enombrottetGKYRKMAGASIN

#LIMHAMNSKYRKA * LIMHAMNSKYRKA.SE

GUD - FEMINISTA!GLÖM INTE BORT BIBELNS KVINNOR

Reclaima Jesus!NÄR VI TALAR MED GUD,TALAR VI DÅ MED EN MAN?

Prolog

Är du feminist eller kallar du dig för feminist? Jag vet inte om du har fått frågan någon gång. Kalla sig för feminist kan ju egentligen vem som helst göra. Säger du att du är feminist vill du verkligen leva upp till det och det är en del av din identitet.

Josephine Butler, brittisk feminist som levde och var verksam under 1800-talet.

Idag förknippas ofta feminism med något fruktansvärt radikalt. Hur blev det så? När det egentligen bara handlar om att lyssna på hela mänskligheten och inte bara ena hälften av den? Misstänksamheten mot feminism finns överallt. Den tenderar att öka. I populismens och i den politiska och religiösa extremismens fotspår, kan feminismen ses som en farsot som hotar mänsk-ligheten. En smitta, liksom.

Men feminismen är nödvändig om kvinnor och män ska få rätten att vara sig själva. Den kan få oss att se; öppna våra ögon, för orättvisor och förlamande strukturer. När kvinnor går in på en arena som traditionellt är manlig, döms hon efter kläder eller frisyr. Det är nästan omöjligt för en kvinna att göra rätt i kläder och attityd. Antingen är hon för manlig eller spelar hon för mycket på sin kvinnlighet med en kort kjol t ex. Det faktum att vi alla är så färgade av det patriarkala sättet att tänka leder till detta.

Internationella kvinnodagen står för dörren. En dag som inte är kopplad till någon politisk ideologi. Det är bra; då kan alla som vill fira den. Bakgrun-den till dagen är en kvinnorörelse som i början av 1900-talet växte sig stark och kampen för kvinn-lig rösträtt var en av de stora politiska frågorna.Efter den ryska revolutionen år 1917 blev firandet förknippat med kommunismen. Lite lustigt efter-

som den ursprungliga tanken bakom en kvinnodag kom från USA, där den lanserades 1909. Dagen förbjöds naturligtvis i det nazistiska och fascistiska Europa på 30-talet. Internationella kvinnodagen föll i glömska men blev aktuell igen i slutet av 1960-talet. År 1977 antog FN en resolution om ett allmänt firande den 8 mars.

Nu har dagen också ”landat” i Limhamns kyrka! I år firar vi den med tal, musik och körsång. Dessutom bjuds vi på en föreställning om Dolly Partons liv. Hon är en av vår tids största kvinnliga artister men fick slå sig fram i en mansdominerad värld. Trots att hon har gett ut över 50 album och skrivit över 3000 sånger, tycks hennes utseende fortfarande stå i vägen för henne.

”Gud känner kärlek till alla människor och då ska vi inte vara sämre”, säger Dolly Parton när hon kritiserar countryns inskränkthet mot homo-sexuella. Välkommen att läsa ett nytt nummer av kyrkmagasinet, Genombrottet, som denna gång bland annat ställer frågan: går det att vara kvinna och kristen eller har kvinnor följt tillräckligt många män genom historien?

helena myrstener

akta dig, du kan bli smittad AV FEMINISMEN!

GUD KÄNNER KÄRLEK TILL ALLA MÄNNISKOR

Är kristendomen en religion för kvinnor?Som kvinna är det hinder som ska övervinnas. Jesus som är kristendomens centrum är man, det går inte att komma ifrån. Vill jag som kvinna följa en man? Har inte kvinnor, genom historien, följt tillräckligt många män?

Dessutom var apostlarna män. De nytestamentliga skrifterna utges för att vara författade av män och de första århundradenas teologi utgörs av kyrkofädernas tänkande. Som pricken över i envisas många fort-farande med att tänka sig Gud som en gudomlig man. Det de tänker, säger de också, förstås. Därför så är det han och honom om Gud i varenda mening. Det är minst sagt tröttsamt och begränsande och talar emot själva poängen med en Gud; det måste väl i alla fall vara någon som är större än en man?

Det tar tid att övervinna hindren. Det är nog bara att erkänna: som kvinna och kristen kommer en kanske aldrig riktigt över dem. De finns där och när det är som mest deppigt tycks det som om de vill smälla igen dörren in till trons värld, mitt framför näsan.

Som kvinna och kristen får en ofta gneta på i ett ”översättningsarbete” och vara beredd att tänka ett steg längre än den som för tillfället tex predikar eller

Vill jag som kvinna följa en man? är kristendomen något för kvinnor?

Det tar tid att övervinna hindren

ber. Jag måste hela tiden vara beredd att tänka ett steg längre än den som för tillfället t ex predikar eller ber, tycks göra. Jag måste försöka översätta det manliga språket till att det också handlar om kvinnor.

Till slut blir en väldigt bra på det och det hela går snabbt att omtolka och översätta. Ibland blir jag väldigt barnslig, men barnen är ju störst i himmelriket, och då sjunger jag högt ”hon” eller ”hen” i psalmen istället för ”han”. Min förhoppning är att andra ska höra och ta efter. Någon gång ska det väl ändå komma till ett slut; denna ständiga hyllningskör till mannen, kungen, Herren: Gud? Mycket har också hänt. Fler och fler vill hitta ett språk för det gudomliga som inte utestänger kvinnor.

