7289 135 1

Förord

Kommunernas väghållning och parkskötsel 2001

3

För sjuttonde gången redovisar Svenska Kommunförbundet kom-munernas ansvar och kostnader inom väghållningen, och för sjunde gången, inom skötseln av kommu-nernas parker. Årets rapport gäller ansvar och kostnader år 2001.

Alla kommunvisa uppgifter och nyckeltal finns på Svenska Kommunförbundets hemsida: www.svekom.se. Där kan man göra egna jämfö-relser avseende kostnader, mängder och nyckeltal. Man kan även se resultaten av 1998 och 1999 års un-dersökningar.

Denna rapport innehåller endast uppgifter om kommunernas sam-manlagda ansvar och kostnader för 2001. Kommunvisa uppgifter finns således inte med i rapporten.

På grund av ett fel i enkätens svars-formulär har vi inte kunnat använda uppgifterna om total längd och yta för lokal- och huvudgator, gång- och cykelvägar samt gångbanor med kantstöd. Istället har vi använt 1999 års uppgifter.

Ett icke försumbart antal av de svarande kommunerna har lämnat många frågor obesvarade, särskilt i parkenkäten. Detta, i kombination med att många inte svarat alls, inne-bär att osäkerheten i redovisningen är relativt stor. Även om uppgif-terna angivits på exakt sätt, kan de vara behäftade med vissa fel.

168 kommuner har redovisat upp-gifter i väghållningsenkäten medan 118 har gjort det i parkenkäten.

Dessa kommuners uppgifter har använts som grund för en uppskatt-ning av kostnader och mängder för alla landets kommuner.

Den kommunvisa och jämförande redovisningen på hemsidan, bygger enbart på de svarande kommu-nernas uppgifter. Alla jämförelser mellan kommunerna måste göras med försiktighet. De kostnads-skillnader som finns kan bero på att man har olika principer för re-dovisning av ytor, dålig kunskap om ytor och kostnader eller att det finns stora skillnader i klimat, väg och parkstruktur, trafikbelastning, markförhållanden samt standard på vägar och parker. Trots dessa osäker-hetsfaktorer är vi övertygade om att intressanta jämförelser mellan kom-muner kan göras. Vår förhoppning är att redovisningen kommer att användas vid fördjupade analyser av kostnader och kvalitet i den egna kommunen samt att den leder till diskussion kommuner emellan.

Kommunförbundet vill rikta ett varmt tack till alla som arbetat med och besvarat enkäten. Frågor och synpunkter tas emot av Kommun-förbundets gatu- och fastighetssek-tion, e-post [email protected] eller tfn 08-452 79 54. Insamlingen av material har utförts av Sonja Norell, och bearbetning, analys och sam-manställning av Johanna Garde-ström och Carmita Lundin .

Svenska Kommunförbundet i december 2002

�


Innehåll

Förord .........................................................................................................................1

Sammanfattning .......................................................................................................3

Kommunernas väghållningsansvar ........................................................................5

Kommunernas kostnader för väghållningen .........................................................9

Variationer i mängder och kostnader inom den kommunala väghållningen 1991–2001 ..................................................... 14

Var finns de kommunvisa uppgifterna? .............................................................. 18

Kommunernas parkskötsel — mängder ............................................................ 19

Kommunernas parkskötsel — kostnader ........................................................... 22

Var finns de kommunvisa uppgifterna? .............................................................. 28

Källförteckning ....................................................................................................... 29

Bilaga 1. Några definitioner av förekommande begrepp ................................. 30

Klimatkarta ............................................................................................................. 32

© Svenska Kommunförbundet 2002

Adress: 118 82 STOCKHOLM, tfn 08-452 71 00

E-post: [email protected]

ISBN 91-7289-135-1

Projektledare: Carmita Lundin

Text: Carmita Lundin & Johanna Gardeström

Form och produktion: Birgitta Granberg & Björn Hårdstedt

Tryck: Katarina Tryck, Stockholm-Hammarby

Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40

3


Sammanfattning

Väghållning

1999 underhöll kommunerna 58 000 km gator och vägar. Lokalgatorna utgör 56 %, huvudgatorna 13 % och enskilda vägar 32 % av den totala väglängden. Drift- och underhålls-kostnaderna för dessa vägar ökade från 1999 med 15 % i fasta priser till 4 780 mkr.

De tre största delarna i kommuner-nas kostnader för väghållningen är vinterväghållningen, gatubelys-ningen och beläggningsunderhållet. Tillsammans står de för 74 % av kommunernas totala drift- och un-derhållskostnader.

Jämfört med 1999 ökade den totala

kostnaden för beläggningsunderhåll med 12 %, för barmarksrenhållning med 7,8 % och för vinterväghållning med 2,2 %.

Kommunerna lät underhållsbelägga sammanlagt 10,3 milj kvm eller 3,6 % av den totala belagda ytan. Det motsvarar en genomsnittlig un-derhållscykel om cirka 28 år. Detta kan jämföras med den av Kommun-förbundet rekommenderade nivån om 20–25 år.

Kommunernas totala saltförbruk-ning minskade med 4 300 ton under 2001 jämfört med 1999 till 67 900 ton.

Tabell 1. Sammanfattning kommunal väghållning 2001 (längd och yta 1999 års uppgifter)

Exkl. enskilda vägar Inkl. enskilda vägar

Längd underhållen väg, totalt 39 523 km 57 837 kmYta underhållen väg, totalt 287 milj kvm 358 milj kvmDrift- och underhållskostnader, totalt 4 630 mkr 4 780 mkr

�


Parkskötsel

2001 underhöll kommunerna totalt 715 milj kvm parkyta. 60 % av ytan (432 milj kvm) är naturmark medan de anlagda parkerna utgör 40 % av ytan (283 milj kvm).

Gräsmattorna är den största delpos-ten med 73 % (206 milj kvm) av de anlagda parkernas areal.

Det kostade 1 452 mkr att sköta de kommunala parkerna under 2001. Kostnaderna för de anlagda par-kerna var 1 326 mkr (91 %) och för naturmark 126 mkr (9 %).

De största enskilda kostnads-posterna var skötseln av gräsytor,

buskar och häckar, rabatter, träd samt lekplatser. Tillsammans utgör de cirka 66 % av kommunernas totala skötselkostnader för anlagda parker.

Den totala kostnaden för gräsytor uppgick 2001 till 340 mkr. Sköt-selkostnaderna för gräs varierar med typ av gräsyta. Den högsta ge-nomsnittliga skötselkostnaden har prydnadsgräsmattor (3,01 kr/kvm) medan högvuxen gräsyta har den lägsta (0,72 kr/kvm).

Den relativt sett dyraste delposten är rabatter med en genomsnittlig kostnad av 268 kr/kvm.

Tabell 2. Sammanfattning av kommunernas parkhållning 2001.

