1

Klarar den lilla skolan

de stora kraven? OM SKOLAVVECKLING ELLER SKOLUTVECKLING.

2

Inledning ............................................................................................................. 3

1. NYA FRUTSTTNINGAR FR SKOLAN .................................................... 4

Ett ppet lrande Open up Education............................................................. 4

Samhllsfrndringar ........................................................................................... 5

Skolan .................................................................................................................. 5

Lrmiljn ............................................................................................................... 6

Fysisk milj ........................................................................................................... 9

Pedagogisk samverkan krvs ............................................................................ 10

2. NYA KRAV P UNDERVISNINGEN ............................................................. 11

Lagstiftning sedan tidigare ................................................................................. 11

Den nya skollagen .............................................................................................. 11

Rektors uppdrag ................................................................................................. 12

Lrarlegitimation ................................................................................................. 13

Syfte med lrarlegitimation ............................................................................... 13

Genomfrande ................................................................................................. 13

Tidsperspektiv .................................................................................................. 14

Konsekvenser ................................................................................................... 14

Krav utifrn mnesspecifikationer i lroplanen .................................................. 14

Mlrelaterade betyg p fem niver ..................................................................... 15

Betygsbedmning fr lrande .......................................................................... 15

3. SM SKOLOR OCH BEGREPPET LIKVRDIGHET .................................. 16

Krav p likvrdig utbildning ................................................................................ 16

Sm skolor och vetenskapen ............................................................................. 16

Likvrdighet - ett delat ansvar. Skolverket ........................................................ 18

4. DEMOGRAFISKA FRUTSTTNINGAR..................................................... 19

Ttort, smort och landsbygd ............................................................................. 19

Orter med befolkningskning ............................................................................. 20

5. ATT BEHLLA ELLER AVVECKLA EN SKOLA ......................................... 22

Argument emot skolnedlggning ........................................................................ 22

Argument fr skolnedlggning ........................................................................... 23

6. AKTUELLT SKOLBESTND ........................................................................ 25

REFERENSER ................................................................................................... 29

Innehll

3

Inledning

En av de svraste frgorna i skolplaneringen r om det finns

frutsttningar att behlla och vidareutveckla en skola trots att

elevunderlaget r svagt och kanske vikande. Det finns en rad faktorer att

ta hnsyn till: ett bra och utvecklande pedagogiskt klimat, formella krav

p undervisningens genomfrande utifrn lagstiftningen, demografiska

faktorer, rimliga resvgar, trygghet, skolans roll i den lokala

infrastrukturen. Allt detta behver vgas samman p lokal niv i en

dialog p frtroendemannaniv, med de professionella dvs. lrare och

skolledning, med frldrar och allmnhet.

I det fljande tar vi upp ngra av de aspekter som framkommit. Det syftar

till att tjna som ett std nr skolors framtid och utveckling diskuteras.

Rapporten har utarbetats av J. Henrik Bergstrm och Mats Sderberg,

Sveriges Kommuner och Landsting samt Stefan Bergstrm, Oftab.

SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING

Per-Arne Andersson

Direktr/Avdelningschef

4

1. NYA FRUTSTTNINGAR FR SKOLAN

Den informationstekniska utvecklingen tillsammans med samhllsutvecklingen

mot mer valfrihet och mngfald under de senaste 30 ren har skapat nya

frutsttningar fr skolplanering. Hr beskrivs delar av dessa frndringar

kortfattat. Vidare frsker vi bedma vilka konsekvenser dessa har p dagens

skola och vad som kan frvntas i ett lite lngre perspektiv.

Ett ppet lrande Open up Education

En diskussion r i full gng p EU-niv om mjligheter till hgkvalitativa och

innovativa undervisningsmetoder och former fr lrande genom ny teknik med

digitalt lrande. Helt nya tekniska mjligheter behver tas tillvara i lrande och

i undervisning p ett stt som omfattar alla inte bara dem som har medftt intresse fr ny teknik eller rkar f lrare som rkar vara intresserade av att ta

tillvara de nya mjligheterna.

Bredbandsutbyggnaden behver komma alla till del oavsett var man verkar och

bor. En ny form av lrande som hller takt med frndringar i USA och Asien

stller ocks krav p nya former av erknnanden och bedmningar.

Traditionella provsystem dr man i efterhand ser hur det har gtt och utifrn detta sker stadkomma fingradera bedmningar av mnniskors kunskaper och

kvalifikationer, kommer inom en snar framtid att anses som brain-drain. Med ny teknik och sjlvkorrigerande upplgg fr std och erknnande en

betydelsefull roll. En mer ppen tillgng till lrande kommer att ge mnniskor

frutsttningar att med olika former av lrarstd hmta in kurser och mnen

avsett behrigheter och urvalssystem utifrn betyg. Ny teknik kommer knappast

5

att kunna erstta behovet av kvalificerade pedagoger p plats men det behver

vervgas hur de nya frutsttningarna kan komma alla till del. Lrarens arbete

fr delvis en annan inriktning.

Detta r redan ngot som existerar inom hgre utbildning. I vissa lnder

frekommer redan former av ppet lrande fr yngre elever.

Samhllsfrndringar

Det finns ytterst f arbetsplatser idag dr IKT-tekniken inte pverkar arbetet p

ett genomgripande stt. Barn idag har kunskap och frtrogenhet med moderna

hjlpmedel som surfplattor och smarta telefoner och ofta ligger deras

anvndarkunskaper om detta p en hgre niv n lrarens.

Det kommer ocks rapporter om kad tillgnglighet; enligt Sifo, november

2012 har 63 procent av alla barn mellan 4 och 11 r tillgng till surfplattor eller

smarta telefoner. I underskningen framgr att mnga frldrar tycker att det r

positivt att barnen kan utvecklas och ta del av pedagogiska spel med hjlp av

telefonen. Att barn lr sig ny teknik, tar del av medier och fr kunskaper tas

ocks upp. I ett inslag i SVT den 27 november 2012 om rapporten sger barn-

och frldrapsykologen Malin Alfvn att hon hller med om de pedagogiska

frdelarna med en smart telefon.

Det r en vldig frdel. Man ser ocks att barns IQ har kat, vilket skulle kunna ha att gra med anvndningen av internet, men ocks att frldrar

pratar och berttar mer fr sina barn i dag.

Frn 2010 till 2011 frdubblades anvndningen av smarta telefoner bland

ungdomar, ret drp 2012, frdubblades den igen och anvndingen bara kar.

Hlften av alla tvringar anvnder idag internet. Orsaken r inte barnen utan

frldrarna. Datorer, mobiler och surfplattor r idag lika vanligt som Radio och

TV.

Kombinationen av effektivare processorer i IT-utrustningen med alltmer

lttillgngliga tillmpningar gr att utrustningarna blir mindre och lttare att

anvnda.

Under de senaste tv decennierna har det funnits en politisk viljeinriktning fr

kad valfrihet och mngfald. Skolan r bara ett av mnga omrden som ven

kommit att avse privata vrdalternativ, mer marknadsinslag i el- och

telemarknader, mer av konkurrensinslag inom kollektivtrafik, et cetera. Syftet

har varit att ka individens alternativ att vlja men ocks ge utrymme fr en

strre mngfald som i sig frvntas ge strre kvalitet.

Den tekniska utveckling som beskrivs ovan har lett till ett strre, osorterat

informationsflde. Frmga att hitta, sovra och tolka information samt att fatta

rationella val utifrn detta r en allt viktigare frmga hos dagens och

framtidens medborgare. Utvecklingen av mobil teknik och av sociala medier

medfr att vi nr varandra dygnet runt, vi kan vara informerade om vad som

hnder i princip verallt i vrlden. Behovet av att trffas tala med varandra fr

att utbyta information finns, men inte p samma stt. Man kanske kan sga att

den moderna mnniskan har blivit mer genensam medialt och samtidigt mer

avskild socialt.

