”den nödvändiga grunden” · ”erkännandemiljö” – där olika subjekt blir synliggjorda...

”Den nödvändiga grunden” – underkännanden och erkännanden

under lärarutbildningens verksamhetsförlagda delar

Jens Gardesten, Fil. Dr. Pedagogik

(Linnéuniversitetet)

Verkstadsarbetare, 1992-1994 Idrottslärarstudent, 1995-1998 Grundskolelärare, 1998-2011 (först idrott, sedan sv och ma) Universitetslärare 2011-2017 (först doktorand, sedan adjunkt) Risken att missa alla skillnader inom ett yrke…

Presentatör

Presentationsanteckningar

Beskriv de olika yrkena/rollerna 2) ”Klick”, riskerna med med att ”generalisera ”de andra” och ”det andra”. Risken att missa de olika kompetenser som finns (behöver finnas) inom ”grundskoleläraryrket”, och risken med att missa de OLIKA villkor lärare inom grundskolan jobbar med.. Exemplet när jag efter många år i gympasalen började jobba i klassrum. Det är inte riktigt samma kompetens som krävs i matematik-klassrummet som i gympasalen. Lågstadielärarna arbetar med andra villkor än mellanstediet. Och: det krävs en annan kompetens i 5a än i 5b! Och inom kåren universitetsanställda är det stor skillnad mellan doktorander och adjunkter!

Oscar Elis Leonard Dahm (1846). Det är viktigt med…

… en fördelaktig personlighet. Detta är visserligen en gåfva af Gud, som skolmästaren ej kan med den bästa vilja gifva sig sjelf; men den, som i hög grad saknar den, borde aldrig ägna sig åt skolmästarekallet (s. 22)…/… Mycket häraf är medfödt, men mycket kan ock förvärfvas (s. 45).

Tre frågeställningar:

1) Argument för att underkänna? Vilka delar ingår i ”den nödvändiga grunden”?

2) Vad, i DNG, beskrivs som möjligt att utbilda? 3) Andra villkor för grindvaktande inom lub

(förutom hänvisning till en ”nödvändig grund”)?

Presentatör


VFU som den mest populärare delen av lärarutbildningen (min avhandling ett särfall)

Inför mina intervjuer:

• Jag försökte ”nollställa” mej och intervjua lärare på ett naivt, nyfiket och ”storögt” vis.

• Öppna intervjufrågor, få intervjuteman.

• Etiskt känsligt

Presentatör


Jag hade väl nånstans egna idéer om underkännanden, eller nödvändiga grunder, men jag tror att jag lyckades nollställa mej ganska bra. Inga svåra ord… ingen proximal utvecklingzon eller didaktiska triangeln… egna ord…

Efter några intervjuer…

Läraryrkets sociala grund.

”…alltså det här sociala samspelet, kan man samspela, kan man … läsa av…” ”… och det är ju ett väldigt socialt arbete…”

Presentatör


Citat på en viss nivå. Man pratar återkommande om de sociala grunderna…

Efter några intervjuer…

… lärarstudenters hälsningar (eller brist på hälsningar) kom ofta upp under samtalen. Kroppsspråk, ögonkontakt, blickar…

Presentatör


Citat på en annan nivå…

Hälsningsceremonier (?)

… vi måste kanske skilja på vad som ÄR ett kunnande eller en kompetens, från det som är en möjlig indikation på ett kunnande eller kompetens.

Presentatör


Kritiken mot metodik… riskerar att fixerade rigida strategier fokuseras… jag landade i att man nog bör se hälsningar som en möjlig indikation på en viktig lärarkompetens. Det är ett exempel på något, men det är ett kraftfullt exempel. (ett prototypiskt exempel)

Presentatör


På en ytlig nivå handlar den här boken om hälsningsceremonier. ..jag återkommer till asplunds perspektiv längre fram… trevlig bok… asplund har vunnit priser för förmågan att beskriva komplicerade fenomen på ett enkelt och intressant vis. Jag tror att Asplund, liksom Lars-Erik Berg och framför allt George Herbert Mead kan ge viktiga infallsvinklar för de villkor lärare jobbar under (särskilt i de yngre åren) Asplund sågar också tanken på artificiell intelligens. Vi kommer aldrig kunna ersätta en lärare med en maskin eller dator. Datorer saknar social responsivitet!

Från prototypiska exempel till användbara begrepp Från hälsningen som ett exempel, till begrepp som social synlighet och socialt erkännande

Berit Bae: Vikten av att kunna erkänna andras subjektivitet.