Yta Total kostnad Kostnad per kvm

Anlagd park 283 milj kvm 1 326 mkr 4,69 kr/kvmNaturmark 432 milj kvm 126 mkr 0,29 kr/kvmTotalt 715 milj kvm 1 452 mkr 2,03 kr/kvm

�


Kommunernas väghållningsansvar

Av de 168 kommuner som besvarat årets väghållningsenkät har de flesta lämnat uppgifter om hur stort väg-hållningsansvar de har. På grund av ett fel i enkätens svarsformulär har vi emellertid inte kunnat använda uppgifterna om total längd och yta för lokal- och huvudgator, gång- och cykelvägar samt gångbanor med kantstöd. Istället har 1999 års uppgifter använts. På hemsidan återfinns dock de uppgifter kommu-nerna lämnat 2001.

Vi har så långt som möjligt hållit isär kostnader för huvud- respektive lokalgator. Många kommuner har dock inte denna uppdelning och har istället angett en totalsumma av-seende kostnader samt mängd- och ytuppgifter. I ytuppgifterna ingår emellertid inte torgytor, särskilda parkeringsanläggningar och dylikt som kommunerna ofta har huvud-ansvaret för.

Med huvudgator menar vi gator som enligt klassificeringen i TRÅD (Råd för planering av stadens tra-fiknät) tillhör huvudnätet. Med lokalgator menas gator i lokalnätet. Om kommunen inte har gjort en klassificering enligt TRÅD kan den tidigare uppdelningen i statskom-munala respektive kommunala ga-tor användas.

Kommunerna underhåller inte enbart de vägar de själva är huvud-män för. De sköter även vägar åt enskilda huvudmän, oftast vägför-eningar och samfälligheter, både i tätorter och på landsbygden.

Gator och vägar

Räknat i kilometer väg som kom-munen har underhållsansvar för, är Stockholm den största kommunala väghållaren, tätt följd av Gotland. På tredje plats kommer Göteborg och på fjärde Västervik (uppgifter från 1999 års undersökning). Att Gotlands och Västerviks kommun kommer så högt i statistiken beror på att deras vägnät till stor del be-står av enskilda vägar på landsbyg-den, så mycket som 84 % respektive 65 %.

Lokalgator Huvudgator GC-väg/bana Enskild väg

5

10

15

20

25

30

35

32,2

7,2

30,8

18,3

Underhållen väglängd 1999

Tabell 3. Kommunalt underhållna gator och vägar 1999.

Längd Yta

Lokal- & huvudgator samt enskilda tätortsvägar 39 523 km 287 milj kvmEnskilda vägar på landsbygden 18 314 km 71 milj kvmTotalt 57 837 km 358 milj kvm

�


Vägverket underhåller nära dubbelt så mycket väg som alla kommuner tillsammans, knappt 100 000 km. I övrigt finns det i landet drygt 200 000 km privat väg utan stats-bidrag och cirka 75 000 km enskilda vägar med statsbidrag. Till kom-munernas väglängd kommer även ca 30 800 km gångbanor och gång- och cykelvägar (1999 års uppgifter).

Några kommuner har inte något väghållningsansvar, utan detta har överlåtits på enskilda väghållare. Kommunerna lämnar dock i regel bidrag till väghållningen.

Beläggningsunderhåll

Av kommunernas 39 500 km lo-kal- och huvudgator var 37 400 km belagda med asfalt. Den asfalterade vägbaneytan representerade 278 milj kvm eller 97 % av den totala vägbaneytan avseende lokal- och huvudgator.

Under 2001 lät kommunerna un-derhållsbelägga sammanlagt cirka 10,3 milj kvm, det vill säga ca 3,6 % av det kommunala beståndet av lo-kal- och huvudgator samt gång- och

cykelvägar. Det motsvarade en ge-nomsnittlig underhållscykel om cir-ka 28 år. Av de 168 kommuner som besvarat vår enkät har 10 kommu-ner uppgett att de inte lagt ner någ-ra pengar på beläggningsunderhåll under 2001. 1 kommun har inte be-svarat frågan.

1999 underhållsbelade kommunerna motsvarande 3,2 % av sitt vägnät, vilket ger en underhållscykel på cir-ka 31 år. 1998 var motsvarande siffra 2,6 % med en underhållscykel om cirka 38 år. 1997 var motsvarande underhållscykel 40 år. Naturligtvis varierar situationen mycket i landets kommuner och i diagrammet nedan ses skillnaderna tydligt.

Förutom asfaltbelagda vägar, sköter och underhåller kommunerna grus-belagda vägar. Dessa utgör i genom-snitt 3 % av lokal- och huvudgator-nas ytor.

Broar

Kommunerna ansvarar för sam-manlagt ca 6 400 broar, såväl kör-broar som gång- och cykelbroar. Broarnas totala yta uppgår till cirka 1,7 milj kvm. Som bro betraktas brokonstruktion eller port med fri spännvidd större än tre meter, samt trumma med diameter större än tre meter. De kommuner som under-håller flest broar är storstäderna Stockholm med 1 133 broar, Göte-borg med 422 och Malmö med 319.

Trafiksignaler

Kommunerna ansvarar för totalt ca 2 650 anläggningar med samman-lagt cirka 49 600 signallyktor. Detta motsvarar cirka 19 signallyktor per anläggning.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 14 17 18

5

10

15

20

25

Procent av total yta

Median: cirka 2,72Antal svar: 155


�


44 kommuner (främst mindre) har uppgett att de inte har några trafik-signaler. 16 av de 168 kommuner som lämnat uppgifter har inte be-svarat denna fråga.

Gatubelysning

Gatubelysningen är en stor post i väghållningens drift- och under-hållskostnader (24 %). Totalt un-derhåller kommunerna knappt 2 milj ljuspunkter. I detta antal ingår även gatubelysning som kommunen sköter och finansierar på vägar som kommunen ej har väghållaransvar för. När det gäller förbrukad energi var genomsnittet 124,4 kWh/inv och medianen 117,4 kWh/inv. En-dast 54 kommuner har svarat på frågan om installerad effekt vilket innebär att det råder en viss osäker-het om resultatet. I genomsnitt var den installerade effekten 29,3 W/inv och medianen 27,2 W/inv.

Gång- och cykelvägar samt gångbanor

Det finns sammanlagt cirka 30 800 km gång- och cykelvägar och gång-banor med kantstöd i kommunerna. Av de kommuner som besvarat frågan har Malmö, Stockholm och Uppsala mest gång- och cykelväg mätt i antal kilometer (uppgifter från 1999 års undersökning). Gö-teborg besvarade inte frågan men har enligt tidigare års enkäter ett stort antal gång- och cykelvägar och gångbanor.

