Institutionen för samhällsvetenskap

”Corporate Social Responsibility” - Kan det bidra till demokratisering?

Magisteruppsats Statsvetenskap 61-100 p.

Vårterminen 2006 Författare: Martina Wikström Handledare: Lennart Bergfeldt Examinator: Lena Agevall

1

ABSTRACT

University: Växjö University, School of Social science, Department of Political science Level: Master thesis Spring semester 2006 Title: Corporate Social Responsibility – Can it contribute to democratization? Author: Martina Wikström Academic adviser: Lennart Bergfeldt There is a growing awareness that multinational companies have opportunities to influence political conditions. Ethical activities made by multinational companies and “Corporate Social Responsibility” (CSR) can therefore function as a positive input in society. The primary purpose of this master thesis is to investigate CSR´s contribution to strengthen human rights, and thereby to democratization. The research questions are listed below:

1. How can the CSR-phenomenon be analyzed in relation to constructivism, legitimacy and democratization through external pressure and civil society?

2. What initiatives have been undertaken by nonstate- and intergovernmental actors for

companies´ implementation of human rights?

3. How can CSR-principles be organized in future?

4. How can the CSR-phenomenon be exemplified and related to current human rights-issues in the case of Russia?

The theoretical approach represents a somewhat untraditional view on democratization and its origins. Multinational companies are traditionally not analyzed as strengtheners of human rights. The theoretical framework of this thesis is developed from theories of constructivism, legitimacy and democratization through external pressure and civil society and aims to be a tool in analyzing CSR´s contribution to democratization. The study builds on primary as well as secondary sources, and the method is of a qualitative character. The explorative and descriptive nature of the study can shape a ground for further research, perspectives, and debates on CSR and democratization. The case of Russia gives a concrete exemplification of CSR. An analytical instrument is developed to summarize and illustrate how CSR can be studied. The results of the study give an analytical approach to CSR´s contribution to strengthen the situation for human rights in states. The analytical framework was useful to make an analytical description of important aspects regarding the phenomenon. There are limitations in showing correlations in real empirical effects. As a consequence, the study shows its strength in the theoretical debate. On the other hand, the empirical results show that CSR could contribute to development and improvements in human rights-related issues in general and in Russia. Keywords: Corporate Social Responsibility, human rights, constructivism, legitimacy democratization.

2

Förord Arbetet med denna studie har stundtals inte fortskridit helt bekymmersfritt. Jag vill

rikta ett stort tack till min familj och mina vänner som har stöttat och peppat mig när

min motivation och kreativitet har börjat dala. Min handledare, Lennart Bergfeldt,

vill jag tacka för akademisk handledning och för sitt engagemang som har

underlättat för mig att ro i land det här projektet. En annan person som har givit mig

uppmuntran och bidragit till att jag har kunnat utveckla mina idéer till ett

genomförande är Stefan Lindkvist. Mina inspiratörer under magisterkursen har även

de fungerat som en källa till energi. Gentemot de personer som har korrekturläst min

uppsats, vill jag också visa min uppskattning.

Jag vill ge en ros till samtliga av er som har inspirerat mig.

Martina Wikström Växjö, oktober 2006

3

INNEHÅLL 1. INTRODUKTION 7 1.1 Inledning……………………………………………………………………………..7 1.2 Problemformulering……………………………………………………………….. 9 1.3 Syfte och frågeställningar…………………………………………………………..9 1.4 Tidigare forskning…………………………………………………………………..10 1.5 Studiens relevans…………………………………………………………………... 11 1.6 Avgränsningar…………………………………………………………………….... 11 1.7 Disposition………………………………………………………………………….. 11 2. VAD ÄR CSR? 12 3. TEORETISK REFERENSRAM 15 3.1 Konstruktivistiskt perspektiv……………………………………………………... 15 3.2 Implementering av internationella regimer……………………………………... 17 3.2.1 Vad är en regim?.................................................................................................. 17 3.3 Demokrati, demokratisering och mänskliga rättigheter……………………….. 18 3.3.1 Demokrati och demokratisering……………………………………………… 18 3.3.2 Demokratisering genom externt tryck……………………………………….. 19 3.4 Civila samhället…………………………………………………………………….. 20 3.4.1 Civilsamhällets innehåll och funktioner för demokratisering…………….. 21 3.5 Legitimitet…………………………………………………………………………... 24 4. METOD OCH MATERIAL 26 4.1 Material……………………………………………………………………………… 26 4.1.1 Källkritik………………………………………………………………………… 27 4.2 Metod………………………………………………………………………………... 28 4.2.1 Kvalitativ deskriptiv litteraturstudie med explorativ inriktning…………..28 4.2.2 Fallstudie………………………………………………………………………... 28 4.2.2.1 Val av fall……………………………………………………………………. 29 4.3 Analytiskt tillvägagångssätt………………………………………………………. 30 4.4 Utopiska diskussioner utan verklighetsförankring?.............................................32 5. STUDIENS ANALYSRAM 33 5.1 Kombinerat Top-down/Bottom-up perspektiv………………………………… 33 6. IMPLEMENTERING AV MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER GENOM CSR 35 6.1 Mänskliga rättigheter som internationell regim………………………………… 35 6.2 Regimens principer, normer, regler och procedurer…………………………… 35 6.3 Relevanta aktörer…………………………………………………………………... 36 6.3.1 Initiativ på mellanstatlig nivå………………………………………………… 39 6.3.1.1 EU……………………………………………………………………………… 39 6.3.1.2 FN……………………………………………………………………………… 40

4

6.4 CSR-rutiner hos företagen………………………………………………………… 40 6.5 Nya initiativ och utveckling mot bindande regler?.............................................. 41 6.6 Aktörernas implementering och agerande i enlighet med regimreglerna –i vilken grad?.................................................................................................................. 44 7. EXEMPLET RYSSLAND 46 7.1 Den människorättsliga situationen i Ryssland…………………………………..46 7.2 Var befinner sig det civila samhället i landet?....................................................... 48 7.3 Samarbeten mellan företag och organisationer i Ryssland…………………….. 49 7.3.1 Amnesty Business Group (ABG)……………………………………………....49 8. ANALYS 53 8.1 Konstruktivism och implementering av internationella regimer……………... 53 8.2 Legitimitet…………………………………………………………………………... 54 8.3 Demokratisering genom externt tryck och civila samhället…………………… 55 8.4 Exemplet Ryssland…………………………………………………………………. 56 9. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 57 10. SLUTDISKUSSION 60 Referenser………………………………………………………………………………… 61 Bilaga 1. …………………………………………………………………………………... 70

5

Figurförteckning Figur 1. Corporate Social Responsibility- disciplinorientering…………………………………14 Figur 2. CSR i ett Top-down/Bottom-up perspektiv för demokratisering……………………34

6

Förkortningar CSR Corporate Social Responsibility MR Mänskliga rättigheter NGO Nongovernmental Organization IGO Intergovernmental Organization INGO International Nongovernmental Organization ABG Amnesty Business Group ILO International Labour Group FN Förenta Nationerna EU Europeiska Unionen OECD Organization for Economic Co-operation and Development ICC International Chamber of Commerce WTO World Trade Organization

7

1. INTRODUKTION

1.1 Inledning

Globaliseringen av kulturen, ekonomin och politiken leder till gränsöverskridande

interaktioner för många aktörer mellan regioner och länder. Nationalstaten som

tidigare kännetecknade homogenitet och fasta gränsdragningar håller inte samma

trovärdighet, dess maktställning inskränks och utmanas idag av andra aktörer och

nätverkssystemet1 som har fått tillträde till den politiska agendan och förmåga att

påverka.2 Överstatliga och mellanstatliga politiska samarbeten samt

frivilligorganisationer hör därför till den nya modellen av inflytande.

Företagssektorn fyller vidare en växande roll i det internationella samarbetet3 och har

fått större tillgång till den politiska processen, mycket beroende på att stora företag

har blivit ännu större och ekonomiskt mäktiga. Den politiska makten har således

börjat dela arena med den ekonomiska makten.4 Makt inom ekonomi har blivit

starkare inom det människorättsliga området och börjar i allt större utsträckning

utövas av ickestatliga aktörer såsom NGO:s, transnationella företag, IGO:s och

INGO:s.5 Multinationella företag påverkar många människors livsvillkor och vardag.

Deras politiska makt uttrycks till exempel ofta i försök att påverka skatter,

handelsvillkor, arbetsrättslagar och miljöområden och har en viktig roll i skapandet

av värderingar och opinionsbildningen.6 Korporativistiska förhandlingar kan på det

sättet idag tillgodose delar av det kollektiva intresset.7

En föreställning om att ett civilt samhälle mellan medborgarna och staten är bra för

en livskraftig demokrati har funnits länge i olika demokratiteorier. När det

förekommer brott mot mänskliga rättigheter har ickestatliga och internationella

aktörer dock tilltagande chanser att protestera mot staters brott mot mänskliga

rättigheter i demokratiseringsregioner. Statliga välfärdsinstitutioner kan komma att

därmed ersättas och kompletteras av andra aktörer. Företagens roll och ansvar i

1 Berlin i Bjereld, Demker m.fl. 2005:81 2 Beesley och Evans 1978:26 3 Bynander, föreläsning HT 2002 4 Swedberg i Petersson 1987:240 ff. 5 Baylis och Smith 2001:378 6 Magnusson 2003:21 7 Beesley och Evans 1978:23

8

arbetet för de mänskliga rättigheterna8 förs upp till debatt allt mer.9 Självreglering

och ”mjuk lag” (icke bindande) ställs på inflytelserika privata aktörer10 och det

juridiska ramverket är således även det under förändring. Sveriges före detta

näringsminister Thomas Östros uppmaning till socialt ansvar på WTO-mötet i

december 2005 är ett tecken på detta.11 Investeringars respektive handelns effekter på

samhället, vilka behandlar arbetsförhållanden för anställda (till exempel lönefrågan)

och miljöföroreningar, är områden som föranleder en diskussion kring företags

ansvar. En annan faktor till en kritisk ställning mot företags beteende ligger i att

konsumenter blir allt mer måna om att varor och tjänster ska produceras under

rättvisa förhållanden, och tar med dessa variabler i beslutet att handla vissa varor.

Fenomenet kallas ”politisk konsumism” och gör marknaden till en viktig politisk

arena.12

Detta har lett till att många företag antagit etiska uppförandekoder för sitt arbete. I

den internationella debatten talar man i dessa sammanhang allt oftare om företag

som bör uppträda som goda samhällsmedborgare som tillämpar ”Corporate Social

Responsibility”13 (CSR), vilket ska syfta till att upprätthålla och stärka mänskliga

rättigheter. En ståndpunkt består i att företagen bär ett ansvar, frågan är bara hur

långt det ska sträcka sig? FN och Amnesty International har anslutit sig till att de

använder sig av marknaden för att kunna uppnå sina mål. Organisationer på lokal

och global nivå bidrar till att etiska regler efterföljs, bland annat genom att utarbeta

samarbeten med ”goda” företag. Bland demokratiseringsfall tillåter sig Ryssland att

undersökas utifrån CSR-perspektiv.14

8 Mänskliga rättigheter är ett begrepp inom den internationella rätten och politiken och reglerar medborgarens fri- och rättigheter. Hänvisning sker ofta till FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter från 1948, där rätten till likhet inför lagen, frihet och personlig säkerhet, åsikts- och yttrandefrihet, social trygghet samt rätten till förenings- och församlingsfrihet är exempel på innehållet. 9 Internet 1 10 Bexell 2005:Abstract 11 Internet 2 12 I en undersökning ställdes frågan på vilket sätt personer tror att de kan påverka samhället som mest. Högst andel (53 % av respondenterna) svarade ”genom medveten konsumtion”. De andra alternativen var ”Genom röstning i allmänna val” och ”Ingen uppfattning”. Brytting 2005:240. 13 CSR är företags samhällsansvar och samhällsengagemang, vilket mer utförligt beskrivs under Vad är CSR?, kapitel 2. 14 Argumenten för valet av Ryssland utvecklas under ”Val av fall”, 4.2.2.1

9

1.2 Problemformulering

I takt med en ökad globalisering har ickestatliga aktörer, med organisationer och

företag som inflytelserika aktörer på den globala arenan vunnit mark. När

ickestatliga aktörer tar över uppgifter som tidigare har hört till staten och när

multinationella företag blir allt mäktigare, kommer fler förpliktelser och ett större

ansvar till. Ett perspektiv säger att CSR sannolikt kan bidra till ett mer rättvist och

välmående samhälle15 och att det kan minska negativa externa effekter som

globaliseringen kan medföra. Detta innebär i sin tur att transnationella företag

tillsammans med andra aktörer kan närma sig implementeringen av internationella

regimers regler om mänskliga rättigheter. Transnationella företags verksamhet kan

därmed, trots flertalet tecken som pekar på motsatsen, testas och analyseras utifrån

positiva bidrag i samhället. Teorier om civila samhällets roll för ökad

demokratisering har länge varit erkända. Externt tryck och internationella normer

har på senare årtionden utgjort demokratiforskningen. En uppgift som blir aktuell i

denna uppsats är att analysera CSR-fenomenets bidrag till demokratisering genom

implementering av mänskliga rättigheter utifrån interna och externa faktorer och

diskutera om det på så vis kan tillägnas legitimitet.16 Detta blir ett spännande försök

till resonemang kring nya inslag inom demokratisering.

1.3 Syfte och frågeställningar

Det övergripande syftet med denna uppsats blir mot denna bakgrund att belysa

CSR-fenomenets bidrag till stärkande av mänskliga rättigheter, och därigenom till

demokratisering.

Syftet har en teoretisk och en empirisk dimension. Den teoretiska dimensionen består

i att analysera CSR-fenomenets stärkande av mänskliga rättigheter utifrån tre

centrala teoretiska utgångspunkter. Den empiriska dimensionen består i att kartlägga

fenomenet CSR samt att undersöka CSR i exemplet Ryssland.

15 Bexell 2005:4 16 Perspektivet utvecklas under Teoretisk referensram, kapitel 3

10

Frågeställningarna lyder som följer:

1. Hur kan CSR-fenomenet analyseras utifrån legitimitet, konstruktivism och

demokratisering genom externt tryck och civila samhället?

2. Vilka olika initiativ har tagits av icke-statliga och mellanstatliga aktörer för företags

implementering av mänskliga rättigheter?

3. Hur kan framtida CSR-principer komma att se ut?

4. Hur kan CSR-fenomenet exemplifieras i Ryssland och kopplas till aktuella

människorättsliga problemområden?

1.4 Tidigare forskning

Fil. Dr. Magdalena Bexell17 har ägnat stor del av sin forskning åt mänskliga

rättigheter i internationella relationer, CSR och förhållandet mellan privat och

offentligt i ett globalt perspektiv. I avhandlingen ”Exploring Responsibility – public and

private in Human Rights Protection” studerat ansvaret och ansvarsutkrävandet hos

inflytelserika ickestatliga aktörer, och framförallt multinationella företag i ett konkret

fall av brott mot de mänskliga rättigheterna. En debatt förs kring ansvaret och hur

gränsdragningen mellan det privata och offentliga upprätthålls. Studier som dessa

visar vad statsvetare kan bidra med inom studiet av mänskliga rättigheter, med

utgångspunkt i demokrati (ansvar och ansvarsutkrävande) och staten i förändring.18

Bexell gör mer av en kritisk analys av problemet. Ambitionen med denna uppsats är

att diskutera formen för CSR:s människorättsliga bidrag och att kartlägga existerande

initiativ – samarbeten, uppförandekoder och arbetet hos internationella

organisationer, ett perspektiv som Bexell explicit valt att inte behandla. Det finns

mycket annan tidigare forskning på området CSR, inriktningen är då emellertid ofta

att studera CSR ur företagsekonomiska perspektiv.

17 Verksam vid Lunds universitet 18 Bexell 2005:7 f.

11

1.5 Studiens relevans

Det främsta argumentet för studiens relevans är att det inom

demokratiseringsforskning hittills getts litet utrymme åt internationella faktorer i

allmänhet, och multinationella företags19 roll i synnerhet. Internationella normers

påverkan genom kvasi-interna/externa strukturer i demokratiseringsländer är ett

outforskat område, vilket kan ge denna uppsats en innovativ fördel. Utbildning och

forskning inom området CSR har fått allt större uppmärksamhet vid universitet inom

ramen för business och mänskliga rättigheter. Det är inspirerande att även inom

statsvetenskapen ta sig an dessa frågor på allvar, då globaliseringen givit företag

ökad makt att påverka den politiska agendan och därför har ett växande ansvar.

1.6 Avgränsningar

Corporate Social Responsibility innefattar multinationella företags samhällsansvar

och samhällsengagemang i form av riktlinjer om miljö, mänskliga rättigheter,

arbetsmiljö och korruption. I denna studie fokuseras på principerna om mänskliga

rättigheter. Den empiriska exemplifieringen av CSR-fenomenets stärkande av

mänskliga rättigheter avgränsas till Ryssland och de svenska företag som verkar där.

1.7 Disposition

Efter denna introduktion följer begreppet CSR:s bakgrund och innebörd. Därefter

följer teorikapitlet innehållande relevanta begrepp, definitioner och teoretiska

perspektiv. Detta följs av ett metodkapitel som ställer upp och resonerar kring

använda tillvägagångssätt och material. Teori- och metodperspektiven utmynnar

därefter i en analysram. Nästföljande kapitel utgörs av empirin och behandlar CSR-

begreppet generellt respektive specifikt om exemplet Ryssland. Som ett naturligt steg

kommer sedan analysen, vilken följs av sammanfattning och slutsatser. Som avslut

ges en slutdiskussion.