Om jag nu inte vill överge kristendomen, och det vill jag inte, måste jag ju hitta sätt att hoppa över hindren. Eller krypa under dem eller gå bredvid dem. Kanske sparka bort dem?

Om vi tar Jesus så är han ingen machofigur och inte särskilt intresserad av sig själv. Han är ingen ”selfie-typ” som mest älskar att titta på sig själv. Han vill hellre peka mot framtiden, mot det som ska komma och som redan är här, det vill säga Guds rike. Han talar

om sig själv i metaforer, i bilder, som ”vägen” till exempel. Det är ett öppet perspektiv där saker och ting inte är färdiga utan något som pågår. Han talar om sig själv som levande vatten. Jesus har ett budskap där han själv är ett redskap. Han gråter och känner sig övergiven. Inte särskilt macho, direkt.

Jesus gick också helt emot den dåtida traditionen och kvinnosynen. Han talade till kvinnorna och drog in dem i sitt liv och tankevärld. Det är stort och unikt för honom. Han talade till de prostituerade och behand-lade dem som fullvärdiga människor. Menstruation är inte något orent för honom. Inte heller sjukdom. För honom är Gud som en kvinna som söker igenom hela sitt hus för att finna de förlorade mynten. Ingen kan säga att Jesus betedde sig som en del av det patriar-kaliska samhället. Han är istället en inkluderande och generös människa.

I Jesus finns ett Kristusskeende som handlar om förvandling, upprättelse och befrielse av människor, kvinnor och män. Ett ”underifrån-perspektiv” som handlar om kärlek och solidaritet och inte om makt och överordning.

Inte särskilt macho, direkt

En kvinna utan namn i Markus evangelium smörjer Jesu huvud med balsam. Fastän Jesus så tydligt säger: ”Sannerligen, överallt i världen där evangeliet förkunnas, skall man också berätta vad hon gjorde och komma ihåg henne”, så blev det inte som Jesus sade. Hon glömdes bort. Vi vet inte ens hennes namn och kyrkan har inte riktigt velat kännas vid att det var en kvinna, och inte en man, som till fullo förstod vem Jesus var och korade Jesus till Kristus. Men det är ett faktum att kvinnorna var så viktiga i berättelsen om Jesus, att de fick bli de första vittnena till uppståndelsen! Detta i en tid när kvinnor inte ansågs vittnesgilla. Deras ord räknades inte.

Paulus säger något som kyrkan heller inte tog strid för. Han säger i brevet till galaterna:” Här är inte längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är vi ett i Kristus.” Paulus ser kvinnor och män som jämlika och som en enhet i Kristus. Men ändå kan han också säga: ”kvinnorna ska tiga i församlingen”. Paulus är alltså motsägelsefull, men utan några större problem har det senare använts av den kristna traditionen för att förtrycka kvinnor. Det hade gått att ta en annan väg och betonat enheten och jämlikheten, men så blev det inte.

Teologer brukar framhålla att den tidiga kyrkan på grund av förföljelse inte vågade stå upp för kvinnors jämlikhet. Rörelsen stack ut tillräckligt ändå. Men internt, i den kristna gemenskapen bekändes enheten mellan könen, menar de. Kvinnor var också aktiva i församlingarna i den tidiga kristenheten. Det fanns kvinnor som uppenbarligen var ledare.

Den internationella kvinnodagen kan vara glömskans motsats. Vi vil inte glömma. Vi vill komma ihåg kvinnan som i all sin kärlek smorde Jesu fötter en gång.

Denna kvinna som förminskades för att göra hela berättelsen mer tilltalande för den omgivande patriarkaliska läsekretsen. Hon är kvinnan och lär-jungen som blir till synderskan där hennes moraliska status kom att hamna i fokus.

Vi vill inte glömma bibelns kvinnor. Vi vill minnas kvinnan, som blött från underlivet i 12 år, betraktats som oren och därför varit utestängd från mänsklig gemenskap. Vi vill minnas Marta som ständigt var upptagen med hushållsarbetet men också en kvinna som såg och trodde att Jesus var alldeles speciell.

Vi vill inte glömma bort kvinnan som ensam skulle ta straffet för otrohet och stenas. Hon har fått namnet ”äktenskapsbryterskan”. Eller den måltid i Betania hos Simon där kvinnan som smorde Jesu huvud med en hel flaska dyrbar balsam är med. I Jesu sista måltid som återberättas varje gång nattvard firas, är det dock enbart män med.

Vi vill inte glömma Hanna, profeten som gift sig som ung, blivit änka och sedan tillbringat sitt liv i templet för att fasta och be till Gud dag och natt.

Nej, kvinnorna får inte glömmas bort för vi behöver dem. De har något att berätta och ge. Utan dem blir inte kyrkan och gudstjänsten hel. Bibelns kvinnor är vårt religiösa och kulturella arv. Låt oss höja vår röst för dem.