1 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250

5

10

15

20

25

30

35

40

Förbrukad energi (kWh/inv)

Median: 117,4 kWh/inv

Antal svar: 117

Gatubelysning – förbrukad energi

15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65

2

4

6

8

10

12

14

Installerad effekt (W/inv)

Median : 27,2 W/inv

Antal svar: 54

Gatubelysning – installerad effekt

�


Kommunernas saltanvändning

Många kommuner väljer att på olika sätt använda sig av salt som halkbekämpningsmedel i sin vinter-väghållning. I årets undersökning har kommunerna uppgett att de an-vänt cirka 67 900 ton salt. Av de 168 kommuner som besvarat enkäten

Helt saltfri Salt Saltblandad sand

20

40

60

80

100

120

Saltanvändning

11 %

43 %46 %

har emellertid 19 kommuner inte uppgett hur många ton salt som an-vänts. 26 kommuner har angivit att de är saltfria och tre kommuner har lämnat frågan helt obesvarad. De kommuner som har angivit att de är saltfria är utspridda i landet.

�


Totala drift- och underhållskost-nader

Kostnaderna avser endast drift och underhåll samt mindre ombygg-nadsåtgärder i trafiksäkerhetssyfte. Kapitalkostnader för anläggningar och kostnader för centralt över-gripande gatuadministration såsom gatunämnd, central fakturakontroll, bokföring etc ingår ej.

Årets sammanställning visar att kommunerna har ökat sina utlägg för drift och underhåll av gator och vägar med 15 % jämfört med 1999. Den totala kostnaden för 2001 har beräknats till 4 780 mkr vilket ger en genomsnittlig kostnad av 83 kronor per löpmeter väg inklusive drift- och underhållskostnader för enskilda vägar på landsbygden.

Kommunernas kostnader för väghållningen

D&U-kostnadernas fördelning

Gatubelysning

Dagvattenavledning

Konstbyggnader

Trafiksignaler

Trafikanordningar

Gröna ytor

Barmarksrenhållning

Vinterväghållning


0 200 400 600 800 1000milj kr

24%

3%

6%

2%

4%

3%

9%

27%

23%

Motsvarande kostnad exklusive enskilda vägar på landsbygden blir 117 kronor per löpmeter.

Drift- och underhålls-kostnadernas fördelning

Hur kommunernas väghållnings-kostnader (exklusive kostnaderna för enskilda vägar på landsbygden och gatubelysning) fördelade sig 2001 redovisas i diagrammet nedan.

Vad är “normala“ kostnader för olika åtgärder?

För att göra kommunernas upp-gifter jämförbara använder vi oss av t ex kostnad per kvadratmeter eller invånare. Beräkningarna bygger på kostnaderna för lokal- och huvud-gator tillsammans.

10


Gruppen ”Storstadskommuner”, som har fler än 200 000 invånare, har en betydligt högre kostnad per kvadratmeter för olika åtgärder än övriga kommungrupper. Tidigare års sammanställningar har visat att det i många fall bara är storstads-kommunerna som ligger över ge-nomsnittsvärdet (se diagrammet). Detta medför att jämförelser med genomsnittsvärdet bör göras med viss försiktighet. Av denna anled-ning har vi i årets sammanställning valt att i figurerna bara redovisa medianvärdet, vilket i detta fall bör vara bättre lämpat för jämförelse.

Total drift- och underhållskost-nad

Som ovan nämnts var den totala drift- och underhållskostnaden ca 15 % högre under 2001 jämfört med 1999. Den totala kostnaden exklu-sive belysning och enskilda vägar uppgick till ca 3 641 mkr. Median-värdet var 8,18 kr/kvm med varia-tioner från 0,42 till 43,00 kr/kvm. Av diagrammet framgår att det är kommunerna med flest invånare som har den högsta genomsnittliga totalkostnaden per kvadratmeter för drift och underhåll.

Drift- och underhållskostnaden per invånare var i genomsnitt 314 kr och medianen 299 kr/invånare. De flesta kommuner ligger mellan 100 kr och 500 kr per invånare med betoning på intervallet 200–300 kr. Variationer finns mellan 9,70 kr och 847 kr.

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 42

5

10

15

20

25

30

kr/kvm

Median: 8,18

Antal svar: 158

D&U-kostnader per kvm

0 15 30 50 70 100 200

5

10

15

20

25

30

kr/kvm (exkl belysning & enskild väg)

Kommunstorlek i tusen inv

7,21 8,04 6,5910,2 11,52

13,7

28,01

D&U-kostnader per kommunstorlek

0 100 200 300 400 500 600 700

20

40

60

80

kr/inv

Median: 299

D&U-kostnader per invånare

11



Totalt kostade beläggningsunder-hållet cirka 927 mkr under 2001. Det är en ökning med 12 % jämfört med 1999. Under 1995 registrerades den lägsta årskostnaden som uppmätts sedan den här rapportseriens start. Därefter ökade kostnaderna fram till 1998 då inga större förändringar skedde. Under 1999 och 2001 ökade kostnaderna åter. 2001 var kost-naden för beläggningsunderhåll i genomsnitt 3,23 kr/kvm och media-nen 2,30 kr/kvm med variationer från 0,23 kr/kvm till 8,80 kr/kvm.

Som diagrammet visar är det stor-stadskommunerna som lägger ned mest pengar på underhålls-beläggningar per kvadratmeter. Den genomsnittliga kostnaden för åtgär-dad asfaltyta uppgick 2001 till drygt 90 kr/kvm.

Vinterväghållning

Vinterväghållningen kostade under 2001 kommunerna 1 100 mkr. Den genomsnittliga kostnaden för vin-terväghållningen av lokal- och hu-vudgator samt gång- och cykelvägar var 3,85 kr/kvm och medianen 2,73 kr/kvm. Lägsta redovisade kostnad per kvadratmeter var 0,53 öre och den högsta 10,67 kr. Kommunernas kostnader för vinterväghållning varierar naturligtvis med det geo-grafiska läget och det lokala vin-terklimatet. Även inom ett län kan variationerna vara stora, vilket den som går in på www.svekom.se och gör egna jämförelser kan märka. De högsta genomsnittliga kostnadsni-våerna hittar man i Jämtlands, Gäv-leborgs och Stockholms län.

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8 8,5 9

10

20

30

kr/kvm

Median: 2,30 kr/kvm

Antal svar: 159

Beläggningsunderhåll per kvm

0 15 30 50 70 100 200

1

2

3

4

5

6kr/kvm


2,23 2,541,8

2,83 2,823,59

5,53

Beläggningsunderhåll per kommunstorlek

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

10

20

30

40

50

kr/kvm

Median: 2,73Antal svar: 158

Vinterväghållning per kvm

1�



Totalt kostade barmarksrenhåll-ningen kommunerna 390 mkr 2001. Den genomsnittliga kostnaden var 1,36 kr/kvm körbana och median-värdet 0,69 kr/kvm. Kostnaderna för kommunernas barmarksrenhåll-ning varierar mycket, från under 4,6 öre till nästan 7,10 kr/kvm.

Storstadskommunerna har en be-tydligt högre kostnad för barmarks-renhållning än övriga kommuner. Deras genomsnittliga kostnad ligger en bra bit över såväl riksgenom-snittet som medianvärdet.