19 Ett multinationellt företag är ”ett företag som har filialer i många länder, men leds från ett huvudkontor och ett kontrollerande ägarskap som är lokaliserat i ett, eller i några fall två eller flera länder”. Hveem i Bjereld m.fl. 2005:34. Begreppet ”multinationell” likställs i denna uppsats med ”transnationell”. Företagen åsyftas alla typer av affärsinriktad verksamhet, både privat och statligt ägda. Muchlinski 2003: 136

12

2. VAD ÄR CSR? I detta kapitel ges en bakgrund till begreppet CSR och en förklaring av dess innebörd.

Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar många olika definitioner av respekt

för miljö, mänskliga rättigheter och arbetsmiljö. En tidig definition av CSR var ”the

perception of a relative shift from government to companies as the source of social

improvement and the means to promote specific items of social welfare”.20 Fenomenet har

successivt fått ökat utrymme i samhälls- och företagsdebatten. Det handlar om att

företag ska följa den nationella lagstiftningen och, om den nationella lagstiftningen är

otillräcklig för att respektera mänskliga rättigheter och bidra till utveckling och

fattigdomsbekämpning, följa globala etablerade principer och fundamentala

värden.21 EU- kommissionens definition av CSR är ett koncept där företag frivilligt

integrerar sociala och miljömässiga aspekter i sin verksamhet och i sina

affärskontakter och utöver vad lagen kräver.22 ”God affärsetik, respekt för individen och

dess mänskliga rättigheter, miljöhänsyn, hälsa, anti-korruptionsåtgärder, jämställdhet mellan

könen och samhällsengagemang” 23 är en annan definition. Enligt Svenskt näringsliv ska

företag ”…inte motarbeta rättigheternas förverkligande”, ”…respektera de rättigheter och

värden som är direkt relaterade till företagets normala verksamhet” och ”…ta ansvar för att

påverka andra aktörer som står nära företaget att också agera enligt föregående punkt”.24

En distinktion görs mellan samhällsansvar och samhällsengagemang, då det förra

begreppet syftar till att följa ”grundläggande internationellt erkända och etablerade

värden” (internationella mänskliga rättigheter), medan det senare bidrar till

samhällsutveckling och att stötta samhällslivet, exempelvis genom att finansiera och

driva grundläggande samhällsfunktioner.25 CSR som fenomen har sitt ursprung i

USA och började utvecklas i Europa i mitten av 1990-talet.26

Det finns fler än ett företags anställda som tjänar på att företaget ansluter sig till CSR

och socialt ansvar. Enligt Dow Jones Sustainability Index förbättrar företag sin

lönsamhet med upp till tolv procent genom CSR-åtgärder.27 CSR genererar således

20 Beesley och Evans 1978:13 21 Internet 3 22 Horn af Rantzien i Magnusson 2003:34 23 Edgren 2006 Corporate Social Responsibility 2006-04-04 24 Internet 4 25 Internet 5 26 Internet 6 27 Edgren 2006 Corporate Social Responsibility 2006-04-04

13

nöjda aktieägare och varaktiga leverantörer. Kompetent personal ser vidare etiska28

företag i större utsträckning än oetiska företag som attraktiva. En annan anledning

till att det är rationellt av företag att ansluta sig till CSR är rädslan för att varumärket

ska skadas om det uppdagas att företagsverksamheten är oetisk.29 Företag kan tjäna

på att bidra till ett säkrare och stabilt samhälle utan exempelvis kriminalitet och

korruption, då de i ett längre perspektiv gör sin verksamhet mer effektiv och sina

affärer säkrare. Detta företagsekonomiska perspektiv utvecklas inte mer inom ramen

för denna studie, utan ligger snarare som en av många förklarande variabler till

varför CSR-fenomenet blir allt viktigare.

Då definitionen av CSR är mångskiftande, kommer en allmän betydelse av företags

sociala ansvar och engagemang vad gäller mänskliga rättigheter användas.

Folkrätten och internationella principer är kärnan som ska syfta till att bidra till

utveckling i länder där det nationella regelverket är svagt etablerat. 30 Det är formella

principer i fundamentala dokument (såsom FN:s allmänna deklaration om mänskliga

rättigheter, ILO:s åtta kärnkonventioner och Global Compact)31 som ligger till grund

för begreppet.

Forskningsområdet Corporate Social Responsibility som behandlas har en

tvärvetenskaplig uppsatstematik som har sitt ursprung mellan många discipliner.

Statsvetenskap, juridik och företagsekonomi är exempel på dessa. Det

statsvetenskapliga perspektivet och det juridiska perspektivet utgör stommen i

uppsatsen.

28 Med etisk menas i det här sammanhanget att verksamheten inriktas på socialt ansvar 29 Internet 7, Horn af Rantzien i Magnusson 2003: 29 f. 30 Horn af Rantzien i Magnusson 2003:32 31 Se bilaga 1

14

Figur 1.

Corporate Social Responsibility- disciplinorientering

Statsvetenskap

Demokrati-

sering

Företags-ekonomi/ Etiskt

management

Juridik/

Mänskliga

rättigheter inom

Internationell

rätt

15

3. TEORETISK REFERENSRAM

I detta kapitel redogörs för teoretiska perspektiv som senare i studien används för att

analysera CSR:s bidrag till stärkande av mänskliga rättigheter och därigenom till

demokratisering. Denna teoretiska grund läggs också genom att centrala begrepp diskuteras

och definieras.

3.1 Konstruktivistiskt perspektiv

Hur sprider sig normer i den globaliserade världen? Stater lär sig enligt

konstruktivismen av andra aktörer än andra stater, vilka tidigare stått för den

folkrättsliga påtryckningen.32 Konstruktivismens nyckelfigur, Alexander Wendt,

menade att relationer mellan stater är socialt konstruerade.33 När den sociala externa

kontexten ändras, ändras även strukturerna, normerna respektive beteenden.

Mänskliga rättigheter är ett tydligt exempel på sociala konstruktioner34 som sprids i

takt med globaliseringen.35 I ett system där gränserna löses upp och staten inte är

den allenarådande basen för reglering av bestämmelser, utövning av makt och

påverkningskraft för landets identitet, spelar ickestatliga aktörer och den

transnationella arenan en viktig roll.36 Idéspridningen och normers roll fungerar som

en socialiseringsprocess på länder och har betydelse för ordningen och formandet av

ett lands identitet, normer och regler.37 Det skapas en global etik och moraliska

uppförandekoder för hur aktörer ”bör” bete sig utifrån vad som är passande.

Konstruktivisterna anser att detta är det mest effektiva och långsiktiga sättet att

förmå länder att internalisera och ansluta sig till mänskliga rättigheter. Demokratiska

värden och mänskliga rättigheter hamnar i fokus för den ”politiska globaliseringen”

genom internationella konventioner.38 Statsvetaren James Rosenau belyser denna

utveckling av transnationella aktörer som genom opinionsbildning och

påverkanskraft stärker mänskliga rättigheter, mycket tack vare ökad kommunikation

över gränserna.39

32 Möller i Bjereld m.fl. 2005:130 ff. 33 Hartmann 2001:65 34 Schmitz och Sikkink i Carlsnaes m.fl. 2005:517 35 Lindgren Alves 2000:483, Bexell i Jönsson m.fl. 2001:62 36 Hveem i Bjereld mfl. 2005:40 37 Schmitz och Sikkink i Carlsnaes m.fl. 2005:521 f., Bexell 2005:28 38 Bexell i Jönsson m.fl. 2001:20, 59 39 Möller i Bjereld m.fl. 2005:131, Bull 1995:260 ff.

16

Konstruktivismen tar hänsyn till både strukturer och aktörer - idéer/normer

respektive normspridare.40 Att analysera skeenden konstruktivistiskt bygger ofta på

ett ”Bottom-up” perspektiv, där rörelser såsom NGO: s och IGO:s integreras i den

transnationella sfären och sprider normer och en viss moral. Därigenom formas ett

lands identitet genom den lokala, nationella samt globala nivån. Konstruktivismen

betonar kunskapsöverföring och kunskap. Kunskap om internationella mänskliga

rättigheter sprids genom transnationellt erfarenhetsutbyte och genom transnationella

nätverk och rörelser.41 Karl Deutsch och Ernst Haas representerade

”modernistkonstruktivismen”, inom vilken transnationella kollektiva identiteter

rymdes.42 ”Global governance”, det vill säga mellanstatliga och ickestatliga

organisationer, transnationella rörelser samt multinationella företag, har ökad makt

att påverka innehållet i den internationella politiken och större chanser att se till att

humanitära principer efterlevs.43 Transnationella företag har möjlighet att uppträda

både i rollen som reglerare och som föremål för reglering på det människorättsliga

området.44 Framförallt i länder där civila och politiska reformer står i fokus, där

företagen är mer av en lösning än ett problem.45

Mänskliga rättigheter kan vara juridiskt bindande genom ”hård lag” eller snarare

fungera som normer, även kallade ”mjuk lag”. Konstruktivisterna ser ofta till den

senare kategorin, vilken hänvisar till instrument eller regler som är i

överensstämmelse med internationell rätt, men som saknar formellt stöd i

lagstiftningen.46 Mjuk lag kan vidare bestå av deklarationer, resolutioner, riktlinjer,

principer och rapporter och är ofta ett komplement till den befintliga lagstiftningen.47

40 Adler i Carlsnaes m.fl. 2005:10

41 Schmitz och Sikkink i Carlsnaes m.fl. 2005:522 ff. 42 Adler i Carlsnaes m.fl. 2005:99 43 Bexell i Jönsson m.fl. 200:53 f. 44 Bexell 2005:2 ff. 45 Donnelly 1998:130 46 Raustiala och Slaughter i Carlsnaes m.fl. 2005:551 f. 47 Bexell 2005:91

17

3.2 Implementering av internationella regimer

3.2.1 Vad är en regim?

En regim tar hänsyn till samtliga nivåer. Abstraktionsnivån kan sträcka sig från att

låta begreppet innefatta konkreta avtal, specifika regler (konkreta föreskrifter) och

riktlinjer eller involverade aktörer till att betyda ett paraplysystem eller ramverk av

idéer, strukturer, normer (normativa standarder för rättigheter och skyldigheter)48,

principer (målsättningar som nås genom t.ex. program och projekt) och

beslutsfattningar49 som praktiseras och som ska frammana samarbete och ofta

förverkligande av internationella avtal. En internationell regim kan genom en brett

begrepp kallas en social praktik inom en specificerad sektor. Regimer har ofta en

spill- over effekt; samarbete inom ett område ger ökat samarbete inom andra

områden.50 En annan definition av en regim är ”en samling implicita eller explicita

principer, normer, regler och beslutsfattanden som regleras inom internationella relationer”.51

En regims effektivitet bör maximeras för att en god implementering ska ske. Regimer

som strävar efter samma mål verkar ofta tillsammans i nätverk kan ofta lyckas bättre

med att influera aktörers beteenden.52 Regimer kan ha organisationer och diverse

aktörer kopplade till sig, vilka i ett multiaktörssystem demonstrerar och syftar till att

implementera olika normer i den nationella lagstiftningen och beteenden53 eller för

att ett avtal ska ratificeras. Ickestatliga aktörer såsom intressegrupper, NGO:s,

transnationella företag och internationella organisationer är exempel på aktörer med

ökande genomslagskraft och betydelse för implementeringen av internationella

regimer.54

48 Haglund 2002:22 f. 49 Donnelly 1998:51 50 Haglund 2002:19 ff. 51 Krasner, refererad i Dunér 2002:28 52 Haglund 2002:29

53 Schmitz och Sikkink i Carlsnaes m.fl 2005:529

54 Haglund 2002:29, Baylis och Smith 2001:376

18

3.3 Demokrati, demokratisering och mänskliga rättigheter

3.3.1 Demokrati och demokratisering

Demokrati är inget enkelt begrepp och meningarna skiljer sig vad det ska innefatta.

En grov indelning av demokratibegreppet görs mellan substantiell och proceduriell

demokrati. Dessa skulle kunna representeras i Jeffersons55 ”government for the

people” respektive ”government by the people”. Den första modellen –substantiell

demokrati erbjuder sina medborgare rättigheter, tjänster och verkliga möjligheter (till

exempel välfärd). Den senare typen, den proceduriella tar mest hänsyn till folkligt

deltagande och demokratiska institutioner såsom rösträtt. Mänskliga rättigheter

hamnar i synnerhet inom ramen för den substantiella demokratin, då de syftar till att

betona individens rättigheter.56 Mänskliga rättigheter underlättar dock för en individ

att medverka i den demokratiska processen i samhället. Respekt för dessa är ett

kriterium för en god demokratisering. Rätten till trygghet, rättssäkerhet och en rimlig

levnadsstandard och utbildning ökar chanserna att delta aktivt i demokratiska val.57

Detta betonar vikten av att ekonomiska och sociala rättigheter förverkligas.

Mänskliga rättigheter har en plats inom liberal välfärdsdemokrati. Den liberala idén

ligger i att staten ska trygga individens rättigheter gentemot de styrande. Politisk

auktoritet bör bygga på medborgarens suveränitet och autonomi, samtidigt som

jämlikhet ska råda, vilket utgörs av ekonomiska och sociala rättigheter som bör

innefatta mer än äganderätt.58 I en demokratiseringsprocess är det initialt en

liberalisering som är avgörande. Under denna period öppnas samhället upp och tar

in sådana grupper som tidigare varit exkluderade och börjar respektera mänskliga

rättigheter i form av civila och politiska rättigheter bättre. När det här steget har

förverkligats, blir demokratiska processer relevanta. 59 Den inom statsvetenskapen

återkommande idén om demokratins innehåll är Robert Dahls polyarki60, vilka i

synnerhet reglerar val av politiska representanter (lika rösträtt etc.). Yttrandefriheten

55 Thomas Jefferson var amerikansk president. Jämför Abraham Lincolns ”Democracy is the government of the

people, by the people, for the people” 56 Donnelly 1998:154 f. 57 Internet 8 58 Donnelly 1998:155 f. 59 Ibid 1998:157 f. 60 Dahl 1989:221

19

och församlingsfriheten är två andra punkter, vilka blir aktuella i denna studies

sammanhang

De internationella mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten. Det finns ett

ömsesidigt positivt beroende mellan mänskliga rättigheter och demokrati. För att en

hållbar demokrati ska kunna skapas måste mänskliga rättigheter respekteras. Det är

denna vida betydelse av mänskliga rättigheter inom ramen för demokrati och

demokratisering som åsyftas i denna studie.61 Demokratin ska vidare inkludera hela

samhället, och då även till exempel det civila samhället och företag.62

3.3.2 Demokratisering genom externt tryck

Externa aktörer och internationella krafter i form av exempelvis globala normer har

fått allt större betydelse för demokratiseringsprocesser.63 ”Utomstående aktörer kan

förändra uppfattningar och styra beteenden.” ”Internationella influenser såsom tryck genom

politiska villkor och internationella normer kan förändra den inrikespolitiska kursen.”64 De

former av externt inflytande som är aktuella att pröva i denna studie är consent

(samtycke) som innebär ett införande av demokratiska normer i samhället.

Demokratiseringen sker genom den här typen av inflytande i det initiala skedet av

externa aktörer. Successivt tar inrikesgrupper och aktörer inom staten över dessa

uppgifter. Consent kan kompletteras med demokratisering utifrån citizenship, vilket

fokuserar på medborgarskapet och gräsrotsperspektivet. Bottom-up demokratisering

står för en stor del av utvecklingen65 och aktörer såsom institutioner i global

governance, västerländska stater och transnationella NGO:s hjälper till att driva fram

demokratiseringen genom att främja internationella mänskliga rättigheter.66

Transnationella grupper (t.ex. NGO:s och internationella institutioner) kan via

”medborgarskap” påverka demokratiseringen nedifrån. Internationell solidaritet,

stöd, och teknisk konsultering till MR-kampanjer och strävan efter att stärka

internationella regimer som stödjer demokratisering är exempel på kanaliseringen.67

61 Internet 9 62 Törnquist 1996:117 63 Karvonen 1997:111 64 Lindkvist 2004:7 65 Grugel 2002:134 66 Ibid 2002:121, 133 67 Ibid 2002:123

20

Påtryckningar på länders lagstiftning, utbildning i mänskliga rättigheter och

humanitärt hjälparbete samt insamling och bearbetning av data hör till arbetssätten.68

Extern påverkan kan ske i medveten respektive omedveten påverkan. Omedveten

påverkan kan uttrycka sig när aktörer bidrar till demokratiska normer och effekter

oavsiktligt. Omedveten påverkan kan ha en ”smittan” eller ”spill-over effekt” på

andra områden än det ursprungliga. Medveten påverkan uttrycks motsatt i när

aktörers påverkan har effekten som önskat och konkret mål.69 Externa faktorer kan

påverka interna strukturer i det aktuella landet (ekonomiska, sociala och politiska)

samt aktörer (ickestatliga respektive statliga).70 De sociala strukturerna består av

människorättsliga angelägenheter såsom gender-frågor, församlingsfrihet och

diskriminering.

Externt tryck kan delas in i externa aktörer respektive internationella faktorer, där

externa aktörer i denna studie åsyftar organisationer (NGO:s och IGO:s) som är

internationellt organiserade och andra aktörer i det globala civilsamhället och andra

länder som utövar ett tryck på andra aktörer (t.ex. regeringar och företag).

Internationella faktorer innefattar i denna studie regimer (normer, avtal, principer,

lagar och regler) som skapas och upprätthålls genom den internationella nivån (t.ex.