Skolan

Frgan r hur skolan mter de nya frutsttningarna. Idag finns starka

fretrdare fr ordning och reda som anser att de verksamhetsformer och de former fr styrning som fungerade vl igr ocks skall prgla skolan i

6

framtiden. r en smart telefon ett strningsmoment i lrandet och hot mot

ordningen, eller ett ndvndigt och trygghetsskapande verktyg fr informaton

och kommunikation?

Kan 2014 rs teknik mtas av 2014 rs pedagogik? EU-kommissionen lyfter nu

fram frgan om Open Education dr frgan stlls hur fri tillgng till lrande och kunskapsutveckling p ntet kan skerstllas, i vilken grad

utbildningsinstitutioner engageras fr att skerstlla tillgngen till fritt lrande

utan alltmer avancerade behrighets- och urvalssystem fr att komma igenom

porten till hgre utbildning samt en utveckling i riktning mot nya, virtuella

ntverk i stllet fr den traditionella undervisningsgruppen.

I det spnningsflt som den svenska skolan idag befinner sig r det inte

sjlvklart t vilket hll utvecklingen gr, tminstone p kort sikt. Men frr eller

senare kommer samhlls- och teknikutvecklingen att innebra ett genomslag.

Tron att generellt kad kunskap och bildning hos befolkningen ger kat

vlstnd r en uppfattning som har prglat svensk utbildningspolitik sedan

folkskolan infrdes r 1842. Den reformen lade grunden fr vrt lands

industrialisering och Sveriges frvandling frn ett av Europas fattigaste lnder

till ett vlfrdsland.

Lrmiljn

Skolan r pverkad av mnga faktorer och debatten har under lng tid varit

intensiv. Nedanstende figur kan beskriva pedagogernas situation.

7

Figuren visar att arbetssituation i skolan r komplex och dr hnsyn mste tas

till mnga faktorer. Influenser utifrn, krav p nringslivssamverkan,

frbttrade resultat, kraven r mnga. Lrandemiljn i skolan har genom ren

utvecklats frn frmedlingspedagogik till att se och bemta varje elev som en

individ. En konsekvens av denna utveckling belyses i matrisen nedan.

Synen p elevens lrande skedde i dtid utifrn ett kollektivt betraktelsestt. Det

var upp till eleven att tillgodogra sig undervisningen. Med stora klasser och

disciplin frmedlades kunskap till eleverna. Lxor och andra uppgifter var

identiska fr alla elever. Anpassning av undervisning eller

undervisningsmaterial existerade inte. Alla frutsattes att ha samma

utgngspunkt och behov. Hade man smre frutsttningar var det lite eller inget

lraren kunde gra t det. Redan under 1900-talets frsta hlft observerade

John Dewey (1859-1952) att skolan alltmer isolerat sig frn det omgivande

samhllet (Lundgren, 1986).

Kontrasten blir tydlig nr man i dagens lroplan och skollag hittar skrivningar

som sger att undervisningen skall anpassas till varje elevs frutsttningar och

behov. Skolan ska frmja elevens fortsatta lrande och kunskapsutveckling med

utgngspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenhet, sprk och kunskaper.

Synen p elevens lrande kan spras i lroplanerna.

P motsvarande frndras lrarens yrkesroll. Lnge hade undervisningen

formen av ett ensamarbete med eleverna bakom stngda klassrumsdrrar.

Lraren blev i sin yrkesroll ensam uttolkare av kursplaner och hade normalt ett

frhllandevis begrnsat utbyte med kollegor och skolledningen om

undervisningen.

P samma stt som fr eleven, finns skrivningar i lroplanen dr lrare lggs

att ta hnsyn till varje individs behov, frutsttningar, erfarenheter och

tnkande. Vidare ska lraren organisera och genomfra arbetet s att eleven fr

mjlighet att arbeta mnesvergripande. De krav som stlls idag gr det

knappast mjligt att varje lrare fr sig sjlv organiserar Skolarbetet.

Samarbetet mellan lrare blir en ndvndighet fr att uppdraget ska bli

genomfrbart.

Ett annat betraktelsestt kan vara utgende frn elevs och lrarens situation i

skolan idag. Matrisen hr belyser den pedagogiska konsekvensen:

D NU

Elevens lrande Kollektivt Individuellt

Yrket lrare Individuellt arbete Gemensamt arbete

8

Elev

Lrare Kollektiv Individ

Ensamarbete Traditionell undervisning Enskild undervisning

Gemensamt arbete Storgrupp Flexibelt lrande

I rutan verst till vnster str traditionell undervisning. Hr avses den

hvdvunna frmedlingspedagogiken. Den krver en kollektiv syn p eleven och

har normalt genomfrts av en lrare. Den traditionella undervisningen r

mycket kostnadseffektiv och var en frutsttning fr att klara tidiga reformer i

ett resursknappt samhlle som Sverige var vid folkskolans infrande. Fokus

ligger p att utbilda mnga, inte att utbilda alla eller att ge en likvrdig

utbildning. Lrarens ansvar r att genomfra undervisningen utan ngot

egentligt ansvar fr att eleverna lr sig ngot. Det r upp till eleven sjlv att

svara fr sitt lrande. Alla frutstts ha samma frkunskaper och mjligheter att

tillgodogra sig undervisningen. Lxor och uppgifter r identiska fr alla och

alla lgger lika mycket tid p varje mne. Elevens eget intresse eller motivation

tas ytterst begrnsad hnsyn till. Elever som lyckas vl, lshuvuden, kan stimuleras att lsa vidare

I rutan nedanfr, kallad storgrupp, vilket fr st fr delar av skolsystemen i

Ostasien. Dr genomfrs undervisningen i mycket stora grupper, men till

skillnad frn vr traditionella pedagogik samarbetar lrarna med varandra fr att

genomfra undervisningen. Utveckling sker till exempel genom kollegial

auskultation. Japan som tidigt arbetade p det hr sttet har observerat att

visserligen kan man med frfinade och varierade frelsningar tillsammans

meden strng disciplin f goda mtbara resultat p traditionella prov som mter

kunskapsmngd. Exempelvis hamnar Japan hgt i Pisa-mtningarna. De

negativa aspekterna som framfrs r att eleverna inte fostras i ett kritiskt

tnkande eller sjlvstndigt reflekterande.

I vre rutan till hger anges enskild undervisning. Naturligtvis finns hr

utrymme fr variation och anpassning till elevens kunskaper och intressen.

Undervisningsformen r exklusiv och kostsam, drmed r den inte srdeles

kostnadseffektiv. Formen anvndes i forna tider fr adel och kungligheter,

genom ett s kallat guvernantsystem. I dag kan hgre befattningshavare

genomg exempelvis sprkstudier p detta stt.

Den nedersta rutan flexibelt lrande avser en pedagogik som mter lroplanens

intentioner och krav. Fr att mta alla elever efter deras frutsttningar krvs en

varierad pedagogik utifrn elevernas kunskapsniv och inlrningsstil. Att skapa

motivation hos eleverna anses vara en grundlggande frutsttning fr elevernas

mluppfyllelse. Att varje elev blir sedd r en viktig del fr motivationen.

Omvxling och ny teknik ger mjligt till individanpassad undervisning. Allt

detta krvs fr att upp lroplanens ml och intentioner. Ny IT-baserad teknik

ger helt nya frutsttningar att genomfra detta. Lrare behver samverka om

gemensamma elever i multidisciplinra team.