Gatubelysning

Under 2001 var kommunernas kost-nader för gatubelysning ca 989 mkr, vilket innebar en minskning med 1 % i fast penningvärde jämfört med 1999. Den genomsnittliga kostnaden per ljuspunkt var 498 kr och medi-anen 429 kr.

Om- och tillbyggnader av gator och vägar

När det gäller investeringar i om- och tillbyggnader av gator och vägar är skillnaderna stora mellan olika kommuner. Stockholm är den kommun som under 2001 totalt sett investerat mest, hela 534 mkr. Därefter följer Göteborg, Lund och Umeå som investerat med 189, 119 respektive 55 mkr. Lund, Vansbro, Storfors och Stockholm är de kom-muner som investerat mest räknat per invånare.

De tre storstadskommunerna har tillsammans med Lund totalt sett investerat mest på lokal- och huvud-gator samt enskilda tätortsvägar. Ser man till invånarantal har Lund, Storfors, Nässjö och Kungälv inves-terat mest per invånare.

De kommuner som totalt sett in-vesterat mest i nyexploaterings-områden är Stockholm, Göteborg, Lund och Kungsbacka. Sett till invånarantal har Vansbro, Kävlinge, Kungsbacka och Södertälje investe-rat mest.

Mest investeringar i mindre ombygg-nadsåtgärder i trafiksäkerhetssyfte totalt sett har Stockholm, Örebro,

AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z ACBD

1

2

3

4

5

6

7

8kr/kvm

Vinterväghållning per län

15 30 50 70 100 200

1

2

3

4

5

6kr/kvm


2,64 2,85 2,983,81

4,615,23

2,31

Vinterväghållning per kommunstorlek

13


Helsingborg och Norrköping gjort. Räknat per invånare har Malung, Söderhamn, Örebro och Habo inves-terat mest.

Av de 168 svarande har endast nio kommuner uppgett att de inte gjort några investeringar alls, 26 kommu-ner har inte besvarat frågan.

Kommunalt bidrag och ned-lagda kostnader för enskild väghållning

135 kommuner svarade att de under 2001 betalade ut kommunalt bidrag för enskild väghållning. Tillsam-mans betalade de ut drygt 207 mkr vilket motsvarar en minskning med 7 % i fast penningvärde jämfört med 1999. Bidrag ges till enskilda vägför-eningar och vägsamfälligheter som själva sköter sin väghållning. 14 av de svarande kommunerna gav inget bidrag alls och 19 har inte besvarat frågan.

Årets sammanställning visar också att kommunernas drift- och under-hållskostnader för enskild väghåll-ning var 150 mkr 2001.

0 0,4 0,8 1,2 1,6 2 2,4 2,8 3,2 3,6 5,2 5,6 7,2

10

20

30

kr/kvm

Median: 0,69 kr/kvm

Antal svar: 158

Barmarksrenhållning per kvm

15 30 50 70 100 200

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

4

4,5 kr/kvm


0,84 0,68 0,78 0,98 0,941,36

4,45

Barmarksrenhållning per kommunstorlek

180 280 380 480 580 680

5

10

15

20

kr/ljp

Median: 429 kr/ljpAntal svar: 155

Gatubelysning per ljuspunkt

900 1040

1�


I detta avsnitt beskrivs variationer i kommunernas sammanlagda mäng-der och kostnader under åren 1991 - 2001. Alla kostnadsuppgifter avser 2001 års priser enligt nettoprisindex (NPI).

Mängder

Det har inte skett några större för-ändringar i kommunernas totala väghållningsansvar sedan 1991. Totalt fanns 2001 ca 7 400 km mer väg, till största delen enskilda vägar. Antalet broar har under tioårsperio-den ökat med ca 300 stycken. Anta-let anläggningar för trafiksignaler har minskat med ca 300 stycken mellan 1991 och 2001. Antalet ljuspunkter i gatubelysningen har minskat med ca 2500 stycken under tioårsperioden.

Beläggningsunderhållets

omfattning

1991 underhölls ca 2,2 % av den asfaltbelagda ytan vilket var en bottennotering. Det motsvarar ett underhållsintervall om 45 år. Efter 1991 ökade beläggningsunderhål-lets omfattning och 1993 underhölls ca 3,1 % av den asfaltsbelagda ytan. Därefter minskade återigen belägg-ningsunderhållet och 1996 och 1997 underhölls 2,5 %, vilket motsvarar en beläggningscykel om 40 år. 1998 ökade beläggningsunderhållets omfattning något till 2,6 %. 1999 var man tillbaka på ungefär samma nivå som 1993 med 3,2 % av den asfalterade ytan. Under 2001 ökade beläggningsunderhållet ytterligare till 3,6 % vilket motsvarar en under-hållscykel på 28 år.

Variationer i mängder och kostnader inom den kommunala väghållningen 1991–2001

91 92 93 94 95 96 97 98 99 2001

1

2

3

4Procent av vägnätet

Årligt beläggningsunderhåll 1991–2001

1�


Saltförbrukning

Saltförbrukningen ökade kraftigt mellan åren 1991 och 1995. Därefter har dock saltförbrukningen legat på en relativt konstant nivå och var totalt ca 62 000 ton 1997. 1998 ökade dock saltförbrukningen igen, och det mycket kraftigt till hela 74 500 ton. Under 1999 minskade saltför-brukningen till 72 250 ton och under 2001 minskade den ytterligare till 67 900 ton. Diagrammet visar kom-munernas saltförbrukning under perioden 1991-2001.

Kostnader

Utvecklingen av den totala drift- och underhållskostnaden samt kost-naden per löpmeter i fasta priser kan studeras i diagrammen. Mellan 1993 och 1997 låg kostnaderna på en relativt konstant nivå. Kommu-nernas totala kostnader för väghåll-ningen i fasta priser per löpmeter väg ökade något mellan 1997 och 1998. 1999 skedde ingen större för-ändring medan de ökade kraftigt 2001.

Den procentuella fördelningen mellan kostnadsslagen har i stort sett varit densamma under de år som Kommunförbundet har samlat in statistik. ”Investeringskostnaden” för 2001 kan inte redovisas på grund av ett fel i enkätens svarsformulär. Vinterväghållningen stod 2001 för 27 % följd av gatubelysningen med cirka 24 % av den totala kostnaden. De övriga kostnaderna inkluderar beläggningsunderhåll, barmarks-renhållning, dagvattenavledning, konstbyggnader, trafiksignaler, trafi-kanordningar och gröna ytor.

Det är kostnaderna för vinterväg-hållning och beläggningsunderhåll

91 92 93 94 95 96 97 98 99 2001

10

20

30

40

50

60

70

80ton salt/år

Kommunernas saltförbrukning 1991–2001

91 92 93 94 95 96 97 98 99 2001

1

2

3

4

5mdkr

D&U-kostnader 1991–2001

91 92 93 94 95 96 97 98 99 2001

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100kr/löpmeter

D&U-kostnader per löpmeter 1991–2001

1�


som har varierat mest under perio-den. Övriga åtgärder har legat på en relativt jämn kostnadsnivå under perioden 1991-2001.

