208

T i d s k r i f T f ö r s k o g s a k a d e m i k e r n a Årgång 22

Ur innehållet:

>> Råd på examensceremoni: Avsluta dina studier – ta examen!

>> Internationella perspektiv – världskongress, temadag och KSLA-rapport

>> Skogs-EM med svenska medaljörer

Skogsakademikern 2/08 2

nya medlemmar – välkomna!Nya medlemmar i Naturvetare förbundet/delförbundet Skogs akademikerna från 3 april till 7 juli 2008.

maria andersson jägmästarstuderande anders arnell jägmästareJoakim Björnehall Jägmästare Hans djurberg jägmästareLisa edvardsson jägmästarstuderande ambjörn forslund jägmästarstuderande Thorsten gansing jägmästare sofia grönberg jägmästare Camilla göthesson jägmästare simon Halling jägmästarstuderande Christopher Hallström skogsteknikerstuderande emma Holmström jägmästare anders Hägerström jägmästarstuderande Tomas Johannesson skogsakademikerHenrik Johansson jägmästarstuderande sara Lindstedt skogsmästare elin Lindström jägmästarstuderande stefan Lindström jägmästare Jonas Lundström jägmästare Johan oskarsson jägmästareanders sahlin skogsingenjör Linda svedberg jägmästarstuderande gabriel Ternström jägmästarstuderande susanne Wiik jägmästarstuderande

skogspropositionen klubbadi förra skogsakademikern refererade vi skogspropositionen En skogspolitik i takt med tiden. den är nu antagen av rikdagen.

Den 16 juni fattade rikdagen beslut i enlighet med propositionen. Skogsvårdslagens så kallade por-talparagraf kompletteras för att avspegla skogens roll som en förnybar resurs. Ett nytt skogsmarks-begrepp införs också. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2009.

Roger Berggren var sekreterare i Skogsut-redningen, som lade fram sitt slutbetänkande i oktober 2006. Under våren var han föredragande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott, och ar-betade med skogspropositionen på dess väg genom riksdagens beslutsprocess. Han kommenterar:

– Propositionen innebär egentligen ingen betydande förändring av den skogspolitik som rått sedan den mer omvälvande reformering som be-slutades 1993. Beredningen i riksdagen har därför varit okomplicerad.

kersTin diamanT

Jägmästare Björn Hånell

är professor vid institu-

tionen vid institutionen

för skogens ekologi och

skötsel. Björn är styrel-

seledamot i delförbun-

det skogsakademikerna.

det händer i Umeå

Världskongress kring skogen och klimatetskogen spelar en stor roll när det gäller att

möta och bemöta klimatförändringarna.

i slutet av augusti står Umeå värd för en

stor internationell forskarkonferens på

detta tema.

Konferensen, som har titeln The 2008 Forest Adaptation Conference, anordnas av IUFRO (The International Union of Forest Research Organiza-tions), FAO och SLU.

– Konferensen bygger på en stenhård gallring av nya forskningsresultat från hela världen med inriktning på skogens skötsel och hälsa. Den kom-mer hålla världsklass och ge en glimrande möj-lighet att på hemmaplan få insikter i den globala kärnfrågan hur skogarna och skogsskötseln ska anpassas till klimatförändringarna, berättar Björn Hånell, som är intiativtagare till och till stor del ansvarig för arrangemangen.

Björn Hånell säger att konferensen lika väl kunde hamnat i New York, Sydney eller Rom.

– Men nu genomförs den i Umeå och vi kommer att göra allt för att arrangemangen ska klaffa.

Konferensen hålls den 25–28 augusti. Det går att anmäla sig fram till 11 augusti, även om hotellrum inte längre kan garanteras.

kersTin diamanT

mer information och anmälan, se www. forestadaptation2008.net.

ska du anställa?

annonsera hos naturvetareförbundet. se vidare www.naturvetareforbundet.se, rubriken annonsörer.du kan också beställa riktade utskick till skogsakademiker.

Skogsakademikern 2/083

Redaktörens ruta

sidan sex–åtta sidan fyra sidan tio

innehåll 208

redakTör kerstin diamant tel. 08-466 24 57, kerstin.diamant@naturvetareforbundet.se, ansVarig UTgiVare Åke Barklund förBUndskansLi Box 760, 131 24 nacka tel. 08-466 24 80 (vx), fax 08-466 24 79, www.naturvetareforbundet.seordförande deLförBUndeT skogsakademikerna Åke Barklund tel. 08-590 846 06 aake.barklund@telia.comredakTionsrÅd malin von essen skogssällskapet, Björn Lyngfelt sCa forest Products, Lotta möller Jordbruksdepartementet, Hasse Bengtsson skogsstyrelsen

annonser Jeanette duvert, tel. 08-466 24 86 jeanette.duvert@naturvetareforbundet.seannonspriser 2008: Baksidan (helsida) 10.300:- omslag ii och iii 8.700:-, 1/1-sida 7.500:-, 1/2-sida 4.500:-, 1/4-sida 2.700:-, 1/8-sida 1.800:-

för osignerat material svarar redaktören. eftertryck medges om källan anges. för insänt ej beställt material ansvaras ej.issn 1402-747X Tryckeri norra skåne offset, Hässleholm

omsLagsBiLden: avgående skogsmästarkursen, 05/08 i skinnskatteberg samlad till traditionell avslutningsfotografering. se artikel s. 8. foto: anna-stina karlsson..