FN:s deklarationer om mänskliga rättigheter). Tillsammans utgör dessa komponenter

externt tryck som kan erbjuda olika metoder för demokratisering och

implementering av internationella normer.

3.4 Civila samhället

Interaktion och samarbete mellan organisationer och diverse ickestatliga aktörer

(t.ex. intressegrupper, NGO: s, transnationella företag och internationella

organisationer) kan bidra till implementering av normer och har på så vis ett

inflytande inom området mänskliga rättigheter.71 Nationella NGO:s, IGO:s, INGO:s

och större transnationella företag påverkar den globala politiken och interagerar med

regeringar vid den styrande makten. NGO:s har en kontrollerande funktion vad

68 Dunér 2002:127 69 Lindkvist 2004:11, Karvonen 1997: 111 ff. 70 Lindkvist 2004:13 ff. 71 Internet 10

21

gäller transnationella företags uppträdande.72 Därför går det inte längre att ignorera

dess roll och deras inflytande på den globala politiken och dess output. 73 Det är ett

pluralistiskt förhållningssätt som framställs för ett livskraftigt samhälle. I de länder

där civila samhället är svagt har demokratiseringen varit långsammare och

liberaliseringen respektive pluralismen haft det svårare. Civila samhället är viktigt

för att konsolidera demokratin.74

3.4.1 Civilsamhällets innehåll och funktioner för demokratisering

Icke-statliga aktörers verksamhet växer i samhället, både inom länder och över de

nationella gränserna.75 Civila samhället består av sfären i gränslandet mellan det

privata (familjen/individen) och det offentliga (statens institutioner).76 Dess aktörer

är autonoma och begränsar statens makt, men bör i de flesta fall inte ta över statens

kompetensområden. I en demokrati är intresseartikulation och representativitet

viktigt för att medborgares behov ska tillfredsställas, dessa kriterier kan civila

samhället vara med och tillgodose. Organisationerna och rörelserna tillämpar ofta en

demokratisk beslutsfattning, vilket fostrar medborgare in i samarbete och ett

demokratiskt tänkesätt. Folkbildning är en annan funktion. Civila samhället formar

människors värden och bidrar till tillit mellan medborgare, även kallat socialt

kapital77, samt erbjuder ett forum för samhällsförändring.78

Det är svårt att finna en enhetlig bild av vilka aktörer som ingår i civilsamhället. Axel

Hadenius menar att civila samhället består av tre sfärer som överlappar varandra och

som påverkar varandras områden; den politiska (t.ex. partier), den ekonomiska (t.ex.

företag) och den sociala (t.ex. ideella föreningar) sfären. Om det inom dessa sfärer

finns en vilja att förbättra demokratin, fyller civilsamhället en viktig roll.79 Utifrån

detta perspektiv inkluderas således företagen i det civila samhället. Inom detta

perspektiv samspelar civilsamhället, familjen, staten och marknaden. Charles E.

Lindblom80 är en annan som poängterar marknadssystemets betydelse. Företagen

72 Mörth 2005:178 73 Baylis och Smith 2001: 357 74 Diamond 1994:214 f. 75 Wiseberg i Dunér 1995:141 76 Hadenius 2001:41 77 Teorier utvecklade av den amerikanske statsvetaren Robert Putnam 78 Grugel 2002:93 f. 79 Hadenius 2001:41 f. 80 Amerikansk nationalekonom vid Yale University.

22

framlockar, enligt honom, samarbete och samordning mellan samhällets olika

aktörer.81 Staten kan enligt Lindblom aldrig bli förmöget att klara denna uppgift på

liknande sätt.82 Enligt Larry Diamond är ekonomiska och kommersiella grupper i

civila samhället utvecklande och kan stärka t.ex. infrastruktur, institutioner och

människors livskvalitet.83 Ett annat, mer traditionellt, perspektiv säger att civila

samhället står vid sidan av företag och offentliga organisationer.

Frivilligorganisationer, politiska partier, föreningar, lobbygrupper, och

välgörenhetsorganisationer är exempel på civila samhället.84 Media är en viktig sfär

inom civila samhället som äger uppgiften att kontrollera den politiska

maktutövningen.

NGO:s i civila samhället är alla rörelser som formellt och kollektivt interagerar

respektive agerar. De är ickestatliga och finns organiserade på samtliga nivåer - den

lokala, nationella och internationella (då kallade INGO:s).85 Organisationerna får inte

vara vinstdrivna eller använda sig av våld. Politiska partier hör inte till kategorin.

Organisationsstrukturen ska vara representativ med högkvarter och tjänstemän som

fattar beslut demokratiskt. NGO:s kan agera som politiska aktörer och försöka

påverka den politiska agendan genom bland annat lobbying, bevakning av

internationell politik86 och påtryckningar mot makthavare för att förmå dem att ta

hänsyn till deras värderingar.87 NGO:s har ofta en konsultativa och informativa

expertisroll, vilket kan ge dem rätt att delta vid olika förhandlingar.88 Civila

samhällets nätverk är lösare kommunikationsstrukturer med diskussion,

informationsutbyte och erfarenheter som metoder. Denna typ är ej lika bestående och

handlingskraftig som en NGO och har heller inte samma formellt utsedda ledarskap

men hör till en viktig del av civilsamhället. 89 Civila samhället ska också bidra till att

medborgaren ges möjligheter att påverka sin vardag.90

81 Lindblom 2003:41 ff. 82 Ibid 2003:46 83 Diamond 1994:208 84 Lindblom 2003:106 f. 85 Baylis och Smith 2001:380 86 Andersson i Bjereld m.fl. 2005:172 87 Baylis och Smith 2001:369 88 Berlin i Bjereld m.fl. 2005:87 89 Baylis och Smith 2001:370 ff. 90 Uddhammar i SOU 1999:84

23

Det globala civilsamhället spelar en allt viktigare roll. Internationella regimer länkar

samman NGO:s, vilket ökar genomslagskraften hos organisationerna.91

Transnationella nätverk fyller en viktig roll för att påverka den människorättsliga

situationen och implementera internationella principer92, där IGO:s normer om icke-

diskriminering, organisations- och församlingsrätt, förbud av barnarbete och

tvångsarbete hör till det primära innehållet.93 Detta görs ofta genom påtryckningar,

moraliskt medvetandegörande, dialog94 samt stöd till oppositionen i landet för

inhemsk mobilisering, vilket bidrar till extern press, utifrån och intern press,

nedifrån. Det globala civilsamhället har bidragit till att internationella institutioner

blivit mer transparenta och att ansvarsutkrävandet höjts.95

Kommunikationsmöjligheter, förmåga att nå ut till omgivningen och tillgång till

information bestämmer i allt större utsträckning en aktörs makt, vilket medför att det

globala civilsamhället, NGO:s och internationella organisationer har makt och

möjlighet att påverka stater.96 Transnationella företag kan också falla under kategorin

det globala civilsamhället och har, tack vare sin ekonomiska dominans, möjlighet att

influera politiken. 97

Det globala civilsamhället kan koppla samman den inrikespolitiska och

utrikespolitiska arenan och avhjälpa de problem som bildas i och med

globaliseringen. NGO:s har alltmer utvecklats och blivit viktiga aktörer som en

plattform för utövande av kritik mot aktörer98 som exempelvis inte respekterar FN:s

principer.99 I utvecklingsländer med ett svagt förankrat civilsamhälle på nationell

nivå, saknas inrikesgrupper som kan utöva påtryckningar på oetiska företag. I

många fall spelar då det globala civilsamhället en extra viktig roll i internationella

fördömanden och uppmaningar till företaget att flytta sin verksamhet från stater där

de politiskt styrande använder sig av totalitära metoder.100

Det civila samhället är ett brett begrepp och kan inkludera ickestatliga lokala,

regionala och nationella rörelser inom landet samt internationella aktörer i det

91 Ibid 2001:372.f. 92 Wiseberg i Dunér 1995:145 93 Dunér 2002:127 94 Dunér 2002:127 95 Bexell 2005:78 96 Baylis och Smith 2001:379 ff 97 Pravda och Zielonka 2001:228 98 Hartmann 2001:211 99 Berlin i Bjereld m.fl. 2005:82 100 Internet 11, Davies 2002:6

24

globala civilsamhället. I denna studie avgränsas begreppet till att främst åsyfta

aktörer såsom föreningar, organisationer, folkrörelser inom landet.101 Civila

samhällets innehåll av olika aktörer och positiva utfall för demokratiseringsprocesser

som beskrivits ovan är av stor vikt inom det för studien aktuella perspektivet, och

kan göra det möjligt att även inkludera företag.

3.5 Legitimitet

Legitimitet är ett begrepp som är av vikt att behandla i likaväl

maktutövningsdiskussioner som i demokratiseringsdiskussioner. Legitimitet kan

definieras som ”…rätten att vara någon och utföra vissa handlingar i ett samhälle/…/ en

känsla av att en organisation och dess agerande (exempelvis maktutövning, förhandling) är

berättigat, tillåtet och rättfärdigat” 102. Aktören måste också inge viss grad av förtroende

för att vara legitim.103 Vanliga legitimitetskällor är internationella normer och

regelverk som ger vissa aktörer rätt att handla.104

Fritz Scharpf105 behandlar legitimitet utifrån en uppdelning av begreppet i

inputlegitimerat synsätt respektive outputlegitimerat synsätt. Den förra modellen

förutsätter artikulering av folkets vilja genom demokratiska processer (deltagande)

och en relativt hög grad av homogenitet av gemensam identitet. Den senare

modellen, outputorienterat synsätt bygger på att leverera resultat, främst välfärd, och

att göra det effektivt.106 I ett demokratiskt system löper dessa två typer av legitimitet

parallellt.107 Det outputorienterade synsättet har kollektiva lösningar som grund.

Legitimitet uppnås när en aktör kan förbättra en situation för kollektivet. Frivilligt

deltagande i civila samhället kan vara en form av outputorienterad legitimitet.108

Detta föranleder en diskussion kring vilken modell av legitimitet som CSR kan

erbjuda. Inom mänskliga rättigheter och demokratisering är det viktigt att bedöma

huruvida inflytelserika aktörer kan ges politisk legitimitet.109 Om det inte alls är

101 Multinationella företag med CSR-styrning integreras dock i den externa arenan, se Figur 2: ”Corporate Social Responsibility i ett Topdown/Bottom-up perspektiv för demokratisering”. 102 Berlin i Bjereld m.fl. 2005:85 103 Magnusson 2003:9 104 Berlin i Bjereld m.fl. 2005:85 105 Direktör Vid Max Planck institutet för samhällsforskning i Köln, Tyskland 106 Scharpf 1999:6 ff. 107 Scharpf 1999:11 f. 108 Ibid 1999:11 f. 109 Magnusson 2003:9

25

möjligt, skulle det kunna finnas skäl att eliminera deras handlingsutrymme.

Ickestatliga aktörers aktivitet faller presumtivt under outputorienterad legitimitet,

men med dess fortsatta utrymme inom områden som tidigare hört till staten, blir det

viktigt att föra en normativ diskussion kring inputorienterade principer och om det

kan bli nödvändigt att göra de ickestatliga aktörerna förpliktade att ta hänsyn till

ansvarsutkrävande, transparens etc. Detta mot bakgrund av debatten om ansvar

respektive ansvarsutkrävande hos företag, då multinationella företags effekter på sin

omgivning diskuteras alltmer.110

110 Davies 2002:13

26

4. METOD OCH MATERIAL I detta kapitel redogörs för valda metoder och tillvägagångssätt samt för vilket material som

använts till studien. Ett källkritiskt resonemang förs. Vidare förklaras det analytiska

tillvägagångssättet för datainhämtningen och slutligen ges kritiska reflektioner kring studien.

4.1 Material

I syfte att öka intersubjektiviteten i studien, det vill säga chanserna att vetenskapligt

kunna reproducera studien och komma fram till samma resultat,111 redovisas nedan

använda källor och på vilket sätt de behandlats. Sökverktyg på Internet, och då

framförallt ELIN och Google, har använts. På ELIN användes sökorden ”corporate

social responsibility” and “human rights”, ”companies human rights”. När träffarna

kom upp valdes titlar och rubriker som verkade lämpliga för studiens syfte.

Företagsekonomiskt inriktade titlar såsom “business” och ”management“ valdes ut

sekundärt, då dessa områden inte hör till uppsatsens fokus. Tidskriften med titeln

“Non State Actors and International Law” var relevant för studiet av implementeringen

av internationella normer. ”Human rights, social responsibility and the regulation of

international business: The development of international standards by intergovernmental

organisations” hörde till intressanta artikeltitlar. Nyckelorden var här ”human rights”,

”multinational enterprises”, ”social dimension”, ”social responsibility” och

”standard setting”. Utifrån artiklars titlar var nyckelord såsom ”human rights”,

“multinational enterprises”, “international law”, “implementation”, “non-state

actors”, “international codes”, “international civil society” "Companies”,

“International trade and Human Rights” och “NGO participation” extra intressanta.

På ELIN vid avdelningen ”Ämnesvis” har ”statskunskap” och ”internationell

politik” varit av relevans. När jag sökte på “Russia transnational corporations” fick

jag ingen relevant träff. På Google har följande sökord använts: ”Ryssland mänskliga

rättigheter”, ”företag i Ryssland”, ”företag mänskliga rättigheter ryssland” och

”Ryssland civila samhället”. Amnesty Business Group´s och Fair Trade Center´s

hemsidor är exempel på andra Internetsidor som har besökts.

I tematidningen ”Corporate Social Responsibility” som gavs ut av Dagens Industri

den fjärde april 2006 gjordes en presentation av många deltagande aktörer i debatten

om CSR genom artiklar och annonser. Jag som uppsatsförfattare gjorde ett urval av

111 Thurén 2000:22

27

dessa och undersökte vissa aktörer på respektive hemsida. Relevansen hos dessa

bestod i organisationers roll inom CSR.

Material har även hämtats från Amnestys och Utrikesdepartementets rapporter.

Antologin Det globala ansvaret av Åke Magnusson har använts för att återge olika

representanters förhållningssätt, vilka ger ytterligare liv i det empiriska avsnittet.

4.1.1 Källkritik

De primärkällor som använts består av lag- och normdokument inom internationell

rätt, hemsidor och erkända aktörer såsom svenska Utrikesdepartementet.

Sekundärkällor som behandlats är tryckt litteratur i form av antologier,

Internetsidor/hemsidor, artiklar och i viss mån akademiska uppsatser. Viss litteratur

innehåller personers ställningstaganden. Det faktum att informationen är

åsiktsinfluerad skadar dock inte värdet av källan.

Internetkällor kan bemötas med viss skepsis. Motiveringen med att använda

Internetmaterial är att det med god åtkomst kan erbjuda material av god relevans för

ämnet och studiens syfte. För att undvika källor där äkthets-, beroende- och

tendenskriteriet112 är tvivelaktiga, har Internetkällor utgivna av erkända aktörer

studerats. Några av Internetkällorna i form av rapporter är några år gamla, vilket är

negativt ur samtidighetssynpunkt. Användandet av källorna motiveras dock med att

de inte anses vara för gamla för att kunna vara av innehållsviktig tyngd för studien.

Fakta om den människorättsliga situationen i Ryssland har hämtats från Svenska

Utrikesdepartementets rapport, vilken jämförts med Amnesty Internationals MR-

rapport om Ryssland. Båda dessa dokument är samtida och anses vara äkta.

Motiveringen till källan Amnesty är att organisationen anses vara objektiv och

oberoende. Företags information har undvikits, då sådan skulle kunna tendera att bli

överdriven och ”PR-influerad”.

112 Thurén 1997:53, 11, 63

28

4.2 Metod

4.2.1 Kvalitativ deskriptiv litteraturstudie med explorativ inriktning

Det är en kvalitativ forskningsansats som tillämpats i denna studie, vilket innebär att

datainsamlingen har skett genom att tolka och förstå113 samt hänvisa till texters

innehåll och kvalitativa data. Intervjuer vore ett bra verktyg för att få en djupare och

mer ingående förståelse för CSR-företags stärkande av mänskliga rättigheter. En

bredare bild av och förståelse för fenomenet är dock det primära i denna uppsats,

snarare än svar på specifika frågor. Detta motiverar de valda metoderna.

Studieområdet är av en tämligen outforskad karaktär. Det är första gången som jag i

egenskap av forskare ger mig i kast med det, och har därför relativt svaga

föreställningar om aktuella förhållanden. Innebörden av detta blir att det är ett

bredare tema som undersöks med en förstudieliknande och explorativ form.114

Resultaten blir därmed också av en bredare art som kan leda till vidare forskning på

ämnet och en grund för diskussion kring CSR och företags roll i stärkandet och

upprätthållandet av mänskliga rättigheter. Med denna utgångspunkt blir det

väsentligt att beskriva ett fenomen och att, bredvid den analyserande ansatsen, göra

en deskription. Beskrivningen är anpassad till att tillgodose syftet och

frågeställningarna.115 Regimteorin är i denna uppsats ett användbart verktyg för

systematisk informationsinsamling och beskrivning.