Vinterväghållning

De milda vintrarna i slutet av 80-talet och början av 90-talet gjorde att kostnaderna för vinterväghåll-ningen minskade och låg på för-hållandevis låga nivåer under ett antal år. Under åren 1993–1996 ökade dock kostnaderna för vinter-väghållningen med totalt 13 %. Under 1997 minskade de med 11 % och 1998 ökade kostnaderna för vin-terväghållning igen med hela 32 %.

91 92 93 94 95 96 97 98 99 2001

200

400

600

800

1000

1200mkr/år

Vinterväghållning 1991–2001

91 92 93 94 95 96 97 98 99 2001

200

400

600

800

1000

1200mkr/år

Beläggning 1991–2001

Under 1999 och 2001 låg kostna-derna kvar på ungefär samma nivå som 1998.


Kostnaderna för barmarksrenhåll-ning har varierat kraftigt under denna tioårsperiod. Mellan 1991 och 1995 minskade dessa kostnader med hela 36 % men har därefter stadigt ökat och 2001 var de 42 % högre än 1995.


Kostnaderna för beläggningsunder-håll har de senaste åren legat på en betydligt lägre nivå än tidigare. Mellan 1993 och 1995 minskade kostnaderna för beläggningsunder-håll med drygt 14 %. 1996 ökade dock kostnaderna och fortsatte att öka 1997. 1997 låg kostnaderna för beläggningsunderhåll 4 % under 1993 års nivå. Under 1998 minskade kostnaderna marginellt. 1999 ökade kostnaderna med 9 % och 2001 öka-de de med ytterligare 12 %.

Kostnaderna i förhållande till be-läggningsunderhållets omfattning har varierat under åren beroende på bland annat det ekonomiska läget i kommunerna. Under 1998 minskade kostnaden något, men låg i stort sett på samma nivå som 1997. Samtidigt ökade den underhållna ytan. Under 1999 och 2001 ökade såväl kost-naderna som andelen belagd yta ganska mycket.

Gatubelysning

Kostnaden för gatubelysning re-presenterade 2001 en fjärdedel av de totala drift- och underhållskost-naderna.

1�


91 92 93 94 95 96 97 98 99 2001

200

400

600

800

1000

1200mkr/år

Belysning 1991–2001

Denna kostnad har varierat under perioden. Skillnaden mellan högsta och lägsta kostnad är 30 %. Lägsta kostnaden hade kommunerna 1993 och 1995 (848 mkr) och den högsta 1991 (1 105 mkr). 1995 minskade kostnaderna med 7,3 %. Under 1996 ökade kostnaderna igen och fortsat-te att öka till 1999 då de uppgick till 998 mkr. Under 2001 vände trenden och kostnaderna sjönk med 1 %, till 989 mkr.

1�


Som tidigare nämnts återfinns de kommunvisa uppgifterna på Inter-net. Gå till Svenska Kommunför-bundets webbplats www.svekom.se. Välj där ”Kommunal teknik” och ”Nyckeltal”. Då kommer ni till en-kätsystemets startsida. Den som vill göra egna jämförelser klickar här på ”Väg”.

På redovisningssidan kan man i princip utan inskränkningar göra önskade sökningar och jämförelser. Sökresultat kan även enkelt kopie-ras och t ex klistras in i ett excel-ark för egen bearbetning.

Anm. En nolla (0) i tabellerna bety-der noll, till exempel ”inga trafikljus finns i kommunen”. ”US” betyder att uppgift ej lämnats.

Var finns de kommunvisa uppgifterna om kost-nader och mängder inom väghållningen 2001?

1�


Säkerheten i resultaten

Mycket tyder på att det inte varit helt lätt för kommunerna att redo-visa de efterfrågade uppgifterna på önskat sätt. Detta kan t ex bero på någon eller några av följande faktorer:

• Man har dålig kunskap om hur stora ytor man sköter.

• Säkra kostnadsuppgifter saknas, vilket innebär att kommunerna inte kunnat särredovisa kostna-derna för de olika delverksam-heterna.

• Kommunerna har haft svårt att fördela kapitalkostnader och administrativa kostnader för olika delverksamheter.

• Det finns ingen enhetlig konto-plan. Kommunerna samredovisar delverksamheterna på olika sätt. T ex samredovisas träd, häckar, buskar och rabatter i vissa fall, medan andra samredovisar, som önskat, enbart häckar och buskar.

Definitioner

För att underlätta jämförelser mellan olika kommuner och skapa en en-hetlig nomenklatur bygger enkäten på de definitioner som beskrivs i Funktionella Parker (Svenska Kommunförbundet 1995) och Sköt-selmanual för utemiljö (Movium — Sveriges Lantbruksuniversitet Gröna Fakta nr D3). Definitionerna redovisas i bilaga 1.

Anlagda parker och naturmark

Av de kommuner som besvarat enkäten har Malmö störst areal anlagd park, följd av Göteborg och Linköping. Dock har många av de större kommunerna, däribland Stockholm, inte lämnat några upp-gifter om sin parkskötsel. I fråga om naturmark har Halmstad redovisat den största arealen, med Falun och Alingsås på andra respektive tredje plats.

Kommunernas parkskötsel – mängder

Tabell 4. Kommunala parkarealer fördelade på skötselytor

Parktyp Yta Del av anlagd park Del av total parkyta (mkvm) (procent) (procent)

Anlagd park 282,8 39,6• Gräsmattor 205,9 72,8 28,8• Häckar och buskar 26,6 9,4 3,7• Rabatter 0,6 0,2 0,08• Markbeläggningar 36,5 12,9 5,1• Vattenanläggningar 4,2 1,5 0,6• Markutrustning 7,4 2,6 1,0

Naturmark 432 60,4Total parkyta 714,8 100

�0


Av kommunernas sammanlagda uppskattade parkyta om 715 milj kvm utgör de anlagda parkerna 40 % och naturmarkerna 60 % av arealen. Som jämförelse kan nämnas att statens, det vill säga Byggnads-styrelsens och Försvarets parker uppgår till 20 respektive 25 milj kvm, landstingens till ca 30 milj kvm och Svenska Kyrkans till 50 milj kvm (Stad & Land 1990:82 och 1987:60). Arealuppgifterna för stat, landsting och kyrka är mycket osäkra, och ska därför tolkas som storleksordningar.

Kommun,anlagd park

Kommun,naturmark

50

100

150

200

250

300

350

400

450milj kvm

283milj kvm(40 %)

Ytor parkmark

432milj kvm(60 %)

Prydnadsgräs Bruksgräs Högvuxet gräs Ängsmark

20

40

60

80

100

120

140milj kvm

9(4 %)

Gräsytor

112(55 %)

63(30 %)

22(11 %)

Totalt: 206 milj kvm

Gräsytor

Av kommunernas 206 milj kvm gräsytor utgör bruksgräsmattorna den största andelen, 55 %. Där-efter följer högvuxet gräs (30 %), ängsmark (11 %) och prydnadsgräs (4 %). Gräsytorna utgör 72,8 % av den sammanlagda anlagda parka-realen och är därmed den största enskilda delen.

