7289 158 0

Förvaltningsnyckeln 2002

Förord

"Förvaltningsnyckeln" är Kommun-förbundets redovisning av kommunernaslokalanvändning och kostnader förskattefinansierade verksamhetslokaler.Skriften vänder sig till fastighetscheferoch förvaltare inom kommunernasfastighetsförvaltningar och bolag, tillchefer inom verksamheter som använderstora lokalytor samt till fastighets-ansvariga politiker och tjänstemän ikommunledningen, tekniska nämnderoch styrelser.

Redovisningen är baserad på enkätsvarsom kommunerna lämnat till gatu- ochfastighetssektionen och redovisar 2001års verksamhets tal och kostnader.Sveriges samtliga 289 kommuner hargivits tillfälle att besvara den Internet-baserade nyckeltalsenkäten. Enkäten hardenna gång besvarats av 103 kommuner,vilket är en ökning med en kommun.Årets enkätinsamling har varit mer tids-krävande än tidigare år, eftersom endastett sextiotal kommuner svarat i tid.Mycket energi har lagts på insamlandeav ytterligare enkätsvar för att kunna ge

1

rättvisande statistik. Till kommande årkommer tidsperioden för a tt svara påenkäten att förskjutas till i början av hös-ten istället för i maj.

Den tryckta "Förvaltningsnyckeln 2002"är en nedkortad version av denwebbaserade enkäten. Nyckeltalen åter-finns i sin helhet på U.EOS. webbplatswww.ufos.to.

Kommunförbundet vill härmed framföraett stort tack till alla er i kommunernasom har lagt ner tid och energi på a tt be-svara enkäten. Vi hoppas att denna skriftsamt materialet på U.EOS. hemsida skavara till hjälp i den fortsatta effektivise-ringen av det kommunala fastighets-

beståndet.

Bearbetning och analys av enkätsvarenhar utförts av Linda Andersson ochJohan Lundqvist på Svenska Kommun-förbundets gatu- och fastighetssektion.Har du frågor eller synpunkter är du väl-kommen att ta kontakt med oss.

Svenska Kommunförbundet i december 2002


Innehåll

FÖ ro rd 1

InIed n ing 3

Kom munernas totala lokalanvändn ing 5

En jämförelse mellan kommunala skollokaler 7

Förvaltn ingskostnader i sam ma nd rag 13

Tabell 1. Övergri pa nde 14

Tabell 2: Skol loka ler 15

Tabell 3: Förskolelokaler 16

Tabell 4: Integrerade verksamhetslokaler 17

Tabell 5: sä rski Ida boendeformer 18

Tabell 6: Förva Itn ingsloka ler 19

Kommunförbundets publikationer och kontakt 20

@ Svenska Kommunförbundet 2003 . www.svekom.se

Adress: 11882 Stockholm . Tfn 08-452 7100 . E-post: [email protected]

ISBN 91-7289-158-0

Text: Johan Lundqvist . Form och produktion: Björn Hårdstedt & Birgitta Granberg

Omslagsfoto av Björn Hårdstedt: Klagshamnsskolan i södra Malmö

Tryck: Alfa Print, Solna

Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40.

2


Inledning

Syftet med denna skrift är att inspireratill en systematisk användning avnyckeltal inom kommunernas fastighets-förvaltningar. Skriften kan vara till hjälpvid diskussioner kring målsättningar,budgetarbete och andra former av kal-kyler och jämförelser. Dessutom syftarskriften till att komplettera tidigareundersökningar inom området ochdärmed ge ett mer träffsäkert underlagför övergripande diskussioner omkommunernas lokalinnehav.

Den övergripande frågeställningen kanformuleras som: Hur mycket lokaler an-vänder kommunerna, och vad kostar de?

De sex enkätdelarna är övergripande,skollokaler, förskolelokaler (f d barn-omsorgslokaler), integrerade verksam-hetslokaler, särskilda boendeformer ochförvaltningslokaler. Den övergripandedelen har av naturliga skäl den högstasvarsfrekvensen. Integrerade verksam-hetslokaler har den klart lägsta svars-frekvensen. Till kommande år skadefinitionerna ses över för att kunnatillämpas på ett bättre sätt. De övrigadelarna har i stort sett samma svars-frekvens.

Årets enkät har kompletterats med tvånya frågeställningar.

Årets investeringarFör att få en samstämmig bild av kom-munernas lokalplanering och ekono-miska situation krävs det att de årligainvesteringarna synas.

3

MediaförbrukningNyckeltalen för mediaförsörjningen blirbetydligt intressantare när det även gåratt göra en jämförelse vad gäller förbruk-ningen. Kommande förvaltningsnyckelska även innehålla nyckeltal avseendegenomsnittliga mediakostnader (t ex kr /kWh). Detta kan ge kommunerna ytter-ligare en dimension.