Världskongress kring skogen och klimatet 2

skogspropositionen klubbad 2

Välkomna nya medlemmar! 2

Ledaren Var ska vårt fokus ligga? 4

Hallå erik, vad är aktuellt? 5

examensceremoni i Umeå 6–8

kursavslutning i skinnskatteberg 8

Projektet Gloalize anordnade iinternationell temadag 9

ksLa-rapport om skogsakademiker och internationellt arbete 9–10

Jägmästarnas förenings årsmöte 10

notise 11

skogs-em i orientering 12

foto: Jannis Politidis

engagemangI den här tidning finns många gruppbilder. Det är bilder från examenceremoni, kursavslut-ning, internationell temadag, styrelsemöte och idrottstävling. De vinner kanske ingen fototäv-ling, dessa bilder, men de ger en ögonblicksbild av en del av all den aktivitet och det engagemang som finns bland skogsakademiker..

Examen och kursavslutning är också ett slags skördetid, studenter skördar frukten av träget stu-diearbete. Roligt att den skogliga arbetsmarknaden fortfarande är så god. Att det finns många vägar att välja, det ger flera artiklar i den här tidningen besked om.

Den här tiden, detta skrivs den 28 juli, är det skördetid, också för oss hobbyodlare. Hallon, vinbär, potatis och squash, vilken lycka de ger. För egen del ser jag fram emot semestern, som i år ligger helt i augusti. Det känns mycket trevligt, egentligen den bästa månaden att vara ledig.

Många har medverkat i denna tidning. Ett tack till er. Och alla läsare önskas en skön fortsättning på sommaren, antingen ni återgått till jobb och studier eller har semester kvar.

kersTin diamanT

Skogsakademikern 2/08 4

Var ska vårt fokus ligga?

Ledaren

i

Ett nytänt engagemang för de internationella frågorna krävs ...”

martin Jonsson läser

tredje året på jägmäs-

tarprogrammet. Han är

en av studentrepresen-

tanterna i delförbundet

skogs akademikernas

styrelse.

dag reser allt fler reser jorden runt och många tillbringar gärna semes-tern på en ort långt hemifrån. Att åka till andra platser för att få ett avbrott

i sin vardag faller sig ganska naturligt. Men hur långt bort åker man egentligen? Många väljer resor med hotell där personalen kan en del svenska, man hör svenska från vart och vartannat rum och letar efter svenskt kaffe i restaurangen... Det är kul att åka bort, men inte att lämna de bekvämligheter som vi är vana vid.

Studenters framtidtroI Sveriges Radios P1 berättade föreläsaren och för-fattaren Fredrik Härén i juni om hur han uppfattar livsinställning och framtidstro bland människor i olika delar av världen. Och han gav en tänkvärd och till viss del deprimerande bild av hur vi i Sve-rige ser på vår tillvaro och framtid.

Under föredrag i Sverige och andra länder frå-gade han studenter hur de såg på sin framtid. Bara runt 30 procent av de svenska studenterna trodde att deras framtid skulle bli bättre. Resten tyckte att de har det som bäst idag.

När samma fråga ställdes till en liknande åhörar grupp från Sydkorea blev andelen svar den rakt motsatta. Cirka 70 procent av de sydkorean-ska studenterna trodde att de kunde få en bättre framtid. Och än mer expansiva utvecklingsländers studenter, som de indiska, gav honom ett enhälligt JA-svar på att de kommer få det bättre i morgon.

Har vi givit upp ambitionerna?Även om dessa siffror inte är vetenskapligt grun-dade ger de en ordentlig tankeställare. Inte konstigt att det går så jämförelsevis bra för andra delar av världen. Varför är vi så nöjda och tror att vi har nått toppen? Är det inte att ha gett upp ambitionen om att bli bättre, att kunna påverka, när vi inte tror att vi kan få det bättre i morgon än vad vi har det idag?

Ett stor debattämne i dag är hur vi ska handskas med vår miljö och de miljöproblem som vi män-niskor orsakar. Hur vi ska uppnå de mål som vi satt

i olika konventioner och fördrag, hur vi ska arbeta för att förbättra levnadssituationen för stora delar av jordens befolkning. Och hur vi ska stoppa den destruktiva cykel som många forskningsresultat visar på att vårt leverne genererar.

Alla dessa problemställningar berör oss och alla har vi en ståndpunkt i frågorna. Men vad nytta gör det att vi har en uppfattning om vi inte försöker jobba för att få det att gå åt det håll som vi vill?

