge 2008Regi: Espen Sandberg117 minuterRek fr gymnasiet

“Max Manus” är ett påkostat filmäventyr om den norske nationalhjälten Max Manus som ledde motståndsgruppen Oslogjengen genom en rad våghalsiga sabotageuppdrag under den tyska ockupationen av Norge. En historisk tillbakablick som kan ge uppslag att diskutera motståndets och medlöperiets etik och moral och inte minst det laddade samspelet mellan Norge/Sverige som ockuperat/neutralt land. Filmen ger också en inblick i hur freden kan bli ett hot mot en människa som uppfyllts av krig och livnärt sig på fara och terror.

flyga drake

USA 2007Regi: Marc Forster128 minuterRek fr åk 7, gymnasiet

Två pojkar, Amir och Hassan, växer upp i 1970-talets Afghanistan. De är bästa vänner men också olika. Amir är rik. Hassan fattig.


fortsättning flygA drAKE

Amir är pashtun och Hassan är hazar. Efter en ohygglig händelse skiljs deras vägar åt. Amir flyr till USA men återvänder till Afghanistan och barndomens skamliga minnen för att söka upprätta sin egen heder. ”Flyga drake” är en film om ett splittrat land, om försoning och om att våga stå upp emot samhällets fördomar.

niceville

USA 2011Regi: Tate Taylor146 minuterRek fr åk 9, gymnasiet

I sextiotalets USA börjar raslagarna på allvar utmanas av en växande medborgarrättsrörelse. När en ung journalist vill ge de svarta hembiträdena i sydstatshålan Jackson en röst genom att skriva en bok om dem ger hon sig ut på lika minerad som segregerad mark. “Niceville” är en varm feel good-förpackad film som sätter fingret på en skamfylld period i amerikansk historia. Genom några personers enskilda öden påminns vi om hur kampen för frihet och jämlikhet alltid har varit, och alltid kommer att vara, värd att kämpa för.

den Tredje makTen

Danmark 2004Regi: Nicolaj Arcel107 minuterRek fr gymnasiet

Hur ser samspelet ut mellan den politiska nivån och media? Vilken insyn har vi vanliga medborgare i vad som sker? Och om media skall granska makten vem granskar då media? Och vad är priset för att stå upp för en god moral? Den typen av frågor belyses i den danska politiska thrillern ”Den tredje makten”, en spännande och välskriven film som för tankarna till Alan J Pakulas ”Alla presidentens män” liksom till Michael Manns ”Insider”. Här är det spinndoktorer och spelet bakom de politiska kulisserna som ligger i fokus.


TUsen gånger sTarkare

Sverige 2010Regi: Peter Schildt85 minuterRek fr åk 8, gymnasiet

“Tusen gånger starkare” är 15-åriga Signes berättelse om vad som händer i klassen när den nya eleven Saga utmanar både elevernas och lärarnas invanda mönster och ifrågasätter flickornas underordnade roll i klassrummet. Filmen, som bygger på Christina Herrströms ungdomsroman med samma namn, ger en drastisk bild av en skola som inte lyckas leva upp till sitt demokratiska uppdrag. Filmen ger utgångspunkt för att utforska olika bilder av skolan och av pojkars och flickors skilda villkor.

norTh coUnTry

USA 2005Regi: Nici Caro126 minuterRek fr gymnasiet

”North Country” för tankarna såväl till ”Anklagad” med Jodie Foster som ”Norma Rae” med Sally Fields och ”Erin Brockovich” med Julia Roberts; filmer som porträtterar kvinnor som tog strid för sina rättigheter. Här handlar det om de första kvinnliga gruvarbetarna i Minnesota i USA. Tiden är sent 1980-tal och filmen bygger på en sann historia. En film om sanning och rättvisa, om alla de kvinnor som blivit tafsade på, tillsagda att hålla tyst, le och vara söta för att behaga männen.

hoTell rwanda

Storbritannien 2004Regi: Terry George122 minuterRek fr gymnasiet

Ett av vår tids värsta brott mot mänskligheten utspelade sig utan att världen reagerade. Folkmordet i Rwanda 1994 får inte falla i glömska. En miljon människor mördades inom loppet av några månader när hutu-befolkningen tog ut sin hämnd på tutsiminoriteten. ”Hotell Rwanda” är berättelsen om en hotellchef som hade modet att göra livsavgörande val vilket räddade livet på ett tusental människor.


god afTon, herr wallenberg

Sverige 1990Regi: Kjell Grede118 minuterRek fr gymnasiet

Under några veckor vid andra världskrigets slutskede, vintern 1944-45, förvandlas Budapest till ett inferno, en stad av bödlar och offer. Den svenske diplomaten Raoul Wallenberg kämpar för att rädda en liten grupp judar som gripits i en razzia, samtidigt som han försöker hindra den totala utplåningen av stadens getto. Etiska begrepp som ondska och medmänsklighet står i centrum i denna film om en av de stora gestalterna i svensk samtidshistoria.

good nighT, and good lUck

USA 2005Regi: George Clooney93 minuterRek fr gymnasiet

Filmen handlar om den i USA legendariske tv-journalisten Eward R. Murrow som i sitt program ”See It Now” gick till frontalangrepp på senator Joseph McCarthy och hans brutala hetsjakt på möjliga kommunister inom administration och kulturliv i Amerika åren 1950-54. Murrow satte något av en standard för journalistisk integritet världen över. Men varför görs filmen idag? Vad har den att säga oss om spelet mellan makt och journalistik och den demokratiska uppgift den tredje statsmakten måste axla?

die welle

Tyskland 2008Regi: Dennis Gansel107 minuterRek fr åk 9, gymnasiet

Skulle Tredje Riket kunna upprepas i vår tid? Eleverna på en gymnasieskola i Tyskland tror inte att det är någon risk. När deras populäre lärare undrar om de går med på att genomföra ett sociologiskt experiment, som en del av projektveckan i ämnet autokrati/envälde, anar ingen vilka krafter som sätts i rörelse. Filmen, som bygger på en verklig händelse, blir en given utgångspunkt för etiska och moraliska frågeställningar om de mekanismer som samverkar i ett totalitärt samhälle.

filmhandledning – tre kor tfilmer · raoul wallenber g-kalendern / filmhandledning sid 3/16...

Documents