4.2.2 Fallstudie

Fallstudier som forskningsstrategi är bra för att studera, exemplifiera en liten del av

ett stort förlopp116 och därigenom få en djupare bild av och förståelse för

samhälleliga fenomen. I denna studie studeras CSR-fenomenet genom en

sammanfattad kartläggning och en exemplifiering av specifika fall. Därigenom finns

ambitionen att förmedla en förståelse för fenomenets bidrag till demokratisering i

Ryssland. Då denna uppsats har en karaktär av en pilotstudie spelar beskrivandet en

113 Denscombe 2000:244 114 Svenning 2000:33 f. 115 Ejvegård 2003:32 116 Ejvegård 2003:33

29

viktig roll. Resultaten av fenomenet och dess output, vilket i detta studieområde vore

bedömningen av företags, organisationers och externa aktörers faktiska bidrag till

stärkande av mänskliga rättigheter, hamnar som en sekundär variabel. Mina

empiriska resultat bidrar till en förståelse för det undersökta fenomenet117 (CSR) och

slutsatserna som görs utifrån fallstudien är värdefulla för vidare forskning.

Fallstudien motiveras ofta för dess relevans för tidigare teorier, men kan också ha

förmågan att pröva eller bygga nya teorier. Detta är en ambition som har inspirerat

denna studie.118

4.2.2.1 Val av fall

Vid studiet av CSR:s bidrag till demokratisering är Ryssland som fall intressant av

flera skäl. Landets president, Vladimir Putin, har tidigare deklarerat att

demokratiska institutioner har kommit en bra bit på vägen till demokrati. Den

senaste utvecklingen av inskränkande lagar för NGO:s 2005 och bevis på att grova

kränkningar av mänskliga rättigheter äger rum i Tjetjenien, visar snarare på

motsatsen. Det har skett en koncentration av makt vid regeringen och det civila

samhället uppvisar knappa förutsättningar att bidra till demokratisering. 119 En

demokratisering blott inifrån och nedifrån ter sig, enligt min uppfattning,

knapphändig.

Min förförståelse, efter att ha studerat demokratiseringen i Tjetjenien, säger mig att

externa aktörer såsom EU och Amnesty International och kan fylla en viktig roll i

Rysslands demokratiseringsprocess, men att deras inflytande dock är begränsat och

att det finns faktorer, såsom säkerhetsaspekten, som leder till att deras arbete

blockeras.120 Det internationella samfundet har inget konkret program om hur

varaktig fred kan uppnås och har därför också svårt att förbättra mänskliga

rättigheter.121

Med utgångspunkt i ovanstående bakgrund som beskriver hur traditionella

demokratiseringsteorier om civila samhället och externa aktörer har svag

117 Denscombe 2000:49 118 Ibid 2000:45 119 Internet 12 120 Nilsson och Wikström 2005 121 Internet 13

30

genomslagskraft i Ryssland, blir det intressant att undersöka vilken roll andra

aktörer i form av multinationella företag i samverkan med aktörer såsom

organisationer inom ramen för CSR fyller i demokratiseringsprocessen. Jag ser CSR-

fenomenet och CSR-aktörer som en ”kvasi- nivå” mellan civila samhället och

internationella faktorer, då CSR-företagen verkar inom ramen för globala normer om

mänskliga rättigheter och samverkar med externa aktörer men samtidigt kan

betraktas som en del i det interna civila samhället.

Motiveringen till att Amnesty International/Amnesty Business Group studeras är att

det är en internationellt erkänd organisation, att den har en välutvecklad metodik för

att utöva påtryckningar på och stödja företag i deras CSR- och människorättsarbete.

Organisationen erbjuder dessutom lättillgänglig information om mänskliga

rättigheter och företagande i Ryssland.

4.3 Analytiskt tillvägagångssätt

Analytiska instrument och analysmodeller som förenklar, sammanfattar och

underlättar för att uppnå uppsatsens syfte har producerats utifrån relevant

teoriförankring. I denna uppsats försöker jag dels utveckla en analysram som till stor

del bygger på teoretisk litteratur, dels exemplifierar jag den empiriskt.

Empirin består av två delar. Den första delen byggs upp systematiskt utifrån

regimteorins122 olika steg. CSR-fenomenets form respektive substans förklaras kort.

Regimteorin är användbar som analysverktyg när man vill förklara hur principer,

normer och värden exporteras och implementeras och för att förstå vilka aktörer

respektive mekanismer som påverkar mänskliga rättigheter. Existerande initiativ,

relevanta aktörer och en konstruktiv diskussion om företags sociala ansvar i

framtiden hör till kärninnehållet i denna del.123 Regimteorin appliceras på

studieområdet och operationaliseras i följande steg:124

122 Haglund 2002:31Se avsnitt Implementering av internationella regimer i teorikapitlet 123 Ibid 2002:15 f. 124 De väsentligaste momenten markeras i fet stil.

31

1. Definiera vilket område som berörs.

2. Identifiera relevanta principer, normer, regler och procedurer för att

definiera den berörda regimen.

3. Identifiera relevanta aktörer som utgör basen i regimen och som regimen

riktar sig mot.

4. Rekonstruera relevanta rutiner, intentioner, handlingsutrymmen och

bedöm fördelningen av deras resurser/handlingsutrymmen.

5. Identifiera samverkande (relaterade) regimer som influerat regimskapandet.

6. Undersök förväntningarna och reaktionerna hos aktörerna till

regimkonsekvenser.

7. Analysera regimers reproduktion och förändring.

8. Bedöm regimens effektivitet i vilken grad aktörer implementerar eller

agerar i enlighet med regimregler.

Den andra delen i empirikapitlet exemplifierar CSR-arbetet genom ett fall av

organisationers tryck på företag i Ryssland, utifrån landets största problemområden

inom mänskliga rättigheter.

Analysen återknyter till och baseras på centrala begrepp i den teoretiska

referensramen. Fenomenet CSR analyseras därigenom utifrån konstruktivism,

legitimitet och demokratisering genom externt tryck och civila samhället. Analys

kring dessa begrepp motiveras med att jag som författare har en idé om att de kan

vara ett verktyg för att teoretiskt förklara, testa och bidra till förståelse för CSR-

fenomenet. Demokratisering125 är, och lär fortsätta vara, ett ständigt närvarande

begrepp inom statsvetenskapen. Nära till hands finns begreppet legitimitet, vilket är

viktigt i diskussionen om vilket utrymme respektive aktör skall tillåtas få i samhället.

Konstruktivism ger hjälp i att spegla ett globaliserat system där nya aktörer

tillkommer och kan implementera mänskliga rättigheter. I analysen ges även en

separat del för exemplet Ryssland.

125 Perspektivet demokratisering genom externt tryck och civila samhället förklaras under Studiens analysram, kapitel 5.

32

4.4 Utopiska diskussioner utan verklighetsförankring?

Det existerar ingen generell bild av företagen som goda samhällsmedborgare. Det

finns många exempel som pekar på fall där företag har brutit mot mänskliga

rättigheter och exploaterat arbetskraft genom exempelvis barnarbete, vilket kan

falsifiera tesen om att företag kan upprätthålla och stärka mänskliga rättigheter i

demokratiseringsländer.126 Denna studie behandlar däremot ”goda exempel”,

bestående av etiska företag som tillsammans med andra aktörer verkar inom CSR-

sfären, medan dåliga exempel lämnas därhän. Detta är en utgångspunkt för denna

studie.

126 Ett välkänt exempel är Google´s anpassning efter Kinas krav på censur för större framgång på den kinesiska marknaden.

33

5. STUDIENS ANALYSRAM

Detta kapitel innehåller studiens analysram i form av analysmodeller som syftar till att ge en

samlad bild av hur CSR:s bidrag till demokratisering kan analyseras. Detta är en produkt av

tidigare presenterade teoretiska perspektiv som anpassats för studieobjektet.

5.1 Kombinerat Top-down/Bottom- up perspektiv

Det kombinerade Top-down/Botttom-up perspektivet förklaras på följande vis. Top-

down- påverkan sker genom att extern socialisering formar ett lands identitet och

förhållanden. Transnationella aktörer har påverkanskraft genom att de bidrar till att

internationella normer och etik riktas mot länder. Det globala civilsamhället hamnar

här i fokus. Externt tryck för demokratisering åsyftas. Dessutom finns internationella

regimer om mänskliga rättigheter.

Bottom-up perspektivet ter sig genom att den globala arenan kopplas ihop med och

stärker rörelser på gräsrotsnivå i landet. I denna forskning väljs att inkludera

multinationella företag som verkar inom CSR-sfären på inrikesnivån. Etiskt

företagsuppträdande kan därför bidra till Bottom-uputveckling och genom civila

samhället. Argument för detta är att de äger en position som kan påverka strukturer

och många medborgares vardag och liv, anställda men även dess omgivning i stort.

Dessutom sker Bottom-uputveckling genom att NGO:s och andra aktörer

uppmuntrar och riktar påtryckningar för att företag skall bidra till demokratisering

nedifrån. Global Governance, det vill säga mellanstatliga och ickestatliga

organisationer och multinationella företag, är fenomenet som styrker detta synsätt,

där inrikespolitiska arenan integreras med den utrikespolitiska arenan.

CSR-fenomenet hamnar i gränslandet och integreras mellan det civila samhället

internt och det externa trycket och utmynnar i kombinerat Top-down och Bottom-up

perspektiv.

34

Figur 2.

Corporate Social Responsibility i ett Top-down/Bottom-up perspektiv för demokratisering

Modellen127 skisserar en tolkning av hur CSR-fenomenet kan bidra till demokratisering. Denna är ett resultat av teoristudier kring demokratisering och Corporate Social Responsibility.

127 Analysmodellen är utvecklad efter samtal med fil. mag. Stefan Lindkvist 2006-04-25

Omedveten/medveten påverkan, uppifrån och ned

Aktörer i civila samhället /multinationella företag

Omedveten/medveten påverkan, nedifrån och upp

Internationella faktorer och externa aktörer Internationella normer i regimer och inom organisationer (NGO:s och IGO:s)

Demokratiseringslandet Interna faktorer, strukturer:

- social fördelning (diskriminering etc.)

35

6. IMPLEMENTERING AV MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

GENOM CSR

I detta kapitel görs en allmän kartläggning av CSR-fenomenets former för stärkande och

upprätthållande av mänskliga rättigheter. Detta görs systematiskt utifrån regimteorin, varför

relevanta dokument och principer, aktörer och mekanismer samt framtida perspektiv på CSR

hör till innehållet.

6.1 Mänskliga rättigheter som internationell regim

Mänskliga rättigheter är en del av folkrätten. De är universella och ska säkra att idén

om att alla människor är födda fria och lika i värde och att deras rättigheter

förverkligas, oavsett land, kultur, eller situation.128 FN:s deklaration om mänskliga

rättigheter från 1948 och ILO:s konvention fungerar ofta som fundament för idén om

hur mänskliga rättigheter bör implementeras i multinationella företag.

Organisationsfriheten och principer om en säker och hälsosam arbetsmiljö, förbud

mot tvångsarbete och rätten att uttrycka sig fritt utan att utsättas för repressalier är

av särskild vikt. De ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna är också

relevanta för studieområdet. Den internationella rätten är under omvandling och kan

i framtiden ställa företag till svars. Mänskliga rättigheter anpassade för företag129

börjar bli allt mer centrala och staten ses inte längre som enda aktör att se till att

mänskliga rättigheter följs.130 Inom mänskliga rättigheter är det viktigaste att företag

stödjer och respekterar skyddet av internationella mänskliga rättigheter och att de

inte deltar i brott mot mänskliga rättigheter.131

6.2 Regimens principer, normer, regler och procedurer

Normerna som står i centrum är internationella överenskommelser om mänskliga

rättigheter. ILO och dess principer om arbetsrätt var den första internationella

regimen inom multinationella företag.132 Viktiga dokument som innehåller principer

128 Amnesty Business Group 129 Företagen benämns ”samhällsorgan” i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter från 1948: ”…varje samhällsorgan må, med denna förklaring i åtanke, ständigt sträva efter att genom undervisning och uppfostran befordra respekten för dessa fri- och rättigheter…” 130 Amnesty Business Group 2005: 7 f. 131 Internet 14 132 Donnelly 1998:62 f.

36

om företags etiska beteende (CSR) är idag OECD: s riktlinjer för multinationella

företag och FN:s Global Compacts tio principer.133 Dessa syftar tillsammans till att

förmå företag att respektera ILO134-riktlinjer om arbetsvillkor, mänskliga rättigheter

och miljö/hållbar utveckling.135 Facklig verksamhet ska exempelvis uppmuntras och

osäkra anställningsformer där rätten till föräldraledighet, sjukpenning eller andra

förmåner negligeras skall motarbetas.136 Organisationer har i viss utsträckning eget

utformade principer som riktar sig till företag. Ett exempel på det är Amnestys

”Human Rights Principles For Companies” och Fair Trade Centers krav riktade till

företag. Andra konventioner som, mer specifikt, är riktade till företag är “The UN

draft norms on Responsibilities of Transnational Corporations and Other Business

Enterprises with Regard to Human Rights” och “The Global Reporting Initiative” som en

frivillig form av företags sociala och miljömässiga rapportering.

6.3 Relevanta aktörer

Initiativen i dessa frågor är oändliga. Enskilda företag, fackliga organisationer,

internationella arbetsgrupper och mellanstatliga fora har alla utformat program för

ett utökat etiskt beteende hos företag. World Economic Forum, World business

Council for Sustainable Development och ISO:s137 arbetsgrupp för en ny CSR-

standard är exempel på dessa. FN och UNDP138 är även aktiva organisationer. Några

av de största internationella bankerna har skapat ”riktlinjer för social och miljömässig

riskbedömning i samband med finansiering av utvecklingsprojekt”.139 The Business and

Human Rights Resource Centre skapade förra året en hemsida för företags främjande

av mänskliga rättigheter, där nyheter och rapporter om de största multinationella

företagens sociala aktiviteter (deras implementeringsprocess, utbildning av anställda,

rapportering och redogörelser för utvecklingsprojekt) läggs ut av bland andra

NGO:s, IGO:s (FN och ILO), regeringar, experter, företag och domstolar och där

opinion kring företags ansvar kring mänskliga rättigheter skapas.140 Amnesty

133 Se Bilaga 1. 134 International Labour Organisation 135 Foller i Talltorp och Unsgaard 2002:282 136 Fair Trade Center 2005 137 International Organization for Standardization 138 United Nations Development Programme 139 Horn af Rantzien 2003:27 f. 140 Icke vinstdriven internationell organisation bestående av 80 experter. Samverkan sker med Amnesty International och 20 akademiska institutioner. Internet 15

37

Business Groups dialog med företagen141 om mänskliga rättigheter sker genom

rundabordskonferenser i organisationens ”Business Forum”. ABG gör även

landriskanalyser, erbjuder utbildning

om mänskliga rättigheter och oberoende granskning baserade på ABG:s CSR-

principer och principer om internationella mänskliga rättigheter.142 Nätverket CSR

Europe är en av de stora aktörerna som koordinerar CSR-arbetet i ett 60-tal företag

internationellt. CSR Sverige är en nationell underorganisation som via Stiftelsen

Svenska Jobs and Society påverkar och inspirerar svenska företag att öka sitt

samhällsansvar och samhällsengagemang.143

Multinationella företag uppmanas att implementera regimen mänskliga rättigheter.

FN, regeringar, ILO och NGO:s är aktörer som samverkar och utför påtryckningar på

företag att leva upp till sina åtaganden. Företag och ideella organisationer

samarbetar i ökad utsträckning genom dialog, partnerskap eller gemensamma

projekt. Exempel på långsiktiga samarbetspartners i form av NGO:s är Amnesty

International. Samarbete kan också ske med politiker för hållbar utveckling.144

Samarbete mellan olika aktörer, erfarenhetsutbyte och ökad medvetenhet om sociala

normer är av stor vikt i dagens globaliserade samhälle.145 Internationella

organisationer, fackföreningar och NGO:s blir därmed centrala aktörer och

intressenter för företagen.

Social Initiative är en annan organisation som vägleder företag in i ett etiskt

uppträdande och socialt engagemang genom konkreta projekt, utvärderingar, och

resultatmätningar.146 Företags medarbetare uppmuntras att bli involverade genom

exempelvis intranätet. Business Forum hör också till aktörerna och består av svenska

företag med internationell

verksamhet som diskuterar etikfrågor.

CSR International är ett exempel på konsultföretag som hjälper företag att agera

miljömässigt, socialt och etiskt internationellt. Människorättsexperter och

PR/kommunikationsexperter är yrkesgrupper som ofta hyrs in som konsulter.

141 Exempel på dessa företag är ABB, Bonniers, Hennes och Mauritz, Folksam liv och försäkring, Tredje AP-fonden och Securitas. 142 Internet 16 143 Internet 17 144 Foller i Talltorp och Unsgaard 2002:283 ff. 145 Östros 2006 Corporate Social Responsibility 2006-04-06 146 Internet 18

38

Bristen i många multinationella företag är att erfarenheterna och kunskaperna om

utvecklingsländers samhällssystem och kultur är för bristfälliga. Konsultens roll är

att stimulera ökade insikter om landet och hur företaget kan finna bättre

affärsmöjligheter och därmed även bidra till samhällsförändring. Ambitionen är att

öka sina förutsättningar att göra goda riskanalyser för sin verksamhet i

utvecklingsländer. Bland viktiga metoder hör konsultföretagets inspektion,

uppföljning och kontroll att företagets formella regler omsätts i praktiken. CSR-

program utarbetas tillsammans med konsulten, vilket innefattar en policy och en

konkret handlingsplan bland annat utifrån företags möjliga problemområden. Ett

steg i förverkligandet av principer är att utbilda de anställda i företaget. Uppföljning

av arbetet är av stor vikt för att försäkra sig om det har skett faktiska ansträngningar

och att en implementering av den juridiskt bindande internationella folkrätten, som

omvandlats i nationell rätt, har skett.147

Företagen kan tillsammans med konsultföretag utveckla sitt arbete och sträcka sig till

samhällsengagemang, vilket betyder att de tar sitt ansvar i ett längre perspektiv och

även utanför företagets fysiska väggar. Att se till att barn får skolutbildning, att

erbjuda lokaler för fackligt organiserande och att dela ut bromsmedicin till AIDS-

sjuka är exempel på sådana åtgärder. Det handlar då om åtgärder som kan förbättra

livskvaliteten för hela samhället.148 Yggdrasil Management är ett exempel på företag

som har som affärsidé att stödja andra företag i att bidra till en hållbar utveckling.149

Detta kan bli lukrativt då alltfler företag av konkurrensskäl ansluter sig till CSR-idén.