Medvetenheten om att elevens lrande sker under all vaken tid medfr att utan

individuell uppfljning av eleven kommer lraren inte ha aning om vad eleven

kan. Samhlleliga krav p undervisningen leder till behov av kad variation i

undervisningen. Lrare skall ocks utan frlorad auktoritet upptrda som:

9

coach,

frelsare,

gruppmedlem,

handledare,

mentor och

sin egen utvrderare.

Fysisk milj

Undervisningslokaler av god standard avseende till exempel akustik, ventilation

och luft, ljus samt goda sanitra frhllanden r ngra av grundkraven fr en vl

fungerande inlrningssituation.

Det r viktigt att undervisningslokalerna hller en god standard och r

ndamlsenliga. Den fysiska miljn - innemiljn - r komplex och pverkas inte

bara av hur en byggnad r konstruerad och av vilka installationer och

materialval som gjorts. Hur lokalerna anvnds, underhlls och vrdas har ocks

betydelse fr mnniskors hlsa, trivsel och arbetsfrmga. Luftkvaliteten r en

av mnga faktorer som pverkar innemiljn. Hur mnniskor i sin tur upplever

miljn skiljer sig ofta frn individ till individ, beroende p kn, lder, livsstil

och knslighet. Dessutom har en del barn och vuxna astma- eller allergibesvr,

vilket gr dem extra knsliga fr brister i innemiljn. Sambanden r komplexa,

drfr r det viktigt att ha en helhetssyn p innemiljfrgor. Figuren nedan

visar de faktorer som pverkar innemiljn:

Innemiljfaktorer Innemiljparametrar Luftkvalitet Flyktiga froreningar, lukter, mikroorganismer,

damm, fibrer, joniserande strlning, utspdning

av froreningar

Termiskt klimat Rumstemperatur, yttemperatur, drag, lufthastighet

Ljudfrhllanden Ljudisolering, ljudniv frn installationer, ljudniv

frn trafik, efterklangstid i rum

Elmilj Elektriska flt, magnetiska flt, statisk elektricitet

Dricksvattenkvalitet Smak, mikroorganismer, radonhalt, ph och

kemiska mnen

Ytskiktskvalitet Stdbarhet, allergen i ytskikt

Klla. Bygger p figur i SKLs skrift Skapa sund innemilj.

Utver innemiljn stlls krav p:

flexibla lokaler, mjliga att ndra och bygga om

avskild milj fr handledning, grupparbete och genomgngar,

goda interaktiva miljer, stdja ny teknik och it-infrastruktur

frutsttningar fr elevernas eget arbete utanfr lektonstid

frutsttningar fr lrares arbete utanfr lektionstid

10

Pedagogisk samverkan krvs

Idag krvs en hg grad av samverkan mellan lrare med olika kompetens fr att

klara en pedagogisk helhet som ven handlar om att kunna mta en snabb

teknisk utveckling med digitalt innehll med nya former fr lrande och

erknnande, fr att tillgodose elever med olika behov och frutsttningar s att

de nr mlen samt att dessutom svara upp mot formella krav p lrarutbildning.

Olika kompetenser mste tas till vara inom ett arbetslag eller en

arbetsgemenskap om detta ska bli mjligt.

11

2. NYA KRAV P UNDERVISNINGEN

Lagstiftning sedan tidigare

Kommunerna r enligt skollagen skyldiga att anvnda lrare som har en

utbildning avsedd fr den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag fr

gras endast om personer med sdan utbildning inte finns att tillg eller det

finns ngot annat srskilt skl med hnsyn till eleverna.

Fr att vara behrig att anstllas utan tidsbegrnsning i det offentliga

skolvsendet krvs en svensk lrarexamen med huvudsaklig inriktning p den

undervisning anstllningen avser.

Undantagsformuleringen syftade enligt skollagens frarbeten till att frhindra

att kommuner skulle tvingas anvnda en lrare som hade rtt utbildning men

som nd inte kunde anses lmplig fr uppgiften, exempelvis lrare med

missbruksproblem. Med srskilda skl kunde ocks avses skolans mjligheter

att rekrytera en god kraft till undervisningen. I regeringens proposition

(1990/91:18) betonades dock kraftigt att det rrde sig om en

undantagsbestmmelse och att skolorna bara fick gra ett sdant undantag om

det var av hnsyn till undervisningens kvalitet. Frarbetena betonar ocks att

kravet p att lrarnas uppgifter och kompetens ska verensstmma inte bara

gllde vid anstllningstillfllet utan att det gller ven fortsttningsvis, i

samband med rliga beslut om lrarnas tjnstgring i klasser och grupper.

Den nya skollagen

Den nya Skollagen (2010) innebr en s lngt det r mjligt gemensam

reglering mellan offentliga och privata huvudmn och skolformer, dr frskolan

utgr en egen skolform. Barnets rttigheter understryks, fler beslut n tidigare

gr att verklaga samtidigt som Skolinspektionens sanktionsmjligheter

utkats. Drutver har ett antal om- och uppregleringar skett som rr bland

annat elevhlsan, behrighetskrav, befogenheter fr rektor och lrare och

utredning infr mottagande i srskolan. Nya villkor gller fr obehriga elever i

gymnasieskolan. Ett annat omrde som direkt eller indirekt kan pverka skolans

dimensionering och som infrdes under samma period r kraven p

lrarlegitimationer.

Skolmltider, bibiliotek och elevhlsa berrs av den nya skollagen samt krav p

tgrdsprogram, vilket erstter elevvrdskonferensen.

Skollagen krver att varje elev bara har en rektor. Rektorn och frskolechefen

beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i vrigt de beslut och har det

ansvar som framgr av srskilda freskrifter i skollagen lag eller andra

frfattningar.

12

Kraven p den inre organisationen innefattar:

den vergripande organisationen av det pedagogiska arbetet,

arbetet med elever i behov av srskilt std,

skolans kontakter med arbetslivet och det omgivande samhllet och

kompetensutveckling fr personalen.

Rektors uppdrag

Rektor har en central roll i genomfrandet av det utbildningsuppdraget. Som

pedagogisk ledare fr skolan och som chef fr lrarna och vrig personal har

rektor enligt lroplanerna det vergripande ansvaret fr verksamheten. Utifrn

dessa och med de frutsttningar som huvudmannen ger r det rektor, som

tillsammans med lrarna, skall ge skolarbetet struktur och innehll. Rektor r

ansvarig fr skolans resultat och fr att uppfljning och utvrdering sker i

frhllande till de nationella mlen. Enligt skollagen skall rektor hlla sig

frtrogen med det dagliga arbetet i skolan och srskilt verka fr att utbildningen

utvecklas.

ven om det inte finns ngon motsvarande reglering fr frskolechefer och

bitrdande rektorer, har dessa yrkesgrupper liksom rektor en viktig roll nr det

gller verksamheternas mluppfyllelse

Fr att kunna uppfylla sitt uppdrag r det viktigt att rektor har god kunskap om

sitt ansvar enligt skollag, lroplan och andra frfattningar. Rektor mste drfr

frst det ansvar som fljer med yrkesrollen. Fr att sttta rektorn i yrkesrollen

har regeringen infrt en obligatorisk befattningsutbildning fr nya rektorer.

Rektor ska ocks hantera den egna skolans uppdrag och vara vl frtrogen med

svl de generella som de specifika frutsttningar som utgr grunden fr den

egna skolans arbete. En utmaning fr rektor r att till det nationella

skoluppdraget knyta kraven frn den lokala huvudmannen och de krav som den

egna skolans verksamhet och dess utveckling stller. Rektor behver frst sin

egen och skolans roll, dela de grundlggande vrderingar som uttrycker det som

r viktigt fr skolans stt att arbeta och kunna omstta dessa vrderingar i

handling.