Viktig internationell konferensDessa frågor är ytterst aktuella då The 2008 Forest Adaptation Conference hålls i Umeå i slutet av augusti, där IUFRO, FAO och SLU engagerar fors-kare från hela världen runt globala frågor om nya brukaralternativ, forskningsutveckling, utbildning, miljöhänsyn och skötsel av skog med avseende på klimatpåverkan.

Hur ska vi tackla dagens problem när alla på jorden påverkas av vad som sker? Vilka uppoffringar måste vi våga göra för att förbättra situationen i de-lar av världen som vi mest ser som exotiska resmål?

Var finns vi i dessa frågor? Skog och skogsskötsel handlar ju om människor. Hur tydliga är vi från svensk sida i debatten om hur skogsskötsel bedrivs och bör bedrivas för att vi ska få så bra förutsätt-ningar som möjligt att fortleva? Ska vi kanske lägga mer krut på att hjälpa andra att höja sin kun-skapsnivå än att fokusera så hårt på oss själva? Vi i Sverige har trots allt kommit väldigt långt på vägen om hur produktion och miljö att väga jämnt.

Visa engagemang och intresseVi kan inte bara sitta hemma och tycka. Ett nytänt engagemang hos oss i Sverige för de internationella frågorna krävs och kräver att vi visar intresse, att vi är duktiga och har något att komma med. Det betyder inte att vi måste gör underverk för att komma igång. Att börja med sig själv och sin egen inställning är en viktig början.

Engagemang kan växa till sig, men vi som har god kunskap om och syn på miljöhänsyn måste våga utnyttja det och gå från ord till handling! Och sprida kunskapen om vårt sätt att arbeta och använda naturtillgångar och naturens förutsätt-ningar på ett bra sätt. Inte bara i Sverige utan även ut till andra i världen.

marTin Jonsson

”

Skogsakademikern 2/085

i erik Palmqvist är

förbundssekreterare på

naturvetareförbundet

och verksamhetsan-

svarig för delförbundet

skogsakademikerna.

erik är skogsingenjör

med examen från sLU-

skogsmästarskolan år

2000.

foto: katarina Bengtsson

Hallå erik, vad är aktuellt?arbetsmarknaden för skogsakademiker är het, företagen annonserar flitigt. och det

fackliga samarbetet mellan naturvetareförbundet och agrifack fortskrider.

delförbundet skogsakademikernas styrelse på sammanträde tillsammans med agrifack skog den 13 maj. fr. v. runt

bordet: Åke Barklund, ordförande för skogsakademikerna, erik Palmqvist, naturvetareförbundets kansli, nilla

Thomson, anna Brockmark, martin Jonsson och karin Hofstedt, samtliga styrelseleda möter för skogsakademikerna

samt roland Byfalk, ordförande för agrifack skog.

förra numret kunde vi berätta om god arbetsmarknad för skogsakademiker. Därvidlag är läget detsamma nu på som-maren som det var tidigt i våras.

De skogliga arbetsgivarna ser ett minskat antal sökande per annons, det finns många jobb att välja på. Som tidigare är det främst virkesköpare och produktionsledare och motsvarande som söks, be-rättar Erik Palmqvist. Det är de sökandes marknad i stor utsträckning. Detta märks också på att vissa företag har svårt att hitta arbetskraft med relevant skoglig utbildning.

Fusion med Agrifack– På kansliet är Agrifacks och Naturvetareförbun-dets samgående en stor arbetsuppgift. 17 oktober är det viktiga datumet för det formella beslutet. Då håller Agrifack fullmäktige och Naturvetare-förbundet extra kongress. För den skogliga sidan innebär det att alla skogliga akademiker inom Saco samlas i en organisation och vi räknar med många samordningvinster, säger Erik Palmqvist som både är förbundssekreterare för Naturvetareförbundet och verksamhetsansvarig för delförbundet Skogs-akademikerna.

Samarbetet mellan delföreningen Agrifack Skog och delförbundet Skogsakademikerna fungerar sedan länge med gemensamma styrelsemöten.

– Där har vi redan hittat samverkan.

Sök bidrag från fondernaErik Palmqvist är den som förbereder besluten kring pengar från Porats fond och Kamratfonden. Han berättar att fondernas styrelser, som är de-samma som delförbundets styrelse, utom studen-ternas representant, beslutat att ansökan numera kan ske när som helst under året för att behandlas på nästkommande styrelsemöte, inte vid två fasta tillfällen, vilket gällt tidigare.

Medan von Porats fond är mest inriktad på stöd och uppmuntran till medlemmar i en socialt eller medicinskt svår situation har Kamratfonden en bredare inriktning på stöd i kamratfrågor och pro-fessionella sammanhang. Se utförligare presenta-tion i Skogsakademikern nr 3-07 och på www.naturvetareforbundet.se.

Ta ut examenSuget efter arbetskraft gör att många skogsaka-demiker, både jägmästare och skogsmästare, får jobb redan innan de tagit ut examen. Också Erik Palmqvist understryker hur viktigt att det är att ta ut examen (se även följande sidor).