Bibelns kvinnor är vårt religiösa och kulturella arv

Bibelns kvinnor förtjänar upprättelse

Bibelns kvinnor förtjänar upprättelse

Ordet ’feminism’ har Ellie Persson hört användas i olika sammanhang ända sedan hon var liten. Många förknippar feminism med något dåligt och det är svårt att förstå, säger Ellie. Feminism för henne är att alla ska vara jämställda i samhället oavsett kön. Hon tycker att det borde vara en själv-klarhet för alla. Män och kvinnor och allt däremellan, ska vara jämställda inom det politiska, sociala och det ekonomiska livet.

så vill ellie definiera feminism. Männen har haft mycket makt och då bildades denna ideologi för att också kvinnor ska ha en möjlighet, menar hon.—Jag förstår inte de som inte tycker om feministiska åsikter, det står ju ändå för jämställdhet. Då undrar jag om de inte är för jämställdhet. Ellie fortsätter:—Jag har många feministiska åsikter. Jag vill kunna jobba med det jag vill och få samma lön för det. Samhället har blivit mycket bättre idag, det finns alltid något man kan förbättra, men som det är nu kan man inte göra allting på samma gång. Det krävs att människor ska ändra sina åsikter och det tar flera generationer.

ellie tänker på dem som föddes och växte upp när det i princip bara var män som styrde och hade makt. Hon utrycker en förståelse för att det då kan finnas personer som inte tycker att kvinnor ska bli t ex poliser men samtidigt tycker hon: ”Men hallå, det är ju 2017 och då borde män och kvinnor ha samma möjligheter”!—Jag tycker att samhället börjar vända, säger hon, men varför ska något heta t ex ”kvinnligt ledarskap”? Varför heter det inte bara ledarskap?

ellie konstaterar att hon själv är färgad av tänkesättet att män styr och är ledare och att hon därför kanske inte märker när någon diskrimineras. —Hade någon diskriminerat mig pga att jag är kvinna

hade jag blivit jättearg. Jag skulle fråga personen: varför tycker du inte att jag har samma rättigheter?Ellie pratar inte så mycket om feminism med andra därför att hon förutsätter att alla tycker att alla är lika värda. Det är ju rena självklarheterna! ”Röd” och” blå” feminism är ju olika men i grund och botten handlar det om att alla är jämställda. Ellie säger:—När jag får barn så hoppas jag att samhället har kommit så långt att man ser människor och inte kön. Redan när man är liten finns det en norm som i sam-hället som ska uppfyllas. Tjejer ska plugga men inte killar, t ex. Hemma går det bra att vara sig själv, likaså i kyrkan, men när man ska gå till skolan sätter man på sig kläder som ska passa in och en mask. Man är fortfarande sig själv men ändå någon annan.

ibland kan det vara svårt att veta hur klasskamrater verkligen är, tycker hon. Det beror också på att det krävs att man måste vara rätt hårdhudad för att kunna stå upp för sig själv. Står man inte upp för sig själv, vem ska då göra det? —Respekt för de människor som står upp för sig själva när ingen annan försvarar dem, säger Ellie. Om feminismen skulle vara självklar idag så skulle det som man värderas efter inte spela någon roll. Men den är svartmålad. Det finns de som säger: ”Hatar du män? Och då svarar jag: ” Nej, men jag vill att alla ska vara lika”. ”Men det behöver du väl inte vara feminist för att tycka?” ”Nej, men det är ju bara ett ord som beskriver något viktigt!”.—Jag skulle önska att vi fick vara människor först och inte könsbestämda. Jag gillar kategorier, men jag hatar dem också. Jag är präglad av vilket kön jag är- jag tänker att jag är tjej och inte människa. Jag avskyr att jag har behovet att tänka så. Människor får gärna vara könsbestämda men inte dömas olika.

FEMINISM

En av männen i Lena Stadlers målargrupp valde att måla ett blåslaget öga och en knuten näve. Han upprörs över våldet mot kvinnor. Lena har själv satt ihop ett collage av olika kvinnor i olika situationer. En sådan situation är kvinnor som hoppar långrep. De är mellan 50-80 år och för Lena symboliserar dessa kvinnor hoppet. Hoppet om en mer jämställd värld.

PÅ INTERNATIONELLA KVINNODAGEN kan dessa bilder ses i Limhamns kyrka. Målargruppen ställer ut några tavlor tillsammans med andra målare som har anknytning till Limhamns kyrka.—Jag tycker att en av poängerna med denna dag är att lyfta kvinnors situation över hela världen. Det är en dag av systerskap, säger Lena.

I LENAS UNGDOM var hemmafruidealet norm. Köns-rollerna för män och kvinnor var hårt styrda. Hon och många andra funderade inte så mycket över det. De ifrågasatte inte. Kvinnan hade huvudansvaret för hemmet. Mannen för försörjningen.—Min mamma jobbade som lärare på Hermods. Släkten ifrågasatte detta och undrade varför hon skulle jobba. Samhället var så kolossalt uppdelat, säger Lena. Mannen skulle ha sin passning. Han drog ju in pengarna.