Internationella intresseorganisationer såsom CSR Europé och ICC (International

Chamber of Commerce) erbjuder företag handböcker och riktlinjer för utvecklat CSR-

arbete och ofta för att operationalisera etikpolicys och principer i Global Compact.

Transparens, mätbarhet och extern rapportering bör uppfyllas.150 I Amnestys MR-

principer riktade till företag, uppmanas att multinationella företag konsulterar

specialister och andra NGO:s i demokratiseringslandet som har spetskunskap i

implementering av MR - konventioner.151

147 Edgren 2006 Corporate Social Responsibility 2006-04-04 148 Ibid 2006 149 Ibid 2006 150 Horn af Rantzien 2003:31 151 Amnesty International 1998:2

39

Fair Trade Center är en annan av de många organisationer som arbetar med

etikfrågor inom näringslivet. Principer som rör CSR är enligt dem FN:s Global

Compact, branschorganisationers egna koder och den svenska regeringens forum

Globalt ansvar. Utöver dessa dokument riktar Fair Trade Center fyra krav till företag.

Mänskliga rättigheter skall respekteras i enlighet med FN:s deklaration om

mänskliga rättigheter. Det andra kravet är att företagen skall ta miljömässigt och

socialt ansvar i hela produktionskedjan genom att bland annat tillämpa miljö- och

hälsoskydd. Importören i Sverige skall betala ett pris som garanterar att producenten

utomlands kan respektera principerna om mänskliga rättigheter. För att kunna göra

uppföljningar kring detta krävs att företaget tillåter extern granskning och att

anställda ges möjligheten att få insyn i produktionen. Förslag på konkreta åtgärder

som Fair Trade Center tar upp är sociala uppförandekoder som bland annat reglerar

minimilöner mot att ekonomiskt exploatera arbetskraft.152

6.3.1 Initiativ på mellanstatlig nivå

6.3.1.1 EU

Frågor om företags sociala ansvar och engagemang har diskuterats även inom EU.

Multi-Stakeholder Forum 2002 behandlade området och konferenser har hållits om

hur medlemsländerna kan gå vidare.153 Metoder för lyckad CSR- implementering

arbetas fram. Europeiska kommissionen säger sig stödja initiativ som syftar till att

öka företagens sociala ansvar. Sedan 1992 finns i handels- och associationsavtal

mellan relationerna mellan EU och tredje land en klausul som tar upp vikten av

respekt för mänskliga rättigheter.154 Sociala innehållet och mänskliga rättigheter,

vilken kan leda till att handelsavtal fryses om sociala principer inte efterlevs. 2000 års

stadga föreskriver arbetsförhållanden, arbetstagarens rättigheter, förbud mot

barnarbete, miljöskydd, konsumentskydd och rätt till en god och öppen

förvaltning.155 2001 gav Kommissionen ut “Promoting a European Framework for

Corporate Social Responsibility” för att väcka en debatt kring temat. 2002 kom

152 Fair Trade Center 2005 153 Ibid 2003:27 154 Internet 19 155 Malmström i Magnusson 2003:44

40

dokumentet ”Corporate Social Responsibility: a business contribution to sustainable

development”.156

6.3.1.2 FN

FN har agerat aktivt för att förmå multinationella företag att ta globalt socialt ansvar.

FN:s konferens om hållbar utveckling i Johannesburg har behandlat näringslivets roll

för att uppnå FN:s millenniemål157. Multinationella företags sociala ansvarstagande

underlättar detta arbete.158 FN:s huvudbidrag till företags stärkande av mänskliga

rättigheter är internationella dokument, deklarationer och principer. FN:s

kommission för mänskliga rättigheter har tagit fram förslag på människorättsliga

riktlinjer för företag – ”Norms on the Responsibilities of Transnational Corporations and

Other Business Enterprises with Regard to Human Rights159. Det finns även en

arbetsgrupp i en underkommission till FN:s kommission för mänskliga rättigheter

som arbetar med metoder inom området. Global Compact160 är kanske det viktigaste

FN-dokumentet och innehåller tio principer om hur näringslivet bör förhålla sig i

förhållande till mänskliga rättigheter (medborgerliga och politiska rättigheter),

arbetsrätt, miljö och korruption. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna,

ILO:s grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet samt FN:s

konvention mot korruption (Rio-deklarationen) utgör stommen i Global Compact.

UNDP (FN:s utvecklingsorgan) har även haft program i samarbete med globala stora

företag.

6.4 CSR-rutiner hos företagen

Än så länge, om än i ökande grad, bygger företags engagemang och anslutning till

CSR på frivillighet –”mjuk lag” och självreglering, och därmed till icke-bindande

legala dokument.161 Företagens egenutformade uppförandekoder är en viktig del av

rutinerna. Kontroller genomförs regelbundet och företagen skickar rapporter till FN

varje år för att berätta att sina verksamheter håller sig till principerna.162 Relevanta

156 Ibid 2003:49 157 Internet 20 158 Horn af Rantzien i Magnusson 2003:32 159 Internet 21 160 Se bilaga 1 161 Bexell 2005:135 162 Foller i Talltorp och Unsgaard 2002:284

41

rutiner kan delas in i olika områden. Företaget behöver en explicit policy163 för CSR

som både implementeras internt och redovisas externt och som företaget självt

genomför. I och med att det ännu inte finns bindande regler, finns heller ingen

institutionaliserad övervakningsmekanism, men extern granskning och revision är

dock av stor vikt. Det arbetet görs företrädesvis av en oberoende aktör såsom

fackföreningar, arbetstagarrörelser och NGO:s.164

Företagen kan också välja att ansluta sig till Globalt Ansvar, ett projekt som lyder

under den svenska regeringen och som är en integrerad del i Utrikesdepartementets

verksamhet. Hittills har 17 svenska företag anslutit sig hit. Projektet vilar på de

frivilliga normerna inom OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s Global

Compact och ILO:s kärnkonventioner om mänskliga rättigheter, arbetsvillkor,

bekämpande av korruption och bättre miljö.165 Aktörer såsom Exportrådet, fackliga

organisationer och olika forskare hör till samarbetspartners. Företagen får

vägledning (kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte) genom

informationsspridning, dialog och seminarier.166 Andra CSR-rutiner kan bestå av

samarbeten mellan svenska multinationella företag i utvecklingsländer och Sida167

respektive andra biståndsorgan. Exempel på åtgärder och metoder för detta är

program mot korruption.168

6.5 Nya initiativ och utveckling mot bindande regler?

Sveriges före detta näringsminister Östros menar att globala normer och principer är

ett måste för att kunna motarbeta den ekonomiska globaliseringens baksidor, till

exempel att vissa multinationella företag utnyttjar situationen i länder med svag

förankring av mänskliga rättigheter.169 Vägledningsstandarden för socialt ansvar,

ISO 26 000, som år 2008 ska omsättas i praktiken är ett verktyg för implementering av

FN:s principer (Global Compact) och OECD:s riktlinjer170. Detta initiativ leds av

163 Denna ska stödjas på FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter från 1948 164 Amnesty International 1998:4 165 Se bilaga 1 166 Horn af Rantzien 2003:36 167 Sida, styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, är en statlig myndighet som hör till Utrikesdepartementet 168 Sida 2006. Internet 22 169 Artikel av Thomas Östros i Corporate Social Responsibility, 2006-04-04: 2 170 Se bilaga 1

42

SIS171 och Utrikesdepartementet.172 Huruvida principerna om samhällsansvar och

samhällsengagemang kommer att bli juridiskt bindande i Sverige är än så länge

ovisst. En presumtiv utveckling vore att följa USA:s exempel, där principerna är

inkluderade i Common Law och är rättsligt förankrade.173

Det finns många anhängare av internationella minimistandarder för etiskt

företagsbeteende som ett sätt att minska den ekonomiska globaliseringens

skadeeffekter. Företags ansvar diskuteras häftigt i media och internationella

sammanhang. Peter Muchlinski174 behandlar frågan i en artikel och utvecklar

perspektiv på hur IGO:s (istället för stater som inskränkts i handlingsutrymme) kan

bidra till en positiv utveckling där mänskliga rättigheter och globala koder om CSR

är centrala.175 En ny diskurs av etik och internationell handel börjar på så vis

utvecklas, vilket legitimerar och ger samtliga aktörer, även ickestatliga att bevaka

mänskliga rättigheter.176

Normer om etiskt företagande har tidigare verkat som ickebindande regler. Mjuk lag

kan däremot på internationell nivå utvecklas till hård lag och bli bindande

internationell lag. Det finns tecken på att internationella välfärdsvärderingar är

under omvandling på det här sättet.177 Det är dock i dagsläget svårt att se vilken

effekt bindande regler får. Agerande för stärkt CSR-engagemang hos organisationer,

regeringar, IGO:s och intresseföreningar för industri kan tillsammans resultera i nya

bindande standarder.178 Ett framträdande argument för att skapa ett bindande

internationellt regelverk för företag, vore att oetiska företag inte skulle kunna

utnyttja sin position och konkurrera ut etiska företag som har lite dyrare

produktion.179

För att kunna lyckas skapa bättre sätt att reglera den sociala dimensionen hos företag

krävs att innehållet definieras noggrant,180 då det finns så många olika föreställningar

171 Swedish standards Institute 172 Internet 23 173 Edgren 2006 Corporate Social Responsibility 2006-04-04 174 Professor i rätt och internationell handel vid Kent University 175 Muchlinski 2003 176 Ibid 2003:124 f. 177 Ibid 2003:128 178 Ibid 2003:129 179 Magnusson 2003:14 180 Muchlinski 2003:126

43

och principer om vad CSR ska innehålla.181 Enligt Muchlinski måste det klargöras

exakt vilka principer som ska ingå i ett nytt regelverk. Horn af Rantzien182 efterfrågar

också klara gränsdragningar mellan företags och staters angelägenheter och

skyldigheter.183

Enligt Muchlinski måste internationella CSR-koder i synnerhet ta hänsyn till

utvecklingsländers problem och ge dessa länder relevant information och resurser att

bemöta multinationella företag. Utvecklingsländer måste kunna försäkra sig om att

företagen är till fördel för landets utveckling.184 Företag bör förpliktas att exempelvis

erbjuda landet teknologi eller att vara delaktiga i kontrollen mot missförhållanden i

företag.185 Vid ”UN Sub-Commission on the Promotion and Protection of Human Rights”,

har en arbetsgrupp utvecklat arbetsmetoder och uppförandekoder för transnationella

företag.186 Företags sådana uppförandekoder (Code of conduct) har utvecklats till

”guidelines” och på senare år även till principer. Global Compact visar på ett viktigt

steg, men fungerar dock inte som ett rättsligt dokument.187 Det vore inte helt

onaturligt om utvecklingen gick ytterligare ett steg. Muchlinski menar att även om

stater ska ha det yttersta ansvaret att respektera mänskliga rättigheter, ska

transnationella företag främja mänskliga rättigheter i internationell och nationell

lag.188 J. Dine189 har uttryckt kritik mot de riktlinjer som i dagsläget finns för företag.

Han menar att förändring i riktning mot hållbar utveckling enbart kan ske när

normerna internaliseras bättre i det globala systemet.

Svenskt Näringsliv efterfrågar däremot inte någon internationell domstol för CSR-

fall, då det vid en sådan fortfarande är enskilda länders nationella lagstiftning som

ligger till grund för jurisdiktionen. Det betyder att det fortfarande skulle vara de

stater som prioriterar mänskliga rättigheter i sin lagstiftning som ser till att följa CSR-

principer. Resten nonchalerar, liksom idag, internationella mänskliga rättigheter.

Således är bindande regler, enligt Svenskt Näringsliv, verkningslösa.190

181 Ibid 2003:130 182 Tidigare chef för Globalt Ansvar vid Utrikesdepartementet 183 Horn af Rantzien 2003:37 184 Muchlinski 2003:132 185 Ibid 2003:133 186 Ibid 2003:135 187 Ibid 2003:136 188 Ibid 2003:138 189 Dine 2001:92 190 Internet 24

44

Nationalstatens suveränitet och dess legislativa roll är därmed fortfarande

dominerande.

Bexell skriver att Internationella rådet för mänskliga rättigheter förordar ett större

juridiskt ansvartagande och ansvarsutkrävande, då den nuvarande formen av

frivilligt reglerande är ineffektivt och otillräckligt. 191 Man menar från vissa håll att

internationella konventioner bör kompletteras och utvecklas till juridiskt bindande

dokument; ”Corporate Accountability Convention”. Denna form av reglering skulle

tvinga företag att ta ansvar. Företagen uppmanas vidare att ha transparenta och

öppna processer såsom offentliga analyser och öppen redovisning och att rapportera

in sin sociala påverkan. Andra aktörer i det civila samhället bör konsulteras.

Konventionerna skulle också syfta till att stater utökar den internationella

domstolens mandat att ställa företag inför rätta för brott mot mänskliga rättigheter

och till att det finns sanktionsmöjligheter.192 Certifieringsverktyget ”Social

accountability 8000”193 kan också bli aktuellt.194 Bo Göransson195 har konstruktiva

förslag på hur företag kan stödja utvecklingen och integrationen mellan

mottagarlandet och hemlandet genom att gynna skapandet av föreningar,

handelskammare och kvalitetsutmärkelser.196

6.6 Aktörernas implementering och agerande i enlighet med

regimreglerna – i vilken grad?

IGO:s och NGO:s är exempel på aktörer som samverkar och utför påtryckningar på

företag att leva upp till sina åtaganden. Företag och ideella organisationer

samarbetar i ökad utsträckning genom dialog eller gemensamma projekt. Exempel

på långsiktiga samarbetspartners i form av NGO:s är Amnesty International.

Samarbete kan också ske med politiker för hållbar utveckling.197 CSR är i vissa

företag en utvecklad metodik. Det finns experthjälp och utbildning i hur företag

191 Bexell 2005:135 192 Foller i Talltorp och Unsgard 2002:289, Internet 25 193 Social accountability är en global standard för etisk kontroll baserad på FN:s deklarationer om mänskliga rättigheter, FN:s barnkonvention och ILO:s konventioner. Social accountability 8000 specificerar krav för socialt ansvar. Internet 26 194 Davies 2002:20 195 Tidigare chef för Sida 196 Göransson i Magnusson 2003:20 f. 197 Foller i Talltorp och Unsgaard 2002:283 ff.

45

lättare och mer effektivt kan implementera sin CSR- policy.198 Mia Horn af Rantzien

menar dock att det kan komma att krävas en mer utvecklad metodik och

harmonisering. Social revision, övervakningsmetoder, rapportering och utvärdering

måste utvecklas, annars tappar frivilligheten till socialt ansvar sin legitimitet.199

Amnesty Business Group menar att privata företag är bättre än statliga bolag på att

vara medveten om riskerna att bryta mot mänskliga rättigheter. Näringslivet

uppvisar en kompetens och vilja att utveckla sitt CSR-arbete. Riksrevisionen hävdar

att statliga bolags svaghet beror på oklara mål, dåligt definierat samhällsansvar från

statens sida och dålig uppföljning av MR-implementering och ansvar.200

Undersökningar och uppföljningar visar på en skiftande bild av företags CSR-

implementering. Olika aktörer och instanser gör regelbundet analyser av olika

branschers framgångar respektive misslyckanden på MR-området. Fair Trade Center

kom tillsammans med Råd och Rön fram till att klädbranschens försök till etiskt

förhållningssätt skiljer i hög grad mellan olika företag. I många av de företag som har

inslag av CSR-styrning i form av uppförandekoder formellt sett, finns en svag

koppling till deras reella praktik och en dålig output av hantering av MR-risker.

Många företag är dåliga på att kontrollera att etiska uppförandekoder efterlevs hos

leverantörerna och underleverantörerna.

Diskussionen om hur långt företags ansvar bör sträcka sig har ännu inte lett fram till

en enad bild i frågan, men på många håll finns en utpräglad tanke om att företag bör

ta ansvar även utanför sin verksamhet, i samhället där de verkar. Företags konkreta

tillvägagångssätt för att bidra till mänskliga rättigheter kan i de fall vara att

protestera mot regeringen när de bevittnar brott mot mänskliga rättigheter, till

exempel när säkerhetsfirmor gör godtyckliga arresteringar. Företag har på detta vis

ett relativt stort handlingsutrymme att agera när lagstiftningen i länder där de verkar

visar en för svag respekt för mänskliga rättigheter för att kunna tillgodose

internationella mänskliga rättigheter.201

198 “Implementing Effective Corporate Social Responsibility and Corporate Governance” är ett exempel. 199 Horn af Ranztien i Magnusson 2003:39 200 Florén 2006 Dagens Nyheter 2006-06-25 201 Ibid 1998:3

46

7. EXEMPLET RYSSLAND Detta kapitel av empirin exemplifierar CSR-fenomenet genom att kartlägga Amnesty

Internationals tryck på svenska multinationella företags CSR-arbete i Ryssland. Innan dess

ges en förståelse för den människorättsliga situationen och civila samhällets förutsättningar i

landet.