De generella frutsttningarna gller fr alla skolformer. Det tydligaste

exemplet utgrs av de lagar och frordningar som reglerar skolans arbete.

Lroplanen uttrycker det nationella syftet, skollag och frordningar anger ramar

och villkor fr skolverksamheten. Drutver finns givetvis de specifika

frutsttningarna som finns fr den egna skolan har att gra med elevgruppens

sammansttning, skolans arbetsformer, skolans personella kompetens, tradition

och historia, geografiska frhllanden, lokala politiska beslut och andra

frhllanden.

Rektors uppdrag krver en djupgende insikt i och kunskap om de mnga

deluppgifter som ska utfras inom skolan. Rektor behver ocks insikt i hur de

olika delarna frhller sig till varandra och interagerar. Det r rektors uppgift

och ansvar att f skolan som helhet att fungera vl.

Rektorsbefattningen frutstter att rektor kan verblicka de frutsttningar som

rder och anvnda och utveckla dessa s att verkningsfulla pedagogiska

processer kan bedrivas p skolan. Rektor behver i arbetet med lrare, annan

personal och elever se till att alla har en djup kunskap om mlen och att

resultaten sammanstlls och bedms. Rektor har att leda skolans inre arbete s

att en hg kvalitet bde kan behllas och utvecklas.

13

Lrarlegitimation

Syfte med lrarlegitimation

Regeringen bedmer att det behvs ett legitimationssystem fr frskollrare och

lrare. Syftet med att frskollrare och lrare skall ha en legitimation r att det

medfr strre rttsskerhet fr elever, barn och frldrar genom att det stlls

krav p svl lmplighet som kompetens. Elever och barn befinner sig i en

beroendestllning och det r viktigt att de fr en trygg och utvecklande

lrandemilj s att de kan tnjuta sina rttigheter till utbildning.

Legitimationssystemet innebr ocks ett skydd fr elever och barn om lraren

eller frskollraren visar sig olmplig i sin yrkesroll, eftersom det r mjligt att

meddela varning eller terkalla en legitimation. Legitimationssystemet kan

drigenom bidra till hgre status i yrkena och leda till att det blir attraktivare att

vara frskollrare eller lrare n i dag.

Regeringen konstaterar i direktiven att andelen lrare som saknar behrighet har

kat sedan 1990-talet. Regeringen hnvisar till Riksrevisionen som anser att det

bland annat kan bero p att nuvarande lagstiftning ppnat fr olika tolkningar

av kraven p lrares utbildning i frhllande till deras tjnstgring.

Regeringen betonar vidare att den mlstyrda skolan och samhllsfrndringarna

stller hgre krav p lrare jmfrt med de krav som stlldes nr skolan var

regelstyrd. I direktiven konstateras att lrarnas uppdrag blivit bredare och mer

komplext. Lrarna har exempelvis ftt tydligare ansvar fr elevernas utveckling

mot de nationella mlen och fr bedmning och betygssttning. Lrarna har

ven ftt kat ansvar fr att delta i skolans kvalitetsarbete; i uppfljning,

utvrdering och utveckling av skolans arbete. De har dessutom, genom att

handleda lrarstudenter i verksamhetsfrlagd utbildning, ftt kat ansvar fr att

introducera nya lrare i yrket.

Genomfrande

Legitimationssystemet fr lrare och frskollrare infrs frn och med 1

december 2013. Som huvudregel krvas legitimation som lrare respektive

frskollrare fr att f anstllas i skolvsendet utan tidsbegrnsning och fr att

f ansvara fr undervisning samt sjlvstndigt fatta beslut om betyg. En

legitimation ska kunna kompletteras med ytterligare behrighet om lraren

vidareutbildat sig. Exempelvis kan frskollrare komplettera sin legitimation

med ytterligare behrighet.

Vissa lrarkategorier undantas frn legitimationssystemet, ssom yrkeslrare,

modersmlslrare och fritidspedagoger. Exempelvis ska fritidspedagoger med

en ldre examen f fortsatt ansvar fr undervisningen p fritidshemmen genom

undantagsbestmmelser i skollagen. De blir dock vare sig behriga eller

legitimerade.

Det r Skolverket som meddelar legitimationer respektive upprttar ett register

med uppgifter om legitimerade, eller tidigare legitimerade, lrare och

frskollrare. Frskollraren eller lraren skall ocks ha tjnstgjort minst ett

lsr eller motsvarande p heltid med std av en mentor, introduktionsr, fr att

kunna bli legitimerad. (Regeringen har aviserat en ndring s att legitimationen

ges fre introduktionsret, men inget konkret frslag finns nnu.)

Introduktionsret skall i huvudsak omfatta undervisning och uppgifter som

tillhr undervisningen, som svarar mot frskollrarens eller lrarens examen. En

frskollrare eller lrare kan ocks ha ett utlndskt behrighetsbevis, till

exempel en utlndsk lrarexamen eller legitimation, som grund fr svensk

legitimation.

14

Endast legitimerade lrare skall, med ett par undantag, sjlvstndigt f stta

betyg. En lrare som inte r legitimerad skall stta betyg tillsammans med en

legitimerad lrare.

Regeringen har inrttat tv utvecklingssteg fr yrkesskickliga lrare inom

frskoleklass, grund- och gymnasieskola och motsvarande skolformer. Dessa

karrirtjnster omfattar frstelrare och lektor. Huvudsakligen ska lrare med

dessa tjnster arbeta med undervisning och uppgifter som hr undervisningen

till. Skolhuvudmnnen beslutar sjlva tjnsternas antal, utformning, tillsttning

och ln.

Lrarnas ansvarsnmnd bildas fr att prva renden om varningar, terkallande

av legitimationer och nya legitimationer till lrare och frskollrare som

tidigare ftt legitimationen terkallad. Skolinspektionen skall vara den instans

som kan gra anmlningar till nmnden. Den legitimerade skall ocks sjlv

kunna anska om att f sin legitimation terkallad.

Tidsperspektiv

Legitimation fr lrare och frskollrare infrs i flera steg, men frn och med

den 1 juli r 2015 gller kravet p legitimation fr frskollrare och lrare fullt

ut. Slutligen, frn 1 juli r 2018 r det s att en frskollrare eller lrare som

efter den 30 juni r 2011, men fre den 1 juli r 2018, har avlagt

behrighetsgivande examen eller har ftt ett behrighetsbevis av

Hgskoleverket skall anses ha genomfrt en introduktionsperiod, om han eller

hon har arbetat sammanlagt minst ett lsr p heltid eller motsvarande i en eller

flera anstllningar som frskollrare eller lrare fre den 31 mars 2012. (Det

finns ven srskilda vergngsregler fr vissa lrargrupper.) En lng rad

modifikationer har under hand skett vad gller villkoren, i frhllande till nr

beslutet om lrarlegitimation fattades.

Konsekvenser

Kopplat till lrarlegitimationen finns behrighetsregler som beskriver vad som

krvs fr att en lrare ska f undervisa i en viss skolform, rskurs och mne.

Detta regleras i en frordning (2011:326) i vardagligt tal kallad

behrighetsfrordningen.