SÅDANA STRIKTA KÖNSROLLER smittade också av sig i synen på sexualitet. Kvinnorna förutsattes inte ha någon lust. Det tog lång tid innan Lena gjorde sig fri från den negativa syn på sexualiteten som hon fick inpräntad i sig. Det var ”usch” och ”fy” och långt ifrån något glädjefullt och vackert. Lena berättar om den

enda lektion hon hade i biologi som tog upp detta ämne:—Det enda läraren sa var att pojkarna skulle se till att vara rädda om flickorna. Inte ett ord mer. Det var inte ens en lektion. Allt som rörde kropp och sexualitet var mycket hemlighetsfullt. Min mamma berättade för mig att det skulle komma blod där nere, så jag visste att något skulle hända, men jag hade inte klart för mig att menstruationen också innebar fertilitet.

Trots den starka norm som bestämde kvinnors och mäns liv, hade Lena en tanke som hon inte ville släppa. Att hennes mamma arbetade och att hennes mormor var egen företagare hade sått ett frö. Hon utbildade sig och blev yrkesarbetande.

DET TOG HENNE några år att våga ta plats och höja sin röst och ha en åsikt på sin arbetsplats. När Lena senare började engagera sig fackligt genomgick hon, som hon själv säger, en förvandling. Nu vågade hon! Hon sam-talade med sig själv inför förhandlingar och påminde sig själv om att hon var lika mycket värd som den manlige chef hon skulle möta. Lena läste på om härskartekniker och lärde sig att känna igen dem. —Jag tror att det är viktigt att hitta sammanhang där människor av olika kön, bakgrund och klass lyfter och respekterar varandra. Kyrkokören, där jag är med, är ett sådant sammanhang. Målargruppen, ett annat. Det är gemenskaper där ingen trycker ner någon. Där har feminismens grund om människors lika värde blivit verklighet.

när normen förminskar kvinnor och män

På internationella kvinno-dagen kan denna målning ses i Limhamns kyrka. Målargruppen ställer ut några tavlor tillsam-mans med andra målare som har anknytning till Limhamns kyrka.

INTERVJU MED MATILDA ERICSSON

Den 8 mars, på internationella kvinnodagen, dyker Dolly Parton upp i Limhamns kyrka. Då gestaltar du henne, Matilda. Hur går Dolly Parton och denna feministiska dag ihop?Dolly Parton är för många en feministisk ikon. Hon var en av de första kvinnliga soloartisterna som spelade, sjöng och skrev sina egna låtar. Hon kom från en otroligt fattig och svår uppväxt men lyckades bryta mark i den då helt mansdominerade musikbranchen.

Vad tycker du själv mest om hos Dolly Parton?Dollys sätt att sjunga är det som berör mig mest. Hon har en unik röst och förmedlar lyriken rakt från hjärtat och ut till lyssnaren tycker jag.

Jag älskar också hennes generösa värme, mod och humor. Hon har i både ord och handling stått upp för de svagare i samhället.

Det har debatterats mycket kring hennes utseende och det går att se ur olika perspektiv. Det kan vara sorgligt att hon förställer sig, hon borde få bli accepterad för den hon är utan den ”falska” ytan. Å andra sidan kan det uppfattas som att hon går sin egen väg, vågar ha sin egen stil och gör det hon vill utan att be om ursäkt.

Hur förberedde du dig för att kunna framställa henne på scen?Jag läste på, gjorde rollanalys, lyssnade på hennes låtar m.m. Mitt mål var inte att imitera henne, jag ville göra min tolkning av henne.

Varför blev det just Dolly Parton för dig?Jag gick en fortbildning inom drama och teater på Malmö högskola för ett par år sedan. En examination var att skapa ett framträdande som utgick från en valfri person. Precis då fick jag Dolly Partons självbio-grafi i julklapp. Jag tyckte det var en perfekt utmaning och spännande att prova att gestalta den intressanta personen Dolly Parton.

Den mansdominerade värld som omgav Dolly Parton och som hon hade att besegra; har du själv stött på den?I den stora ramen ser det kanske jämlikt ut i Sverige, kvinnor har rösträtt osv. Men det jag tycker är kompli-cerat är det dolda patriarkatet. Manligheten har tagit stor plats i långa tider av vår historia. Vi tänker inte alltid på det men många gamla invanda mönster lever vidare i smyg och är inte jämlika. Det kan handla om inställning, språket, makt m.m. Detta kan jag stöta på och det kan ibland vara svårt att reagera i tid.

WE WILL ALWAYS LOVE YOU,

Program internationella kvinnodagen

Talare: Malmö stads Kompetenscentrum sexuella tjänster för att minska prostitution och människohandel KST, Karin Karlsson - programchef på Malmö live, Saga Mauritsson, Rebecca Hodgson, och Alex Holmström - konfirmandledare.Teater: Dolly! med Matilda EricssonMusik: Damkören Ladies, Margareta Haksten och klezmersångaren Louisa Lyne.Konstutställning.

Limhamns kyrka 8 mars kl 18.30

När Limhamns kyrka skrev ordet fitta i en tweet för två år sedan blev det ett ramaskri. Kan en kyrka verk-ligen använda ett sådant ”fult” ord för att säga något om Jesus och Maria?