Häckar och Buskar

Det finns sammanlagt cirka 27 milj kvm häck- och buskytor i Sveriges kommuner, varav prydnadsbuskar står för 14 %, bruksbuskage för 81 % och klippta häckar för 5 %. Av de kommuner som lämnat uppgif-ter har Malmö störst buskyta (887 900 kvm) följd av Halmstad (813 400 kvm) och Helsingborg (762 400 kvm).

Träd

Kommunerna ansvarar för totalt ca 885 000 st träd. Av de redovisande kommunerna har Malmö och Halm-stad flest träd. Halmstad och Burlöv har flest träd per invånare.

Rabatter

Rabatter indelas i två huvudgrupper. Dessa är vår- och sommar-blommor med och utan urnor, samt rabatter med perenner och rosor. Kommunerna har ca 26 000 st ur-nor med vår- och sommarblommor utsatta. Östra Göinge, Arjeplog och Oxelösund har flest urnor per invå-nare. Den totala rabattytan är cirka 583 000 kvm, varav rabatter med vår- och sommarblommor utgör 22 % och rabatter med perenner och rosor resterande 78 %.

�1


Markbeläggningar

I begreppet markbeläggningar ingår grus-, asfalt-, sten- och plat-tytor inklusive bollplaner som finns på parkmark. 36 milj kvm av den anlagda parkens yta består av mark-beläggningar, vilket motsvarar 13 % av den anlagda parkytan.

Vattenanläggningar

Med vattenanläggning avses bland annat plaskdamm, prydnads-damm, brygga och strandskoning. Badanläggningar redovisas under övriga skötselkostnader. Kommu-nerna underhåller ca 4,2 milj kvm vattenanläggningar, vilket utgör 1,5 % av kommunernas totala areal an-lagda parker. Malmö, Helsingborg och Växjö har uppgivit de största arealerna av de svarande kommu-nerna.

Lekplatser och övrig markut-rustning

Markutrustning delas upp i två huvudgrupper. Dessa är lekplatser med tillhörande mark och utrust-ning samt övrig markutrustning. Kommunerna ansvarar för och sköter ca 12 900 lekplatser. Av de svarande kommunerna har Växjö flest med 873 följt av Göteborg (450 st) och Lidingö (270 st). Växjö, Lidingö och Sala har flest lekplatser per invånare. Markutrustningarnas totala ytor uppgick till 7,4 milj kvm.

Städning och snöröjning

Under 2001 städade kommunerna ca 294 milj kvm och snöröjde ca 9 milj kvm parkyta. Kostnaderna för detta belastade parkbudgeten.

Belysning

Antalet lyktor som finns inom park-verksamheten och därmed borde belasta parkbudgeten har inte kun-nat uppskattas 2001 på grund av alltför dåligt underlag. De flesta kommuner uppger att de redovisar parkbelysningen inom ramen för gatubudgeten.

Median: 9,38 kvm/inv

Antal svar: 53

Yta med markbeläggning

0 5 10 15 20 25 30 35

2

4

6

8

10

12

14

procent

��


Totala skötselkostnader

De totala skötselkostnaderna avser samtliga drift- och underhålls-kostnader. Dessutom inkluderas samtliga övriga kostnader som kan knytas till parkskötseln, dvs ad-ministration, lokaler, projektering, underhålls- och kapitalkostnader för fordon, maskiner, inventarier etc.

Däremot ingår inte kapitalkostna-der för mark och parkanläggningar, kostnader för OSA (offentligt skyd-dade anställda), för beredskapsan-ställda (ALU) samt för de politiska (beställar) nämnderna.

2001 uppgick de totala skötselkost-naderna till 1 452 mkr. Av dessa utgjorde 1 326 mkr kostnader för an-lagda parker och 126 mkr kostnader för naturmark. Detta ger en genom-snittlig kostnad per kvadratmeter av 4,69 kr för anlagda parker och 0,30 kr för naturmark. Enligt 1999 års redovisning var denna kostnad 4,61 respektive 0,28 kr/kvm räknat i 2001 års penningvärde. Det verkar

Kommunernas parkskötsel – kostnader

Anlagd park Naturmark

200

400

600

800

1000

1200

1400Kostnader för parkmark

1 326mkr

126 mkr40 %

60 %

Ljus stapel: kostnad

Mörk stapel: andel av yta

50

100

150

200

250

300

350 25,6%

12,7%11,8%

8,6%

6,0%

3,3%

7,2%

0,2%

7,4%5,8%5,1%

0,1%

6,2%

Skötselkostnader för anlagda parker

Tabell 5. Skötselkostnadernas fördelning på åtgärder i parkverksamheten

Kostnad (mkr) Kostnad per yta (kr/kvm) Kostnad per enhet (kr)

Gräs 340 1,65Häckar och buskar 169 6,36Rabatter 156 267,76Träd 114 129 kr/trädMarkbeläggningar 80 2,18Vinterväghållning 44 4,93 Renhållning och städning 95 0,32Konstnärlig utsmyckning 3 1 823 kr/konstverkLekplatser 98 13,14 7 592 kr/lekplatsÖvrig markutrustning 77 7,43Vattenanläggningar 67 15,86Belysning 1 Övriga skötselkostnader 82Summa 1 326

�3


alltså som om kommunerna satsade något mer på parkskötseln under 2001 än under 1999. Den totala kost-naden per invånare uppskattas till cirka 157 kr.

Av svaren framgår att 91 % av den totala skötselkostnaden läggs på an-lagda parker vilka står för 40 % av den totala ytan.

Fördelning av skötselkostnader för anlagda parker

Hur kommunernas skötselkostna-der för anlagda parker fördelade sig 2001 redovisas i tabellen och dia-grammet till vänster.

Hur sker jämförelsen mellan kommunerna

För att kommunerna lättare ska kunna jämföra sig med varandra innehåller rapporten diagram som visar på skillnader i kommunernas kostnader för olika åtgärder i park-verksamheten.

Kommunernas kostnader redovisas främst enligt följande principer:

• kr/kvm

• kr/invånare • kr/invånare i olika kommuntyper • kr/invånare i olika växtzoner

För vidare definition av olika kom-muntyper och växtzoner, se bilaga.