– Jag vill verkligen rekommendera alla att se till att ta ut examen, även om man fått arbete. Det är viktigt för framtiden.

kersTin diamanT

Läs mer om den skogliga arbetsmarknaden: naturvetaren 4-08, skogs akademikern 1-08.

Skogsakademikern 2/08 6

d

råd vid examensceremoni

avsluta dina studier – ta examen! Vid en högtidlig ceremoni på sLU i april fick ett 40-tal jägmästare och skogliga

magistrar, de flesta från kurs 02/07, diplom för sin examen.

et kändes viktigt att få ett riktigt avslut på studierna.Det säger Fredrik Zethraeus, som tog initiativet att kalla ihop till examens-

ceremonin för kursen 02/07, som hölls den 26 april. Även studenter från några andra kurser deltog, sammanlagt ett 40-tal.

– Sista dagen på sista kursen våren 2007 var det bara ”tack och hej”.

Fredrik pekar på andra utbildningar där det är självklart att utbildningen slutförs med examen.

– Jag tycker man ska uppmärksamma dem som slutfört utbildningen. Branschen borde visa upp-skattning för en avlagd examen, exempelvis genom sin lönesättning.

Svag arbetsmarknad på 1990-taletI sitt tal beskrev Fredrik Forsén, Holmen Skog, hur arbetsmarknaden svänger.

– När jag gick på Skogis 1989 till 1993, hörde vi ofta hur företagen tidigare rekryterat studenter genom att anordna företagskvällar. Det var stark konkurrens om studenterna och många studenter var anställda innan de gick ut.

Men när det var dags för Fredrik Forséns kurs att ta examen fanns inte ett enda jobb att söka och många studenter från tidigare kurser drog ut på sina examensarbeten.

– Alla frågade sig hur detta skulle lösa sig.

Men ett till två år efter examen hade konjunkturen vänt och samtliga hade fått jobb, och det var få som sökte sig utanför branschen

– Konjunktur och generationsväxlingar inom företag kan få de mest oväntade effekter.

Våga byta jobb Fredrik Forsén talade också om vikten av att våga byta jobb. Den inställning som fanns kvar på 1990-talet, att det var ”snudd på majestätsbrott” att byta företag, tycks nu dessbättre vara borta.

– Unga moderna människor måste få pröva sig fram, innan de hittar inriktning som passar bra. Det finns inget mer förödande än fel person på fel plats. Har man spetsat in sig på en viss befattning inom, säg, femton år är det inte vettigt att ”sitta och vänta”. Se istället till att skaffa relevant bak-grund inom eller utom företaget.

Fredrik Forsén avslutade med att välkomna alla ut i en livskraftig bransch.

– Den lysande framtid är er.

En majoritet får jobb inom skogenNilla Thomson talade som representant för Na-turvetareförbundet och delförbundet Skogs-akademikerna. Hon visade med Naturvetare-förbundets statistik att av dem som avslutat sin utbildning de tre senaste åren så finns faktiskt 80–90 procent i skogsbranschen.

diplomutdelning. från vänster: Jonas andersson, martin Busk, martin Bäck, Jakob Bäckman, rickard dermer, anders eriksson, Jonatan eriksson,

Linnea forsmark, stefan forsmark, annelie fransson, sophia grape, Linda gruffman, fredrik gustavsson, kerstin Höglund och sophia innala.

foto: siv ZethraeusExamen

Skogsakademikern 2/087

forts. nästa sida

Uppåt 60 procent av de nyutbildade arbetar i privata skogsföretag – som skogsbolag och skogs-ägarföreningar. 20 procent finns på Skogsstyrelsen och andra statliga myndigheter, fem procent är an-ställda på universitet och högskolor och tre procent jobbar i kommuner. Två procent har startat egna företag och tre procent arbetar utomlands.

Sju procent studerar eller är arbetssökande.– Men fyra av tio jobbar i den direkta skogliga

produktionen, sade Nilla Thomson och fortsatte: – Många av er som är här idag jobbar med

virkesinköp. Det är okej men det behövs folk i hela förädlingskedjan från skog till industri: sågverk/massaindustri/värmeverk. Som jägmästare är man duktig inte bara på inköp utan också på logistik och mycket annat. Mitt råd är: Ta chansen att jobba i hela värdekedjan! Fastna inte!

Nilla Thomson pekade också på den starka svenska traditionen just inom skogsforskning, där vi på många områden faktiskt är bland de bästa.

Framgång i gränslandenNilla Thomson tillhör kurs 1981–85 och tog ut examen 1987. Hon arbetar i det nya Krishante-ringskansliet i Statsrådsberedningen. Kansliet ska bedriva omvärldsbevakning, analysera risk- och hot utveckling samt samordna Regeringskansliet vid en eventuell kris. Vägen till detta arbete har gått via 17 år med skogliga frågor inom Jordbruks-, sedan Närings- och senast Miljödepartementen.

– Och det var faktiskt jägmästarutbildningen som var entrébiljett dit, konstaterade hon.