I årets upplaga har vi dessutom valt attanvända historiska data från Skolverketavseende de kommunala skolorna. Måletär att visa utvecklingen i de kommunalaskolorna utifrån elevens synvinkel.Därför visas nyckeltal som kvm per elevoch lokalkostnad per elev. För a tt görastudien än mer intressant har vi valt ut ettantal typkommuner med förhoppningom att de flesta kommuner ska kunnaidentifiera sig med någon av dessa.

Vi redovisar materialet enligt följande:

• Inledningsvis redovisas kort informa-tion om kommunernas totala lokal-användning och lokalkostnader utifrånenkäten.

• I andra delen presenteras en studie avde kommunala skolorna.

• Avslutningsvis redovisas förvaltnings-kostnaderna i sammandrag uppdeladepå olika kostnadsslag för respektivelokalkategori: skola, förskola, integre-rade verksamhetslokaler, särskildaboendeformer och förvaltningslokaler.Resultaten redovisas i tabeller somanger "normalvärde" samt vilkavärden som kan anses vara högarespektive låga.


Deltagande kommunerResultaten som presenteras i denna skrift är baserade på uppgifter lämnade av följandekommuner:

Ale Höganäs SolnaAlvesta Höör StorumanArboga Järfälla StrömsundAskersund Kalmar SundsvallBengtsfors Karlshamn SvedalaBjurholm Kramfors SöderköpingBollnäs Kristianstad TibroBorås Kristinehamn TidaholmBotkyrka Kumla TimråBräeke Kungsbacka TrollhättanFagersta Köping TäbyFalkenberg Landskrona UddevallaFalun Lidköping UlricehamnFlen Ljungby UmeåGislaved Ljusdal Upplands-BroGotland Ludvika VaggerydGällivare Luleå ValdemarsvikGävle Lund VaraGöteborg Mariestad Varberg, VellingeGötene Markaryd VilhelminaHabo Nacka VänersborgHallsberg Norrtälje VästervikHallstahammar Nybro VästeråsHalmstad Olofström YstadHudiksvall Orsa Åsele, ÄlvsbynHultsfred Oskarshamn ÄngelholmHylte Oxelösund ÖdeshögHärjedalen Partille Örnsköldsvik.Härnösand RättvikHärryda Sigtuna

4


Kommunernas totala lokalanvändning

Kommunerna är stora lokalanvändare.Av den offentliga sektorns totalt 90 mil-joner kvadra tmeter lokalarea äger ochförvaltar kommunerna ca 50 miljonerkvadratmeter. Kostnaderna för dennalokalvolym uppgår till mer än 30 miljar-der kr varje år.

Lokalinnehavet varierar mellan kommu-nerna. Störst innehav i förhållande tillbefolkningen har glesbygds- ochlandsbygdskommuner. Här finns kom-muner med mer än 12 kvm lokalyta perinvånare. Minst lokaler i relation tillbefolkningen har förortskommunerna, avvilka några klarar sig med knappt tvåkvm lokalyta per invånare. Median-kommunen har 5,9 kvm lokalyta perinvånare, något högre än förra året dåsiffran var 5,7.

Ett antal kommuner har mer lokaler änvad som behövs till den egna primär-verksamheten. Dessa kommuner hyr utlokaler till näringslivet eller till egnabolag. För andra kommuner är dettvärtom - de äger mindre lokaler än vadsom behövs i den egna verksamheten ochhyr istället in lokaler, antingen från egnabolag eller från den privata marknaden.Mediankommunen använder 5,1 kvmper invånare för den egna kommunalaverksamheten, jämfört med förra året dåmediankommunen använde 5,5 kvm perinvånare.

Kostnadsslag

Drift, exkl städningUnderhållÖvriga kostnaderKapitalkostnaderTotal förvaltningskostnad exkl städningExkl städning och kapitalkostnader

5

Eftersom lokalinnehavet varierar mellankommunerna varierar också kostna-derna. Diagrammen visar spridningenmellan kommunerna.

Med lokalkostnader avses i detta fallbåde kostnaderna för de lokaler som mansjälv äger och förvaltar och kostnader förinhyrda lokaler. Den årliga kostnadenvarierar mellan mer än 6 000 kr per in-vånare och knappt 2000 kr per invånare.

I mediankommunen kostar lokalerna2 985 kr per år och invånare.

Kostnaden för kommunens totala lokal-användning i kr per kvm anges i tabellnedan. Denna kostnad utgör en genom-snittskostnad för lokalerna oavsett lokal-

kategori.

Lokalkostnaden kan också uttryckas irelation till kommunens skatteintäkter. Vihar räknat med skatteintäkter före trans-fereringar och bidrag, det vill säga kom-munens egna intäkter.