I grundskolan F-3 kommer kravet p lrarbehrighet att glla fr 15 mnen. I

grundskolan 46 kommer kravet p lrarbehrighet att glla fr 1719 mnen beroende p hur mnga moderna sprk som vljs, sannolikt i de flesta fall 13 moderna sprk. I grundskolan 49 kommer kravet p lrarbehrighet att glla fr 1719 mnen beroende p hur mnga moderna sprk som vljs, sannolikt i de flesta fall 13 moderna sprk. Hr kan flera sprk bli aktuella d mnga elever redan i grundskolans hgstadium vljer mer n ett modernt sprk.

Krav utifrn mnesspecifikationer i lroplanen

Endast i hem- och konsumentkunskap samt moderna sprk saknas nationella

krav p innehll enligt lroplanen fr rskurs 1-3. I vriga mnen (bild, idrott

och hlsa, musik, sljd, svenska, engelska, matematik, geografi, historia,

religionskunskap, samhllskunskap, biologi, fysik, kemi, teknik, och moderna

sprk) finns sdana krav utifrn mnesspecifikationer.

Gemensamma kunskapskrav gller dremot fr samhllsorienterande mnen

(geografi, historia, religion samhllskunskap) och naturorienterande mnen

(biologi, kemi och fysik) i rskurs 3 och 6.

15

Mlrelaterade betyg p fem niver

Frn och med hstterminen 2012 ges terminsbetyg i slutet av varje termin frn

och med rskurs 6. Eleverna skall f betyg vid varje terminsslut frn och med

rskurs 6 i alla mnen utom sprkval, som skall sttas frn och med

hstterminen i rskurs 7.

Blockbetyg finns inte kvar i och med de nya bestmmelserna fr grundskolan.

Frn och med hstterminen 2012 gller dock att om undervisningen i

naturorienterande mnen och samhllsorienterande mnen i huvudsak varit

mnesvergripande fram till och med slutet av rskurs 6, fr rektorn besluta att

ett sammanfattande betyg ska sttas i rskurs 6. Motsvarande gller i

specialskolan i rskurs 7. Sammanfattande betyg fr inte sttas i hgre

rskurser. Det r med slutbetyget som eleven sker in till gymnasieskolan.

I grundskolan r den nya betygsskalan sexgradig, med fem godknda (A-E) och

ett icke godknt betygssteg (F). Kunskapskrav finns fr godtagbara kunskaper

fr rskurs 3 och fr betygen AE. I kraven fr betygen A, C och E finns preciserat vilka kunskaper som krvs fr respektive betyg. Kunskapskravet fr

betyget D innebr att kraven fr E och till vervgande delen fr C r uppfyllda.

Kravet fr betyget B innebr att kraven fr C och till vervgande delen fr A

r uppfyllda. Kunskapskraven utgr frn de frmgor som sammanfattas i

mnets syfte och det centrala innehllet och beskriver vilket kunnande som

krvs fr godtagbara kunskaper i vissa rskurser och fr olika betyg. Om det

saknas underlag fr bedmning av en elevs kunskaper i ett mne p grund av

elevens frnvaro, ska betyg inte sttas i mnet. Detta markeras med ett streck (-)

i betygskatalogen.

Infrandet av betyg i rskurs 6 har medfrt att i vissa fall undervisningen flyttas

frn en lokalt belgen skola till en strre skolenhet vilken drmed frvandlas

frn en 7-9 skola till en 6-9 skola. Om den skola som lmnar ifrn sig rskurs 6-eleverna redan nrmar sig en undre grns betrffande elevunderlaget kan en

sdan flytt av en rskurs utgra ett hot mot den kvarvarande skolverksamheten.

Betygsbedmning fr lrande

Den bedmning som har till syfte att stdja lrandet, den formativa

bedmningen, r ett redskap fr lrande bde fr elever och fr lrare. Ett aktivt

arbete med formativ bedmning handlar om att strva efter en lrandekultur och

ett klimat dr elever vill lra och dr de fr mjlighet att lra sig att lra. Den

bedmningskultur som finns i skolan har stor betydelse fr den enskilde elevens

frhllningsstt till lrande. Bedmning r en faktor som kan pverka elevens

motivation och sjlvbild bde positivt och negativt. En formativ

bedmningsprocess knnetecknas av att mlen fr undervisningen tydliggrs,

att information sks om var eleven befinner sig i frhllande till mlen och att

terkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot mlen.

16

3. SM SKOLOR OCH BEGREPPET

LIKVRDIGHET

Krav p likvrdig utbildning

Inledningsvis kan nmnas att lroplanerna under lng tid uttryckt krav p lika tillgng till utbildning. Detta innebr att alla, oberoende av geografisk hemvist, sociala och ekonomiska frhllanden ska ha lika tillgng i skolvsendet om inte

annat fljer av srskilda bestmmelser i skollagen. (1 kap 8 Skollagen).

Begreppet likvrdig innebr inte att utbildningen skall vara likformig i betydelsen likadan utan att kvaliteten i verksamheten ska vara s hg att de

faststllda mlen kan uppns oavsett var i landet verksamheten bedrivs. (Prop

2009/10:165 s. 638).

Staten njer sig dock inte att utbildningen ska vara av likvrdig kvalitet fr alla

elever. Den ska ocks ta hnsyn till elevers behov och kompensera fr

ogynnsamma hemfrhllanden och andra olikartade frutsttningar. Det r

ngot som blivit n tydligare i den nya skollagen.

Barn och elever ska ges std och stimulans s att de utvecklas s lngt som mjligt. En strvan ska vara att uppvga skillnader i barnens och elevernas

olika frutsttningar att tillgodogra sig utbildningen. (Skollagen 1 kap 4).

Sm skolor och vetenskapen

Det kan konstateras att f vetenskapliga underskningar r genomfrda vad

gller sm skolor. Ofta kopplas de samman med glesbygd. I en rapport frn

2005 skriver Myndigheten fr Skolutveckling:

ven om mnga i dag gr vidare till gymnasiestudier oberoende av studie- och bostadsort, r avbrotten mnga bland glesbygdsungdomar. Relativt f gr vidare

till hgskolan. ven om en undervisning av god kvalitet kan ordnas, s kan

likvrdigheten fr glesbygdsungdomar ifrgasttas.

Den lilla skolan r knslig fr svngningar i elevunderlag frn ett r till ett

annat. Effekterna kan motverkas bland annat genom flexibel undervisningsplanering, som dessutom kan vara kostnadseffektiv. Samlsning

ver rskursgrnserna kan ha en utjmnande effekt tack vare lngre planeringscykler ver rskursgrnserna. rskurser r inte lngre en freskriven

gruppindelning! Lroplanerna ppnar fr olika grupperingsformer och

arbetsformer. Det som behvs r fantasi, erfarenhet och kunskap ... och kanske

lite djrvhet och std frn rektor. Annars finns det risk fr att

effektiviseringskraven gr handlingsutrymmet minst i de kommuner som bst

behver en decentraliserad skolstruktur.

17

Lrarstabiliteten kan emellertid ha olika effekt p utvecklingsbengenheten vid

skolan, nr man jmfr glesbygd och ttort. Lrarstabilitet r ofta till nytta fr

skolutveckling i strre skolor, men kan vara negativ fr utvecklingen i

glesbygdsskolor. Genom att lrarna r f, kan hnsyn eller frdragsamhet

innebra, att man gr varsamt fram. Kommunikationen blir knsligare. Impulser

utifrn blir frre. Det r ocks knt att den sociala kontrollen kan fungera

sjlvregelerande. Den lilla skolan r ofta mer srbar.

Brister i uppfljning och utvrdering finns och hrleds till kompetensluckor.