– Till er då som – i likhet med mig – kommer att plöja gränslanden för den traditionella arbets-marknaden – ni gör det i hård konkurrens med många andra och det kommer att gå bra. Grat-tis till att ha valt en utbildning som ger så många arbetsmöjligheter!

Viktigt att ta examenNilla Thomson framhöll att det är viktigt att ta ut examen. Risken finns annars att stå utan formella meriter när drömjobbet infinner sig.

– Att ta ut examen är att bevisa att man har levererat ett resultat inom om utsatt tid. I inter-nationella sammanhang är en examen viktig, men även på en framtida inhemsk arbetsmarknad där konkurrensen om de lediga tjänsterna blir tuffare. Också i forskningssamhället är det av vikt ha klarat av de formella behörighetskraven, påpekade Nilla Thomson.

Hon delade också ut det internationella skogs-akademikermärket som Skogsakademikerna ger till dem som till dem som tar examen.

Råd inför utträdet på arbetsmarknadenBåde Fredrik Forsén och Nilla Thomson gav ett antal råd, bland annat dessa:

Nilla Thomson:Välj det som ni verkligen känner är viktigt!•Fortsätt att lära hela arbetslivet.•

foto: siv Zethraeus

dekanus Jan-erik

Hällgren delade ut arvid

Lindmans pris för bästa

examensarbete till Petter

Johansson, irina kero

och Johan Lundgren.

Utöver dessa tre, som

deltog i ceremonin, ut-

delades arvid Lindmans

pris till jägmästare

Patrik andersson och

skogsvetare Carl-

Johan Björklund samt till

skogsmästare magnus

Hakeman.

foto: siv Zethraeus

dekanus Jan-erik Hällgren delade ut diplom och nilla Thomson skogsakademikermärken till samtliga som avlagt examen från vänster: Lisa Jansson,

Petter Johansson, samuel Johansson, frida Johansson, Johan karlsson, Lars-erik kjellin, karl-Johan krekula, Veronica Linde, Johan Lundgren, mattias

morberg, nilla Thomson, dekanus Jan-erik Hällgren, daniel norberg, fredrik Persson, magnus Persson, oskar swahn och Johan renström.

Examen

Skogsakademikern 2/08 8

Ta chansen att jobba internationellt – även •vid arbete i Sverige. Utveckla gärna nya nätverk, men vårda de •befintliga.Välj en bra chef – eller skaffa en mentor.•

Fredrik Forsén:Rygga inte för utveckling men se till att •göra ett bra jobb där ni befinner er – gräv där ni står för stunden.

Forts. från föreg. sida

Högtid i skinnskatteberg

Flytta på er om ni inte kan få mer utveck-•ling och förlita er inte på egna eller andras fromma förhoppningar. Var djärva men inte dumdristiga. Är ni lika-•fullt dumdristiga, blir det förhoppningsvis till en erfarenhet i livet.Erfarenhet får man genom att begå misstag •– damm och trygghet samlas bara där det inte blåser.

kersTin diamanT

fakulteten för skogs-

veten skap representera-

des av bland andra

dekanus Jan-erik

Hällgren som gratule-

rade studenterna till ett

bra val av utbildning och

han såg en ljus framtid

för dem.

anna Beronius höll ett lyckönskningstal

till sina kurskamrater. anna jobbar på

pcskog i Älvdalen.

daniel norström delade ut skogsmästareförbundets stipendier för utlandsstudier till kristoffer

olerås, richard salomonsson och Carl-Johan Carlsson. också de har arbete: kristoffer på mark-

nadsavdelningen på aB karl Hedin, richard på sydved och Carl-Johan på skogssällskapet..

den 30 maj samlade skogsmästarkurs 05/08 till traditionsenlig examenshögtid till-

sammans med anhöriga, representanter för sLU och skogsnäringen.

vslutningsdagen inleddes med att Kristoffer Olerås pratade om sitt sista studieår, som han läst på University of Fredericton i Kanada. Han var mycket nöjd både med studierna på

Fredericton och med studiemiljön. Åhörarna fick del av många intressanta erfarenheter.

Nöjda studenter med jobbUtvärderingen av de tre studieåren på skogsmäs-tarprogrammet genomfördes som en gruppdiskus-sion med givna frågor.

Vid redovisningen framgick att de flesta är mycket nöjda med sina år på skogsmästarprogram-met och att arbetsmarknaden för skogsmästare är

lysande i dagsläget. Så gott som alla har fått ett adekvat arbete.

Den goda arbetsmarknaden är en orsak till att alltför få tagit ut sin examen – flera talare framhöll att det är viktigt att verkligen göra detta.

Högtid i kyrkanEfter utvärderingen serverades kall dryck vid herr-gårdstrappan och studenternas anhöriga anslöt. Avslutningsceremonin hölls i Skinnskattebergs kyrka, med tal och utdelning av stipendier.

Den officiella delen av examensdagen avslutades med att studenterna togs om hand av sina ”äldre-kursare” för fortsatt examensfirande.