Analysen visar att lokalkostnaderna isnitt uppgår till 10-12 procent av desamlade skatteintäkterna. Glesbygds-kommunerna redovisar som grupp högstandel, någon så högt som 24 %. Dettaberor på att man både har relativt mycketlokaler och en relativt svag skattekraft.För förortskommunerna är förhållandetdet omvända, med en nivå för några avkommunerna i gruppen på drygt 6-8 %.

Lågt Normalt Högt

130 194 28023 59 11314 29 64

189 275 392416 576 752217 294 435

Sammanställning avförvaltningskostnaderför kommunens egenförvaltningsvolym, kr/kvm BRA.


Sammanfattningsvis kan vi konstatera attkommunerna är stora fastighetsägare ochlokalförvaltare. Lokalytan per invånarehar ökat marginellt samtidigt sommedianvärdet för kostnaden per invå-nare har sjunkit med 14 %. Detta tyder påen kostnadseffektivisering samtidigt somräntenivån har sjunkit de senaste åren.De allt lägre totala lokalkostnadernaberor också på de medvetna satsningarsom gjorts i många kommuner för attminska kostnaderna.

Många kommuner har under 1990-taletmedvetet strävat efter att både höjakvaliteten på lokalerna och sänka lokal-kostnaderna. Man har infört internhyres-system, utvecklat nya former för lokal-resursplanering, arbetat med nyt~ande-mätningar och nyckeltal för lokal-effektivitet med mera. Den bärandetanken har varit att resurserna får enbä ttre användning om de kan sa tsasdirekt i kärnverksamheten i form avpersonal, läromedel etc, istället för attfinansiera ett stort lokalinnehav.

Totalt fastighetsbestånd per inv4,2 9,8

lokaler för komm. verksamhet per inv3,4 7,8

8642o

O

5

20 -

25 _

35

30

40

10

15

8 10 12 146420-

O

5_

35

25 -

30

40

20

10 -

15 _

Kostnad per inv exkl städ & kap.tjänst Kostnaders andel av skatteintäkter

251945 4080

35 7 15,5

3020

25

1520

10 15

10

55

O O

900 1000 2000 3000 4000 5000 6000 O 5 10 15 20

6

Förvaftningsnyckeln 2002

En jämförelse mellan kommunala skollokaler

Kommuner med snabbt växanderespektive minskande befolkning

Kraftiga befolknings förändringar medförett omvandlingstryck på den kommunalaverksamheten. Kommuner med enökande befolkning behöver göra investe-ringar och bygga ut sina verksamheter,medan de med vikande befolknings-under lag kan behöva minska sinkapacitet.

En intressant fråga i detta sammanhangär om kommuner med minskande res-pektive ökande befolkning systematisktockså redovisar högre lokalkostnader änandra kommuner. En sådan analys ärsärskilt intressant i diskussionen om hurkostnader ska utjämnas mellan olikakommuner i det statliga utjämnings-systemet. Kan man få ökade kunskaperom dessa skillnader genom att studeramaterialet i Förvaltningsnyckeln?

Kommunsektorns beroende av lokalermed lång livslängd är ett särskiltproblem för kommuner där efterfråganpå kommunala tjänster minskar. Lokal-kostnader består av kapital-, drift- ochunderhållskostnader. Drift- ochunderhållskostnader kan reduceras omhela eller stora delar aven lokal tas urdrift. Däremot påverkas kapitalkostna-derna bara aven eventuell försäljning.

Verksamhet

Infrastruktur, skydd m mKultur och fritidBarnomsorgGrundskola och gymnasiumÄldre och funktionshindradeAffärsverksamhetÖvrigt

Summa

På marknader med vikande befolknings-underlag är mark- och fastighetspriserlåga. Dessutom är flertalet av kommun-sektorns verksamhetslokaler special-anpassade~ vilket gör att det krävs om-fattande investeringar om lokalerna skakunnaanvändasavandrafustighe~ägare(eller andra kommunala verksamheter). Inormalfallet bör därför kapitalkostnadenpå vikande marknader betraktas som en ihuvudsak fast kostnad.

Betydande lokalkostnader finns i flertaletverksamheter. Skollokalerna står för entredjedel av kostnaderna. Barnomsorg-ens, äldre- och handikapp omsorgenslokaler kostar tillsammans nästan likamycket. Men även andra verksamhetersom infrastruktur, vatten och avloppsamt fritidsverksamheten har stora lokal-

kostnader.

Kostnader för lokaler är notoriskt svåraatt jämföra. Metoderna för att beräknakapitalkostnader skiljer sig åt, till exem-pel. Några kommuner använder en me-tod som beaktar inflationen, de flesta gördet inte. Avskrivningstiderna är inte all-tid desamma och inte heller räntesatsen.Andra skillnader kan gälla avgräns-ningen mellan investeringar och under-håll eller fördelning av gemensammakostnader.