Presentatör


Kelchtermanns: synlighet som ett centralt yrkesvillkor för lärare Daniel Stern (utvecklingspsykolog)… om ett ”mänsklighetens grundalfabet”). Å, det dröjer 1000 dagar tills jag fyller år!!! Spegelneuroner… etc…

Ett första byggelement:

Att faktiskt kunna ta plats (själv). ”Här är jag!” Studenters nervositet, anspänning… ”Framträdandets pedagogik” eller ”Erkännandets metodik”…

Presentatör


Nervositet… det är först när man träder fram som man riskerar något (erkännandeteori) – när du visar dej som subjekt riskerar du att mötas av ett förvägrat erkännande, av att inte bli accepterad i den roll du försöker inta. Detta kan vara en förklaring till ”passivitet” och oengagemang

Framträdandets pedagogik

Att bli prövad eller att få pröva? Träning eller match? Stödjande ”klassrumsklimat”? Hur upplever lärarstudenterna det? Och!!! (nästa slide)

Presentatör


Hälsningens återkomst

Hälsningsceremonier igen!

Jag har, ehhh enormt fina kollegor, som bara hälsar "Hej och välkommen och varsågod och sitt", och ställer bra frågor till studenten "jaha vad gör du nu?", "ja, jag testar detta och detta", "oh, spännande, skulle jag, skulle jag kunna få veta lite mer sen?". Och det ger ju också... en boost för självförtroendet naturligtvis…

Presentatör


När jag senare intervjuade handledare efter en om-VFU visade det sig att några studenterna hade lyckats mycket bättre på den nya VFU´n. Samtliga de handledare som varit involverade i dessa ”godkända VFU-perioder” talar intressant nog om hälsningsceremonier – fast inte med betoning på något lärarstudenter behöver kunna och ta ansvar för utan snarare något de behöver få uppleva och få erfarenhet av. Att se studenten, att bejaka studenten

Att bli sedd (själv) för att kunna se (andra). ”Erkännandemiljö” – där olika subjekt blir synliggjorda och bejakade.

Presentatör


Skillnaden mellan att tolerera och erkänna, där det sistnämnda är förbundet med ett bejakande och det förstanämnda med ett accepterande. Man kan fundera på huruvida lärarutbildningen bidrar till att studenten blir sedd…. Samtidigt var kanske inte den sociala synligheten på lärarseminarierna något eftersträvansvärt heller…

Grunden börjar byggas:

Observera hierarkin

Presentatör


Vi pratar alltså om den nödvändiga grunden i läraryrket…. man beskrev att det var mycket svårare att lära ut förmågan att kunna ge plats åt andra… förmågan att kunna göra sig själv till ett objekt… och se sig själv med den andres ögon… nästa slide

Att kunna ge plats (åt andra)

I: Men ser du att det f inns möjligheter att jobba med... kan det vara problematiskt att man tar för stor plats och så att säga kanske inte är lyhörd för barnen, för..?

Jösses, jaa!

I: Är det nåt som man kan jobba med, även...?

Där tycker jag det faktiskt är mycket svårare…/… ja, det är mycket svårt att komma åt…/… förmågan att ta in andra, konsten att lyssna... och att kliva ur sig själv…/… och försöka titta på "hur uppfattar du mej?"…

Presentatör


Asplund och Mead: Man måste kunna bli ett objekt inför sig själv, man måste kunna se sig med den andras ögon.. Asplund menar ju till och med att det finns en sorts pratsamhet som är osocial (eller asocial)

En omvänd hierarki?

?

En ”bottenplatta” i den nödvändiga grunden:

En sorts mognad och förmåga till vuxenansvar:

Hon var precis som hon var barn och på utflykt hon med. Hon tog inte något ansvar …/… eller visade att hon hade någon ansvarskänsla… Omogen … alltså inte riktigt beredd på uppgiften. Skulle behöva göra nåt annat… Ja för då kände jag att då var hon inte redo…/… hon kände sig inte vuxen själv. Och då tänkte jag att om hon inte känner det själv då är hon inte redo att kunna ha hand om barn.

En mognad krävs innan en lärarutbildning

För jag sa det till henne att den här utbildningen kan passa för henne när hon har växt till sig och att hon har hittat sig själv och känner sig vuxen Ge honom 5–6 år och ehh... och kanske att han jobbar med... att planera och strukturera sitt, sitt liv, så kanske det skulle kunna fungera För när dom kommit tillbaka (efter ett studieuppehåll), det är skillnad, på en kaxig 22–åring eller en lite lugnare 25åring. Det händer mycket under den tiden, och man märker när dom kommit tillbaka, så ser man att "här har det hänt jättemycket bra saker". Det är ju inte säkert att det behövs... höga betyg, så. Men jag skulle snarare säga att det är en viss ålder, att man ska ha kanske uppnått en egen... mognad. Först, före ett lämplighetstest…/… man kanske inte ska bli lärare under, man kanske ska påbörja, alltså att man är åtminstone 25. När man börjar på lärarutbildningen, för jag tror att det är lite, det är mer en fråga om mognad... och insikter.