TeXT & foTo: anna-sTina karLsson

a

Examen

Skogsakademikern 2/089

d

Globalize – projekt med internationellt perspektiv

globalize är ett studentintiativ kring behovet av ökad internationell kompetens hos

jägmästare. idén väcktes på ksLas seminarium i december, och initiativet togs av

skogshögskolans studentkårs internationella kommitté. studenterna inom projektet

sprider information och kontakter till sina studiekamrater.

Temadagen i maj var ett första arrangemang från gruppen. På bilden ses föredrags-

hållare och arrrangerande studenter, fr v: Louise von ehrenheim, emilie Westman, ord-

förande för studentkårens internationella kommitté och initiativtagare till globalize,

karin Jansson, Linda magnusson, Jenny Lindman, mats norlén, Per Björkman, Joel

Brandt, Lisa Holmgren, Björn merkell, mikaela nilsson-roseander och Weine genfors.

i våras anordnade studenter på sLU inom

projektet Globalize en temadag om interna-

tionellt arbete. martin Jonsson rapporterar.

en 22 maj hölls ett seminarium på SLU, Umeå om internationella frågor och ett internationellt perspektiv på jägmästaryrket.

Seminariet var en produkt av ett arbete, star-tat av KSLA, för sprida information om och öka intresset för utlandstjänstgöring för blivande jäg-mästare. Det är ett projekt som fått stöd av SIDA, Skogsinitiativet, Skogsstyrelsen, SLU, Stora Enso med många fler.

Gästföreläsare från nämda organisationer talade om svenskt biståndsarbete, internationell skogspoli-tik, skogsindustri i ett internationellt perspektiv och möjligheter till arbete internationellt.

Återkommande internationllt temaDet var en väl planerad eftermiddag som höll bra tempo och gav många nya frågor att söka svar på. Uppslutningen var god, men som alltid kan den bli bättre. Allt avslutades med en middag på ”Skogis” kårhus med efterföljande mingel och frågestund mellan studenterna och föredragshållarna.

De medverkande kände sig nöjda med seminariet och tyckte att det var ett bra initiativ av studen-terna på ”Skogis” att så snabbt få ihop en temadag som den här. SLU planerar att hålla en liknande dag under hösten och förhoppningen är att det kommer bli ett återkommande inslag i utbild-ningen.

Denna dag blev också starten för en lite ny upp-gift för de internationellt engagerade studenterna, att hjälpa studenter på jägmästarutbildningen att få ett nytt perspektiv på sin framtida karriär.

Tack för era intressanta föredrag, Mikaela Nilsson-Rosander, Sida, Per Björkman, Skogs-initiativet/Sida, Björn Merkell, Skogsstyrelsen, Weine Genfors, Stora Enso Plantations, och Lisa Holmgren, SLU Uppsala.

TeXT & foTo: marTin Jonsson

se vidare om ksLa-initiativet här bredvid.

ksLa-rapport:

fler skogsakademiker till internationellt arbete!

I december hölls ett seminarium på KSLA med fokus på att Sverige tappat sin position internatio-nellt. Diskussionen gällde den svenska ”resursba-sen” för internationellt arbete.

I april kom den rapport som bygger på den undersökning som presenterades på seminariet. Författare är Fredrik Ingemarson, Björn Lundgren och Reidar Persson.

Ett hundratal intervjuer har gjorts med före-trädare för departement, myndigheter, näringen, organisationer, universiteten (främst SLU) samt individer med erfarenhet och intresse av interna-tionella skogsfrågor, liksom en omfattande enkät-undersökning där 200 studenter vid SLU deltagit. Den digra rapporten drar några slutsatser: r  Frågor som rör skog i vid bemärkelse regionali-seras snabbt.r  Sverige som skogsnation står relativt dåligt rustad att möta och dra nytta av denna internatio-

rapporten kan beställas

från ksLa eller helt

enkelt laddas ner från

www.ksla.se.

forts. nästa sida

Skogsakademikern 2/08 10

s

Jägmästarnas förenings årsmöte 2008

”Och så tåga vi då…” i skogsnäringsveckan i april höll Jägmästarnas förening sitt årsmöte.

kogisvisor och rödgröna västar blandades med mingel och mat vid vårens träff i Jägmästarnas Förening. Samtidigt som vintern övergår i vår

är det tid för träff med Jägmästarnas förening. Samma tid, samma plats, samma uppsluppet goda stämning!

Inbjuden gäst för dagen var Magnus Hall från Holmen. Med medryckande engagemang berättade han om företagets verksamhet idag och framöver. Vid det efterföljande årsmötet konstaterades det glädjande faktum att föreningen under 2007 ökat

martina garpenkrans är

produktionsrådgivare

på mellanskog. Hon är

sekreterare i Jägmästar-

nas förening.

glatt samspråk på Jägmästarnas förenings fest efter före-

drag, årsmöte och teaterbesök. aleksandra Holmlund,

fältchef på norrskog, och James Tersmeden, tidigare för-

bundsdirektör för skogsakademikerna och, efter fusionen

2005, biträdande förbundsdirektör för naturvetareför-

bundet – fram till pensioneringen 1 september 2006.

sitt medlemsantal med nästan 10 procent, vilket märks på det flertal nya ansikten som syns vid föreningens träffar.