Lokal- och anläggningskostnader

4,5 mdkr4,3 mdkr4,4 mdkr15,1 mdkr9,6 mdkr6,0 mdkr2,4 mdkr

46,6 mdkr

7

Kommunernas lokaI-och anläggnings-kostnader 2001.


LokalkostnaderDet krävs således särskilda ansträng-ningar för att få kostnadsdata jämförbara.Den bästa källan för att jämföra kom-munala lokalkostnader är Kommunför-bundets analys av kommunernas lokal-användning och lokalkostnader somredovisas i denna skrift, Förvaltnings-nyckeln. Uppgifterna i tabellerna nedanavser kostnaderna år 2001. En stor fördelär att det finns kostnadsuppgifter perkvadratmeter. Nackdelen är att endast etthundratal kommuner har besvarat enkä-ten. Dessutom är enkäten relativt omfat-tande vilket innebär att alla kommunerinte heller svarat på alla frågor. Bedöm-ningen är ändå att detta är den bästakällan för analyser av sambandet mellanlokalkostnader och befolkningsföränd-ringar.

värde är oftast mer än dubbelt så högtsom lågkostnadsvärdet. En grund-läggande förklaring till skillnaderna äratt nya lokaler har betydligt högrekapitalkostnader än äldre.

Ka pita IkostnaderI internredovisningen skiljer man intemellan eget och lånat kapital. Utgångs-punkten är att allt kapital kostar. Kapital-kostnaden beräknas utifrån lokalensvärde och är därför oberoende av hurinvesteringen finansierades. Kapital-kostnaden beräknas numera i de flestakommuner genom så kallad nominellmetod. Den innebär att den årligakapitalkostnaden består av avskrivningplus ränta på det bokförda värdet. Dennominella kapitalkostnaden minskardärför (vid oförändrad räntesats) i takt

Lokalkostnader (exklstädning) 2001.Kronor per kvadrat-meter bruksarea.

Lokalkostnader (exkl städning)

Samtliga lokalerSkollokalerFörskoleloka lerIntegrerade lokalerSärskilda boendenFörvaltningslokaler

Lågt (10 %)

416288391369317244

Median Högt (90 %)

576 752491 679643 895541 724613 823453 621

Av tabell ovan framgår att genom-snittskostnaden (exkl städning) förkommunala lokaler är knappt 600 kr perkvadratmeter. Kostnaden per kvadrat-meter är högst för förskolelokaler ochlägst för förvaltningslokaler.

Skillnaderna mellan kommunerna ärmycket stora. Tabellens högkostnads-

med att det bokförda värdet reduceras avavskrivningarna. Den reala kapital-kostnaden för anläggningar med långlivslängd minskar i ännu snabbare taktoch är starkt beroende av inflationen(jämför inflationens betydelse för villa-ägarnas realt minskade kapital utgifterunder 70- och SO-talet).

Kapitalkostnad årKapitalkostnad Lågt (10 %) Median Högt (90 %)2001. Kronor per kva-

dratmeter bruksarea. Samtliga lokaler 189 275 392Skollokaler 149 245 444Förskolelokaler 183 302 407Integrerade lokaler 118 273 444Särskilda boenden 230 362 494Förvaltningslokaler 106 225 358

8


Om en lokal tas ur drift när efterfråganminskar finns ändå kapitalkostnadenkvar. Hur stor belastning detta är förkommunen beror på när i lokalens livs-cykel som detta sker. Det är självfallet ettbetydligt större problem om lokalen ärrelativt nybyggd jämfört med en i principavskriven lokal som kanske också är ibehov av omfattande reinvesteringar.

Kapitalkostnaden utgör i genomsnittknappt hälften av lokalkostnaden, menvariationerna är stora. Högst kapital-kostnad per kvadratmeter har särskildaboenden och förskolelokaler. Det hängertroligen samman med att barn-, äldre-och handikappomsorgen har byggts utde senaste decennierna. Dessutom ärdessa lokaler oftast mer installationstätaoch enheterna är mindre jämfört med t exen skola. De oftast äldre förvaltnings-lokalerna har de lägsta kapitalkost-naderna. Skollokalernas kapitalkostnaderär i genomsnitt också relativt låga, menför skolorna finns särskilt stora skillnadermellan kommunerna.

Merkostnader tör lokaler i växandekommunerDet finns ingen åldersfördelad statistiköver verksamhetslokalernas kostnader,även om kommunerna själva känner tillkostnaden och internhyran för olikaobjekt. Av erfarenhet vet man därför attdet inte bara är skillnader i kapital-

kostnader som har ett samband medlokalens ålder. Det motsatta sambandetgäller normalt för driftoch underhålls-kostnader. Underhållsbehovet är lågt tillen början och ökar med tiden. Detsammagäller vissa driftskostnader som repara-tioner. Energiförbrukningen är normaltockså lägre i nya lokaler.