”Den nödvändiga grunden” (Gardesten, 2016)

Presentatör


Disputerade 2:e december med avhandlingen ”Den nödvändiga grunden” – underkännanden och erkännanden i lärarutbildningens verksamhetsförlagda delar. Murbruket diskuteras från och med nästa slide! I första hand intervjuer med lärare/handledare efter underkännande på VFU. Vad är nödvändigt att kunna? Mognad och vuxenansvar… exempel.. man har inte ”kommit ur sin tonårsperiod”, man bryter mot regler som barnen eller eleverna måste följa, man måste hunnit distansera sig från elevrollen och börjat träda in i vuxenrollen…. Viktigt ingångsvärde till lub, men det är inte kört för alltid. Förmågan att kunna ta plats… exempel… kunna träda fram och göra sig synlig, våga markera mot olika beteenden och bidra till fokus och arbetsro Förmågan att kunna ge plats…. Exempel… att kunna ta den andres perspektiv, att kunna förstå elevernas perspektiv på något.. Ett ”murbruk”…. En ganska subtil kommunikativ förmåga som handlar om att kunna kunna agera med en viss närvaro, överblick och samtidighet. Det fungerar inte om man ”låser sig”, ”blir fixerad”, ”stänger ute eleverna”, blir alltför monoton eller mekanisk. Detta diskuteras mha Mead samt Polanyi

Ett ”murbruk”?

… men idag bygger ju läraryrket på så mycket mer än att bara stå här, du behöver ju ha en sån otrolig... simultankapacitet, med så mycket olika saker, så det är kanske lite, alltså att man ställs inför olika problem som man ska lösa... så att det, du har ju 30 stycken (elever)…/… varje lektion, som du ska liksom samspela med, där det händer saker och ting...

Jfr psykologen, läkaren etc.

Presentatör


Shulman I “The wisdom of Practice – Essays on Teaching… “ (s. 504): “I have concluded that classroom teaching – particularly at the elementary and secondary levels – is perhaps the most complex, most challenging, and most demanding, subtle, nuanced, and frightening activity that our species has ever invented” (s. 504). Inom medicin finns det endast ett tillfälle då man närmar sig en liknande komplexitet, menar Shulman, nämligen på sjukhusets akutmottagning strax efter en stor naturkatastrof. Ändå har medicin så mycket högre status än pedagogik ATT SAMTIDIGT KUNNA TA OCH GE PLATS. Det här kan jag verkligen känna utifrån mina erfarenheter som idrottslärare. Hur är det som klasslärare?

”Murbruket”

Förmågan till överblick, att uppfatta mönster, att inte fixera sig vid detaljer eller agera mekaniskt.

Dreyfus & Dreyfus (1986) beskriver vilka ”faser” man går igenom när man håller på att lära sig något.

MEN (nästa slide)…

”Murbruket”

När kan man påstå att man faktiskt kan spela schack? Den dag man kan reglerna?

När kan man påstå att man faktiskt kan läsa en bok högt, för en skolklass på 25 elever? Den dag man blivit läskunnig?

Är Dreyfus & Dreyfus modell användbar för allt?

Presentatör


Jag påstår att det är en oerhört sofistikerad mänsklig kompetens att samla en skolklass efter rasten, fånga och behålla deras uppmärksamhet och börja diskutera ett innehåll på ett dynamiskt vis utan att tappa bort gruppen…

Att mekaniskt följa en regel

Presentatör


”Ni lärarstudenter måste vara noga med att hälsa ordentligt!” Jfr asplund igen ”När du sitter på anställningsintervju ska du alltid titta arbetsgivaren i ögonen!” ”Du ska alltid växla upp vid 2000 varv!” Att disciplinera sin kropp till vissa mekaniska göranden, eller att uppleva sig själv vara involverad i något som känns meningsfullt där det finns en uppgift att utföra

Att INTE mekaniskt följa en regel

Lyhördhet, inlevelse, intuition, spontanitet. Uppmärksamhet på den unika situationen. Omdöme.

Presentatör


Jens poäng: I många yrken funkar det väl att (som nybörjare) följa regler på ett mekaniskt vis, men det gör det inte i läraryrket!!! Väldigt mycket studenten undrar kan vi endast besvara med ett ”det beror på”…

Lärarstudentens fråga: - Hur ska jag göra? Lärarutbildarens svar: - Det beror på.