Totala skötselkostnader för anlagda parker

Som framgår ovan var den totala skötselkostnaden för anlagda par-ker 1 326 mkr 2001. Medelvärdet var 4,69 kr/kvm och medianvär-det 4,44 kr/kvm med variationer från 1,10 till 15,72 kr/kvm. Den genomsnittliga skötselkostnaden per invånare var 148 kr medan

medianvärdet låg på 143 kr med variationer mellan 8,67 och 467,66 kr/inv. Vid en jämförelse finner man att kommunerna i genomsnitt läg-ger ca tre gånger så mycket pengar på väghållningen (401 kr/inv inkl belysning och enskild väghållning) som på parkskötseln. Skötselkostna-derna varierar dock mycket mellan olika typer av kommuner. Storstads-kommunerna lägger ned avsevärt mycket mer pengar per invånare på parker än landsbygdskommunerna. Eftersom klimatet och parkernas struktur varierar inom landet, har vi också studerat kostnaderna i olika växtzoner. Sju av de tio kommuner som har de högsta totalkostnaderna för anlagda parker per invånare lig-ger i zon 1, dvs i landets sydligaste delar.

Gräsytor

Den totala kostnaden för kommu-nernas skötsel av gräsytor har upp-

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 15,5

2

4

6

8

10

12

kr/kvm

Median: 4,44 kr/kvm

Antal svar: 70

Skötselkostnad för anlagda parker per kvm

��


skattats till ca 340 mkr, vilket ger en genomsnittlig kostnad av 1,65 kr/kvm.

Kommunernas kostnader för gräsy-tor varierar högst väsentligt bero-ende på vald grästyp. Som framgår av tabellen nedan kostar skötseln av bruksgräsmattor mest (251 mkr) medan prydnadsgräsmattor har den högsta kostnaden per kvadratmeter (3 kr/kvm).

Häckar och Buskar

Kostnaderna för häckar och buskar uppskattas i årets undersökning till ca 169 mkr. Av dessa kostnader är prydnadsbuskarnas andel 30 mkr (18 %), bruksbuskarnas 125 mkr (74 %) och klippta häckar 14 mkr (8 %). Den genomsnittliga kostnaden per kvadratmeter för häckar och buskar är 6,36 kr med variationer mellan 0,41 och 164 kr/kvm.

Träd

Att sköta de ca 885 000 träden i kommunerna kostar sammanlagt 114 mkr, vilket motsvarar ca 129 kr per träd. 1999 var kostnaden i 2001 års penningvärde 127 kr per träd.

Tabell 6. Kostnader för olika grästyper

Grästyp Kostnad Andel Kostnad Variationer (mkr) (kr/kvm) (kr/kvm)Prydnadsgräs 26 8 % 3,01 0,60–48,56Bruksgräs 251 74 % 2,23 0,58–11,67 Högvuxna gräsytor 45 13 % 0,72 0,04–2,30Äng 19 6 % 0,86 0,10-6,98

0 50 100 150 200 250 300 350 450

2

4

6

8

10

12

14

kr/kvm

Median: 144,05 kr/inv

Antal svar: 76

Skötselkostnad för anlagda parker per inv

1

2

3

4

5

6

7

8

9

0

50

100

150

200

250mörka stapeln = kr/kvm ljusa stapeln = kr/inv

Skötselkostnad i kommunkategorier

��


Rabatter

De sammanlagda kostnaderna för rabatter med vår- och sommarblom-mor och rabatter med perenner och rosor uppgick till ca 156 mkr. Kva-dratmeterkostnaden är i genomsnitt ca 268 kr. Rabatter med vår och sommarblommor (utgör 22 % av to-talytan rabatter) kostar 126 mkr vil-ket är 81 % av den totala kostnaden för rabatter. Motsvarande kostnad för rabatter med perenner och rosor (78 % av totalytan rabatter) är 30 mkr. Kostnaden per kvadratmeter för rabatter med vår- och som-marblommor är ca 1 014 kr och för rabatter med perenner och rosor ca 66 kr.

Markbeläggningar

Kommunernas kostnader 2001 för markbeläggningar har beräknats till 80 mkr. Den genomsnittliga kostnaden per kvadratmeter är 2,18 kr och medianvärdet 2,81 kr/kvm. Skillnaderna är stora kommunerna emellan. Den högsta redovisade kostnaden är 25,96 kr/kvm medan den lägsta är 0,64 kr/kvm.

Vattenanläggningar

Att sköta kommunernas vatten-anläggningar kostar knappt 67 mkr och medelvärdet uppgår till 15,86 kr/kvm.

Markutrustning

Antalet kommunala lekplatser upp-skattas till ca 12 900 st. Kostnaden för att sköta dessa uppskattas till 98 mkr, vilket ger en genomsnittlig

kostnad om 13,14 kr/kvm och 7 592 kr/st. Mediankommunen har spen-derat 7 196 kr per lekplats!

Kostnaderna för övrig markutrust-ning, till exempel cykelställ, pap-perskorgar, hundlatrinkärl, staket, räcken och utemöbler uppgår till ca 77 mkr.

Konstnärlig utsmyckning

Antalet konstverk som kommu-nerna (exklusive Stockholm och Göteborg) sköter och underhåller uppskattas till ca 1 480 st. Kostna-den för dessa uppskattas till ca 2,7 mkr. Den genomsnittliga under-hållskostnaden per konstverk upp-gick således till knappt 1 823 kr.

Eftersom Stockholm och Göteborg, som innehar en mycket stor andel av den totala konstnärliga utsmyck-ningen, inte lämnat några uppgifter vare sig i år eller tidigare är en kor-rekt uppskattning i princip omöjlig att göra.

0 5 10 15 20 25 30

2

4

6

8

10

tkr/anl

Median: 7 196 kr/anläggning

Antal svar: 72

Skötselkostnader för lekplatser

��


Övriga skötselkostnader

Under kategorin övriga skötselkost-nader faller åtgärder som skötsel av isbanor, motionsspår, kälkbackar, vinterlekutrustning, badanläggning-ar, djurhållning, hundrastplatser, julgranar och klottersanering. Kom-munernas samlade kostnader för dessa verksamheter beräknas 2001 ha uppgått till ca 82 mkr.

Renhållning och städning

Kostnaderna för att städa de kom-munalt anlagda parkerna uppgick till ca 95 mkr. Den genomsnittliga kostnaden per kvadratmeter var 32 öre och medianvärdet 29 öre/kvm. Den lägsta redovisade kostnaden per kvadratmeter är 6 öre och den högsta 2,90 kr.

Snöröjning

2001 var totalkostnaderna för snö-röjning inklusive sandupptagning ca 44 mkr. I många kommuner ingår dock inte kostnaden för snöröjning i parkbudgeten.

Belysning

Kostnaderna för den belysning som kommunerna 2001 låtit belasta parkbudgeten har uppskattats till endast ca 1 mkr. Kostnadsuppgiften är dock mycket osäker eftersom ganska få kommuner har uppgett någon kostnad. Även när det gäller kostnader för belysning är det van-ligt att de inte ingår i parkbudgeten.

0 10 20 30 40 50

5

10

15

20

25

kr/inv

Median: 8,47 kr/inv

Antal svar: 85

Kostnader för renhållning per inv

��


2000

4000

6000

8000

10000

12000kr/inv

Jämförelse mellan verksamheter

Jämförelsen i diagrammet ovan visar nettokostnad, alltså kostnader minus intäkter för respektive verk-samhetsområde. Nettokostnader omfattar inte den affärsmässiga delen utan bara den skattefinansie-rade.