7.1 Den människorättsliga situationen i Ryssland

Respekten för de mänskliga rättigheterna har på vissa områden stärkts sedan

upplösningen av Sovjetunionen. De demokratiska kriterierna såsom allmänna och

fria val, yttrandefrihet, åsiktsfrihet och informationsfrihet har på pappret

tillgodosetts. Enligt Amnesty International var de grövsta kränkningarna av

mänskliga rättigheter i Ryssland år 2002 däremot följande: tortyr, mord, misshandel

av MR-försvarare, ignorans av församlingsfriheten och uttrycksfriheten, tvångsarbete

och godtyckliga arresteringar.202 I Amnestys årsrapport 2006 rapporteras åter om

rasism, utpräglad diskriminering i arbetslivet och omänskliga

fängelseförhållanden.203 Våld mot kvinnor är ett annat allvarligt

människorättsproblem.204 Utrikesdepartementet tar också upp dessa brister i sin

rapport och behandlar även korruption i det ryska systemet och bristande

rättssäkerhet.205 Rasism mot personer från Kaukasien och Centralasien samt romer

och personer med afrikanskt ursprung är ett allvarligt MR-problem. Medborgerliga

rättigheter åsidosätts på så vis framförallt för tjetjener i Ryssland, vilket har sin

grund i utpräglad främlingsfientlighet. Rasistisk myndighetsutövning är heller inte

ovanligt.206 Den ekonomiska och sociala tryggheten har generellt försämrats.207

Det råder tvivel om att Ryssland kan ses som en demokratisk rättsstat med

marknadsekonomin. Rester av kontrollmekanismer som hörde hemma i

Sovjetsystemet finns kvar. Staten som skulle, genom sina myndigheter och övrig

förvaltning, kunna påverka dessa problemområden, har inte gjort några ordentliga

ansträngningar, delvis beroende på knappa resurser men även brister i

202 Amnesty International, International Business Leaders Forum, 2002. 203 Internet 27 204 Internet 28 205 Utrikesdepartementet 2005:14 206 Utrikesdepartementet 2005:31 207 Utrikesdepartementet 2005

47

beslutsimplementeringen. Det skiljer mycket mellan vad som står på pappret och hur

det ser ut i verkligheten, ute i det ryska samhället.208 Låga löner (framförallt för

kvinnor, då deras löner motsvarar 70 % av männens), dåliga arbetsförhållanden

(framförallt inom gruvindustrin) och bristande utbildning hör till realiteten. Lönen

betalas ofta ut i form av företagens produkter, istället för pengar. Pensionsersättning

är sällsynt. Tvångsarbete är enligt lag förbjudet, men illegal utländsk arbetskraft

tvångsutnyttjas ofta. 209

Ineffektivitet hör till de mest beskrivande egenskaperna för det ryska systemet, vilket

delvis beror på oklara, informella, godtyckliga eller motstridiga föreskrifter.210

Närbyråkrater, och kanske i synnerhet poliser uppträder oetiskt och står för stor del

av misshandeln. Diskriminering hör till kärnproblemen i Ryssland. En utbredd form

är diskriminering av homosexuella.211 För detta finns ingen reglerande lagstiftning.

Antisemitismen har dessutom ökat.212

Våld i hemmet, till stor del som följd av mäns alkoholkonsumtion, skördar 14 000

kvinnors död varje år och fallen anmäls sällan.213 2002 var våld i hemmet enligt den

ryska lagstiftningen inte ens ett brott, vilket gjorde myndigheterna maktlösa inför

dessa frågor.214 Än idag kan myndigheternas försök till åtgärder mot kvinnovåldet

på lokal, regional och federal nivå klassas som svaga. I hela Ryssland finns till

exempel endast åtta stycken kriscenter som erbjuder kvinnor skyddat boende215 och

få av förövarna ställs inför rätta.216 Kvinnan har en allmänt svag och relativt passiv

roll i det politiska livet. 2003 var 40 av 450 ledamöter i duman217.218 Kvinnans roll

respektive civila samhället kan dock stärkas i takt med att kvinnor blir aktiva i NGO:

s och kvinnoorganisationer.219 Kvinnor är också missgynnade i arbetslivet, de är i

stor utsträckning arbetslösa och lever i många fall fattigt. Kvinnors hälsoläge har

även försämrats.220 Åtgärder för att förbättra kvinnans situation med hjälp av

208 Ibid 2005 209 Utrikesdepartementet 2005 210 Utrikesdepartementet 2005:10 211 Internet 29 212 Utrikesdepartementet 2005:23 213 Internet 30 214 Kluge 2002:36 215 Internet 31 216 Internet 32 217 Duman är den ryska federationens lagstiftande församling. 218 Utrikesdepartementet 2005:25 219 Internet 33 220 Utrikesdepartementet 2005:29 f.

48

skyddat boende, hjälptelefonlinje och annan service tillvaratogs av få kvinnor eller

frivilligorganisationer med för få resurser.221 Amnesty International ser spridning av

ökad medvetenhet kring våld mot kvinnor som nödvändigt.

Ryssland har anslutit sig till de mest centrala konventionerna om mänskliga

rättigheterna, såsom de medborgerliga och politiska, ekonomiska, sociala och

kulturella, avskaffande av rasdiskriminering, lagar mot kvinnodiskriminering,

konventionen mot tortyr, barns rättigheter, flyktingkonventionen och den europeiska

konventionen.222 En ståndpunkt ligger i att utomstående påtryckare såsom OSSE och

Europarådet kan spela en viktig roll för att den människorättsliga situationen ska

stärkas i enlighet med ovanstående dokument.

7.2 Var befinner sig det civila samhället i landet?

Föreningsfriheten respekteras formellt sett i Ryssland. I Ryssland fanns, år 2005,

350 000 registrerade offentliga organisationer, varav 70 000 är icke kommersiella med

ideell inriktning. Ryska kvinnoorganisationer är 4000 till antalet.223 Vissa menar att

Rysslands demokrati kan stärkas om landet får demokratifrämjande hjälp på

gräsrotsnivå och om ideella föreningar och folkrörelser får växa fram.224 I realiteten

är det civila samhället dock svagt förankrat i det ryska samhället, vilket till stor del

beror på gamla statscentrerade sovjetstrukturer. Den ryska staten, genom beslut i

duman, har begränsat medborgarrättsorganisationernas frihet de senaste åren, då

den statliga kontrollen över allmänna sammanslutningar och icke-kommersiella

organisationer skärptes år 2006.225 Därmed får staten handlingsutrymme att frånta

ryska organisationer sin annars från staten oberoende ställning. Lagen innebär vidare

ett förbud mot utländska NGO:s att verka i landet. Internationella organisationer

begränsas i sitt arbete då de ej längre får ha sina internationella representanter i

Ryssland, utan måste omregistrera sig som lokala organisationer. Den formella

föreningsfriheten tenderar därför att finnas på pappret, men inte i verkligheten.

Internationella hjälporganisationer och människorättsrörelser såsom Human Rights

221 Amnesty 2006, Internet 34 222 Utrikesdepartementet 2005 223 Internet 35 224 Kluge 2002:7 225 Utrikesdepartementet 2005:21, Amnesty International 2006, Internet 36

49

Watch inskränks som en följd av detta.226 Soldatmödrarna och Memorial är andra

lokala organisationer som påverkats negativt av dessa förändringar, då de ofta

saknar resurser och stöd från ryska myndigheter.227 Många MR-organisationer

upplever att de motarbetats och bemöts med en negativ ton av ryska myndigheter.228

Civila samhället som demokratisk institution uppvisar av ovanstående faktorer stora

brister. Den politiska pluralismen uppvisar brister i Ryssland. Mediesfären är

begränsad och pressfriheten har inskränkts. Tre oberoende tevekanaler har till

exempel stängts medan tillåtna kanaler är statskontrollerade.229 När det gäller socialt

kapital tycks den positiva formen av förtroende mellan medborgare inte finnas.

7.3 Samarbeten mellan företag och organisationer i Ryssland

7.3.1 Amnesty Business Group (ABG)

En av svenska Amnesty Internationals sektioner i arbetet för mänskliga rättigheter är

Amnesty Business Group (ABG). Denna NGO verkar för att allt fler svenska företag

utomlands ska förbättra sitt CSR-arbete och vill ”…påverka och utbilda svenska företag

att ta sitt ansvar för att respektera, försvara och främja mänskliga rättigheter överallt där de

verkar230.”231 ABG granskar olika branscher och för dialoger med företag.

År 2003 anordnade Amnesty International232 ”Rysslandskampanjen” i syfte ”att bidra

till en ökad medvetenhet hos allmänheten i Ryssland om de övergrepp som begås, att stärka de

organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter samt att uppnå konkreta förbättringar

för dem som drabbas”. Organisationen sällar sig till perspektivet att multinationella

företag kan främja ett stärkande av mänskliga rättigheter:

226 Internet 37 227 Internet 38 228 Utrikesdepartementet 2005:36 229 Internet 39 230 Med detta menas vid inköp, försäljning, diskriminering, samarbete med andra företag och samarbete med stater. 231 Internet 40 232 Amnesty International (AI)är en internationell frivilligorganisation för mänskliga rättigheter med FN:s universella deklaration om mänskliga rättigheter och andra internationella MR-standarder som utgångspunkt. Den är politiskt, ekonomiskt och religiöst oberoende. Internet 41

50

”The Russian Federation´s record on human rights has a direct impact on business interests,

and companies can influence the human rights climate by their own policies and practices.”233

“In an increasingly globalized world economy, their decisions and actions impact directly on

governmental policies and on the enjoyment of human rights”.234

Amnesty Business Group deltog i kampanjen genom att påverka svenska företag att

beskydda och stärka mänskliga rättigheter, och därigenom öka sitt

samhällsengagemang. Enligt Exportrådet ökar de svenska investeringarna i Ryssland

och stora multinationella företag såsom IKEA, Electrolux, Sandvik, Volvo, och Scania

verkar i landet.235 100 av dessa företag tilldelades boken ”Doing business in the Russian

Federation” om risker som företag kan möta inom ramen för mänskliga rättigheter i

Ryssland. I denna bok hänvisas till de mest fundamentala internationella avtalen om

mänskliga rättigheter. Här understryks företags ansvar att inkludera och respektera

mänskliga rättigheter på samtliga nivåer; i kontakter med exempelvis leverantörer,

anställda, och regeringar, och behandla det i sin interna verksamhetsplan. Aktiviteter

som innebär kränkningar av mänskliga rättigheter, vare sig det är inom ramen för

statlig eller privat verksamhet, bör företag ta avstånd till. Företag bör förverkliga

principerna i Global Compact236. Amnesty International utövar ett tryck på företagen

att inte tillämpa barnarbete eller tvångsarbete och att inte diskriminera personer på

grund av kön, ras, ekonomisk status, politisk tillhörighet, språk eller etnicitet.237 På

samma sätt som företagen kunde påverka jämlikheten och motarbeta

apartheidregimen i Sydafrika, anser Amnesty International att multinationella

företag i Ryssland kan behandla sina anställda på samma premisser och även handla

utifrån jämlikhet vid anställningar och lönesättning.238 Företagen ska heller inte

hindra, utan snarare uppmuntra anställda att bilda fackföreningar.239 Anställdas

hälsa bör utgöra en förutsättning i företags verksamhet och bör inte på något sätt

ignoreras genom fysiskt eller psykiskt våld.240

Tio uppföljningsintervjuer gjordes, som en del i Rysslandskampanjen, med

företagsrepresentanter i Sverige kring sitt multinationella företags syn på MR-frågor. 233Amnesty International 2002:2 234 Amnesty International 1998 235 Internet 42 236 Se bilaga 1 237 Amnesty International 2002 238 Ibid 2002:33 239 Ibid 2002 240 Ibid 2002:35

51

ABG intervjuade dessutom representanter från den svenska ambassaden i Ryssland.

Det visade sig att de flesta företag som deltog i undersökningen har

uppförandekoder241 och externa årsrapporter om CSR. Några företag erbjöd CSR-

utbildning och har CSR-ansvariga på koncernnivå eller hos informations- och

Human Resources-cheferna. Sju av de tio företagen företag deltog i nätverk för

mänskliga rättigheter eller hade CSR-inslag i sin verksamhet. Endast två företag

rapporterade enligt Global Reporting Initiative (GRI). Enligt ABG var det svårt att se

vilken faktisk effekt kampanjen gav.242

ABG:s mål är att samtliga företag ska inkludera MR i sin formella policy utåt och att

fler företag ska erbjuda sina leverantörer, kunder och partners utbildning och att CSR

och internationella mänskliga rättigheter i större utsträckning ska sättas i system

genom tydliga implementeringssätt. Om företaget blir varse om att de medverkar till

MR-brott ska de dessutom agera och sätta stopp för kränkningarna såsom

korruption. Amnesty International hänvisar till Global Reporting Initiative för

företags inrapportering av sitt sociala ansvar.243 Amnesty har producerat rapporter

om förslag på konkreta åtgärder som företag kan vidta vid brott mot mänskliga

rättigheter. Det har kommit förslag från vissa multinationella företag på sätt som kan

stärka mänskliga rättigheter. Ett par av dem är utförliga uppträdandekoder,

”Corporate Governance”, och en höjning av tjänstemäns löner och klara

skatteregler.244 Amnesty går ett steg längre i kraven, då MR-utbildning av anställda

presenteras som ett mycket viktigt medel för att stärka mänskliga rättigheter. I

Ryssland är det viktigt att upplysa om internationella mänskliga rättigheter för att bli

medveten om strukturella kränkningar av mänskliga rättigheter. Ett exempel på

detta är arv från Sovjetsystemet att tvinga medborgare att registrera sig där de bor

och ha en inkomst respektive fast arbete. Polisen kan annars trakassera medborgaren.

Svenska multinationella företag bör motsätta sig principen och finna lämpliga

procedurer för att markera mot polisens trakasserier. Vad gäller våld i hemmet kan

företagen erbjuda anonym hälsovård till utsatta kvinnor. Ett alternativ för ABG vore

att tillsammans med Russian Association of Crises Center for Women utbilda anställda

på svenska företag om sexuella trakasserier och kvinnors rättigheter. Korruption är

ett allvarligt problem och företag uppmanas ta avstånd till alla former av det genom

241 Baserade på FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter 242 Internet 43 243 Amnesty International 2002:32 244 Ibid 2002:3

52

att utarbeta sätt att handskas med mutor och korruption.245 Det bör läggas

ansträngningar på att upplysas om och förverkliga internationella policies kring

detta.

Amnesty International uppmuntrar multinationella företag i Ryssland att samverka

med NGO:s och lokala föreningar, exempelvis lokala anti-korruptionsrörelser.246

Företag bör även vända sig till lokala, regionala och nationella myndigheter i

människorättsliga angelägenheter och diskutera MR-brott som begås. Dialog bör ske

med politiska ledare och stöd bör ges till medborgerliga MR-projekt. Med ett

bristande polisväsende, anlitar företag ofta privata säkerhetsfirmor som saknar

kunskap om internationella MR-bestämmelser och bland annat har godtycklig

behandling av medborgare. Amnesty uppmanar företag att erbjuda sina anlitade

firmor upplysning och medvetenhet om internationella mänskliga rättigheter.247

245 Internet 44 246 Amnesty International 2002: 9,23 247 Ibid 2002:16

53

8. ANALYS I det här kapitlet görs en analys utifrån centrala teoretiska perspektiv och begrepp. Empiriska

resultat analyseras följaktligen utifrån begreppen konstruktivism, legitimitet och

demokratisering genom externt tryck och civila samhället. Det följer även en separat

avdelning för exemplet Ryssland.

8.1 Konstruktivism och implementering av internationella regimer

Utifrån det konstruktivistiska perspektivet spelar civila samhället en viktig roll i

etableringen och förankringen av mänskliga rättigheter såsom. I idealfallet kan CSR-

aktörer socialisera länders identitet i en medvetenhet om mänskliga rättigheter,

vilket kan beskrivas genom konstruktivismens tilltro till andra aktörer än stater. Det

kan tänkas vara så att multinationella företag är av stor betydelse framförallt i de

länder som genomgår demokratiseringsprocesser. I dagsläget sker detta genom mjuk

lag, men det finns faktorer som pekar på att de kan utvecklas mot hård lag och

regulativa regler. Teorin om att företag både fungerar som reglerare och föremål för

reglering kan i det här Global Governance-systemet tillsammans med andra aktörer

få stöd. Om företags partnerskap med frivilligorganisationer kan ge en positiv effekt

på samhället, kan det vara ett exempel på hur mänskliga rättigheter sprids genom

kunskapsspridning och transnationellt erfarenhetsutbyte. Företags MR-utbildning till

anställda är ett exempel. CSR-aktörer kan därför presumtivt ges en plats inom

implementeringen av internationella regimer. Transnationella nätverk genomsyrar

den nya politiska ordningen. Utvecklingen kan i vissa fall leda till ökad effektivitet

och ökade chanser att förverkliga mänskliga rättigheter. Vad gäller den verkliga

effektiviteten i implementeringen av mänskliga rättigheter är det dock ovisst att

uttala sig om. Det finns många incitament och en stor input av krav från olika aktörer

och formella normer för hur CSR kan bidra till implementeringen av mänskliga

rättigheter, vilken faktisk output som finns är däremot mer osäkert att göra en rättvis

bedömning. Multiaktörsystemet i form av multilaterala fora, ickestatliga

organisationer och kommersiella resp. icke-kommersiella nätverk som samverkar för

att regimen ska implementeras är till antalet och styrka ökande, vilket dock är en

indikation på att implementering av MR-regimer ökar i effektivitet.