Detsamma gller avsaknad av kvalitetsredovisningar. Rektorerna ansvarar fr

flera skolenheter, ofta med lnga avstnd. Rektorernas arbetssituation blir

pressad med splittring, stress och brist p tid fr planering och strategisk

ledning. Flickor presterar bttre n pojkar i betyg och prov. Ngra studier har

visat att dessa skillnader r anmrkningsvrt stora i glesbygdskommuner.

Flickor r ocks mer positiva till aktiva arbetsformer n pojkar.

18

Likvrdighet - ett delat ansvar. Skolverket

I en publikation frn 1996 betonas det gemensamma ansvaret stat kommun fr frgor om likvrdighet i skolan. Principen om likvrdighet belyses ur ett

individ- och ur ett samhllsperspektiv. En slutsats som dras r att skollagens

bestmmelse om likvrdig utbildning innebr att utbildningen skall flja det

nationella regelsystemet. Av detta fljer att reglerna mste vara klara, begripliga

och kontrollerbara samt att kontroll grs av att regelsystemet verkligen fljs.

Skriften belyser de ideologiska skillnader som finns vad det gller att beskriva

likvrdig utbildning, och vilka faktorer de anser har betydelse fr en likvrdig

utbildning.

En tankemodell om likvrdighet presenteras. Fljande tre begrepp anvnds:

lika tillgng till utbildning,

likvrdig utbildning och

utbildningens lika vrde.

I en studie om effekter av valmjligheter i grundskolan undersks vad frldrars

och elevers kade mjlighet att vlja skola har inneburit. Studien visar att rtten

att vlja skola frndrar frutsttningarna fr den enskilda skolan - vissa skolor

upplevs som attraktiva medan andra skolor vljs bort. En studie om skolstorlek

har genomfrts och s ocks om elevsammansttningens betydelse fr

klassbegreppet.

19

4. DEMOGRAFISKA FRUTSTTNINGAR

Ttort, smort och landsbygd

I Sverige bodde r 2010 85 procent av befolkningen i ttort, vilket innebr tta

miljoner mnniskor. Det finns idag nrmare 2000 ttorter i landet. En ttort

definieras som ett tttbebyggt omrde med minst 200 invnare dr avstndet

mellan husen r mindre n 200 meter samt dr andelen fritidsfastigheter

understiger 50 procent. Lite av spnnvidden mellan olika orter kan beskrivas p

fljande stt. Den genomsnittliga befolkningsttheten i ttorterna ligger p

knappt 1500 invnare per km. De hundra glesaste ttorterna i landet har

dremot en befolkningstthet p endast mellan 150 och 280 invnare per km.

En smort r en samlad bebyggelse med 50-199 invnare, dr det r hgst 150

meter mellan husen. En smort kan dock ha mer n 200 invnare om andelen

fritidsbostder verstiger 50 procent. Endast 280 000 invnare bor i en smort.

r 2010 fanns det 2 920 smorter, vilket var en kning med 230 orter under tio

r. De smorter som vuxit till ttorter r koncentrerade till de tre strsta

ttorterna Stockholm, Gteborg och Malm. De finns ven i Mlardalen och

nra strre ttorter som Norrkping, Gvle, Ume och stersund. Totalt 59

smorter hade kat sin befolkning och hade antingen vuxit ihop med en ttort

eller blivit nya egna ttorter. Mellan r 2000 och 2005 upphrde 152 orter att

vara smorter eftersom deras befolkning sjunkit till under 50 invnare. Smorter

som har upphrt p grund av minskad befolkning r mer jmnt spridda ver

landet. (SCB)

Utanfr ttort eller smort bor 12 procent av landets befolkning eller 1,1

miljon invnare.

20

Orter med befolkningskning

Verket fr tillvxtanalys har studerat befolkningsutvecklingen inom Sveriges

ttorter med mellan 200 och 10 000 invnare under en tiorsperiod. I detta

storleksintervall har 543 orter haft en befolkningskning om minst fem procent

under perioden.

Befolkningstillvxten sker till strsta delen kring och nra de strre stderna.

De flesta av dessa ttorter ligger inom 45 minuters pendlingsavstnd med bil

frn en storstad eller residensstad. Hela 58 procent ligger nra ngon av de

strsta stderna, Stockholm, Gteborg eller Malm. Det finns ven en tendens

till att ttorter, som ligger inom pendlingsavstnd till andra ttorter, kar sin

befolkning, vilket innebr att det finns ngon slags ortsstruktur som gr att de

kompletterar varandra och skapar synergieffekter.

Verket fr tillvxtanalys koncentrerade sig p ett 40-tal orter som, trots att

hemkommunen minskat i befolkning, nd har haft en positiv

befolkningstillvxt. Syftet med studien r att se om det finns ngra

gemensamma drag hos de orter som har haft en befolkningskning. Man kunde

konstatera att de studerade orterna tycks ha en speciell prgel och de kategorier

som identifierats utifrn detta material var fljande:

ttorter inom pendlingsavstnd till en annan ttort,

grnsorter,

ttorter med turismprgel,

sj- eller skrgrdsnra ttorter och

ttorter med utprglad by-anda.

En ttort kan naturligtvis ha flera av dessa kategorier. En ort som ligger inom

pendlingsavstnd frn en strre ttort/stad kan vara attraktiv fr boende ven

genom sitt sjnra lge eller sitt rika freningsliv. Flera kategorier samverkar

ofta.

21

Utifrn de orter som man valde att studera nrmare kunde man ocks konstatera

att attraktivitet inte bara handlar om att f andra att beska eller bostta sig p

en viss plats. Det handlar i lika hg grad om att skapa kad livskvalitet fr de

boende p platsen och ortens nringsliv. Utan ett engagemang frn de folkvalda

fretrdarna och ett gott samarbete mellan regionala, kommunala och lokala

fretrdare, riskerar processer och handlingskraftiga initiativ frn enskilda att

stanna av.

Frekomsten av eldsjlar och starka sociala ntverk r ocks viktiga faktorer

som har lyfts fram bde i teorin och i praktiken.

22

5. ATT BEHLLA ELLER AVVECKLA EN SKOLA

Argument emot skolnedlggning

Nr man studerar de argument som ofta frs fram mot att lgga ned den lokala

skolan s kan de ofta passa in under fljande rubriker:

Individperspektivet sm undervisningsgrupper och individanpassad

undervisning

Trygghetsaspekten fr svl elever som lrare i den lilla skolan.

Nrhetsaspekten Fr att frldrarna ska f ihop vardagen samt att

eleven finns i knda sociala mnster. Trafikskerhetsaspekter.

Tidsaspekten - Restider med eller utan skolskjutsar anses negativt,

srskilt fr mindre barn.

Bygdens verlevnad ingen kommer att flytta hit, den lokala

opinionen, sysselsttningsaspekter, fastighetsvrden.

Distansundervisning med frhinder bristande lokala frutsttningar

och institutionella hinder (lagar och frordningar som stter kppar i

hjulet.)

Argument som sm grupper och individanpassad undervisning r mer av

pedagogisk natur och har egentligen ingen brighet mot den lilla skolan utan

kan fullt ut tillmpas i en strre skola. Men argumentet framfrs av naturliga

skl ofta i dessa sammanhang.

Elevernas trygghet r ett argument som frs fram och alltid mste tas p strsta

allvar. Givetvis r det ocks frldrarnas trygghet som behver avspeglas i

argumentet. Att behva lmna sina sm barn p strre avstnd r fr mnga en

svr tanke.

Frldrars svrighet att f vardagen att g ihop diskuteras i mnga sammanhang

ofta i samband vid avveckling av en skola - och pverkar skert nskemlet att srskilt fr lgre ldrar ha en skola i nromrdet.

Restider till och frn skolan skolskjutsar fr inte ta en fr stor del av dagen,

srskilt med avseende p de yngre barnen.