Många blev glada och kände sig bekräftade som kvinnor. Män som var innerligt trötta på sexismen, hurrade. De som blev arga och upprörda tyckte att det heliga hade smutsats ner. Ordet var SÅ negativt laddat för dem. Därför behöver ordet fitta tas tillbaka från dem som vill använda det som en svordom eller som ett skällsord för att trycka ner och förminska både kvinnor och män.

Ordet behöver laddas med skönhet eftersom fittan är vacker! Uttänkt och önskad av Gud själv. Du har kanske ditt eget ord som du är bekväm med när du vill benämna denna del av kroppen. Ordet ”fitta” är

fornnordiskt och betyder ”våt ängsmark”. Det viktiga att komma ihåg är att kroppen är din; älskad av Gud.

Krafter eller strömningar finns som vill att vi ska tycka att det kvinnliga könsorganet är en ful och motbjudande del av kroppen eftersom den blöder, är mörk, fuktig och kan ge fläckar på kläder och möbler. Den är inte kliniskt ren och det vet ju vem som helst att idealet är att vara laboratoriskt ren. Alltid, i alla sammanhang.

Vad händer då med en människa om hon upp-lever att en del av hennes kropp är motbjudande? När känslor av äckel och skam tar överhanden? Intim-kirurgin göds, det är en sak som är säker. Dessutom drabbas självkänslan och stoltheten som behövs så väl för att klara av och stå emot samtidens krav på perfektion och prestation.

vem har sagt att kvinnans underliv är fult och skämmigt?

INTE GUD I ALLA FALL!

DET KAN FINNAS EN KÄNSLA AV MINDERVÄRDIGHET SOM PÅLÄGGS KVINNOR NÄR HON INTE LÄNGRE ÄR FERTIL. SÅ LÄNGE KVINNAN ÄR I FRUKTBAR ÅLDER GÅR HON SÄKER: INGEN KAN SÄGA ATT HON ÄR GAMMAL ELLER ÄLDRE. INTE ÄN. ÄN SÅ LÄNGE BEHÖVS HON. ÄN SÅ LÄNGE KAN HON VARA ATTRAKTIV.

fortsättning s 16

Forrest pussiesFoto av Kalle Kula Grunning

Kvinnor, tycks det som, ska också skämmas för att de blir äldre. Som om hon får skylla sig själv för detta. Åldrandet osynliggör ofta kvinnor. Äldre kvinnor väcker mer motstånd i kulturen än en man. Detta vittnar ofta kvinnor som är skådespelare om. Att vara kvinna och åldras kan vara mer skräckfyllt än för en man. Det är som ett stup som hon sakta men säkert faller utför. ”Hon var nog vacker när hon var ung”, kan ibland komma som en kommentar och avslöjar vår tids ideal och syn på skönhet.

Bibelns Sara är en gammal mamma. Hon får Isakså sent att hon verkar tycka att hon nu framstår som en löjlig person som andra hånar. Det som händer är snarare att Gud håller ihop liv och död i Saras kropp, i denna åldrande kvinna.

Det är ganska rebelliskt, faktiskt. Här har vi en berät-telse som utmanar den allmänna synen på kvinnan som efter en viss ålder kan förpassas till periferin.

Men vadå, periferin? Klitoris fungerar ju! Denna kroppsdel som Gud har gett kvinnor och som inte har någon annan funktion än att ge glädje och lust. Den har ingenting med ålder att göra. Inte heller med reproduktion. Den bara finns där och inbjuder till lust som en del av skapelsens goda, livet igenom.

Kvinnlig omskärelse har fördärvat kvinnors möjlighet till njutning i många kulturer. Liv Strömquist berättar bland annat om John Harvey Kellog, mannen som på 1800-talet uppfann Corn flakes och jord-nötssmöret, i sin seriebok ”Kunskapens frukt”. Hans mission var att hindra kvinnor från att röra vid sina kön. Onani sades orsaka cancer i livmodern, epilepsi, galenskap, mental och fysisk svaghet. John Harvey Kellog var läkare och han löste ”problemet” genom att hälla karbolsyra på kvinnors klitoris för att förhindra upphetsning.

Har du läst så här långt, väljer du kanske inte Kellogs Corn flakes nästa gång du handlar. Däremot är förhoppningen att du vill vara en stolt fitta. För det finns skäl att tro att Gud önskar just det.

DET VIKTIGA ATT KOMMA

IHÅG ÄR ATT KROPPEN

ÄR DIN

V ilka ord kan vi använda för Gud? Finns det ord som inte fungerar för att de är så förknippade med an-nat som inte alls har med Gud att göra och finns det kanske ord som vi ännu inte använder för att vi inte prövat? Så är det säkert. Var tid använder orden på sitt sätt, liksom

var människa använder orden om Gud på sitt sätt. Vilka är dina ord för att beskriva Gud?

I grunden handlar det om en relation som upprättas med allt levande, alltså från det att du föds, förstärks i dopet och följer dig genom livet för att kanske bli som tydligast när livet här på jorden är över. I en relation är orden viktiga, det vet vi alla av erfarenhet. Orden vi använder uttrycker också den relation vi har. Betraktar vi en människa som främling blir relation främlingskap, betraktar vi en människa som medmänniska blir relationen en annan. Så är det också med vår relation till Gud, de ord vi använder för Gud påverkar vilken relation vi har. Och orden hämtar vi gärna från andra relationer som är viktiga för oss, mor, far, bror, syster, vän… De nära relationsorden hjälper oss att formulera vem och vad Gud är för oss.