54

8.2 Legitimitet

Kan CSR-aktörerna som diskuterats i denna uppsats legitimeras en roll i samhället?

Med utgångspunkt i Scharpfs Input/output-orienterade synsätt på legitimitet går det

att ge transnationella CSR-aktörer viss output-orienterad legitimitet i samhället.

Detta motiveras i de fall där de uppvisar samband med ett etiskt uppträdande och

engagemang och där effekten av deras verksamhet bidrar till demokratisering och

ökad respekt för mänskliga rättigheter och internationella normer, i synnerhet där

lagstiftningen är svag i de länder där de verkar. Om ett förtroende för dessa icke-

statliga aktörer kan skapas och om utfallet är utveckling, bör de tillägnas respekt och

output-orienterad legitimitet. Om utvecklingen dessutom kan ske med ökad

effektivitet och med bättre implementering än den egna statens och dess institutioner

i demokratiseringslandet, finns ännu större anledning att göra detta. På samma sätt

kan inslag i demokrati ”for the people” stärkas i de fall CSR-aktörer stärker

mänskliga rättigheter. I de fall där CSR-fenomenet kan bidra till folkbildning, stärkt

socialt kapital och tillit mellan medborgare, exempelvis genom att motarbeta

korruption, är det befogat att tillägna det viss legitimitet. CSR-fenomenet kan

därmed komplettera civilsamhällets uppgifter. Det finns en ambition hos CSR-

aktörer att skapa förutsättningar för medborgarna att kunna påverka sin vardag. Att

underlätta för våldsutsatta kvinnor till en mer dräglig livssituation är ett sätt.

När det gäller input-orienterad legitimitet är det dock riskabelt att multinationella

företag äger politisk makt. Demokratiska värden såsom folkvalda representanter och

skyldighet att spegla folkviljan är egenskaper som inte i dagsläget och överskådlig

framtid kan tillägnas företag. Viss ljusning kan emellertid skådas när det gäller vissa

principer. Diskussionen om multinationella företags bindande regler, extern social

redovisning och (medias bevakning) kan öka graden av transparens, ansvar och

ansvarsutkrävande.

Demokratisk beslutsfattning är ett kriterium för aktörer i civilsamhället som

multinationella företag inte kan uppfylla. Enligt vissa teorier skall civila samhället

inte ta över statens kompetensområden, vilken ståndpunkt kan vara intressant att

ställa mot faktumet att transnationella aktörer får större spelrum och inflytande.

CSR-företag kan i ovanstående resonemang tillgodose viss legitimitet, beroende på

om hänsyn tas till input- eller outputorienterat synsätt. Blott försöket att analysera

förhållandet mellan legitimitet och CSR kan ses som vitalt för fortsatt diskussion.

55

8.3 Demokratisering genom externt tryck och civila samhället

Det väsentliga ställningstagandet här är huruvida MR-frågor inom ramen för CSR-

fenomenets kan erkännas en plats inom demokratiseringsforskning eller ej. Tecken

visar på att multinationella företag som tillsammans med andra aktörer såsom

organisationer tar MR-frågor på allvar, kan resultera i en positiv utveckling inom

områden som är viktiga inom en demokratisering. Det rör sig i dessa fall om en

”kvasi-nivå” mellan, för det första, internationella faktorer i form av principer om

internationella mänskliga rättigheter och externa aktörer som exporterar normer,

och, för det andra, om civila samhällets roll för bättre demokratisering.

Multinationella företag äger både rollen som en del av det lokala, regionala och

nationella samhället i demokratiseringslandet, och rollen som en aktör som

integreras med och påverkas av den internationella scenen.

Spridning av internationella normer sker via medveten påverkan och tryck på företag,

då många ickestatliga och mellanstatliga organisationer uppmanar multinationella

företag att uppträda etiskt. Upprätthållande och stärkande av mänskliga rättigheter

sker utifrån företags CSR-perspektiv ofta genom omedveten påverkan, då företags

verksamhet inte har som primärt mål att skapa social utveckling i samhället (det

primära målet är ekonomisk vinst). Det är snarare effekten av deras arbete som

bidrar till utveckling. CSR-företags påverkan på de sociala strukturerna i

motarbetningen av diskriminering, är ett exempel. Konkreta CSR-program och

aktiviteter utanför företagets primära verksamhet ger dock en indikation på att

medveten påverkan även kan bli aktuellt att tillägna företagen. Empirin kan också visa

på att företag och organisationer har förmåga att verka positivt inom

implementeringen av internationella normer.

CSR-företag fyller sin uppgift inom demokratisering genom civila samhället tack

vare deras samverkan med lokala rörelser och stöd till organisationers MR-projekt.

Bottom-up utveckling och påverkan via citizenship är därför möjligt att koppla till

multinationella företag inom CSR-fenomenet. Consent är den aktuella formen av

demokratiseringstyp, då det rör sig om externa aktörer till en början, vilka sedan går

upp i inrikesgrupper.

56

8.4 Exemplet Ryssland

I exemplet hur organisationers, närmare bestämt Amnesty Business Group´s tryck på

multinationella företag i Ryssland, är det svårt att se några generella trender eller

slutsatser. Ställt mot den människorättsliga situationen och huvudproblemen som

finns i Ryssland, går det att delvis tillskriva internationell normspridning genom

multinationella företag viss betydelse. Eventuellt kan CSR-ideologin komplettera den

ryska förvaltningens ineffektivitet/ ovilja till utveckling. Problemområden och gamla

strukturer av till exempel diskriminering och utpräglat kvinnovåld anser jag kunna

motarbetas genom CSR och svenska företag i Ryssland. Företags ansvar diskuteras

och det riktas en press mot dem från exempelvis Amnesty Business Group. Därmed

blir det aktuellt att tala om internationella faktorer som kan påverka interna faktorer

i ett land.

Uppgifter om systematiska brott mot mänskliga rättigheter som begås av ryska

tjänstemän inom polisen ger en fingervisning om att det finns grova brister med

demokratin i Ryssland. Många rättigheter negligeras i allvarlig grad. Om

multinationella företag kan handla i mer människorättslig dager än statliga

institutioner mot diskriminering och våld mot kvinnor finns en chans att tillägna

dem legitimitet.

Utifrån de empiriska resultat som nåtts är det möjligt att uttala sig om CSR:s input

och betydelse för det ryska samhället inom det människorättsliga området. Det

verkar även finnas en positiv koppling mellan det globala civilsamhällets tryck på

företag och stärkandet av mänskliga rättigheter. Demokratisering via en kvasinivå

mellan Bottom- up och Top-down kan vara applicerbart på Ryssland. Det nationella

civilsamhället är begränsat i Ryssland och externa aktörer tycks ha svårigheter att

påverka landet på traditionellt sätt. Multinationella företag med CSR-styrning kan

påverka uppifrån och ned då de uppmanas att följa folkrätten och globala regler,

samtidigt som de integreras med och kan påverka det ryska samhället och sociala

strukturer nedifrån och upp. Den inrikespolitiska arenan kopplas samman med den

utrikespolitiska. Bidragen till konsolideringen av demokratin kan tolkas som goda

och betydelsefulla.

57

9. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Nedan återknyts till studiens syfte och frågeställningar genom en sammanfattning av nådda

resultat. Avslutningsvis ges även förslag på framtida forskning.

Det övergripande syftet med denna uppsats var att belysa CSR-fenomenets bidrag

till stärkande av mänskliga rättigheter, och därigenom till demokratisering.

Syftet hade en teoretisk och en empirisk dimension. Den teoretiska dimensionen

skulle bestå i att analysera CSR-fenomenets stärkande av mänskliga rättigheter

utifrån tre centrala teoretiska utgångspunkter. Den empiriska dimensionen skulle

bestå i att kartlägga fenomenet CSR och undersöka CSR i exemplet Ryssland.

Syftet uppnåddes delvis genom att utveckla en analysram, ett analytiskt instrument,

som illustrerar ett sätt att analysera CSR-fenomenets bidrag till demokratisering.

Denna byggdes upp utifrån teorier om konstruktivism, legitimitet och

demokratisering genom externt tryck och civila samhället. Den aktuella metoden har

utöver det varit, vilken jag kallat, kvalitativ deskriptiv litteraturstudie med

explorativ inriktning och en mindre fallstudie. Svaren på studiens frågeställningar

sammanfattas nedan, vilka bidrar till att uppfylla syftet.

1. Hur kan CSR-fenomenet analyseras utifrån legitimitet, konstruktivism och

demokratisering genom externt tryck och civila samhället?

CSR-fenomenet kan tillägnas viss samhällelig legitimitet inom ramen för

demokratisering givet att det skapar förutsättningar för ett stärkande och

upprätthållande av mänskliga rättigheter. En output bestående av till exempel MR-

utbildning, respekt för internationella mänskliga rättigheter i internationella företags

affärsrelationer och ett uttryck för protest i de fall där brott mot mänskliga rättigheter

sker, ger CSR-fenomenet potential att legitimeras en plats inom det moderna

transnationella systemet och demokratisering. CSR-fenomenet är ett tydligt exempel

på hur konstruktivism präglar det globala systemet idag. Multipla aktörer verkar

tillsammans på den människorättsliga arenan och normerna för beteendet är under

omstöpning – från den lösa till den alltmer fasta och standardiserade formen. Tydligt

är även att alltfler ickestatliga aktörer får ökad betydelse och därmed ges ett ökat

ansvar och utrymme att implementera människorättsliga normer. CSR-fenomenet

kan visa på en form av demokratisering genom både externt tryck och genom civila

58

samhället. Externa aktörer såsom organisationer sätter ett tryck på internationella

företag vilka i sin tur verkar som både externa aktörer och som aktörer på den

interna arenan inom länder i samverkan med civila samhället. Denna

demokratiseringskanal stämmer överens med det Bottom-up/Top-downperspektiv

som förmedlats i studiens analysram.

2. Vilka olika initiativ har tagits av icke-statliga och mellanstatliga aktörer för företags

implementering av mänskliga rättigheter?

De olika initiativen inom CSR-fenomenet är många och det är enbart en

sammanfattning av olika aktörers initiativ som har inrymts inom denna studie. Klart

är att det på samtliga nivåer, alltifrån lokal till nationell, ickestatlig och mellanstatlig

nivå finns instanser som behandlar företags samhällsansvar. Metodutveckling sker

via olika kanaler i form av tryck på företag och diskussion och dialog på området

förs mellan olika parter. CSR är på frammarsch inom icke-statliga organisationer,

nätverk och exempelvis inom EU.

3. Hur kan framtida CSR-principer komma att se ut?

De frivilliga reglerna för CSR-styrning är under omskapande. Däremot är det

fortfarande oklart om det kommer att skapas bindande regler för multinationella

företag att följa internationella mänskliga rättigheter. Faktumet att företags ansvar

och samhällsengagemang diskuteras i så många fora ger dock en bild av CSR:s

frammarsch. Vägledningsstandarden ISO 26 000 som kan underlätta för

implementeringen av mänskliga rättigheter genom företag är under diskussion och

kan komma att bli än mer vägledande och reglerande för hur företag ska bete sig.

4. Hur kan CSR-fenomenet exemplifieras i Ryssland och kopplas till aktuella

människorättsliga problemområden?

Amnesty Business Group´s aktivitet för ökad CSR-medvetenhet hos svenska företag i

Ryssland har skett genom projekt där dialog, informationsspridning och intervjuer

hör till arbetsformerna. Människorättsliga risker som svenska företag tar när de

bedriver sin affärsverksamhet uppmärksammas i syfte att förbättra företags arbete

för att upprätthålla och stärka mänskliga rättigheter. I Ryssland tampas det

människorättsliga området med stora problem såsom våld mot kvinnor. Amnesty

59

Business Group arbetar konkret med att påverka företag att konfrontera och

motarbeta dessa strukturella problem genom bland annat utbildning av anställda om

mänskliga rättigheter och upplysning om hjälpinstanser.

***

Ambitionen är att denna studie ska fungera som en förstudie inom området

multinationella företags samhällsansvar och samhällsengagemang för

upprätthållande och stärkande av mänskliga rättigheter, och därigenom bidrag till

demokratisering. Den teoretiska ansatsen i denna studie, där jag har sökt kombinera

traditionella demokratiseringsteorier och applicera dessa på aktörer av mer

icketraditionell art för att analysera dess innebörd för politik och sociala områden,

har visat sig vara ett användbart verktyg för att studera hur CSR-fenomenet kan

bidra till demokratisering. Den teoretiska referensramen skulle kunna fungera som

inspiration för vidare teoriutveckling. Ett förslag är att i framtiden studera ett

begränsat antal CSR-aktörer i form av multinationella företag, NGO:s och andra

aktörer såsom IGO:s och regeringar genom djupintervjuer. Vidare vore av stor vikt

att till högre grad fastslå vilken faktisk output och effekt människorättslig

normspridning genom multinationella företag har. Detta skulle ge

inomvetenskapliga, och då främst statsvetenskapen, och utomvetenskapliga

diskurser en grund för utveckling av nya demokratiseringsteorier och

förhoppningsvis konstruktiva förslag på hur förbättringar kan ske på området

företag kontra mänskliga rättigheter.

60

10. SLUTDISKUSSION I detta kapitel reflekteras det mer fritt kring ansvar i ett system där multinationella företag

verkar politiskt.

När nu icke-statliga, mellanstatliga och överstatliga aktörer tar över områden som

tidigare hört till staten och CSR-normer för etiskt företagande har kommit upp på

agendan, blir gränsdragningen mellan privat och offentligt allt suddigare. Det

globala systemet står vid ett vägskäl och kan komma att behöva diskutera och få

klarhet i frågor om ansvarsområden. Vad bör företagen göra i en värld där

transnationella relationer blir allt mer omfattande och där perspektiv talar för att

nationalstaten och dess makt minskar? Bland de empiriska resultaten förmedlas att

privata företag är mer MR-orienterade än statliga bolag, vilket kan vara en konkret

indikation på att andra aktörer än stater kan verka legitimt inom ramen för

mänskliga rättigheter i andra länder. Detta är ett utgångsläge för en intressant debatt

om inte bara privata multinationella företags, utan även staters roll gentemot

mänskliga rättigheter inom CSR-temat.

Ett multipelt system med företag som medspelare är redan ett faktum. En fråga för

framtiden är dock om de ska legitimeras som politiska aktörer trots att de enbart kan

uppfylla det outputorienterade synsättet för legitimitet och därmed inte det

inputorienterade synsättet i form av t.ex. representativitet och kollektivt

självbestämmande. I vilken grad kan marknadssystemet överta tidigare statliga

uppgifter? Har transnationella företag insett sitt etiska och sociala ansvar? Bör

företag ställas till rätta i brott mot mänskliga rättigheter när företagen blott följt den

nationella lagstiftningen i landet? Efter att ha läst in mig på ämnet är jag förvissad

om att frågor som dessa kommer att hamna högre upp på den politiska agendan.

Föreställningen om att företags verksamhet är ”pure business” hoppas jag kommer

att höra till det förgångna. Min förhoppning och erfarenhet efter denna studie säger

mig att diskussionen kring företags ansvar kommer att fortsätta, vilken kan bidra till

ett större formellt ansvar hos företag.