Presentatör


Detta kan man diskutera i vidare bemärkelse… är det bra att införa den där nya yrkesrollen lärarassistent? Det beror på!

Murbruket och lärares tysta kunskap

Kritik mot reflektion och kritik mot kritiskt tänkande…..

En ”ordinär” klassrumssituation förutsätter lärarens närvaro, snabbhet och smidighet i relation till en mängd olika och samtidiga krav. Behärskning av situationen kräver inte reflektion, utan att lärarpraktiken behärskas, det vill säga att språket, gesterna, artefakterna och de olika problemlösningsstrategierna fungerar kroppsligen (Erlandson, 2005, s. 52).

M. Polanyi (1891-1976)

Presentatör


Polanyi: tillit!!! Skärskåda på nära håll de enskilda delarna i en sammansatt helhet och deras mening utplånas och vår uppfattning om helheten förstörs. Sådana fall är välkända. Genom att koncentrera uppmärksamheten på fingrarna kan en pianist bli temporärt förlamad. Och vi kan förlora ett mönster eller ett ansikte ur sikte genom att granska dess olika delar i tillräcklig förstoring (Polanyi, 1966/2013, s. 43). Trafiken är full av situationer du måste tolka…. Jfr vardagen för en lärarstudent… samtidigt är det en sak att skriva rätt på teoriprovet (att ”förstå”) och att faktiskt agera korrekt Polanyi på bilden, skulle vilja ha Johan Asplunds också, hans resonemang om hur tokigt det kan bli om vi fokuserar en detalj (hälsning)… friktion. Van manen samt Erlandson

”Den nödvändiga grunden” (Gardesten, 2016)

Presentatör


Nu kanske man kan förstå ”murbruket” lite bättre…. De olika delarna kan alltså, enligt informanterna, mer eller mindre utvecklas inom ramen för lub. I första hand intervjuer med lärare/handledare efter underkännande på VFU. Vad är nödvändigt att kunna? Mognad och vuxenansvar… exempel.. man har inte ”kommit ur sin tonårsperiod”, man bryter mot regler som barnen eller eleverna måste följa, man måste hunnit distansera sig från elevrollen och börjat träda in i vuxenrollen…. Viktigt ingångsvärde till lub, men det är inte kört för alltid. Förmågan att kunna ta plats… exempel… kunna träda fram och göra sig synlig, våga markera mot olika beteenden och bidra till fokus och arbetsro Förmågan att kunna ge plats…. Exempel… att kunna ta den andres perspektiv, att kunna förstå elevernas perspektiv på något.. Ett ”murbruk”…. En ganska subtil kommunikativ förmåga som handlar om att kunna kunna agera med en viss närvaro, överblick och samtidighet. Det fungerar inte om man ”låser sig”, ”blir fixerad”, ”stänger ute eleverna”, blir alltför monoton eller mekanisk. Detta diskuteras mha Mead samt Polanyi

Två kritiska frågor:

1)Socialkonstruktionism (kontextbundet, lokalt)? Eller finns det generella principiella värden i din ”nödvändiga grund”? 2)Var är den ämnesdidaktiska kompetensen i din ”nödvändiga grund”?

Presentatör


Dels ett mänsklighetens grundalfabet (fråga 1) - och dels jämförelse med (blivande) sjuksköterskan som råkar blanda ihop cl med ml…

Några svar på frågeställning tre:

Eventuellt andra villkor, förutom hänvisning till nödvändiga grunder, som används som argument för att öppna eller stänga ”grinden”. Ett övergripande svar: Man godkänner av hänsyn till studenten, i relation till ett system som inte alltid fungerar.

Presentatör


Man hänvisar alltså till delarna i den nödvändiga grunden då man föreslår underkänt betyg, eller då man efter ny prövning bestämmer sig för att godkänna och öppna grinden. Det finns samtidigt resonemang om att andra överväganden spelar in, då man faktiskt undviker att underkänna trots ett kvarstående tvivel på huruvida studenten utvecklat DNG.


Viktigt med en tidig ”öppenhetens pedagogik” i lärarutbildningen: 1) Tidiga praktikerfarenheter 2) Tidig öppen information till studenten 3) Tidig öppen kommunikation med studenten Kritik mot metaforen ”grindvakt” (gatekeeper).

Presentatör


Att locka till sig studenter kontra att hjälpa unga människor att fatta välgrundade beslut.