Samtidigt låser alla ord oss i redan fasta föreställningar om vad en mor, far, bror, syster eller vän är. Kanske är det helt enkelt så språket fungerar. Vi kommer inte ifrån det. Gud är alltid mycket mer än vi kan uttrycka. Gud är mer än våra ord, men vi äger inget annat än våra ord.

För mig har det mer och mer blivit så att jag i relation till Gud använder ordet Du. Gud är för mig Du – den jag står i relation till. Jag tycker om det vardagliga och det nära i det lilla ordet du, som i min relation till Gud rymmer hela universum och hela mitt liv.

jonas persson, församlingsherde

Hon hette Herta Beinhauer, och under hela mitt liv har jag fåt höra historier om denna kämpe, denna krigare, denna farmor. Nu förstår ni, farmor var den starkaste kvinnan på jorden och jag missade henne med 11 år. Hon dog i cancer 1988 och jag fick därför aldrig chansen att träffa henne.

HON VAR 9 år när andra världskriget bröt ut. Ung, vacker och med hela världen framför sina fötter. Far-mor var en fantastisk simmerska och skulle troligtvis vara Österrikes representant i OS på långdistans i simning. Men istället för OS blev Theresientadt hennes första utlandsresa. Theresienstadt är ett koncentrationsläger som ligger utanför Prag. Dit kom hon och levde, arbetade, hoppades. 1944 åkte hon till Christianstadt. Det var en krut- och dynamitfabrik, ett arbetsläger med andra ord. Några månader stod hon framför ”Arbeit macht frei”. Hon var i maj 1944 i Auschwitz. I ett helt år överlevde hon. Ett helt år i helvetet på jorden. Under sin vistelse i Auschwitz skickades hon även till Auschwitz 2, även kallat Birkenau. Någon gång under våren 1945 flyttades farmor till ytterligare ett annat koncentrationsläger, Bergen-Belsen. Dit gick farmor. Till fots, sjuk, utmärglad, döende, tillsammans med resterande människor från Auschwitz.

FARMOR FICK PÅ sin 25-årsdag reda på att Hitler var död. Hon hade aldrig och skulle aldrig komma att

få en bättre födelsedagspresent. Mycket kort där-efter blev hon befriad. Farmor var mycket sjuk. Tyfus och difteri blev hennes dom efter att en polsk Röda korset-läkare undersökt henne. Allt farmor ville nu var att komma hem. Hem till Wien. I sitt yra sjuka till-stånd säger hon till läkaren at hon vill till Wien, varpå läkaren svarar att det inte var en sådan vidare bra idé. Wien var hårt taget efter kriget och att Schweiz var platsen hon borde ta sig till. Detta lät bra tyckte Herta och begav sig av kort efter sin återhämtning. Efter många timmar på tåget frågar farmor en konduk-tör hur långt det är kvar. Han svarar att de snart är framme, de skulle bara över Östersjön. Östersjön?

MIN FARMOR VAR judinna. Hon levde sin ungdom i fångenskap. Hon överlevde. Hon blev den starkaste kvinnan på jorden. Och ingen visste. Hon berättade aldrig. Inte för sina egna barn, inte ens sin egen make! Det här var farmor. Den sanna Herta. Men denna Herta hon utgjorde sig för att vara, var någon som var politisk fånge, ateist och en fri kvinna. Hon teg om vem hon var ända in i döden.

Farmor överlevde, och hon fortsatte att överleva hela livet ut. En tanke jag haft många gånger: ni vet när du går in i ett mörkt rum, så sträcker du dig in för att tända lampan, ”klick”, så var det tänt. För männi-skor som suttit i koncentrationsläger var det det som hände, en lampa tändes. Problemet är dock att den här lampan går inte att släcka. Den här lampan lös

FARMOR, JAG ÄLSKAR DIG!

Cecilia Stillhof:—Jag har gått på den största nitlotten i mitt liv. Jag fick aldrig chansen att träffa den starkaste kvinnan på jorden.

hela livet ut på farmor. Det var nog den lampan som fick farmor att hitta farfar. Farfar Tage var nazist och SS-soldat. Hur i hela friden kunde min farmor gifta sig med en man som stod för utplåningen av hennes familj!? Lampan. Jag skulle kunna sätta alla mina pengar på att det var den här överlevnads- mekanismen. För har lampan en gång tänts så förblir den tänd. Som en one way switch.

JAG HAR BESÖKT Theresienstadt, Auschwitz och Birkenau. När jag var i Theresienstadt skämdes jag. Jag hade föreställt mig ett ghetto, elstängsel, tagg-tråd. Men det var fint där. Lägenheter, torg, en liten park. Vilket villaområde som helst! Sen sattes vi ett rum där vi skulle få se en propagandafilm som judarna fick se innan de anlände till Theresienstadt. Och jag grät. Stora krokodiltårar vällde ner för mina kinder. Det här var vad människor såg. Vad de trodde på, vad min farmor såg och trodde på. Efter filmen släpptes vi ut i samma villaområde som vi varit i innan. Grejen var den att det inte kändes som samma. Nu var det annorlunda. Skönheten var förvriden och den friska luften unken. Theresienstadt var det första lägret jag besökte. Auschwitz och Birkenau var bokstavligt talat 100 gånger värre. Det finns inga ord som kan be-skriva det jag såg eller kände när jag var där, ni måste själva åka dit och uppleva det för att första mig.