Men nya lokaler är ändå väsentligtdyrare än äldre. Exempel från kom-munerna i fallstudien visar på lokalkost-nader per kvadratmeter för helt nya loka-ler på 1 600-2 000 kronor. Detta byggerpå produktionskostnader inkl installa-tioner på mellan 14 000 och 20 000 kronorper kvadratmeter. Med dessa exempel ärdärför lokalkostnaden per kvadratmeterminst 800 kronor högre än för en genom-

sni ttlig lokal.

Alla lokaler i växande kommuner ärdock inte nya. För att uppskatta vad skill-nader i lokalernas genomsnittliga ålderbetyder visas i nedanstående tabellersambandet mellan befolkningsför-ändringar och lokalkostnader i olikaverksamheter. Resultaten bör tolkas medviss försiktighet eftersom det endast är50-60 kommuner som ingår i analysen.Det gäller framförallt värdena per decil,eftersom varje decil endast består av femeller sex kommuner.

I tabell nedan återfinns kommunerna för-delade i deciler med störst befolknings-

Skollokaler Drift och underhåll Kapitalkostnad Totalkostnad

Medelvärde 347 264 611

Kvartil 1 375 210 584

Kvartil 2 345 205 550

Kvartil 3 356 286 642

Kvartil 4 315 352 667

Decil1 373 194 567

Decil2 405 210 614

Decil9 283 288 571

Decil10 350 431 781

9

Kostnad per kvadrat-meter för skollokaler i59 kommuner år2001. Kommunernaär indelade i kvartilerrespektive decilerefter befolknings-utvecklingen 1991 till2001.


minskning i deciiI och kommuner medstörst befolkningsökning i decil 10.Motsvarande gäller för kvartil 1 och 4.

Kostnaden för skollokaler uppgår igenomsnitt till 611 kronor per kvadrat-meter. Kostnaden är drygt 10 procenthögre än genomsni ttet i kvartil 4 ochknappt 30 procent eller 170 kronor perkvadratmeter högre i decil 10. Någotförvånande var driftoch underhålls-kostnaderna i deciiIO inte lägre ängenomsnittet för alla kommuner i under-sökningen. Av bakomliggande uppgifterframgår att det beror på relativt storaunderhållskostnader i några av dessakommuner detta år. Detta är troligen en

tillfällighet som beror på det begränsadeurvalet. Merkostnaden på 170 kronor perkvadratmeter är därför sannolikt någotöverskattad.

Ä ven för förskolelokaler verkar detfinnas merkostnader för de snabbastväxande kommunerna. Kostnaden är ideciiIO knappt 100 kronor per kvadrat-meter högre än medelvärdet. Under-hållskostnaderna var dock även härosedvanligt höga detta år.

Kostnaderna för särskilda boendenuppvisar inget tydligt samband med be-folkningsutvecklingen. Om något i så falldet omvända sambandet med högre kost-nader än genomsnittet i kvartil 1 och 2.

Kostnad per kvadrat-Förskolelokaler Drift och underhåll Kapita Ikostnad Totalkostnadmeter för förskole-

lokaler i 55 kom- Medelvärde 514 310 823muner år 2001.Kommunerna in- Kvartil 1 551 268 818delade i kvartiler res- Kvartil 2 530 282 812pektive deciler efter Kvartil 3 500 316 815befolkningsutveck-

Kvartil 4 477 370 847lingen 1991 till 2001.

Decill 495 299 794Decil2 595 252 846Decil9 425 365 790DeciilO 512 405 917

Kostnad per kvadrat-Särskilda boenden Drift och underhåll Kapitalkostnad TotaIkostnadmeter för särskilda

boenden i 50 kom- Medelvärde 305 382 687muner år 2001. Kom-munerna indelade i Kvartil 1 324 384 707kvartiler respektive Kvartil 2 316 419 735deciler efter befolk- Kvartil 3 297 359 656ningsutveckl ingen Kvartil 4 287 364 6561991 till 2001.

Decill 336 344 680Decil2 297 369 666Decil9 230 328 559DeciilO 315 352 666

10


Förvaltningslokaler Drift och underhåll Kapita Ikostnad Totalkostnad

Medelvärde 345 241 586

Kvartil 1 447 205 652

Kvartil 2 315 252 566

Kvartil 3 312 245 558

Kvartil 4 305 263 568

Decil1 349 143 492

Decil2 468 285 752

Decil9 270 276 546

Decil10 329 272 601

Kostnad per kvadrat-meter för förvaltning-slokaler i 60 kom-muner år 2001. Kom-munerna indelade ikvartiler respektivedeciler efterbefolkningsutveck-lingen 1991 till 2001.