61

Referenser Tryckt material Adler Emanuel (2005); Consructivism and International Relations, i Carlsnaes Walter, Risse Thomas och Simmons Beth A., Handbook of International Relations, London, Sage Publications Ltd. Andersson Hans E. (2005); Demokratins bekymmer i en mer gränslös värld, i Bjereld Ulf, Demker Marie, Ekecrantz Jan, Ekengren Ann- Marie, Det hyperindividualiserade samhället, Finland, Boréa Bokförlag Baylis John och Smith Steve (2001); The Globalization of World Politics, New York, Oxford University Press Beesley Michael och Evans Tom (1978); Corporate Social Responsibility, London, Croom Helm Berlin Daniel (2005); Saliggörare eller dödgrävare? NGO: s och den transnationella rätten, i Bjereld Ulf, Demker Marie, Ekecrantz Jan, Ekengren Ann- Marie, Det hyperindividualiserade samhället, Finland, Boréa Bokförlag Bexell Magdalena (2001); Globalisering, internationell politik och humanitära normer, i Jönsson Christer, Jerneck Magnus, Stenelo Lars-Göran (red.), Politik i globaliseringens tid, Lund, Studentlitteratur Brytting Thomas (2005); Företagsetik, Malmö, Liber Ekonomi Bull Hedley (1995); The Anarchical Society, New York, Columbia University Press Dahl Robert A. (1982); Dilemmas in Pluralist Democracy, New York, Yale University Press Dahl Robert A. (2000); On Democracy, Yale University Denscombe Martyn (2000); Forskningshandboken, Lund, Studentlitteratur Diamond Larry (1994); Rethinking Civil Society, toward democratic consolidation’, Journal of Democracy 5 Donnelly Jack (1998); International Human Rights, Oxford, Westview Press Dunér Bertil (2002); The global human rights regime, Lund, Studentlitteratur Foller Andreas (2002); Ansvarsfullt näringsliv – hot eller möjlighet för den globala rättviserörelsen, i Talltorp Kristoffer, Globalisering –Hur då?, Avesta, Leopard förlag

62

Grugel Jean (2002); Democratization – a Critical Introduction, New York, Palgrave Hadenius Axel (2001); Demokrati – en jämförande analys, Lund, Liber AB Haglund Anne (2002); International Regime Theory and the European Union´s Northern Dimension Initiative, Rapport 15, Växjö, Växjö universitet, Institutionen för samhällsvetenskap Hartmann Jürgen (2001); Internationale Beziehungen, Augsburg, Wilhelm Fink Verlag Holden Barry (2000); Global Democracy – key debates, London, Routledge Taylor & Francis Group Hveem Helge (2005); Globaliseringsbegreppet, i Bjereld Ulf, Demker Marie, Ekecrantz Jan, Ekengren Ann- Marie, Det hyperindividualiserade samhället, Finland, Boréa Bokförlag Karvonen Lauri (1997); Demokratisering, Lund, Studentlitteratur Kluge Paulina (2002); Vägen mot demokrati: Ryssland & Vitryssland, Stockholm, Svenska Freds Lindblom, Charles E. (2003); Marknad och samhälle, Smedjebacken, SNS Förlag Lodenius Anna-Lena (red.) (2004); Global Respekt – Grundkurs i globalisering och mänskliga rättigheter, Danmark, Premiss förlag Lundqvist Lennart (1998); Demokratins väktare, Lund, Studentlitteratur Magnusson Åke (red.) (2003); Det globala ansvaret, sjutton röster om internationellt företagande och etik, Uddevalla, Ekerlids förlag Möller Ulrika (2005); Därför erkänner stater inte mänskliga rättigheter, i Bjereld Ulf, Demker Marie, Ekecrantz Jan, Ekengren Ann- Marie, Det hyperindividualiserade samhället, Finland, Boréa Bokförlag Raustiala Kal och Slaughter Anne-Marie (2005), International Law, International Relations and Compliance, i Carlsnaes Walter, Risse Thomas och Simmons Beth A., Handbook of International Relations, London, Sage Publications Ltd Rothstein Bo (2002); Vad bör staten göra? Om välfärdsstatens moraliska och politiska logik, Stockholm, SNS förlag Scharpf Fritz W. (1999); Governing in Europe: Effective and Democratic?, Oxford, Oxford University Press

63

Schmitz Hans Peter och Sikkink Kathryn (2005); International Human Rights, i Carlsnaes Walter, Risse Thomas och Simmons Beth A., Handbook of International Relations, London, Sage Publications Ltd Sjövik Kristian (2004); Demokrati bortom nationalstaten, Malmö, Prinfo/Team Offset & Media Svenning Conny (2000); Metodboken, Eslöw, Lorentz förlag Swedberg Richard (1987); Ekonomisk makt i Petersson Olof, Maktbegreppet, Helsingborg, Carlsson Bokförlag Thurén Torsten (1997); Källkritik, Stockholm, Liber Thurén Torsten (2000); Vetenskapsteori för nybörjare, Malmö, Liber Törnquist Olle (1996); Politik och utveckling i tredje världen –en kritisk introduktion, Lund, Studentlitteratur Wiseberg Laurie i Dunér Bertil (1995); FN och de mänskliga rättigheterna, Falun, Juridik och samhälle Zielonka Jan och Pravda Alex (2001); Democratic consolidation in Eastern Europe, Volume 2, New York, Oxford University Press inc. Artiklar Dine J., (2001); Multinational enterprises: international codes and the challenge of “sustainable development”, Non-State Actors and International Law: 81-106 Muchlinski Peter, (2003); Human rights, social responsibility and the regulation of international business: The development of international standards by intergovernmental organisations, Non-state Actors and International Law 3: 123-152 Östros Thomas (2006); Ansvarstagande företag är konkurrenskraftiga företag, Corporate Social Responsibility, (2006-04-04) Florén Johan, (2006); Privata företag bäst på att värna människorätt, Dagens Nyheter (2006-06-25) Mörth Ulrika (2005), Exploring Responsibility. Public and Private in Human Rights protection, Statsvetenskaplig tidskrift, årgång 107, nr. 2

64

Internet Internet 1 http://www.manskligarattigheter.gov.se Hämtad 2006-01-10 Internet 2 http://www.regeringen.se Hämtad 2006-02-08 Internet 3 http://sn.svensktnaringsliv.se/sn/publi.nsf/Publikationerview/0C8B45E5B021511AC12571250038CFD4/$File/PUB200603-003.pdf Hämtad 2006-04-29

Internet 4 http://sn.svensktnaringsliv.se/sn/publi.nsf/Publikationerview/0C8B45E5B021511AC12571250038CFD4/$File/PUB200603-003.pdf Hämtad 2006-04-29 Internet 5 http://sn.svensktnaringsliv.se/sn/publi.nsf/Publikationerview/0C8B45E5B021511AC12571250038CFD4/$File/PUB200603-003.pdf Hämtad 2006-04-29 Internet 6 http://www.csrinternational.se/4.html Hämtad 2006-05-21 Internet 7 http://www.amnestybusinessrating.se/default.aspx Hämtad 2006-04-03 Internet 8 http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/page/?action=page_show&id=30&module_instance=3&top_id=7&nav_id=30 Hämtad 2006-04-07 Internet 9 http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/page/?action=page_show&id=30&module_instance=3&top_id=7&nav_id=30 Hämtad 2006-04-07 Internet 10 www.regeringen.se Hämtad 2006-01-13 Internet 11 http://www.burmakommitten.org Hämtad 2006-01-25 Internet 12 http://hrw.org/english/docs/2006/01/18/russia12218.htm Hämtad 2006-04-22 Internet 13 http://hrw.org/english/docs/2006/01/18/russia12218.htm Hämtad 2006-04-22 Internet 14 http://www.un.org Hämtad 2005-12-27 Internet 15 www.business-humanrights.org Hämtad 2006-05-04 Internet 16 http://www2.amnesty.se/amnestybusinessgroup.nsf/(businessforum1sida)/EF1282A7A9C32B4AC1256E82001E5311?opendocument Hämtad 2006-06-04

65

Internet 17 www.csrsweden.se Hämtad 2006-05-25 Internet 18 http://www.socialinitiative.se/concept_swe_inshort.asp 2006-05-28 Hämtad Internet 19 http://europa.eu/pol/rights/overview_sv.htm 2006-09-27 Internet 20 http://www.sfn.se/page.asp?nodeId=795#3 , http://www.johannesburgsummit.org/ Hämtad 2006-09-17 Internet 21 http://www.unhchr.ch/huridocda/huridoca.nsf/(Symbol)/E.CN.4.Sub.2.2003.12.Rev.2.En?Opendocument Hämtad 2006-09-17 Internet 22 http://www.sida.se/shared/jsp/download.jsp?f=SIDA4724en_CSR_web.pdf&a=3494 Hämtad 2006-06-04 Internet 23 http://www.sis.se/upload/632651415188397005.pdf Hämtad 2006-05-10 Internet 24 http://sn.svensktnaringsliv.se/sn/publi.nsf/Publikationerview/0C8B45E5B021511AC12571250038CFD4/$File/PUB200603-003.pdf Hämtad 2006-04-29 Internet 25 www.foei.org Internet 26 http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=1999/2000&bet=L704 Hämtad 2006-09-12 Internet 27 http://www2.amnesty.se/amnestybusinessgroup.nsf/(mmv1)/EF57346C69835F26C1256FF10048F662?opendocument Hämtad 2006-04-11 Internet 28 http://www2.amnesty.se/hem.nsf/ar2006eur?OpenPage Hämtad 2006-06-06 Internet 29 http://www.palmecenter.se/RegionerOchLander/Europa/Ryssland.aspx Hämtad 2006-04-24 Internet 30 http://www2.amnesty.se/amnestybusinessgroup.nsf/d4732c6077aada99c1256efc0036327e/$FILE/Rysslandskampanjen.doc Hämtad 2006-04-11 Internet 31 http://net11.amnesty.se/www/wk/8mars2006ryssland Hämtad 2006-07-21 Internet 32 http://web.amnesty.org/web/web.nsf/print/08B4530F0B40D1DE80256FDA0038E244 Hämtad 2006-04-27

66

Internet 33 http://theses.lub.lu.se/archive/2005/05/23/1116874888-4418-642/Uppsats.pdf Hämtad 2006-04-24 Internet 34 http://www2.amnesty.se/hem.nsf/ar2006eur?OpenPage Hämtad 2006-06-06 Internet 35 http://theses.lub.lu.se/archive/2005/05/23/1116874888-4418-642/Uppsats.pdf Hämtad 2006-04-24 Internet 36 http://www2.amnesty.se/hem.nsf/ar2006eur?OpenPage Internet 37 http://andersml.blogspot.com/2005/11/ryssland-och-det-civila-samhllet.html Hämtad 2006-04-24 Internet 38 http://www.palmecenter.se/RegionerOchLander/Europa/Ryssland.aspx Internet 39 http://www.svenskafreds.se/osteuropa/faktablad/ryssland.shtml Hämtad 2006-04-24 Internet 40 http://www2.amnesty.se/amnestybusinessgroup.nsf/(omabgv1)/FB8384F2414C8DD2C1256E6D006E2C69?opendocument Hämtad 2006-04-29 Internet 41 http://net11.amnesty.se/www/om Hämtad 2006-04-30 Internet 42 www.swedenabroad.com/pages/general___47750.asp 2006-05-10 Internet 43 http://www2.amnesty.se/amnestybusinessgroup.nsf/(mmv1)/EF57346C69835F26C1256FF10048F662?opendocument Hämtad 2006-04-11 Internet 44 http://www2.amnesty.se/amnestybusinessgroup.nsf/d4732c6077aada99c1256efc0036327e/$FILE/Rysslandskampanjen.doc Hämtad 2006-04-11

***

Amnesty Business Group (2006) ”Låga kostnader, men inte till vilket pris som helst. En studie om svenska företags sociala ansvar i Kina och implementeringen av uppförandekoder” http://www.amnestybusinessrating.se/default.aspx Hämtad 2006-04-09 Amnesty International (2002) “Doing business in the Russian Federation: The human rights approach” Amnesty International Publications, London, 2002. http://web.amnesty.org/library/index/engEUR460592002 Hämtad 2006-04-30

67

Amnesty International, Human Rights Principles For Companies, 1998. AI Index: ACT 70/01/98 Burmakommittén (2006) Hämtad 2006-01-25. Davies Penny, Företag och mänskliga rättigheter från retorik till praktik - fallet Burma, rapport, Svenska Burmakommittén, 2002. http://www.burmakommitten.org/home/news.asp?sid=6&mid=3&NewsId=96&P... CSR Sweden (2006) www.csrsweden.se Hämtad 2006-05-25 EU-upplysningen (2006) http://www.eu-upplysningen.se/templates/EUU/standardRightMenuTemplate____2189.aspx Hämtad 2006-09-16 Europa- EU:s webbportal (2006) http://europa.eu/pol/rights/overview_sv.htm 2006-09-27 Fair Trade Center (2006) Fair Trade Center, Företagens ansvar – vad förväntas av det ansvarsfulla företaget?, 2005 http://www.fairtradecenter.se/index.php/ftc/content/view/full/82 Förenta Nationerna (2005) http://www.un.org/Depts/ptd/global.htm Hämtad 2005-12-27 Nationalencyklopedin (2006), sökord social konstruktivism http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=310908&i_word=social%20konstruktivism Hämtad 2006-02-04 Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter (2006) http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/page/?action=page_show&id=3&module_instance=6&top_id=10&nav_id=3 Hämtad 2006-01-10 http://www.humanrights.se/upload/files/2/R%C3%A4ttighetsperspektivet/MR-definition%20PMSIDAoUD%202001.pdf Hämtad 2006-01-12 http://regeringen.se/sb/d/4233/a/32247;jsessionid=aXpR3ET35hLd Hämtad 2006-01-27 Horn af Rantzien Mia (2003); Företagens sociala ansvar, den internationella utvecklingen i ett svenskt perspektiv http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/45/57/22f4751d.pdf Hämtad 2006-01-24

68

UNHCR (2006) Economic, social and cultural rights, Norms on the responsibilities of transnational corporations and other business enterprises with regard to human rights http://www.unhchr.ch/huridocda/huridoca.nsf/(Symbol)/E.CN.4.Sub.2.2003.12.Rev.2.En?Opendocument Hämtad 2006-09-17 OECD (2006) http://www.oecd.org/dataoecd/23/2/34873731.pdf Hämtad 2006-01-13 Sida (2005) Guidelines for SIDA`s support to Corporate Social Responsibility, Sida, department for infrastructure and economic cooperation http://www.sida.se/shared/jsp/download.jsp?f=SIDA4724en_CSR_web.pdf&a=3494 Hämtad 2006-06-04 http://www.sida.se/sida/jsp/sida.jsp?d=115 Hämtad 2006-09-15 Svenska FN-förbundet (2006) http://www.sfn.se/page.asp?nodeId=795#3 Hämtad 2006-09-17 Sveriges Regering (2006) http://regeringen.se/content/1/c6/02/80/66/41eae063.pdf Hämtad 2006-01-13 Sveriges Riksdag (2006) http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=1999/2000&bet=L704 Hämtad 2006-09-12 The Business and Human Rights Resource Centre (2006) www.business-humanrights.org Hämtad 2006-05-04 Guidelines for SIDA`s support to Corporate Social Responsibility, Sida, department for infrastrucutre and economic cooperation, maj 2005 http://www.sida.se/shared/jsp/download.jsp?f=SIDA4724en_CSR_web.pdf&a=3494 Hämtad 2006-06-04 Övriga källor Tal av Thomas Östros vid WTO:s ministermöte i Hongkong, 2005-12-16 http://www.regeringen.se/sb/d/5165/a/55349 Hämtad 2006-02-08 Bynander Fredrik, Växjö universitet, samhällsvetenskapliga institutionen, föreläsningar hösten 2002 Hägglund Pär (2004), Ryssland och det civila samhället –ett teorikritiskt försök, Kandidatuppsats i statsvetenskap, Lunds universitet

69

http://theses.lub.lu.se/archive/2005/05/23/1116874888-4418-642/Uppsats.pdf 2006-04-24 Lindkvist Stefan (2004); Att analysera extern demokratiseringspåverkan – Utveckling och test av analysinstrument med en studie av EU´s påverkan av AVS-länderna, Magisteruppsats i politologi, Växjö, Växjö universitet Nilsson Marie och Wikström Martina (2005), Externa aktörers bidrag till demokratisering i Tjetjenien, Kandidatuppsats i politologi, Växjö, Växjö universitet Thörn Håkan (1999); Nya sociala rörelser och politikens globalisering, Demokrati utanför parlamentet? SOU 1999: 84, Civilsamhället – demokratiutredningens forskarvolym 8, Stockholm Uddhammar Emil (1999) Om civilsamhällets roll för demokrati och välfärd, SOU 1999: 84, Civilsamhället – demokratiutredningens forskarvolym 8, Stockholm http://www.regeringen.se/content/1/c4/12/45/d321ff00.pdf Hämtad 2006-05-05

70

Bilaga 1.

Exempel på dokument för frivilliga CSR-regler

FN:s Global Compacts tio principer

Principerna för mänskliga rättigheter är följande: 1. ”Företagen ombeds att stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter inom den sfär som de kan påverka”

2. ”Försäkra sig om att deras eget företag inte är delaktiga i brott mot mänskliga rättigheter”

När det gäller arbetsvillkor och arbetsrättsliga frågor är följande principer formulerade:

3. ”Företagen ombeds att upprätthålla ("uphold") föreningsfrihet och ett faktiskt ("effective") erkännande av rätten till kollektiva förhandlingar”

4. ”Avskaffande av alla former av tvångsarbete”

5.”Faktiskt och effektivt avskaffande av barnarbete”

6. ”Avskaffandet av diskriminering vid anställning och yrkesutövning”

Miljöprinciperna är också viktiga i dokumentet: 7. ”Företag ombeds att stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker”

8. ”Ta initiativ för att främja större miljömässigt ansvarstagande”

9. ”Uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik.”

Sista principen behandlar korruption: 10. ”Företag bör motarbeta alla former av korruption, inklusive utpressning och bestickning.”

OECD:s riktlinjer för multinationella företag

Dessa är riktade till företag och stöds av 38 regeringar.248 Riktlinjerna gäller företags verksamhet i världens alla länder och har arbetats fram av fackföreningar, arbetsgivarnas och NGO: s representanter vid OECD i Paris. Riktlinjerna är frivilliga. De syftar övergripande till att:

248 http://www.oecd.org 2006-01-13

71

”Bidra till ekonomisk, social och miljömässig utveckling i syfte att uppnå en hållbar utveckling, respektera de mänskliga rättigheterna för de individer som påverkas av deras verksamhet i linje med värderegeringens internationella skyldigheter och åtaganden samt stimulera uppbyggnad av lokal kapacitet.”249

Riktlinjerna innehåller policys om bland annat miljö, korruption och beskattning. I kategorin om skydd av anställda är mänskliga rättigheter särskilt viktiga.

”Respektera sina anställdas rätt att företrädas av fackföreningar, bidra till det faktiska avskaffandet av barnarbete, bidra till avskaffande av alla former av tvångsarbete. Företagen ska inte diskriminera sina anställda med avseende på anställning eller sysselsättning på grund av ras, hudfärg, kön, religion, politiska åsikter, nationell härstamning eller socialt ursprung.”250

ILO.s åtta kärnkonventioner ILO är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. Konventioner och rekommendationer arbetas fram, vilka länder ansluter sig till att följa. ILO:s huvudområden är hälsa och säkerhet, församlingsfrihet, föreningsfrihet, diskriminering, barnarbete och tvångsarbete.251 Tre av de viktigaste konventionerna nummer 29 angående tvångs- eller obligatoriskt arbete, konvention nummer 87 angående föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten och konvention nummer 100 angående lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde.

249 http://regeringen.se 2006-01-27 250 http://regeringen.se 2006-01-27 251 Amnesty International 1998:2