FARMOR PRATADE TYDLIGEN mycket sällan om vad

hon hade upplevt, men en sak sa hon till min pappa en gång; ”Om det någon gång fanns en Gud, så dog han i Auschwitz.” Första gången jag hörde det blev jag så ledsen. Hur skulle min Gud kunna överge henne? Det skulle han aldrig. För min Gud frodas och blir större i människor lidande. Det är då han är som starkast och har som mest makt att kunna göra en skillnad. Så nej, Gud dog inte i Auschwitz, om något så föddes han där. Han är ALLTID med oss.

NÄR JAG PRATAR med andra människor om farmor och hennes upplevelser så kan jag riktigt se att om jag hade sagt; ”Äsch jag bara skojar! Inget av vad jag sa är sant”, så skulle folk tro på det. Hela förintelsen är så overklig. Det finns ingen verklighet i det. Ingenting med en anknytning till det samhälle vi lever i idag. Det GÅR bara inte att förstå. Förintelsen skulle jag vilja säga tillhör ett av de få ord människan inte kan förstå. Död, oändlighet, förintelse. Det var därför farmor kanske inte berättade för någon, för att hon själv inte förstod.

DET ÄR DÄRFÖR jag berättar detta nu. För dig. För dig farmor. Jag berättar det du aldrig hade kraften till att säga. Farmor, du blev den starkaste kvinnan på jorden. Hela mitt liv kommer jag få höra historier om dig.För du kämpade.För du överlevde. För att, Farmor, jag älskar dig.

”Nej, Gud dog inte i Auschwitz, om något så föddes han där...

REFORMATIONEN 500 ÅRfärglägg ett kyrkfönster med martin luthers ros!

Här är ett kyrkfönster att färglägga – och blomman högst upp påminner oss om det som Martin Luther tyckte var viktigast av allt: att Jesus bor i hjärtat hos var och en av oss allihop om vi vill ta emot honom där.

Bilden av Lutherrosen var en present som Martin Luther fick av en av sina vänner 1530. Han använde den som sigill i sina brev, och den fanns i alla hans böcker.

Ungefär såhär beskrev han själv rosen: ”Först är det ett svart kors i ett hjärta, och hjärtat har sin naturliga färg, för jag vill komma ihåg att det är tron på Jesus som räddar oss. Hjärtat ska vara mitt i en vit ros så att det syns att tron ger oss glädje, tröst och frid. Rosen ska ha en himmelsblå bakgrund som visar att glädjen och tron är början på den stora glädjen i himlen. Och runt det blå är det en guldring som är en symbol för att himlen är evig och inte har något slut.”

Om du vill får du gärna lämna in din färglagda bild till oss, antingen i kyrkan eller i församlingshuset. Annars kan du klippa ut den och använda som bokmärke.

konserterI påsk medverkar Limhamns kyrkokör i långfredagens gudstjänst och på Påskdagen tillsammans med Limhamns Brassband.

Musikgudstjänst med kyrkokörerna i Limhamn, Bunkeflo och Tygelsjö/V Klagstorp.Musiker och körsångare under ledning av Margareta Haksten, Bo Hammarström och Per Grundberg.Tygelsjö kyrka söndag 26 mars kl 17

Välgörenhetskonsert till förmån för Skåne stads- mission och Läkare utan gränser. Ett samarbete mellan Limhamns kyrka och Visans Vänner södra Skåne med inbjudna gästartister. Entré: 50 kr. Förköp från 27 mars på expeditionen i Limhamn.Limhamns församlingshus söndag 23 april kl 15

Vårkonsert med Limhamns kyrkokör, Nova och Limhamns Brassband.Limhamns kyrka söndag 21 maj kl 15

Sommarkonsert ”Creation”Christel Lindström och Margareta Haksten - flöjt,David Zhang - pianoLimhamns kyrka torsdag 15 juni kl 19

Sommarkonsert ”Operans kvinnor som hjältinnor”Agnes Wästfelt - sopran, Linda Dahl Laursen - pianoLimhamns kyrka torsdag 20 juli kl 19

Sommarkonsert DRÅM”För fåglarnas rike”- Luther och musikenLimhamns kyrka torsdag 17 augusti kl 19

NOTISERKAMPEN MELLAN MÖRKER OCH LJUSPåskens gudstjänster är de som kanske tydligast speglar den kristna kyrkans grundberättelse om hur Gud för oss från mörker till ljus, från död till liv. Vi har därför gett tonsättaren Stefan Klaverdal uppdraget att komponera ett alldeles unikt stycke för Limhamns kyrka att uruppföra i påsknattens mässa. Stefan beskriver själv sitt arbete så här:”Något mer grundläggande i människans historia än kampen mellan mörkret och ljuset kan man knappast tänka sig. I påsknattens drama ställs detta på sin spets när berättelsen om Jesus lidande kulmi-nerar och berättelsen går ljust från mörker till ljus. När jag fick frågan om jag kunde göra ett elektroniskt verk om påskdramat var det just detta som var grunden och också det som direkt kom till mig som idé. I arbetet har målet varit att skapa ett verk som är relevant i kyrkomiljön trots att det inte är skapat av de traditionella instrumenten i kyrkan, och som ändå kan tala till oss om det som händer både i dramat och inom oss. Verket bygger på elektroniskt bearbetade inspelningar av Limhamns kyrkokör.”