Bygdens verlevnad r ett frekvent frekommande argument fr att behlla

skolan. Detta gller i frsta hand grundskolans tidigare r. Skolans betydelse fr

ett litet samhlle kan vara stor. Det pverkar inte bara viljan fr

smbarnsfamiljer att flytta till orten eller vlja att stanna kvar. Inte heller kan

man bortse frn arbetstillfllen som skolan ger. Ju mindre ort desto strre effekt;

klassrare, mneslrare, frskollrare, skolledare, elevvrdspersonal,

skolmltidspersonal, vaktmstare och fritidshemspersonal.

23

Distansundervisning/distanslrande lmpar sig oftast lite hgre upp i ldrarna.

Det krvs en viss mognad och frkunskaper fr att kunna arbeta p det sttet,

men kan p rtt stt anvndas ven fr yngre elever.

Argument fr skolnedlggning

P motsvarande stt nr man studerar argumenten varfr man behller en skola

kan man studera argumenten varfr man avvecklar en skolenhet:

Hgre krav p likvrdig utbildning och likvrdig social fostran.

Ensamarbetsplats fr lraren - inte attraktivt ur arbetsmilj- och

kompetensutvecklings-aspekter. Ger frre impulser.

Svrare och mindre attraktiv skolledningsfunktion. - avstnd

skolledning skola.

Svrigheter att mta kraven p formell behrighet. - svrt att

tillgodose olika kompetenskrav.

Problematiskt att tillhandahlla elevvrdsinsatser och andra

stdanordningar t.ex. bibliotek, idrottshall.

Demografiska faktorer. - urholkning av elevunderlaget. Allt frre

elever p skolan.

Frisket och fristende skolor - urholkar det lokala elevunderlaget.

Otidsenliga lokaler vilka stller krav p betydande nysatsningar

samtidigt som elevunderlaget anses fr litet fr att motivera en sdan

investering.

I en rapport frn Myndighet fr skolutveckling (2005) visas att avbrotten p

gymnasiet r fler hos elever frn sm skolor. Dessutom att flickor presterar

bttre n pojkar i betyg och prov. Ngra studier har visat att dessa skillnader r

anmrkningsvrt stora i glesbygdskommuner.

24

Infrande av lrarlegitimationer, som redovisas ovan, medfr att enbart

legitimerade lrare kan tillsvidareanstllas och har rtt att stta betyg. Dessa

krav kan ka kostnaderna fr redan ekonomiskt anstrngda mindre enheter.

Det visar sig idag p mnga hll svrt att anstlla lrare till sm enheter. Kravet

p lrarlegitimation innebr risk att andelen examinerade lrare ytterligare

minskar.

Lg personalomsttning anses i grunden som en positiv faktor, men frgan r

om det drmed alltid gynnar utvecklingen. Nyheter och impulser utifrn kan

utebli eller f svrare att sl igenom och d finns risk fr stagnation i

verksamheten.

Generellt gynnas en arbetsplats av kollegor och ett kollegialt lrande, ven om

traditionen inom svensk skola bjuder att pedagoger ofta eller alltid mste resa

bort frn skolan fr kompetensutveckling. Vid verkligt sm enheter blir frgan

vilken hjlp som finnas att f inom enheten och om flexibla verksamhetsformer

mjliggrs. Kollegial stttning men ven kunskapsverfring r positiva

faktorer i en strre grupp.

Den demografiska utvecklingen i Sverige medfr att en mycket stor andel av

landets kommuner tappar befolkning, medan befolkningsutvecklingen

koncentreras till ett mindre antal omrden. Stora delar av landet gr mot en allt

ldre befolkning, medan de i yrkesverksamma ldrar och deras barn minskar.

ldre r den enda grupp som har ett positivt flyttnetto till glesbygd och

ttortsnra landsbygd. Konkurrens om resurser med exempelvis ldreomsorgen

r en realitet och sm enheter som tendera att bli kostsamma i begreppet

kostnad per elev skapar svra avvganden fr en lokalt frtroendevald.

De skilda demografiska frutsttningarna ver landet gr att det aldrig kommer

att finnas frutsttningar saknas fr att skapa en standardiserad skola med ett

optimalt antal elever i varje grupp eller klass. ven om s vore fallet r den

optimala storleken p gruppen ocks avhngig vilka individer som finns i

gruppen och dess frutsttningar. Kan man utifrn detta konstaterande frga sig

om det finns det grnser fr hur sm grupperna kan vara i skolan med behllen

likvrdig undervisning.

Medan det ofta r knsligt att avveckla en grundskola handlar en avveckling av

en gymnasieskola mest om att det sker i sdana former att eleverna har

mjligheter att vlja ett annat alternativ. Konkursen av JB-koncernen 2013

skedde just efter att elevernas omvalsperiod var slut, det innebar ovisshet fr

eleverna vid de trettio skolor som rekryterade elever skrivna i cirka 100

kommuner.

De kommuner som avvecklat sin (enda) gymnasieskola ligger ofta p nra hll

till annan gymnasieort. Ett undantag r Valdemarsviks kommun dr resvgen

ofta blivit betydligt lngre. Andra kommuner som valt att avveckla sin

gymnasieskola r Oxelsund, Kungsr, Hallstahammar, Ale och Orust.

25

0

200

400

600

800

1 000

1 200

- 49 50 -

99

100 -

199

200 -

299

300 -

399

400 -

499

500 -

599

600 -

699

700 -

799

800 -

899

900 -

999

1000 -

Friskolor 2001/02 Friskolor 1011/12

Kommunala skolor 2001/01 Kommunala skolor 2011/12

6. AKTUELLT SKOLBESTND

Bilden av den svenska skolan visar att det r mycket stor variation vad det

gller skolstorlek. Nedan redovisas frhllandena fr de mindre skolorna.

Skolverket, avseende verksamhetsret 2012/13, visar att drygt 15 procent eller

765 skolor har frre n 50 elever i grundskolan.

I diagram 1 nedan redovisas antalet skolor efter antalet elever p skolan fr

verksamhetsren 2001/02 och 2011/12. Som bieffekt ses att antalet kommunala

skolor har minskat till fr mn fr friskolor, men att antalet skolor har

reducerats med 9 procent. Under samma period har antalet elever i grundskolan

minskat med 16 procent.

Diagram 1. Antal skolor grupperade efter skolstorlek.

26

0

50

100

150

200

250

1-3 4-6 7-9 1-5 1-6 4-9 6-9 1-9

Friskolor Kommunala skolor

Diagram 2. Genomsnittligt antal elever per rskurs grupperade efter skolstorlek.

Det r en sjlvklarhet att mindre skolor har frre elever per rskurs och i

diagram 2 redovisas det genomsnittliga antalet elever per rskurs inom varje

gruppering. I gruppen med minsta kommunala skolorna med mindre n 50

elever r det genomsnittliga antalet elever per rskurs 6,6. I nsta grupp ocks

fr de kommunala skolorna r motsvarande siffra 15,3 elever per rskurs. Fr

gruppen skolor med frre n 50 elever frdelar sig skolorna i frhllande till hur

skolan r organiserad, allts vilka rskurser som finns p skolan finns

redovisade i diagram 3.

Ur diagrammet kan utlsas att den vanligaste organisationen r en skola med

rskurserna 1-6, fljt av rskurserna 1-5. Det finns idag 330 kommunala

grundskolor i Sverige med 5 eller 6 rskurser och med frre n 50 elever per

skolan.