Teater och middag med dans Därefter följde musikalen Dr Jekyll and Mr Hyde på Chinateatern. Våra förbokade platser hade snabbt gått åt till teatersugna jägmästare.

Från det ena nöjet till det andra. Dagen avslu-tades i vanlig ordning med middag och dans. De unga entusiasterna i Terassorkestern gav oss nöjet att svänga om på dansgolvet till svingmusik.

TeXT & foTo: marTina garPenkrans

Läs mer www.jagmastarnasforening.se.

magnus Hall, vd och koncernchef i Holmen (till vänster)

höll föredrag i samband med Jägmästarnas förenings

årsmöte. På bilden talar mats sandgren, ordförande för

Jägmästarnas förening och från augusti vd för sca skog.

foto

: Ulf

öst

lund

nalisering på grund av bristande personella och institutionella resurser och erfarenheterr  Den nuvarande situationen har många orsa-ker: lågt intresse och bristande incitament bland studenter och unga professionella att satsa på internationellt arbete, begränsad insikt om frågans strategiska betydelse inom regeringskansli och myndigheter, minskningen av det skogliga bi-ståndssamarbetet, utbildningar som inte prioriterar internationalisering, neddragningar i industrins stabsfunktioner, med flera. r  För att råda bot på detta föreslår utredarna att regeringskansliet inrättar ett sektorsråd för inter-nationella skogsfrågor som ska ge råd om svenska ståndpunkter och prioriteringar i internationella

skogsfrågor, att ett nätverk för omvärldsanalys inrättas och att instrument för utlandsarbete som MFS, BBE, JPO, YK, postdoc-stipendier stärks.

I inledningen till rapporten sägs: ”.. är vi idag märkligt anonyma på den internationella arenan”. Det sägs vidare att om inte en förstärkning ske med fler skogsakademiker som vill och har erfa-renehet av internationellt arbete så riskerar Sverige att förlora förmågan att både påverka och dra nytta av alla de viktiga och intressanta förändringar och tillfällen som ges idag.

kersTin diamanT

en rapport från diskussionen på ksLa den 11 de-cember liksom en intervju med Per Björkman från skogsinitiativet, finns i skogsakademikern 4-07.

Forts. från föreg. sida

Skogsakademikern 2/0811

nästa tidningnästa nummer av skogs-akademikern utkommer i slutet av hösten. material vill vi ha senast i början av oktober.

Platsannonser

ska du anställa en skogs-akademiker? med vår platsannonsservice når du skogsakademikerkåren per brev. annonsen läggs också på www.naturvetareforbun-det.se. se webben,”annonsörer”, eller kontakta Gunilla Gid-lund, 08-466 24 55, gunilla.gidlund@naturvetareforbun-det.se.

sök pengar från våra två fonder!det finns pengar att söka ur kamratfonden och von Porats fond, som skogs-akademikerna sedan länge förvaltat och som i sam-band med fusionen 2005 ombildats till stiftelser. se också skogs akademikern 3/07, 4/07 och www.natur-vetareforbundet.se, skogs-akademikernas sidor. ansökan kan göras lö-pande under året. ansök-ningarna bereds av fonder-nas styrelse, som normalt sammanträder fyra gånger per år och dessa ska vara stiftelsen kamratfonden tillhanda senast tre veckor innan nästkommande styrel-semöte. adress:Skogsakademikernac/o NaturvetareförbundetBox 760131 24 Nackaellererik.palmqvist@natur-vetareforbundet.se.

Jägmästarringenförutom skogsakademiker-märket som förmedlas av skogsakademikerna, finns det en examensring för jäg-mästare. ringen i guld, som har tillverkats åtminstone se-dan 1960-talet, kostar 3 100 kronor och kan beställas från guldsmed Paula von Weisz, tel. 018-10 08 20.

ny distansutbild-ning – skog & trä

enheten för Privatskogsbruk är en del av avdelningen för skog och träteknik på Växjö universitet. enheten driver de fristående kurserna i Hållbart familjeskogsbruk, som läses på distans. Hösten 2008 ges för första gången en tvåårig distansut-bildning – Högskoleprogram-met i skog och träteknik. dessutom kan Högskole-ingenjörsprogrammet i skog och träteknik nu läsas på distans, på hel- eller halvfart. ingenjörsutbildningen är tre år lång och startar på nytt varje höst.Läs mer: www.vxu.se/td/ privatskogsbruk.

kvinnor i skogen dokumenteradedet är värt att veta att 40 procent av sveriges pri-vata skogsägare är kvinnor. 1998 startade Spillkråkan, en förening för kvinnliga skogsägare. Även om man upplevt motstånd mot att släppa in kvinnor i skogen som anställda eller att be-handla kvinnliga skogsägare med respekt vill föreningen i