��


Som tidigare nämnts återfinns de kommunvisa uppgifterna på Inter-net. Gå till Svenska Kommunför-bundets webbplats www.svekom.se. Välj där ”Kommunal teknik” och ”Nyckeltal”. Då kommer ni till en-kätsystemets startsida. Den som vill göra egna jämförelser klickar här på ”Park”.

På redovisningssidan kan man i princip utan inskränkningar göra önskade sökningar och jämförelser. Sökresultat kan även enkelt kopie-ras och t ex klistras in i ett excel-ark för egen bearbetning.

Anm. En nolla (0) i tabellerna bety-der noll, till exempel ”det finns inga lekplatser”. ”US” betyder att upp-gift ej lämnats.

Var finns de kommunvisa uppgifterna om kost-nader och mängder inom parkskötseln 2001?

��


Vägverket 2001, Årsredovisning 2001

Svenska Kommunförbundet 1998, Kommunernas Väghållning 1997, Kommentus.

Svenska Kommunförbundet 1999, Kommunernas väghållning och parkskötsel 1999, Kommentus.

Dahlin, Anders 1987, Grönyteförvaltningens organisation – Stad & Land 1987:60, Movium.

Hansson, Lennart 1990, Grönsektorns organisation – Stad & Land 1990:82, Movium.

Källförteckning

Lövkvist, Karl 1995, Vad kostar parken? – Stad & Land 1995:131, Mo-vium.

Movium 1989, Skötselmanual för utemiljö – Gröna Fakta D3.

Movium 1990, Storskifte morgondagens skötselorganisation – Gröna Fakta E2.

Svenska Kommunförbundet 1998, Funktionella Parker, Kommentus.

Svenska Kommunförbundet 2001, Vad kostar verksamheten i Din kommun?

30


funktioner för lä, rumsavgränsning och för lek. De har ofta prydnads-värden som blomning m m.

Friväxande häckar är buskar av samma sort och med högst två rader i bredd. Sköts för att i första hand fungera som avgränsning.

Buskfält är sidoytor och restytor där buskarna i första hand används för utfyllnad, dvs för att täcka ytan och där buskarna inte har någon annan specifik funktion.

Träd

Park- och prydnadsträdär enskilda träd eller trädgrupper som omges av gräs eller plante-ringar. Finns i gatu-, torg-, park- och bostadsmiljöer.

Gatuträdbetecknar träd som står i hårdgjorda ytor, t ex vid gator, på torg, gårdar eller platser. Varje enskilt träd är viktigt för helhetsintrycket och kräver särskild omsorg, bl a därför att träden omges av hårdgjorda ytor.

Rabatter

Rabatter med vår- och sommar-blommorbetecknar växter som planteras ut årligen.

Rabatter med perenner och rosorPerenner är fleråriga örter och gräs som sköts för att ge god blomning och andra skönhetsvärden.

Med rabattrosor avses polyantha och storblommiga rosor som ska ge rik blomning.

Gräs

Prydnadsgräsmattabetecknar en gräsmatta som i första hand har prydnadsvärde och som inte är avsedd att användas för lek, bollspel m.m. Ska vara frisk, grön, tät, ogräsfri, välvårdad och inte uppvisa några skador.

Bruksgräsmattabetecknar robusta gräsytor i parker, bostadsområden m.m. Är avsedd för och ska tåla att användas för lek, bollspel, vistelse osv. Ska dessutom ha ett vårdat utseende.

Högvuxen gräsytabetecknar sidoytor och restytor där man i första hand vill ha en yta som sköts med liten resursinsats, men som ändå inte har ett ovårdat utseende. Inte avsedd att användas annat än tillfälligtvis.

Ängbetecknar ytor som främst ska ge en vacker ört- och gräsväxtlighet. Mera naturpräglade ytor som ger annorlunda biotoper för växter och djur. De sköts så att blomning och återväxt gynnas. Ej avsedda för lek och spel före slåttern.

Buskar

Prydnadsbuskarbetecknar buskar i anläggningar som i första hand har ett skönhets-värde, dvs har vacker blomning, växtsätt, bladverk etc. De kan stå ensamma eller växa i grupp.

Bruksbuskage inklusive friväxande häckar och större buskfältBruksbuskage är buskar som har

Bilaga 1. Några definitioner av förekommande begrepp

31


Markbeläggningar

betecknar ytor av grus, asfalt, sten och plattor, inklusive bollplaner på naturmark.

Vattenanläggningar

är dels vatten med växter och djur och dels behandlat vatten. Behand-lat vatten är vatten avsett för lek och prydnad och som behandlats med klor och/eller andra kemikalier.

Markutrustning

är utrustning som används för att komplettera funktionerna hos övriga skötselprodukter. I redo-visningen har markutrustning delats upp i lekplatser och övrig markutrustning.

Växtzoner

Orter med likartade växtförhållan-den. I Sverige finns det åtta olika zoner med zon 1 längst söderut och zon 8 längst norrut. Även inom kommunerna kan det finnas olika växtzoner. I de fall två eller flera växtzoner finns representerade i en och samma kommun, har kom-munen ”placerats i” den zon som dominerar geografiskt i kommunen. Vi har i vår undersökning använt oss av Riksförbundets Svensk Träd-gård definitioner av växtzoner.

Olika kommuntyper enligt Kommunförbundets kommun-gruppsindelning

StorstäderKommuner med en folkmängd som överstiger 200 000 invånare.

FörortskommunerUtpendling görs av minst 50 % av

nattbefolkningen och det vanligaste utpendlingsmålet är en storstad.

Större städerKommuner med 50 000–200 000 invånare. Högst 40 % av nattbefolk-ningen är sysselsatt inom industri-sektorn.

Mellanstora städerKommuner med invånarantal mel-lan 20 000 och 50 000. Tätortsgraden överstiger 70 % och högst 40 % av nattbefolkningen är sysselsatt inom industrisektorn.

IndustrikommunerKommuner där minst 40 % av natt-befolkningen är sysselsatt inom industrisektorn.

LandsbygdskommunerKommuner med mindre än 70 % tätortsgrad och med minst 6,4 % av nattbefolkningen sysselsatt inom jord- och skogsbrukssektorn.

GlesbygdskommunerKommuner med färre än 20 000 invånare och färre än 5 invånare per kvadratkilometer.

Övriga större kommuner Övriga kommuner med mellan 15 000 och 50 000 invånare.

Övriga mindre kommuner Övriga kommuner med färre än 15 000 invånare.

3�


RSTs zonkarta över Sverige


Kostnader, mängder och nyckeltal

Fler exemplar kan beställas på tfn 020-31 32 30 eller fax 020-31 32 40

ISBN 91-7289-135-1

SVENSKAKOMMUNFÖRBUNDET

parkskötsel

parkskötsel

Kostnader, mängder och nyckeltal

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

väghållningKommunernas

och

2001

7289 135 1

Documents