Inte heller för förvaItningslokaler finnsnågot tydligt samband mellan kostnaderoch befolkningsutveckling. Klart högstkostnader har decil 2 med särskilt högadrift- och underhållskostnader. Det tordedock inte ha något samband med justbefolkningsu tvecklingen.

Sammanfa ttningsvis finns det ett klartsamband mellan befolkningstillväxt ochmerkostnader för lokaler inom grund-skolan och förskolan. Däremot finnsinget tydligt mönster vad gäller lokal-kostnaderna för särskilda boenden.Äldreomsorgens behovsökningar ochinvesteringar är troligen mer jämntspridda över kommunerna. Andrastudier har visat att sambandet var svagtmellan total befolkningsförändring ochutvecklingen för åldersgruppen 80 åreller äldre.

En merkostnad på 170 kronor perkvadratmeter för skollokaler kan före-falla relativt blygsam. Beaktar man attytan per elev i genomsnitt är drygt 15kvm blir dock merkostnaden per elevdrygt 2 500 kronor. För de kommunersom har den allra snabbaste befolknings-tillväxten kan dessutom merkostnadenför decill0 ovan vara en underskattning.

11

Merkostnader tör lokaler i krym-pande kommunerTill skillnad från för växande kommunerberor inte merkostnaderna för krym-pande kommuner och landsting på högrekostnader per kvadratmeter. Mer-kostnaden beror på för stor kapacitet iförhållande till antalet brukare. Om kom-muner med kraftig befolkningsminsk-ning ska få samma ekonomiska förutsätt-ningar som andra kommuner måstedessa därför få en särskild ersättning somsyftar till att täcka kostnaderna för över-

kapaciteten.

Kostnaden för överkapaciteten äremellertid inte så lätt att beräkna. Enövre gräns utgörs självfallet av detidigare lokalkostnaderna. Det förstaproblemet gäller kostnaderna för driftoch underhåll. Om en lokal säljs eller rivsblir kommunen av med hela drift- ochunderhållskostnaden. En sådan anpass-ning kan dock inte ske direkt när efter-frågan minskar. Det uppstår t ex inteöver en natt en elevminskning motsva-rande en hel skola. Lokalanpassning ären kontinuerlig process. Viss framförhåll-ning är dock möjlig i de flesta verksam-heter. Det borde innebära att åtminstone


underhållskostnaderna för överkapa-citeten kan reduceras kraftigt. I vilkentakt driftoch underhållskostnadernasammantaget kan minskas varierar ipraktiken med kommunens bebyggelse-och skolstruktur.

Även om delar av lokalkostnaden kanred uceras när efterfrågan minskar å ter-står kapitalkostnaden. Värdet på special-byggnader som kommunala verksam-hetslokaler är i många kommuner medbefolkningsminskning kring noll. Loka-lens bokförda värde måste därför skrivasner. Denna nedskrivning blir en kostnad iresultaträkningen som kommunen måstekunna rymma under balanskravets tak.

Man kan argumentera för att skulden ärlokalers och anläggningars verkliga fastakostnad, inte det bokförda värdet. Ävenom kommunens skulder inte är fördeladeper objekt är det ändå skulderna som ärkommunens egentliga fasta kostnad.Med detta synsätt har det alltså ingenbetydelse om lokalen är nybyggd med etthögt bokfört värde eller gammal och istort sett avskriven. Det är lånen sombestämmer befolkningsminskningensfaktiska ekonomiska konsekvenser.

12

I praktiken är det dock svårt att tänka sigatt en kompensation för merkostnadervid befolkningsminskning ska ha någonannan utgångspunkt än genomsnittligalokal- och kapitalkostnader. Det är ocksådenna förlust som kommunen gör iutjämningssystemets övriga delar närt ex antalet skolbarn minskar. Eftersomde bokförda värden som bestämmerinternhyrans kapitalkostnader överstigerkommunernas låneskuld kan man sägaatt det sker en viss överkompensation omkommunerna ersätts efter genomsnittligalokalkostnader.

Å andra sidan kan en viss överkompen-sation vara befogad om det istället ställerkrav på en lite snabbare anpassning. Detvill säga att ersättningsperioden kanskeär kortare än återstående avskrivnings-eller amorteringstid. Det är viktigt att hai åtanke att det är ersättningens storlek till-sammans med ersättningsperiodens längdsom avgör hur väl kommuner medbefolkningsminskning kompenseras försina merkostnader.


Förvaltningskostnader i sammandrag

I detta avsnitt redovisas kostnader förkommunernas egna lokaler inklusivekapitalkostnader, uppdelade på olikakostnadsslag för respektive lokalkategori- skola, förskola, integrerade verksam-hetslokaler, särskilda boendeformer ochförvaltningslokaler. Den fullständigaredovisningen av kostnaderna för res-pektive kommun och spridningen mellankommuner med låga, normala och högakostnader å terfinns på www.svekom.se.