• ”Swim or sink”

”…och där tror jag, marknaden slår ju ut henne, för det, det, det, passar man inte i skolan så är det ingen lätt miljö att hålla sig kvar i…”

Några vidare reflektioner… (följande slides)

Vilket sorts yrke väntar efter lärarexamen?

• Läraryrket är inte ”komplicerat” (men komplext!)

Presentatör


Cochran-Smith menar att läraryrket är extremt komplext, vilket inte är detsamma som ”komplicerat”… forts… Här hjälper det att undersöka närmare den fundamentala skillnaden mellan komplicerade och komplexa fenomen, så som den beskrivs av teoretiker (Bryne, 1998; Cilliers, 1998). Komplicerade saker kan vara mycket sofistikerade och bestå av många delar, men delarna kan analyseras individuellt, både exakt och fullständigt, och helt skilda från varandra, och relationerna mellan delarna är mycket stabila och förutsägbara. I komplexa fenomen är helheten inte lika med summan av delarna. Snarare är det så att komplexiteten är resultatet av interaktionerna och de icke-linjära relationerna mellan delarna och av de intrikata återkopplingsslingorna i systemet. Således är relationerna inte helt förutsägbara i komplexa system. Som exempel på komplexa system kan nämnas hjärnan och sociala system, inget av dessa system kan reduceras till summan av dess delar (Cilliers, 1998). Shulman: Apropå komplexitet! Shulman I “The wisdom of Practice – Essays on Teaching… “ (s. 504): “I have concluded that classroom teaching – particularly at the elementary and secondary levels – is perhaps the most complex, most challenging, and most demanding, subtle, nuanced, and frightening activity that our species has ever invented” (s. 504). Inom medicin finns det endast ett tillfälle då man närmar sig en liknande komplexitet, menar Shulman, nämligen på sjukhusets akutmottagning strax efter en stor naturkatastrof. Ändå har medicin så mycket högre status än pedagogik.

4 år

Kravnivå (”Grindens höjd”) X

Presentatör


Kryssets placering motiverar jag utifrån yrkets komplexitet, men också utifrån examensmål och ambitioner på policynivå.

4 år

Kravnivå (”Grindens höjd”)

X

Presentatör


Det gör att i stort sett alla behöriga antas och att studenter med låga poäng från högskoleprovet och låga betyg från gymnasieskolan antas. Detta fokus på den sist antagna lärarstudentens gymnasiebetyg eller högskoleprovsresultat är självfallet inte representativt för lärarstudenterna som grupp.

4 år


X

X

Presentatör


Tänk bort Vfu nu och tänk istället självständigt arbete, där man vanligen mot slutet av sin utbildning ska prestera nånting ganska komplicerat…

4 år


X

X

Presentatör


Det handlar om oftast unga människor som kanske flyttat hemifrån för att studera en flerårig universitetutbildning, och lagt ned mycket pengar på studielån etc, och så bedöms man underkänd kanske sista terminen… ganska dramatiskt…

4 år


X

X

Presentatör


The German way

4 år


X X

Presentatör


The Finnish way

Misstag som nödvändiga inslag i ett lärande?

”Productive Failure” - When getting it wrong increases the chances of getting it right.

“Gateeping versus learning – “failures” and “mistakes” as something undesirable or something essential during a process of becoming a teacher?”

Presentatör


Jfr stödjande klassrumsklimat…. Håkanssons kapitel… Som verksamma lärare kommer de senare att göra misstag, det kan man vara säker på… Att känna sig trygg i osäkerheten…

Socialisering inom lärarutbildningen:

Kompetenser och kunnanden:

Som explicita utbildningsmål, eller som bieffekter av att vara involverad i meningsfulla aktiviteter? Vad blir förgrund och vad blir bakgrund?

Presentatör


Det finns en ganska vital pedagogisk diskussion som rör skillnaden mellan att se kunnanden som en bieffekt eller sidoeffekt av att vara engagerad i meningsfulla aktiviteter (inom praktiska kunskapstraditioner exempelvis), jämfört med att se det explicita mål som skall bedömas inom en akademisk kontext.

”Kunskapens vägar är omvägar”

Studenterna blir upptagna med att…

Studenterna blir upptagna med att…

… undvika U.

… pröva och utmana sig själva

… att visa upp sig själv och sitt ”kunnande”.

… undersöka det som uppfattas viktigt, relevant och angeläget.

… att verka intressanta.

… att bli intresserade.

… klara godkänt på kursen.

… delta i ändamålsenliga aktiviteter som känns meningsfulla.

”den nödvändiga grunden” · ”erkännandemiljö” – där olika subjekt blir synliggjorda...

Documents