0

20

40

60

80

100

120

140

160

- 49 50 - 99 100 - 199 200 - 299 300 - 399 400 - 499 500 - 599 600 - 699 700 - 799 800 - 899 900 - 999 1000 -

Friskolor Kommunala skolor

Diagram 3. Antalet skolor med frre n 50 elever grupperade efter organisation

27

Motsvarande analys kan gras fr skolor i gruppen 50 till 99 elever per skola.

Antalet kommunala skolor med rskurs 5 och rskurs 6 i denna storleksgrupp r

493 stycken.

Lsr Grundskole-

elever

Grundskolor Skolor med

frre n 50

elever

Skolor med

frre n 100

elever

2012/13 889 185 4 909 765 (15,6 %) 859 (17,5 %) (totalt 33,1 %)

2011/12 888 658 4 616 769 (16,6 %) 835 (18,1 %) (totalt 34,7 %)

2010/11 888 469 4 627 801 (17,3 %) 851 (18.4 %) (totalt 35,7 %)

2009/10 891 727 4 660 831 (17,8 %) 877 (18.8 %) (totalt 36,6 %)

2008/09 906 189 4 755 865 (18.2 %) 911 (19,2 %) (totalt 34,7 %)

2007/08 935 869 4 826 870 (18,0 %) 922 (19,1 %) (totalt 37,1 %)

1999/00 1 034 881 5 048 1 759 (34,8 %) *)

1998/99 1 010 227 4 992 1 757 (35,2 %)

1997/98 984 171 4 981 1 755 (35,2 %)

1996/97 958 972 4 936 1 755 (35,5 %)

1995/96 938 869 4 934 1 775 (36,0 %)

1989/90 894 558 4 640 1 785 (38,5 %)

1988/89 905 604 4 632 1 756 (37,9 %)

1987/88 920 782 4 667 1 798 (38,5 %)

1986/87 934 347 4 706 1 825 (38,8 %)

1985/86 945 210 4 731 1 831 (38,7 %)

*) Fr lsren 1985/86 till och med 1999/00 omfattar den senare siffran ven skolor med frre n 50 elever, allts alla skolor med upp till och med 99 elever. Klla. Skolverket och Statistisk rsbok (SCB).

En iakttagelse r att andelen av de minsta skolorna har minskat, dock nnu inte i

lavinartad omfattning. Sedan lsret 1984/85 har det gtt ner drygt fem

procentenheter; antalet skolor med f elever har minskat, men inte det totala

antalet skolor. Det har sledes inte skett ngon strre skolomvandling de senaste

30 ren. Det totala antalet grundskolor har, som synes, varierat ngot under

perioden.

Den s kallade 90-talskrisen satte i vart fall inga spr i antalet respektive andelen sm skolor eller fr den delen antalet skolor. Det beror p

elevantalskningen som skedde under samma period.

Endast en grundskola i Sverige har fler n 1 000 elever och endast 153 skolor

har 500-999 elever (3,1 % av skolbestndet). I den vanligast frekommande

skolstorleken 100-199 elever finns 1448 skolor, vilket lsret 2012/13 r 29,5

procent av Sveriges grundskolor. Detta r fortfarande frre n antalet sm eller

mycket sm skolor. Och en skola med 100-199 elever r heller ingen srskilt

stor skola. Detta ger att en bild av att Sverige har sm eller mycket sm

grundskolor.

I vrigt r det tydligt att de minsta kommunerna invnarmssigt ocks har de

minsta klasserna och de minsta skolorna och omvnt, de strsta kommunerna

har de strsta klasserna och de strsta skolorna. Vi ser ven ett samband mellan

kommunstorlek och skolstorlek: ju mindre kommun, desto frre elever per skola

och omvnt.

28

En notering r att de fristende skolorna p smskoleniv det vill sga frre n 100 eller frre n 50 elever r betydligt fler till andelen n de kommunala. De

fristende skolorna med frre n 100 elever uppgr till drygt 49 procent av

friskolebestndet p grundskoleniv. Och p storskoleniv, allts 500-999

elever finns 24 skolor (3,1 procent av skolbestndet), allts samma niv som de

kommunala.

Enligt siffror frn Glesbygdsverket (2006) hade knappt 1 000 elever i gles- och

landsbygd mer n tv mils resa till skolan och 250 av dessa hade mer n tre mil.

Detta r siffror som troligen behver justeras ngot uppt sedan dess. Viktigt att

komma ihg r dock att lejonparten av Sveriges elever har mindre n 2

kilometer till skolan och att frn frskoleklassen genom hela grundskolan r det

mer n hlften (frn 51 procent till 67 procent) som gr eller cyklar till skolan.

Genomsnittlig restid, oavsett frdstt, fr en grundskoleelev till sin skola r

under tio minuter.

29

REFERENSER

Amcoff, J. (2012) Nedlagda landsbygdsskolor pverkar inte utflyttningen i Dagens Samhlle 16/11-2012 Stockholm.

Cedering, M. (2012) Skolnedlggningar p landsbygden Uppsala.

Englund, A.-L. (2005) Jmnrigsocialisation i svensk skola rebro.

Glesbygdsverket (2006) Om Sveriges gles- och landsbygder Brcke.

Glesbygdsverket (2009) Skolan mitt i byn Brcke.

Lundgren, U. P. (1986) Att organisera skolan Stockholm.

Myndigheten fr skolutveckling (2005) Utbildning i glesbygd samspel eller konflikt Stockholm.

Regeringens proposition 1990/91:18. Ansvaret fr skolan.

SCB (olika r) Statistisk rsbok Stockholm.

SCB. Vxande stder ger fler smorter. Vlfrd 1/2013

SFS 2010:800 Skollagen.

Skolverkets databaser.

Skolverket (1996) Likvrdighet ett delat ansar Stockholm.

Skolverket (2012) Likvrdig utbildning i svensk grundskola? Rapport 374.

Skolverket (2011) Lroplan fr grundskolan, frskoleklassen och fritidshemmet

Stockholm.

Skolverket (2011) Regelbunden tillsyn 2011 Stockholm.

Strid, Sara (2009) Erfarenheter av vandrande skolbussar Lund.

Verket fr tillvxtanalys. Orter med befolkningskning 200-2010.

Wnstrm, J. (2013) Demokratisk frankring i skolnedlggningsprocesser

Gteborg.

Wnstrm, J. och M. Karlsson (2011) Kontroverser utan avtryck Gteborg.

30

Om skolavveckling eller skolutveckling

Svensk skola r under omvlvning, inte bara av nya krav och frndrad

pedagogik. Svenska skolor r ocks i mngt sm till storleksmssigt, mnga

skolor. Vilka krav har skolan att leva upp till och hur kan man som kommun

resonera kring skolans vara eller icke vara.

En av de svraste frgorna i skolplanering r om det finns frutsttningar att

behlla och vidareutveckla en skola om elevunderlaget r svagt och kanske

vikande. Det finns en rad faktorer att ta hnsyn till: ett bra och utvecklande

pedagogiskt klimat, formella krav p undervisningens genomfrande utifrn

lagstiftningen, demografiska faktorer, rimliga resvgar, trygghet och skolans

roll i den lokala infrastrukturen.

Allt detta behver vgas samman p lokal niv i en dialog med frldrar och

allmnhet, med lrare och skolledare och p frtroendemannaniv.

Upplysningar om innehllet Mats, Sderberg, mats.soderberg@skl.se J. Henrik Bergstrm, henrik.bergtrom@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2014 ISBN/Bestllningsnummer: 978-91-7585-223-2 Text: Mats Sderberg, Stefan Bergstrm och J. Henrik Bergstrm Illustration/foto: SKL Produktion: SKL Tryck: SKL

Klarar den lilla skolan de stora kraven?