I tabellerna på följande sidor anges ett såkallat normalvärde. Normalvärdet ärmedianen för de svar kommunerna harlämnat. Medianvärdet är, liksommedelvärdet, ett genomsnittsmått.Medianen är också en av de tre s kkvartilerna: nedre kvartilen, medianenoch övre kvartilen. Likaså kan man talaom s k percentiler. Den 10:e percentilenanger det värde under vilket 10 % av de istorleksordningen rangordnade svarenligger. Den 90:e percentilen anger detvärde under vilket 90 % av de i storleks-ordningen rangordnade svaren ligger.

I varje tabell redovisas kostnaderna irelation till skalan lågt-normalt-högt.

90-

80 % av värdena

Det betyder att ett svar med värden somunderstiger värdet för den 10:e percen-tilen får bedömningen "lågt", medanvärden över den 90:e percentilen be-tecknas som "högt". Nivån hos resten avsvaren, de 80 o,{) som följaktligen gruppe-

13

rar sig med lika antal på båda sidor ommedianen, bedöms som "normalt". Detvärde som anges i normalintervallet är

medianvärdet.

Högt eller lågt, bra eller dåligt - hur skadiagrammen tolkas? Att avgöra om nivåernaär "höga eller låga", "bra eller dåliga" ärnaturligtvis inte möjligt utan att i detaljstudera de fastigheter som ingår i underlagetoch den organisation som är satt att förvaltadem. Däremot är det möjligt att bedöma omvärdena är "höga eller låga" i förhållandetill varandra, utan att i övrigt lägga någravärderingar i "högt" eller "lågt".

Vid bearbetningen avenkä tsvaren haruppenbart orimliga svar sorterats bort.Det bör ändå påpekas att antalet "fel" isiffrorna som redovisas ändå troligtvis ärstort. Mängden felkällor är många: mät-fel vid areabestämningar, tolkningen avdefini tioner, periodiseringsfel, kon te-ringsfel, missuppfattningar med mera.Varje användare av Förvaltningsnyckeln2002 bör därför vara fullt införstådd medatt värdena, speciellt vissa höga och lågavärden, trots rimlighetskontrollen kanvara behäftade med fel.

Vid redovisningen i tabellerna har svarenendast grupperats efter de värden somangivits av de svarande. Ingen uppdelninghar gjorts med hänsyn till kommunensstorlek, geografiskt läge, klimatzon, struktureller annan faktor, även om dessa faktorer kantänkas påverka värdena i någon riktning. Förjärnförelser mellan kommuner hänvisas tillredovisningen på www.svekom.se.


Tabell 1. Samtliga lokaltyper

Drift, exkl städning 130Underhå II 23Övriga kostnader 14Kapita Ikostnader 189

Total förvaltningskostnad exkl städning 416

exkl städning och kapitalkostnader 217

Kostnadsslag Lågt Normalt Högt

194 28059 11329 64275 392

576 752294 435

Samtliga värden avser kr/kvm BRA

14


Tabell 2. Skollokaler

Drift, exkl städning 142Skötsel och tillsyn 51

Personalkostnad 3Externa driftskostnader 2Skötsel av tomtmark 2Sophantering & yttre renhållning 2Förbrukningsmaterial OAvhjälpande underhåll 8Försäkringsskador OSkadegörelse O

Mediaförsörjning 80Värme 42El 21Vatten 3

Planerat underhåll 14Övriga kostnader 15

Administration 9Försäkringskostnader och riskskydd 3Fastighetsskatt O

Kapita Ikostnader 149Ränta 77Avskrivning 64

Total förvaltningskostnad exkl städning 288Städning 108

Personalkostnad 100Externa tjänster OStädmaterial 4

Årets investeringar OMediaförsörjning - förbrukning

Värme (kWh/kvm BRA) 97El (kWh/kvm BRA) 48Vatten (kbm/kvm BRA) 0,22


184 23373 11729 518 408 145 103 1015 381 33 7

103 13359 7938 497 1236 12023 4218 295 13O O

245 444124 253109 209491 679142 193134 1862 37 15

122 403

139 17468 93

0,39 1,0

Samtliga värden avser kr/kvm BRA, utom mediaförsörjning där resp enhet finns angiven.