PÅSKMARKNADI kyrkogårdsallén vid Limhamns kyrka hålls påskmark-nad på palmsöndagen 9/4 direkt efter mässans slut. Mässan börjar kl 11 och är slut cirka kl 12. Kom och upplev påskens färger och smaker! Försäljning av sådant som du vill pynta med och äta till påsk och en hel del annat! Lekar för barn och vuxna. Tipsrunda. Invigning av konstutställning.

KONST I PÅSKÅrets konstutställning i påsktid i Limhamns kyrka skildrar den kristna påskens bibliska skeende med konstnären Sofia Arfwidsson von Rööks bilder. Hon målar starka och expressiva bilder i en särskild surrealistisk och vild ton. Hon är född i Lund men arbetar i Malmö och Berlin. Sofia är en väletablerad konstnär med flera utställningar bakom sig.

Kom och se spännande bilder!

STILLA VECKANFrån måndagen till och med onsdagen visas passions-film i Limhamns kyrka kl 18. Direkt efter filmens slut firas en enkel andakt då Jesu lidandeshistoria läses och musik spelas. På skärtorsdagen firas agapemåltid med nattvard. Altaret avkläds och kyrkan släcks ner inför sorgens och väntans dagar på uppståndelsen.Måndag 10/4 kl 18 Film: The Danish Girl Tisdag 11/4 kl 18 Film: Den blå filmenOnsdag 12/4 kl 18 Film: Jag har älskat dig så längeTorsdag 13/4 kl 19 Agapemåltid med nattvardFredag 14/4 kl 11 Långfredagsgudstjänst Lördag 15/4 kl 23.30 Påsknattsmässa med special-skriven musik av Stefan KlaverdalSöndag 16/4 kl 11 Påskmässa Måndag 17/4 kl 18 Ung mässa

REUSE FYLLER TRE ÅRTiden går snabbt. Nu är det tre år sedan second-handshopen öppnade i Limhamns församlingshus. Besök den gärna och passa på att fynda kläder,skor och hattar med mera! Där möter du Iara och hennes glada gäng av medarbetare.

Shopen är öppen på onsdagar kl 11-18.

LUTHER, EN SALTING!Kom och möt denna passionerade och motsägelse-fulla teolog i Magnus Ericssons tappning på Kyrkans Hus lördag 20 maj. Matilda Ericsson gestaltar hans för reformationen viktiga fru, Katarina von Bora. Vandra med detta reformationspar tillsammans med cirkuspedagogen Maria och du bjöds på överrask-ningar och glädje. För barn och vuxna.

På Stortorget i Malmö samma dag dukas det upp ett smörgåsbord av events som riktar sig till konfir-mander och ungdomar. I S:t Petri visas kortfilm med reformationstema. Stadsvandringar i reformationens fotspår anordnas också och söndag 21 maj firas en högtidlig och varm mässa i S:t Petri kyrka kl 11.

Allt detta därför att reformationen i år firar 500 år.

LIMHAMNS FÖRSAMLINGBESÖK Linnégatan 17, 216 12 LimhamnPOST Box 346, 201 23 MalmöTELEFON 040 2794 80MEJL namn.namn@svenskakyrkan.se

församlingsherde och ansvarig utgivareJONAS PERSSON 279151

vaktmästare ROY PENDLETON 279468ROY STÅLGARD 279496AXEL TRUMPFHELLER 279164

diakonKERSTIN EKBLADH 279435ANNELI LUNDGREN 279494

assistent / kommunikatörBODIL ROLF 279480

församlingspedagogerANDERS CHRISTENSSON 279490LOTTA SUNEMARK 279495

barnledareCHARLOTTE ENGSTRÖM 279493

musikerMARGARETA HAKSTEN 279472MARIA WALLIN 279387ALBIN JOHANSSON 279482 KAY HOLMQUIST 279470

husmorEWA MÅNSSON 279485

lokalvårdareAZHAR BEKLI 279480

övriga prästerHELENA MYRSTENER 279492KJELL NILSSON 279491SYLVIA ROSKVIST 279331MIA HELLSTENIUS 279483

redaktör och skribent om inget annat angesHELENA MYRSTENER

layoutBODIL ROLF

Välkomna till Limhamns kyrka på Limhamns kyrkogård, Norra Hyllievägen 25 och Limhamns församlingshus på Linnégatan 17, vid Limhamns torg!

HÄR FINNS VI!

FACEBOOK Limhamns kyrkaTWITTER OCH INSTAGRAM #limhamnskyrkaWEBB limhamnskyrka.se