Notiser

projektet Framtiden i skogs-näringen – en fråga för både män och kvinnor berätta om positiva åtgärder genom åren. Projektansvarig är Gu-nilla Törnquist-Hedström, konsult och skogsägare. ett antal nyckelpersoner från såväl skogsägarsidan, skogs-styrelsen som skogsindustrin har medverkat. Projektrapporten kom-mer på sensommaren 2008 som ett specialnummer av föreningen skogens skrift Skogsliv. den kan beställas info@skogen.se eller telefon 08-412 15 00. för mer information om projektet, kontakta fören-ingen spillkråkan, www.spillkrakan.se eller gunilla Törnquist-Hedström, gunilla.hedstrom@telia.com eller 070-36 24 896.

skogsbruk gav vinst till kyrkanskogsförvaltningen i Västerås stift gav 2007 ett överskott på 74 miljoner. det berättar stiftet i ett press-meddelande. – Vi har haft marknaden med oss, då höga avverk-ningar gjordes under året. överskottet skapades av bra virkespriser och effektiv skogsförvaltning. Utdel-ningen blir 35 miljoner som går till stiftet och församling-arna. Vi fortsätter på samma sätt nästa år, så det lär bli goda resultat även för 2008. – de pengar som inte delas ut investeras i förny-bara energikällor, framför allt vindkraft, samt i värdepap-per och i Global Solidarity Forest Fund som investerar i

skogsprojekt utomlands. det berättar nuvarande stiftsjägmästaren Erik Ling, som tillträdde posten 1 mars i år. Han efterträdde Åsa Tham, som efter 14 år som stiftsjägmästare förra året blev vd för global solidarity forest fund, den skogs-fond som Västerås stift och norska kyrkan varit med om att skapa och driver fem skogsbolag i moçambique och angola. erik Ling, som är jägmäs-tare och doktor i skogs-eknomi, kom närmast från en tjänst som biobränsle-ansvarig på sveaskog.

matrikeln sveriges skogsakademiker 2007–2008när denna tidning går i press ligger också skogsakademi-kernas matrikel i presslägg-ning och beräknas utkomma senast i september.

matrikeln ingår i medlems-avgiften till naturvetareför-bundet/skogsakademikerna, övriga kan beställa den. Pris 500 kronor, inklusive porto.

matrikeln sveriges skogs-akademiker 2007–2008.Beställ från Gunilla Gid-lund, gunilla.gidlund@naturvetareforbundet.se.

Posttidning BnaturvetareförbundetBox 760, 131 24 nacka

inloggning: www.naturvetareforbundet.seanvändarnamn: ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid)Lösenord: Personnummer (10 siffror)

svenska medaljer i skogs-em skogs-em i orientering (efoL) 2008 hölls den 24–28 juni i regensburg, Tyskland.

et var ett av de bäst genomförda EFOL-arrangemangen under täv-lingarnas femtonåriga historia.De bayerska arrangörerna med

Bayerische Staats forsten i spetsen har all heder av sitt åtagande.

360 deltagare från 17 nationer (nytt rekord) fick uppleva utslagsgivande banor på mycket bra kartor och i omväxlande terräng – allt från Gamla stan i Regensburg (UNESCOs världsarv) med sprint-tävlingen till medeldistansens svårorienterade ”klipp-paradis” i Süssenbach 2 mil från Regens-burg. Tre intressanta och väl genomförda skogs- och kulturexkursioner, fantastiskt sommarväder samt bra svenska orienteringsprestationer bidrog till att de 21 svenska deltagarna kunde återvända hem mycket nöjda.

Medaljregn över svenskarnaDe svenska deltagarna fick totalt med sig 16 medal-jer hem. Eje Andersson, Skogsstyrelsen, vann klassen H60 på medeldistans samt ingick i det vin-nande stafettlaget i H55 (tillsammans med Göran Svensson, Sveaskog, och Willy Olsson, Södra).

d

: Löparna i det vinnande svenska H21 laget i stafetten visar

slutsträckans Håkan svensson, södra med flaggan, samt

Johan alfredsson, sveaskog, och mattias mårts, foran.

avslutningsceremonin med så gott som alla lagledare.

flaggorna visar på mångfalden av deltagande länder.

2009 arrangeras EFOL i Zlate Hory i Mähren, nordöstra Tjeckien (22–27 juni), 2010 i Danmark och 2011 i Norge.

Skidor 2009Skogs-EM på skidor 2009 går Donovaly i Slova-kien (9–13 februari) och Östersund utsågs som arrangör 2011 (veckan efter Vasaloppet).

TeXT & foTo: Leif sTrömqUisT

Leif strömquist var den som 1994 gav idén till orienteringstävlingen. i regensburg återvaldes han till ordförande för en ny treårsperiod.

Hela resultatlistan finns på www.efol.de och mer information på efoLs nya webbplats www.efol.lv.

för mer information, kontakta Leif strömquist, leif.stromquist@telia.com, tel. 070-557 22 90.