15


Tabell 3. Förskolelokaler


Personalkostnad OExterna driftskostnader 4Skötsel av tomtmark 5Sophantering & yttre renhållning 5Förbrukningsmaterial 1Avhjälpande underhåll 14Försäkringsskador OSkadegörelse O



Administration 11Försäkringskostnader och riskskydd OFastighetsskatt O

Kapitalkostnader 183Ränta 87Avskrivning 91






269 344146 22844 9413 5820 509 196 1737 851 132 6

126 15447 8371 9913 2062 17927 4021 32O OO O

302 407142 214149 210643 895235 330220 325

O 510 307 92

139 18882 140

0,77 1,0


16


Tabell 4. Integrerade verksamhetslokaler


Personalkostnad 18Externa driftskostnader 3Skötsel av tomtmark 2Sophantering & yttre renhållning 3Förbrukningsmaterial OAvhjälpande underhåll 7Försäkringsskador OSkadegörelse O




Ka pita Ikostnader 118

Ränta 58Avskrivning 59

Total förvaltningskostnad exkl städning 369

Städ ning 113Personalkostnad OExterna tjänster OStädmaterial O




196 284

95 13031 558 309 225 94 1421 371 62 8

110 15362 8838 557 12

49 125

23 36

20 315 14O O

273 444

137 286114 164541 724

159 231

144 195O 510 2370 305

143 17561 113

0,43 1,0


17


Tabell 5. Särskilda boendeformer


Personalkostnad 3Externa driftskostnader 4Skötsel av tomtmark 2Sophantering & yttre renhållning 5Förbrukningsmaterial 1Avhjälpande underhåll 8Försäkringsskador OSkadegörelse O




Kapita Ikostnader 230Ränta 89Avskrivning 77

Total förvaltningskostnad exkl städning 317Städ ning 32





211 27593 15534 6213 378 158 185 2022 45O 7O 2

116 15059 7942 5616 2325 7430 4620 315 115 18

362 494216 307144 225613 823123 169116 1721 327 1330 402

144 18878 106

0,98 1,20


18


Tabell 6. Förvaltningslokaler


Personalkostnad 1Externa driftskostnader 3Skötsel av tomtmark 1Sophantering & yttre renhållning 2Förbrukningsmaterial 1Avhjälpande underhåll 6Försäkringsskador OSkadegörelse O




Kapita Ikostna der 106Ränta 41Avskrivning 25






179 25775 11724 4610 347 154 124 1617 43O 51 393 12546 7539 706 1127 9327 4420 316 15O 3

225 358128 20191 191453 621129 172100 1452 547 1324 345

125 16972 97

0,30 0,57

Samtliga vården avser kr/kvm BRA, utom mediaförsörjning där resp enhet finns angiven.

19


Kommunförbundets publikationer och kontakt

Det samlade materialet från den årligaenkäten om kommunernas lokalkost-nader och lokalanvändning återfinns påSvenska Kommunförbundets hemsidawww.svekom.se.

På hemsidan redovisas svaren frånrespektive kommun, grupperade eftervilken kommunkategori kommunentillhör - större städer, glesbygds-kommuner, förortskommuner etc.

Dessutom redovisas kostnaderna förrespektive lokalkategori: skollokaler,förskolelokaler, integrerade verksamhets-lokaler, särskilda boendeformer ochförvaltningslokaler. Kostnaderna är upp-delade på drift, underhåll, övrigt ochkapitalkostnader. Redovisningen skermed hjälp av både tabeller, där man kanse vad som betraktas vara låga, normalaoch höga kostnader, och med diagramsom visar kommunernas spridning.

För att se redovisningen v äljer man"Lokalförsörjning" på Svekoms första-sida. Där väljer man "Nyckeltal" ochsedan "Redovisning av fastighet påUFOS sidor".

Litteratur tör dig som vill veta mer

För ytterligare information om nyckeltaloch kommunernas arbete med att utveck-la kvaliteten och kostnadseffektiviteten iförvaltningen av skolor, förskolor m mföreslår vi följande skrifter:

20

Rätt begrepp - Nomenklatur och mät-regler i offentlig fastighetsförvaltning.Denna skrift beskriver vilka definitioneroch begrepp som ska ligga till grund förjämförelser mellan olika organisa tioner iden offentliga sektorn.Best.nr 7099-670-9.

Rätt Redovisning.Här beskrivs hur man kan lägga grundenför en bättre styrning och uppfÖljninggenom att utveckla sin redovisningsplan,särskilt den del som används för deninterna redovisningen, den s k objekt-planen.Best.nr 7099-980-5

Benchmarking i skollokaler.Redovisar ett projekt där nio kommunerhar jämfört både kvaliteten och kostna-derna i sin förvaltning av skolbyggnader.Best.nr 7099-857-4.

Nöjda hyresgäster?Beskriver hur man kan arbeta med kund-attitydmätningar för att skaffa sig kun-skap om den brukarupplevda kvaliteten ioffentliga lokaler.Best.nr 7099-513-3.

Skrifterna beställs på tfn 020-31 3230eller fax 020-31 3240. Priset för skrifternaovan är 175 kr st + moms, och 125 kr vidbeställning om minst fem ex av resp titel.

Läs mer om Kommunförbundets skrifterpå www.svekom.se. Välj Innehåll-publi-kationer.

7289 158 0

Documents